hollndska och belgiska lag, dr man haft nrmare till familjen, och det r faktiskt en himla stor skillnad.

De flesta av lagkamraterna r frn Australien, men hller frmst till i norra Italien under tvlingsssong. Ett gng tuffingar som kommit till Emmas hemtrakter i god tid fr Omloop Het Nieuwsblad dock utan att ortsbon fr den skull behver axla ngon vrdinneroll.

Absolut inte. Vi kommer att bo p samma hotell dr allt redan r ordnat. Kanske visar jag runt lite, i varje fall s att de hittar vgar att trna p, sger hon.

Trots den vdliga olyckan p Gran Canaria i januari i fjol tervnde hon till n i slutet av december. Det hand-lade d om en veckas frberedelse infr samlingen med laget i Australien och etapploppet i Qatar. Hon har dr-med genomfrt en rejl men vlbehvlig uppladdning infr en massiv europeisk tvlingsupptakt.

Jag tycker att det knns riktigt bra. Trots att vdret inte varit det bsta hr i Belgien har jag kunnat kra in-tervaller som helt klart verkat lovande. Tvlingsdagarna i Qatar har frsts ocks bidragit.

I fjol var det OS som gllde, hur ser planen ut i r? Inte p annat vis n att jag vill vinna tvlingar och ha kul p cykeln. Alla race jag kr i r r prioriterade, med undantag fr Flandern runt och VM i Florens, som r speciella tillstllningar dr det vore extra roligt om jag fick till det.

Ronde van Vlaanderen, som bde r hemmatvling, folkfest och vrldscup.

Det r ett fysiskt och tekniskt krvande lopp som passar mig riktigt bra, och med det starka lag jag nu har omkring mig blir det frsts extra spnnande att se vad vi kan stadkomma, sger Emma om klassikern framfr andra.

Hur det gick fr Emma i den kylslagna flamlndska upptakten Omloop Het Nieuwsblad?

Det blev seger fr laget genom kollegan Tiffany Cromwell, som brt sig loss efter det sista kullerstens-partiet, fr att p upploppet ven gra sig av med ame-rikanskan Megan Guarnier, Rabobank.

Ingen trippel fr Emma men vl en tredjeplats d hon tog spets i den tiomannagrupp som fljde.

Tre dagar senare fortsatte den belgiska turnn med ytterligare en tredjeplats i Le Samyn.

Tre gnger podiet fr Orica Green AIS.Nr tyska stjrnan Judith Arndt slutade i laget ifjol

skte Orica AIS genast en ersttare, och fann henne i 29-ringen frn Sollefte. En rutinerad allrounder med frmodat stora mjligheter att leda det hrdsatsande australiensiska laget.

De ker till Europa och lever p noll och inget fr att bli bra cyklister. Det r tjejer som inte lallar utan r redo att offra allt fr att lyckas. En vg jag sjlv gtt och som jag kan knna respekt fr

TTA STT ATT AVNJUTA EN PUNKTERING

Oavsett om du cyklar i terrngen eller p vgen och oavsett vilken typ av cykel du har nns det en Lezyne-pump fr dig. Lezynes cykelpumpar prglas av hg kvalitet, exklusiva materialval och innovativa tekniska lsningar som gr det enklare n ngonsin att pumpa dcken. Se www.lezyne.com/abs fr mer information.

Lezyne Pumps are Engineered Design.

www.lezyne.comDistribueras i Sverige av Duells

www.duells.se

Lezyne pumpar halvsida 2013.indd 1 2013-01-17 11:12

041 03.2013

Vi har stllt tv av Sveriges strsta motorstjrnor mot var-andra. Gemensamma nmnare r mountainbike och Liding-loppet MTB. Och det r faktiskt mindre lngskt n det lter. Mt Richard Gransson (racing) och Patrik Sandell (rally), tv ganska serisa cyklister.

rally eller raciNg Vad r frNasT ? egeNTligeN.

re

po

rta

ge

// r

all

yra

cin

g

042 03.2013

rally eller raciNg Vad r frNasT ? egeNTligeN.

Vi har vl alla fascinerats ver rallyfrarnas fullstll med kast mellan stadiga furor och klippblock p under-lag med is, sn, grus och eller smsten. De flesta av oss har vl ven ngon gng tnkt oss in i situationen att styra mot slppet i 240 km/h p asfalt samtidigt som bakomvarande jvla dre puffar till dig i rumpan i in-gngen p kurvan. Rally har sin oomkullrunkeliga drag-ningskraft och racing utvar sin speciella attraktion. Givetvis krver dessa sysselsttningar mnniskor av det rtta virket. Men hur kaxiga r de nr det verkligen gller? Nr man inte kan slgasa sig till ledningen? Nr du inte kan bromsa dig frbi konkurrenterna fr att du har bttre dck, dubbar eller hjulupphngning?

Fr att utrna vem som verkligen r tuffast, en rally- eller en racerfrare, gav vi i uppdrag t Richard

Gransson (racing) och Patrik Sandell (rally) att cykla den frsta upplagan av Lidingloppet MTB som kom-mer att genomfras 5 maj denna vr. Ett hrt och vack-ert lnglopp i kuperad skrgrdsmilj om 65 kilometer. Och vi gav dem Sveriges kanske bsta coacher, inte helt oknda yrkescyklisterna Calle Friberg (Richard) res-pektive Emil Lindgren (Patrik).

Nu r ju varken Richard eller Patrik ngra duvungar i cykelsammanhang. Frra ret trampade Richard Cykel-vasan p strax ver 3.20 medan Patrik smet in p 3.04. D ska man ocks ta i beaktande att Richard inledde sin cy-kelkarrir en(!) mnad fre Cykelvasan 2012. Och under den mnaden trampade han 100 mil. Patrik dremot blev biten tidigare och gr 2013 sin fjrde sommar p cykel.

Som alla vet innebr bilkrning p elitniv mer n att sitta och rycka i en ratt. Toppfrarna trnar relativt hrt fysiskt vid sidan av sjlva bilntandet. Den kanske mest namnkunnige bilfraren med cykelkoppling r frmodligen fyrfaldiga F1-vrldsmstaren Alain Prost, som nda sedan sabbatsret 1993, d han upptckte (landsvgs)cykling, gnat tvhjulingen mycket blod, svett och trar. Bland annat har han deltagit i LEtape du Tour och det som brukar kallas vrldens hrdaste cyclosportivetvling Haute Route (2011 och 2012). Han menar givetvis att cyklingen inte gr att jmfra med F1, inte ens om man bombar p utfr, men att cyklingen r den perfekta sysselsttningen fr en bilfrare p topp-niv som vill hlla fysisk och mental frmga p absolut maxprestanda. Det tycker ven Patrik Sandell.

Fr mig r mountainbike den optimala trningen fr en rallyfrare. Du mste hela tiden planera din kr-ning, ta snabba beslut eftersom fstet varierar. Och s mste du hja blicken och tnka ett steg framt hela ti-den. Den fysiska trningen man fr av cyklande r ocks enormt bra fr oss d vi mste vara koncentrerade i flera dagar under en tvlingsvecka.

av: niclas sJgren // foto: luca Mara

Mannen p cykeln heter kalle Bern,

han fanns inte dr nr bildern togs.

043 03.2013

Richard Gransson ser ven han cyklingen som bs-ta mjliga frberedelse fr ett liv i snabba bilar.

Fr att kra bil snabbt ett enda varv, krvs knap-past superfysik. Men ska du, som jag till exempel, kra 24-timmarslopp dr man ligger och kr i upp till tre tim-mar i strck d mste du frbereda dig ven fysiskt. Det r inget konstigt om man ligger p en snittpuls p 170, ibland hgre, beroende p frhllandena. Dessutom r det ganska varmt i bilen, 55 grader, och du har ju under-stll, trelagersoverall och hjlm. ven koncentrationen och belastning i form av G-krafter driver upp pulsen. Det klart att det tar p kroppen.

Det rder allts inga tvivel p huruvida cykling r bra fr bilkrningen. Hur r det t andra hllet? r bilkr-ningsfrdigheterna bra fr cyklingen?

Ja, definitivt. Bda sakerna krver ju full koncen-tration. Att till exempel sticka ut och springa krver ju inte det. Man kan i stort sett bara blunda, ja, inte blunda kanske men du frstr vad jag menar. Men cyklar du, framfrallt i skogen, s mste du ha full koll p minsta lilla rot, stubbar och allt vad det r. Man mste hela ti-den ligga framfr med planeringen, sger Richard som trots racinginriktningen faktiskt hunnit med tv svens-ka rallyn.

Jag tror ga-hand-kontrollen fungerar p precis p samma stt bde nr det gller rally och mountainbike. Varje sekund mste man ta in information och grundat p den ta massor av beslut, sger Patrik.

Vad r tuffast, rally eller racing? rligt nu. Generellt sett s kan jag tycka att rally kanske r

tuffare. Mer varierande underlag som p vintern till exempel. Is, sn, snvallar, grus, hopp och sprtt. Alla vglag hela tiden. Hjrnan mste tnka i 200 fr att hnga med. Men racingen krver en annan vildhet, el-ler kanske man ska kalla det smarthet. Kanske inte s mycket p dom svenska banorna, men jag kr ju 24-tim-mars p Nrnbergring varje r. Nrnberg r vrldens tuffaste racerbana, 2,2 mil med snittfart p ungefr 185 km/h. Toppfarten r 300 och dr ligger vi och rejsar i 24 timmar, bil mot bil. Det r heeeelt sjukt. 20 bilar r totalskrot varje tvling och tv brinner upp och... ja du vet. Den galenskapen fr man liksom aldrig i rally dr man ker en bil i taget. S skulle man ta rally mot STCC, s ja, d kanske man skulle kunna tycka att rally r fr-nast. Men nr man kommer upp i snabbare racingbilar och andra typer av banor - d brjar det bli ganska lika, sger Richard.

Egentligen r det ju tv olika sporter. Som att jm-fra handboll med fotboll. Nr man kr rally vet man inte vad fr underlag som vntar nr vi kommer in i en kurva. Medan man p racing sopar banan s fort det kommer ut lite grus. Rally r vl mer som mountain-bike p det sttet. Racing r mer som landsvgscykel. Med mountainbike s r det mer snabba beslut och p landsvg s sitter man lnge och fr ont i arslet. Det r vl det Richard menar med att 24-timmars r s hrt (skratt). Men jag tycker definitivt momentet man mot man r vldigt hftigt inom racing.

Gott s - givetvis r rally hrt och svrt och frnt p sitt stt. Sjlvklart har racing sin galna tjusning.

Men viktigast av allt: vem kommer frst av er p Li-ding MTB?

Jag tror det kan bli tufft. Patrik har ju cyklat lng-re n jag. Dr ligger jag ngra r efter. Men min debut i Cykelvasan r bttre n Patriks andra Cykelvasa 2011 s han kan nog inte vara tvrsker.

Jag vet ju att Richard r tvlingsmnniska precis som jag, s han kommer ju trna s in i h-vete. Lidin-gbanan passar mig bra och jag hoppas p en spurt fr d vinner jag.

M bste frare vinna.

richard grans-son satsar hrt i velodromen p det inledande trningslgret.

"Toppfarten r 300 och dr ligger vi och rejsar i 24 timmar, bil mot bil. Det r heeeelt sjukt. 20 bilar r totalskrot varje tvling och tv brinner upp och... ja du vet"

re

po

rta

ge

// r

all

yra

cin

g

044 03.2013

rets fest ppnades i flamlndska Gent genom semik-lassikern Omloop Het Nieuwsblad, som spurtades hem av italienaren Luca Paolini, som drmed belnades med en av karrirens frmsta skalper. Drefter stngdes cy-kelfestivalen tillflligt av ett massivt snovder som drog in ver den nordliga delen av kontinenten. Frn Kuurne, Bryssel och Lugano sg vi bilder p allt det sn-tckta teambilar, kullerstensvgar och hotell. Philippe Gilbert, Peter Sagan, Sylvain Chavanel och Tom Boonen lyste samtliga med sin frnvaro.

Vrknslor i klunganAtt vdret varierar i februari och mars r inget ovan-

ligt. Det berttar Sveriges kanske frmste klassikerrv Marcus Ljungqvist. Sedan tre r tillbaka en av sportdi-rektrerna i brittiska Team Sky Pro Cycling.

Det var en skn knsla nr ngon i laget lyckades vinna de stora endagsloppen, ven om vdret ibland kunde stlla till det. Nr Stuart OGrady triumferade p velodromen i Roubaix (2007) var det 30 grader varmt och dammolnen lngs kullerstensvgarna enorma. N-got som frsts frstrkte loppets magiska aura.

Vad tnker du p nr jag sger ordet vrklassiker?Belgien och Frankrike frsts. Folkfester och kul-lerstenar. Det samlas oerhrt mycket mnniskor runt vgarna och p barerna, frmst fr att se cyklister men ocks fr att ta, dricka och ha roligt, sger han.

En stmning som byggs upp allt mer ju nrmare tv-lingsdagarna man kommer. Veckan innan en stor vr-klassiker fylls de lokala och nationella tidningarna med mngder av frhandsartiklar som triggar en redan en-gagerad befolkning, s till den grad att det snackas cykel verallt. Drefter anlnder teamen med kare som test-kr banor fr att vnja sig vid underlagen, och finna rtt material fr en optimalt rustad cykel. En procedur som r srskilt omstndlig infr ett lopp som Paris-Roubaix med dess lderdomliga gatstensbelggningar. Klassikern som ftt smeknamnet Lenfer du Nord Helvetet i norr.

Det r en vldigt hftig tvling att cykla, speciellt om formen r god, annars kan det vara just ett helve-te. Tre gnger har lagkamrater vunnit och det har varit speciella upplevelser. Srskilt 2004 nr jag cyklade fr Alessi-Bianchi och Magnus Bckstedt segrade. ven om jag den gngen var ovanligt risig efter en rejl vurpa i Flandern runt dagarna innan. Jag skulle vl egentligen inte ha krt men var nd med och bidrog s lnge jag kunde, och det blev ju en fantastisk dag. Speciellt efter-som vi var ett s litet lag.

Segerrus blev det ven ett par r senare i det betyd-ligt pampigare Team CSC nr Stuart OGrady och Fa-bian Cancellara visade framftterna ren efter varan-dra. Med den formstarke schweizaren i laget fanns det egentligen inget att fundera ver det var endast seger som gllde.

De cyklister som slutligen nr mlet i den franska grnsstaden r ofta rejlt tilltufsade, i synnerhet av strapatserna lngs loppets otaliga kullerstenssektioner.

Det gller att hitta rtt spr, inte nypa fr hrt i styret och frska vara avslappnad. Tricket r ocks att trampa i rtt tempo, lra sig flyta ovanp stenarna. Ju fortare man cyklar desto lttare gr det, sger sportdi-rektren som vet hur en kullersten skall attackeras.

Den stora grejen r att aldrig ge upp. Det kan verka helt krt med 15 mil kvar till ml, men det kan ocks svnga snabbt nr alla frsker sitta rtt i vinden eller

Den europeiska cykelvren drar sedvanligt igng med ett fng av hollndska och belgis-ka endagsklassiker, flankerade av lngkra-re som Milan-Sanremo och Paris-Roubaix. Vi har trffat Marcus Ljungqvist, tidigare proffs och numera sportdirektr i Team Sky, och pratat om vad som gr vren s speciell. text & foto: niclas instedt

po

rtr

tt

// m

ar

cu

s l

jun

gq

vis

t

046 03.2013

hitta den bsta positionen innan nsta kullerstensav-snitt. Det kraschas och punkteras p dliga och smala vgar, ngot som gr att klungan ideligen spricker upp fr att senare tersamlas. Inga nyheter fr dem som va-rit med, men det gller att vara frberedd, ven fysiskt eftersom loppet varar i sex, sju timmar.

Det som trots allt ligger Ljungqvist nrmast i nuet r vrens Giro dItalia dr han kommer att leda sina mannar i Team Sky frn start till ml, och dessfrinnan ven i de mindre etapploppen Tirreno-Adriatico, Volta a Catalunya, Vuelta al Pais Vasco och Tour de Romandie. I spets bland cyklisterna syns fjolrets Tour de Fran-ce-vinnare Bradley Wiggins som nu tar kaptensrollen i Girot, dock utan vapendragaren Chris Froome som invntar juli mnads Tour.

Det r ingen hemlighet att lagets fokus sedan starten legat p etapploppen. andra sidan har vi ett s bra gng med Edvald Boasson Hagen, Geraint Thomas, Ian Stan-nard och Bernhard Eisel, att vi borde kunna utmana. Det r p tiden att vi grejar vr frsta klassikerseger, medger Ljungqvist som allts inte rknar frre lagmedlemmen Antonio Flechas tv r gamla frstaplats i Omloop Het Nieuwsblad, eftersom det handlade om en semiklassiker.

Kommer vi att f se etapploppsspecialisten Wiggins i en vrklassiker?

Han har alltid varit sugen p Roubaix, och skulle skert klara sig riktigt bra, ven om det skulle medfra risker. Det skulle ven vara intressant att se vad en stabil kare som Thomas Lfkvist skulle kunna gra p kuller-stenen, eller Fredrik Kessiakoff i Flandern runt, kare som bda visat att kapaciteten finns. Av vra cyklister kan Rigoberto Uran och Sergio Henao helt klart vinna i Ardennerna. Ytterligare tv r Joaquim Rodrguez och Philippe Gilbert, sger Ljungqvist.

1982 startade Nils Lodin lpartid-ningen Springtime, som sedan 1996 heter Runners World. Tidningen blev startskottet till ett konsortium kallat Springtime Network, vars syfte r att inspirera mnniskor till en aktiv livsstil. Det gr vi genom att motivera och ka kunskapen om trning, men ocks genom att bidra till en kad ge-menskap, aktiva mnniskor emellan. Springtime Network bestr idag av tta fretag med olika inriktningar, genom vilka vi skapar positiva syn-ergier. Genom vra olika medier och andra kanaler nr vi mer n 250 000 aktiva mnniskor varje mnad, och till vr stora gldje blir vi stndigt fler som gillar att rra p oss.

Springtime Network | Gustavslundsvgen 34 | 167 51 Bromma

| www.runnersworld.se | www.runnersworld.no | runnersworld.se/triathlon | www.bicycling.se | www.runnersstore.se | fitness-lifestyle.se

| www.springtime.se | rekylsports.se | www.springtimenetwork.se |

Grundpelarna fr Springtime Network

TROVRDIGHET Vr produktion baseras p expertis samt p 30 rs erfarenhet i de olika branscher vi verkar i.

SERVICEHgkvalitativa, motiverande och anvndbara produkter ska alltid hjlpa vra lsare och kunder att lyckas n sina

mlsttningar, oavsett vilken trningsniv de befinner sig p.

MOTIVATIONDet motivationsinriktade perspektivet i all vr verksamhet

ska sporra vra lsare och kunder att ta det dr extra steget som leder till att de vertrffar sina egna frvntningar.

HGSTA KVALITETAlla vra produkter ska borga fr kvalitet och bidra till ett

kat intresse fr trning, hlsa och en aktiv livsstil.

DIALOGP vra sajter och sociala forum uppmuntrar vi till kommunikation

och debatt om trning, rehab, prehab, kost, trningsrelaterade produkter, motiverande lopp och trningsresor.

P www.springtimenetwork.se kan du lsa mer om vr produktportflj.

Kontaktpersoner

Jojje Borssn - Marknadschefjojje@runnersworld.se

+46 8-545 53536

Hans Lodin - VDhans.lodin@runnersworld.se

+46 8-5455 3532

Lifestyle

"Det gller att hitta rtt spr, inte nypa fr hrt i styret och lra sig flyta ovanp stenarna"

047 03.2013

gu

ide

// v

r

Kla

ssiK

er

048 03.2013

snart smller det ordentligt i sdra europa. och kanske i din tv. efter en tid av grundtrning, lagbyten och andra mer eller mindre stora frndringar r det dags fr vrldens bsta cyklister att mta sina krafter mot varandra. Daniel rytz ger dig en snabbguide fr vrens hetaste tvlingar.

Guiden till Vrklassikerna av: daniel rytz foto: gettys iMages, luca Mara

PA

RIS

-RO

UB

AIX

//

FOTO

: LU

CA

MA

RA

049 03.2013

milano-sanremo 298 kilometer (la primavera) 17 mars, klassiker

Under den andra halvan av mars mnad trffas proffs-klungan i Milano fr att i samlad trupp (ja, nstan i alla fall) trampa nra nog 30 mil till den lilla kuststaden San-remo. Den ntta lilla utflykten brukar ta runt sju timmar och drmed r La Primavera den lngsta av vrklassiker-na. Under loppets frsta timmar, nr klungan rullar sde-rut mot Liguriska havet, handlar det mer om transport n om riktig racing. Det betyder att man gott och vl hinner med en egen trningstur innan det r dags att bnka sig fr den sista timmens fight, fr det r d det smller. Mi-lano-Sanremos avslutning karaktriseras av de tv klas-siska stigningarna Cipressa och Poggio. Var och en fr sig r dessa tv backar inte direkt skrckinjagande, men efter nstan 30 tvlade mil rcker de gott och vl till fr att skilja agnarna frn vetet.

gent-wevelgem 238 kilometer, semiklassiker 24 marsMed flytten frn en onsdag till en sndag har Gent-Wevel-gem stigit i status bland semiklassikerna samtidigt som den r ett perfekt tillflle fr de stora kanonerna att klmma lite p varandra infr Flandern runt som gr veckan efter. En stenhrd bana som ofta ackompanjeras av lika hrt vder brukar borga fr hftig racing och bra underhllning.

2012 drog Tom Boonen det lngsta stret genom att sopa hem segern i en klungspurt men annars r det mer vanligt med mindre grupper som gr upp om det hela.

Vetet i det hr fallet r cyklister som kan hantera bde den lnga distansen men som ocks har kraft nog att ta sig ver de sista stigningarna i ruskigt hg fart. Medan at-tackcyklisterna gr sitt bsta fr att stta snder klungan biter sig spurtarna kvar och hoppas p att det ska vara n-gorlunda samlat i ml. Den tekniska utfrskrningen ner mot de avslutande kilometerna blir alltmer spnnande nr cyklister som Vincenzo Nibali och Fabian Cancellara frsker anvnde sina tekniska frdigheter fr att ven utfr skaka av sig sina konkurrenter.

Cancellara br rimligtvis vara sugen p revansch efter att ha blivit snuvad p segern av spurtsnabba australien-sare de senaste tv upplagorna. Andra att hlla ett ga p; Peter Sagan, Mark Cavendish och som en outsider Thor Hushovd.

gu

ide

// v

r

Kla

ssiK

er

050 03.2013

flandern runt 256 kilometer (ronde van flanderen, De ronde), klassiker 31 marsFlandern runt r en hrd tvling fr hrda killar. Frn starten i Brugge till mlgngen drygt 25 mil senare i Ou-denaarde ska cyklisterna ta sig an trnga slingriga vgar och branta kullerstensbackar samtidigt som de manv-rerar sig fram i en klunga som blir mer och mer nervs ju nrmare mlet man kommer. Klttringar med namn som Oude Kwaremont och Paterberg m klinga som ljuv musik i en cykelfantasts ron, men i klungan r det fullt krig om positionerna nr de nrmar sig. Vill man vara med och gra upp om topplaceringarna gller det att vara bde smart och snabb.

ven hr var det Tom Boonen som var starkast i fjol samtidigt som den p frhand tippade favoriten Fabian Cancellara gick i backen med dubbla nyckelbensbrott som fljd. Fr vi se en klassisk duell de bda emellan i r?

paris-roubaix 257,5 kilometer (helvetet i norr), klassiker 7 aprilTnk dig en lerker med slumpvis utkastade kullerstenar p s fr du en ngorlunda bild av hur de vrsta sektio-nerna av Paris-Roubaix ser ut. Det hr r tvlingen som stller sdana krav p materialet att de flesta stallen har en helt egen uppsttning cyklar och hjul bara fr den. Frn starten i Compigne till mlgngen p betongvelo-dromen i Roubaix ska 257,5 kilometer avverkas och drygt 50 av dessa r p kullersten frdelat ver 27 olika avsnitt av olika kvalitet.

Till skillnad frn de andra klassikerna r Paris-Rou-baix pannkaksplatt. Och sett till banprofilen s borde tvlingen vara en baggis, men s var det ju de dr kul-lerstenarna. Paris-Roubaix r ett typiskt utmattningsrace. Attackerna hr bestr inte i att ngon skickar i tv vxlar och stller sig p pedalerna fr att verraska motstndar-na. Hr stter sig den som knner sig stark i spets och frsker mosa snder de som ligger bakom. Precis som p Flandern runt r det fullt krig in i de kritiska partierna. Ngra avsnitt att hlla ett extra ga p r den klassiska Arenbergskogen efter 172 kilometer och Mons-en-Pvle efter 208 kilometer. Hr kan loppet avgras.

Rutten lggs om frn r till r och det verkar som att arrangrerna gr sitt bsta fr att hitta de vrsta vg-snuttarna man kan tnka sig fr att gra det s vidrigt som mjligt fr cyklisterna.

FOTO

: LU

CA

MA

RA

amstel gold race 251 kilometer, semiklassiker 14 aprilP samma vgar som 2012 rs VM avgjordes gr den yngsta av klassikerna och den enda av dem som avgrs i Holland. Amstel Gold Race r en 25 mil lng vning i att svnga, klttra i branta men ganska korta backar, undvika refuger och andra farthinder samt att navigera sig fram i en klunga som rr sig framt i 45 km/h.

Starten gr som vanligt i Maastricht och mlgngen r belgen i Valkenburg. Nytt fr i r r dremot att man inte lngre korsar mllinjen p toppen av Cauberg utan istllet tar sig an den tidigare mlbacken tv gnger innan man siktar p mlet som nu ligger lite knappt tv kilome-ter efter krnet, allts samma mlgng som nr Philippe Gilbert ervrade regnbgstrjan.

051 03.2013

wallonska pilen 194 kilometer (la flche wallonne), semiklassiker 17 aprilOnsdagen mellan Amstel och Lige r det lge att bnka sig fr den kortaste av Ardennerklassikerna. Med knappt 20 mil p schemat brukar det finnas fler cyklister som vgar prva lyckan med huvudlsa attacker n nr hela klungan sitter och sparar energi fr den dr sista timmen p ett 25-milalopp.

Precis som de andra tvlingarna i omrdet karaktri-seras Wallonska pilen av mnga och hrda backar. Tuffast av alla r mlbacken, den fruktade och svrbemstrade Muur de Huy. 1300 meter lng, snittlutning p 8,3 % och ver 20 % i sina brantaste delar. Respekten fr muren r enorm i klungan och medan de unga hoppfulla kanske kr med huvudet under armen ser vi allt som oftast de stora favoriterna spara p krutet till tvlingens sista 500 meter. ven om en stor grupp gr in i backen tillsammans r den i molekyler bara ngra hundra meter senare.

Mnga r de cyklister som lyckats hlla solo fram till brjan av backen. I princip lika mnga r de som blir ifatt-hunna och parkerade en bra bit innan mllinjen.

Timing och kyla r nyckelorden hr.

ligeBastognelige 261 kilometer (Den gamla damen), klassiker 21 april

Den ldsta av klassikerna avgrs i de belgiska delarna av Ardennerna och brjar med 15, p pappret, ganska beskedliga mil. Andra halvan av loppet r dremot allt annat n det. Precis som i de andra klassikerna gr distansen sitt fr att avgra tvlingen och tillsammans med halvlnga och superbranta backar r det inte typiska klassikerspecialister som brukar st verst p pallen hr.

Klttringarna hr r s pass hrda och kommer s ttt att de cyklister som lever p kraft inte riktigt hinner terhmta sig och det rcker inte alltid att bara g p styrka. Istllet r det andra kvaliteter som belnar sig och det r inte sllan som samma cyklister som siktar p de stora tourerna lyckas bra hr.

Backarna som skiljer agnar frn vete, poj-kar frn mn och klassikerkare frn tour-specialister dyker upp med cirka tio mil kvar och det r hr tvlingen brjar p riktigt. Ter-rngen bjuder upp till spnnande och offensiv cykling och med klassiska backar som La Re-doute, Stockeau och Haute-Leve r det mnga som vill prova lyckan. Banan r s tuff att det i princip alltid r en ensam cyklist eller en liten grupp som svnger in p upploppet i Ans.

gu

ide

// v

r

Kla

ssiK

er

052 03.2013

Nytt r och ny runda!Snart dags att gra vrservice p din racerKp tv Continental Grand Prix 4000 S dck (vrt pris 279 kr/st, rek.butikspris 549 kr/st) s skickar vi med tv slangar p kpet, vrde 118 kr. Erbjudandet gller t.o.m. 2013-03-31.

cyclecomponents.com - det givna valet fr alla cyklister frn nybrjare till proffs

Din trskel kan definieras p en mngd olika stt och mtas med fysiologiska me-toder ssom mjlksyra, andning, puls och respiratorisk kvot. Med effektmtarnas in-tg kom definitionen den hgsta effektut-veckling som du kan hlla under en timme, vilket kallas Functional threshold power, eller trskeleffekt p svenska. Hr brjar vi nrma oss den springande punkten. Fr det spelar faktiskt ingen roll vilken puls el-ler vilka mlksyraniver du har i blodet vid trskel det viktiga r att du kan producera mycket effekt i pedalerna utan att passera detta fysiologiska landmrke.

Trskeleffekten r summan av ditt maxi-mala syreupptag, din frmga att arbeta p en hg andel av detta syreupptag och din r-relseekonomi. Drfr ger trskeleffekten en mycket bra bild av prestationsfrmgan inom uthllighetsidrotter som landsvgscykling eller mountainbike. Att trna sin trskel har med andra ord hg prioritet, srskilt under de mnader som man vill prestera vl. Typisk trskeltrning r trning dr du kr med hg och relativt jmn intensitet under en total trningstid p 30-90 minuter, ofta lnga in-tervaller med relativt kort vila. Till hger ser du fem typiska upplgg p trskeltrning.

De freslagna passen r tidsms-sigt vldigt strukturerad trning och natur-ligtvis r ven spontana lagtempokrningar precis lika bra trskeltrning, liksom en runda med flera lngre backar som du kr hrt uppfr. ven kortvarigare trning med hgre intensitet eller lngre pass med lgre intensitet pverkar din trskel eftersom den ju r summan av i princip alla fysiologiska system som utgr din uthllighetskapacitet.

Om du inte har tillgng till pulsklocka eller vet din normala trskelpuls mste du anvnda knslan. Om du upplever att du

nstan ostrt kan prata under intervallen, d kr du inte tillrckligt hrt. Snacktem-po hr ihop med distanstrning. Att kra fr tufft r inte heller bra. Om din knsla r att du bsta fall klarar tio minuter till innan du ramlar av cykeln, d tar du i lite fr mycket. Men om din knsla istllet r att du med rtt instllning kan klara nrmare en timmes ar-bete p nivn d r du rtt ute.

typ Beskrivning exempel

Lnga intervaller

5-15 minuter lnga inter-valler med 1-5 minuter vila mellan varje intervall

7-15x4 minuter med 1minuts vila 4-8x8 minuter med 2 minuters vila 2-5x15 minuter med 5 minuters vila

block En eller ett par 15-45 minuters lnga perioder med minst 5 minuters vila mellan varje intervall

1-4x20 minuter med 5 minuters vila 1-2x30 minuter med 10 minuters vila 30-60 minuter i ett svep

Stegar Serie intervaller dr inter-vallernas lngd stiger eller faller genom hela serien

12-10-8-6-4 minuter med 4 minuters vila 5-5-10-10-15 minuter med 5 minuters vila 8-8-7-7-6-6-5-5-4-4 minuter med 2 minu-

ters vila

Pyramider Serie intervaller dr inter-vallernas lngd frst stiger och sedan faller, eller vice versa

2-4-6-8-6-4-2 minuter med 2 minuters vila 4-8-12-8-4 minuter med 2 minuters vila 15-10-5-10-15 minuter med 5 minuters vila

kort-kort Korta intervaller dr man vxelvis kr strax ver eller under trskel under 5-20 minuter med 2-5 minuters vila emellan

4-8x7 minuter 15-15 sekunder med 3 minuters vila mellan set

3-6x10 minuter 10-20 sekunder med 5 minuters vila mellan set

2-4x15 minuter 40-20 sekunder med 5 minuters vila mellan set

trningav: fredrik ericssonfoto: luca Mara

Trskeln r den hgsta intensitet som du kan hl-la under en lngre tid. Det r dr kroppen gr ba-lansgng mellan fysiologiska debet och kredit. Inom uthllighetsidrotter anser mnga att den s kallade trskeln r den enskilt mest avgrande prestationsparametern.

Trna rtt p trskel

054 03.2013

attjoattjo prosit

Nysningar och nstppa, rinnande, svidan-de, kliande gon, klda i hals och gom, trtt-het och huvudvrk r det vanligaste sympto-men p pollenallergi. Allergin kan ocks visa sig som hosta och retningar i luftrren, och i svra fall kan man f astmaliknande besvr.

Man behver inte knna sig ensam om man snorar och snrvlar nr vren kommer. Cirka 20 procent av den svenska befolkning-en r pollenallergiker, och de vanligaste al-lergiformerna r bjrk, al, hassel, grs och grbo.

Allergi r till stor del rftligt, och det r lite vanligare i de skandinaviska lnderna, sger idrottslkaren Klas stberg.

P sin klinik i Solna har han bland annat haft Fredrik Kessiakoff som just allergipatient.

En del frvxlar allergi med frkylning, trots att allergisymptomen oftast ser annor-lunda ut. Vid en frkylning har man vanligen ont i halsen och snoret r tjockt och slem-migt. Frkylningarna brukar ocks g ver efter ngon vecka om man tar hand om sig.

Vid allergi r snoret betydligt mer vatt-nigt och rinnigt, och dessutom brukar man f besvr av kliande och rinnande gon. I bda fall kan man bli allmnpverkad och knna sig trtt och hngig.

Men enligt Klas stberg r det inte farligt att trna med lindriga allergibesvr.

Man kan sga att det r sjlvsorterande.

hlsaav: sa eriksson

Det r inte alla som mrker eller frstr att de har astma. Det kan bland annat leda till att lungorna verkompenserar, vilket i sin tur kan generera skador p lungorna.

Astma knnetecknas av just luftrrspro-blem. Luftvgarna drar ihop sig och det bild-as slem som gr att det blir svrt att andas ut luften. Det kan ocks pipa i de inflamme-rade och tta luftrren.

Bde astma och allergi behandlas oftast med kortison ett mne som inte alla r helt frtjusta i att stta i sig. r det verkligen bra?

Kortison har en vldigt bra effekt, men det r klart att man helst inte skulle vilja medicinera alls om man fick vlja. Det all-ra bsta r ju om man kan lta bli att vara allergisk. Men nssprejerna med kortison innehller vldigt lg koncentration och be-handlar bara lokalt, jmfrt med till exem-pel tabletter eller injektioner, sger stberg.

Han ppekar ocks att kortisoninjektio-ner r dopingklassade eftersom de hjer

prestationsfrmgan. En person med allergibesvr har ju en

frsmrad prestationsfrmga, och dessa lkemedel gr att man kan komma tillba-ka till sin normalniv. Men det blir frsts dopingklassat nd eftersom det missbru-kats bland de som egentligen inte behver medicinerna.

Och oavsett vad lkaren skriver ut till dig r det du som utvare som br yttersta an-svaret fr att det r ett tilltet medel om du vill tvla, oavsett niv.

Det finns en dopinglista dr alla fr-bjudna lkemedel finns med, men det kan nd vara id att ringa till Riksidrottsfr-bundet och stmma av, eftersom listan r stndigt levande och under frndring, s-ger stberg.

r man alldeles fr trtt och dlig har man frmodligen ingen ork eller lust att trna i alla fall. D br man ska sig till en allergimottagning s att man fr hjlp med rtt behandling och mediciner.

Och mediciner finns det mnga. Apoteken erbjuder flera receptfria lkemedel som tabletter med antihistamin, droppar med kromoglikat eller nssprejer med kortison.

Dessa lkemedel har blivit jttebra, och har sllan ngra biverkningar, men det finns ocks receptbelagda medel fr dem som li-der av svrare allergier, sger stberg.

Man kan ocks f en slags vaccinering mot allergi, s kallat hyposensibilisering. D tillfr man allergener i kroppen genom ter-kommande injektioner i armen i svaga doser under lng tid, och kar p s stt kroppens egen motstndskraft. En sdan behandling pbrjar man under hsten eller vintern nr det r s gott som pollenfritt i naturen. Det gr numera ocks att gra en hyposensbe-handling i tablettform.

Det kan vara ett bra alternativ fr n-gon som har lite svrare allergi. En allergi-mottagning kan hjlpa till med en utredning och behandling om man r mer intresserad av detta, sger stberg.

Till mer alternativa behandlingsmetoder r han dremot skeptisk.

Man kan ju mta vetenskapligt vad som fungerar. ven om personen subjektivt kn-ner sig frisk kan vrdena visa ngot annat. Kroppen har ju en frmga att vnja sig vid tillstnd.

Han hjer ett srskilt varnande finger fr att g med obehandlad astma.

vren r guld och grna skogar. efter en lng, kall och mrk vinter r det ntligen dags att f komma ut och sprtta i ljuset. men just grna skogar kan bli ett helvete

fr den som har pollenallergi.

FOTO

: S

TIC

KA

N E

RIK

SS

ON

klas stberg

056 03.2013

freDrik kessiakoff, proffs i astana

Vad har du fr allergibesvr? Jag r allergisk mot grs- och bjrkpollen, samt katt. Jag fick det konstaterat frra ret, men misstnker att jag haft det t-minstone sedan 2010. Jag har inte haft de klassiska symptomen ssom kliande gon och snuva, utan mer lidit av extrem trtthet, astma och andningssvrigheter. Vilka behandlingar har du testat?Frra ret anvnde jag allergitabletter och tv olika inhalatorer som jag provade ut tillsammans med min lkare. I hstas p-brjade jag en vaccinering mot pollen, men resultatet av det kommer inte visa sig frrn pollenssongen startar igen. Vad funkar fr dig? Jag har nnu inte funnit en behandling som jag tycker fungerar 100 procent fr mig.

Vad funkar fr dig?Hyposensbehandlingen har gjort underverk fr mig, och en positiv bieffekt r att jag nu-mera ven kan ta rda grnsaker och jord-gubbar. Allergier mot tomater, paprika och jordgubbar hr nmligen ihop med grsal-lergi, och det har jag blivit helt symptomfri ifrn. Under en period p tre r fr jag regel-bundet sm doser av det jag r allergisk mot, och efter den behandlingen ska det hlla i ungefr tio r. Det kliar lite i armen samma dag som man tar sprutorna, men det r inte s farligt. Jag rekommenderar alla allergi-ker att gra en hyposensbehandling.

FOTO

: LU

CA

MA

RA

FOTO

: JO

NA

S S

K

LD

Tips flj pollenprognoserna, och planera din med-icinering om du ska trna ute. apoteket har till exempel en gratis-app som heter pollenkollen.

ibland kan det knnas helt ok nr du befinner dig ute p cykeln, men reaktionen eftert kan bli desto svrare. r du vldigt knslig r det bttre att trna inomhus om det r vldigt hga pollenhalter i luften. och se till att drrar och fnster r stngda.

trna p morgonen. nr daggen binder polle-net flyger det inte omkring i luften lika mycket.

sov med stngt fnster under pollenperioden.

strunta i pskriset, och k till Mallorca istllet. dr finns inga bjrkar att grta ver.

undvik dammiga miljer, starka dofter, par-fymer, kemikalier och plsdjur som kan reta slemhinnorna nr de r extra knsliga.

torka inte tvtten ute under pollenssongen.

tvtta hret innan du gr och lgger dig s be-hver du inte gnugga in dagens pollensamling i kudden och sedan nysa hela natten.

om Du helst unDviker meDiciner

testa en luftrenare. prislappen r frn ett par tusenlappar, och mnga upplever att de gr hemmet till en fristad frn pollen. Men var beredd p att de kan brumma en del.

ayurveda, kinesisk medicin, akupunktur, och zonterapi r ngra exempel p alternativa metoder som fungerat fr mnga. en del skulle sga att det bara r placebo, men egentligen r vl allt som tar bort symptomen bra. har du dremot astmaliknande besvr br du alltid uppska lkare.

Vad r det som hnder?Immunsystemet kan verreagera nr man utstts fr pollen. Kroppen bildar d allergi-antikroppar i mastcellerna i gonens och nsans slemhinnor, och man blir sensibiliserad. Nsta gng man trffar p pollen knner antikropparna igen mnet, och mastcellerna slpper ut histamin. Det r histaminet som ger oss nysningar, rinnande nsa och andra symptom p pollenallergi. De flesta pollen som r allergiframkallande sprids via vinden, och just vindpollinerande vx-ter behver extra mycket pollen fr att kunna frka sig. Ett enda bjrkhnge med hanblommor kan drfr innehlla fem till tio miljoner pollen.

(Astma- och allergifrbundet)

Bruse persson, motionr

Vad har du fr allergibesvr?Pollenallergi mot bjrk, grbo och grs. N-san rinner och det kliar i gonen och i gom-men. Nr det r som vrst blir jag vldigt sl och trtt.Vilka behandlingar har du testat?Jag har 40 rs erfarenhet av pollenallergi och olika typer av medicinering. I tonren hade jag konstanta problem och kunde sova mig igenom vren och sommaren. Nu r jag inne p min tredje hyposensbehandling. Jag kompletterar med allergitabletter, och nr det r som vrst tar jag nssprej med kor-tison och gondroppar. Fast nssprejen fr jag tyvrr nsblod av efter ngra dagar.

johan ericsson, motionr:

Vad har du fr allergibesvr? Pollenallergi, framfrallt grs och grbo. Jag har haft besvren sedan 20 rs lder. Hur pverkar det din cykling?Det r omjligt att trna effektivt utomhus under hgallergissongen frn juni-augusti. Det r dessutom under denna period man vill kra hrt och cykla som mest. Hrdare trning eller tvling har varit omjligt. Vilka olika behandlingar eller metoder har du testat? Jag har testat receptfria lkemedel av olika slag. De lindrar framfrallt vid lttare besvr i inledningen av allergissongen. kar man angiven dosering lindrar de ngot mer. Un-der den period d allergin r som vrst tyck-er jag att det bara lindrar mttligt eller ns-tan inget. Dessutom blir jag trtt och dsig. Jag har ven provat lkemedel p recept. De lindrar mer och ger mindre trtthet n de receptfria, men de har dock inte hjlpt fullt ut. Flera r ven dopningsklassade.Vad funkar fr dig?Frra ret provade jag produkter baserade p naturliga rter. Anledningen var att jag inte tyckte att jag mdde bra av kemiska l-kemedel. Det har ocks knts som en ond cirkel att varje r stoppa i sig kemikalier som endast har viss lindrande effekt. De rtba-serade produkterna medfr enkelt uttryckt att kroppens motstndskraft mot allergier strks. Den rtmedicin jag provade frra ret gjorde att jag kunde cykla hela ssongen utan strre allergibesvr. Det ska bli spn-nande att se om effekten blir lika bra i r.

057 03.2013

lagom r bst eller?Det bsta av tv vrldar sger de starkaste fresprkarna fr 27,5 tums hjulen. Men kan 27,5 verkligen bli lika stort som 29 eller lika litet som 26? Nej, det gr ju inte. Kanske att den bsta kompromis-sen mellan tv vrldar r en bttre och mer rttvis beskrivning. Vi har testat tre nya mellanformatare och knt p storleken som just nu stter skrck i cykelbranschen. Fast mest p ett positivt vis.

av: andreas danielsson

29-tumshjulen fick kmpa i nstan tio r innan de fick sin rttmtiga plats i butikshyllan. tminstone i Sveri-ge. ven om uppfattningen om frdelarna spretar ngot finns det ingen som lngre ifrgastter storhjulingar. Mellanformatet 27,5 ibland kallat 650B har nstan en lika lng historia som 29-tumshjulen. Men de fles-ta varumrken upplevde sannolikt att skillnaden mot 26-tumshjul var fr liten fr att det skulle motivera ut-vecklingskostnaderna. Drfr blev 27,5-tum mest ngot som amerikanska smtillverkare hll p med. Men frra

ret hnde ngot nr schweizaren Nino Schurter plts-ligt stllde upp p en vrldscuptvling och vann p en cykel med 27,5-tumshjul. En seger han snabbt fljde upp med mnga fler p samma cykel. Nino har dels p grund av sin lngd och dels p grund av sin kstil aldrig knt sig hemma p en 29-tummare. Dremot har han testat tskilliga lsningar med alternativa flgar och dck med olika volym fr att hitta den optimala kompromissen mellan lg vikt, kad komfort och bttre kontroll. Och efter mnader av testandet fll valet p 27,5 tum.

test // 27,5 tum

058 03.2013

Utan att verdriva kan man pst att Ninos lanse-ring gjorde det lite jobbigt fr mnga. Scott blev ned-ringda frn nyfikna journalister och konsumenter som undrade om cykeln gick att kpa. Men det gjorde den inte. Inte ens i r sljer Scott en 27,5-tums crosscountry cykel. Dremot erbjuder de ett Nino Schurter ramset fr de som vill bygga sin egen maskin. Cyklister som lnge velat mellan 26- och 29-tumshjul sg pltsligt en ljus-ning. Problemet var att det under frra ret knappt gick att kpa 27,5-tumscyklar. Utbudet av bra dck, flgar och gafflar var vldigt begrnsat. Mnga cykelbutiker skrek rakt ut i frtvivlan ver att snart behva erbjuda tre modeller - av samma modell. Och flertalet cykel-mrken fick pltslig panik nr de insg att hjulfrgan p nytt hamnat i gungning. Men nu har chocken lagt sig fr de flesta och lget brjar bli under kontroll fr alla inblandade.

Bland vrldselitens cyklister var Nino i princip den enda som krde 27,5-tumscykel under frra ret. Flera cyklister hade nog hngt p om deras sponsorer kun-de erbjuda alternativet. I r kommer vi sannolikt att f se flera elitcyklister som anvnder mellanformatshjul eftersom ngra mrken nu har det i sitt sortiment och en del cyklister i sina kontrakt krvt rtten att anvnda 27,5-tum om de vill.

Vi frvntade oss att 2013 skulle bjuda p ett gng in-tressanta 27,5-tumscyklar men det r inte mnga mr-ken som har frdiga cyklar att erbjuda. Och sklet r inte att de inte tror p 27,5-tumsstorleken. Det handlar mer

om att de inte hunnit utveckla sina cyklar n. Och att mnga vljer att avvakta marknadens intresse. ven om cykeltillverkarna lite snabbt kunde utveckla ramar i rtt geometri behvs gafflar, flgar och dck innan en cykel blir komplett. Frra ret var utbudet vldigt begrnsat men nu finns en mngd olika flgar, dck och dmpar-gafflar frn samtliga stora aktrer.

Bsta av BDa vrlDar?Vr generella uppfattning r att stora cyklister passar bttre ihop med stora hjul. Och mindre cyklister rim-mar bttre med mindre hjul. Men det finns ocks un-dantag t bda hll dr korta cyklister trivs ypperligt med 29-tumshjul och lnga cyklister fortsatt vrdest-ter 26-tumshjulens egenskaper. Hr ska det tillggas att branschen ocks gjort ett bra jobb i syfte att utveckla geometrin s att cyklarna med 29-tumshjul behller rtt knsla ven fr kortare cyklister.

I downhill-vrlden r det mycket tveksamt om 29-tumshjulen har en framtid. Hr vrdestter man i frsta hand hllbarhet och full kontroll i tekniskt svr eller kreativt krvande terrng. P extremt krngliga banor blir 29-tumshjulen fr klumpiga att brottas med. Men de strre hjulen r samtidigt mer frltande vilket ofta r nskvrt i knlig terrng, tminstone nr farten r uppe och man slipper svnga tvrt. Men det ska ocks tillggas att downhillcyklar har s stor volym i dcken att den faktiska diametern (ytterkant av dcket) r att betrakta som 27,5 tum.

059 03.2013

cykelhanDlarna D?Mnga cykelhandlare knner sig lite oroade fr hur de ska hantera framtidens komplexa utbud av cyklar. Sce-nariot att den hr modellen finns med tre olika hjul-storlekar, med ram i kolfiber och aluminium och med stel eller dmpad ram skrmmer mnga. Det kan bli vldigt mnga konfigurationer av samma cykel och dr-med en stor utmaning fr cykelhandlarna att lagerhlla alla modeller, alternativt vlja ut rtt prylar.

-Att cykelhandlarna knner oro infr ytterligare en storlek r frsteligt. Men vi ska vl se det som en fan-tastisk mjlighet, och en fjder i hatten, att vi arbetar i innovationsdriven bransch som vill utvecklas och g framt. Faktum r att vi, tack teknisk utveckling, kan f nnu fler konsumenter att bli intresserade av cykel genom att vi kan erbjuda ngot som verkligen passar dem. Oavsett plnbok och smak, sger Bjrn Hagerud p Scott.

s vaD tycker vi?Vi vgar pst att de flesta medelgoda cyklister knner en uppenbar skillnad mellan 26- och 29-tumshjul. Men om ett blindtest grs med 27,5-tumscyklar r det lngt ifrn lika skert att samma cyklister knner vilken hjul-storlek de cyklar p. Hr ska det tillggas att mycket av knslan och egenskaperna beror p vilken typ av dck man anvnder och med vilken geometri cykeln r byggd. Allts faktorer som vi helt kan koppla bort frn flgens yttermtt.

Vr uppfattning r att 27,5 tum har kommit fr att stanna. Och stannar gr ven 26- och 29-tumshjulen. Rtt fr dig behver inte vara rtt fr mig. Hur frdel-ningen av olika hjulstorlekar i framtiden kommer att se ut beror dels p vad du som konsument efterfrgar och dels vad tillverkarna vljer att producera. Det sistnmn-da har ocks att gra med vilka varulager tillverkarna sitter p och behver bli av med den nrmsta tiden. Vil-ket ocks kan frklara en del mrkliga argumenationer frn vissa mrken. Har du bestmt dig fr att testa ett nytt format och ditt favoritmrke inte kan leverera, d tycker vi att du ska leta vidare bland andra mrken.

Konsensus och vrt grundtips nr det handlar om rtt hjulstorlek r att tnka jeans. r du njd och det knns bra d r det sannolikt rtt fr dig, oavsett vad dina kompisar knner och tycker.

scott genius 730

Scott har enbart valt att satsa p deras Genius-modeller med 27,5-tumshjul i r. Det r allts heldmpade cyklar som lmpar sig bra fr ett brett anvndade, frn klassiska stigar till riktigt elak terrng och ltt utfrskning. En rik-tig allroundcykel. Genius 730 bygger p en aluminiumram med Shimano SLX komponenter och Fox-gaffel. Fr nda-mlet r det ett bra komponentval. Jagar du inte sekun-der rcker SLX lngt. Fjdringen bak och fram r lsbar via ett reglage p styret dr ett klick lser bakdmparen och nsta klick ven lser framgaffeln. Detaljarbetet p ramen, med tillhrande lnkage fr fjdringen, r myck-et bra. Samma sak gller hjulen som har genomgende axlar och hrligt fluffiga dck frn Schwalbe.

"Scenariot att den hr modellen finns med tre olika hjulstorlekar, med ram i kolfiber och aluminium och med stel eller dmpad ram skrmmer mnga cykelhandlare."

Bicycling tyckerScott Genius r en supertrevlig stigcykel med mycket brett anvndningsomrde. 13,5 kilo r ingenting fr dig som r viktjgare. Men det r inte heller syftet med Genius 730. Syftet r istllet att underhlla dig som gillar klassisk stigcykling med inslag av elak terrng och utfrscykling. Och som vill betala rimliga pengar. Det enda vi str oss p r placeringen av reglaget fr lsningen av dmparna. Nr man cyklar lngs grusvgar kan det vara sknt att lgga hnderna ovan p styret (broms/vxelreglagen) fr att slappna av i hela armarna. Men det gr inte att placera hnderna ovanp lockouten utan att den ppnas. Men i vrigt kan du vara lugn. Du kommer att gilla Genius!

crescent 275

Detta r Crescents frsta och hittills enda modell med 27,5-tumshjul. Den bygger p en mycket trevlig alumi-niumram med fina egenskaper. Utrustningen r vldigt spretig dr Shimano XT-vxlar blandats med bromsar, hjul och sadelstolpe som normalt terfinns p betydligt billigare cyklar. I sadeln ger Crescent 275 ett stabilt intryck med en geometri som inte r srskilt aggressiv. verr-ret r ocks kortare n normalt vilket ger en upprtt kr-stllning. RockShox-gaffeln med genomgende axel har

scott genius 730 Ram: 6061 aluminium Gaffel: fox 34 talas evolution (100-150 mm fjdringsvg) Vxlar: shimano xt/slx Bromsar: shimano slx Hjul: shimano/syncros Storlekar: s, M, l, xl Vikt utan pedaler: 13,5 kilo Pris: 33 000 kronor Mer info: www.scottsports.com

test // 27,5 tum

060 03.2013

crescent 275 Ram: trippelreducerad aluminium Gaffel: rockshox recon gold, med lockout p styret Vxlar: shimano xt Bromsar: shimano 575 Hjul: spektra storlekar: 43, 48, 53 V ikt utan pedaler: 12,3 kilo Pris: 18 000 kronor Mer info: www.crescent.se

pronghorn carBon harDtailRam: toray t700 kolfiber Gaffel: rockshox reba rlt solo air Vxlar: sraM x9 Bromsar: avid elixir 9 carbon Hjul: sraM rise 40 Storlekar: 17, 19, 21 Vikt utan pedaler: 9,8 kilo Pris: 27 000 kronor (ink frakt frn danmark) Mer info: www.pronghornracing.dk

egenskaper som rimmar vl med cykelns tilltnkta niv. Gaffeln r ocks utrustad med lockout p styret. Ofta r det sm saker som kan f en cykel att knnas lite extra bra, eller extra trist. Styret p Crescenten r ett klassiskt crosscountry-styre som i vr smak r lite fr smalt fr att ge ndvndig kontroll och kraft. Vi hade valt ett bredare riserstyre med frsiktig hjning.

Bicycling tyckerVi gillar att svenska Crescent s snabbt kastade sig in i 27,5-matchen. Och de har gjort det bra. 275 rcker lngt fr elitmotionren som i frsta hand tilltalas av traditio-nell crosscountry-cykling. P minussidan hamnar det spretiga komponentvalet. Vi tycker gott att Crescent kun-de hja nivn p bromsar och hjul, utan att hja priset. Med Shimano XT rakt igenom, fr samma pengar, hade cykeln varit en tuff ekonomisk utmanare. Sen var det sty-ret d. Men det r en smaksak, s det lmnar vi till dig att bestmma. Vi hade dremot valt ett bredare styre fr bttre kontroll och mer gldje.

pronghorn carbon hardtail

Danska Pronghorn har mest gjort sig knda fr den heldmpade cykeln med bakdmparen placerad p ovansidan av verrret. En design som inte r s tillta-lande, tycker vi, men som gr ett vldigt bra jobb. Deras 27,5-tumsmodell bygger p en hrlig kolfiberram med snyggt detaljarbete, lg vikt och en geometri med tydlig smak av racing. Vi gillar placeringen av bakbromsen mel-lan kedjestag och sadelstag. Vr testcykel vgde under tio kilo. Det r en slags grns fr nr tvlingsnerven slr till fr mnga cyklister eftersom cykeln svarar snabbt i

accelerationer och knns ltt i backarna. SRAM X9-vxlar med Avid Elixir 9-bromsar r en kombination som rcker lngt fr resultatsugna cyklister.

Bicycling tyckerGillar du lite udda mrken kan Pronghorn vara ngot fr dig. De har varit i branschen tillrckligt lnge fr att veta vad som gller. Deras Carbon Hardtail 27,5 r en mycket trevlig cykel med tydliga tvlingsegenskaper. Det enda vi skulle byta r styret som r ngot smalt fr vr smak. I vrigt r det bara att lsa en licens och gra dig redo fr nsta match.

gr din egen 27,5- tumscykelr du sugen att testa strre hjul men inte helt vertygad? d ska du kpa dck med riktigt stor volym (2,3-2,5) s fr du tminstone roll-over effekten av riktiga 27,5tums hjul d ytterdiame-tern p stora dck r strre. det hr fungerar frsts inte fr dig med 29 tum.

061 03.2013

vart r sverige p vg?

Specialized Concept Store reknslan gr fre pengarnaapril 2011. re Bikes slr ihop sin pse med mrket Specialized. De blir som andra svenska butik en Specialized Concept Sto-re. Den sex r gamla cykeluthyrningen som gs av Pelle Nilsson och Hjalmar Olofsson expanderar. Butiken blir en del av en kedja som spnner sig ver 14 europeiska lnder. Och i en tid d allt fler handlar cykelprylar p ntet ser man sig som den viktiga mel-lanhanden internet aldrig kan vara.

Service. Det r ett ord som terkommer under intervjun. Bra service, av den typen som gr att du tervnder till butiken flera gnger och utvecklar ett frtroende. Det r s man jobbar p Specialized Concept Sto-re i re. Tonen stts redan frn brjan

Kunden ska kunna f sina frvntning-ar vertrffade, sger Pelle Nilsson. Vi vill inte pracka p ngon en massa produkter, bara fr att f in pengar. Det blir inte bra d.

I butiken finns allt frn barncyklar till de riktiga vrstingarna inom landsvg och mountainbike. Och med bra kvalitet har man priser som matchar. Men en cykel till ett hgt pris r inte det enda som erbjuds. Kunden fr hjlp att stlla in, och man sl-sar inte p tiden. En professionell bikefit kan gott f ta ett par timmar. Man vill ocks ha en dialog med kunden, frn frsta mte tills att det r dags att byta cykel.

Det ska alltid finnas en tanke bakom varje kp. Vi jobbar med knsla istllet fr pris. Det r viktigt att kunna leverera rtt.

transportens mjligheter2005 slog Pelle Nilsson upp drrarna till re Bikes tillsammans med Hjalmar Olofs-son. Det stora intresset fr mountainbike och downhill smittade av sig, men lands-vgscykling skulle ocks f finnas i bu-tiken. Med tiden gick man mer och mer frn uthyrning till frsljning, ven om de bda verksamheterna fanns och fortfa-rande finns kvar. Och butiksgarna r nj-da ver valet att starta ett samarbete med Specialized.

Det har knts rtt hela vgen. Vi skulle nog inte ha kunnat arbeta med ngot annat mrke.

Att kunna ta sig dit ingen annan har varit. Och gra det p ett stt som ger bde motion och ett gott humr. Pelle Nilsson har ingen djup relation till cykelsporten. Men mjligheterna som transportmedlet innebr var det som lockade. Och tur var det vl att butiken ppnade i just re. Ett omrde dr cykling r stort, och dr mycket r liftbaserat. Man hyr ut cyklar fr down-hill, crosscountry och landsvg. ven cykelguidning fr svl nybrjare som

erfarna cyklister erbjuds, turer som skrd-darsys efter kundens nskeml. Ett ml r att kunna tcka norra Sveriges cykelbehov.

Att handla cyklar och prylar p ntet har ppnat upp fler mjligheter fr konsumen-ten. Den ltta verblicken gr nthandeln attraktiv, och fr cykelbutiker r konkurren-sen inte lngre styrd av avstnd. S vad gr man fr att kunden ska knna att en cykel-butik r lika bra som ntet, om inte bttre?

Enda sttet man kan hlla rtt niv r att matcha ntets priser. Grejen r ocks att kunna vara p plats fysiskt fr att hjlpa kunden. Man mste visa att det r rtt val att handla i en cykelbutik.

traDition mot internetInternet i all ra, men Pelle Nilsson bert-tar att det saknas en viktig del i nthan-deln. Ngot som cykelbutiker kan erbjuda.

Det handlar om en mellanhand. Det r ltt att visa upp produkter p ntet, s visst fr du en enkel verblick. Men ntet saknar den service du fr i en butik, det som gr att det blir helt rtt.

Med nthandelns intg p marknaden r framtiden ett hett mne. Vad kommer att hnda med de traditionella cykelbuti-kerna, om konsumenterna sitter framfr datorn och bestller hem de senaste mo-dellerna? Pelle Nilsson menar att han bara kan gissa sig till vad som kommer att hn-da. Men han har ngra tankar.

Jag skulle sga att specialbutiker fr cykelprodukter kommer att ka. Svrare blir det nog fr de stora kedjorna, som inte r nischade. Ngot som man ocks ser r att priserna har brjat jmnas ut.

Och vad kommer hnda med Specialized Concept Store i re? Pelle Nilsson r inte orolig fr de kommande ren fr butiken.

Bara man r bra p det man gr s gr det.

Hall konsument! Hur vill du handla dina cykelgrejer?

paulina strmBerg, kalix.

Vad r avgrande fr var och hur du kper en cykel? Tips frn vnner, bra och snabb service och att det ligger relativt nra till hands. Det ska definitivt vara en fysisk butik.

r du av samma uppfattning nr det handlar om tillbehr? Nja, tillbehr kan jag tnka mig att bestl-la via internet om jag vet vad jag ska ha. Men eftersom jag inte r ngon som skruvar s mycket med min cykel s r det bekvmt att bestlla och kpa tillbehr i butik. D fixar de ocks s att det funkar och det blir min-dre krngligt med garantier.

Tycker du att den typiska cykelbutiken lever upp till dina frvntningar? Hr i Kalix finns en cykelbutik och verk-stad som lever upp till mina frvntningar. Till exempel om ngonting behver justeras s rullar jag bara in och fr det mesta fixar de problemet t mig omgende. Vad vill du se mer av hos en cykelbutik i framtiden? Kalix r litet och cykelssongen kort i norr, men den butik jag r kund hos har hittills kun-nat ordna allt jag frgat om. S jag vet faktiskt inte vad jag skulle vilja se mer av. Visst vore det kul om cykelsporten blev lika stor som den var p 80-talet i dessa trakter. D kanske man skulle kunna nska sig ett cykelcaf.

Inspired by professional needs.

EnergySport AB | www.energysport.se | info@energysport.dkwww.bmc-switzerland.com

teammachineSLR01

www.qase.se

Skandisloppet stder Isabelle Sderbergs OS-satsning. Flj henne p skandisloppet.se

Skandisloppet - Cycling for All 105th Scandinavian Race Skandis GP Skandisstafetten

Uppsala 10-12 maj Motionrer och proffs i vrldens ldsta cykelhelg www.skandisloppet.se

Hur skulle ett Skandislopp se ut fr dig?En runda fr hela familjen, en rejl genomkrare eller en riktig personlig utmaning? Vilket Skandislopp som passar dig vet du bara sjlv men vi erbjuder dig samma professionella inramning vilken distans eller vilket tempo du n vljer. Vlkommen!

Skandisloppet Cycling For All r en del av Skandis Bike Weekend 2013 som arrangeras av:

I samarbete med:

Skandisloppet samarbetar med Ride of Hope.

Huvudpartners: Partners:

ANML DIG IDAG!

www.skandisloppet.se

Skandis-KADENS_210x140.indd 1 2013-02-15 09:08

062 03.2013

Inspired by professional needs.

EnergySport AB | www.energysport.se | info@energysport.dkwww.bmc-switzerland.com

teammachineSLR01

www.qase.se

Skandisloppet stder Isabelle Sderbergs OS-satsning. Flj henne p skandisloppet.se

Skandisloppet - Cycling for All 105th Scandinavian Race Skandis GP Skandisstafetten

Uppsala 10-12 maj Motionrer och proffs i vrldens ldsta cykelhelg www.skandisloppet.se

Hur skulle ett Skandislopp se ut fr dig?En runda fr hela familjen, en rejl genomkrare eller en riktig personlig utmaning? Vilket Skandislopp som passar dig vet du bara sjlv men vi erbjuder dig samma professionella inramning vilken distans eller vilket tempo du n vljer. Vlkommen!

Skandisloppet Cycling For All r en del av Skandis Bike Weekend 2013 som arrangeras av:

I samarbete med:

Skandisloppet samarbetar med Ride of Hope.

Huvudpartners: Partners:

ANML DIG IDAG!

www.skandisloppet.se

Skandis-KADENS_210x140.indd 1 2013-02-15 09:08

BoKrecension

Cykeln byggdes bort

Bde de som arbetar med att planera fr cykeln i vra stder och vi som anvnder cykeln vid vra transporter r vl medvetna om de stora bristerna som finns i st-dernas cykelvgnt. Det r cykelvgar som helt pltsligt slutar och frden fr fortstta tillsammans med bilar. Det r cykelvgar som leds i omvgar, r illa utformade eller r ondigt kuperad. De gnger cyklister erbjuds en egen yta att frdas p i form av en cykelvg r det mycket sllan reserverat enbart fr cykeltrafik. Cyklisterna delar ns-tan alltid ytan med gende genom en s kallad gemensam gng- och cykelvg. Ngra frgor vrda att stlla r hur blev det s hr och hur ser det ut p andra hll i vrlden?

Martin Emanuel har stllt dessa frgor och mnga fler i sin nyligen publicerade doktorsavhandling Trafik-slag p undantag, cykeltrafik i Stockholm 1930 -1980. Forskningen r fokuserad p utvecklingen i Stockholm och till viss del ven Kpenhamn. r d denna utveck-ling av cykeltrafiken unik fr Stockholm? D jag inte r begrnsad av samma vetenskapliga villkor som Martin Emanuel tar jag mig friheten att hvda att den utveckling som beskrivs i avhandlingen i allra hgsta grad ven gl-ler fr mnga andra svenska stder. Fre andra vrlds-kriget var antalet cyklister p gatorna i Stockholm stort och cykeln stod fr 30 procent av alla resor. Under kriget

och kort drefter dominerade cyklister fullstndigt gatu-bilden och stod fr ver 70 procent av alla resor. Sedan fljer en mycket kraftig nedgng och p ngra decennier frsvinner cyklisterna nstan helt frntrafiksystemet. Under 70-talet r cykelandelen under en procent.

Cykeltrafikens utveckling kan inte frsts enbart utifrn mnniskors fria val av transportmedel eller

att stder vxer och avstnden kar. Villkoren fr att kunna cykla, plane-ringen av staden, dess transportsystem och den tillhrande infrastrukturen, spelar en hgst vsentlig roll. Martin Emanuel visar att synen p cykeln som transportmedel ndrades efter kriget och dess betydelse som transportfordon frringades. Cykeln uppfattades av den tidens stads- och trafikplanerare som omodern, ett lngsamt transportmedel fr lokal transport och frmst till fr rekreation. Cyklisten sgs ven som ett stort trafikskerhetsproblem. Detta stod i stark kontrast mot bilen som stod fr framtiden, snabbhet, rckvidd, skerhet och en kvalitetsskring genom frar-utbildning. Cykeln ansgs ocks vara ett ptagligt strningsmoment fr den vxande biltrafiken dr den viktigaste kvaliteten i dtidens trafikplanering var att maximera biltrafikensflden.I olika

hur str det egentligen till med planerandet av cykelvgntet i vra strre stder? krister isaksson har kikat nrmare p en frsk doktors-avhandling som ger oss perspektiv i frgan. och som visar att sverige ligger lngt efter de bsta.

av: krister isaksson // foto: fredrik fogelQvist

i dag har cykelba-nor kommit tillba-ka p essingele-den. fortfarande p undantag och endast p ett kort avsnitt och med minsta mjliga bredd fr att inte pverka biltra-fiken. samtidigt har ett annat avsnitt frsvunnit i samband med byggandet av norra lnken och inte ersatts av ngot nytt. det behvdes fr biltrafikens framkomlighet.

064 03.2013

planer skrevs det om att det behvdes skapas srskild infrastruktur fr cykeltrafiken men i stort sett inget av detta frverkligades. Som exempel kan nmnas Central-bron och Essingeleden, dr cykelbanor fanns med i de ursprungliga planerna fr skapandet av dessa frbindel-ser. Dessa cykelbanor frsvann sedan under planerings-processen med motiveringar s som trafikskerhet, inskrnkningar p biltrafikens framkomlighet, att cy-kelbanor frdyrade broarna samt gjorde ett betydande ingrepp i stadsbilden. Vidare fanns en frhrskande bild av att cykeltrafiken var en lokal freteelse och behv-de d inte tillgng till dessa leder fr genomfartstrafik. Avhandlingen visar att trafikingenjrer, trafikplanera-re, trafikpolisen, stadsplanerare och politiker skapade smre villkor att cykla i Stockholm. Samt att de utvar en betydande makt ver stadens trafikanter. Forskning-en visar ocks att hantering och planering av stadstrafik i hgsta grad r en ideologisk verksamhet som till stora delar bygger p frestllningar om olika trafikslag. Den moderna staden och att den infrastruktur som skapas utifrn dessa frestllningar utgr en form av frusen ideologi. Ngot som tydligt knns igen och lever kvar n idag, till exempel planerandet av Frbifart Stockholm som vi tog upp i Kadens nr 7-2012.

I stark kontrast mot utvecklingen i Stockholm och mnga andra stder i Sverige str Kpenhamn. Dr anses cykeln som vsentlig fr att upprtthlla ett funktionellt transportsystem. Srskild infrastruktur fr cykeltrafik skapades i stor omfattning redan fre kriget, ngot som fortsatte under efterkrigstiden och fortfarande skapas. Bilismen hade ocks en senare och lngsammare expansion i Danmark n i Sverige.

Bygg tillBaka cykelnI en tid nr svl regering, riksdag som ett stort antal kommuner talar om vikten av att ka cyklingen r det av yttersta vikt att frst sin historia fr att frst sin samtid och vilka beslut som r ndvndiga fr att stad-komma kad cykling i framtiden. Det r denna skuld, detta arv, som mste gras upp med om mlsttningen kat cyklande ska kunna frverkligas. Eller som Martin Emanuel uttrycker det:

Dagens cykelplanerare kmpar nnu med ett arv frn 1950- och 1960-talen. Trots den uppvrdering cy-keln ftt i policydokument, mter den som vill skapa bttre frhllanden fr cykeltrafiken stora svrigheter. Svenska cykelplanerare ondgr sig ver lg medelstill-delning, dligt utvecklade planeringsverktyg och cy-kelplaneringens svaga position inom den vergripande planeringen.

Uppgrelsen skulle enkelt kunna uttryckas: bygg tillbaka cykeln. Ser vi till de stora cykellnderna och cykelstderna i Europa s hade de ocks en nedgng i cyklandet efter kriget. Men aldrig s stor som i Sverige och dr upphrde heller aldrig byggandet av funktionell cykelinfrastruktur. Under 70-talet pbrjades en omfat-tande utbyggnad av cykelinfrastrukturen i dessa lnder och som nnu pgr. Idag har vissa stder cykelandelar p 30-40 procent av alla resor som sker i dessa stder.

Kanske r det s enkelt att om frutsttningarna r de rtta kommer cykelpendlandet att ka. Och med det fljer en bttre milj, en bttre hlsa och en bttre eko-nomi. Bttre av allt helt enkelt.

Testa tv nummer utan kostnad!Ls mer p:

www.bicycling.se

065 03.2013

Svensk landsvgscykling vintertid har inte mycket gemensamt med landsvgscykling nr den r som allra bst. Istllet fr att gneta runt p en verviktig cykel lngs tungtrampade vgar med alldeles fr mycket klder, kan den som inte r elitcyklist gott gna sig t mer vintriga trningsformer istllet. Men nu nrmar sig ntligen den bsta rstiden fr utecykling igen. Fredrik Ericsson berttar hur du fr en riktigt bra start p din utomhusssong.

trningav: fredrik ericssonfoto: Micke fransson/vtternrundan

Vtterntrning slpp fngarna loss det r vr!

vecka r dremot betydligt viktigare. Om du normalt trnar fem timmar per vecka klarar du skert en vecka med tio timmar utan ngra vrre kommor n trtta ben. Men p regelbunden basis br du sikta p att ka med ungefr 10-20 procent eller 1-2

1. skyndA lngsAmtAtt ka distansen p passen och den totala veckovolymen lagom fort r regel nummer ett. Ser man till enskilda pass kan man, nr man vl kommit igng, faktiskt testa ett lngre pass ganska direkt. Kr du vanligtvis 60-90 minuter r det normalt sett inga pro-

blem att pltsligt slnga in ett pass p tre timmar. Gr det passet bra kan man nsta gng testa fyra timmar, och redan gngen drp fem timmar frutsatt att man vill cykla s lnge frsts.

Hur mycket du cyklar totalt under en

066 03.2013

timmar per vecka. Normalt sett r dock de flesta ganska begrnsade till ett visst antal timmar de hinner trna per vecka. Veckorna brukar se ungefr likadana ut, frutom vissa undantag ssom semester eller lnghelger.

Kr hellre kortare pass under de frsta vrveckorna, och inkludera hgre tempo, utan att fr den sakens skull vnda helt ut och in p lungorna eller marinera cykel-musklerna i mjlksyra. De frsta lnga pas-sen kan grna g i ganska lugnt tempo s att du knner att du verkligen orkar hela passet. Du kan dremot med frdel inkludera olika typer av tekniktrning, vilket ven gller de kortare passen. Det r viktigt att bygga upp en bra knsla fr redskapet under vren s att du blir bekvm och sker p cykeln innan du brjar kra s hrt eller lngt att du blir trtt. Det r nmligen d det r ltt att gra miss-tag som i vrsta fall kan leda till en vurpa.

2. trnA teknikenAtt snurra runt p en gokartbana eller ett kortare varv med mnga kurvor r bra fr den som vill trna upp sin kurvtagningsfr-mga. Att cykla utan att hlla i sig i styret r ocks en bra teknik att kunna eftersom man d kan lra sig att ta p och av klder, eller ta och dricka p cykeln utan att stanna. Det hr kan vara en ovrderlig kunskap p Vt-ternrundan om man behver ta p sig en vst fr att slippa frysa eller suga i sig en gel utan att tappa en grupp som har bra fart.

3. trnA trAmpetTrampdynamiken p landsvgscykeln r annorlunda n p en dubbdckad vinter-hoj i sn, eller p trainer, spinninghoj eller velodromcykel fr den delen. Den frsta ti-den ute p vren r ett bra tillflle att va p tramptekniken. Du br exempelvis bred-da ditt kadensspektrum det vill sga den hgsta respektive den lgsta kadens som

du kan trampa mjukt och knna dig bekvm med. Trna med ungefr 10-30 rpm hgre eller lgre kadens n du kr med normalt. Kr 10-30 minuter med antingen hg eller lg kadens, eller vxla mellan 1-2 minuter med hg respektive lg kadens under sam-manlagt 10-20 minuter.

4. pressA tider med lAgtempokrning Lagtempo r ngot som alla Vtterncyklister har nytta av att lra sig eftersom det innebr att man kan ka fortare utan att bli starka-re fysiskt. Men att kunna kra lagtempo p ett effektivt, smidigt och skert stt r en del konst inom cykelsporten. Och det r faktiskt betydligt svrare n det ser ut vid frsta anblick. Det r viktigt att alltid ligga nra de vriga cyklisterna, bde bakom och i sidled, fr att maximera den aerodynamiska nyttan. Man behver ocks se till att det blir rtt skillnad i hastighet mellan det lngsammare ned-tgende ledet och det snabbare upptg-ende ledet.

Den som ska fram och dra ska lugnt och frsiktigt g frbi den som nyss dragit, och lgga sig precis framfr innan denne slp-per av p trycket, fr att p s stt slppa upp nsta person som ska upp p ett smidigt stt. Ett vanligt problem r att den som ska fram och dra antingen blir s ivrig, eller vill visa sig stark, att den kar farten och blser frbi den som just dragit, och gr en s kall-lad sttfring. Detta r ett effektivt stt att totalfrstra ett lagtempo eftersom det blir otroligt jobbigt att tppa igen luckor att alla inte kommer att orka hjlpa till hela vgen. Och vips gr hela gruppen lngsammare.

Nr det gr uppfr accentueras detta ytterligare, och om det r ngon gng det gller att hlla igen och se till att alla orkar med s r det uppfr under ett lagtempo.

Det gller srskilt ver backkrn, men ock-s efter kurvor eller andra hinder p platt mark. Den som r frst mste ka farten vldigt lngsamt efter varje inbromsning, eftersom de andra fortfarande befinner sig i det lngsammare partiet. Ta det lugnt om du vill att gruppen ska kra fort ven om du knner dig stark.

En sista avgrande sak att tnka p nr man kr lagtempo r vindriktningen. Den som just varit framme och dragit ska alltid g av det snabbare ledet t det hll som vin-den kommer frn fr att slppa upp nsta cyklist. Genom att kra det snabbare ledet p lsidan finns mycket energi att spara fr hela gruppen. Blser det rak med- eller motvind spelar det ingen strre roll, men ju mer det blser frn sidorna desto viktigare blir det att f rtt p denna detalj. Vindrikt-ningen kan dessutom ndras om man exem-pelvis svnger in p en annan vg. D gller det att knna av vart vindriktningen tar vgen och eventuellt byta vxlingshll p leden. Det r helt enkelt ganska mnga smsaker som r avgrande fr att lagtem-pot ska g snabbt och smidigt. Det r drfr bra att trna p detta direkt nr man kom-mer ut p vren fr att f in snitsen snabbt. Kr riktigt lugnt i brjan, fokusera p tek-niken och se till att hjlpas t med att kor-rigera eventuella fel. Efter ngra pass kan ni prova att ka farten ju fortare det gr desto tydligare blir alla sm fel och brister i tekniken. Och var inte rdd fr att sga till eller coacha dina medcyklister runt Vttern. Den som kr ryckigt, ligger fr lngt ut till sidan eller gr sttfrningar r sllan med-veten om problemet sjlv. Det finns mnga minuter att spara fr de som fr rtt p lag-tempotekniken runt sjn.

067 03.2013

krnika // alexandra engen

alexandra engen tog hsten 2012 sitt andra vM-guld. Med bas i freiburg tvlar hon i hela vrl-den. i Bicycling skriver hon om hur det r att vara bst i vrlden.

P min idrottsliga resa har jag hit-tills haft ynnesten att vara omgiven av vldigt goda ledare. Frebilder som delat med sig av sig sjlva, givit mig utmanande tankentter och inspirerat i strsta allmnhet. De har hjlpt mig att kanalisera all den dr viljan och en-ergin till ngot nyttigt och greppbart. Ngot jag kan anvnda fr att bli bttre.

Ledare r hjltar fr mig. De tar av sin tid, sin kunskap och sina erfaren-

heter fr att hjlpa taggade och frvirrade ungdomar att brja springa t rtt hll. S de lr kn-na sig sjlva och sin sport. Som gr det hela nnu roligare. Fr den dr vinnarinstinkten kommer att ta sig uttryck p ett eller annat stt.

Det verkar bo ngot i mnniskor som driver oss att vilja vertrffa egna och andras grnser och in-satser. Detta r frmodligen en av grundstenarna att orka ligga p den niv det krvs fr att till-hra vrldseliten i alla etablerade

idrotter. Samtidigt r det av ytters-ta vikt att lra sig hantera den dr vinnarskallen s att den anvnds p ett sunt stt. Fr att m bra, fr att lgga krutet det vsentliga och fr att behlla fotfstet i andra delar av livet. S att det hrda arbetet betalar sig i framsteg och ver-vunna hinder. Fr det r d det blir riktigt roligt.

Vid mitt senaste samtal med trnaren rkade jag nmna i frbifarten att jag gjorde 50 armhvningar p senaste gympasset. Han klarar bara 43.

Ledarna r mina hjltarI likhet med alla andra elitidrottare r elitcyklister oftast vinnarskallar. Vi vill cykla snabbare, hrdare, ta i mer och inte minst - vinna nya tvlingar. Men vi vill ocks vinna i fia med knuff, gra snyggaste sladden och stapla flest klossar i Duplo (spelet dr man bygger torn).

Senaste exemplet p min att-vinna-lista r frn ett tr-ningslger i Spanien i januari. Som ett led i vgen mot den absoluta vrldstoppen var jag och min trnare p ett berg i Sierra Nevada. Vi testade huruvida hghjdstrning r ngot som r bra att pyssla med i framtiden. En av de fr-sta dagarna stod det gym p frmiddagens program. Sista vningen p varje runda var armhvningar med vridning. Allts att man mellan varje armhvning lyfter handen och vrider verkroppen fr att stressa blen lite mer n van-ligt. Som extra krydda.

Fredrik sa att han klarat 34 stycken hittills. Jag hade bara klarat trettio. Det gick ju inte alls fr sig, s jag pres-sade upp mig i 35, varp Fredrik sjlvklart gjorde 36. Infr sista omgngen sneglade vi litegrann p varandra innan vi satte igng. Jag visste att Fredrik skulle ka till 38, s jag gav mig den p att fixa 40. Vi frustade och svettades och tog i tills armarna vibrerade. Mot slutet intog vi nrmast definitionen av en hngmatta. Nr jag ftt tillbaka andan ngorlunda sade jag, beltet Jag klarade 40! Fredrik tittade, om mjligt nnu mer beltet, tillbaka och utbrast Jag ocks! Jag tnkte nog att du inte skulle nja dig med 38!

Behver vi klara 40 armhvningar fr att cykla snabbt? r det de som kommer gra skillnaden? Tveksamt. Men det r vldigt roligt att tvla i allt och testa drivet hos varandra.

Mnga gnger ser jag hur den dr drivkraften, istllet fr att bygga upp och utveckla elitidrottare, leder till bde skador, motivationsbrist och misslyckanden. Ofta ligger felet i kunskapsbrist. Man vill vl och jobbar s hrt man ngonsin orkar, men det bli fel nd. Det hjlper inte att springa s snabbt man kan om man springer t fel hll. Det r trist. Och det leder till att alltfr mnga talanger slutar i frtid. Fr att de gr snder. Fr att de inte ut-vecklas tillrckligt snabbt fr att f mer stttning. Eller fr att de trttnar p att st och stampa p samma stlle.

att bygga hga torn i lego r en tvlingsgren som alex-andra ofta dominerar i.

Bra ledare r viktigt fr att ge aktiva std i resan mot toppen.

ByG

GT

AV

nO

eL

"Det verkar bo ngot i mnniskor som driver oss att vilja vertrffa egna och andras grn-ser och insatser"

068 03.2013

Trabec Race MIPSThe Trabec Race MIPS in-mold helmet combines functionality and performance for single track and enduro riders in need of the highest degree of protection. The construction is similar to bone structure, that has excellent resistance and durability. The inner EPS core, reinforced with aramid filaments, is tough and resilient and the outer PC shell is constructed with the seams located in the areas of least exposure. The helmet is equipped with the patented MIPS system to reduce the rotational forces to the brain in the event of an oblique impact. It also offers more coverage around your head compared to a standard bike helmet. With an aerodynamic channel system and 16 vent slots, the Trabec provides great ventilation.

Key Features

Aramidfibergridforprotection

and durability

MIPSsystem

Sizeadjustmentsystemfor

a comfortable and snug fit

Aerodynamicventilationchannel

system with 16 vent slots

Extendedrearandsidecoverage

compared to traditional

bike helmets

POC is a Swedish company with a strong mission to do the best we can to possibly save lives and to reduce the consequences of accidents for gravity sports athletes.

www.pocsports.com

petter alexis askergren r mngsyss-lande artist och hngiven cyklist. nr han inte sljer platina mnga gnger om eller gr ngot s mycket bttre cyklar han bde utfr och p landsvgen.

Lt mig bara cyklaDet hr med landsvgscykel r betydligt mer komplicerat n det ser ut att vara. D menar jag inte landsvgscykling som tvlingsform. Bara att motionscykla krver massor av insikt om koder, regler och estetik. tminstone om man ska f acceptans i klungan.

ena sidan kan jag tycka att etiketten r bde ver-driven och larvig lt folk gra och se ut som de vill. andra sidan gillar jag nr man hgaktar och respekterar identiteten i olika kulturer. Det gller inte minst i min egen vrld. Och ven om mnga cyklister r vldigt noga med etiketten har de distans till verdrivandet. Det handlar mest om att visa vrdnad fr en sport som funnits i snart 150 r och som av mnga anses vara en konstform.

Jag r en jvla frsking nr det kommer till landsvgs-cykling. Jag har en sex r ldre bror som sysslade med landsvgscykling ett tag nr vi var yngre. Han hade lyckats fixa en gammal Peugeot som senare byttes mot en rd Pi-narello. Jag vet inte exakt hur min storebrors cykelkarrir utvecklade sig - men jag minns hur han satt p sitt rum och pillade med cykeln hela ntterna. Jag har aldrig varit en person som gillar att mecka srskilt mycket. Jag vill ha en frdig produkt som bara fungerar och som krver minimalt med underhll. Jag har dremot insett att det inte gr s bra att hlla p med just cykling med den in-stllningen. En del skruvande r oundvikligt.

Jag frskte st emot frestelsen av landsvgscykling i flera r, trots att vnner frskrade mig om att jag skulle torska en dag. De sade att Petter du kommer trilla dit som alla andra, var s sker. Det brjade med att jag sg ngra gamla kompisar i re fullstndigt tappa frstndet och fast-na stenhrt. Jag hll nd fortet och vgrade bli intresserad tills jag surfade in p en hemsida fylld av bilder p gamla landsvgscyklar frn 80-talet. D fick jag hjrtklappning

Nr jag vl brjade leta efter klenoder skte jag i fr-sta hand efter cyklar som liknade de min bror hade. Men nr jag insg hur komplicerat det kunde bli bestmde jag mig istllet fr att leta efter en modern, frdig och fullt fungerande cykel.

Jag brjade titta i telefonboken och hra av mig till folk som jag visste hade svart blte p omrdet. Ett av samtalen gick till Kalle Bern som vid den tiden hade ett caf som jag var stammis p. Jag pratade ocks med vnner i re som har full koll och dr det surrades om elektriska vxlar. Nr jag kokade ner alla tips och rd blev det nd ganska spretigt mellan gammalt och nytt, billigt och dyrt i djungeln av olika mrken. Till slut slog jag nd till och det kndes bra. Vad som kndes min-dre bra var nr jag nyligen skulle slja samma cykel fr att byta till ngot roligare. Inkpet gjordes under hsten 2012. Sedan dess har jag cyklat ett tiotal gnger. Och nr jag nu i januari skulle slja cykeln hade den tappat 40% i vrde. Det r nog en av de smsta affrer jag gjort ngonsin.

Men tillbaka till estetiken. En bekant frn re frgade skmtsamt om jag hade brjat raka benen n, med tanke p att jag snart ska kra New york Granfondo. Det kom-mer aldrig att hnda sade jag. Jag har alltid varit en re-bell i mitt sinne och gillat att bde provocera och upprra i viss bemrkelse. Nr jag berttade om det fr chefredak-tren av den tidning du just nu lser blev det tyst i luren. Efter en stund sa Andreas med vertydlig och kantig rst att ingen puts p benen, inget tvlande i USA sen la han p luren. Jag knner att vi har en hrlig konfliktsitu-ation p gng. P en bakgata i Bronx, dagen innan start, ska vi gra upp om de estetiska reglerna infr loppet. M starkaste kultur vinna!

krnika // petter

070 03.2013

The FOIL Team Issue is the Aero road bike of team ORICA-GreenEDGE. Recently having been crowned Australian Criterium and Road Champion by Cameron Meyer, Luke Durbridge and Gracie Elvin, the FOIL continues to perform at the highest level. At only 840g, the FOIL is the lightest Aero road frame available, achieving the best balance of light weight, stiness and aerodynamics. Together, these attributes provide the perfect combination necessary to become a national champion.

SCOTT SPORTS SA 2012 SCOTT SPORTS SA 2012 SCOTT SPORTS SA 2012 | PHOTO: GRAHAM WATSON, FRED LEISER| PHOTO: GRAHAM WATSON, FRED LEISER| PHOTO: GRAHAM WATSON, FRED LEISER

FOILTEAM ISSUE

2013_GreenEdge_210x297_AUSTRALIE.pdf 1 1/22/13 2:14 PM

Scott_bc0313.indd 1 2/13/13 4:08 PM

renata chlumska lever p ventyr. nr hon inte bestiger vrldens hgsta berg eller paddlar runt amerika s fre-lser hon om sina ventyr. 2013 ska hon tillsammans med nstan 20 000 andra cykla runt vttern. ven det kan bli ett ventyr.

Vrldens undervrkKarakorum Highway r ibland kallat vrldens ttonde underverk. Den strcker genom och ver ngra av de mktigaste bergsomrdena i vrlden. Frn Hasan Abdal i Pakistan till Kashgar i Kina ringlar sig vgen nrmare 1 300 kilometer. Hgsta avsnittet gr genom Khundjerab Pass p 4 693 meter ver havet, s man frflyttar sig verk-ligen tvrs igenom och ver Himalaya. Vgen som tog ver 20 r att bygga r inte p ngot stt frdig utan byggs n idag d det stndigt sker ras. Sedan 2010 r den nordli-gaste delen mot kinesiska grnsen helt stngd efter att stora landmassor rasat ihop. Stenras var bara en av de mnga sakerna som jag oroade mig fr denna morgon nr jag vaknade i en liten by sder om Chalt. Jag var trtt, hade feber och ont i varje muskel i hela kroppen. Kara-korum Highway tnkte jag fr mig sjlv, en del av den antika sidenvgen. Visst lter det mystiskt. Och kanske lite mysigt. Men ver en veckas cykling i vad som kndes som en ondlig uppfrsbacke hade mystiken bleknat. Och ngot mys blev det aldrig. Stndigt omkrd av lastbilar ut-smyckade med tingel tangel som spydde ut svart rk rtt i ansiktet p mig. Om inte backarna tar kl p mig s lr jag f lungsot, tnkte jag. Jag funderade p att dpa om vgen till vrldens ttonde undervrk eftersom jag hade ont verallt

Just d orkade jag inte riktigt hja blicken och njuta av det fantastiska landskapet jag passerade. Himalayas top-par som reste sig som en mur i fjrran och Indusfloden som dansade nere i dalen. Jag hade istllet blicken fst ett

par meter framfr cykeln och tnkte bara - ett tramptag till, ett tramptag till. Den orangea heltckande kldseln som jag hade infrskaffat i Islamabad fr att smlta in s gott det gick och undvika att vcka anstt hjlpte inte. Ns-tan varje gng en buss krde frbi eller en bil med mn p flaket s haglade glporden. Eller ja, jag kan inte urdu men behvde nd inget lexikon direkt fr att frst att det inte var hejarramsor de bjd p. Att jag cyklade med manligt sllskap, Gran Kropp, ingav inte mer respekt. Bara ngon dag tidigare hade vi blivit utsatta fr stenkastning och nr Gran i ren frustration brjade kasta tillbaka och jaga en av ynglingarna blev vi kort efter ikappkrda av en grupp mn och rena lynchstmningen utbrt. Som tur var kunde en av mnnen engelska och efter en stunds munhugg vi fick till slut cykla vidare. Nu var vi lite hgre upp bland bergen s det blev glesare och glesare mellan byarna och drmed ngot lugnare. Men inte mindre farligt. Med jmna mel-lanrum passerade jag klippblock som slagit ner i asfalten. Hjlmen skyddade mig flera gnger. Att cykla vid ytterkan-ten av vgen var ett om mjligt vrre alternativ. Lngt nere p bergsluttningarna sg man ofta rester efter fordon som ftt mte i fel gonblick eller som svngt fr lngt ut vid omkrningen. Om det str mellan dem och en cykel r det nog ett enkelt val.

Solen hade ntt zenit och hettan brjade bli olidlig. Det billiga tyget smet t som en platspse runt kroppen och jag knde hur svetten rann ner fr ryggen, armarna, knvecken och anklarna. Hjlmen som skulle skydda mot

stenras gjorde att huvudet kokade och svetten sved i gonen. Jag kunde hra ljudet av vattnet nere i dalen och ville bara slita av mig klderna och dyka i. Det r under dessa dagar som man funderar p varfr man gr detta? r det vrt det? Och hade ngon stllt mig den frgan dr och d hade jag kan-ske tvekat en stund men svaret hade efter en stunds tystnad blivit ja, det r det. Om inget annat s fr att res-ten av livet leva med minnena av vad en mnniska faktiskt kan klara av om hon vl bestmmer sig. Fr jag har ocks ett val. Att ge upp och ka hem st i en svalkande dusch p ett trevligt ho-tell om ett par dagar. Eller fortstta. Och valet r egentligen inte s svrt. Duschen finns ju dr fr eller senare och den kommer att knnas s mycket sknare om jag inte ger upp utan orkar ta ett tramptag till och ett till och ett till.

krnika // renata chlumsKa

072 03.2013

PRESENTERAROCH

FOTO

: MA

RT

IN L

ITE

NS

swedenmountainbike.se

LNGLOPPSUPPLEVELSERP tv hjul, utomhus, vid sidan av vgen, med en sadel mellan benen och med hnderna p styret... Fr trettonde ret i rad drar vi till skogs, vid tta tillfllen, av olika skl och med helt egna ambitioner. Vlkommen. Cykla och g i ml, du ocks.

1 1 M A J B I LLI N GER ACET S KV D E2 J U N I N YA L N GA LU GN ET FA L U N9 J U N I LI DA LO O P STO C K H O L M3 0 J U N I R N N ES LTTSTU R EN E KS J 7 J U L I M R KS U GGE J A KTEN R T T V I K2 8 J U L I EN GELB R EKTSTU R EN N O R B E R G1 1 AU G FI N N MA R KSTU R EN L U DV I K A3 1 AU G B O CKSTEN STU R EN VA R B E R G

FOTO

: M

AR

TIN

LIT

EN

S

Det vras fr vrenDet r slutet av februari och s hr p hemmaplan kom-mer det nog att drja ngra veckor innan vintern slpper taget och vren tar vid. Trots det brjar jag ana ngot som nd kan liknas vid vrknslor. Det r vl inte direkt s att det spritter i benen, men ngonstans dr framme brjar jag nd skymta ngot som skulle kunna vara ljuset i den lnga mrka tunnel som den svenska vintern innebr fr oss cyklister.

Och det brjar p flera fronter. Dels det hr med att proffsssongen redan r i full gng. Uppvrmningen med etapplopp som Tour Down Under, Tour of Qatar och Tour of Oman r avklarade och det r dags fr det som, fr mig, har blivit tvlingsssongens absoluta hjdpunkt: Vrklas-sikerna. I det hr numret har jag skrivit en kort guide till de strsta loppen och bara att researcha banstrckningar, fundera ver vilka cyklister som kommer att vara med och slss om det och att youtuba klassiska upplagor av dem hjer pulsen rejlt!

Den hr krnikan skriver jag p ett flyg p vg till Por-tugal och samtidigt som jag r glad ver att jag har tv veckors racercykling framfr mig s grmer jag mig ver att jag missar den frsta belgiska klassikern fr ret. Fr ven om det faktiskt bjuds WiFi ombord s rckte det inte till fr att kunna flja Het Nieuwsblaad med rrlig bild. Det blev dock icke desto mindre spnnande nr jag fick frlita mig p Twitter fr att flja hndelsefrloppet. Om man ska lita p cykelvrldens samlade twittrande s ver-kar det som att Luca Paolini under den avslutande kilo-metern verlistade sin utbrytarkollega Stijn Vanderbergh och kunde ppna segerkontot fr 2013. Jag sger d det, teknikens under.

Fr egen del kan jag vl konstatera att jag verkar klara mig igenom nnu en vinter utan att kasta in handduken. I en tidigare krnika beklagade jag mig ver allt elnde man mste st ut med fr att kunna cykla ute p vintern. Men det verkar som att jag bara behvde gnlla av mig lite fr efter det har jag njutit av vintercyklingen mer n p lnge. Visst, jag har inte krt lika mnga distanspass som jag kanske borde, men de jag har krt har jag njutit av. Har det varit dligt vder har jag kortat av eller satt mig p testcykeln, har solen tittat fram har jag krt lngre n planerat. Och jag har gjort det helt utan krav och helt utan msten. Jag har gjort det jag knt fr och jag har, fr fr-sta gngen p ngra r, inte ens en enda gng behvt gr-va djupt fr att hitta motivationen fr att kra ett trnings-pass. Det har liksom kommit av sig sjlv. Det verkar allts som att jag efter lite drygt tio r av ganska mycket trning och tvlande ntligen funnit framgngsreceptet. Gr det jag knner fr nr jag knner fr det. Nu tror jag kanske inte att just det trningsprogrammet kommer gra under fr mitt maximala syreupptag eller min mjlksyratrskel. Men vad gr vl det nr jag nd finner lust i det jag hller p med. Det terstr sklart att se exakt vad det gjort med mig formmssigt. I vrsta fall lr jag vl f svara p frgan om hur lustfyllt det r att bli avstlld av klubbkompisarna nr de gemensamma farttrningarna drar igng om n-gon mnad. Men den dagen den sorgen.

daniel rytz har gry