Vt 2017

Uppsats 15 hp

Kulturanalysprogrammet, 180 hp

Det ska ju vara tillgängligt för alla

En studie om förutsättningarna för tillgänglighet i Umeå kommun

Moa Karlsson Gustafsson

Abstract

Today accessibility is an important and well known factor in the construction of new houses and locations. This development is furthermore shaped by regulations and laws set by government. Nevertheless, accessibility is also a subject that isn’t always as prioritized as other issues which puts it at a disadvantage. With this essay I researched and analyzed how accessibility is created in public buildings. I’ve done this by interviewing seven different people that in one way or another works in the building sector or gets affected by the shaping of places. Three observations have also been performed by me in order to research how various locations are constructed. I’ve found that there is an overall will to make all places accessible for all people. However accessibility is foremost constructed after the normate and after the beliefs of it’s functions. Accessibility for other types of bodies and minds become deviant and seen as an extra cost. This results in a distorted view of what accessibility can mean and limits the possibilitys of accessibility. Key words: Accessibility, Impairment, Normate, Place, Power

1

Innehållsförteckning

1. Inledning ........................................................................................................ 2

1.1 Syfte och frågeställningar ................................................................................................ 2

1.2 Teori ................................................................................................................................ 2

1.2.1 Cripteori .......................................................................................................... 2

1.2.2 Den politiska/ relationella modellen ............................................................. 3

1.2.3 Funktionsbegreppen ...................................................................................... 4

1.2.4 Plats, rum och makt ....................................................................................... 4

1.3 Metod och material ......................................................................................................... 5

1.3.1 Intervjuer ........................................................................................................ 6

1.3.2 Observation .................................................................................................... 7

1.3.3 Etik .................................................................................................................8

1.4 Tidigare forskning/ områdesöversikt ............................................................................. 9

1.5 Disposition .................................................................................................................... 10

2. Regleringar och utförande............................................................................. 11

2.1 Hållplatser i svensk funktionshinderpolitik, 1950 – idag .............................................. 11

2.2 Bestämmelsers betydelse för tillgängligheten idag. ..................................................... 14

2.2.1 Nya polisutbildningshuset ........................................................................... 15

3. Dilemmat ..................................................................................................... 17

3.1 Ju högre krav desto högre pris ...................................................................................... 17

3.2 Men det ska ju vara tillgängligt för alla? ..................................................................... 20

4. Maktens konsekvenser ................................................................................. 23

4.1 Perspektivens motsättningar ........................................................................................ 23

4.2 ”Jag är ju lika frisk som vad du är” ............................................................................... 24

4.3 ”Vi hamnar i samma fack” ............................................................................................ 26

5. Diskussion .................................................................................................... 28

Sammanfattning .............................................................................................. 30

Käll- och litteraturförteckning ......................................................................... 31

Otryckta källor .................................................................................................................... 31

Intervjuer .............................................................................................................. 31

Observationer ....................................................................................................... 31

Internet ................................................................................................................. 31

Tryckta källor och litteratur ............................................................................................... 32

Lagar och förordningar ......................................................................................... 34

Elektroniska dokument ...................................................................................................... 35

Tidigare uppsatsarbete ....................................................................................................... 35

2

1. Inledning

Idag finns det regleringar och bestämmelser som påverkar hur platser och byggnader ska

utformas, vilka standardmått de ska utgås från samt vilka tillgänglighetsperspektiv som bör

erläggas. Dock har detta under en lång tid inte arbetats med utan platsen har framför allt

formats efter föreställningen om normaten. Detta har fått som resultat att platser och

samhällen idag framför allt är strukturerade utifrån individer med en normativ

funktionsvariation. Under 2000-talet har dock förändringar skett. I uppsatsen har sju

personer intervjuats om sina uppfattningar kring vad tillgänglighet innebär samt hur det bör

arbetas med. Vilka föreställningar samt normer framkommer när de talar om tillgänglighet?

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur tillgänglighet i byggnader skapas i

Umeå kommun.

Frågeställningar:

1. Hur har lagar och bestämmelser om tillgänglighet utvecklats över tid?

2. Hur talar verksamma personer inom byggbranschen i Umeå kommun om

tillgängligheten i byggnader?

3. Hur uppfattas tillgängligheten i byggnader av informanterna?

1.2 Teori

I analysen av materialet använder jag mig huvudsakligen av cripteori. Jag använder även den

politiska/relationella modellen – framtagen av Alison Kafer – som är en utveckling av de

traditionella modellerna; den medicinska, individuella samt sociala modellen. Centrala

begrepp är olika funktionsbegrepp, plats, rum och makt, vilka jag använder för att möjliggöra

en fördjupad analys om tillgänglighetens begränsningar samt möjligheter.

1.2.1 Cripteori

Cripteori är inspirerad av, samt nära sammantvinnad med queerteori. En grundtanke i

queerteori är att heterosexualiteten görs osynlig genom dess dominerande position i

samhället. Heterosexualitet ses som ett naturligt tillstånd (norm), vilket får till följd att det

som inte överensstämmer med det tillståndet framstår som onaturligt och avvikande.

Cripteori tar alltså queerteori som utgångspunkt och påvisar hur den normativa kroppen och

3

det normativa sinnet görs till norm, exempelvis genom tal, agerande och uppbyggnationer av

platser. Robert McRuer kallar detta compulsory able-bodieness, vilket jag valt att kalla

tvingande funktionsnorm på svenska. Denna tvingande funktionsnorm påverkar skapandet av

funktionsnedsättning och att motsatsen, att inte ha en funktionsnedsättning, ses som normalt

och önskvärt (McRuer 2006:1-8, jfr Apelmo 2012:28). Normaten är ett begrepp vilket används

i det som bland annat kallas funktionshinderforskning. Det syftar på en normerande

föreställning om den kroppslige samt intellektuellt funktionsfullkomliga individen. Utifrån

den är det sedan möjligt att definiera personer som inte stämmer överens med normen,

personer som har en normbrytande funktionsvariation (Garland Thompson 1997:64, Jfr:

Söder & Grönvik 2011:19). Mcruer gör även en koppling mellan heterosexualitet och normativa

funktionsvariationer och kallar dem bindande då de båda reproducerar normen om hur

personer förväntas vara (2006:31f).

I detta blir även tillgänglighet viktigt då det ofta förstås i relationen till normat och

funktionsnedsatt. McRuer menar att tillgänglighet måste förstås i tre delar, både i specifika

situationer, i ett bredare perspektiv likväl som lokalt och globalt (McRuer 2006:71). Jag

använder cripteori för att undersöka vilka föreställningar och normer som framkommer i

förståelsen av tillgänglighet. Detta gäller både i olika lagtexter och i informanternas tal.

1.2.2 Den politiska/ relationella modellen

Den politiska/relationella modellen som begrepp myntades av Alison Kafer och används i

hennes bok Feminist queer crip (2013). Den politiska/relationella modellen kan ses som ett

alternativ likväl som en utveckling av de mer välkända modellerna, den medicinska-, den

individuella och den sociala modellen (Kafer 2013:4ff). Den medicinska och individuella

modellen fokuserar framför allt på normbrytande kroppar och sinnen som avvikande. Bästa

sättet att hjälpa samt handskas med de personerna blir då att "bota" dem så att de liknar en

mer normativ kopp. Kafer försöker med hjälp av den politiska/relationella modellen att istället

se på sociala och politiska processer som kan hindra individer från att leva det liv de önskar.

Modellen i Kafers tappning fokuserar på hur normbrytande funktionsvariationer framkommer

i byggnader som är oåtkomliga för en del personer, i diskriminerande attityder och ideologiska

system. Föreställningar, normer samt regleringar i lagar och bestämmelser kring

funktionsvariation påverkar då hur en ser på normalitet och avvikelse. Den

politiska/relationella modellen ser helheten som konstruerad; både funktionsnedsättning och

funktionshinder ses exempelvis som det (Kafer 2013). Modellen kommer jag att använda som

ett komplement till cripteori. Lagar och sociala processer undersöker jag för att se hur de

påverkar platsers uppkomster samt hur de i sin tur påverkar de upplevelser personer har om

dem.

4

1.2.3 Funktionsbegreppen

I uppsatsen är olika funktionsbegrepp relevanta. Det har under en lång tid diskuterats vilka

begrepp som ska användas för att benämna personer som påverkas av en normbrytande fysisk

eller psykisk funktionsvariation. Normbrytande funktionsvariation, funktionsnorm och

funktionsvariation är gryende exempel, medan två mer allmänt erkända exempel är

funktionsnedsättning och funktionshinder. Jag har valt att huvudsakligen använda de gryende

exemplen men de övriga förekommer även de, framför allt i samband med intervjuerna.

Begreppen är valda eftersom de tillsammans kan öppna för en bredare diskussion samt

möjliggörandet av att inte ge en lika cementerad bild av grupptillhörigheter. Funktionsnorm

syftar på det som anses "vanligt", de personer som stämmer överens med de föreställningar

som finns kring hur en person ska se ut, bete sig etcetera. De personer som inte inkluderas på

grund av en psykisk eller fysisk påverkan har en normbrytande funktionsvariation som kan

skapas genom platsers utformning, människors tal eller medier. Begreppet funktionsvariation

syftar på att alla människor har en kroppslig och en psykisk funktion (Funktek 2017). En

person kan få olika funktioner beroende på vilken situation, tid och plats hen befinner sig i.

Hen kan med andra ord både vara normbrytande och norm vid olika tillfällen.

Begreppet funktionsnedsättning är välanvänt och det är det begrepp som informanterna

huvudsakligen använt sig av. Det är även det begrepp som enligt socialstyrelsen och

diskrimineringsombudsmannen ska användas för att benämna; ”en person med varaktiga,

fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som

till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan

förväntas uppstå” (SFS 2016:828). För att beskriva de begränsningar som samhället sätter upp

tillämpas istället funktionshinder (Socialstyrelsen 2015). Jag har valt att istället för

funktionshinder använda hinder eftersom det är ett hinder. Alla människor kan uppleva det

beroende på funktion, det är inte endast en viss typ av person som gör det.

Idag finns det inte ett specifikt begrepp som ses som det som entydigt ska förklara

normbrytande funktioner, handikapp eller funktionsnedsättning. Begreppen förändras över

tid och de funktionsnormer som ses som etablerade och väl fungerande under en tid kan anses

vara nedsättande och fördomsfulla i en annan. Alla begrepp används i denna uppsats för att

beskriva betydelser av funktionsvariation i olika tider, på olika platser och i olika situationer.

1.2.4 Plats, rum och makt

Plats är en viktig faktor i mitt material. För att förstå platsbegreppet måste även

rumsbegreppet beskrivas. Begreppen har dock inga kompletta enhetliga innebörder, utan de

diskuteras fortsatt av olika forskare som har olika åsikter om hur begreppen ska användas. En

vanlig uppdelning är mellan space (rum) och place (plats), där rum syftar på generella

förhållanden omkring oss medan plats syftar på det unika. Platsen formas utifrån rummet

genom mänsklig interaktion som fyller den med mening (Tuan 1977:3ff). I min uppsats

5

kommer dock rum få en ytterligare dimension inspirerad av boken Kulturens plats/maktens

rum (Gren, Hallin & Molina 2000). Rum har en social innebörd eftersom även platser är

socialt uppbyggda. Exempelvis är en stad ett socialt rum genom människors förståelse av dess

uppbyggnad av olika platser, så som vägar, byggnader, parker och torg. (Gren, Hallin & Molina

2000:11f).

Platser skapas i och med det ur rum och blir till genom personers närvaro och aktiviteter.

Platser tolkas, upplevs och skapar känslor. En plats rumslighet bidrar till detta

meningsskapande, exempelvis genom det avstånd som finns mellan olika platser likväl som

var de är placerade. Maktperspektivet blir ännu en byggsten i skapandet av platser eftersom

makt tillsammans med rum skapar möjligheterna till plats. Ett exempel är hur en stad byggs

upp. Hur detta sker beror mycket på vilka som har makten att formge platsen samt de

förutsättningar rummet ger. Makt är ett brett begrepp och används inom flera

forskningsområden (Barron 2008:25). Michel Foucaults definition används i den här studien.

Foucault beskriver makt som något som utövas i både det politiska och sociala fältet. Det är en

process som skapas i mötet mellan människor och mellan människor och samhälle. Makt blir

påtagligt genom kollektiva konstruktioner vilka kan vara medvetna och omedvetna. Med en

sådan förståelse av makt finns ingen slutgiltig "sanning/kunskap" om hur samhället är

uppbyggt utan makt konstrueras ständigt där en del inkorporeras i samhället medan annat

inte gör det (Foucault 1980:131:201; jfr Hall 2013:34ff). Beroende på hur makten är

organiserad kommer vissa föreställningar om tillgänglighet att påverka utformningen av

platser, dvs. hur platser ska utformas, på vilket sätt, för vem det ska göras och vem som

påverkas av det.

Detta kan få som konsekvens att det blir rådande normer och föreställningar som påverkar

vilka behov som anses giltiga och vilka resurser som ska läggas på utformningen av platser.

Makt, plats och rum använder jag för att undersöka hur informanterna talar om tillgänglighet.

Informanternas synpunkter är extra intressanta eftersom samtliga befinner sig i

maktpositioner där de är med och påverkar hur platser blir till. Makt, plats och rum kommer

också användas i analyser av vissa skriftliga svenska föreskrifter och lagar för att se hur

föreställningar om plats och tillgänglighet kommer till utryck.

1.3 Metod och material

Jag har intervjuat sju personer och genomfört sex stycken intervjuer varav alla förutom en

utfördes under en två veckor lång period. Fem av intervjuerna var individuella medan en var

en parintervju där två personer intervjuades tillsammans. Jag har även genomfört två

observationer. Det var en medföljande observation och en deltagande observation.

6

1.3.1 Intervjuer

I intervjuer kan den upplevda verkligheten beskrivas och gestaltas när personer talar om sina

liv och erfarenheter. Det är en specifik situation och det som är av vikt är själva mötet mellan

intervjuare och informant. Mötet kännetecknas av att en person ställer frågor och en eller flera

personer svarar på dem. En gruppintervju kan ibland vara fördelaktig eftersom flera personer

tillsammans kan få fler associationer samt hjälpa varandra att komma fram till nya

infallsvinklar. Det kan även kännas tryggare att sitta tillsammans i grupp och bli intervjuad

(Fägerborg 2011:91). Däremot kan en gruppintervju även resultera i att en eller flera av

informanterna inte vågar säga det de egentligen tycker. I gruppintervjun jag själv genomförde

med två personer var jag medveten om det. Informanterna var dock väldigt bekväma eftersom

de jobbar tillsammans så i detta fall kände jag att det var en fördel. Tillsammans förde de

intervjun framåt.

Informanterna har jag huvudsakligen kommit i kontakt med via personliga kontakter.

Efter det användes snöbollsmetoden eftersom majoriteten av informanterna har

rekommenderat mig vidare till andra potentiella informanter (jfr Lindberg 2012:49). Det krav

som ställts av mig när jag sökt informanter har varit att personerna arbetar med att skapa eller

planera byggnader och därigenom även arbetat och kommit i kontakt med

tillgänglighetsfrågor. Resultatet har blivit att personerna som jag intervjuat innehar olika

positioner inom byggbranschen. Följaktligen har jag fått ett brett perspektiv på hur

tillgänglighet kan arbetas med i praktiken likväl hur det kan uppfattas, eftersom en intervju

endast handlade om uppfattningen av plats. Intervjuerna skedde på platser som

informanterna själva valde. De flesta valde dock att vi skulle träffas på deras kontor, förutom

två som valde att träffas på ett café respektive i bostaden.

Intervjuerna har varit både strukturerade och semistrukturerade. Strukturerade intervjuer

kännetecknas av väl formulerade frågor medan de semistrukturerade framför allt verkar som

ett fritt löpande samtal. Innan samtalen hade jag arbetat fram frågor samt teman vi skulle tala

om. Under intervjuerna talade vi dock relativt fritt med varandra och de frågor som jag

utformat användes framför allt som stomme (jfr Fägerborg 2011:99). De intervjuer som jag

genomförde varierade även i längd beroende på vem jag talade med och vad hen hade att säga,

mellan cirka trettio minuter och upp till två timmar.

Intervjuerna spelades in med hjälp av en applikation på mobiltelefonen efter det att

informanterna gett sitt samtycke. Jag föredrog det framför att själv skriva ned det som sades

av ett antal anledningar, även om det finns fördelar och nackdelar med båda. Några fördelar

som inspelningsutrustning har är att jag själv kunde fokusera på mitt möte med informanten

och hens berättelse. Under intervjun hade jag även möjlighet att anteckna när någonting

särskilt uppkom likväl att jag i efterhand, under transkriberingen, kunde analysera materialet

från olika synvinklar (Fägerborg 2011:105). Det har varit viktigt för mig att förhålla mig

7

reflexivt till materialet, både under intervjutillfällena och när jag analyserat materialet.

Eftersom en intervju är en tvåvägskommunikation är det viktigt att vara medveten om att vara

kritiskt reflexiv, både till sig själv men även till informanten. Jag ifrågasatte ofta mig själv

under intervjutillfällena, varför jag uppfattade någonting på ett visst sätt eller på vilka sätt jag

ställde frågor. Intervjun är dock en social situation där det sker ett utbyte mellan intervjuaren

och informanten vilket påverkar slutprodukten (Kaijser 2011:54ff). Under intervjun försökte

jag ställa öppna frågor för att inte styra deras svar. Dock påverkas materialet av det faktum att

det är jag som intervjuar och inte en annan person. Informanterna förhåller sig även till mig

likväl som att jag förhåller mig till dem (Pripp 2012:71f).

En presentation av informanterna finns att läsa i en bilaga (bilaga 1). De är anonymiserade

och har fått namnen Elliot, Robin, Alex, Charlie, Kim, Sam och Maria. Eftersom jag har nämnt

personernas funktionsvariationer i bilagan anser jag att vi ska uppehålla oss vid det en stund.

Eftersom detta är en uppsats som ska vara normkritisk så talar det lite emot sig själv. Jag är

medveten om att jag genom att beskriva informanternas funktionsvariation även reproducerar

ett särskiljande. Anledningen till att jag ändå gör det är att deras förståelse av området även

påverkats av deras sinnen samt mina upplevelser av tillgänglighet. Det framkom exempelvis i

talet om tillgänglighet då Robin, Charlie, Kim, Alex och Sam inte talade om sig själva som

norm. Det framkom dock tydligt att de såg sig som det i deras berättelser och i talet om vem

tillgängligheten var till för, då det inte var för dem. Detta märkte jag dock först i efterhand. Jag

hade inte talat med dem om hur de såg sig själva i relation till tillgänglighet. Som jämförelse

kan sägas att både Maria och Elliot talade om sina funktionsvariationer, vilket fick som följd

att det påverkade mina intervjuer med dem. I efterhand önskar jag att jag hade talat med dem

alla om hur de såg på sina funktionsvariationer. Exemplet tyder dock på hur stark normen om

normaten och funktionsvariationer är, då jag själv glömde bort att fråga om det. Min egen

funktionsvariation är även den normativ, vilket påverkat innehållet i de framställningar och

analyser som görs.

1.3.2 Observation

Observationer kännetecknas av att forskaren undersöker ett fenomen i fält, som till exempel

människors vardag eller hur en plats upplevs. I fältet kan forskaren upptäcka vad personer gör

samt hur de uttrycker sig med sina kroppar, där vissa delar är mer känsliga medan andra ses

som självklara (Pripp & Öhlander 2012:114ff). Forskaren blir även mer eller mindre

deltagande då hen är inbegripen i olika människors liv. En medföljande observation

kännetecknas av att forskaren vandrar eller blir guidad tillsammans med en eller flera

informanter i en viss miljö och talar om det de ser. I den metoden flyter intervju och

observation ihop med varandra. Under observationerna jag deltog i bidrog berättelser om det

vi såg under vår promenad till samtalet och informationsinhämtningen. En deltagande

observation kännetecknas av att forskaren är deltagande och med under observationen.

8

Forskaren kan dock vara varierat mycket deltagande under olika perioder i observationen. En

annan dimension kan även vara hur nära forskningsområdet ligger forskaren, känslo- och

erfarenhetsmässigt (Pripp & Öhlander 2012:122ff). Ett exempel på det är min egen deltagande

observation som genomfördes den 30 mars 2016. Den utfördes på ett flertal platser i centrala

Umeå under en tidigare uppsats som behandlade ett liknande ämne (Karlsson Gustafsson

2016). Syftet var då att få en förståelse för hur tillgänglighet i Umeå kan uppfattas ur ett

rullstolsperspektiv. På grund av mitt syfte valde jag att använda rullstol under en dag. Det var

framför allt under det tillfället som både etik och reflexivitet blev viktigt eftersom jag, med min

normativa kropp, inte kan förstå hur det är att vara rullstolsburen. Detta påverkade mina

känslor på ett flertal sätt vilket kom att influera uppsatsen. Innan observationen funderade jag

på min roll i det samt reflekterade över mina anledningar till att genomföra observationen.

Resultatet blev att mitt främsta mål med observationen var att undersöka tillgängligheten, inte

att försöka förstå hur det är att vara rullstolsburen. Eftersom observationen genomfördes

innan intervjuerna blev det en inkörsport för att utveckla samt förbättra de kommande

intervjuerna. Observationen blev även startskottet till denna uppsats, då de erfarenheter som

jag fick då påverkade min syn på de möjligheter och begränsningar platser har.

Jag fick möjligheten att genomföra på en medföljande observation tillsammans med Alex

den 30 januari efter intervjun jag gjorde med honom. Observationerna gjordes för att få en

bättre förståelse för forskningsfältet och hur informanterna framställer tillgänglighet (jfr

Aspers 2011:110). Vi talade om hur tillgänglighet skapas i ett hus där ett flertal företag hade

sina kontor. Han ville visa hur glasväggar och olika former av gränser kan påverka personers

uppfattningar om ett rum. Mina fältanteckningar skrev jag efter intervjun men under

observationen skrev jag även minnesanteckningar.

Under mina observationer var reflexivitet viktigt. Genom att ta aktiv del i fältet påverkar

forskaren det som sker där och i förlängningen det som upptäcks (Aspers 2011:117). På grund

av det blev intervjuerna mycket viktiga, precis som samtalen som hölls under observationerna

då jag fick chansen att ställa frågor samt lyssna på hur informanterna uppfattade det vi såg.

Kombinationen av intervjuerna och att under observationerna ständigt ifrågasätta mig själv

har hjälpt mig att vara reflexiv, både mot mig själv men även mot informanterna. Det har hjälpt

mig då en informant berättade om en byggnad hen tyckte var tillgänglig. Jag hade dock själv

varit där under en observation och ansåg inte att den var det, vilket vi diskuterade. Detta kan

jämföras med den hermeneutiska cirkeln vilken understryker att det i många fall inte räcker

med en metod för att förstå ett fält. En observation kan behöva kombineras med en kvalitativ

intervju samt annat material för att göra ett fält begripligt (Aspers 2011:116).

1.3.3 Etik

Forskningsetik var en närvarande del under hela insamlingen av uppsatsens empiri.

Intervjuerna började alltid med att jag förklarade uppsatsens syfte samt berättade för deltagarna

9

vad medverkandet i intervjun innebär. Jag berättade också att deras namn och andra

utmärkande drag för just dem som person skulle fingeras för deras skull. En del av

informanterna brydde sig inte så mycket om de var anonyma eller inte. På grund av det fick jag

förklara för dem att de kanske kände så för stunden, men att det skulle kunna förändras (Pripp

2012:82f). En orsak till det kan vara att de inte vet hur den slutgiltiga uppsatsen kommer att se

ut trots att jag övergripande förklarat det. Efter den informationen förklarade jag även att de fick

avsluta sin medverkan närhelst de önskade eller om det var något som framkommit som de inte

ville att jag skulle använda. Alla intervjuer spelades in. Eftersom vi ofta talades vid en stund

innan intervjun började var jag noga med att medvetandegöra informanten om när

inspelningsutrustningen var på och när den slogs av.

Under observationen blev det däremot svårare att avgöra vad som var etiskt gångbart och

vad som inte var det. Observationer utgår mycket från forskaren själv som ska tolka vad andra

personer samt informanter gör och inte gör. Min personliga inblandning blev med andra ord

mycket tydlig. En anteckning var en tolkning av ett intryck, en person eller en händelse (Pripp

2012:80ff). Under den medföljande observationerna försökte jag väga upp det med att fråga

mycket om vad han menade och be honom vidareutveckla sina resonemang. Däremot hade jag

inte samma möjlighet under den deltagande observationen eftersom jag var ensam. Då försökte

jag istället tänka över min situation från olika perspektiv och att ständigt vara närvarande. Jag

såg även det som en inkörsport till intervjuerna och min observation blev ett ämne som vi

diskuterade tillsammans.

1.4 Tidigare forskning/ områdesöversikt

Funktionshinderforskning är ett område som det har forskats kring under en längre tid och

vad gäller mitt område är redan en del undersökt. Däremot har jag inte funnit forskning med

samma infallsvinkel som jag har. De begrepp jag använder för att undersöka tillgänglighet

hoppas jag även kommer att öppna för nya kunskaper. För att kunna besvara

frågeformuleringar och syfte har jag funnit böcker med ett flertal inriktningar. Exempel på

dessa är Feminist queer crip (2013) av Alison Kafer som diskuterar funktionsvariation ur ett

crip-perspektiv. Med det försöker hon visa på nya sätt att se på funktionsvariation, bland annat

genom att diskutera crip i förhållande till teknik och natur. Bara funktionshindrad? -

Funktionshinder och intersektionalitet (2008) av Lars Grönvik och Mårten Söder (red) är

också en bok jag använt mig av. Boken är en antologi vilken, precis som titeln antyder, tar upp

funktionsvariationer utifrån ett intersektionellt perspektiv. De diskuterar bland annat

sambandet med kön, klasstillhörighet, sexualitet och etnicitet. Ett kapitel tar även upp ålder

vilket varit av särskilt intresse för mig genom kopplingen mellan åldrande och funktionsnorm.

Litteratur som fokuserar på plats är bland annat Kulturens plats/maktens rum (2008) av

10

Martin Gren, P O Hallin och Irene Molina. Boken är en antologi och behandlar bland annat

ämnen som politik, landsskapssyn, genus- och maktrelationer, miljö och migration i

förhållande till kulturgeografi. Grundläggande för boken är att kultur ses som skapat av

människan och att platsers geografi påverkar kulturens förutsättningar. Eftersom jag har ett

annat perspektiv i denna uppsats har deras bidrag framför allt inspirerat genom deras

användning av makt-, plats- och rumsbegreppet och hur det påverkar både individer och

samhället. Doing disability differently (2014) av Jos Boys är även det en bok som jag

inspirerats av. Boys anlägger i boken ett nytt perspektiv på skapandet av privata, likväl som

offentliga platser, för att göra dessa mer tillgängliga. Hon fokuserar även på hur föreställningar

om funktionsvariationer kan påverka den fysiska platsen och hur tillgänglighet och arkitektur

kan samverka.

Litteratur som främst fokuserar på lagar och politik har jag också använt, bland annat;

Bana väg (2010) av Malena Sjöberg. En annan bok som varit viktig för att förstå utvecklingen

i samhället är Som vem som helst (2013) av Elisabet Apelmo. Då jag även tittat bakåt i tiden

för att få en övergripande förståelse kring förutsättningar som tillgänglighet har sprungit från

har även historisk litteratur använts. Exempel på dem är Rafael Lindqvists bok

Funktionshindrade i välfärdssamhället (2013) samt Omsorg & Kontroll (2010) av Claes G.

Olsson från Umeå universitet. I hans doktorsavhandling skriver han om tre brytpunkter i

svensk omsorgshistoria, början av 1700- 1800- och 1900-talet.

1.5 Disposition

I det nästkommande kapitlet, kapitel 2, Regleringar och utföranden, analyserades hur

samhället, genom lagar, dokument och så vidare, arbetat med tillgänglighet. Även

funktionsvariationer från ett historiskt perspektiv undersöks. I kapitel tre, Dilemmat,

presenterades ett antal teman som framkom under intervjuerna. De olika teman påverkade

hur informanterna arbetade samt uppfattade utformningen av tillgänglighet. I kapitel fyra,

Maktens konsekvenser, utforskades tillgängligheten från ett annat perspektiv, det

situationsbundna när utformningen av platser upplevs. Detta avslutas sedan med en

diskussion där det som framkommit i de olika kapitlen diskuteras.

11

2. Regleringar och utförande

Tillgänglighet är ett område som rör sig över ett omfattande fält och påverkar i och med det

många discipliner, både i framställningsprocesser av platser samt i mötet med samhället. Det

är i mötet mellan tillgänglighet och olika funktioner som den normbrytande

funktionsvariationen tydliggörs. Exempelvis en för hög trottoarkant, avsaknaden av hissar

eller undermåliga kontrastmarkeringar. En normbrytande funktionsvariation motsvarar att

en person har en funktionsvariation som bryter mot samhällets rådande normer när det

kommer till funktion. En del funktionsvariationer anses ordinära medan andra variationer

bedöms som att de bryter mot normerna (Funktek 2017). Det är dock viktigt att poängtera att

det är de nuvarande normerna som påverkar detta, eftersom tids- och platsaspekten påverkar

vilka föreställningar som blir dominerande. Tid, rum och plats är tre faktorer som påverkar

hur olika människor anser att andra personer bör vara, tänka och känna (jfr Brusman

2011:155ff, Förhammar 2004:43) Sjukdomar eller annan påverkan på kroppen så som nedsatt

syn eller hörselförmåga har under olika tider påverkat samt betraktas på olika sätt. I dag finns

det möjlighet att införskaffa hjälpmedel så som glasögon, hörapparater eller mediciner mot

olika åkommor som under andra tider ej varit möjligt. Likväl förändras attityder över tid och

andra förklaringsmodeller till funktionsvariationer växer fram.

För att få en djupare förståelse för området lyfter jag i detta första kapitel betydande

händelser inom funktionshinderpolitik med fokus på tillgänglighet. Eftersom det är ett brett

område med en omfattande historia har jag inte kunnat belysa alla aspekter utan jag har gjort

ett urval. Urvalet har framför allt påverkats av det informanterna lyft som betydande under

intervjuerna samt viktiga skeenden som påverkat de lagar och föreskrifter de betonat.

2.1 Hållplatser i svensk funktionshinderpolitik, 1950 –

idag

Inte bara bostaden utan hela staden är standarsydd – och kostymen passar ofta inte de

handikappade, mången hindras att klara sig själv av en trottoarkant, en för brant trappa

eller en för trång hiss. En tunnelbana kan vara en välsignelse för en handikappad –

förutsatt att han kan komma på och av tåget. (Sociala Kommittén 1964, 26f).

12

Från och med 1950-talet skedde det en del betydelsefulla förändringar för den moderna

funktionshinderpolitiken. I början av 1900-talet var den medicinska modellen i centrum. Det

fanns en tydlig riktning att institutionalisera de personer som av medicinsk expertis eller enligt

lag inte ansågs kunde bildas till goda medborgare. Det inbegrep många personer med

normbrytande funktionsvariationer. Personerna skulle uppfostras och tränas till goda

medborgare och det präglades även av en tydlig arbetsmoralism. Det var med andra ord inte

samhället och dess utformning som skulle förändras utan det var individerna i sig (Lindqvist

2012:9f). Detta synsätt varade under en längre tid och flera decennier framåt motiverades

tvångsintagningar samt sterilisering av personer som bedömdes psykiskt sjuka, sinnesslöa,

missanpassade etcetera (Lindqvist 2012:10f, Förhammar 2004:60f). Under 1950-talet och

framåt skedde det dock en förändring. En viktig hållplats var Socialpolitiska Kommitténs

utredning, ”Social omvårdnad av handikappade” från 1964. Flera principer som blev centrala

för den moderna funktionshinderpolitiken formulerades där. Exempelvis klargjordes att en

grundläggande princip är att individer med normbrytande funktionsvariation måste tas

hänsyn till i alla delar av samhället, bland annat i samhällsplanering, i skapandet av bostäder,

i utbildningsverksamheter och på arbetsmarknaden (SOU 1964: 43). Under 1960-talet blev

även förbund skapade av- och för personer med normbrytande funktionsvariationer mer

framträdande.. Förbunden började lyfta fram sina åsikter och krav i debatter samt slå fast att

hinder uppstår i mötet med samhället, och i och med det kan hinder elimineras. Förbundens

engagemang resulterade även i att rörelserna började se vad de hade gemensamt. 1972 antog

400 representanter från 20 funktionshindersförbund handlingsprogrammet ”Ett samhälle för

alla”. Både FN-konventionen om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och

FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning (1993) grundades med

underlag från det programmet (Ds 2008:23, jfr HSO 2015).

Ett viktigt nedslag är även diskrimineringslagen i Sverige som har utvecklats samt

reviderats under en lång tid. Med diskriminering avses idag: direkt och indirekt

diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner

att diskriminera. Det första steget mot dagens diskrimineringslag antogs 1979 i

handlingsplanen Steg på väg.., som resulterade i den första jämställdhetslagen 1980 (SOU

1979:56). Fram till 1990-talet var dock kön den enda lagstadgade diskrimineringsgrunden.

Funktionsnedsättning som diskriminering antogs nästan 20 år senare, 1999, och fick namnet:

Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionsnedsättning

(1999:132). Diskrimineringsgrunden har sedan dess vidare utvecklats. Från och med årsskiftet

2015-2016 blev även bristande tillgänglighet grund för diskriminering då många anmälningar

om utestängande miljöer inkom till diskrimineringsombudsmannen (DO 2015).

En annan betydande förändring som skedde några år efter det att funktionsnedsättning

blivit en diskrimineringsgrund var Boverkets föreskrifter om enkelt avhjälpta hinder, BFS

13

2003:19, även kallad HIN 1 (enkelt avhjälpta hinder). Detta skedde år 2003 och sedan dess

har Boverket förtydligat föreskrifterna med HIN 2 (BFS 2011:13) och HIN 3 (BFS 2013:9).

Föreskriften är unik i sitt slag eftersom den är retroaktiv. Det betyder att hinder som upptäcks

i befintliga byggnader eller på andra allmänna platser ska avhjälpas. Vid enkelt avhjälpta

hinder åsyftas exempelvis mindre nivåskillnader, tunga dörrar, bristande

kontrastmarkeringar samt bristande balansstöd. HIN gäller dock inte i alla situationer utan

den bedöms från fall till fall. Anledningar som kan påverka beslutet är bland annat

diskrimineringslagen, om det anses som rimligt att avhjälpa samt hur det ekonomiskt

påverkar fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren (Boverket 2015). Både HIN och

diskrimineringslagstiftningen möjliggjorde dock en förändring. Innan dess fanns det få

möjligheter för organisationer likväl som för privatpersoner att påverka de platser som

utformades. De aktörer som ansvarade för utformningen hade inte samma krav på sig vilket

möjliggjorde att det huvudsakligen var vad de själva ansåg som påverkade bygget, samt hur

tillgängligt det var.

Boverket är en stor aktör i alla dessa frågor och har funnits i 29 år. Boverket är en

förvaltningsmyndighet som arbetar med frågor om fysisk planering, byggd miljö, hushållning

av mark och vattenområden samt byggande och förvaltning av bebyggelse, boenden och

bostadsfinansiering (Boverket). Innan var dess föregångare på byggsidan Byggnadsstyrelsen

och Planverket som även de gav ut regler och bestämmelser. I dessa har tillgänglighet varit

mer eller mindre framträdande. Idag är exempelvis tillgänglighet ett eget kapitel i BBR,

Boverkets byggregler (föreskrifter och allmänna råd) medan det 1967 fanns med på ett antal

ställen, men ej som ett eget kapitel. (BBR 2016:13, BABS 1967).

Under 200o- talet har mycket skett vilket informanterna vittnar om. 2008 ändrades det i

Boverkets föreskrifter (BFS 2008:6). Ändringarna berörde bland annat tillgänglighet med

ökade krav och möjligheter till verifiering samt att reglerna EU-anpassades 2011. Det skedde

även en omstrukturering av hur kontrollen av tillgänglighet skedde under den tiden. Innan

dess hade det framför allt varit byggherrarna eller de som var ansvariga för byggandet som

skulle intyga att det var tillgängligt. Idag är det mycket ansvar som istället läggs på kommunen,

genom plan och byggavdelningen som kontrollerar att människor samt företag följer de

regleringar som bestämmer vad och hur det får byggas (Umeå Kommun 2017).

Ett tillägg som gjordes i diskrimineringslagstiftningen 2015 kom dock att få en stor

betydelse för utformningen av byggnader. Under vilket år en byggnad skapas kan få stor

betydelse eftersom olika regelverk gäller beroende på när en byggnad uppfördes. Ett äldre hus

omfattas exempelvis inte av dagens utformningskrav vilket nya byggnader gör. De omfattas

istället av enkelt avhjälpta hinder (HIN 3). Det nya tillägget möjliggör dock att arbetsplatser

med mindre än 10 anställda inte behöver utveckla tillgängligheten. Om en har det innefattas

en nämligen inte av diskrimineringslagstiftningens tillgänglighetsparagraf (SFS 2016:828).

14

Den paragrafen påverkar både HIN likväl som Boverkets byggregler vilket i den situationen

inte gäller.

Det är, som tidigare nämnts, många organisationer, personer, regler, föreskrifter och

liknande som påverkat under historiens gång samt utvecklats till att bli de regelverk som finns

idag. Tillgänglighet har inte alltid varit en framträdande fråga utan har gått från att vara

osynlig till att succesivt bli en del av de lagförda krav som ställs på utformningen av samhället.

Men hur väl integrerat är det?

2.2 Bestämmelsers betydelse för tillgängligheten idag.

Tillgänglighet är ett begrepp som praktiskt blir relevant i faktiska situationer. I personers

möte med bostäder, offentliga lokaler, webbplatser och så vidare (jfr Lindqvist 2012:89).

Beroende på hur dessa platser utformats kommer olika personer ha möjlighet att interagera

med dem på varierande vis. I informanternas berättelser framkom dock att vad som åsyftas

när en talar om tillgänglighet kan vara ett flertal saker, inte bara definitionen i

diskrimineringslagstiftningen. Några informanter exemplifierade tillgänglighet som att

personer med nedsatt orienterings- och/ eller rörelseförmåga ska få tillträde till platser. Alex

förklarar att:

Tillgänglighet är ju inte bara att dörren går att öppna, eller att steget inte är för högt. Man

får inte glömma bort att i tillgänglighet finns det de som har synproblem, hörselproblem

och så vidare så alla de här bitarna ska man ta hänsyn till (30-01-17).

Även Robin konstaterar att det är viktigt med tillgänglighet men har en lite bredare definition

kring vilka som inbegrips. "Umeå växer men det ska växa för alla" säger han och syftar till

normbrytande funktionsvariationer. Sam uttalade också ett liknande perspektiv och sa att

personer med funktionsnormativa funktionsvariationer har fördel av tillgänglighet (jfr Kafer

2013:136f). Däremot tycker hon att kön, religion och etnicitet också är aspekter som en bör

tänka på när en tillgängliggör platser, inte bara funktionsvariation. "Grundtanken man vill

komma åt är väl ändå att det ska vara så bra som möjligt för så många som möjligt". Detta är

dock deras personliga åsikter vilket inte alltid går ihop med vad som sedan utvecklas i

praktiken. Anledningen till att deras åsikter skiljer sig från varandra är inte så förvånande om

en ser föreställningar om tillgänglighet och funktionsvariation som sociala konstruktioner,

kontextbundna och i ständig förändring. Beroende på informanternas erfarenheter och

värderingar kommer de ha olika uppfattningar om vad ämnena innebär (jfr Lindqvist

2012:44ff) Det förklarar även varför informanterna refererar till Boverkets byggregler, plan-

och bygglagen samt plan- och byggförordningen (Boverket 2015). I frågan om tillgänglighet

och bostäders eller lokalers anpassning i praktiken är det den de måste följa i sitt arbete och

15

då har erfarenhet av. Kim, Charlie, Alex och Sam förklarar att bestämmelser blivit mer

förståeligt och konsekvensenligt sedan kraven ändrades i mitten av 00-talet. Charlie sa att:

"Det andra som är nu är att det kommer ju nya krav på området, på tillgänglighetsområdet

egentligen”. Robin understryker att kommunens växande ansvar under den tiden påverkade

hur företag ansvariga för tillgänglighet arbetar. Hur tillgängligheten prioriteras kan emellertid

skilja mycket från kommun till kommun. Elliot tycker dock att det blivit en skillnad:

Sen kommunen började ställa krav på att det ska granskas, att det ska kollas. De har ju till

och med varit och tittat på, när man bygger flerbostadshus har jag suttit och granskat

ritningar. […] Så sen de börjat ställa krav har det blivit skillnad, det är jag övertygad om.

(31-01-17)

2.2.1 Nya polisutbildningshuset

Tillgänglighet blir en bedömningsfråga många gånger, att tillgängliggöra offentliga likväl som

privata byggnader. En anledning till det är att bestämmelser motsäger varandra. Exempelvis

enkelt avhjälpta hinder och K-märkta byggnader som syftar till att en byggnad omfattas av

olika typer skyddslagstiftning. På grund av det är det svårt att förändra byggnaden och kan

även användas som en anledning till att inte tillgängliggöra den. Däremot är detta inte det

enda sättet som avsteg görs från byggreglerna. Genom byggnämnden på kommunen kan

exempelvis byggföretag göra avsteg från lagverket under projekt. Ett exempel på det är ett av

universitetets nybyggnationer, det nya polisutbildningshuset.

Men det har ju också att göra med att planlösningen är anpassad hyfsat och det är ju inte

heller så hära.. att det här huset.. Är lämpat...jag menar att det finns ingen på den här

utbildningen som sitter i rullstol, kommer aldrig vara aktuellt eftersom vi pratar om

poliser... [...] Faktiskt finns det vissa sådana här saker som gör att man kan få göra avsteg,

just för att det är vissa typer av hus som är väldigt speciella. Men det är ändå väldigt

välanpassat. (Alex 30-01-17)

Alex understryker att huset är väldigt välanpassat men att det ändå har gjorts avsteg från

byggnormen eftersom personer med normbrytande funktionsvariationer ändå inte kommer

bli poliser, vilket är husets målgrupp. Det är den offentliga delen i huset som ska vara

tillgänglig, vilket vanligtvis refereras till som bottenvåningen. I Boverkets föreskrifter står det

att: ”Entré- och kommunikationsutrymmen ska vara tillgängliga och användbara för personer

med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga och där det är möjligt, utformas utan

nivåskillnader” (BFS 2011:6). Med nedsatt orienteringsförmåga åsyftas de som har

normbrytande syn och hörsel. Resterande delar i byggnaden, så som andra våningar och

lärosalar behöver inte anpassas enligt samma normer i utformningsstadiet eftersom de inte

anses offentliga. Detta härleder en till att tänka att inga andra personer än normaten kommer

att röra sig på platsen. Den tvingande funktionsnormen blir tydlig här då det ses som självklart,

16

både i talet om platsen samt hur den har utformats (McRuer 2006:31). Föreställningarna om

vem som befinner sig på platsen och hens förutsättningar anses också självklara. Exempelvis

att polisstudenter inte påverkas av normbrytande psykiska, orienteringsmässiga eller fysiska

funktionsvariationer. Utifrån de anledningarna är det en valid ståndpunkt till att inte följa de

utsatta föreskrifterna. Varför göra någonting tillgängligt som inte behöver vara det? Samtidigt

utgår det dock från föreställningen att kraven på polisstudenterna kommer att fortsätta vara

desamma. I framtiden skulle en person kunna bli polis även om hen har nedsatt syn eller är

rullstolsburen.

I det nya polisutbildningshuset kommer även andra studerande, forskare, besökare och

lärare som också ska få möjlighet att befinna sig på platsen och röra sig i byggnaden. Dock

anses avsteg från tillgängligheten berättigad. Makten som återfinns kring dessa regleringar är

betydande och påverkar många människor, idag blir normaten och utformningen som framför

allt utgår ifrån hen nästan osynlig. Personen vars kropp följer funktionsnormen kan

exempelvis stoppas av ett passerkort i polisutbildningshuset. Utifrån dess fysiska egenskaper

har hen dock möjlighet att beträda platsen eftersom den är anpassad efter hen. Ur denna

synvinkel blir det ett inkluderande och ett exkluderande av personer utifrån deras fysiska samt

psykiska funktionsvariationer. Personerna som framför allt har möjlighet att påverka detta är

de som sitter på olika maktpositioner inom branschen. Eftersom reglerna utöver

minimikraven från boverket framför allt är allmänna råd, vilket är förslag på hur föreskrifter

ska följas, läggs mycket ansvar på beslutsfattarna i projektet. Utifrån deras perspektiv,

engagemang och föreställningar kommer platsen att påverkas. Detta stämmer överens med

Elliots syn på tillgänglighet idag. Hon tycker att platser och deras rumsliga betydelser har

förändrats samt att det är attityderna likväl som innebörden av funktionsvariation som har

möjliggjort det, inte nya regler. Det sker en förändring i hur samhället samt beslutsfattare ser

på tillgänglighet och funktionsvariation. Däremot framkommer idag ett skillnadsskapande och

exkluderande i tal likväl som i utformandet av platser.

I denna genomgång kan jag se att medvetenheten om tillgänglighetens betydelse och

påverkan har ökat. Lagar förändras eller läggs till för att bättre stämma överens med det behov

som finns och att de organisationer som kontrollerar regleringarna har tydliggjorts. Det har

dock funnits en medvetenhet hos många om tillgänglighetens betydelse samt vad det påverkar,

under en lång tid. Till exempel från det första citatet i detta kapitel då sociala kommitteen

skrev: "Inte bara bostaden utan hela staden är standarsydd – och kostymen passar ofta inte de

handikappade" (SOU1964:26f). Trots medvetenhet och den fortsatta utvecklingen av

tillgänglighetens möjligheter är det dock inte på förhand givet hur, och om reglerna ska

efterlevas på alla punkter. Anledningarna till varför, eller varför inte, de ska efterlevas är

åtskilliga, varav jag kommer diskutera några framträdande huvudteman i nästa kapitel.

17

3. Dilemmat

Under intervjuerna talade vi mycket om hur lagar och föreskrifter påverkar på olika sätt, och

varför, företag och liknande bygger som de gör. Det finns exempelvis bestämmelser som

beskriver på ett ingående sätt hur en offentlig lokal ska struktureras. Bland informanterna

framkom många perspektiv på vad dessa bestämmelser innebar samt hur de ska följas. En del

av dem beskrev anledningar till varför det var bekymmersamt, och ibland till och med

oförståeligt att följa de utsatta reglerna från Boverket. Samtidigt kunde informanterna även

kontrastera det till det som faktiskt behövs, samt bör, göras för att tillgängliggöra platser ur

ett etiskt perspektiv. I detta kapitel kommer en del av orsakerna lyftas fram i huvudteman.

Sen har vi tyvärr också då tillgänglighet som är... minst förståelse för branschen finns. Och

det, det är därför jag känner en liten farhåga att, jag hoppas det blir bättre men man vill

lätt.. Man skyller på det ena och än det andra för att man inte gör det tillgängligt. (Robin

25-01-17)

Tre viktiga teman som framkom under intervjuerna var ekonomiska, moraliska och tekniska

anledningar och hur de förhåller sig till lagarna. Tekniska och ekonomiska anledningar

nämndes ofta i samband med varandra. De ansågs många gånger vara en anledning till att det

inte gick att bygga enligt förordningar trots att informanterna önskade det. Moraliska

anledningar framkom i samtalen, att platser ska vara tillgängliga för alla personer, inte bara

för några få. Det var även vissa skillnader i informanternas berättelser kring vad som räknades

som tillgänglighet. Några informanter önskade bredda tillgänglighetsfrågan medan andra ville

att den skulle konkretiseras. Anledningen till det ansågs vara att vilka personer som inbegreps

i tillgänglighetsperspektivet ibland var oklart. Nedan kommer dessa teman att fördjupas.

3.1 Ju högre krav desto högre pris

Tekniken finns inte än, så att vi klarar oss.. Åå all teknik kostar pengar. Så problemet blir,

när vi pratar bostäder och så vidare är att många tycker att bostäderna blir så dyra men

samtidigt sitter man som beslutare eller kravställare och hittar på en massa saker som bara

höjer priset. Ju mera krav du ställer så höjer du priset. Så det blir dyrare och dyrare och då

måste man kanske dra av någonstans. (Alex 30-01-17)

Alex berättar om företeelser som påverkar kostnaderna i Umeå, vilket får som konsekvens att

tillgänglighet kompromissas med och tas avsteg ifrån. Bland annat hur utformningen av

byggnaden som arkitekten ritat ser ut, vad kommunens egna kostnader för tomternas

18

utformning är och ifall området de bygger på är populärt för allmänheten. Dock anses att bygga

tillgängligt som en kostnad i sig. Alex, Elliot och Robin tror dock att det kan förändras. Robin

och Elliot sa att det som skulle behövas är att företag och personer börjar bygga tillgängligt i

början av nya projekt och inte börja tänka på det i slutet eller i mitten av det. För då blir det så

att tillgängligheten måste byggas till. Nu för tiden är det dock ett vanligt sätt att arbeta och

redan i valet av material tas beslut som påverkar hur byggnaden kommer att påverka

människors vardag. Exempelvis är glas ett populärt material som idag pryder stora delar av

byggnader då det ses som mer exklusivt och modernt än till exempel tegel. I Umeå finns

exempelvis Kulturhuset Väven, Östra tågstation samt Samverkanshuset vid universitetet.

Under en medföljande observation tillsammans med Alex upptäckte jag dock glasets andra

egenskaper då vi följdes till ett annat företags lokaler.

Det första jag slås av när vi kommer ned till en luftig lokal är att allt är vitt eller av glas.

Under intervjun talade vi mycket om glasets egenskaper. Alex förklarade för mig att det är

ett krångligt material att arbeta med. Det kan vara svårt att upptäcka vilket kan resultera i

att folk går in i det. Det är även att hårt material vilket gör att ljud studsar mycket och gör

det svårt för personer med bland annat nedsatt hörsel att lokalisera ljud. I lokalen sträcker

sig stora glasfönster över ena väggen och visar ett snöigt landskap utanför. Solen lyser

starkt och längst in i hörnet sitter ett antal personer och fikar. Runt de andra väggarna är

det kontor med dörröppningar riktade mot en öppen yta i mitten av lokalen. Alla väggar

som är närmast den öppna platsen är även de av glas. I en del av kontoren sitter några

personer som inte följt sina arbetskamrater för att fika. Vi går närmare ett kontor och då

kan jag se att det finns några gråa prickar satta i vågräta linjer på glaset i axelhöjd på mig.

Det är kontrastmarkeringar. Kontrastmarkeringar placeras på bland annat vid viktiga

målpunkter, trappor, ramper och gångytor så att de enklare ska upptäckas. Alex tittar på

min skeptiska blick och skrattar till, ”Ja så här kan det också se ut” säger han och står ett

tag och tittar på det innan han fortsätter. ”Men det är ju så de vill ha det” och syftar till

företaget som sitter där. "Så de vill ha det" funderar jag medan jag tittar vidare.

Dörrkarmarna som också ska fungera som kontrastmarkering genom att vara en annan

färg än dörren är vita, precis som dörrarna. Jag tänkte på hur Alex innan hade understrukit

vikten av kontrastmarkeringar för att alla personer ska ha möjlighet att uppfatta

utformningen i rummet. Det är tydligt att det inte har prioriteras i dessa lokaler. Det

förundrar mig lite att det är en ganska otillgänglig byggnad vi går i med tanke på att de

företag som arbetar i den även arbetar med tillgänglighet på ett eller annat sätt. Samtidigt

funderar jag på hur jag själv hade uppfattat rummet innan vårt samtal. Jag kommer fram

till att tillgänglighet ur det perspektivet hade jag inte reflekterat över, det hade varit

osynligt för mig. Anledningen till det är troligtvis att det inte är någonting som jag eller

någon person i min närhet påverkas nämnvärt av. Nu däremot, när vi talat om det ser jag

det över allt. Trots det kan jag inte sluta tänka på att jag troligtvis missar många aspekter

19

av det eftersom jag för tillfället inte lever med en normbrytande funktionsvariation som

påverkar min syn, eller hörsel. (Ur fältanteckningar 30-01-17.)

Under observationen blev det än mer tydligt att platsens utformning är fundamentalt för att

personer med olika funktionsvariation ska kunna delta på jämlika villkor i samhället.

Möjligheten att fritt kunna förflytta sig mellan platser är betydande för att kunna delta i sociala

aktiviteter. Det kan innebära allt från att ha ett arbete till att spontant kunna träffa sina vänner

(Lindqvist 2012:94). Trots det är det många miljöer som utformas på precis samma sätt som

lokalen jag beskrev från mina fältanteckningar. Anledningarna till det kan dock vara ett flertal,

till exempel om personerna som utformat byggnaden inte har tillräckligt med kunskap. Dock

kan det också vara som Alex sa; ”det är så de vill ha det”.

Jag frågade henne såhär: Hur menar du? Det här ingår ju i bygglagstiftningen? Frågar hon

så om alla saker som har att göra med? Näe jag... då blev det lite pinsamt för henne då.

Alltså det som ingår i bygglagstiftningen ska ju följas. Jag sa att det är ju det som vi har

försökt se till så att det verkligen följs. Så att det är ju snarare så att man slipper göra om

allting sen så det måste ju bli billigare i längden om man gör billigare från början. För det

är jättedyrt att göra om det efteråt. (Elliot 31-01-17)

I exemplet berättar Elliot om när hon blev intervjuad av en journalist. Personen skulle skriva

en artikel om ett projekt där Elliot arbetade med tillgänglighet. Journalisten frågade då hur

mycket dyrare byggnaden blivit på grund av den tillgänglighet som gjorts. Elliot påpekar

efteråt i vår intervju att det är ett relativt vanligt sätt att se på tillgänglighet. Tillgänglighet

framställs som det som byggs till i förmån för en del personer, inte som en integrerad del av

byggnaden. Det blir en extra kostnad, vilket även Robin understryker.

Vad är då en extra kostnad? Idag används material så som glas trots att det är dyrt, svårt

att arbeta med samt dåligt ur ett tillgänglighet- och miljöperspektiv. Samtidigt utvecklas också

olika typer av ljussättningar, färgscheman och inredningsattiraljer för att förstärka

byggnadens design. Detta har blivit vanligare och vanligare och ses både som fint och i

dagsläget, vanligt. Så varför ifrågasätts inte det i samma utsträckning av människor runt om i

samhället? McRuer hänvisar sina analyser i crip teori till den neoliberala politiken i USA som

förespråkar den fria marknaden och dess flexibilitet. I samhället värderas det högt och anses

ha en positiv påverkan på marknaden som möjliggör en högre välfärd. Dock påverkar det även

samhället genom att skapa större ekonomiska klyftor och ojämlikhet mellan människor

(2006:16f). Även i Sverige skulle en kunna säga att det har skett en ideologisk skiftning, från

välfärdsstat till att förespråka marknad, individualism och frihet (Barron 2000:130, jfr

Apelmo 2012:32). I och med denna skiftning har även de ekonomiska möjligheterna som

många personer likväl som företag har, förändrats. För en del har utvecklingen resulterat i ett

större kapital och en utökad frihet. För andra personer har det dock resulterat i det motsatta.

20

Med de tekniska och ekonomiska möjligheterna som finns idag påverkas även de platser som

skapas. De byggnader som uppförs eller byggs om kan vara, och förväntas många gånger vara,

speciella och moderna. Tillgänglighet blir en del av samhällets strukturella utformning. Den

får sociala konsekvenser för många personer som på grund av den inte kan delta på samma

villkor som normaten i samhället (Lindqvist 2012:90ff) Hur hade exempelvis lokalen jag fick

följa med och titta på tillsammans med Alex uppfattats av en person med en normbrytande

funktionsvariation som påverkar orientering?

3.2 Men det ska ju vara tillgängligt för alla?

Under intervjuerna framkom ofta moraliska och etiska skäl till varför det ska anpassas. Charlie

sa; "Ja det ska inte vara alltför, du ska inte behöva bli utsatt för, om du är rörelsehindrad ska

du inte behöva utsättas för, så att säga särbehandling och så" (25-01-17). Det var framför allt

de funktionsvariationer som redogörs i Boverkets byggregler (BBR), Plan och bygglagen (PBL)

och Byggförordningen (PBF) som nämndes. De utgår från rörelse – och orienteringsförmåga

samt beskriver minimikraven som finns när det kommer till att utforma en plats (Boverket

2016). Det fanns en övergripande vilja att tillgängliggöra byggnader och lokaler så långt det

gick bland informanterna. När Robin berättade om sitt arbete sa han ”Vi som jobbar med det

här, det som är vår uppgift är att lägga fram att såhär säger regelverket och det här är fel och

det här är rätt” (25-01-17).

Utmärkande i intervjuerna var att det som de beskriver, vilket jag valt att kalla moral, allt

som oftast kommer tillbaka till bestämmelser som poängteras i diskrimineringslagstiftningen

och Boverket. Charlie och Kim berättade att tillgängligheten i deras lokaler försöker de fixa på

en gång om det behövs samt att det även gäller när det kommer nya lagar eller föreskrifter.

Moralen kan en uppfatta som att den har två grenar. Den som fästs i lagtexterna och en som

framför allt handlar om en mer allmän förhållning till allas lika värde (jfr Kafer 2013:6ff). För

att illustrera ett exempel om den allmänna hållningen berättar exempelvis Sam att;

Men det ska ju vara tillgängligt för ALLA, och det gäller ju både om du är [… ] Det kan ju

vara både rullstol eller att du faktiskt inte kan svenska, vi har ju alla sorter här. (31-01-07)

Att platser ska vara tillgängliga för alla har samtliga informanter uttryckt. De talar även om att

det är svårt det att genomföra när det kommer till praktiken. Min tolkning blir att det mer ses

som en utopi. Anledningen till att det är svårt att genomföra hänvisar informanterna tillbaka

till ekonomiska medel och i lagarnas begränsningar. Sam förklarar även att de ”Måste se till

att rätt hjälp kommer till rätt person, därför kan vi inte ge allt till alla” (31-01-17). Vem som får

hjälp bestäms genom en avvägning som både beror på vilka byggregler som gäller likväl vad

individen med normbrytande funktionsvariation är i behov av. Det kanske är så att personen

21

egentligen klarar sig utan hjälpmedel, att hen inte behöver befinna sig på platsen under en

längre tid eller att aktiviteter exempelvis kan flyttas till tillgängligare lokaler. Det kan ses som

en bra kompromiss. Under min egen deltagande observation där jag själv använde rullstol

stötte jag på liknande scenarion. Den tydliggjorde att föreställningar kring plats kan förändras

beroende på platsens förutsättningar samt att det uppkommer situationer som understryker

ett skillnadsgörande mellan olika personer

Rullstolen som jag fick använda under dagen var till min förvåning väldigt lättmanövrerad

och det var inte många stunder som den utgjorde ett hinder. Det som framkom var istället

fysiska miljöer så som trappor, dörrar och att inte kunna röra sig i rum på samma villkor

som andra personer. De platser jag besökte var jag även väl bekant med sedan innan vilket

gjorde mig medveten om hur de förändrades på grund av mina nya förutsättningar. Den

fysiska platsen var densamma men de mentala förståelserna kring den hade förändrats. De

rörelser som tog mig från en plats till en annan förändrades (Ur fältanteckning 30-03-16).

I boken Etnografiska Observationer (2009) beskriver Erik Ottoson om när han började åka

inlines i Uppsala. Innan sitt inköp brukade han cykla. Det han lade märke till var att hans

förståelse, eller mentala karta, över staden förändrades när han bytt färdmedel. På grund av

rörelse hade han en förståelse över hur platser hängde ihop. När han bytte medel med vilket

han rörde sig förändrades även den platsen och behövdes upptäckas på nytt (Ottoson

2009:150). Detta kan liknas med det som hände för mig. Mina mentala kartor och förståelser

av de platser jag såg som välbekanta blev okända och behövdes återupptäckas. Platser som jag

förut gått rakt igenom blev istället platser där jag behövde be om hjälp eller försöka ta mig

igenom på egen hand. Trots det är det jag upplevde genom dessa platser en

tillgänglighetsaspekt som personer inom byggbranschen är medveten om. Att utforma platser

med hänsyn till ett rullstolsperspektiv arbetar de med samt ska göra det enligt lag. Majoriteten

av dörrar som inte har dörrautomatik är med andra ord det på grund av medvetna val av dem

som utformat platsen. Däremot finns det andra funktionsvariationer som många gånger inte

tas med i beräkningen.

Bygglagstiftningen tar ju bara upp rörelse eller orienterings-nedsättning. Så det utesluter

ju väldigt många funktionsnedsättningar, medicinska funktionsnedsättningar finns inte

medtaget i bygglagstiftningen (Elliot 31-01-17)

I lagstiftningen har det också gjorts en avvägning, vilken tydliggör regelverket men förstärker

den skillnad som skapas mellan individer och deras funktionsvariationer. Förr fick till exempel

individer med normbrytande funktionsvariationer som inte inbegrips i dagens lagförda stöd

ta del av den, eftersom dess utformning var mer universell. Det förändrades dock under 90-

talet och stöden blev gradvis mer selektiva genom tillägg och förtydliganden (Barron

Michailakis, Söder 2000:138, jfr Apelmo 2013:25). Personerna som inbegrips i detta selektiva

22

system får dock större möjlighet till valfrihet, och inflytande. De funktionsvariationer som inte

längre inbegrips i dessa bestämmelser riskerar dock att osynliggöras. Till exempel personer

som är allergiska, elkänsliga eller har medicinska funktionsnedsättningar som Elliot nämnde.

Dessa finns dock varken med i Boverkets förskrifter eller andra bestämmelser. Följaktligen

blir det många gånger upp till dem som utformar en plats att välja vilka funktionsvariationer

som ska prioriteras. Om de vill fokusera på att minska chansen för allergiska reaktioner finns

den valmöjligheten, samt att platsen kan utformas i förmån för elkänsliga personer. När det

inte ses som ett utformningskrav blir följden att det inte är en aspekt som personerna i

maktpositioner behöver ta hänsyn till. Det kan få till följd att vissa individer inte kommer att

ha möjligheten att vistas i de lokalerna. En person som är allergisk mot exempelvis damm kan

påverkas lika mycket i sin möjlighet att röra sig på en plats som en person som har en

normbrytande funktionsvariation som stödjs av lagstiftningen. Det perspektivet blir dock

stundtals osynligt och anses inte vara en normbrytande variation. Tanken att det ska vara

tillgängligt för alla är med andra ord mer komplext än vad själva uttalandet visar.

I det här kapitlet har tre perspektiv presenterats vilket informanterna berättade påverkade

deras arbete med utformandet av tillgänglighet. De ekonomiska, tekniska och moraliska samt

hur de sammanflätas med varandra och påverkas av olika myndigheter. Eftersom systemet

utgår från att de som beställer ett arbete vill göra det så billigt som möjligt får byggföretagen

mindre medel att arbeta utifrån. Eftersom de ekonomiska tillgångarna ofta är samlade som en

totalsumma får tillgängligheten många gånger anpassas när tillgångarna stramas åt. För den

tekniska utformningen sågs detta framför allt som ett problem då utformningskraven går emot

varandra. Det ansågs bli en fördyrning om alla föreskrifter följdes. Informanterna talade även

om moraliska konsekvenser och att alla ska få möjligheten att beträda en plats. Dock blev det

tydligt att det oftast var de lagstadgade utformningarna som åsyftades. Om något mer skulle

utformas handlade det framför allt om de ansvariga individernas egen syn på vad tillgänglighet

skulle inbegripa och driva det.

23

4. Maktens konsekvenser

Den kultur vi befinner oss i påverkar hur vi uppfattar vår verklighet. Beroende på hur

någonting talas om samt representeras kommer betydelsen av det uppfattas på olika sätt. De

förståelserna finns omkring oss samt skapas av oss för att vår vardag ska bli möjlig att begripa.

Till exempel kan färgen grönt associeras till natur eller om det visas på ett trafikljus betyda gå.

I jämförelse kan rött betyda farligt eller på ett trafikljus betyda stopp (jfr Hall 2013:11ff). Även

lagar och hur vi ordnar världen utgår ifrån den kultur vi befinner oss i samt hur den förstås.

Detta kan förändras hela tiden. Utifrån dessa förståelser finns det utformade stöd till personer

med en viss typ av funktionsvariation eller till personer med barn som kan få barnbidrag.

Däremot kan förståelserna även möjliggöra förutfattade meningar, stereotyper och ligga till

grund för diskriminering. När personer får representera en viss grupp utifrån kategorier

såsom genus, klass, etnicitet eller funktionsvariation utan nyansering sker någonting. Det kan

sätta stämplar på personer som inte alls känner sig delaktiga i den stämpel de får.

Karin Barron skriver i Vem är jag? Utvecklingsstörda kvinnor (re)konstruerar sin

identitet (2004) om en undersökning som hon genomförde med ett antal kvinnor som hade

en normbrytande psykisk funktionsvariation. Personerna berättade att de inte kände sig som

kvinnor utan såg sig framför allt som funktionsnedsatta. Detta kom dock inte ursprungligen

från dem själva utan det hade framför allt ålagts dem av andra beslutsfattande organisationer

och andra i deras närhet (2004:123ff). Ord och hur de används kan påverka på vilka sätt

personer, situationer samt platser uppfattas likväl som hur de tas ställning till. Till exempel

begrepp som rullstolshöjd och kontrastmarkeringar för personer med normbrytande syn.

Genom att namnge samt identifiera hur och för vem något ska användas till värderas även

personerna därigenom. Det sker ett maktutövande vilket kan ske både omedvetet eller

medvetet, av en individ eller kollektivt av ett samhälle (Molina 2007:108).

4.1 Perspektivens motsättningar

Grundtanken man vill komma åt är väl ändå att det ska vara så bra som möjligt för så

många som möjligt. För du har ju andra saker så här, sätter du alla kortläsare i rullstolshöjd

då är det ju så att 99% kommer att måste böja sig ner istället. Eller liksom hur, vart du

hänger kläder och det finns ju liksom.. Det är svårt. (Sam 31-01-17)

Som Sam nämner är det ibland så att intressen kommer i konflikt med varandra. Ett företag

kan exempelvis välja att inte sätta in kortläsare i en lägre höjd eftersom det blir många

personer som får böja sig ned. En aspekt av det blir att det sedan kan komma personer som

24

inte kommer att kunna betala med sina kort själva. Några informanter vittnar om att det ibland

är svårt att göra avvägningar. Vem är det som platsen formas efter? Vid vissa tillfällen kan det

vara enklare. Sam berätta att en dörröppnare kan användas av flera personer, exempelvis av

de som har mycket att bära. Det blir ett sätt att se kategorier och förståelser av dem som mer

ostabila. Tillgänglighet kan med det perspektivet framkomma på olika sätt, för olika personer

vid olika tillfällen (jfr Boys 2014:5f) vilket även märks under intervjuerna. Elliot som till

exempel arbetar som certifierad sakkunnig med att tillgängliggöra platser talar framför allt

med mig utifrån det perspektivet. Hon anser exempelvis att tillgänglighet som används blir

billig trots att det initialt kan verka dyrt då det inte behöver byggas till senare. Maria framför

sitt perspektiv där rullstolen för henne är hennes ben. Alex måste ta hänsyn till flera perspektiv

eftersom han arbetar med att sammanfoga de olika delarna i ett projekt. Han arbetar både

med utformningens tekniska förutsättningar likväl med hur det ska gå ihop ekonomiskt. Alex

och Sam påminner också om att många företag i branschen arbetar enligt upphandling som

pressar priser nedåt. Upphandlingar sker när en person eller ett företag vill inneha en ny

byggnad men inte bygger den själv. Då blir det andra företag som kommer att göra det och de

som är intresserade för då skicka in förslag. I dessa redovisas de bland annat för hur lång tid

arbetet kommer att ta samt vad det kommer att kosta. Beroende på upphandlingen likväl som

beställarens önskemål kommer de ekonomiska förutsättningarna påverkas. Däremot finns det

lagar som ska följas men hur hårt och på vilka sätt de ska göra det beror på vilka personer som

är inblandade i projekt. Det påverkar i sin tur konstruktionen och de personer som ska verka

på platsen. För om beslut tas att det är 99 % av alla människor som inte anses gagnas av en

viss formgivning kan den med stor möjlighet ruckas på eller avstås från. Ett besök på den

platsen kan på grund av det bli ett orosmoment som hindrar en person från att åka dit.

Det är när perspektiv så som ekonomi, teknik, tillgänglighet, brand och liknande ställs mot

varandra som det möjliggörs att en del av dem måste förändras. Även olika personer ställs

mot varandra utifrån deras funktionsvariationer och föreställningen om vad det innebär. Detta

sker trots att många av informanterna önskar att det vore annorlunda, som Sam sa är det svårt.

4.2 ”Jag är ju lika frisk som vad du är”

En plats kan sammankopplas med glädje, obehag, rädsla och flera andra känslor beroende på

vem personen som befinner sig på platsen är. Fyra personer kan stå på samma plats, titta sig

omkring och uppfatta rummet på lika många sätt. Platsens utformning kan inkludera en

person men exkludera en annan. Beroende på hur de personer som skapat platsen har arbetat

med tillgänglighet i förhållande till andra faktorer kommer det att påverka hur platsen

upplevs.

25

Jag väljer ofta att inte gå ensam så jag blir ju inte strandad. Och är det så att jag inte når så

då frågar jag [...] Men visst är det väl irriterande när du inte ska nå, när det är tillgänglighet

för alla för det är det inte. För de tänker ju inte på oss som sitter. Hela samhället är ju byggt

för stående personer. (Maria, 09-04-16)

Maria berättar att hon ofta väljer att ta med sig en annan person när hon ska besöka en plats.

Om det skulle uppstå en situation där hon inte kan utföra en handling själv finns det hjälp att

få. Hon fortsätter att berätta om att enkla saker som en kortläsare kan utvecklas till ett

problem. När kortläsaren sitter så högt upp att hon inte når måste hon antingen be om hjälp

från personen som följer med henne eller kassören. Det upplevs som en kränkande situation

eftersom hon inte får samma möjlighet att verka på platsen som många andra. ”Då måste jag

ju berätta min kod för den personen” (09-04-16). Maria får känna av det skillnadsskapande

som platser och rum kan uppbringa i och med dess utformning, vilket kan få ett flertal

konsekvenser. En otillgänglig fysisk plats möjliggör för uppkomsten av sociala konsekvenser.

Om exempelvis en universitetsbyggnad, en affär eller en bostad är otillgänglig får det som följd

att en del personer som påverkas väljer bort platserna och i förlängning även en möjlig framtid.

Fysiska förutsättningar skulle med andra ord kunna påverka individers liv till den grad att de

kanske väljer att inte söka ett arbete eller att inte studera. Det kan dock även påverka hur en

person ser sig själv, för hur skulle exempelvis din identitet påverkas om du var dag fick

konfirmerat att samhället inte var anpassat efter dig? Detta blir ett annat perspektiv om en

jämför med när Sam talade om kortläsare. Sam sa att ”sätter du alla kortläsare i rullstolshöjd

då är det ju så att 99% kommer att måste böja sig ner”. På grund av liknande föreställningar

väljer en del affärer att inte använda kortläsare i lägre höjd eftersom målgruppen är för liten.

Det blir en fråga om prioriteringar men också om vem som ska, samt inte ska inkluderas. För

i valet sker ett exkluderande vilket kommer att påverka många personer samt visar på

normatens normativa position.

Jag vart ju uppfostrad till att klara mig själv och ja men att stå på egna ben.. Så jag har ju

gjort det, jag menar. Jag använder ju ordet går. Jag går ju och hämtar saker.. Jag rullar

inte. […] jag känner mig så, jag ser mig själv så, så frisk! Jag är ju inte sjuk för att jag sitter

i rullstol, jag är ju lika frisk som vad du är (Maria 09-04-16).

Det som anses vara en normativ funktionsvariation blir problematiskt om det ses naturgivet

och självklart eftersom det förstås i referens till en särskild kultur (Freund 2001). För vilka

personer kan sägas vara en normat, är det ens möjligt? Alla personer påverkas av utformning

och tillgänglighet. Om hen inte gör det så mycket idag kommer det med stor säkerhet komma

en dag när hen gör det. Från det perspektivet kan tillgänglighetsutformningar gagna alla

personer, till exempel ur synvinkeln av tid. Idag är jag exempelvis normativ och kan utnyttja

de fördelar det ger mig. Om en timme, eller imorgon kan jag råka ut för en olycka som ger mig

26

en normbrytande funktionsvariation. När vi blir äldre kommer troligtvis majoriteten av oss att

påverkas kroppsligt och/ eller mentalt på andra sätt än idag. På grund av kommer vi bli

beroende av de hjälpmedel som tillhandahålls samt av en tillgänglig miljö. Robert McRuer

påpekade detta och beskrev det som att alla människor är ”virtually disabled” (principiellt en

normbrytande funktionsvariation) eftersom vi kommer att ha en normbrytande

funktionsvariation under en del av våra liv. Däremot är det en skillnad mellan de personer som

idag har en normbrytande funktionsvariation och de som senare i livet kanske kommer att få

en. Idén att alla är, eller kommer att vara, normbrytande kan också leda till att personer som

idag har normbrytande funktionsvariationer blir nekade sina rättigheter istället för att se att

tillgängligheten ska förbättras. För varför ska vissa personer ha mer rättigheter än andra om

alla personer ändå kommer bli funktionsnedsatta? (2006:30f:157, Apelmo 2012:29f). Detta

anser jag redan finns och går att upptäcka i dagens samhälle. Två personer med samma

kroppsliga förutsättningar kan exempelvis anses normativ respektive inte beroende på ålder.

En äldre person med förminskad styrka i kroppen och nedsatt syn samt hörsel bryter inte mot

dagens normer. Däremot betyder inte det att det alltid ses med acceptans eftersom hen också

kan ses som en last eller en börda för samhället. Det är dock ett naturligt steg i en personens

utveckling att bli äldre och att inte ha samma förutsättningar som en hade under den tiden

hen var ung. (Krekula, Närvänen & Näsman 2005, jfr Sandvin 2012:64ff). Om ett barn

däremot har samma kroppsliga förmågor är hen enligt samhällets normer normbrytande

eftersom föreställningen om hur ett barn bör vara är annorlunda. Samma situationer påverkar

dock personerna på likartade sätt, men hur de blir bemötta i det kommer variera.

4.3 ”Vi hamnar i samma fack”

Ja och så här. Och då märker man att jag har rullstol, jag ser ut såhär jag har den här typen

av sjukdom.. Alltså kan jag vara, vi är alla de här tjejerna och har alla blivit tagna fel på […]

men vi är helt olika personligheter. Vi väljer olika intressen och är olika människor men vi

hamnar i samma fack. Och eftersom vi är så olika som personer och har varit, så har vi

också olika intressen och olika behov när det kommer till tillgänglighet. Men det är svårt

att tänka (skrattar), det är svårt att se oss för den vi är som personlighet och det är lite, det

är intressant. Jag tror att det är likadant för många personer med olika sjukdomar till

exempel, som man har en grundsjukdom och så blir man liksom, man tar. Eller många som

har en utvecklingsstörning som man inte kan se skillnad på personer, att man klumpar

ihop istället och tror att det är samma person som man träffar ungefär (Elliot 31-01-17).

Vissa erfarenheter kan säkerligen delas av individer med liknande förutsättningar. Det

behöver inte betyda att de personer som upplever liknande situationer uppfattar det på samma

sätt, vilket Elliot också förklarar (jfr Sjöberg 2010:127f). Hon berättar om sina kompisar som

27

hon brukar umgås med. Trots att deras identiteter är olika, de har olika intressen, ser olika ut,

beter sig på olika sätt och har olika behov, tar andra personer ofta miste på vem av dem som

är vem. Elliot anser att anledningen till det är att de har samma grundsjukdom. Människor

sätter dem i samma fack. I det fallet reduceras individerna till en grupp. Många av de

erfarenheter som Maria och Elliot berättar om under intervjuerna går många

funktionsnormativa personer obemärkt förbi och majoriteten av de personerna förstår inte

den maktposition de befinner sig i. För normaten blir det självklart att kunna ta samt betala

sina varor själv. Det är lätt att glömma, eller inte se, det som är uppbyggt för att passa en själv.

Rummet och platsen utformas samt formas av människor och de normer som påverkar

förståelsen av samhället. Om en sedan utgår ifrån sig själv när platser utformas blir det andra

personer som inte kommer att kunna tillträda den på samma villkor. Platsen som skapats blir

till genom personers närvaro och aktiviteter. Beroende på vem en är kan vissa förflyttningar

betyda mycket och stanna i medvetande medan andra rörelser går obemärkt förbi (Ottosson

2009:150f). Det tolkas, upplevs och skapar känslor. Normer, strukturer och kategorier blir i

det fallet ett skillnadsgörande och visar på makten som följer normaten och vad hen anses

kunna göra. Innebörden av det kan variera men påverkar platsen människor bosätter sig på

eller de vägar en väljer för att ta sig fram på. Det existerar mycket en inte ser på grund av de

kulturella föreställningarna som finns kring hur platsen ska vara samt vem som vistas där

(Molina 2007:10ff).

I detta kapitel har jag diskuterat upplevelser från ett annat perspektiv, det

situationsbundna när utformningen av platser upplevs. I dessa situationer har de

konsekvenser som påverkat normer och kulturella föreställningar undersökts. Det som

framkommit är att de som arbetar med tillgänglighet vill att det ska bli så bra som möjligt för

de personer som rör sig i olika byggnader. Många gånger blir dock individer grupperade efter

föreställningen om den funktionsvariation de har. Om funktionsvariationen sedan anses

tillhöra en för liten procent av de som rör sig på platsen kan tillgänglighet bortprioriteras till

fördel för andra personer. Det framkom att normerna kring vem som är normbrytande är

mycket beroende av de föreställningar som finns i samhället. Elliot och Maria påpekade också

att personer med liknande funktionsvariation kan finna olika utformningar fördelaktiga likväl

uppfatta sina situation på skilda sätt. Bara för att två individer exempelvis använder rullstol

betyder inte det att de har samma behov.

28

5. Diskussion

Under insamlingen av materialet framkom det att de utformningskrav som finns ibland följs

till punkt och pricka medan det andra gånger anses för svårt att följa. Majoriteten av

informanterna önskade personligen att platser skulle vara utformade samt användbara för alla

personer, oavsett funktionsvariation. I deras yrkesmässiga roll kände dock majoriteten av dem

att det inte kunde fullföljas. Anledningen till det var bland annat bristande ekonomiska och

tekniska medel samt att det ställdes mot andra behov.

I deras berättelser började jag dock fundera över vad dessa bristande medel grundade sig

i. En del länder och samhällen har inte möjligheten att utforma platser på ett tillgängligt sätt

eftersom de ekonomiska förutsättningarna inte finns. Sverige är däremot ett ekonomiskt rikt

samhälle där det finns en möjlighet att tillgängliggöra från början. Det finns vanligtvis både

tekniska- samt ekonomiska medel att tillgå. Trots det prioriteras det inte alltid vilket får

konsekvenser. Anledningar till bortprioriteringen kan vara många, så som design, utformning

och okunskap. Idag florerar det en norm om att olika byggnader och offentliga miljöer ska vara

speciella och utsmyckade, både utvändigt och invändigt. Många gånger används dyra material

så som glas, marmor, kakel och klinkers, för att markera en viss status, samt för att det är

möjligt. När det sedan uppskattas av personer i samhället skapar det en efterfrågan, designen

blir lönsam vilket möjliggör en fortsatt produktion av liknande byggnader. I förhållande till

det kan tillgänglighet ses som ett hinder för lönsamheten eftersom det kräver en annan typ av

utformning samt kommer med en kostnad. Om en till exempel vill göra tillgängliga balkonger

som inte riskerar en vattenläcka kan en koppla loss stommen från den resterande byggnaden.

Som Alex påpekade blir det dock mycket dyrt, vilket är sant. Det är emellertid all utformning.

I ett byggnadsprojekt ingår det många personer och arbetsområden. Ibland är det inte

samma personer som ansvarar för byggnaden i början som i slutet av ett projekt vilket kan

påverka hur tillgängligheten prioriteras. Det kan vara så att de arbetar med tillgängligheten på

olika sätt vilket skapar variationer i anpassningen samt att viktig information missas att föras

vidare mellan de ansvariga. Det kan också vara så att personer skyller på andra

ansvarsområden än sitt eget när de motiverar avsaknaden av tillgänglighet. Antingen är det

brand som kan ha försvårat arbetet eller hur arkitekten ritat byggnaden. Det finns med andra

ord många sätt att förklara varför tillgängligheten inte arbetas med mer övergripande.

Som resultat blir många byggnader semitillgängliga där endast minimikraven på

tillgängligheten formas. Ibland görs inte ens dem. Det som sker när det inte är tillgängligt från

början blir dock att det kompromissas med när byggnaden är färdig. Behövs det till exempel

en ramp, en hörselslinga eller nya mikrovågsugnar till lunchrummet? Om det företag som

29

innehar byggnaden efter det färdigställts har begränsade ekonomiska medel kan inte allt ske

direkt. En hörselslinga kan då vara ett steg på vägen.

Dock kan jag inte låta bli att fundera över om det även handlar om okunskap, både från

många av de personer som skapar platserna samt från de personer som beträder dem.

Personer som endast beträder platsen gör det genom sina egna erfarenheter. En person som

på grund av miljön inte påverkas negativt av sin funktionsvariation kommer troligtvis inte att

reflektera över det. Istället kan platsens design uppskattas med sina stora glasfönster och

guldfärgade väggar. Likväl tror jag att många av de som utformar platsen väljer en sorts

okunskap, för varför väljer en annars att använda stora glasväggar och andra otillgängliga

material? Såklart kan en fortfarande använda dessa material, men då bör en också vara

medveten om de tillgänglighetsanpassningar som kommer att behövas göras som motvikt till

det. Vilket kommer att kosta. Normen av hur ett hus och andra platser ska utformas påverkar

dock med vilka ögon en ser på tillgängligheten. Tradition och vana påverkar även hur en ser

på lösningar och utveckling. Dessa är dock inte beständiga utan de kan förändras. Det finns

fler anledningar till varför samhället utformas som det gör, de som jag här har diskuterat samt

fört fram är dock några av den anledningar som jag själv har sett utkristallisera sig.

Informanterna som jag har intervjuat arbetar med tillgänglighet i alla sina projekt och

påverkar i och med det tillgängligheten i Umeå. Dessa individer, som utformar platser har

makten att influera de personer som beträder dem, om det så må vara ett litet rum, en sal, en

bostad eller en offentlig byggnad. Med de ögonen och perspektiv personerna använder kan

förändring ske och platser passa fler personer.

Jag hoppas att föreställningarna om vad tillgänglighet innebär fortsätter att utvecklas,

både bland de som arbetar med det men även allmänt bland människor. De bestämmelser som

finns idag bör fortsätta utvecklas till att bli en övergripande, anpassningsbar del i dagens

arbete med tillgänglighet. Om fokus ligger på vad strukturer av platser gör samt vilka

möjligheter de har till förändring kan skillnad skapas. Då kan vi gå från att tillgängligheten

blir en del som måste implementeras i helheten av en byggnad till att den är en del av helheten.

Om det sker en inkludering av olika kroppar och sinnen kommer fler personer få möjlighet

att känna sig delaktiga och välkomna i samhället. Jag avslutar med det på samma sätt som

HSO började på 70-talet. Med att understryka att hinder uppstår i mötet med samhället, och i

och med det kan elimineras.

30

Sammanfattning

Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera hur tillgänglighet i byggnader skapas

i Umeå kommun. De teorier som använts för att besvara frågeställningarna har framför allt

varit cripteori samt den politiska/ relationella modellen. Sju personer har också intervjuats

under sex tillfällen. Sex personer intervjuades var för sig medan två personer intervjuades

tillsammans. Detta har resulterat i tre kapitel. Tillgänglighet har då undersökts från olika

perspektiv i relation till informanternas berättelser.

I kapitlet, Regleringar och utföranden, analyseras hur samhället, genom lagar,

styrdokument och så vidare, arbetat med tillgänglighet samt funktionsvariationer i ett

historiskt perspektiv. I kapitlet framkommer det att medvetenheten om tillgänglighetens

betydelse och påverkan har ökat. Lagar förändras eller läggs till för att bättre stämma överens

med det behov som finns likväl som att de organisationer som kontrollerar regleringarna har

tydliggjorts. Trots medvetenhet och den fortsatta utvecklingen av tillgänglighetens möjligheter

är det dock inte på förhand givet hur, och om reglerna ska efterlevas på alla punkter.

I kapitlet, Dilemmat, presenterades ett antal teman som framkom under intervjuerna.

Temana är kopplade till hur informanterna arbetade samt uppfattade utformningen av

tillgänglighet. De som framkom var ekonomiska, tekniska och moraliska teman och hur de är

sammanflätade med varandra. I kapitlet framkommer att informanterna framför allt utgick

från att ”alla ska vara med” men att det inte alltid gick att genomföra på grund av tekniska och

ekonomiska anledningar. Detta motiverade de i förhållande till bestämmelser från olika

myndigheter.

I kapitlet Maktens konsekvenser utforskas tillgänglighet från ett annat perspektiv, det

situationsbundna när utformningen av platser upplevs. Det som framkommer är att utifrån

föreställningen om vilken funktionsvariation en person tillhör blir hen grupperad. Det som

påverkar detta är de normer och kulturella föreställningar som finns i ett samhälle samt de

individer som påverkar platser. Det möjliggör i sin tur olika anledningar varför någonting ska,

eller inte ska, tillgängliggöras. Konsekvensen blir dock att det är individer i en grupp, vilket

leder till att olika personer kommer att finna olika utformningar fördelaktiga eller att det blir

en källa för diskriminering.

Detta avslutas sedan med en diskussion där huvuddelarnas påverkan diskuterats likväl hur

jag önskar att tillgänglighetsfrågan kommer att utvecklas fortsättningsvis.

31

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor

Intervjuer

Robin: Intervjuades 2017. 17 januari. Kim och Charlie: Intervjuades 2017. 25 januari. Alex: Intervjuades 2017. 30 januari. Elliot: Intervjuades 2017. 31 januari. Sam: Intervjuades 2017. 31 januari. Maria: Intervjuades 2016. 9 april.

Observationer

Deltagande observation med rullstol. 2016. 30 mars.

Medföljande observation med Alex. 2017. 30 januari.

Internet

Boverket, 2016. Tillgänglighet och bostadsutformning. Boverket.

http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--bostadsutformning/ (Hämtad: 24-02-

17).

Boverket. 2016. Tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller

orienteringsförmåga. http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-3/3-1-

tillganglighet-och-anvandbarhet-for-personer-med-nedsatt-rorelse-eller-

orienteringsformaga/ (Hämtad: 20-02-17)

Boverket. 2015. Diskrimineringslagen. http://www.boverket.se/sv/byggande/tillganglighet--

bostadsutformning/tillganglighet/diskrimeneringslagen/ (Hämtad: 21-02-17)

32

Byggnadsnämnden. 2016. Plan och bygg. Umeå Kommun.

http://www.umea.se/umeakommun/kommunochpolitik/kommunensorganisation/verksam

heterochstodfunktioner/samhallsbyggnad/planochbygg.4.34c707c31549be6a5328aa3.html

(Hämtad: 08-02-17)

Diskrimineringsombudsmannen. 2015. Diskriminering inom andra samhällsområden.

Diskrimineringsombudsmannen.

http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-diskriminering/diskriminering-inom-andra-

samhallsomraden/#undantag-varor-tjanster-bostader (Hämtad: 10-02-17).

Diskrimineringsombudsmannen. 2017. Vad är diskriminering?.

Diskrimineringsombudsmannen. http://www.do.se/om-diskriminering/vad-ar-

diskriminering/#bristande-tillganglighet (Hämtad: 10-02-17)

Funktek. Ordlista. Funktek. http://www.funktek.se/ordlista/ (Hämtad: 05-02-17)

Handikappförbunden. 2015. Svensk funktionshindersrörelse; en historisk överblick.

Handikappförbunden. http://www.hso.se/vi-ar-handikappforbunden/Historia/ (Hämtad:

08-02-17)

Socialstyrelsen. 2015. Funktionshinder. Socialstyrelsen

http://www.socialstyrelsen.se/funktionshinder (Hämtad: 20-02-17)

Tryckta källor och litteratur

Apelmo, Elisabet. 2013. Som vem som helst: Kön, funktionalitet och idrottande kroppar.

Diss., Lunds Universitet

Barron, Karin. 2004. Vem är jag? Utvecklingsstörda kvinnor (re)konstruerar sin identitet. I:

Karin Barron (red.). Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur.

Boys, Jos. 2014. Doing disability differently: an alternative handbook on architecture,

dis/ability and designing for everyday life. New York: Routledge

Brusman, Mats. 2011. Plats. I: Syssner, Josefina (red). Perspektiv på turism och resande.

Lund: Studentlitteratur.

33

Foucault, Michel. 1980. Power/ knowledge: selected interviews and other writings 1972-

1977. Brighton: Harvester

Fägerborg, Eva. 2011. Intervjuer. I: Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red). Etnologiskt

fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Förhammar, Staffan. 2004. Lytt, abnorm, invalid, handikappad, funktionshindrad. I_

Förhammar, Staffan & Nelson, Marie C. (red.). Funktionshinder i ett historiskt perspektiv.

Lund: Studentlitteratur.

Garland T0hompson, Rosmary. 1997. Extraordinary bodies: Figuring physical disability in

American culture and litterature. New York: Columbia university press.

Gren, Martin & Hallin, P O & Molina, Irene. 2000. ”Kulturens plats, maktens rum – en

introduktion”. I: Gren, Martin & Hallin, PO & Molina, Irene (red). Kulturens plats/ maktens

rum. Eslöv: B. Östlings bokförlag Symposion

Grönvik, Lars & Söder, Mårten. 2008. Intersektionalitet & Funktionshinder. I: Grönvik, Lars

& Söder, Mårten (red.). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet.

Malmö: Gleerups.

Hall, Stuart. 2013. he work of representation. I Hall, Stuart & Evans, Jessica & Nixon, Sean

(red). Representation. 2. Uppl. London: Sage publications.

Kafer, Alison. 2013. Feminist queer crip. Bloomington: Indiana university press

Kaijser, Lars. 2011. Fältarbete. I: Lars Kaijser & Magnus Öhlander (red). Etnologiskt

Fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, Jens. 2012. ”Lita på snöbollsmetoden” Värdet av att släppa kontrollen. I Nilsson, Bo

& Lundgren, Anna Sofia (red). Mitt i metoden: Kulturvetenskapliga reflektioner. Umeå:

Institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet.

Lindqvist, Rafael. 2012. Funktionshindrade i välfärdssamhället. 3. uppl. Falkenberg:

Gleerups utbildning.

34

Mcruer, Robert. 2006. Crip theory: cultural signs of queerness and disability. New York: New

York university press.

Molina, Irene. 2000. Fängslande kategoriseringar – eller våldets geografi. I: Gren, Martin &

Hallin, PO & Molina, Irene (red). Kulturens plats/ maktens rum. Eslöv: B. Östlings bokförlag

Symposion.

Krekula, Clary & Närvänen, A-L & Näsman, E. 2005. Ålder i intersektionell analys. I:

Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 2-3.

Olsson, Claes G. 2010. Omsorg & kontroll: En handiskapphistorisk studie 1750 – 1930. Diss.,

Umeå Universitet.

Ottoson, Erik. 2009. På drift. I: Arvidsson, Gösta & Ehn, Billy (red). Etnografiska

Observationer. Lund: Studentlitteratur.

Pripp, Oscar. 2011. Reflektion och etik. I: Kaijser, Lars och Öhlander, Magnus (red).

Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Pripp, Oscar & Öhlander, Magnus. 2011. Observation. I: Kaijser, Lars och Öhlander, Magnus

(red). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur.

Sandvin, Johan Tveit. 2008. Ålder och funktionshinder. I: Grönvik, Lars & Söder, Mårten

(red.). Bara funktionshindrad? Funktionshinder och intersektionalitet. Malmö: Gleerup.

Sjöberg, Malena. 2010. Bana väg: välfärdspolitik och funktionshinder. Hedemora: Gidlund.

Lagar och förordningar

BFS 2008:6. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler (1993:57) – föreskrifter

och allmänna råd.

BFS 2011:6. Boverkets byggregler – föreskrifter och allmänna råd, BBR. BFS 2013:9. Enkelt avhjälpta hinder

Ds 2008:23. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

SBN 67 (BABS 1967). Svensk byggnorm 67.

35

SFS 1999:132. Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med

funktionsnedsättning

SFS 2016:828. Diskrimineringslagen.

SOU 1964:43. Social omvårdnad av handikappade

SOU 1979:56. Steg på väg…

Elektroniska dokument

Apelmo, Elisabet. 2012. Crip heroes and social change. Lambda Nordica, 1-2/ 2012.

http://www.lambdanordica.se/artikelarkiv_sokresultat.php?lang=sv&fields[]=art_id&arkiv

sok=398#resultat (Hämtad 17-02-17)

Molina, Irene. 2007. Intersektionella rumsligheter. Tidskrift för genusvetenskap (3), pp.7-21

http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/2384/2135 (Hämtad 12-05-16)

Tidigare uppsatsarbete

Karlsson Gustafsson, Moa. 2016. Hela samhället är ju byggt för stående personer:

Rullstolsburnas upplevelser av tillgänglighet i relation till fysiska platser och mentala rum.

Bilagor

1. Beskrivning av informanter

Robin – Intervjun skedde 25 januari, 2017 på Robins eget kontor. Han arbetar vid Umeå

Kommun med att ansvara för frågor om konstruerandet av byggnader.

Kim och Charlie – Dessa två intervjuades den 25 januari, 2017 i ett mötesrum på deras

arbetsplats. De arbetar som fastighetsförvaltare för ett stort företag som hyr ut byggnader och

lokaler. Byggnaderna används framför allt i offentliga sammanhang där många personer rör

sig varje dag.

Alex – Alex intervjuades 31 januari, 2017 på hans kontor. Han arbetar för ett nordiskt

byggföretag som projekteringsledare vilket betyder att Alex samordnar all projektering, varav

tillgänglighet är en.

Elliot – Elliot är en konsult som specialiserat sig i tillgänglighetsfrågor. Intervjun skedde

31 januari, 2017 på ett café i centrala Umeå. Hon arbetar med att hjälpa företag eller personer

som vill ha hjälp att arbeta med tillgänglighet. Hon använder permobil i sin vardag.

Sam – Sam arbetar som lokalplanerare för en akademisk koncern. Hon intervjuades på sitt

kontor 31 januari, 2017. Hon arbetar med att planera inomhusmiljön i de lokaler de

tillhandahåller så att de ska stämma överens med de behov som finns bland de som befinner

sig där.

Maria – Maria intervjuades i sitt hem 9 april, 2016 i en tidigare uppsats som kom att bli

startskottet till denna uppsats. Hon använder rullstol i sin vardag. Vi talade tillsammans om

hur hon uppfattade platser och tillgängligheten i Umeå kommun.