, ,

I

r

I

The Prison and Probation System 1975

Official Statistics of Sweden National Prison and Probation Administration Norrkoping 1976

Tidigare publicering

ArsPu~likation.en Kriminalvarden har sedan 1961 utgivits under samma namn mom senen SVeriges offieieJla statistik. FortsattningpaHlngvarden' 1911-1947. < •

Previous publication

~he annllal r~port on the Prison and Probation System has been published sme~ 1911 Wl~h the exception of the years 1948-1960. The report is inclu-ded III the senes of Official Statistics of Sweden.

Published by

the National Prison and Probation Administration, S-601 80 Norrkoping

LiberForlag/Alimanne. Forlaget ISBN 91-38-02896-4

Printed in Sweden AB Faiths Tryckeri, Viirnamo 1976

F6rord

Foreliggande bedittelse innehaller statistiska uppgifter och en sammanfat-tande beskrivning av verksamheten inom kriminalvardsverket under ar 1975.

Oet principbeslut om reformer inom kriminalvarden som riksdagen fat-tade varen 1973 medfOrde att en genomgripande fOdindring av kriminal-vardens organisation oeh verksamhet paborjades under 1974. Under 1975 har arbetet med gennmfOrandet av kriminalvardsreformen fortsatt.

Den regionala organisationen har byggts ut oeh planering oeh fdrbere-dande atgarder fOr ytterligare utbyggnad har genomfOrts.

En omfattande utbildning och information om reformens malsattlling samt tillampning av nya forfattningar har genomfOrts under aret.

For frivardens del har reformen inneburit fOrandringar av bade arbets-uppgiftema oeh verksamhetens inriktning. Den har oeksa medtort inte obetydliga resursfOrstarkningar.

Enligt Iagen om kriminalvard i anstalt skall verksamheten pa anstalterna redan fran intagningen inriktas pa konkreta atgarder som fOrbereder den intagne far tillvaron utanfor anstalten, i den utstraekning detta kan ske utan att kravet pa samhallsskydd blir eftersatt.

Okade resurser under aret har hi a medfOrt forbattrade fOrhallanden inom sjuk- oeh halsovarden oeh starre insatser i frigivningsarbetet.

Kriminalvardsreformens i manga avseenden genomgripande fi:irandring-ar av verksamheten har oeksa medfOrt problem oeh pafrestningar for kriminalvardens personal.

Norrkoping i maj 1976.

Bo Martinsson

Gunnar Andersson

3

r ------- 1 l ,! " 4 i ! , 5 i

f: { Innehilll

39 7,1 Internationella besok och kontakter International contacts and visitors ! ~ Contents 40 8 Administration Administration

t 40 8,1 Personal Staff I 41 8.2 Personalutbildning Staff Training ~

~ 42 8.3 Ekonomi Financial aspects

43 8.4 Rattsart:liden Legal matters

44 8.5 Klientelrutiner inom kriminalvarden Population information system

8 The Swedish Prison and Probation System 45 8.6 Kriminalvardsstyrelsens Relocation of National Prison and

The Swedish Prison and Probation System omlokalisering Probation Administrations headquarters

12 Kriminalvllrdsreformen ' Reform of the Prison and Probation 46 9 Namndverksamhet Central and Local Boards System

46 9.1 Interneringsniimnden Internment Board 14 2 Kriminalvllrdens organisation Organization of the Prison and Probation System 46

9.2 Ungdomsflingelsenamnden Youth Prison Board

14 2.1 Kriminalvllrdsstyrelsen National Prison and Probation 47 9.3 Kriminalvllrdsnamnden Correctional Board

Administrar In 49 9.4 Overvakningsnamnderna Local Supervision Boards 14 2.2 Regionorganisationen Regional organization 15 2.2.1 Skyddskonsulentdistrikten Probation districts 15 2.2.2 Lokalanstalterna Local institutions Texttabeller Tables in the text

15 2.2.3 A1lmanna hakten Remand prisons 20 3.1 Beslut om villkorlig frigivning 1975 Parolees 1975 18 2.2.4 Transportcentraler Transfer operations 22 3.2.1 !nterneringsanstaltcrna: nykomna In- Internees admitted in 1969-1975 by 18 2.3 Riksanstalterna National institutions ternerade 1969-1975, efter i domen minimum length of sentence 19 3 Klientelu tveckli ng Correctional population

utsatt minsta tid for be handling i anstalt 19 3.1 Fri\'lIrdsklientelet Non-institutional clientele

22 3.2.2 Utlandska medborgare domda till Foreign citizens admitted to 20 3.2 Anstaltsklientelet Institutional clientele ningelse, som intagits 1975, efter Swedish prisons in 1975, by 21 3.3 Hiiktadem m

Remand prison population strafftidens liingd och nationalitet nationality and length of sentence

24 4 Frivllrden Probation and parole work 22 3.2.3 Utliindska medborgare intagna i Foreign citizens admitted to

24 4.1 Personl'ndersokningsverksamheten kriminalvllrdsanstalt 1975, efter Swedish prisons 1975, by Social enquiry reports nationalitet nationality 24 4.2 Soci~ verksamhet Social work 23 3.3 De allmanna hiiktena: platsantal, Remand in custody: capacity, 25 4.3 Hi:ilso- och sjukvard Medical care medelbelaggning, beliiggningsprocent average population, population as 26 4.4 Psykologverksamhet Work by psychologists

och tillstromning av intagna 1975 percentage of capacity and admissions in 1975 27 5 Anstaltsvllrd Institutional care

26 4.3 Frivllrden: drogmissbrukare Non-institutional ciientele: drug 27 5.1 Arbete och utbildning Work'and education programs addicts 31 5.2 Fritids- och kontaktverksamhet Leisure time a.::tivities 29 5 .. 1 Al·betsdriften: genomsnittlig tim- Employment program: hourly 33 5.3 Halso- och sjukv1lrd Medical care fOrtjanst budgetaren earnings in fiscal years

34 5.4 Psykologverksamhet ' 1964/65-1974/75 1964/65-1974/75 Work by psychologists 34 5.5 Permission 30 5.1.2 Arbetsdriftens Internresuitat Emloyment program: Income and Furloughs budgetllret 1974/75 expenditure in fiscal year 34 5.6 Tillsyns- och siikerhetsfriigor Surveillance and security 1974/75 37 6 Utvardering och utvecklingsarbete Research and development work 31 5.1.3 Arbetsdriften: arsproduktion budget- Employment program: production 39 7 Extern information External information

aren 1964/65-1974/75 value in fiscal years 1964/65-1974/75

6

34 5.3

35 5.5

35 5.6

40 8.1

43 8.3

48 9.4

52 1

54 2

55 3

55 4

55 5

56 6

58 7

60 8

60 9

61 10

61 11

62 12

Kriminalvardsanstalterna: drogmiss-brukare

Kriminalvardsanstalterna: permis-sioner 1975

Kriminalvardsanstalterna: rymningar 1975

Kriminalvardsverket: personal

Kriminalvardsverket: utgifter och an slag budgetaren 1973/74-1976/77

Frivardsklientelet: overvaknings-namndernas beslut om atgarder vid misskotsamhet 1975

Tabellavdelning

Frivarden: klientel den I januari 1976 efter pafOljd, kon och skydds-konsulentdistrikt

Frivarden: overvakare fordelade efter antalet uppdrag 1 januari 1976

Frivarden: olika kategorier over-vakare den I januari 1976

Frivarden: klientelutveckling 1969-1976

Frivarden: klienteltillstromning 1969-1975

Personer domda till skyddstillsyn 1975 efter huvudbrott, alder och kon

Kriminalvardsanstalterna: plats-antal och medelbeliiggning 1975

Kriminalvardens anstalter: plats-antal 1969-1976

Kriminalvardsanstalterna och de allmanna haktena: klienteltill-stromning 1969-1975

Krim i nal vardsanstalterna: a vgangna 1969-1975

Kriminalvarden: genomsnittligt

antal personer inom anstaltsvard och frivard 1969-1975

Kriminalvardsanstalterna och de all-manna haktena: intagna efter kategori I januari 1975-1 januari 1976

1 nstitutional clientele: drug addicts

Prisons: furloughs 1975

Prisons: escapes 1975

The Prison and Probation System: staff

The Prison and Probation System: budgetary appropriations and expenditure in fiscal years 1973/74-1976/77

Non-institutional clientele: decisions of the Supervision Boards on misconduct cases 1975

Tables

Non-institutional clientele as of January I, 1976 by sentence, sex and probation district

Supervisors by number of cases as of January 1, 1976

Categories of supervisors as of January 1,1976

Non-institutional population 1969-1976

Non-institutional care: new cases 1969-1975

Persons ~entenced to probation 1975 by principal offence, age and sex

Prisons; capacity and average population 1975

Prisons and remand prisons: capacity 1969-1976

Prisons and remand prisons: receptions 1969-1975

Prisons: released persons 1969-1975

Average institutional and non-institutional clientele 1969-1975

Prisons and remand prisons: inmates by category January I, I 975..J anuary I, 1976

• ~ !I ,1

I ,

63 13

64 14

66 15

67 16

67 17

68 18

70 1

71 2

72 3

73 4

Kriminalvardsanstalterna: till fangelse domda sam intagits 1975 efter alder, kon och strafftidens liingd

Kriminalvardsanstalterna: till fangelse domda som intagits 1975, efter alder, kon och huvudbrott

Till fangelse och skyddstillsyn domda som intagits i anstalt 1975 efter huvudbrott, iilder och kon

Kriminalvardsanstalterna: till inter-nering domda, nykomna under 1975, efter iilder, kon och huvudbrott

Kriminalvardsanstalterna: till ung-domsfangelse domda, nykomna 1975, efter alder, kan och huvudbrott

Kriminalvardsanstalterna: till skydds-til1syn med anstaltsbehandling domdn, som intagits 1975, efter alder, kan och huvudbrott

Diagram

Frivarden: genomsnittligt an tal klienter 1965-1975 efter kategori

Kriminalvardsanstalterna: genom-snittligt antal klienter 1965-1975 efter kategori

Kriminalvardsanstalterna: sluten anstaltsvard 1965-1975

Kriminalvardsanstalterna: oppelO anstaltsvard 1965-1975

Prison5: sentenced persons admitted in 1975, by age, sex and duration of sentence

Prisons: sentenced persons admitted in 1975, by age, sex and principal offence

Persons sentenced to imprisonment and probation admItted in 1975 by principal offence, age and sex

Pri.sons: sentenced persons admitted in 1975, by age, sex and principal offence

Prisons: persons sentenced to youth imprisonment admitted in 1975, by age, sex and principal offence

Prisons: persons sentenced to probation with institutional treatment, admitted in 1975, by age, sex and principal offence

Diagrams

Average non-institutional clientele

1965-1975, by r,;ategory

Prisons: average institutional clientele 1965-1975, by category

Prisons: closed institutional care

1965-1975

Prisons: open institutional care 1965-1975

Symboler anvanda

i tabellerna

Explanation of symbols

M Kv S o

1 ntet finns att redo visa Uppgift ej tilIganglig eUer alltfOr

osaker fOr att anges Uppgift kan ej fOrekomma

Man Kvinnor Slutna anstalter Oppna anstalter

Magnitude nil Data not available

Category not applicable

Men Women Closed wings Open wings

7

8

The Swedish Prison and Probation System

The Swedish Penal Code of 1965 provides for the following main kinds of sanctions: - Fines - Couditional sentence - Probation - Imprisonment, youth imprisonment and intern-

ment - Committal for special forms of treatment

In the choice of sanctions the courts are required to give careful consideration to individual as well as general pr, 'vention. Wherever po~sible preference is given to measures which avoid deprivation of liber-ty.

The National Prison and Probation Administration is responsible for the carrying out of sentences of probation and the various forms of imprisonment including internment. I t is also responsible for pri-sons for tn"se remanded in custody and for parole services. The National Prison and Probation Admi-nistration is an autonomous body under the Ministry of Justice.

Reform of the prison and probation system Of m[\jor importance for the correctional system's work in 1974 was the initiation of a far-reaching reorganization of the system. The implementation of the reform has continued during 1975. Full imple-mentation is expected to require five years, that is up to 1979.

The. main principles of this reform were worked out by a special Ministry of Justice Committee du-ring 1971-72 and, with slight modifications, were accepted by the Parliament in 1973. The basic prin-ciples are as follows. The importance of handling offenders without deprivation of liberty is empha-sized. Where deprivation of liberty is unavoidably necessary it should be organized so as to keep the offender in close contact with society. To that end offenders serving sentences of up to one year, i.e. about 90 per cent of the yearly intake, are to be sent to small institutions in their own localities. Only offenders serving longer terms will be allocated to national prisons but these too can be admitted to

local institutions for the terminal phase of sentence. The local institutions are intended to have open, flexible regimes which will permit inmates to have intensive contact with normal society and especially with families, employers, educational facilities and leisure time associations. Preparation for release ~!Iust be started j,n good time. Responsibility for this lies with the local probation office. A further princi-ple is that prisoners do not forfeit their right to use the various social service agencies by reason of their sentence and therefore the community's social serv-ice bodies should be utilized whenever necessary. In order to facilitate this the previous regional division of the correctional system had to be reduced in size. New regions are therefore being established whose boundaries coincide with those of the county admi-nistrative authorities. With the aim of increasing ef-fectiveness in probation and parole work, a steady increase in professional staff is taking place. The m[\jor provisions of the reform concerning the trea-tment of prisoners were embodied in an Act on Cor-rectional Treatment in Institutions which entered in-to force on 1st July 1974. A translation of the Act and other literature concerning the reform is available from the National Prison and Probation Administra-tion.

Organization of the prison and probatil)n system The central management of Sweden's correctional system, both in its ir::stitutional and non-institutional forms, is carried out by theAdministr~tion's staff of about 350. The Administration is headed by a Diret-tor General and consists of two main departments. One ofthese is concerned with treatment and securi-ty, the other with work and education. At the region-al level, regional directors are responsible for the efficient administration and coordination of institu-tional and non-institutional treatment. In addition each ir.~dtution and prcbation district has a wpervi-sion board whose chairman is a judge. The supervi-sion boards make recommendations and decisions concerning the treatment of committed offenders

and also constitute a form of independent inspection of the correctional system.

A region consists of one or more remand prisons plus a number of local institutions and probation districts. The national institutions, which are admin-istratively subordinated to the National Prison and Probation Administr~tion, lie outside the regional organization.

Institutional allocation The allocation of prisoners to an appropriate estab-lishment is ordinarily the responsibility of the re-gional director assisted by the members of a trea-tment board. Both prison and probation staff take part. As explained earlier, the new Act requires that prisoners be assigned to institutions near their homes or in the case oflonger term prisoners, should serve the terminal phase in a local institution. Considera-tion is also given to other factors including the need to provide vocational training, education or some special treatment.

Work programs Institutional treatment implies a policy of full em-ployment. Every able-bodied man who can work a normal 40-hour week is required to do so. The sole exceptions are for persons awaiting trial and the ill or disabled.

About 3 000 openings are available in industry and 750 in mechanized farming and forestry. There are also simpler tasks in cells (chieflY for persons await-ing trial) and maintenance duties available to some

extent. The workshops at the new institutions are fully

comparable in every respect with their counterparts in civilian life. Even the older institutions seek to organize their work programs in accordance with present-day manufacturing principles.

Emphasis in the manufacturing sector. is on iron, steel and wood products together with the produc-tion of clothing. Some institutions specialize in plas-tics while others run large scale laundries. Building and construction is another important industry.

All work is remunerated, with piece-rates used wherever possible. The market value of all goods and services produced amounted to about 90 mil-lion Swedish crowns in the fiscal year 1974/75.

Besides the activities inside the institutions the new law provides greater opportunities for the grant-ingofpermits to inmates for special activities outside the institution. Such permits allow the inmate of an institution to work or participate in schooling, trai-ning or other specially arranged activities, e.g. study excursions, outside the institution during working

9

hours. These permits are intended chiefly for inma-tes of local institutions, but if there are special rea-sons for doing so they can also be granted to inmates of national institutions. The use of work and study permits has steadily increased and by lstDecember 1975 about 8 % of inmates in local institutions were working or studying outside these institutions. Du-ring October and November 1975 about 9.5 % ofthe total working hours in local institutions was given over to activities under work and study permits.

Education and vocational training Apart from regular work, the inmates are increasing-ly able to improve general education and to take vocational training. Some institutions offer full-time courses at the secondary level. A few institutions co-operate with nearby folk highschools. The teach-ers from these schools hold daily classes at the insti-tutions foI' inmates interested in studying. Other in-stitutions have separate sections for inmates taking correspondence courses in which they receive help

from tutors. For young prisoners, emphasis is put on vocation-

al training combined with general education. To keep pace with the ever growing importance that vocatio-nal training has assumed for adults in the wider so-ciety, the institutions have provided greater oppor-tunities in this field. During 1975 about 600 educatio-nal places were available at 30 institutions.

Sentences to Imprisonment In 1975, 10109 persons sentenced to imprisonment were admitted to correctional institutions.

About 73 per cent of the newcomers were senten-ced to less than four months' deprivation of liberty and nine per cent to one year or more.

The admitted persons are distributed by principal offence as follows.

Driving whilst intoxicated 35 percent

Larceny 17 " Violence 12 »

T nsubordination 8 ),

Drug Act 4 »

Fraud 3 " Aliens'Act 3 )}

Other 18 ),

ofwhicll with two or more equally serious offences in the judgement rendered 11 })

Registered 100 »

• i

1 "

! 1

I I j ! ! \

I 1

I i

! tl 1 j

a

I !l ! I i I i i

I I I J

I J 1 j ~

1

10

Or' those sentenced to imprisonment in 1974, 33 per cent had been registered as serving at least one sentence during the period from January I, 1972 to the date of actual admission. 14 per cent had been registered as serving more than one sentence.

A daily average of 2 788 persons sentenced to imprisonment were in correctional institutions du-ring the year. The corresponding figure for 1974 was 2808.

The provisions of the Act concering persons sen-tenced to imprisonment apply also to persons com-mitted to prison in conversion of an unpaid fine. During 1975, 73 persons were admitted to correctio-nal institutions for non-payment of fines.

Sentences to Youth Imprisonment In 1975, 161 persons w~re admitted to youth prisons, 85 on sentenC!.'5 to youth imprisonment for the first tim\: and 76 as recalls.

A daily average of 238 persons served youth im-prisonment in correctional institutions. The corres-ponding figure for 1974 was 313.

Sentences to Internment Internment is an indeterminate sanction intended for serious recidivists. In 1975, 223 persons were taken into internment, 24 on sentences to internment for the first time and 199 on recall mainly because of new offences during the parole period.

A daily average of 378 persons served internment in institutions during the year. The corresponding figure for 1974 was 378.

Furloughs Under the new Act that came into force on the 1st of July 1974 the rules for furlough have been made less restrictive. An inmate may be granted permission to leave an institution for a specified brief period in order to facilitate his adjustment in society (short furlough) as long as there is no considerable risk for misuse. As preparation for release prisoners can also be given the opportunity of living outside the institu-tion even before the date of release (release furlogh). However, if there can be no question of conditional release because of the short duration of the term of imprisonment, release furlough may ue granted only for very special reasons.

Altogether 36 864 furloughs were approved in 1975. Of these 2 611 (7 per cent) were abused in the sense that the inmate did not return to the institution within the time allowed and 978 (3 per cent) due to other misconduct, e.g. misuse of alcohol or narcotics or criminal activities.

Non-institutional treatment It has long been Swedish policy to avoid the use of imprisonment as much as possible and more and more importance is attached to the use of non-insti-tutional measures. The number of persons seutenced to the sanction of probation was 6938 in 1975. In the same year the total number of persons under proba-tion supervision was 13358. fn addition to these probationers, a further 3 333 persons, were under supervision as parolees from youth prisons, ordinary prisons and the speciaJ internment prisons.

It is a distinctive feature of probation and parole work that it is undertaken by only a small number of professil~na1 fulltime probation officers who are sup-ported :;y about 9400 auxiliary workers. it is the latter who take much of the personal contact work with clients. Caseloads are therefore small, with most voluntary workers having no more than one or two cases. The professional probation officers are mainly organizers and counsellors although of course some of the more difficult cases require their special direct attention. In order to increase the pro-bation service's capacity to handle difficult case!: the professional staff will be increased steadily over the next five years.

Under an Act of January 1974 supervision on pro-bation has been reduced from three to two years for all but exceptional cases.

Innovations with institutional treatment In Sweden effortS are being made to reduce the harmful effects usually attendant upon imprison-ment, especially isolation from the world outside the prison, and to try to provide a more meaningful and positive content to prison time.

At Tillberga open prison, inmates are engaged on normal production work for which they are paid at the same rates adjusted fur tax, as those agreed with the trade's unions for the open marl·,et. They may go home every second weekend on leave. The aim of the experiment is to improve the social and financial situation of inmates and those who volunteer to co-me to Tillberga must agree to work out suitable bud-get plans.

A research study has been made of recidivism after release from Tillberga. The recidivism rates have also been compared wlth those of persons re-leased from other prisons and matched with the Till-berga group for number of previous sentences and age. For a period of up to 9 months there was a statistically significant difference in recidivism in fa-vOUr of the Tillberga group. Thereafter the rates for the Tillberga group and the matched group became nearly similar; The payment of market adjusted rates

has now been extended to a closed national prison, Skogome.

At Gavle prison an experiment in shared responsi-bility has been set up. Here the aim has been to give maximum responsibility to the staff and prisoners to work out appropriate programmes and ensure that they function. Group and community meetings have been used on a large scale and communication inside the prison and contact with the ~utside world have been markedly improved.

A final research report on this experiment was ready by the end of the year. It described in detail the various phases of the project and how these'were experienced by staff and inmates. The I?

12

1. Kriminalviudsreformen

Under aret har arbetet med.genomfOrandet av 1973 ars kriminalvard.~reform fortsatt. For kriminalvarclsverkets del har arbetet bl a be-statt i att fOrdela nytillkomna resurser samt att irrformera anstiillda, intagna oeh allmiinhet om reformens inneMll oeh om iilliimpningen av nytillkomna fOrfattningar. For att uppna ett andamalsenligt utnyttjande av de resurser som stiiIlts till fOIfogande genom reformen har oversyn av olika verksamhetsgrenar genom-forts oeh nya anvisningar utfardats.

Utbyggnaden av den regionala organisa-tionen har fortsatt. Av Hiirnosands/Sunds-vallsregionen bildades vid arets ingl'mg tva nya regioner, U mearegionen oeh Hiirnosands-regionen. Vidare har planering oeh fOrbe-red~nde atgarder genomforts fOr upplosning av Kumla- oeh kvinnoregionerna oeh 'inriittande av, Orebroregionen, Vasterasregionen oeh LinkQpingsregionen. .

For narkomanvarden har medel anslagits fOr iiJdittande av narkomanvardsteam i Goteborg oeh Malmo samt en psy~iatertjanst' vid skYddskonsulentdistriktet i Orebro. Pa grund av liikarbrist har teamet i Goteborg annu inte paborjat sin verksamhet. A v fyra nyinriittade liikartjiinster for kroppssjukvard har endast en kunnat 'besiittas. Denna liikare har plaeerats vid hiiktet i Stoekholm. Ett antal tjiinster som over!)koterska har tillsatts bade inom anstalts-vardf~n oeh frivarden. Degjorda insatserna har bidragit till en pataglig forbiittring av hiilsovar-den pa anstalterna oeh okat mojligheterna 'att ta hand om frivardsklientelet.

Pa anstaltssidan har den feiriindrade lagstift-ningen i forening med okad mcdelstilldelning fOr pet'missions- oeh frigivningsiindamal moj-liggjort ett akat antal permissioner. Permis-sionerna har diirmecl i stOn'e utstrackning an

-

tidigare kunnat inga som ett normalt led i be-handlingsarbetet.

Utbyggnaden av frivarden har fortsatt enligt planerna vilket medfOrt att ett flertal frivards-distrikt kommit ned till eHer underskridit det antal, 60 iirenden per handliiggande tjiinste-man, som forordades av kriminalvardsbered-ningen. Undantag utgor emellerticl flertalet storstaclsdistrikt, diir resursfOrstarkningarna har begriinsats i avvaktan pa pagaende utrecl-ning angaende storstaclsdistriktens framticla utformning. Samtliga distrikt har erhallit cle personalfcirstarkningar feir personunclersok-ningsverksamhet som fran borjan stallts i ut-sikt. Den okade arbetsbelastning som person-undersakningsarbetet medfOrt har emellertid vid vis~a distrikt endast delvis kompenserats av de 'nytiIlkomna resurserna.

Framfarallt i storstiiderna liar ett tungarbetat missbl'ukarklie'nt~lmedfOrt svara pMrestningar for saviil lekinannaovervakare som frivards-tjansteman. En bidragande orsak har diirvid varit svarigheten att bereda ·plats for kriminal-vargsklientelet inom ramen fOr tillgiingliga

. samhiiUeliga be handlings- oeh sjukvards-organ. Kravet att kriminalvardsklientelet i full utstriiekning skall ha tillgang till samhiillets all-miinna vardresurser har endast del vis upp-fyllts. Detta kan bero dels pa att dessa resurser iir otillriickliga, dels pa brister i giillande lag-stiftning. Uppenbart iir att kriminalvardsklien-telets speciella situation gor det till en mindre angeliigen malgrupp far vardorgan som i myc-ket stor utstriiekriing inriktar sin verksamhet pa, frivillig medverkan Mm klientens sida.

Personailltbildningen om kriminalvards-reformen har bl a innefattat en kllrs i behand-lingsplanering fOr ea I 000 av verkets ganste-man. Anvisningar har utarbetats fOr frigangs-

i 1 ij

.I

:j \ I ! I .I

arbetet oeh fOr fritidsverksamhet utanfOr an-stalt. I bada fallen har den slutliga utformning-en foregatts av ett omfattande remissarbete diir ett stort an tal av verkets tjiinstemiin beretts tillfalle att framfOra sina synpunkter. Detsam-rna har skett betriiffande de anvisningar som uWirdats for arbete pa lokalanstalt. Anvisning-arna som blivit riktgivande fOr verksamheten pa dessa anstalter har oeksa utgjort underlag for den pagaende planeringen av en ny lokalan-stalt i Helsingborg.

De djupgaende foriindringar av verksamhe-ten som kriminalvardsreformen medfOrt har helt naturligt inte kunnat genomfOras utan pro-blem oeh pafrestningar fOr kriminalvards-personalen. Saval frivard som riks- oeh lokal-anstaIter har redovisat viixande svarigheter

13

med svarbehandlat oeh ofta allvarligt miss-bruksinriktat klientel. BI a har problem med narkotikasmuggling oeh minskad arbetsvilja rapporterats fran anstalterna. Det har oeksa konstaterats att permittenterna i okad ut-straekning atervant till anstalten narkotika- el-ler alkoholpaverkade.

BI a liberaliserade frigangsregler har a andra sidan medfOrt att ett okat antal personer kun-nat slussas ut i frihet via frigang. Omkring 300 personer har genom bestiimmelser i den nya lagen fatt mojlighet att byta ut en del av sin anstaltsvistelse mot andra behandlingsformer, t ex vistelse pa behandlingshem fOr narkotika-missbrukare. Fritidsverksamheten har blivit mer varierad sedan den i betydande utstriiek-ning har forlagts utom anstalterna

I

I

14

2 Kriminalviudens organisation

Kriminalvardsstyrelsen ar eemral forvalt-ningsmyndighet fOr arenden om kriminalvard. Styrelsen ar ehefsmyndighet fOr region-kanslierna, kriminalvardsanstalterna, de all-manna haktena oeh skyddskonsulentorganisa-tionen.

Sedan den 1 juli 1974 ar kriminalvardsan-stalterna uppdelade i riksanstalter oeh lokalan-stalter. Riksanstalterna ar administrativt direkt understallda kriminalvardsstyrelsen medan lokalanstalterna, de allmanna haktena oeh skyddskonsulentdistrikten ingar i den fran samma tidpunkt infOrda regionorganisationen.

Vid sidan om kriminalvardsverket handJaggs vissa arenden om kriminalvard av de tre een-trala namnderna - interneringsnamnden, ung-domsfangelsenamnden oeh kriminalvards-namnden - samt de lokala o:vervaknings-namnderna. Viktiga beslut i fragor om over-gang mellan anstaltsvard oeh frivard fattas av namnderna. Overvakningsnamnderna har dessutom, genom anvisningar oeh direktiv till skyddskonsulenter oeh overvakare, ledande uppgifter inom frivarden.

2.1 KRIMINAL V ARDSSTYRELSEN Kriminalvardsstyrelsens, av regeringen ut-

sedda ledamoter under ar 1975 var general-direktoren Bo Martinsson, ordforande, oyerdi-rektoren Sven Fisehier, avdelningsehefen i socialstyrelsen Henry Salde, avdelningsehefen i arbetsmarknadsstyrelsen Olof Bergstrom, ju-risten i Landsorganisationen Birgitta Alexan-derson, fOrste vice verkstiillande direktoren i. Oranges aktiebolag Sven Ersman, f d ledamo-ten av riksdagen Astrid Bergegren oeh Iedamo-ten av riksdagen Nils-Eric {fustafsson samt fr 0 m den I december som fOrell~rlare fOr

personalen ombudsmannen Sven Selin oeh skyddskonsulenten Linnea Nyman.

Kriminalvardsstyrelsen ar under general-direktoren oeh overdirektOren organiserad pa tva avdelningar, vard- oeh tillsynsavdelningen samt arbets- oeh utbildningsavdelningen, tva byraer, personalbyran oeh ekonomibyran, samt ett antal enheter. Av dessa bildar organisationsenheten oeh systemenheten en central planeringsgrupp. Ovriga enheter ar ju-ridiska enheten, utveeklingsenheten, personalutbildningsenheten, gruppen fOr ge-nomfOrande av kriminalvardsreformen oeh revisionskontoret.

2.2 REGIONORGANISATIONEN Lokalanstalter, allmanna hakten, skydds-konsulentdistrikt oeh transporteentraler har fran 1 juli 1974 organisatoriskt sammanfOrts i geografiskt avgransade regioner under ledning av en kriminalvardsdirektor. Kriminalvardens regionala organisation kommer efter hand att byggas ut. Varje region ~kall nar organisatio-nen ar helt utbyggd orr:latta ett eller tva Ian.

Under 1975 har landet varit indelat i fOljande geografiska regioner.

Umearegionen: Norrbottens oeh Vasterbot-tens Ian.

Harnosandsregionen: Vasternorrlands oeh Jamtlands Jan.

Uppsalaregionen: Oav!eborgs oeh Uppsala Jan.

Stoekholmsregionen: Stoekholms, Soder-manlands oeh Gotlands Ian.

Kumlaregionen: Varmlands, Orebro, Kop-parbergs, Vastmanlands oeh Ostergotlands Ian.

Goteborgsregionen: Goteborgs- oeh Bohus, Hallands, Skaraborgs oeh Alvsborgs Ian.

Malmoregionen: Jonkopings, Kalmar, K1'O-nobergs, Blekinge, Malmo oeh Kristianstads Ian.

Darmover bildade de bada riksanstaIterna fOr kvinnor, Hinseberg oeh Batshagen, en kvinnoregion.

A v Kumlaregionen oeh Kalmar Ian fran Malmoregionen har fr 0 m den 1 januari 1976 fOljande tre regioner biklats.

Orebroregionen: Varmlands oeh Orebro Ian. Vasterasregionen: Kopparbergs oeh Vast-

manlands Ian. Linkopingsregionen: Ostergotlands oeh

Kalmar Jan. Fri'm samma tidpunkt upplostes kvinnore-

gionen oeh Batshagen andrades fran riksanstalt tiIllokalanstalt i Orebroregionen.

2.2.1 Skyddskonsulentdistrikten Kriminalvarden i frihet ar organiserad i skYddskonsulentdistrikt. Skyddskonsulenten som leder verksamheten i distriktet ar under-stalld kriminalvardsdirektoren i den region di-striktet ligger. r fragor om overfdrande mellan anstaltsvard oeh frivard, overvakningens upp-horande {ore provotidens utgang eller fOrlang-ning av provotiden beslutar de lokala overvak-ningsnamndern~ oeh de eentrala namnderna.

Vid 1975 ars utgang omfattade frivardsorga-nisationen 46 skYddskonsulentdistrikt. Dartill kommer fOreningen Skyddsvarnet i Stockholm som med statsbidrag bl a bedriver en verksam-het motsvarande den inom ett skyddskonsu-lentdistrikt. Den 1 januari 1975 delades Lunds skyddskollsuientdistrikt. Skyddskonsulentex-peditipnen i det nya distriktet for1ades till Ystad. Sedan 1972 Finns en behandlingseentral i Stockholm. Behandlingseentralen ar avsedd atfefter remiss fran skyddskonsulentdistrikten i Stockholm ta emot personer som genom all-varliga alkohol- oeh narkotikaproblem befinner sig i dalfg fysisk eller psykisk kondition.

For behandling av narkol1"¥lner finns sedan den 1 januaIi 1974 tjanster inrattadc fOr en overlakare oeh en overskoterska vid skydds-konsulentdistriktet i Orebro.

Under 1975 fanns inom frivardsorganisa-tionen 618 tjanster inrattade. Fran den 1 janu-

15

ari 1976 har frivarden tiIlfOrts ytterligare 58 tjanster.

I overvakningsarbetet, som leds av skydds-konsulenterna, ar ett myeket stort antal frivilli-ga overvakare engagerade. De erhaller ersatt-ning med 50 kr per uppdrag oeh manad. Vid utgangen av ar 1975 var antalet lekmannaover-vakare omkring 9400.

2.2.2 Lokalanstalterna For att underlatta kontakter med anhoriga, arbetskamrater, overvakare oeh myndigheter skall den domde om mojligt plaeeras sa nara sin hemort som mojligt. Detta sker genom att han plaeeras pa lokalanstalt.

Den 1 januari 1976 fanns 50 lokalanstalter. LokalanstaIterna ar till overvagande del sma enheter med 20-60 platser. Nominellt fanns sammanlagt 2081 platser varav 828 slutna oeh 12530ppna.

Den I april togs en ny oppen lokalanstalt, Ljustadalen, med 19 platser i bruk. Anstalten tillhor Harnosandsregionen.

I Stoekholmsregionen lades verksamheten ned vid den slutna anstalten Langholmen vid utgangen aV juni 1975. Samtidigt overtogs huvudmannaskapet fOr den rattspsykiatriska kliniken vid anstalten av socialstyrelsen.

I lokalanstalt skall foretradesvis de plaeeras som undergarfangelse i hogst ett ar oeh de som ar adomda skyddstillsyn med behandling i an-stalt. A yen intagna som undergar fcingelse i mer an ett ar, ungdomsfcingelse eller interne-ring far foras over fran riksanstalt tilliokalan-stalt nar sa behovs fOr en andamaIsenlig fOrbe-redelse av frigivningen.

Anstalterna har intimt samarbete med fri-varden. Det aligger frivardens personalatt i samrad med anstaltens personal fOrbereda fri-givningen fOr intagna i lokalanstalt.

2.2.3 Allmlinna hlikten Sedan ar 1965 forvaltar kriminalvardsstyrelsen de all manna h~ktena oen de arrestIokaler som iir

Kriminalvilrdsstyrelsens organisation 1976-01-01 The National Correctional Administration: organization as of January 1,1976. ...... 0\

I Styrelse J I Verksledning J

f I I I I H Informationsenhet r1 Vard- och tillsyns- Arbets- och u1.bHd- rl Central planerings- Personalbyra Ekonomibyra avdelning ningsavdE'!plng grupp

Personaladministra-Budgetsektion tiv sei

- - ---~~~~~~~-----------------------------------------------------------------------------

18

ser. Ett nytt hakte i UppsaJa med 32 platser togs i bruk under aret.

Den I januari t976 fanns 2 [hakten med till-sam mans 1 126 platser. DarutOver fanns ett mindre an tal platser for haktade vid lokalan-stalterna Lulea, Haparanda, Nykoping, Ystad oeh Kristianstad.

I de all manna haktena kan fOrutom haktade anhallna oeh fOr brott gripna personer pIaeeras utJanningar som tagits i forvar, persCJner som omhandertagits med stod av barnavardslagen eller nykterhetsvardslagen m fl.

r en utredning in om justitiedepartementet har under aret overvagts vissa andringar i reg-lerna om behandlingen av anhallna och hakta-de. Forslag till ny lag om behandling av hlikta-de oeh anhallna (proposition 1975/76:90) over-Himnades till dksdagen i januari 1976. En offentlig utredning hal' sedan 1974 haft uppdra-get att se over de grunder for anhalJande oeh haktning som ar angivna i rattegangsbalken. Utredningen skall darntover undersoka om en andrad utformniug av t'attegangsbalkens regIe I' om anhiifJande oeh haktr.:ng ger aniedning till ytterligare reformer pa behandIingsomradet.

2.2.4 Transportcentralerna Kriminalvardens transporteentraler slcall ge-nom samordning oeh rationalisering minska behovet av transportpersonal oeh fardmedel.

Transporteentraler finns i Harnosand, Stockholm, Goteborg oeh Malmo. Transport-organisationen har till sitt f6rfogande 252 tran-sportf6rartjiinster oeh nagot over 100 bilar. Ett visst an tal av dessa bilar hali utrustats med mobiltelefon. Detta gor det m5jligt att ytterli-gare effektivisera samordningen genom omdi-rigering av personal oeh fardmedel under pagaende transport. For transport avintagna med ta,xiflyg. har avtal slutits med Crownair Flygtjanst AB. Taxiflyget har anIitats fOr transport av I 716 intagna. Den sammanlagda flygtiden uppgick till t 025 timmar.

""'--~ .. -....------.-.--~

Den total a transporttiden um~er 1975 upp-gick till 503 207 timmar. Av dessa transport-timmar upptogs 246 604 av transporter som an malts till transportcentralerna. En beraknad besparing av 190947 transporttimmar har moj-liggjorts genom samordning av de anmalda transporterna.

For poIismyndigheternas rakning hal' trans-porter utforts omfattande 107663 timmar vil-ket utgfJr 93 proeent av samtliga an maIda polis-transpo rter.

2.3 RIKSANSTALTERNA Den 1 januari 1976 fanns 22 riksanstalter. No-mineIlt fanns sammanlagt 2 544 riksanstaltplat-ser. Darav var 1 766 slutna oeh 778 oppna plat-sec

Under 1975 har antalet platser minskats vid flera &mstalter. Ulriksforsanstalten, som varit sluten, ar fr 0 m den 1 januari 1976 oppen riksanstalt.

Riksanstalterna skall fOretdidesvis ta emot personer sam domts till fangelse i mer an ett ar, ungdomsfangelse eUer internering. A Yen andra domda kan pJaeeras i riksanstalt, om sa ar mo-tiverat med hansyn till sakerhetskrav eller sar-skilda behandlingsbehov.

am lokalanstalt inte kan anvisas pa grund av platsbrist, kan personer som av huvudsakligen allmanpreventiva skal domts till kortare fang-elsestraff plaeeras i oppen riksanstalt.

Riksanstalterna varierar betraffande storlek, sIutenhet oeh behandIingsresurser. I regel £inns mojlighet till lItbiIdning oeh kvalifieerad arbetstraning liksom tillgang till psykiatrisk oeh annan medicinsk expertis. Vid vissa an-stalter ar arbetsdriften inriktad pa produktion. Nagra an stalter tillgodoser hogt stallda saker-hetskrav.

Yissa riksanstalter ar fOretradesvis avsedda fOr speciella kategorier sasom ungdomar, in-ternerade oeh kvinnor.

i .\ "

}

3 KUentelutveckling

3.1 FRIVARDSKLIENTELET Kriminalvarden i frihet omfattar dem som domts till skyddstillsyn, villkorligt frigivits fran fangelse eller efter verkstallighet i anstalt av dom till internering eUer ungdomsfangelse overfOrts till yard utom anstalt.

Under 1975 var i medeltal J6 691 personer underkastade kriminalvard i frihet. Fordel-ningen mellan olika kategorier framgar av nedanstaende sammanstallning. Omkring tio proeent aV klienterna var kvinnor.

Kategori Antal %

Diimda tii! skyddstillsyn 13358 80 ViIlkorligt frigivna 2320 14 Oyerfiirda till yard utom anstalt

4 domda till internering 609 diimda till ungdomsflingelse 404 2

Summa 16691 100

Antalet klienter inom frivarden har efter den kraftiga nedgangenunder 1974 minskat ytterli-gare under 1975. Den 1 januari 1974, :975 oeh 1976 var antalet klienter respektive 23 304,

17 056 oeh 16 224. Under 1975 paborjades overvakning fOr

9832 personer. Darav var898 kvinnor. Antalet till skyddstillsyn domda val i stort sett lika manga som aret fOre medan ovriga kategorier minskade nagot. Under 1975 frigavs 2 458 per-soner villkorligtjamf0rt med 2 842 under 1974.

Bland skyddstillsynsdomda var 370 domda till skyddstillsyn med behandling i anstaJt oeh 270 var dOl\1da till skyddstiUsyn oeh fangelse i !)a.mma dom.

Drygt50 % av de skyddstillsynsdomda var under 25 ar oeh 36 % var i aldrarna 25-39 ar.

19

A v de villkorligt frigivna var 33 o/t; under 25 ar

oeh 55 % var 25-39 ar. Till skyddstillsyn domda fOrdelade sig med

hansyn till huvudbrott enligt foljande samman-

sHillning.

Antal % Huvudbrott personer

TillgrppsbrQtt 3498 56 Bedrageribrott 890 14 Valdsbrott 589 9 RattfyUeri 447 7 N arkotikabrott 215 3 OYrigt 659 II

Durav tva eller fler Iikviirdiga

499 8 brott i domen

Summa 6298 100

Personer domda till skyddstillsyn oeh fang-else i samma dam eHer skyddstillsyn med be-handlingi anstalt redovisas efter huvudbrott i tabelJerna. 15 resp 18.

A v de skyddstillsynsdomda som tillkom un-der aret var 13 % eller 809 lltHindska rnedbor-

gare. Villkorlig frigivning kan komma ifraga for

dem som domts till fangelse nar tva tredjedelar eller, om sarskilda skat foreligger, halva straff-tiden avtjanats, Yerkstalligheten maste dock vid frigivningen ha pagatt i minst fyra manader.

Kriminalvardsnamndens oeh overyaknings-namndernas beslut omvillkorlig frigiYning un-der 1975, f6rdelade med hansyn tiU klienternas adomda och avtjanade strafftid, framgar av ta-

bell 3.1. Genombeslut av overVakilingsnamnd for~

verkadcs den villkorligt medgivna friheten fOr

24 personer.

E

fi II H

Ii \1

! ? ,

2U

Tabell3.1 Beslut om viJIkorlig frigivning 1975 Parolees 1975

StratTtid

1-12 manader I ar eller mer

Summa

Antal personer

vid vid 1/2 tid 2/3 tid

189 I 760 204 726 393 2486

Under 1975 overfOrdes 187 till ungdoms-fangelse domda personer till yard utom anstalt. Under 1974 var antalet 274. Antalet till ung-domsmngelse domda personer som oyerforts till yard utom anstalt oeh darefter aterintagits fOr fortsatt anstaltsvard under aret var 85 jam-fOrt med 89 under 1974.

Fortsatt minskning kan liven konstateras be-traffancle internerade. Under 1975 overfOrdes 249 internerade till yard utom anstalt jamfort med 348 under 1974. 199 aterintogs for fortsatt anstaltsvard 1975. Under 1974 aterintogs 213.

3.2 ANSTALTSKLIENTELET Under 1975 val' i medeltal 3546 personer in-skrivna i anstalt. Motsvarande antal fOr 1974 val' 3 792.

Det genomsnittliga antalet personer inskriy-na i anstalt fOr verkstallighet av dom till mngel-se, intemering, ungdomsfangelse eller skydds-tillsyn med behandling ianstalt minskade med fyra procent 1975 i fOrhallande till 1974. I me-deltal var I 944 personer intagna i slutna oeh 1 457 i oppna anstalter under 1975 jamfOft med respektive 2 092 oeh 1 461 under 1914.

Under 1975 var betraffande ovannamnda pa-f6\jdskategorier i medeltal 1 784 placerade i riksanstalter oeh I 616 i lokalanstalter.

Liksom tidigare hal' under 1975 antalet in-skrivna fOr verkstallighet av frihetsberovande pUfoIjd varierat kraftigt yid olika tidpunkter. Differensen mellan hogsta oeh Jagsta antal in-skrivna val' 936. Den·l mars var antalet 3 984 oeh den 1 januari 3 048.

Antalet personer som under 1975 intogs i anstalt for straffverkstallighet var nio proeent hOgre an 1974. Under 1975 intogs 11 157 jam-fort med 10255 under 1974.

Fangelse Antalet nyintagna med pafOljden mngelse eka-de med 800 jamfOrt med 1974. Medelantalet inskrivna var 2 788 under 1975 jamfOrt med 2 808 under 1974.

A v de till fangelse damda som togs in i an-stalt under 1975 var 33 % registrerade for yerk-stallighet av kriminaMlrdspafOljd under pedo-den mellan den I januari 1972 oeh den aktuelln intagningen. 14 % var registrerade fOr verksllil-lighet av mer an en. pafOljd.

De senaste firen har en relativt kraftig fOr-skjutning skett mot kortare strafftider. Antalet som togs in med mindre an fyra manaders strafftid var 7398 under 1975. Av dem som togs in under 1975 hade 73 % strafftider mindre an fyra manader, 18 % mellan fyra oeh tolv manader oeh 9% ett al' eHer mer. Motsval'ande proeentuella andelar fOr 1974 var resp 76, 15 oeh 9. Av dem som togs in under aretvar 32 % under 25 ar, 49 % var i aldrarna 25-39 ar oeh 19 % val' 40 ar eller mer.

For 67 % av dem i aldersklassen under 25 ar val' strafftiden mindre an fyra manader jamfart med 73 % i aldersklassen 25-39 ar oeh 85 o/c i aldersklassen 40 ar eller mer.

De till fangelse damda fardelade sig efter huvudbrott enligt fOljande sammanstallning.

Antal % Huvudbrott personer

Rattfylleri 3447 35 TjlJgreppsbrott 1659 17 Valdsbrott 1225 12 Lydnadsbrott m m 821 8 Narkotikabrott 373 4 Bedrageri m m 308 3 q tianningslagen 259 3 Ovrigt . 1747 18

Darav tva eller fler likvardiga hl'ott i domen 1 118 II

Summa 9839 100

De 270 personer som val' domda till skydds-tillsyn oeh mngelse i samma dom Ingar ej i sammansUillningen.

Under 1975 [ntogs 73 personer i anstalt for att underga fangelse som fOrvandlingsstraff fOr boteI'.

Ungdomsf3ngelse S;\val aterintagna som for fOrsta gangen till ungdomsflingelse damda minskade under 1975. Minskningen val' 14 % i f6rhallande till 1974. Under aret intogs 85 personer damda till ung-domsfangelse fOr forsta gangen medan 76 ater-

intogs. Av de nyintagna ungdomarna var 13 %

domda fOr ran 55 % fOr groY staid oeh 6 % fOr

narkotikabrott. Antalet intagna i medeltal· per dag minskade

Mill 313 under 1.974 till 238 under 1975. Under aret oYerf

22

TabeIl3.2.1 Kriminalvardsanstalterna: nykomna internerade 1969-1975 efter i domen utsatt minsta tid for behandling ; anstalt Internees admitted in 1969-1975, by minimum length of sentence

Till intemering domda (minsta tid) 1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975

1ar 57 43 38 28 18 25 12 1-2ar 25 22 9 18 21 !O 4 Oyer2ar 28 15 5 8 10 2 8 Summa 110 80 .'i2 54 49 37 24

TabeIl3.2.2 Utlandska medborgare domda till fangelse som intagits 1975 efter strafftidens Ilingd och nationalitet Foreign citizens admitted to Swedish prisons in 1975 by nationality and length of sentence

Strafftidens tangd Finland Norge Danmark JugoslaYien QYriga Summa

I man 452 33 42 39 118 684 2 man 224 [6 [7 20 70 347 3 man [01 6 II II 23 152 4man 47 10 4 8 19 88 5 man II I I 2 2 17 6 man 88 !O 16 II 49 174 7man 9 I I II 8mi'm 35 6 8 9 18 76 9 man 8 1 5 14

10 man 22 4 9 26 61 11 mlln 1 I 1 ar 67 9 10 4 66 156 2ar 10 2 3 4 25 44 3 ar 1 1 1 17 20 4ar t 7 9 5 ar 4 5 6 ar 3 4 91lr I

Summa 1079 98 114 120 453 1864

TabeIl3.2.3 Utlandsl

24

4 Frivinden

4.1 PERSONUNDERSOKNINGS-VERKSAMHET

Genom arets tillskott av 20 assistent- och 10 bitradestjanster far personundersakningsverk-samhet har frivarden erh1lIlit den resursfOr-stiirkning pa personalsidar. som enligt kri-minalvardsreformen skulle ske. Under 1974 tillfi5rdes frivarden 30 assistent- och 15 bitra-destjanster far samma verksamhet. Person-undersokningsverksamhetens del i frivardsar-betet har under aret ytterligare accentuerats. Skyddskonsulenterna svarade under 1975 fOr att 15 838 personundersakningar utfardes. Under 1974 och 1973 var antaIet resp 13 700 och 6 800.

Frivardens ansvar for personundersok-ningsverksamheten medfOr bI a att frivards-tjanstemannen tar kontakt med den misstankte redan fare domen. Darmed majliggars sociala insatser pa elt tidigare stadillm an annars. Skyddskonsulenterna kan genom den nya la-gen om personundersokning, om klienten sa anskar, fOrordna en fOrtroendeman far att bista klienten under tiden fram till dom. Under 1975 har fartroendeman fOrordnats i 362 fall. Under 1974 var antalet 230.

Skyddskonsulenterna hal' ansvar for utbild-ning av personundersokare. Ingen far, utom i sarskilt fall, utfara personundersokning utan att ha genomgiitt av skyddskonsulent anordnad personundersakarutbildning. Frivardens ut-bildningsverksamhet har under aret varit inrik-tad sarskilt pi\. fortbildllings- och grundutbild-ningskurser fOr personundersokare.

4.2 SOCIAL VERKSAMHET Bostad Sedan nagra ar har frivardsklientelets bostads-situation grad vis forbattrats, tack yare den

okade tillgfmgen till Iagenheter pa den allman-na i.lostadsmarknaden. Problem kvarstar emel-lertid pa mfmga hall. KriminalvardsstyreIsen gjordc under varen 1975 en undersokning i samtliga skyddskonsulentdistrikt fOr att kart-lagga situationen. ResuItaten visar, att ca 16 % av dem som star under kriminalvardens over-vakning pa Hi.ngre eHer kortare sikt har behov av farbattrade bostadsfcirh1lllanden. For ca 10 % ar behovet akut. Bostadsproblemen sy-nes ofta vara kombinerade med andra sociala problem. En narmare kartiaggning av dessa problem planeras.

Frivardens resurser pa bostadsomradet ut-gors av frivardshotell, inackorderingshem, s k inspdingda \iigenheter och enskilda familje-vardshem. Dessa bostadsformer avser framst att tillgodose akuta behov i avvaktan pa en mera permanent 15sning av den enskilde klientens bostadsproblem.

Frivardshotell finns i Boras, Norrkaping, Sundsvall nch brebro, inackorderingshem i Stockholm (Frivardens behandlingscentral), Uppsala oeh Vasteras. Hemmet i Uppsala -Luthagsgarden - appnades i barjan av decem-ber 1975.

HarutOver driver fOreningen Skyddsvarnet i Stockholm och foreningen Skyddsvarnet i Go-teborg med statsbidrag olika verksamheterav-sedda for kriminalvardens klienter. Skydds-varnet i Stockholm har tva behandlingsbem, Bjorka och DMero. Skyddsvamet har liven haft ett frivardshotell. Verksamheten vid hotel-let uppharde den 1 juli 1975. Skyddsvarnet i Goteborg har tva inackorderingshem, ett vid Haga Kyrkogata och ett i SociaIa Huset.

FrivardshotelIen, inackorderings- och be-handlingshemmen hade under aret samrr!anlagt ca 170 platser. Boendet p~, de olib an11iggning~

':

"

J

,)

t

Frivardshotell m m

Ekbacken, Boras Stromshotellet, Ne>rrkoping GranlohOg, Sundsvall Rynningehus,Orebro

Behandlingscentralen, Stockholm Luthagsgarden, Uppsala (fr 0 m december) Vasterashemmet

Skyddsv Stockholm, hotellet (t 0 mjuni) Skyddsv Stockholm, Bjorka Skyddsv Stockholm, Dadero Skyddsv Goteborg, Haga Kyrkogata* Skyddsv Goteborg, Sociala Huset

Totalt

*stangt 3 man under 1975

Antal gaster under aret

99 156 164 115

89 6

83

34 52 30 55 67

950

arna under 1975 framgar av nedanstaende sammanstallning.

I Gateborg dispol1erar kriminalvarden dess-utom eriligt avtal med Gateborgs kommun tio platser pa hotell Klippan.

Ett stort an tal skyddskonsulentdistrikt dis-ponerar kontrakterade s k genomgangsIagen-heter, foretradesvis hos de allmiinnyttiga bo-stadsfaretagen. Erfarenheterna av denna verk-samhet aroverIag goda.

Rekryteringen av familjevardshem sker nu-mera regionalt.

Arbete och utbildning Frivardsklienternas problem pa arbetsmarkna-den torde i stort vara of5randrade. Bristen pa utbildning och yrkeserfarenhet bidrar till att gora dessa problem mycket svarlosta. SVarig-heterna leder pa manga hall till en jamforelse-vis hag arbetslOshet for denna grupp. Samarbe-tet menan kriminalvarden och arbetsmark-nadsstyrelscns regionaIa och lokala kontakt-man fyller en viktig funktion och bar fungerat . val. Under 1975 inleddes overlaggningar pa central nivi\. fOr att ytterligare fi5rbattra samar-betet.

Aven fritidsproblematiken ingar alltmer i skyddskonsulenternas uppgifter. Manga di-strikt organiserar olika slag av kurser och gruppverksamhet med maIsattningen att vacka klienternas intresse fOr olika fritidsaktiviteter.

Medelbelagg-ning'

J 1 9

10 10

9

8

6 9 6 4 7

83

Antal boende- Boendedagar dagar i genomsnitt

per person

3866 39 3574 24 3679 22 3444 30

2974 33 88

2726 33

1024 30 3332 64 2076 69 1418 26 2 173 32

30374 32

4.3 HALSO- OCH SJUKV AIm Som tidigare framhaIIits har frivardsklientelet samma ratt till samhallets vardresurser som aHa andra medborgare~ Frivarden har pa sena-re ar tiIIforts ett akande antal psykiskt sti5rda klienter, bland vilka flera tidigare vardats pa psykiatriska sjukhus och manga uppbar sjuk-bidrag eHef sjukpension. Missbruk av narkoti-ka och alkohol utgar ett manga ganger svarbe-mastrat problem bland klientelet. Stora svarig-heter fOreJigger vid vissa skyddskonsulentdi-strikt att erhalla adekvat yard fOr des sa klientelgrupper. Trots stora anstrangningar fran konsulentorganisationen har det vid dessa distrikt ej varit mojligt att ta ett meningsfuUt samarbete med lokala psykiatriska varden-heter.

Den genom kriminalvardsreformen pabarja-de utbyggnaden av verksamheten med psykia-terkonsulter inom frivarden fortgar men pa grund av brist pa psykiatrer i alltfar Iangsam takt. Endast 17 av landets 46 skyddskonsu-lentdistrikt hal' Iyckats fa en konsulterande psykiater och i mfmga fall ar den tid vederbo-rande lakare kan iigna frivardsklientelet a!ltfar ringa. Under 1975 har ytterligare aver:lkoter-sketjiinster tiUf5rts frivarden. bverskoterskor-nas arbete ir.nefattar iiven varduppgifter pa lokalanstalter oeh hakten dar behovet av sjuk-v1i.rdsutbildad personal iir Ulycket stort.

Behandlingsteam far narkomanvard har un-

26

der aret inrattats i Malmo- och Goteborgsre-gionerna. Det har dock endast varit mojligt att besatta tjansterna vid Malmoteamet.

Frivardens mojligheter att bereda det psy-kiskt storda klientelet Himplig yard ar mycket begdinsade. En okad fOrstaelse och hjalp fran samhallet~ ovriga vardorgan ar darfOr nod van-dig.

Antalet narkotikamissbrukare bland fri-vardsklientelet enligt skyddskonsulenternas bedomning framgar a v tabell 4.3.

Tabell4.3 Frivarden: dmgmissbrukare Non-institutional clientele: drug addicts

TidplInkt Antal Antal misf- Procent klienter brllkare missbrukare

1966-08-01 19503 572 3 1968-08-01 22160 1612 7 1969-05-01 22613 2032 9 1970-04-01 23094 2316 10 1971-04-01 22856 2584 II 1972-04-01 23 196 2763 12 1973-04-01 23295 2679 12 1974-04-01 18 905 2500 13 1975-04-01 16821 2357 14

4.4 PSYKOLOGVERKSAMHET Inom frivr'rden finns tva psykologer vid be-handlingscentralen i Stockholm. Skyddsvar-nen i Stockholm och Goteborg disponerar var sin psyko\og. Inom ramen fOr det s k Sunds-vallsprojektet finns en psykologtjanst inrattad med plaeering vid skyddskonsulentdistriktet i Sundsvall. Psykologerna vid behandlingstea-men for narkotikamissbrukare i Stockholm oeh Malmo hal' oeksa vissa arbetsuppgifter inom frivarden.

Psykologverksamheten inom frivarden ar under uppbyggnad. I samarbete med statskon-toret har kriminalvardsstyrelsen under aret

foretagit en oversyn a v hela psykologverksam-heten. Denna medfOr att psykologresurserna i huvudsak skall fOrdelas regionalt, oeh region-psykologtjanster inrauas vid regionkansli. Ar-betsuppgifterna blir i huvudsak att ansvara fOr handledning och utbildning i behandlingsmeto" dik fOr personalen vid skyddskonsulentdi· strikt, lokalanstalter oeh hakten. Som handle-dare i olika behandlingsmetoder fOr skilda ka-tegorier personal verkar psykologen oeksa som terapeut oeh stod.

Pa konsultbasis har viss personalinriktad verksamhet med psykologmedverkan fOre-komm.it under aret i form av personal- oeh handledningsgruppen pa distrikten. Ett tiotal distrikt har utnyttjat psyko]og fOr detta anda-mal.

Psykologkonsulternas klientinriktade insat-ser har i fOrsta hand bestatt i att atgarda akuta problem. St6dsamtal med kIienter saval indivi-due\lt som i grupp oeh tillsammans med over-vakare eller anhoriga har f6rekommit.

Familjeterapeutisk verksamhet har bedrivits bland annat vid frivardens behandlingseentral. Beteendeterapeutiska behandlingsmetoder sa-som avslappningstraning oeh sjalvfOrtroende-traning har anvants vid vissa distrikt. Social mode\lin\arning via rollspel oeh video band har utnyttjats fOr att tran.a klienternas pro social a handlingsberedskap infOr hitiska situationer. Psykologerna har oeksa anIitats for diagnostis-ka undersokningar i begransad omfattning t ex i samband med eventuell f6rtidspensionering och vid kartiaggning av klienternas behov av alfabetiseringsundervisning.

Vid flera distrikt har ett konstruktivt lagar-bete etablerats av konsultpsykolog, assistent, sjukskoterska oeh konsultpsykiater.

Erfarenheterna av regelbundet konsulteran-de psykologer ar goda. Omkring 30 distrikt har anvant sig av konsult. Timantalet .hal' varierat franfyra till Bexton timmar per vecka.

'/

-, , ;~

5 Anstaltsvard

5.1 ARBETE OCH UTBILDNING Malet fOr kriminalvardens arbets- oeh utbild-ningsverksamhet ar att sa lar.gt mojligt framja de intagnas utsikter att efter frigivningen in-ordna sig i arbetslivet oeh aU underlatta deras mojligheter till ett differentierat yrkesval. Det-ta mal soker man na genom att ge de intagna tillfdlle till teoretisk grundutbildning, yrkesin-riktad utbiIdning, arbetsvard samt yrkesinrik-tat arbete.

YRKESINRIKTAT ARBETE De alternativ till yrkesinriktat arbete som kri-minalvarden kan erbjuda de intagna fir indJ-striellt arbete, jordbruksarbete, tradgards- oeh skogsarbete, byggnadstekniskt a

28

minalvardsstyrelsen i samarbete med lararhog-skolan i Linkoping utarbetat fCirkunskapsprov i svenska oeh matematik pa grundskoleniva. Proven ar avsedda att anvandas sa snart en person intagits i hakte eller anstalt. De upplys-ninga"r, som pa detta satt erhAIIs, skall anvan-das vid behandlingsplaneringen fOr de intagna, framfOraIlt da det galler att plaeera dem pa ratt niva i kommande utbildning.

Kriminalvardsstyrelsen samarbetar med skoloverstyrelsen oeh kommunala skolmyn-digheter vid planering oeh genomfOrande aV utbildning. Den grundJaggande utbildningen genomfOrs pa de flesta anstalter i den kommu-nala vuxenutbildningens regi.

N~i.r det galler kriminalvardens yrkesutbild-ning har riksdagen 1975 beslutat att det peda-~ogiska ansvaret skall fOrasover till skolover-styrelsen oeh arbetsmarknadsstyrelsen oeh organiseras som arbetsmarknadsutbildning.

Under hosten 1975 har tio tjanster som stlldieledare inrattats. Studieledarna ansvarar fOr den utbildningsverksamhet som bedrivs vid anstalterna" De skall medverka i behandlings-planeringen oeh sarskilt ta sig an intagna med dalig skolunderbyggnad. En viktig uppgift fOr studieledarna iir att bedriva uppsokande verk-samhet bland de intagna.

Under 1975 har antalet som sr.uderar i anstalt varit ea 450 per dag, oeh totalt har under aret ea I 200 intagna deitagit i undervisning.

Arbetsvard Behovet av arbetsvardande insatser har under senare ar framstatt som alit mer angeJaget. Under J 975 inrattades darfOr en arbetsvard-senhet inom kriminalvardsstyrelsens arbets-oeh utbiJdningsavdelning. Arbetsvardsenheten skall ansvara fOr planering, samordning oeh utveekling av den arbetsvardande verksamhe-ten. Inom enheten handJaggs aven fragor ro-mnde frigang for intagna.

En av svarigheterna nar del gallt att forbere-da de intagna fOr aterintdide i arbetslivet har varit att resurser hittills saknats inom krimi-nalvarden fOr arbetsprovning. Intagna med ar-betshinder av medieinsk, psykisk eller soeial art har harigenom haft begrii.nsade mojligheter att fa sina fOrUlsattningar fdr praktiskt arbete

eller studier kartlagda i forh::'H1ande till arbets-kraven inom olika yrkesomrMen pa arbets-marknaden.

Som ett fOrsta led i utbyggnaden av arbets-provning inom kriminalvarden hal' under J975 en provningsavdelning tag its i bruk vid den slutna riksanstalten Hallby utanfOr EskiIstuna. Avdelningen har 32 platser oeh ar avsedd fOre-tradesvis fOr det yngre riksanstaltsklientelet.

Planering oeh utrustning av provningsavdel-ningen har skett i nara samrad med statens arbetsklinik (STAK). Verksamheten leds av en arbetspsykolog som till sitt forfogande hal' ett an tal arbetsinstrukt5rer.

Som ett nasta steg inom arbetsvardens om-rade planeras sarskilda avdelningar for arbets-oeh aktivitetstraning vid ett antal slutna kri-minalvardsanstalter.

Frigang Mojlighet att medge frigang at intagna, dvs ge dem tillfalle att under verkstallighetstiden ar-beta eller stud era utanfOr anstalten, har funnits sedan 1943 men g::nom lagandring den I juli 1974 tiIlkom nya oel! okade mojligheter till fd-gang. Denna har oeksa sueeessivt okat i om-fattning Deh den 1 december 1975 val' ea 8 % av pa JokalanstaIt intagna plaeerade i frigang. Un-der oktober oeh november utfordes 9,5 % av total a antalet arbetstimmar p,l!okalanstalt i fri-gang. Under aret har 1 026 personer paborjat frigang. Frigang fri'm riksanstalt fOrekommer endast undantagsvis.

For att battre kunna 15sa de praktiska oeh psykologiska problem, som ofta ar fOrknippade med frigang bade fOr frigangaren sjalv oeh fOr per:;:onalen, har kriminalvardsstyrelsen genom omdisponering ay vissa arbetsledares arbets-uppgifter giort det mojligt att utse sarskilda frigangsansvariga. Under 1975 har 30 frigangs-ansvariga utsetts vid 28 anstalter. En veeko-kurs med deltagande av 24 frigangsansvariga genomfOrdes under oktober. Syftet med kur-sen var att ge en grundIaggande information om behandlingsplanering, frigang oeh arbets-marknadsfragor.

For att underlatta mojligheterna till frigang vid aldre anstalter har styrelsen genom 00l-oeh tillbyggnad ordnat sarskiIda frigangsavdcl-

if 11 '\

ningar vid ett flertal lokalanstalter med 6-8 platser pa varje avdelning. Frigangsavdelning-arna forses med dagrum, pen try oeh hygienut-rymmen.

Styrelsen har under aret utarbetat nya an-visningar fOr frigang. De ekonomiska bestlim-melserna har omarbetats oeh komp!etterats med anvisningar fOr de intagnas budgetplane-ring i samband med frigang.

Arbets- oeh studieersattning Enligt lagen om kriminalvard i anstalt skall in-tagen erhalla erslHtning for utfort arbete enligt normer som meddelas av regeringen. Ersatt-ning utgar under arbetstid liven fOr deltagande i utbildning eller annan slirskild anordnad verk-samhet eller behandling, vid kontakter infor frigivningen med myndigheter oeh blivande ar-betsgivare samt vid arbetsli:ishet, tillfalligt driftaybrott, sjukdom oeh olyeksfall.

For industriellt arbete, jordbruks- oeh skogsaroete lItgar arbetsersattning mestadels i form av aekordslon men aven individuella tid-loner fOrekommer. De intagnas genomsnittliga timfOrtjanster budgetaren 1964/65 - 1974/75 framgar av tabell 5.1.1.

Marknadsanpassad arbetsersattning Sedan november 1972 pagar forsoksverksam-het med marknadsanpassad arbetsersattning till intagna vid den oppna riksanstalten Tillber-

29

ga oeh sedan februari 1975 vid den slutna riks-anstalten Skogome. Vid Tillberga sysselsalts flertalet intagna med tillverkning av monte-ringsfardiga trahus oeh vid Skogome i anstal-tens tvatteriindustri.

Lonerna baseras pa gallande kollektivaytal. TimfOrtjansten lag under J975 pa omkring 11 kr fOr Tillberga oeh omkring 12 kr fdr Skogome, vilket i stort sett motsvarar den oppna mark-nadens loner efter avdrag for skatt. Maltider Deh resor i samband med permissioner m m tar de intagna sjalva betala.

Den marknadsanpassade lonen skall i fOrsta hand ge den intagne mojlighet att forbattra sin ekonomiska oeh soeiala situation infOr frigiv-ningen. Darfor avsatts 3/4 av lonen till utgifter fOr sanering av ekonomin. Med anstaltens as-sis tenter som r1ldgivare skall varje intagen gora upp en budget med forslag till hur han viii disponera sina inkomster. I budgetplanen upp-tas medel fOr den fOrsta tiden efter frigivningen samt fOr resor oeh uppehiille under perm is-sioner, utgifter fOr kl1ider, eventuellt under hall till familj samt avbetalningar pa skulder.

I samband med att fOrsok med marknadslon paborjades vid Tillberga infOrdes sarskilda permissionsregler, som innebar att permission beviljas vartannat veekoslut. Aven vid Sko-gome har sarskilda permissionsregler infOrts pa proY genom att permission beviljas vart tredje veckoslut.

TabeIl5.1.1 Arbetsdriften: genomsnittlig timfortjanst for intagna budgetaren 1964/65-1974175

Budgetar

1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75

Employment program: hourly earnings in fiscal years 1964/65-'1974/75

Genomsnittlig timfOrtjiinst (ore)

Verkstadsdriften

79 84 89 94

108 114 132 151 182 228 280

Jordbruksdriften

95 106 120 123 129 142 163 177 178 202 233

Genomsnittlig timf6rtjiinst Index 1964/65 = 100

Verkstildsdriften

100 106 113 119 137 144 167 191 230 289 354

J ordbruksdriften

100 112 126 129 136 144 172 186 187 213 245

30

Samradsorgan Vid utgangen av 1975 fanns namnder for ar-betsmarknads- oeh fackIiga fragor (NAFF) in-rattade vid 52 an stalter. 1 namnderna ingar tio ordin~rie ledamoter. Av des sa fOreslar Lands-organisationen, Tjanstemannens eentralorga-nisation, arbetsmarknadsverket oeh Svenska arbetsgivarefcireningen vardera en. Fran an-stalten ingar utayer styresmannen, som ar namndens ordfOrande, en representant fOr af-betsledarna, en fOr Yard- oeh tillsynspersona-len samt tva fOr de intagna. Frivarden repre-senteras av en tjansteman fran skyddskonsu-lentorganisationen.

NAFF-verksamheten ut5kas sueeessivt oeh namnder beraknas vara indittade pa samtIiga anstalter 1977.

Arbetsmiljii ArbetsmiljOfragorna har under senare tid tatt alit stOrre betydelse. Det allmannas intresse fOr dessa fragor har resulterat i skarpta lagar oeh en utbyggd tillsynsorganisation. Hiirigenom har kraven akat bade pa enskilda faretag oeh offentliga myndigheter att tilIgodose arbetsta-

garnas ratt till sunda oeh sakra arbetsplatser. Kriminalvardsverket har under de senaste aren inom ramen far sina resurser sakt fOra en aktiv oeh malmedveten arbetsmiljapolitik.

Uppbyggnaden av verkets lokala skydds-organisation, som pabaJjades under 1974, kan nu betraktas som genomfOrd. Varje arbetsstal-Ie har numera nagon form av organiserad sam-yerkan i skyddsfragor. Dessutom har intern kursverksamhet oeh information bidragit till en 6kad medvetenhet i arbetarskyddsfragor.

Under 1975 hal' ea 900 skyddsombud beh arbetsledare deltagit i grundutbildning i arbetarskyddsfragor. Utbildningen skall totalt omfatta omkring 2 000 anstallda.

Utbildning i arbetarskydd av intagna har fOrberetts. Ett grundmaterial fOr eirkelstudier under minst 10 .timmar har utarbetats. Utbild-ningen avses pabOrjas under 1976 oeh skall vara obligato risk far alia intagna.

Driftekonomi En bedomning aY arbetsdriftens ekonomiska resultat skall ske fran den utgangspunkten att malet for arbetsdriften inte ar att ge storsta

TabeIlS.1.2 Arbetsdriftens internresultat budgetaret 1974175 (t Skr) Emp!vyment program: income and ecpenditure in fiscal year 1974/75 (t Skr)

Bygg- Verk- Jord-nads- stads- bruk verksaQ1- industri het

Produktienens saluvarde 1064 74070 13962

Rorliga driftko:;tllader Arbetsersattningar 43 5845 1657 Underhatl av inventarier 758 442 Qvriga rorliga driftkostnader I 152 60853 8901

Summa riirliga driftkostnader 1 195 67456 11000

Fasta driftkostllader Personalkostnader 475 23431 5757 Lokalhyror, arrenden 15 5745 599 A vskrivning av ranter 134 6573 2116 Diverse 14 539 206

Summa fasta driftkostnader 638 36288 8678

Sammalldrag Produktionens saluvarde (P) 1064 74 \)70 13 962 Riirliga driftkostn!jder (R) 1 195 67456 1 1000 Resultat (P-R) -131 6614 2962 Fasta driftkostnader (F) 638 36288 8678 Resultat (P-R-F) -769 -29674 -5716

Ut-bild-ning

374

788 35

511

1324

2312 476 345

10

3 143

374 I 324 -950 3 143

-4093

Fri- Ovrigt Totalt gl'ings-arbete

48

48

48

48

89518

120 8443 1235

71 417

120 81 095

31975 6835 9168

769

48747

89518 120 81 095

-120 8423 48747

-120 -40324

31

Tabell S.1.3 Arbetsdriften: arsproduktion budgetaren 1964/65-1974175 Employment program: prodUction value in fiscal years 1964/65-1974/75

Budgetl'ir Arsproduktion I 000 kronor Index 1964/65 = 100

Enligt bokslut I fast penningvarde (1964/65 ars)

Verkstads- Jordbruks- Verkstads- Jordbruks- Verkstads- lordbruks-driften driften driften driften driften driften

1964/65 46197 10 ~;6 46197 10916 100 100 1965/66 49659 12 f25 48213 11659 104 107 1966/67 53429 12926 50885 12 310 110 113 1967/68 61686 12671 58194 12068 126 111 1968/69 67 554 13288 6] 976 12419 134 114 1969/70 64306 13 185 55918 11878 121 109 1970/71' 58075 13 589 47996 11 615 104 106 1971/722 55246 10230 44197 8 184 96 75 1972/73 58917 10 437 43321 7731 94 71 1973/74 70298 13893 42865 9784 93 90 1974/75 75556 13962 40622 9370 88 86

, Fr 0 m .budgetl'iret 1970/71 har nettofdrsaljningen justerats med hansyn till fOrandringar j behl'illningen av kundfordnngar oeh lager (fOr tidigare ar har en sMan justering inte skett) 2 Fr 0 ~ budgetl'iret 1971/72 har redovisningssystemet gjort det miijligt att utesluta intemtransaktioner inom arbetsdnften.

mojliga vinst utan att framja de intagnas utsik-ter att efter frigivningen inordna sig i arbets-Iivet. StriiYan att fOrverkIiga detta mal far dock inte hindra att verksamheten bedrivs pa ett ekonomiskt riktigt satt.

Tabell 5.1.2 visar arbetsdriftens internresul-tat for budgetaret 1974/75.

Resultatet visar ett underskott pa 40 miljoner kronor far hela arbetsdriften nar silval rorliga som fasta kostnader .medraknats. Produk. tionens saluvarde uppgiek till 89,5 miljoner kronor. De totala kostnaderna stannade vid 129,8 miIjoner kronor. Av dessa var 81,1 mil-joner rorliga kostnader och 48.7 miljoner kro-nor fasta kostnader.

Arbetsdriftens arsproduktion budgetaren 1964/65-1974/75 framgar av tabeIl5.1.3.

5.2 FRITIDS· OCH KONTAKTVERKSAM. HET

De vasentliga malen fOr fritidsverksamheten hanfOr sig till tiden efter frigivningen. Verk-samheten bor med andra ord inte framst inne-bara ett antal aktiviteter som skall fylIa ut den tid de intagna iir lediga fran arbetet eller ett

instrument varmed man astadkommer lugn oeh ordning pa anstalten. I stallet ar det mer ange-Iaget att ta de intagna intresserade av menings-fulla fritidsaktiviteter oeh att skapa fOrmaga hos dem att aven efter anstaltstiden soka sig till Iiknande aktiviteter.

Delmalen kan sammanfattas i fOljande punk-tel':

att liira de intagna att anvanda sin fritid pa ett meingsfullt satt

att ge de intagna okat sjalvfOrtroende aU ge social traning att paYerka aUmanhetens attityder att ge deintagna fOrstroelse att motverka skadliga fOljder av frihetsbero-

vande

Fritid utom anstalt Lagen om kriminalvard i anstalt gel' de intagna yid framst lokalanstaltema mojlighet till delta-gande i fritidsverksamhet utanfOr anstalterna. Darigenom akar fOrutsattningarna fOr de intag-nas anpassning i samhiillet.

Verksamheten har tatt god omfattning yid vissa anstalter. Till exempel har vid anstalten i

32

Kristianstad under tiden 1 augusti 1974 till 30 juni 1975 omkring 60 intagna deltagit i sadana aktiviteter med totaH ea 440 besok. Vid manga anstalter har verksamheten annu inte natt den-na omfattning bl a med anledning av brist pa personal fOr andamlHet, avsaknad av trans-portmedeI samt brist pa ekonomiska medel fOr verksamheten. Flera av dessa brister har dock dittats till infOr 1976.

Till de verksamheter som forekommit hor bl a fOrenings- oeh motesverksamhet, hobby-verksamhet, eirkeiverksamhet, bibiioteks-verksamhet, allmankulturell verksamhet samt utatriktad verksamhet i anstaiternas egen regi.

Studier, programverksamhet, idrott m m De intagnas fritidsstudier har i stor utstraek-ning bedrivits i samarbete med fOlkbildnings-organisationema. Under aret har genomforts ea 340 studieeirklar med totalt omkring 3 500 deltagare. Av dessa cirklar har 35 varit frigiv-ningskurser, vilka samlat totalt omkring 320 deltagare.

Programverksamheten har bl a utgjorts av 2400 fiImfOrestallningar, 2 200 artistframtra-dan den eller samkvam oeh 200 teaterfOrestall-ningar. Vid 14 anstalter har aven danstillstall-ningar anordnats fOr de intagna.

Friticlsverksamheten omfattar aven idrott. Vanliga idrottsaktiviteter har varit bordtennis, fotboll, tyngdlyftning, badminton oeh volley-boll. Det har fOrekommit att lag fran anstal-terna deltagit i korporationsidrotten pa respek-tive ort.

Kontaktverksamhet Vid anstalterna oeh vissa hakten har fOrekom-mit en frivillig kontaktverksamhet dar grupper oeh enskilda besokt de intagna. Att personer utiMm ges tillfalle att umgas med intagna kan bidra till att attityden till intagna oeh anstalter fOriindras.

Besoksgrupperna oeh kontaktverksamheten har okat vid anstalterna. A v de grupper oeh organisationer som varit verksamma sam be-sokare under aret. fanns Roda korset pa 24, KRUM pa 15, RFHL pa 12, RFSU pa 1, Ver-dandi pa 5, overvakarforeningar pa 19, reli-giosa grupper pa 38, skolor pa 25, idrottsorga-

nisationer pa 30 samt ovriga organisationer pa 32 anstalter.

Under aret har Roda korset, RFHL, KRUM samt Overvakarnas RiksfOrbund erhaUit eko-nomiskt st5d till verksarnheten fran kriminal-vardsstyrelsen.

Vanliga inslag i kontaktverksamheten har varit enskilda besok, samtalsgrupper, stu-dieeirklar, idrottsutbyten m m.

Religiiis verksamhet Andlig yard bedrevs vid kriminaivardens samt-liga anstalter oeh hakten genom NA V (namn-den for andlig yard), av styrelsens tre resesek-reterare samt dessutorn i okande omfattning av anstaltsbesokare fran olika kristna trossam-fund.

Under 1975 bOlls t 145 gudstjanster oeh an-dakter, i genomsnitt 17 per anstait. Dessutom anordnades 769 gruppsamtal i religiOsa oeh etiska fragor, eller i genomsnitt 11 per anstalt. Hartill kommer de enskilda samtal som pa de fiesta anstalter utgor den mest vasentliga delen av den andliga varden.

Styrelsens resesekreterare har under lhet besokt samtliga anstalter oeh hakten, lett tre kurser i livsaskadningsfragor vid kursbyn Gruvberget med i genomsnitt 16 deJtagare ex-klusive familjemedlemmar. Under aret har tva konferenser hallits fOr ledamoter av NAV oeh styresman vid anstalter.

For att vidga informationen till fOrsamJing-arnas fOrtroendevalda, diakoniarbetare samt frivilliga medarbetare anordnades en konferens under hosten 1975.

Biblioteksverksamhet Det lir viktigt att de intagna har tillgang till boeker oeh tidskrifter under sin fritid. Vid alla anstalter oeh hakten forekommer biblioteks-verksamhet. Den skots av de kommunala bib-lioteken. Sarskilt betydelsefuUt lir det att upp-muntra den som iir ovan att Jasa eller har las-svarigheter.

Biblioteksservieen pa anstalterna oeh haktf;-na har under 1975 efterfragats i hog grad. Vid haktena ar liisbehovet sarskilt stort oeh vid f!tt par av des sa har utlaningen under aret uppgAtt till inte mindre an 250 Ian per plats. Tio hakten

r ;\

, "

'i "

besoktes av bibliotekarie varje veeka oeh ov-riga hiikten varannan veeka eller mindre. Re-gelbunden bokbussutlaning forekommer vid 31 anstalter. I varierande omfattning hjalper an-staitspersonal oeh intagna till med biblioteks-verksamheten.

De kommunala biblioteken far av statsmedel ersattning fOr sin verksamhet. Beloppet vari-erar efter anstalternas karaktar. Ersattningen har fr 0 m den 1 juli 1975 hojts till 50 kr per vardpJats vid slutna riksanstalter oeh uppgar som tidigare till 30 kr vid oppen riksanstalt oeh lokalanstalt oeh 80 kr vid allmiint hiikte.

Nya rymliga bibliotekslokaler har under aret iordningstallts vid det nya haktet i Stockholm. Sarskilda satsningar i fraga om biblioteksverk-samheten har Jiksom tidigare ar gjorts vid an-stalterna Hall, Haga, Kumla, Osteraker oeh Norrkoping oeh dessutom vid haktet i Stock-holm. Pa en del anstalter har det kommunala biblioteket haft program- oeh utstallningsverk-samhet. .

Forsok med intensifierad biblioteksverk-samhet har pa tva oppna an stalter utfOrts av elever vid bibliotekshogskolan i Boras. Forso-ket visar att det foreligger stort behov av viil utveekJad biblioteksverksamhet oeksa vid de oppna kriminalvardsanstalterna.

Anstrangningar har gjorts att skaffa Litteratur till utIandska intagna. Litteratur pa mera ovan-Jiga sprak fmns inte alltid tillganglig pa de kommunala biblioteken. Det tidigare inledda samarbetet med Stoekholms stadsbibliotek om inkop av utlandsk litteratur fOr kriminalvar-dens rakning har fortsatt. Stadsbiblioteket hal' fOr andamaJet prenumererat pa 76 utIandska tidskrifter, av vilka 13 bibliotek lanat vid 131 tillf

34

Narkotikasituationen Den arliga enkatundersokningen betraffande antalet narkotikamissbrukare pa anstalterna vi-sade i stort sett ofOdindrade fOrhallanden se-dan 1974. En fortsatt fOrskjutning mot okat opiatmissbruk har doek kunnat markas oeh he-roinmissbruk har pavisats i ett flertal fall.

Tabell5.3 Kriminalvardsanstalterna: drogmissbru-kare Institutional clientele: drug addicts

Tidpunkt Antal Antal miss- Procent intagna brukare missbrukare

1966-08-01 4863 450 9 1968-08-01 4969 995 20 1969-05-01 5 177 1 226 24 1970-04-01 4994 1090 22 1971-04-01 4695 1084 23 1972-04-01 4742 1219 26 1973-04-01 4963 1393 28 1974-04-01 4162 1055 25 1975-04-01 3333 849 25

KriminalvarJens resurser att ge adekvat hjalp till de missbrukare som onskar dylik ar relativt begransade. Kontakt med olika vard-organisationer har darfOr etablerats vid flera anstalter oeh resulterat i besoksv~rksamhet, samtalsgrupper m m. lett flertal fall har plaee-ring vid olika behandlingshem, kollektiv oeh liknande enligt 34 § lagen om kriminalvard i anstalt fOrekommit. Resultatet~v sadan ut-slussning i samhaBet har hittills varit positivi. Ett okat samarbete med samhallets olika be-handlingsenheter fOr narkotikamissbrukare framstar som mycket angeIaget.

5.4 PSYKOLOGVERKSAMHET Fern riksanstalter (Hall, Hallby, Kumla, Rox-tuna, Osteraker) har psykologljanst inrattad. Ett tiotal an stalter har utnyttjat psykologkon-suIter, vilkas verksamhet har varierat fran 4-10 timmar per veeka. Psykologer har liven arvo-derats fOr att delta i forskningsprojekt bland annat i samband med forsoksverksamheten med modifierat terapeutiskt samhalle vid

Gavleanstalten. Kriminalvardsstyrelsens arbetspsykolog har varit engagerad i forsoks-verksamheten med marknadsanpassad arbets-ers~ttning vid riksanstalterna Skogome och Tillberga.

De i frivarden plaeerade psykologerna har i storsta mojliga utstraekning ansvarat for lokal-anstalternas psykologverksamhet.Psykolo-gerna vid de sa kaUade behandlingsteamen fOr narkomaner i Stoekholm oeh Malmo har viss tjanstgoringstid fOrlagd till lokalanstalter oeh hakten.

Anstaitspsykologernas arbetsuppgifter har bland annat bestatt av psykologiska Iamplig-hetsbedomningar vid rekrytering av vardper-sonal, individualterapi oeh stodjande samtal med klienter, gruppterapi, gruppsamtal oeh vissa diagnostiska uppgifter. BettOendeterapeu-tiska metoder som till exempel avslappning, sjalvfOrtroendetraning, systematisk desensibi-lisering oeh social modellinlarning har anvants vid riksanstalterna Hallby, Tillberga oeh Osteraker. Utvardering och uppfOljning av be-handlingseffekterna har skett oeh redovisats i rapporter. Vid nagra anstalter har psyko]oger-na i okad omfattning borjat arbeta med perso-nalfragor. Ledning av personalgrupper oeh del-tagande vid utbildning oeh handledning av per-sonal har fOrekommit.

5.5 PERMISSION Permission ingar som ett mycket viktigt led i kriminalvardens atgiirder for att underlatta de intagnas anpassning i samhiillet. Forutsatt-ningarna for intagna att fa permission har oeksa i flera avseenden okat efter den 1 juli 1974.

Under 1975 beviljades 36864 permissioner jamfOrt med 26377 under 1974. Antalet per" missioner fran oppna anstalter okade med 6291 oeh fran slutna anstalter med 4 196 i fOr-hallande till 1974. Sju procent av de beviljade permissionerna misskottes. genom uteblivande vid permissionstidens utgang oeh nagot mindre an tre proeent misskottes pa annat satt.

5.6 TILLSYNS- OCH SAKERHETSFRAGOR Kriminalvardsreformens fortsattagenomfo-rande har medfOrt att tillsynspersonalen i aUt

Tabell5.5 Kriminalvardsanstalter: permissioner 1975 Prison~furloughs1975

Anstaltstyp beviljade Dlirav misskotta permissioner

genom uteblivande

Slutna 17 547 1874 Oppna 19317 737

Summa 36864 2611

storre utstraekning blivit engagerad i olika ak-tiviteter SiiVal inom som utom anstalterna. Det-ta galJer inte bara oppna an stalter utan aven slutna. De intagnas rorelsefrihet oeh mer vid-straekta kontaktyta samt de utvidgade aktivite-terna pa anstalterna staller okade krav pa per-sonalresurserna bade kvalitativt oeh kvantita-tivt.

Inslaget av narkotika har blivit ett aUt stOrre problem"i behandlingsarbetet oeh det kan kon-stateras, att bruket av narkotika oeh andra be-rusningsmedel har fau spridning inte bara till slutna anstalter utan liven till oppna. Det har oeksa blivit mer oeh mer svarbemastrat. Smuggelvagarna har fOrfinats oeh iir ibland yt-terst raffinerade. Dessa fOrMl1anden foljs med stor uppmarksamhet oeh olika atgiirder vidtas for att med tillgangliga resurser begransa oeh fOrsvara inforseln oeh missbruket av narkotika pa kriminalvardsanstalterna.

Rymningar Under 1975 fOrekom 1 347 rymningar vilket var 533 fler an under 1974. Omkring tva tredje-delar av rymningarna begicks fran oppna an-

Tabell 5. 6 Kriminalviudsanstalterna: rymllingar 1975 Prisons: escapes 1975

Anstaltstyp

Sluten Oppen

Summa

Antal rymningar

454 893

1347

Dlirav

direkt fr§.n anstalt

224 8to

1034

35

pi\. annat satt

505 473

978

stalter. Under 1975 var i genomsnitt 273 perso-ner franvarande per dag p g a rymning eller uteblivande i samband med permission. Under 1974 var det genomsnittliga antalet franvaran-de 206.

Disciplinara atgarder Disciplinar bestraffning kan enligt lagen om kriminalvard i anstalt alaggas intagen som bry-ter mot anbefalld ordning eUer meddelade an-visningar. Som bestraffning kan de intagna till-delas yarning. Det kan vidare forordnas att viss bestamd tid, hQgst tio dagar, "inte skall inriiknas i verkstallighetstiden fOr den pafoljd som den intagne undergar. Enligt lagens fore den 1 juli 1976 gallande lydelse var det oeksa mojligt att som disciplinar bestraffning aIagga intagen inneslutning i enrum under hogst sju dagar.

Inneslutning i enrum fiek kombinerasmed fOrordnande att viss tid ej skulle inraknas i verksHillighetstiden.

Under 1975 meddelades yarning i 3 601 fall. Inneslutning i enrum fOrekom som disciplinar bestraffning i 132 fall. Forordnande att inte inrakna viss tid fOrekom i 601 fall. Inneslutning

fr§.n under fr§.n utelag transport sjukhus

113 62 55 32 32 19

145 94 74

36

i enrum tillsammans med fOrordnande om att ej inrakna viss tid fOrekom i 25 fall.

Vid misskotsamhet kan liven fOrflyttning till annan och mera sluten anstalt tillgripas. For-flyttning bor dock enligt kriminaM'trdsrefor-mens intentioner tillgripas i sa liten utstrack-ning som majligt bland annat med hansyn till dess ofta negativa konsekvenser betraffande uppgjorda behandlingsplaner eller vidtagna fri-givningsfOrberedelser.

Antalet fOrflyttningar under 1975 som fOljd av disciplinara avertradelser framgar av fol-jande sammanstallning.

Anledning

Rymning eller rymnings[ers6k Permissionsmissbruk Arbetsvagran Berusning Vidd elJer hot mot tjansteman Vllld eller hot mot medintagen Innehav av otilH'ttet [eremal Annan anledning

Summa fOrflyttningar

Antal fOrflyttningar

723 297

84 153 59 22

102 126

1566

37

6 Uivardering och utvecklingsarbete

Under ar 1975 har styrelsens utvecklingsenhet publicerat forskningsrapporter om foljande projekt.

U ngdomsfangelseklientelet ar 1968, sam-manlagt 273 personer, har varit foremal fOr en aterfallstudie. Bland resultaten kan namnas att 85 % registrerades fOr brott under den 2-ariga uppfoljningstiden men fem ar efter dom till ungdomsfangelse hade for 42 % av samtliga fOrordnats om upphorande av denna piifaljd p g a valfOrhaliande.

Tidsanva.ndning bland assistenter vid tva skyddskonsulentexpeditioner har undersakts och redovisats i en rapport. Syftet har varit att beskriva de manga aRtiviteter som Ingar som ett led i friv:~rdsarbetet och att belysa den tid dessa tagi[ i ansprak. Ett stads- och ett gles-bygdsdistrikt har ingatt i undersokningen. A v den totalt tillgangliga tideninom varje distrikt anvandes 72 % i det forra och 63 % i det senare for aktiviteter och kontakter som berorde klienter. 18 % av tiden i bada distrikten gick at till olika former av verksamhetsstodjande akti-viteter som t ex utbildning, diskussioner med kollegor om enskilda fall, praxis etc. I gles-bygdsdistriktet anvandes 19 % av tiden till det icke-kIlentinriktade administrativa arbetet och resor mot 10 % i stadsdistrikt. Andelen restid var som vantat stOrre j glesbygdsdistriktet.

Aterfall bland personer ,som deltagit i for-soksverksamheten med marknadsanpassad ar-betsersattning vid Tillbergaanstalten har klar-lagts i en undersokning. Resultaten fOr denna grupp har jamfOrts dels med resultaten fOr en grupp frigivna fran andra an stalter, vilken valts sa att den med avseende pa tidigare anstaltsvis-telser 1ir jamforbar, dels med resultaten fOr personer som f6rflyttats fran Tillberga innan frigivningen.

En aterfallsstudie har genomfOrts pa perso-!ler som deltagit i fors6ksverksamheten med marknadsanpassad Ion i Tillberga kdm;nal-vardsanstalt. Det framkom att intagna som del-tagit i fOrsaket hade lagre Merfall fram till TIio manader efter frigivningen. Jiirnforelsen har da gjorts med en grupp intagna fran andra krimi-nalvardsanstalter i riket med samma antal ti-digare anst'lltsvistelser som Tillbergagruppen. Vidare har en jamfOrelse gjorts mellan de per-soner som .f6rflyttades fran Tillberga oeh de som frigetts fran anstalten, varvid iiterfallet bland dem som fOrflyttades Var hogre fram till sex manader efter respektive gruppers frigiv-ning. Om man a andra sidan gjorde jamfOrelsen sa att personer som hade samma an.tal tidigare anstaltsvistelser jamfOrdes, framkom jnga skillnader mellan frigivningsgruppen fran Till-berga oeh gruppen som forflyttats. Unders6k-ningen styrker sambandet mellan tidigare kand kriminalitet och Merfal!. Daremot har inget samband mellan tidigare ekonomiska elle