development of stretch tool - bachelor thesis

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

UTVECKLING AV

STRETCHINGSREDSKAP

Christoffer Lejon

Jonathan Öquist

EXAMENSARBETE 2012

Maskinteknik

Postadress: Besöksadress: Telefon:

Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

UTVECKLING AV

STRETCHINGSREDSKAP DEVELOPMENT OF STRETCHING GEAR

Christoffer Lejon

Jonathan Öquist

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

ämnesområdet Maskinteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen inom Produktutveckling och design.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Mikael Cederfeldt

Handledare: Anders Jarfors

Omfattning: 15 högskolepoäng (C-nivå)

Datum: 2012-05-07

Abstract

1

Abstract

This project was a collaboration between the authors and Veprox AB, a consulting company working with product development. The goal was to develop a prototype of a tool that in a mechanical way assists the user when stretching the hamstring muscle.

The project included a planning phase, a definition phase and a construction phase.

The chapter Theoretical background describes the effects that stretching has on the body and presents a selection of different types of exercises and methods that are available within the subject. It then describes what a product development process looks like with all of its different methods.

The next chapter was named implementation which describes the workflow of the project and how the various methods previously presented was applied.

Finally the result of the stretching gear was presented in the report. In this chapter there were pictures presented of what the final prototype looked like and which features that were added. The equipment consists of a bench where the person lies down and at the same time pulls the steering wheel which helps lift the leg through a lever.

Keywords

Product development

Stretching

Hamstring

Construction

Sammanfattning

2

Sammanfattning

Detta projekt var ett sammarbete mellan författarna och Veprox AB som är ett konsultföretag inom produktutveckling. Målet var att utveckla en prototyp av ett redskap som på mekanisk väg underlättar för en person att stretcha hamstrings (baksida lår). Arbetet omfattade en planeringsfas, en definieringsfas samt en konstruktionsfas. I avsnittet teoretisk bakgrund beskrivs vilka effekter stretching har på kroppen och ett urval av olika typer av övningar och metoder som finns att tillgå inom ämnet presenteras. Därefter beskrivs hur en produktutvecklingsprocess ser ut med alla dess ingående metoder. Avsnittet Genomförande beskriver arbetsgången för projektet och hur de olika metoderna som tidigare presenterats konkret har tillämpats. Slutligen presenteras det stretchingredskap som arbetet resulterade i. Här ges bilder av hur den slutgiltiga prototypen såg ut och hur de ingående funktionerna lösts. Redskapet består av en bänk som brukaren ligger på samtidigt som denne drar i en ratt som hjälper till att lyfta benet via en hävarm.

Nyckelord

Produktutveckling

Stretching

Hamstring

Konstruktion

Innehållsförteckning

3


1 Inledning ................................................................................... 5

1.1 BAKGRUND ................................................................................................................................. 5 1.1.1 Befintliga produkter .......................................................................................................... 6 1.1.2 Problembeskrivning .......................................................................................................... 6

1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ................................................................................................ 6 1.2.1 Frågeställningar ............................................................................................................... 6

1.3 AVGRÄNSNINGAR ....................................................................................................................... 7 1.4 DISPOSITION ............................................................................................................................... 7

2 Teoretisk bakgrund ................................................................. 8

2.1 STRETCHING ............................................................................................................................... 8 2.1.1 Stretchingmetoder ............................................................................................................. 8 2.1.2 Stretchingsövningar .......................................................................................................... 9

2.2 PRODUKTUTVECKLINGSPROCESSEN .......................................................................................... 11 2.2.1 Utveckling ....................................................................................................................... 11 2.2.2 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 12

2.3 QUALITY FUNCTION DEPLOYMENT ........................................................................................... 13 2.4 KONCEPTGENERERING .............................................................................................................. 13

2.4.1 Brainstorming ................................................................................................................. 14 2.4.2 Produkt- och funktionsnedbrytning................................................................................. 14 2.4.3 Jämförelser ..................................................................................................................... 14 2.4.4 Bollplank ......................................................................................................................... 14

2.5 KRAVSPECIFIKATION ................................................................................................................ 14 2.6 URVALSMETODER ..................................................................................................................... 15

2.6.1 Genomförbarhetsbedömning .......................................................................................... 15 2.6.2 Pugh-matris .................................................................................................................... 15 2.6.3 Go/No-go matris ............................................................................................................. 16

2.7 VISUALISERING ......................................................................................................................... 16 2.7.1 Skissning ......................................................................................................................... 16 2.7.2 CAD ................................................................................................................................ 16

3 Metod och genomförande ..................................................... 18

3.1 PROJEKTPLANERING .................................................................................................................. 18 3.1.1 Tidsplanering .................................................................................................................. 18 3.1.2 Utvärdering av befintlig prototyp ................................................................................... 18

3.2 DEFINIERING ............................................................................................................................. 18 3.2.1 Marknadsanalys .............................................................................................................. 18 3.2.2 Intervjuer ........................................................................................................................ 19 3.2.3 Konkurrentanalys ........................................................................................................... 22 3.2.4 Kravspecifikation ............................................................................................................ 27

3.3 KONCEPTUTVECKLING .............................................................................................................. 28 3.3.1 Brainstorming ................................................................................................................. 28 3.3.2 Konceptgenerering ......................................................................................................... 29

3.4 KONSTRUKTION ........................................................................................................................ 33 3.4.1 Beräkningar .................................................................................................................... 34 3.4.2 Måttbestämning .............................................................................................................. 35

4 Resultat och analys ................................................................ 36

4.1.1 Huvudfunktion ................................................................................................................ 37 4.1.2 Ram ................................................................................................................................. 38 4.1.3 Hävarm ........................................................................................................................... 39 4.1.4 Låsning av hävarm ......................................................................................................... 40 4.1.5 Dämpning av hävarm ..................................................................................................... 41 4.1.6 Vadpress och låsning ...................................................................................................... 42 4.1.7 Knäkudde ........................................................................................................................ 44


4

4.1.8 Färgval ........................................................................................................................... 45 4.1.9 Stretchövningar i stretchmaskin ..................................................................................... 46

5 Diskussion ............................................................................... 49

5.1 DESIGNPROCESSEN ................................................................................................................... 49 5.2 PROTOTYPENS UTFORMNING ..................................................................................................... 50 5.3 FRAMTIDA UTVECKLING ........................................................................................................... 50 5.4 SÄKERHET OCH CE-MÄRKNING ................................................................................................ 51

6 Referenser .............................................................................. 52

7 Sökord ..................................................................................... 53

8 Bilagor ..................................................................................... 54

8.1 BILAGA 1 – GANTT-SCHEMA ..................................................................................................... 55 8.2 BILAGA 2 – PRODUKT OCH FUNKTIONSNEDBRYTNING .............................................................. 56 8.3 BILAGA 3 – KRAVSPECIFIKATION.............................................................................................. 57 8.4 BILAGA 4 – VIKTMATRIS ........................................................................................................... 59

Inledning

5

1 Inledning

Examensarbetet utfördes som en sista del i utbildningen Maskingenjör med inriktning mot Produktutveckling och design på Jönköpings Tekniska högskola. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng på C-nivå. Samuel Wikström affärsområdesansvarig för Veprox medical och Veprox Jönköping har agerat som handledare från företagets sidan. Anders Jarfors, Professor i material och tillverkning har varit handledare från Tekniska högskolan i Jönköping.

Examensarbetet har genomförts i samarbete med Veprox AB. Företaget är ett konsultföretag, med inriktning mot produktutveckling. Företaget fick ett uppdrag från entreprenören Fredrik Olofsson som syftade till att ta fram ett hjälpmedel åt Veprox AB. Hjälpmedlet skulle ha funktionen att på mekanisk väg hjälpa användaren att stretcha hamstrings och om möjligt även närliggande muskulatur.

Utvecklingen av hjälpmedlet för stretching har utförts enligt produktutvecklingsprocessen och de verktyg och metoder använts tas upp i rapporten.

1.1 Bakgrund

Entreprenören och företagaren Fredrik Olofsson insåg behovet av ett hjälpmedel för att stretcha baksida lår och närliggande muskelgrupper när han skulle stretcha efter sitt kampsportsutövande. Han upptäckte snart att det inte fanns något lämpligt alternativ för detta syfte på marknaden och bestämde sig för att gå vidare med sin egna idé.

De produkterna som nu finns på marknaden inom området stretching är få till antalet och är antingen för dyra eller komplicerade att använda. Efter att Fredrik tagit fram en första prototyp som visas på Bild 1, vände han sig sedan till företaget Veprox för att få en mer professionell vägledning i utveckling av produkten. Veprox gav i sin tur författarna i uppdrag att utveckla en ny prototyp av denna produkt.

Bild 1: Fredrik Olofssons första prototyp

Inledning

6

1.1.1 Befintliga produkter

De produkter som idag finns på marknaden erbjuder stretching för endast en specifik muskelgrupp med en solid och avancerad konstruktion. Andra alternativ erbjuder möjlighet till stretching av flera muskelgrupper med en enkel konstruktion men är inte användarvänliga. Priserna på produkterna blir därefter väldigt varierande, mellan 3 500-80 000 kr. Bilder och beskrivning av konkurrenterna kommer längre fram i rapporten under rubriken 3.2.3 Konkurrentanalys.

1.1.2 Problembeskrivning

Ett redskap som på mekanisk väg hjälper användaren att stretcha hamstrings samt om möjligt närliggande muskulatur ska tas fram för att hjälpa användaren att förebygga och rehabilitera skador. Den mekaniska rörelsen är ämnad för att sträcka ut muskeln för att på så sätt öka muskelns ROM (Range Of Motion) vilket i sin tur leder till en mer elastisk muskel som tål större belastningar under rörelse. Redskapet ska uppfylla alla de krav som sattes för produkten (Se bilaga 3 – Kravspecifikation).

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet är att utveckla ett hjälpmedel som ska hjälpa personer att stretcha hamstrings samt om möjligt även närliggande muskulatur.

Den får ej vara skadlig för brukaren och ska vara enkel att använda. Då det inte finns någon produkt på marknaden som täcker detta behov ser Veprox AB en potential i utveckling av denna typ av produkt.

Målet är att kunna leverera ett färdigt underlag för tillverkning av prototyp. Detta underlag ska ske i form utav en digital CAD-modell (Computer Aided Design) samt ritningar på ingående komponenter om tillverkare kräver.

1.2.1 Frågeställningar

Frågeställningar som ska besvaras under arbetets gång är:

Hur bör stretchingen för hamstrings och närliggande muskulatur utföras för att vara mest effektiv och skonsam?

Hur bör produkten utformas för att möta kraven?

Inledning

7

1.3 Avgränsningar

På grund av tidsbegränsningen av projektet kommer en färdigmonterad prototyp inte vara målet. Målet är att kunna leverera färdigt tillverkningsunderlag för en prototyp. Beräkningar kommer att göras för de ingående egenskaperna för produkten. Alla funktionslösningar kommer ej utvärderas lika grundligt som andra på grund av att de är många till antalet och därför inte kommer hinnas med.

1.4 Disposition

Rapporten inleds med en bakgrund till varför behovet av denna produkt uppkommit och vilket problem den skall lösa. Den fortsätter sedan att beskriva hur arbetet utförts i förundersökningsfasen där bl.a. konkurrentanalys, marknadsundersökning och sållning genomförts för att senare kunna sammanställa en kravspecifikation att jobba utifrån.

Efter detta kommer en beskrivning av hur idéutveckling, design och konstruktion genomförts.

Till sist redovisas resultatet följt av en diskussion där reflektioner ges av hur arbetet fortskridit, vad som var bra, vilka lärdomar som kan tas med till nästa gång samt förslag och rekommendationer för framtida utveckling.

Teoretisk bakgrund

8

2 Teoretisk bakgrund

Här presenteras de förstudier som gjorts och de metoder som har använts under projektets gång. Informationen är tagen från litteratur som bearbetades innan praktiskt arbete togs vid.

2.1 Stretching

Området stretching är ett omdebatterat område inom forskningen och det råder delade meningar huruvida metoden förebygger skador eller inte. Stretching har dock många fördelar då det kan[1]:

Hjälpa idrottaren att optimera sin inlärning, träning och utförande av många komplicerade rörselser

Ge en ökad mental och fysisk avslappning

Ge en ökad kroppsmedvetenhet och kroppskontroll

Minska risken för ryggproblem

Studier genomförda år 2004 visar att stretchingprogram avsevärt kan påverka viskositeten hos senor vilket gör dem mer flexibla. I en sport där mycket explosiva rörelser utövas kan detta leda till en minskad skaderisk. [2]

Stretching är i allmänhet accepterat som en metod till att öka flexibiliteten och rörligheten i muskler och senor vilket ska bidra till att öka individens prestation och minska risken för skador. Stretchövningar används regelbundet för både uppvärmning och nedtrappning vid träning. [2]

2.1.1 Stretchingmetoder

Stretching syftar på att åstadkomma en förlängning av muskulaturen. För att göra detta finns det en rad olika metoder. De vanligaste är [1]:

Aktiv statisk stretching – Utförs genom att använda den egna muskelkraften för att röra leden i den riktning där rörligheten ska påverkas. Denna form har fördelen att metoden är en avvägd rörelse mellan smidighet och styrka. Nackdelen är att den inte uppnår största möjliga rörelseutslag.

Aktiv dynamisk stretching – Utmärks av att rörelsen inleds av egen muskelkraft för att sedan låta rörelseenergin i rörelsen dra muskeln vidare till ett ytterläge som ej går att uppnå med enbart muskelkraft. Denna typ av stretching ger ett större rörelseutslag och ökad rörlighet på sikt men har en risk att ge allt för ryckiga och snabba rörelser och utgör därför också en skaderisk.

Teoretisk bakgrund

9

Passiv statisk stretching – Passiv stretching är nog den som de flesta tänker på när de först hör ordet stretching. Denna metod utmärker sig genom att stretchingläget uppnås med hjälp av en yttrekraft eller egen kroppsvikt. Fördelen med metoden är att den ger en bra töjning av muskeln och ett stort ledutslag.

KAT-metoden – (Kontraktion-Avslappning-Töjning) Är den metod som de flesta personer inom rehabiliteringsområdet använder sig av vid behandling av stelhet. Metoden bygger på tre olika faser av stretchingen. Först stretchas den aktuella muskeln ut, sedan spänns muskeln i en kontraktionsfas för att sedan få vila i en avslappningsfas i några sekunder. Denna metod är den som visat sig ge störst ökning i rörelseomfång.

2.1.2 Stretchingsövningar

Det finns en rad olika övningar för respektive muskelgrupp. De önskemål som fanns från uppdragsgivaren var att huvuduppgiften skulle vara att stretcha hamstrings men också, om möjlighet fanns, erbjuda stretching för närliggande muskelgrupper som säte, framsida lår, vader och höftböjare. Här presenteras några övningar som löser dessa uppgifter.

Hamstrings

Bild 2: Stretching av baksida lår

Framsida lår

Bild 3: Stretching av framsida lår

Utförs liggandes på rygg med

ena benet lyft och med

höfterna parallella. Partnern

håller fast det andra benet mot

golvet och lyfter benet uppåt.

[1]

Utförs liggandes på mage med

ansiktet nedåt och ena benet

böjt mot stjärten. Partnern

fixerar stjärten och höften

med ena armen och trycker

foten mot stjärten med andra.

[1]

Teoretisk bakgrund

10

Sätesmuskulaturen

Bild 4: Stretching av sätesmuskeln

Vader

Bild 5: Stretching av hälsenan och vaden

Höftböjare

Bild 6: Stretching av höftböjaren

Utförs i liggande ställning.

Ena benet böjs medan handen

fixerar knät. Den andra handen

drar foten mot motsatt axel

[1].

Utförs liggandes på rygg. Det

ena benet lyfts och foten flexas

mot ansiktet[1].

Utförs liggandes på rygg på

kanten av ett bord. Det yttre

benet hänger över kanten på

bordet från höften. Det andra

benet pressas sakta mot

bröstet[1].

Teoretisk bakgrund

11

2.2 Produktutvecklingsprocessen

2.2.1 Utveckling

Utveckling av en produkt är en process som kräver input från flera olika segment inom ett företag för att få ett attraktiv resultat. Tre funktioner som brukar beskrivas som centrala i denna process är [3]:

Marknadsföring

Produktutveckling

Tillverkning

Tidigare kunde en person ensam besitta de kunskaper som krävdes för att utveckla en attraktiv produkt. Men i mitten av 1900-talet hade produkterna blivit så pass komplexa att företag tvingats dela upp produktutvecklingen i flera olika segment som var och ett specialiserat sig på en del i processen. Detta kom att leda till den så kallade ”Över-väggen-principen”. Där varje steg behandlas för sig för att sedan skickas vidare till nästa segment i produktutvecklingskedjan[4, 5].

Bild 7: Över-väggen-principen [5]

Detta ansågs efter en tid ineffektivt och kostsamt för företagen och i slutet av 1970-talet kom ett nytt och mer effektivt sätt att bemöta produktutvecklingens utmaningar. Denna metod kallas för Concurrent Engineering (CE). Här revs ”väggarna” ner för att på ett effektiv sätt få ett sammarbete mellan de olika segmenten och på så sätt minska risken för missförstånd och onödiga kostnader. Denna metod är vad de flesta företag använder sig av idag och även vidareutveckling av metoden har blivit allt mer vanligt med begrepp som Lean Production och Six Sigma[4, 5].

Teoretisk bakgrund

12

Bild 8: Concurrent Engineering [5]

2.2.2 Tillvägagångssätt

Oavsett om en ny produkt ska tas fram eller om en befintlig produkt ska vidareutvecklas finns det ett antal faser som måste genomföras för att få ett bra resultat. Dessa är:

Projektplanering: Första steget är att planera och rannsaka sig själva som företag, klarlägga om den utrustning och de kunskaper som krävs för att utföra arbetet finns [3, 4]. En arbetsgrupp skapas och arbetsuppgifter specificeras samtidigt som en tidsplan upprättas där projektet delas upp till olika milstolpar[4,5].

Definiering: Här är målet att förstå vilket problem det är som ska lösas för att på så sätt lägga grunden för resten av projektet. Detta görs genom att först identifiera kunderna. Deras svar används sedan som underlag för att specificera kundernas krav på produkten[4]. Att på detta sätt utgå från kundernas behov kallas kundcentrerad planering[6]. Vidare görs en konkurrentanalys för att identifiera vilka krav konkurrenterna uppfyller och vilka som kan lösas på ett bättre sätt. Utifrån den input som fås från dessa steg skapas sedan en produktspecifikation eventuella mål och målvärden definieras [4, 5].

Konceptgenerering: Ett koncept är ett grovt idéförslag på hur affärsmöjligheten kan nyttjas och upptäckas utifrån kundernas krav och behov[7]. Syftet med konceptgenerering är att ta specifikationer som fåtts i definieringsfasen för att grundligt utvärdera alla de möjliga lösningar som finns till problemet. Konceptgenerering är en blandning av informationssökande utifrån, kreativ lösningsförmåga inom gruppen och ständig uppföljning av de olika konceptens dellösningar som tillsammans kan skapa en bra helhetslösning[3]. Konceptgenereringens olika steg och metoder beskrivs mer utförligt i kapitel (2.4 konceptgenerering) i rapporten.

Teoretisk bakgrund

13

Konstruktion: Efter utvärdering och jämförelser av de olika koncepten utvecklas de bästa alternativen vidare till riktiga prototyper. Dessa utvärderas i sin tur utifrån prestanda, robusthet, kostnadseffektivitet och produktionsmöjlighet. Det bästa alternativet är det som sedan till sist blir den färdiga produkten efter det att ritningar tagits fram och den sista finslipningen gjorts[4, 5].

2.3 Quality Function Deployment

En av de mest använda metoderna idag för att överföra kundernas behov till specifika krav på produkten är metoden Quality Fuction Deployment (QFD). Metoden utvecklades på mitten av 1970-talet i Japan och introducerades i USA i slutet av 1980-talet[4].

Metoden bygger på en modell där kundernas önskemål och konkurrenternas lösningar kan överföras till målvärden på de egna produktegenskaperna[4]. QFD kan appliceras på såväl hela problem som delproblem. Det viktiga är att tänka på definitionen av vad som ska utvecklas innan fokus läggs på hur det ska lösas. Detta är en tidskrävande metod, men tiden kan oftast tjänas in senare i projektet[5].

Kundönskemålen viktas för att få en förståelse för vad huvudsyftet med produktutvecklingen kommer att handla om. Sambandet mellan produktegenskaper och kundönskemål graderas sedan med svag, medel eller stark samband. En konkurrentjämförelse med avseende på uppfyllnad av kundönskemålen görs samtidigt. Till sist utreds sambandet mellan kundönskemål och produktegenskaper samt sambandet mellan dessa egenskaper för att överföras till målvärden för produkten[6].

2.4 Konceptgenerering

En grundläggande del för idéskapande är att ha en klar bild av ungefär vart resultatet bör hamna eller vilket problem det ska lösa. Men bilden får inte vara för exakt så kreativiteten hämmas och inte för otydlig så att den inte ger någon vägledning. För att enklare kunna träffa målbilden finns olika strategier och metoder att använda sig av. Nyckelfrågorna är[7]:

Var står vi?

Vart vill vi nå?

Hur når vi dit?

Det finns många metoder för kreativt tänkande. Där vissa passar för arbete i grupp medan andra lämpar sig bättre för individuellt tänkande. Vissa kan vara bra för att utveckla helt nya idéer, andra för att vidareutveckla en befintlig produkt[7]. Metoderna är många och i denna rapport används endast ett fåtal. Dessa beskrivs mer utförligt vidare i texten.

Teoretisk bakgrund

14

2.4.1 Brainstorming

För ett klassiskt brainstormingmöte brukar en grupp på mellan tre till sex personer vara mest lämplig. Vid brainstorming ska alla deltagarna få komma till tals vilket kan vara väldigt givande då alla i gruppen bidrar med olika kunskaper och synsätt. Deltagarna ska i god tid kallas till brainstormingmötet med en klar definition av vilket problem som ska diskuteras. På det sättet kan deltagarna ta till sig och ensamma börja jobba på lösningar innan de kommer till mötet. För att metoden ska fungera så effektivt som möjligt finns vissa regler[4]:

Kritik och bedömning under mötet får ej förekomma

Stort antal och stor spridning av idéer eftersträvas (Stor bredd på idéer ger hög topp)

Våga tänka utanför ramarna (vilda idéer eftersträvas)

Kombinera och komplettera gärna framtagna idéer

2.4.2 Produkt- och funktionsnedbrytning

Syftet till att göra en produkt- och funktionsnedbrytning är att få en bättre förståelse för den övergripande funktionen och vad produkten skall ha för funktioner. De övergripande funktionerna kan sedan beskrivas ytterligare genom delfunktioner tills problemen blir tydliga. Detta ger en bättre klarhet i vad det är som skall lösas. Metoden är mycket användbar vid utveckling av nya produkter.[4]

2.4.3 Jämförelser

Genom att titta på andra produkter som löser samma eller en liknande huvud- eller delfunktion och se hur de har löst problemet kan inspiration fås till den egna konceptutvecklingen. Jämförelser kan också göras på mer abstrakta sätt genom att exempelvis jämföra med hur ett djur skulle lösa samma problem eller hur produkten skulle fungera om den själv var en människa [7].

2.4.4 Bollplank

Genom att formulera problemet och testa frågor och idéer för en person som är kunnig inom området fås ett mer konkret och ibland helt nytt synsätt på problemet [7].

2.5 Kravspecifikation

Kravspecifikationen ska beskriva vad som ska lösas och vad produkten ska klara av. Den är ett kontrakt mellan leverantör och beställare och är ett av de mest centrerade dokumenten i hela produktframtagningen[5].

Kravspecifikation kan skapas på tre sätt [5]:

Teoretisk bakgrund

15

Specifikation skapad av beställare: Ställer ofta stora krav på beställaren och används oftast då produkten består av många olika standardkomponenter och delsystem som köps in.

Specifikation skapa i dialog med beställare: Upprättas av en grupp bestående av representanter från båda leden. Både beställaren och leverantören är experter inom sina områden och tillsammans kan de komma fram till en lösning som båda är nöjda med och går att genomföra.

Specifikation skapad av leverantör: Är vanligast vid masstillverkning och beställaren har sällan något inflytande av resultatet.

2.6 Urvalsmetoder

Sållning av idéer kan underlätta för att välja bästa detaljerade lösningen som uppfyller kravspecifikationen eller utvärdera och välja bland konceptuella lösningar. Det finns två typer av utvärderingar:

Absolut utvärdering: Ett koncept jämförs direkt mot det satta målvärde.

Relativ utvärdering: Flera koncept jämförs med varandra med en utgångspunkt från satta målvärden.

Det grundläggande problemet i detta stadie av produktutvecklingen är att alla urval och sållningar görs på saker som ännu inte finns [5].

2.6.1 Genomförbarhetsbedömning

Även kallat ”gut-feel”. Varje gång ett koncept uppkommer får oftast produktutvecklaren en direkt spontan känsla för om konceptet är genomförbart eller inte. Dessa känslor baserar sig på tidigare erfarenheter från liknande koncept och kunskaper inom området. Men ett nej behöver inte betyda ett definitivt nej. Små ändringar kan leda till att lösningen blir genomförbar. Endast en expert inom just det området kan med säkerhet avfärda ett förslag.

De förslag som anses vara genomförbara måste sedan utvärderas vidare. Ibland kan det vara svårt att göra en bedömning endast i teorin. Då kan en bra idé exempelvis vara att bygga enkla prototyper som visar på just den konceptuella lösningen och sedan utvärdera den därifrån [4, 5].

2.6.2 Pugh-matris

Även kallad grundläggande beslutsmatris och baseras på viktade krav som jämförs relativt mellan de olika alternativen som ska sållas. Kraven som viktas kan fås om en QFD gjorts tidigare i projektet. Andra krav kan vara rena produktionskrav så som tekniktillgänglighet, produktionskostnad och utvecklingstid[5].

Teoretisk bakgrund

16

2.6.3 Go/No-go matris

Teknik- och prestandabaserad Go/No-go-sållning baserar sig på två olika typer av värderingar[5]:

Hur väl konceptet uppfyller kundkrav och önskemål – Om ett koncept endast innehåller ett fåtal No-Go kan det ändå ges en chans att utvärderas vidare. Metoden pekar på svagheter i konceptet som behöver åtgärdas för att det ska vara konkurrenskraftigt.

Teknikmognad – Här ges även svar på om den teknik som krävs för att uppfylla kriterierna finns och hur mogen den är. Behöver den utvecklas kommer den kostnaden bli betydligt högre än om tekniken redan finns tillgänglig

2.7 Visualisering

Genom att visualisera sina idéer tvingas idéerna ta en konkret form och det blir lättare för produktutvecklaren att förstå vad som fungerar i lösningen och vad som inte gör det.

När en idé visualiseras kan en enkel bild ersätta en lång beskrivning av produkten om den skulle göras med ord. Det är samtidigt lättare för idéskaparen att förmedla sin idé genom att visa en bild då alla får samma bild i huvudet än att beskriva den med ord då nästan alla människor ser olika bilder framför sig [7].

2.7.1 Skissning

Skissning med en penna är det enklaste och snabbaste sättet att visualisera en idé eller ett koncept när det först dyker upp i huvudet. Det är därför många designers väljer att ha en penna i handen när de tänker. De skisser som lämpar sig bäst att göra för hand är idéskisser och designskisser [7]:

Idéskissen – kan vara grov och väldigt enkel. Målet här är att visualisera vilken idé som finns för att lösa huvuduppgiften och hur denna skulle kunna tänkas att se ut.

Designskissen – Illusterar hur olika utföranden av produkten skulle kunna tänkas se ut och kan innehålla exempelvis huvudmått och användningsexempel.

2.7.2 CAD

Ett av de mest grundläggande verktygen i en produktutvecklares arbete idag är den digitala visualiseringen även kallad Computer Aided Design (CAD).

CAD program finns i både 2D- och 3D-utförande. I de program där 2D-visualisering förekommer kan i princip samma illustrationer göras som görs för hand. Fördelen är dock att ritningarna enkelt kan redigeras när de finns i digital form. Andra fördelar med dessa program är att exaktheten av måttsättningen är

Teoretisk bakgrund

17

mycket stor och att möjligheten att dölja information i olika lager gör att mycket information enkelt kan lagras och visas på en och samma fil. Vanligt förekommande illustrationsprogram för 2D är Illustrator, Freehand och AutoCAD[7].

3D-modellering i sin tur kan fungera på flera olika sätt. Här kan antingen visualiseringen ske med hjälp av polygon-, yt- eller solidmodellering[7]:

Polygonmodellering – Där alla ytor delas upp i många mindre ytor, så kallade polygoner bestående av kantlinjer och hörnpunkter. Denna metod lämpar sig bäst för organiska och oregelbundna former. Exempel på denna typ av program är: 3D Studio (Max och Viz), Ray Dream Designer och Truespace.

Ytmodellering – Där föremålets ytor definieras med kantlinjer och konturer. Friheten att skapa komplexa figurer är här stor. Exempel på denna typ av program är: Rhino, SolidThinking, Alias och Catia.

Solidmodellering – Där arbetet sker med solida kroppar för att formge produkten. Möjligheten till att skapa komplexa kroppar försämras men för mer geometriska figurer lämpar det sig bättre. Exempel på denna typ av program är: IronCAD, SolidWorks och ProEngineer.

Metod och genomförande

18

3 Metod och genomförande

Arbetet som har utförts i detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt där målet var att vidareutveckla och ta fram tillverkningsunderlag för en prototyp som på mekanisk väg hjälper användaren med stretching. En befintlig prototyp hade tidigare tagits fram och det var denna som skulle vidareutvecklas.

3.1 Projektplanering

Det första steget var att upprätta en projektbeskrivning för att definiera vad examensarbetet skulle innefatta och vilka begränsningar som behövde göras. Denna skulle sedan godkännas av såväl handledare på Veprox som handledare på högskolan.

3.1.1 Tidsplanering

När projektbeskrivningen godkänts av alla inblandade parter upprättades en tidsplanering där varje steg i produktutvecklingsprocessen gavs en uppskattad tidsdisponering för att klara de deadlines som fanns. Detta gjordes i form av ett Gantt-schema (Bilaga 1 Gantt-schema).

3.1.2 Utvärdering av befintlig prototyp

Eftersom examensarbetet gick ut på att utveckla en redan befintlig prototyp utvärderades därför denna som ett första steg att förstå principen av hur maskinen fungerade. Noteringar gjordes av vad som behövde förbättras och upphovsmannen för den första prototypen, Fredrik Olofsson, kom med synpunkter på vad han ville förbättra.

3.2 Definiering

För att få en konkurrenskraftig produkt behövde konceptets riktlinjer upprättas ur ett så kallat kundcentrerat perspektiv. En marknadsanalys och en konkurrentanalys gjordes därför för att ta reda på vilka krav som bör ställas på produkten. Dessa sammanställdes i sin tur i en kravspecifikation. [7]

3.2.1 Marknadsanalys

Marknadsanalysen inleddes med litteraturstudier inom området stretching för att få en bättre förståelse av vad stretching är, hur stretching bör utföras och vilka effekter det har på kroppen.

Marknadsbeskrivning:

Träningsredskapsmarknanden är en marknad som vuxit kraftigt de senaste åren och som fortfarande är under tillväxt. Men under segmentet stretching finns en utvecklingspotential då det finns få maskiner som underlättar och hjälper


19

individen med sin stretching på ett enkelt och säkert sätt. De maskiner som finns att konkurrera med är ofta väldigt dyra och erbjuder bara stretching för en specifik muskelgrupp eller väldigt billiga och då endast lämpar sig för hemmabruk och saknar högre kvalitet. Förslaget var att skapa en produkt som kommer att vara konstruerad för användning för professionellt bruk, såsom ett komplement till rehabilitering och förebyggande för framtida besvär med muskler och leder. Tanken var att den skulle erbjuda stretching för flera muskelgrupper och samtidigt erbjuda en hög kvalitet. Detta skulle göra produkten unik på sin marknad och därmed också göra den konkurrenskraftig.

Trender:

Författarnas uppfattning efter litteraturstudien är att befolkningen i Sverige idag har arbeten som är mer stillasittande än arbeten som fanns förr i tiden. Allt går mot att bli mer och mer automatiserat och gamla arbetsuppgifter har ersatts av maskiner. Samtidigt lever människor allt längre och när de blir äldre blir musklerna, benen och lederna svagare och skaderisken ökar. Därför har behovet av att träna och röra på sig på fritiden ökat. Men många personer efter dom tränat tänker inte på stretchingen efteråt och rörligheten kan därför försämras. Vilket i sin tur leder till en ännu mer ökad skaderisk. Många saknar också kunskap om hur de skall stretcha för att få goda resultat. Det är här Produkten kommer att skapa mervärde för konsumenten i form av att den hjälper och underlättar stretching för personer med behov av det. Tanken var att om en maskin finns som är behaglig att använda med tydliga instruktioner om hur övningarna ska utföras. Kommer denna att uppmuntra personer till att stretcha mer och få en mer positiv bild av något som många idag annars anser vara tråkigt och jobbigt.

Kunder:

Potentiella kunder som produkten kommer rikta sig mot är gym, träningsanläggningar och andra anläggningar kopplade till idrott, såsom fotboll, ishockey, friidrott, handboll med mera. Där produkten är tänkt att användas till stretching för att förebygga skador och kramper. Produkten är även tänkt att användas av olika slags rehabiliteringscenter och sjukgymnaster som hjälper och förespråkar sina patienter att använda produkten.

3.2.2 Intervjuer

Tre intervjuer utfördes med personer verksamma inom området träning och hälsa. Frågorna till intervjuerna utformades utifrån en tidig kravspecifikation med önskade krav, samt de kunskaper som införskaffats under litteraturstudien. Personerna som intervjuades var följande:

Anne Fältström, Sjukgymnast på länssjukhuseet Ryhov och för Jönköping Södras herrfotbollslag

Steen Feldinger, Kiropraktor på Kiropraktorerna i Jönköping


20

Johan Lindberg, Personlig tränare på Sportlife Atlantis Jönköping

Resultat från intervjuer:

Synen på stretching:

Stretching är en företeelse som försvinner allt mer, framför allt inom idrottsvärlden [8]

Det finns forskning som både talar för och emot stretching och därför brukar många som tränar få förklarat för sig att stretching är mycket individuellt och endast något som bör utföras om personen känner att han eller hon får ett positivt resultat av det [9].

Finns ingen forskning som visar på att det förebygger skador. Finns inte heller något bevis för att stretching motverkar träningsvärk[8]

Stretching bör inte utföras (tänja till ytterläge och hålla där i ex. 30s) innan träning eller tävling. Framför allt inte då explosiva rörelser ska utföras. Stretching kan i detta läge istället ge motsatt effekt och försämra prestationen [8].

Alla bör inte stretcha. Människor med hög rörlighet i leder gör istället bättre i att träna stabilitets träning. Däremot tjänar personer med undermålig rörlighet i muskler och leder på att stretcha [9]

Skillnad på stretching i förebyggande syfte kontra rehabilitering:

Personer med muskelskador bör ej stretcha muskeln i sitt ytterläge vilket annars görs om syftet endast är att förbättra rörligheten och ingen tidigare skada finns.

Personer med exempelvis knäproteser, avslitet korsband etc. gör bättre i att träna upp muskulaturen och är inte i behov av någon stretching i dess ”klassiska” betydelse [8].

Vid muskelsträckningar används aldrig stretching eller töjning som behandlingsmetod då det är just en översträckning som har orsakat muskelskadan [9].

Allmänhetenskunskap om stretching:

Generellt sett vet de flesta på ett ungefär hur stretchingen bör gå till för att komma åt att stretcha de muskler som har begränsad rörlighet. Men många kan behöva ha tips för att utföra stretchingen helt korrekt och säkert[9]

Ett vanligt fel många gör är att tappa sin hållning som i sin tur kan leda till andra smärtor[9]

Många tycks också lida av missuppfattningen att stretching ska göra ont [9].


21

Behov av hjälpmedel:

Det finns ett behov, då ett hjälpmedel i form av en maskin kan underlätta stretchingen och bidra till en mer kontrollerad rörelse samtidigt som den även kan få ”latmasken” att börja stretcha [9].

De flesta övningar som finns kan personer utföra själva utan hjälpmedel. En sådan maskin skulle kunna bidra till att rörelsen blir för okontrollerad och överdriven, något som i sådana fall skulle leda till skador [8].

De flesta övningar kan utföras på egen hand. Vid begränsad yta i lokalerna skulle det bli svårt att få plats med ett sådant verktyg [10].

Vanligaste problematiska muskeln:

Den muskelgrupp som flest personer har problem med och är stela i är hamstrings och sätesmuskulaturen [8-10].

Hur stretchingen bör ske:

Mest effektiva stretchingen för att förbättra rörligheten i stela muskler är KAT (kontraktion, avslappning, töjning)-metoden där muskeln först töjs ut i dess ytterläge i 5 sekunder, för att sedan kontraheras i samma ytterläge med statiskt motstånd i 5 sekunder och till sist avslappning av muskeln i 5 sekunder. Detta upprepas minst tre gånger om utan vila [8, 9].

Vid mindre muskelspänningar fungerar annars vanlig passiv statisk stretching där muskeln töjs ut till ytterläge i 15-20 sekunder och sedan vilar cirka 5 sekunder. Denna metod bör också den upprepas minst 3 gånger [9].

En ny form av rörlighetsträning som enligt Anne Fältström är ett bättre alternativ till vanlig stretching och något som hon använder sig av i sitt arbete med Jönköping Södras herrlag är metoden MAQ (muscle action, quality). I denna metod utförs en rad olika dynamiska rörelser långsamt och bidrar då till en förbättrad rörlighet i alla muskler [8]. Denna typ av rörlighetsträning kan också utföras innan träning och är ett bra sätt att få igång muskulaturen och även ge en indikation på en persons status och hur dess rörlighet ser ut [9].

Hur maskinen bör utformas:

Det är viktigt med en skön och avslappnande ställning [8].

Den bör vara lättanvänd och ge en tydlig bild av hur den ska användas [10].

Bör vara hygienisk och lätt att sköta och reparera [8, 9].

På gymanläggningar är mobiliteten ej lika viktig som för mindre lokaler. Gymmen har ofta gott om plats och inget behov av att kunna flytta runt maskinerna [9].


22

Rimlig prisbild:

Prisbilden är en styrande fråga för många som ska köpa in denna typ av

produkt. De befintliga produkter som finns på gymmet idag i Jönköping

ligger på omkring 50 000 kr/st. [9]

3.2.3 Konkurrentanalys

En konkurrentanalys gjordes för att få en bättre uppfattning om vilka produkter som fanns på marknaden och hur de löste de olika funktionerna som önskades av författarnas prototyp. Analysen gjordes mestadels utifrån informationssökning på internet. Studiebesök gjordes hos ett företag som arbetar med att utveckla träningsredskap samt på ett gym i Jönköping där en liknande produkt fanns. På så sätt erbjöds även möjligheten att testa en fysisk produkt för att få en uppfattning om hur konkurrenten löst de olika funktionerna. Sammanställningen finns att läsa nedan.

Företag: Lifespan

LifeSpan hjälper människor att leva hälsosammare, att få ett hälsosammare och längre liv. [11]

Affärsidé:

Företaget tror på att utveckla produkter som skiljer sig från övriga produkter för träning på marknaden. Företaget stödjer en aktiv livsstil vilket innebär att de tillhandahåller produkter som fungerar både inomhus, utomhus, hemma, på kontoret och i gymmet. [11]

Marknad:

Lifespan vill motverka hälsproblem och öka människors välbefinnande genom att samarbeta med ledande hälso-och fitness organisationer ”American College of Sports Medicine (ACSM)” och ”American Diabetes Association”. Marknaden är främst inriktad mot Nordamerika, men LifeSpan exporterar även utrustning till cirka 40 stycken andra länder världen över. [11]

Produkt: SP1000 Stretch Partner [11]:

Pris ca 3,500 sek kr exklusive frakt

För stretching av rygg, ben, höfter

Förbättrar rörligheten, flexibiliteten och hållningen

Komplement för stretching inom diverse sporter, tex golf, baseboll och tennis.


23

Bild 9: Produkten SP1000 Stretch Partner [11]

_______________________________________________________________

Företag: Precor

Affärsidé:

Precor konstruerar och bygger utrustning i premiumklass för fitness och för en mer effektiv träning. Företagets produkter ska upplevas vara mjuka och naturliga att bruka[12].

Marknad:

Företagets produkter säljs främst till hälsoklubbar, hotell, spa och till privatpersoner. Produkterna går ut i försäljning över hela världen. [12]

Produkt: 240i stretchtrainer [12]:

Pris cirka 4,900 sek kr exklusive frakt

Specifikationer:

Vikt 27 kg

Längd 132 cm

Bredd 71 cm

Höjd 91 cm

Stretchar nedre delen av ryggen, hamstrings, sätesmusklerna, höfter, rygg, inre lår, ljumskar, övre rygg, axlar, ben och quadriceps.


24

Bild 10: Produkten 204i stretchtrainer [12]

_______________________________________________________________

Företag: Techno gym

Techno gym har över 25 års erfarenhet av konstruktion och tillverkning av tränings- och friskvårdsutrustning. Huvudkontor är i Italien där 1000 personer arbetar utav de totalt 1400 anställda. [13]

Affärsidé:

Techno gyms filosofi bygger på djupt engagemang för begreppen välbefinnande, innovation och socialt ansvar. Välmående är referenspunkten techno gym utgår ifrån när de utformar varje del av utrustningen, skapar varje tjänst och kommunicerar med varje kund. [13]

Marknad:

Företaget exporterar cirka 85% av tillverkningen till över 100 länder världen över. De har ett brett utbud av produkter. De tillverkar det mesta inom kardio, träningsmaskiner, utrustning för träning hemma, träningscyklar, pilatesbollar och stretching. [13]

Deras utbud mot stretching är dock väldigt begränsat. De har endast två produkter ute på marknaden, en för stretching av framsida lår och en för baksida lår.

Kunder:

Inom sitt område är företaget världsledande. De blev valda till officiell leverantör av träningsutrustning till OS och Paralympics år 2000, 2004, 2006 och 2008. Företagets produkter används även av fotbollsklubbarna AC Milan och Chelsea, och Formel 1 stallet Ferrari. [13]

Produkt: Posterior [13]:

Förebyggande mot ryggsmärtor

Kan flyttas med hjälp av hjul

Inbyggt säkerhet och bromssystem


25

Finns i 2 versioner beroende på kroppsstorlek

Mäter och ger feedback på hur din stretching förändras eller förbättras

Ger en mjuk och progressiv förlängning av alla muskler rörande baksida lår, svank och rygg

Använder sin egen vikt till stretching.

Får en bra kontakt med muskeln vilket gör att stretchingen blir effektivare.

Minskar arbetsrelaterade skador och smärtor vid stillasittande arbeten

Lägen för användning 0°, 20° och 45° för att utöka dina rörelser och flexibilitet för träning.

Ett hjälpmedel för sjukgymnaster där ett 1:1 förhållande inte längre behövs. Utan där istället sjukgymnasten kan ta emot fler patienter samtidigt.

Stretching och avslappning för personer som sitter still mycket och har stillasittande jobb.

Bild 11: Produkten Posterior[13]

_______________________________________________________________

Produkt: Anterior [13]:

Förebyggande mot ryggsmärtor

Kan flyttas med hjälp av hjul

Inbyggt säkerhet och bromssystem

Finns i två versioner beroende på kroppsstorlek

Mäter och ger feedback på hur din stretching förändras eller förbättras

Två lägen ett att gradvis stretcha muskeln statiskt och ett att stretcha i dynamiskt läge.

Får en bra kontakt med muskeln vilket gör att stretchingen blir effektivare.

Minskar arbetsrelaterade skador och smärtor vid stillasittande arbeten


26

Lägen för användning 0°, 20° och 45° för att utöka dina rörelser och flexibilitet för träning.

Ett hjälpmedel för sjukgymnaster där ett 1:1 förhållande inte längre behövs. Utan där istället sjukgymnasten kan ta emot fler patienter samtidigt.

Stretching och avslappning för personer som sitter still mycket och har stillasittande jobb.

Bild 12: Produkten Anterior [13]


27

3.2.4 Kravspecifikation

Till sist upprättades en kravspecifikation (se bilaga 3 – Kravspecifikation) utifrån den information som erhållits från marknads- och kunkurrentanalysen. En sållning gjordes först mellan de olika stretchningsmetoderna för att få en bättre förståelse för hur komplexa de olika övningarna var i sitt utförande och vad detta skulle innebära för den kommande prototypen. Resultatet visas nedan (Bild 13).

Bild 13: Go/No-go sållning av stretchningsmetoder

Kravspecifikation upprättades i samspråk med handledare Samuel Wikström på Veprox. Ett genomgående krav som alla intervjuade tryckte på var att maskinen skulle vara bekväm och enkel att använda. Ett annat krav som var viktigt var att den skulle vara enkel att underhålla. Till sist skickades en kopia till upphovsmannen Fredrik Olofsson som också han fick möjlighet att tycka till om kravspecifikationen.


28

3.3 Konceptutveckling

Här beskrivs hur arbetet fortskred efter att kravspecifikationen fastställts.

3.3.1 Brainstorming

Konceptutvecklingen inleddes med ett brainstormingmöte där undertecknade samt handledare Samuel Wikström på Veprox analyserade vilka funktioner som skulle lösas och på vilka olika sätt det kunde göras. Detta gjordes på en whiteboardtavla och resultatet visas i Bild 14.

Bild 14: Bild från brainstormingmötet

Flera alternativa lösningar diskuterades, bland annat en tänkbar lösning för MAQ-stretching. Denna ströks dock då beställaren ville att produkten skulle inrikta sig på stretching enligt KAT-metoden.

Flera olika alternativa lösningar diskuterades och tillslut bestämdes att fyra olika alternativ skulle utvecklas vidare. Dessa var en hydraulisk lösning, en mekanisk lösning med kugghjul, en lösning med spännbandsfunktion och en lösning med trum-/skivbroms.


29

3.3.2 Konceptgenerering

Nästa steg var att titta närmare på alla de ingående funktionerna och dess olika lösningsalternativ. Olika koncept utvecklades där huvudfunktionen löstes på flera olika sätt, som kan läsas nedan.

Koncept 1: Mekanisk lösning med trapetsgänga

Koncept 2: Hydraulisk lösning med vanlig hydraulcylinder.


30

Koncept 3: Spännbandslösning

Koncept 4: Snäckväxellösning

Koncept 5: Mekanisk lösning med cylindriska kugghjul och gasdämpare


31

Konceptförslag på ramkonstruktion

Konceptförslag låsning av hävarm

De lösningar som diskuterats i brainstormingsfasen utvärderades vidare och ganska snart insågs att vissa alternativ krävde mer kunskap och utvärdering än andra. En sållning gjordes enligt Pugh-metoden där den hydrauliska lösningen ansågs som den mest intressanta och fördelaktiga. Hydrauliklösningen fick dock läggas åt sida på grund av tidsaspekterna i projektet och den mekaniska lösningen blev den som fortsatte utvecklas.


32

Bild 15: Pugh-sållning av huvudfunktionslösning

Viktningsfaktorerna i sållningen har tagits fram med hjälp av en viktmatris (Bilaga 4 – Viktmatris).


33

3.4 Konstruktion

När huvudfunktionslösning var bestämd (se Bild 17) började arbetet med att konstruera maskinen. Till detta användes programvaran SolidWorks genom hela konstruktionsfasen.

Första steget blev att visualisera en funktionsmodell där i stort sett ingen hänsyn togs till tillverknings- eller hållfasthetsaspekter. Enbart för att visa på hur en lösning för konstruktionen skulle kunna se ut. Resultatet visas i Bild 16.

Bild 16: Renderad bild av första funktionsmodellen

Bild 17: Närbild på huvudfunktionslösningen


34

Nästa steg var sedan att utveckla de olika delfunktionerna på maskinen samt utforma produkten så att den skulle vara enkel att tillverka och använda samt klara av de påfrestningar som den kommer utsättas för. Ett produkt- och funktionsdiagram gjordes också för att ytterligare klarlägga vilka olika konstruktionslösningar som skulle lösas (Se Bilaga 2 – Produkt- och funktionsnedbrytning). Eftersom detta koncept innehåller många ingående funktionslösningar fanns det inte utrymme för sållning och genomgående viktning mellan flera olika lösningsalternativen på alla delar. Här användes därför istället Samuel Wikström som ett bollplank för feedback av de olika idéerna, ibland utgick även besluten från så kallad ’’gut-feel’’.

3.4.1 Beräkningar

Under konstruktionen gjordes också några enklare beräkningar för de krafter som

verkar vid kritiska punkter samt uppskattning av vikt för ramen.

Kraft:

F1 = Sökt kraft för momentjämvikten.

Kommentar:

Efter samtal med tillverkare av pneumatiska cylindrar kom författarna fram till att en cylinder med en linjär ökning av dämpningen med start på 263 Newton skulle vara det bästa alternativet. Denna komponent kommer dock att behöva utvärderas mer när prototypen har tillverkats. För bild på cylindern se Bild 23.


35

Vikt ram:

ρ Stål = 7850 kg/m3

∑1= Totala volym av stålprofiler för ramen med 5 mm godstjocklek =0.003656m3

∑1* ρ Stål = 45.97 kg (Total vikt för ramen)

∑2= Totala volym av stålprofiler för ramen med 3 mm godstjocklek =0.005856m3

∑2* ρ Stål = 28.7 kg (Total vikt för ramen)

Kommentar:

Med en godstjocklek på 5mm kommer produkten att bli onödigt tung. En godstjocklek på 3 mm uppfyller kraven lika bra som den grövre tjockleken och bidrar även till att produkten blir lättare. Efter samtal med handledare kunde det fastställas att en godstjocklek på 3 mm för en 50x50 stålprofil skulle med all sannolik klara av de hållfasthetsegenskaper som krävdes för ramkonstruktionen.

3.4.2 Måttbestämning

Konstruktionen är anpassad för att en så stor målgrupp som möjligt ska kunna använda stretchmaskinen. Måtten till konstruktionen hämtades ur boken The measure of man and woman av Alvin R. Tilley (2002), där samtliga mått för kvinnor och män finns publicerade. Måtten i boken bygger på vetenskapliga undersökningar som gjorts och presenteras i medellängder där de minsta, genomsnittliga och längsta män och kvinnorna finns representerade.

De övergripande måtten konstruktionen givits har baserats på underlag från senast nämnd bok och är här presenterade i ett intervall (minsta kvinna, största man) som följer enligt nedan i (mm) [14]:

Höftled till fotled; (689, 924)

Axelled till mitten på handflata; (539, 718)

Höftled till knäled (351, 467)

Längd (1476-1920)

Bredd på stjärt sittande (minsta kvinna; 285, största kvinna; 464)

Resultat

36

4 Resultat och analys

Stretchredskapet: Multi Flex

Bild 18: Slutgiltiga CAD-modellen så som den skickades till tillverkare

Kommentar:

Stretchredskapet gavs namnet ”Multi Flex” då namnet återspeglar produktens mångsidighet till stretching och flexibilitet.

Konstruktionsarbetet har utgått ifrån de fasta kraven med stor vikt vid säkerhet. Vid konstruktion av produkten har ett stort hänsynstagande tagits till att få med standardkomponenter i konstruktionen. Detta för att undvika att behöva lägga onödig tid på funktionslösningar som redan existerar och för att underlätta och korta ner tiden för prototyptillverkning.

Resultat

37

4.1.1 Huvudfunktion

Huvudfunktionen, att erbjuda stretching för baksida lår, har lösts med hjälp av en hävarm som fästs på ett kugghjul med 60 kuggar. Detta är i sin tur kopplat till två mindre kugghjul, vardera med ett kuggantal av 12 kuggar. Det första kugghjulet är sedan fäst i en stång som är ihopkopplad med ratten på andra sidan av bänken. Funktionslösningen aktiveras när användaren snurrar ratten och denna ger rotation på kugghjulen. Det större kugghjulet är sammansvetsat med hävarmen som i sin tur lyfter upp benet.

Bild 19: Huvudfunktionens lösningen

Resultat

38

4.1.2 Ram

Ramen (Bild 20) är den konstruktion som ska bära den person som utför stretchingen samt alla de ingående komponenter som sitter fäst på den. Ramkonstruktionen består av kvadratiska och rektangulära stålprofiler i dimensionerna 50x50, 80x40 och 100x50 mm, med 3 mm godstjocklek. För infästning av hävarmen på ramkonstruktionen används en fästplatta vars huvuduppgift är att bära hävarmen. På fästplattan sitter även det mellersta kugghjulet som verkar mellan hävarmens och rattstångens kugghjul. Fästplattan (Bild 22) fästs i sin tur i den 100x50 stålprofil som går mellan benen på bänken. Här sitter även lagringen för rattstången fäst. Alla ingående profiler och detaljer använder antingen svets-, press- eller skruvförband som infästning.

Bild 20: Ramkonstruktion

Resultat

39

4.1.3 Hävarm

Hävarmen (Bild 21) är den konstruktion som ska bära och lyfta det ben som ska stretchas. Själva lyftarmen för hävarmskonstruktionen består av en metallprofil med en diameter på 50 mm och godstjocklek på 5 mm. På denna sitter sedan fotplattan, vadpressen, knäkudden samt låsfunktionen fäst på.

Leden för hävarmen placerades nära den plats där höftleden kommer att vara för den person som ligger på bänken. Detta för att få en naturlig hjälprörelse från hävarmen och för att avståndet mellan vadpressarmen och foten ska vara lika under hela stretchrörelsen.

Bild 21: Hävarmen

Resultat

40

4.1.4 Låsning av hävarm

Låsningen av hävarmen har till uppgift att hålla hävarmen fixerad då hävarmen har lyfts upp till önskat läge och stannat. Detta för att dels ha möjligheten till att få en statisk stretching men även för att få ett stopp att trycka benet mot för kontraktion. Låsningen fick konstruktionen i form av en klack som går in mellan 2 kuggar i kugghjulet som hävarmen sitter fäst på. För att släppa på låsningen används den mekanism som sitter fäst på det högra handtaget på bänken. Mekanismen gör så att den vajern som sitter fäst i klacken dras nedåt och frigör klacken från kugghjulet varpå hävarmen kan röra sig fritt nedåt igen Klacken visas i Bild 22.

Bild 22: Låsning av hävarmen på kugghjulet

Resultat

41

4.1.5 Dämpning av hävarm

För att inte hävarmen ska falla ner i en för snabb och okontrollerbar rörelse till startläget så är en dämpning av den här rörelsen nödvändig. Utan denna bromsande funktion kan både användaren och produkten ta skada.

Dämpningens funktion löstes med hjälp av en pneumatisk cylinder. Denna består av en cylinder, kolvstång och en strypt backventil. Den strypta backventilen reglerar hur mycket luft som kan komma in och ut ur cylindern, vilket ger den dämpande effekten. Cylindern ökar sin dämpning linjärt med start på 263 Newton.

Ett stopp i form av en metallprofil med en gummikudde på har också lagts till i ramkonstruktionen för att avlasta den pneumatiska cylindern då hävarmen når sitt ursprungsläge (Bild 23).

Bild 23: Dämpning av hävarmen

Resultat

42

4.1.6 Vadpress och låsning

Vadpressfunktionen löstes med en arm som trycker mot foten och skapar en rörelse som liknar den som beskrivs under rubrik 2.1.2 (Vader) vid stretching av vaden. Armen är fastsvetsad i ett kugghjul som i sin tur är lagrat. Armen och kugghjulet hålls på plats av en bult som sitter infäst i lyftarmen. För att undvika instabilitet i armen lades ytterligare ett lagrat fäste till på andra sidan av fotplattan. En spiralfjäder sitter också infäst mellan kugghjulet och plattan vilket ger rörelsen att kugghjulet vill trycka armen mot användaren. För att få funktionen att kunna låsa vadpressarmen har ett lås med hjälp utav en klack med liknande spiralfjäderlösning lagts till (Bild 24). Låsningen styrs med hjälp av en vajer som går inuti lyftarmen och som sitter fäst i ett fjäderlås med röd dragknopp på sidan av armen inom räckhåll för brukaren (Bild 23).

Bild 24: Funktionslösning av vadpress

Resultat

43

Vadpresskonstruktionen kapslades sedan in med ett tvådelat plastskydd som skruvas ihop (Bild 25).

Bild 25: Vadpress samt fotplatta

Resultat

44

4.1.7 Knäkudde

Knäkudden som visas i Bild 26 har till funktion att fixera benet så det inte böjer sig när hamstrings stretchas. Den är ledad för att underlätta istigning och kan enkelt fällas fram och tillbaka med en fjäderlåsning (den översta röda knappen). Fjäderlåsen, bulten, honan och hanen för ledningen och styrskenan (Bild 27) är alla standardkomponenter. Styrskenan ger möjlighet till att flytta kudden längs med hävarmen vilket gör att kuddens position kan anpassas efter brukaren.

Bild 26: Funktionslösning för ställbar knäkudde

Resultat

45

Bild 27: Glidskena för ställbarhet längs lyftarmen.

4.1.8 Färgval

Alla låsningsfunktioner har givits färgen röd. På detta sätt är det enkelt för brukaren att förstå vad denne behöver uppmärksamma för att ändra till en önskad inställning. [15]

Vidare har dynorna givits en brun-orange färg likanade läder, vilket ger en premiumkänsla med sin kontrast mot den mörkgråa färgen på ramen.

Lyftarmen och ratten på motsatt sida har givits en något ljusare och blankare grå ton vilket ska ge känslan av att dessa delar hör ihop med varandra. [15]

Resultat

46

4.1.9 Stretchövningar i stretchmaskin

Nedan följder bilder på de olika stretchövningar som kan utföras med hjälp utav stretchmaskinen. Detta visas med hjälp denna CAD-modell av en person insatt i konstruktionen.

Hamstrings

Bild 28: stretching av hamstrings

Framsida lår

Bild 29: Stretching av framsida lår

Utförs liggandes på mage på

bänken med ansiktet nedåt.

Ena benet placeras mot

stabiliseringsstödet. Ratten

vrids sedan moturs för trycka

benet mot stjärten.


bänken med ansiktet uppåt.


fotplattan och

stabiliseringsstödet fälls ned

för att fixera benets position.

Ratten vrids sedan moturs för

att föra benet närmre magen.

För ökad töjning så kan foten

placeras mot fotpaden (se bild

33).

Resultat

47

Sätesmuskulaturen

Bild 30: Sätesmuskulatur

Vader

Bild 31: Vader



Ena benet placeras med

smalbenet längs


vrids sedan moturs för att föra

benet närmre magen. För ökad

töjning så kan foten placeras

mot fotpaden (se bild 33).




fotplattan och

stabiliseringsstödet fälls ned

för att fixera benets position.

Foten förs sedan nedåt med

egen kraft till önskat läge för

stretchingen. För ökad töjning

så vrids ratten moturs samt kan

foten placeras mot fotpaden

(se bild 33).

Resultat

48

Höftböjare

Bild 32: Höftböjare

Bild 33: Fot placerad mot fotpad



Ena benet placeras med

smalbenet mot


vrids sedan moturs för att föra

benet närmre magen. För ökad

töjning så placeras andra benet

mot fotpaden (se bild 33).

Bilden illustrerar positionen då

vänster fot placeras mot

fotpaden. Fotpadens funktion

är att fixera benet så att det

inte kan röra sig utåt. Detta för

att få en ökad töjning i de

matchande stretchövningarna.

Diskussion

49

5 Diskussion

När området stretching började utvärderas insågs snabbt att detta inte längre var något som anses som självklart och enbart positivt. De böcker som användes var något äldre och sådana som förespråkade stretching. Men vid intervjuerna gavs en annan bild av dess effekter och andra alternativa metoder beskrevs. Detta togs med som en aspekt vid den första brainstormingen av produktutförandet men blev inte någon faktor när produkten sedan skulle utvecklas eftersom beställaren ville ha en produkt som erbjöd assistans vid traditionell stretching enligt KAT-metoden.

Målet att ta fram en digital prototyp för tillverkning uppfylldes. Det hade dock varit önskvärt att kontakt med en tillverkare etablerats tidigare för att få feedback på konstruktionen och ha en färdig prisbild. En av anledningarna till att en kontakt inte etablerades i ett tidigare skede var missberäkningen av svårigheten i att få tag i ett företag som var intresserade av att ta sig an uppdraget. Flera företag ringdes upp men många var redan fullbelagda eller hade inte möjligheterna för att tillverka produkten. CAD-modellen av produkten skickades i slutet av April till en tillverkare för utvärdering och kostandsförslag men när denna rapport sammanställts hade ännu ingen offert givits. Den digitala modellen kan också komma att behöva kompletteras med några ritningar för att underlätta för tillverkaren men några sådana önskemål har ännu inte uppkommit.

5.1 Designprocessen

När en marknads- och konkurrentanalys genomförts hade författarna en bra bild av vilken typ av maskin det var som skulle tillverkas och vilka funktioner som konkurrenter erbjuder och inte erbjuder givits. En QFD-matris genomfördes ej då detta ansågs vara en alltför tidskrävande och onödig process då de viktigaste funktionerna redan var tydliga. Istället diskuterades resultaten från analyserna och intervjuerna tillsammans med vår företagshandledare Samuel Wikström på Veprox och beställaren Fredrik Olofsson. Alla parter fastställde sedan gemensamt kravspecifikationen. På detta sätt försäkrades att beställaren fick den produkt som önskats samtidigt som Veprox gavs det inflytande som de ville ha när de tog sig an projektet. Produkt och funktionsnedrytningen var också ett givande verktyg för att förstå vilka dellösningar som skulle inkluderas i prototypen för att göra den mer attraktiv för marknaden.

I konceptfasen togs flera olika konceptlösningar fram. Tyvärr är detta projekt kraftigt tidsbegränsat och flera av de koncept som togs fram i denna fas kunde inte användas i den fortsatta produktutvecklingen då detta skulle kräva allt för mycket tid att sätta sig in i hur det skulle fungera och hur de skulle konstrueras och utformas. Därför blev huvudfunktionenslösningen snarlik den tidigare prototypens. Detta för att denna lösning i samråd med vår handledare ansågs vara den mest lämpade och realistiska lösningen för att på kort tid kunna tillverka en prototyp.

Diskussion

50

Konstruktionsfasen var den som på förhand uppskattades att ta upp mest tid i projektet. Så blev också fallet. Det hela inleddes med en snabb funktionsmodell där de olika funktionerna illusterades utan någon hänsyn till hållfasthet eller funktionell utformning. Denna gjordes sedan om från grunden där komponenter och delfunktionslösningar placerades på det sätt som ansågs mest ultimat och som tillslut resulterade i den slutgiltiga prototypen. För att spara in på tid i denna fas skulle en mer genomgående utvärdering av konstruktionens dimensionering och utförande varit önskvärd. Resultatet av att detta inte gjordes i tidigare stadie blev att omfattande ändringar i konstruktionen och produktens utformning var tvunget att göras sent i konstruktionsfasen. Misstaget upptäcktes dock innan prototypen gått till tillverkning och onödiga merkostnader kunde därmed undvikas.

5.2 Prototypens utformning

I och med att det var en prototyp som skulle tas fram på en begränsad tid styrdes utformningen mycket av vilka standardkomponenter som fanns att tillgå. Ramkonstruktionen var tvungen att göras stabil och robust men fick inte bli allt för tung och stor. Därför bestämdes att den skulle bestå av två tunnare rörprofiler (50x50x3) som ben och bredare profiler som fötter (80x40x3). Till sist adderades en rörprofil (100x50x3) mellan de två benen för att erbjuda infästning av hävarmen. Denna konstruktion gav en låg vikt samtidigt som den gav ett stabilt och gediget intryck jämfört med den konstruktion som först gjordes i den första funktionsmodellen.

Valet med att sätta ratten på vänstersidan istället för på högersidan motiverades med att den annars skulle komma för långt ut för att det skulle vara bekvämt för brukaren att använda den men också för att få en bättre viktfördelning mellan sidorna. Samtidigt ger det ett mer harmoniskt och välbalanserat intryck än om allt skulle suttit på samma sida.

Genomgående i produktutformningen är de mjuka kanterna. Här har vikt lagts vid att ge ett intryck av att maskinen ser skön ut att använda och det inte ska kännas som eller finnas något som kan skada användaren. Anledningen till att ramkonstruktionen fick ett mer kantigt uttryck är att det skulle underlätta för tillverkning av ramen samt att det skulle bli billigare att tillverka. Då denna består av rörprofiler som kan kapas och svetsas ihop istället för att behöva bockas.

5.3 Framtida utveckling

Möjligheterna till framtida utveckling av produkten är stora. Hade mer resurser och tid funnits hade det första och mest intressanta varit att titta på en annorlunda huvudfunktionslösning. Idéen med att lösa funktionen med hjälp av ett hydrauliskt system är den som är mest aktuell då ett sådant system skulle erbjuda en steglös ökning samtidigt som det skulle lösa dämpningsproblemet. Att kunna ställa in stretchingsvinkeln helt steglöst var en önskvärd förbättring till denna prototyp men hanns inte utvärderas i detta projekt.

Diskussion

51

Ramkonstruktionen är också något som kan förbättras ytterligare. Rören kan bockas istället för att svetsas och de kan också vara runda profiler istället för fyrkantiga. Detta skulle ge ett mjukare intryck och en lyxigare känsla. Bänkplattan och ramkonstruktionen skulle dessutom kunnat utformas för att erbjuda olika vinklar på ryggstödet. På så sätt skulle alternativa övningar för sittande stretching kunna erbjudas.

Tankar har givits till att utrusta produkten med en kortare ’instruktionsboard’ där det ska finnas bilder på de olika övningarna som kan utföras i maskinen och hur de ska utföras. Ett annat alternativ skulle kunna vara att ha en digital display vid sidan om maskinen som vid tryck på de olika stretchövningarna visar en kort instruktionsfilm för hur de ska utföras.

5.4 Säkerhet och CE-märkning

Vid den första prototyptillverkningen kommer troligtvis inte de olika skyddskåporna vid kugghjulen att tillverkas. Detta för att de är kostsamma att ta fram och för att fokus ligger på själva funktionslösningarna. Det är dessa som behöver utvärderas och testas vidare, vid eventuella ändringar av dessa funktionslösningar finns risken att de täckande skyddskåporna inte längre kommer att passa. Vid en eventuell produktlansering kommer dock dessa vara med och bland annat ha som syfte att minska klämrisken.

Ett framtida mål för en eventuell produkt på marknaden bör vara att få den CE-märkt.

Referenser

52

6 Referenser

[1] Alter, Michael J. (2000) Idrottarens stretchbok SISU Idrottböcker AB, Farsta, ISBN: 91-88941-05-1

[2] Ingentaconnect, Stretching and Injury: An Abscure Relationship, http://www.ingentaconnect.com/content/adis/smd/2004 (Acc. 2012-04-22)

[3] Ulrich, Karl T., Eppinger Steven D. (2008) Product Design and Development Fourth Edition McGraw-Hill/Irwin, New York, ISBN 978-0-07-310142-2

[4] Ullman, David G. (2010) The Mechanical Design Process Fourth Edition McGraw-Hill, New York, ISBN 978-0-07-297574-1

[5] Cederfeldt, Mikael. (2011-10-27) Föreläsningsunderlag, Produktutveckling med industriell design ht 2011

Jönköpings Tekniska Högskola [6] Johansson, Glenn. (2011-09-12) Förelsäningsunderlag, Kvalitets- och

miljösäker produktutveckling ht 2011 Jönköpings Tekniska Högskola

[7] Österlin, Kenneth. (2010) Design i fokus för produktutveckling

Liber AB, Malmö, ISBN 978-91-47-09443-1 [8] Intervju med Anne Fältström, sjukgymnast på länssjukhuseet Ryhov och

för Jönköping Södras herrfotbollslag. 2012.02.06

[9] Intervju med Johan Lindberg, Personlig Tränare på Sportlife Atlantis i

Jönköping. 2012.02.29

[10] Intervju med Steen Feldinger, kiropraktor på Kiropraktorerna i

Jönköping. 2012.02.15

[11] LifeSpan, http://www.lifespanfitness.com (Acc. 2012-02-13)

[12] Precor, http://www.precor.com (Acc. 2012-02-13)

[13] TechnoGym, http://www.technogym.com/se (Acc. 2012-02-13)

[14] Alvin R. Tilley (2002) The measure of man and woman John Wiley & Sons, New York, ISBN 0-471-09955-4

[15] Telefonkonferens med Kalle Klockars, chefsdesigner på Veprox och universitetslektor. 2012.04.24

http://www.ingentaconnect.com/content/adis/smd/2004

http://www.lifespanfitness.com/

http://www.precor.com/

http://www.technogym.com/se

Sökord

53

7 Sökord

Abstract ............................................... 1

Bakgrund ............................................. 5

Beräkningar ....................................... 34

Definiering .................................. 12, 18

Diskussion ......................................... 49

Disposition .......................................... 7

Go/No-go matris ............................... 16

Hur stretchingen bör ske ................... 21

i förebyggande syfte kontra

rehabilitering ................................. 20

Konceptgenerering ................ 12, 13, 29

Konceptutveckling ............................ 28

Konkurrentanalys .............................. 22

Konstruktion ........................... 2, 13, 33

Kravspecifikation ............ 15, 27, 55, 58

Kunder: ............................................. 19

Marknadsbeskrivning ....................... 18

Projektplanering .......................... 12, 18

Pugh-matris ....................................... 16

Slutgiltiga CAD-modellen ................ 36

Stretching ...... 2, 8, 9, 10, 20, 25, 26, 52

Synen på stretching ........................... 20

Bilagor

54

8 Bilagor

Bilaga 1 Gantt-schema

Bilaga 2 Produkt och funktionsnedbrytning

Bilaga 3 Kravspecifikation

Bilaga 4 Viktmatris

Bilagor

55

8.1 Bilaga 1 – Gantt-schema

Bilagor

56

8.2 Bilaga 2 – Produkt och funktionsnedbrytning

Bilagor

57

8.3 Bilaga 3 – Kravspecifikation

Introduktion och bakgrund

Produkten är ämnad att stretcha baksida lår samt närliggande muskulatur för att förbättra rörligheten hos såväl professionella atleter som personer med behov av rehabilitering efter skada. Produkten är tänkt att säljas till olika typer av gymanläggningar och rehabiliteringscentra där den ska underlätta för individen att stretcha rätt samtidigt som den ökar kapaciteten för exempelvis sjukgymnaster då 1:1 förhållandena försvinner.

Översiktlig beskrivning av produkten

Produkten ska genom mekanisk hjälp succesivt sträcka ut muskeln till dess ytterläge där den hålls kvar en viss tid för att på så sätt öka muskelns rörlighet.

Funktionella krav

• Produkten skall stretcha baksida lår

• Produkten skall inte riskera att skada användaren eller personer i omgivningen

• Produkten skall ha ett rimligt pris med hänseende på målgruppen

• Produkten skall vara lämplig att användas på gym och rehabiliteringsenheter

Önskvärda funktionella krav

• Produkten önskas stretcha närliggande muskelgrupper såsom framsida lår, vader, sätesmuskulatur och höftböjare.

• Produkten önskas vara lämplig för privat bruk

• Produkten önskas erbjuda motstånd för muskelkontraktion

Icke-funktionella krav

• Produkten skall inte ha någon negativ inverkan på miljön då den är i bruk

• Produkten skall inte bidra till några giftiga avfall vid tillverkning

• Produkten skall vara återvinningsbar

• Produkten skall uttrycka en tilltalande design

Krav på användargränssnitt

• Produkten skall vara ergonomisk och bekväm för användaren

• Produkten skall vara lättförstådd och enkel att använda för brukaren

• Produkten skall vara enkel att hålla hygienisk och rengöra

• Produkten skall vara lättskött, lättunderhållen och enkel att byta ut trasiga komponenter på

Bilagor

58

Leveransvillkor

Färdigt underlag för prototyptillverkning levereras i form av CAD-modeller och ritningar till tillverkare senast 2012.05.21. Detaljnivå på de ingående delarna bestäms av tillverkaren.

Bilagor

59

8.4 Bilaga 4 – Viktmatris

Lätt

ko

nst

ruer

ad

Tillv

erkn

ings

kost

nad

Utv

eckl

ings

tid

Tekn

ikti

llgän

glig

het

Ko

mfo

rt

Un

der

hål

lskr

av

Lyxk

änsl

a

Lätt

anvä

nd

An

tal +

Sum

ma

rad

anta

l och

ko

lum

nan

tal

Tota

l vik

tfak

tor

Lätt konstruerad - + + + + + - 5

5 5

Tillverkningskostnad + + + + + - 5

5+1 6

Utvecklingstid + - - - - 1

1+0 1

Tekniktillgänglighet - - - - 0

0+0 0.5

Komfort + + - 2

2+2 4

Underhållskrav + - 1

1+2 3

Lyxkänsla - 0

0+2 2

Lättanvänd

7 7

Antal - 1 0 0 2 2 2 7

Kommentar:

Anledningen till att summan adderas utan hänsyn till minustecknet är att de minustecken som används är tagna från de lodräta raderna. Dessa krav är alltså viktigare än det krav de jämförts med. Exempelvis har kravet ”Lättanvänd” inte fått något plus då detta krav jämförs sist. Detta krav har då redan viktats mot alla andra krav och redan ansetts som viktigare än alla andra. Därmed får det viktfaktor 7 även om alla är med ett minustecken.

Kravet tekniktillgänglighet har givits viktfaktor 0.5 för att kravet inte ska vara helt betydelselöst.

development of stretch tool - bachelor thesis

Documents