Förskollärares arbete med alla människors lika värde

En studie om förskollärares arbetssätt och bemötande

Preschool teachers work with human equality

A study of preschool teachers working methods and treatment of children

Erika Henriksson

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap

Förskollärarprogrammet

Grundnivå/ 15hp

Handledare: Lovisa Skånfors

Examinator: Getahun Yacob Abraham

Datum 2016-06-18

Förord:

Jag vill passa på att tacka alla som varit med och bidragit till mitt examensarbete. Jag vill

börja med att tacka de förskollärare som ställt upp på mina intervjuer och på så vis gett mig en

inblick i sin verksamhet. Jag vill även tacka min handledare, Lovisa Skånfors, som ställt upp

med hjälp och stöd under arbetets gång. Jag vill tacka mina studiekompisar, ni vet vilka ni är.

Tack för det bollplank ni fungerat som under dessa veckor! Det har varit väldigt tufft

periodvis och jag vill därför rikta ett speciellt tack till mina föräldrar. Tack för att ni alltid tror

på mig och stöttar mig när jag behöver det som mest. Ni står alltid på sidan och hejar på mig,

oavsett vad det gäller!

Abstract

The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal

value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every

humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used

individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my

result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some

preschool teachers worked in different ways every day using different methods like

valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say

that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them

learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and

literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something

that the preschool teachers I interviewed talk about as well.

Keywords Values education, preschool teachers, equal value, values, preschool

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika

värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika

värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt

mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann

jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna

dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för

mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen

för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se

förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus

vid.

Nyckelord

Värdepedagogik, förskollärares arbete, allas lika värde, värdegrund, förskolan

Innehållsförteckning

Inledning .......................................................................................................................... 1

Syfte ........................................................................................................................................ 2 Frågeställningar ............................................................................................................................................. 2

Forsknings- och litteraturgenomgång ................................................................................ 3 Värdepedagogik ............................................................................................................................................. 3 Att vara en förebild ........................................................................................................................................ 3 Internationell forskning ................................................................................................................................. 4

Teoretiska utgångspunkter ................................................................................................ 7 Lev S. Vygotskij (1896-1934) .......................................................................................................................... 7 Den proximala utvecklingszonen ................................................................................................................... 7 Mitt arbete..................................................................................................................................................... 8

Metod .............................................................................................................................. 9 Val av metod .................................................................................................................................................. 9 Urvalsgrupp ................................................................................................................................................. 10

Genomförande ....................................................................................................................... 10 Förberedelser .............................................................................................................................................. 10 Reflektion efter genomförande ................................................................................................................... 11

Bearbetning av data ............................................................................................................... 12

Reliabilitet och validitet .......................................................................................................... 12

Generalisering ........................................................................................................................ 13

Forskningsetik ........................................................................................................................ 13 Informationskravet ...................................................................................................................................... 13 Samtyckeskravet .......................................................................................................................................... 13 Konfidentialitetskravet ................................................................................................................................ 13 Nyttjandekravet ........................................................................................................................................... 14

Resultat och analys ......................................................................................................... 15 Förskollärares arbetssätt med allas lika värde ........................................................................................ 15 Förskollärares bemötande utifrån allas lika värde .................................................................................. 16 Vad betyder allas lika värde? .................................................................................................................. 17 Utmaningar ............................................................................................................................................. 18

Analys med hjälp av Vygotskijs ”glasögon” .............................................................................. 19

Diskussion ....................................................................................................................... 21 Metoddiskussion.......................................................................................................................................... 21 Resultatdiskussion ....................................................................................................................................... 21

Arbetssätt................................................................................................................................................ 22 Bemötande ............................................................................................................................................. 23 Tecken som stöd ...................................................................................................................................... 23 Slutsats .................................................................................................................................................... 24 Vidare forskning ...................................................................................................................................... 24

Referenser ...................................................................................................................... 25

Bilagor

1

Inledning Mitt examensarbete grundar sig i åsikterna kring vilken människosyn man har, dessa åsikter

har skapat en oro i samhället. Det är många frågor som ligger i ”hetluften” där de flesta som

jag tolkar det, bottnar i vilken människosyn man har. Åsikterna och oron kring dessa är inget

nytt. Det har funnits i vårt samhälle i några år. Jenny Strömstedt (2015, 28/11) är en av

personerna i samhället med en typ av maktposition där hon kan nå ut till många människor i

Sverige. Hon delar med sig av denna oro i en krönika hon skriver 28/11-15 i Expressen. När

krönikan skrivs har regeringen kommit ut med en strängare asylpolitik som innebär att

Sverige ska ta emot färre flyktingar. I sin krönika diskuterar hon bland annat allas lika värde

kopplat till flyktingpolitiken. Även tidningen Dagens Nyheter (2016) skriver 8/2-16 om att

invandringsfrågan är den viktigaste för människor när det kommer till att välja vilka som ska

representera Sverige. 10/2-16 skriver samma tidning om oron kring att kunna ta emot

ensamkommande flyktingbarn. Det fattas socialsekreterare, finns inga boenden och

otillräcklig tillsyn. Här kan vi se att en större tidning tar upp och skriver om oron jag nämner.

Personer med maktpositioner i Sverige har under flera år medverkat i olika diskussioner,

skrivit artiklar och medverkat i tv-sända debatter som handlar om alla människors lika värde.

Det har yttrats många olika åsikter genom åren där vissa har bottnat i främlingsfientliga

resonemang. Det finns människor som anser att det finns vissa grupper som är bättre än andra

och därmed har särskilda rättigheter till följd av detta. Resultatet av deras åsikter är att det då

automatiskt finns människor i samhället som inte får samma rättigheter på grund av olika

omständigheter. Denna grupp människor blir heller inte betraktade som lika mycket värda i

alla situationer, som jag tolkar det. I Läroplanen för förskolan formuleras ett strävansmål som

handlar om att ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar en förståelse för att alla

människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet,

religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning” (Skolverket,

2010, s.8). Här kan vi se att det i förskolans mening kan tolkas som att man som förskollärare

har en typ av skyldighet att ge barnen en bra grund att stå på när det gäller allas lika värde och

hur man behandlar människor efter det.

Även FN:s konvention om barnets rättigheter är ett viktigt dokument att förhålla sig till när

jag gjort min undersökning. Barnkonventionen är ingen lag i Sverige (än) men är ett av de

dokument som förskollärare ska arbeta efter i förskolan. Det blir därför relevant att se vad

som står angående barns lika värde samt vad det får för innebörd för förskolan i Sverige. Det

finns fyra principer som är speciellt inriktade och grundläggande när man behandlar frågor

som rör barn. En av dessa principer är att alla barn har samma rättigheter och lika värde

(Unicef, 2009). Vad har då barnkonventionen för innebörd när det kommer till förskolan? Jag

tolkar det så att innebörden blir att man som förskollärare har som skyldighet att behandla

barnen utefter deras individuella behov. Vi kan exempelvis se att läroplanen som gäller för

förskolan nämner att man enligt skollagen ska erbjuda en hemspråkslärare till de barn som har

ett annat modersmål än svenska (Skolverket, 2010, s.7)

Det är viktigt att man undersöker min fråga. Detta eftersom att förskollärarna i många fall är

de vuxna som barnen har kontakt med flest timmar på vardagarna. Detta medan

vårdnadshavarna arbetar. Det är därför viktigt att man under dessa timmar på förskolan jobbar

med allas lika värde som en röd tråd i verksamhetens alla delar.

2

Syfte

Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med

alla barns lika värde.

Frågeställningar

För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med min studie har jag följande frågeställningar:

Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att skapa en förståelse hos barnen för alla

människors lika värde?

Hur beskriver förskollärare konkret sitt bemötande av varje barn utifrån tanken att alla

är lika mycket värda?

3

Forsknings- och litteraturgenomgång Det har varit svårt att hitta vetenskaplig forskning om pedagogers arbete med allas lika värde i

förskolan samt deras bemötande utifrån den tanken. Jag har letat efter tidigare forskning och

litteratur som behandlar ämnet men det jag hittar är för det mesta andra examensarbeten. Jag

kommer stödja mina resonemang och diskussioner i arbetet kring bland annat internationell

forskning som för det mesta handlar om värdepedagogik i olika sammanhang. Ett arbetssätt

som ligger nära allas lika värde.

Värdepedagogik

Då jag stött på problem när jag sökt efter tidigare forskning som grundar sig i alla likas värde

har jag fått bredda min sökning ytterligare. Ett begrepp jag stött på är Värdepedagogik.

Thornberg (2006) förklarar i sin avhandling att Värdepedagogik handlar om att initiera barn

och unga till värden och moral. Att ge unga människor kunskap inom detta område som kan

kopplas ihop med hur man är mot varandra, samt färdigheter för att kunna tillämpa värden

och normer på ett klokt sätt samt en beredskap eller vilja att göra så. Färdigheter som att

känna empati och omsorg för andra och att utveckla ett sinne för vad rättvisa är och betyder.

Thornberg (2004) skriver även ett avsnitt i en antologi där man kan läsa att han menar att vär-

depedagogiken pågår i verksamheten i bland annat förskolan oavsett om vi vill det eller inte.

Värden kommer till uttryck i verksamheten på olika sätt bland annat i förskollärarens förhåll-

ningssätt, lärarstilar, attityder och relationer till barnen, hur förskollärarna själva förhåller sig

till regler och på vilket sätt man reagerar på kränkningar och konflikter. Dessa saker visar sig

hela tiden i förskollärares vardagliga interaktioner med barnen.

Han fortsätter genom att beskriva att ämnet och begreppet Värdepedagogik är mer komplext

och svårare än vad man kan tro vid första anblick. Ett sätt att skapa en förståelse för detta är

genom att sätta fokus på lärare, i detta fall förskollärarna.

Thornberg (2004) menar också att förskollärare gestaltar och medierar värden och normer

genom sitt sätt att tala, och agera, bemöta barnen och organisera och leda pedagogiska aktivi-

teter. Thornberg och Johansson (2014) förklarar att det finns åtminstone tre olika huvud-

strömningar inom värdepedagogiken. Den första kallas för traditionalistisk och kan förklaras

som en överföringsmodell som är vägledande för lärarens värdepedagogiska arbete. Denna

modell handlar om att det är lärarens uppgift att överföra samhällets moraliska värden till bar-

nen. Man gör detta med hjälp av direkt undervisning, förmaningar samt formande av barns

beteende genom att använda sig av belöningar och bestraffningar. Den andra huvudström-

ningen man kan se kallas för progressiv eller konstruktivistisk. Denna grundar sig i en me-

ningsskapande interaktionistisk modell där samspel och förståelse är viktiga aspekter. Lärare

och barn diskuterar och resonerar tillsammans kring värdefrågor och det blir lärarens uppgift

att stödja och hjälpa barnen att skapa en förståelse för moraliska frågor. Den sista huvud-

strömning författarna beskriver kallar de för den kritiska. Här ser man att den dominerande

moralen i ett samhälle marginaliserar och förtrycker vissa grupper. Denna typ av värdepeda-

gogik syftar bland annat till att stärka barns frihet och motverka förtryck och social orättvisa

och att stimulera barnen till kritiskt tänkande i relation till normer, förtryck och orättvisor.

Att vara en förebild

Thornberg skriver även tillsammans med Johansson (2014) i boken ”Värdepedagogik- etik

och demokrati i förskola och skola” att lärarna måste vara bra förebilder och kontinuerligt

4

visa på moraliska dygder genom att de själva har en hög moral. Dvs att lärarna som unga har

fått med sig goda moraliska vanor.

Även Gren (2007) skriver om vikten av att själv vara en god förebild. Hon beskriver i boken

”Etik i pedagogiskt vardagsarbete” att barnen vi möter befinner sig i olika skeden i livet men

med en etisk-moralisk mognadsprocess gemensamt. Denna process är en del av identitetsut-

vecklingen och det kan ge en inblick i hur stor betydelse det har för barnen att de blir bemötta

på ett etiskt-moraliskt medvetet sätt. Av personer som förmedlar kärlek, empati och respekt.

Gren (2007) beskriver även vikten av att barnens etisk-moraliska mognadsprocess är beroende

av socialisationsprocessen. Med detta menar hon att barnets empatiska förmåga utvecklas i

mötet med andra. Gren (2007) fortsätter att skriva att vi som vuxna är barnens förebilder i alla

våra samtal. Samtalen med arbetskamraterna om fredagskvällen, problem med de egna bar-

nen, vår livströtthet. Alla dessa samtal medan barnen är i närheten. Om de budskapen vi pratar

med barnen om i det direkta samspelet inte går ihop med de vi pratar med kollegorna om kan

detta i sin tur skapa en förvirring hos barnen. Många gånger har barnet snappat upp delar av

samtal och detta kan skapa oro hos barnet som kanske inte förstått samtalet i sin helhet.

Internationell forskning

Jag har valt ut tre internationella studier att ha med i mitt arbete. Jag hade svårt att hitta

artiklar och studier som enbart handlar om förskolan så de studierna jag kommer presentera är

studier gjorda på skolor.

Den första studien är skriven av Thornberg och Oğuz och heter ”Teachers ‘views on values

education: A qualitative study in Sweden and Turkey” (2013). Författarnas syfte med denna

studie var att ta reda på svenska och turkiska lärares perspektiv på värdepedagogik. Man

gjorde kvalitativa intervjuer med 52 lärare. Frågorna man hade som grund för undersökningen

handlade om vilka värderingar lärarna ansåg vara viktiga att lära och/eller fokusera på i

utövandet av värdepedagogik, hur lärarna beskrev sitt utövande av värdepedagogik samt vad

lärare refererade till som grund för deras val av värden och metoder i utövandet av

värdepedagogiken.

Thornberg och Oğuz (2013) kom fram till att gemensamt för de svenska och turkiska lärarna

var att de ansåg att den huvudsakliga metoden för värdepedagogik är att vara en god förebild i

de vardagliga interaktionerna med eleverna. Författarna använder sig av värdepedagogik

enligt översättningen som Taylor gjort. Denna översättning innebär ett större koncept där

undervisning i moral, karaktär och hur man är en god medborgare ingår i arbetet.

Thornberg och Oğuz (2013) förklarar att det finns två olika sätt att se på värdepedagogik.

Perspektiv som ofta tas upp i litteraturen som finns kring ämnet. Det första perspektivet är den

traditionella synen på värdepedagogik. Detta innebär i korthet att det är den vuxne som

överför kunskap i vad de som samhället anser vara en god moral. Målet med detta är att lära

eleverna om och disciplinera eleverna till att utveckla en god karaktär, anpassa sig till

värderingar, lagar och samhällets auktoritära position. Det andra perspektivet som kallas för

progressiva sättet betonar istället elevernas egna aktiva konstruktioner av vad god moral är

tillsammans med andra människor. Målet med detta sätt att undervisa är bland annat att få

eleverna att tänka rationellt och ge dom en grund av demokratiska värden. Författarna

beskriver att dessa två sätt att se på värdepedagogik har kritiserats för att vara för enkla.

Förklaringen är att ämnet är mer komplext än så och det finns värdepedagogik som faller

mellan dessa två perspektiv.

5

Thornberg och Oğuz (2013) kom fram till att lärarna i den svenska grundskolan enligt

Skolverket ska arbeta med att forma, förmedla och etablera demokratiska värderingar och

normer i sina elever. Målet är att alla elever ska kunna göra och diskutera kring etiska beslut,

respektera andra människor, hjälpa andra och stå emot åsikter som innebär diskriminering mot

individer eller grupper av människor. Svenska skolor använder sig inte av värdepedagogik

som ett specifikt ämne utan det är istället integrerat i de undervisningsämnena man har.

Nästa internationella studie är även den gjord i Turkiet. Den heter ”Attitudes of social studies

teachers toward value and values education” och är skriven av Celikkaya och Filoglu (2014).

Syftet med denna studie var att ta reda på hur lärare i samhällskunskap definierar värde och

värdepedagogik samt vilka problem som kan uppstå under genomförandet. Författarna gjorde

semi-strukturerade intervjuer med sju frågor. Man gjorde intervjuerna med 17 lärare i

samhällskunskap. Författarna fick fram att lärarna föredrog att eleverna lärde sig om värden,

som bland annat respekt och ansvar. Lärarna menar även att de själva och föräldrarna till

eleverna är de mest effektiva faktorerna i elevernas lärande och utveckling. Lärarna man

intervjuade kopplade begreppet värde till andra begrepp som människor, sociala normer och

samhällsmedborgare. Resultatet visade även att lärarna ville lära eleverna om patriotism,

respekt, välvilja, ansvar och att vara rättvis. Det visade sig även att manliga lärare visade på

vikten av att läraren skulle fungera som en förebild för eleverna när de kom till

värdepedagogiken. Kvinnliga lärare berättade om vikten av att lyssna på eleverna och lära sig

av dem. I studien framkom att lärarna la mer tid på aktiviteter så som att nämna värderingar

under undervisningstillfällena, att vara en god förebild, associera aktuella problem med

värderingar, tilldela prestationsuppgifter och använda sig av material för att eleverna ska

förvärva de presenterade värderingarna. I studien berättade lärarna om problem gällande

värdepedagogiken som bland annat innebar elevernas familjers okunskap kring

värdepedagogik, elevernas förmåga att ta in de lärarna önskar lära ut och slutligen bristande

intresse hos eleverna. Ett sätt att åtgärda detta, som lärarna i studien kom fram till är att

medvetenheten kring värdepedagogiken måste öka hos elevernas familjer.

Den tredje artikeln heter ”Teacher values and relationship: factors in values education” och är

skriven av Brady (2011). Studien genomförs i Australien och syftet med den var att ta reda på

om det finns nödvändiga värderingar lärare bör ha för att kunna bedriva en

värdegrundspedagogik av kvalitet. Författaren tar upp att lärares val av ämnesinnehåll, val av

strategi samt struktur för att undervisa eleverna är värderingsladdade. Brady (2011) förklarar

med exemplet att läraren väljer mellan en överföringsmodell innehållande lärarpresentationer,

och en modell där eleverna får samarbeta och som involverar eleverna mer. Både dessa

arbetssätt reflekterar lärarens värderingar och sänder ut signaler om lärarens lärarstrategi till

eleverna. Författaren identifierar fyra olika metoder för värdepedagogik i skolor i Australien.

Den första metoden kallar författaren för ”the trait approach”. Denna metod är baserad på

antagandet om att värdepedagogik bör omfatta förbestämda egenskaper eller kvaliteter som

kan läras ut. Egenskaper och kvaliteter som ärlighet, lojalitet, tålamod, att vara tillitsvärd,

ödmjuk och hjälpsam. Den andra metoden kallar författaren för ”values clarifications”.

Tillvägagångssättet innefattar att eleverna själva identifierar sina värderingar och tankar för

att möjliggöra dem att vara mer självgående i den förvirring som ibland uppstår i livet.

Förespråkare för denna metod hävdar att denna reflektionsprocess eleverna går igenom gör att

eleven blir mer målmedveten och produktiv, mindre godtrogna och sårbara och en bättre

kritisk tänkare och mer socialt medvetna. Den tredje metoden kallas för ”the cognitive

developmental approach”. Denna metod kallas kognitiv på grund av att man baserar

6

värdepedagogiken på samma sätt som intellektuell undervisning. Eleverna får aktivt fundera

och tänka på värderingar. Denna metod är utvecklande eftersom att den ser värdepedagogik

som en rörelse genom olika stadier. Den sista metoden kallar författaren för ”role-playing”.

Denna metod innebär att man ger eleverna möjligheten att undersöka genom att de får ”gå i

roll”. Man tar hjälp av grupproblem som gör att eleverna får ta en annan människas

perspektiv. Resultatet av denna metod blir att eleverna blir mindre egocentriska och utvecklar

en typ av empati och insikt för andra människors tankar men även för sina egna åsikter.

Sammanfattningsvis kan vi se att den litteratur och den tidigare forskning som jag läst och

tolkat lyfter värdepedagogikens inflätade roll med arbetet kring allas lika värde och

bemötande. Det som jag kan se sammanfattningsvis är att det är viktigt att man är en god

förebild för barnen i förskolan. Det är viktigt att man fått med sig god moral sedan tidigare så

man har en trygg grund att stå på. Detta är något som hjälper mig att förstå

värdepedagogikens grundstenar, som ibland kan uppfattas som otydliga. Vi kan även se de

olika lärarstrategierna som finns gällande sätt att arbeta med värdepedagogik. Jag kommer

relatera detta kapitel till de resultat jag kommer presentera senare i arbetet. Där kommer jag

kunna se gemensamma mönster och eventuella skillnader och kommer på så vis att få ett

resultat som stämmer överens med tidigare forskning och litteratur.

7

Teoretiska utgångspunkter Här kommer jag att beskriva den teoretiska utgångspunkten jag har när jag analyserar och

diskuterar mitt material.

Lev S. Vygotskij (1896-1934)

En mycket omtalad och även idag, aktuell pedagog är Lev S. Vygotskij. Hans tankar om barn

och utveckling ligger till grund för vår läroplan som är ett av de styrdokument vi ska följa i

våra verksamheter. Jag kommer att använda mig av hans sociokulturella teori med tillhörande

begrepp. Kroksmark (2011) Beskriver denna teori där det mesta grundar sig i inlärning i

grupp. Författaren förklarar att Vygotskij menar att all inlärning sker genom en social process

som sker i en grupp med andra människor. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée

(2014) skriver att språkanvändningen är centralt i det sociokulturella perspektivet. Detta

genom att kunskap skapas och blir tillgänglig genom interaktion. Språket är länken mellan

människor. Med språk men även olika symboler förmedlar människor sitt tänkande. Barnen

använder de språk de behöver i olika situationer och sammanhang. Vidare beskriver

Kroksmark (2011) att Vygotskij som en röd tråd i sina tankar tar upp samspelet mellan lärare

och barn. Detta är själva kontentan av hans teori. Att samspelet mellan lärare och barn är

absolut nödvändigt för att barnet ska komma framåt i sin utveckling. Genom att man förklarar

det som sker i barnens omgivning genom att kommunicera och interagera med barnen skapas

även en delaktighet hos barnen (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée, 2014)

Den proximala utvecklingszonen

Kroksmark (2011) skriver om Vygotskij och hans teorier kring barn och deras utveckling. Han

beskriver att Vygotskij menar att all psykologisk utveckling har sin utgångspunkt i tanken om

att människan alltid befinner sig i förändring. I alla situationer som vi möter i vår vardag har

vi möjligheten att ta över kunskap och färdigheter från de människorna vi möter. De

människor vi samspelar med. Kroksmark (2011) fortsätter att beskriva begreppet proximal

zon. Han översätter begreppet till ”den närmaste utvecklingszonen”. Detta begrepp är det som

benämner skillnaden på vad vi, som individer kan göra själva från det vi kan göra i samspelet

med andra människor. Detta begrepp är en del av den sociokulturella teorin. Med denna syn

på lärande och kunskap ser man inte bara kunskap som något som finns inom individen utan

också som något som finns mellan individer (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée,

2014).

Den proximala utvecklingszonen är indelad i olika steg, eller nivåer. Det första steget handlar

om att barnet, med hjälp av en person som är mer lärd, har mer kapacitet än barnet själv får

hjälp att utvecklas. Dessa mer lärda personer kan exempelvis vara just en förskollärare. På

nästa steg har barnet utvecklat en egen form av kapacitet. Nu kan barnet själv lösa olika

problem utan att någon annan är närvarande. Barnet utvecklas med själv av sin nyvunna

kunskap. I steg tre är den nya kapaciteten internaliserad och automatiskt. I det sista steget

menar Vygotskij att barnet går tillbaks till steg två där man utvecklas med hjälp av sig själv

(Kroksmark, 2011).

För att koppla till det första steget i den proximala utvecklingszonen och för att exemplifiera

detta så kan det vara att förskolläraren i steg ett pratar med barnen om hur man är en bra

kompis. Vad gör man om någon är ledsen? Hur är man en bra kompis? Man ger barnen

kunskap och verktyg för att kunna hantera dessa olika situationer.

8

Kunskap som barnen har nytta av i steg två enligt Vygotskijs modell för proximal utveckling

(Kroksmark, 2011).

Här kan barnen själva koppla det man pratat med barnen om och applicera detta i en liknande

situation. För att följa exemplet så kan barnen trösta sin kompis utan att en vuxen behöver

visa eller påminna om vad man pratat om. Barnet provar även i detta steg de olika verktyg

som man pratat om och fått med sig. Vad är bra att säga? Kanske ska man få kompisen att

skratta?

I steg tre, om vi följer exemplet så är barnens kunskap kring hur man tröstar en kompis

automatiserad. Barnen reagerar ofta reflexmässigt (Kroksmark, 2011) och försöker trösta sin

kompis. Kunskapen om hur man kan göra går per automatik. Man har provat sig fram och har

olika sätt att trösta sina kompisar som man provat sedan tidigare och som ofta fungerar.

I det sista steget, när barnet går tillbaks och utvecklas med hjälp av sig själv skulle man kunna

säga att barnet för en inre dialog med sig själv som hjälper barnet framåt i utvecklingen.

Med hjälp av Vygotskijs begrepp proximal utvecklingszon och den röda tråden i hans

tänkande kan vi se att människor utvecklas i samspelet med andra. Detta gör att vi som vuxna

behöver vara förebilder för barnen. Något som Gren (2007) och Thornberg och Johansson

(2014) även tar upp. Författarna skriver att det är viktigt att pedagogerna som arbetar i

förskolan tar rollen som förebild på allvar.

Mitt arbete

För att koppla Vygotskijs teorier till mitt eget forskningsområde och frågeställningar kan vi se

att hans tankar skulle kunna betyda att allas lika värde är något som barn lär i samspel med

varandra och med förskollärare. Kroksmark (2011) skriver att det enligt Vygotskijs teorier är

lärarens (förskollärarens) ansvar att ge barnet noga planerade utmaningar för att komma

framåt. Detta kan man göra genom att presentera olika etiska dilemman och problematisera

olika situationer för att på ett naturligt sätt visa på allas lika värde och vad det innebär att ha

en god moral och behandla alla människor rätt.

Tanken om att vi i alla situationer vi möter i vår vardag kan lära oss något nytt och att vi lär

oss av människorna runt omkring oss tolkar jag det som att man som förskollärare måste vara

medveten om allas människors lika värde i alla delar i förskolans vardag. Detta betyder även

att man behöver vara uppmärksam på hur man behandlar varandra i arbetslaget.

Genom att använda mig av Vygotskijs teorier och hans tanke om att människan utvecklas i

samspelet med andra kommer jag att kunna tolka mitt insamlade material och se hur

förskollärare ser på samspelet som sker mellan människor när det gäller arbetet kring allas

lika värde. Tar förskollärarna upp det under intervjuerna? På vilket sätt?. Hur skulle Vygotskij

tänka kring mitt insamlade material, vilka mönster och analyser skulle han se och göra?.

9

Metod Jag är intresserad av att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att skapa en

förståelse hos barnen på förskolan för alla människors lika värde. Även hur man som

förskollärare konkret gör för att bemöta varje barn utifrån tanken att alla är lika mycket värda.

Jag har jag använt mig av intervju som metod. Detta val gjorde jag på grund av att jag då får

förskollärarnas syn på deras arbete. Vilket ju är syftet med hela arbetet.

Val av metod

Jag har använt mig av kvalitativ intervju där metoden är semistrukturerad intervju. Johansson

och Svedner (2010) beskriver kvalitativ intervju där frågeområdena är bestämda men frågorna

kan variera lite beroende på vilka svar man får från personen man intervjuar. Fortsättningsvis

förklarar författarna att en kvalitativ intervju har syftet att få personen man intervjuar att ge så

detaljerade svar som möjligt. Jag har valt denna intervjutyp då jag är intresserad av

förskollärarnas uppfattningar och åsikter. Jag har ett bestämt frågeområde med bestämda

frågor. Jag kommer att använda mig av följdfrågor, något som Bryman (2011) tar upp som en

bra idé och en positiv sak när man använder sig av semistrukturerad intervju som metod.

Vilka dessa följdfrågor blir har varierat beroende på vilka svar jag fått från förskollärarna.

Eftersom att jag har intervjuat förskollärare från olika förskolor och olika arbetslag har

förskollärarna haft lite olika arbetssätt och därför behövt olika följdfrågor. Följden av att jag

använde mig av en semistrukturerad intervju som metod gjorde att intervjun blev följsam och

flexibel utifrån de svaren jag fick under intervjuns gång, detta eftersom att jag ställde

följdfrågor utformade från de svar jag fick. Angående följdfrågor så menar Løkken och

Søbstad (1995) att de är viktiga vid kvalitativa intervjuer. Författarna menar på att följdfrågor

kan hjälpa till att utveckla olika tankegångar som informanterna bidragit med eller förklara

eventuella otydligheter. Författarna menar att följdfrågor kan göra så att helhetsbilden blir

tydligare och att en positiv sak med att använda sig av kvalitativ intervju är att kan få

noggranna beskrivningar av de företeelser man är intresserad av. Detta kan göra att man får

nya perspektiv och insikter på saker man inte tänkt på tidigare.

När jag genomfört intervjuerna har jag använt mig av ljudupptagning. Detta på grund av att

jag ska kunna fokusera helt på vad personen jag intervjuar säger. Under intervjuerna har jag

skrivit ned stödord för att kunna gå tillbaks under intervjuns gång och för att lättare kunna

hålla en röd tråd genom hela intervjun. Løkken och Søbstad (1995) anser att spela in sin

intervju nästan bara bidrar med positiva saker. Författarna menar också att det är viktigt att

kunna ha ögonkontakt med informanterna under intervjun för att inte gå miste om icke-verbal

kommunikation. När man spelar in sin intervju blir detta möjligt.

Løkken och Søbstad (1995) menar att en intervju kan ge ett annat djup till skillnad från vad

exempelvis observationer kan ge. Det kan göra att vi kan se bortom här-och-nu situationer och

prata om det som hänt tidigare eller det som kommer att hända i framtiden för att få fram

erfarenheter som är viktiga för informanten. Författarna tar även upp att inlevelse och

förmågan att kunna se saker från en annan människas perspektiv är kriterier för att kunna

genomföra en intervju på ett bra sätt. Man kan också läsa att en av fördelarna med intervju

som metod är att man i en personlig intervju får icke-verbala budskap som kan innehålla

mycket information man kan ha nytta av både under tiden intervjun pågår men även efter

intervjun, när man ska tolka den informationen man fått.

10

Urvalsgrupp

Jag har valt fyra förskollärare att intervjua. Jag har valt personer från olika arbetslag på olika

förskolor då jag tror att man i ett arbetslag ofta tänker på liknande sätt. Jag vill ha ett bredare

perspektiv på mina frågeställningar, därav valet av fler förskolor. Namnen på alla

förskollärare, förskolor och avdelningar är fiktiva, i enlighet med konfidentialitetskravet från

Vetenskapsrådets principer (2011)

Förskollärare 1: ”Sandra”

Sandra har jobbat som förskollärare sedan hon blev klar med utbildningen i Januari 2011. Hon

har arbetat på Skogsstjärnans förskola och avdelningen Vitsippan i 6 månader.

Sandras arbetslag har sett lite olika ut sedan hon började jobba på Vitsippan. Sandra och

hennes kollega har varit de två fasta ordinarie en period. Med olika vikarier som hjälp. Detta

då de inte har kommit in någon förskollärare ännu. Barnen på Sandras avdelning är mellan 1-

3 år. Ibland hinner de fylla fyra. Detta beroende på om de finns plats på den enda

äldreavdelningen som finns på förskolan där Sandra arbetar. Tanken är dock att Vitsippan ska

vara en 1-3 års avdelning. Barngruppens storlek är just nu 15 barn.

Förskollärare 2: ”Johanna”

Johanna har jobbat som förskollärare i närmare 22 år. Hon har jobbat med sitt arbetslag hon

har nu i fem år. Förskolan Svalan som Johanna arbetar på består endast av en avdelning,

Sädesärlan. På Sädesärlan går det just nu 27 barn. Barnen på Johannas avdelning är 1-6 år

gamla.

Förskollärare 3: ”Anna”

Anna har arbetat som förskollärare sedan våren 1988. Hon har jobbat tillsammans med sitt

arbetslag hon har på avdelningen Forsen sen i höstas. Hon har jobbat på samma förskola,

Förskolan Havet men på andra avdelningar sedan hösten 2000.

Barnen på Annas avdelning är mellan 3-6 år gamla och det är 22 barn i gruppen just nu.

Förskollärare 4: ”Karin”

Karin har arbetat som förskollärare sedan 1991. Hon har arbetat på förskolan Havet i tre år.

Där arbetar hon på avdelningen Strömmen. Hon har arbetat på samma avdelning i tre år.

Barnen på Karins avdelning är i åldrarna 1-3 år. Just nu är det flest barn i åldrarna 2-4 år.

Genomförande

I detta avsnitt i arbetet skriver jag hur jag förberett samt genomfört min undersökning. Jag

skriver även en reflektion om hur jag upplevde intervjuerna samt tar upp reliabilitet, validitet,

hur jag bearbetade mitt material samt kort om generalisering.

Förberedelser

Innan jag gjorde intervjuerna på mina utvalda förskolor skrev jag ett informationsbrev (se

bilaga 1). Där förklarade jag syftet med intervjun samt att jag kort förklarade

Vetenskapsrådets etiska principer som jag tar hänsyn till under hela arbetets gång och alltså

även under intervjuernas gång.

Jag skrev även ihop en intervjuguide (se bilaga 2).

Nästa steg blev att leta upp förskolor och ta kontakt med förskolechefer för att få samtycke till

att göra min studie på dennes förskola. Jag valde att ringa till förskolecheferna istället för att

11

skicka ut mail. Detta på grund av att jag ville ha en mer ”personlig” kontakt med

förskolechefen och på så sätt lättare kunna förklara vad jag ville göra. Tillskillnad från om jag

hade mailat ut frågan om jag fick göra min undersökning på deras förskola/or. Jag började

ringa en förskolechef som hade ansvar över två olika förskolor. Det var inga problem att få

muntligt samtycke från hen gällande båda förskolorna. Min undersökning togs emot med

varm hand av förskolechefen och det verkade som om hen själv tyckte att det var intressant.

Jag ringde sedan till förskolechef nr två som även hen gav mig muntligt samtycke till att göra

min studie. Även när jag ringde och pratade med förskolecheferna nr tre och fyra fick jag

samtycke till att genomföra intervjuerna. När jag fått muntligt samtycke från dessa

förskolechefer tog jag kontakt med fem förskollärare på fem olika avdelningar på de fyra

olika förskolorna. Jag förklarade vad det var jag ville göra och att det vore roligt om jag fick

intervjua just dem på deras respektive avdelning. Under samtalet bokade vi tillsammans dag

och tid för när intervjun skulle genomföras. Jag berättade även om att jag mailar ut mitt

informationsbrev där det finns en linje de behöver skriva på för samtycke till att medverka i

intervjun. Jag berättade även att jag kommer samla in dessa samtycken innan intervjuerna

påbörjas. I mailet jag skickade ut skrev jag kort om vad informationsbrevet innehöll och

påminde om att läsa igenom och skriva på raden för godkännande av samtycke eftersom att

det var några dagar kvar till intervjuerna skulle äga rum. Jag bokade tillsammans med

förskollärarna in 30-40 min för intervju. Innan själva intervjun började berättade jag om

Vetenskapsrådets principer samt att förskolläraren skulle få chans att ställa frågor om det

fanns sådana. Jag ville även att det skulle finnas utrymme för frågor i slutet av intervjun eller

om förskolläraren ville tillägga något som jag inte frågat om men som dom tyckte var viktigt

gällande allas lika rätt. Förskollärare nr fem fick förhinder och är därför inte med i mitt arbete.

Reflektion efter genomförande

Inför den första intervjun var jag nervös över om mina frågor skulle uppfattas på det sättet jag

hade tänkt ut. Jag var även nervös över att det skulle bli missförstånd och att jag skulle få

svårt att förklara hur jag hade tänkt. Efter första intervjun försvann min nervositet då jag insåg

att mina frågor fungerade som jag hoppats. Efter varje intervju har jag använt mig av

Brymans (2011) modell för reflektion. Han skriver om fyra punkter som kan vara bra att ha i

åtanke under och efter intervjun.

Hur gick intervjun?

Var genomfördes intervjun?

Andra upplevelser av intervjun. Om nya tankar väcktes såsom nya idéer eller intresse-

områden.

Hur miljön var. Om den upplevdes lugn, stökig, många andra personer i närheten.

Alla intervjuer gick bättre än jag väntat mig. Gemensamt för alla förskollärare var att det alla

verkade vara genuint intresserade av mitt examensarbete och det var flera som ville att jag

skulle höra av mig när arbetet fanns för allmänheten att läsa. Alla fyra intervjuer genomfördes

på plats på förskolorna. Vi satt antingen i personalrum som låg en liten bit från avdelningen

där vi kunde sitta i lugn och ro eller i rum på avdelningen då barnen på avdelningen var ute.

Jag fick under intervjuernas gång tillfällen att ställa följdfrågor till förskollärarna.

Följdfrågorna varierade då jag fick lite olika svar beroende på vem det var jag intervjuade. Jag

fick många bra tips på arbetssätt och flera konkreta exempel på hur man kunde tänka och

göra, vilka begrepp man kunde använda osv. Jag ser intervjutillfällena som en bra lärsituation,

något jag inte nödvändigtvis hade reflekterat över tidigare. Jag upplevde miljön i rummen vi

12

satt under intervjuerna som lugnt och avslappnad. Intervjuerna varierade lite i hur lång tid de

tog. De låg mellan 11-20 min i aktiv intervjutid. Som helhet tog intervjuerna mellan 20-35

min.

Bearbetning av data

Allt eftersom att jag genomfört mina intervjuer började jag med transkriberingen av mitt

material. Jag lyssnade igenom en intervju i taget och skrev under tiden ned intervjun på min

dator. Jag lyssnade på inspelningarna av intervjuerna flera gånger då jag ville vara noga med

att jag fått med allt. När jag lyssnat igenom och transkriberat alla intervjuerna skrev jag ut

dokumenten och började försöka sortera bland resultatet. Jag använde mig av två olika färger

på överstrykningspennor. Varje färg motsvarande en av mina forskningsfrågor och jag kunde

då stryka över det som var relevant för varje fråga. Jag kunde då se gemensamma mönster och

jag utformade teman utefter de svar jag fått. Denna process var tidskrävande men väldigt rolig

och intressant.

Reliabilitet och validitet

Att vara noga med reliabiliteten och validiteten i mitt examensarbete är viktigt. Detta är

viktigt för att kvaliteten i mitt arbete ska vara bra och tillförlitlig.

När det gäller reliabiliteten tar Johansson och Svedner (2010) upp vikten av mätnoggrannhet.

Med detta menar de hur tillförlitligt resultatet av mina intervjuer är. Har jag samlat in

materialet på samma sätt? Är mina frågor välformulerade eller uppstod det missförstånd i

någon/några av frågorna eller valde någon av informanterna att inte svara på någon av

frågorna?.

Alla aspekter som kan göra att mitt material inte blir tillförlitligt är sådana som jag måste ha i

åtanke när jag genomför och behandlar materialet.

Validitet är även det ett begrepp som Johansson och Svedner (2010) tar upp. De förklarar

begreppet som att resultatet man fått ska ge en sann bild av de som undersökts. De tar också

upp att det är viktigt att se hur ens egna resultat stämmer överens med tidigare forskning.

Skiljer sig resultatet mycket åt kan man fundera på hur det kommer sig. Beror det på att man

använt fel metod för att undersöka sina frågeställningar eller kan man se brister i tidigare

forskning som gjorts inom samma ämne?

Detta är frågor som kan vara bra att ha i bakhuvudet när man genomför en undersökning. Har

man det kan det bli lättare att få en hög kvalitet och reliabilitet och validitet.

Även Bjereld, Demker och Hinnfors (2009) tar upp begreppen reliabilitet och validitet. De

förklarar reliabilitet som att det är vad vi vill undersöka och validitet som hur vi ska

undersöka det, vilken metod vi valt för att ta reda på vår fråga/or.

Jag skulle lägga mitt arbete lite högre än i mitten på skalan av låg eller hög reliabilitet. Detta

eftersom resultatet från mina intervjuer är tillförlitligt och jag har samlat in mitt material på

samma sätt. Det uppstod inga missförstånd under intervjuernas gång. Jag lägger inte mitt

arbete högst upp på skalan av reliabilitet på grund av att allas lika värde är ett stort och svårt

ämne och kräver lite funderingar om vad man själv anser för att kunna svara på de frågorna

jag hade samt eftersom att det varit svårt att hitta forskning som handlar om just allas lika

värde och bemötande utefter det.

13

Jag skulle lägga mitt arbete på samma ställe gällande validiteten. Detta eftersom att mitt

resultat på många vis liknar det som tidigare forskning fått fram men eftersom att det inte

funnits så mycket forskning att titta på så kan jag inte lägga det högst upp på skalan.

Generalisering

Då jag gjort en mindre studie på få förskolor under kort tid kan jag inte säga att det resultat

jag fått fram kan generaliseras till fler förskolor än på de förskolorna och avdelningarna jag

varit på. Generaliseringsmöjligheten är därför ganska låg.

Forskningsetik

När jag gjort mina intervjuer har jag utgått från Vetenskapsrådets principer (2011).

Vetenskapsrådet har fyra olika etiska krav att ha i åtanke när man forskar.

Informationskravet

Detta krav innebär att man informerar de personer som ska delta i undersökningarna man ska

göra. Man ska informera om undersökningens syfte, deras roll i undersökningen, att

undersökningen är frivillig, vilka villkor som gäller för deras deltagande och att de när som

helst har rätt att avbryta sin medverkan (Vetenskapsrådet, 2011).

Jag har uppfyllt informationskravet genom att jag skickat ut ett informationsbrev till

förskolecheferna samt till avdelningarna jag önskade göra mina intervjuer på. (Se bilaga 1 för

informationsbrev). I brevet skrev jag vad mitt syfte med intervjuerna var, hur intervjuerna

kommer att genomföras och jag nämnde även att jag kommer att spela in intervjun. Jag har

även med en talong där man ger sitt samtycke till att medverka genom att man skriver under.

Samtyckeskravet

Detta krav innebär att man måste ha alla deltagares samtycke till deltagande i studien. Man får

inte börja sina studier innan samtycke är inhämtat från alla inblandade (Vetenskapsrådet,

2011).

I mitt fall hade jag en talong i informationsbrevet där förskollärarna fick skriva under med sitt

namn och datum. Några av förskollärarna hade skrivit ut informationen med tillhörande

talong och skrivit under innan jag kom till förskolan så det var bara att samla in samtycket och

sedan börja intervjun. Några andra av förskollärarna skrev under på några extra talonger som

jag hade med mig. Jag kunde sedan samla in talongen och börja intervjun.

Konfidentialitetskravet

Detta innebär att alla uppgifter om identifieringsbara personer ska antecknas, lagras och

avrapporteras på ett sådant sätt att enskilda personer inte kan identifieras av utomstående. I

detta ingår även den tystnadsplikt man har som forskare (Vetenskapsrådet, 2011).

Gällande denna princip har jag bearbetat mitt inhämtade material på ett sådant sätt att man

inte kan få fram enskilda personers identitet. Jag har inte använt mig av förskollärarnas namn

utan jag har fingerade namn. Jag kommer heller inte att prata med andra personer om min

undersökning som gör att man kan lista ut vilka jag intervjuat eller på vilka platser jag varit

på.

14

Nyttjandekravet

Detta innebär att man som forskare inte får använda uppgifterna man hämtat in i ett annat

syfte än till sin egen forskning. Inte för kommersiellt syfte eller något annat icke-

vetenskapligt syfte (Vetenskapsrådet, 2011).

Jag har endast använt mig av det material jag inhämtat i min studie för att få en inblick i mina

frågeställningar och på så sätt bidra med kunskap inom ämnet demokrati och barns rättigheter.

Jag tänkte även noga på hur jag utformade mina intervjufrågor. Under intervjuerna tänkte jag

på hur jag ställde frågorna och jag ställde dem på ett sätt som inte uppfattades som kränkande

eller gjorde någon illa till mods.

Bryman (2011) nämner att det är viktigt att man tänker på platsen där man genomför inter-

vjun. Att man sitter lite avskilt för att personen man intervjuar inte ska behöva vara orolig för

att någon obehörig hör svaren eller kommer in och stör intervjun.

Som jag tagit upp tidigare genomfördes mina intervjuer på platser där vi satt på platser som

inte var i direkt anslutning till övrig verksamhet. Då behövde inte förskollärarna känna en oro

för att obehöriga skulle höra eller att vi skulle bli störda.

15

Resultat och analys Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver sitt arbete med

alla barns lika värde. Mina frågeställningar handlar om hur förskollärare arbetar för att skapa

en förståelse hos barnen för allas lika värde samt hur förskollärare konkret gör för att möta

barnen utifrån tanken att alla är lika värda. Här presenteras mitt resultat samt en analys av

resultatet med hjälp av min teoretiska utgångspunkt.

Gemensamt för resultatet jag fått fram är att allas lika värde verkar vara ett svårt ämne. Det

ingår många delar i det och förskollärarna jag intervjuat har pratat om att flera av delarna är

inflätade med varandra. Detta visar att det kan vara svårt att skilja på alla delar som ingår i

allas lika värde då det går hand i hand med varandra.

Förskollärares arbetssätt med allas lika värde Min ena frågeställning var hur förskollärare arbetar med att skapa en förståelse hos barnen för

alla människors lika värde. Här nedan följer delar av mitt resultat kring hur förskollärares

arbetssätt.

Sandra menade på att mycket gällande arbetet med allas lika värde handlar om att vara en

förebild för barnen. Att man som arbetslag ska vara mot varandra som man vill att barnen ska

vara mot varandra. Det är där arbetet med allas lika värde börjar. Hon menade också att man

som förskollärare måste fundera och tänka på hur man är mot varandra. Sandra tyckte också

att arbetssättet man har med barnen gällande allas lika värde kan avspeglas i miljön på

förskolan. Att man skapar bra förutsättningar gällande miljön. För att barnen ska kunna känna

en trygghet för att våga ta initiativ till att få vara den man är. Och uttrycka sig som den man

är. Sandra berättade att förskollärarna på hennes avdelning brukar göra värderingsövningar

med barnen. Där barnen fick välja mellan exempelvis katt eller hund. Detta för att man ska få

träna sig i att våga stå för vad man tycker, och se och höra att det är okej. Hon fortsätter och

förklarar att när det sker konflikter på hennes avdelning så går förskollärarna in med en

önskan om att hjälpa barnen att förstå varandras perspektiv. Att man gör detta genom att

hjälpa till att förklara varför det blev som det blev och försöker få barnen att leva sig in i

varandras roller. För att på så vis skapa en förståelse och respekt för varandras känslor.

Johanna beskriver två tydliga arbetssätt dom använder sig av på hennes avdelning. De

använder sig av en kompissol. På den solen står det bland annat att man ska ge plats åt en

kompis och alltid svara trevligt. Hon menar att man kan ha den i ryggen vid konflikter. Man

kan påminna om kompissolen och vad som står där. Johanna berättar vidare att man då får en

dialog med barnen, som är jätteviktig. Hon och hennes kollegor pratar mycket med barnen om

allas lika värde. Även med de yngre barnen, 2-åringar i hennes fall. Johanna berättar också att

de på hennes avdelning har en kompistavla. Det är en stor tavelram där de sätter upp foton på

varje person som är på avdelningen dag för dag. De pratar tillsammans med barnen om vilka

som är där och vilka som är lediga eller sjuka. Att sätta upp fotona på tavlan är något som

även barnen får vara med och göra. Johanna berättar att alla barnen på hennes avdelning vågar

komma fram och hjälpa till med kompistavlan.

Man kan ta med och göra med en kompis också. Det finns inget rätt eller fel utan barnen

får göra på sitt sätt (Johanna).

När de tillsammans gör tavlan är Johanna och hennes kollegor tydliga mot övriga

barngruppen. De visar och berättar att det är deras kompis tur att göra tavlan och att dom

16

övriga då ska vara tysta och lyssna. På Johannas avdelning har dom även en teckentavla som

dom använder varje dag. Även den tavlan får barnen vara med och göra och man kan sedan

prata om vad som ska hända under dagen, vad som hände igår och vad som händer imorgon.

Genom att dom även har en teckentavla dom arbetar med varje dag förklarar Johanna att alla

barnen får en chans att hänga med på banan. Inte bara dem som förstod direkt vad man sa.

Barnen tar ju in olika, det är ju väldigt individuellt (Johanna).

Fortsättningsvis förklarar Johanna att de på hennes avdelning använder begreppet kompisar

mycket. De vill ha ett ord för att alla är lika mycket värda. Oavsett om man är barn eller

vuxen. Så de säger småkompisar och storkompisar istället för småbarnen. Johanna poängterar

dock att detta sätt att tänka kräver mycket av en. Att man hela tiden håller tänket uppe och

vågar vara tydlig även mot föräldrar och nya som kommer och jobbar. Användandet av dessa

begrepp är något Johanna har märkt uppskattas av föräldrarna. Anna berättar att de på hennes

avdelning jobbar mycket med just allas lika värde. Dom har haft tillfällen då vissa barn pratat

om vissa av barnen i barngruppen. Detta är anledningen till varför dom jobbar så mycket med

allas lika värde. Hon säger att de pratar om att tex:

Oavsett hur man ser ut och vart man kommer ifrån så är vi ändå lika. Det är väldigt viktigt,

speciellt som världen ser ut idag.. (Anna)

Anna berättar att de på hennes avdelning samtalar mycket med barnen. Om det sker en

konflikt eller liknande så hämtar barnen någon vuxen och man kan hjälpas åt att prata om vad

det var som hände. Anna har även tillsammans med sina kollegor har använt sig av en bok

som heter så lika så olika . Då tog Anna kort på barnens ögon och satte upp på väggarna på

avdelningen. Då kunde barnen gå och jämföra och se varandras ögon. Detta för att få barnen

att förstå att vi ser olika ut och hur tråkigt det skulle vara om alla såg likadana ut.

Anna och hennes kollegor jobbar just nu med ett projekt där dom använder sig av en uggla.

Och en eremitibis som flög till avdelningen i höstas. Anna förklarar att idén bottnar i allt

skrivande som var kring Syrien just då. Hon berättar vidare att ugglan och eremitibisen nu är

och adopterar ett ägg. Ur det ägget kommer det att komma en dinosaurie. Hon menar att man

då får till dedär med att varken ugglan eller eremitibisen ser likadana ut och så kommer det en

tredje som inte ser ut som någon av sina föräldrar. Arbetet med allas lika värde kan se så olika

ut. Karin berättar att dom på hennes avdelning läser kompisböcker. Böckerna behandlar olika

ämnen som ex att kunna säga stopp och att vänta på sin tur. Karin berättar att dom läser

böckerna och sedan pratar om att alla får vara med och har rätt att vara med. Hon berättar

också att dom pratar mycket om allas lika värde. Hon beskriver att det finns barn med behov

av särskilt stöd på hennes avdelning och menar på att det faller sig naturligt för barnen att stå

på en grund där alla är lika mycket värda.

Förskollärares bemötande utifrån allas lika värde Min andra frågeställning var hur förskollärare rent konkret gör för att bemöta barnen utifrån

tanken om allas lika värde. Här nedan följer resultat som visar detta.

Sandra berättar att det är viktigt att personerna som arbetar på förskola, oavsett om man är

förskollärare eller barnskötare har ett öppet förhållningssätt där man är öppen för att alla som

kommer till verksamheten är olika. Ingen ska diskrimineras. Barnen ska känna att dom får

vara den dom är. Att det ska finnas möjligheter för dem att bestämma själva vad dom vill leka

med och vad dom vill göra. Hon berättar också att det är viktigt att man har ett bemötande

som stämmer överens med barnen, grundat på vem barnet är som egen individ.

17

Fortsättningsvis berättar Sandra att när man jobbar som förskollärare hela tiden måste vara

medveten om hur man tänker och hur man förhåller sig till barnen. Alla olika saker man möter

i verksamheten och i sitt jobb som helhet. Man måste vara väldigt medveten om hur man

tänker och hur man gör. Johanna berättar att det också handlar om att kunna se olikheter. Att

möta varje barn där dom är, med de behoven som just ”det” barnet har.

Att göra lika för alla är inte alltid rättvist (Johanna).

Johanna säger också att det är viktigt att man som pedagog anstränger sig för att faktiskt nå

fram till varje barn. Att barnet får känna att hen är en viktig person. Att det barnet säger är

viktigt. Hon berättar även att de använder sig av tecken som stöd. Att de har gått en kurs i det.

Det har varit väldigt hjälpsamt och man har kunnat nå fram till varje barn på ett bättre sätt.

Johanna berättar även att det i mötet med barnen är viktigt att man lyfter det positiva hos

barnet. Även att de får känna att de har en egen röst. Att man som förskollärare lyssnar på den

rösten och respekterar barnet och det barnet säger. Johanna nämner även arbetslagets roll när

det gäller bemötandet av barnen. Att man tillsammans hjälps åt att lyfta barnen. Så att man

inte sänker dom. Johanna menar att om man har ett tydligt arbetssätt, där alla strävar åt

samma håll blir bemötandet av barnen lite som en garanti. Anna berättar att hon på morgonen

försöker att prata med alla barn när de kommer. Frågar hur de mår och vad de vill göra. Att

man är uppmärksam och hjälper barn som inte alltid vågar gå in i lekar på egna initiativ. Anna

berättar även att man på hennes avdelning som förskollärare sitter ca en månad vid varje bord

(finns tre stycken). Sen flyttar de vuxna runt. Då har man möjlighet att se varje och prata med

varje barn. Anna berättar att alla barn ju är egna individer. Alla har sin egen charm och

specialitet och det ska man framhäva hos barnen.

Man ska inte stoppa barnen i ett annat fack än där dom hör hemma tycker jag! (Anna)

Anna berättar också att hon och hennes kollegor arbetar med tecken som stöd på avdelningen.

Det finns vissa barn som är i behov av det och det fungerar jättebra. Anna eller någon annan

av förskollärarna sätter upp tecken för vilken mat det är som serveras så barnen som är i

behov av det kan bearbeta detta innan man äter. För att slippa problem vid matsituationerna.

Barnen hinner bearbeta sina känslor innan. Karin berättar att man på hennes avdelning pratar

mycket med barnen om hur man är mot varandra och går in i de konflikter som blir. Karin och

hennes kollegor stöter och blöter hur man är mot varandra och försöker få barnen att kunna se

andras perspektiv. Karin berättar även att de barnen på hennes avdelning som är behov av

särskilt stöd är med i barngruppen precis som alla andra barn. De andra barnen gör ingen

skillnad på de för att de får den stöttning som behövs i olika situationer. Karin bemöter alla

barn på de sätt som de behöver bli bemötta på. Det betyder inte att alla behöver bli bemötta på

samma sätt. Alla har man olika behov av hur man behöver bli bemött.

Vi behandlar alla lika, stöter inte ut någon. Alla får vara med, endel behöver lite mer hjälp

för att kunna vara med bara (Karin).

Vad betyder allas lika värde? I mitt resultat har jag sett att begreppet allas lika värde kan vara svårt att ”ta” på. En fråga i

min intervjuguide jag hade var ”Vad betyder allas lika värde för dig?” (se intervjuguide

bilaga: 2). Sandra menar att allas lika värde betyder att man ska få vara den man är. Att man

inte ska hamna utanför eller inte få vara med på grund av den man är. Hon berättar också att

alla människor är unika i sig. Johanna är inne på samma spår och berättar att allas lika värde

för henne innebär att barnen ska få känna att just dom är viktiga. Anna berättar för mig att

18

allas lika värde innebär att alla ska bli behandlade lika. Hon fortsätter och säger att hon ser

alla barn som egna individer och att det är vad allas lika värde är och betyder för henne.

Möjligheten till att få vara sig själv. Även Karin berättar samma sak kring allas lika värde.

Utmaningar Under mina intervjuer kom det fram att samtliga förskollärare tyckte att det fanns vissa

utmaningar som påverkar just bemötandet med varje barn utifrån tanken om allas lika värde.

Här kommer jag att ta upp några av de saker som förskollärare upplevde som problematiskt.

Barngruppens storlek Sandra menar att de dagar då hela barngruppen är på plats sätter vissa begränsningar för

personalen på hennes avdelning när det gäller att kunna möta och se varje barn. Sandra

upplever att det är många barn på få vuxna. För att försöka motverka detta så brukar man på

hennes avdelning dela upp sig i smågrupper. Detta för att kunna ha en pedagogisk verksamhet

av hög kvalitet. När man delar upp barnen menar Sandra att det möjliggör för henne och

hennes kollegor att se varje barn och lättare kunna bemöta barnet på ett individanpassat sätt.

Hon tar även upp inskolningar som en problematisk faktor. På Sandras avdelning har man vid

intervjutillfället många nyinskolade barn och vid exempelvis utgångar med barnen så blir det

lätt rörigt och man känner sig ibland otillräcklig. Sandra beskriver det som att hon och hennes

kollegor i såna situationer inte hinner vara hos alla barn i den utsträckning hon önskar. Det

finns yttre faktorer som gör att man inte har den tid man önskar att man hade. Man vill hinna

prata med varje barn men man hinner helt enkelt inte. Johanna berättar även hon att hon kan

se problem att se varje barn vid tillfällen då det är ont om folk. Det skapar en känsla av

otillräcklighet hos henne och hennes kollegor. Hon berättar att dom delar upp barnen i mindre

grupper tre dagar i veckan:

Då blir det ju automatiskt att man ser barnen bättre (Johanna).

Hon berättar att det blir en stor skillnad när de delar upp barnen i mindre grupper. Man

kommer automatiskt närmare barnen och får mer tid. Anna berättar att barnstorleken är ett av

de största hindren med att kunna se och bemöta varje barn. Hon berättar att det nog är många

som arbetar inom förskolläraryrket som anser att barngruppen är ett problem. För att försöka

motverka detta problem så delar de upp barngruppen när de ska göra någon typ av aktivitet

med barnen. Detta för att ha möjlighet att kunna och hinna se och prata och lyssna på varje

barn. Karin berättar att hon tror att det är svårt att tänka att man måste prata enskilt med varje

barn varje dag. Att man istället kan tänka att man pratar med några barn enskilt och att ens

kollegor har pratat med några av de andra barnen. Att man delar upp det i arbetslaget lite

hjälps åt med att se varje barn varje dag..

Att ge alla barn lika mycket Sandra berättar att det kan vara utmanande att ta tillvara på alla barns intressen och initiativ

och sätt att vara på. Hon berättar att alla människor ju är olika och så gäller såklart även

barnen på förskolan. Vissa barn är väldigt framåt i sitt sätt att vara medan andra är mer

tillbakadragna.

Utmaningen ligger i att ge alla barn lika mycket, förstår du hur jag menar?(Sandra)

Sandra menade att det kan vara svårt att på ett bra sätt säkerhetsställa sig om att man gett alla

barn lika mycket uppmärksamhet utifrån deras individuella behov då barnen är så olika.

19

Johanna berättar att barnen ju är väldigt olika och att hon ibland känner att det är svårt att

räcka till för de barnen som inte nödvändigtvis är lika mycket framåt. Hon berättar att vissa

barn ju tar mer plats och har mer aggressivitet i sig och därmed får mer uppmärksamhet. Trots

detta gäller det att stärka alla och lyfta det positiva hos varje barn.

Anna berättar att det ibland kan vara svårt att få barnen att förstå konceptet med allas lika

värde. Att det ibland försvinner lika snabbt som det togs in. Just detta med att inte säga vad

som helst utan att fundera om det är något som behöver sägas eller om man kan hålla det för

sig själv istället. Hon berättar också att eftersom att det är något man på hennes avdelning

jobbar dagligen med så kommer det förhoppningsvis att fastna så småningom. Trots att det

ibland finns vissa problem med att inte räcka till.

Analys med hjälp av Vygotskijs ”glasögon”

Nu ska vi se på mitt resultat med den teorin jag valt. Vygotskijs sociokulturella teori, där

begreppet proximal utvecklingszon är centralt. Vygotskij menar ju att man lär sig i grupp. I

samspelet med andra människor (Kroksmark, 2011). Detta kan vi se avspeglar sig i de som

förskollärarna berättar för mig. Även begreppet proximal utvecklingszon kan vi tydligt se i

några av de exemplen som förskollärarna tar upp.

Exempelvis tar Sandra upp att det är viktigt att man är en förebild för barnen på förskolan.

Man ska vara mot varandra i arbetslaget som man önskar att barnen är mot varandra i

barngruppen. Här kan vi se att Vygotskijs sammanfattning av den proximala utvecklingszonen

hjälper till att förstå hur barnen lär sig om allas lika värde i samspel med andra, och ihop med

någon som kan lite mer. I detta fall ser barnen hur Sandra och hennes kollegor är mot och

behandlar varandra i arbetslaget och barnen får då ett exempel att följa och lära sig från.

Vygotskij nämner att man som lärare (förskollärare) ska ge barnen utmaningar som är steget

längre än deras förmågor och utveckling. Detta för att barnet ska få en chans att fortsätta

utvecklas (Kroksmark, 2011). Ett exempel på en sån utmaning kan vara när Sandra ger barnen

i sin barngrupp olika värderingsövningar de får göra. Hon har då en barngrupp som hon

känner kan klara av utmaningen men även lära sig något på vägen som gör att de kommer

framåt i sin utveckling. Som Sandra berättade i intervjun ovan så får barnen träna på att stå

upp för sina egna åsikter och tankar kring vad man gillar.

Johanna tar upp att man på hennes avdelnings pratar mycket med barnen. I alla åldrar om vad

allas lika värde innebär. Man är noga med att hela tiden föra en dialog med barnen. Här kan vi

tydligt se Vygotskijs tanke om att barnen utvecklas med hjälp av den mer lärde (Kroksmark,

2011) men även med hjälp av en grupp människor, som helhet och i samspelet som sker

mellan människorna i gruppen. Barnen lär sig av den mer lärde, i detta fall Johanna. Barnen

lär sig även med hjälp av varandra i smågrupperna som Johanna och hennes kollegor delar

upp barnen i. Anna tar precis som Johanna upp att man ofta pratar mycket med barnen om

allas lika värde. Vad detta innebär och hur man är en bra kompis. Som jag skrev ovan så tog

Anna kort på barnens ögon och satte upp på väggen. Genom att göra detta kan vi även i denna

situation se Vygotskijs teori. Meningen med att göra en sån aktivitet med barnen var för att de

skulle få jämföra och komma fram till att det är mycket roligare när vi alla ser olika ut. Man

ville att barnen som grupp skulle få en chans att lära av varandra genom att prata om deras

olika ögon. Vygotskijs teori om lärande genom samspel syns alltså tydligt även här.

Johanna berättar även att dom använder sig av tecken som stöd. På avdelningen finns en tavla

20

där de sätter upp bilder och tecken för vad som ska hända under dagen. Detta är något som

Vygotskij pratar om i sin teori. Att man använder sig både av språket men även av symboler

för att hjälpa barnen framåt i sin utveckling (Elfström, Nilsson, Sterner & Wehner-Godée,

2014). Denna tavla är något som Johanna tillsammans med sitt arbetslag och barnen på

avdelningen arbetar med varje dag. Även Karin berättar mycket om vikten av att samtala med

barnen.

Avslutningsvis kan vi dra slutsatsen att man i mitt resultat tydligt med hjälp av Vygotskijs

teorier förstår att samspelet med andra människor är av absolut nödvändighet för att kunna

utvecklas. Att man får hjälp att lära sig av en som är mer lärd än en själv är även det en tydlig

sak man kan se i resultatet.

21

Diskussion Syftet med mitt arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med alla barns

lika värde. Detta kommer jag att diskutera i denna del av arbetet samt att jag kommer granska

det jag tidigare skrivit. Jag kommer se om mitt resultat stämmer överens med de resultat som

tidigare forskning och författare kommit fram till. Jag kommer ta upp vilka brister jag kan se i

arbetet och om jag kunde gjort på något annat sätt och på så vis kunnat få fram ett annat

resultat. Jag kommer diskutera en del av arbetet i taget och avsluta med frågor jag skulle vilja

fortsätta forska kring.

Metoddiskussion

Gällande min metod så är jag nöjd med den metod jag valde. Den tveksamhet jag kände över

att mina frågor inte skulle få fram den informationen jag behövde för att mitt resultat skulle

stämma överens med mina frågeställningar försvann efter den första intervjun. Jag tyckte efter

den första intervjun att metoden och min intervjuguide fungerade bra. Jag fick fram ett

resultat som hör ihop med mitt syfte och besvarar mina frågeställningar. Något jag skulle göra

annorlunda om jag skulle göra om mitt arbete är att jag skulle försökt få fram ännu fler

förskollärare att intervjua. Jag hade som sagt en femte förskollärare jag skulle ha intervjuat

men som tyvärr inte kunde medverka. Jag är fortfarande nöjd med resultatet. Jag fick fram ett

resultat som jag tycker speglar mina frågeställningar och mitt syfte samt liknar de tidigare

forskning visat. Jag tycker att det skulle vara intressant att se hur fler förskollärare arbetar

med allas lika värde och hur man gör för att bemöta barnen utefter det. Jag tror inte att antalet

informanter ger olika svar. Skulle jag däremot haft en till metod, exempelvis observationer

också så skulle jag kunnat jämföra vad förskollärarna sa i intervjuerna med vad jag såg i

eventuella observationer. Då skulle jag kanske fått ett annat resultat.

Trots att jag hade en metod och fyra förskollärare att intervjua är jag positivt överraskad över

att jag fick väldigt mycket information på relativt kort aktiv intervjutid. Jag var som sagt

orolig innan intervjuerna över att frågorna i min intervjuguide skulle missuppfattas och trodde

därför att jag skulle få svårt att samla in tillräckligt med material.

När det kommer till genomgången av intervjusvaren tycker jag att de periodvis var svåra att

sortera. Detta tror jag har med att göra att begreppet allas lika värde är ett svårt begrepp att

förstå sig på. Det ingår många olika delar i det och det är ibland svårt att sortera bland dessa

delar. Det handlar bland annat om att alla är egna, unika individer som ska få en chans att vara

sig själva, det handlar även om att man ska vara en förebild och många fler bitar som är

inflätade i varandra. Delar som kan tyckas likna varandra vid första anblick men vars

innebörd kan skilja sig åt person för person.

Resultatdiskussion

Som jag nämnde lite ovan är något jag sett i mitt resultat att det verkar vara svårt att ”ta” på

begreppet allas lika värde. Det verkar som om det är svårt att veta riktigt vad det innebär samt

hur man på bästa sätt ska arbeta med det för att nå ut till barnen på ett bra sätt. Jag hade en

fråga i min intervjuguide som handlade om vad allas lika värde betydde. Jag fick många

intressanta svar. Exempelvis säger Sandra att allas lika värde handlar om att man ska få vara

sig själv. Att man inte ska hamna utanför på något sätt på grund av den man är. Hon fortsätter

att berätta att alla är unika i sig själva. I stora drag är detta är svar som jag fått från alla

förskollärare. Detta är något jag skulle ha velat prata mer med förskollärarna om. Vad innebär

22

allas lika värde egentligen? Som jag nämnde i metoddiskussionen så verkar det vara många

olika delar som ingår i allas lika värde. Många delar som kan vara svåra att definiera om man

inte tänkt och analyserat dessa delar och vad de har för innebörd och betydelse för varje

enskild person.

Ett problem som jag stött på i mitt arbete är när det gäller litteratur och forskning kring allas

lika värde. Det har varit väldigt svårt att hitta forskning. Det som finns har för det mesta varit

andra examensarbeten som jag därmed inte kunnat använda mig av i mitt arbete. Den

forskning jag har hittat har för det mesta varit internationell och handlar om värdepedagogik.

Värdepedagogiken som på många sätt är inflätad med arbetet kring allas lika värde.

Värdepedagogik är ett begrepp som jag inte stött på under utbildningens gång och det har

varit väldigt intressant att få chansen att läsa och lära mig mer om den typen av arbetssätt.

Arbetssätt Jag kan ändå se att den litteratur och den tidigare forskning som gjorts har liknande resultat

som jag kommit fram till i min studie. Thornberg & Johansson (2014) och Gren (2007) m.fl.

nämner vikten av att vara en förebild för barnen i förskolan. Detta är även en del av mitt

resultat jag har fått. Förskollärarna beskriver att arbetet med allas lika värde börjar med att

man ser sig själv som en förebild för barnen. Att man tar det uppdraget på allvar, oavsett

vilken ålder man har på barnen på sin avdelning då det är lika viktigt för alla barn att

förskolläraren fungerar som en bra förebild. Genom att man är en förebild skulle man kunna

tolka det som att värdepedagogiken kommer med ”på köpet” och även en del i arbetet med

allas lika värde. Som förskollärare bör man föregå med gott exempel för barnen och visa på

värdepedagogikens grundstenar i de vardagliga mötena som sker med barnen på förskolan.

Exempelvis visar mitt resultat att man måste vara mot sina kollegor som man vill att barnen

ska vara mot varandra. Som Vygotskij och även flera av förskollärarna jag intervjuat berättat

så sker mycket av arbetet med allas lika värde till stor del i samspelet mellan barnen och deras

förskollärare men även mellan barnen i barngruppen. Det är också därför det blir så viktigt att

man tar Vygotskijs ord gällande vikten av samspelet på allvar. Att man som förskollärare

planerar tillfällen då man tillsammans med barnen skapar situationer där man kan använda sig

av samspelet som sker i gruppen som ett verktyg för att ge kunskap om allas lika värde.

Ju mer jag läst in mig på Vygotskij och hans teori så kan jag tydligt se och förstå kopplingen

där han menar att kunskap inte bara finns inom enskilda individer utan också skapas

tillsammans i grupp. Detta syns tydligt i mitt resultat jag fått av intervjuerna och

förskollärarna påpekar flera gånger att det är viktigt att man pratar med barnen om saker som

hur man är en bra kompis osv. Detta gör att barnen sedan kan bearbeta detta och utvecklas till

goda medlemmar i samhället. Den sociokulturella teorin innebär till viss del att det är lärarens

ansvar att ge barnen noga planerade utmaningar för att få barnet att komma framåt i sin

utveckling. Detta kan vi se att förskollärarna jag intervjuat gör. Exempelvis ”Sandra” och

hennes kollegor som gör värderingsövningar kopplade till allas lika värde med barnen på

hennes avdelning. Några av förskollärarna berättade även att man läste böcker tillsammans

med barnen. Böcker som hade olika teman kopplade till allas lika värde. Det kunde

exempelvis vara böcker som handlade om hur man är en bra kompis. Här är ännu ett tydligt

exempel på att det verkar som om arbetet med allas lika värde för det mesta sker i grupp. Den

proximala utvecklingszonen hjälper mig även att se sammanhanget mellan att prata med

barnen först, som flera av förskollärarna nämnt. Man gör sedan olika typer av

övningar/aktiviteter där barnen får prova olika saker själva, man återkopplar sedan och gör

nya övningar/aktiviteter beroende på vad resultatet blev från de tidigare

23

övningarna/aktiviteterna. Thornberg och Oğuz (2013) nämner att det finns två olika sätt att se

på värdepedagogik. Jag har under arbetets gång sett att den sociokulturella teorin och det

progressiva sättet att se på kunskap hjälpt mig att se sammanhanget de två emellan. Både den

sociokulturella teorin och det progressiva sättet att se på värdepedagogik handlar om att barn

konstruerar kunskap och utvecklas i grupp och därmed tillsammans med varandra.

Bemötande När det gäller min frågeställning som handlar om hur förskollärare konkret gör för att bemöta

varje barn utefter tanken att alla är lika värda så är resultatet även här ganska lika när det

gäller det jag kommit fram till i mitt resultat och det den tidigare forskningen säger. Som

förskollärare måste man anstränga sig för att se varje barn och försöka bemöta barnet där

barnet är i sin utveckling, men även ger ett bemötande som stämmer överens med barnet som

individ. Johanna nämnde i mitt resultat att det inte gäller att bemöta varje barn likadant utan

att bemötandet av barnen snarare handlar om att kunna se olikheter och hitta ett bemötande

som passar varje barn. Jag tolkar det som att hon menar att man då kommer kunna möta varje

barn utefter barnets speciella behov och därför kunna få ett bemötande som stämmer överens

med den individ barnet är. Något som jag i mitt resultat fått fram som en problematisk faktor

när det gäller bemötandet av varje barn är att förskollärarna jag intervjuat berättat att de ser

storleken på barngruppen som en utmaning när det gäller att se och kunna möta varje barn.

Diskussioner kring barngruppernas storlek i förskolan är ett ämne som diskuterats mycket och

man kunde 2016-02-12 läsa i ”Lärarnas tidning” att Skolverket kom med nya riktlinjer för hur

barngrupperna i förskolan ska se ut. Skolverket kom med riktlinjer om att på avdelningar där

barnen är 1-3 år gamla rekommenderas en barngrupp mellan 6-12 barn och på avdelningar där

barnen är 4-5 barn rekommenderas barngrupper mellan 9-15 barn (lärarnas tidning, 2016).

Genom att man försöker minska antalet barn i barngrupperna kommer det att göra det lättare

för förskollärarna att se varje barn. Jag tror att detta är något mina informanter skulle se som

en positiv sak för att kunna genomföra arbetet med allas lika värde och bemöta varje barn

därefter som ett stort steg i rätt riktning eftersom de nämnde storleken på gruppen som ett

problem.

Tecken som stöd Något som jag fick fram i mitt resultat var att man på några av avdelningarna jag intervjuade

förskollärare från använde tecken som stöd som hjälpmedel för att nå fram till varje barn.

Tecken som stöd är en metod för att stödja kommunikation. Specialpedagogiska

skolmyndigheten förklarar att det inte är samma sak som det svenska teckenspråket men att

det bygger på dess tecken. Dessa tecken används tillsammans med tal, som stöd vid

språkutveckling och på den nivå där barnet befinner sig. Tecken som stöd underlättar

språkförståelse och lärande men även som ersättning för talat språk. Tecken som stöd är ett

kommunikationssätt för hörande personer med försenad eller avvikande språkutveckling.

Tecken som stöd används ofta av och till hörande personer med utvecklingsstörning. Andra

målgrupper kan vara barn med tal- och språkstörningar, barn med invandrarbakgrund och

barn med hörselnedsättning (specialpedagogiska skolmyndigheten, 2012). I ett av

förskollärarnas styrdokument, läroplanen för förskolan står det tydligt att förskolan ska ge

barnen chansen att utveckla sin förmåga att ge uttryck för egna uppfattningar, berätta, uttrycka

tankar, ställa frågor, kommunicera med andra och utvecklar en självständighet och tillit till sin

egen förmåga samt att man som förskollärare ska ansvara för att varje barn får sina behov

respekterade och tillgodosedda (Skolverket, 2010). Genom att man använder sig av tecken

som stöd kommer man att göra det möjligt för alla barn att kommunicera, berätta vad och hur

24

man känner osv. Man kommer även som förskollärare att kunna möta varje barn. Man

kommer kunna ge alla barn chansen till att vara delaktiga. Som Johanna tog upp tidigare. På

hennes avdelning använde man sig av en teckentavla så att alla barn skulle få en chans att

hänga med. Inte bara de barnen som förstod direkt vad Johanna och hennes kollegor berättade

och sa. Genom att förskollärarna använde sig av tecken som stöd kan vi även här koppla till

Vygotskijs tankar om att barnen inte bara med hjälp av det faktiska språket utan även med

hjälp av symboler kommunicerar sina tankar.

Slutsats Mitt syfte med detta arbete var att visa på förskollärares egen uppfattning om sitt arbete med

allas lika värde. Jag anser att mitt syfte med undersökningen samt mina frågeställningar har

blivit besvarade. Jag har fått en tydlig inblick i hur förskollärarna jag intervjuat arbetar med

allas lika värde. Jag utgick från två frågor. Dessa var:

Hur beskriver förskollärare sitt arbete med att skapa en förståelse hos barnen för alla

människors lika värde?

Hur beskriver förskollärare konkret sitt bemötande av varje barn utifrån tanken att alla

är lika mycket värda?

Jag har fått reda på att arbetet med allas lika värde ibland är svårt och att det är sammanflätat

med många andra faktorer som ibland är svåra att skilja åt. Förskollärarna jag intervjuat delar

med sig av deras olika arbetssätt och jag har fått med mig många tankar och mycket kunskap

som jag inte hade tidigare. Jag har även blivit presenterad för värdepedagogiken. Detta är ett

arbetssätt jag kommer att ta med mig och något jag vill lära mig mer om.

Jag har även fått ta del av de utmaningar som finns när det gäller arbetet med allas lika värde.

En av utmaningarna förskollärarna tagit upp är de stora barngrupperna. Jag ser med spänning

fram emot hur Skolverkets riktlinjer angående barngrupperna i förskolan kommer att kunna

genomföras. Detta kommer förhoppningsvis göra att förskollärare slipper känna en

otillräcklighet, en känsla förskollärarna jag intervjuat beskriver.

Efter att ha läst litteratur, forskning samt pratat med mina informanter kan vi se att rollen som

förskollärare är utmanande men väldigt givande. Jag ser fram emot att bli klar med

utbildningen och komma ut till min ”egen” förskola!.

Vidare forskning Under arbetets gång har jag fått funderingar och frågor som skulle vara intressanta att fortsätta

forska kring. Jag skulle exempelvis tycka att det vore intressant att se hur resultatet blev om

man endast undersökte förskollärares syn på allas lika värde. Att man går in mer på djupet

kring det och försöker reda ut vad det konkret faktiskt betyder för förskollärare. Jag skulle

även tycka att det vore intressant att göra en undersökning där man observerar förskollärares

arbete med allas lika värde. Hur det ser ut i verksamheten som pågår ”här-och-nu”. Min sista

fråga jag skulle tycka är intressant är att se hur barnen i barngrupper där det finns barn med

behov av speciellt stöd skiljer sig i sina uppfattningar om allas lika värde till barngrupper där

det inte finns barn som är i behov av särskilt stöd. Om det finns några skillnader eller om

barnen har samma uppfattning.

25

Referenser Bjereld U, Demker M & Hinnfors J (2009) Varför vetenskap? – om vikten av problem och

teori i forskningsprocessen Lund: Studentlitteratur AB

Brady, L (2011) Teacher values and relationship: factors in values education i Australian

journal of teacher education vol. 36 utgåva 2, artikel 5.

Hämtad (2016-05-10) från: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ920025.pdf

Bryman, A (2011) Samhällsvetenskapliga metoder Stockholm: Liber AB

Celikkaya, T & Filoglu, S (2014) Attitudes of social studies teachers toward value and values

education. Educational Sciences: Theory & Practice, 14 (4), s.1551-1556 Hämtad

(2016-05-09) från: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1045069.pdf

Delin, M (2016-02-08) Invandring är den viktigaste frågan för väljare Dagens nyheter.

Hämtad (2016-05-10) från: http://www.dn.se/nyheter/politik/invandring-den-

viktigaste-fragan-for-valjarna/

Elfström I, Nilsson B, Sterner L & Wehner-Godée C (2014) Barn och naturvetenskap –

upptäcka, utforska och lära i förskola och skola Stockholm: Liber AB

Gren, J (2007) Etik i pedagogiskt vardagsarbete Stockholm: Liber AB

Holmström, L (2016) Skolverket inför riktmärken för barngrupper i förskolan Lärarnas

tidning. Hämtad (2016-05-12) från: http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-

tidning/2016/02/12/skolverket-infor-riktmarken-barngrupper-forskolan

Johansson, B & Svedner P-O (2010). Examensarbete i lärarutbildningen Uppsala:

Kunskapsföretaget AB

Kroksmark T (red.) (2011) Den tidlösa pedagogiken Lund: Studentlitteratur AB

Løkken, G & Søbstad, F (1995) Observationer och intervju i förskolan Lund: Studentlitteratur

AB

Rosén, H (2016-02-10) Myndigheter slår larm om mottagande Dagens nyheter.

Hämtad (2016-05-10) från: http://www.dn.se/nyheter/sverige/myndigheter-slar-larm-

om-mottagande/

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö 98 (Rev. uppl.). Stockholm: Skolverket

Specialpedagogiska skolmyndigheten (2012) Tecken som AKK Hämtad: (2016-05-09) från:

https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/sprak-och-

kommunikation/alternativ-och-kompletterande-kommunikation/manuell-och-

kroppsnara-akk2/tecken-som-akk/

26

Strömsted, J (2015-11-28) ”Jag famlar efter det konkreta i en värld som påstås vara ny”

Expressen: Krönika

Hämtad (2016-05-09) från: http://www.expressen.se/kronikorer/jenny-stromstedt/jag-

famlar-efter-det-konkreta-i-en-varld-som-pastas-vara-ny/

Thornberg, R (2004) Lärarens fostrande roll i den värdepedagogiska praktiken. I Colnerud, G

& Hägglund, S (red) (2004) Etiska lärare – moraliska barn. Forskning kring

värdefrågor i skolans praktik. Linköping: Linköpings universitet, UniTryck

Thornberg, R (2006) Värdepedagogik i skolans vardag – interaktivt regelarbete mellan lärare

och elever Linköping: LiU-Tryck

Thornberg, R & Johansson, E (2014) Värdepedagogik – Etik och demokrati i förskola och

skola. Stockholm: Liber AB

Thornberg, T & Oğuz, E (2013) Theachers´views on values education: A qualitativa study in

Sweden and Turkey. I International journal of education research, (59), 1, s.49-56.

Hämtad (2016-05-10) från: http://liu.diva-

portal.org/smash/get/diva2:615981/FULLTEXT01.pdf

Unicef Sverige (2009). Barnkonventionen: Fn:s konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: Unicef Sverige

Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed (Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

27

Bilaga 1: Information/samtycke

Hej!

Mitt namn är Erika Henriksson. Jag läser förskollärarprogrammet på Karlstads universitet och

är nu inne på näst sista terminen (6 av 7). Jag skriver nu mitt examensarbete med fokus på att

undersöka hur förskollärare på olika sätt arbetar med barns lika värde.

Syftet med min studie är att se hur förskollärare jobbar för att bemöta alla barn grundat på

tanken att alla är lika mycket värda samt att se hur man som enskild pedagog och som

arbetslag jobbar för att visa på allas lika värde. Jag har läst in mig på litteratur som behandlar

teorier och forskning kring ämnet men för att få ytterligare kunskap vill jag intervjua dig som

verksam förskollärare.

Intervjun kommer att spelas in och under intervjun kommer jag att ta hänsyn till de

forskningsetiska principer som Vetenskapsrådet tagit fram. I korthet innebär detta att intervjun

är helt frivillig och du får när som helst välja att avbryta intervjun och välja att avstå om det är

någon fråga du inte vill svara på. Allt som sägs under intervjun kommer endast att användas

av mig som en del av det material jag har till min studie. Materialet från intervjuerna kommer

att bearbetas konfidentiellt vilket betyder att fiktiva namn och anonymitet kommer att

användas i studien. Mer information om dessa principer kan ni läsa på vr.se.

När min studie är klar kommer den att publiceras och finnas att läsa på biblioteket på

Karlstads universitet.

Jag samtycker härmed till att delta i Erikas studie om förskollärares arbete med barns lika

värde. Trots underskrift kan jag när som helst avbryta mitt deltagande i studien. Jag

godkänner härmed även att intervjun spelas in.

Namn:_________________________________________________

Underskrift:_____________________________________________

Datum:_________

Har ni några frågor eller funderingar så kontakta mig gärna!

Med vänliga hälsningar

Erika Henriksson

******@hotmail.com

072-*****

28

Bilaga 2: Intervjuguide

Intervjuguide

Information:

1. Hur länge har du jobbat som förskollärare?

2. Hur länge har du arbetat tillsammans med detta arbetslag?

3. Vilken ålder har barnen på din avdelning?

4. Hur många barn är det i din barngrupp?

Hur gör förskollärare konkret för att bemöta alla barn utifrån tanken att alla är lika

mycket värda?

5. Hur gör du för att ”se” varje barn?

-Kan du ge exempel på en/flera situationer?

-Hinner du prata med varje barn varje dag? Vilka situationer?

6. Upplever du att det finns situationer som gör det svårare för dig att ”se” varje barn?

-Kan du beskriva en situation?

-Hur kommer det sig tror du?

7. Upplever du att det finns situationer där det är lättare för dig att ”se” varje barn?

-Kan du beskriva en situation?

-Hur kommer det sig tror du?

8. Vad betyder det att bemöta barn utifrån allas lika värde?

9. Med utgångspunkten att alla är lika mycket värda, vilka problem kan uppstå i mötet

med barnen?

-Hur kan man göra för att lösa dem?

-Hur kan man arbeta för att undvika dem?

Hur arbetar förskollärare med att skapa en förståelse hos barnen för alla

människors lika värde?

10. Hur ser du på barn?

11. Vad betyder allas lika värde för dig?

12. Hur tycker du att man som arbetslag kan jobba för att visa barnen att alla är lika

mycket värda?

13. Hur vill du jobba för att skapa en förståelse hos barnen för allas lika värde?

14. Hur jobbar ni som arbetslag för att uppmärksamma barnen på allas lika värde?

29

Övrigt:

Är det något du vill tillägga?