7099-571-0

..KRAVSPECIFIKATION FOR

~~SVENSKAKOMMUNFÖRBUNDET

r •

Is


@ Svenska Kommunförbundet 1996

Adress: 118 82 Stockholm

ISBN 91-7099-571-0

Text: Curt Ericsson, VABVVS

Omslagsillustration: Michael Schneider

Form & produktion: Björn C Hårdstedt

Tryck: Katarina Tryck AB, Stockholm

Distribution: Kommentus Förlag, tfn 08-7095990

Kravspecifikation för Drift. & underhållsinstruktioner

Förord

Stora krav ställs idag på kommunens lokalernär det gäller förbättringar av inomhusmiljön.Samtidigt har den obligatoriska ventilation-skontrollen (OVK)visat på brister när det gäl-ler förekomsten av driftoch underhållsinstruk-tioner. Ibland saknar byggnaderna DU-instruktioner helt och hållet, och även om definns så är de många gånger av varierande kva-litet. De kan ibland ha för hög ambitionsnivå-vilket leder till onödigt höga kostnader och attberörd personal inte förstår innehållet - ellerför låg ambitionsnivå, i värsta fall några bro-schyrer som entreprenören satt in i en pärmoch som inte självklart är användbara.

Med tanke på den kärva ekonomi som råder,redovisar den här skriften ett förslag till enkravspecifikation för DU-instruktioner sombåde tar hänsyn till krav på kostnadseffektivi-tet och krav enligt OVK. Förhoppningsvis kom-mer skriften att vara till hjälp för fastighetsför-valtare i arbetet med att ta fram DU-instruk-

3

tioner, i första hand till befintliga byggnadermen även vid ny-, om-, eller tillbyggnationer.Skriften innehåller bl a en checklista som un-derlättar arbetet med att bestämma instruktion-ens utformning och innehåll. Checklistan äräven tänkt att fungera som grundunderlag förupphandling av DU-instruktioner.

Målet är att det ska finnas bra DU-instruktioneri alla byggnader. Rätt använda bidrar de till attkommunens byggnader erhåller ett bra inom-husklimat och låga driftkostnader.

För skriftens innehåll svarar Curt Ericsson,VABVVS.Till sin hjälp har författaren haft enstyrgrupp med kommunala företrädare: SvanteLundqvist, Umeå, Jan Törnqvist, Solna, ochHans Wiberg, Sundsvall. På Kommunförbun-det har Ulf Sandgren och Sonya Haroun varitansvariga för projektet.

Svenska Kommunförbundet i april 1996


Innehåll

i=tir()rli ~

l. Verktyg ftir bättre in()mhusmiljti 5Myndighetskrav - historikGällande myndighetskravUtveckl ingsarbeteBeställarens rollViktiga begreppChecklistaSå här används kravspecifikationer

2. M()liell ftir lirift- ()ch unlierhållsinstrukti()n 12Grundmodell för OVKModell för befintliga byggnaderModell för nya byggnader

~. Utftiranlie . 14

Exempel på arbetsgång vid upprättande av driftinstruktionDriftinstruktionUnderhållsinstruktion för förebyggande underhållDokumentationssystemHusguide

4. Pr()liukti()n av DU-instrukti()n meli liat()rsttili 16RitningsdokumentScanningTextdokument

5. Bilag()r: Driftk()rt ()ch checkllist()r 21

4


Verktyg för bä

Kommunerna ställs nu inför stora ekonomiskaansträngningar. Samtidigt ställs det krav påförbättringar av inomhusklimatet i kommu-nens lokaler. Ett led i detta är lagen om obliga-torisk ventilationskontroll (OVK), som nu upp-dagar stora brister när det gäller driftoch un-derhållsinstruktioner. Många kommuner skanu på kort tid upprätta ett stort antal DU-instruktioner i en kärv ekonomi. Detta var denursprungliga orsaken till det projekt som harlett fram till denna skrift. Syftet var att hjälpakommunerna med ett förslag till kravspecifika-tion för DU-instruktion som klarade OVK:skrav, en slags miniminivå som man kunde bör-ja med och sedan komplettera när ekonomin såtillåter.

Inte bara OVK

Under projektets gång har ambitionerna ökatsoch skriften har nu flera syften.

Denna skrift är tänkt att hjälpa kommunernasförval tningsansvariga med:

• förslag till DU-instruktioner som bygger påförvaltarens initiativ och ställer krav på kon-sulter eller entreprenörer att upprätta enhet-liga DU-instruktioner med rätt ambitionsni-vå och för rätt målgrupp;

• förslag till DU-instruktioner som bidrar tillatt man får ett bra inomhusklimat och samti-digt en bättre driftekonomi;

• ett grundunderlag för upphandling av DU-instruktioner;

• ett förslag till grundmodell om uppfyllerOVK:s krav med möjlighet att kompletteratill fullständiga DU-instruktioner när ekono-min så tillåter.

Rapporten har följande uppläggning: Förstkommer en bakgrundbeskrivning som redogör

re inomhusmiljö

för betydelsen av DU-instruktioner och attbyggnadsbestämmelserna ända sedan 60-talethar ställt detaljerade krav på hur instruktionerska se ut. Trots detta saknar ett stort antal bygg-nader instruktioner helt och där de finns, upp-visar de stora brister. Därefter beskrivs de myn-dighetskrav som gäller idag och vilket utveck-lingsarbete som har skett och sker inom områ-det. Efter denna teoridel följer själva praktik-delen och arbetsverktyget som redovisar alter-nativa förslag till innehåll och omfattning förDU-instruktion och utgör grunden för en krav-specifikation.

Verktyget är tänkt att användas på följandesätt:

Checklistan används för att ta ställning tillvilken omfattningen instruktionen ska ha ochsamtidigt hänvisa till en textdel som preciserarinnehållet i instruktionen. De alternativ sombeskrivs i text eller i form av redovisnings-exempel ska uppfattas som exempel som i sigär beprövade och goda exempel, men somsjälvklart helt eller delvis kan ersättas medegna varianter.

Vi tror att detta verktyg kan vara användbartvid följande tre situationer:

1. Den egna organisationen använder sig avchecklista och text- och exempeldel för attsteg för steg arbeta fram en egen enhetligmodell som i fortsättningen ska gälla i kom-munen.

2. Checklista och text- och exempeldel användssom ett diskussionsunderlag mellan förval-tare och den konsult som ska upprätta in-struktionen. Stegvis går man igenom omfatt-ning och innehåll och när man är färdig såutgör den ifyllda checklistan en kravspecifi-kation och bekräftelse på uppdraget.

5

Kravspecifikation för Drift- & underhållsinstruktioner

3. Materialet används i bearbetad och komplet-terad form som ett förfrågningsunderlag förupphandling av enhetliga DU- instruktioner.

Behov av instruktioner inget nytt

Den starka ekonomiska tillväxten under 1900-talet med höga komfortkrav och snabb tekniskutveckling har lett till att våra byggnader blivitmer och mer komplicerade. I början av sekletutgjorde kostnaden för installationerna bara ettpar procent av byggnadens totalkostnad. Idagligger den andelen uppemot 50 %.

Tekniskt komplicerade installationer ställer na-turligtvis höga krav på både instruktioner ochkunskaper hos den som ska sköta anläggning-en. Det är dock fel om man tror att gamla själv-dragsanläggningar alltid fungerade av sig självutan instruktioner. De krävde en mycket avan-cerad skötsel med noggranna inställningar föratt fungera. Därför kan man också finna myck-et utförliga och påkostade instruktioner från1800-talet.

När rådhuset i Umeå byggdes 1890 försågs denmed ett luftburet värmesystem typ ProfessorCederbloms kalorifärsystem. Det var ett myck-et avancerat till- och frånluftssystem som bygg-de på självdragsprincipen. Eftersom ventila-tionsluften även skulle klara husets uppvärm-ning kunde den köras med återluft vintertid.Den var dessu tom u trustad med anordning förbefuktning av luften.

Konstruktören Hugo Theorell insåg naturligt-vis att en så komplicerad värme- och luftbe-handlingsinstallation krävde utförliga instruk-tioner för att fungera. Därför upprättades enmycket utförlig instruktion speciellt utformadför den aktuella anläggningen. Den ger utförli-ga anvisningar om anläggningens skötsel, hurden skulle inregleras för olika belastningsfall,vilka omställningar som krävdes vår och höstsamt erforderliga underhållsarbeten. Instruk-tionen med titeln "Regler för skötsel av värme-ledningar i Umeå Rådhus" är ett prydligt häfte

6

på tolv sidor som trycktes på Nya Boktryckeri-bolaget i Umeå 1893.

Detta exempel visar att det inte är teknikut-vecklingen i sig som lett till att det krävs kun-skap och bra instruktioner. Anläggningar medavancerade funktioner har alltid ställt krav påkunskap och bra instruktioner. Sedan är det na-turligtvis så att den tekniska utvecklingen gjortdet möjligt att relativt enkelt att lägga in flerafunktioner för att tillmötesgå kraven på högkomfort. Detta har i sin tur lett till att vi fått flerkomplicerade anläggningar.

Ventilationen har fått större betydelse

Inneklimat i våra byggnader har också blivitmycket mera sårbart och beroende aven funge-rande luftbehandling på grund av bl a följandefaktorer:

• Nya byggmaterial med hög emission avskadliga ämnen;

• hög värmeavgivning från belysning, datoreroch annan teknisk utrustning;

• husen har blivit tätare;

• krav på energihushållning;

• verksamhetsförändringar;

• alltför korta byggtider och felaktiga byggme-toder har lett till a tt det i vissa byggnaderkan finnas latenta skador som kan ge hälso-problem.

Under de senaste 10 åren har en mängd olikaundersökningar kunnat påvisa att dåligt inom-husklimat lett till mycket besvärliga hälsoprob-lem.

Det bör dock understrykas att det inte räckeratt ha bra ventilation. Kravet måste naturligtvisvara att husen ska vara sunda även i övrigt. Ettav huvudproblemen har dock påvisats vara då-ligt fungerande ventilationsanläggningar.

Många undersökningar under senare år hargett en mycket skrämmande bild av situatio-nen. Fläktar går ej på grund av avslitna rem-mar. Aggregat ger nästan inget flöde eftersom


batterier och värmeåtervinningsrotor är igen-satta av smuts. Filter som aldrig byts eller ven-tilationssystem där luften i princip bara gårrunt i retur. Detta är ett allvarligt problem efter-som brister i ventilationsaggregatens funktionmedför att inomhusklimatet försämras. Mångastudier har visat att detta förutom obehag ochotrivsel även kan leda till hälsoproblem. Bris-tande skötsel leder också i regel till oekonomiskdrift med hög energiförbrukning.

Det finns olika orsaker till dåligt fungerandeinstallationer. I en del fall är det system som ärfelkonstruerade eller felmonterade. Lika vanligorsak är dock utan tvekan brister i drift och un-derhåll och detta beror ofta på att fastighetsskö-tarna inte fått tillräckliga instruktioner för attsköta dem. Att driftoch underhållsinstruktio-ner för luftbehandlingsinstallationer är eftersat-ta är väl dokumenterat. I planverkets rapport77 (sunda och sjuka hus 1987) redovisades att ica hälften av de undersökta anläggningarnasaknades instruktioner eller så användes dealdrig. De saknades helt i 30 % av anläggning-arna. Det var endast vid 10% av de undersöktafallen som instruktionerna utnytljades väl.

Erfarenheter från den obligatoriska ventilation-skontrollen som nu pågått i tre år bekräftar denbilden mycket tydligt. En statistisk bearbetningav rapporter från besiktningar t o m mars 1994visade att 60-70 % av ventilationssystemen sak-nade eller hade anmärkningsvärt bristfälligaDU-instruktioner.

Myndighetskrav - historik

SBN 67

Första gången som driftoch underhållsin-struktioner nämns i byggnadsbestämmelsernavar i Svensk Byggnorm 1967 (SBN 67). Det ärdock en mycket kortfattad anvisning underpunkt 36.181 där det sägs att: "Anläggning förventilation ska förses med erforderliga instruk-tioner för drift och underhåll". Under punkten i:1811och :1812 anges mycket enkla krav på in-

7

struktionens omfattning. Det enda som nämnsnär det gäller driftinstruktionen är att regleroch anvisningar ska finnas för hur anläggning-en startas och stoppas och hur omkoppling skaske vid ändrade belastningsfall. Vid komplice-rade anläggningar krävs dessutom ett enkeltfelsökningsschema.

I kravet på underhållsinstruktionen anges attden ska omfatta regler och anvisningar rörandenär och hur filter ska bytas samt intervall mel-lan tidpunkter för rengöring och smörjningmm.

SBN 1975 Supplement

Med SBN 1975 supplement energihushållningskärptes kraven mycket kraftigt.

Den anger mycket detaljerade krav på instruk-tionernas innehåll och omfattning. Dessutomföreskrivs att instruktionerna i princip ska varafärdiga vid byggnadens slutbesiktning. Dettavar en tydlig markering att instruktionerna in-gick som en viktig del i en färdig byggnad.Supplementet kom till i anslutning till oljekri-sen och det var kravet på god energihushåll-ning som var huvudmålsättning.

Det ställdes mycket detaljerade krav på in-struktionernas omfattning. För större byggna-der än enbostadshus skulle de innehålla följan-de uppgifter:

Driftinstruktioner

a) Orientering (adresser)b) Beskrivning av installationernas funktions-principer och placering (översiktsritningaroch kopplingsschema, uppgifter om styr-funktioner och börvärden, temperaturgrän-ser, flödesschema)

c) Apparatförteckning med hänvisning till till-verkarens broschyrer

d) Gällande säkerhetsbestämmelser

e) Åtgärder vid brand eller driftavbrott

f) Märkning och skyltning


Skötselinstruktioner

a) Tidsbestämda arbetsrutiner för respektiveinstallationsdel eller systern

b) Drifttider och arbetsmoment för att upprätt-hålla ekonomisk drift

c) Uppgifter om börvärden för in- och utgåen-de temperaturer

d) Underhållsrutiner och krav

e) Felsökningsschema (panncentral, luftbe-handlingsins talla tion)

Allt detta var mycket tydliga myndighetskravoch borde rimligen ha lett till att de allra flestainstallationer skulle ha försetts med instruktio-ner. Men så blev det inte.

En viss förbä ttring kunde iakttas, det blev van-ligare att det överlämnades någon form av in-struktioner. De var dock av mycket skiftandekvalitet. I många fall var det inte mycket meraän en broschyrsamling i en pärm med beteck-ningen skötselinstruktioner. Ofta saknadesinstruktionerna helt. Installationer godkändesäven om det inte fanns några instruktioner ellerom de var mycket bristfälliga.

SBN 1980

När SBN 1980 infördes hade de utförliga kra-ven på instruktionens innehåll minskat betyd-ligt men fortfarande gällde dock kravet att in-struktionerna skulle finnas tillgängliga vid slut-besiktning ener vid den tidpunkt som bygg-nadsnämnden angav. Det var dock mycket säl-lan som det skedde någon kontroll och uppfölj-ning från byggnadsnämndernas sida. Anlägg-ningarna godkändes trots att instruktioner sak-nades eller var bristfälliga.

Nybyggnadsregler 1988

I Nybyggnadsreglerna 1988:18 hade myndig-hetskraven beträffande instruktionens omfatt-ning tagits bort helt. Det var i linje med att be-stämmelserna inte skulle ange detaljkrav utanbara föreskriva en viss funktion. Det skulle då

8

helt ankomma på nyttjaren/beställaren att av-göra vilka instruktioner som skulle levereras.

Gällande myndighetskrav

Boverkets byggregler 94

I Boverkets byggregler har det ånyo införtskrav på att instruktionerna ska firu1as när bygg-naden tas i bruk.

"Innan byggnader eller delar av dem tas i brukska det finnas skriftliga instruktioner för huroch när idrifttagande och provning samt sköt-sel och underhål1 ska utföras för att de krav påbyggnader och deras instal1ationer som följerav föreskrifterna i denna författning och i hu-vudförfattningen ska uppfyllas under bruksti-den. Dokumentationen ska anpassas till bygg-nadens användning samt till installationensomfattning och utformning."

Förordning om FUliktionskontroll

av ventilationssystem 1991:1273

I den förordning som regeringen utfärda t omfunktionskontroll anges i ~ 5, 3:e stycket att denbl a ska innefatta kontroll av att instruktioneroch skötselanvisningar finns lätt tillgängliga förden som ska sköta systemet. Detta krav gäl1erför såväl gamla som nya anläggningar. Bover-kets allmänna råd 1992:3 tar upp vissa krav an-givna beträffande innehåll och omfattning. Iövrigt hänvisar de till de anvisningar för driftoch underhållsinstruktioner som finns i VVSAMA och i Råd och anvisningar till VVSAMA.

Utvecklingsarbete

Det har från många olika håll funnits ambitio-ner att ta fram anvisningar och mallar för in-struktioner, exempelvis;

• Statens institut för byggnadsforskning "Rap-port 30/1970 Instruktioner för drift och un-derhåll. I supplement för SBN 75 angavs attinstruktioner som utformats enligt dennarapport var godtagbara.


• KBS-Anvisning nr 32 "Driftsinstruktioner1976 " ( BAF9111,1976-10).Denna ersattesav Byggnadsstyrelsens administrativa före-skrifter beträffande Driftinstruktion (BAF9111,1982-03)vilken sedan reviderades 1983-06. Syftet med anvisningarna var att när för-valtningspersonalen tog över ansvaret fördrift av installationerna skulle de ha tillgångtill ändamålsenligt driftunderlag. Därmedskulle förutsättningar skapas för att uppnåavsedd funktion och god driftekonomi.

• Statens Energiverk: Idehandbok Driftin-struktioner, Underhållsinstruktioner 1985.Dess syfte var att ge riktlinjer för framtag-ning av nivåanpassade DU-instruktioner.Det som främst hade motiverat framtagning-en av handledningen var det stora behovetav DU-instruktioner för befintliga byggna-der.Byggforskningsrådet: R58:1991Instruktionerför drift och underhåll av VVS-komponenteri fastigheter. Arbetsbeskrivningar. Syftet medprojektet var att ta fram en grund för stan-dardiserade arbetsbeskrivningar som skullekunna användas vid framtagning av under-hållsbeskrivningar. Rapporten ger exempelpå arbetsbeskrivningar, hur de kan läggasupp, vad de ska innehålla samt hur de skaregistreras.

• Svenska Inneklimatinstitutets handbokssys-tem för kvalitetsstyrt DU-arbete enligt da-gens teknik, 1994.I den ingår: Riktlinjer R7,Anvisningar A7 samt Kunskapsunderlag H7.Riktlinjerna R7 ger en kvalitetsstandard förDU- instruktioner. Anvisningarna A7 harsyftet att underlätta tillämpningen av R7samt att ge vägledning för projektering ochupphandling av DU-instruktioner, val avleveransform o d.

Svensk Standard SS2643luftbehandlings-installationer. Mall för upprättande av drift-instruktioner 1995-03-08.

9

Beställarens roll

Myndighetskraven för DU-instruktioner harväxlat under de gångna åren. Beställarna harhaft huvudansvaret för att anläggningen skauppfylla de funktionskrav som byggnadsbe-stämmelserna angett. Tyvärr har det ofta fun-nits för lite intresse kring frågor som berörtdrift och underhåll. Många har inte heller insettvilken viktig förutsättning DU instruktioner ärför möjligheten att kunna uppnå en rationelloch effektiv drift av installationerna och vilkenbetydelse detta har för både luftkomfort ochekonomi. Därför har de inte bevakat att de fåtterforderliga instruktioner för drift och skötselav installationerna. Detta är förvånansvärt ef-tersom den som gjort en så stor investering bor-de vara mycket intresserad av att anläggningenska ha en bra funktion. Det borde vara likasjälvklart att det ska finnas en driftinstruktionför installationerna i en byggnad som att en bilalltid levereras med en instruktionsbok.

Det finns många tänkbara orsaker till varförinstruktioner är bristfälliga eller saknas helt.

• Kunskap om behovet eller ekonomiska re-surser i förvaltningsskedet har saknats.

• Kraven i byggnadsbestämmelserna har settssom en formalitet som ska uppfyllas på enk-last och billigaste sätt.

• Frågan om instruktioner kommer in i pro-gramarbetet i ett mycket sent skede och kost-naderna för denna ses därför som en til-läggskostnad som ofta prutas bort.

• Förvaltningsanvarig har i regel alltför lite in-flytande i programarbetet och oftast kommerde in i bilden alltför sent.Driftsidan har ej fått medverka i utförandeav DU-instruktionen.

• DU-instruktioner har många gånger varit avmycket låg kvalitet. Alla dåliga och praktiskttaget värdelösa instruktioner som florerathar förstärkt den negativa bilden av instruk-


tioner. Vem vill betala en massa pengar fördokumentation som inte används av någonutan bara fungerar som hyllvärmare.

• Beställaren har kanske inte fått den instruk-tion han tänkt sig. Programhandlingarna be-skrev in te tillräckligt tydligt vilken standardoch omfattning instruktionerna skulle ha.Diffusa krav leder ju ofta till att det är denenklast möjliga produkten som levereras.Många gånger har därför höga ambitionerhos beställare vänts i besvikelse när den in-struktion som beställts visat sig vara intemycket mer än en broschyrsamling medadressuppgifter.

Viktiga begrepp

Driftinstruktion: En driftinstruktion beskriverkomponenters (t ex fläktar, pumpar) funktionoch placering. I denna ingår driftkort, betjä-ningsområden, situationsplaner, orienterings-planer.

Underhållsinstruktion: En underhållsinstruk-tion beskriver hur byggnadskomponenter skaunderhållas. I denna ingår vilka komponentersom ska underhållas och när detta ska göras.Dessutom ingår reservdelsförteckningar, ar-betsbeskrivningar, ventilförteckningar, felsök-ning.

Dokumentationssystem: Ett dokumentations-systern katalogiserar all ingående dokumenta-tion av fastigheten på ett överblickbart sätt.Detta görs lämpligast genom BSAB-systemet.

Checklista

Till denna kravspecifikation finns en checklistasom kan användas som hjälpmedel för denegna organisa tionen eller som underlag för enförfrågan vid upprättandet aven DU-instruk-tion. I checklistan finns förslag på punkter somkan ingå i instruktionen. Respektive punkt hän-visar till en bilaga med redovisningsexempelsamt i vissa fall även till det kapitel som be-handlar punkten.

10

• Den första checklistan är benämnd "Check-lista Arbetsgång" och avhandlar allmännaoch administrativa uppgifter. Dessutom an-ges vilket underlag som förvaltaren ska till-handahålla. Finns ett datoriserat underhålls-program upprättas en kravspecifikation omarbetsgången för uppdatering.

• Den andra checklistan behandlar driftin-struktionen som grundmodell och påbygg-nadsbar modell. Punkter som krävs för attuppfylla grundmodellen för OVK är skrivnamed kursiv stil.

• Den tredje checklistan omfattar underhålls-instruktionen och upptar typ av planering,beskrivningar, protokoll och förteckningar.

• Den fjärde checklistan behandlar dokumen-tationssystemet, vilka dokument som skaingå och hur de ska sorteras.

• På den femte checklistan anges riktlinjer fören produktion med datastöd. Här görs val avCAD-system, ordbehandlingsprogram, textf-on t, färger, lager osv.

Så här används kravspecifikationen

En driftinstruktion upprättas efter en mall somär generell för en fastighetsägares olika typerav byggnader. Fastighetsskötaren och fastig-hetsägaren ska "känna igen sig" när instruktio-nen tas fram och ska användas. Den ska varalättläst, tydlig och arbetsbesparande.

I en kärv ekonomisk situation kanske enbartresurser finns för att tillgodose grundkravetsom uppfyller OVK-kraven. Instruktionen upp-rättas då lämpligen efter en fastställd mall somär påbyggnadsbar och passar hela fastighetsbe-ståndet, -från enaggregatsfastigheten till flerag-gregatsfastigheten med styr och övervaknings-system.

I efterföljande kapitel redovisas ett exempel påen sådan grundmodell för en instruktion somär påbyggnadsbar beroende på tillgängliga re-surser och anläggningens komplexitet. Bilagdachecklista kan användas som ett hjälpmedel


vid egenproduktion eller upphandling av DU-instruktioner. Tillmallen bifogas även bilagormed exempel på instruktionens utformning,innehåll och driftkortens omfattning.

Erfarenheten har visat att instruktionen får ettbättre innehåll och blir bättre nyt~ad om desom kommer att arbeta med instruktionen ock-så deltar i arbetet med upprättandet. För befint-liga byggnader är det därför en fördel ur bådeekonomisk och funktionell synpunkt om drift-personalen medverkar i uppläggning och in-ventering av befintliga installationer och doku-mentation. I nya fastigheter är det viktigt attdriftpersonalen får lämna synpunkter på in-struktionens omfattning och innehåll.

Generellt bör det inte vara någon skillnad mel-lan en instruktion för befintliga byggnader ochnya byggnader. Men beroende på fastighetensålder och kvarvarande dokumentation kan där-emot kostnaden för instruktionen bli betydligthögre jämfört med motsvarande omfattning ien ny fastighet.

Det ligger även i förvaltarens intresse att lokal-brukaren/hyresgästen känner till husets funk-tioner i stora drag och kan sköta anläggnings-delar som är direkt verksamhetsberoende. Idenna skrift ges ett exempel på en "hus-guide"som är en överskådlig instruktion särskiltanpassad för lokalbrukaren/hyresgästen. Denkan komplettera DU-instruktionen och bl aomfatta funktionsöversikt, värme / ven tilation,belysning, kapacitet och tidstyrningar.

I kommande kapitel redovisas exempel på oli-ka modeller aven driftinstruktion som är gene-rellt utformade för att passa de flesta använd-ningsområden. Omfattning, utformning ochinnehåll är en rekommendation till en lämplignivå på en instruktion. För befintliga byggna-der kan den utgöra en start som sedan byggspå med hela husets installationer. Följandekapitel samt redovisningsexemplen (bilagorna)ska uppfattas som ett förslag på lämpligomfattning som visat sig fungera vid praktisktbruk.

11


Modell för drift. och

Instruktionens omfattning anpassas efter bygg-nadens installationer. Det ska inte upprättasfler driftkort än vad som erfordras för drift ochskötsel av anläggningen. All dokumentationska vara objektsorienterad.

Denna mall är generellt uppbyggd och redo-visar tre exempel på olika nivåer:

• Grundmodell för OVK.

• Modell för befintliga byggnader.

• Modell för nya byggnader.

Grundmodell för OVK

I lagen om Obligatorisk VentilationsKontrollOVK (9 5 pkt 3 SFS 1991:1273) föreskrivs att detska finnas instruktioner. Där står: Ifatt instruk-tioner och skötselanvisningar ska finnas lätttillgängliga för dem som ska sköta systemet".

Nedanstående exempel på en instruktion utgören grundmodell för OVK.

Driftinstruktion:

• Introduktionsavsnitt

• Orienteringsplaner alternativt situations-planer där komponenternas (endast luft-behandling) placering ska framgå.

• Översiktscheman på fastighetens luftbe-handlingssystem .

• Driftkort på ventilationsaggregat och från-luftsfläktar.

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", samtexempel på flikregister bilaga 3.

Modell för befintliga byggnadel~Instruktionens omfattning anpassas efter instal-lationen. Hänsyn tas till installationernas kom-plexitet och tillgång till dokumentation somkan variera beroende på byggnadens ålder.

12

nderhållsinstruktion

Befintliga handlingar sammanställs och revide-ras för att utgöra underlag till instruktionen.Saknas underlag görs en inventering av de an-läggningar som ska ingå i handlingen.

Driftinstruktion :


• Situationsplan

• Orienteringsplaner

• Översiktsscheman

• Be~äningsområden (endast vid större an-läggningar)

• Driftkort

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion" samtexempel på flikregister bilaga 3.

Underhållsinstruktion:

En underhållsinstruktion beskriver underhållav komponenter.

I denna kan följande ingå:


• Arbetsplaneringsschema

• Underhållskort

• Arbetsbeskrivningar

Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruk-tion" samt exempel på flikregister bilaga 4.

Finns ett datoriserat underhållsprogram upp-rättas en kravspecifikation om arbetsgång föruppdatering.

Dokumentationsystem

Befintlig dokumentation över fastigheten sam-las in och sorteras in enligt BSAB-systemet.

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" samtexempel på flikregister bilaga 5.


Modell för nya byggnader

Vid nybyggnad finns möjlighet att ställa högakrav på drift och underhållsinstruktioner samttillhörande dokumentation. Driftinstruktione-rna bör upprättas redan i samband med projek-teringen av anläggningen. Förfrågningsunder-laget ska innehålla beställarens krav på instruk-tionens innehåll och utförande. Senast i sam-band med slutbesiktningen ska instruktionenvara färdigställd. I entreprenörens åtagandeska ingå att löpande förse den som upprättarinstruktionen med ett erforderligt underlag irelationshandlingsu tförande.

Driftinstruktion:


• Situationsplan

• Orienteringsplaner

• Översiktscheman

• Be~äningsområden (endast vid större an-läggningar)

• Driftkort

Se bilaga 20 "Checklista Driftinstruktion", samtexempel på flikregister bilaga 3.

Underhållsinstruktion:

En underhållsinstruktion beskriver underhållav komponenter. I denna kan följande ingå:


• Arbetsplaneringsschema

• Underhålls kort

• Arbetsbeskrivningar

Se bilaga 21 "Checklista Underhållsinstruk-tion" samt exempel på flikregister bilaga 4.

Finns ett datoriserat underhållsprogram upp-rättas en kravspecifika tion om arbetsgång föruppdatering.

Dokumentationsystem

En samordnare hos konsulterna (eller entrepre-nörerna) ansvarar för att samla in all dokumen-tation över fastigheten, samt sorterar in dennaenligt BSAB-systemet.

Se bilaga 22 "Checklista Dokumentation" samtexempel på flikregister bilaga 5.

13


Utförande

Exempel på arbetsgång vid

upprättande av driftinstruktion

Se även bilaga 19 "Checklista Arbetsgång"

Underlag

Följande underlag överlämnas till den som skagöra instruktionen:

• Relationsri tningar VVSoch EL / TELE

• Appara tskåpsscheman

• Ev programmeringslistor för dataunder-centraler

Inventering

Den som upprättar instruktionen ska genomplatsbesök inventera anläggningen. Någon avdriftpersonalen bör vara närvarande. Underinventering antecknas ifall skyltar saknas samtfel och brister i anläggningen.

Produktion

Produktions tiden ska hållas så kort som möj-ligt. En tidplan över produktionen ska upprät-tas. En förhandskopia (svartvit) ska lämnas tillbeställaren för granskning och synpunkter inn-an överlämnandet.

Överlämnande

Situationsplaner, orienteringsplaner, översikts-scheman, be~äningsområden och driftkortöverlämnas i färg. En omgång överlämnas i A4-format insatt i pärm Vid varje apparat sättsdriftkort i A3-format upp i ställ.

I respektive undercentral, fläktrum etc sätts er-forderliga situa tionsplaner, orienteringsplaner,översiktsscheman samt be~äningsområden uppi A3-format i ställ. Observera att av dessa kanalltså ett antal omgångar behövas.

14

Utbildning

I samband med överlämnandet ska utbildningmed driftpersonalen hållas. Utbildningen skage driftpersonalen full kännedom om driftin-struktionens uppbyggnad och hur den användsi praktiken.

Revideringar

Eventuella fel i instruktionen ska antecknas ochpåtalas för den som upprättat instruktioneninom ett år från överlämnandet. Dessa ska dååtgärdas utan kostnad. Revideringar efter om-byggnader mm samlas under därför avseddflik i driftinstruktionen. Driftinstruktionen bördärefter uppdateras årligen.

Driftinstruktion

Innehåll

Introduktionsavsnitt. Flikregister, innehålls-förteckning, symbolförteckning, funktionsöver-sikter m m ska ingå.

Situationsplan (bilaga 7) utformas så att detfrån dessa går att utläsa lokalisering av yttreledningar, huvudavstängningar m m. Dessaska om möjligt bygga på skalenliga relationsrit-ningar.

I bilaga 8 redovisas en sammanslagning av si-tuationsplan och orienteringsplan som kanvara lämplig för mindre anläggningar.

Orienteringsplan (bilaga 9,10) utformas så attdet från dessa går att finna komponenter tillalla teknikområden. Vid nybyggnad ska dessaom möjligt bygga på skalenliga relationsrit-ningar.

Översiktschema (bilaga 11,12) utformas så attdet från dessa går att utläsa de olika systemens


uppbyggnad, funktionssamband samt huvud-sakliga läge för distributionssystemen.

Betjäningsområde (bilaga 13) utformas så attdet från dessa grafiskt går att utläsa olika cen-tralenheters betjäningsområden. Vid nybygg-nad ska dessa om möjligt bygga på skalenligarela tionsri tningar.

Driftkort (bilaga 14, 15) utformas så att drift-personalen med hjälp av dessa ska få fullgodkännedom om funktionen hos det beskrivnaobjektet. På driftkorten ska manöver, driftfunk-tion, säkerhetsfunktioner, larm samt inställ-ningsvärden framgå.

Underhållsinstruktion

för förebyggande underhåll

Konventionella underhållssystem

Ett konventionellt underhållsystem bör inne-hålla:

Underhållskort. De olika underhållsobjekten ien fastighet grupperas i olika kort (t ex för ven-tilationsaggregat, undercentraler m m). Pådessa kort anges komponenter, hänvisning tillarbetsbeskrivningar serviceintervaller, status,placering m m.

Arbetsplaneringsschema. Anger när åtgär-derna på underhållskorten ska utföras. Vidstörre anläggningar sätts "miniatyrer" (röd/gröna) av underhållskorten upp på en tavla.Korten vänds när servicen är utförd.

Arbetsbeskrivningar. Ska vara en hjälp fördriftspersonal att u tföra service och repara tio-ner.

Datoriserade underhållssystem

Det finns ett antal olika program på marknadenoch de bör i princip innehålla följande:

I stället för underhållskort används arbetsorder.På dessa står vilken service som ska utföras.Helst bör också uppgifter ifrån föregående be-sök finnas.

15

Dessutom bör det finnas stora möjligheter tillatt få fram statistik över anläggningen. T ex bördet vara möjligt att utläsa vilket underhåll somär nedlagt på olika fastigheter. Det bör ocksåvara enkelt att ta ut rapporter på olika kompo-nenter, reservdelar m m.

Arbetsplanering ska kunna ske på ett enkeltoch smidigt sätt. T ex ska det vara möjligt attplanera arbeten för olika yrkesgrupper.

Tekniska data, artikelnummer och garantitiderska gå att registrera på komponentnivå.

Dokumentationssystem

All dokumentation tillhörande fastigheten sor-teras enligt BSAB-systemet. Observera att ävendriftinstruktion och ritningar tillhör dokumen-tationen.

BSAB-systemet beskrivs i Svensk Standard SS032271.

I korthet innebär systemet att olika handlingarsorteras efter tillhörande teknikgrupp. De olikagrupperna skiljs åt via ett nummersystem. Deolika grupperna sätts in i flikregister (se bilaga5 och 22) i olika pärmar. Vid större anläggning-ar upprättas en referenslista för att snabbt hittaden dokumentation som söks.

Husguide

Se även bilaga 16 "Exempel på Husguide" .

Ett stor andel av felanmälningar och missnöjebland hyresgäster beror på att de har dålig, el-ler ingen kännedom om hur byggnadens instal-lationer fungerar. Genom en enkel instruktionkan de få nödvändig kännedom om detta.

I husguiden finns t ex uppgifter om var felan-mälan ska ske, hur ventilation och belysningfungerar, säkerhetsföreskrifter, och annan mat-nyttig information. Dessutom bör en enkelorienteringsplan ingå där intressanta objektkan sättas ut. Allt ifrån var en "timer" är place-rad till var rökrum, cafeteria, soprum m mfinns. Språket ska vara mycket enkelt och ingafackuttryck ska användas.


--------- -- --- --- --- --- -- -- -

Produktion av DU-in

Se bilaga 23 "Checklista Produktion med dator-stöd".

Krav på programvaror

CAD-ritningarna bör upprättas i AutoCAD el-ler något program som är kompatibelt med Au-toCAD, d v s kan exportera filer i DWG- alter-nativt DXF-format.

Textdokumentet bör upprättas i Word, Page-Maker eller någon kompatibel programvara.

Arbetsmetod

Flödescheman och ri tningar ritas i ett CAD-program och länkas därefter till ett textdoku-ment. I textdokumentet bakas bild och textsamman.

ruktion med datorstöd

L Driftkort LuftbehandlingC Driftkort ElV Driftkort TeleSÖ Driftkort Styr och övervakningUP UtrymningsplanlP Insatsplan

Digital leveransFiler levereras på 3,5" disketter om inget annatavtalats. Packas filerna ska programvara föruppackning samt handhavandeinstruktionmedfölja. Leverans av disketter sker samtidigtmed leverans av pappersomgångar. Samtligafiler dokumenteras enligt bilaga 17 eller 18.

Viruskontroll

Dokumentnamn

Filernas digitala namn ska överensstämma medpappersnamnen.

Det är viktigt att någon form av system an-vänds för att namnge dokumenten. Nedan föl-jer ett exempel på ett sådant system:

Informa tion (Innehållsförteckning,symbolförklaring m m)

S SituationsplanO OrienteringsplanBL Betjäningsområden LuftbehandlingBV Betjäningsområden VärmeÖ ÖversiktschemaVA Vatten och avloppV Driftkort VärmeK Driftkort Kyla

xxx - L-l11_

1

-

LöpnummerTyp (se nedan)Hus/Byggnad

Disketter ska viruskontrolleras innan de över-lämnas till beställaren. Kontrollen ska doku-menteras på filförteckningen enligt bilaga 17eller 18. Är kontrollen ej genomförd returnerasdisketterna och uppdraget betraktas ej somslutfört.

Ritningsdokument

Symboler och färger

Det finns idag ingen officiell standard över vil-ka färger som ska användas i driftinstruktioner.Bilaga 6 innehåller ett förslag på färger. Symbo-ler i bilaga 6 överenstämmer med ISO 4067/1.

lagerhantering

Det finns idag ingen officiell standard över vil-ka lagernamn som ska användas i driftinstruk-tioner. Det är dock viktigt att ett system tilläm-pas konsekvent så att man får samma lager-namn på driftkort i olika fastigheter. På nästasida återges ett förslag till hur ett sådant systemkan se ut.

16


Media Lagernamn Tjocklek, pline Färgjlinjetyp

Uteluft UL 1,0 mm Blå/Heldragen

Tilluft TL 1,0 mm RÖd/Heldragen

Frånluft/ Avluft FL 1,0 mm Grön/Heldragen

Brandgas BL 1,0 mm Brun/Heldragen

Värme primär VP 0,7 mm Violett/Heldragen

Värme sekundär VS 0,5mm Röd/Heldragen

Värmebärare VB 0,5mm Grön/Heldragen

Varmvatten VV 0,5mm RÖd/Heldragen

VVC VVC 0,5 mm Grön/Heldragen

Kallvatten KV 0,5mm Cyan/Heldragen

Dagvatten D 0,5mm Grön/Heldragen

Spillvatten S 0,5 mm Brun/Heldragen

Köldmedium KM 0,5 mm Brun/Heldragen

Köldbärare KB 0,5 mm Blå/Heldragen

Kylmedel KYM 0,5 mm Gul-Grön/Heldragen

El/styr ES 0,5 mm Grön/Streckad

Symboler, egna Symb 0,7 mm Vit/Heldragen

Vägar Vag 0,3mm Vit/Heldragen

Hus Hus 0,7 mm Vit/Heldragen

Ram Ram 0,3mm Vit/Heldragen

Text Text 0,3 mm Vit/Heldragen

Orienteringsplaner:

Luftbehandling L 0,3 mm Blå/ Heldragen

Värme/sanitet VS 0,3 mm RÖd/ Heldragen

Kyla K 0,3 mm Violett/ Heldragen

El/styr E 0,3 mm Grön/ Heldragen

Brand B 0,3 mm Orange/ Heldragen

Betjäningsområden (bokstaven anger mönstervariation, siffran färgvariation):

Hatchmönster Färger

Al-A5 Al,A2,A3,A4,A5 Ansi 31 Röd,Blå ,Grön,Violett,Orange

Bl-B5 Bl, B2, B3, B4, B5 Ansi 31, 90° - -

Cl-C5 Cl,C2,C3,C4,C5 Ansi 37 - -

Av ovanstående lager kan lokala variationer i färg och linje~ocklek förekomma, beroende på an-passning mot skrivare eller layout.

17


Lagerhanteringsmetod

Med referens menas en länk till en annan ri t-ningsfil. Metoden innebär att grundritningenlänkas in i de olika typerna av orienteringpla-ner och redovisas där enbart som en död bild,dvs den syns men kan ej redigeras. Reviderasgrundritningen öppnas de olika orienterings-planerna och länken till grundritningen ser tillatt bilden uppdateras.

Strukturering av digitala ritningar

En orienteringsplan kan i en driftinstruktionanvändas för olika ändamål. T ex kan en drift-instruktion redovisa separata orienteringspla-ner för VVS, El och någon typ av be~äningsom-råde för ett och samma plan i byggnaden. Pap-persmässigt i driftinstruktionen är detta tre stunika sidor. Att använda samma uppdelningdigitalt (i datorn) är ej rationellt. Vid en eventu-ell ombyggnad måste alla ovanstående tre pla-ner revideras, vilket är tidsödande och kräveren högre grad av administration av filerna.

Nedanstående tre metoder beskriver olika sättatt hantera struktureringen av de digitala rit-ningarna. Figurerna illustrerar ett exempel dären grundritning (enbart byggdelar för ett plan)ska ligga som grund för två olika typer avorienteringsplaner, VVS och El, samt en planför be~äningsområden ventilation.

0-1D.DWG

Grundritning +Komponenter VVS

Grundritning +Komponenter el

Grundritning +Betjäningsområden

Ventilation

0-1.D.DWG

Referensmetod

Summering av metoderna

Denna metod medger att samtliga delar (VVS,El och be~äningsområden) skapas direkt pågrundritningen. När ritningen sedan ska skri-vas ut tänds och släcks nödvändiga lager för attförvandla ritningen till önskvärd teknik. Da-gens CAD-programvaror kan låsa dessa lager-inställningar via definitioner av "titthål" in motritningen. Vid en eventuel1 revidering behöverdärför inte definitionen göras om.

Referenser och titthål är funktioner som är uni-ka för respektive CAD-programvara. Detta kaninnebära ett omfattande redigeringsarbete avritningarna vid ett eventuel1t framtida byte avCAD-system. Lagerhanteringsmetoden utantitthål är då säkrast eftersom samtliga delar till-hörande ett plan finns i en och samma fil. Vida-re bör det poängteras att vissa program somanvänds i den löpande förvaltningen ej klararatt läsa ritningar korrekt som är uppbyggdamed referenser el1er titthål.

BL-1..DWG

BL-1.DWG

BetjäningsområdenVentilation

Grundritning +Betjäningsområden

Ventilation

Grundritning

0-1B.DWG

Komponenter el

Grundritning +Komponenter el

Konventionell metod

0-1.A.DWG

0-1A.DWG

Komponenter YVS

Grundritning +Komponenter VVS

Här läggs grundritningen in fullständigt i varjeorienteringsplan för VVS, El och be~äningsom-råden. Vanligtvis görs grundritningen (huspla-net) som ett block. Vid en eventuell planänd-ring revideras en av grundritningarna som där-efter byts ut på de övriga två orienteringspla-nerna.

8


Beroende på vilken metod som används kandet innebära att det digitala namnet för oriente-ringsplanen ej kommer att överensstämma medpappersnamnet varför detta måste dokumente-ras i en filförteckning, se bilaga 17och 18.

Scanning

Finns önskemål att befintliga pappersritningarska omvandlas till digitala finns i princip tvåolika metoder. Den ena innebär att ritningendigitaliseras dvs ritas upp på nytt. Detta är enrätt dyr metod men resultatet blir en "äkta"digital ritning.

Ett annat alternativ är att "scanna" in ritningen.Det innebär att pappersoriginalet fotograferasoch en "ointelligent" kopia erhålls i datorn.Denna kopia består enbart av punkter sommåste göras om till linjer med hjälp aven speci-ell programvara. Denna teknik kallas för vekto-risering. Ritningsfilerna kommer därefter attkräva en del redigeringsarbete med ritningstex-terna. Därutöver krävs att pappersoriginalen äri bra skick!

19

Textdokument

Format

Samtliga sidor ingående i instruktionen produ-ceras digitalt i A3-format och förses med hu-vud enligt bilaga 2.

Typsnitt

Typsnitt" Arial" rekommenderas. Detta typ-snitt är lättläst samt finns som standard i Win-dows typsnittuppsättning. Väljs ett annat typ-snitt bör detta finnas i windows som standardeftersom det annars kan finnas risk för att tex-ten ej går att läsa på samtliga datorer. Se bilaga2 för texthöjder och rubriker.

Dokumentstatus

I ritningshuvudets övre högra hörn finns detutrymme för revideringsdatum. Revideringarska införas på en separat revideringssida ingå-ende i instruktionen.


20


Bilagor

1. Driftkort Marginaler

2. Driftkort Text3. Driftkort Flikregister, driftinstruktion4. Driftkort Flikregister, underhållsinstruktion5. Driftkort Flikregister, Dokumentationssystem

6. Driftkort Symbol- och färgförteckning7. Driftkort Situationsplan Yttre ledningar8. Driftkort Situationsplan med komponentplacering

9. Driftkort Orienteringsplan, skalenlig

10. Driftkort indigitaliserad11. Driftkort Översiktsschema Sanitet och värme12. Driftkort Översiktsschema Luftbehandling

13. Driftkort Be~äningsområden Luftbehandling

14. Driftkort Luftbehandling (2 sidor)

15. Driftkort Värme (2 sidor)

16. Husguide17. Filförteckning, referenser18. Filförteckning, lagaerhantering

19. Checklista Arbetsgång20. Checklista Driftinstruktion21. Checklista Underhållsintruktion22. Checklista Dokumentationssystem23. Checklista Produktion med datorstöd

21

Plats

töruppättarens

logo

Plats

törkommunens

logo

Toppmarginal min 6mm (4mm)

Bilaga 1

Kort i anläggningen bör upprättas i A3.Samtliga mått och textfontstorlekar är därför angivna för A3-format.Mått inom parantes anger mått för A4 format.

Vänstermarginal min 25mm (18mm) Bottenmarginal min 6mm (4mm) Högermarginal min 6mm (4mm)

Samtlig text i instruktionen skall skrivas i textfont "Aria/"

Storlek 18pkt fet

SIDA1(1)

Bilaga 2

DAT xx-xx-xxREV xx-xx-xx

Storlek 10pkt

Typ av kort (te x Driftkort)Anläggningsdel

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Plats

för

kommunens

lago

Plats

för

uppättarens

lago

Dokumentnamn (Hus- Typ-Löpnr)

Bild från CAD-program

Huvudrubrik Huvudrubriker utförs med textfont 18 pkt fet.

Underrubrik Underrubriker utförs med textfont 14 pkt fet. Underrubrik

Texten kan med fördel delas upp i två spalter för komprimera sidantalet utan attdet blir svårare att läsa.

Löpande text Löpande text utförs med textfont 12 pkt.Löpande text

Underrubrik

Underrubrik

Löpande textLöpande text

Platsför

uppättarenslogo

Platsför

kommunenslogo

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Flikregister

Drifti nstru ktion

DAT xx-xx-xx SIDAREV xx-xx-xx 1(1)

X-I-1

Bilaga 3

Drifti nstru ktian1 Introduktionsavsnitt

2

3 Situationsplan

4

5

Driftkort Sanitet

8 Driftkort kyla, värme

Utgivningsdatum:Revideringsläge:

Upprättad av:

xxxx-xx-xx

xxxx 9 DriffkorlluffbehandlingKontaktperson: xxxx

Flikar med kursiv text är gjorda för att uppfylla grundmodell

10 Driftkort tryckluft

11 Driftkort el

12 Övrigt, revideringar

Platsför

uppättarenslago

Platsför

kommunenslago

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Flikregister

Underhållsinstruktion

DAT xx-xx-xx SIDAREV xx-x x-xx 1(1)

X-I-2

Bilaga 4

Underhållsi nstru ktion

•

1 Introduktionsavsnitt

2 Arbetsplaneringsschema

3 Underhållskort

4

5

Protokoll

8 Förteckning över besiktningspliktigainstallationer


Upprättad av:

xxxx-xx-xx

xxxx 9 VentilförteckningKontaktperson: xxxx

10

11


Platstör

uppättarenslogo

Platstör

kommunenslogo

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Flikregister


DAT xx-x x-xx SIDAREV xx-x x-xx 1(1)

X-I-3

Bilaga 5


•

1 Innehåll

2 Referenslista

3 Fabrikantbrochyrer Bygg

4

5

Fabrikantbrochyrer Luftbehandling

8 Fabrikantbrochyrer EL / Tele


Upprättad av:

xxxx-xx-xx

xxxx 9 Fabrikantbrochyrer SÖKontaktperson: xxxx

10

11


Platsför

uppättarenslogo

Platsför

kommunenslogo

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Symbol ochfärgförteckni ng

DAT 96-01-17 SIDAREV xx-xx-xx 1(1)

X-I-2

Bilaga 6

rn ~ VENTIL KONDENSATAVLEDARELUFlVARMARE

~ REGLERVENTIL. MANUELL VAKUUMVENTIL

W LUFTKYLARE 1>4 BACKVENTIL ~ SIL

I~I r*J SAKERHETSVENTIL .....;:J PROPPAD LEDNINGELBATTERI £ ISTYRVENTIL AVLUFTARE

~ FILTER & TREVAGSVENTIL ~ VATIENMATARE

a ~ TREVAGSVENTIL f3 DUSSELPUMPlV ALAGESSPJALL

~ TREVAGSVEN TIL @ PUMP

1---1 REGlERSPJALL £ STYRVENTIL. SJALVVERKANDE T TER OMETER

; STYRVENTIL. SJALVVERKANDE '( MANO ETER

£ STYRVENTIL MED MEMBRAN

~

£ MAGNETVENTIL

KORSvARMEVAXLARE

il ROTERANDE VARMEVAXLARE

~STALLDON SOM '( STALLDON,SJALV-

VARMERORSVAXLARE STANGER VID VERKANDE.

0.° ENERGlBORTF ALL

~STALLD O SO

9@ MKT ~0ÖPPNAR VID STALLDONENERGIBORTFALL

@ KOMPRESSOR ~o~UTO HUSGIVARE W TIMER @ TRYCKKNAPP

o VARMVATTENBEREDARE• ELCENTRAL

ALT. EXPANSIONSKARL

~RADIATOR

UTELUFT ~ fLODESPIL V N~PLTILLUFTFRANLUFT > FLODESPIL

BRANDGAS~ ENlREPIL

FJARRVARME (FJV)VARME (VP. VS) • KOMPONENT

VARMVATTEN (w) y BRUNNVARMVATTENCIRKULATION (WC)KALLVATTEN (KV)KYLBARARE (KB)KYLMEDIA (KM)

--- EL

ol:1J1J

oel:-3!tg ~ Q: ~ID::Jl/l

;lI;"o3 "'C

o3Ö:Qi"lCl:~_O::J l/l

ID::Jl/l

<en•.•. _.•.•. ..•."'" c:(1) Q)- •.•.(1) _.

0.0~ ~_. en~"'C(0-Q) Q)"'" ~

::I:~~c: < Oen Q) 3(1)::l.3•••• (1)en "'" c:~ (1) ~

Q)cn(1)3 ~ ~~ Q) en3 ~~ Q)

3~

JJOm~<-lx (Ox O>

>< x 6x ....•.I , ,C/) x ....•.

!I I x ---J...4....•.en2~

""Tl

o;o:ii::<))o

G)fTlZ

IINK fJll

,

~

"

J

I----

~

EUSTAllIJERK aICZ ')

t=

t=E

EEf

n---. ,...QE!9g!IIIII

lJlJ1:ldd IIIIIIIII

_-J

I~Ir .0- - _..J.------IIII

FA

)

--lNSP.LUCKAKULVERT

FBRB

=<>=

l

CEMENTVAGEN

DAGVATTENBRUNNNEDSllGNtNGSBRUNNRENSBRUNNllLLSYNSBRUNNORANERINGSBRUNN

oNBRBTeDRB

FHRB~

I

:I ORBC RB1..: -<>-_

r--I DRBII II II II II V IIIII

RB ~ NB

I RBI

RB9 FK: ~ BORRHAL VP2

II

BORRHAL lIPS F F O

Fl

t-L-. -oIII

FG I FE FD

----~~~~-------~---~~~-----BORRHALVPJ

FÖRKLARINGAR-- FJAARVAAUE-- VARMEl<UL \!ERT-- KALLVATlEN- - - KAll.VA TTENSERVlS llLL SVT-- SPILLVATTEN-- DAGVATTEN- - - ORANERING VARMEKULVERT

::DOm~<-Ix CDx OJX 6x -", ,x -"x .....•

-"U)26~

r::1J1J

Olll: "tJ

cg6fäaiii /Il:J/Il

';II:'o

_3_:2o 3 o: IIIcg5~lii

(l):J/Il

:J:""c < OtJ) Q) 3CD~3"'CDtJ) """ c~ CD ~Q) en CD3 ~ ~~ Q) tJ)

3 ~~ Q)

3~

"o~O ~.E'3 CD Q)"03.=O CD O~ ~. ~CD ~ tJ)••• UJ "C"OtJ)-ii "C Q)(') - ~CD Q)~. ~~UJ

xenI-' ...A.

TF1 PANNRUM

FF ~RKESFORRAD 013A

FF MALARRUM 0138

STOFTUTSUG FLAKTRUM 014

~ t

~

LV ENTRtGARD 101

V-1 PANNRU

TA 1 FLAKTRUM 301

FöRKLARINGAR

• LUFTBEHANDLINGVARME, SANITET

• KYLA

TA4 FLAKTRUM 201

TA3 FLAKTRUM 201

TA2 FLAKTRUM 201

K-1 FLAKTRUM 201

• LUFT8EHANJLlNG

• EL/TELE STYR

• VARME/SANITET

• KYLA

BRAND

AVD 1

1007•.EKRUM

NYCKELBRYTARE

NYCKELBRY

1058ALLRUM

1060LEKRUM

AVD 5

AVD 2

1020LEKRUM

AVD 3

1037LEK~UM

1042LEKRUM

AVD 4

BP

PA TAK

t:'O'O

o~_J!<g i Q' ~

Cll~Ul

~o_3_J!o 3 o' III<g5""iii

Cll~Ul

J:""r::: < Oen m 3(1)~3"'(1)en ., r:::::s (1) ::sm en (1)

3 ::s ::s::s m en3 ::s::s m3::s

"Oo ::::!.3 (1)

-c 3-o (1)::s ::::!.(1) ::s::s (C"'en"'2.-cm -(') m(1) ::s::::! •::s(C

JJOm»<-1x CDx (j)

>< x 6x ....•.I• oO x ....•.x --.J

!I I...A.•...••(f)

~6~»

"'0O ~.3 (1)

-c 3-O (1)::::J ~.(1) ::::J::::J te•..•. en"2.-cQ) -(") Q)(1) ::::J~.::::Jte

=""o3 "'tl

03 Ö: iii"ccc..,_O::l I/l

11l::lI/l

C"'O"'O

o~-~tg ~ Q: ~11l::lI/l

::1:"''''c: < Oen Q) 3(1)~3••••. (1)en ., c:::::J (1) ::::J

Q) (i) (1)

3 ::::J ::::J::::J Q) en3 ::::J::::J Q)3

::::J

:DOm»<-lx tOx (J)

>< x 6x ....•.I ..O x ....•.x ~

!I II\)

•...•• (J)

":::0-»o

114

126

I1J

127

112

128

FÖRKLARINGAR

• LUFTBEHANDLING

• EL/T~LE, STYR

• VARME, SANITET

• KYLA

110

AA1: 3

131 I 130

ELC-A1B2MANÖVER TILLFA3:4

104

ELC-A1B1MANÖVER TILLAA1: 2AA1: 3AA1: 4FA3:2FA3:3

SHG-LV3: 3SHG-LV3: 1SHG-RADSHG-LV3: 1

141

EV1AA1: 4GT1-EV1AA1: 2

14214J

l,t,~I I I I 116

117

144 I 144A I I .~~A I lOJA

I I I 115

161 I III \ .~\ I ~~ .-~ h-; I 125

• 124

146

TIMER TA4: 1-FA4: 1FFAS-AK1A1TA4: 1-FA1: 4FF2FF1

LV3:2LV3:3TA3: 1LV3: 1AS3: 1

114

115

fLAKTRUM OVANFOR

KYLMASKINRUM 1.38 APPARAlRUM

LK1

I 152

I I150

lJt -

101

119 121

I I 1~1 I 148

117

12~l

102 I lOJ

116I ~

C"O"OÖlll: "tI~6fQ:~

iD C1l:JC1l

'"o3 "tI

ö3Ö:iil~5~ijj

(l):JC1l

en Q'Q) •:J <_. (1)..• "'"(1) tJ)..• _.O~e') tJ)::Te')<i~: 33 Q)

(1)

::I:""r::: < OtJ) Q) 3(1)::1

3"'(1)tJ) "'" r::::J (1) :JQ) (;)(1)3 :J :J:J Q) tJ)3 :J:J Q)3:J

JJOm»<-lx c.ox en

~, Ix 6':< ~x ~

~I x -...J

~CJ)':;:6

::1 I ~»

TAll

LV3

Uli:S1

TA2

TAS

RADIATOR

STRIPS

YTS::HANDUNGBRYGG'ilLL VERKNING

STRIPSLV'_V2

LAGER. PACKNING

KONTOR, MATSAl OCH OMKL RUM

•

AA 4,5,6 OCH 8 TAlD

FORMSPRU TNING

FJV-

KV

TILL iAPP-STALLEN

85UNDERCENTRAL

FÖRKLARINGAR

- FJARRVÄRME

- VARME SEKUNDAR

- VARM VA TTEN

- VARM VA TIENClRK.

- KALL VA TTEN

i'" o:c: <=(1)C"""t

(I) !!!.:r::s:m en::::J (")~:r_. (I)

~3 m

::-:'o3 "C

03 Ö: iiicg5-'C;Cll::l!Il

C'O'O

0~_J2cg ~ Q' ~

Cll::l!Il

::1:""c: < Oen m 3(1):4

3~(I)en ""t c:::::J (I) ::::J

m en (I)

3 ::::J ::::J::::J m en3 ::::J::::J m3

::::J

~-l~J.t LV3

59SLUSS

62RÖKRUM

163tAGER

J f

~~-l~J l~Jt LVl t LV2

FILTER

64LAGER, PACKNING

~-ilrm-A LV4. 5

6 OCH 8

r---------lI J. r0---, TAlO II

FORKLARINGAR- UTELUFT- nLL~FT- FRANLUFT- BRANDGAS

69FORMSPRU TNING KONTOR, MATSAL OCH OMKL. RUM

FF7

~iiilCIII...•N

><o:I~

:::00m:x><-1xC!)xo)x 6x ....•., .x ....•.X '-I

....•.en26:x>

Platsför

uppättarenslogo

Platsför

kommunenslogo

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Betjäningsområden

Luftbehandling


X-BL-1

Bilaga 13

r<i ,;.; r<i ~« « «u... u... u... -o::: "- "- "-« •..•...•.• N •..•...•.•

I"")(9 r<i r<i r<i ..;fZ > > > «

u...o::: ---l ---l ---l

"-l..L.'--" '--" '--" u...« .- +

.-l r<i n r<i ..;fL:. N

Y: « « « « u...l- I- l- I- u... u... ~o:::

O ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~lJ...

Plats

för

uppättarens

lago

Plats

för

kommunens

lago

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Driftkort

Luftbehandling


X-L-1

Bilaga 14

BOTIENPLAN

PLAN 1

GT4.7

201FLAKTRUM

ST4.3

REGLERSEKVENS

STIGANDE UTETEMP

+AS3ITA4-RC11ITA4-HOllITA4-H021

Platstör

uppättarenslago

Platstör

kommunenslago

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Driftkort

Luftbehandling


X-L-1

Bilaga 14

ASBCFAGP

ApparatskåpBlandningscentralFrånluftsfläktTryckgivare

GTGXpRC

TemperaturgivareRökdetektorCirkulationspumpReglercentral

STSVTAWX

SpjällställdonStyrventilTilluftsfläktVärmeväxlare

Driftbeskrivning

Allmänt Säkerhetsfunktioner

Aggregatet är placerad i fläktrum 201. Fläktar TA4 och FA4samkörs.

Frysskydd

TA3-RC1

Inställes på AnmÄndrat till

Tillufts.temp. 17°CDrifttid 06.00-16.00Utlösn. fryssk. 8°CVarmhållning 25°C

ElNär returtemperaturen vid GT8 underskrider inställt värde i TA4-RC1 stannar aggregat. Spjällställdon ST4.4, ST4.3 stänger ochstyrventil SV3 ökar värmetillförseln.

Tryckvakt ~

När tryCkgiVar~ och GP?6 indikerar flödesborlfall stoppas

aggre~atet, '~-RC1.TA4 och FA4 manövreras via omkopplare placerad på ••. Lapparatskåp +AS3. Verk . ad ~

Driftläge: Hel = kontinuerlig helfarlsdrift N..J:!::.e~ \~mperaturverkningSgrad vid temperaturgivareHalv = kontinuerlig halvfarlsdrift 0r;;:~dear inställt värde på TA4-RC1 ges larm.Från = ur drift ~ .••••

Aul = styrs till drift via TA4-RC1 ~.A..ar~ion

P1 manövreras via omkopplare placerad på apparatskåP"'~ ~iKeras på +AS3 och överförs till vaktmästarrum 152.

Driftläge: Från = ur drift r~ O~ från Orsak ÅterställningTill = styrs till drift via TA4-~'-'"J ~

_. \"' TA4-HD2 Utlöst rökdetektor GX7:1 TA4-HD2Start av aggregatet r\'-l ~ TA4 Utlöst motorskydd Motorskydd

Aggregatet går normalt på 1/1-fart da~ti o ~-fart n te ~~4 ~ ~ ::och helger. Aggregatet kan även styr. Ifart vi.'! ~ iFörskola 109. ~ ~~ Inställningsvärden

Vid start av aggregatet startar F~s~ällstär:~4.4 öppnar Funktion Värdeoch SV3 öppnar ytterligare 50%(utetempera~;oC).Efter inställd tidsfördröjning startar TA 1 och regleringen avtilluftstemperaturen börjar.

Stopp av aggregatet

Manöver

Fläktar samt tillhörande reglerutrustning matas frånapparatskåp +AS3.

Vid stopp av aggregatet stänger spjällställdon ST4.3 ochST4.4.

Vid stillastående aggregat konstanthåller temperaturgivareGT8, via TA4-RC1, returtemperatur till inställt värde genomreglering av styrventil SV3.

Spänningsbortfall

Vid spänningsbortfall stänger spjällställdon ST4.3 och ST4.4.

Förreglingar

P1 förreglar FA4. FA4 förreglar TA4.

Driftfunktion

Temperaturgivare GT1.5 konstanthåller tilluftstemperatur, viaTA4-RC1, till inställt värde genom reglering av spjällställdonST 4.3 och ST 4.4 samt styrventil SV3 i sekvens.

Temperaturgivare GT2.2 min-begränsar frånluftstemperaturentill inställt värde i RC1 för att undvika påfrestning.

c:"O"O

o2l:-~'8 ~ Q' ~

(l):JUl

~o_3_~o 3 o: Il)'85""lii

(l):JUl

INK. SERVIS

AS2/ELC- A 1E

IIPRC211

<o0)' """l

"""l' =3 ~CD O

~

:::1:""c: < O(J) O) 3CD::13"'CD(J) """l c:::J CD ::JO) en CD3 ::J ::J::J O) (J)

3 ::J::J O)3::J

y

UTG. KVINK. VVCUTG. VV

VS-GP6

'Ht-----lI II 'Pi ~IFJV-GT48

KVM

010 UNDERCENTRAL

80RVARDESFORSKJUTNING UTE-GT3Q

PLACERAD PA NORRFASAD

JJOm:t><-lX«)x O>

X X 6I >f- ~

!I <x ....•.

I X -...J....•.......00

g~

Plats

för

uppättarens

lago

Plats

för

kommunens

lago

Kommunens namn

Kvarterets namn

Husets namn

Driftkort

Värme


X-V-1

Bilaga 15

Förklaringar

ASPRCNSWM

ApparatskåpProgramerbar reglercentralNormalt stängdVarmvattenmätare

GT TemperaturgivareELC ElcentralSV StyrventilKVM Kallvattenmätare

P PumpWX VärmeväxlareWB VarmvattenberedareVMM Värmemängdsmätare

pAF PåfyllningGP Tryckgivare

Driftbeskrivning

Allmänt VVB1 och VVB2

Anläggningen är ansluten till kommunens fjärrvärmenät.

I värmeväxlare VVX1 bereds värmevatten för radiatorer ochventilationsaggregat placerade i byggnaden.

Temperaturgivare VVB2-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdonVVB2-SV1 så att varmvattentemperaturen konstanthålles vidinställt värde.

PRC2Motorskydd/PRC2

PRC2

Prioritet Aterställning

Lågt tryck VSUtlöst överström.

AABBB

Hög temperatur VV BLåg temperatur VV B

VS-GP6P1A och P1BP1AP1BVVC-P1VVB2-GT1

Värmeväxlarna VVB 1 och VVB2 bereder varmvatten förtappställen. För att minimera väntetiden vid tappställen finns envarmvattencirkulationspump, VVC-P1, installerad.

Säkerhetsfunktioner

Varmvatten ~

TemperaturgiA~2-GT1 ger larm om inställda hög- ochVärmemängdsmätare VVM mäter, via temperaturgivare FJV- lågVärde~' ~spektive underskrids.GT4A och FJV-GT4B samt flödesmätare, byggnadensenergiförbrukning. TryC'0 esystemet

El ~eter VS-GP6 ger larm om inställt värde underskrids.

Pumpar samt reglertrustning är anslutna till ELC-A 1E placerad i r~~r~apparaskåp AS2. ~

.. ~ Larm indikeras på PRC2. Summaiarm A och B överförs till centralManover • ~ .•. larmtablå placerad 020 EXP.

Cirkulationspumpar VS-P1A och VS-P1 B manövrera~ Larm från Orsakdriftomkopplare placerad på AS2. • ~

D 'ftl" H P . k . I' - \~n age: = umpar I ont,nböer I ~O =Pumpar ur drift.AUTO =Pump VS-P1A1 via PRC2.

Pump VS-P1NB stoppar om~aturen vid UTE-GT3överstiger inställt värde i PRC~';Udigt som ventilställdonVVX1-SV1 varit stängd i minst 5 minuter.

Växling av pump i drift mellan VS-P1 A och VS-P1 B skerautomatiskt efter inställd tid i PRC2.Cirkulationspumparna VS-P1AJB är tvillingmotorkopplade, ominvald pump stoppar, startas reservpump automatiskt.

Inställningsvärden

Inställningar i PRC2 görs via handterminal, placerad i AS1 (304Fläktrum).

Pump VVC-P1 manövreras via omkopplare placerad på AS2.

Vid stillastående pump motionskörs de 10 min/vecka (Måndagar00°°-001°).

Börvärde Ändrat till Inställes på

Driftläge: FRANTILL

=Pump ur drift=Pump i kontinuerlig drift

Funktion

Varmvattentemperatur +55°CLarm VV HÖG +60°C- - LAG +40°CLågt tryck VS O kPaFramledningstemperatur Enligt kurvaPumpdrift stopp +1rc

PRC2

VS-GP6PRC2

Driftfunktioner

VVX1

Temperaturgivare VVX1-GT1 reglerar via PRC2, ventilställdonVVX1-SV1 så att framledningstemperaturen konstanthålles vidinställt värde.

Börvärdet för VVX1-GT1 förskjuts av utetemperaturgivare UTE-GT3.Se kurva.

BELYSNING

o a

a a

Plan 3

Plan 2

Plan 1

Platsför

kommunenslogo

ALLMÄNT

Ytterbelysning, entre ochtrapphusbelysning tändsvid skymning och släcksvid gryning.

Korridor

Belysningen är tänd un-der dagtid och kvällstid.

Il

Utanför ordinarie sche-malagd tid kan belys-ningen täildas av tryck-

O knappar i korridoren och~ • är då tända ca 10min.

~

~~

~~

(9-b<S>~~<S>/

o a a a

o o o o c

Plan 3

Plan 2

Plan 1

VENTILATION

Det är tillåtet att vädra urlokalerna genom att öppnafönstren bara dessastängs när lokalen lämnas,tänk på stöldrisken!

Ventilatonsaggregatetkan startas, utanför drift-tid, via timers placeradeenligt bilder ovan.

Ventilationsaggregatetgår normalt under dagtidoch styrs av ett centraltUR placerat i Vasa-kronans driftcentral.

Platsför

kommunenslogo

~iii"lOIl)..•en

Filförteckning (referenser)

Kommun :BjurholmObjekt :Kv Ripan 5Uppdrag :DU-instruktionProjektör

Virusprogram :Dr Salomons ToolkitVersion :7.12Kontrolldatum :96-02-14Kontrollerad av :namnteckning

Bilaga 17

96-02-01Sida 1(1)

Diskett nr Filnamn Extern ref Innehåll Datum Reviderad

l 1-2.DWG Sytnbolfårklaringar 95-02-0 lS-1.DWG Situationsplan "0-1.DWG Grundritning plan l "O-IA.OWG 0-1.DWG Orienteringsplan VVS "O-IB.DWG " Orienteringsplan El "BL-I.DWG " Betjäningsområden luftbeh "Ö-1.DWG Översiktsschema Värme "Ö-2.DWG Översiktsschema El "VA-1.DWG Driftkort pumpgrop "L-1.0WG Driftkort VA lK-l.OWG Driftkort VKA lV-1.0WG Driftkort Undercentral ~

I-I.DOC Innehållsförtec'70~ 95-02-0 l1-2.DOC SymbOlfÖrkla~ "1-3.DOC Alhnän ori t g "1-4.DOC Revideri ä "S-I.DOC Situa OJ an "O-IA.DOC Qr~ splan VVS "O-IB.DOC N teringsplan El "BL-I.DOC etjäningsOtnråden luftbeh "Ö-I.DOC Översiktsscheina Värme "Ö-2.DOC Översiktsscheina El "VA-1.00C Oriftkort pumpgrop "L-I.DOC Driftkort VAl "K-1.D Driftkort VKA l "V-1.DO Oriftkort Undercentral "PÄRM.O Försättssida/rygg till pärm "

Filerna är packade med programmet ARJ.Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk ochskriv:Ripan <enter>

Filerna packas upp automatiskt.

Filförteckning (lagerhantering) Bilaga 18

Kommun :Bjurhohn Virusprogram :Dr Salomons Toolkit 96-02-01Objekt :Kv Ripan 5 Version :7.12 Sida 1(1)Uppdrag :DU-instruktion Kontrolldatum :96-02-14Projektör : Kontrollerad av :namnteckning

Diskett nr Filnamn Innehåll Datum Revidering

l I-2.DWG Symbolförklaringar 95-02-01S-1.DWG Sihmtionsplan "0-1.DWG Orienteringsplan VVS "

Orienteringsplan El "Betjäningsområden luftbeh "

Ö-1.DWG Översiktsschema Värme "Ö-2.DWG Översiktsschema El "VA-1.DWG Driftkort pumpgrop "L-1.DWG Driftkort VA1 "K-1.DWG Driftkort VKA 1

~V-1.DWG Driftkort Undercentral

-< ~I-l.DOC Innehållsförteckning ~ ~95-02-0lI-2.DOC SYlnbolförklaring 0 "I-3.DOC Allmän orienterin~ "I-4.DOC Revideringsblad0 "S-l.DOC Situations~ "O-lA.DOC Orienterin s VVS "O-lB.DOC OriCllt~ El "BL-l.DOC ~ onrrådenluftbeh "Ö-l.DOC 'l(tsschema Vänne ".. ~

. siktsschema El0-2.DOC "VA-I.DOC O'~riftkort pump grop "L-I.DOC ~ Driftkort VAl "

K-~Driftkort VKA l "

V-l Driftkort Undercentral "PÄ .. D C Försättssida och rygg till pänn "

Filerna är packade med programmet ARJ.Kopiera in filen Ripan.EXE till hårddisk ochskriv:Ripan <enter>

Filerna packas upp automatiskt.

Bilaga 19

CHECKLISTA: ArbetsgångSe även huvud texten kapitel 3

Objekrnamn .

. .. Fastighetsbeteckning .FastIghet .

Hus / Byggnad Del .

Fastighetsägare .

Kon taktperson .

Adress .

Tfn Fax .

1. Underlag

D Rela tionsri rningar

D A-planer

D Rela tionsri rningar Rör

D Relationsrirningar Luft

D Relationsrirningar Styr

D Relationsritningar EL

D Relationsritningar Tele

D .2. ÖVrigdokumentation

D Apparatskåpsscheman

D Programmeringslistor

D Bef Underlag

D .D .D .3. Inventering

D Förvaltarens egen personal

D Förvaltarens personal deltar ej

D Gemensamt konsult/förvaltare

D .D .

4. Produktion

OTidplan

D .5. Överlämnade

D AI1tal ex A4 .

D Antal ex A3 .

D .6 Utbildning driftinstruktion

D Antal timmar .

D Antal tillfällen .

D .7. Utbildning underhållsinstruktion

D An tal timmar .

D Antal tillfällen .

D .8. Övrigt

D Uppdatering i bef datoriserat UH-program enlseparat specifikation

D .D .D .

Bilaga 20

CHECKLISTA: DriftinstruktionSe även huvud texten kapitel 3

Innehåll Bilaga Innehåll Bilaga

D .D

Värme

Luftbehandling

1. Introduktionsavsnitt

D Flikregister 3

D Symbol och järgfärteckning 6

D Filförteckning 22

DDD2. Situationsplan

5. Betjäningsområden

DDD El

DD

13

16

15

14

Brand

Värme

Lujtbehandling

El

7. Övrigt

6. Driftkort

Textmed kursiv stil avser innehåll som böringå i en driftinstruktion enligt grundmodel-len för OVK.

D Vatten och avlopp

D Sprinkler

D Tryckluft

D Kyla

DDDDDD

D Husguide

DD

7

7

Vatten och avlopp

Värme

Orienteringsplaner

Vatten och avlopp 8,9

Sprinkler 8,9

Tryckluft 8,9

Kyla 8,9

Värme 8,9

Lujtbehandling 8,9

El 8,9

Brand 8,9

Styr & regler 8,9

3.

DDDDDDDDDD .DD

DDD El

DDD

4. Översiktsscheman

D Vatten och avlopp, Värme

D Kyla

D Lujtbehandling

D El

D Styr & övervakning

11

12

Angivna bilagor hänvisar till redovisnings-exempel i kravspecifikationen.

Bilaga 21

CHECKLISTA: UnderhållsinslruktionSe även huvudtexten kapitel 3

Uppdatering i bef dataprogram

1. Introduktionsavsnitt

D Flikregister

2. Arbetsplaneringsschema

D Arbetsplaneringsschema Pärm

D Arbetsplaneringsschema Tavla

DD3. Underhållskort

D Bygg

D Vatten och avlopp

D Sprinkler

D Tryckluft

D Kyla

D Värme

D Luftbehandling

D El

D Brand

D Styr & regler

D .4. Arbetsbeskrivningar

D Bygg

D Vatten och avlopp

D Sprinkler

D Tryckluft

D Kyla

D Värme

D Luftbehandling

D El

D Brand

D Styr & regler

D .

5. Felsökning

D Felsökningscheman

D6. Protokoll

D Besiktningsprotokoll

DInjusteringsprotokoll

D Luftmängdsprotokoll

D Provningsprotokoll .

D .7 Övrigt

D Förteckn., besiktningspliktiga Inst.

D Säkerhetsbestämmelser

D Ventilförteckning

D Komponentlista

D .D .

Bilaga 22

CHECKLISTA: DokumentationssystemSe även huvud texten kapitel 3

1. Informationsavsnitt

D Flikregister

D Innehåll

D Referenslista

D Referenspärm

D Ritningsfärteckning

D .2. Bygg

D Fabrikantanvisningar

D Allmän orientering om objektet

D .D .

3. Sanitet



D .D .4. Sprinkler



D .5. Tryckluft



D .6. Kyla



D .

7. Värme



D .

8. Luftbehandling



D Kilrem och filterfärteckning

D .D .D .9. ELITe Ie



D Arma turfärteckning

D .D .

10. Styr och övervakning



D .D .11. Övrigt

DDD

Anmärkningar:Broschyrblad märks med objektets namn (t exTAl/FAl)

Bilaga 23

CHECKLISTA: Produktion med datorstödSe även huvud texten kapitel 4

3. Textdokument

Lagerhan teringsmetod

1. Ritningsdokument

D Au toCAD version .

D Medusa version .

2. Strukturering

D Konventionell metod

D Referensmetod

DD

D Word version .

D PageMaker version .

D WordPerfect version .

D4. Textfont

D Arial

D Times New Roman

D

5. Färger

D Enl bilaga 6

D Enl egen bilaga .

D .6. Lager

D Enl Mall kap 6.1

D .7. Dokumentnamn

D Enl Mall kap 6

8. Övrigt

D .D .D .D .D .

Fler skrifter om fastigheter, teknik och ekonomi från Kommunförbundet

Samtliga nedanstående titlar kan beställas från Kommentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10. Efter presen-tationen av varje skrift anges beställningsnummer samt pris exkl moms vid beställning av enstaka resp minst fem ex.

Det medvetna valet besparingspotentialen vad samhetstal och kostnader. den externa hyresmarkna-

Ska kommunernas fastig- gäller kommunens lokaler Förvaltningsnyckeln kom- den, trots att kommunen

hetsförvaltning ske i egen togs fram i samarbete med mer ut på hösten, strax har gott om lämpliga tom-

regi eller på entreprenad? bl a Arbetsmarknadsdepar- före förbundets branschdag ma lokaler. Och då har man

Det pågår för närvarande tementet, FFNSVästerbot- för fastigheter. Ett urval av misslyckats, eftersom den

en intensiv diskussion om ten och Kommunförbundet. Förvaltningsnyckelns dia- yttersta målsättningen är

alternativa regiformer, om 7099-525-7 • 75/45 kr gram kan beställas som största möjliga kommunnyt-

för- och nackdelar med en- OH-bilder direkt från Kom- ta.

treprenad respektive egen Frisk inomhus munförbundet. Den här skriften syftar tillregi av kommunernas fast- Ddenna ideskrift ger vägled- 7099-506-0 • 250/125 kr att försöka belysa konse-igheter. Den här skriften ning i hur man med en hel- kvenserna av intern hyra iges ut i syfte att reda ut be- hetssyn som grund kan Förvaltning av kommuner-

kommunernas fastighets-greppen. identifiera och lösa miljö- nas lokaler - UTBIlDNINGS-

hantering.problem i kommunens PAKET

Det medvetna valet beskri- byggnader. Skriften redovi- Utbildningsmaterial som7099-359-9 • 175/125 kr

ver alternativa regiformer urflera aspekter. Utgångs-

sar hur detta arbete kan kan användas för att öka lokalens rätta värde

punkten är att fastig-struktureras på ett tydligt kunskaper och förståelse Beslut om fastigheter har

hetsförvaltningen ska sessätt, och hur olika yrkes- bland politiker och primär- Iångsiktiga ekonomiska

som stödben för kommu-grupper inom kommunen användare för de förutsätt- konsekvenser. Därför mås-

nernas kärnverksamhet. Enkan delegera och fördela ningar som råder för förvalt- te besluten grundas på bra

av slutsatserna är att valetansvar och befogenheter ningen av kommunens loka- underlag. Den här skriften,

inte står mellan egen regisinsemellan. Exempel på ler. Vissa avsnitt kan också som är det första resultatet

eller entreprenad, utan attvad som bör kontrolleras in- användas internt inom fast- av ett stort sam arbets pro-

den bästa lösningen är enför olika åtgärder ("check- ighetsorganisationen. Över jekt mellan offentliga fastig-

lämplig blandning, ett med-listor") och även konkreta 100 OH-bilder, och ett se- hetsförvaltare (UFOS),

vetet val, av egen regi ochhjälpmedel i form av enkä- parat föreläsarmanus med handlar om hur en medve-

entreprenad.ter presenteras. Dessutom förslag till diskussionsfrå- ten hantering av fastighets-

7099-419-6 • 175/125 krbetonas vikten av att olika gestäIlningar. kapitalet kan utgöra ett vä-kompetenser inom bygg- OH-bilder: sentligt inslag i den offentli-

Drift- & underhålls- nads- och installationstek- 7099-409-9 • 1050 kr ga sektorns förmögenhets-instruktion nik, miljö- och hälsoskydd Föreläsarmanus: förvaltning. Syftet är att ge

Den här skriften redovisar samt företagshälsovård 7099-408-0 • 275 kr ett underlag för värdering

ett förslag till en kravspeci- systematiskt samarbetar av den offentliga sektorns

fikation för DU-instruktioner för att komma tillrätta med Intemhyra!fastigheter.

som som tar hänsyn både problem i inomhusmiljön. Inom fastighetshanteringenDet gäller att identifera oli-

till krav på kostnadseffekti- 7099-573-7 .175/125 kr har internhyra varit ett do-ka fastighetstyper, hur deminerande verktyg i strävan

vitet och krav enligt OVK.Fullt hus efter ett effektivare lokalut- utnyttjas samt hur väl

Målet är att det ska finnasDen bästa strategin för ett nyttjande. Med hjälp av in- fastigheterna är anpassade

bra DU-instruktioner i allaeffektivt lokalutnyttjande ternhyran har man bl a ve- till verksamhet och mark-

byggnader. Rätt använda bi-innebär att man använder lat skapa kostnads- nad. Det gäller också att in-

drar de till att kommunensflera olika verktyg. Syftet medvetenhet och motverka pränta ett ökat medvetande

byggnader erhåller ett bramed den här skriften är att ogenomtänka investeringar, om nyttar och kostnader

inomhusklimat och låga beskriva vikten av ett effek- skapa tydliga prislappar hos alla aktörer.driftkostnader.

tivt lokalutnyttjande, och Iyf- och en klarare roIIfördel- I skriften systematiseras de7099-571-0 • 275/195 kr ta fram vikten aven upp- ning. typer av värden som är

Effektiv lokalanvändning - sättning styrinstrument Internhyra ger alltså en tillämpliga för olika besluts-

Umeå-projektet som i olika kombinationer massa möjligheter, men situationer, hur man kan ut-

Det är viktigt att lyfta fram gör att bra lokaler kan nytt- man får därför inte blunda nyttja förräntningskrav och

erfarenheter från kommu- jas till låga kostnader. för de fallgropar som finns. avskrivningar som styrin-

ner som prövat olika vägar 7099-512-5 • 175/125 kr En olyckligt utformad intern- strument i investerings-

för att öka effektiviteten i hyra kan t ex göra att bru- situationer, samt hur man

lokalanvändningen. DennaFörvaltningsnyckeln 1995

karna avstår från nybyggda kan bedöma värdet av fas-

skrift redovisar erfarenhe-Nyckel- och jämförelsetal lokaler trots att dessa inte tigheter som även långsik-

terna från ett projekt somför kommunal fastighetsför- har något värde på den ex- tigt ska användas i verk-

genomförts av tekniskavaltning. Redovisningen är terna marknaden. En annan samheten.

kontoret i Umeå. En modellbaserad på enkätsvar och effekt kan vara att brukarna 7099-466-8 • 175/125 kr

för att klarläggaavser föregående års verk- i värsta fall ger sig ut på

Miljöanpassat fastighets-

företagande

En förstudie som kartläggeroch sammanställer vadsom gjorts för att reduceramiljöpåverkan vid fastig-hetsföretagande. Målet äratt finna metoder att bygga,förvalta, riva och demonte-ra mer miljövänligt, medmindre miljöpåverkan isamtl iga led.7099-548-6 175/125 kr

Nyckeln till framgång

En förutsättning för bra jäm-förelser av kostnader är re-levanta nyckeltal. "Nyckelntill framgång" diskuteraroch dokumenterar teoriernakring nyckeltal, och föreslårbranschgemensamma defi-nitioner och begrepp för attkunna ta fram relevantaoch rättvisa nyckeltal ifastighetsförvaltn ingen.

I skriften förs en teoretiskdiskussion kring nyckeltal,hur de används, hur de ärkonstruerade och hur dekan tolkas. Exempel på oli-ka typer av nyckeltal redovi-sas. Dessutom redovisasnycke Italsundersökn ingenskrav på gruppering av kost-nader, definitioner och no-menklatur.

7099-357-2 • 175/125 kr

Nöjda hyresgäster?

Beskriver hur man kanmäta interna kunders nytto-upplevelse. I skriften disku-teras olika nyckelbegrepp

när det gäller kundattityd-mätningar som en del i detoffentl iga fastighetsföreta-gets system för informationoch styrning. Dessutom gesexempel på hur man kan ut-forma och genomföra enkundattitydmätning.7099-513-3 • 175/125 kr

Städköpet

Upphandling av städtjäns-ter till rätt pris och kvalitet.En kostnadseffektiv städ-verksamhet får inte innebä-ra att den brister i kvalitet.För att uppnå detta måstekommunens olika enhetersjälva kunna ta ställning tillvilken städoirganisationsom passar just deras loka-ler. Skriftens syfte är atthjälpa dem som ska fattabeslut i städfrågor ochköpa städning internt ellerexternt. Även städarnasperspektiv tas upp: Vad ärbra städning? Hur kan manhöja yrkets status? Hur haryrket utvecklats.7099-451-X• 175/125 kr

Övriga skrifter om

ekonomi och styrformer

8eställarstrategier

Denna bok i serien frånKommunförbundets samar-bete med Institutet för eko-nomisk forskning vid LundsUniversitet, beskriver på ettmycket genomgripande sätthur kommunen kan upprätt-hålla och stärka en funge-

rande konkurrenssituation.7099-493-5 • 175/125 kr

Externa resurser i

kommunaltekniken

En ny syn på hur konkur-rensutsatt kommunernastekniska verksamheteregentligen är. En av bokensslutsatser är att det är vikti-gare att öka den verkligakonkurrensgraden inom re-dan konkurrensutsattaverksamheter, än att ytterli-gare öka marknadsgraden.7099-331-9 • 150/125 kr

Ledning för att styra

Ledning för att styra vartänkt som en ideskrift ommålstyrning i kommunaltek-niken, men kom att beskri-va alla de nya styr- och led-ningsformer som diskute-ras i kommunerna. Medpraktiska exempel på hurpolitiker och anställda arbe-tar med ledningsfrågorinom kommunaltekniken, ärLedning för att styra enoundgänglig bok, en guld-gruva för alla som är intres-serade av kommunalt förny-elsearbete.7099-252-5 150/125 kr

Resultatansvar på

olika vis

Vilka intentioner ligger bak-om införandet av resultat-ansvar i kommunaltekni-ken, och hur har den verkli-ga tillämpningen av resul-tatansvaret kommit att ut-

formas? Svaren finns i den-na skrift som bygger pådjupstudier i tre kommuner.Skriften är ännu ett resultatav Kommunförbundetssamarbete med Institutetför Ekonomisk Forskningvid Lunds Universitet.7099-531-1 • 175/125 kr

Resultatmått

Denna bok i serien frånKommunförbundets samar-bete med Institutet för eko-nomisk forskning vid LundsUniversitet, ger en bild avhur man utformar och an-vänder mått för priori-teringar i kommunal verk-samhet.7099-490-0 • 175/125 kr

Styr i mål-

Styrsystem i förändring

Från att ha varit trenden fördagen, har målstyrningenoförtjänt hamnat vid denkommunala världens skam-påle. Men problemen medmålstyrningen står snarastatt finna i hur den genom-fördes, än i iden som så-dan. Styr i mål tränger in iproblematiken och tittar påerfarenheter och alternativ,bl a med utgångspunktenHur kan vi gå från politiskvision till handling? Bokeningår i serien från Kommun-förbundets samarbete medInstitutet för ekonomiskforskning vid Lunds Univer-sitet.7099-360-2 150/125 kr

Varumottagares namn

BeställningFöretag, förvaltning e d Beställarens handläggare (namn, telefon)

Catu/boxadress Sänd denna beställningssedel till:

KOMMENTUS FÖRLAG AB, 117 99 STO KHOLM

Postnummer lOrtO Sänd ett ex av Kommentus litteraturkatalog.

Ordertelefon 08-709 59 90. Eller kopiera, fyll i och faxa till 08-19 24 10.Artikeln:r Varubeskrivning Antal

$tora krav ställs idag på kommunens lokaler när det gäl-ler förbättringar av inomhusmiljön. Samtidigt har denobligatoriska ventilationskontrollen (OVK) visat på bris-ter när det gäller förekomsten av driftoch underhålls-instruktioner. I bland saknar byggnadernaDU-instruktionerhelt och hållet, och även om de finns så är de mångagånger av varierande kvalitet. De kan ibland ha för högambitionsnivå - vilket leder till onödigt höga kostnaderoch att berörd personal inte förstår innehållet - eller förlåg ambitionsnivå, i värsta fall några broschyrer som entre-prenören satt in i en pärm och som inte självklart äranvändbara.

Den här skriften redovisar ett förslag till en kravspecifi-kation för DU-instruktioner som som tar hänsyn både tillkrav på kostnadseffektivitet och krav enligt OVK. Måletär att det ska finnas bra DU-instruktioner i alla byggna-der. Rätt använda bidrar de till att kommunens byggna-der erhåller ett bra inomhusklimat och låga driftkostna-der.

Förhoppningsvis kommer skriften att vara till hjälp förfastighetsförvaltare i arbetet med att ta fram DU-instruktioner, i första hand till befintliga byggnader menäven vid ny-, om-, eller tillbyggnationer. Skriften innehål-ler bl a en checklista som underlättar arbetet med attbestämma instruktionens utformning och innehåll, ochsom även kan användas vid upphandling av DU-instruk-tioner.

Fler exemplar av denna skrift kan beställas från Kom-mentus Förlag, tfn 08-709 59 90, fax 08-19 24 10.

ISBN 91-7099-571-0


7099-571-0

Documents

fr skriftens innehll

tanke p

krav p kostnadseffektivi

gller drift

p kommunens lokalernr

exempel p arbetsgng

skontrollen ovkvisat

krav pfrbttringar