Ungdomars sömnvanor
En kvantitativ undersökning om ungdomars sömnvanor och faktorer som kan ha samband med hur dessa förhåller sig.
Adolescent sleep habits A quantitative study on adolescent sleep habits and factors that may be associated to how they relate.
Sofie Wallquist Jenny Holmberg
Fakulteten för Hälsa- Natur- & Teknikvetenskap
Hälsa & Wellness 120 hp
Examensarbete 7,5 hp
Handledare: Lisa Hellström
Examinerande lärare: Syed Moniruzzaman
20130531
Sammanfattning Syftet med denna studie var att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala
medier har några samband med ungdomars sömnvanor. Studien var en kvantitativ
enkätundersökning och genomfördes på en gymnasieskola i Karlstad. Enkäten bestod av 19
frågor uppdelade i fyra olika kategorier: bakgrund, sömnvanor, fysisk aktivitet, mental hälsa
samt användning datoranvändning/sociala medier. 121 enkäter delades ut och alla som
returnerades till oss helt eller delvis ifyllda. För bearbetning av det insamlade materialet
användes SPSS (Statistical Package of Social Science).
De huvudsakliga resultaten visade att det fanns samband mellan sömnvanor och mängden
fysisk aktivitet. En högre mängd fysisk aktivitet kunde relateras till bättre sömnvanor. Det
fanns också samband mellan psykisk ohälsa som exempelvis stress och upplevelsen av att lida
av sömnproblem. Av de som uppgav sig lida av sömnproblem var det fler som också
upplevde stress än de som svarade att de inte led av sömnproblem. Användningen av sociala
medier sista timmen innan det var dags att sova kopplat till känslan av att känna sig utvilad på
morgonen visade på ett samband. Mellan tjejer och killars sömnvanor kunde dock inga
skillnader utläsas.
Nyckelord: Ungdomar, hälsa, sömnvanor, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa, sociala medier.
Förord Vi vill ge ett stort tack till alla berörda elever och personal på den gymnasieskola där vår
undersökning är genomförd. Ett varmt tack är också riktat till vår handledare Lisa Hellström
som guidat oss till ett färdigt resultat.
Den här studien har vi gjort för att vi intresserar oss i barn och ungas hälsa och vill föra
forskningen framåt. Uppsatsen igenom har vi försökt göra lika mycket vardera och till största
delen samarbetat istället för att dela upp arbetet. Vi hoppas att denna uppsats är av intresse för
dig som läsare.
Innehållsförteckning 1. Inledning ..................................................................................................................................... 1
1.1. Bakgrund ..................................................................................................................................... 1
1.2. Syfte & Frågeställning ................................................................................................................. 4
2. Metod .......................................................................................................................................... 4
2.1. Design .......................................................................................................................................... 4
2.2. Urval ............................................................................................................................................ 4
2.3. Datainsamlingsmetod .................................................................................................................. 5
2.4. Databearbetning/Analys .............................................................................................................. 6
2.5. Bortfall ......................................................................................................................................... 7
2.6. Etiskt förhållningssätt .................................................................................................................. 8
3. Resultat ........................................................................................................................................ 9
3.1. Bakgrundsvariabler ..................................................................................................................... 9
3.2. Kön ............................................................................................................................................. 9
3.3. Sömn ......................................................................................................................................... 10
3.4. Fysisk aktivitet .......................................................................................................................... 12
3.5. Mental hälsa .............................................................................................................................. 14
3.6. Sociala medier ........................................................................................................................... 15
4. Diskussion .................................................................................................................................. 16
4.1. Resultatdiskussion ..................................................................................................................... 16
4.2. Metoddiskussion ....................................................................................................................... 20
4.3. Framtida forskning .................................................................................................................... 22
Källförteckning .............................................................................................................................. 24
Bilagor ............................................................................................................................................. 26
Bilaga 1 - Enkät ............................................................................................................................... 26
Bilaga 2 - Följebrev ......................................................................................................................... 30
1
1. INLEDNING
1.1 Bakgrund Att sova bra och ordentligt är viktigt för att människokroppen ska kunna återhämta sig och
fungera normalt/optimalt. Sömnen ger kroppen och hjärnan möjlighet att bearbeta alla de
intryck som tagits in under en dag och sömnen är också viktig för minne, ämnesomsättning,
cell- och hormonproduktion och immunförsvar, det vill säga det påverkar hur bra människan
står emot och hanterar sjukdom samt hur balansen av hormoner i kroppen förhåller sig
(Åkerstedt, 2001, 2010). Framförallt i växande år och tonår är behovet av sömn extra stort.
Normalt sett behöver människan mellan sex och nio timmars sömn beroende på vilken kvalité
sömnen har. Studier har visat att ungdomar, framförallt i tonåren, har ett större behov av
sömn, oftast mer än nio timmar (Moore & Meltzer, 2008).
Att sova för lite eller med för låg kvalité medför många risker och problem. I något dygn
klarar kroppen sig utan sömn men den kommer genast att börja fungera allt sämre och ju
längre sömnen uteblir desto mer omfattande blir riskerna. Förutom att trötthet blir ett faktum
så minskar koncentrationsförmåga, prestationsförmåga, reaktionsförmåga och
uppmärksamhet, vilket kan vara påfrestande i såväl arbetssituationer som i sociala
sammanhang (Moore & Meltzer, 2008). Ämnesomsättningen blir också störd och insulinets
effektivitet försämras (Åkerstedt, 2001). Vidare föreligger det vid sömnproblem en risk för
förhöjt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar samt klart minskad stresstålighet och ökad risk för
depression vilket redan idag är ett överhängande problem i samhället. Framförallt innebär det
att sova för lite också en riskfaktor för övervikt och fetma (Cizza, Skarulis & Mignot, 2005).
Vad är då bra respektive dålig sömn och hur definieras sömnproblem? En vetenskaplig
definition av sömnproblem är att man lider av besvär minst varannan dag/natt under en period
av tre veckor. Dessa besvär kan hos alla människor uppstå då och då och de består av:
• Att det tar längre tid än 45 minuter att somna in.
• Flera uppvaknanden under natten, som också varar mer än 5 minuter.
• Vaknar mer än 60 minuter tidigare än vad som är tänkt.
• En förkortad total sömn med minst 90 minuter jämfört med hur sömnen normalt sett
ser ut för just den personen.
2
Det är dock viktigt att ta hänsyn till att det är en subjektiv upplevelse att sova bra eller dåligt.
Människor har olika behov av sömn. Somliga sover fem timmar per natt och upplever sig
sova bra och klara av vardagen bra, medan andra likväl kan uppleva att fem timmar är alldeles
för lite sömn och att det medför stress och koncentrationssvårigheter. Forskning har dock
visat att den subjektiva bedömningen av god sömn i stor mån är likvärdig med den objektiva
bedömningen av god sömn (Åkerstedt, 2001).
Att poängtera är också att det finns olika typer av sömn, som också påverkar hur väl kropp
och hjärna återhämtar sig under natten. De kan grovt delas in i djup och ytlig sömn och det är
den djupa sömnen, NREM-sömn, som möjliggör bäst återhämtning och den infinner sig oftast
under de första av nattens sömntimmar och utgör 10-15 % av den totala sömnen (Åkerstedt,
2001). Den mer ytliga sömnen heter REM-sömn och är den då drömmar oftast visar sig, den
kallas därför också för dröm-sömn. Den sömnen är inte lika stillsam och värdefull
kvalitetsmässigt som NREM-sömnen (Åkerstedt, 2001). Oavsett hur många timmars sömn en
människa tillägnar sig under natten är kvalitén på sömnen avgörande för hur utvilad denne
känner sig. Sömnkvalitén avgörs till exempel av hur många timmars djupsömn kontra ytlig
sömn som tillägnas och om sömnen är sammanhängande.
Vad är det då i vardagen som kan påverka hur bra man tillägnar sig nattens sömn? Enligt
Åkerstedt (2010) är det till faktorer som exempel:
• För ljust i rummet
• Dålig luft
• Temperatur, för varmt eller för kallt
• Mat för tätt inpå läggdags
• Störande ljud
• Att träna för tätt inpå läggdags
• Alkohol
Ovanstående faktorer är dock sådana faktorer som man har varit medveten om och är mer
eller mindre enkla att åtgärda på egen hand, till exempel att undvika att äta mycket innan det
är dags att sova, att införskaffa mörkläggningsgardin eller öronproppar för att slippa
störningsmoment, byta täckesvariant, öppna ett fönster eller ändra temperatur inomhus om det
är för varmt eller kallt.
3
Sömnproblem och sömnsvårigheter i samhället har tillsammans med psykisk ohälsa ökat
kraftigt under de senaste 20 åren. Framförallt har ökningen skett hos ungdomar och unga
vuxna i åldersgruppen 16-24 år (SOU:2006:77). Till exempel har undersökningar visat att i
just den åldersgruppen har antalet pojkar med sömnsvårigheter tredubblats på tio år (Höjer,
2008) samtidigt som det på 16 år blivit tre gånger så många ungdomar som anger att de lider
av någon form av psykiska besvär som ängslan, oro, stress eller ångest. Gällande stress har
undersökningar visat att det framförallt är flickor och kvinnor som upplever i större grad
(SOU:2006:77). Forskning har också visat att det finns samband mellan att lida av
sömnstörningar som ung och att fortsatt lida av dem som vuxen (Dregan & Armstrong, 2010).
Vid sidan av att sömnproblem och psykiska besvär har ökat har också andelen människor med
övervikt ökat de senaste 20 åren (Folkhälsorapport, 2009). Detta samtidigt som en
stillasittande fritid också ökar bland barn och ungdom (Pellmer, Wramner & Wramner, 2012)
och utgör en riskfaktor för mer övervikt.
Ökningen av stillasittande fritid kan kopplas till användandet av sociala medier så som
Facebook, Instagram och Twitter med mera och detta användande har i forskning kopplats till
psykisk ohälsa och att unga människor får otillräcklig mängd vila. Användningen av sociala
medier gör att unga människor riskerar internetberoende och kommer i säng allt senare
(O'Keeffe & Clarke-Pearson, 2011). Framförallt användning av Facebook har forskning visat
ha ett samband med låg sömnkvalitét (Wolniczak et al., 2013) och även depression (Pantic et
al., 2012).
Problemet som tas upp i den här uppsatsen är att det de senaste åren varit en kraftig ökning av
sömnproblem bland unga samtidigt som den psykiska ohälsan i samma veva har ökat oroande
mycket. I och med att också övervikt/fetma/diabetes ökat, likaså stillasittande och psykisk
ohälsa kan det antas att det finns samband mellan detta och de ökade sömnproblemen.
Tidigare studier som genomförts gällande ungdomar och sömn (t.ex. Suzuki et al. 2011), har
visat på att det finns ett samband mellan att sova mindre än sju timmar per natt och att lida av
depression, ångest och nedstämdhet. Då det står klart att fysisk aktivitet är positivt för
prevention av stress och psykisk ohälsa (Statens folkhälsoinstitut, 2008), liksom stress i
flertalet studier visat sig vara en indikator för sömnproblem (Åkerstedt, 2010), kan det också
antas att de som är mer fysiskt aktiva lider mindre av stress och psykisk ohälsa och därför
också i en mycket lägre utsträckning lider av sömnproblem. En studie på ungdomar av Brand
et al. (2009) visade att regelbunden, hård träning var positivt relaterat till både sömn och
4
psykologisk funktion. Forskning har som tidigare nämnt också visat ett klart samband mellan
att sova för lite och drabbas av övervikt (Cizza, Skarulis & Mignot, 2005).
Det är viktigt att komma tillrätta och undersöka vad som skapar de här problemen för att få
stopp på den oroande utvecklingen av psykisk ohälsa och sömnbesvär bland unga.
1.2. Syfte & Frågeställning
Syftet är att undersöka om kön, fysisk aktivitet, psykisk ohälsa och sociala medier har några
samband med ungdomars sömnvanor.
• Finns det någon skillnad mellan killar och tjejers sömnvanor?
• Finns det några skillnader i sömnvanor hos ungdomar beroende på om de är mycket
fysiskt aktiva eller mindre fysiskt aktiva?
• Finns det något samband mellan psykisk ohälsa och sömnproblem?
• Har mängden användning av sociala medier något samband med upplevelsen av att
känna sig utvilad på morgonen?
2. METOD
2.1. Design
Studien som har genomförts är en kvantitativ enkätundersökning och en tvärsnittsstudie.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansågs kvantitativ metod vara mest lämplig. Detta
för att eventuella samband och skillnader skulle kunna undersökas.
2.2. Urval Urvalet var ett icke-slumpmässigt bekvämlighetsurval (Trost, 2007) då enkäterna lämnades ut
på den plats där vi också gjorde vår verksamhetsförlagda utbildning. Urvalet kan också säga
utgöras av en så kallad tillgänglig grupp (Patel & Davidson, 2003). Detta med anledning av
att göra utskick och insamling av enkäter så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt.
Populationen i undersökningen bestod av elever på en gymnasieskola i Karlstad.
Respondenterna var tjejer och killar i åldrarna 16-19 år som studerade på
gymnasieprogrammen samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap, barn och fritid
med inriktning fritid och hälsa, teknik med inriktning informations- och medieteknik,
5
floristprogrammet samt hälsa- och idrottsprogrammet. Anledningen till att dessa
gymnasieprogram valdes ut var dels för att det i huvudsak var dessa som fanns tillgängliga på
den skola som var mål för undersökningen och dels för att få ett resultat som var
representativt för hela skolan och inte bara för ett program. Enkäten lämnades ut i åtta klasser
och 121 ifyllda enkäter returnerades. Av de som svarade var 70 stycken killar, 49 tjejer och 2
som ej svarade på den frågan.
2.3. Datainsamlingsmetod
Arbetet inleddes med att söka relevant litteratur inom ämnet för att hitta olika faktorer som
skulle kunna påverka sömnvanor och ligga till grund för undersökningen. Metoden för
datainsamlingen av det empiriska materialet var enkätutskick. En enkät skapades med frågor
som ansågs relevanta för studiens syfte, som hjälpmedel användes boken Enkätboken av Jan
Trost (2007). Enkäten delades ut i ett antal olika klasser på en gymnasieskola i Karlstad. Detta
skedde under lektionstid och respondenterna informerades vid utdelningstillfället om studiens
syfte och etiska aspekter så som frivillighet och anonymitet. För att eleverna inte skulle känna
sig pressade att svara på enkäten på grund av vår närvaro lämnade vi klassrummet och bad
ansvarig lärare samla in enkäterna vid lektionens slut och överlämna till oss.
Enkäten bestod av 19 frågor och dessa var uppdelade i fem olika kategorier (se bilaga 1).
Eftersom syftet med studien var att undersöka tänkbara samband mellan sömnvanor och ett
antal faktorer ansågs det att enkäten behövdes delas upp i kategorier, dels för att göra det
lättare för respondenten att fylla i enkäten och dels för att underlätta analysarbetet.
Den första kategorin handlade om den svarandes bakgrund och bestod av tre frågor om kön,
ålder och gymnasieprogram. Kategori två innehöll sex frågor som handlade om hur mycket
respondenten sover samt hur han/hon upplever sin sömn. Den tredje kategorin bestod av två
frågor och behandlade respondentens grad av fysisk aktivitet. Kategori fyra innehöll fem
frågor som svarade på hur respondenten upplevde sin mentala hälsa i fråga om stress, oro,
ångest och nedstämdhet. Den sista kategorin handlade om användning av dator och sociala
medier och bestod av tre frågor. De flesta frågorna, förutom bakgrundsfrågorna, var frågor
med fyra eller fem svarsalternativ där respondenten endast skulle kryssa i ett svar på varje
fråga. Frågornas svar utgjordes i största möjliga mån av fyra svarsalternativ för att underlätta
analysarbetet samt för att undvika att respondenterna skulle välja att kryssa i
mittenalternativet för att slippa ta ställning, vilket människor ofta tenderar att göra (Patel &
6
Davidson, 2003). Vissa frågor hade dock fem svarsalternativ, för att ett mer neutralt
svarsalternativ ansågs nödvändigt.
Till enkäten skapades ett följebrev som innehöll en kort beskrivning av problemområdet samt
information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta och helt anonymt (se bilaga 2). I
följebrevet fanns även kontaktuppgifter för att respondenterna lätt skulle kunna höra av sig
om de skulle ha frågor eller funderingar angående studien eller enkäten. Ett följebrev
bifogades ohäftat med varje enkät för att ge respondenten möjlighet att behålla det. Detta med
tanke på att frågor och funderingar skulle kunna uppstå senare.
2.4. Databearbetning/Analys
När all datainsamling var gjord matades allt material in i dataprogrammet SPSS. För att kunna
mata in all information i SPSS kodades frågorna och svarsalternativen på enkäten om. Till
exempel kodades könstillhörighet om till 1 för man och 2 för kvinna. På de undersökande
frågorna kodades svaren om i stigande ordning från 1-4 eller 1-5 beroende på det antal
svarsalternativ frågan hade. En fråga löd till exempel ”Hur många timmar sover du i
genomsnitt per natt under skolveckor?” och hade svarsalternativen: ”Mindre än 4 timmar”,
”mellan 4-6 timmar”, ”mellan 7-8 timmar” samt ”mer än 8 timmar”. Dessa kodades då om
till siffrorna 1-4 i stigande ordning. När all data var insamlad skapades frekvenstabeller för att
kunna se och redogöra för svarsfördelningen. Vid analysarbetet krävdes dock att
svarsalternativen endast var uppdelade i två grupper istället för fyra. De två lägsta värdena
parades då ihop med varandra och bildade ett värde, i detta fall ”<6 timmar” medan de två
andra variablerna slogs ihop och blev ”>7 timmar”. På frågor med fem svarsalternativ
omkodades de så att det blev tre variabler istället. De två lägsta värdena blev även då
hopslagna, det mittersta värdet fick fortsätta att stå för sig självt och de två högsta värdena
slogs ihop.
I analysen kartlades först sömnvanorna och upplevelsen av sömnsvårigheter bland
respondenterna. Vidare undersöktes vilka variabler som kunde ställas emot varandra för att
hypoteserna skulle kunna prövas. Då undersökningen syftade till att jämföra variabler och leta
samband eller skillnader användes Pearson Chi-Square test, även kallat chi2-test. För att
kunna göra ett chi2-test krävdes det att svaren omgrupperades till två variabler istället för
fyra, till exempel ”mycket” och ”lite”. Vid utförandet av ett chi2-test anges en
signifikansnivå, i det här fallet 0,05. Vid jämförandet av två variabler i ett chi2test fås ett P-
7
värde. Ett P-värde är det värde som anger om en hypotes kan anses stämma eller ej. Ett lågt P-
värde som understiger signifikansnivån talar för att samband finns och hypotesen är sann.
(Ejlertsson, 2012).
För att ett material ska bli överskådligt och presentabelt är det bra att presentera det i en tabell
eller någon grafisk form, exempelvis ett diagram (Ejlertsson, 2012). De resultat som ansågs
vara relevanta för undersökningens syfte fördes därför in i tabeller i programmet Microsoft
Excel så att resultaten skulle kunna presenteras på ett lättförståeligt och överskådligt sätt.
2.5. Bortfall
Bortfall kan delas in i två olika typer: externt och internt. Externt bortfall innebär de
respondenter som inte deltar i undersökningen av olika orsaker. Internt bortfall innebär att en
eller en del av frågorna har lämnats obesvarade (Trost, 2007).
Det går inte att svara på hur stort det externa bortfallet varit i denna studie. Detta i och med att
enkäterna delades ut i klasserna vid endast ett tillfälle. Det går inte att säga hur många elever
som var frånvarande just då. Trots att alla inlämnade enkäter var väl ifyllda var det några
frågor där svaren var felaktigt eller icke ifyllda vilket gjorde att de inte kunde tillägnas
undersökningen. Det saknades även ifyllda svar på hela enkätens sista sida (baksida) från tre
respondenter.
Det interna bortfallet anges i antal och var som följer:
Fråga 2: Kön: 2
Fråga 4: Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor: 3
Fråga 5: Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor: 1
Fråga 6: Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor: 2
Fråga 8: Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna: 2
Fråga 9: Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter: 3
Fråga 16: Händer det att du känner dig stressad, orolig, nedstämd/ledsen eller upplever ångest
utan att veta varför: 3
Fråga 17: Hur många timmar i genomsnitt använder du datorn på fritiden: 7
Fråga 18: Hur många timmar i genomsnitt per dag använder du sociala medier i dator/mobil: 5
Fråga 19: Brukar du använda facebook, twitter, instagram eller dylikt den sista timmen innan
du ska sova: 3
8
Trots att ett par frågor hade ett ganska högt bortfall togs ändå alla frågor med i analysarbetet
då det ansågs viktigt att få med alla frågor. Inga särskilda åtgärder har vidtagits för att minska
bortfallet. Istället har stort fokus legat på att enkäten ska vara lättförstådd och enkel att fylla i.
2.6. Etiskt förhållningssätt Studien har utformats för att uppfylla de fyra forskningsetiska kraven: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet.
Informationskravet innebär att respondenterna ska underrättas om undersökningens syfte och
vad den innebär (Vetenskapsrådet, 2002). Detta meddelades om både muntligt vid
utdelningen av enkäterna samt i det medföljande följebrev som respondenterna fick välja om
de ville behålla.
Samtyckeskravet innebär att samtycke krävs från respondenterna för att materialet ska kunna
användas. Det innebär också att det ska vara helt frivilligt att delta och om en person begär att
få strykas ur undersökningen bör det tillgodoses så långt som möjligt (Vetenskapsrådet,
2002). Detta blev respondenterna också informerade om muntligt vid utlämnandet av
enkäterna samt via följebrevet.
Konfidentialitetskravet innebär att största möjliga konfidentialitet ska ges till deltagarna.
Personuppgiftshanteringen ska ske på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av
materialet (Vetenskapsrådet, 2002). För att tillgodose även detta krav informerades
respondenterna om den konfidentialitet de erhöll vid deltagandet på samma sätt som
föregående krav. För att upprätthålla detta samlades inte några personuppgifter in, materialet
hanterades endast av ansvariga för studien och allt material förstördes efter att studien
avslutats.
Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som samlats in enbart får användas till forskningens
syfte (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har uppfyllts genom att materialet enbart använts till den
studie som genomförts samt att allt material också förstörts efter studiens avslut.
9
3. RESULTAT
3.1. Bakgrundsvariabler I studien deltog 121 elever (41 % tjejer och 58% killar). Två personer missade/valde att inte
svara på frågan om kön. De var fördelade på fem gymnasieprogram och fyra födelseår.
Fördelningen av respondenter såg ut som i tabell 1 nedan.
Tabell 1. Bakgrundsvariabler.
n %
Kön
Killar 70 57,9
Tjejer 49 40,5
Totalt 119 98,3
Född
1993 3 2,5
1994 72 59,5
1995 11 9,1
1996 35 28,9
Gymnasieprogram
Barn och fritid 13 10,7
Florist 7 5,8
Hälsa och idrott 42 34,7
IT/Media 26 21,5
Samhällskunskap 33 27,3
3.2. Kön
På frågeställningen om det fanns några skillnader i hur tjejer och killars sömnvanor förhåller
sig kunde inte några trender utläsas. Det tycktes inte finnas några signifikanta samband
mellan särskilda sömnvanor och könstillhörighet. Tjejer och killar svarade genomgående
likartat på frågorna om sömnvanor (se tabell 2).
10
Tabell 2. Tjejer och killars sömnvanor
Killar Tjejer P-‐värde*
n (%) n (%)
Sömn
Timmar sömn/natt <6 16 (23,5) 9 (18,8) 0,538
>7 52 (76,5) 39 (81,2)
Nöjd med sömnen Ja 40 (57,1) 27 (56,2) 0,923
Nej 30 (42,9) 21 (43,8)
Utvilad på morgonen Ja 23 (33,3) 10 (20,8) 0,139
Nej 46 (66,7) 38 (79,2)
Vakna under natten Ofta/ganska ofta 23 (32,9) 20 (40,8) 0,374
Sällan/aldrig 47 (67,1) 29 (59,2)
Tid att somna Mindre än 40 min 55 (80,9) 44 (89,8) 0,187
Mer än 40 min 13 (19,1) 5 (10,2)
Sömnproblem Ja 9 (13,0) 5 (10,6) 0,696
Nej 60 (87,0) 42 (89,4)
*P-värde <0,05 = signifikant
3.3. Sömn
I undersökningen kartlades först hur sömnvanorna bland respondenterna förhöll sig samt hur
många som upplevde sömnsvårigheter på den gymnasieskola som var mål för
undersökningen. Vid den inledande frågan om hur många timmar eleverna sover i genomsnitt
per natt under skolveckor uppgav majoriteten, dryga 75 %, att de sover mer än sju timmar per
natt. 55 % av respondenterna uppgav sig vara nöjda med den mängd sömn de tillägnar sig
under skolveckor och 27 % uppgav att de känner sig utvilade när de vaknar under skolveckor.
Av respondenterna var det ca 40 % som uppgav att de vaknar under natten någon gång i
veckan eller oftare. Majoriteten, dryga 80 %, av respondenterna svarade att det tar dem
mindre än 40 minuter att somna på kvällen. Av de 97 % som svarat på frågan om de upplever
sig lida av sömnproblem var det 85 % som svarade nej medan 12 % svarade ja. I tabell 3
nedan kan exakta procentsatser utläsas.
11
Tabell 3. Svarsfördelning frågor om sömnvanor
n %
Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor?
Mindre än 4 timmar 4 3,3 Mellan 4-6 timmar 22 18,2 Mellan 7-8 timmar 73 60,3
Mer än 8 timmar 19 15,7 Totalt 118 97,5
Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor?
Ja 67 55,4 Nej 53 43,8
Totalt 120 99,2 Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor?
Ja 33 27,3 Nej 86 71,1
Totalt 119 98,3 Brukar du vakna under natten?
Ja, varje natt 10 8,3 Någon gång per vecka 34 28,1
Någon gång per månad 28 23,1 Nej/mer sällan 49 40,5
Totalt 121 100 Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna?
Mindre än 20 min 46 38 Mellan 20-40 min 54 44,6 Mellan 40-60 min 10 8,3
Mer än 60 min 9 7,4 Totalt 119 98,3
Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?
Ja 15 12,4 Nej 103 85,1
Totalt 118 97,5
12
3.4. Fysisk aktivitet
För att undersöka skillnader i sömnvanor bland ungdomar i förhållande till den mängd fysisk
aktivitet de utövar jämfördes ett antal sömnvariabler med två variabler gällande mängden
fysisk aktivitet. Den ena var mängden aktiv träning/idrottande och den andra var mängden
fysisk aktivitet utöver träningen, t ex hushållsarbete, promenad till och från skola och dylikt.
Tabell 4 och 5 visar fördelningen av respondenternas svar.
Undersökningen visade på ett starkt signifikant samband mellan träning och sömnmängd. 85
% av de som uppgav att de tränar mer än tre timmar i veckan uppgav att de sover i genomsnitt
sju timmar eller mer per natt under skolveckor medan det bland de som tränar mindre var
knappt 48 % som uppgav sig sova mer än sju timmar per natt. Mängden träning visade sig
också ha ett signifikant samband med den insomningstid respondenterna uppgett. Drygt 88 %
av de som uppgav att de tränar tre timmar i veckan eller mer uppgav en insomningstid på
mindre 40 minuter medan 65 % av de av de som svarade att de tränar mindre än tre timmar i
veckan uppgav samma genomsnittliga insomningstid. Resultaten visade också på samband
mellan självupplevda sömnproblem/sömnsvårigheter och träningsmängd. Bland de som
uppgav att de tränar mindre var det fler respondenter som svarade ”Ja” på frågan om de
upplevde sig lida av sömnproblem än vad det var bland de som uppgav att de tränade mer. I
den förstnämnda kategorin var det 27 % som svarade ”Ja” medan det i den senare kategorin
var 9 % som svarade ”Ja”.
En tendens till ett samband kunde också ses mellan mängden träning och upplevelsen av att
vara nöjd med mängden sömn.
Det tycktes inte finnas några övriga signifikanta samband eller skillnader mellan mängden
träning och upplevelsen av att vara utvilad på morgnarna, samt antalet uppvaknanden under
nätterna.
Tabell 4. Träningsmängd i förhållande till sömnvanor
Tränar mindre Tränar mer P-värde*
n (%) n (%) Sömn
Timmar sömn/natt <6 12 (52,2) 14 (14,7) 0,000
>7 11 (47,8) 81 (85,3)
13
Nöjd med sömnen Ja 9 (39,1) 58 (59,8) 0,073
Nej 14 (60,9) 39 (40,2)
Utvilad på morgonen Ja 5 (21,7) 28 (29,2) 0,475
Nej 18 (78,3) 68 (70,8)
Vakna under natten Ofta/ganska ofta 10 (43,5) 34 (34,7) 0,431
Sällan/aldrig 13 (56,5) 64 (65,3)
Tid att somna Mindre än 40 min 15 (65,2) 85 (88,5) 0,006
Mer än 40 min 8 (34,8) 11 (11,5)
Sömnproblem Ja 6 (27,3) 9 (9,4) 0,023
Nej 16 (72,7) 87 (90,6) *P-värde <0,05 = signifikant
Resultaten i tabell 5 nedan visade på färre signifikanta samband mellan att vara vardagligt
fysiskt aktiv (utöver träning) och sömnvanor än vad mängden träning och sömnvanor i tabell
4 ovan visade. Varken sömnmängd, insomningstid, upplevelsen av att vara nöjd med
mängden sömn, att känna sig utvilad på morgonen eller ha nattliga uppvaknanden visade sig
ha några samband med mängden vardaglig fysisk aktivitet. Ett starkt samband kunde däremot
ses mellan hur mycket vardaglig fysisk aktivitet som tillägnas och upplevelsen av att lida av
sömnproblem. Av de som i studien uppgav sig vara fysiskt aktiva mindre än två timmar i
veckan var det 21 % som även uppgav att de upplever sig lida av sömnproblem medan det
bland de som var fysiskt aktiva mer än tre timmar i veckan var cirka 5 % som uppgav sig lida
av sömnproblem.
Tabell 5. Mängd fysisk aktivitet utöver träning i förhållande till sömnvanor
Mindre fysiskt
aktiv Mer fysiskt aktiv P-värde*
n (%) n (%) Sömn
Timmar sömn/natt <6 16 (28,1) 10 (16,4) 0,126
7< 41 (71,9) 51 (83,6)
Nöjd med sömnen Ja 28 (49,1) 39 (61,9) 0,159
Nej 29 (50,9) 24 (38,1)
14
Utvilad på morgonen Ja 14 (25,0) 19 (30,2) 0,53
Nej 42 (75,0) 44 (69,8) Vakna under natten Ofta/ganska ofta 21 (36,2) 23 (36,5) 0,973
Sällan/aldrig 37 (63,8) 40 (63,5)
Tid att somna Mindre än 40 min 50 (86,2) 50 (82,0) 0,528
Mer än 40 min 8 (13,8) 11 (18,0)
Sömnproblem Ja 12 (21,4) 3 (4,8) 0,007
Nej 44 (78,6) 59 (95,2) *P-värde <0,05 = signifikant
3.5. Mental hälsa
För att undersöka eventuella samband mellan upplevda sömnproblem och psykisk ohälsa
besvarade respondenterna utöver frågor om sömnvanor även frågor om upplevelsen av stress,
oro, ångest, nedstämdhet samt känslan av att inte veta varför de känner så. De resultat
undersökningen och tabell 6 nedan visade var att i den grupp som svarade ja på frågan om de
upplever sömnproblem kunde en tydlig ökande trend urskiljas i fråga om stress och oro.
Fördelningen i svarskategorierna på frågan om sömnbesvär visade en snedfördelning då
väldigt få uppgav att de hade sömnproblem. Statistiska analyser uteslöts eftersom antalet
observationer var färre än 5 i flera celler. Sambandet mellan sömnproblem och de olika
variablerna för mental hälsa redovisas därför endast i procentsatser (ej p-värden). Till exempel
uppgav drygt 73 % att de ofta upplever stress medan 6,7 % av respondenterna uppgav att de
sällan eller aldrig upplever stress. På de andra variablerna ångest, nedstämdhet och känslan av
att inte veta varför de upplever dessa känslor kunde inte samma tydliga trend urskiljas i den
gruppen. Bland de som svarat att de lider av sömnproblem var det betydligt fler som uppgav
att de ofta lider av stress, oro, ångest och nedstämdhet än vad det var bland de som uppgett att
de inte lider av sömnproblem. En klart minskande trend kunde urskiljas bland de som svarade
nej på frågan om sömnproblem, till exempel så var det 68 % som uppgav att de sällan eller
aldrig upplever ångest och cirka 10 % som svarade att de ofta upplever ångest. Det var också
74 % som sällan eller aldrig upplevde nedstämdhet medan knappt 5 % ofta upplevde
nedstämdhet. Ytterligare procentsatser kan utläsas i tabell 6 nedan.
15
Tabell 6. Upplevelsen av sömnproblem i förhållande till mental hälsa
Sömnproblem Ej sömnproblem n (%) n (%) Mental hälsa Stress Sällan/aldrig 1 (6,7) 31 (30,1) Ibland 3 (20,0) 41 (39,8) Ofta 11 (73,3) 31 (30,1) Orolig Sällan/aldrig 3 (20,0) 64 (62,1) Ibland 4 (26,7) 27 (26,2) Ofta 8 (53,3) 12 (11,7) Ångest Sällan/aldrig 3 (20,0) 70 (68,0) Ibland 6 (40,0) 23 (22,3) Ofta 6 (40,0) 10 (9,7) Nedstämd Sällan/aldrig 7 (46,7) 76 (73,8) Ibland 3 (20,0) 22 (21,4) Ofta 5 (33,3) 5 (4,9) Varför Sällan/aldrig 7 (46,7) 81 (81,0) Ibland 4 (26,7) 16 (16,0) Ofta 4 (26,7) 3 (3,0)
3.6. Sociala medier I undersökningen om det fanns några samband mellan användningen av sociala medier, det
vill säga facebook, twitter, instagram och liknande medieplattformar, samt upplevelsen av att
känna sig utvilad på morgonen kunde en trend urskiljas. Antalet timmars användning av
sociala medier tycktes inte ha något samband med att känna sig utvilad på morgonen.
Däremot visade användningen av sociala medier den sista timmen för dagen ha samband med
att känna sig utvilad på morgonen. Av de som uppgav att de ofta använder sociala medier
timman innan de ska sova var det drygt 80 % som uppgav att de inte känner sig utvilade på
morgonen. Bland de som uppgav att de aldrig använder sociala medier sista timmen var det
43 % som inte kände sig utvilade och 57 % som kände sig utvilade. Exakta procentsatser kan
utläsas i tabell 7 nedan.
Tabell 7. Upplevelsen att känna sig utvilad på morgonen i förhållande till användningen av
sociala medier
16
Utvilad Ej utvilad P-‐värde*
n (%) n (%)
Sociala medier
Timmar sociala medier i <2 tim/dag 13 (22,8) 44 (77,2) 0,320
genomsnitt per dag >3 tim/dag 18 (31,0) 40 (69,0)
Sociala medier sista timmen Ofta 17 (19,5) 70 (80,5) 0,002
innan sömn Ibland 6 (37,5) 10 (62,5)
Aldrig 8 (57,1) 6 (42,9) *P-värde <0,05 = signifikant
4. DISKUSSION
4.1. Resultatdiskussion Syftet med studien var att undersöka tänkbara samband mellan sömnvanor och ett antal
faktorer så som fysisk aktivitet, mental hälsa samt användningen av sociala medier. Studien
syftade även till att undersöka om det fanns några skillnader i sömnvanor och upplevelsen av
sömnproblem mellan tjejer och killar
Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har inverkan på människors sömnvanor
(Dregan & Armstrong, 2009). Detta bekräftades av våra resultat som visade att det finns
tydliga samband mellan träningsmängd och exempelvis antalet sömntimmar per natt och
insomningstid. Träningsmängden visade sig även vara avgörande för upplevelsen av att lida
av sömnproblem. Ett svagt samband kunde utläsas mellan träningsmängd och upplevelsen av
att vara nöjd med mängden sömn. Det kan dock antas att detta samband skulle vara starkare i
en större undersökning då övriga samband varit så tydliga. Det kan sägas att en ökad
träningsmängd gör det lättare att somna på kvällen och möjliggör en längre sömn. Det kan
finnas flera olika orsaker till varför träning är positivt förknippat med sömn. Dels har det
fastslagits i tidigare forskning att fysisk aktivitet är positivt för psykologisk funktion (Brand et
al. 2009) och den psykologiska funktionen har en klar betydelse för sömnen. Det skulle kunna
antas att mycket fysisk aktivitet skulle bidra till mer trötthet och ett större behov av att sova
17
mer på grund av den fysiska utmattningen men istället är det tvärtom, att fysisk aktivitet gör
människan piggare. Det skulle kunna bero på att endorfiner frisläpps, vilket också skulle
kunna ha samband med den goda psykologiska funktionen. Det kan också antas att de som är
mer fysiskt aktiva är mer medvetna om vikten av att vila kroppen när det behövs och därför
tillägnar sig mer sömn. Detta är avgörande för ungdomar som ju, framförallt i tonåren,
behöver mer sömn än gemene man (Moore & Meltzer, 2008). Dregan och Armstrong (2009)
kom också fram till att ungdomar med sömnstörningar i större utsträckning riskerade att lida
av sömnsvårigheter även i vuxen ålder. Det är avgörande när dessa ungdomar ska ut i
arbetslivet, eftersom prestations-, koncentrations- och arbetsförmåga med mera har visat sig
försämras när sömnproblem föreligger (Moore & Meltzer, 2008).
Vi undersökte också om mängden fysisk aktivitet utöver träning har något samband med
sömnvanor och fann i den undersökningen betydligt färre samband. I den statistiska analysen
kunde ett samband urskiljas mellan mängd vardaglig fysisk aktivitet och upplevelsen av att
lida av sömnproblem. På grund av en snedfördelad svarsgrupp kunde dock inte resultatet
sägas vara tillförlitligt. Med en större undersökningsgrupp kunde möjligtvis resultatet ha
förstärkts och ett tydligare samband hade eventuellt kunnat utläsas. Anledningen till varför
färre samband kunde utläsas mellan mängden fysisk aktivitet och sömnvanor än vid mängden
träning är svår att säga. Särskilt när, som tidigare nämnt, svarsgruppen var snedfördelad.
Kanske finns det helt enkelt inte några samband mellan att sova bra/dåligt och vardaglig
fysisk aktivitet eller också berodde det på att 80 % av respondenterna redan var mycket
fysiskt aktiva och den vardagliga fysiska aktiviteten utöver träningen gjorde därför ingen
ytterligare skillnad. Vilken typ av vardaglig fysisk aktivitet kan också ha haft betydelse. I vår
undersökning har vi inte vetat om den vardagliga fysiska aktiviteten bestått av en fem
kilometer cykeltur till skolan eller exempelvis dammsugning i hemmet.
Den hypotes vi hade om att sömnvanor förhåller sig på olika sätt beroende på om man är mer
eller mindre fysiskt aktiv kan därför sägas stämma. De huvudsakliga resultaten visade på att
en högre mängd fysisk aktivitet/träning kunde kopplas samman med bättre sömnvanor liksom
också tidigare forskning visat (Brand et al., 2009).
Gällande frågeställningen om det finns samband mellan psykisk ohälsa och sömnproblem så
kom vi i undersökningen fram till att en klar procentuell ökning av respondenter som
upplevde stress kunde ses bland de som uppgav att de led av sömnproblem. Bland de som
uppgav att de inte led av sömnproblem fanns dock inte samma ökning. De trender vi funnit
18
liknar flera av Åkerstedts (2010). Han menar att sömnbrist kan leda till minskad stresstålighet
samt klargör en ökad risk för depression. Dessa resultat liknar också de som Moore och
Meltzer (2008) kommit fram till. De påvisade i en undersökning att sömnbrist leder, förutom
trötthet, även till koncentrationssvårigheter, bristande prestationsförmåga och uppmärksamhet
med mera som kan leda till svårigheter i arbetssituationer samt sociala sammanhang.
I vår undersökning gällande oro och ångest relaterat till sömnproblem kunde en klar
minskning av detta ses i gruppen som inte uppgav sömnproblem. Detta ansågs intressant i och
med att oro och ångest ofta är återkommande vid just depression. Den grupp som uppgav att
de led av sömnproblem var dock väldigt liten och sambanden kan därför inte sägas vara
tillförlitliga. Ett antagande är dock att tydligare samband möjligtvis hade kunnat utläsas vid en
större undersökning, eftersom vi upplevde dessa trender som väldigt tydliga och också i linje
med tidigare forskning, som de resultaten till exempel Åkerstedt (2010) kommit fram till. De
uteblivna sambanden i just vår undersökning kan ha berott på att det på den här skolan var
upp mot 80 % av respondenterna som var fysiskt aktiva (träning/idrottande) mer än 3 timmar i
veckan och som Brand et al. (2009) kommit fram till är regelbunden hård träning positivt
relaterat till både sömn och psykologisk funktion.
Den hypotes vi hade om att de som upplever sig lida av sömnproblem också lider av psykisk
ohälsa i större grad fick vi efter vår undersökning förkasta. Detta på grund av en för liten
undersökningsgrupp som ledde till en snedfördelning i svarsgrupper. Trots att tydliga trender
kunde utläsas kunde alltså inte dessa resultat sägas vara tillförlitliga. Mot bakgrund av vad
tidigare forskning har visat, till exempel att problem med sömnen medför en ökad risk för
depression samt bidrar till stress (Åkerstedt, 2010), kan dock resultaten av den här
undersökningen anses ha en viss betydelse.
Angående hypotes nummer tre om mängden användning av sociala medier har något samband
med att känna sig utvilad på morgonen så gav undersökningen vissa resultat som sade att
hypotesen skulle stämma. Undersökningen visade att fanns ett samband mellan upplevelsen
av att känna sig utvilad på morgonen och att använda sociala medier sista timmen innan det är
dags att sova. Tidigare forskning har visat att sociala medier gör att unga människor riskerar
internetberoende och kommer i säng allt senare (O’Keeffe & Clarke-Pearson, 2011). Detta
kan ha stor betydelse för att ungdomarna inte känner sig utvilade på morgonen. Kommer de i
säng senare på grund av internetanvändning förlorar de viktiga sömntimmar. Som beskrivet i
bakgrundsavsnittet så infinner sig den djupa sömnen under de första av nattens sömntimmar
19
(Åkerstedt, 2001). Är då hjärnan/kroppen uppe i varv kanske flera av de djupa sömntimmarna
uteblir. Andra samband som tidigare forskning har kommit fram till är som nämnt i
bakgrundsavsnittet mellan de sociala medierna och låg sömnkvalitét (Wolniczak et al., 2013)
samt depression (Pantic et al., 2011). Detta skulle kunna bero på att de sociala medierna utgör
en stress i vardagen och bidrar då till att känslan av att vara utvilad på morgonen uteblir. Det
verkade bara vara användningen av sociala medier just den sista timmen innan det var dags att
sova som hade betydelse för upplevelsen av att vara utvilad på morgonen. Hur stor den totala
mängden användning av sociala medier var tycktes inte ha något samband med upplevelsen
av att vara utvilad på morgonen. Återigen, i och med att 80 % av undersökningens
respondenter var mycket fysiskt aktiva kan det ha påverkat resultatet. Detta i och med att de
resultat vi visat pekar på att träning/idrottande i hög grad har samband med att sova
tillräckligt. Det kan också antas att de som tränar mer ägnar mindre tid åt sociala medier för
att deras fritid upptas mer av träning.
Slutligen undersökte vi om det fanns några skillnader mellan tjejer och killars sömnvanor. I
våra resultat kom vi inte fram till några samband och hypotesen fick förkastas. Intressanta
forskningsresultat beskrivna i bakgrundsavsnittet som kan relateras till detta är att
tjejer/kvinnor i högre grad upplever stress (SOU:2006:77) och stress har som tidigare nämnt
visat sig ha samband med att lida av sömnproblem (Åkerstedt, 2010). Det skulle därför kunna
antas att tjejer skulle uppge sämre sömnvanor än killar, på grund av till exempel upplevelsen
av mer stress. Inga sådana resultat kunde utläsas i vår undersökning. Det skulle dels kunna
bero på att det var något fler killar än tjejer som svarade vilket gjorde grupperna lite
snedfördelade. En annan viktigare faktor vi pekat på tidigare är att upp emot 80 % av
respondenterna i vår undersökning var mycket fysiskt aktiva och att detta kan ha haft en viss
betydelse i och med att tidigare resultat i studien pekat på att fysisk aktivitet har en positiv
inverkan på sömnen och även är positivt för prevention av stress. Det skulle göra att våra
resultat går i linje med de som Åkerstedt (2011), Brand et al. (2009) med flera kommit fram
till. Våra resultat kan alltså trots uteblivna statistiska samband sägas ha betydelse ändå.
Avslutningsvis, syftet med studien var att undersöka vad som kan ha samband med och
tänkbart påverka hur ungdomars sömnvanor förhåller sig. De resultat vi kommit fram till har
pekat på att det finns samband mellan hur ungdomars sömnvanor förhåller sig och framförallt
variabeln fysisk aktivitet/träning. Vi fick förvisso förkasta ett par av våra hypoteser. Några på
grund av att det inte kunde utläsas några samband och några på grund av att de
trender/samband vi funnit inte har varit tillförlitliga (på grund av till exempel snedfördelade
20
svarsgrupper). Gällande det sistnämnda så har våra resultat trots små/snedfördelade
svarsgrupper gått i linje med vad tidigare forskning har visat och vi anser därför att våra
resultat ändå kan ha en viss betydelse. Resultaten skulle möjligtvis, som tidigare nämnt, bli
annorlunda med en större svarsgrupp och våra resultat kan därför sägas vara motivering till att
genomföra ytterligare en undersökning med en större population.
4.2. Metoddiskussion Studien är, som tidigare nämnt, en kvantitativ enkätundersökning. Valet på att göra en
kvantitativ studie avgjordes av studiens syfte och frågeställningar. En kvalitativ ansats hade
inte kunnat påvisa några skillnader eller samband vilket var en stor del av undersökningens
syfte. Hade en kvalitativ metod använts hade således inte studiens syfte kunnat uppfyllas.
Den ansats som valdes var relevant för undersökningens validitet, de vill säga det faktum att
undersökningen mäter det som avsetts mäta (Patel & Davidson, 2003). En kvalitativ ansats
ger större utrymme för tolkning och betydligt lägre möjlighet till att dra generaliserbara
slutsatser av resultatet. Det hade inte gett oss tillförlitliga resultat. Att poängtera är dock att
med enkätutskick som metod riskerar svaren att inte alltid vara helt sanningsenliga.
Meningsfullheten med studien kanske inses av respondenterna, de kan ha bråttom och stressa
igenom enkäten.
Valet av population föll på att det skulle vara så enkelt och kostnadseffektivt som möjligt
vilket gjorde att alla respondenter kom från en och samma skola. Då skolor kan skilja sig åt
mycket på flertalet områden är det värt att fundera kring vilka för- och nackdelar det kan ha
inneburit. Många av eleverna på just den skola som var i fokus för undersökningen var
idrottselever och det kan ha påverkat undersökningens utgång på grund av att det till exempel
blev väldigt snedfördelade grupper i vissa frågor, speciellt de angående fysisk aktivitet och
träning (se avsnitt 4.1. Resultatdiskussion). I och med att undersökningen endast utfördes på
en skola medförde det att generaliserbarheten för en totalpopulation blev låg. Dock anser vi
att det fanns en bredd på skolan i och med många olika program/inriktningar som gjorde att vi
ansåg att det inte fanns någon anledning att utvidga undersökningen till fler skolor. Målet var
att försöka få med så många elever som möjligt från de olika programmen, och då främst
elever från de idrotts- och hälsoinriktade programmen samt IT och teknik eftersom vi hade
tankar kring att det skulle skilja sig mest i svar mellan dessa program och att det därför kunde
varit intressant att ta med i resultaten. På grund av att det var betydligt fler respondenter som
21
gick idrotts- och hälsoinriktade program än IT och teknik så valde vi att inte undersöka detta
närmare för att vi ansåg att resultaten inte skulle bli tillförlitliga, det vill säga undersökningens
reliabilitet skulle bli låg.
Vid skapandet av enkäterna valde vi att dela upp den i fem olika avsnitt så enkäten skulle bli
lättöverskådlig och enkel att tolka (se bilaga 1). Vi strävade efter att i största möjliga mån ha
fyra svarsalternativ så att respondenten skulle vara tvungen att ta ställning åt något håll. Detta
för att undvika ett slentrianmässigt svarande där respondenten alltid väljer det mittersta
svarsalternativet just för att slippa tänka efter, ta ställning. Patel och Davidson (2003) menar
att det finns en viss benägenhet hos människan att undvika ändpunkterna i svarsalternativ och
dra sig in mot mitten, den s.k. centraltendensen. Att inte ha något mittalternativ är därför ett
sätt att undvika centraltendensen. I vissa frågor ansåg vi dock att det var relevant att använda
fem svarsalternativ på grund av att en del av frågorna krävde ett mer neutralt svarsalternativ.
Vid utlämnandet av enkäterna försökte vi bemöta varje klass så likartat som möjligt så att
förutsättningarna skulle bli desamma för alla respondenterna, vilket ökar validiteten och
reliabiliteten för studien. Enligt Patel och Davidson (2003) är det för reliabiliteten, det vill
säga tillförlitligheten, viktigt att på alla sätt försäkra sig om att respondenterna som ska
besvara enkäten uppfattar den så som vi har tänkt oss. Det är därför viktigt att förfarandet sker
likadant i klass nummer ett såväl som i klass nummer två. Efter att respondenterna delgetts
information om studien och de etiska aspekterna lämnade vi klassrummet så de skulle kunna
fylla i enkäten i lugn och ro utan att på grund av vår närvaro känna sig tvingade att svara eller
stressade.
Det fanns dock en skillnad i hur förfarandet gick till vid utdelningen av enkäterna, vilket
utgjordes av tidpunkten för utdelningen. I några klasser lämnade vi ut enkäterna i början eller
mitten av en lektion medan vi i några klasser fick tid att lämna ut enkäterna i slutet av en
lektion, som också kunde vara sista lektionen för dagen. Det kan ha påverkat respondenternas
koncentration och vilja att fylla i enkäten noggrant och eftertänksamt, på grund av att de till
exempel haft bråttom att avsluta lektionen och gå hem för dagen. Det är därför tänkbart att
enkäterna från vissa av respondenterna därför blivit mer slentrianmässigt eller stressigt
ifyllda.
För att ytterligare säkra undersökningens validitet och reliabilitet kunde en pilotstudie ha
genomförts. Det vill säga vi kunde ha provat att låta grupp motsvarande den tänkta
undersökningsgruppen svara på enkäten innan det verkliga utskicket ägde rum. Det hade gett
22
en föraning om frågorna i enkäten verkade svåra att tolka eller av annan anledning svåra att
svara på. Det hade också gett en möjlighet att ta in synpunkter från de som besvarat den (Patel
& Davidson, 2003).
På grund av att vi inte gjorde någon pilotstudie förlorade studien en viss styrka i sin
tillförlitlighet. Till exempel utgjordes en del av bortfallet utav respondenter som kryssat i två
svar på en och samma fråga, alternativt gjort ett kryss mitt emellan två svar på en fråga. Det
kan då antas att de har upplevt frågorna som svåra att ta ställning till eller tolka korrekt. I de
fallen där ett kryss mitt emellan har legat närmare ett svarsalternativ åt något håll har vi valt
att tolka det som att de kryssat i det närmaste svarsalternativet. Detta på grund av att vi i
enkäten uppmanat att välja det alternativ som legat just närmast. Vissa svar har dock kryssats
precis mitt emellan två rutor och därmed varit omöjligt att placera i varken den ena eller den
andra svarsgruppen. En pilotstudie hade möjliggjort för oss att förstå om några frågor
upplevdes som svåra att ta ställning till eller tolka.
Bortfallet på enkätens sista sida, där tre respondenter lämnat hela sidan obesvarad, kan antas
ha berott på att de helt enkelt inte sett frågorna för att de var på baksidan av det sista pappret.
Det hade också kunnat undvikas om en pilotstudie gjorts och vi hade upptäckt problemet och
då kunnat sätta in till exempel ett sista blad längst bak med exempelvis ett tack för
medverkan.
Som tidigare nämnt var det i studien en ganska kraftig snedfördelning i svaren på vissa frågor.
På frågan: ”Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?” var det till exempel 103
som svarade nej medan 15 stycken svarade ja. Den fördelningen medgav att även om vi i
vissa chi2-analyser kunde utläsa samband eller trender så var de inte tillförlitliga. Det kunde
eventuellt ha undvikits om till exempel populationen varit större eller om fler svarsalternativ
använts som gjort frågan lättare att ta ställning till. Som tidigare nämnt kan också
undersökningen påverkats av att så många som 80 % av respondenterna var fysiskt
aktiva/idrottade mer än 3 timmar per vecka. För framtida forskning är det därför av stort värde
att göra undersökningar på större och bredare populationsgrupper.
4.3. Framtida forskning
Vidare forskning behövs framförallt inom området angående sociala medier då det är ett
relativt nytt fenomen som tycks ha flera negativa samband med hälsa. Då vår förhållandevis
23
lilla undersökning tyder på ett samband mellan användningen av sociala medier sista timmen
och känslan av att inte känna sig utvilad på morgonen skulle större undersökningar med en
bredare population möjligtvis kunna påvisa ytterligare resultat som kan ligga till grund för
åtgärdsplaner och dylikt.
Mycket forskning har redan gjorts på områden kring psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och
sömnproblem bland ungdomar. En del av denna forskning har vi tagit upp i arbetet. Den
forskning som gjorts har till stor del konstaterat samband och påvisat en ökning av
ovanstående faktorer. Den forskning som fortsättningsvis bedrivs bör fokusera på hur
problemen kan komma att åtgärdas så att problemen inte ökar ytterligare utan trenderna kan
vändas. Som nämnt tidigare så har Dregan & Armstrong (2009) påvisat att det utgör betydligt
större risk för att lida av sömnproblem i vuxen ålder om man lider av dem som ung. Det
tecknar för att det är viktigt att komma tillrätta med sömnproblem tidigt, så att risken minskar
för att framtida problem uppstår och orsakar ytterligare problem.
24
KÄLLFÖRTECKNING Brand, S., Gerber, M., Beck, J., Hatzinger, M., Pühse, U., & Holsboer-Trachsler, E. (2009).
High exercise levels are related to favorable sleep patterns and psychological functioning in
adolescents: A comparison of athletes and controls. Journal of adolescent health, 46, s. 133-
141.
Cizza, G., Skarulis, M., & Mignot, E. (2005). A link between short sleep and obesity: Building
the evidence for causation. Sleep, 28:12, s. 17-20.
Dregan, A., & Armstrong, D. (2009). Adolescence sleep disturbances as predictors of
adulthood sleep disturbances – A cohort study. Journal of adolescent health, 46, 482-487.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Folkhälsorapport (2009). Stockholm: Socialstyrelsen.
Höjer, D. (2008). Uppdrag hälsa. Elevers livsstil, sömn, rörelse och mat. Stockholm: Sveriges
utbildningsradio.
Moore, M., & Meltzer, L.J. (2008). The sleepy adolescent: Causes and consequences of
sleepiness in teens. Paediatric respiratory reviews, 9, s. 114-121.
O'Keeffe G. S., & Clarke-Pearson, K. (2011). Clinical Report: The Impact of Social Media on
Children, Adolescents, and Families. Pediatrics, 127:4, s. 800-804.
Pantic, I., Damjanovic, A., Todorovic, J., Topalovic, D., Bojovic-Jovic, D., Ristic, S., &
Pantic, S. (2011). Assocation between social networking and depression in high school
students: Behavioral physiology viewpoint. Psychiatria Danubina 2012, vol 24, nr 1, s. 90-93.
Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pellmer, K., Wramner, B., & Wramner, H. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap.
Stockholm: Liber.
SOU:2006:77. Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder.
Stockholm: Fritzes offentliga publikationer
Statens folkhälsoinstitut. (2008). FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och
sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
25
Suzuki, H., Kaneita, Y., Osaki, Y., Minowa, M., Kanda, H., Suzuki, K., Wada, K., Hayashi,
K., Tanihata, T., & Ohida, T. (2011). Clarification of the factor structure of the 12-item
General Health Questionnaire among Japanese adolescents and associated sleep status.
Psychiatry Research, vol 188, nr 1, 30 June 2011, s. 138–146.
Trost, J. (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer för humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wolniczak, I., Cáceres-DelAguila, J.A., Palma-Ardiles, G., Arroyo, K.J., Solis-Visscher, R.,
Paredes-Yauri, S., Mego-Aquije, K., & Bernabe-Ortiz, A. (2013). Association between
Facebook Dependence and Poor Sleep Quality: A Study in a Sample of Undergraduate
Students in Peru. Peru: School of medicine, faculty of health sciences, UPC.
Åkerstedt, T. (2001). Sömnens betydelse för hälsa och arbete. Fakta och goda råd. Järvsö:
Bauer Bok.
Åkerstedt, T. (2010). Livsstilen påverkar sömnen – På gott och ont. Läkartidningen, 36, 107,
2072-2076.
26
BILAGOR
Bilaga 1. Enkät
1. Vilket år är du född? 2. Kön?
19___ Man □ Kvinna □ 3. Vilket gymnasieprogram studerar du på?
_________________________________________
På följande frågor, välj det alternativ som ligger närmast.
Sömn 4. Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt under skolveckor?
Mindre än 4 timmar □
Mellan 4-6 timmar □
Mellan 7-8 timmar □
Mer än 8 timmar □ 5. Känner du dig överlag nöjd med den mängd sömn du får under skolveckor?
Ja □ Nej □
6. Känner du dig överlag utvilad när du vaknar på morgonen under skolveckor?
Ja □ Nej □
7. Brukar du vakna under natten?
Ja, varje natt □
Någon gång per vecka □
Någon gång per månad □
Nej/mer sällan □
27
8. Efter att du gått och lagt dig, hur lång tid tar det för dig att somna?
Mindre än 20 min □
Mellan 20-40 min □
Mellan 40-60 min □
Mer än 60 min □
9. Upplever du dig lida av sömnproblem/sömnsvårigheter?
Ja □ Nej □
Fysisk aktivitet
10. Hur ofta tränar/idrottar du under en normalvecka? Vi menar här till exempel någon styrke- eller konditionsträning eller om du utövar någon individuell sport eller lagidrott
Mindre än 1 tim/vecka □
1-2 tim/vecka □
3-5 tim/vecka □
Mer än 5 tim/vecka □
11. Hur fysiskt aktiv är du utöver idrottandet under en normalvecka? Vi menar här till exempel när du promenerar, cyklar/går till skola, utför hushållsarbete och dylikt.
Mindre än 1 tim/vecka □
1-2 tim/vecka □
3-5 tim/vecka □
Mer än 5 tim/vecka □
28
Mental hälsa 12. Brukar du känna dig stressad? Till exempel att du känner att tiden inte räcker till, du har mer att göra än vad du känner att du klarar av.
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □
13. Brukar du känna dig orolig?
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □
14. Brukar du uppleva ångest?
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □ 15. Brukar du känna dig nedstämd/ledsen?
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □
29
16. Händer det att du känner dig stressad, orolig, nedstämd/ledsen eller upplever ångest utan att veta varför?
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □
Datoranvändning/sociala medier 17. Hur många timmar i genomsnitt använder du datorn på fritiden?
Mindre än en tim/dag □
1-2 tim/dag □
3-4 tim/dag □
Mer än 4 tim/dag □
18. Hur många timmar i genomsnitt per dag använder du sociala medier i dator/mobil? Med sociala medier menar vi till exempel facebook, twitter, instagram, bloggar och dylikt.
Mindre än en tim/dag □
1-2 tim/dag □
3-4 tim/dag □
Mer än 4 tim/dag □
19. Brukar du använda facebook, twitter, instagram eller dylikt den sista timmen innan du ska sova?
Aldrig □
Sällan □
Ibland □
Ganska ofta □
Väldigt ofta □
30
Bilaga 2. Följebrev
Studie om sömnvanor hos ungdomar Till Dig som studerar på JB-gymnasiet
Idag är det mycket vanligt att ungdomar upplever sömnsvårigheter av något slag, samtidigt som många också upplever stress och oro i stor grad. Den här enkätundersökningen syftar, mot bakgrund av detta, till att undersöka hur sömnvanorna ser ut på er gymnasieskola i förhållande till ett antal olika faktorer.
Vi som genomför studien heter Sofie Wallquist och Jenny Holmberg och studerar just nu sista terminen på programmet Hälsa & Wellness på Karlstad Universitet. Under denna termin skriver vi vårt examensarbete och i detta ingår det att göra en studie. Själva undersökningen kommer att genomföras under perioden 20-29/3 och resultaten kommer att redovisas i en B-uppsats i slutet av maj.
Enkäten är frivillig och om det är någon fråga Du inte vill svara på är det okej att hoppa över den och gå vidare till nästa fråga.
Dina svar är helt anonyma och resultatet kommer att redovisas på ett sådant sätt att ingen kommer att kunna identifiera vad just Du svarat.
Dina svar kommer inte att användas till något annat än till studiens syfte och allt svarsmaterial förstörs när studien är avslutad.
Har du frågor eller synpunkter på något kring studien, kontakta oss gärna! Jenny Holmberg Sofie Wallquist [email protected] [email protected]
0702-583894 0705-804187
_____________________ _____________________