Kultur-, filosofi- och nyhetsorganNr. I - Sommarm6nad / Brachmond liuni] 2OO'1 a.y.p s. Pris: 20 SEK:-

t!L'?zt(i--r

.;!:zzz,

Kutfutrrqrrrp+The lntent of CJnrolthane PubdshinE is to offer ^wide varlety of both new and old, rare and out-of-print literature. We wlll focus our attention onheretical, suppressed, esoteric works in (priifira-.rily, but not exclusively) the field of Eur.opeanphilosophy, religion, archaeology, history, poli-tics, art and culture,

Clmophane Publishing is not buitt on narrow poli-t ical , re l ig ious orphi losophical founda( ions; g lan-

cing at the range of rialcs offcrcd by uswill quickty

lari8/ rhis.

Even doush Crrrirrlrd,a I' blNhine canbe regarded as being ncu(rrl rnd open-minded towards a widc mngc ofdiffe-rent ideas and opini(nrs, we do clingto a number of fuDdrntcntal view-points. Basically, wc srrongly opposeto the aoklilarirn rtritude of the

ruling World Ordcr $ni clisrcgards all'Weslern

wor ldvicws, crhr( \ and moralsthat do nor contnbulc r , , i ts cunr inuat ion

It is needless ro say rhat CjnophanePublish;ng has no dcsir( wlrar\ocvcr to givea forum to rhosc stanccs that al.eady are

over-represenred in roday's Wcstern civili-sat ion,

PUBLISHING

En bud|.vlo 5r .n risbv ..d- med hn,rade t*k.n,son titfr sv&d6 Inom {lmoSen lijr b{drklcknln8 -oft" I hehllthot - m.d uppmrnlng tjll upprcr 8ldlavlsricktn frr. n.nd dll h.nd, eh stl.lade! melrrn br6d.roch Slrdr - trrmtr n.retid. Ar underub slg r( taid6udk len vrd,c b.rEkbd6 som g.ijvsb 3veL

8udtdr.. q:hrf ron kultur,, fi16ofi- och n/hBo8infatr SHf (sh,rl t .dnnk Fdl). &dtovl.nr mlkittnint. Okr ku.ilap.n o.h loBrlekn tring nordeuropas

f6rkrlin. trc,bnkellv 6.h koltui. BrdnSn tlll lt.ruppbgnde / rckonlruktion rv en

ldahd Brma.rk klltui trc och n Sernan.lc. strida or8ui!.tlonen. iFrtfr I olik trtto. rill bE-

. fi'm.dla n',Et.r dh rnnd iifom..jd som .itror8 nkrdoh..,tlll d6! medlemmar och utomst -

- Bidrag -Bida8 motbgs tack.aht bldo I fom * ekonomllkibidES o.h tettnat.nil,A^lklar birr behandla imnensom liltt k.o ankry/tis rill tl&krifrB makithln8.

Vi vlll sk !. n hoNlk! till d.t vl Ms$ vah d.g.neE/dd t!t!r. och liirbhlller o$ dirliir r;ften a( lonvrdarc t6rkli.inS rI6.n i.dnt mrtrial. Blda! FoGE8.s hln pt di*a .llc. via E-posi Bildf t l n hetrdiFblirea ri.li In!:nr m:terlal reEinds pa be8:ian,Plblic.nt nrt d.l bli,n- md SEtjsnomm.r a 8,4

- Prenumeration -I l. (4 nummer) l0O K.Bunt on lO ex,ry Sudkivln l@$r 120 Ki

- Kont8ld -Bid9, komd.norr

t..skicks tjll:

C-p6e.h@h.arh.nrrcnior8Incm.t ww. h.atnenfrcnlor8lshl

/rUfrffilryck fl RdrDtrd A8,Y$elby tol

@ Inneh6ll @Budkavlen Nr. I 200 |

I defia nummer:

Den idealiskd avilisationenl'lattias .L. & J0rgen .S.

Odolism

BtijdropolFrankVE.

Duolism och tjdens

"The soil of Europe, tende-rcd socred by the stfedftsof blood which hove modeit spiituolly fettile for omilennium, will once ogainstreom with blood untilthe botbotions ond distor-terc hove been d ven ouLond the Westen bannervtoves on its home soil fromGibtdltdr to North Cdpe,and ftom the ro.ky pro-montories of Golway to theUrols.

fhis is Promised, notby hltmon resolves merely,but by o higher Destiny,which cores little whetherit is 1950,2000 0t 2050.Ihis destiny does not tire,nor can it be broken,ond its montle of sttengthdescends upon those in itssefvice.

Wds mich nichtumbringt, mocht mi.h stair-ker!"

- Francis Parkr Yocket,lmperium.

strom av inspiration, som befruktande skall genomstromma denslumrande folksjiilen!

LalourmessiSt kvaliletsmiissi8t, innehilismassigt osv., sl ligger Bul-kavlen fortfarande i sin linda.Vir fcirhoppning er - givewis - att iframtiden inte bara att forbaltra k\raliteten, utoka formateg upp-lagan och sidantalerVi hoppas ocksi kunna h6ia standarden ochbredda tidningen renr innehallsmessisl

Det er inte gratis at! producera ens en blygsam skrift av dettaslag, och ett antal personer kommer at! leSga ned manga timmarshert arbete f

Den ealiskaidcivilisationenAv Mottios.L & Jrjrsen.s. i?ftff : ji:f.i"".:'* lr"-T".T::'J::['::;Vi i AH F (Allgermcnische Heidnische Front)har gjort vir avsky till den ridande virlds-ordningen ganska uppenbar.

i er inte nolda

liga naturliga sett aft hllla vera ekrar sa fertilasom moiligL Vi behover inte heller Nike-skorfor 800:-, inte heller Lonsdole eller Fruit of theLoom sweatshirts,sedan vi kan framstilla lika braeller BATTRE kliider pe bkal hive, av folk i veraegna byar (vilket iiven skulle ge vlrt EGET folkarbetstillfjllen, istelletfdr att stiidia billig barnar-betskraft iAsien), och vi kan faktiskt aven pro-ducera v6ra egna kliider inom familien - precissom vlra forfdder gjort sedan begynnelsen.

Alh detta skulle minska antalet personer somwingas iobba pe ett dammigt kontor eller en illaupplyst fabrik 40 tinrmar i veckan; sedan vi intebeh

roag.

Vi mlste alla dramatiskt forminska vart bruk avelektricitet, pappe4 vatten osv. och inse att en"s:inkt levnadsstandard" i forlengningen kommeratt inneb:ira en m5nga glnger hcigre fivskyoritet.

Allt detta kdn givewis genomf6ras, men detkan sialvklart inte genomftiras over en natt ellerens pl 10-20 lr, men huvudsaken :ir att vi rasktbtirjar gora vad som kravs av oss. Pe detta settkan vi fuer bli de barn Sudarna vill ha, inte demordiska parasiter vi ar idag. 9

Heil Odin!

ARUNdem Buchverlag fiir anspruchsvolleEsoterikTradirionen und Kulturen.'

Fl \ a - -

l"--

fFn.rJltfrgcrablagsqnsp*E uad viri.s D.tu E d., tir sldl

Aen-\t.l.torts3tn$.28

D-07.107 Eryerd.D.ut3chland

E{B Inro@.run-v.rl.gd.iNrrlrEri ht9://www.run-re.lat de/

de kulplatser dir vlra f

namnet for det h?ir runotecken, Zetd, betydersdte eller &ikmdte.r Det tyder ocksl pl forbin-delsen mellanAlgiz och helgedom eller tempel. Iden hiir kontext kan vi peka pl ordet olu (skydd)som forekommer oi skandinaviska brakteater.

Vissa forskare ser i namhet Alcj eh h:invisninStill en gammal elg- eller hiortkult, som skulleligga till grund for dessa indogermanska Dios-kurer. Den keltiska behornade guden Cernun-nos anses vara relaterad till detta, sedan Alcioch Algiz ju iir etymologiskt befryndade mednorska elg eller svenska d8. Den leori ar dockaningen tvivelaktig; det er mojlig att elgar ochderas egenskaper forbundits med Algiz senare.

Frln flera germanska hjaltesagor vet vi att lik-nande brodrapar var kdnda i hela det germanskaomrede!; hos astinger finner vi Roos och Roptos(Rd och Eolk), hos langobarder Ybor och Agio,hos anglosaxarna Hengist och Horso (Hingst ochHdst).Tyvarr kiinner vi inte till mer an namnenpl dessa pari som tydligen er mycket berydel-sefulla i vissa fall. Namnen pe astingernas bro-drapar kan vam en referens till den germanska

. seden om att avbilda gudarna iform av stolpar,och inte som bi lder: fr in St.Amandus'- somkristnade Flandern - levnadsteckning vet vi attde flamliindska hedningarna ocl

Dualism ochens cyklen.

(originaltitel: Duolism ond the

llI

Det S toraLivskastet.Av AreWoerlond.

Frin alla viola, livsbdrande synpunker settstod iikingatiden hiigst i de nordiska fol-kens historia. Vad den i'Ceolo luftviixlingenbetraffar, kommer, som vi sett, aldrig nAgonbostad att 6verftAffa R6kstugan och viking-qtidens stora hallar med deras brinnandestockeldar pi hiirden i golvets mitt, rokhi-let diirovan i det luftiga taket och de ota-petserade och obriidfodrade, med mossaoch b6r tatade vdggarna runtom.

| full samklang hdrmed stod det friska uteliv,I som vikingarna fiirde frln tidigt om morgo-I nen till sent ol kvSllen-

Me vi inratta vlrt liv hur som helst, mi viuppfinna de mest underbara vermeinrettningaroch ventilationsapparater - aldrig skola vi dockfinna nlgot i bostadsveg, som i verklig hemtrev-nad och effektiv luftviixling itverger vikingati-dens rcikstugor och hallar, lika litet som vi i verlivsf6ring negonsin komma att kunna meta ossmed det friska, rorliga och hardande uteliv, somvera forfiider under vikingotiden forde i skog ochmark, pl det svallande havet och under sinao

tlng och islandsmossa, vilket allt hade till folid mjijktovo.,tijkkdt o.h k6ft.- Om kiiner biir dockatt ett av ver tids stdrsta pllgoris och en m:irkas, att man lt det mera som er! saKramentav huvudorsakerna tlll eft otal akuta och kro. en som ett fddoiimne, i den tron all man genomniska sjukdomar, konstipationen eller Ftrstopp" detsamma forvervade de olika djurens egenska-ningen, var helt okind. Tanderna voro even I pec slsom deras styrka, mod snabbhet, uthlllig-yppersta skick och varade livet ut. Tandlekare, het mm. Denna, pl den gamla magiens grundlagapotekare, magspecialister och fliiskkorvsprofe- (lika skapar lika!) byggda tro, utgor en av huvud-ter hade under denna tid ofelbart d6tt av svelt orsakerna till kottetandet i forntiden och forkla-Jotdbruket var h6gt uwecklat" Man odlade rtg, rar varfdr djurens k6tt och indlvor blevo sarskiltkom, havre och vete. h6vdingarnas fitda och under medeltiden feo-

hddgidsptoduktema yoro fil men goda. Den dalherrarnas favorifterE Fornekas kan ei hellerpl viamineroch organiskt mineralsl rika lctken att hiri till en viss del ligger "syn for siigen,'.och den i dessa avseenden likasi viirdefulla ktlen Sl asEdkommer rex. mycken fliskfdda laft fett-odlades allmiint tillsammans med rovor, :irrer lager, som sefta sjg serskik i nacken och kringoch b6nor.Samtliga dessa vegetabilier agnade sig midjan.Att fddan forutom dess kalorivdrde ochdessutom synnerligen vdl till forvaring och lag- innehlllav kompletineroch naringsfaktore r iivenring,variamte de voro lett transporterbara. Ser- besitter egenskoper, som pdve*d mdnniskonsskilt hogt ikurs over hela Norden stod ldken, sjdlsliv och psyke, iir siikerLsom under vikirgotjden lts dagligen i sin ria, ickeeldbehandlade form. Om vikingdrnds kost skriver Dr. Sune.H. Crono i

Av trddfukte. odlades notter och applen. sitr intressanta arbete "Det svenska kosthllletAppler skattades se h

om att det ej fnns ndgot mdl, hur flirron och sky-hiigt det dn mri synos, som i ej kunno ftrverkligo,den stund vi iter viga tro pe oss sjiilva och vaSakasta alla falska, livsfornedrande och livsforder-vande levnadsvanor och ideal over bord, for attmed den fria skaparevilians ret! och makt intagavlr plats i det festtAg, som pe evorutionens dnd-,cisd oreno soker sig upp mot de ,vsbdronde, lj!s-kroftigo ideolens och de storo,Iivsftijmjonde tonkot-nos tempelkledda hiijder.

Vi dro iu blott en del av det stora,veldiga livs-kostet, som format solar, vintergator och iordarutan tal och de andl6sa levnadsm6jliSheter ochlivsriken, som dessa gomma. Livet och vlirldsall-tet ar ei, som vi hittills trott, en enda skapare-viljas verk, utan resultatet av och ultrycket fortusen och miljoner genger miljoner sjdlvstdndigd,indiiduello skoPoreviljors strdvon.Vad vi med viravakna sinnen fanga, ar endast det, som dessaskapareviljor en geng i sin fantasi skedat och

dromt, med sin intelligens uttlink och sin viljasmakt forverkligac Vd dsolltet i en byqgnod, somdet Wg$es pd voie minut o.h som ftftndrcs votjesekund i enlighet med de ideol i forno de mdl vis6ko, de tonkor vi tiinko och de vetk vi fullbotdo.6ver det hela rlder en harmoni, som ar HngthoSre andars och viliors verk an vera iord-bundna egna. Och bortom vlrt eget "Sol-rikes"granser och vlr egen Vintergotons remarkenkunna vi ana och fornimma de andar och denande, som i hierarkisk mlnghld och samklangbinda allt samman och styra och leda det hela,

Si lltom oss dA dromma, tSnka och byggai det fulla medvetandet vikten, diupet och bety-delsen av varje ver tanke,vilia och handlinS! S

i,"r,l"in"-r" tg", ,^e.,elis" h ea kapillt I Arewoedands bok'\/alutgrund - iktngaftens ltByn'. Flet utdtug ut boken konnet i frcma:do

Midsommarafton firas vid sommarsor-stendet (21/22 juni) f6r lycka i krig.Ungdomen samlas och reser upp enhog (diirav begreppet h6gtid) pryddmed loy blommor och band. En vack-ert smyckad stang reses, som alladansar kring under bar himmel pi

et er en gammal sed pe midsommar-dagen att mon vid middagstiden flitaren krans av nio slags blommor, och pe

midsommarnalten liigger hon nio slags blom-mor under sin huvudkudde for att dr6mmaom sin tillkommande.

Forfiiders- och formodersbilder siitts frampA hogsetet som vjd de andra hogtiderna.Elden - som heter brisingr - ska tdndas plberg och fdll lengs kusten vid sommarsolstAn-det, och dessa bildar i nattens m

Malrieu har sedan lr 1970 skrivit Stta bdckeri amnet som har vackt stort uppseende i helaAmerika likom i Frankrike och Tyskland. Bock-erna har tidar som Solgudens storo reso, Solgu-dens heligo stenor, u,lcingor i Itosilien och Tiohuo-nocos vikingoike.

EnligtJacques de Mahieu landade skepp medvita men er 967 i Panuco, Mexiko. De var stor-vuxna och skdggiga. Under lednlng av sj6fararenoch missionaren Brendan hade irliindska mun

nordliga trakter. De Mahieu hade pe sina ferderSenom flera sydamerikanska lander stott pemenSa sldana hos olika stamman

En annan fransman,Jacques Soustelle,fiiretogocksa resor i den Sammalmexikansk-olmekiskakulturens spfu. Han skrev i sin 1979 under titelnLes Olmigues i Paris utkomna bok"En hoSkulturav icke koDlerbar stil, vars rdrter inte kan eter-finnas negonstans och som forsvinner pl ert likaofiirklarligt sltt som ddn dok upp, har emeller-dd lemnat ett arv efter sig som sedermera fort-plantats, fram till aztekernas och mayafolkensunderglnS. Det ror sig om en hogkultur varsursprung er okenl Den har inte bara hevdar sigi en fiendig omgivning, utan med sin utstrllningunder ettusen lr plverkat hela Cenrralamerikaoch Hn$ derutiiver". 3

Iil d. $n & /Dtl!3rcrcd. ov qtt firdjup. rig i nyst ri.t td ton.xsanband n.I@ not

ha list ntgra fe kapitel sl framger det n:imll8enrydligr att forhttarinnan hyser mycket starkafeministiska esikter, vilket ibland tar sig uttryckilnnerligen egenartade och alternativa tolk-ningar av den nordiska mytologin (vilket inteallrid behdver vara negativt). De Aterkommandeoch starka feministiska lsikterna kan i lingdenuppfattas som negot tiatiga och overdrivna, ochvissa delar av boken fAr pl grund av detta heltenkelt tas med en nypa salt. Pi plussidan kannimnas att forfattarinnan ockse verkar varastarkt antikristen. Trots alh ar delta en rogi-vande,intressant och lettldstbok som ja8 rekom-menderar.

' Ostara.

S.A. Kummer, RunelVogic.Runa-Raven Press, | 993.tsgN t-885972-00-08.Runa-Raven Prcs. PO. Sox | 8093 | ,Austin Tx 787 | L USA.

Skriften med originalti-teln Rureh-Mdgie publice-rades f

ffiilrffiFrdn och med den I'a jonuori dr 2000 ingdr inte ldngre Svensko Kyrkon i stoten.Endast medlemmar ov Svensko Ky*on betolor numero kyrkoskan (allo mdste dockfortforande betola begrovningsskatt). Sedan en tid tilhako ftds mon inte heller liingrein i Svensko Kyrkon. Med ondro ord - Svensko Kyrkan hdller pd att owecklos - och vitiinker ge den hjdlp pd traven!A r det inte i erlithetens namn dags att definitivt

/asln sista soiken I klstan fdr denna utddende and-lita pestl Om tillsfiitmmningen av nya medleinmar tillSvenska Kyrkan inte helbr isiS iframtiden,si kommerde att bli wunSna att scinga lgrka efter kyrka tills dessatt endast en eller ett fatal finns kvar i varie stad.

Kyrkorna kostar ofattbara belopp i frata omunderhallskostnader och vermekostnadei och iu aldrede blir - desto hdgre blir kostnaderna. lnom ett 6ta1decennium kommer derfitr antalet kvrkor att minskaavsevart, vilket val borde ses som en naturlit uweck-Iint eftersom manga kyrkor idag I det narmaste aldriganvends till annar en dop och betravnintar.

Det finns inte nigon som helst anlednint f6r oss attpl nagot vis - vare si8 6ppet eller i skymundan - direktattackera Svenska Kyrkan. Kyrkan drar idag slna sistaskalvande andetag, det vi ser ar dess sista desperatadddsryckninSar, vi :ir inte orsaken, men vi ar tbda attkunna bidraSa till dess tidigare hadangtng.

Efter 1000 ar har nu de kristnas makt viftrat s6nder,kyrkans doktrin ar inte bara osund och naturvidrig,den er ocka fiirlegad. Da h/rkan inte bngre tan wintaoss att lasa bibeln, eller genom kyrkoplikt winSa ossatt deltata pl dess tudstjinster - sl har den fiirloratsin makt.

I framtiden kommr trupperintar som ver attdcka der behov folket har av vigslar, begravninSaroch flrandet av ollka hitgtlder som tlll exmpel iulen(som ld:g heltfelaktlttfdrknlppas med "Je3u fttdelse").Maloriteten av vera hdgtider har absolut inget med

vare siSJesus eller kristendomen att gara, och vi firardessa hiigtider pi sA vis som vi alltid dort her fdrekristendomens morker anlinde till Norden.

Vi blickor mot den stigande solen; och vdl-komnar en nv tid i Hommarens teckenl

d. {c rl.

Vadhdnder on da gfu ur kyrkan?. Du fdrlorar dln r6strift | \ral till kyrkofullmakdSe.. Du minskar din skatt med tusenlappar varje ,r om

du har heltidsarbete.. Du minskar ditt bidr till kyrkoskatten med 75%,

de resterande 25% maste alla betala 16r bland annatbetravnintsvesendet. Daremot Ar prasten i den etnafitrsamlingen skyldig att viga pa. der minst n personar medlem i kvrkan.Alla har lika ratt till kostnadsfribegravning och gravplats i lin egen ftirsamlint obe-roende av kyrkotillh6righec

KRI

Anhudh a6n6 til Portom t dk .g.n fbrtmlng. Anndl@ tkdll gdEi .n3tuL d.t vl/, rdtoPeEorlge. ele. ski8ligt med egEnhandig nanhlt khth&sod ar beyltt?rod ov tld peEorcif

HandelsbodenSHF, Box 19P, 114 79 Stockholm - w!,vw.heathenfront.org./seles - order@heathenfront ofgSkicka bgtlning v6l doh i kJvet tjll ovnstAende sdr56, eller lanFKi-@jilt-pa$4 jra. Ss homsidan f0. ffer prldulder!ST,ARNKARTA.Mdlkh. sr.nl nm.i It G.monbdq ,h.rteftung.

Sti:imkarta 6ver den nordisl sqiirnhimlen, samman-stilld av den iinnu ldag htt$ skattede Professom tillikafiirhtoren tlll den oviirderliSa boken Cmonitche HLn-melskunde - Otto Sigfrld Reuter (arbetade som biblioteka_rie iwewelsbury). Detta arbete ar baserat pa dre kiillorsom beskrlver hur germanerna betraktade sqarnhimlen,ochdelvis ocksA pA kvarlevande fragment i germansk folkkulttlr.Kartin visar blde de greklska och termanska stjernbilderna _sa lAntt ver tids kunskap striickrr sit.

Bege dit ut en stlirnklar natt, vand din blick mot shrn;ochse den nordiska stlernhimlen sA som vara fiirfiider se8 den!

Sqernkartan er $yck (inte fotostat-stencilerad) Pe krafti$ .ntik"pepper, och mater 43x32 cm.Prli:60:- (lnkl. fr.kt I pappritr).

GERHANSK MrroLocl ocVrnogxsansruElsE. (norska)Vart Vikerns senaste bok tar upp de vlrt folks ur8amla rnyter: och tolkardessa pl ett mycket trovirditt iiitt Bokens andr. halv-a ut86rs av en avhand_ling av germansk kultur och .elaterade emnen. En sl.att for alla er som hnges6k en bok som inte bara Pe ett diitt, trist och "vetenskaPligt' sift tar UPPvAr sanna religion och vir uEPrungskultur. Intet som n,tonsin tidigre slaPP$kan mata sig med detta verk - som inte kan bli annat:in en storslagen klasslkerDenna bok kommer att vecka en hel del uPPmerksamheq Inte minst bland allapolitiskt korrekta och vekhlartade "asatroende".

183 sidor, Prls: 150:- (inkl.frrkt)

THe BrgL::Txe Devtl's BoorHow the Doctr'lhe of the Bible brinSs ourWorld to Ruln. (engelska)

F6restiill dl8 att en marsian bsitker iorden fdr att ta reda Pa hurdana iord_bofna egenditen ir. Fitresdill dig sedan att denna marsian bliddiar tenomBibeln - huvudkillan till iordbornas nuBrande tankevtrld.Tenk dig den fasadenne marsian ktnner dl han upptjicker att "var 8ud" ter order om iolk-mord, hur skall winga oss att eta vara egna barn, och hur han f6rklarar att hanen dag sludigen ikall fiirinta hela iorden och utslacka allt dess liY

Denna bok bevisar att allt detta och mict(e! d:rtill faktlskt er sant! Dettaer en Snn "blbeldiidare", som Sranskar ktistendomens och dess ld6verlds ft'am_v?ixt, samt det som fdlit I dess k6lvatten genom hlstorien. Ett mAste fiir !"arieantikrlsten demagot och historieintresserad:

220 sidol Prls: | 50r (inkl,frak)

*-#Jffi. Den Nordis|ta tankens forkilmpe

V*d46tQ9.ewa"u-w6666nciBto- nulnrner:Henmann - Genmanias tidigaste folkhjehe.

Beriittelsen om cheruskerhdvdingen Hemann och slaget i Teutoburgerwald.

Segnanen skriver histonien.Vad eErspeglar egentligen historie'krivningen? Finns det mer dn en sanning?

0dalism - om neligiositet och v6rt f0r'h6llande lil l natunen.Om kopplingen mellan naturmystik, religiositet och rationalism i vdrt moderna samh4lle.

0m polaniteten.En djupare insil