enterprisearkitektur som designdisciplin - design thinking för enterprise-arkitekter

© 2012 IRM AB All rights reserved

Enterprisearkitektur

som

designdisciplin


Aspekt Arvet från System Engineering Hur vi vill se EA idag

Vad är ”systemet”? Program- och hårdvara

Verksamhet som ett socio-kulturellt system: ett komplext adaptivt system, (där programvara är en integrerad del)

Världssyn Deterministisk Världen är som ett lagbundet urverk, som kan förstås och manipuleras med hjälp av formella metoder

Icke-deterministisk Världen är ett komplext adaptivt system, höggradigt dynamiskt

Syn på system- och verksamhets-utveckling

Ytterst en formellt definierad, kontrollerbar process

En mänsklig akt av ”teori-bildning” (vad många kallar ”design”)

Metaforer Mekanik Mekaniska (döda) komponenter

Biologi ett kluster av celler som var och en har kunskap och beteende

EA har en historisk

bakgrund i

System Engineering – en grund som vi kanske bör lämna


Aspekt Arvet från System Engineering Hur vi vill se EA idag

Utvecklingsprocess Förutsägbar Tror det är möjligt att korrekt estimera och förutsäga en lösning i förväg. Man vet redan i förväg vad svaret ska bli, och utveckling handlar endast om att implementera svaret.

Utforskande Kontrollerade försök. Baserar projektion på empirisk observation. Vi lär oss mer och mer tills ett svar framträder.

Utvecklings-processens utsträckning i tiden

Episodisk Diskreta isolerade projekt med tydligt definierad början och slut

Kontinuerlig Kontinuerliga små förändringar av ett levande och dynamiskt system

Styrmodell Centraliserad hierarkisk styrning Autonomi, kooperativ självorganisation och koordinering

EA har en historisk

bakgrund i

System Engineering – en grund som vi kanske bör lämna


Nya tankar och synsätt växer fram både inom management, systemutveckling och designteori

• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems

• Systems Thinking

• Komplexitetsteori / komplexa adaptiva system

• Kaosteori

• Business Design

• Synen på kunskap i en organisation

Allt detta påverkar EA-området till ett paradigmskifte. Just nu finns en gammal paradigm och en ny, med allt vad det innebär.

Det bubblar på

många håll…


Det händer både inom management, systemutveckling och designteori

• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design



Det bubblar på många håll…

Agile Software Development A group of software development methods based on iterative and incremental development, where requirements and solutions evolve through collaboration between self-organizing, cross-functional teams. It promotes adaptive planning, evolutionary development and delivery, a time-boxed iterative approach, and encourages rapid and flexible response to change. It is a conceptual framework that promotes foreseen interactions throughout the development cycle.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design




Design Thinking As a style of thinking, design thinking is generally considered the ability to combine empathy for the context of a problem, creativity in the generation of insights and solutions, and rationality to analyze and fit solutions to the context. While design thinking has become part of the popular lexicon in contemporary design and engineering practice, as well as business and management, its broader use in describing a particular style of creative thinking-in-action is having an increasing influence on twenty-first century education across disciplines.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design




Wicked Problems a phrase originally used in social planning to describe a problem that is difficult or impossible to solve because of incomplete, contradictory, and changing requirements that are often difficult to recognize. The term ‘wicked’ is used, not in the sense of evil but rather its resistance to resolution.

Moreover, because of complex inter- dependencies, the effort to solve one aspect of a wicked problem may reveal or create other problems.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design



Det bubblar på många håll… Systems Thinking The process of understanding how things, regarded as systems, influence one another within a whole. In nature, systems thinking examples include ecosystems in which various elements such as air, water, movement, plants, and animals work together to survive or perish. In organizations, systems consist of people, structures, and processes that work together to make an organization "healthy" or "unhealthy". Systems thinking has been defined as an approach to problem solving, by viewing "problems" as parts of an overall system, rather than reacting to specific parts, outcomes or events and potentially contributing to further development of unintended consequences. Systems thinking is not one thing but a set of habits or practices within a framework that is based on the belief that the component parts of a system can best be understood in the context of relation- ships with each other and with other systems, rather than in isolation. Systems thinking focuses on cyclical rather than linear cause and effect.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design



Det bubblar på många håll… Komplexitetsteori är en vetenskapsgren som behandlar system med följande egenskaper: de är komplexa (många oberoende enheter interagerar, t ex ett mänskligt samhälle eller den levande cellen); interaktionen inom systemet medför spontan självorganisering (t ex fåglar som anpassar sig till andra fåglar och därmed skapar en flock); de självorganiserande systemen är adaptiva (de försöker att vända händelser i dess omgivning till fördelar, tex en art utvecklas i riktning mot bättre anpassning till omgivningen eller företag som lär av erfarenheter); sådana komplexa, självorganiserande och adaptiva system har en dynamik som gör att de skiljer sig från statiska objekt som t ex datorer, som endast är komplicerade till skillnad från komplexa. Komplexa system är mer spontana, mer oordnade och mer levande – de befinner sig på randen till kaos, där systemen har tillräcklig stabilitet för att vara uthål- liga, men samtidigt kan omvandlas.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosteori

• Business Design




Komplexa adaptiva system är ett tvärvetenskapligt begrepp som härrör från forskningen på Santa Fe Institute. Att systemen är komplexa inne- bär att de är uppbyggda av ett stort antal sammankopplade enheter, medan adaptiviteten innebär att enheterna lär sig av erfarenhet och därför utvecklas med tiden, exempelvis med hjälp av genetiska algoritmer. Ett exempel är aktiebörsen.



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosforskning

• Business Design



Det bubblar på många håll… Kaosforskning (engelska Chaos Theory) är den vetenskap där kaotiska egenskaper hos system studeras. Kaosforskningen sträcker sig över flera ämnesområden till exempel matematik, fysik, ekonomi, meteorologi och ekologi. Kaotiska system är system där små förändringar i initialvärden (starttillstånd) ger stora och på sikt oförutsägbara skillnader i tillstånd, ett fenomen som har fått namnet Fjärilseffekten. Oförutsägbara skillnader kan uppstå även om systemet styrs av deterministiska lagar.

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=images&cd=&cad=rja&docid=xenthoZUneEy2M&tbnid=Mxgk5JgalSUbwM:&ved=0CAUQjRw&url=http://www.wisegeek.org/what-is-the-butterfly-effect.htm&ei=iXFmUqmlOueZ4wT9mYGwDw&bvm=bv.55123115,d.bGE&psig=AFQjCNEBHk5SKqkqjZHcANL22roSpr0m0A&ust=1382531789568481



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosforskning

• Business Design



Det bubblar på många håll… Whenever a company designs a new product, service, or experience, it is essentially designing its business. When done well, Business Design creates offerings that inspire organizations and excite customers. At IDEO, we combine design thinking and traditional corporate strategies to help clients create avenues for market growth. By shifting focus from linear practices to iterative design processes, we can shed light on new options and explore the various alternatives. Our methods include qualitative and quantitative research, business model prototyping, data visualization, organizational design, and IP liberation.

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=images&cd=&cad=rja&docid=kuHcNIbcDmPHaM&tbnid=T6UNX2zrt5iYiM:&ved=0CAUQjRw&url=http://www.inwithfor.org/2010/03/good-thinking-about-design-thinking/&ei=b3JmUveJG6Wu4ASM34GwDA&bvm=bv.55123115,d.bGE&psig=AFQjCNGB7EXgLogVOwNB1X95Q-9TcgmUvw&ust=1382532052355613



• Agila rörelsen

• Design Thinking

• Wicked Problems



• Kaosforskning

• Business Design



Det bubblar på många håll… Knowledge creation = Formation of new ideas through interactions between explicit and tacit knowledge. Nonaka: A model of knowledge creation consisting of three elements: (i) the SECI process, knowledge creation through the conversion of tacit and explicit knowledge; (ii) ‘ba’, the shared context for knowledge creation; and (iii) knowledge assets, the inputs, outputs and moderators of the knowledge-creating process. The knowledge creation process is a spiral that grows out of these three elements; the key to leading it is dialectical thinking.


Boken ”The Design Way” är det ställe där vi har hittat den mest helgjutna filosofin för vad vi vill se som en viktig komponent i en ny grund för EA.

Boken berör inte EA specifikt, utan är tillämplig på all mänsklig verksamhet som handlar om att skapa något som inte finns sedan tidigare.

Författarna argumenterar för att design (tvärs över alla fält ) ska erkännas som en egen intellektuell och praktisk tradition av mänsklig undersökning och handling vid sidan av vetenskap och konst.

Som människor skapar vi hela tiden saker som bidrar till att omforma världen: tekniker, organisationer, processer, miljöer, tankesätt, system av olika slag. När vi gör det ägnar vi åt oss design.


Professor and Chair of Informatics at the School of Informatics and Computing, Indiana University, Bloomington. Stolterman’s main work is within interaction design, philosophy and theory of design, information technology and society, information systems design, and philosophy of technology. Stolterman has published a large number of articles and five books, including “Thoughtful Interaction Design” (2004, MIT Press) and “The Design Way” (awarded “Outstanding book of the year 2003” by the American Association for Educational Communications and Technology). Stolterman’s research can be characterized as being grounded in careful analytical studies of the everyday practice of users and professionals dealing with interactive artifacts with a strong emphasis of building theory. Stolterman combines this approach with a strong critical and theoretical analysis of current practice.

Erik Stolterman


Visiting scholar in the School of Computer Science at the University of Montana. He was the 2009-2010 Nierenberg Distinguished Professor of Design in the School of Design at Carnegie Mellon University. He is a Senior Lecturer in the Graduate School of Business and Public Policy at the Naval Postgraduate School in Monterey, California. For over twelve years Dr. Nelson was the head of the Graduate Programs in Whole Systems Design (WSD) at Antioch University. As a consultant, Dr. Nelson has worked with a variety of organizations, including: non-profits and corporations, state and federal agencies, international governments, and the United Nations, and continues to work as an educator, consultant, and researcher in the field of organizational systems design where he brings both design thinking and systems science to the study and design of organizations.

He is a past-president and a trustee of the International Society for Systems Science; a position previously held by such notables as Margaret Mead, C. West Churchman, Ilya Prigogine (Nobel Prize recipient), Sir Geoffrey Vickers, and Russell Ackoff. He is the co-founding Director and President of the Advanced Design Institute, a not-for-profit. Dr. Nelson received his Ph.D., graduating with distinction, from the University of California at Berkeley. He also received his Master of Architecture degree from U.C. Berkeley, and a Bachelor of Architecture from Montana State University.

Harold G. Nelson


1. förstå problemet

2. samla information

3. analysera information

4. skapa lösning

5. utvärdera lösning

6. implementera lösning

7. testa

8. modifiera

(Rittel 1988: ”The reasoning of designers”)

Hur vi löser ”tama” problem


• kan inte formuleras uttömmande

• varje formulering är ett uttryck för en lösning

• saknar stoppregel

• är inte rätt eller fel

• saknar uttömmande lista på operationer

• kan förklaras på flera sätt

• varje problem är ett symptom på ett annat problem

• saknar både direkt test och ultimat test

• varje problem är unikt (Rittel 1988: ”The reasoning of designers”)

Kännetecken för ”elaka” problem (wicked problems)


Det som vanligen lärs ut i skolor är “problemlösning”. Det gäller att identifiera vad det är för typ av problem för att sedan applicera en känd metod. Det är en reaktiv modell som lämpar sig för “tama” problem. Nästan alla signifikanta problem vi råkar på i dagliga livet är “elaka problem” (wicked problems). De lämpar sig inte för enkla metoder och kan inte ens klassificeras så enkelt. Om vi försöker traditionell problemlösning blir resultatet paralys och förvirring. De strategier som fungerar för elaka problem skiljer sig från strategier för tama problem, inte bara i grad utan i art. Om vi bara fixar “problem” (vare sig tama eller elaka) har vi begränsat oss. “Designvisdom” är en bättre idé än “problemlösning”. Då ändrar vi fokus från att bara undvika dåliga saker till att styra dit vi vill.

http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=images&cd=&cad=rja&docid=0ERPJpBK23DVWM&tbnid=jClxjvE7uHO17M:&ved=0CAUQjRw&url=http://designwaybook.blogspot.com/&ei=LbdSUtTHHojL4ATIw4DwCA&bvm=bv.53537100,d.bGE&psig=AFQjCNEw97ylRJMOmOjYBqYRdOUnlDamZw&ust=1381238955583313


Om vi vill förändra något tror vi ofta att vi först måste analysera problemet på ett uttömmande sätt, sedan fatta rationellt beslut mellan tydliga val för handling. I verkligheten leder analys ofta till fler val som kräver mer analys. Beslut fattas inte rationellt, och kan inte fattas rationellt – i varje fall inte i den mening den rationella traditionen ser det. Verkligheten är alldeles för komplex för att hanteras på ett uttömmande sätt.



Boken för fram “Design Thinking” som ett bättre synsätt. Författarna argumenterar för att vi ska bygga en designkultur för att få en bättre grund för vårt arbete, alla vi som jobbar med att “designa”, dvs skapa något nytt (det vill säga något som inte finns sedan tidigare, i varje fall inte i just den formen i just det sammanhanget).


http://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&frm=1&source=images&cd=&cad=rja&docid=4o5RbOYL-kOuqM&tbnid=I7Kyd4_uis2V5M:&ved=&url=http://www.adsangtao.com/page/21&ei=GYtmUuacCOmR4AS53YHoAw&psig=AFQjCNHvulAz28Li1U9RYRwSlAK9v4Hkew&ust=1382538322607989


byggnader…

//upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/22/Muramaris_stora_rummet_03.jpg


städer…


kulturer…

http://www.google.se/url?sa=i&source=images&cd=&cad=rja&docid=ECHNDPyl1zz3tM&tbnid=T-ihrSU76mggFM:&ved=0CAgQjRwwAA&url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid%3D83%26artikel%3D4831442&ei=8BVtUoLaDsLG4gSzvoCoCw&psig=AFQjCNGv6V7wDquB-Gml3YHVCKsyMMg7cw&ust=1382967152293917


länder…


politiska system…


organisationer…


företag…


produkter…


tjänster…


processer…


strategier…


arbetssätt…


världsbilder…


Världen som vi känner den är i allt väsentligt skapad av människan. Byggnader, städer, kulturer, länder, politiska system, organisationer, företag, produkter, tjänster, processer, strategier, arbetssätt, världsbilder, mm. Aktiviteten att skapa något nytt, som inte finns tidigare, kan vi kalla för “design”.


• Induktion Att dra slutsatser från det specifika till det allmänna, från erfarenhet till slutsats.

• Deduktion att dra slutsatser från det allmänna till det specifika, det vill säga att tillämpa vad vi redan vet på verkligheten.

Induktion och deduktion är de typer slutsatser som används inom vetenskap. Men de räcker inte för att skapa något nytt. Vi behöver fler slags tänkande. Vi behöver söka vad som är ”riktigt” i stället för vad som är ”sant”. vi behöver design-omdöme (”design judgement”). Det vi eftersträvar att skapa när vi designar handlar om omdöme, baserat på vilja och avsikt och kan aldrig bekrivas i förklaringar, beskrivningar eller förutsägelser.

• Intuition Det vi vet, men inte vet riktigt hur vi vet. En sammansatt förståelse av erfarenheter, baserat på en komplex uppsättning intryck från omvärlden.

• Abduktion att skapa en hypotes (en rimlig gissning) från observerat fakta. Ger ny kunskap.

Induktion och deduktion räcker inte


Induktion och

deduktion räcker inte

Induktion Att dra slutsatser från det specifika till det allmänna, från erfarenhet till slutsats. Deduktion att dra slutsatser från det allmänna till det specifika, det vill säga att tillämpa vad vi redan vet på verkligheten. Induktion och deduktion är de typer slutsatser som används inom vetenskap. Men de räcker inte för att skapa något nytt. Vi behöver fler slags tänkande. Vi behöver söka vad som är ”riktigt” i stället för vad som är ”sant”. vi behöver design-omdöme (”design judgement”).


När vi eftersträvar att skapa något använder vi omdöme, baserat på vilja och avsikt. Det som vi vill skapa kan aldrig uttryckas i förklaringar, beskrivningar eller förutsägelser. Intuition Det vi vet, men inte vet riktigt hur vi vet. En sammansatt förståelse av erfarenheter, baserat på en komplex uppsättning intryck från omvärlden. Abduktion att skapa en hypotes (en rimlig gissning) från observerat fakta. Ger ny kunskap.


Vi designar alltid för någon. Att designa är därmed (till skillnad mot vetenskap och konst) att tjäna någon.

Att designa är inte att hjälpa människor att skapa vad de redan vet att de vill ha. Resultatet överträffar vad kunden från början (vanligen endast vagt) uppfattar att hon önskar.

Designern bringar

till ytan ett tydligare

uttryck för kundens

önskan.

Designern skapar mening.

Design är att tjäna


Hur man kommunicerar är centralt.

• Notitia: Förmågan att skapa en sann uppfattning av saker genom att iaktaga och deltaga på ett öppet och uppmärksamt sätt. (Hillman 1982: The Thought of the

Heart and the Soul of the World)

• Designern är ansvarig inte bara mot kunden utan mot alla som påverkas.

• Designarbetet är ett partnerskap med alla inblandade, en ”konspiration” i den mening att man andas i takt. Det liknar det man kallar ”flow”.

• Empati är förmågan att ”vara” den andra och ändå vara sig själv.

Design som deltagande


Designers behöver kunna se mer än tingen i sig själva. De behöver se och hantera de viktiga samband som finns mellan tingen i verkligheten. Det betyder att vi tänker i system i allt vi gör. Varje design är antingen ett element i ett system eller ett system i sig själv. Det finns ett antal olika riktningar inom systemtänkande • Systems Thinking • Systems Approach • Systems Design • Systems Theory • Systems Dynamics • Systems Analysis • Cybernetics • Systems management

Hur man kan förstå system


Hur ska vi

förstå

Enterprise-

arkitektur?

Vetenskap

eller konst?


Hur ska vi förstå Enterprise-arkitektur?

Vetenskap

Konst

EA?

Likheter -Har community -Experimenterar -Flyttar gränser -Har kritik/prövning

Vetenskap • Fysiska världen Teori

(konkret) (abstrakt) • Vetenskapen är vårt försök

att uttrycka eller dela vår förståelse av världen omkring oss. Den handlar om världen i objektiv mening. Vetenskap är till för att ge nytta.

Konst • Personlig idé Manifestation

(abstrakt) (konkret) • Konsten är vårt försök att dela

med, eller påverka, andra genom erfarenheter som är individuella.

• Konst ska inte vara nyttig utan är ett mål i sig.

Skillnader i mål


Vetenskap

Konst

Design

EA!

Likheter mellan vetenskap, konst och design -Har community -Experimenterar -Flyttar gränser -Har kritik/prövning

Fysiska världen Teori Vetenskapen är vårt försök att uttrycka eller dela vår förståelse av världen omkring oss. Den handlar om världen i objektiv mening. Vetenskap är till för att ge nytta.

Personlig idé Manifestation Konsten är vårt försök att dela med, eller påverka, andra genom erfarenheter som är individuella. Konst ska inte vara nyttig utan är ett mål i sig.

Design liknar konst men har ett annat syfte: är till för att vara till nytta för någon, resultatet ska vara användbart.


Det finns många sätt att närma sig och undersöka världen när man ska göra en design. Varje metod ger endast en begränsad aspekt. Därför måste vi alltid kombinera flera metoder.

Det finns ingen botten på den information vi kan få fram. En fullständig analys är inte möjlig. Krav finns inte ”därute” för att bli ”upptäckta”. Vi kan bara fokusera på vad vi vill åstadkomma och vara öppna för att vägar så småningom visar sig av sig själva.

Hur design

går till


”Design is about bringing things into the world that have not existed before.”


För att bringa något nytt till världen behövs mer än kreativitet.

Förmågan att föreställa sig vad detta nya ”någonting” är och hur det kan förverkligas och att kommunicera detta är centrala komponenter. Det gäller för all design och för alla faser av arbetet.

Föreställnings-

förmåga och

kommunikation


Som designer tolkar och konceptualiserar jag idéer samt ger form till dem så att de kan kommuniceras och bli begripliga för alla inblandade. Rika bilder förmedlade i grafik och text i olika former är därmed centrala. (Bilder är fundamentala för mänsklig kommunikation både med andra och med oss själva.)

Detta gäller inte bara för det som är nytt utan även för att förstå det som är idag. En situation kan aldrig beskrivas exakt som den är. Varje beskrivning är baserad på ett val av attribut som man tror är viktiga. Den processen handlar också om att föreställa sig alternativa val och att använda sitt omdöme.

Detta är en icke-linjär, mycket dynamisk och emergent process som växer fram i relationen mellan alla inblandade.

Föreställnings-

förmåga och

kommunikation

centering

conversation dialogue

graphologue

iteration

implementation

Designkommunikationens faser

1. Centrering Kundens (implicit och explicit kommunicerade) behov och önskningar triggar föreställningar hos de inblandade. När det fungerar känns det som en konspiration, att man andas i takt.

2. Konversation Att helt och fullt uppmärksamma den andre, för att hitta relationer och samband som kan bli startpunkt för kontrakt.

3. Dialog Rörelse mot gemensam förståelse och gemensamma uttryck, i det specifika sammanhanget. Måste inte betyda att alla har samma förståelse, men man förstår varandra. Inte: - expert kommer in med en sanning. - förhandling om vad som ska ingå.

4. Graphologue Insikt i nya möjligheter i form av mentala bilder. Bilder triggar nya emergenta och divergenta bilder, osv. Bilderna gestaltas med kommunikativa artefakter som låter oss ”känna på” bilderna, uppleva deras kvaliteter. Acceptans kommer ofta som överraskning. Varken klient eller designer visste på förhand vad som skulle komma. Nu skapas en gemensam grund för en avsiktlig förändring, en bedömning att en bild är tillräckligt rik och mogen för nästa iteration, eller för implementering.

5. Implementering Bilden fortsätter att konkretiseras och kristalliseras och tar konkret plats i världen som en artefakt och får därmed ett eget liv.

conspiracy

trust

agency

common

understanding common meaning

meaning


I hjärtat av designdisciplinen ligger förmågan att ta solida designbeslut.

Bedömning är inte grundat på strikt rationellt resonerande utan på samlad erfarenhet, lärdomar från konsekvenser av val i komplexa situationer.

Gott omdöme kan inte läras som generella regler, eftersom det är extremt beroende av sammanhang. Det kan däremot tränas.

En vanlig missuppfattning är att beslut ska grundas i en komplett förståelse av situationen, och att det finns ”korrekta” beslut som man kan komma fram till.

En sådan förståelse är aldrig möjlig. Därav kommer ”analysis paralysis” eller överförenkling.

Om klienten vill ha en process som leder till ett garanterat och förutsägbart resultat, är design inte tillämpligt. Design är en akt av att framkalla det som ännu inte finns vare sig i föreställningsvärlden eller i verkliga världen.

Designprocessen som

användande av omdöme


Klienten spelar en löpande roll i hela processen. Designbeslut är aldrig fixerade utan nya idéer, insikter, ändrade förhållanden, ny förståelse och kunskap ändar hela tiden kontext även för tagna beslut.

Omdöme i design är en fullständigt dynamisk och dialektisk process, som löpande rör sig mellan medvetna och omedvetna beslut och mellan klientens och designerns beslut.

Eftersom vi inte kan ta in alla detaljer måste vi avsiktligt välja att ignorera vissa aspekter för att fokusera på andra. Vi väljer vad som ska vara förgrund och vad som ska vara bakgrund.

Designprocessen

som användande av

omdöme


God design är möjlig! Vi kan bli bättre på design om vi ser på designprocessen som att vi gör avsiktliga välgrundade bedömningar och inte något som bara händer eller som att det endast handlar om logisk slutledning.

Design-

processen

som

användande

av omdöme


En design är alltid en sammansättning av något, det vill säga att man har förenat och förbundit element. Att design är att foga ihop företeelser, människor inkluderat, till något enhetligt helt.

Vi för samman delar, material, funktioner, strukturer, processer, aktiviteter och händelser på så sätt att sammansättningen får en emergent närvaro i världen.

En sådan sammansättning är mer än ett mönster av delar: det är ett sammansatt helt som visar emergenta kvaliteter som går utöver delarnas kvaliteter både som isolerade och som summerade.

Begränsningar, liksom slutsatser tagna på förhand, ska alltid undersökas noga och ifrågasättas.

Design som

att sätta samman


Det finns inga universella färdiga kompositioner som kan användas utan omfattande anpassning. Därför finns det inget att vinna på att direkt kopiera eller imitera tidigare design.

Däremot, att att studera tidigare design som case studies hjälper oss att bli varse det specifika i varje designsituation. Det hjälper oss att utveckla en känslighet och uppskattning för designprocessen, den anda och energi som ger god design.

Design uttrycker kreativitet, inte för att resultatet består av ny teknik, nya material eller nya sociala funktioner, utan genom hur olika element knyts samman på ett sätt som är ändamålsenligt för det särskilda förhållandet och avsikten.

Design som att sätta

samman


Designers använder materialet i designprocessen mer eller mindre som designpartner. Ofta uttrycks det som att man ”frågar” materialet vad det vill bli.

Materialet svarar genom att visa sina begränsningar och möjligheter.

Något liknande händer när vi börjar sätta våra tankar på papper. Våra egna ord framställer sig för oss på ett sätt som avslöjar våra svåråtkomliga eller oformade tankar. När vi läser vad vi skrivit tvingas vi att skriva om eller till och med att tänka om våra idéer. Den skrivna texten visar fram vårt tänkande för oss genom kraften i att vara ett interaktivt material.

Detta visar att materiell framställning inte är något som kommer efter designen är klar. Tvärtom, designprocessen fortsätter även efter att det designade har tagit plats i världen. Utvecklingen fortsätter ofta över generationer av versioner, användare och intressenter.

Hantverket och

materialet


Det är inte möjligt att avgöra hur

bra en design är förrän den har

tagit plats i världen.

Det är först i sin riktiga

omgivning med alla samband

som alla kvaliteter blir synliga.


Risker som är ofrånkomliga - något nytt ersätter något gammalt, som därmed förstörs

Onda sidor med design

Risker som vi kan undvika - makt vi har utan att förstå vad vi gör

- att vi agerar utan personlig koppling till följderna (på grund av okunnighet, slarv eller ouppmärksamhet)

Avsiktlig ondska - makt utan att vilja det goda

- agera på någons vägnar utan dennes samtycke


Har en ”själ”, vilket kan ses som ett starkt beroende mellan

- en känsla av organiskt helhet

- meningsfullhet, att vara relevant och användbar

Vi använder då ord som integritet, helhet, rik, djup, autentisk.

God design


Som designers

skapar vi världen

Det vi gör ändrar verkligheten för vanliga människor. Världen blir mer och mer skapad av människor.

Vi har därmed ett stort ansvar.


Som designers

skapar vi världen

Det är lätt hänt att vi försöker fly ansvaret, genom att önska fram någon slags garant, någon eller något som kan garantera att de beslut vi tar är rätt och att de kan realiseras. Vi skulle därmed se oss endast som sanningssägare, att det vi kommer fram till är något oundvikligt. Följande är vanliga flyktvägar:

- Flytta ansvaret till någon annan - till designprocessen (en detaljerad och rigid metod lyfter bort hela ansvaret. designern blir operatör)

- till någon designprincip - till en universiell sanning (tex vetenskaplig)

- till någon annan (kund, intressent, användare. Designern blir endast facilitator)

- Dölja ansvaret (tex genom att bädda in alla åtgärder i ett komplext administrativt nätverk av ansvarsrelationer)

- Tänka bort ansvaret helt och hållet


Som designers skapar vi världen

Om jag vill vara en god designer så finns det inget försvarbart sätt att flytta, dölja eller ta bort ansvar för mina egna handlingar.

Det finns inga teorier, metoder, tekniker eller verktyg som kan beräkna, förutse eller visa fram den sanna bästa framtida verkligheten. Den sanna framtiden finns inte som förutbestämd objektiv fakta. Som människor har vi förmågan att skapa en annorlunda framtid – begränsad endast av vår nuvarande verklighet och vår föreställningsförmåga.

Det enda jag kan luta mig mot – den enda garantin som finns för en god design - är att jag kan utveckla min karaktär som designer, mina värderingar. En designers karaktär är hans eller hennes kärna. Ingen bedömning inom design kan göras enbart baserad på kunskap. Designbeslut är i den meningen en akt av tillit till ens kärnvärderingar och övertygelser. Designern måste tro på sin förmåga till gott omdöme. Det utvecklas bäst genom reflexion.


”In order to creat character

we have to live the examined life.”

”When we guide our lives by our

own pondered thoughts,

it is our life that we are living,

not someone else´s.”

Robert Nozick

enterprisearkitektur som designdisciplin - design thinking för enterprise-arkitekter

Business

irm ab

style of thinking

och utveckling handlar

med allt vad det innebr

contemporary design

ett paradigmskifte

wicked problems systems

dr programvara r en