Linnéuniversitetet Institutionen för samhällsvetenskaper

C-uppsats i Statsvetenskap

Det omutbara Sverige?

En studie om korruption på kommunal nivå

Författare: Rosel Olofsson

Handledare: Per Strömblad

Termin: VT2012

Kurskod: 2SK300

Abstract

Linnaeus University School of Social Sciences

Spring term 2012

C-paper 15 p

Supervisor: Per Strömblad

Author: Rosel Olofsson

Title: Det omutbara Sverige – en studie om korruption på kommunal nivå

Words: 13 105

Corruption is widespread, and exists more or less in all countries in the world. It is today high on

the international political agenda as a result of globalization and is seen as a serious impediment

to development. In 2011, Sweden scored 9,3 out of 10 on the Transparency International

corruption index which gave the country a 4th

place of 182 on the list. This refers to a rather low

corruption. Although Sweden is a country with low level of corruption that does not mean that it

is completely corruption-free. During the last decade corruption scandals in Sweden has been

revealed. At the national level is the bribe scandal with Systembolaget in 2004 where a total of

92 persons were prosecuted, by foremost the largest. On the municipal level is the bribe scandal

in Gothenburg maybe the one freshest in mind. There is a reason to not completely dismiss

corruption as an existing problem in Sweden.

Often the measurements on corruption in Sweden are made at a national level. Therefore, this

paper is made to complement national research with a study on the municipal level, to determine

if there is a variation in the case of Sweden. The paper is based on the theory that a favorable

temptation structure can serve as an explanation for the appearance of corruption. Potential

underlying variables to the favorable temptation structure is also examined. A qualitative method

is used in the study of corruption in municipalities in the form of a comparative case study. Two

municipalities with corruption are examined and one without. A quantitative method is used in

the study of the potential underlying variables to the temptation structure. Result show that

corruption is a complex problem and that there is hard to find a general explanation to why

corruption exists in municipalities.

Keywords: Corruption, municipality, Sweden, temptation structure

Innehåll

1. Inledning ................................................................................................................................1

1.1 Problemformulering ..........................................................................................................2

1.2 Syfte och frågeställning .....................................................................................................4

1.3 Disposition ........................................................................................................................4

2. Teori .......................................................................................................................................5

2.1 Tidigare forskning .............................................................................................................8

3. Metod ................................................................................................................................... 10

3.1 Datamatris ....................................................................................................................... 10

3.2 Val av fall ........................................................................................................................ 11

3.3 Operationalisering och validitet ....................................................................................... 12

3.4 Tillförlitlighet i data ........................................................................................................ 14

3.5 Material och avgränsningar.............................................................................................. 15

3.5.1 Urval Brå .................................................................................................................. 15

3.5.2 Brottsstatistiken ........................................................................................................ 16

3.5.3 Urval Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada .................................................... 18

3.5.4 Övrigt material.......................................................................................................... 19

4. Kommuner och skyddsmekanismer mot korruption ......................................................... 20

4.1 Kort om kommunens uppbyggnad ................................................................................... 20

4.2 Hällefors kommun ........................................................................................................... 21

4.3 Norrköping kommun ....................................................................................................... 23

4.4 Lekeberg kommun ........................................................................................................... 26

4.5 Sammanfattning kommuner och skyddsmekanismer mot korruption ................................ 29

5. Statistisk del......................................................................................................................... 30

6. Slutsatser ............................................................................................................................. 32

6.1 Slutkommentar ................................................................................................................ 37

Referenslista ............................................................................................................................. 39

Figurförteckning

Figur 1. Koppling mellan institutionell omgivning och korruption ............................................ ..7

Figur 2. Hypotes om storlek och maktkoncentration ................................................................. ..8

Figur 3. ”Hypotetiskt exempel på brottslighetens selektionsprocess.” ...................................... 16

Figur 4. Analysschema över policydokument ............................................................................ 26

Figur 5. Sammanställning av analysschema ............................................................................. 29

Figur 6. Resultat statistisk analys ............................................................................................. 30

Figur 7. Resultat analysschema ................................................................................................ 34

Figur 8. Maktkoncentration som direkt påverkan ...................................................................... 36

Bilagor

Bilaga 1. Anmälda brott kommunal nivå (100 000/inv) ............................................................. 43

1

1. Inledning

Att kunna känna tillit i ett samhälle är viktigt för att samhällsbygget ska fungera och för att vi

människor ska kunna få en fungerande vardag. Demokratin bygger på att medborgarna känner

trygghet och tillförsikt mot det system vari de ingår. Om tilliten i ett samhälle försvagas genom

korruption finns det en risk för att demokratin undergrävs och i förlängningen en ökad risk att

hela samhällsbygget vittrar sönder. Tillgången till sociala tjänster såsom utbildning och hälsa

försvagas genom att allt mindre investeringar leder till ekonomisk stagnation. På så sätt kan

korruption ses som ett hinder för utveckling.1 Varför korruption uppstår går att spåra i tanken att

ingen i samhället vill vara den enda som agerar samhällsnyttigt när alla andra beter sig egoistiskt

även om summan av att alla agerade samhällsnyttigt skulle vara det absolut bästa för samhället.2

Redan misstanken om att andra människor agerar korrupt kan ha inverkan på det egna beteendet

och därför sänka den tänkta kostnaden för ett korrupt alternativ.3 En farlig vändpunkt blir därför

när samarbete och tillit bryts ned till misstro och korruption, för när väl misstro och korruption

etablerats är det väldigt svårt att vända den negativa trenden. Då korruption skadar tilliten och

tilliten behövs för att motverka korruptionen.

Korruption är vida utbrett och existerar mer eller mindre i alla världens stater. Den har idag

hamnat högt på den internationella politiska dagordningen som en följd av globaliseringen och

ses som ett allvarligt hinder för utveckling.4 Ett känt mått på korruption är Transparency

Internationals korruptionsindex som mäter korruption i flera olika länder. År 2011 låg Sverige på

4:e plats av 182 på denna lista, med siffran 9,3 av 10. Något som talar om en ganska låg

korruption.5 Även om Sverige verkar vara ett land med låg korruptionsnivå innebär detta inte att

det är helt korruptionsfritt. Under 2000-talet har korruptionsskandaler avslöjats såsom härvorna

kring Svensk Bilprovnings verksamhet, där sju anställda i Hedemora samt en företagare dömdes

i hovrätten för att ha mottagit mutor 2007,6 och där en besiktningstekniker i Malmö anhölls och

begärdes häktad i april 2011 misstänkt för att ha tagit emot mutor.7 På nationell nivå märks även

1 Sida (www) 16/3-12 2 Bergh A m.fl., (2007), sid 170-173 3 Andersson S red. (2012), sid 28 4 Sida (www) 16/3-12 5 Transparency International (www) 16/3-12 6 Sveriges Television A (www), sökdag 30/3-12 7 Westberg O (2011)

2

mutskandalen på systembolaget 2004 där tillslut sammanlagt 92 personer åtalades.8 På

kommunnivå är mutskandalen i Göteborg kanske den som finns färskast i minnet där bl.a. en

chef på det kommunala bostadsbolaget Poseidon åtalades för att ha mottagit 24 ton tegel till sin

privata villa, men som sedan frikändes i hovrätten.9 Det finns således en anledning till att inte

helt vifta bort korruption som ett existerande problem i Sverige, även om Sverige verkar vara ett

land med låg korruptionsnivå enligt Transparency International.

1.1 Problemformulering

Varför är då Sverige intressant som fall, när det finns många andra länder där korruptionen är

mer vida utbrett och där efterverkningarna är mycket mer tydliga? För det första går det att finna

i ett argument mot Transparency-data framfört av Staffan Andersson m.fl. i rapporten Hur

korrupt är en icke-korrupt stat? Dessa data bygger inte på människors direkt upplevda

erfarenheter av korruption utan på experters bedömningar av korruptionsnivån i ett land och

säger därför egentligen inte så mycket om den faktiska graden av korruption i landet. Bara för att

Sverige ligger bra till på Transparencys korruptionsindex betyder detta inte att landet är

korruptionsfritt och därmed inte bör studeras, utan det vi får veta är Sveriges relativa position

gentemot andra länder. Därmed fås ingen information om de faktiska problem med

maktmissbruk och korruption som kan finnas i Sverige vilka på sikt kan få ödesdigra

konsekvenser. Ett annat argument från samma rapport talar om Sveriges stat, där det finns en hög

grad av handlingsfrihet för tjänstemän och en offentlig sektor som är omfattande. Vilket enligt

forskare inom området som Jain och Aidt, borde generera ökade risker för korruption, och

därmed borde det i Sverige kunna förväntas ganska höga korruptionsnivåer.10

Kritik har även riktats i Riksrevisionens rapport Skydd mot korruption i statlig verksamhet från

2006 där det påpekas att det ofta är genom tillfälligheter som svensk korruption upptäcks. En

slutsats som också dras är att med tanke på de risker som finns är skyddet mot korruption inte

alls i paritet.11

Vidare menar statsvetarna Staffan Andersson och Gissur Erlingsson att den

förnyelse som skett i svenska kommuner med karaktären av New Public Management (NPM) är

speciellt känslig för korruption. Då denna omorganisering påverkar frestelsestrukturen givet att

8 Sveriges Television B (www), sökdag 30/3-12 9 Sveriges Television C (www), sökdag 30/3-12 10 Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008), sid 5f 11 Riksrevisionen (2006)

3

granskning och tillsyn inte anpassas efter den marknadsanpassning som NPM kan innebära.

Frestelsestruktur kan sägas stå för möjligheter att agera korrupt.12

Förnyelsen i NPM-anda är

något som pågått sedan slutet av 1980-talet och i och med kommunallagen som infördes 1991

har kommunernas frihet att organisera sin verksamhet och nämnder ökat. Utifrån detta valde 70

procent av kommunerna att göra omorganiseringar, vilket har lett till framväxten av en rad olika

organisatoriska lösningar och modeller. Gemensamma drag för en stor del av kommunerna vilket

bl.a. går under benämningen marknadsefterlikning, har lett till att externa aktörer såsom

konsulter, entreprenörer och andra kontrakterade serviceproducenter fått allt större betydelse.13

Tanken väcks att Sverige kanske inte är så korruptionsfritt som vi tror eller som indikeras av

Transparency International. Det kanske är så att det gömmer sig mycket mer under ytan än vi

tror. Vi i Sverige är kanske invaggade i en falsk trygghet då korruption under väldigt lång tid inte

setts som ett problem. Ett kontraargument mot detta är att det bara är falskt alarm, Sverige är väl

rustat mot korruption och de fall som uppkommit är bara tillfälligheter. I Sverige agerar man inte

korrupt. Vad är då kontentan av resonemanget? Rapporten från Riksrevisionen talar snarare emot

kontraargumentet och med tanke på de korruptionsskandaler som under 2000-talet framkommit

kan Sverige inte sägas vara helt korruptionsfritt. Detta är ett argument för att det är ett problem

som inte ska sopas under mattan.

Ofta talas det om Sverige som helhet och de mått som gjorts är på nationell nivå. Men vad säger

egentligen ett mått på helheten om de olika delarna? Kan det i Sverige förväntas finnas skillnader

på var korruption uppstår. Med skandalen i Göteborg i åtanke kan detta ses som en indikator på

att korruptionen är mer utbredd i Göteborg än på andra platser? Och kan detta i sin tur indikera

att korruption i sådant fall är vanligare i en stor kommun? Är det överlag stor skillnad mellan

kommuner när det kommer till korruption i Sverige, särskilt med införandet av NPM som anses

ge en ökad risk? Och vad säger det egentligen om kommuner idag när den största

omorganiseringen skedde under 1990-talet? Att ge svar på dessa frågor är inte helt enkelt då

forskningen här är långt ifrån heltäckande. Ytterligare en anledning till att studera just

korruption. Det är därför intressant att komplettera den nationella forskningen med en studie på

kommunal nivå för att utröna om det finns någon inomfallsvariation i fallet Sverige. Det är även

12 Andersson S, Erlingsson G (2010) 13 Montin (2007), sid 115ff

4

intressant att studera Andersson och Erlingssons idé om frestelsestruktur och om andra variabler

än NPM kan tänkas påverka denna. En sådan variabel skulle kunna tänkas vara storlek på

kommunen då det är stor skillnad mellan stora och små kommuners uppbyggnad och

organisation. En annan är sammansättningen i kommunens styre, vilka traditioner det finns då ett

långvarit styre torde öka risken för korruption genom att ruljansen på folk inte varit så stor. Då

lagen omfattar alla kommuner lika kan det vara av intresse att studera vad kommuner med grad

av korruption har gemensamt.

1.2 Syfte och frågeställning

Jag är intresserad av att studera om det finns någon inomfallsvariation när det kommer till

korruption i Sverige. Syftet med uppsatsen blir därför att förklara eventuella skillnader på

kommunal nivå när det kommer till kommuner med uppmätt grad av korruption och vilka

skyddsmekanismer som finns. Med skyddsmekanismer menas regler och policydokument som

specifikt rör korruption.

För att uppnå syftet har jag valt att utgå från följande frågeställningar:

1. Hur ser skyddsmekanismerna mot korruption ut på kommunal nivå och hur tydliga är de?

2. Finns ett samband mellan en gynnsam frestelsestruktur och kommuner med en uppmätt grad

av korruption?

3. Kan maktkoncentration eller storlek fungera som bakomliggande variabel till en gynnsam

frestelsestruktur?

1.3 Disposition

Uppsatsen är indelad i sex kapitel. Det som följer är ett teorikapitel som berör uppsatsens

teoretiska utgångspunkt, därefter kommer ett metodkapitel som behandlar upplägget på de

empiriska delarna. Kapitel fyra består av en kvalitativ undersökning där tre kommuner jämförs

följt av ett kapitel med kvantitativa inslag i form av en statistisk analys. Det sista kapitlet

presenterar uppsatsens och undersökningens resultat.

5

2. Teori

Den teori som uppsatsen kommer att utgå från är Andersson och Erlingssons teori om att en

gynnsam frestelsestruktur kan leda till ett mer korrupt beteende.14

Ett korrupt beteende är att man

på det allmännas bekostnad gynnar sig själv eller sina närmaste genom missbruk av

förtroendevald post eller offentlig tjänst. Författarna vill mena på att riskerna för maktmissbruk

och korruption har påverkats av de två senaste decenniernas reformer i landstingens och

kommunernas förvaltningsorganisationer. Att agera korrupt handlar inte om att vissa individer är

mer etiskt fördärvade än andra utan om att en stor del av de personer som utsätts för frestelsen att

lägga beslag på resurser på ett olämpligt sätt utan risk för upptäckt, kommer att göra just detta.

När individerna står inför valet att antingen försöka tillskansa sig fördelar för sig själv eller sina

närmaste på skattebetalarnas bekostnad eller att handla lojalt mot allmänintresset, antas de göra

en kostnadskalkyl. Om man vinner något på det korrupta beteendet och risken för upptäckt

genom bristfälliga tillsynsmekanismer är liten kommer man att välja detta beteende. Detta

beteende kommer även att väljas om vinsten med det korrupta beteendet övergår de tillgångar

personen i fråga får vid det lagliga beteendet, men här värderas även den moraliska kostnaden för

korrupt beteende in. Inräknat i kostnadskalkylen är alltså normerna om vad som betraktas vara

korrekt beteende i en given miljö kombinerat med spelreglerna. Därför kan sägas att det är

graden av frestelsestrukturen som avgör huruvida individen kommer att bete sig korrupt eller

inte. Den underliggande teorin för att analysera korruption på detta sätt är teorin om rationella

val och Beckers uppseendeväckande analys om förklaringar till brottsligt beteende.15

För dem som arbetar i offentliga organisationer existerar en institutionell omgivning som å ena

sidan ger mer eller mindre stora incitament att bryta mot existerande regelverk, å andra sidan

avgör graden av handlingsfrihet. Där den institutionella omgivningen genererar en gynnsam

frestelsestruktur borde därför korruption vara vanligast förekommande. Författarna har ställt upp

fem villkor när den institutionella omgivningen ger en gynnsam frestelsestruktur.

1. Individerna ges många möjligheter att lägga beslag på resurser genom att ägna sig åt

korruption.

2. Den institutionella omgivningen tillåter stor avkastning vid korruption.

3. Graden av tillsynen/övervakningen är låg.

14 Andersson S, Erlingsson G (2010) 15 Andersson S, Erlingsson G (2010)

6

4. Vid avslöjande av korrupt beteende ges förhållandevis låga straff.

5. Regelsystemen är oklara eller okända.16

Att betrakta korruption på detta sätt ger konsekvensen att omställningar i politikernas och

tjänstemännens institutionella omgivning, har inflytande på korruptionsnivåerna i det samhälle

eller den organisation som studeras. Författarna menar att en institutionell struktur som skulle

vara speciellt känslig för korruption är sådana med karaktären av New Public Management

(NPM), om inte granskning och tillsyn anpassas efter den marknadsanpassning som NPM kan

innebära.17

NPM fick stort genombrott under 1980-talet främst i Australien, Nya Zeeland och Storbritannien,

men är ingen enhetlig filosofi utan snarare en beteckning på ledning och styrning av offentlig

verksamhet. Övergripande kännetecken för den i Sverige är minskad statlig styrning av

ekonomin och offentliga kostnadsminskningar, förskjutning från politik till ledarskap med

prestationsbaserad löneutveckling och från processkontroll till efterkontroll med fokus på

resultat- och målstyrning, hög effektivitet förknippas med intern konkurrens som i sin tur kan

leda till extern konkurrens, medborgare betraktas som kunder på en marknad och deras

individuella rättigheter betonas. Även om NPM består av en blandning av olika och ibland

motstridiga principer, är kärnan i filosofin en förmodan om att marknad och konkurrens leder till

ökad kvalitet och effektivitet.18

Enligt författarna är det tydligt att frestelsestrukturen i svenska landsting och kommuner har

påverkats av NPM-reformer. Då upphandling och tillståndsgivning är något som frekvent arbetas

med i landsting och kommuner är tillfällena förhållandevis stora för att göra förtjänster på

korrupt beteende. Därför är kommuner och landsting extra känsliga i sin verksamhet för

korruptionsrisk. De verksamhetsformer som traditionellt betraktats som känsliga för korruption

har genom reformerna mot NPM fått en ökad omfattning och betydelse, särskilt belyses här

offentlig upphandling. Även om företeelserna i sig inte leder till korruption så innebär de ändå att

möjligheterna till korruption har ökat i och med reformerna mot NPM och försvagning av

möjligheten att kontrollera, straffa och bevaka sådant beteende. För att förhindra detta måste en

16 Andersson S, Erlingsson G (2010) 17 Andersson S, Erlingsson G (2010) 18 Montin S (2007) sid 117ff

7

Institutionell

omgivning

NPM

anpassning av kontrollsystemen till den nya organisationen göras när de organisatoriska

förändringarna sker, det bör även finnas en balans mellan ansvarsutkrävande och kontroll å ena

sidan och fokus på effektivitet å den andra. Något som inte alltid har skett.19

Figur 1. Koppling mellan institutionell omgivning och korruption.

Sammanfattningsvis kan sägas att teorin menar på att en gynnsam frestelsestruktur påverkar

risken för korruption och att den institutionella omgivningen har betydelse för

frestelsestrukturen. Vidare benämns här speciellt att NPM har betydelse för en gynnsam

frestelsestruktur. Men för att återknyta till stycket i problemformuleringen som berörde NPM så

har redan den största omorganiseringen mot NPM skett. Det finns därför anledning att tro att de

flesta kommuner har någon form av NPM i varierande utsträckning. NPM är även något som är

svårt att hitta mått på då det inte är en enhetlig filosofi.20

Därför har istället fokus riktats mot

frestelsestrukturen och andra faktorer som vid sidan om NPM kan tänkas finnas som

bakomliggande variabler.

Tidigare nämndes storlek utifrån tanken att beroende på hur stor kommunen är i form av

invånare torde kommunens organisation vara mer eller mindre omfattande och på så sätt påverka

den institutionella omgivningen. För att utveckla resonemanget lite, i en mindre kommun där

organisationen också är mindre finns en risk att en ”alla känner alla” miljö uppstår genom att

ruljansen på folk inte är stor. Denna miljö skulle sedan genom det faktumet att alla känner alla

innebära en svagare granskning från både opposition, revision och media. Enligt Britt-Marie

Citron blir revisorerna färgade av att de är utnämnda av de politiker de ska granska. Media lär

känna makthavarna som de bevakar genom daglig kontakt och relationer och byteshandel

uppstår. Journalisten får en nyhet av politikern i utbyte mot att trycka ett budskap i tidningen.

19 Andersson S, Erlingsson G (2010) 20 Montin S (2007), sid 13 och 117ff

Frestelsestruktur

= möjligheter,

avkastning, grad

av övervakning

osv.

Risk för

korruption

8

Det blir sedan svårt vid upptäckt av oegentligheter att ”bränna sina källor”.21

På så sätt kan

storleken på kommunen påverka frestelsestrukturen till att bli gynnsam genom att granskningen

försvagas. Något som i sådant fall borde avspeglas i korruptionsstatistiken genom att de flesta

kommuner drabbade av korruption är små.

När det kommer till maktkoncentration som här står för långvarit styre är resonemanget liknande.

På samma sätt som ovan skulle maktkoncentration genom det faktumet att samma parti suttit vid

makten länge kunna leda till en ”alla känner alla” miljö. I detta fall blir ”alla känner alla” miljön

alltså inte knutet till storleken utan till maktkoncentrationen. Maktkoncentrationen skulle på

liknande sätt som ovan påverka frestelsestrukturen till att bli gynnsam genom att granskningen

försvagas. Utifrån detta torde storlek och maktkoncentration vara intressanta variabler som kan

tänkas påverka frestelsestrukturen. Storleken i sig, genom att den är liten, kan leda till en ”alla

känner alla” miljö och maktkoncentration genom att den i sig, oberoende av storlek, kan leda till

en ”alla känner alla” miljö.

Resonemanget utgår alltså från hypotesen att när en ”alla känner alla” miljö uppstår innebär det

en svagare granskning. En mothypotes till detta skulle vara att i en ”alla känner alla” miljö är

det svårare att vara korrupt då fler blickar riktas mot en i arbetet, vilket återstår att pröva. Att

studera om det finns en gynnsam frestelsestruktur i kommuner med korruption för att pröva

teorins giltighet blir därför steg ett. Steg två blir att studera om maktkoncentration och storlek

kan fungera som en förklaring när det kommer till gynnsam frestelsestruktur och korruption.

Figur 2. Hypotes om storlek och maktkoncentration

2.1 Tidigare forskning

Då Sverige under lång tid varit relativt korruptionsfritt har intresset för att studera korruption i

Sverige troligen inte varit så stort, vilket avspeglas i att litteraturen med just Sverige som fall inte

21 Andersson S m.fl. (2010) sid 237ff

Storlek Gynnsam

frestelsestruktur Korruption

Maktkoncentration

9

är så utbrett.22

Här presenteras lite av det material som ändå finns. Statsvetaren Staffan

Andersson har bl.a. skrivit en avhandling, Corruption in Sweden - Exploring danger zones and

change, vilken ger resultatet att områden vilka identifierats i den internationella litteraturen som

utsatta för korruption som t.ex. offentlig upphandling även är giltiga för Sverige. Slutsatsen dras

att även ingrodda manliga subkulturer kan vara problematiska samt identifieras vilka typer av

korruption som finns i Sverige.23

Tillsammans med Andreas Bergh, Gissur Ó Erlingsson, Mats

Sjölin och Richard Öhrvall bedrivs även forskningsprojektet Tillit och korruption i lokalpolitiken

som startade 2007 och avslutas 2012.24

Projektet har flera publikationer, däribland Hur korrupt

är en icke-korrupt stat? – Inblickar i lokala eliters subjektiva bedömningar vilken är den första

enkätundersökningen som gjorts som rör korruption och omfattar både politiker och tjänstemän

på kommunal nivå i nästan alla kommuner. Resultatet av undersökningen visar utifrån

respondenternas egna erfarenheter att en av 20 har fått korrupta erbjudanden och de upplever

korruption som ett problem av betydelse. Däremot anser respondenterna att korruption är något

som inte är utbrett.25

En rapport som gjorts ganska nyligen är Brottsförebyggande rådets Karteller och korruption -

otillåten påverkan mot offentlig upphandling från 2010 och där slutsatsen dras att karteller och

korruption vid offentlig upphandling bör tas på stort allvar. Kunskapsbristen när det kommer till

karteller som en otillåten affärsmetod är även stor.26

Då många undersökningar gjorda i Sverige

riktats mot nationell nivå anser jag att min uppsats fyller en funktion genom att bredda

kunskapen på en lägre nivå, nämligen den kommunala.

22 Andersson S m.fl. red. (2010), sid 11 och 20 23 Andersson S (2002) 24 Forskningsprojekt: Tillit och korruption i lokalpolitiken (2008-2012) 25 Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008) 26 Brottsförebyggande rådet (2010)

10

3. Metod

Uppsatsen kommer att vara av förklarande och teoriprövande karaktär då teorin står i centrum för

undersökningen, genom att jag utifrån de villkor som teorin ställer upp för en gynnsam

frestelsestruktur kommer försöka att förklara varför det finns korruption i vissa kommuner men

inte i andra. Tecken för en gynnsam frestelsestruktur kommer särskilt att bejakas i de fall som

väljs. Vid tillämpningen av urvalet av fall kommer en statistisk design att användas i form av en

datamatris som bygger på anmälda korruptionsfall i alla 290 kommuner. Utifrån denna har två

fall valts ut efter storlek och grad av korruption för att bilda analysenheter för en jämförande

fallstudie där kommunerna närgranskas.27

Efter närgranskningen har sedan en tredje

analysenheten valts ut för att fungera som referensfall. På det material jag kommer att använda,

vilken till största delen kommer bestå av offentliga dokument, har jag valt att göra en noggrann

läsning av textens helhet, delar och den kontext vari den ingår för att systematiskt kunna ta fram

det väsentliga innehållet. Med ett finare ord, använder jag mig av en kvalitativ textanalys.

Anledningen till detta är att vissa passager i texten kommer att vara viktigare för min

undersökning än andra. En beskrivande analys kommer att göras för att klargöra tankestrukturen

i dokumenten och därmed lyfta fram det väsentliga innehållet på ett begripligt sätt.28

I samband

med den jämförande fallstudien kommer hypotesen om maktkoncentration och storlek att prövas.

Datamatrisen kommer även att användas. Nedan följer en utförligare förklaring av de olika

delarna.

3.1 Datamatris

De statistiska inslagen i uppsatsen kommer bestå av en datamatris. Datamatrisen visar vilka fall

som undersöks utryckt i analysenheter och vilka kännetecken hos dessa objekt som ska

förklaras/beskrivas, dessa kännetecken utrycks som variabler. Datamatrisen blir på så sätt en

schematisk tvådimensionell tabell över den realitet jag valt att studera.29

Analysenheterna i

undersökningen består av alla Sveriges 290 kommuner och variabeln är vid urvalet av kommuner

anmälda korruptionsfall. Matrisen kommer sedan att byggas på genom att fler variabler läggs till

som antas påverka graden av korruption mätt i anmälda fall. Särskilt kommer maktkoncentration

och storlek att undersökas. Anledningen till att upprätta en datamatris är att studera om det finns

samband mellan oberoende och beroende variabler. Den oberoende variabeln brukar oftast

27 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 89, 96 och 108ff 28 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 210ff 29 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 45

11

utryckas som x och den beroende som y, där y om samband finns påverkas/ändras av x vid

förändringar i denna. I uppsatsen utgörs y av korruptionsstatistiken. Det är därför intressant att

studera om det går att utläsa något samband mellan någon av variablerna (x) som efter urvalet av

kommunerna läggs till och korruption (y). När två variabler studeras på detta sätt kallas det för

en bivariat analys. De uträkningar som till största delen kommer att användas är Pearsons r eller

korrelationskoefficienten som den även kallas som är ett mått på styrkan i sambandet där 1

uttrycker ett starkt positivt samband, -1 ett starkt negativt samband och 0 inget samband alls.

Spridningsdiagram kan även illustrera ett samband mellan två variabler där varje punkt i

diagrammet representerar en observation av x-y, genom att avläsa punkterna kan en tendens i

sambandet urskiljas. Den tänkta linje som speglar tendensen brukar kallas för regressionslinje

och lutningen på denna avgör styrkan i sambandet samt om det är negativt eller positivt. Är

linjen helt vågrätt finns inget samband och är sambandet fullständigt ligger alla punkter på linjen.

Om samband upptäcks i den bivariata analysen kommer även en multivariat analys att göras för

att se vad som händer med sambandet om en testvariabel läggs till, som en prövning av

sambandets styrka. Det kan även vara så att det inte finns något starkt samband från början men

att det sedan blir det genom att två variabler samvarierar. T.ex. att x och z tillsammans påverkar

y men inte var för sig.30

3.2 Val av fall

Vid en snabb överblick av statistiken över korruption på kommunal nivå toppas listan av mindre

kommuner men även stora kommuner finns med.31

Alltså kan inte storlek i sig utifrån

resonemanget tidigare vara den bakomliggande variabeln för en gynnsam frestelsestruktur och

sedan korruption. Vid valen av fall har därför en lika utfalls-design använts vilket innebär att

fallen väljs utifrån den beroende variabeln, alltså korruption. Fokus har lagts på att studera själva

frestelsestrukturen. Villkoren för en gynnsam frestelsestruktur kan vid en första anblick uppfattas

som ganska simpla och självklara, därför kan det vara intressant att studera om en gynnsam

frestelsestruktur är ett nödvändigt villkor för korruption. Med ett nödvändigt villkor menas att

endast om en gynnsam frestelsestruktur föreligger kommer korruption att kunna inträffa. Alltså

inträffar korruption bara när en gynnsam frestelsestruktur finns.32

Storlek har även tagits med i

30 Djurfeldt G m.fl. (2010), sid 153ff och 269f 31 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 32 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 122f

12

valet av fall för att dels få bredd på urvalet då det är en fallstudie som kommer att göras. Dels för

att se om hypotesen om maktkoncentration som bakomliggande variabel är giltig.

Brottsförebyggande rådets brottsstatistik över anmälda mut- och bestickningsbrott är det som

använts som underlag. I datamatrisen som upprättats har alla anmälda brott från 2008 till 2011

funnits representerade. I uträkningen har även brott anmälda per 100 000 invånare tagits med för

att en jämförelse ska kunna göras kommunvis. Detta mått visar hur korruptionen hade varit

fördelad om alla kommuner varit lika stora.33

För att kunna se vilka kommuner som hamnar

högst på listan över anmälda korruptionsfall har jag gjort en sammanställning i programmet

Excel, där summan av alla mut- och bestickningsfall per 100 000 invånare har räknats ihop per

kommun. Denna lista har sedan kompletterats med uppgifter om totalt invånarantal per kommun

från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada) för att få fram kommunernas storlekar.

Utifrån sammanställningen över korruption har den minsta och den största kommunen med högst

andel anmälda fall av korruption valts ut. Resultatet blev Hällefors som liten kommun då denna

kommun hamnar högst på listan över antal anmälda korruptionsbrott per 100 000 invånare med

antalet 111. Norrköping som stor kommun med fem fall per 100 000. En liten kommun utan

korruptionsfall har sedan valts ut som referensfall vilket blev Lekeberg34

Ytterligare resonemang

kring urvalet kommer under Material och avgränsningar.

3.3 Operationalisering och validitet

För att teorin ska kunna bli mätbar måste ett sätt utvecklas så att den kan analyseras. För att

uppnå god validitet bör det finnas en överensstämmelse mellan den operationella indikatorn och

den teoretiska definitionen.35

Korruption har mätts genom att den befintliga statistiken över

korruptionsbrott varit i blickfånget. Frestelsestrukturen har operationaliserats genom att se vart

de fem villkoren riktar fokus. Villkor ett berör vilka möjligheter som ges till ett korrupt beteende,

villkor två vilken avkastning som ges vid korrupt beteende, villkor tre hur övervakningen ser ut,

villkor fyra straff vid korrupt beteende och villkor fem om reglerna är oklara. Att avgöra vilka

möjligheter som ges för ett korrupt beteende i de olika kommunerna är svårt att studera. För detta

krävs nästan en närstudie på plats under en längre tid, vilket denna uppsats inte ger utrymme för.

Däremot hoppas jag genom att studera villkor tre, fyra och fem kunna uttala mig om vilka

33 Brottsförebyggande rådet(2006), sid 83ff 34 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1) 35 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 58ff

13

möjligheter som skulle kunna tänkas ges. Om det finns en svaghet i dessa eller om de saknas

torde det leda till ökade möjligheter. Detta kommer inte ge ett helt tillfredsställande svar på

villkor ett men i alla fall ge en bild av vilken tendens som finns.

Villkor två är lite svårare då den berör hur stor avkastning korruption ger i den institutionella

omgivningen, här skulle ekonomiska aspekter kunna studeras men dessa kommer fortfarande inte

att kunna besvara frågan om storleken på avkastningen. Då jag inte lyckats att finna

tillfredsställande mått på avkastning i samband med korruption har jag valt att inte studera detta

närmare och istället lägga mer fokus på resterande villkor.

När det kommer till villkor tre som handlar om grad av tillsyn och övervakning går det ihop lite

med villkor fem som berör regelsystemen och dess tydlighet. Valet har därför gjorts att baka ihop

de två villkoren i analysen. För att undersöka villkoren har jag valt att studera om det finns

policydokument eller regler inom kommunerna som berör korruption. Enligt en rapport från

Brottsförebyggande rådet från 2007 är brist på regelverk kring givande och tagande av mutor en

vanlig orsak till korruption på arbetsplatsen och leder till att det upplevda handlingsutrymmet

hos anställda ökar genom osäkerhet och okunskap om vad som gäller.36

Därför kommer

policydokument rörande mutor alternativt regler kring mottagande av gåvor att specifik

undersökas. Enligt Andersson och Erlingsson utgör offentliga upphandlingar ett riskområde som

särskilt berörts av omorganiseringar i NMP-anda. De har även blivit en allt viktigare del i den

offentliga verksamheten.37

Därför kommer även tid att läggas på att studera om kommunerna har

någon form av upphandlingspolicy, här kommer specifikt regler kring direktupphandlingar även

att tas hänsyn till. Anledningen är att transparensen är mycket lägre vid direktupphandling och

därför är risken för korruption större.38

Utifrån Brottsförebyggande rådets rapport där

avsaknaden av kontrollsystem anges som en förklaring till korruption samt att även om sådana

finns så saknas kunskapen om dem har vikt även lagts här.39

Kontrollsystemet på kommunal nivå

är revisionen. Därför kommer jag se om det finns några specifika bestämmelser rörande den

interna kontrollen.

36 Brottsförebyggande rådet (2007), sid 36 37 Andersson S, Erlingsson G (2010) 38 Eisler Hans (2008) 39 Brottsförebyggande rådet (2007) sid 11

14

Fokus kommer att ligga på dels tydligheten i policydokumenten, dels vilka policydokument som

finns. Generellt kommer tydligheten att granskas utifrån om dokumenten anger vilka de riktas

till, om det finns klara definitioner samt om ansvar anges. Varje kommun kommer även att

kontaktas där frågan ställs ifall korruptionsfrågor är något man aktivt arbetar med i kommunen

genom t.ex. utbildning av personal eller dylikt då det inte framgår av hemsidan. Kontakten

kommer även att tas för att få fram dokument som eventuellt inte finns på hemsidan.

Villkor fyra som berör straffmängden vid korrupt beteende kommer att undersökas genom att en

genomgång av lagen görs, eventuell kritik mot lagen kommer även tas upp. Då lagen är lika för

alla kommuner kommer denna aspekt inte att studeras specifikt i de olika kommunerna utan mer

fungera som en bakgrund. Men om det skulle visa sig att lagen och straffmängden kan anses

otydlig borde det tillsammans med brister i villkor tre och fem öka möjligheterna för korrupt

beteende och därmed en gynnsam frestelsestruktur.

Då det inledningsvis även talades om maktstruktur som en potentiell bakomliggande variabel till

en gynnsam frestelsestruktur kommer en undersökning av kommunfullmäktiges sammansättning

och vilka partier som varit störst under de senaste fyra valen att göras. Detta för att se om

maktkoncentration skulle kunna finnas som en bakomliggande variabel. Storlek kommer även att

undersökas i den statistiska delen för att helt kunna avskrivas som bakomliggande variabel.

Utfallet utifrån teorin och hypotesen torde bli att kommunerna med korruption har en gynnsam

frestelsestruktur som inte finns i den korruptionsfria och att det finns en maktkoncentration.

Det som kommer studeras är:

Policydokument/regler rörande gåvor/mottagande av muta

Policydokument/regler för offentliga upphandlingar

Policydokument/regler internkontroll

Maktkoncentration

3.4 Tillförlitlighet i data

Statistiken från Brottsförebyggande rådet bygger på en indelning efter län, där kommunerna

presenteras länsvis. I vissa län finns ett visst antal anmälda mut- och bestickningsbrott som inte

går att placera in på någon kommun. Dessa placeras in i en ruta för uppgift om kommun saknas

som jag här även kallar för bortfall. Varje län har en sådan och graden av bortfall varierar mellan

15

länen. Detta påverkar givetvis utfallet i vissa län då vissa kommuner som i undersökningen

betecknas som korruptionsfria mycket väl skulle kunna ha anmälda fall av korruption som inte är

registrerad. Då fallen i studien valts efter grad av korruption finns ingen risk och när det gäller

Lekeberg kommun har Örebro län inte något bortfall.

3.5 Material och avgränsningar

Det material som inhämtats till den statistiska delen i uppsatsen är befintlig statistisk data hämtat

från Brottsförebyggande rådet och Kommun- och landstingsdatabasen Kolada. De har nyttjats då

Kolada utgör en väldigt bra samlad databas för statistik på kommunal nivå och Brå kompletterar

denna med brottsstatistiken. Båda får anses trovärdiga då Brå är en myndighet som arbetar på

uppdrag av regeringen40

och både svenska staten och Sveriges kommuner och landsting är

medlemmar i den ideella förening som Kolada ägs av.41

När maktkoncentrationen studerats har

de senaste fyra valen varit i blickfånget och information om mandatfördelning har hämtats från

Valmyndigheten. Detta för att mejsla ut hur makten varit fördelad under en längre tid.

3.5.1 Urval Brå

När det kommer till urval i databaserna har statistik från Brå från året 2008 till och med 2011

studerats av den anledningen att det är så långt som statistiken rörande mut- och

bestickningsbrott sträcker sig. Argumentet för att ta alla fyra år är att det ger den mest rättvisa

bilden av korruptionsspridningen, då enskilda årsvariationer får mindre vikt.

När det kommer till frågan om mått på korruption är det något som är väldigt svårt att mäta och

det är svårt att få en uppfattning om hur utbredd den är. Vi vet sedan tidigare att Sverige ligger

bra till på Transparency Internationals korruptionsindex, vilket ger en bild av ett land med lite

korruption. Trots det handlar det snarare om hur Sverige ligger till i förhållande till andra länder

vilket egentligen inte säger någonting om hur omfattande korruptionen är i Sverige. Därför anser

jag det mer intressant att studera den faktiska korruptionen snarare än den bedömda graden av

korruption. För detta ändamål har brottsstatistik valts. När brottsstatistik studeras bör

medvetenheten finnas att den kan präglas av ett stort mörkertal då inte alla brott kommer in i

statistiken. Enligt Brottsförebygganderådet finns vid sidan av den anmälda brottsligheten en dold

brottslighet vars storlek är okänd och beroende på brottstyp varierar. I vissa fall kan det till och

40 Brottsförebyggande rådet B (www), sökdag 6/5-12 41 Kommun- och landstingsdatabasen B (www), sökdag 6/5-12

16

med talas om att de anmälda fallen endast är toppen på ett isberg.42

När det kommer till

korruption går det nog att tala om ett visst mörkertal. En ytterligare kritik mot brottstatistik är att

det är svårt att veta vad det är den fångar upp, då det över tid både kan vara ett mått på

korruption men även på rättsväsendets effektivitet.43

Trots kritiken anser jag ändå att detta mått

är bättre än den bedömda graden av korruption. För att komma verkligheten ännu närmare har

jag valt att studera anmälda istället för lagförda brott. Då statistiken för lagförda brott endast i de

flesta fall, redovisar huvudbrottet medan brottsstatistiken redovisar alla brott på en anmälan.

Risken är att vissa brott där korruption i egentlig mening kanske inte förekommit utan endast

varit en misstanke kommer med. 44

Men med tanke på mörkertal när det kommer till korruption

har slutsatsen dragits att anmälda brott ändå är att föredra. Detta framkommer av figuren nedan

hämtat från Konsten att läsa statistik om brottslighet publicerad av brottsförebyggande rådet

2006. Fortsättningsvis är alltså korruptionsbrott likvärdigt med anmälda brott.

Figur 3. ”Hypotetiskt exempel på brottslighetens selektionsprocess.”

Källa: Brottsförebyggande rådet (2006), sid 69

3.5.2 Brottsstatistiken

I brottsbalken är bestämmelserna angående korruptionsbrott uppdelade på kapitel 17 och 20.

Kapitel 17 som rubriceras Om brott mot allmän verksamhet m.m. berör i sjunde paragrafen

42 Brottsförebyggande rådet A (www), sökdag 24/4-12 43 Teorell J (2010), sid 73 44Brottsförebyggande rådet (2006), sid 30f

17

brottet bestickning. I det 20:e kapitlet Om tjänstefel m.m. berörs i paragraf två mutbrott. Det

finns även bestämmelser i andra kapitel som också snuddar vid korruptionsbrott såsom

otillbörligt verkande vid röstning m.m. (17 kap. 8§), eller Tjänstefel eller grovt tjänstefel (20 kap.

1§) men de föreligger endast om brottet inte rubriceras som mutbrott. T.ex. döms en person som

mottagit muta för att rösta på ett visst sätt för tagande av otillbörligt belöning vid röstning, om

det ej är mutbrott. Då brotten rymmer mer än endast korruptionsbrott har jag valt att utesluta dem

då det blir svårt att veta vad som verkligen är korruptionsbrott och inte. I korthet är

personkretsen som omfattas av lagen sedan 1977 alla anställda i offentlig eller privat tjänst,

vidare räknas även andra som ingår i personkretsen upp i punktform. Ett exempel hämtat härifrån

är ledamot av nämnd, verk, styrelse, kommitté eller annan dylik myndighet som hör till kommun,

kommunalförbund, stat eller landsting. 45

Då min undersökning berör kommunalverksamhet kan det ses som ett problem att även den

privata sfären räknas in och på så sätt blir representerat i brottstatistiken under mut- och

bestickningsbrott. Men då lagen är lika för alla kommuner finns inget som tyder på att det skulle

drabba någon enskild kommun hårdare och på så sätt ge utslag i statistiken. Mycket av den

kommunala verksamheten idag sker också i samröre med det privata. Dock bör medvetenheten

finnas vid utläsningen av statistiken och slutsatserna som kommer därefter.

När det kommer till hur statistiken redovisas i Sverige kan det vara värt att notera

tillvägagångssättet för att få förståelse för vad siffran på brottet innehåller. I Sverige räknas varje

brott för sig, om t.ex. en individ skulle göra sig skyldig till både mutbrott och bestickningsbrott

samtidigt räknas varje brott för sig oberoende av vilket som anses som allvarligast. Detsamma

gäller om flera brott begåtts under flera år. Dock bör medvetenhet finnas om att det är efter

tidpunkten på anmälan som brottet registreras, alltså det år som anmälan görs blir också det år

som brottet registreras under. I Sverige är statistiken även upprättad efter anmälan till polisen

vilket får konsekvensen att det blir något fler antal anmälda brott i statistiken än om det istället

hade inrättats efter genomförd utredning.46

45 Holmqvist m.fl. (2009), sid 17:27ff och 20:34ff 46Brottsförebyggande rådet (2006), sid 17f

18

3.5.3 Urval Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada

Från databasen Kolada har jag inhämtat storleksvariabeln och kontrollvariabler för den

multivariata analysen. 2010 är det år jag valt att inhämta materialet från, till största del baserat på

att året befinner sig inom den tid korruptionsstatistiken tagits ifrån och de tilltänka variablerna i

undersökningen inte är av den karaktären att de ändrar sig avsevärt mycket från år till år. Studien

skulle bli för omfattande om hänsyn skulle tas till statistiken för alla fyra år, därför har ett

mittenår valts.

Att storleken finns med i urvalskriteriet är som nämnts tidigare för att få bredd på

undersökningen och pröva hypotesen om maktkoncentration. Tanken har också varit att om

fallen i grunden är olika kan den minsta gemensamma nämnaren kanske säga något om varför

korruption uppstått. Referensfallet har sedan valts utifrån tanken om likhet för att se om de

skillnader/likheter som upptäcks i jämförelsen är unika för kommuner med korruption och därför

kan fungera som förklaringar.

När det kommer till kommunindelningen av små respektive stora kommuner har jag valt att

använda mig av Koladas befolkningsindelning. Kommunerna är indelade i nio olika grupper

efter invånarantal. Där har jag räknat de i grupp ett och två som små kommuner med intervallet

0-9999 invånare och grupp åtta som stora kommuner med ett intervall på 100 000-199 999

invånare. Anledningen till att grupp nio valts bort är att den endast innehåller tre kommuner vilka

är väldigt unika med sina stora invånarantal. Därför blir de inte representativa för en vanlig stor

kommun i Sverige.47

Därför valdes Stockholm bort som fall även om kommunen låg en plats

över Norrköping i korruptionsstatistiken. I urvalet av kommun med låg korruption har detta fall

valts från samma län som Hällefors. I Örebro län fanns från början fyra kandidater men då

Lekeberg var den kommun som låg absolut närmast Hällefors i invånarantal valdes denna.48

Anledningen till att de små kommunerna valts från samma län är för att de ska kunna vara

jämförbara och för att förhindra alltför stora skillnader. Invändningen kan göras att de inte

behöver vara lika bara för att de tillhör samma län, men resonemanget har varit att de inom

samma län troligen är mer lika än kommuner från olika, t.ex. en kommun från Norrbotten och en

från Skåne. Anledningen till att en stor kommun utan korruption inte valts från Östergötlandslän

där Norrköping ingår är för att 33 av 43 anmälda korruptionsbrott befinner sig i rutan uppgift om

47 Kommun- och landstingsdatabasen A (www), sökdag 29/4-12 48 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1)

19

kommun saknas. Detta ger en osäkerhet kring om de kommuner som nu står som korruptionsfria

verkligen är det.49

3.5.4 Övrigt material

För att ta reda på vilka policydokument som finns i respektive kommun har jag använt mig av

kommunernas hemsidor. Kommunerna har även kontaktats för komplettering av material som

eventuellt inte funnits på hemsidan. Rapporter från både Brå och Riksrevisionen har använts då

dessa har givit en nationell överblick över korruption i Sverige.

49 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12

20

4. Kommuner och skyddsmekanismer mot korruption

I brottsbalken är bestämmelserna angående korruptionsbrott som jag valt att studera uppdelade

på kapitel 17 och 20 som tidigare tagits upp i uppsatsen. Om man bryter mot bestämmelserna är

straffet böter eller fängelse i högst två år om inte brottet anses grovt då fängelsetiden höjs till

högst sex år och lägst sex månader.50

Bestämmelserna kring mutbrott har kritiserats för att vara

svårförståelig och det med rätta enligt en offentlig utredning rörande mutlagstiftningen. Bl.a.

benämns att de korshänvisningar som uppstår då lagstiftningen är uppdelad på flera kapitel gör

att nuvarande lagtext är svårlästa. Lagtexten i 17 och 20 kapitlet ger även sken av att det är

belöningen som i sig är otillbörlig när det i brottsbalken talas om ”muta eller annan otillbörlig

belöning”. Detta ger en felaktig bild då det är uppgörelsen i sin helhet som otillbörligheten ska

hänföras.51

Denna bild av lagstiftningen förstärks också i en rapport från Brå där det benämns att

det kan vara svårt att veta var gränserna går pga. lagstiftningens något vaga gränser för vad som

utgör förmåner och otillbörliga gåvor.52

Således kan lagstiftningen i viss mån sägas vara

svårbegriplig.

4.1 Kort om kommunens uppbyggnad

Kommunfullmäktige har det grundläggande politiska ansvaret i varje kommun och väljs direkt

av medborgarna, i kommunen finns även nämnder av olika slag samt en kommunstyrelse.

Utifrån mandatfördelningen i kommunfullmäktige väljs kommunstyrelsen proportionerligt och

bildar på så sätt kommunens ”samlingsregering”. Varje kommun väljer själv hur den vill

organisera sin verksamhet och nämnder utifrån olika principer. Många kommuner har sedan

början av 1990-talet som tidigare nämnts, experimenterat med sin förvaltningsorganisation och

sin politiska organisation.53

För att återknyta min fallstudie till teorin kommer tre av de fem villkoren för en gynnsam

frestelsestruktur att undersökas. För att se om det skiljer sig i dessa punkter mellan de mer

drabbade kommunerna och den tillsynes korruptionsfria. Hypotesen om maktkoncentration

kommer att testas genom att se på mandatfördelningen i kommunfullmäktige under de senaste

fyra valen. Först kommer studien av Hällefors och Norrköping kommun att presenteras sedan

följer Lekeberg.

50 Holmqvist m.fl. (2009), sid 17:27ff och 20:34ff 51 SOU 2010:38, sid 13ff 52 Brottsförebyggande rådet (2007), sid 39 53 Montin (2007), sid 39ff, 71, 115ff

21

4.2 Hällefors kommun

Hällefors kommun ligger i Örebros län och har ett invånarantal på 7220 vilket är det lägsta på sju

år.54

Kommunen hamnar över listan på flest korruptionsbrott per 100 000 invånare på första plats

med stor marginal, 111 fall. I verkliga tal rör det sig om sju anmälda mutbrott och ett

bestickningsbrott.55

Efter valet 2010 har Koalition 2014 makten i kommunfullmäktige med 22

mandat av 31. Koalition 2014 är ett samarbete mellan Centerpartiet, Vänsterpartiet, Hällefors

oberoende och Socialdemokraterna där Socialdemokraterna innehar 11 av de 22 platserna som

största parti. Oppositionen består av Moderaterna med fyra mandat, Grythyttelistan tätt följt med

tre och sedan Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna på varsitt mandat.56

Sedan valet 1998

har Socialdemokraterna varit det största partiet med lägsta resultatet 33,69 % från 2010.

Oppositionen verkar inte ha varit så stark då det bästa resultatet för något av oppositionspartierna

(om man utgår från de partier som bildar opposition efter valet 2010) är moderaternas 12,59%

från valet 2010.57

När det kommer till policydokument rörande gåvor/mottagande av muta går det inte att finna

någon på hemsidan. Vid kontakt med kommunen anges att det ska finnas en

representationspolicy för kommunen, dock inte på hemsidan då den är under arbete.58

Trots flera

försök att nå berörd personal har dokumentet inte erhållits. Därför kan inte slutsatsen dras om

dokumentet finns eller vad det innehåller om det finns. Däremot finns handlingar rörande

upphandlingspolicyn vilken innehåller riktlinjer för extern upphandling av entreprenader samt

varor och tjänster som ska gälla utöver lagen om offentlig upphandling. Policyn innehåller 14

punkter där bl.a. objektivitet, affärsmässighet, likabehandling och konkurrensutnyttjande

benämns som grundläggande utgångspunkter. Vid inköp av varor och tjänster är

förhållningssättet att de gemensamma ramavtalen i första hand ska utnyttjas. Ett ramavtal avser

ett avtal med priser och övriga affärsvillkor som under avtalstiden gäller för hela kommunen.

Avtalet är mellan en leverantör av tjänster eller produkter inom ett tjänste-/produktområde och

kommunen. Endast när upphandlingens värde är lågt och om ramavtal saknas eller om synnerliga

skäl finnes får direktupphandling (inköp utan formell upphandling eller krav på anbud) ske. Här

54 Hällefors kommun A (www), sökdag 30/4-12 55 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 56 Hällefors kommun A (www), sökdag 30/4-12 57 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12 58 Schnaars Thorsten via telefon 21/5-12

22

anges lågt upphandlingsvärde 287 965 kronor (exkl. mervärdesskatt). Alla upphandlingar ska

publiceras på hemsidan och annonseras i en allmängiltig databas. Vidare benämns:

6. ”Dokumentation av alla upphandlingar skall ske så att skälen för beslut är tydliga och

lätta att förstå samt redovisas öppet.

7. Upphandlingar skall planeras i god tid och ske i nära samverkan mellan inköpare och

verksamhetsföreträdare hos kommunen.

8. De som arbetar med upphandling ute i verksamheten skall ha god kännedom om och följa

de regler för upphandling som gäller.” 59

Dokumentet anses tydligt då det förordar öppenhet, tjänstemäns och politikers ansvar att ha

kännedom om regler samt att upphandlingar ska planeras i god tid. Dock anges inte någon

definition på god tid inte heller vad som menas med synnerliga skäl som undantag för

direktupphandling.

Hällefors har även ett reglemente för intern kontroll från 2007. Syftet med reglementet är att

garantera att nämnderna och kommunstyrelsen vidmakthåller den interna kontrollen på ett

betryggande vis. Reglementet innehåller hur organisationen av intern kontroll ska se ut. Det

övergripande ansvaret faller på kommunstyrelsen, medan nämnderna inom respektive

verksamhet har det yttersta ansvaret för intern kontroll. Vidare har förvaltningschefen ansvar för

att de regler som ska gälla inom verksamheten är konkreta och utformade på ett sådant sätt att

den interna kontrollen blir bra och kan upprätthållas. De olika verksamhetscheferna har sedan

ansvaret för att informera anställda om reglerna. Till närmast överordnad eller till den som

nämnden utsett ska rapportering ske vid brister i den interna kontrollen. Det finns även angivet

regler för uppföljning av den interna kontrollen. Där varje nämnd ska anta en särskild plan för

uppföljning och rapportera till Kommunstyrelsen som sedan står för den slutgiltiga

utvärderingen. Dokumentet avslutas med tillämpningsanvisningar till reglementet.60

Dokumentet

är tydligt när det kommer till vem som är ansvarig för den interna kontrollen och hur den interna

kontrollen ska upprättas. Dock kan det diskuteras ifall det bästa är att rapportering ska ske till

närmast överordnad ifall det skulle vara så att det är denne som rapporteringen rör. Här hade det

kanske varit bättre med en utomstående.

59 Hällefors kommun B (www), sökdag 30/4-12 60 Hällefors kommun (2007)

23

Tillsynes har Hällefors både policy för upphandling och intern kontroll dock finns en osäkerhet

kring representationspolicyn. Reglementet för intern kontroll är från 2007 vilket innebär att det

fanns vid tillfället för korruption. Upphandlingspolicyn är inte är daterad. Det verkar även finnas

en form av maktkoncentration då Socialdemokraterna sedan 1998 varit det största och starkaste

partiet.

4.3 Norrköping kommun

Norrköping har under de fyra åren fått in sex anmälningar om antingen mut- eller

bestickningsbrott, vilket ger kommunen siffran fem brott per 100 000 invånare.61

Norrköpings kommunfullmäktige består av 85 ledamöter där Socialdemokraterna innehar flest

mandat med 31 följt av Moderaterna på 24, Miljöpartiet sju, Folkpartiet sex, Vänsterpartiet fem

och Kristdemokraterna, Centern och Sverigedemokraterna med fyra vardera. Det framgår inte

helt klart från hemsidan vilka partier som bildar majoritetsstyre med Socialdemokraterna. Men

utifrån uppdelningen i nämnderna är det Miljöpartiet och Vänstern.62

Även i Norrköping har

Socialdemokraterna varit största parti sedan 1998 med 36,6 procent som sämsta valresultat. Det

parti som varit näst störst är Moderaterna som legat på runt 25 procent av rösterna. Dock har de

borgerliga partierna aldrig kommit upp i tillräckligt många mandat tillsammans för att ”hota” det

Socialdemokratiska styret.63

När det kommer till policydokument rörande gåvor och korruption har Norrköping riktlinjer för

gåvor/mottagande av muta. Riktlinjerna för gåvor är ett utförligt dokument från 2006 som genom

reglerna ska garantera allmänheten en effektiv, rationell och opartisk offentlig förvaltning. De

huvudsakliga begreppen, bedömningsgrunderna och reglerna på området redovisas. Dock

poängteras att det alltid är upp till varje förtroendevald eller anställd att bedöma den situation de

ställs inför.

”Alla vi som arbetar inom Norrköpings kommun, är en del av den offentliga förvaltningen.

Vi arbetar på medborgarnas uppdrag och för deras bästa. Vi har därför ett särskilt ansvar

att bekämpa mutor och andra former av korruption inom vår verksamhet. En tjänsteman

61 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 (se även bilaga 1) 62 Norrköping kommun (www), sökdag 5/3-12 63 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12

24

eller förtroendevald ska inte ens kunna misstänkas för att låta sig påverkas av

ovidkommande önskemål eller hänsyn i sitt arbete.”64

Vidare beskrivs innebörden av mut- och bestickningsbrott vad en muta är, när den kan tänkas

ges, när ett mottagande är otillåtet och skulle osäkerhet uppstå finns råd och kontrollfrågor

uppställda. Reglerna inriktar sig mot alla anställda i kommunen, ledmöter av nämnder och

kommunfullmäktige samt de kommunala bolagen. Inga undantag gäller alltså för någon

personalkategori. Straffmängden och påföljder vid mut- eller bestickningsbrott finns angivet. Där

nämns dels straffmängden utifrån brottsbalken men även arbetsrättsliga konsekvenser,

uppsägning och skadestånd. Reglerna avslutas med att presentera exempel på förmåner som är

tillbörliga och vilka som inte är det.65

Norrköpings policydokument rörande gåvor och mutor är

väldigt utförligt och tydligt då vad en muta är, när den kan ges, vem reglerna riktar sig till, vad

som menas med otillbörligt genom exempel, och dessutom benämns vad straffet blir.

Norrköping har policydokument som berör upphandling vilken är från 2004. Riktlinjerna gäller

allt som kommunen köper från externa leverantörer och omfattar hela Norrköpings kommuns

organisation. Konkurrens, objektivitet och affärsmässighet ska gälla för all

upphandlingsverksamhet tillsammans med en genomsyra av helhetssyn och samverkan.

Direktupphandling får inte överstiga tre basbelopp och endast genomföras där ramavtal saknas,

men avsteg kan göras i undantagsfall om godkännande ges från Upphandlingsenheten.

”På uppdrag av kommunstyrelsen ligger det övergripande strategiska ansvaret för den

samlade upphandlingsverksamheten hos upphandlingsenheten. Detta medför bland annat

att upphandlingsenheten i samråd med respektive förvaltning/kontor skall utfärda och

vidmakthålla anvisningar som mera i detalj anger rollfördelning och ansvar för det

operativa arbetet med upphandlingar och avtal.”66

Upphandlingsenheten har för all kommungemensam avtalsförvaltning och upphandling ett

operativt totalansvar och ska verka för samordning av upphandling inom kommunen. Vidare ska

planering med god framförhållning föregå all upphandlingsverksamhet. Förtroendet till den som

deltar i beredningen av ett upphandlingsärende skall inte förfara så att dennes opartiskhet

64 Norrköping kommun (2006) 65 Norrköping kommun (2006) 66 Norrköping kommun (2004), sid 3

25

rubbas.67

I det här dokumentet jämfört med Hällefors påtalas inte öppenhet även om

upphandlingsverksamheten ska föregås av god framförhållning. Avsaknaden av en definition på

god framhållning kan även här kritiseras. Dock verkar Norrköping ha en säkerhetsmekanism när

det kommer till direktupphandling genom att de måste godkännas av Upphandlingsenheten. En

tjänsteman har därav inte lika stort utrymme att fritt tillämpa beslut för direktupphandlingar.

Den interna kontrollen berörs inte i något specifikt dokument mer än att det står i reglementet för

Norrköping kommuns nämnder att varje nämnd ansvarar för att den interna kontrollen är

tillräcklig.68

Vid kontakt med Norrköpings kommun fås informationen att de upplever korruption som ett

problem och därav upprättades de strama riktlinjer för gåvor och muta 2006. I dagsläget har de

även för att förebygga korruption under året gjort en stor utbildningssatsning. Denna utbildning

har skett genom Konsultföretaget PWC och riktats till tjänstemän som i hög omfattning

upphandlar entreprenader och andra tjänsteköp. Ca 150 tjänstemän har deltagit. Även personal-

och ekonomidirektören deltar i ett nätverksprojekt 2012 anordnat av SKL. Planer på att lyfta

frågan ännu tydligare för nyanställda chefer i deras utbildningspaket finns. Avsikten att i

framtida avtal med leverantörer bilägga kommunens regelverk som bilaga finns även.69

I

dagsläget verkar Norrköping aktivt arbeta med korruption som ett problem. Troligen kan det

bero på att kommunen varit korruptionsdrabbad.

I Norrköpings fall finns dokument för gåvor/mottagande av muta samt en upphandlingspolicy,

den interna kontrollen berörs inte specifikt i något dokument. Policydokument rörande gåvor är

från 2006 vilket innebär att även detta dokument fanns vid tiden för det korrupta beteendet.

Upphandlingspolicyn är från 2004. Norrköping verkar även ha en form av maktkoncentration då

Socialdemokraterna även här varit största parti sedan 1998. Dock verkar oppositionen vara lite

starkare här i form av fler mandat.

67 Norrköpingkommun (2004) 68 Norrköping kommun (2003) 69 Magnell Claes-Göran via mejl 15/5-12

26

Figur 4. Analysschema över policydokument

Regler Intern

kontroll

Regler

Upphandling

Regler

Gåvor/muta

Enhetligt styre

sedan 1998

Hällefors

kommun

JA (2007) JA (JA?) JA

Norrköping

kommun

NEJ JA (2004) JA (2006) JA

*Åren inom parentes anger när dokumentet antogs.

Utifrån detta schema kan slutsatsen dras att båda kommunerna har styret gemensamt. Då båda

kommunerna har regler/policys och de är från tiden innan korruptionsmätningen talar detta för

att en gynnsam frestelsestruktur inte har förelegat. Däremot återfinns maktkoncentrationen.

4.4 Lekeberg kommun

Lekeberg är en ung kommun som fram till 1995 hörde till Örebro kommun, invånarantalet ligger

också kring 7200 personer.70

Under perioden för undersökningen har inga anmälda

korruptionsfall registrerats.71

Lekebergs kommun styrs efter valet 2010 av Alliansen med 17

mandat av 35, där Centerpartiet är störst med sju mandat tätt följt av Moderaterna på sex mandat

och sedan kommer Kristdemokraterna och Folkpartiet med tre respektive ett mandat.

Oppositionen bildas av Socialdemokraterna med tio och Vänstern med ett mandat. Övriga sju

mandat är uppdelade mellan Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Framtidspartiet.72

När det

kommer till tidigare val har Socialdemokraterna, liksom vid valet 2010, även här varit största

parti sedan valet 1998. Dock verkar det inte behöva innebära att de suttit vid makten då även

Centern och Moderaterna har varit stora partier. Snarare kan det tala för att Alliansen varit i

majoritet, men där inte något av partierna under perioden haft tillräckligt mandat för att dominera

i samarbetet. På samma sätt som Socialdemokraterna varit det dominerande partiet i Hällefors

och Norrköping. Oavsett vilket av de tre största partierna som styrt har det funnits en stark

opposition.73

70 Lekeberg kommun A (www), sökdag 30/4-12 71 Brottsförebyggande rådet C (www), sökdag 29/4-12 72 Lekeberg kommun B (www), sökdag 30/4-12 73 Valmyndigheten (www), sökdag 30/4-12

27

Lekeberg kommun har ett policydokument från 2011 som berör muta och bestickning där

rättssäkerhet, effektivitet och demokrati anges som grundläggande värden för all offentlig

verksamhet. Kommunens förtroendevalda och anställda får inte missbruka sin ställning och

korruption får inte förekomma då det förstör ett förtroende som sedan är svårt att återbygga. Alla

förtroendevalda och anställda omfattas av lagreglerna för muta och bestickning som sedan

beskrivs och hänvisas till Brottsbalkens kapitel. Exempel på vad en muta kan tänkas vara ställs

även upp. Det personliga ansvaret för var och ens agerande poängteras också. I dokumentet ställs

tre frågor upp för de inom kommunen att ställa sig om de får erbjudande av utomstående part.

Samt:

”Några typiska situationer där du noga bör tänka dig för är inför erbjudande om gåvor,

testamentsförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, konferenser, resor,

fritidserbjudanden, tjänster eller krediter, men även vid erbjudanden om mer dolda

förmåner som exempelvis inköp till ”självkostnadspris” ska stor försiktighet iakttas.”74

Riktlinjer rörande måltider, kundträffar, studieresor, kurser och seminarium, gåvor, tjänster,

rabatter och lån, övriga erbjudanden och bonuspoäng följer sedan. Ett exempel är

”Det är aldrig tillåtet att låta sig bjudas i samband med en upphandling av vara eller

tjänst, oavsett vilken roll du har i upphandlingsprocessen.”75

I dokumentet fastslås att det bästa sättet att undvika svårigheter med gränsdragningen är att helt

undvika att ta emot förmåner och gåvor. Det sista som står är rutiner vid korruption eller

misstanke om det. Då närmaste chef ska kontaktas, chefen ska även finnas till hands vid frågor

kring vad en otillbörlig gåva eller förmån är, eller om övriga frågor finns.76

Liksom Norrköping

är detta dokument tydligt genom beskrivningar vad en muta är, vilka som omfattas av reglerna

samt exempel.

Lekebergs upphandlingspolicyn är från 2011 då förändringar i lagen om offentlig upphandling

gjordes 2010. Policyn gäller samtliga förvaltningar, nämnder, styrelser och verksamheter i

Lekebergs kommun och innehåller riktlinjer för extern upphandling och inköp av entreprenader,

74 Lekeberg Kommun (2011) A 75 Lekeberg Kommun (2011) A 76 Lekeberg Kommun (2011) A

28

varor samt tjänster. Riktlinjerna gäller utöver lagen om offentlig upphandling. Precis som i

Hällefors ska alla upphandlingar redovisas öppet och dokumenteras, skälen för beslut ska även

vara tydliga och lätta att förstå.

”Vidare ska upphandlingarna planeras i god tid och göras av ansvarig nämnd och

verksamhet. Samråd och konsultation bör ske med berörd personal på

ekonomiavdelningen. De som arbetar med upphandling ska ha god kännedom om och

följa de regler för upphandling som gäller.”77

Samtliga upphandlingar ska även på kommunens hemsida publiceras i en offentlig databas.

Direktupphandlingar får endast ske vid synnerliga skäl, då ramavtal saknas eller om vissa

premisser för förhandlat förfarande utan föregående annonsering är uppfyllda, här påtalas även

att Lekebergs kommun är en juridisk person. Gränsen för direktupphandling är 287 965 kronor. I

slutet beskrivs ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelse nämnder, förvaltningschefer och

övriga inköpare/beställare. Transparens, förutsägbarhet, ickediskriminerande, tydlighet och

proportionalitet ska kommunens krav genomsyras av.78

Precis som i Hällefors förespråkas

öppenhet, och upphandlingar ska gå att finna på kommunens hemsida. Liksom Norrköping

verkar även en säkerhetsmekanism finnas när det kommer till direktupphandling då

ekonomiavdelningen ska konsulteras. Ansvar för kännedom om rådande regler anges. Överlag är

det ett tydligt dokument, dock lider det av definitionsbrist när det kommer till tidaspekten god tid

och vad som menas med synnerliga skäl vid tillåtelse av direktupphandling.

På Lekebergs hemsida går det inte att finna något dokument rörande den interna kontrollen.

Dock har jag i en revisionsrapport om den interna kontrollen från 2011 gjord av revisionen funnit

att det 2004 antagits ett reglemente för intern kontroll i kommunen. Där rollfördelning och

ansvarsnivåer för organisationen beskrivs. Nämndernas rapporteringsskyldighet samt krav på

innehåll i internkontrollplanerna anges även och revisionen bedömer reglementet som

ändamålsenligt. Dock framgår av granskningen att inte alla nämnder har upprättat

internkontrollplaner och utvärdering av kommunens samlade system för internkontroll har inte

77 Lekeberg kommun (2011) C 78 Lekeberg kommun (2011) C

29

skett. 79

Utifrån detta får ändå slutsatsen dras att ett reglemente för intern kontroll finns även om

det inte verkar följas fullt ut. Dess tydlighet är svår att uttala sig om.

Vid kontakt med Lekeberg kommun uppges att kommunen inte upplever korruption som något

problem. Något aktivt arbete med korruption i fokus sker inte heller.80

Figur 5. Sammanställning av analysschema

Regler Intern

kontroll

Regler

Upphandling

Regler

Gåvor/muta

Enhetligt

styre sedan

1998

Korruption

enligt statistik

Hällefors

kommun

JA (2007) JA (JA?) JA JA

Norrköping

kommun

NEJ JA (2004) JA (2006) JA JA

Lekeberg

Kommun

(JA 2004) JA (2011) JA (2011) NEJ NEJ

4.5 Sammanfattning kommuner och skyddsmekanismer mot korruption

Alla kommuner i undersökningen besitter minst två av tre dokument. Detta indikerar att en

gynnsam frestelsestruktur inte förelegat i form av avsaknad av policy/regler. De båda

dokumenten rörande gåva/mottagande av muta får även ses som väldigt tydliga. Detsamma

gäller Hällefors reglemente för intern kontroll. De båda korruptionsdrabbade kommunerna har

därför i alla fall haft minst ett tydligt dokument vid tiden för korruptionsbrott. På så sätt indikerar

det att en gynnsam frestelsestruktur inte varit fallet då den interna kontrollen varit tydlig i

Hällefors och det inte varit något tvivel angående vad som anses som muta i Norrköping.

Upplevelsen har även varit att Lekebergs policydokument överlag inte varit nämnvärt mer

utförliga. Det som istället är utmärkande är att de båda korruptionsdrabbade kommunerna, till

skillnad från Lekeberg, båda har maktkoncentration trots en tillsynes avsaknad av

frestelsestruktur. Detta kan sägas stärka tesen om maktkoncentration men dock inte i form av

bakomliggande variabel till en gynnsam frestelsestruktur. Maktkoncentration skulle därför

utifrån detta istället kunna ses som en bakomliggande variabel till korruption.

79 Lekeberg kommun (2011) B 80 Brändholm Peter via mejl 3/5-12

30

5. Statistisk del

I denna del av uppsatsen redovisas det statistiska materialet. Undersökningen här baseras på

resultat från den kvalitativa delen. I början togs storlek och maktkoncentration upp som två

faktorer som vid sidan av NPM skulle tänkas påverka frestelsestrukturen. Storlek visade sig

ganska snabbt utifrån sammanställningen av kommuner med korruption, inte vara giltig utifrån

hypotesen. Då både små och stora kommuner var drabbade av korruption. Utifrån resultat i den

kvalitativa analysen kan sägas att det finns giltighet för tesen om maktkoncentration. Då en

gynnsam frestelsestruktur inte verkar vara ett nödvändigt villkor för korruption kan det vara

intressant att studera maktkoncentrationen närmare. För att helt avfärda storlek som

bakomliggande variabel kommer en regressionsanalys med enbart storlek att göras samt en

multivariatanalys där storlek och maktkoncentration samkörs. På samma sätt kommer även

maktkoncentration att prövas.

I analyserna har den beroende variabeln utgjorts av grad av korruption och den oberoende har

först varit storlek (modell 1), sedan maktkoncentration (modell 2), för att avslutningsvis i en

multivariatanalys utgöras av båda (modell 3). Multivariata analyser har även gjorts med fler

kontrollvariabler, dock skedde inget nämnvärt med resultaten därför har de inte presenterats här.

Resultatet blev detta:

Figur 6. Resultat statistisk analys

Modell 1 Modell 2 Modell 3

Storlek ,060 ,067

Maktkoncentration ,039 ,045

I en regressionsanalys fås i vanliga fall en mer avancerad tabell, här presenteras en mycket

förenklad figur av resultaten. Den siffra som här presenteras är b-koefficienten vilken anger

lutningen på linjen i sambandet. I modell ett kan sägas att sambandet är svagt positivt, alltså för

varje tiotusental i invånarökning ökar korruptionsfallen med 0,06. Tillsynes är detta inget starkt

samband, då ett starkare samband skulle haft en mycket högre siffra. Detta gör att vi kan avfärda

storlek som bakomliggande variabel. Detta förstärks även av att det lilla samband som fanns

31

även går i motsatt riktning mot vad som i början förväntades utifrån hypotesen. Då sambandet

visar på att korruptionen ökar med ökad storlek.

När det kommer till maktkoncentrationen framgick av den kvalitativa analysen att det i båda

fallen rörde sig om Socialdemokratiskt maktinnehav. Därför är det denna grad av

maktkoncentration som studerats i de olika kommunerna och prövats mot korruptionsstatistiken i

en regressionsanalys. Då det är svårt att få fram ett bra mått på maktkoncentration har

information om andelen röster uttryckt i procent inhämtats från Valmyndigheten från alla fyra

val sedan 1998. Procenttalen från Socialdemokraternas valresultat har sedan räknats ihop

kommunvis och sedan dividerats med fyra för att få fram ett medelvärde, där siffran 51 i sådant

fall skulle indikera att Socialdemokraterna troligtvis haft maktinnehav under hela perioden.

Siffrorna 35 och uppåt har även ansetts tillräckligt starka för att uttrycka någon form av

maktkoncentration, då även om Socialdemokraterna inte haft makten ensamma ändå haft mest att

säga till om genom flest mandat vid en koalition. Regressionsanalysen gav ett ännu svagare

resultat på ett samband här än när storlek prövades. För varje procentenhet som

Socialdemokraterna ökar, ökar korruptionen med 0,039.

Inte heller i den multivariata analysen kan vi tala om starka samband. När värdet för

signifikansnivån studeras är det också väl högt i alla tre modellerna (0,39, 0,488, 0,342, 0,422).

Detta innebär att de samband som finns, inte heller är särskilt säkra. För att kunna tala om en

säkerhet på 95 procents nivån vilket är standard inom samhällsvetenskapen får värdet inte vara

högre än 0,05.81

Därför kan slutsatsen dras att varken storlek eller maktkoncentration eller när de

körs tillsammans i en multivariat analys av allt att döma har stor betydelse för grad av

korruption.

Utifrån den kvalitativa analysen tycks maktkoncentration spela roll men efter den kvantitativa

analysen ger resultatet att sambandet inte gäller generellt. Då det är svårt att hitta bra mått på

maktkoncentration kan fler undersökningar krävas för att helt avfärda ett generellt samband

mellan maktkoncentration och grad av korruption, vilket inte funnits utrymme för här.

81 Esaiasson P m.fl. (2012), sid 381ff

32

6. Slutsatser

I detta sista kapitel kommer slutsatser som jag efter att ha arbetat med denna uppsats har kommit

fram till att presenteras, genom att min frågeställning besvaras.

1. Hur ser skyddsmekanismerna mot korruption ut på kommunal nivå och hur tydliga är de?

Det som jag inledningsvis kallade skyddsmekanismer har i uppsatsen utgått från en

operationalisering av Andersson och Erlingssons villkor för en gynnsam frestelsestruktur. Det

som har studerats är hur graden av tillsyn ser ut och hur tydlig den är. Detta har gjorts genom att

olika policydokument och regler i kommunerna studerats med tanken om att en frånvaro av

dokument innebär ett friare handlingsutrymme och en större osäkerhet om vad som gäller.

Dokumentens tydlighet har även varit i blickfånget då en otydlighet även kan leda till osäkerhet.

Lagen om mutbrott och bestickning har presenterats och kritik har även tagits med. Även om

villkoret får ses som konstant kan otydlighet om den finns, leda till vid avsaknaden av

policydokument förstärkandet av en gynnsam frestelsestruktur. Efter sammanställningen har

tanken varit att göra ett uttalande om möjligheterna till att agera korrupt. Då avsaknad, otydlighet

av/i dokumenten kan tänkas öka möjligheterna.

Vad gäller policydokument rörande gåvor/mottagande av muta finns det både i Norrköping och

Lekeberg kommun och troligen även i Hällefors. Norrköping kommuns dokument är väldigt

tydligt då det anger vilka som omfattas av reglerna, definitionen av en muta samt exempel på vad

som är otillbörligt och inte, och dessutom anges straffmängden och andra påföljder. Däremot

saknas angivelser för agerande vid misstanke om mutbrott, vilket inte heller kompletteras av

dokumentet om intern kontroll då Norrköping verkar sakna ett sådant. Lekeberg kommuns

dokument kan även det uppfattas som tydligt då det även här anges vilka som omfattas av

reglerna, definitionen av muta med exempel samt hur agerandet bör se ut vid misstanke om brott.

Alla tre kommuner har en policy som rör upphandling. Hällefors kommun har definitioner för

vad som menas med de olika typerna av upphandlingar och när de får göras. En

direktupphandling får endast genomföras när synnerliga skäl finns samt anges vilket värde som

inte får överstigas. Öppenhet är något som förordnas genom att upphandlingarna ska publiceras

offentligt på hemsidan. Det anges även att upphandlingarna ska planeras i god tid. Dock anges

inte vad som menas med god tid samt synnerliga skäl. Detta kan lämna utrymme för viss egen

33

tolkning. I Norrköping ska upphandlingsverksamheten genomsyras av konkurrens, objektivitet

och affärsmässighet. Det finns även här tydliga definitioner för de olika sorternas upphandlingar.

Direktupphandling får inte överstiga tre basbelopp och endast genomföras där ramavtal saknas,

men avsteg kan göras i undantagsfall om godkännande ges från Upphandlingsenheten.

Upphandlingarna ska även föregås av planering med god framförhållning. Här nämns ingenting

om öppenhet och även tidsaspekten god framförhållning kan tyckas något vag. Däremot kan

Upphandlingsenheten uppfattas som en säkerhetsmekanism då direktupphandlingar måste

godkännas här. I Lekeberg ska alla upphandlingar redovisas öppet och dokumenteras. Samtliga

upphandlingar ska publiceras på kommunens hemsida. Planeringen av upphandlingar ska ske i

god tid, i samråd med ekonomiavdelningen, av ansvarig nämnd. Medvetenhet om reglerna ska

finnas hos personalen. Direktupphandling får endast ske vid avsaknad av ramavtal och

synnerliga skäl åligger. I dokumentet är även ansvarsfördelningen mellan Kommunstyrelse

nämnder, förvaltningschefer och övriga inköpare/beställare beskriven. Dokumentet upplevs som

tydligt, dock gäller även här att planering i god tid och synnerliga skäl lämnar utrymme för

tolkning.

Hällefors kommun är den enda som har ett tillfredsställande dokument rörande intern kontroll.

Lekeberg verkar förvisso även ha ett som enligt deras revision bedöms som ändamålsenligt men

som inte ingått i denna undersökning, medan Norrköping saknar. Hällefors reglemente upplevs

som tydligt då ansvarsfördelningen är klart fördelad, regler för uppföljning av den interna

kontrollen finns samt tillämpningsanvisningar anges. Var rapporteringen vid brister i den interna

kontrollen ska ske är även utskrivet. Här kan det ifrågasättas om närmaste chef är den rätte att

rapportera till ifall det är denne anklagelsen riktas mot.

Sammanfattningsvis kan sägas att alla tre kommunerna i alla fall har något av dokumenten som

eftersöktes. Hur tydliga dokumenten sen kan anses vara går att diskutera. Båda dokumenten

rörande gåvor/mottagande av muta får ändå anses tydliga även om Norrköpings inte hade

angivelser om hur agerandet ska ske vid misstanke om muta. Upphandlingspolicy som alla tre

kommuner hade kan däremot ifrågasättas då en del utrymme lämnas för tolkning i alla tre

kommunerna. Särskilt när det kommer till tidangivelse och under vilka omständigheter

direktupphandling får ske. Däremot har både Norrköping och Lekeberg upphandlingsenheten

respektive ekonomiavdelningen som måste kontaktas innan direktupphandling sker. Hällefors

34

och Lekeberg har även riktlinjer för att upphandlingarna ska läggas ut offentligt, något som

saknas i Norrköping. Alla tre kommuners upphandlingspolicy får därmed ses som tydliga med

visst förbehåll. När det kommer till intern kontroll har Hällefors ett tydligt dokument, Lekeberg

kan sägas ha ett och Norrköping saknar.

2. Finns ett samband mellan en gynnsam frestelsestruktur och kommuner med en uppmätt

grad av korruption?

För att ge en överblick över de resultat som uppnåtts i undersökningen använder jag mig av det

sammanställda analysschemat från kapitel fyra. Här med de dokument som kan anses tydliga,

understrukna.

Figur 7. Resultat analysschema

Regler Intern

kontroll

Regler

Upphandling

Regler

Gåvor

Enhetligt

styre sedan

1998

Korruption

enligt statistik

Hällefors

kommun

JA (2007) JA (JA?) JA JA

Norrköping

kommun

NEJ JA (2004) JA (2006) JA JA

Lekeberg

Kommun

(JA 2004) JA (2011) JA (2011) NEJ NEJ

Som framgår av analysschemat är Lekeberg den enda kommunen med alla dokument och fallet

är att Lekeberg är den kommun som inte är drabbad av korruption. Det skulle kunna tyda på att

det i Lekeberg inte finns någon gynnsam frestelsestruktur. Dock är både upphandlingspolicyn

och policyn för gåvor/mottagande av muta från 2011 vilket gör det svårt att veta om de fanns

under tiden för kontrollen av korruption. Dessutom kan det inte helt uteslutas att Hällefors inte

skulle ha ett dokument rörande gåvor/mottagande av muta. Utifrån teorin om en gynnsam

frestelsestruktur och idén om den som ett nödvändigt villkor för korruption borde det ultimata

utfallet i Hällefors och Norrköping vara att de saknat alla dokument, eller i alla fall om de funnits

varit otydliga. Det hade inneburit ett ökat handlingsutrymme och större osäkerhet och därav fler

möjligheter. Då lagen till viss del också kan uppfattas som otydlig hade den inte heller fungerat

som skyddsmekanism fullt ut. Av undersökningen framgår dock att båda kommunerna har minst

35

två av tre dokument och att de kan anses tydliga. Dateringen för dokumenten indikerar också att

de fanns under tiden för korruptionen. Det borde innebära att en gynnsam frestelsestruktur inte

kan ses som ett nödvändigt villkor för korruption då korruption även inträffar när

frestelsestrukturen inte är gynnsam. Alltså faller teorin. Utifrån de mått på en gynnsam

frestelsestruktur som använts i denna uppsats.

Ett argument mot att en avsaknad av alla tre dokument är nödvändig för en gynnsam

frestelsestruktur kan dock påtalas. Att en gynnsam frestelsestruktur kan uppstå redan vid

avsaknaden av ett dokument som i Norrköpings fall med en frånvaro av policy av intern kontroll.

I Norrköping skulle fallet i sådant fall vara, att trots att det finns en policy för gåva/mottagande

av muta saknar kommunen dokument för intern kontroll. Även om reglerna är tydliga saknas

kontrollen vilket skulle kunna ge ökade möjligheter. Även upphandlingspolicyn i alla kommuner

skulle genom att de i vissa definitioner kan anses vaga leda till ökade möjligheter. Bristen skulle

i Hällefors inte heller kompletteras av någon skyddsmekanism i form av ytterligare kontroll som

Upphandlingsenheten i Norrköping och ekonomiavdelningen i Lekeberg. Även om de inte är

tillsatta som kontroll får de ändå den funktionen i och med att de som en andra part kommer in i

ärendet och därmed begränsar handlingsutrymmet. Det är också svårt att uttala sig om hur arbetet

med dokumenten ser ut i kommunerna, det kan ju vara så att dokumenten finns men inte används

och då försvinner deras funktion. Är resonemanget på detta sätt kan dock sägas att en gynnsam

frestelsestruktur alltid föreligger så länge man blundar för reglerna och att hitta mått på det kan

vara svårt.

Kontentan av resonemanget och svaret på frågan får bli att det inte nämnvärt finns en väldigt

tydlig skillnad med att frestelsestrukturen är mer gynnsam i de korruptionsdrabbade

kommunerna jämfört med den korruptionsfria. Utifrån måtten som använts. En gynnsam

frestelsestruktur kan därför inte heller med säkerhet sägas vara ett nödvändigt villkor för

korruption. Utan här krävs en djupare studie och kanske med andra mått än dem som använts i

denna uppsats. En intressant iakttagelse är dock att det de båda korruptionsdrabbade

kommunerna verkar ha gemensamt och som inte återfinns i den korruptionsfria är närvaron av

maktkoncentration.

3. Kan maktkoncentration eller storlek fungera som bakomliggande variabel till en

gynnsam frestelsestruktur?

36

I början av uppsatsen presenterades idén om att storlek och maktkoncentration skulle kunna ha

betydelse för en gynnsam frestelsestruktur och därmed korruption. Kommunens uppbyggnad och

organisation skulle skilja sig mellan kommuner beroende på storleken då fler invånare kräver en

större omfattning av styre. Alltså skulle en liten kommun med en mindre organisation kunna leda

till en ”alla känner alla” miljö då ruljansen inte är så stor. Vidare antogs att även

maktkoncentration skulle kunna generera en form av ”alla känner alla” miljö som skulle kunna

leda till en svagare granskning och därmed en gynnsam frestelsestruktur och alltså fungera som

en bakomliggande variabel. Denna ”alla känner alla” miljö skulle då uppstå oberoende av

storlek. Ganska snabbt konstaterades att storlek i sig inte kunde fungera som en bakomliggande

variabel då grad av korruption fanns i alla olika storlekar på kommunerna. Inte heller stämde

mothypotesen då det finns grad av korruption i små kommuner. Det förstärktes sedan ytterligare

i en regressionsanalys där sambandet mellan storlek och grad av korruption inte gav något starkt

giltigt samband. Hypotesen om maktkoncentration prövades genom att en liten kommun med

korruption och en stor kommun med korruption studerades. Samt prövades även

maktkoncentration som oberoende variabel mot korruption i en regressionsanalys.

Resultatet utifrån den kvalitativa undersökningen blev att maktkoncentration fanns i båda de

korruptionsdrabbade kommunerna och verkade utgöra den gemensamma nämnaren.

Maktkoncentration var också det moment som saknades i den korruptionsfria kommunen.

Utifrån resultaten om en gynnsam frestelsestruktur som ett nödvändigt villkor är det dock

tveksamt ifall maktkoncentration kan ses som en bakomligganden variabel. Snarare skulle det

kunna vara så att maktkoncentration skulle tänkas vara det som direkt påverkar korruption.

Eftersom det inte fanns en tydligt gynnsam frestelsestruktur i någon av de korruptionsdrabbade

kommunerna skulle en slutsats kunna vara att det var närvaron av maktkoncentration som

fungerade som den utlösande faktorn.

Figur 8. Maktkoncentration som direkt påverkan

Gynnsam

frestelsestruktur Korruption Maktkoncentration

37

En annan slutsats kan vara att maktkoncentration visst kan fungera som en bakomliggande

variabel till en gynnsam frestelsestruktur. Då ”alla känner alla” miljön slår ut rådande

kontrollsystem genom att gruppnormen blir den rådande istället för de riktiga reglerna.

Maktkoncentrationen skulle i sådant fall leda till att även om tydliga regler och dokument fanns

var det något som totalt ignorerades. Faktumet att tydliga policydokument och regler finns i

kommunen skulle i sådant fall inte vara ett bevis på att frestelsestrukturen inte är gynnsam. Om

fallet är på så sätt kan frågan även ställas ifall det mått på en gynnsam frestelsestruktur som

användes här är rätt mått att använda.

Utifrån regressionsanalysen med maktkoncentration framgår att det inte finns något starkt

samband mellan maktkoncentration och korruption att tala om. Därför kan sägas att

maktkoncentrationen mycket väl i Hällefors och Norrköping skulle ha kunnat utgöra den

utlösande faktorn, men generellt går det inte att dra slutsatsen att maktkoncentration är en

utlösande faktor för korruption. Slutsatsen blir därför att maktkoncentration mycket väl kan

utgöra en bakomliggande förklaringsfaktor till en gynnsam frestelsestruktur i vissa fall av

korruption men inte i alla. Svaret på frågan måste därför bli nej.

6.1 Slutkommentar

Korruption på kommunal nivå tenderar efter denna uppsats att vara väldigt komplext. Det är

svårt att hitta en enkel förklaring till när korruption uppstår, även om frestelsestrukturen ger en

god förklaring till under vilka omständigheter. Det tenderar att finnas flera olika omständigheter,

förklaringar och tillfälligheter till varför korruptionsbrott begås. Därför tror jag det är svårt att

hitta en generell förklaringsmodell. En kommun kan vara nog så skyddad men i slutet handlar det

ändå om vad individerna väljer att göra. I denna undersökning har de kommuner som studerats

haft i viss mån befintliga policy men här krävs mer arbete för ett fullt ut gott skydd. En viktig

komponent i arbetet mot att förebygga korruption är att se korruption som ett problem och aktivt

arbeta med frågor kring det något Norrköping verkar ha förstått. Här tror jag också att många

kommuner ligger efter då korruption i Sverige inte lyfts som något stort problem.

För att förstå och kunna förebygga korruption, som när det uppstår kan få avsevärda

konsekvenser för förtroende till makthavare, krävs mer studier kring ämnet. Med min uppsats har

förhoppningsvis ytterligare en pusselbit lagts som utgångspunkt för vidare studier.

Maktkoncentration är något som efter undersökningen verkar ha någon form av samvariation

38

med korruptionsfall. Kan andra kanske bättre mått på maktkoncentration hittas eller en mer

djupgående studie göras tror jag att intressanta resultat kan nås. Det kan även vara så att

samkörning med andra betingelser som ännu inte är klarlagda kan ge ökade resultat. Detsamma

gäller med storlek på kommuner även om det inte var som först förväntades. Det kan även tänkas

finnas fler andra tänkbara förklaringar till korruption som inte specifikt berörs i denna uppsats,

men som kan förklara varför man bryter mot regler även om de är tydliga.

39

Referenslista

Andersson Staffan (2002), Corruption in Sweden: Exploring Danger Zones and Change, Umeå

University: Department of Political Science

Andersson, Staffan. Bergh Andreas. Erlingsson Gissur Ó. & Sjölin Mats (red.) (2010),

Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Nordstedts.

Andersson Staffan, Erlingsson Gissur Ó (2010). ”Förvaltningsreformer och korruptionsrisker” i

Andersson, Staffan. Bergh, Andreas. Erlingsson, Gissur Ó. & Sjölin, Mats (red.): Korruption,

maktmissbruk och legitimitet. Stockholm: Nordstedts.

Andersson Staffan red. (2012), Motståndskraft, oberoende, integritet – kan det svenska samhället

stå emot korruption?, sökdag: 26/3-12, http://www.transparency-se.org/TI-

Sverige_ENIS_studie-2.pdf

Andersson S, Bergh A, Erlingsson G, Sjölin M (2008), Hur korrupt är en icke-korrupt stat? –

Inblickar i lokala eliters subjektiva bedömningar, sökdag 30/3-12,

http://lokalkorruption.files.wordpress.com/2011/06/rapport1.pdf

Bergh Andreas, Erlingsson Gissur, Sjölin Mats (2007), Tillit och korruption I svenska

kommuner, Statsvetenskaplig Tidskrift 2007/2, årgång 109 sid: 170-174

Brottsförebygganderådet (2010), Karteller och korruption - otillåten påverkan mot offentlig

upphandling, sökdag 24/4-12,

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f18000263/2010_9_karteller_och_korruption.

pdf

Brottsförebyggande rådet (2006), Konsten att läsa statistik om brottslighet, Stockholm:

Brottsförebyggande rådet, information och förlag,

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800011221/2006_konsten_lasa_statistik.pdf

Brottsförebyggande rådet (2007), Korruptionens struktur i Sverige, sökdag: 27/3-12,

http://www.bra.se/download/18.cba82f7130f475a2f1800010086/2007_21_korruptionens_struktu

r.pdf

Brottsförebyggande rådet A, ”Mörkertal och dold brottslighet”, sökdag 24/4-12,

http://bra.se/bra/brott--statistik/morkertal-och-dold-brottslighet.html

Brottsförebyggande rådet B, ”Om Brottsförebyggande rådet”, sökdag: 6/5-12,

http://bra.se/bra/om-bra.html

Brottsförebyggande rådet C, ”Sök statistik över anmälda brott”, sökdag 29/4-12,

http://statistik.bra.se/solwebb/action/index

Brändholm Peter, Personalchef personalavdelningen Lekeberg, Via mejl 3/5-12

40

Djurfeldt G, Larsson R, Stjärnhagen O (2010), Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig

orsaksanalys med kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur

Eisler Hans (2008), Transparency International - Sverigessyn på offentlig upphandling, sökdag:

24/5-12, http://www.transparency-se.org/res/Dokument/pospappoffupphandl.pdf

Esaiasson P, Gilljam M, Oscarsson H, Wängnerud L (2012), Metodpraktikan, konsten att studera

samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts Juridik

Forskningsprojekt: Tillit och korruption i lokalpolitiken (2008-2012), ”Om projektet”, sökdag:

15/5-12, http://lokalkorruption.wordpress.com/about/

Holmqvist L, Leijonhufvud M, Träskman P, Wennberg S (2009), Brottsbalken, en kommentar

del II, Stockholm: Norstedts Juridik

Hällefors kommun (2007), Reglemente för intern kontroll i Hällefors kommun, sökdag 30/4-12,

http://www.hellefors.se/kommunen/sidansbild/internkontroll.pdf

Hällefors kommun A, ”Politik/demokrati”, sökdag 30/4-12,

http://www.hellefors.se/kommunen/politik/politik.asp

Hällefors kommun B, Upphandlings policy, sökdag 30/4-12,

http://www.hellefors.se/kommunen/sidansbild/Upphandlingspolicy2010.pdf

Kommun- och landstingsdatabasen A, ”Fri sökning”, sökdag: 29/4-12,

http://kolada.se/index.php?page=workspace/nt

Kommun- och landstingsdatabasen B, ”Om Kolada”, sökdag 6/5-12,

http://kolada.se/portal.php?page=index/about

Lekeberg kommun (2011) A, Policy om muta och bestickning för anställda och förtroendevalda

i Lekebergs kommun, Via Peter Brändholm Personalchef personalavdelningen Lekeberg

Kommun 3/5-12

Lekeberg kommun (2011) B, Granskning av intern kontroll Lekebergs kommun, sökdag 18/5-12,

http://www.lekeberg.se/PageFiles/1100/Intern%20kontroll%202010.pdf

Lekeberg kommun (2011) C, Upphandlingspolicy och inköpsregler för Lekeberg kommun,

sökdag 30/4-12, http://www.lekeberg.se/Documents/Policydokument/Upphandlingspolicy.pdf

Lekeberg kommun A, ”Lekeberg – Naturligt nära”, sökdag: 30/4-12,

http://www.lekeberg.se/Kommun--Politik/Om-kommunen/

Lekeberg kommun B, ”Kommun & politik”, sökdag: 30/4-12, http://www.lekeberg.se/Kommun-

-Politik/

41

Magnell Claes-Göran, Ekonomidirektör Ekonomi och styrningskontoret Norrköpings kommun,

Mejlkontakt 15/5-12

Montin Stig (2007), Moderna Kommuner, Malmö: Liber AB

Norrköping kommun, ”Politik och organisation”, sökdag: 5/3-12,

http://www.norrkoping.se/organisation/

Norrköping kommun (2003), Reglemente för Norrköpings kommuns nämnder, sökdag: 5/3-12,

http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/reglementen/reglemente_namnder.pdf

Norrköping kommun (2004), Riktlinjer för upphandling och konkurrens i Norrköpings kommun,

sökdag: 5/3-12, http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-

regler/riktlinjer/ekonomi/upphandl-konkurrens.pdf

Norrköping kommun (2006), Vägledande riktlinjer för ett gemensamt förhållningssätt avseende

hantering av gåvor och andra förmåner inom Norrköpings kommun, sökdag: 5/3-12,

http://www.norrkoping.se/organisation/pdf/mal-regler/riktlinjer/administration/Riktliner-

gavor.pdf

Riksrevisionen (2006), Skydd mot korruption i statlig verksamhet, sökdag: 31/3-12,

http://www.riksrevisionen.se/PageFiles/816/RiR_2006_8.pdf

Sida, ”Korruption hindrar utveckling”, sökdag 16/3-2012,

http://www.sida.se/Svenska/Om-oss/Sa-arbetar-vi/Vart-arbete-mot-korruption/

Schnaars Thorsten, Chef information och medborgarkontor Hällefors kommun, Telefonkontakt

21/5-12

SOU 2010:38, Mutor, Betänkande av Utredningen om mutor, Statens Offentliga Utredningar,

sökdag: 17/5-12, http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/75/24/fd7713d0.pdf

Sveriges Television A, ”HD prövar inte muthärvan”, Publicerad: 27/6-07, sökdag: 30/3-12,

http://svt.se/2.33557/1.857512/hd_provar_inte_mutharvan?page1850741=10

Sveriges Television B, “Dagsböter för mutor på Systembolaget”, Publicerad: 23/2-06, sökdag:

30/3-12, http://svt.se/2.22620/1.545707/dagsboter_for_mutor_pa_systembolaget

Sveriges Television C, ”Göteborg: Första fällande domen i muthärva”, Publicerad: 12/3-12,

sökdag 30/3-12, http://svt.se/2.22620/1.2739858/goteborg_forsta_fallande_domen_i_mutharva

Teorell Jan (2010), ”Att mäta korruption”, i Andersson, Staffan. Bergh, Andreas. Erlingsson,

Gissur Ó. & Sjölin, Mats (red.): Korruption, maktmissbruk och legitimitet. Stockholm:

Nordstedts.

42

Transparency International, “Corruption perceptions index 2011”, sökdag: 16/3-12,

http://cpi.transparency.org/cpi2011/results/

Valmyndigheten, ”Tidigare val”, sökdag: 30/4-12, http://www.val.se/tidigare_val/

Westerberg Olof (2011), Muthärvan vid Bilprövningen växer, Sydsvenskan 7/4-11, sökdag:

30/3-12, http://www.sydsvenskan.se/malmo/mutharvan-vid-bilprovningen-vaxer/

43

Bilaga 1. Anmälda brott på kommunal nivå (100 000/inv)

Hällefors 111

Arvidsjaur 30

Mullsjö 28

Solna 28

Stenungsund 24

Åre 20

Kinda 20

Lycksele 16

Sigtuna 14

Timrå 12

Lidköping 11

Simrishamn 10

Skara 10

Varberg 8

Mönsterås 8

Eskilstuna 8

Hagfors 8

Kristinehamn 8

Mjölby 8

Orust 7

Karlskrona 6

Falun 6

Vimmerby 6

Sjöbo 6

Huddinge 6

Stockholm 6

Sundbyberg 6

Nyköping 6

Säffle 6

Norrköping 5

Osv.