Barns kroppsuppfattning

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti

människokroppen och matens väg genom kroppen?

Children's body image What has three, four and five year olds for knowledge about what's inside the human body and the food's path through the body?

Johanna Hallberg

Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap

Ämne Biologi

Avancerad nivå 15 Hp

Handledare: Eva Bergman

Examinator P-A Viebke

2014

Abstract

The purpose of my work was to find out what children aged three, four and five have

knowledge of what is inside the body and the food's path through the body. I interviewed ten

children using qualitative interviews. The children's thoughts about the human body varied

some but it turned out that the children had a good knowledge of how the body looks inside

children's response was that inside the body, we have; heart, brain, bones, muscles, blood and

a stomach.

The results show that the five – year olds have greater knowledge of the organs names and

their functions in the body. Generally, the investigation shows that all the children have

knowledge of that there is a skeleton inside their body the older children also mentioned a

brain, a heart and blood. It also showed that children in the age of five have a deeper

understanding of what is happening with the food we eat. This can be related to children's age,

experience and knowledge.

Keywords: children, comprehension, human body, organs

Sammanfattning

Syftet med mitt arbete var att ta reda på vad barn i åldrarna tre, fyra och fem har för

kännedom om vad som finns inuti människokroppen och matens väg genom kroppen. Tio

barn intervjuades genom kvalitativa intervjuer.

Barnens tankar kring människokroppen varierade en del men det visade sig att barnen hade en

god kunskap om hur kroppen ser ut inuti och även matens väg genom kroppen. Barnens svar

var att inuti kroppen har vi; hjärta, hjärna, skelett, muskler, blod och en magsäck.

Resultatet visar att femåringarna har större kunskaper om organens namn och dess funktioner

i kroppen. Generellt visar undersökningen att alla barnen har en specifik kunskap om att inuti

vår kropp finns det ett skelett, en hjärna, ett hjärta och blod. Barnen i femårsåldern har en

djupare förståelse vad det är som händer med maten vi äter. Detta kan ha med barnens åldrar,

erfarenheter och kunskap att göra eftersom resultatet skiljer sig mellan dessa olika

åldersgrupper.

Nyckelord: barn, människokroppen, organ, uppfattningar

Innehållsförteckning

Inledning ............................................................................................................................................1

Bakgrund ........................................................................................................................................1

Syfte ...............................................................................................................................................2

Frågeställning .................................................................................................................................2

Metod ................................................................................................................................................3

Urval ..............................................................................................................................................3

Datainsamlingsmetoder ...................................................................................................................3

Procedur .........................................................................................................................................4

Databearbetning ..............................................................................................................................4

Resultat ..............................................................................................................................................5

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti människokroppen ...................5

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter? .........................................................7

Sammanfattning av resultat .............................................................................................................8

Resultatdiskussion ..........................................................................................................................9

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen? .......................................9

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter ......................................................9

Reliabilitet .................................................................................................................................... 10

Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan ..................................................................................... 10

Slutsatser ...................................................................................................................................... 11

Referenslista ..................................................................................................................................... 12

Bilagor.............................................................................................................................................. 13

Bilaga 1 ........................................................................................................................................ 13

Bilaga 2 ........................................................................................................................................ 14

Bilaga 3 ........................................................................................................................................ 15

1

Inledning

Bakgrund

I förskolan ska man jobba utefter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga

och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt

välbefinnande" (Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör pedagoger med hjälp av olika lekar,

sånger, rim och ramsor, gymnastik eller olika projekt eller teman om kroppen för att barnen

ska öka sin förståelse för sin egen kropp.

Tamm (1996) har visat att också vuxna personer och barn har en del oklarheter kring vad som

finns inuti människokroppen och det har även visats sig att en del vuxna människor inte riktigt

vet var hjärtats, njurarnas eller leverns plats i kroppen är. En del vuxna trodde att vi

människor hade två levrar och att gallblåsan hade sin placering i magtrakten. När det gäller

yngre barn och deras uppfattning kring vad som finns inuti vår kropp beskrivs det att de inte

har någon uppfattning om vad som finns inuti kroppen, utan bara vad som har stoppats in i.

Skulle vi pedagoger be barnen rita vad som finns inuti vår kropp skulle de ha ritat en

människa med olika födoinnehåll i kroppen som tillexempel köttbullar eller korvar

(Tamm 1996).

Tamm (1996) som hänvisar till en forskning som gjordes 1935 på barn mellan fyra och tretton

år, som skulle beskriva vad som finns inuti människokroppen och den visade att de yngsta

barnen trodde att det var mat som fanns inuti kroppen, medan de äldre barnen, från cirka elva

år, hade en mer nyanserad kunskap. De äldre barnen hade kunskap om att människan hade ett

skelett, njurar och att det fanns muskler i kroppen (Schilder och Wechler, 1935 i Tamm,

1996). Tjugo år senare gjordes ytterligare en studie på barn i åldrarna elva år och uppåt som

skulle beskriva människokroppens insida och resultatet visade att barnen kunde placera

mellan sex till nio organ på korrekt plats i kroppen och ett av det populäraste organ som

ritades dit var hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan och en del ritade även dit blodkärlen i

kroppen (Tait och Ascher, 1955 i Tamm, 1996). Samma resultat som Tait och Ascher (1955)

fick fram i deras undersökning som Tamm (1996) beskriver visades i en internationell studie

som gjordes i elva länder av Reiss, Tunnicliffe, Andersen, Bartoszeck, Carvalho, Chen,

Jarman, Jonsson, Manokore, Marchenko, Mulemwa, Novikova, Otuka, Teppa, Van Rooy

(2002) på barn i åldrarna fyra till femton år där barnen fick rita ut de organ de kände till och

resultatet i denna studie överrensstämde med att de mest populäraste dit ritade organen var

även där hjärtat, skelettet, lungorna, hjärnan, blodet o blodkärlen.

Tamm (1996) liksom Zetterqvist och Kärrqvist (2007) beskriver att yngre barn brukar kunna

rita ut och lokalisera var tillexempel hjärtat sitter i kroppen och att vi människor har ett hjärta

för att vi ska kunna leva och att hjärtat är rött. Vidare beskrivs att barn under sju år inte vet att

vi människor har lungor men barnen vet istället att vi behöver luft för att kunna andas. Fyra-

och fem- åringar visste att inuti vårt huvud finns det en hjärna och när det gällde femåringarna

visade det sig att de trodde att hjärnan inte var nödvändig för att vi människor ska kunna

springa, gå, eller leka (Susan Carey, 1985 i Zetterqvist och Kärrqvist, 2007). När barnen i

fyra- och fem- årsålder skulle beskriva vad som händer med maten vi äter framkom att alla

2

barnen visste att det finns mat i magen. Däremot visste de inte att det finns inre organ som

hjälper maten att brytas ner i inne i kroppen utan denna kunskap tillkommer senare i ett barns

utveckling (Andersson, 2001). Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och

Wechler (1935), Tait och Ascher (1955) visade på att de lät barnen i de olika åldrarna fått

göra en redogörelse för vilka organ de kunde. Det visade sig att de äldre barnen kunde flest

namn på organ än vad de yngre barnen kunde. En aspekt på dessa studier är att barnen kan

tolka hur vi ser ut inuti kroppen olika och detta kan dels bero på barnens ålder och dels på hur

frågorna ställs till barnen eller hur frågorna tolkas av barnen vilket leder till att svaren kan

variera en del (Reiss m.fl., 2002).

Barn utvecklas i stadier och det går inte att hoppa över något stadium eftersom en fas

förbereder ett barn för nästa mognadsperiod (Andersson, 2001). Mognadsfaserna; 1) det

sensomotoriska stadiet (0-1,5 år), 2) det preoperationella stadiet (2-7 år), 3) det konkreta

operationernas stadium (7- 11 år), och 4) det formella operationernas stadium (från 11-12 år

och till vuxenålder), (Tamm, 1996, s. 13).

Barn i förskoleåldern befinner sig i det preoperationella stadiet och kan koppla ihop

handlingar och ordsymboler (Evenshaug och Hallen, 2001; Tamm, 1996). Treåringen är inne i

en ganska lugn och harmonisk ålder och börjar kunna behärska sin kropp och dess rörelser.

Då brukar barnet utforska sin omvärld med hjälp av olika saker och lekar. Vid fyra års ålder

kommer barnet i en mer aktiv och motorisk fas och de behöver mer yta för att kunna röra sig

och få mer kontroll över sin kropp och använder den väl i olika situationer. Barn i fem års

ålder är oftast mer motorisk lugna, barnet behärskar nu sin kropp på ett annat sätt och de kan

även sitta stilla en längre stund (Tamm, 1996). I slutet av det preoperationella stadiet när

barnet är fyra - fem år brukar de ha en uppfattning om vad som finns inuti vår kropp. När

barnet är fem- sex år brukar de kunna använda sin kunskap om de organ i kroppen barnet

känner till tillexempel kan barnet beskriva att maten finns i magen och att blodet är rött

(Tamm, 1996).

En intressant aspekt är hur barn egentligen skaffar sig kunskap om de olika organen som finns

inuti människokroppen. Hur kommer det sig att ett barn kan peka ut magens placering innan

de kan peka ut hjärtats placering? Och varför vet barn mer om hjärtat än om hjärnan och

lungorna?

Syfte

I läroplanen för förskolan beskrivs det att vi ska sträva efter att varje barn utvecklar sin

"kroppsuppfattning" (Skolverket, 2010. s. 10). Syftet med min studie är att undersöka vad tre,

fyra- och femåringar har för kroppsuppfattning.

Frågeställning

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti

människokroppen?

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?

3

Metod

Urval

Min undersökning fokuserar på barn i åldrarna tre, fyra till fem år på en förskola belägen i

mellersta Sverige i ett mångkulturellt område. Jag valde denna förkola för att pedagogerna vet

vem jag är och för att barnen känner mig vilket gör att intervjuerna blir en mer avslappnad

situation för barnen. Personalen godkände detta och jag har tagit hänsyn till de

forskningsetiska kraven för att få intervjua barn lämnade jag ut ett samtyckes brev (bilaga 1)

till de berörda vårdnadshavarna och bad om deras tillåtelse att intervjua och spela in deras

barn.

Barngruppen på den förskola där intervjuerna genomfördes bestod utav 20 barn i åldrarna ett

till fem år och barngruppen består både och av pojkar och flickor. Tretton barn blev

tillfrågade att delta i min undersökning och sju stycken barn i åldrarna ett och två år blev inte

tillfrågade att delta i min undersökning. Jag lämnade ut tretton samtyckesbrev till alla berörda

tre, fyra och femåringar. Det blev ett bortfall på tre barn vilket berodde på att föräldrarna inte

lämnade tillbaks samtyckesbreven. Sammanlagt intervjuades tre, 3-åringar, tre, 4-åringar och

fyra, 5-åringar.

Datainsamlingsmetoder

Jag har med två metoder i min studie, kvalitativa intervjuer och bildteckningar av en

människa där endast konturerna var i fyllda.

kvalitativa intervjuer (semistrukturerad) genomfördes med barnen för att ta reda på deras

uppfattning om människokroppen och matens väg genom kroppen. Kvalitativa intervjuer

innebär att endast frågeområdena är bestämda i förväg och syftet med det kvalitativa

frågesamtalet är att den jag gör en intervju med kan ge ett så uttömmande svar som möjligt.

Frågorna måste anpassas så att personen jag intervjuar får ta upp vad hon/ han vill

(Johansson och Svedner, 2010).

Intervjufrågorna utformades efter mina frågeställningar. Jag hade sammanlagt tio

intervjufrågor (bilaga 2). Frågeområden som berördes var vad barnen har för kännedom om

vad som finns inuti kroppen och dessa intervjufrågor ska ge svar på frågeställning ett, vad kan

du göra med din kropp? vad finns inuti kroppen? vad finns det för något inuti huvudet och vad

har den för uppgift? vad är hjärtat och var sitter det? vad har hjärtat för form? hur stort är

hjärtat tror du? vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp? Dessa intervjufrågor ska ge svar

på frågeställning två, varför behöver vi mat? vad händer med maten du äter? hur och varför

växer kroppen? För att fånga barnens intresse visade jag en bild av en människa (bilaga 3) där

endast konturerna är avritade. Här fick barnen en chans att rita vad de tror finns inuti

människokroppen. Metoden att använda sig av en bild i intervjusituationen kan hjälpa till att

synliggöra barnets tankevärld, om hur de tänker och uppfattar något (Dovenborg och

Pramling Samuelsson, 2007).

4

Procedur

Förskolan kontaktades, där min undersökning skulle genomföras. Pedagogerna på förskolan

blev informerade om att jag skulle göra en C- uppsats och att jag skulle vilja göra intervjuer

med barn i åldrarna tre, fyra och fem år. Pedagogerna godkände att jag kunde få göra min

undersökning där. Sedan förberedde jag ett samtyckesbrev till de berörda vårdnadshavarna

där jag presenterade mig och beskrev syftet med min undersökning. I samtyckesbrevet gavs

föräldrarna möjlighet att godkänna eller icke godkänna att deras barn fick intervjuvas och att

intervjun skulle spelas in. Jag informerade också att barnen var helt anonyma, att deltagandet

var frivilligt och att intervjun kommer att ske enskilt med varje barn. Vidare beskrev jag att

allt inspelat material kommer att förstöras när hela mitt arbete är sammanställt och jag

berättade även att jag inte kommer att använda mig av barnens namn, utan bara ålder på

barnen. Jag lämnade ut samtyckesbreven till de berörda föräldrarna och när samtyckesbreven

blivit återlämnade till förskolan gick jag dit och bestämde en passande dag när intervjuerna

kunde genomföras. När intervjuerna började så gick jag med ett barn i taget till en plats som

jag valt ut som var en lugn och trygg för barnet och där jag kunde stänga dörren. Genom att

välja ut en lugn och trygg plats för intervjun ville jag öka möjligheten för barnet att fokusera

och inte tappa intresset för intervjun (Dovenborg och Pramling Samuelsson, 2007).

Intervjuerna började med att barnen fick sitta mitt emot mig så att jag och barnet fick en bra

ögonkontakt med varandra. Att ha en bra ögonkontakt med varandra leder till att man vill

bevara intresset genom hela intervjun. Men detta kräver också att man som intervjuvare kan

sina frågor utantill så att man inte behöver bläddra bland sina papper, vilket kan leda till att

barnet tappar koncentrationen (Doverborg och Pramling Samuelsson, 2007).

Jag inledde intervjun med att berätta för barnet vad intervjun skulle handla om, vilket leder

detta till att man skapar en bra samtalssituation för den intervjuade (Dovenborg och Pramling

Samuelsson, 2007). Därefter ställde jag mina frågor och när jag frågade barnen vad de tror

finns inuti vår människokropp och avslutningsvis tog jag fram bilden av en människa

(bilaga 3) och varje barn fick rita och berätta vad de ansåg finnas inuti vår kropp.

Varje intervju i varade i cirka 15 - 20 minuter beroende på vilka svar barnen gav och även på

hur mycket de ritade på bilden. Intervjuerna spelades in med hjälp av min mobiltelefon, vilket

är ett bra hjälpmedel eftersom det är svårt att hinna med att skriva ner hela intervjun, men det

gäller som intervjuvare att man är väl förberedd med de tekniska hjälpmedlen (Dovenborg

och Pramling Samuelsson, 2007). När alla intervjuerna var klara gjorde jag en

sammanställning av alla barnintervjuer och efteråt när sammanställningen var renskriven och

klar raderades alla intervjuer med barnen.

Databearbetning

Jag lyssnade av och renskrev alla intervjuer och transkriberade de i ett dokument på datorn.

Jag skrev ut de sammanställda intervjuerna och tittade på varje sammanställd intervjufråga

och strök under det som var relevant för min undersökning. Sedan strukturerades

intervjusvaren och aktiviteten med de ritade organteckningarna. Jag kategoriserade först

barnen i tre åldersgrupper: 3-åringar, 4-åringar och 5-åringar. Sedan har jag kunnat

5

kategorisera ut de ritade organen hjärta, hjärna, skelett, blod, magsäck och muskler som

barnen hade ritat ut på bilderna i organteckningarna. Jag scannade sedan av en del barnens

teckningar för att visa deras kunskap om de olika organen som visas i resultatdelen. Jag

gjorde sedan en tabell som presenteras i resultatdelen som visar andel barn som har svarat i

procent om vilka organ tre, fyra och femåringarna hade kännedom om.

Resultat

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om vad som finns inuti

människokroppen

Figur 1 visar att 65 % av treåringarna, 100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna

som kände till att vi människor har ett hjärta inuti kroppen. Uppfattningen om att vi

människor har en hjärna visade sig att det var 33 % av treåringarna och 33 % av fyraåringarna

och 75 % av femåringarna som kände till att vi människor har en. (figur 1). Inuti

människokroppen så finns det ett skelett och det visade sig att det var 100 % av treåringarna,

100 % av fyraåringarna och 100 % av femåringarna som hade kännedom om att vi har ett

(figur 1). Blodet i kroppen visade sig att det inte var någon av treåringarna som ritade dit men

33 % av fyraåringarna och 50 % av femåringarna hade en kännedom kring att blodet finns

inuti kroppen (figur 1). Att det finns muskler i kroppen visade sig inte var någon av

treåringarna eller fyraåringarna som ritade dit det men 25 % av femåringarna som kände till

att det finns muskler inuti oss människor (figur 1). Organet magsäcken visade sig att ingen

utav treåringarna eller fyraåringarna ritade dit men 25 % av femåringarna hade kännedom om

att det finns en magsäck inuti människokroppen (figur 1).

Figur 1. Andel tre, fyra och femåringar som hade kunskap om de olika organen i kroppen.

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Hjärta Hjärna Skelett Blod Muskler Magsäck

An

del

bar

n s

om

har

sva

rat

i pro

cen

t.

3-åring 4-åring 5-åring

6

Barnen i min undersökning kunde namnge var hjärtat sitter i kroppen och de flesta utav

barnen kunde rita dit hjärtat som har sin placering i bröstet.

Figur 2. Hjärtats placering i människokroppen enligt en fyraåring som ritat in ett hjärta i en uppvisad bild av en

människokropp.

Vidare i min undersökning visade sig att de flesta utav barnen kunde förklara att vårt hjärta

dunkar och slår i kroppen och detta visste barnen eftersom de själva har känt att hjärtat gör

det. Ett barn menade på att man inte kan leva utan ett hjärta och ett annat barn associerade

hjärtat till en sjukdom genom att berätta att man kan ha ont i hjärtat. Citerat barn berättar:

"Jag känner en som har haft ont i hjärtat"(5-åring). Alla barnen i min studie beskrev formen

på människohjärtat som ett hjärta. Vidare jämförde några barn hjärtats storlek med något

födoämne t.ex. en köttbulle. Citerat barn berättar: "Jag tror att hjärtat är lika stort som en

köttbulle" (3-åring).

I vad som finns inuti vårt huvud visade sig att tre, fyra och femåringar hade olika

uppfattningar om. Några barn kunde namnge att innanför vårt huvud finns det en hjärna. Få

barn kunde namnge hjärnas funktion och att människans hjärna är en slags central som styr

oss människor så att vi kan t ex leka och tänka.

Hjärtat

7

Barnen i min undersökning kunde ange att det finns ett skelett i kroppen. Barnen beskrev att

det är viktigt att vi människor har ett skelett för annars kan vi människor varken kan leka eller

springa. Barnen kunde även namnge att skelettet inuti människokroppen och att det är vitt och

hårt. Citerat barn berättar: "Skelettet är hårt inuti mig" (3- åring).

Figur 3. Skelettets placering i människokroppen enligt en treåring som har ritat dit skelettet i en uppvisad bild

av en människokropp.

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter?

En del utav barnen i min undersökning kunde namnge varför vi människor behöver mat och

svaren som angavs var att äter vi inte mat så kommer vi människor inte leva eller växa mera

och att vi kommer även bli hungriga och trötta. Matens väg genom kroppen beskrevs utav ett

barn genom att den ritade organteckningen och barnet kunde namnge vad det är som händer

med maten vi äter.

Vidare fick barnen rita på organteckningarna och berätta om vad det är som händer med

maten vi äter. Det övervägande svar som angavs var att de ansåg att födan åker ner i magen

efter vi har svalt den. Ett barn kunde namnge att när man har svalt maten åker födan först ner i

magen och sedan åker den ut i armarna och sedan ner i benen och sist ner till fötterna.

8

Ett utav barnen i min undersökning kunde namnge och rita dit processen för matens väg

genom kroppen från det vi stoppar från munnen och tills att maten hamnar i magsäcken där

den mosas sönder. Citerat barn berättar "Man äter maten genom sin mun, sedan åker

köttbullarna ner i ett rör och rinner ner till magen, sedan mosas maten och sedan mosas

maten mer inne i magen och där inne samlas all mat som jag har ätit" (5- åring).

Figur 4. Visar på matspjälkningsprocessen och magsäckens placering enligt en femåring som har ritat in det i

en uppvisat bild av en människokropp.

Diskussion

Sammanfattning av resultat

Det finns en skillnad i kunskap om vad som finns i kroppen mellan barn i olika åldrar och

generellt kunde femåringarna fler organ än tre- och fyraåringarna. Bland femåringarna fanns

barn som kunde rita ut eller namnge upp till fem till sex organ i kroppen. Bland fyraåringarna

fanns det barn som kunde rita ut eller namnge upp till fyra till fem organ. Bland treåringarna

fanns det barn som kunde rita eller namnge upp till tre organ i kroppen. Barnens uppfattningar

om människokroppen varierade en del i min undersökning. Den första uppfattningen om

människokroppen var hos de flesta utav barnen var att de kunde gå, springa, leka och dansa

med sin kropp. Några utav barnen särskilt, fyra och femåringarna hade en annan uppfattning

om människokroppen genom att de visste att de finns flera organ inne i kroppen tillexempel

ett skelett och en hjärna. Min undersökning visade på att en del barn relaterade mat till

människans insida, men även visar undersökningen på att det är flera barn som har en

kännedom om vad som finns inuti människokroppen genom deras ritade organteckningar.

Matens väg genom kroppen hade många utav barnen kännedom om att den hamnar i magen

Här åker maten in.

Här åker maten ner i ett rör

Maten hamnar i magsäcken.

Här ner i magen mosas maten

9

efter att vi svalt den, men det visade sig att ett barn kunde namnge och rita ut de olika stegen i

matspjälkningsprocessen.

Resultatdiskussion

Vad har tre, fyra och femåringar för kännedom om människokroppen

Min studie visar att barnen har en viss oklarhet när det gäller deras kroppsuppfattning, några

av barnen visste inte varför vi har en kropp utan associerade istället till vad de kunde göra

med sin kropp tillexempel; gå, dansa och springa.

Mitt resultat om vad som finns inuti människan överensstämmer inte med tidigare resultat och

enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och

Ascher (1955) som skriver att om barn skulle få rita om vad som finns inuti människan skulle

de rita ut magsäcken med födoinnehåll. Min undersökning visade istället på att alla barnen

som intervjuades har en god kroppsuppfattning om att vi har olika organ inuti kroppen. Vidare

visade min undersökning på att de mest populäraste organen som ritades ut av barnen på deras

organteckningar var skelettet, hjärtat, hjärnan, blodet vilket även Reiss m.fl.(2002)

internationella studie visade också på.

Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarna Schilder och Wechler (1935) och Tait och

Ascher (1955) visade deras forskning på att de yngre barnen från fyra årsålder relaterade mat

till människans insida, vilket även min undersökning visade att en del barn gör och den visade

även på att det är flera utav barnen som har en mer utvecklad kännedom om vad som finns

inuti kroppen och min undersökning så visade den på att barnen hade en god

kroppsuppfattning om att vi människor har ett skelett, en hjärna, ett hjärta, blod, magsäck och

muskler inuti oss. Enligt Tamm (1996) som hänvisar till forskarparet Schilder och Wechler

(1935) hade barn i elvaårsålder denna specifika kunskap i deras undersökning.

De flesta av de yngre barnen i min undersökning visste att hjärtat sitter i bröstet, att hjärtat är

rött denna uppfattning hos barnen i min undersökning överensstämmer med tidigare studier

som har visats i Zetterqvist och Kärrqvist (2007) forskningsöversikt. Ser man till hjärtats

uppgift visste barnen i min undersökning att hjärtat dunkar och slår och de jämförde även

hjärtats storlek med något födoämne, vilket överrensstämmer med det Tamm (1996) som

beskriver att oftast förskolebarn vet och gör.

I min undersökning visade sig att barnen hade kunskaper om hjärnan och om hjärnans

funktioner. Undersökningen som jag gjorde visade att barn i femårsåldern vet varför vi

människor har en hjärna och vad den är till för, medans tidigare studier enligt Zetterqvist och

Kärrqvist (2007) som hänvisar till Susan Carey (1985) undersökning att den visade på att barn

i femårsåldern trodde att hjärnan inte var nödvändig för oss människor så att vi kan t ex ska

kunna springa, gå, eller leka. I min undersökning visste ett barn att vi människor måste ha en

hjärna för annars kan vi varken leka eller tänka.

10

Vad anser tre, fyra och femåringar händer med maten vi äter

När barnen fick berätta om matens väg genom kroppen var det inte lätt för barnen eftersom de

inte har de olika begreppen för att beskriva matspjälkningsprocessen. De flesta av barnen i

min undersökning beskrev att efter vi har svalt födan hamnar den i magen vilket

överrensstämmer med tidigare studier som Tamm (1996) skriver om att barn i yngre åldrar

gör. Men även mitt resultat i min undersökning visade tydligt på att barn har en kännedom om

matspjälkningsprocessen och enligt en forskningsöversikt som Andersson (2001) skriver om

har visat att denna kännedom kommer först när barnet är runt elva år och detta

överrensstämmer inte utan min undersökning visade istället på att barn i förskoleåldern har en

god uppfattning om matens väg genom kroppen.

Reliabilitet

De enskilda barnintervjuerna genomfördes på samma sätt med alla barnen. Det som varierade

var hur frågorna ställdes till varje barn t ex i en del intervjufrågor fick jag fråga ja barnen t ex

hur menar du? kan du ge mig ett exempel och detta berodde på hur barnen svarade på min

fråga och även hur barnet uppfattade frågan jag ställde. Under intervjuerna använde jag mig

av min mobiltelefon som fungerade bra för att hjälpa mig att fånga upp varje barns svar. Alla

barnen verkade vara trygga med mig eftersom de visste vem jag var vilket gör hela intervjun

situationen mer avslappnad. De flesta av barnen var fokuserade under hela intervjun men

några av barnen som var tre år var lite mindre fokuserade vilket kan bero på att frågorna

kunde ha varit för svåra att förstå vilket kan betyda att resultatet kan ha påverkats. Alla barnen

i de olika åldrarna fick rita dit de organ de kände till på teckningarna vilket bidrog till att jag

anser att barnen fick en god uppfattning av barnens kännedom om vad som finns inuti

människokroppen och matens väg genom kroppen. Jag anser också att validiteten är bra

eftersom jag använde mig av kvalitativa intervjuer som ger svar på mitt syfte och mina

frågeställningar.

Hur kan vi jobba med kroppen i förskolan

Som vuxen kan det vara svårt att förklara för barn i förskoleåldern om kroppen och dess olika

funktioner. Även vi vuxna har luddiga kunskaper om kroppen och de olika organens platser

och funktoner i kroppen (Tamm, 1996). Barnen i min undersökning hade inte någon klar

uppfattning om de inre organens funktioner vilket är helt förståligt eftersom det är inte är lätt

att förstå sig på kroppens olika organ.

Förskolan ska jobba efter att varje barn "Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och

kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande"

(Skolverket, 2010, s. 10) och detta gör vi med olika lekar, lekar, sånger, gymnastik och olika

projekt eller teman man har i förskolan. Jag anser att det är viktigt att vuxna ute i förskolans

verksamhet jobbar mer med vår människokropp hur vi ser ut inuti den och detta för att barnen

får en bra kroppsuppfattning. Barn är alltid nyfikna på hur vi ser ut och vad som finns inuti

vår kropp. När det gäller barns inlärning har miljön en stor betydelse i förskolan och den ska

stimulera barnets livslånga lärande (Sträng och Persson, 2003), vilket överensstämmer med

11

läroplanen för förskolan (Lpfö 98) att "Verksamheten ska genomföras så att den stimulerar

och utmanar barnens utveckling och lärande" (skolverket, 2010, s. 9). Genom att hämta och

att bygga upp sin kunskap med hjälp av andra i ens omgivning är viktigt att vi vuxna har

kunskap om det vi vill lära ut till barnen. När vi pedagoger vill lära ut till barnen om vår

kropp är viktigt att vi pedagoger visar och känner på vår kropp för att barnen ska uppfatta och

få en bättre bild av vad som finns på vår kropp. Gör vi det kommer barnen få en bättre

kunskap och bild om kroppens inre (Karlsson, 2009). Jag anser även när vi ska lära ut om

kroppen kan vi leka fram barnets kunskap genom lekar, rita olika teckningar om kroppen. Att

samtala med varandra om kroppen leder till även till att barnet stimuleras och vill läras sig om

mer ämnet. Det är även viktigt att vi vuxna använder ett språk och korrekta begrepp för att

barnen redan från början ska få en bättre bild om kroppen och dess innehåll. Det är även

viktigt att börja redan i tidig ålder med biologiundervisningen om kroppen för att förskolan

skall kunna öka barnens kroppsuppfattning bättre (Sollén, 2013).

Slutsatser

I min undersökning visade det sig att kunskapen var olika bland barnen i åldrarna tre, fyra och

femårsåldern. Alla barn i min studie var i det preoperationella stadiet och min studie visar

således att barnen i början och slutet på detta stadium har väldigt olika kunskap. För att tolka

mina resultat i relation till barns utveckling krävs en mer nyanserad indelning än vad som ges

av Jean Piaget (Tamm, 1996).

Detta arbete har gett mig många nya erfarenheter som jag kommer att ha nytta av i min

yrkesroll som förskollärare. Jag är även glatt positivt överraskad över alla svar jag fått fram i

min studie om barns tankar om kroppen eftersom barnen på den förskolan där undersökningen

ägde rum har inte jobbat med ämnet kroppen förut.

För att vidareutveckla det jag har kommit fram till i min undersökning anser jag att det skulle

vara intressant att följa samma barn igen när de har blivit något år äldre och se om deras

kunskap och tankar har ändras något om kroppen.

12

Referenslista

Andersson, Björn (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Forskningsresultat

som ger nya idéer. Göteborgs universitet. Institutionen för ämnesdidaktik, Avdelningen

för naturvetenskap. Skolverket: Stockholm. Kalmar: Liber distribution

Doverberg, E & Pramling-Samuelsson, I (2000). Att förstå barns tankar- metodik för

barnintervjuer. Stockholm: Liber.

Evenshaug, O och Hallen, D (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur

Johansson, B och Svedner, P- O (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala:

Kunskapsföretaget AB.

Karlsson, F (2009). Barns tankar om den egna kroppen! Vad vet fyraåringar och sexåringar

om sin kropp! Examensarbete. Karlstads universitet. Fakulteten för samhälls- och

livsvetenskap. Avdelningen för biologi. Karlstad.

Reiss, M, J. Tunnicliffe, S, D. Andersen M, A. Bartoszeck, A. Carvalho, G, S. Chen, S-Y.

Jarman, T. Jonsson, S. Manokore, V. Marchenko, N. Mulemwa, J. Novikova, T. Otuka,

J. Teppa, S och Van Rooy, W. (2002). An international study of young people's

drawings of what is inside themselves. Journal of Biological Education, 36 (2), 58-64.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket

Sollén, J (2013). Kroppsuppfattning. Fyraåringar och sexåringars uppfattning om

människokroppens inre organ och matens väg genom kroppen. Examensarbete.

Karlstads universitet. Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Avdelningen för

biologi. Karlstad.

Sträng, H, M och Persson, S (2009). Små barns stigar i omvärlden. Lund: Studentlitteratur.

Tamm, M (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. Falköping: Liber .

Zetterqvist, A och Kärrqvist, C (2007). Naturvetenskap med yngre barn- en

forskningsöversikt. Interna rapporter (07:04) Göteborgs universitet, Instutitionen för

ämnesdidaktik, avdelningen för naturvetenskap. Utskrivet 2007-12-02.

13

Bilagor

Bilaga 1

Hej!

Jag heter Johanna Hallberg och läser till förskollärare med inriktningen naturkunskap i

vardagen. Jag är studerande på Karlstads universitet och gör nu min sista termin och jag håller

nu på med min C-uppsats. Arbetet kommer att handla om "Barns tankar om kroppen"

Examensarbete kommer att bygga på intervjuer med ert barn och det kommer att ske enskilt

och jag kommer att behöva spela in intervjun. Den inspelade intervjun kommer jag sedan

förstöra när arbetet är färdigt. Jag kommer inte att använda mig av några namn i arbetet, utan

bara ålder på barnen.

På grund av de forskningsetiska kraven vid intervjuundersökningar med barn krävs att du som

vårdnadshavare ger mig samtycke att genomföra min undersökning. Deltagandet är frivilligt

och kan närsomhelst avbrytas.

Kontakta mig gärna om du/ ni har några frågor.

Kontaktuppgifter

Mobil: 070 0947 295

Mail: johanna_h1980@hotmail.com

Mitt barn får intervjuas

Ja □ Nej □

Mitt barn får spelas in.

Ja □ Nej □

Barnets namn: ____________________________

Målsmans underskrift__________________________

Lämnas åter till förskolan senast den:

Tack på förhand!

Johanna Hallberg

14

Bilaga 2

Intervjufrågor (Barn)

Område ett

Kännedom om vad som finns inuti människokroppen

Vad kan du göra med din kropp?

Vad finns inuti kroppen?

Vad finns det för något inuti huvudet och vad har den för uppgift?

Vad är hjärtat och var sitter det?

Vad har hjärtat för form?

Hur stort är hjärtat tror du?

Vet du vad hjärtat har för uppgift i din kropp?

Område två

Mat

Varför behöver vi mat?

Vad händer med maten du äter?

Hur och varför växer kroppen?

15

Bilaga 3