den rödgröna politiken granskad - fores policy paper 2010:3

8/9/2019 Den rdgrna politiken granskad - FORES Policy Paper 2010:3

1/49

Den rdgrnapolitiken granskadJobben, tillvxten och frdelningen

Andreas Bergh och Henrik Jordahl

FORES Policy Paper 2010 : 3(Reviderad 2010-07-09)


2/49

Om frfattarna

Andreas Bergh r fil dr i nationalekonomi och forskare vid Lunds universitet,Ratio och Institutet fr Nringslivsforskning (IFN).

Henrik Jordahl r docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet frNringslivsforskning (IFN).


3/49

Innehll

Om frfattarna .....................................................................................................................................................2

Innehll ...................................................................................................................................................................3

Frord......................................................................................................................................................................1

Sammanfattning..................................................................................................................................................2

1 Inledning.........................................................................................................................................................4

2 Jobben...............................................................................................................................................................6

3 Utbildningen............................................................................................................................................... 14

4 Tillvxten .....................................................................................................................................................18

5 Skatterna......................................................................................................................................................25

6 Frdelningseffekterna............................................................................................................................ 34

7 Ngra helhetsintryck .............................................................................................................................. 36

8 Avslutande diskussion ........................................................................................................................... 39

Referenser........................................................................................................................................................... 40


4/49

1

FrordUnder vren 2010 stod FORES vid tv tillfllen vrd fr en presentation avprofessor Magnus Henrekson, som under inledningen av ret genomfrde engranskning av regeringens sysselsttningspolitik under mandatperioden. Dettaresulterade i ett policy paper kallatHller regeringens jobbstrategi?(IFN PolicyPaper No. 30).

Eftersom vi befinner oss under ett valr dr bda sidor br granskas var vrambition att ven ta fram och publicera motsvarande genomgng av denrdgrna oppositionens politik. Detta blev mjligt efter den 3 maj 2010 d derdgrna presenterade sin gemensamma ekonomiska motion, vilken ligger till

grund fr denna granskning. Arbetet har utfrts av Andreas Bergh och HenrikJordahl vid Institutet fr Nringslivsforskning (IFN). FORES vill tacka dem frett mycket gediget arbete. Innehll och slutsatser str dock frfattarna heltsjlva fr.

En tidig version av detta policy paper presenterades som ett underlag till ettseminarium hos FORES den 15 juni 2010. Drefter har ytterligare frndringaroch uppdateringar tillkommit. FORES vill drfr tacka Aron Berg, MikaelElinder, Daniel Waldenstrm, Thomas Wilhelmsson samt SvenErik sterbergsom alla bidragit med vrdefulla synpunkter.

Stockholm, 30 juni 2010

Martin dahl

Chef FORES


5/49

2

SammanfattningI denna rapport granskar vi den gemensamma motion somSocialdemokraterna, Vnsterpartiet och Miljpartiet presenterade den 3maj 2010, Ny frdriktning Fler jobb, grn omstllning och mindreklyftor fr hela Sverige. Vi har valt att fokusera granskningen p jobb,ekonomisk tillvxt, samt oppositionens frdelningspolitiska analys, menkommenterar ven andra delar av frslagen.

Eftersom oppositionen accepterar merparten av de skattesnkningar somgenomfrts sedan 2006 r det omotiverat att beskriva oppositionensfrslag som en skattechock. Mycket tyder dremot p att oppositionens

budget r underfinansierad. Flera av de skattebaser som r tnkta attgenerera intkter r knsliga fr skattehjningar och drfr oskra somintktskllor. Framfr allt gller detta miljskatterna. Syftet medmiljskatter r att skapa beteendefrndringar som hejdarmiljfrstrande verksamheter. Om politiken lyckas kommerskatteintkterna att sjunka. Ett annat exempel r de hushllsnratjnsterna som oppositionen rknar med ska finnas kvar i ofrndradomfattning efter RUTavdragets avskaffande.

Den hjda ersttningen i sjuk och arbetslshetsfrskringen bidrarocks till en underfinansiering. Frslaget kan vntas leda till att fler

personer kommer att nyttja dessa ersttningar, vilket medfr kadestatsfinansiella kostnader. Ngon diskussion av sdanabeteendefrndringar finns dock inte i budgeten. Drmed underskattaroppositionen de utgiftskningar som deras politik medfr.

Genersare socialfrskringar, skattesnkningar till grupper som intearbetar och frslag om bostadsbidrag skapar trskeleffekter sominnebr att det blir mindre lnsamt att arbeta. Forskning visar attsdana effekter frsmrar ekonomins funktionsstt och i synnerhet grdet svrt att ka sysselsttningen.

De senaste tv ren har jobb framfr allt frsvunnit frntillverkningsindustrin. Eftersom denna utveckling frmodligen r ettutslag av en pgende strukturomvandling r oppositionens satsning putbildning rtt tnkt i grunden. Erfarenheter frn liknande satsningarp 1990talet kunde dock ha beaktats i strre utstrckning. Av flera sklmste Sverige p sikt snka arbetslsheten genom nya jobb i privatsektor.

Oppositionen freslr mer pengar till kommunerna i syfte att f fleranstllda inom vlfrdstjnsterna. Aktuell forskning baserad p svenska

erfarenheter talar dock emot att hjda statsbidrag fr denna effekt.


6/49

3

Budgetfrslagets analys av politikens frdelningsprofil r ngot bristfllig.Frdelningsprofilen presenteras i ett stapeldiagram som tycks visa att allautom de tio procent rikaste vinner p oppositionens politik. En nrmaregranskning av den underliggande statistiken visar emellertid att dennaslutsats inte stmmer utan antingen r ett uttryck fr slarviga berkningar

eller en medveten feltolkning.


7/49

4

1 InledningNy frdriktning Fler jobb, grn omstllning och mindre klyftor fr helaSverige r namnet p den gemensamma motion som Socialdemokraterna,Vnsterpartiet och Miljpartiet presenterade den 3 maj 2010. Motionenbeskriver grunderna fr den politik som dessa partier gr till val p.1

Det finns flera skl att ta motionen p allvar. Motionen r hittills det endadokument som beskriver de tre oppositionspartiernas gemensamma syn ppolitiken och det r hgst troligt att den politik som motionen beskriver faktisktblir verklighet vid ett eventuellt regeringsskifte.2

Vi genomfr i denna rapport en granskning av den rdgrna oppositionenspolitik med utgngspunkt i aktuell ekonomisk forskning och erfarenhet.Granskningen gller uteslutande oppositionens gemensamma frslag ochbortser drmed frn de tre oppositionspartiernas egna frslag som harlanserats p olika hll. Ytterligare en avgrnsning r att vi i huvudsak hllit osstill de frslag som berr politikens ekonomiska krnomrden, det vill sga jobb,utbildning, tillvxt och skatter, samt frslagens frdelningseffekter.

Vi hoppas att granskningen kommer att vara till hjlp fr vljare som villinformera sig och att den kan bidra till en faktabaserad debatt i rets valrrelse.

vergripande kommentarer

Ny frdriktning r ett dokument p 106 sidor, rikligt illustrerat med diagramoch tabeller. Det inleds med en presentation av det ekonomiska lget samt engenomgng av Fyra r med regeringen Reinfeldt. Drefter kommer det avsnittsom beskriver det rdgrna alternativet. Detta spnner ver 64 sidor och r deti srklass lngsta. Motionen avslutas med fem sidors analys av de ekonomiskaeffekterna av frslagen samt diverse tabeller.

Motionen har flera vllovliga utgngspunkter, som att Sverige har utvecklats

genom att bejaka mngfald och ppna grnser. Beskrivningen av detekonomiska lget r dock bristfllig och beskrivningen av fyra r medregeringen Reinfeldt r snvt vinklad.

Det r framfr allt beskrivningen av hur regeringen har hanterat finanskrisensom framstr som onyanserad. Exempelvis presenteras grafer versysselsttningsgrad och arbetslshet med syftet att illustrera den sittande

1 Dokumentet kan laddas ned p http://www.rodgron.se/wp-

content/uploads/2010/05/100503-1630-V%C3%85M.pdf2 ven om den gngse uppfattningen stundom tycks vara den motsatta, hller partier normaltde flesta av sina vallften, vilket bl a Naurin (2009) visar.


8/49

5

regeringens misslyckade politik samt hur den tidigare socialdemokratiskaregeringen lyckades bttre. Pstendet att fram till och med 2006 byggdeSverige en styrkeposition i frga om tillvxt och offentliga finanser (s. 16) rmrkligt eftersom det ger sken av att ngot frndrades just under valret 2006.I sjlva verket fortsatte Sverige att bygga denna styrkeposition under 2007 och

frsta halvan av 2008.

Att utvrdera en regerings politiska grning utifrn hur olika makroekonomiskavariabler har utvecklats under dess regeringsinnehav r vanskligt avtminstone tv skl. Fr det frsta vet vi att de politiska besluten pverkar deekonomiska utfallen med en betydande och varierande frdrjning. Fr detandra pverkas samma ekonomiska utfall av en rad faktorer, till exempel deninternationella konjunkturen och teknologisk utveckling, som r oberoende avsamtida politiska beslut. Detta resonemang gller i synnerhet underinnevarande mandatperiod nr vrlden drabbats av en global finanskris somdrastiskt ndrat villkoren fr alla lnder, inte minst fr en liten ppen ekonomiav Sveriges typ.

En mer balanserad beskrivning hade tagit fasta p svl det faktum att Sverigesmakroekonomiska lge 2006 var relativt gott, till stor del tack vare tidigaresocialdemokratiska regeringars ansvarsfulla finanspolitik, som att denna godautgngspunkt faktiskt har frvaltats relativt vl av alliansregeringen. I sjlvaverket har den nuvarande regeringen vertagit det verskottsml som infrdesunder den tidigare regeringen. Innan finanskrisen slog till var dessutom dengngse bedmningen att lgkonjunkturen skulle bli mycket begrnsad.3

Mot denna bakgrund r det allts inte srskilt relevant att frska gra enpolitisk pong av att budgetunderskott och arbetslshet har kat undermandatperioden eftersom dessa r en direkt fljd av den internationella krisenoch den drp fljande lgkonjunkturen.4 Huruvida Sverige klarar krisen bttreeller smre n jmfrbara lnder kan nnu inte sls fast med skerhet. Blanddet viktigaste fr Sverige just nu r att frhindra att mnniskor fastnar i olikastdsystem med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden, ngot somtyvrr skedde i alltfr hg utstrckning p 1990talet.

3

I exempelvis den prognos som Konjunkturinstitutet gjorde i augusti 2008, spddestillvxten till 1 procent fr 2009 och 3 procent fr 2010. (Se www.konj.se )4Sidorna 10, 14-16.


9/49

6

2 JobbenI ett lge dr Sverige utmrker sig positivt vad gller statsfinanser ochmakroekonomisk stabilitet r lget p arbetsmarknaden alltjmtotillfredsstllande med en arbetslshet p ver nio procent. Detta avsnitt inledsmed en kort beskrivning av situationen p den svenska arbetsmarknaden fr attp s vis tydliggra vilka utmaningar den kommande regeringen, oavsett frg,str infr. Vi gr sedan vidare genom att analysera de frslag ochtgrdsprogram som oppositionen har lanserat.

Bakgrund

Den streckade kurvan i figur 1 nedan visar den standardiserade arbetslsheten iSverige sedan 1970 enligt Konjunkturinstitutet (Mossfeldt och sterholm2010). Den heldragna kurvan visar Konjunkturinstitutets skattning av den skallade jmviktsarbetslsheten: den arbetslshet som r frenlig med stabilinflation. Nr den faktiska arbetslsheten r hgre n jmviktsarbetslshetenrder enkelt uttryckt lgkonjunktur i ekonomin. Mer skulle kunna producerasutan att inflationen tog fart.

Figuren visar tydligt hur hrt Sverige drabbades av 1990talskrisen.5 Facit frnden nu pgende krisen har vi nnu inte, men de flesta prognoser tyder p attarbetslsheten inte nr samma niver som under den frra krisen och kommeratt vnda nedt efter att ha ntt en toppnotering p omkring 10 procent. I denbemrkelsen klarar sig Sverige ngot bttre genom denna kris jmfrt med1990talskrisen. ven kningen av jmviktsarbetslsheten berknas bli liten ijmfrelse med kningen under det tidiga 1990talet.

5 Det r dock viktigt att komma ihg den svenska ekonomin under 1980-talet eldades p avstora devalveringar, en relativt expansiv finanspolitik och en internationell hgkonjunktur.


10/49

7

6

Av figur 1 framgr ven att Sverige efter 1990talskrisen tycks ha fastnat i enpermanent hgre arbetslshet. 1996 och 1997 blev frlorade r darbetslsheten vnde uppt igen, och trots en kraftig minskning undernittiotalets senare r tycks arbetsmarknaden ha frndrats p ett stt som gr

det svrt att varaktigt f ned arbetslsheten under 67 procent. Det r viktigt attkomma ihg att detta r ett problem som Sverige frmodligen kommer att hakvar nr svallvgorna frn finanskrisen har ebbat ut.

Om vi gr djupare i statistiken r det intressant att studera arbetslshetensincidens, det vill sga vilka grupper som blivit av med jobben. Hr finns en viktiglikhet mellan 1990talskrisen och den nuvarande krisen. D som nu beroddeden stigande arbetslsheten frmst p att privata fretag gtt omkull eller sagtupp folk. Figur 2 visar detta med detaljerade data ver antal arbetade timmarfr hela 1990talet.7

6

De gr linjerna visar ett 95% konfidensintervall fr jmviktsarbetslsheten.7 Grvre sysselsttningsmtt som antal anstllda ger samma bild av skillnaden mellanoffentlig och privat sysselsttning.


11/49

8

Som synes fll sysselsttningen under 1990talskrisen inledningsvis nstanuteslutande i privat sektor. Efter krisen terhmtade sig den privata sektornunder resten av 1990talet, medan offentlig sektor successivt rationaliserades,framfr allt under perioden 19921998. En viktig frklaring till Sveriges relativtstarka lge i brjan av 2000talet r just den privata sektorns relativaterhmtning efter 1990talskrisen och rationaliseringen av offentlig sektor.8

Ngot facit fr sysselsttningsutvecklingen under nuvarande kris finns nnuinte, men de data som finns visar inte p samma sysselsttningsfall som under1990talskrisen. Som dessutom framgr av figur 3 har antalet arbetade timmarinte frndrats lika kraftigt, i vare sig privat eller offentlig sektor. Sklet, somocks framhlls av Finanspolitiska rdet (2010), r att nuvarande kris varitkoncentrerad till tillverkningsindustrin, medan den privata tjnstesektorn harklarat sig vl. Nstan hela sysselsttningsnedgngen 20082010 har varitkoncentrerad till tillverkningsindustrin.9 Under 1990talskrisen drabbades venhandeln och byggsektorn hrt, samt, med viss frdrjning, ven vrdsektorn.

8 Hr ska dock tv kvalificeringar gras: I AKU redovisas offentligt gda fretag som privatsektor. Bjuggren och Johansson (2009) justerar fr detta, vilket ger ungefr samma bild av

utvecklingen under 1990-talet. I ett lngre perspektiv kan noteras attsysselsttningstillvxten sedan 1950 drivits enbart av den offentliga sektorn.9 Nrmare bestmt framgr detta av Finanspolitiska rdets rapport, tabell 6.1, sid 143.

Figur 2. Sysselsttning i antal arbetadetimmar per vecka (10 000-tal).Kvartalsdata samt rsmedelvrde.

10000

9000

8000

7000

6000

5000

4000

3000

2000

1000

0

Privat

Offentlig

1990K1

1990K3

1991K1

1991K3

1992K1

1992K3

1993K1

1993K3

1994K1

1994K3

1995K1

1995K3

1996K1

1996K3

1997K1

1997K3

1998K1

1998K3

1999K1

1999K3

2000K1


12/49

9

10Slutsatsen av denna bakgrund r att den avgrande sysselsttningspolitiskauppgiften fr den kommande regeringen blir att skapa frutsttningar fr nyajobb i privat sektor. Detta konstaterande bygger p tanken att privat ochoffentlig sektor kompletterar varandra p s stt att privata fretag gynnas aven vlfungerande offentlig service bland annat genom en frisk och vlutbildadarbetskraft, samtidigt som konkurrenskraftiga fretag levererar skatteintktersom finansierar den offentliga sektorn. Nr fretag i den privata sektorn har gtt

i konkurs eller tvingats skra ned r det drmed kad privat sysselsttning somkrvs fr att terstlla balansen.

Nr vi i det fljande kommenterar frhllandet mellan offentlig och privatsysselsttning r det allts inte fr att markera att den ena skulle vara viktigaren den andra, utan mot bakgrund av att sysselsttningen under krisen framfrallt minskat i privat sektor, och att arbetsmarknadspolitiken drfr br inriktasmot kad privat sysselsttning.Oppositionens frslag: Mer pengar till kommunerna

Enligt oppositionen innehller deras budget tgrder som leder till att detskapas ytterligare 100 000 jobb, praktik och utbildningsplatser. 44 000 avdessa r utbildnings och praktikplatser, och resterande 56 000 jobb ska enligtfrslaget tillkomma enligt fljande:

10 Klla: SCB, Arbetskraftsunderskningarna (AKU).


13/49

10

tgrd11 Antal jobb (tusental)kade bidrag till kommunerna 1015ROT och investeringsstd 1015Infrastruktur och klimatinvesteringar 510

Snkta skatter fr smfretag 26Riskkapital med mera 25Skattereduktion unga arbetslsa 1015

Till att brja med str det klart att tgrderna har en tyngdpunkt i offentligtfinansierad sysselsttning. Om utbildningsplatser, kommunsektorn samtinfrastruktur och klimatinvesteringar rknas som skattefinansierade jobb,kommer 59 till 74 procent av dessa ungefr 100 000 jobb, praktik ochutbildningsplatser att finnas i den offentligt finansierade sektorn.

Mot bakgrund av vr jmfrelse mellan finanskrisen och den kris som Sverigedrabbades av i brjan av 1990talet menar vi att detta r en olycklig frdelningav nya jobb. En lmpligare prioritering vore att f till stnd nya jobb i detprivata nringslivet, dr sysselsttningen har krympt till fljd av krisen.Naturligtvis ska utbildningssatsningar nr de fungerar vl ses som ett stt attp lng sikt ka mnniskors anstllningsbarhet bde i privat och i offentligsektor, men detta mste ses i ljuset av de problem som diskuterades ifregende avsnitt samt de som beskrivs i det kommande avsnittet omutbildning.

En annan reflektion r att avskaffandet av RUTavdraget tas upp som en

besparing i frslaget (650 miljoner 2011 och 1,3 miljarder 2012). De negativasysselsttningseffekter som avskaffandet troligtvis har, beaktas emellertid inte ijobbtabellen ovan. ven om det r oskert hur stora effekterna kommer att varar det orimligt att tro att de r noll, vilket oppositionens framstllning ger vidhanden. Tabellen verskattar drmed budgetens jobbskapande effekter.

Dessutom stller vi oss frgande till hur mnga nya jobb de kade statsbidragentill kommunerna kan frvntas ge. Tanken r att de 12 miljarderna i kadestatsbidrag till kommunerna (sju miljarder kronor under 2011 och femmiljarder kronor 2012) ska hja kvaliteten i vlfrden och innebra 10 000 till15 000 nya jobb. Det r inte troligt att dessa pengar kommer att ha avseddeffekt. Nio av de tolv miljarderna r generella statsbidrag. Sdana r ettineffektivt stt att ka den offentliga sysselsttningen. Det kommunalasjlvstyret innebr att lokala politiker och tjnstemn kan prioritera enligt egnanskeml vilka mycket vl kan skilja sig frn nskemlen hos politiker priksniv.

En studie av Dahlberg, Lundqvist och Mrk (2008) vid Institutet frarbetsmarknadspolitisk utvrdering (IFAU) ger skl att vara tveksam tilleffekten av kade statsbidrag till kommunerna. Forskarna studerartidsperioden 1996 (d nuvarande system fr statsbidrag trdde i kraft) till

11 tgrderna terges hr som de beskrivs av oppositionen.


14/49

11

2004, och finner att kade statsbidrag till kommunerna endast har haft ensignifikant positiv sysselsttningseffekt p en grupp: antalet anstllda i dencentrala kommunala administrationen. Ngon effekt p antalet anstllda ibarnomsorg, ldreomsorg eller skola tycks inte finnas. Forskarna konstaterarmed anledning av sina resultat:

Det tycks sledes vara s att mngden personal inom barnomsorg, skola ochldreomsorg inte pverkas p marginalen nr kommunen fr kade statsbidrag(s. 19, vr versttning) 12

En metodologiskt snarlik studie av Berg och Ratts (2007) p norska data hittardock en signifikant effekt av statsbidrag p den kommunala sysselsttningen,men inte p den totala sysselsttningen i kommunen. Detta kan tolkas som atteffekten p kommunal sysselsttning motverkas av en negativ effekt p privatsysselsttning.

Slutligen framhlls i en ny ESOstudie av Matz Dahlberg och Jrn Ratts (2010)att kade statsbidrag mycket vl kan gra den kommunala verksamhetendyrare (och mjligen bttre) ven om det inte blir fler anstllda.

Sammanfattningsvis talar allts tidigare erfarenheter fr att generellastatsbidrag r en svr vg att g fr att hja personalttheten i de tjnster somkommunerna ansvarar fr och fr att det r svrt att hja den totalasysselsttningen p detta stt.

Oppositionens frslag: Hjd a-kassaOppositionen beskriver sina frslag rrande akassan s hr:

Vi frbttrar A-kassan genom att snka avgifterna, hja dagersttningen ochstter ersttningsnivn till 80 procent hela ersttningsperioden. Mnniskor ska

veta att de kan knna trygghet och omtanke om olyckan r framme och de blirsjuka, skadade eller arbetslsa.(s. 9)

Sambandet mellan arbetslshetens niv och arbetslshetsfrskringensutformning r ett vlutforskat omrde. Redan 1980 hvdade Lancaster och

Nickell (1980) att det positiva sambandet mellan ersttningsniv ochgenomsnittlig lngd p arbetslsheten r en ganska precist skattad parameter.ven om storleken p effekten har varierat kraftigt i senare studiersammanfattar Holmlund (1998) forskningslget s hr:

12 It thus seems like the number of personnel in child care, schools and elderly care areunaffected by a marginal increase in grants to the municipality. Notera att frfattarnaanvnder en diskontinuitet i statsbidragssystemet fr att kunna skatta den kausala effekten

av kade statsbidrag p antalet anstllda i olika delar av kommunen. I en relaterad studieanvnds samma metod och data fr att konstatera att kade statsbidrag inte heller leder tilllgre kommunalskatt (Dahlberg m fl 2008).


15/49

12

Merparten av forskningen tyder p att hgre ersttningsniver orsakar lngrearbetslshetsperioder och frmodligen ocks hgre total arbetslshet. Detkvarstr dock betydande oskerhet kring hur stora dessa effekter r.(s. 137, vrversttning)13

Ett vanligt forskningsresultat r att en snkning av ersttningen med 10 procentleder till 5 procents kortare arbetslshetstid. Layard och Nickell (1986) angerdock att effekten p arbetslshetstiden kan variera frn 2 till 9 procent,beroende p arbetsmarknadslge och vilket land det gller. I en nyareversiktstudie bekrftar Fredriksson och Holmlund (2006) resultaten och drarslutsatsen att det finns goda skl att lta akassans ersttningsniv falla medtiden. P s stt uppns en kombination av inkomsttrygghet och incitament frjobbskande.14

Vi hller med om denna rekommendation, som bland nationalekonomer mste

betraktas som relativt okontroversiell. Lgre ersttningsniv i akassan leder tillkortare tider i arbetslshet och drmed (allt annat lika) till lgre arbetslshet.En del av effekten uppstr direkt genom att individen blir mer aktiv i sittjobbskande. P lngre sikt frstrks effekten av att ingngslnerna sjunker.

Bde teoretisk och empirisk forskning ger allts std fr idn att akassan brha ett tydligt slut, alternativt att ersttningen trappas ned efter viss tid. Viunderstryker grna att det inom dessa ramar kan finnas skl att ha en relativtgeners ersttningsniv i syfte att frmja rrligheten p arbetsmarknaden. Vidhg ersttningsniv r det emellertid srskilt viktigt att den trappas av ellerupphr efter viss tid, fr att undvika att tiden i arbetslshet kar.

Fr Sveriges del har forskningen om sambandet mellan akassans utformningoch arbetslsheten gett upphov till en hel del debatt. Hsten 2006 gickekonomerna David R. Howell, Roland Spnt, samt Roger Mrtvik (TCO) ipolemik med Lars Calmfors.15 Kritiken gllde en kvantifiering av sambandet pbasis av en OECDstudie enligt vilken en snkning av arbetslshetsersttningenmed tio procentenheter leder till minskad arbetslshet med ver enprocentenhet (OECD 2006).

Kritiken gick ut p att en effekt skattad p 20 OECDlnder under perioden 1982till 2003 inte utan vidare kan antas glla i Sverige: En skattad effekt gller barafr ett i ngon bemrkelse genomsnittligt OECDland. Ppekandet var och r korrekt. Det r ocks korrekt att de nordiska lnderna tycks avvika frn vrigaOECDlnder genom att ha hgre sysselsttning, mtt som andelen av den vuxnabefolkningen som lnearbetar.

13 The weight of the evidence suggests that increased benefit generosity causes longer spellsof unemployment and probably higher overall unemployment as well. But there remains aconsiderable degree of uncertainty regarding the magnitudes of these effects.14

Se ven Krueger och Meyer (2002) och Forslund (2009).15 Calmfors vilsefr om a-kassa, Svenska Dagbladet, 22 november 2006,http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/calmfors-vilsefor-om-a-kassa_372532.svd


16/49

13

Denna nivskillnad r intressant, och det r angelget att forska kring vad denberor p. Men nivskillnaden innebr inte att sambandet mellan akassansutformning och arbetslsheten skulle saknas i Sverige och de vriga nordiskalnderna. Det finns ingen anledning att tro att en frndring av akassan hareffekter i andra lnder men inte i Sverige. Det vore anmrkningsvrt om Sverige

skulle styras av helt andra ekonomiska samband n de som rder i vraeuropeiska grannlnder. I sjlva verket har de vntade teoretiskamekanismerna bekrftats ven i nordiska lnder, exempelvis hade hjningen avarbetslshetsersttningen i Finland 2003 precis de vntade effekterna. Enhjning av ersttningsnivn med 15 procentenheter fr ldre arbetare befannsfrlnga arbetslshetstiden med 11 procent, vilket i detta fall motsvarade enmnad lngre arbetslshet.16

Eftersom den svenska oppositionen nu freslr en 40procentig hjning av taketi akassan (som r den ersttningsniv som de flesta arbetslsa ligger p) r debeskrivna effekterna hgst relevanta fr att utvrdera oppositionens politik.

Sammanfattning om jobben

Ersttningsnivn i akassan r i viss mn en avvgningsfrga. En hg ersttningger ett bttre frskringsskydd och kan frmja rrlighet p arbetsmarknaden.Det finns emellertid ven andra aspekter, svl beteendemssiga somstatsfinansiella. Forskningen visar relativt tydligt att en hg ersttningsniv rfrknippad med en hgre arbetslshet, i synnerhet i de fall ersttningen intetrappas av eller grs tydligt tidsbegrnsad. Oppositionen skulle naturligtviskunna vara villig att betala kostnaden fr en hjd akassa i termer av kadarbetslshet, men diskuterar verhuvudtaget inte ngon sdan avvgning i singemensamma motion. Detta r allvarligt eftersom oppositionens berkningar avde statsfinansiella kostnaderna fr reformen drmed kan vara felaktiga.

I klartext: forskningen visar att fler kommer att nyttja akassan om den grsmer geners, och detta innebr att de positiva sysselsttningseffekterna avoppositionens vriga frslag motverkas av den sysselsttningsminskning somden hjda akassan sannolikt kommer att fra med sig. Detta innebr dessutomatt oppositionen sannolikt underskattar kostnaden fr hjningen.

16 While higher benefits may cushion the effect of job loss in groups that have the greatestdifficulty in finding new employment, such benefit increases also have a side effect ofdecreasing the incentives to search for new jobs. In this paper we have evaluated the effectsof improving unemployment benefits for a group of older workers. According to our resultsthe effects of benefit increase on re-employment rates may be substantial. Based on our

estimates one can calculate that a fifteen per cent increase in benefits for the first 150 days ofunemployment increases the expected time until re-employment by 31 days or about 11 percent. (Uusitalo och Verho 2007, s. 26)


17/49

14

3UtbildningenUtbildningspolitik upptar en central plats i oppositionspartiernas motion.Huvudfrslaget r att finansiera omkring 40 000 nya utbildningsplatser.Platserna r av varierande karaktr: frn traditionell arbetsmarknadsutbildningfr arbetslsa till ett selektivt vidareutbildningsprogram fr personalen inomldreomsorgen. Kostnaden anges till drygt sex miljarder kronor ver tv r.

Eftersom den minskade sysselsttningen inom tillverkningsindustrinfrmodligen r ett utslag av en pgende strukturomvandling kanoppositionens satsningar p arbetsmarknadsutbildning frvntas gra vissnytta. ven om de nya jobben br komma i privat sektor fr att upprtthlla dennuvarande samhllsekonomiska balansen kan det finnas behov av offentligautbildningsinsatser fr att exempelvis slussa ver personal frn industrin tillden expansiva branschen fr fretagstjnster.

Oppositionens satsning p utbildning r med andra ord rtt tnkt i grunden. Detutesluter naturligtvis inte en diskussion om de freslagna programmensinnehll och inriktning. Oppositionen beskriver kvaliteten p det svenskautbildningssystemet som en desfrga fr samhllsutvecklingen (s. 45), mendet r tydligt att de konkreta frslagen frmst syftar till en kortsiktig minskningav arbetslsheten. Antalet nya utbildningsplatser beskrivs till exempel i detalj iavsnittet Fler jobb utan ngon nrmare precisering i avsnittet Investera i

utbildning. Intrycket frstrks av att 10 000 av de nya utbildningsplatserna skadras in redan 2012. Till exempel fr Folkhgskolan 2 000 nya platser 2011 somfrsvinner 2012.

Strategin att bemta arbetslshet med utbildning framgr ocks av attoppositionen vill avskaffa och skra ner p regeringens lotsar och coacher tillfrmn fr att stta de arbetsskande i utbildning. Samtidigt som utbildningfrsts kan gra nytta fr mnga personer mste man hr beakta de studier somvisar att storskaliga satsningar p aktiv arbetsmarknadspolitik dras medbetydande problem, bland annat att mnga arbetslsa personer blir inlsta iutbildningarna eftersom de inte r s bengna att ska jobb under tidenutbildningen pgr. I en omfattande studie av de svenska erfarenheterna frn1990talet drar Lars Calmfors, Anders Forslund och Maria Hemstrm (2001)fljande slutsatser:

P det hela taget har den aktiva arbetsmarknadspolitiken frmodligen minskatden ppna arbetslsheten, men ocks minskat den reguljra sysselsttningen. Denvergripande politiska slutsatsen r att aktiv arbetsmarknadspolitik av den

omfattning som Sverige anvnde sig av under 1990-talet inte r ett effektivt medeli sysselsttningspolitiken. Fr att vara effektiv mste aktiv arbetsmarknadspolitikbedrivas i mindre skala.(s. 61, vr versttning)17

17 On the whole, ALMPs have probably reduced open unemployment, but also reduced


18/49

15

Till sin helhet knnetecknas avsnittet om utbildning av att de svra men viktigafrgorna om utbildningskvalitet lyser med sin frnvaro, samtidigt som mindrefrslag som skolkkslyft och skolROT beskrivs ingende.18 Iderna omfrbttrad utbildningskvalitet strcker sig till att ge kommunerna och

hgskolorna mer pengar fr att mjliggra mindre skolklasser och merlrarledd undervisning.19 Ett grundlggande problem med en sdan politik, somvi redan har beskrivit i det fregende avsnittet om jobben, r att bdekommunerna och hgskolorna i stor utstrckning sjlva vljer vad de vill lggapengar p. Risken att statsbidragen kommer att g till annat n fler lrare r isjlva verket verhngande (Dahlberg, Lundqvist och Mrk 2008).

Ett bestende intryck r att oppositionen efterstrvar en reprisering av den typav utbildningsprogram som Gran Perssons socialdemokratiska regeringsatsade stort p. Det grs dock utan att beakta den kritik som sedan dess harfrts fram i utvrderingar av den politiken. Oppositionens enskilt strstasatsning p utbildningsplatser ska exempelvis gras i form av ett nyttKunskapslyft genom Komvux. En utvrdering av det ursprungligakunskapslyftet visar p vldigt magra resultat (Albrecht m fl 2004). Det frrakunskapslyftet var inriktat p att ge personer med lg utbildnings ochkompetensniv ett lyft p arbetsmarknaden, men lyckades inte hja deltagarnaslner. Visserligen fanns en positiv anstllningseffekt fr en grupp deltagare(unga mn), men sammantaget fick bara en av 25 deltagare jobb p grund avkunskapslyftet. Tillsammans med frnvaron av en lneeffekt innebr en sdanavgrnsad anstllningseffekt att kunskapslyftet inte kan anses ha varit speciellteffektivt. Frgan r varfr ett sdant utbildningsprogram ska upprepas.20

Svrigheten att veta nr det vnder p arbetsmarknaden utgr ett merfundamentalt problem. I vrsta fall har de arbetsmarknadspolitiska

regular employment. The overall policy conclusion is that ALMPs of the scale used in Swedenin the 1990s are not an efficient means of employment policy. To be effective, ALMPs shouldbe used on a smaller scale. Se ven Sianesi (2004) som rapporterar blandade effekter frdeltagande i svenska arbetsmarknadsprogram.18 Med tanke p att skolmaten rligen kostar cirka 7 miljarder kronor (enligt Skolmatens vnner http://www.skolmatensvanner.se/fakta_om_skolmat.php) och att oppositionen villsatsa 50 miljoner kronor p bttre mat (7 promille) gissar vi att lyftet av matens kvalitetkommer att bli begrnsat.19 Intressant nog r forskningsstdet fr att mindre klasser ger bttre resultat inte entydigt.Det finns f studier p nordiska data och de som gjorts r inte helt samstmmiga. Leuven m fl(2008) hittar ingen effekt, medan Lindahl (2005) och Fredriksson och ckert (2008) hittaren liten positiv effekt, som i Lindahls studie befanns vara strre fr invandrarbarn. Enligt enny amerikansk studie gynnas barn i ldrarna 67 r av sm grupper, men dremot finns ingenbestende effekt fr barn i ldrarna 89 r (Ding och Lehrer 2010).20 En studie som finner std fr att kunskapslyftet i Sverige 19972002 minskade risken frarbetslshet r Stenberg (2005). Han fann dock ocks att tiden i arbetslshet kade fr de

som genomgtt kunskapslyftet. Stenbergs litteraturversikt visar ocks att studier somfunnit positiva effekter framfrallt rrt projekt p 1980-talet, medan 1990-talets erfarenhetervarit mer nedslende.


19/49

16

utbildningarna kommit igng p allvar ngon gng 2012 samtidigt somefterfrgan p arbetskraft kar p grund av en ny hgkonjunktur.

Teoretiska mnen och betyg

Systematiska utvrderingar talar ocks emot oppositionens kritik av regeringenfr att ta bort de kurser som ger allmn behrighet till hgskolestudier fr demsom lser ett yrkesprogram p gymnasiet. Institutet fr arbetsmarknadspolitiskutvrdering har studerat effekterna av den gymnasiereform dr de tidigare 2riga yrkeslinjerna frlngdes till 3riga program med fler allmnna teoretiskamnen (Hall 2009). Hennes utvrdering r nedslende. Det visar sig attfrlngningen av yrkesprogrammen ledde till fler avhopp bland eleverna. Ochkningen drivs helt och hllet av att det r elever med lga grundskolebetyg ochelever frn ickeakademiska hem som hoppar av gymnasiet i strreutstrckning. Motivet bakom reformen att fler skulle g vidare till hgre

studier uppfylldes inte heller. Det finns inga tecken p att den frlngdautbildningen ledde till att fler gjorde den nskade vergngen frnyrkesutbildning till hgskolestudier.

En annan studie visar att frre barn till lgutbildade gick igenom gymnasietefter det att betygen p 1970talet togs bort p lg och mellanstadiet (Sjgren2010). Sner till hgutbildade gynnades dremot av att betygen togs bort: flergick vidare till hgskolestudier och de fick ocks hgre ln. Hur skolanorganiseras kan vara minst lika viktigt som hur mycket resurser politikernasatsar p utbildning.

En kvantitativ mlsttning

Oppositionens uttryckliga mlsttning att hlften av varje rskull ska hapbrjat eftergymnasiala studier innan de fyller 25 r (s. 30) vcker en delfrgor. Fr det frsta: Varfr r det viktigare att mnniskor pbrjareftergymnasiala studier n att de genomgr och avslutar studierna? En annanviktig frga r vad studierna leder till. Lngre studier ger inte automatiskt bttrefrutsttningar p arbetsmarknaden. Befintliga forskningsrn visar attkunskaper i matematik och naturvetenskap vrderas hgst p arbetsmarknaden(Barro 1999; Bjrklund 1999). Utbildningspolitiken borde snarare inriktas mot

bttre matchning mellan vad arbetsgivarna efterfrgar och vad mnniskor lrsig i skolbnken.

Fr det andra r det oklart varfr oppositionen stter upp ett kvantitativt mlfr de utbildningsval som mnniskor gr utifrn sina egna personligafrutsttningar. Det kan mycket vl vara s att hgre studier endast rlnsamma och attraktiva fr 40 procent av en rskull. Om s r fallet vore detfrsts ondigt att gra stora politiska anstrngningar i syfte att frm 50procent av denna rskull att brja studera.

Fr det tredje r frgan varfr oppositionen, givet mlet att varannan i varjerskull ska lsa vidare, endast finansierar antingen 2 500 (eller mjligen 5 000)


20/49

17

nya hgskoleplatser per r.21 Enligt statistik frn SCB pbrjar 46 procent avkvinnorna och 35 procent av mnnen hgskolestudier inom tre r eftergymnasiet.22 I ldersgruppen 2534 r har 44 procent pbrjat eftergymnasialastudier.23 Oppositionens ml r allts inom rckhll, men det behvs fler n2 5005 000 nya platser om mlet ska uppfyllas samtidigt som de nya

studenterna ska ha mjlighet att utbilda sig lngre n ett r. Nr nu mlet finnsoch r inom rckhll, instller sig frgan varfr oppositionen lter andra typerav utbildningar ta s stor plats i frslaget.

Sammanfattning om utbildningen

De senaste tv ren har jobb framfr allt frsvunnit frn tillverkningsindustrin.Eftersom denna utveckling frmodligen r ett utslag av en pgendestrukturomvandling r oppositionens satsning p utbildning i grunden rtttnkt. Erfarenheter frn liknande satsningar p 1990talet kunde dock ha

beaktats i strre utstrckning. Den rdgrna budgetens utbildningsavsnitt kantill sin helhet ses som en reprisering av den expansion av aktivarbetsmarknadspolitik och vuxenutbildning som regeringen Persson satsadestort p. En sdan politik framstr idag som mindre attraktiv n den gjorde nrdet d begav sig. Det r anmrkningsvrt att oppositionen inte verkar ha tagitintryck av de kritiska utvrderingar som har publicerats sedan dess. Om manska utg frn de senaste rens forskning borde oppositionens fokus iutbildningspolitiken flyttas frn utbildningens lngd och kvantitet till dessinnehll och kvalitet.

21 Oppositionen anger i sin vrmotion tv olika siffror fr antalet nya hgskoleplatser r 2011:2 500 nya platser p sidan 100 och 5 000 nya platser p sidan 38.22

Statistisk rsbok fr Sverige 2010, s. 500. Andelarna avser personer som avslutadegymnasieskolan lsret 2004/05.23 Statistisk rsbok fr Sverige 2010, s. 501.


21/49

18

4TillvxtenMedan valrrelser ofta fokuserar p vilka grupper som p kort sikt vinner ellerfrlorar p olika partiers frslag, r det i ett lngre perspektiv nstanuteslutande den ekonomiska tillvxten som bestmmer mnniskorslevnadsstandard. Fattigdom tar sig helt andra uttryck i vxande rika lnder n istagnerande fattiga lnder.

Detta betyder inte att ekonomisk tillvxt br vara ett verordnat politiskt ml.Det r inte tillvxten i sig som mnniskor vrdestter, det viktiga r vadtillvxten mjliggr fr levnadsstandard. BNPtillvxt r ett ensidigt mtt somutelmnar exempelvis miljeffekter, social sammanhllning och

arbetsfrhllanden. Givet dessa begrnsningar r det dock vrt att understrykaatt tillvxt gr det mjligt att tillfra resurser till angelgna omrden utan attdetta mste betyda mindre resurser ngon annanstans. Det r helt enkelt lttareatt frdela en vxande kaka.

Nationalekonomisk tillvxtforskning har utvecklats en hel del p senare tid.Primitiva s kallade neoklassiska tillvxtmodeller har numera kompletterats avteorier som beaktar utbildning (s kallat humankapital) ochsamhllsinstitutioner, det vill sga de grundlggande spelreglerna fr ekonomin(exempelvis betalningsvsendet, domstolarna, handelspolitiken och liknandefaktorer).

Sveriges utveckling frn ett av de fattigaste lnderna i Europa till ett av vrldensrikaste lnder, r ett illustrativt exempel p goda institutioners betydelse. Vrsnabba ekonomiska utveckling frklaras ofta med att Sverige hade skog ochmalm och dessutom stod utanfr vrldskrigen. Dessa standardfrklaringarrymmer lngt ifrn hela sanningen: utan goda institutioner, ssom stabilaspelregler, tydliga gandertter och frnvaro av korruption, hade Sverige aldrigkunnat dra nytta av exempelvis skogen och malmen p det stt som skedde. 24ven i framtiden kommer goda institutioner att vara en avgrande faktor fr attfrmja innovationer och entreprenrskap och drmed mjliggra tillvxt p

lng sikt.Grundlggande institutioner r naturligtvis svra att pverka p kort sikt. Nyforskning pekar emellertid ut ett antal faktorer som r enklare att direktpverka med politik. Bergh och Karlsson (2010) jmfr ett stort antal olikavariablers relation till tillvxten i OECDlnder under tidsperioden 19702005och visar att hg tillvxt samvarierar med lg inflation, strre arbetskraft, hgresparande och, i viss utstrckning, ven med ekonomisk ppenhet gentemotandra lnder, medan arbetslshet istllet frefaller snka tillvxten. Som vi ska

24

Fr Sveriges del har institutionernas betydelse beskrivits av den svenska ekonomen JohanMyhrman (1994) i sin bok Hur Sverige blev rikt. Bergh (2008) utvecklar ett liknanderesonemang i boken Den kapitalistiska vlfrdsstaten. Se ocks Jrnmark (2004).


22/49

19

se r det frmst genom att pverka arbetskraft och sysselsttning somoppositionens frslag kan frvntas ha effekter p tillvxten.

Tillvxtpolitiken i budgetmotionen

Tillvxt r lngt ifrn ngot huvudnummer i den rdgrna budgeten. Detframgr tydligt att sysselsttningen, inkomstfrdelningen och miljn har hgreprioritet i frslaget. Behovet av entreprenrskap nmns dock p flera stllen.Resonemang om tillvxt dyker ocks upp i samband med oppositionensutbildningsfrslag. Fler ungdomar i eftergymnasial utbildning sgs dr vara detskraste sttet att f hgre tillvxt.25

Tillvxteffekterna framhlls ven vid frslagen att inrtta en riskkapitalfond ochinfra ett riskkapitalavdrag, satsa p jrnvg och kollektivtrafik, samt investera ibesksnringen. Drutver nmns att sunda offentliga finanser och skatternas

utformning ska frmja en kad tillvxt. Oppositionen vill ocks etablera tv nyaprogram fr att stimulera tillvxten i sm fretag. Programmet Forska & Vxska med hjlp av forskningsanslag p 100 miljoner kronor f fler smfretag attvxa genom innovativa varor och tjnster. Programmet KonkurrenskraftSverige ska med hjlp av 100 miljoner kronor frmja export och utlndskainvesteringar.

Det mste sgas att oppositionens frslag i sin helhet r otydligt vad gllerekonomisk tillvxt. Istllet fr att ta ett helhetsgrepp p tillvxtpolitikenanvnds tillvxten som andrahandsargument fr arbetsmarknads, utbildningsoch miljpolitik. Att turistnringen och internationella evenemang lyfts framsom ett mycket intressant segment, dr Sverige har stor tillvxtpotential (s.34) motiveras inte nrmare samtidigt som detta avsnitt r det som tar mestplats i budgetens korta tillvxtdel. Sjlvklart kommer fler mnniskor att arbeta ibesksnringen om staten vljer att srbehandla den branschen, men det finnsinga skl att tro att en sdan temporr och branschspecifik jobbtillvxt spillerver i en hgre varaktig ekonomisk tillvxt i ekonomin som helhet.26

Ider om vad som knnetecknar framgngsrika och vxande fretag hade varitbetydligt mer intressanta att f ta del av. Hur oppositionen ska frverkliga sinaml om att f fler att starta fretag och strka innovationskraften i mindre

fretag, r drmed inte helt tydligt. Ngra av de frslag som nd lggs framanalyseras i det fljande.

25 Vi vill att en strre andel av vra ungdomar pbrjar och genomfr en eftergymnasial

utbildning. Det r det skraste stt [Sic] att f hgre tillvxt (s. 38).26 Hassler och Krusell (2010) kritiserar frsk att vlja ut strategiska nringar,vetenskapsomrden eller fretag av en srskild storlek fr srskilda tillvxtsatsningar.


23/49

20

Oppositionens frslag fler ungdomar i eftergymnasialutbildning

Oppositionen lyfter i sin budgetmotion fram utbildning som det skraste sttetatt f en bttre utveckling, hgre tillvxt och strre social rrlighet (s. 30). Som

mlsttning anges att hlften av varje rskull ska ha pbrjat eftergymnasialastudier innan de fyller 25 r.

Utgngspunkten att tillvxt frmjas av utbildning r god. Vid sidan av lagar ochandra institutionella ramvillkor r ackumulering av humankapital genomutbildning en av de viktigaste frklaringarna till ekonomisk tillvxt. Storlekenp sambandet har skattats av bland andra Harvardprofessorn Robert Barro(1999), som finner att om arbetskraftens genomsnittliga utbildningstid karmed ett r, kar den rliga tillvxttakten i BNP per capita med 0,7procentenheter. I grunden har sledes oppositionens frslag att expandera deneftergymnasiala utbildningen potential att ka den ekonomiska tillvxten.27

Sambandet mellan utbildning och tillvxt r dock inte oberoende avutbildningens innehll och utformning eller av elevernas motivation. Utbildningkan i de flesta sammanhang betraktas som en nrliggande (eng.proximate)orsak till ekonomisk tillvxt. I avsaknad av en ursprunglig (eng. ultimate) orsak iform av ett vlfungerande institutionellt ramverk kommer utbildningen inte tillstnd, eller gr begrnsad nytta.

Robert Barro lyfter sjlv fram utbildningens kvalitet och provresultat i denaturvetenskapliga mnena som srskilt viktiga. Bjrklund (1999) hnvisar till

studier som visar att matematiska frdigheter betalar sig bttre nsprkkunskaper i termer av framtida inkomster. Enligt andra teorier omforskningsdriven tillvxt r det spetskunskaper inom vissa nringslivsrelevantautbildningsomrden som genom innovationer rymmer den strstatillvxtpotentialen fr lnder i nrheten av den teknologiska fronten.28 KjetilStoresletten och Fabrizio Zilibotti (1999) avslutar en sammanfattning av vadnationalekonomisk forskning sger om utbildning och tillvxt med fljandepolicyrekommendationer fr Sverige:

Frbttra kvaliteten inom utbildningssystemet, frmst inommatematik och naturvetenskap.

Frbttra villkoren fr lrarna. Upprtthll det svenska utbildningssystemets jmlikhetskaraktr,

frmst inom grundskolan och p gymnasiet. Belna utmrkta prestationer, frmst inom hgre utbildning, och

upprtta frstklassiga forskningscentra inom ingenjrsvetenskap,datavetenskap, medicin, ekonomi etc.

27 Vi vill hr notera att det r vuxenutbildning som regeringen vill satsa mest p. Att utbilda sigi vuxen lder r med ndvndighet mindre lnsamt n att gra det tidigare i livet eftersomterbetalningen i form av hgre inkomster sker under frre r. Drfr kan man inte anvnda

en skattad tillvxteffekt av utbildning tidigt i livet vid bedmningar av effekten av utbyggdvuxenutbildning.28 Se en kommande konferensvolym av Aghion m fl (under utgivning).


24/49

21

Genomfr arbetsmarknadsreformer som kar flexibiliteten ilnestrukturen.

Det sista frslaget p arbetsmarknadsreformer r intressant eftersom Sverigejmfrt med andra lnder utmrker sig med en mycket lg utbildningspremie

(Edin m fl 1993; Psacharopoulos och Patrinos 2004; Strauss och de laMaisonneuve 2007). Risken med en sdan sammanpressad lnestruktur r attden privata vinsten av en utbildning inte motsvarar den privata kostnaden itermer av uteblivna arbetsinkomster och anstrngningar under studieren.Storesletten och Zilibotti varnar fr synnerligen negativa effekter p denframtida ekonomiska tillvxten till fljd av snedvridna utbildningsval.

Trots att mekanismen r svr att testa, finns det flera studier som pekar p attutbildningspremien r en av de faktorer som pverkar hur mnga som lservidare: Canton och de Jong (2005) som analyserar hollndska data och Shin ochMilton (2006) som analyserar amerikanska universitet och delstater. Dessutomfinns en ldre studie (Fredriksson 1997) av svenska data som pekar p attutbildningspremien, studiemedelssystemet och arbetsmarknadslget frakademiker spelar roll fr beslutet att lsa vidare.

Det faktum att Sverige trots en lg utbildningspremie har mnga som lservidare kan frklaras av att lnder med hgre BNP per capita tenderar att ha enhgre andel av befolkningen som lser vidare. Detta empiriska samband rmycket tydligt och beskrivs av Bergh och Fink (2008), som ocks visar attlnder med lg utbildningspremie i regel valt att kompensera fr detta genomgenersa studiemedelssystem. Danmark r det mest extrema exemplet p detta,

men det gller ven Sverige.

En sdan lsning innebr att ungdomar kan vlja utbildning till stor del efterintresse, utan att behva snegla srskilt mycket p lneniver ocharbetskraftsefterfrgan. Detta kan naturligtvis ses bde som en frdel och ennackdel, men vr bedmning r att svensk arbetsmarknad r i behov av enbttre matchning mellan de jobbskandes utbildning och de kunskaper somarbetsgivarna efterfrgar. Det finns drfr goda skl att lta en hgreutbildningspremie utgra en strre del av motivet fr studier i framtiden.

Diskussionen ovan stter fingret p att delar av den rdgrna oppositionensskattefrslag kan ha negativa tillvxteffekter genom att utfasningen avjobbskatteavdraget hjer skatten p inkomster ver 40 000 kr i mnaden. GivetSveriges mycket lga utbildningspremier r en sdan skattehjningproblematisk i tillvxthnseende.

I klartext: Nr utbildning inte r srskilt lnsamt fr individen finns en risk attmnga vljer bort de mer krvande utbildningarna, s att det i framtiden saknasrtt kompetens p arbetsmarknaden. Oppositionens freslagna utfasning avjobbskatteavdraget hjer marginalskatten ytterligare fr stora gruppervlutbildade och innebr drfr p marginalen att utbildning kommer att lna

sig nnu smre.


25/49

22

Oppositionens frslag: skapa en ny riskkapitalfond och infrett riskkapitalavdrag

De tre oppositionspartierna freslr att en riskkapitalfond ska inrttas genomen extra utdelning frn Vattenfall p 5 miljarder kronor. Syftet med denna fond

klarlggs inte i budgetmotionen. Utifrn beskrivningen tycks fonden varkenvara inriktad p nyfretagande eller riskkapital:

Fonden ska aktivt stimulera det breda nringslivets kapitalbehov, men med

srskilt fokus p innovativa sm- och medelstora industri- och tjnstefretag.Insatser som strker det svenska nringslivets lngsiktiga konkurrenskraftska srskilt prioriteras. Detta kan till exempel anvndas fr satsningar p

fretag som verkar i branschen fr miljteknik.(s. 33)

Oppositionen vill ven infra ett riskkapitalavdrag i syfte att frbttrakapitalbildningen fr sm fretag. Avdraget kan tnkas ge lgrekapitalkostnader, vilket bidrar till fler investeringar och drigenom till hgretillvxt. Avdragets utformning beskrivs dock inte alls och har s vitt vi kan seinte heller tagits upp som en minskad skatteintkt i den sammanstlldaskuggbudgeten. Vi fr anta att det rr sig om det frslag att lta fysiska personerdra av kostnaden fr kp av onoterade aktier vid den lpandeinkomstbeskattningen som enmansutredaren Leif Gverth har presenterat i enstatlig utredning (SOU 2009:33). Frslaget skulle i s fall minskaskatteintkterna med omkring 470 miljoner kronor per r.

Detta frslag har ftt kritik frn flera remissinstanser. Konjunkturinstitutet

invnde att det skulle snedvrida kapitalmarknaden genom att frstrkaexisterande skillnader mellan olika finansieringskllor och fretagsformer.Juridiska fakultetsnmnden vid Stockholms universitet pongterade att detskulle g att bilda nya bolag varje r s att bolagsbildarna skulle tnjutaskattereduktionen varje r. Ett riskkapitalavdrag riskerar med andra ord att bliett stt att reducera sin egen skatt istllet fr att finansiera nya affrsider.

Oppositionens bda frslag gr tydligt emot vad Josh Lerner vid HarvardBusiness School skriver i sin senaste populrvetenskapliga bok om politiskasatsningar p kat entreprenrskap (Lerner 2009). Enligt Lerner mste enframgngsrik entreprenrspolitik stimulera efterfrgan p riskkapital, till

exempel med lg beskattning av personaloptioner och reavinster vidaktiefrsljningar i onoterade bolag. Att istllet stimulera utbudet av riskkapital,till exempel genom att som oppositionen freslr infra en statligriskkapitalfond eller ett riskkapitalavdrag, kan gra mer skada n nytta.Anledningen r att det inte rder ngon brist p kapital att investera ientreprenrsfretag. Det r goda affrsider och produktivaentreprenrsinsatser som utgr flaskhalsen.

Oppositionens frslag: satsa p jrnvg och kollektivtrafik

Oppositionen freslr omfattande investeringar i jrnvg och kollektivtrafik:760 miljoner kronor 2011, 2,4 miljarder kronor 2012 och totalt 100 miljarder


26/49

23

kronor fram till och med 2021, vilket lnefinansieras. Motivet r i frsta handatt minska anvndningen av fossila brnslen fr att f ner utslppen avvxthusgaser med 40 procent. I andra hand anges att dessainfrastrukturinvesteringar ger upphov till nya arbetstillfllen.

P kort sikt skulle investeringarna kunna pverka tillvxten genom att flerkommer i arbete, men ven p lng sikt skulle dessa investeringar kunnapverka tillvxten positivt genom att krympa avstndet till de viktigasteexportmarknaderna och understdja framvxten av strrearbetsmarknadsregioner. Infrastruktursatsningarna har fem delar:

Hghastighetsbanor och andra strategiska projekt: Ostlnken,GteborgBors och Norrbotniabanan pbrjas, Vstlnkentidigarelggs, samt hjda anslag generellt s att viktigajrnvgsprojekt i hela Sverige kan genomfras.

Investeringar i kollektivtrafik, cykel och gng fr att n en minskadbiltrafikandel (sker inom ramen fr EU:s plan fr urban mobility).

Godstransporter: dubbelspr HallsbergDegern,transportslagsvergripande transporter, hamn ochkombiterminaler.

Stockholmssatsning: frstrkning av Mlarbanan TomtebodaKallhll, sprvgar, kollektivtrafik, cykelbanor.

kade anslag till drift och underhll av jrnvg.

Det r frsts svrt att bedma tillvxteffekterna av infrastrukturinvesteringar.Oppositionen gr inte ngot sdant frsk utan argumenterar, som sagt,huvudsakligen utifrn mlet att minska koldioxidutslppen.

Fr att bedma den samhllsekonomiska lnsamheten i storainvesteringsprojekt brukar s kallade kostnadsintktsanalyser anvndas. Nrdet gller den senaste tidens stora jrnvgsinvesteringar visar sdana analyseratt mnga projekt inte r samhllsekonomiskt lnsamma (Andersson 2010). Det

visar sig till exempel att kostnaderna fr stora projekt som en tumregelverskrids med 45 procent. Exemplen p verskattningar av intkterna r vende talrika.29 Samtidigt ska sgas att kostnadsintktsanalyser r notorisktknsliga fr vilka antaganden som grs, inte minst nr milj och klimatfaktorerska beaktas. Det r p det hela taget mycket svrt att bedma tillvxteffekternaav oppositionens infrastruktursatsningar.

29 Se till exempel Lars Hultkrantz debattartikel Gldjekalkyl om hghastighetstg i DagensNyheter, 15 september 2009.


27/49

24

Genersa transfereringar, jobb och tillvxt

Ett konkret stt p vilket oppositionens frslag kan frvntas pverka tillvxtenp kort sikt, r genom politikens effekter p hur mnga som jobbar.Frklaringen till detta r att oppositionens frslag gr sjukfrskring och a

kassa mer genersa.

Tanken att socialfrskringarnas generositet pverkar hur mnga som arbetarr inte bara en teoretisk konstruktion. I en studie anvnder Per Johansson ochMrten Palme (2005) de ersttningsfrndringar som gjordes 1 mars 1991 fratt identifiera och kvantifiera sdana beteendeeffekter.30 Nr andrafrklaringsfaktorer rensats bort visar det sig att den snkta ersttningen leddetill bde frre sjukskrivningar, och att frndringen var strre fr mn n frkvinnor. En annan empirisk studie av detta fenomen r Henrekson och Persson(2004) som visar att reformer som gr sjukfrskringen mer geners fljs avkad sjukfrnvaro.

Fr socialfrskringarna finns allts en hgst ptaglig avvgning mellan olikaml: ena sidan att ge hga ersttningar till dem som behver frskringen, och andra sidan det faktum att hga ersttningar ger lgre sysselsttning, hgrearbetslshet och fler sjukskrivna. Man kan naturligtvis gra olika bedmningarav vilken avvgning som r nskvrd, men vldigt lite i oppositionens frslagantyder en medvetenhet om att sdana avvgningar existerar.

Sammanfattning om tillvxten

Frutsttningarna fr vrdeskapande och tillvxt i Sveriges fretag ravgrande fr landets konkurrenskraft och vlstnd speciellt i ett lngretidsperspektiv. Tyvrr r oppositionens skuggbudget relativt diffus nr detgller tillvxtfrgorna. P marginalen ses det som positivt om den ekonomiskapolitiken strker tillvxten, men dokumentet rymmer varken ngon frstelsefr tillvxtens grundlggande orsaker eller ngra systematiska,forskningsfrankrade frslag p tillvxtskapande tgrder. Vr bedmning ratt det strsta problemet ur ett kortsiktigt tillvxtperspektiv r att genersaretransfereringar kan minska sysselsttningen och arbetskraftsdeltagandet.

30 Reformen innebar att ersttningen snktes frn 90 till 65 procent de frsta treersttningsdagarna, fr att sedan hjas till 80 och sedan till 90 procent efter 90 dagar.


28/49

25

5SkatternaOppositionens motion innehller ett flertal skattefrndringar som jmfrt medregeringens politik innebr hjda skatter med cirka 16 miljarder kronor r2011 och 18 miljarder kronor r 2012. Det r betydande hjningar, men de skasttas i relation till vad som hnt under innevarande mandatperiod.Jobbskatteavdraget har enligt regeringen snkt inkomstskatten med ungefr 70miljarder kronor under mandatperioden, och oppositionens frndringarinnebr totalt sett en hjning med 100 miljoner under 2011 och 800 miljonerunder 2012, vilket r nettot av vad oppositionen nmner sominkomstskattefrndringar (s. 104). Den totala skatten p arbete hjs dockbetydligt mer n s, eftersom arbetsgivaravgifterna hjs. I relation till

snkningarna de senaste fyra ren r det dock inga drastiska skattehjningarsom vntar om oppositionen vinner hstens val.

Frutom att finansiera kade offentliga utgifter r det tnkt attskattefrndringarna ska stimulera nya jobb, reducera skillnaderna mellanskatt p olika inkomster, minska inkomstspridningen, samt minska utslppen avkoldioxid. Perspektivet r statiskt s till vida att skatternas effekter pkapitalbildning och ekonomisk tillvxt inte behandlas nrmare.

Ett av de viktigaste mnstren i skattefrslagen r att oppositionen frngrregeringens princip den s kallade arbetslinjen att gra det mer lnsamt att

arbeta jmfrt med att inte gra det. Huvudargumentet r att skatten inte skaskilja sig t mellan mnniskor med olika typer av inkomster (som beskattas sominkomst av tjnst). Utifrn erfarenheter i andra lnder r den strsta vinstenmed ett jobbskatteavdrag att fler mnniskor kommer in p arbetsmarknaden(kat arbetskraftsdeltagande).31 Att utvidga jobbskatteavdraget till dem sominte arbetar innebr att den effekten upphvs. I frlngningen blir frgan varfroppositionen vill behlla regeringens till sin konstruktion krngligajobbskatteavdrag men med urvattnade effekter. Givet mlet att arbetsinkomstinte ska beskattas annorlunda n pensioner och bidragsinkomster vore denenklaste lsningen att dra tillbaka regeringens jobbskatteavdrag speciellt somman pongterar att vlfrden mste sttas fre stora skattesnkningar.

Eftersom vrbudgeten innehller ganska mnga olika frslag pskattefrndringar kan det vara vrt att kort sammanstlla dessa. Nedan fljeren sdan sammanstllning under rubrikerna inkomstskatt, punktskatt,fastighets och frmgenhetsskatt, samt miljskatt. Inom parentes angessumman av de frvntade skatteintkterna 2011 och 2012 (angivet somskillnader jmfrt med regeringens politik).

31 Den empiriska litteraturen beskrivs tydligt av Finanspolitiska rdet (2010). Se ven Eissaoch Hoynes (2006), Blundell (2006), samt Immervoll m fl (2007).


29/49

26

Inkomstskatt

Snkt skatt p pension, arbetslshetsersttning, frldrapenning,sjukpenning, etc (7 000 mkr)

Utfasning av jobbskatteavdraget vid mnadsinkomster mellan 40 000 kroch 103 000 kr (2 000 mkr)

RUTavdraget avskaffas (1 950 mkr) Snkta arbetsgivaravgifter med 2 procentenheter r 2011 och ytterligare

4 procentenheter r 2012 p lnesummor upp till 900 000 kronor (8 000 mkr)

Avskaffad generell nedsttning av arbetsgivaravgifter fr ungdomarmellan 18 och 25 r (20 600 mkr)

Skattereduktion fr arbetsgivare som anstller arbetslsa ungdomar.Fretag som anstller en arbetsls ungdom mellan 20 och 25 r fr enskattereduktion som motsvarar hela arbetsgivaravgiften under cirka ettr. (1 500 mkr)

Hjt reseavdrag (450 mkr) Skattereduktion fr medlemskap i arbetslshetsfrskringen (0 kr) Riskkapitalavdrag (940 mkr, enligt vr egen uppskattning)

Punktskatt

Hjd alkoholskatt (2 800 mkr)o En flaska vin som kostar 70 kronor blir 2,50 kronor dyrareo En flaska sprit blir 24 kronor dyrare

Hjd tobaksskatt (1 200 mkr)o

Ett paket cigaretter blir 2 kronor dyrare

o En dosa snus blir 2,40 kronor dyrareFastighets- och frmgenhetsskatt

Skatt p frmgna. Socialdemokraterna, Vnsterpartiet och Miljpartietr oeniga om hur denna skatt ska utformas annat n att den ska infras2012 (4 000 mkr)

o Socialdemokraterna vill terinfra frmgenhetsskatten.Skattesatsen ska vara 1 procent. Golvet blir 2 miljoner kronor frensamstende och 4 miljoner fr sammanboende. Ett tak fr


30/49

27

skatten ska infras s att ingen ensamstende kommer att behvabetala mer n 5 miljoner kronor och inget tvpersonshushll mern 10 miljoner kronor.32

o Vnsterpartiet vill enligt Lars Ohly ha en skatt p handel ellerinnehav av aktier.33

o Miljpartiet vill inte ha tillbaka den gamla frmgenhetsskattenutan fredrar, enligt Mikaela Valtersson, antingen en kapitalskatteller en ytterligare differentierad moms i form av en lyxskatt.34

Frndrad fastighetsskatt (0 kr) Hjd stmpelskatt p juridiska personers frvrv av fastigheter genom

en frdubbling av regeringens frslagna hjning (1 000 mkr)

Miljskatt

Hjd koldioxidskatt med 10 re r 2011 och 17 re r 2012. Hjningeninnebr att bensinpriset jmfrt med idag blir 29 re dyrare per liter r2011 och 49 re dyrare r 2012. (8 100 mkr)

Hjda energiskatter. Fastighetsskatten p vattenkraft hjs med 700miljoner kronor mer n i regeringens frslag. Skatten p termisk effekt ikrnkraftverk hjs med 38 procent frn cirka 13 000 kronor per MW ochmnad till cirka 18 000 kronor per MW och mnad. (4 000 mkr)

kad differentiering av fordonsskatten efter koldioxidutslpp och snktfordonsskatt p bussar (200 mkr)

Kilometerskatt p tunga lastbilstransporter p 1,13 kronor perkilometer.35 Fr att ta hnsyn till skogsindustrin r en geografiskdifferentiering av skatten tnkbar. (4 000 mkr)

Trngselskatt p Essingeleden tidigarelggs till slutet av 2011 (250 mkr) terinfrd skatt p avfallsfrbrnning (200 mkr)

32 Jobben frst, Motion till riksdagen 2009/10:Fi260 av Mona Sahlin m fl (s). Se vendebattartikeln Infr ny frmgenhetsskatt och hj inkomstskatterna av Mona Sahlin ochThomas stros, Dagens Nyheter, 27 mars 2009.33 Lars Ohly vill se aktieskatt, www.di.se, 2 juni 2010.34Rdgrna: Ny skatt p frmgna, www.dn.se, 27 april 2010. P Miljpartiets hemsidaskriver man s hr om frmgenhetsskatten: De med lga frmgenheter har ofta ftt betalaskatten medan personer med mycket stora frmgenheter ltt kunna smita undan. Troligtvishar frmgenhetskatten ven haft en negativ inverkan p finansieringen av smfretag dprivata frmgenheter gmts undan i utlandet. Att terinfra en frmgenhetskatt kan f

negativa konsekvenser p bde jobb och fretagande. (2 juni 2010).35 Av ngon anledning anger de rdgrna i budgetmotionen en skatt p en krona per kilometeri 2001 rs prislge.


31/49

28

Skatt p handelsgdsel (600 mkr) Skatt p fluorerande gaser (200 mkr)

Det freligger flera skl som talar fr att budgeten r underbalanserad:

Kostnaden fr att infra ett riskkapitalavdrag utelmnas, samtidigt somman rknar in 2 000 till 5 000 nya jobb under rubriken Riskkapital medmera.

Intktsberkningarna fr nya och hjda skatter bortser frn attskattebaserna r elastiska, det vill sga att den som beskattas kommeratt ndra sitt beteende i syfte att minska sin skattebrda.

o Ekonomiska studier ger anledning att tro att bdefrmgenhetsskatten och hjningen av den hgstamarginalskattenivn kommer att ge ytterst magra om ens ngra skatteintkter (Finanspolitiska rdet 2008, s. 226229;Holmlund och Sderstrm 2010).

o Nr det gller miljskatterna r denna berkningsteknik specielltmrklig eftersom det angivna motivet med dessa skatter r attvara miljstyrande. Dessa skatter har allts som syfte att frndramnniskors beteende.

Kostnadsberkningarna fr bidragshjningar bortser ven de frnbeteendefrndringar, trots att det till exempel r vlbelagt att hgre akassa ger upphov till lngre arbetslshetstider.

Som flera av punkterna ovan visar saknar oppositionens frslag genomgendeen analys av beteendefrndringar orsakade av den freslagna politiken. Det rsjlvfallet inte rimligt att avkrva oppositionen avancerade berkningar av hurstora beteendefrndringarna blir, men det r i hgsta grad relevant attefterlysa ngon formulering som signalerar vetskap om att dessa effekter finnsoch kommer att pverka utfallet. Anmrkningsvrt nog finns inte detta.

Mest problematiskt blir detta i samband med de freslagna miljskatterna.Syftet med hjda skatter p exempelvis koldioxid, handelsgdsel ochfluorerande vxthusgaser r att skapa beteendefrndringar som innebr attskattebaserna minskar och miljfrstringen hejdas. Om skatterna har avseddaeffekter p beteendet blir skatteintkterna drfr lgre n vad statiskaberkningar visar. Avsaknaden av dessa resonemang oroar, eftersomoppositionen avser finansiera delar av de hjda ersttningsniverna ochkvalitetshjningarna i den offentligt finansierade vlfrden med miljskatter.

Samma misstag begs nr oppositionen underlter att diskutera

beteendefrndringar orsakade av skatte och ersttningshjningarna. Om enmer geners akassa gr att anvndandet av arbetslshetsersttningen kar,


32/49

29

uppstr ven hr en beteendefrndring som gr att skatteintkterna blir lgreoch akasseutgifterna hgre n vad en statisk berkning visar. Frutom detbeklagliga i att detta sannolikt hjer arbetslsheten en smula, finns det en riskatt frslagets finansiering inte hller nr beteendeeffekterna beaktats. Hjd akassa riskerar allts att bli dyrare n vad oppositionen har tnkt sig.

Skattesystem och terminologi

Generellt skulle man lite tillspetsat kunna sga att oppositionen syr vidare pdet lapptcke som skattesystemet p senare r allt mer har tagit formen av.Tjugo r efter 1991 rs stora skattereform r vi tillbaka i en situation med ettkomplicerat och fragmenterat skattesystem. Momsen r differentierad,vrnskatten tycks ha kommit fr att stanna, riktade reduktioner avarbetsgivaravgifterna har infrts, jobbskatteavdraget r relativt komplicerat,fretagsgande och finansiering r lngt ifrn neutrala mellan olika former, och

s vidare. I en rapport fr Expertgruppen fr studier i offentlig ekonomi (ESO)har professor Peter Birch Srensen (2010) nyligen mot denna bakgrundargumenterat fr att Sverige behver en ny skattereform mot ett mer likformigtoch neutralt skattesystem. Opposition liksom regeringen borde ta intryck avESOrapportens reformfrslag istllet fr att frska finjustera den skatt somfr dagen tdrar sig strst uppmrksamhet.

Med sina frslag kommer oppositionen inte nrmare sitt eget ml om ettskattesystem som r likformigt, transparent och enkelt, samt med minimalamjligheter till skatteplanering. Bland annat fljande frslag skulle graskattesystemet mer komplicerat och i flera fall inbjuda till skatteplanering:

Skattereduktion till fretag som anstller en arbetsls ungdom Skattereduktion fr medlemsavgift i akassan Utfasning av jobbskatteavdraget vid mnadsinkomster mellan 40 000 kr

och 103 000 kr

Geografiskt differentierad kilometerskatt p tunga lastbilstransporter

Riskkapitalavdrag, frmodligen vid kp av onoterade aktier terinfrd frmgenhetsskatt, med begrnsade samhllsekonomiskt

negativa effekter

Oppositionen vill inte heller gra mycket fr att ka skattesystemetstransparens. Flera argument i motionen handlar om terminologi istllet fr omekonomi. Ett brande argument r att olika slags inkomster inte ska beskattasolika. Men istllet fr en debatt om huruvida skatten p frldrapenning ochsjukpenning borde vara densamma som skatten p arbetsinkomster, vore det

mer klargrande med en diskussion om hur hg nettoersttningen i dessabidragssystem borde vara. Vi menar med andra ord att oppositionens


33/49

30

mlsttning att minska skillnaden i beskattning mellan lntagare ochbidragstagare tar fel sikte. Istllet fr skatten p bidragen r detnettoersttningsniverna som br st i fokus: bde fr dem som tar emotbidragen och vid ekonomiska analyser av bidragssystemens effekter.

Samma invndning kan gras gllande skatten p pensioner. Oppositionenargumenterar terminologiskt: Pensionrer ska inte beskattas hrdare nlntagare. Pension r inget bidrag utan uppskjuten ln. Men i sjlva verketfinns det inget enkelt svar p vad en pension egentligen r, speciellt inte i detsvenska pensionssystemet. Pensionerna har inslag bde av uppskjuten ln ochav bidrag (garantipension), men ocks av kapitalinkomster(premiepensionsdelen) och omfrdelning med avseende p livslngd (bdefrvntad och faktisk).

Argumenten mot RUTavdraget utgr ett ytterligare exempel p terminologiskasammanblandningar. De tre oppositionspartierna skriver visserligen inget omRUT i sin budgetmotion, annat n att avdraget ska avskaffas, men Mona Sahlinoch Lars Ohly har i andra sammanhang uttryckt att RUTavdraget r ensubvention och att RUTjobben r bidragsberoende. Att kalla enskattereduktion fr en subvention r frvirrande. Det r mjligen korrekt attsga att skattesystemet uppmuntrar hushllsnra tjnster men inte att de somutfr dessa tjnster r bidragsberoende.

RUTavdraget frtjnar att uppmrksammas lite noggrannare. Oppositionenrknar med att kostnaden fr avdraget kommer att frdubblas frn 2011 till2012 vilket innebr att ett avskaffande skulle ge nstan 2 miljarder kronor i

kade skatteintkter. Men som vi redan har diskuterat i avsnittet om jobbenrknar oppositionen samtidigt inte med att ett endaste jobb gr frlorat nrRUTavdraget avskaffas. Det r svrfrsteligt varfr oppositionen inte kopplarsamman avdragsminskningen med ngon form av negativ sysselsttningseffekt.Exakt hur mnga nya jobb RUTavdraget har gett och kan frvntas ge r frstssvrt att sga. Att rkna med att RUT kostar tv miljarder utan att skapa ettenda jobb r dock knappast korrekt.

Om RUTavdraget br ocks nmnas att det utifrn ekonomiska modeller freffektiv beskattning framstr som mer attraktivt n ROTavdraget. Eftersom dehushllsnra RUTtjnsterna r lttare att utfra sjlv jmfrt med ROTtjnsterna blir RUTtjnsterna mer snedvridna av att beskattas (Ohlsson 1997).Finanspolitiska rdet (2010, s 191) menar drfr att argumenten fr RUTavdraget r starkare n argumenten fr ROTavdraget och att det r oskert omROTavdraget r samhllsekonomiskt lnsamt.

Att g igenom oppositionens vriga skattefrslag lter sig inte gras i den hrrapporten. Nedan kommenterar vi ngra av de skatter som det gr att dratydliga ekonomiska slutsatser om.


34/49

31

Arbetsgivaravgifter fr ungdomar

Oppositionen vill erstta den generella nedsttning av arbetsgivaravgifter frungdomar mellan 18 och 25 r med en skattereduktion fr arbetsgivare somanstller arbetslsa ungdomar mellan 20 och 25 r. Jmfrt med regeringens

nuvarande politik ser vi detta frslag som trffskert och kostnadseffektivt. Attsnka arbetsgivaravgifterna fr alla ungdomar r ett dyrt stt att f fler i arbete. 36 Dremot innebr oppositionens frslag att skattesystemet snarare blirmindre enhetligt och mer krngligt.

Utfasning av jobbskatteavdraget

Oppositionen vill behlla jobbskatteavdraget men freslr en utfasning i formav en skattehjning p 2,5 procentenheter fr mnadsinkomster mellan 40 000kr och 103 000 kr.

37

P stt och vis r det logiskt att p detta stt inrikta jobbskatteavdraget motgrupper med lgre inkomster; jmfrelser mellan arbets och bidragsinkomsteringr vldigt sllan i den privatekonomiska kalkylen hos personer medmnadslner ver 40 000 kr. Samtidigt r det problematiskt att utfasningeninnebr hjd marginalskatt..

36 Finanspolitiska rdet (2008, s. 211212) fr en ngot lngre diskussion som landar i sammaslutsatser.37

Klla: Martin Flodn, Ekonomistas,http://people.su.se/~mflod/ekonomistas/20100503_margskatt.png (28 juni 2010). Figurenexkluderar arbetsgivaravgifter.


35/49

32

Oppositionen vill liksom regeringen behlla den s kallade vrnskatten, detvill sga den extraniv av statlig inkomstskatt som tas ut med 5 procent prsinkomster ver 532 700 kronor. Argumentet fr denna skatt brukar vara attde som har rd ska bidra mer, men s har inte blivit fallet. Enligt Srensens(2010) berkningar ger vrnskatten upphov till en nettofrlust av

skatteintkter. Orsaken r att mnniskor blir mindre intresserade av att arbetaihop hga rsinkomster nr den faktiska marginalskatten kryper upp till 75procent. Vrnskatten kan ifrgasttas ven utifrn en studie av Bertil Holmlundoch Martin Sderstrm (2010) som tyder p att ett avskaffande av denna skattskulle f relativt sm effekter p skatteintkterna. Det r med andra ord inteskert att utfasningen av jobbskatteavdraget kommer att ge de skatteintkter(1 miljard kr per r) som oppositionen rknar med.

Frmgenhetsskatt

Eftersom de rdgrna partierna inte har kunnat komma verens om hur en nyfrmgenhetsskatt ska se ut r det frsts svrt att bedma skattensekonomiska effekter. Erfarenheterna frn den tidigare frmgenhetsskattensom avskaffades 2007 avskrcker dock frn det terinfrande somSocialdemokraterna sjlva har freslagit. Frmgenhetsskatten var en skadligskatt eftersom den drev stora mngder kapital ut ur Sverige. Under renstoppades ver 500 miljarder kronor undan i utlandet (Roine och Waldenstrm2009). Kapitalflykten ndvndiggjorde undantagsregler som innebar att flera avlandets allra mest frmgna mnniskor bland andra Stefan Persson ochFredrik Lundberg inte behvde betala frmgenhetsskatt p sina storaaktieinnehav. Frankrike r idag det enda land inom EU som har kvar enfrmgenhetsskatt.

Energiskatter

Vi har redan pekat p det motsgelsefulla i att inte berkna hur mycketskattebasen ndrar sig nr man hjer en skatt med syftet att styra mnniskorbort frn den beskattade varan. Dessutom vill vi nmna att skatterna pvattenkraft och krnkraft svrligen kan rknas till de skatter som syftar till attklimat, milj och energimlen ska kunna ns p ett effektivt stt. Dels rdessa tv skatter inte utformade fr att styra produktionen, dels medfr de tv

energislagen ytterst minimala utslpp av koldioxid.

Trngselskatt

Inom sin Stockholmssatsning freslr oppositionen att trngselskatt infrs pden hrt trafikerade Essingeleden redan i slutet av 2011. Det r ett vlkommetfrslag. Vr bedmning r att man ven br vervga att hja denna skatt.Trngselskatten ligger kvar p samma niv som nr skatten infrdes 2007.38

38 Eftersom Lag (2004:629) om trngselskatt reglerar skatten i kronor per passage har skatteninte rknats upp med inflationen.


36/49

33

Dessutom borde skatten frmodligen tilltas variera mer ver dygnet fr att pett mer effektivt stt kunna minska kerna i Stockholmstrafiken.


37/49

34

6FrdelningseffekternaOppositionen har ltit riksdagens utredningstjnst genomfra enfrdelningspolitisk analys av den rdgrna ekonomiska politiken.39 Analysengrundar sig p frslag som direkt berr individernas och hushllens inkomster,via ndrade transfereringar eller ndrade skatter (s. 98). Frutom effekter frett antal typhushll, redovisas resultatet i form av ett stapeldiagram, somframgr av figur 5 nedan.

Stapeldiagrammet ovan frmedlar ett tydligt budskap: 90 procent av hushllentjnar p oppositionens politik, och endast de 10 procent rikaste hushllen frdet smre. En nrmare granskning visar emellertid att detta r missvisande.

Fr det frsta r den frdelningspolitiska analysen i figuren ovan uppenbart inte

budgetbalanserad. En frsmring p 3 600 kronor fr de 10 procent rikastehushllen kan inte finansiera frbttringar p 1 800 kronor fr resterande 90procent av befolkningen.

Ngon vgledning om hur detta hnger ihop ges verhuvudtaget inte ioppositionens motion, men i promemorian frn riksdagens utredningstjnstframgr tydligt att [d]en direkta finansiella effekten av de infrdaregelfrndringarna berknas motsvara en frsvagning av de offentligafinanserna med ca 9,4 miljarder kronor 2011.40 I genomsnitt vinner varjesvensk 1 300 kronor, enligt utredningstjnstens berkningar.

39 RUT promemoria, Dnr 2010:0752.40 RUT promemoria, Dnr 2010:0752, s. 5


38/49

35

Detta betyder dock inte att oppositionens frslag r underfinansierade.Frklaringen r att utredningstjnsten har ftt instruktioner om att berknaden disponibla inkomsten fr respektive hushll med freslagna frndringarr 2011 [och jmfra] med de skatter och regler som gller 2010 (s. 96).

Eftersom oppositionen valt att lgga stora delar av finansieringen i form avskattehjningar frn och med 2012 kommer dessa inte med i denfrdelningspolitiska analysen.

Fr det andra: Det faktum att jmfrelsen grs med 2010 betyder att staplarna ifiguren till stor del innehller sdant som redan beslutats i riksdagen,exempelvis hjt grundavdrag fr pensionrer p 5 miljarder (till vilkaoppositionen adderar 2,5 miljarder). Vidare ingr oppositionens accepterandeav regeringens hjning (i 2010 rs vrbudget) av flerbarnstillgget (0,7miljarder).

Detta stt att utforma jmfrelsen p r naturligtvis korrekt om syftet r attjmfra hushllens disponibla inkomster 2011 med 2010, men missvisande somen jmfrelse mellan de tv regeringsalternativen. Med tanke p attbudgetmotionens siffror i vrigt uttrycks som avvikelser frn regeringenspolitik framstr oppositionens beskrivning av de frdelningspolitiska effekternasom vilseledande.

Diagrammet som ska sammanfatta de frdelningspolitiska effekterna avoppositionens politik, innehller allts kningar av hushllens disponiblainkomster som r resultatet av redan fattade beslut i riksdagen, samtidigt som

det inte beaktar finansieringen av den rdgrna politiken fullt ut.

Fr dettredje har riksdagens utredningstjnst p grund av analystekniskasvrigheter inte analyserat frslaget om hjd alkohol och tobaksskatt med12,5 procent. Frdelningseffekterna av tobaksskatten r emellertid ganskauppenbara: 20 procent av arbetarna, 16 procent av de lgre tjnstemnnen och5 procent av de hgre tjnstemnnen rker dagligen. Det r ocks vanligare attkvinnor rker. Alkoholskattens frdelningsprofil r det betydligt svrare attsga ngot om eftersom drickandets socioekonomiska struktur r betydligt merkomplex. Enligt SCB (2007) r hg konsumtion vanligare bland tjnstemn nbland arbetare, och vanligare bland hgre tjnstemn n bland lgre

tjnstemn. Intensivkonsumtion r emellertid vanligast bland mn iarbetarklassen.

Sammantaget menar vi att de tv frsta invndningarna r allvarliga. Figur 5och de resonemang som finns kring frdelningseffekterna i oppositionensbudgetalternativ r missvisande. Vi har inte sjlva mjligheten att graalternativa berkningar. Men ett mer korrekt stt att beskriva de kortsiktiga,statiska frdelningseffekterna av oppositionens politik r enligt vr mening att frvrvsarbetande frlorar, medan arbetslsa, sjukskrivna, och pensionrervinner.


39/49

36

7Ngra helhetsintryckEfter att ha gtt igenom budgetens olika omrden vill vi ta upp tre olika mnstersom framtrder nr budgeten betraktas som en helhet. Det gller anvndandetav utredningar frn riksdagens utredningstjnst, promillepolitik eller storaord om sm satsningar, samt de trskeleffekter som uppkommer i ensamverkan mellan flera av budgetens frslag.

Anvndandet av riksdagens utredningstjnst

Oppositionen anvnder flitigt promemorior frn riksdagens utredningstjnstsom underlag fr sitt budgetalternativ. De r inte ensamma om att nyttja

utredningstjnsten p detta stt. En sdan utredning ger onekligen visstrovrdighet t frslagen, men de instruktioner som ges till utredningstjnstenkan mycket vl vara s styrande att resultatet med skerhet blir det nskade.

Riksdagens utredningstjnst gr helt enkelt de berkningar de ombeds gra,vilka inte behver verensstmma med de berkningar som en utredare medfriare hnder skulle ha gjort. Vi r exempelvis vertygade om att en mindrestyrd utredare, ombedd att analysera frdelningseffekterna av oppositionensfrslag, inte skulle redovisa de vilseledande partiella berkningar somoppositionen vljer att lyfta fram.

Vi vill understryka att detta inte r ngon kritik av utredningstjnstens arbete isig, utan mot det stt p vilket partier och enskilda politiker stundom anvnderdessa utredningar som tillhygge i den politiska debatten. Det r heller ingen nyttfenomen: Exempelvis har bde Vnsterpartiet och Miljpartiet flera gngerunder denna mandatperiod anvnt utredningstjnsten fr att ge tyngd t dettmligen triviala konstaterandet att rknat i kronor (snarare n i procent, vilketr brukligt) ger regeringens skattesnkningar mest t hginkomsttagare (ochdrmed t mn). ven Centerpartiet lt utredningstjnsten rkna p avdragetfr hushllsnra tjnster i ett lge nr exempelvis Konjunkturinstitutet menadeatt det fortfarande var fr tidigt att utvrdera dess effekter.41

Om trenden fortstter r risken stor att RUT i framtiden tyngs ned av styrdautredningar med rent partipolitiska syften, och detta vore olyckligt.

41 Se exempelvis Budget ger mest till de rika, E24, 25 april 2007 (lnk:http://www.e24.se/pengar24/din-ekonomi/budget-ger-mest-till-de-rika_39023.e24 );Inkomstklyftorna kar mellan mn och kvinnor, DN-debatt, 22 juli 2009 (lnk:

http://www.dn.se/debatt/inkomstklyftorna-okar-mellan-man-och-kvinnor-1.915845 ); samtSveriges Radios Valrapportering, 4 mars 2010 (lnk:http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3615&grupp=9635&artikel=3485961).


40/49

37

Promillepolitik

Ett terkommande mnster i budgetmotionen ser ut s hr. De rdgrnabeskriver ett problem, argumenterar fr att det mste f en lsning ochfreslr sedan en tvrig anslagskning med ngon promille eller mindre. Det s

kallade skolkkslyftet r ett tydligt exempel. De rdgrna vill genomfra ettkvalitetslyft fr att maten ska bli bttre i skolorna (s. 47) vilket skulle feleverna att m och prestera bttre. Men med ett anslag p 50 miljoner kronor det vill sga sju promille av skolmatens kostnader blir kvalitetslyftet sannoliktbegrnsat. Mlet att eleverna i skolan ska f nylagad mat frn lokalatillagningskk istllet fr uppvrmd mat som krts lnga strckor (s. 47) skullenaturligtvis kosta betydligt mer n 50 miljoner att uppfylla.

Andra exempel p denna promillepolitik r statsbidragen till kvalitetshjningari kommunsektorn (


41/49

38

Mot den bakgrunden r utvidgningen av regeringens jobbskatteavdrag tillgrupper som inte arbetar, hjd ersttning i akassan och hjt bostadsbidragfrslag som samverkar till att frsmra drivkrafterna fr arbete.42

43

42 Fr mer om bostadsbidrag och trskeleffekter i familjepolitiken, se exempelvis SOU(2001:24).43

Klla: Eurostat. Diagrammet visar hur mnga procent av bruttoinkomsten som den enskildeinte fr behlla, och gller en ensamstende utan barn som tar ett arbete med 67 procent avsnittlnen fr en industriarbetare.


42/49

39

8Avslutande diskussionVi r medvetna om att vr granskning kommer att nagelfaras. P flera punkterkommer det frmodligen att vara mjligt att hitta forskning som sgerannorlunda. Sdan ser samhllsvetenskapen ut. Vr ambition har varit attfrska ge en bild av vilken samsyn som rder inom olika forskningsflt, venom det s gott som alltid finns enskilda studier som avviker frn det storaflertalet.

Vr granskning har visat att det p flera punkter finns gott om erfarenheter somrimligen borde beaktas nr den ekonomiska politiken utformas. Politik byggeremellertid ocks p vrderingar, och sdana kan inte vara sanna eller falska.Forskning kan i det lget ge vgledning om vilka avvgningar som mste grasmellan olika nskvrda ml.

Det r naturligtvis svrt att i en kort rapport ge en fullstndig och rttvis bild avett dokument som spnner ver mer n 100 sidor och som r tnkt att ligga tillgrund fr en kommande regerings ekonomiska politik. Vi har drfr tvingatsvlja vissa frgor och perspektiv att belysa. En kritisk lsare kan och br ifrgastta vrt urval. ven om vi i denna rapport fokuserat p ngra viktigaomrden finns det mycket annat som vi har lmnat drhn. Vi rekommenderardrfr alla att lsa oppositionens budgetfrslag i sin helhet och bilda sig en egenuppfattning.


43/49

40

ReferenserAghion, Philippe, Leah Boustan, Caroline Hoxby och Jerome Vandenbussche.Under utgivning. The causal impact of education on economic growth: Evidencefrom the United States. Brookings Papers on Economic Activity.

Albrecht, James, Gerard van den Berg och Susan Vroman. 2004. The knowledgelift: The Swedish adult education program that aimed to eliminate low workerskill levels. IFAU Working Paper 2004:17. Institutet fr arbetsmarknadspolitiskutvrdering.

Andersson, Roland. 2010. Stora frlustprojekt: Diskussion utifrn Citybanan och

hghastighetsbanor. Ekonomisk Debatt, 38 (3), 5364.Barro, Robert. 1999. Human capital and growth in crosscountry regressions.Swedish Economic Policy Review, 6 (2), 237277.

Berg, Erlend och Jrn Ratts. 2007. Do grants to state and local governmentsstimulate economic development? Opublicerat manuskript.

Bergh, Andreas. 2008. Den kapitalistiska vlfrdsstaten. Stockholm: Norstedtsakademiska frlag.

Bergh, Andreas och Gnther Fink. 2008. Higher education policy, enrollment,and income inequality. Social Science Quarterly, 89 (1),

den rödgröna politiken granskad - fores policy paper 2010:3

Documents