Download - Bjerregaard informationstjuvar
Informationstjuvar
Maria Bjerregaard
Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Ett klipp ur föreläsningen ”Framgångsrika läsare i alla ämnen”
Informationstjuvar
Title
Headings
Introduction
Everything I know
Visuals
End of chapter material
So what?
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
Illustr: Moa Sandblad
DJUR
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Nässeldjur förlamar sina byten
Maneter har långa bränntrådar
Koralldjur bygger jättekolonier
Havsanemoner liknar blommor
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Nässeldjur förlamar sina byten De flesta nässeldjur är rovdjur som lever i havet. Namnet har de fått av sina nässelceller. De består av en blåsa med gift som är kopplad till en ihoprullad ihålig tråd. Tråden kan slungas ut och giftet pumpas in i angriparen eller bytet. Nässeldjuren tar sedan in maten med hjälp av tentakler som sitter runt kroppsöppningen. Avfallet kommer ut samma väg. Maneter och koralldjur är olika sorters nässeldjur.
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Vad vet jag? Vad tror jag?
Everything I know
Bergman, Pirkko (red.) (2001).
En nässelcell med en ihoprullad tråd inne i giftblåsan.
När tråden slungas ut kan giftet pumpas in i en angripare eller ett byte.
På manetens långa bränntrådar sitter nässelceller.
En del koralldjur lever i symbios med encelliga alger som ger dem mat och syre. Algerna gör att de får vackra färger.
Clownfiskarna bränner sig inte på havsanemonens tentakler tack vare ett skyddande slemlager, De söker skydd bland tentaklerna och lever av matrester där.
Nyckelord nässelceller tentakler maneter koralldjur brännmaneter öronmaneten könskörtlar kalkskelett stora rev Gotland
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Testa dig själv Nämn två sorters nässeldjur. Var i Sverige kan man hitta nässeldjur? Hur äter havsanemoner? Hur bildas korallrev? Varför finns det så många orkidéer på Gotland? Varför är det viktigt att korallreven inte förstörs?
Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
So what?
T • Läs titeln och formulera en hypotes om vad texten handlar om. Vad vet du om
genren?
H • Läs alla rubriker och faktarutor. Formulerar frågor som du tror att texten ger
svar på.
I • Läs introduktionen. Modifiera eventuellt din hypotes om textens huvudidé. Får
du veta något mer?
E • Tänk på allt du sett, läst eller redan vet om ämnet.
V • Titta på bilder, diagram eller kartor och se om det finns bildtexter. Finns det
nyckelord? Vad får du veta av dessa?
E • Finns det en sammanfattning i slutet av kapitlet? Finns det frågor? Här kan du
verkligen plocka ut viktig information om vad författaren vill att du ska kunna.
S • Varför skrev författaren den här texten? Varför läser du det här? Har du någon
nytta av den här kunskapen? Hur då i sådana fall?
Modell framarbetad av Manz bearbetad av Zwiers
Referenser
● Fabricius, Susanne (2006). Biologi. [Grundbok]. 3., [rev.] uppl.
Stockholm: Liber
● Manz, S.L. (2002). A strategy for previewing textbooks: Teaching
readers to become THIEVES. The Reading Teacher, 55, 434–435.
● Zwiers, J. (2004). Building reading comprehension habits in grades 6-
12: A toolkit of classroom activities. International Reading
Association, Headquarters Office, 800 Barksdale Rd., PO Box 8139,
Newark.