hagstofan.s3.amazonaws.comnordic statistical yearbook 2007 nord 2007:1 nordisk statistisk årsbok...

Nordic Statistical Yearbook 2007

Nord 2007:1

Nordisk

statistiskårsbok

Nordic

StatisticalYearbook

2007

CD-ROM with database included

Store Strandstræde 18DK-1255 København Kwww.norden.org

Nordic Statistical Yearbook 2007 is publishedfor the 45th time. It is a reference book contai-ning comprehensive and easily accessible sta-tistics of various aspects of social life in thefive Nordic countries, i.e. Denmark, Finland,Iceland, Norway and Sweden. In addition dataare also presented on the selfgoverningregions, i.e. the Faroe Islands, Greenland andthe Åland Islands. The aim of the yearbook is,as far as possible, to present comparable dataon the Nordic countries. Additional tables onCD-ROM supplement the Nordic StatisticalYearbook.

Nordisk statistisk årsbok utkommer nu för45:e gången. Årsboken är en uppslagsbok, somavser vara en sammanfattande och överskåd-lig redovisning av statistik över samhällsför-hållandena i de fem nordiska ländernaDanmark, Finland, Island, Norge och Sverige.I många av tabellerna redovisas också uppgif-ter om de självstyrande områdena Färöarna,Grönland och Åland. Syftet med årsboken äratt lägga fram sinsemellan jämförbarauppgifter om de nordiska länderna.Ytterligare tabeller finns på den CD-ROM sommedföljer Nordisk statistisk årsbok 2007.

Nordic

StatisticalYearbook 2007

Nordisk

statistiskårsbok 2007

ISBN 978-92-893-1551-7

20109-Cover_Arco.qxd 21/09/07 9:55 Side 1


Nordisk statistisk årsbok 2007

Volume 45

Edited by Ulla Agerskov

Statistics Denmark

Nord 2007:1

2 Nordic Statistical Yearbook 2007

Nordic Statistical Yearbook 2007 Nordisk statistisk årsbok 2007 ISBN 978-92-893-1551-7 ISSN 1398-0017

Nord 2007:001 ISSN 0903-7004 © Nordic Council of Ministers, Copenhagen 2007 Design: sisterbrandt designstue, Copenhagen Print: Arco Grafisk A/S, Skive, Denmark Copies: 2 500 Printed on paper approved by Nordic Environmental Labelling. This publication can be ordered on www.norden.org/order. Other Nordic publications are available at www.norden.org/publications Main suppliers of data: The Nordic national statistical institutes. Editor: Ulla Agerskov, Statistics Denmark. Secretariat: Leila Chéhadé, Statistics Denmark. Layout: Ulla Agerskov, Leila Chéhadé, Jan Folvig and Jan Vibe, Statistics Denmark. Maps: LIBER KARTOR, Stockholm. Printed in Denmark

Nordic Council of Ministers Nordic Council Store Strandstræde 18 Store Strandstræde 18 DK-1255 Copenhagen K DK-1255 Copenhagen K Phone (+45) 3396 0200 Phone (+45) 3396 0400 Fax (+45) 3396 0202 Fax (+45) 3311 1870 www.norden.org www.norden.org Nordic co-operation Nordic cooperation is one of the world’s most ex-tensive forms of regional collaboration, involving Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, and three autonomous areas: the Faroe Islands, Green-land, and Åland. Nordic cooperation has firm tradi-tions in politics, the economy, and culture. It plays an important role in European and international col-laboration, and aims at creating a strong Nordic community in a strong Europe.

Nordic cooperation seeks to safeguard Nordic and regional interests and principles in the global com-munity. Common Nordic values help the region so-lidify its position as one of the world’s most in-novative and competitive.

TRYKSAG NR. 541- 618

Förord


Preface

The Nordic countries have much in common – their way of life, history, lan-guage and social structure. Many of these common features and the results of their joint efforts may be described by statistics. This is why the Nordic Council of Ministers publishes the Nordic Statistical Yearbook. Our ambition is to provide comparable statistics on the life in the Nordic countries – to shed light on the similarities and the differences. Against the background of globalization, data on conditions in the Nordic in relation to other Western European countries are also provided in a number of areas. The emphasis has been on making the data easy to understand and relevant to the way we live, which provides the publication with a variety of uses. Since 1997, the Nordic Council of Ministers has, pursuant to an agreement with Statistics Denmark, established and maintained a data bank of statistics supplied by the Nordic statistical institutes. Data for the Yearbook are extracted from this data bank. The publication includes a CD-ROM containing much more detailed infor-mation from the data bank than is provided in printed form. In particular, longer time series may be found on the CD-ROM, offering countless possibilities of making interesting analyses. The statistics included in the Nordic Statistical Yearbook may also help illuminate the focus of this year’s agenda for the Nordic Council of Ministers under the Finnish chairmanship: The Finnish Programme strives to strengthen the Nordic region in order to meet the challenges of globalisation. The programme stresses the importance of guaranteeing the success of the Nordic model, by further developing competitiveness and welfare. The programme prioritises key factors such as education, culture, health and social services as well as gender equality, at the same time as promoting the Nordic countries’ visibility in a global context. Enjoy your reading! Halldór Ásgrímsson Secretary-General Nordic Council of Ministers Copenhagen, October 2007

Preface


Förord

De nordiska länderna har mycket gemensamt – livsstil, historia, språk och samhällsstruktur. Detta lägger grunden för en unik tradition av att samarbeta. Mycket av detta kan beskrivas med statistik, vilket är anledningen till att Nordiska ministerrådet ger ut Nordisk statistisk årsbok. Ambitionen är att presentera jämförbar statistik om livet och livsvillkoren i de nordiska länderna – att belysa likheterna och skillnaderna. I ljuset av globa-liseringen anges också de nordiska ländernas förhållande till det övriga Västeuropa på en rad områden. Stor vikt har lagts på att göra uppgifterna lätta att förstå och relevanta för det sätt på vilket vi lever. På så vis kan boken få många användnings-områden. Sedan 1997 har Nordiska ministerrådet en överenskommelse med Danmarks Stati-stik om att upprätta och underhålla en statistisk databas med hjälp av de nordiska statistikbyråerna. Uppgifterna i årsboken kommer från denna databas. Boken inne-håller en cd-romskiva med uppgifter från databasen som är mer detaljerade än de som publiceras i själva boken. I synnerhet innehåller skivan längre tidsserier, som ger otaliga möjligheter till intressanta analyser. Uppgifterna i Nordisk statistisk årsbok hjälper till att belysa frågor i årets finska ordförandeprogram för Nordiska ministerrådet: I det finska programmet strävar man efter att förstärka Nordens möjligheter att svara på de globala utmaningarna. I programmet framhävs vikten av att man garanterar att den nordiska modellen fungerar. Man lyfter därvid fram behovet av att konkurrenskraft och välfärd utvecklas vidare. Utbildning, kultur, social- och hälsovårdstjänster samt jämställd-het betonas samtidigt som uppmärksamhet ägnas åt att främja Nordens synlighet världen över. Mycket nöje med läsningen! Halldór Ásgrímsson Generalsekreterare Nordiska ministerrådet Köpenhamn i oktober 2007

Innehåll

Nordic Statistical Yearbook 2007 5

Contents

Preface ............................................................................................................. 3 Introduction to the Nordic countries ................................................................ 9 Facts about the Nordic countries...................................................................... 16 Statistics: Environment ............................................................................................... 33 Population................................................................................................... 51 Health and causes of death ......................................................................... 83 Income and social protection...................................................................... 95 Housing and consumption ......................................................................... 111 Education.................................................................................................... 119 Labour market ............................................................................................ 135 Culture and leisure...................................................................................... 149 Elections ..................................................................................................... 157 Prices and exchange rates ........................................................................... 169 National accounts and balance of payments............................................... 183 Foreign trade............................................................................................... 199 Public finance ............................................................................................. 217 Research and development ......................................................................... 225 The primary sector...................................................................................... 231 Manufacturing ............................................................................................ 255 Building and construction........................................................................... 261 Services and tourism................................................................................... 267 Information and communication technology.............................................. 277 Appendix 1: Nordic co-operation .................................................................... 285 Appendix 2: User guide ................................................................................... 289 Appendix 3: Installation of the CD-ROM “Nordic Statistics 2007”................ 294 Appendix 4: Contents of the CD-ROM ”Nordic Statistics 2007” ................... 295 Appendix 5: Geonomenclature ........................................................................ 301 Appendix 6: Classification of commodities..................................................... 303 Definitions and glossary – English .................................................................. 307 Definitions and glossary – Swedish ................................................................. 321 Subject index – Swedish .................................................................................. 335 Subject index – English ................................................................................... 343 Throughout the book the following symbols and country codes are used: Symbols Country codes Nil Less than half Not applicable Data not available

- 0 . ..

Denmark: DK Faroe Islands: FO Greenland: GL Finland: FI

Åland: AX Iceland: IS Norway: NO Sweden: SE

To describe the different countries in the figures following colours are used: Denmark: Greenland: Åland: Norway:

Faroe Islands: Finland: Iceland: Sweden:

Contents


Innehåll

Förord ............................................................................................................... 4 Introduktion till de nordiska länderna .............................................................. 13 Fakta om de nordiska länderna......................................................................... 16 Statistik: Natur och miljö............................................................................................ 36 Befolkning................................................................................................... 55 Hälsa och dödsorsaker................................................................................. 84 Inkomst och social trygghet......................................................................... 97 Bostäder och konsumtion ............................................................................ 112 Utbildning.................................................................................................... 121 Arbetsmarknad ............................................................................................ 136 Kultur och fritid........................................................................................... 150 Val ............................................................................................................... 158 Priser och växelkurser ................................................................................. 172 Nationalräkenskaper och betalningsbalans.................................................. 185 Utrikeshandel............................................................................................... 200 Offentliga finanser....................................................................................... 218 Forskning och utveckling ............................................................................ 226 Basnäringarna.............................................................................................. 234 Tillverkningsindustri .................................................................................. 256 Byggsektorn................................................................................................. 261 Service och turism ....................................................................................... 268 Informationsteknologi ................................................................................. 278 Bilaga 1: Nordiskt samarbete ........................................................................... 287 Bilaga 2: Användarhandledning ....................................................................... 291 Bilaga 3: Installation av Cd-romskivan ”Nordic Statistics 2007”.................. .. 294 Bilaga 4: Innehåll av Cd-romskivan ”Nordic Statistics 2007” ”.................. .... 295 Bilaga 5: Geonomenklatur................................................................................ 301 Bilaga 6: Varugrupper ...................................................................................... 303 Definitioner och ordlista – engelska................................................................. 307 Definitioner och ordlista – svenska .................................................................. 321 Sakregister – svenska ....................................................................................... 335 Sakregister – engelska ...................................................................................... 343 Följande symboler och landskoder används genomgående i boken: Symboler Landskoder Noll Mindre än hälften Inte tillämpligt Uppgift saknas

- 0 . ..

Danmark: DK Färöarna: FO Grönland: GL Finland: FI

Åland: AX Island: IS Norge: NO Sverige: SE

Följande färger används för att beskriva de olika länderna i figurerna: Danmark: Grönland: Åland: Norge:

Färöarna: Finland: Island: Sverige:


Table 1 The Nordic region in an international context – key figures Norden i ett internationellt sammanhang – nyckeltal

Norden Euro-13 United States Japan Total area, 1 000 sq km 3 428 2 589 9 631 378 Total areal, 1 000 km2 Land area, 1 000 sq km 1 561 2 557 9 162 375 Landareal, 1 000 km2

Arable land (2004) % of land area 18.8 24.7 18.0 11.6

Åkermark (2004), % av landarealen

Population 2006, million 25.0 316.6 301.0 127.8 Folkmängd 2006, miljoner

Inhabitants per sq km 16 123 33 341 Invånare per km2 Fertility rate (2005) 1.9 1.5 2.1 1.4 Fertilitet (2005)

Part of population (2004) 0-14 years, % 18.3 15.6 20.9 14.1

Andel invånare 0-14 år i %

Part of population (2004) 65+ years, % 15.9 17.5 12.3 19.2

Andel invånare 65+ år, %

Life expectancy (2005): men, years

women, years 77 82

75 82

75 80

79 86

Medellivslängd (2005): År, män År, kvinnor

Production of energy,

1000 tons oil equiv.(2005) 317 900 448 286 1 614 900 97 500 Energiproduktion, 1000 ton oljeekvivalenter

Consumption of energy per person, kg oil equiv. 5 767 3 932 7 910 4 180

Konsumtion av energi per person (2004)

Emission of greenhouse gases, tons CO2 equiv.

per person (2004) 11.7 11.0 24.6 10.6

Utsläpp av växthus- gaser, CO2-ekvivalenter ton per person (2004)

GDP,

billion euro (2006) 974 8 407 10 509 3 477 BNP, miljarder euro (2006)

GDP per capita, PPP-euro (2006) 31 855 26 000 36 300 26 700

BNP per person i PPP euro (2006)

Balance of payments, current account surplus

% of GDP (2006) 6.2 -0.0 -6.5 3.9

Betalningsbalans överskott i 2006 i % av BNP

General government

debt ult. 2006,% of GDP 50.9 69.0 60.9 176.2 Off. sektorns skulder 31.12. 2006, %. av BNP

General govern. public surplus 2006, % of GDP 5.6 -1.6 -2.3 -4,6

Offentliga sektorns överskott, % av BNP

Labour force participation

rate, % (2005), men women

80.5 74.9

78.5 62.6

81.7 70.1

85.0 60.4

Relativa arbetskraftstal, män kvinnor

Unemployment rate, % (2006) 6.6 7.9 4.6 4.1

Arbetslöshet % (2006)

Average hours worked per week (1995-99) 35-38 32-40 41 47

Arbetstid (1995-99) timmar per vecka

Tax burden (2004),

total taxes as % of GDP 47.9 40.5 25.4 25.3 Skattetryck, % (2004) Tax on personal income,

% of GDP 16.6 10.4 9.0 4.4 Skatt på personlig inkomst, % av BNP

Sources: World Development Indicators 2006, the World Bank. Eurostat, Economic Survey of Europe, 2006, no. 1, United Nations. OECD Economic Outlook, Vol. 2007-1, No. 80, December 2006 OECD. UNFCCC. Nordic Statistical Database, WHO, Core Health Indicators. Note: Where statistics do not give figures for total Norden, figures are calculated as weight averages, using population as weighing basis. Norden comprises Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden and the three autonomous areas of the Faroe Islands, Greenland and Åland. Euro-13 is the 13 countries that have euro as their common currency. Land area is the ice-free area. Not: I de fall där siffrorna inte anger samlad statistik för Norden, har de framräknats som ett viktat genomsnitt med utgångspunkt från folkmängden. Norden inkluderar Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland. Euro-13 avser de 13 länder som har infört euron som gemensam valuta. Landytan avser den yta som inte är täckt av landis eller vatten.

De nordiska länderna


The Nordic countries

The Nordic countries are comprised of Denmark, the Faroe Islands, Greenland, Finland, Åland, Iceland, Norway and Sweden. The Faroe Islands and Greenland are both part of the Kingdom of Denmark, while Åland is part of the Republic of Finland. Like Denmark, Norway and Sweden are monarchies, while Iceland and Finland are republics. Irrespective of their form of government, all heads of state have relatively limited powers in the Nordic countries. All the coun-tries have democratic constitutions, drawn up in the 19th century, all of which, except for the Norwegian constitution, have been amended several times.

Languages Danish, Norwegian and Swedish are related languages and, to a certain extent, their speakers understand one another. In addition, these three languages have many dialects. Faroese and Icelandic are also related to these languages but are not im-mediately understood by Danes, Finns, Swedes or Norwegians, excepting a few speakers of certain West Norwegian dialects. To a large extent, people from the Faroe Islands and Iceland can understand each other. Swedish is spoken not only in Sweden but also in Åland and along some coastal regions of Finland. Greenlandic, an Inuit language, is the primary language of Greenland and is, in addition to Dan-ish, the official language of Greenland. The same is the case in the Faroe Islands, where Faroese is the primary language and both Faroese and Danish are official languages. Finnish belongs to an entirely different language family – the Fenno-Ugrian language family – from the rest of the Nordic languages. The Saami language, spoken by an ethnic group living in the northern part of Finland, Norway, Sweden and Russia, is related to Finnish. However, the Samic language is not understood by speakers of Finnish. The Inuit language spoken in Greenland is also entirely different from the other Nordic languages.

The land Denmark is comprised of the Jutland peninsula and the archipelago at the entrance to the Baltic Sea, containing almost 500 islands of which approximately 100 are inhabited. Denmark is a lowland country covered by green morainic hills, shaped by the glaciers that once covered Northern Europe. There are no heights above 200 meters. The natural vegetation includes deciduous or hardwood forests consisting of oak, elm, beech and lime. However, since Denmark borders the coniferous belt, plantations of spruce and fir thrive. The soil and climate are very well suited for grain and other agricultural products. More than 60 per cent of the land area is made up of arable land and gardens. The Faroe Islands, situated between Iceland and the Shetland Islands, consist of 18 islands (of which 17 are inhabited) and numerous islets and reefs. Comprised of volcanic rocks covered by a thin layer of moraine or peat soil, the islands rise up sharply, directly from the ocean. The coasts are indented with deep fjords and strong tidal currents agitate the narrow passages between the islands. The natural vegetation includes moss, grass and mountain bog. The islands are naturally tree-less, but hardy trees have been planted in sheltered parts. Farming is almost en-tirely limited to fodder crops for animal production.

The Nordic countries


Greenland is the largest island in the world, but only a small part of it is ice-free and suitable for permanent settlements. The ice-free part of Greenland, which is inhabited, contains a mountainous arctic landscape. The inland ice covers some 80 per cent of the total landmass. The vegetation in Greenland is represented mainly by tundra types, including heather, birch, willow and alder scrub together with sedge, cotton grass, and lichen. The short summer in Greenland produces a relatively rich plant life. In southernmost Greenland, winter hay is grown for sheep and, along the western coast, such vegetables as radishes, cabbage, and lettuce are raised, as well as potatoes in the extreme south. Finland is strewn with thousands of lakes. Almost 70 per cent of Finland is covered by forest. The natural vegetation of Finland is coniferous. South of the Polar Circle, Finland is a lowland country with no heights above 300 meters. Most of the lowlands consist of a rocky subsoil covered by a thin layer of topsoil, and this is where you find the major part of Finland's arable land. Because of the thin layer of topsoil and the low temperatures in the north, the opportunities for farming are very limited. North of the Polar Circle, there are mountainous areas with heights up to 1 300 metres. Åland has a typical archipelago landscape which consists of approximately 6 700 islands larger than 0.25 ha and about 20 000 islands of less than 0.25 ha. 60 of the large islands are inhabited. The landscape consists to a large extent of slopes of naked rock formed as the land rose from the sea. The bedrock on mainland Åland is mostly red rapakivi granites covered by quaternary deposits of moraine, clay, sand, moor and turf ground. The mild coastal climate and the calcareous, fertile soil favours the cultivating of grain, vegetables and fruit orchards, as well as it contributes to a rich flora, also including a large number of different orchids. Barely 60 per cent of the land area is covered by forest. The pine trees (50 per cent) dominate, whilst the rest is shared evenly between spruce and deciduous forest. With its lava-covered plateaus, volcanoes, geysers and glaciers, the Icelandic landscape has little resemblance to any other part of the Nordic countries. Iceland has more hot springs and geysers than any other country in the world. The country is located on the border between a tundra vegetation zone of treeless plains and a zone of coniferous forests. However, remnants of large birch forests may be found in many places. Bogs and moors are extensive. Only approximately one-fourth of the country is covered by vegetation and a mere 1 per cent by trees. Only 1 per cent of Iceland consists of arable land and gardens. The growing season in Iceland is very short and, therefore, agricultural production is largely connected to animal husbandry, as the cultivation of hay and other fodder crops makes optimal use of the scarce arable land. Norway is mountainous with lush valleys. It contains large mountain plateaus and a coastline, cut by deep fjords, with numerous scattered islands. The largest mountain plateau, the Hardangervidda, 1 000 meters above sea level, is found in the southern part of Norway. A little more than 20 per cent of Norway is covered by forest. Thick forests of spruce and pine dominate in the broad glacial valleys. In these forests, the ground is carpeted with leafy mosses and heather. A rich variety of deciduous trees – notably, birch, ash, rowan, and aspen – grow even on the steep hillsides. The precipitous mountainsides make farming with use of modern farming equipment virtually impossible or, at the very least, difficult. Only approximately 3 per cent of the land is arable. The more extensive areas of farmland are found mainly in the Oslo region and east and south of Trondheim.



Sweden has lowlands resembling those of Denmark and Finland but also moun-tainous regions, which are not as rugged and steep as those found in Norway. Swe-den has a very rocky coastline with hundreds of small, sometimes wooded, islands. This type of coast, known as the "skärgård", is found both in the east and the west, especially around Gothenburg and Stockholm. More than half of the land area of Sweden is covered by predominantly coniferous forest. Spruce and pine are abun-dant in the north and the Småland highlands. But other vegetational zones are found. In descending order of altitude and latitude, the general vegetational zones are alpine regions, birch, the coniferous forest region, and a beech region in the south. Farming conditions vary considerably from the south, with a growing season of seven months, to the north, where the growing season lasts only four months. However, due to the relatively high temperatures and long daylight hours during the summer, farming is possible quite far north.

Climate The climate in the Nordic countries is determined by two conditions: their location relatively far north and their proximity to the Gulf Stream of the Atlantic Ocean. Their location means that, during the coldest months, average temperatures are fairly low, around or below 0° C, and that none of the countries has an average summer temperature of more than slightly above 19° C, measured as an average over the years from 1961-1990. In Norway and Sweden, where landmasses stretch from the far south to the far north, there are large differences between temperatures in the south and in the north, especially during the winter. The inner parts of Nor-way, Sweden and Finland have a distinct continental climate characterized by cold winters and warm summers, while Denmark, the Faroe Islands and Åland are dominated by a distinct coastal climate. The proximity of the warm Gulf Stream implies that temperatures are relatively high in Iceland, the Faroe Islands and the near-shore areas of Norway when the degrees of latitude are taken into considera-tion. Precipitation varies enormously in the Nordic countries. Within Greenland and Norway, the variations are very pronounced. In Greenland, precipitation varies from over 1 400 mm in the southwest to less than 200 mm in the northeast, where some areas might be labelled "arctic deserts". In Norway, precipitation varies from more than 4 000 mm in western Norway – which is one of the wettest areas in Europe – to less than 300 mm in the interior eastern Norway and the Finnmark Plateau. The dominant western winds bring large amounts of rain to the mountain-ous west coast of both countries, while their eastern valleys stay dry. Denmark and large parts of Finland and Sweden have a humid climate, while Iceland and the Faroe Islands have an extremely humid climate.

Size of the Nordic countries The idea of the size of the Nordic countries varies – depending on the measure used. In terms of area, Greenland is by far the largest. Even if only Greenland’s ice-free area is considered, the country has the same size as Sweden, while Den-mark accounts for only 3 per cent of total Nordic ice-free land area, and Iceland for 6 per cent only. If, on the other hand, the cultivated area is considered, Denmark accounts for one-third, Greenland then accounts for an extremely small proportion, and Norway for only 10 per cent. In terms of population, Sweden is the largest



country with 37 per cent of the Nordic population, followed by Denmark, Finland, Norway and Iceland. However, if the size of the economy, measured as the gross national income is considered, Norway is more important than both Denmark and Finland – only surpassed by Sweden. Nordic region after the countries’ area, population and economy Norden fördelat efter ländernas areal, befolkning och ekonomi Ice-free land area Cultivated land area Isfri landareal Odlad landareal

3%

27%

19%

6%

19%

26%

0%

0%

30%

0%

0%

27%

10%

31%

0%2%

Population Gross national income Folkmängd Bruttonationalinkomst

22%

0%

0%

21%

19%

37%

0%1%

23%

0%

0%

18%

26%

32%

0%1%

Denmark Faroe Islands Greenland Finland Åland Iceland Norw ay Sw eden

Area01 and Area02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2004. Popu01: DK, FO, GL, FI, IS, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland.


De nordiska länderna består av Danmark, Färöarna, Grönland, Finland, Åland, Island, Norge och Sverige. Färöarna och Grönland är båda en del av kunga-riket Danmark, medan Åland är en del av republiken Finland. I likhet med Dan-mark är Norge och Sverige monarkier. Island är liksom Finland en republik. Obe-



roende av statsskicket har statsöverhuvudena relativt liten makt i de nordiska län-derna. Alla länderna har demokratiska författningar som är från 1800-talet. Med undantag av den norska författningen har alla ändrats ett flertal gånger. Parlamen-ten i de nordiska länderna och de självstyrande områdena varierar i storlek från 30 medlemmar i Ålands lagting till 349 ledamöter i Sveriges riksdag.

Språk Danska, norska och svenska är närbesläktade språk, och de som talar något av dem förstår varandra i viss utsträckning. Därutöver har de tre språken många dialekter. Färöiska och isländska är också besläktade med dessa språk men kan inte spontant förstås av danskar, finländare, svenskar eller norrmän. Det enda undantaget är ett fåtal personer som talar vissa dialekter i västra Norge. De som talar färöiska och isländska förstår varandra till stor del. Svenska talas också på Åland och i vissa kustregioner i Finland. Danska och grönländska är de officiella språken på Grön-land och danska och färöiska är de officiella språken på Färöarna. Finska tillhör en helt annan språkfamilj än de andra nordiska språken. Det samiska språket, som talas av en etnisk grupp som bor i de nordliga delarna av Finland, Norge, Sverige och Ryssland, är besläktat med finska. Personer som talar finska kan emellertid inte förstå samiska. Grönländska är också totalt skilt från de övriga nordiska språken.

Landet Danmark består av den jylländska halvön och skärgården vid inloppet till Östersjön med nästan 500 öar, av vilka omkring 100 är bebodda. Danmark är ett lågland, som täcks av gröna rullstensåsar. Dessa har formats av den inlandsis som en gång täckte Nordeuropa. Det finns inga höjder på mer än 200 meter. Den naturliga vegetatio-nen inbegriper lövskogar med bland annat hårda träslag som ek, alm, bok och lind, men eftersom Danmark gränsar till barrskogsbältet trivs även odlingar av gran och tall. Jorden och klimatet är mycket väl lämpade för odling av spannmål och andra jordbruksprodukter. Mer än 60 procent av landarealen utgörs av åkermark och trädgårdar. Färöarna, som ligger mellan Island och Shetlandsöarna, utgörs av arton öar (varav sjutton bebodda) och ett stort antal holmar och skär. De består av vulkaniska klippor täckta av ett tunt lager morän eller torvjord som reser sig höga och branta direkt ur havet. Kustlinjen bryts av djupa fjordar, och de trånga sunden mellan öarna rörs upp av tidvattnet. Den naturliga vegetationen är mossa, gräs och vit-mossa. Öarna är naturligt trädlösa, men härdiga träd har planterats på skyddade delar. Jordbruket är nästan helt begränsat till foderväxter för djuruppfödning. Grönland är den största ön i världen, men endast en liten del av landet är isfri och lämpad för permanent bosättning. Den isfria delen av landet, som är bebodd, utgörs av ett arktiskt bergslandskap. Inlandsisen täcker omkring 80 procent av den totala landarealen. Vegetationen på Grönland består huvudsakligen av tundraarter som exempelvis buskar av ljung, björk, pil och al tillsammans med halvgräs, äng-sull och lavar. Den korta sommaren på Grönland ger ett relativt rikt växtliv. I de sydligaste delarna av Grönland odlas vinterhö för fåren och längs den västra kusten grönsaker som rädisor, kål och sallad samt potatis längst i söder. Finland är översållat med 1 000-tals sjöar. Den naturliga vegetationen i Finland är tallskog, och nästan 70 procent av Finland är täckt av skog. Finland är – söder om polcirkeln – ett lågland, där det inte finns några höjder på mer än 300 meter.



Huvuddelen av låglandet består av berggrund täckt med ett tunt lager jord, och här finns största delen av Finlands åkerareal. I norr är möjligheterna till jordbruk be-gränsade på grund av det tunna lagret med mylla och de låga temperaturerna. Norr om polcirkeln finns bergsområden med höjder på upp till 1 300 meter. Åland är ett typiskt skärgårdslandskap bestående av ca 6 700 öar större än 0,25 hektar och ca 20 000 öar som är mindre än 0,25 hektar. Cirka 60 öar är bebodda. Landskapet består till stor del av hällmarker som bildats då landet stigit ur havet. Berggrunden på fasta Åland utgörs huvudsakligen av röd rapakivigranit som täcks in med kvartäravlagringar (jord) av morän, lera, sand, mo och torvmarker. Det milda havsklimatet och den kalkrika bördiga jordmånen gynnar odling av spann-mål, grönsaker och fruktträd samt bidrar till en rik flora med ett stort antal orkidéer. Knappt 60 procent av landarealen är täckt av skog, tallskogen (50 procent) domine-rar medan den resterande delen utgörs av lika delar gran- och lövskog. Det isländska landskapet med sina lavatäckta platåer, vulkaner, gejsrar och glaciärer påminner mycket lite om resten av de nordiska länderna. Island har fler varma källor och gejsrar än något annat land i världen. Landet ligger på gränsen mellan tundrazonen med trädlösa hedar och tallskogszonen, men rester av stora björkskogar finns på många ställen. Myrar och mossar är rikligt förekommande. Endast omkring en fjärdedel av landet är täckt med vegetation och bara en procent av träd. Endast en procent av Island består av åkermark och trädgårdar. Växtsäson-gen på Island är mycket kort. Jordbruksproduktionen är därför i huvudsak baserad på djuruppfödning, eftersom odling av hö och andra foderväxter maximalt utnyttjar den sparsamt förekommande åkermarken. Norge är bergigt med blomstrande dalar. Det består av stora bergsplatåer och en kustlinje som bryts av djupa fjordar med otaliga utspridda öar. Den största bergs-platån, Hardangervidda, ligger på 1 000 meters höjd över havet i den södra delen av Norge. Lite mer än 20 procent av Norge täcks av skog. Djupa gran- och tallsko-gar dominerar de breda glaciärdalarna. I dessa skogar är marken täckt med vitmos-sor och ljung. Ett rikt urval av lövträd – i synnerhet björk, ask, lind och asp – växer till och med på de branta bergssluttningarna. Dessa branta bergssluttningar gör jordbruk med modern utrustning näst intill omöjligt eller, i bästa fall, mycket svårt. Endast omkring tre procent av landet är odlingsbart. De större jordbruksområdena finns huvudsakligen i Osloområdet och öster och söder om Trondheim. Sverige har låglandsområden som påminner om dem i Danmark och Finland men också bergsområden, som dock inte är så karga och branta som de i Norge. Sverige har en mycket klippig kustlinje med hundratals små, ibland trädbeklädda öar. Denna typ av kust, som kallas skärgård, finns på både östra och västra sidan av landet, särskilt runt Göteborg och Stockholm. Mer än hälften av landarealen i Sve-rige täcks av huvudsakligen barrskog. Gran och tall förekommer rikligt i norr och på det småländska höglandet, men även andra vegetationszoner förekommer. Efter fallande höjd- och breddgrad är de allmänna vegetationszonerna alpina zonen, björkzonen, barrskogszonen och en bokzon i söder. Jordbruksförhållandena varie-rar väsentligt från de södra delarna med en växtsäsong på sju månader, till de norra där växtsäsongen endast varar fyra månader. På grund av de relativt höga tempe-raturerna och de långa dagarna med dagsljus under sommartiden är det emellertid möjligt att idka jordbruk rätt långt norrut.



Klimat Klimatet i de nordiska länderna bestäms av två faktorer: läget relativt långt norrut och närheten till Atlanten och Golfströmmen. Läget medför att medeltemperatu-rerna är ganska låga, runt eller under 0° C under de kallaste månaderna. Inget av länderna hade en sommarmedeltemperatur på mer än något över 19° C i genomsnitt under åren 1961–1990. I Norge och Sverige, där landarealen sträcker sig från långt i söder till långt i norr, finns stora skillnader mellan temperaturerna i söder och i norr, särskilt under vintern. De inre delarna av Norge, Sverige och Finland har utpräglat inlandsklimat med kalla vintrar och varma somrar. Danmark, Färöarna och Åland har däremot uteslutande kustklimat. För Island, Färöarna och de kust-nära delarna av Norge gör närheten till den varma Golfströmmen att temperaturen är relativt hög med hänsyn till latituderna. Nederbörden varierar oerhört mycket i de nordiska länderna. På Grönland och i Norge är skillnaderna mycket uttalade. På Grönland varierar nederbörden från över 1 400 mm i sydväst till mindre än 200 mm i nordöst, där vissa områden skulle kunna kategoriseras som "arktiska öknar". I Norge varierar nederbörden från mer än 4 000 mm i västra Norge – som är ett av de mest nederbördsrika områdena i Europa – till mindre än 300 mm i det inre av östra Norge och Finnmarksplatån. Den dominerande västanvinden för med sig stora mängder regn till den bergiga västkusten i både Grönland och Norge, medan de östra dalarna förblir torra. Dan-mark och stora delar av Finland och Sverige har ett fuktigt klimat, medan Island och Färöarna har ett extremt fuktigt klimat.

De nordiska ländernas storlek Bilden av de nordiska ländernas storlek ser mycket olika ut beroende på vilken måttstock man använder. Ytmässigt är Grönland utan jämförelse det största områ-det i Norden. Även om man bara ser på den isfria landarealen, är Grönland lika stort som Sverige, medan t.ex. Danmark endast utgör tre procent av den totala isfria landarealen i Norden, och Island sex procent. Ser man i stället på odlad areal, utgör Danmark en tredjedel av hela Norden, medan Grönland utgör en försvinnande liten del och Norge bara tio procent. Befolkningsmässigt är Sverige klart det största landet med 37 procent av Nor-dens befolkning följt av Danmark, Finland, Norge och Island. Ser man emellertid i stället på ekonomins storlek mätt efter bruttonationalinkomsten är Norge större än både Danmark och Finland – endast överträffat av Sverige.

Facts about the Nordic countries


Fakta om de nordiska länderna


Denmark

Total area 43 561 sq km Lakes and streams 671 sq km Land area 42 890 sq km Arable land and gardens 25 329 sq km Forests 5 294 sq km Largest lake Arresø – 30.9 sq km Highest point Yding Skovhøj – 172.5 m Coastline 7 314 km Mean temperature (1961-1990)

January 0.0° C July 15.6° C

Mean temperature (2007)

January 5.0°C July 15.7° C

Mean precipitation (1961-1990) 712 mm Precipitation Copenhagen (2006) 823 mm Population 1 January 2007 5 447 084 Population per sq km land area 1 January 2007

127.0

Capital population 1 January 2007

Copenhagen and Frederiksberg (municipalities) 1 595 933 Copenhagen (incl. suburbs) 2 1 636 749

Capital area population, per cent of total population

30.0 per cent

National holiday 5 June (Constitution Day 5 June 1849) Form of government Constitutional monarchy Parliament Folketinget (179 seats) Membership of EU Yes, from 1 January 1973 Membership of NATO Yes, from 4 April 1949 Head of state (as of September 2006) Queen Margrethe II Head of government (as of October 2006)

Prime Minister Anders Fogh Rasmussen (Liberal Democratic Party)

Currency Danish krone (DKK) Official website www.denmark.dk

1 Actually, Copenhagen has two capital municipalities: Copenhagen and Frederiksberg. 2 Copenhagen and Frederiksberg municipalities + the urban areas of the counties of Copenhagen, Frederiksborg and Roskilde.



Faroe Islands

Total area 1 393 sq km Highest point Slættaratindur 882 m Coastline 1 289 km Mean temperature Tórshavn (1961-1990)


Mean temperature Tórshavn (2007)


Mean precipitation Tórshavn (1961-1990)

1 284 mm

Precipitation Tórshavn (2006) 1 294 mm Population 1 January 2007 48 350 Population per square km total area, 1 January 2007

34.6


Tórshavn (municipality)1 19 339


40.0 per cent

National holiday 29 July (Olaifest) Form of government Home rule - within the kingdom of Denmark Parliament Lagtinget (32 seats) Membership of EU No Membership of NATO Yes Head of state (as of September 2006) Queen Margrethe II Head of government (as of October 2006)

Prime Minister Jóannes Eidesgaard (Social Democratic Party)

Currency Danish krone (DKK) Official website www.hagstova.fo

1Tórshavn municipality includes 6 villages, which are however geographically separated from Tórshavn and therefore not really a part of the city.



Greenland

Total area 2 166 086 sq km Icecap and glaciers 1 755 637 sq km Icefree area 410 449 sq km Highest point Gunnbjørns Fjeld 3 693 m Coastline 39 330 km Mean temperature (1961-1990) Aasiaat Tasiilaq

January -13.4° C / July 5.7° C January -7.5° C / July 6.4° C

Mean temperature (2007) Aasiaat Tasiilaq

January -9.6° C / July 8.3° C January -6.9° C / July 7.0° C

Mean precipitation (1961-1990) Aasiaat Tasiilaq

304 mm 984 mm

Precipitation (2006) Aasiaat Tasiilaq

352 mm 742 mm

Population 1 January 2007 56 648 Population per square km ice-free land area, 1 January 2007

0.14


Nuuk 15 0471


26.6 per cent

National holiday 21 June (longest day) Form of government Home rule – within the kingdom of

Denmark Parliament Landstinget (31 seats) Membership of EU From 1 January 1973 to 1 February 1985 Membership of NATO Since 1949 (due to the Danish membership) Head of state (as of September 2005) Queen Margrethe II Premier (as of October 2005)

Hans Enoksen (Siumut, Social Democratic Party)

Currency Danish krone (DKK) Official website www.statgreen.gl 1 Nuuk municipality.



Finland

Total area 338 417 sq km Lakes and streams 34 331 sq km Land area 304 086 sq km Arable land and gardens 22 918 sq km Forests 229 332 sq km Largest lake Saimaa 1 377 sq km Highest point Halti, Halditjåkko (Haldefjäll) 1 328 m Coastline 1 250 km Mean temperature Helsinki 1971-2000

January -4.2° C July 17.2° C

Mean temperature Helsinki (2006) January -3.6° C July 18.9° C

Mean precipitation Helsinki (1971-2000)

643 mm

Precipitation Helsinki (2005) 648 mm Population 1 January 2007 5 276 955 Population per square km land area 1 January 2007

17.4


Helsinki (municipality) 564 521 Helsinki (incl. suburbs)1 997 720


18.9 per cent

National holiday 6 December (Independence Day) Form of government Republic Parliament Riksdag (200 seats) Membership of EU Yes, from 1 January 1995 Membership of NATO No Head of state (as of September 2006) President Tarja Halonen Head of government (as of October 2006)

Prime Minister Matti Vanhanen (Center Party)

Currency Euro Official website www.finland.fi

1 Helsinki municipality + urban areas in Espoo – Esbo, Kauniainen – Grankulla, Vantaa – Vanda.



Åland

Total area (6 757 islands) 1 552 sq km Lakes and streams 25 sq km Land area 1 527 sq km Arable land and gardens 138 sq km Forests 890 sq km Largest lake Östra och Västra Kyrksundet

2.6 sq km Highest point Orrdalsklint 129 m Mean temperature (1971-2000) January -2.5° C

July 15.9° C Mean temperature (2006) January -2.3° C

July 17.6° C Mean precipitation Mariehamn (1971-2000)

553 mm

Precipitation Mariehamn (2006) 546 mm Population 1 January 2007 26 923 Population per square km land area 1 January 2007

17.6

Capital population 31 December 2006 Mariehamn1 10 824 Capital area population, per cent of total population

40.2 per cent

National holiday 9 June Form of government Home rule – within

the Republic of Finland Parliament Lagtinget (30 seats) Head of state (as of September 2006) President Tarja Halonen Head of Government (as of October 2006)

Lantrådet Roger Nordlund (Center Party)

Currency Euro Official website www.aland.ax

1 Mariehamn municipality.



Iceland

Total area 103 300 sq km Glaciers 11 000 sq km Lakes and streams 2 700 sq km Ice-free land area 89 600 sq km Arable land and gardens 1 290 sq km Forests 1 511 sq km Largest lake Þingvallavatn 82 sq km Coastline 4 970 km Highest point Hvannadalshnúkur 2 110 m Mean temperature Reykjavík 1961-1990


Mean temperature Reykjavík 2006 January 2.0° C July 11.1° C

Mean precipitation Reykjavík 1961-1990

799 mm

Precipitation Reykjavík 2006 890 mm Population 1 January 2007 307 672 Population per square km ice-free land area, 1 January 2007

3.4


Reykjavík (municipality) 116 642 Reykjavík (incl. suburbs)1 191 919


62.4 per cent

National holiday 17 June (Independence Day 17 June 1944) Form of Government Republic Parliament Alþingi or Althingi (63 seats) Membership of EU No, but member of EEA from 1 Jan. 1994 Membership of NATO Yes, from 4 April 1949 Head of state (as of September 2006) Ólafur Ragnar Grímsson Head of Government (as of October 2006)

Prime Minister Geir H. Haarde (Independence Party)

Currency Icelandic krona (ISK) Official website www.iceland.is 1 Reykjavík, Kópavogur, Seltjarnarnes, Garðabær, Hafnarfjörður, Mosfellsbær and Kjósarhreppur.



Norway

Total area1 323 802 sq km Lakes and streams 19 522 sq km Land area1 (incl. icecap area) 304 280 sq km Icecap area Arable land and gardens

3 170 8 617 sq km

Forests 120 000 sq km Largest lake Mjøsa 362 sq km Highest point Galdhøpiggen 2 469 m Coastline, mainland 25 148 km Mean temperature Oslo (1961-1990) January -4.3° C

July 16.4° C Mean temperature Oslo (2006) January -6.3° C

July 17.7° C Mean precipitation Oslo (1961-1990) 763 mm Precipitation Oslo 2006 930 mm Population 1 January 2007 4 681 134 Population per square km land area1 1 January 2007

15.4


Oslo (municipality) 548 617 Oslo (incl. suburbs)2 1 057 794


22.6 per cent

National holiday 17 May (Constitution Day 17 May 1814) Form of government Constitutional monarchy Parliament Stortinget (169 seats) Membership of EU No, but member of EEA from 1 Jan. 1994 Membership of NATO Yes, from 4 April 1949 Head of state (as of September 2007) King Harald V Head of government (as of September 2007)

Prime Minister Jens Stoltenberg (Social Democratic Party)

Currency Norwegian krone (NOK) Official website www.norway.no

1 Excluding Svalbard and Jan Mayen 2 Oslo municipality and Akershus county.



Sweden

Total area1 450 295 sq km Lakes and streams 39 960 sq km Land area (incl. icecap area) 410 335 sq km Icecap area Arable land and gardens

283 sq km 26 600 sq km

Forests 230 370 sq km Largest lake Vänern 5 490 sq km Highest point Kebnekaise 2 111 m Coastline, mainland 11 500 km Mean temperature Stockholm (1970-2000)


Mean temperature Stockholm (2006) January -2.3° C July 20.8° C

Mean precipitation Stockholm (1970-2000)

547 mm

Precipitation Stockholm (2006) 549 mm Population 1 January 2007 9 113 257 Population per square km land area (incl. icecap area) 1 January 2007

22.2


Stockholm (municipality) 782 885 Stockholm (incl. suburbs)2 1 918 104


21.0 per cent

National holiday 6 June (Swedish flag) Form of government Constitutional monarchy Parliament Riksdagen (349 seats) Membership of EU Yes, from 1 January 1995 Membership of NATO No Head of state (as of September 2006) King Carl XVI Gustaf Head of government (as of October 2006)

Prime Minister Fredrik Reinfeldt (Moderate Party)

Currency Swedish krona (SEK) Official website www.sweden.se 1 Incl. the greater lakes but excl. the area from the coastline to the territorial border, 81 502 km2. 2 Stockholm municipality + urban areas (municipalities): Botkyrka, Danderyd, Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka, Norrtälje, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Upplands Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö and Österåker.

Natur och miljö


Environment

Land use The Nordic countries comprise a total area of 3.5 million sq km. Even without Greenland and the Norwegian islands of Svalbard and Jan Mayen, the remaining part of the Nordic countries covers a vast area of 1.2 million sq km. This area is the size of Germany, France and Italy together. The Nordic region stretches over five time zones. To the east, the region borders on Russia, and in fair weather one can just make out the Canadian coastline to the west. To the south, its neighbours are Germany and Poland, and to the north: the Arctic Ocean. However, with a population of only 25 million, the region has one of the lowest population densities in the world. The low density is partly due to the fact that large parts of the Nordic countries are marginal areas, where nature puts limitations on settlement. Denmark (excluding the Faroe Islands and Greenland) has the highest popula-tion density in the Nordic countries with 127 people per sq km and, thus, differs significantly from the other Nordic countries in this respect. In both Norway and Denmark 30-40 per cent of the population is to be found in the vicinity of the re-spective capitals. In Iceland it is more than 60 per cent. Climatic conditions and quality of land determine how the land is used. In densely populated Denmark there is hardly any wild nature left. Most of the scarce forests are plantations, and 65 per cent of Denmark’s total area is cultivated or zoned as gardens or parks. In the other Nordic countries, it is less than 10 per cent of the area. Around 17 per cent of the land area in Iceland is used for permanent meadows and pastures. Both Finland and Sweden have large forest areas. Almost 70 per cent of the total area of Finland and 50 per cent of the total area of Sweden is covered by forest. The environment in the Nordic countries is of a very high standard. Especially outside heavily populated Denmark, the environment is unspoiled nature. The re-creational value of its pure nature is one of the greatest assets of the Nordic region. Moreover, the populations of the Nordic countries are very concerned about envi-ronmental issues in relation to production, consumption and waste management. The Nordic eco-label, the Swan, which was introduced by the Nordic Council of Ministers in 1989, is an expression of the environment-friendly policy of the Nordic countries.

Natural resources The Nordic countries have substantial natural resources. Fish and other animals of the sea are major resources that can be harvested, especially in the western part of the Nordic area. To Greenland, Iceland and the Faroe Islands, sea resources are by far the most important basis for their production and income. The sea off the coast of Norway and Denmark holds large deposits of oil and natural gas, which have made Denmark more than self-sufficient in energy and Norway the second-largest oil-exporting country in the world. The huge forests in Finland, Sweden and Nor-way provide the ground for a major wood and paper industry. The wood also serves as cheap and renewable fuel for heating. The rich arable land in Denmark and in the south of Sweden is the basis of a substantial production of foods.

Environment


The Nordic underground contains many different metals, and the nature is also a source of environmentally sound and cheap energy to great parts of the Nordic countries, particularly in Iceland and Norway where water power is used on a large scale for the production of electricity. Unique to Iceland are the hot springs, pro-viding the population with cheap and non-polluting heating and energy. Wind-swept Denmark has developed an appreciable production of wind power and ex-ports of windmills and wind turbines. Here too, nature provides a renewable and environment-friendly energy source.

Energy production Energy production and energy use have a major environmental impact. The envi-ronmental problem is not so much the production or use of energy per se as the fact that most of the energy use in the world stems from fossil fuels, which results in the emission of CO2, contributing to the greenhouse effect. However, electricity based on hydropower does not give rise to the emission of CO2, and especially Norway and Iceland, but also Sweden, have a significant production of electricity based on hydropower. Geothermal energy production, which is the most important source in Iceland, and nuclear power, which is a major source of energy in Finland and particularly in Sweden, does not give rise to the emission of CO2. Except in Denmark, the energy production generated in the Nordic countries results in only moderate emissions of greenhouse gases compared to other developed countries of similar size. The most important energy sources in the Nordic countries measured in terms of energy supply in million toe (tonnes oil equivalent) are in order of importance: oil, solid fuels (e.g. coal and wood), nuclear power, hydro-, geothermal and solar energy, and gas. Hydro- and geothermal power are major sources of energy in the Nordic countries, as compared, for example, to other OECD countries. Particularly in Iceland and Norway, hydro- and geothermal power constitute a major share of the overall energy supply. Denmark depends almost entirely on thermal power generated from coal, oil and gas. Iceland obtains a substantial part of its energy for heating from geothermal energy and depends almost entirely upon hydropower resources for its production of electricity. The indigenous production of energy in the Nordic countries has risen consid-erably over the last couple of decades – especially in Denmark and Norway. Nu-clear power is not produced in Denmark, Iceland and Norway. However, it is Swe-den's most important source of energy and constitutes approximately 35 per cent of its energy supply. In Finland, it provides 18 per cent of the energy supply. With their oil fields in the North Sea, Denmark and especially Norway have a very large production of oil and gas. In 1996 Nord Pool was formed – the Nordic Power Exchange – which is the world’s first international commodity exchange for electrical power. Nord Pool organizes trade in standardized physical (Elspot) and financial power contracts, including clearing services to Nordic participants, and provides customer support in Sweden, Finland, Norway and Denmark.

Natur och miljö


Emissions Emissions of pollutants into the air have a major impact on the environment – globally, regionally and locally. The most important global effects are depletion of the ozone layer and climate change. Compounds containing chlorine and bromine have the greatest impact on the ozone layer, and carbon dioxide (CO2), methane (CH4) and nitrous oxide (N2O) are the most important so-called greenhouse gases. Regionally, acidification of the water and soil and damage to vegetation are the greatest problems. Local effects are particularly felt in areas where emissions are high – e.g. emissions from cars in urban areas, which primarily affect human health. The most important components of emissions with local impact are nitrogen oxides (NOx), particulate matter, and certain volatile organic compounds (VOCs).

Global warming Carbon dioxide is the greenhouse gas with the greatest overall impact on the earth's energy balance. According to the Kyoto Protocol, which forms the basis for an international agreement on greenhouse gas emissions, the industrial countries are to ensure either individually or jointly that, during the period from 2008-2012, the overall emission of greenhouse gases is reduced to at least 5 per cent below 1990 levels. The EU nations have agreed to cut emissions to 8 per cent below 1990 lev-els. Some countries have agreed to reduce emissions even further. Some countries may even increase emissions compared to 1990 levels. In Finland and Norway the emission of greenhouse gases in 2004 is above 1990-level, while the emission is below 1990-level in Denmark, Iceland and Swe-den. In 1996, the Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) estimated that carbon dioxide accounts for 64 per cent of the global warming created by human beings, methane for 20 per cent, nitrous oxides for 6 per cent, and hydrofluorocar-bons (HFCs) and related gases for 10 per cent of global warming.

Acidification The acidification of water and soil results from the emission of sulphur oxides (SOx), nitrogen oxides (NOx), and ammonia (NH3). Emissions of these compounds stem primarily from the combustion of fossil fuels and emissions from farms with animals. Acidification can lead to forest dieback and harm to animals and vegeta-tion in water areas. Acidification can also damage buildings and monuments. The quality of soil and vegetation determines the magnitude of the impact, as the pres-ence of lime, in particular, may reduce or neutralise the impact of acidification. The emission of sulphur oxides has been heavily reduced in most of the Nordic coun-tries from the early 1980s to the end of the 1990s. There has also been a reduction in the emission of nitrogen oxides but not to the same degree. There is a great pres-ence of lime in soil and in water areas in Denmark, which neutralises the effect of acidification. The critical load is not exceeded anywhere in Iceland and acidifica-tion is not a problem. The Swedish and Norwegian nature, which is lime-deficient, is to a different extent vulnerable to acidification of soil, lakes and watercourses. In relation to the land area Denmark has by far the highest emission of acidifying substances.

Environment


Emissions of sulphur oxides, nitric oxides and ammonia are not equally acidifying, measured by for instance tons of substance. The acidifying potential of the sub-stances are therefore converted into a common unit: PAE (Potential Acid Equiva-lents) in order to make the acidification effect comparable.

Fertilizers Animal and crop production in the agricultural sector involves the use of both ma-nure and commercial fertilizers. This adds nitrogen (N), phosphorus (P) and potas-sium (K), which are the main ingredients in commercial fertilizers, to the soil. Parts of nitrogen and phosphorus and, to a lesser extent, potassium are not absorbed by plants but are washed out of the soil and taken to the sea by water runoffs. In par-ticular, the release of nitrogen can lead to an unwanted algae growth, which is harmful to the marine environment. The following measures are taken to limit the runoff of soil nutrients: better management of the use of fertilizers, better cultiva-tion systems, and technical facilities. The consumption of commercial fertilizers affecting the environment has generally declined over the last ten years.

Pesticides Pesticides are chemical products used primarily in the agricultural sector to fight weeds, fungi and insects. Pesticides can harm environmental conditions for wild animals, plants and insects but are not harmful to the plant they are intended to protect. Pesticides also accumulate in lakes and water streams, causing pollution. Pesticides are divided into three different groups: herbicides against weeds, fungicides against fungi, and insecticides against unwanted insects. In addition, growth regulators are used, for example, to control the length of the straw in grain. There are major year-to-year variations in pesticide application, based on weather and other factors – for example, changes in what is cultivated. The total amount of pesticides used in the Nordic countries has been cut almost in half since 1985. Since the 1980s, inorganic fungicidal compounds with applica-tion rates of several tons of kilograms per hectare have been replaced by more ac-tive organic compounds with application rates of a few kilograms per hectare.

Sustainable development A set of indicators has been developed – Focus on sustainable development – Nor-dic indicators 2006. The indicators focus on the three dimensions of sustainable development: integration of environmental, social and economic factors. The indi-cators are attached to the Nordic strategy Sustainable Development - New Bearings for the Nordic Countries, see also www.norden.org/baeredygtig_udvikling/sk. The strategy describes the development in a number of areas in the Nordic countries. There are both key indicators and more area specific indicators for production and consumption, the social dimension, transport, energy, the sea, chemicals, food se-curity and health, climate and air quality, biological diversity – nature and cultural environment, agriculture, and finally fishing and fish farming. A great number of the indicators are based on the information in the Nordic Statistical Yearbook and can be found here in the relevant parts of the book.

Natur och miljö


Natur och miljö

Markanvändning De nordiska länderna täcker en total areal av 3,5 miljoner km2. Även utan Grön-land, Svalbard och Jan Mayen utgör den resterande delen av Norden ett enormt område, nämligen 1,2 miljoner kvadratkilometer. Det är en yta av samma storlek som Tyskland, Frankrike och Italien tillsammans. Norden sträcker sig över fem tidszoner. I öster gränsar Norden mot Ryssland, och i väster kan man skymta Ka-nadas kust i klart väder. I söder är Norden granne till Tyskland och Polen och i norr gränsar Norden till Ishavet. Med en befolkning på endast 25 miljoner är emellertid regionen en av de minst tätbefolkade i världen. Detta beror huvudsakligen på att de nordiska länderna är områden där naturen sätter gränser för bosättning. Danmark (exklusive Färöarna och Grönland) har den högsta befolkningstäthe-ten i de nordiska länderna med 127 personer per km2 och skiljer sig alltså väsentligt från de övriga nordiska länderna i detta avseende. I både Norge och Danmark finns 30-40 procent av befolkningen i närheten av huvudstaden. När det gäller Island är det mer än 60 procent. Klimatförhållandena och jordmånen avgör hur marken används. I det tätbefol-kade Danmark finns nästan ingen ursprunglig natur kvar. Det mesta av den spar-samt förekommande skogen är planterad, och 65 procent av hela Danmarks areal är uppodlad eller använd till trädgårdar och parker. I de andra nordiska länderna gäll-er detta mindre än 10 procent av arealen. Omkring 17 procent av landarealen på Island används till permanent ängsmark och betesmark. Både Finland och Sverige har stora skogsarealer. I Finland är nästan 70 procent och i Sverige 50 procent av den totala landarealen täckt av skog. Det är mycket hög standard på miljön i Norden. Särskilt utanför det tätbefolka-de Danmark är miljön enastående med stora områden av orörd natur. Till detta kommer att befolkningarna i de nordiska länderna har en hög miljömedvetenhet både vad angår produktion, förbrukning och hantering av avfall. Ett uttryck för de nordiska ländernas miljövänliga politik är den nordiska miljömärkningen, Svanen, som Nordiska ministerrådet införde 1989.

Naturresurser Norden har av naturen fått ansenliga resurser. Havets fisk och övriga djur är en betydlig resurs, som kan tillvaratas särskilt i den västliga delen av Norden. För Grönland, Island och Färöarna är havets resurser den helt dominerande grunden för produktion och inkomster. Havet utanför Norge och Danmark rymmer stora före-komster av olja och naturgas, som har gjort Danmark mer än självförsörjande med energi och Norge till en av världens största oljeexportörer. De stora skogarna i Finland, Sverige och Norge är grunden för en omfattande trä- och pappersindustri. Träet är också grunden till billigt förnyelsebart bränsle för uppvärmning. Bördig jord i Danmark och de sydliga delarna av Sverige lägger grunden till en betydande produktion av livsmedel. I Nordens berggrund finns många olika metaller och naturen ger också stora delar av de nordiska länderna tillgång till miljövänlig och billig energi. Det gäller särskilt Island och Norge, där vattenkraft i stor utsträckning utnyttjas till produkti-on av elektricitet. Speciellt för Island är att de varma källorna ger landet billig och ren uppvärmning och energi. I det blåsiga Danmark har det byggts upp en betydan-

Environment


de produktion av vindkraft samt export av vindkraftverk. Detta är också en förnyel-sebar och miljövänlig energikälla.

Energiproduktion Energiproduktion och energianvändning har stor inverkan på miljön. Miljöproble-met är inte så mycket produktionen eller användningen av energi i sig som det fak-tum att huvuddelen av den energi som används i världen kommer från fossila bränslen som ger utsläpp av CO2 (koldioxid), vilket bidrar till växthuseffekten. Elektricitet baserad på vattenkraft genererar emellertid inga utsläpp av CO2 och särskilt Norge och Island, men även Sverige har en betydande elproduktion baserad på just vattenkraft. Energiproduktion från geotermisk energi, som är dominerande på Island, samt kärnkraft, som spelar en betydande roll i Finland och särskilt Sveri-ge, ger inte heller några utsläpp av CO2. Med undantag av Danmark medför de nordiska ländernas energiproduktion endast ringa utsläpp av växthusgaser jämfört med andra industrialiserade länder av motsvarande storlek. De viktigaste energikällorna i de nordiska länderna räknat i energitillskott i miljoner toe (tonnes oil equivalent, ekvivalenta oljeton) är i storleksordning: olja, fasta bränslen (exempelvis kol och ved), kärnkraft, vattenkraft, jordvärmeenergi, solkraft och gas. Vattenkraft och jordvärmeenergi är mer betydande kraftkällor i de nordiska länderna än i exempelvis andra OECD-länder. Särskilt på Island och i Norge utgör vattenkraft och jordvärmeenergi den största andelen av den totala energiförsörjningen. Danmark är nästan uteslutande beroende av termisk kraft ge-nererad från kol, olja och gas. Island utvinner en väsentlig del av sin energi för uppvärmning från geotermisk energi och är nästan helt beroende av vattenkraftkäl-lor för sin produktion av elektricitet. Den inhemska produktionen av energi i de nordiska länderna har ökat väsentligt under de senaste årtiondena – särskilt i Danmark och Norge. Kärnkraft produceras inte i Danmark, Norge eller på Island. Det är emellertid Sveriges viktigaste energi-källa och utgör omkring 35 procent av dess energitillgång. I Finland utgör kärnkraften 18 procent av energitillgången. Med sina oljefält i Nordsjön har Dan-mark och i synnerhet Norge en mycket stor produktion av olja och gas. 1996 grundades Nordpool, The Nordic Power Exchange (den nordiska elbör-sen), som är världens första internationella sammanslutning för utbyte av elkraft. Nordpool organiserar handel i standardiserade fysiska (Elspot) och finansiella kraftavtal inklusive avräkningsservice för nordiska deltagare samt tillhandahåller kundservice i Sverige, Finland, Norge och Danmark.

Utsläpp Utsläpp av föroreningar i luften har stor effekt på miljön – globalt, regionalt och lokalt. De viktigaste globala effekterna är förtunningen av ozonlagret och klimat-förändringar. Föreningar som innehåller klorid och bromid har störst effekt på ozonlagret, och koldioxid (CO2), metangas (CH4) och dikväveoxid (N2O) är de viktigaste så kallade växthusgaserna. Regionalt är försurningen av vatten och jord samt skador på vegetationen de största problemen. Lokala effekter märks särskilt i områden där utsläppen är höga – exempelvis från bilar i tätortsområden som i första hand påverkar människors hälsa. De viktigaste komponenterna i utsläpp med lokal effekt är kväveoxider (NOx), dammpartiklar och vissa flyktiga organiska fö-reningar (VOC).

Natur och miljö


Global uppvärmning Koldioxid är den växthusgas som har störst total effekt på jordens energibalans. Enligt Kyotoprotokollet, som utgör basen för ett internationellt avtal om utsläpp av växthusgaser, skall industriländerna, antingen individuellt eller gemensamt, svara för att de totala utsläppen av växthusgaser i världen minskas till minst 5 procent under 1990 års nivåer, under tiden 2008-2012. EU-länderna har samtyckt till att minska utsläppen till 8 procent under 1990 års nivåer. Vissa länder har samtyckt till att minska utsläppen ännu mer. En del länder kan även komma att öka sina utsläpp jämfört med 1990 års nivåer. I Finland och Norge var utsläppen av växthusgaser 2004 högre än nivån år 1990 medan utsläppen i Danmark, Island och Sverige var under 1990 års nivå. Under 1996 uppskattade Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) att koldioxid står för 64 procent av den globala uppvärmning som orsakas av män-niskor, medan metan står för 20 procent, dikväveoxider för 6 procent och hydroflu-orkarboner (HFC) och liknande gaser för 10 procent av den globala uppvärmning-en.

Försurning Försurningen av vatten och jord beror på utsläpp av svaveloxider (SOx), kväveoxi-der (NOx) och ammoniak (NH3). Utsläppen av dessa föreningar härrör i första hand från förbränningen av fossila bränslen och utsläpp från jordbruk med boskap. För-surningen kan leda till att skogen dör och att djur och vegetation i vattenområden skadas, liksom byggnader och monument. Jordmånen och vegetationens egenska-per är avgörande för skadornas omfattning, eftersom förekomsten av i synnerhet kalk kan minska eller neutralisera effekten av försurningen. Utsläppen av svavelox-id har minskat kraftigt i de flesta nordiska länderna från början av 80-talet till slutet av 90-talet. Även utsläppen av kväveoxider har minskat men inte i samma utsträckning. I Danmark finns mycket kalk i jorden och vattnet vilket motverkar försurning. Den kritiska belastningen överskrids inte någonstans på Island, och försurning är inte ett problem. Den kalkfattiga svenska och norska naturen är sårbar på ett helt annat sätt genom försurningen av jord, sjöar och vattendrag. I förhållan-de till landarealens storlek har Danmark de klart största utsläppen av försurande ämnen. Utsläppen av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak har inte samma försu-rande effekt, t.ex. mätt per ton av respektive ämne. Ämnenas försurningspotential räknas därför om till enheten PAE (Potential Acid Equivalents), så att försurnings-effekten blir jämförbar.

Gödningsmedel Boskapsuppfödning och produktion av grödor i jordbrukssektorn innefattar an-vändning av både naturgödsel och konstgödsel. Detta tillför jorden kväve (N), fos-for (P) och kalium (K), som är de aktiva huvudingredienserna i konstgödsel. En del av kvävet och kaliumet och en mindre del av fosforn absorberas inte av växterna utan urlakas ur jorden och förs via vattendragen till havet. Särskilt utsläppen av kväve kan leda till oönskad algtillväxt, som är skadlig för den marina miljön. Föl-jande åtgärder har vidtagits för att begränsa avrinningen av näringsämnen i jorden: mer effektiv användning av gödsel, bättre odlingsmetoder samt tekniska åtgärder. Användningen av konstgödsel med miljöeffekter har allmänt sett minskat under de senaste tio åren.

Environment


Bekämpningsmedel Bekämpningsmedel är kemisk-tekniska produkter som huvudsakligen används inom jordbruket för att bekämpa ogräs, svamp och insekter. Bekämpningsmedel kan ha skadlig inverkan på levnadsvillkoren för vilda djur, växter och insekter, men skadar inte de odlade växter som de är avsedda att skydda. Medlen kan också acku-muleras i och förorena sjöar och vattendrag. Bekämpningsmedel kan indelas i tre olika grupper: ogräsmedel mot ogräs, svampmedel mot svamp och insektsmedel mot skadeinsekter. Dessutom används tillväxtreglerande medel, exempelvis för att kontrollera stjälkens längd på spann-mål. Det finns stora skillnader i förbrukningen av insektsmedel mellan olika år beroende på väder och andra faktorer, exempelvis förändringar beträffande de grö-dor man odlar. Den totala förbrukningen av insektsmedel i de nordiska länderna har nästan halverats sedan 1985. Sedan 80-talet har oorganiska svampmedel med förbruk-ningstal på åtskilliga tiotals kilo per hektar nu ersatts av organiska föreningar som är mer aktivt biologiska med förbrukningstal på några kilo per hektar. Hållbar utveckling De nordiska länderna har utvecklat en grupp indikatorer - Fokus på hållbar utveckling – Nordiska indikatorer 2006. Indikatorerna fokuserar på de tre dimen-sionerna av hållbar utveckling; integration av miljömässiga, sociala och ekono-miska faktorer. Indikatorerna anknyter till den nordiska strategin Hållbar utveckling – En ny kurs för Norden, se mera på www.norden.org/baeredygtig_udvikling/sk. Indikato-rerna beskriver utvecklingen på en rad olika områden i Norden. Det handlar om både centrala och mer områdesspecifika indikatorer för produktion och konsumti-on, den sociala dimensionen, transport, energi, hav, kemikalier, livsmedelskvalitet och hälsa, klimat och luftkvalitet, biologisk mångfald, natur och kulturmiljö, lant- och skogsbruk samt fiske och fiskodling. En stor del av indikatorerna baserar sig på uppgifter i Nordisk Statistisk Årsbok och återfinns i de relevanta avsnitten i boken.

Natur och miljö


Table 2 Area and population. 2007 Areal och folkmängd. 2007

Denmark Faroe Islands

Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

Total area in sq km 43 561 1 396 2 166 086 338 417 1 552 103 300 323 802 450 295

Total areal km2

Water and icecap area

in sq km 671 .. 1 755 637 34 331 25 13 700 22 692 40 243

Vatten och glaciärer km2

Land area in sq km 42 890 .. 410 449 304 086 1 527 89 600 301 110 410 052

Landareal km2

Population 1 Jan. 2007 5 447 084 48 350 56 648 5 276 955 26 923 307 672 4 681 134 9 113 257

Folkmängd 1 jan. 2007

Inhabitants per sq km land area 127.0 34.6 0,1 17.4 17.6 3.4 15.4 22.2

Invånare per km2 landareal

Area01 and 02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland. Note: Faroe Islands: Inhabitants per sq km land area is based on total area. Finland: Includes Åland. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). New, revised figure for land area calculated on the basis of digital maps. Persons on Jan Mayen and in Norwegian settlements on Svalbard are normally registered as residents in a municipality on the mainland. Not: Färöarna: Invånare per km2 landareal är baserat på total areal. Finland: Inkluderar Åland. Norge: Exkl. Svalbard (61 020 km2) och Jan Mayen (377 km2). Ny reviderad uppgift för landareal är baserad på beräkningar från digitala kartor. Befolkningen på Jan Mayen och i norska bosättningar på Svalbard registreras vanligen som bosatta i en kommun på fastlandet.

Figure 1 Total area of the Nordic region by country. 2007 Total areal i Norden fördelad på länderna. 2007

1%

64%

10%

0%

3%

9%

13%0%

Denmark - 1%

Faroe Islands - 0%

Greenland - 64%

Finland - 10%

Åland - 0%

Iceland - 3%

Norway - 9%

Sweden - 13%

Area01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Survey, Finland. Note: The Faroe Islands and Greenland are autonomous areas within the Kingdom of Denmark. Åland is an autonomous area within the Repub-lic of Finland. Norway: Excl. Svalbard and Jan Mayen. Not: Färöarna och Grönland är självstyrande områden tillhörande Danmark. Åland är ett självstyrande område tillhörande Finland. Norge: Exklusive Svalbard och Jan Mayen

.

Environment


Figure 2 Population density, inhabitants per sq km. 2007 Befolkningstäthet, invånare per km2. 2007

0

20

40

60

80

100

120

140

DK FO GL FI AX IS NO SE Euro-13

Inhabitants per sq km

Dens01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.

Source: National statistical institutes, National Board of Survey, Finland and Eurostat.

Table 3 Land use. 2006 Markanvändning. 2006

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Sq km

Total area 43 561 2 166 086 338 417 1 552 103 300 323 802 450 295 Total areal Arable land

and gardens 25 329 .. 22 918 138 1 290 8 617 26 600 Åkermark och trädgårdar

Meadows and pastures 3 569 9 216 58 17 519 1 723 5 030

Ängsmark och betesmark

Forests 5 294 1 229 332 890 1 511 120 000 230 3701) Skog Other land

area 8 698 410 439 51 620 441 69 280 170 770 149 0401) Övrig landareal

Lakes 671 .. 34 331 25 2 700 19 522 39 960 Sjöar Icecap area .. 1 755 637 - . 11 000 3 170 283 Glaciärer

Per cent

Total area 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Total areal Arable land

and gardens 58.1 .. 6.8 8.9 1.2 2.7 5.9 Åkermark och trädgårdar

Meadows and pastures 8.2 0.0 0.1 3.7 17.0 0.5 1.1

Ängsmark och betesmark

Forests 12.2 0.0 67.8 57.3 1.5 37.1 50.81) Skog Other land

area 20.0 18.9 15.3 28.4 67.1 52.7 33.11) Övrig landareal

Lakes 1.5 .. 10.1 1.6 2.6 6.0 8.9 Sjöar Icecap area .. 81.1 - . 10.6 1.0 0.1 Glaciärer

Area02: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Finnish Forest Research Institute and Information Centre of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Lakes include rivers and streams. Greenland: Lakes are included in Other land areas. Finland: Includes Åland. Data on arable land include active farms, permanent meadows and pastures used by active farms. Forests include scrub vegetation. Norway: Excl. Svalbard (61 020 sq km) and Jan Mayen (377 sq km). Forests refer to productive forest area from the Norwegian Institute of Land Inventory, 1999-2006. 1) 2005. Not: Sjöar inkluderar älvar och åar. Grönland: Sjöar är inkluderade i Övrig landareal. Finland: Inkluderar Åland. Uppgifterna om åkermark avser aktiva jordbruk samt permanent ängsmark och betesmark som används av aktiva jordbruk. Skogar inklusive buskvegetation. Norge: Exkl. Svalbard (61 020 km2) och Jan Mayen (377 km2). Skog avser produktiv skogsareal i enlighet med uppgifter från Norsk Institutt for Jord- og Skogkartlegging, inventeringar för perioden 1999-2006. 1) 2005.

Natur och miljö


Table 4 Final consumption of energy, tonnes oil equivalents per person. 2005 Slutlig energiförbrukning, ekvivalenta oljeton per person. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Tonnes oil equivalents per person

Total 2.83 4.82 7.50 4.03 3.74 Totalt Industry 0.52 2.31 2.60 1.43 1.40 Industri

Transport 0.97 0.92 1.23 1.07 0.96 Transporter Households, trades,

services, etc. 1.34 1.59 3.67 1.53 1.38 Hushåll, handel, service m.m.

Ener10: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2005. Source: Eurostat.

Table 5 Indigenous energy production, million toe Inhemsk energiproduktion, miljoner toe

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Million toe

Denmark 10.0 15.5 27.6 27.0 28.5 28.4 31.0 31.2 Danmark Finland 11.9 13.2 14.8 14.7 15.6 15.5 15.4 16.2 Finland Iceland 1.4 1.6 2.3 2.5 2.5 2.5 2.5 2.6 Island Norway 120.1 181.6 224.5 228.4 233.1 235.5 238.0 233.6 Norge Sweden 29.7 31.5 30.1 33.4 31.3 30.5 33.9 34.3 Sverige

Ener02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2005. Source: Eurostat. Note: Toe = tonnes oil equivalents. Not: Toe = ekvivalenta oljeton.

Figure 3 Indigenous energy production, per cent. 2005 Inhemsk energiproduktion, procent. 2005

Coal

Oil Oil

Gas Gas

Renewable

Renewable

Renewable

Renewable

Renewable

CoalCoal

Coal

Oil

Gas

Nuclearenergy

Nuclearenergy

Nuclearenergy

Renewable

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden EU-15

Per cent

Ener06: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1985-2005.

Source: Eurostat. Note: Coal includes lignite. Renewable energy includes hydro-, geothermal- and solar energy. Iceland: Renewable energy only. Not: Kol inkluderar brunkol. Förnyelsebar energi är vatten-, sol- och geotermisk energi. Island: Endast förnyelsebar energi.

Environment


Table 6 Energy supply by source. 2004 Energitillgång per bränsleslag. 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Million toe

Total 19.6 35.0 3.6 32.1 52.2 Totalt Solid fuels 3.7 5.0 0.1 0.8 2.6 Fasta bränslen

Oil 8.2 10.7 0.9 14.2 14.9 Olja Gas 4.4 3.6 0.0 5.2 0.8 Gas

Hydro power 0.0 1.2 0.6 11.7 6.3 Vattenkraft Renewables

and waste 2.6 6.8 0.0 1.3 9.0 Förnyelsebara bränslen och sopor

Geothermal energy etc. 0.6 0.0 2.0 0.0 0.0

Geotermisk energi m.m.

Nuclear power - 6.1 - - 18.9 Kärnkraft

Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, 1999-2004. Source: International Energy Agency, IEA. Note: Energy share of total primary energy supply. Geothermal energy etc.: Geothermal power, solar and, wind energy and tidal and wave energy etc. Geothermal etc. includes export- / importsurplus in electricity trade. Toe = tonnes oil equivalent. Renewables and waste: Energy deriving from gas and liquids from biomass, municipal waste, solid biomass and animal products. Not: Andel av total primär tillförsel av energi. Geotermisk energi m.m. avser energi från geotermisk kraft, sol-, vind-, tidvatten- och vågkraft. Geotermisk energi m.m. inkluderar export / importöverskott i handel med elektricitet. Toe = ekvivalenta oljeton. Förnyelsebara bränslen och sopor avser energi från gas, flytande och fasta bränslen från biomassa, kommunala sopor och slakteriavfall.

Figure 4 Energy supply by source, per cent. 2005 Energitillgång per bränsleslag, procent. 2005

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Per cent

Oil

Coal

Nuclearenergy

Coal

CoalCoal

Coal

Oil

Oil

Oil

Oil

Gas

Gas

Renewable energy

Renewable energy

Renewable energy

Renewable energy

Nuclearenergy Gas

Coal

Nuclear energy

Renewable energy

Oil

Gas

Ener05: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1999-2005.

Source: International Energy Agency, IEA. Note: Coal includes lignite. Renewable energy includes hydro-, geothermal- and solar energy. Not: Kol inkluderar brunkol. Förnyelsebar energi är vatten-, sol- och jordvärmeenergi.

Natur och miljö


Table 7 Emissions of greenhouse gases. 2004 Utsläpp av växthusgaser. 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1 000 tonnes CO2 equivalents

Total greenhouse gases 68 062 81 463 3 631 55 095 70 026 Växthusgaser totalt CO2 (carbon dioxide) 53 938 69 115 2 737 43 827 55 360 CO2 (koldioxid)

CH4 (methane) 5 739 4 702 469 4 789 5 766 CH4 (metan) N2O (nitrous oxide) 7 587 6 915 322 4 922 7 806 N2O (dikväveoxid)

HFC (hydrofluorocarbons) 749 695 58 401 743 HFC (fluor kolväte) PFC (perfluorocarbons) 16 12 39 880 268 PFC (per-fluor-kol)

SF6 (sulphur hexafluoride) 33 23 5 276 83 SF6 (svavel hexafluorid)

Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and Statistics Iceland.

Figure 5 Emissions of greenhouse gases per person. 1990 and 2004 Utsläpp av växthusgaser per person.1990 och 2004

0

2

4

6

8

10

12

14

16


First: 1990 Second: 2004

Tonnes CO2 equivalents per person

Emis11: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004.

Source: UNFCCC. Note: EU-15: 2003 data. Not: EU-15: 2003 års uppgifter.

Environment


Figure 6 Emissions of greenhouse gases (CO2 equivalents). Index 1990=100 Utsläpp av växthusgaser (CO2 ekvivalenter). Index 1990=100

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Index 1990=100

Denmark

Iceland

Norway

Sweden

Finland

EU-15


Source: Eurostat and UNFCCC.

Natur och miljö


Table 8 Emissions of acidifying substances. 1990 and 2004 Utsläpp av försurande ämnen. 1990 och 2004

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1990 2004 1 000 tonnes PAE

Total 19.4 10.5 17.2 9.0 0.8 0.8 7.7 6.8 13.5 9.1 Totalt SO2 5.6 0.8 8.5 2.6 0.2 0.2 1.6 0.8 3.7 1.5 SO2 NOx 5.9 3.9 6.5 4.4 0.6 0.6 4.9 4.7 6.6 4.3 NOx NH3 7.9 5.8 2.2 2.0 .. .. 1.2 1.3 3.2 3.3 NH3

Gram PAE per inhabitant Total 3 778 1 945 3 458 1 724 3 152 2 753 1 819 1 486 1 583 1 014 Totalt

SO2 1 090 148 1 709 498 788 688 378 175 434 167 SO2 NOx 1 149 723 1 307 843 2 364 2 065 1 158 1 027 774 479 NOx NH3 1 538 1 075 442 383 .. .. 283 284 375 368 NH3

Emis12: DK, FI, IS, NO, SE, EU-15, 1990-2004. Source: UNFCCC and national statistical institutes. Note: PAE = Potential Acid Equivalents. SO2: Sulphur oxides. NOx: Nitrogen oxides. NH3: Ammonia. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast. Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. SO2: Svaveloxider. NOx: Kväveoxider. NH3: Ammoniak. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.

Figure 7 Emissions of acidifying substances. Kg PAE per square kilometre. 2004 Utsläpp av försurande ämnen. Kg PAE per km2. 2004

0

20

40

60

80

100

120

140

Denmark Finland Iceland Norway Sweden

First: SO2 Second: NOx Third: NH3

Kg PAE per sq km


Source: UNFCCC and national statistical institutes. Note: PAE = Potential Acid Equivalents. Contrary to the nature in Sweden, Norway and Finland, the Danish and Icelandic nature is not very vulnerable to acidification. Iceland: Appr. two thirds of the NOx emissions come from fishing vessels which often are operating far from the coast. Not: PAE = Potentiella försurningsekvivalenter. I motsats till den svenska, norska och finländska naturen är den danska och isländska inte särskilt sårbar för försurande ämnen. Island: Ungefär 67 procent av NOx-utsläppen kommer från fiskefartyg som ofta opererar långt ifrån kusten.

Environment


Table 9 Consumption of commercial fertilizers. 2005/2006 Användning av handelsgödsel. 2005/2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000 tonnes

Nitrogen (N) 206.3 148.2 0.7 12.3 104.1 160.3 Kväve (N) Phosphorus (P) 15.1 17.2 0.1 5.4 12.4 13.8 Fosfor (P)

Potassium (K) 62.8 50.7 0.4 3.9 45.4 30.8 Kalium (K) Kg per ha arable land

Nitrogen (N) 91.9 65.6 53.8 86.6 120.8 60.3 Kväve (N) Phosphorus (P) 6.7 7.6 7.7 38.0 14.4 5.2 Fosfor (P)

Potassium (K) 28.0 22.4 30.8 27.5 52.7 11.6 Kalium (K)

Fert01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1989/1990-2005/2006. Agri01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Plant Production Inspection Centre, Finland. Note: Denmark: 2004/2005-data. Data refer to agriculture and forestry. Iceland and Norway: Kg per ha arable land and permanent meadows and pastures. Finland: Excluding forest fertilizers. Not: Danmark: 2004/2005 års upgifter. Uppgifterna avser jordbruk och skogsbruk. Island och Norge: Kg per ha åkermark samt permanent ängsmark och betesmark. Finland: Exklusive gödningsämnen för skogsbruk.

Table 10 Consumption of pesticides Förbrukning av bekämpningsmedel

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 2005 2005 2004 2006 2006 Tonnes

Total 3 246 1 860 7 720 1 707 Totalt Insecticides 36 47 1 8 36 Insektsmedel Fungicides 693 255 0 104 222 Svampmedel Herbicides 2 308 1 077 5 550 1 432 Ogräsmedel

Other pesticides 209 480 0 61 17

Andra bekämpningsmedel

Kg per ha arable land

Total 1.39 0.83 0.05 0.84 0.64 Totalt Insecticides 0.02 0.02 0.01 0.01 0.01 Insektsmedel Fungicides 0.30 0.11 0.00 0.12 0.08 Svampmedel Herbicides 0.99 0.48 0.04 0.64 0.54 Ogräsmedel

Other pesticides 0.09 0.21 0.00 0.07 0.01

Andra bekämpningsmedel

Fert02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985, 1995-2006. Agri01: DK, FI, NO, SE, 1999-2006. Source: National statistical institutes and Finnish Food Safety Authority Evira. Note: Data are based on sales and refer to active ingredients. Total pesticides may include other pesticides such as plant growth regulators and rodenticides. Denmark: Data refer to sales for use in plant production in open agriculture. Finland: Data Other pesticides include forest pesticides and growth regulators. Insect repellents, indoor insecticides and rodenticides are not included. Sweden: Data refer to sales. Not: Uppgifterna grundar sig på försäljning och avser aktiva substanser. Bekämpningsmedel totalt kan inkludera andra bekämpningsmedel som tillväxt-reglerande medel för växter och råttgift. Danmark: Uppgifterna hänför sig till försäljning för användning vid åkerodling. Finland: Uppgifterna Andra bekämpningsmedel inkluderar bekämpningsmedel för skog och tillväxtreglerande medel. Insektsavvisande medel, insektsmedel för inomhusbruk och råttgift ingår inte. Sverige: Uppgifterna avser försäljning.

Natur och miljö


Figure 8 Consumption of all pesticides. Index 1995=100 Total förbrukning av bekämpningsmedel. Index 1995=100

30

50

70

90

110

130

150

170

190

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Sweden

Finland

Norway

Index 1995=100

Fert02: DK, FI, IS, NO, SE, 1985-2006.

Source: National statistical institutes and Plant Production Inspection Centre, Finland. Note: Sweden: Due to a known raised tax from 2004, there was a hoarding during 2003 and so a reduced sale of pesticides in 2004. Not: Sverige: En annonserad skattehöjning från 2004 medförde hamstring av bekämpningsmedel 2003 och som följd reducerade inköp 2004.

Table 11 Major protected areas Större naturskyddsområden

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2003 2007 2004 2006 2006 2007 2005

Total size sq km 3 590 980 253 30 015 19 9 481 46 170 50 732

Total storlek km2

Per cent of total area 8.3 45.3 9.9 1.3 9.2 14.3 10.4

Procent av totalarealen

Protected area, sq km per

100 000 people 67 17 268 600 573 71 3 115 986 561

Skyddat område, km2 per 100 000 invånare

Envi01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1997-2007. Source: OECD and national statistical institutes. Note: IUCN management categories I-VI. National classifications may differ. Norway: Excluding Svalbard, Jan Mayen and the Bouvet Island. Not: IUCN-kategorierna I-VI. Nationell klassificering kan avvika. Norge: Inbegriper inte Svalbard, Jan Mayen och Bouvetön.

Environment


Table 12 National parks Nationalparker

Denmark Greenland Finland Iceland Norway Sweden 2006 2007 2004 2006 2007 2005

Number of parks - 1 35 4 35 21 Antal parker Total size, sq km - 750 000 8 192 5 333 41 235 6 988 Total storlek, km2

Per cent of total area - 34.6 2.7 5.2 11.0 1.5 Procent av totalarealen

National parks, sq km per 100 000 people

- 1 317 836.0 156.4 1 752.0 881.0 77.2

Nationalparker, km2 per 100 000 personer

Envi02: DK, GL, FI, IS, NO, SE, 1996-2007. Source: OECD and national statistical institutes. Note: IUCN category II: protected areas managed primarily for ecosystem protection and recreation. Includes only areas greater than 10 sq km or completely protected islands of more than 1 sq km. Norway: One national park – Ormtjernkampen - 8.5 sq km not included. 7 national parks at Svalbard included. Sweden: Excluding 7 national parks (11 sq km). Not: IUCN kategori II: Skyddsområden främst avsedda för skydd av ekosystem och för rekreation. Inkluderar endast områden större än 10 km2 eller helt skyddade öar på mer än 1 km2. Norge: Nationalparken Ormtjernkampen (8,5 km2) är inte inkluderad. Tre nationalparker på Svalbard är inkluderade. Sverige: Exklusive 7 nationalparker (11 km2).

Befolkning


Population

The total population in the Nordic countries has doubled during the last 100 years to approximately 25 million people. The strongest growth is seen in Green-land, where the population has multiplied by almost five. That of Iceland has multiplied by almost four, and the population on the Faroe Islands has tripled. The total population in the Nordic countries has increased by 1.6 million people (7 per cent) since 1990 – most in Iceland (20 per cent) and Norway (10 per cent). Certain regions in Sweden and Norway have experienced a decline in the population, but at the national level, all the countries have experienced an increase.

Faroe Islands, Greenland and Åland Population figures for the Faroe Islands and Greenland are not included in the population figures for Denmark. Those for the Åland Islands are included in the data for Finland, although figures are also presented separately for Åland.

Population changes The population increase in the Nordic countries during recent years is partly the re-sult of a natural increase (live births minus deaths) and partly a positive net migra-tion (immigration minus emigration). A positive net migration means that more people enter the country than leave. Net migration has in 2006 had the greatest im-pact on the population increase in Sweden. That was also the case with Denmark, Iceland, Norway and Åland. Only in Finland, it is the natural population increase which had the greatest impact on the population increase.

Age The population is getting older. The share of population 80 years or older has increased from 1990 to 2007. As of the year 2007, the percentage is highest in Sweden – over 5 per cent are 80 years old or more. The increase in the share of people above the age of 80 over the last 10 years is partly due to the fact that the death rate has fallen for almost all age groups and partly that the number of births has been low during the same period. In fact, the number of births has been low over the past 30 years. According to the population projection for the Nordic coun-tries as a whole, the share of population above the age of 80 will reach approxi-mately 8 per cent in 2040, as compared to the current 4-5 per cent.

Fertility The number of births depends, among other things, on the number of women in the child-bearing age group – normally defined as the ages of 15-49 – and the pattern of pregnancies and birth frequency in the various age groups. A measure for calcu-lating this is the total fertility rate, which is the average number of live births per 1 000 women in the child-bearing age. Thus, the total fertility rate is comparable, despite differences in the demographic structure in different countries. In recent years, the fertility rate has increased slightly in all five Nordic countries, where women already give birth to a relatively high number of children,

Population


compared to the other European countries. The Faroe Islands, Greenland and Iceland have the highest fertility rates, and the lowest rates are seen in Finland and Åland.

Abortions Since the middle of the 1970s, induced abortions have been available in most of the Nordic countries. In Denmark, Greenland, Norway and Sweden, it is entirely up to the pregnant woman in the early stages of pregnancy to determine whether to have an abortion. In the Faroe Islands, Finland, Åland and Iceland, leave is required, based on social and/or medical criteria. Greenland has the highest rate of abortions with a rate of 1 010 abortions per 1 000 live births. Sweden has the second highest with a rate of 345. The Faroe Islands has the lowest with 41 abortions per 1000 live births. Since 1990 the abortion rate has risen in Greenland, Iceland and Sweden and fallen in Denmark and Norway. In Iceland and Sweden, abortions occur among mothers who are fairly young – below the age of 25. In Denmark and Finland, women who choose an abortion tend to be a bit older.

Life expectancy One way of measuring the mortality rate is by the life expectancy at birth. This measure indicates how many years a newborn may expect to live, based upon current patterns of mortality. As the mortality rate differs quite a bit between men and women (women tend to live longer), life expectancy is calculated separately for men and women. Life expectancy is rising in all the Nordic countries. However, the levels vary greatly. Life expectancy for men in Greenland is 64.6 years, compared to 79.4 years for men in Iceland. Women in Iceland are expected to live the longest – 83.0 years.

Migration Immigration includes both returning citizens and citizens of a foreign nation who have been granted permission to stay and are registered with the public authorities. A large proportion of the migration occurs between and among the Nordic coun-tries themselves, largely as the result of the free labour market and liberal rules for the exchange of students in the Nordic countries. Foreign immigrants are desig-nated by country of origin rather than by citizenship. Those from the former USSR are shown as immigrants from non-EEA Europe. EEA consists of the 27 EU-coun-tries and Norway, Iceland and Liechtenstein. The trend has led to an increasing number of foreign citizens in the Nordic countries. In all the countries, except Greenland and Åland, the major share of such foreign citizens is non-Nordic. The decline in the number of foreign citizens during certain periods may be due to the fact that more foreign citizens obtain citizenship in one of the Nordic countries. Non-nationals range from 60 per cent of the total immigration to Denmark, to 84 per cent in Sweden. The largest proportion of non-nationals is in Iceland, accounting for 5.9 per cent of the population. The share of

Befolkning


non-nationals in the Finnish population is still very small – 2.3 per cent, but the share has risen significantly in the 1990s.

Population by citizenship and birthplace As of 1 January 2007, more than 46 000 Polish citizens and a little more than 35 000 citizens from one of the Baltic countries were living in the Nordic coun-tries. There are, however, most foreign citizens from Iraq, namely 64 000. Almost half of these are living in Sweden. Around 45 000 Turkish citizens live in the Nordic countries, most of them in Denmark. More than half of the 44 000 Russian citizens in the Nordic countries live in Finland, and most of the remaining Russian citizens live in Norway and Sweden. However, quite a different picture emerges if people’s birthplace is considered: 125 000 persons living in the Nordic countries are born in Iraq, 83 000 are born in Iran and 80 000 in Turkey. Approximately 90 000 persons living in the Nordic countries are born in Poland, around 40 000 are born in the Baltic countries, and almost 92 000 in Germany. A relatively large proportion of those foreign born individuals have been granted citizenship in one of the Nordic countries.

Emigration Approximately 264 000 Nordic citizens who have maintained their original citizen-ship live in another Nordic country than that of their own. It is difficult to give a precise figure for the number of people from the Faroe Islands and Greenland liv-ing in Denmark, as they have Danish citizenship. However, in January 2006, 13 134 persons born in Greenland and 9 907 persons born in the Faroe Islands were resident in Denmark. This indicates that about every fifth person from the Faroe Islands and Greenland lives in Denmark. Most countries have also experienced an increase in emigration in recent years. Emigration consists of non-citizens returning to their home or leaving to settle somewhere else and citizens settling abroad temporarily or permanently. The major share of emigration in the Nordic countries, except in Greenland and Norway, con-sists of citizens leaving the country. Around 35 per cent of the emigration from the Nordic countries is inter-Nordic – i.e. Nordic citizens moving abroad to other Nor-dic countries or Nordic citizens returning to their home countries from other Nordic countries.

The capital areas The Øresund region with Copenhagen and Malmö as core cities is the largest urban area in the Nordic countries. More than 2.3 million inhabitants live in this region, which is located in Southern Sweden and Eastern Denmark. By nationality, Stock-holm and Copenhagen are the two largest urban areas in the Nordic countries, both with respectively 1.9 and 1.6 million inhabitants. They are followed by Oslo and Helsinki, each with about 1 million inhabitants. The population in the Nordic capital areas is growing faster than the total population of the Nordic countries. The Reykjavik area accounts for the greatest growth and has seen a population increase of 30 per cent since 1990. Thorshavn

Population


has also grown rapidly since the economic crises at the beginning of the 1990s. In the same period, the population in Helsinki, Oslo and Stockholm areas has risen by 15-20 per cent, and the population in the capital of Greenland, Nuuk, has also grown by the same percentage. The Copenhagen area accounts for the lowest growth with an increase of only 7 per cent in the population during the last 15 years. The same modest growth rate is also seen for Mariehamn in Åland. In Finland, Norway and Sweden about 20-25 per cent of the population now live in the metropolitan area. In Denmark the figure is just over 30 per cent, while in Iceland more than 60 per cent of the total population live in the metropolitan area. Every fourth inhabitant in Greenland lives in the capital, Nuuk, while two out of every five inhabitant in the Faroe Islands and in Åland live in the capital.

Marriages, divorces and families The number of marriages and divorces here comprehends only so-called legal part-nerships. Couples living together without being legally married make up a large share of the partnerships in the Nordic countries. Consequently, the number of mar-riages and divorces does not give the complete picture of people entering partner-ships or dissolution rates. Except in Iceland, Faroe Islands and Norway the number of marriages in the Nordic countries has increased in recent years but with very in-dividual fluctuations among the countries. Except in Iceland, the divorce rate has increased in all the Nordic countries since 1990. In relation to the total number of marriages Finland had most divorces in 2006, the highest divorce rate. A family consists either of one person or several persons related to each other. Most families correspond to a household. A household includes all people, related or not, living at the same address, sharing a house or a flat. Households might, therefore, include more than one family. About 23 per cent of all families in the Nordic countries have children. Of these families, most – around 80 per cent – consist of married or cohabiting couples.

Asylum requests One way to measure the number of foreigners desiring to settle in the Nordic coun-tries is to measure the number of asylum requests. Asylum seekers have entered the country but have not yet been granted leave to stay. For this reason, they do not ap-pear in ordinary population statistics, which only encompass persons registered in the population registers. Although asylum seekers may live in a given country for several years before their case is determined, they are not counted as part of the population. The number of asylum requests has increased in most Nordic countries during the 1990s, except in Sweden, where there was a huge number of requests in 1990-1992. From 2000 to 2006, there has been a substantial (85-90 per cent) decline in the number of asylum requests in Denmark. Of the 33 000 asylum seekers for one of the Nordic countries in 2006, Sweden and Norway received by far the most – more than 80 per cent. In 2006, almost 4 000 persons from Russia, Belarus, Ukraine, Romania and Bulgaria applied for asylum in the Nordic countries, as did more than 5 000 persons from Africa.

Befolkning


Among the Asiatic countries, there were especially many asylum requests from Iraq, Iran and Afghanistan. These three countries accounted for more than 5 600 asylum requests, by far most of them for Sweden.

Population projections The fastest increase in the population figure is seen in the western part of the re-gion, where the youngest population live. According to the latest population pro-jections, the population figure is, during the next 25 years, expected to increase by 18 per cent in Åland and 15 per cent in Norway. The population figure for Denmark and Finland is expected to increase by a few per cent until 2030. Subsequently, the population figure will begin to decrease if developments follow the most recent population projections. However, an increase in the population of about 12 per cent is expected in Sweden during the next 25 years. The population projections are based on assumptions relating to fertility, mortality and immigration and emigration in the future, which are naturally subject to uncertainty. The most certain projections concern the development in the number of elderly, because they are already born. Dependency ratio In the next 25 years, the demographic dependency ratio will have the strongest growth in Finland. Today those older than 65 years make up 25 per cent of the population of working age, i.e. the 20-64-year-olds. In 2030, this proportion of eld-erly people will have increased to 50 per cent according to Finland’s most recent population forecast – i.e. a doubling. Sweden, which has the highest proportion of elderly people today, can look forward to a relatively modest increase in the next decades. Iceland seems to maintain its position with the lowest proportion of eld-erly people in the Nordic countries.

Befolkning

Nordens totala befolkning har över de senaste 100 åren fördubblats till dagens 25 miljoner. Den snabbaste tillväxten har skett på Grönland, där befolkningen nästan har femdubblats, på Island, där befolkningen ökat fyra gånger samt på Fär-öarna, där befolkningen ökat till det tredubbla. Den totala folkmängden i de nor-diska länderna har ökat med omkring 1,6 miljon invånare (7 procent) sedan 1990 – mest på Island (20 procent) och i Norge (10 procent). Vissa regioner i Sverige och Norge har också upplevt en befolkningsminskning, men på nationell nivå har det skett en ökning i bägge länderna.

Färöarna, Grönland och Åland Uppgifter om befolkningen på Färöarna och Grönland ingår inte i befolkningsstati-stiken för Danmark. Uppgifter om befolkningen på Åland inkluderas i uppgifterna för den finländska befolkningen, även om uppgifterna också presenteras separat för Åland.

Population


Befolkningsutvecklingen Befolkningsökningen i de nordiska länderna under senare år är delvis ett resultat av en naturlig ökning (antalet födda minskat med antalet döda) och delvis av en posi-tiv nettomigration (invandring minskat med utvandring). En positiv nettomigration betyder att det är fler människor som kommer in i landet än som lämnar det. Net-tomigrationen har år 2006 haft den största inverkan på befolkningsutvecklingen i Sverige. Dette gäller också Danmark, Island, Norge och Åland. Bara i Finland var den naturliga befolkningsökningen av störst betydelse.

Ålder Befolkningen blir allt äldre. Andelen av befolkningen som är 80 år eller äldre har ökat från 1990 till 2007. I början av 2007 var procentandelen högst i Sverige – över 5 procent var 80 år eller äldre. Ökningen av andelen invånare över 80 år under den senaste 10-årsperioden beror delvis på att dödstalen har sjunkit i nästan alla ålders-grupper och delvis på att antalet födslar har varit lågt under samma period. Faktum är att antalet födslar har varit lågt under de senaste 30 åren. Enligt befolkningsprog-noserna för de nordiska länderna som helhet kommer den andel av befolkningen som är över 80 år att uppgå till omkring 8 procent under år 2040, jämfört med nu-varande 4-5 procent.

Fruktsamhet Antalet födslar beror bland annat på antalet kvinnor i barnafödande ålder – normalt definierad som 15-49 år – och på fruktsamheten i olika åldersgrupper. Ett mått på fruktsamheten är det summerade fruktsamhetstalet, beräknat som ett genomsnitt av antalet levande födda per 1 000 kvinnor i barnafödande ålder. Detta mått på frukt-samheten är oberoende av demografisk struktur och kan därför användas för jämfö-relser mellan olika länder. Under de senaste åren har fertiliteten vuxit lite i samtliga nordiska länder, som redan före denna utveckling hade ett relativt högt födelsetal jämfört med övriga Eu-ropa. Högst fertilitet har Färöarna, Grönland och Island, lägst har Finland och Åland.

Aborter Sedan mitten på 1970-talet har det varit möjligt att få abort i flertalet nordiska län-der. I Danmark, på Grönland, i Norge och Sverige är det den gravida kvinnan som tidigt i graviditeten kan bestämma om hon vill ha abort. På Färöarna, i Finland, på Åland och Island krävs tillstånd som grundas på sociala och/eller medicinska krite-rier. Grönland har den högsta abortfrekvensen med 1 010 aborter per 1 000 levande födda. Sverige har den näst högsta frekvensen med 345 aborter per 1 000 levande födda. Färöarna har den lägsta med 41 aborter. Antalet aborter har sedan 1990 ökat på Grönland och Island samt i Sverige och gått ner i Danmark och Norge. När det gäller Island och Sverige görs aborter ofta av mödrar som är ganska unga – under 25 år. I Danmark och Finland tenderar de kvinnor som väljer abort att vara lite äldre.

Befolkning


Medellivslängd Att mäta dödlighetsfrekvensen är ett sätt att beräkna medellivslängden för en ny-född. Detta mått indikerar hur många år en nyfödd kan förvänta sig att leva baserat på nuvarande dödlighetsmönster. Eftersom dödlighetstalen skiljer sig en hel del mellan män och kvinnor (kvinnor tenderar att leva längre), beräknas medellivs-längden separat för män och kvinnor. Medellivslängden ökar i alla nordiska länder. Den varierar emellertid kraftigt. Medellivslängden för män på Grönland är 64,6 år jämfört med 79,4 år för män på Island. Kvinnor på Island kan förvänta sig att leva längst – 83,0 år.

Migration Invandringen inkluderar både återvändande medborgare och medborgare i ett främmande land som har fått uppehållstillstånd och är registrerade hos myndighe-terna. En stor andel av migrationen sker mellan de nordiska länderna själva, till stor del på grund av den fria arbetsmarknaden och de liberala reglerna för studentut-byte. Utländska invandrare indelas med hänsyn till ursprungsland i stället för med-borgarskap. De som kommer från det forna Sovjet anges som immigranter från Eu-ropa utom EES. EES består av de 27 EU-länderna och Norge, Island och Liechten-stein. Utvecklingen har lett till ett ökat antal utländska medborgare i de nordiska län-derna. I alla länder, utom på Grönland och Åland, är huvuddelen av dessa utländska medborgare utomnordiska. Minskningen av antalet utländska medborgare under vissa perioder kan bero på att fler utländska medborgare får nordiskt medborgar-skap. Icke-medborgare står för 60 procent av den totala invandringen till Danmark, men för 80 procent i fråga om Sverige. Den största andelen icke-medborgare finns på Island och uppgår till 5,9 procent av befolkningen. Andelen icke-medborgare i den finländska befolkningen är fortfarande mycket liten – 2,3 procent – men har ökat kraftigt under 1990-talet. Befolkning efter medborgarskap och födelseland Den 1 januari 2007 levde över 46 000 polska medborgare och drygt 35 000 med-borgare från något av de tre baltiska länderna i Norden. Flest utländska medborgare kommer dock från Irak, nämligen 64 000, varav hälften bor i Sverige. Drygt 45 000 turkiska medborgare bor i Norden – de allra flesta i Danmark. Av de 44 000 ryska medborgarna i Norden bor mer än hälften i Finland och de flesta andra i Norge och Sverige. Om man beaktar födelselandet ser bilden annorlunda ut: 125 000 personer bo-satta i Norden är födda i Irak, 83 000 i Iran och 80 000 i Turkiet. Runt 90 000 invånare i Norden är födda i Polen, knappt 40 000 i något av de tre baltiska länder-na och knappt 95 000 i Tyskland. En del av de som är födda utomlands har blivit medborgare i det nordiska land som de bor i nu.

Utvandring Ca 264 000 nordiska medborgare, som har behållit sitt ursprungliga medborgar-skap, bor i ett annat nordiskt land än sitt eget. Antalet färöingar och grönländare

Population


som bor i Danmark är svårt att ange exakt, eftersom dessa ju har danskt medbor-garskap. I januari 2006 var 13 134 personer födda på Grönland och 9 907 födda på Färöarna bosatta i Danmark. Detta ger en fingervisning om att var femte färöing och grönländare vistas i Danmark. Flertalet länder har också sett en ökad utvandring under senare år. Utvandringen består av icke-medborgare som återvänder till sina hemländer eller lämnar landet för att bosätta sig någon annanstans och medborgare som bosätter sig utomlands temporärt eller permanent. Merparten av utvandringen från alla nordiska länder utom Grönland och Norge består av medborgare som lämnar landet. Omkring 35 procent av emigrationen inom de nordiska länderna är internordisk – d.v.s. nor-diska medborgare som flyttar utomlands till andra nordiska länder eller nordiska medborgare som återvänder till sina hemländer från andra nordiska länder.

Huvudstäderna Öresundsregionen med Köpenhamn-Malmö som kärna är det största stadsområdet i Norden med över 2,3 miljoner invånare fördelade i Sydsverige och Östdanmark. Om man beaktar nationsgränserna är Stockholm och Köpenhamn de två största huvudstadsområdena i Norden med 1,9 miljoner respektive 1,6 miljoner invånare. Därefter kommer Oslo och Helsingfors med vardera ca 1 miljon invånare. Befolkningstillväxten i de nordiska huvudstadsområdena är högre än i länderna som helhet. Snabbast tillväxttakt har Reykjavik-området, som har fått omkring 30 procent fler invånare sedan 1990. Thorshamn har också vuxit kraftigt sedan den ekonomiska krisen i början på 1990-talet. Helsingfors-, Oslo- och Stockholms-om-rådena har under samma period fått 15-20 procent fler invånare och Grönlands hu-vudstad Nuuk har vuxit i samma takt. Den lägsta tillväxten bland huvudstäderna har Köpenhamnsområdet med bara 7 procent fler invånare under de senaste 15 åren. Mariehamn på Åland har vuxit i samma beskedliga tempo. I Finland, Norge och Sverige bor 20-25 procent av befolkningen nu i huvudstäderna med omnejd, i Danmark drygt 30 procent, medan Island har dryga 60 procent av sin totala befolk-ning i huvudstadsområdet. Var fjärde invånare på Grönland bor i huvudstaden Nuuk, medan två av fem av både Färöarnas och Ålands invånare bor i respektive huvudstad.

Giftermål, äktenskapsskillnader och familjer Antalet giftermål och äktenskapsskillnader omfattar här endast relationer i juridisk mening. Många par i de nordiska länderna bor tillsammans utan att vara lagligen gifta. Följaktligen ger antalet giftermål och äktenskapsskillnader inte en fullständig bild av det antal invånare som flyttar ihop eller flyttar isär. Bortsett ifrån Island, Norge och Färöarna har antalet ingångna äktenskap i de nordiska länderna ökat se-dan 1990, men med variationer mellan de olika länderna. Bortsett ifrån Island, har antalet skilsmässor i förhållande till antal äktenskap stigit i alla nordiska länder sedan 1990. I förhållande till antalet äktenskap hade Finland 2006 flest skilsmässor. En familj består antingen av en person eller av flera personer som är släkt med varandra. De flesta familjer motsvarar ett hushåll. Ett hushåll inbegriper alla perso-ner som bor på samma adress och delar bostad – vare sig de är släkt eller inte. Ett

Befolkning


hushåll kan därför omfatta mer än en familj. Runt 23 procent av alla familjer i de nordiska länderna har barn. Av dessa familjer består flertalet – omkring 80 procent – av gifta eller samboende par.

Asylansökningar Ett sätt att räkna antalet utlänningar som vill bosätta sig i de nordiska länderna är att utgå ifrån antalet asylansökningar. De asylsökande har kommit in i landet men har ännu inte blivit beviljade uppehållstillstånd. Av den anledningen finns de inte med i den vanliga befolkningsstatistiken, vilken endast omfattar personer som är registrerade i befolkningsregistret. Trots att asylsökande kan bo i ett visst land un-der åtskilliga år innan deras fall har avgjorts, räknas de inte som en del av befolk-ningen. Antalet asylsökande har ökat i alla nordiska länder under 1990-talet – utom i Sverige, där det fanns ett mycket stort antal sökande under 1990-1992. Från 2000 till 2006 har antalet asylsökande minskat med 85-90 procent i Danmark. Av de 33 000 asylsökande till något av de nordiska länderna 2006 stod Sverige och Norge för de allra flesta – över 80 procent. År 2006 var det runt 4 000 personer från Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Rumänien och Bulgarien som sökte asyl i Norden och över 5 000 från Afrika. Från de asiatiska länderna kom många asyl-sökande i synnerhet från Irak, Iran och Afghanistan. Dessa tre länder stod för drygt 5 600 ansökningar, och merparten sökte asyl i Sverige.

Befolkningsprognoser Befolkningen växer snabbast i den västra delen av regionen, som också har den yngsta befolkningen. Enligt de senaste befolkningstillväxtprognoserna förväntas befolkningen inom de närmaste 25 åren att växa med dryga 18 procent på Åland och 15 procent i Norge. I Danmark och Finland kommer befolkningen endast att växa med några enstaka procent fram till 2030. Därefter kommer befolkningen att minska, förutsatt att utvecklingen följer de senaste prognoserna. Sverige, däremot, kan se fram emot en befolkningsökning på 12 procent de närmaste 25 åren. Dessa befolkningsprognoser utgår ifrån ett antal antaganden om framtida fertilitet, dödstal, samt in- och utvandring, som självklart är osäkra. De mest tillförlitliga siffrorna är de som anger utvecklingen av antalet äldre, eftersom de redan är födda.

Försörjningsbördan De kommande 25 åren växer den demografiska försörjningsbördan kraftigast i Finland. I dag utgör antalet personer över 65 år 25 procent av befolkningen i ar-betsför ålder, 20-64 år. År 2030 kommer denna äldreandel enligt Finlands senaste befolkningsprognos att ha ökat till 50 procent – alltså en fördubbling. I Sverige, där äldreandelen i dag är den högsta i Norden, finns utsikt till en relativt moderat ök-ning under de kommande decennierna. Island ser ut att hålla fast vid sin position med Nordens lägsta äldreandel.

Population


Table 13 Population. 1 January 1850-2007 Folkmängd. 1 januari 1850-2007


Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Nordic total

1 000s 1850 1 417 8 .. 1 637 16 59 1 384 3 483 8 004 1850 1860 1 601 9 10 1 747 16 67 1 584 3 860 8 894 1860 1870 1 785 10 .. 1 769 18 70 1 733 4 169 9 554 1870 1880 1 968 11 10 2 061 20 72 1 915 4 566 10 623 1880 1890 2 170 13 11 2 380 .. 71 1 990 4 785 11 420 1890

1900 2 418 15 12 2 656 .. 78 2 218 5 136 12 533 1900 1910 2 722 18 13 2 943 21 85 2 377 5 522 13 701 1910 1920 3 061 21 14 3 148 20 95 2 616 5 904 14 879 1920 1930 3 531 24 17 3 463 20 109 2 800 6 142 16 106 1930 1940 3 826 27 20 3 696 21 121 2 964 6 371 17 046 1940

1950 4 252 32 24 4 030 22 144 3 250 7 042 18 796 1950 1960 4 566 35 33 4 446 21 177 3 568 7 498 20 344 1960 1970 4 907 39 47 4 598 21 205 3 863 8 081 21 761 1970 1980 5 122 44 50 4 788 23 229 4 079 8 318 22 653 1980 1990 5 135 48 56 4 998 25 256 4 233 8 591 23 342 1990

2000 5 330 45 56 5 181 26 283 4 478 8 883 24 282 2000 2005 5 411 48 57 5 237 27 294 4 606 9 011 24 691 2005 2006 5 427 48 57 5 255 27 300 4 640 9 048 24 802 2006 2007 5 447 48 57 5 277 27 308 4 681 9 113 24 958 2007

Popu08: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1850–2007. Source: National statistical institutes. Note: 1 January. Denmark: 1850-1960: Estimated data. Finland: includes Åland. Iceland: Data from 1850-1950 are from censuses. Data from 1960 and later are from the National Register. Data from 1900=1901. Not: Per den 1 januari. Danmark: 1850-1960: Uppskattade uppgifter. Finland: inkluderar Åland. Island: Uppgifterna från 1850-1950 är från folkräkningar. Uppgifterna från 1960 och framåt är från Nationalregistret. Uppgifter från 1900=1901.

Figure 9 Population development in recent millennium. Index 1910=100 Befolkningsutvecklingen de senaste 100 åren. Index 1910=100

50

100

150

200

250

300

350

400

450

1910 1930 1945 1955 1965 1975 1985 1995 2005

Denmark

Faroe Islands

Greenland

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Index 1900=100

Popu08: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1850–2007.

Befolkning


Table 14 Population. 1 January 2007 Folkmängden. 1 januari 2007


Green-land

Finland Åland Iceland Norway Sweden Nordic total

1 000s Total 5 447.1 48.4 56.6 5 277.0 26.9 307.7 4 681.1 9 113.3 24 958.0 Totalt Men 2 696.7 25.1 30.0 2 583.7 13.4 156.6 2 325.8 4 523.5 12 354.8 Män

Women 2 750.4 23.2 26.6 2 693.2 13.6 151.1 2 355.3 4 589.7 12 603.2 Kvinnor

Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Men 49.5 52.0 53.0 49.0 49.6 50.9 49.7 49.6 49.5 Män

Women 50.5 48.0 47.0 51.0 50.4 49.1 50.3 50.4 50.5 Kvinnor

Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2007. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

Figure 10 Latest population trend. Index 1990=100 Senaste befolkningsutvecklingen. Index 1990=100

90

95

100

105

110

115

120

125

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Denmark

Faroe Islands Greenland

Finland

Åland

Iceland

Norway Sweden

Index 1990=100

Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2007.

Source: National statistical institutes.

Population


Figure 11 Nordic population by age and sex, 1 000s. 1 January 2007 and 2050 Folkmängden i Norden efter ålder och kön, 1 000-tal. 1 januari 2007 och 2050

Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2007. Popu06: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 2005-2050. Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries total: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. Not: De nordiska länderna totalt: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige.

0 200 400 600 800 1 000

0-4

5-9

10-14

15-19

20-24

25-29

30-34

35-39

40-44

45-49

50-54

55-59

60-64

65-69

70-74

75-79

80-84

85-89

90-94

95+

2050

2007

WomenAge

0 200 400 600 8001 000

2050

2007

Men

Befolkning


Table 15 Population by age and sex. 1 January 2007 Befolkning efter ålder och kön. 1 januari 2007


Green-land

Finland Åland Iceland Norway Sweden

1 000s Men total 2 696.7 25.1 30.0 2 583.7 13.4 156.6 2 325.8 4 523.5 Män totalt

0 year 33.5 0.3 0.4 30.0 0.2 2.3 30.1 54.7 0 år 1-4 years 132.8 1.5 1.8 117.1 0.6 8.7 117.9 208.2 1-4 år 5-9 years 172.1 1.9 2.3 147.7 0.8 10.8 154.8 240.5 5-9 år

10-14 years 181.2 1.9 2.5 165.2 0.9 11.7 161.4 291.3 10-14 år 15-19 years 165.8 2.1 2.4 166.1 0.9 11.9 157.9 318.2 15-19 år 20-24 years 150.5 1.6 2.1 169.9 0.7 11.0 142.1 277.5 20-24 år 25-29 years 162.3 1.4 1.9 169.2 0.8 11.9 145.4 279.3 25-29 år 30-34 years 189.3 1.7 1.8 162.2 0.9 11.9 165.9 306.5 30-34 år 35-39 years 197.9 1.8 2.5 171.2 0.9 11.0 182.3 321.3 35-39 år 40-44 years 215.5 1.9 3.1 190.9 1.0 11.8 175.6 335.4 40-44 år 45-49 years 189.2 1.7 2.7 189.1 0.9 11.7 163.2 296.4 45-49 år 50-54 years 181.8 1.5 2.0 196.3 1.0 10.4 156.0 293.7 50-54 år 55-59 years 182.7 1.6 1.6 204.4 1.0 8.8 149.7 307.3 55-59 år 60-64 years 180.6 1.3 1.4 153.2 0.9 6.7 131.7 304.1 60-64 år 65-69 years 123.5 1.0 0.8 121.6 0.7 4.6 87.6 212.5 65-69 år 70-74 years 92.3 0.8 0.5 91.4 0.5 4.1 68.9 163.4 70-74 år 75-79 years 68.3 0.6 0.3 72.9 0.4 3.6 60.0 135.3 75-79 år 80-84 years 45.7 0.4 0.1 42.3 0.3 2.2 44.6 101.8 80-84 år 85-89 years 22.7 0.2 0.0 17.0 0.1 1.1 22.9 56.1 85-89 år 90-94 years 7.3 0.1 0.0 5.1 0.1 0.4 6.7 17.0 90-94 år

95+ years 1.4 0.0 0.0 0.9 0.0 0.1 1.2 3.1 95+ år

Women total 2 750.4 23.2 26.6 2 693.2 13.6 151.1 2 355.3 4 589.7 Kvinnor totalt 0 year 31.7 0.3 0.4 28.9 0.1 2.2 28.7 51.6 0 år

1-4 years 126.8 1.4 1.7 112.1 0.5 8.3 113.2 198.1 1-4 år 5-9 years 164.1 1.7 2.2 141.6 0.7 10.5 147.4 227.5 5-9 år


95+ years 6.0 0.0 0.0 4.5 0.1 0.2 4.8 11.9 95+ år Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2007.

Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

Population


Table 16 Population changes during 2006 Befolkningsförändringar under 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of persons

Population 1 Jan. 2006 5 427 459 48 183 56 901 5 255 580 26 766 299 891 4 640 219 9 047 752


Live births 64 984 661 .. 58 840 295 4 415 58 545 105 913 Levande födda

Deaths 55 477 416 .. 48 065 257 1 901 41 253 91 177 Döda Natural

population increase 9 507 245 .. 10 775 38 2 514 17 292 14 736

Naturlig folkökning

Immigration 56 750 1 480 2 404 22 451 844 9 832 45 776 95 750 Invandring Emigration 46 786 1 558 3 048 12 107 639 4 577 22 053 44 908 Utvandring

Net migration 9 964 -78 -644 10 344 205 5 255 23 723 50 842

Netto-migration

Population

increase 19 471 167 .. 21 119 126 7 781 41 015 65 578 Folkökning Corrections 154 0 .. 256 31 12 -100 -73 Avvikelse Population 1 Jan. 2007 5 447 084 48 350 56 648 5 276 955 26 923 307 672 4 681 134 9 113 257


Popu07: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1975-2007. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

Figure 12 Population changes, Nordic countries, total Befolkningsförändringar, de nordiska länderna totalt

20 000

40 000

60 000

80 000

100 000

120 000

140 000

160 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Natural population increase Net migration Population increase

Persons


Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries total: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. 2006: Except Greenland. Not: De nordiska länderna totalt: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige. 2006: Förutom Grönland.

Befolkning


Figure 13 Population in the Nordic capitals. 1 January 2007 Befolkning i de nordiska huvudstäderna. 1 januari 2007

200 000

400 000

600 000

800 000

1 000 000

1 200 000

1 400 000

1 600 000

1 800 000

2 000 000

2 200 000

Mariehamn Nuuk Thorshavn Reykjavik Helsinki Oslo Copenhagen Stockholm

Low: Municipality Upper: Suburbs

Number of persons


Source: National statistical institutes

Figure 14 Population development in capital areas. 1990-2007 Befolkningsutvecklingen i huvudstadsområdena. 1990-2007

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Copenhagen Thorshavn

Nuuk

Helsinki

Mariehamn

Reykjavik

Oslo

Stockholm

Index 1990=100


Source: National statistical institutes. Note: Capital areas include capital municipality and suburbs. Copenhagen: Reform of municipality structure from 2006. Thorshavn: Corrections have been made for merged municipalities. Not: Huvudstadsområdena omfattar förorter. Köpenhamn: Förändrad kommunstruktur från 2006. Thorshamn: Korrigeringar har gjorts för kommunsammanslagningar.

Population


Figure 15 Total fertility rate. 1990-2006 Summerade fruktsamhetstal. 1990-2006

1.3

1.5

1.7

1.9

2.1

2.3

2.5

2.7

2.9

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

Greenland

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Number of children per woman

Chil02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2006.

Source: National statistical institutes and Eurostat. Note: The total fertility rate is calculated on the basis of 1-year age groups. Finland: Includes Åland. Not: Summerade fruktsamhetstal beräknas på grundval av åldersgrupper som omfattar ett år. Finland: Inkluderar Åland.

Table 17 Fertility rate by mother's age. 2006 Fruktsamhet efter moderns ålder. 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Live births per 1 000 women

Total fertility rate 1 849.6 2 472.3 2 380.3 1 837.0 1 717.0 2 074.0 1 904.0 1 853.7

Summerade fruktsam-hetstal

-19 years 6.2 13.4 58.6 9.4 6.4 14.4 8.7 6.2 -19 år

20-24 years 43.6 89.8 144.4 58.4 60.8 78.8 60.3 47.8 20-24 år 25-29 years 127.4 166.9 138.2 116.8 103.6 128.3 127.2 113.6 25-29 år

30-34 years 131.5 146.3 90.2 117.9 117.4 119.4 122.8 131.5 30-34 år 35-39 years 52.5 64.5 38.3 53.0 46.1 62.5 51.9 60.0 35-39 år

40-44 years 8.5 13.0 6.4 11.0 12.3 11.2 8.9 11.2 40-44 år

45+ years 0.3 0.7 0.0 0.5 2.1 0.3 0.4 0.5 45+ år

Chil02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2006. Source: National statistical institutes. Note: The total fertility rate is calculated on the basis of 1-year age groups and can thus differ from a total fertility rate calculated on the basis of 5-year fertil-ity rates. The 5-year fertility rates refer to live births per 1 000 women in the different age groups. Greenland: 2004 data. Finland: Includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Summerade fruktsamhetstal beräknas på grundval av åldersgrupper om ett år och kan därför avvika från summerade fruktsamhetstal som beräknas på femårsperioder. Den fruktsamhet som beräknas på femårsperioder avser levande födda per 1 000 kvinnor i de olika åldersgrupperna. Grönland: 2004 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Befolkning


Table 18 Induced abortions. 2005 Utförda aborter. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Total number

of abortions 15 280 29 899 10 931 68 867 13 989 34 978 Totalt antal aborter

Number of abortions per 1 000 women in age group

-19 years 16.0 3.3 112.7 14.9 17.9 15.5 15.1 23.4 -19 år 20-24 years 21.3 1.6 141.3 18.2 24.4 23.9 27.4 31.4 20-24 år 25-29 years 17.3 4.2 97.7 12.7 24.7 18.2 20.5 24.3 25-29 år 30-34 years 16.5 5.6 69.8 10.3 6.2 12.3 15.1 19.8 30-34 år 35-39 years 13.1 3.0 31.1 7.9 12.1 8.0 11.0 16.0 35-39 år 40-44 years 5.2 1.9 8.9 3.3 4.3 4.1 4.0 7.8 40-44 år

45+ years 0.5 0.0 0.5 0.2 0.0 0.2 0.3 0.7 45+ år

Total abortion rate 449.5 139.4 2310.0 337.5 448.0 411.6 468.2 617.0

Total abortfrekvens

Per 1 000 live births 236.6 40.7 1010.1 191.9 266.7 202.6 246.5 345.1

Per 1 000 levande födda

Heal15: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: NOMESCO and national statistical institutes. Note: Total abortion rate = the number of abortions performed on 1 000 women, provided that they lived to be 50, calculated from the age-spe-cific abortion rates of the current period. Not: Total abortfrekvens = antal aborter utförda på 1 000 kvinnor, förutsatt att de blev 50 år gamla, beräknat på de åldersspecifika abortfrekvenserna den aktuella perioden.

Figure 16 Total number of induced abortions per 1 000 live births. 1990 and 2005 Totalt antal utförda aborter per 1 000 levande födda. 1990 och 2005

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1 000

1 100

Denmark FaroeIslands



Per 1 000 live births

Heal15: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: NOMESCO. Note: Faroe Islands, Greenland and Finland: 1990=1991 data. Åland: 1990=1992 data. Not: Färöarna, Grönland och Finland: 1990=1991 års uppgifter. Åland: 1990=1992 års uppgifter.

Population


Table 19 Deaths per 1 000 persons. 2006 Döda per 1 000 personer. 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Men Män Total 10.1 9.5 9.5 9.4 9.2 6.2 8.5 9.8 Totalt



95+ years 411.0 242.4 .. 387.5 400.0 413.8 375.4 386.9 95+ år

Women Kvinnor Total 10.3 7.6 7.0 8.8 10.0 6.3 9.2 10.3 Totalt



95+ years 332.8 298.5 .. 327.0 286.0 303.7 345.5 346.2 95+ år Deat04: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Deaths per 1 000 people in the different age groups. 0 years = deaths per 1 000 live births. Age at the end of the year. Greenland: 2004 data. 95+ years included in 90-94 year. Finland: Includes Åland. Not: Döda per 1 000 personer i olika åldersgrupper. 0 år = döda per 1 000 levande födda. Ålder vid slutet av året. Grönland: 2004 års uppgifter. 95+ år är inkluderade i 90-94 år. Finland: Inkluderar Åland.

Befolkning


Table 20 Life expectancy at birth Förväntad medellivslängd för nyfödda

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of years

Men Män 1990 72.0 72.3 60.7 70.9 74.7 75.0 73.4 74.8 1990 1991 72.2 72.2 .. 71.3 73.2 75.1 74.0 74.9 1991 1992 72.4 72.4 .. 71.7 73.9 75.7 74.2 75.4 1992 1993 72.5 72.9 61.7 72.1 74.5 76.9 74.2 75.5 1993 1994 72.5 73.5 61.9 72.8 75.1 77.1 74.9 76.1 1994 1995 72.6 73.5 62.3 72.8 75.1 76.5 74.8 76.2 1995 1996 72.9 73.9 62.8 73.0 72.9 76.2 75.4 76.5 1996 1997 73.3 74.2 63.0 73.4 75.4 76.4 75.5 76.7 1997 1998 73.7 74.2 62.5 73.5 77.4 77.0 75.5 76.9 1998 1999 74.0 74.3 62.7 73.7 75.3 77.5 75.6 77.1 1999 2000 74.3 75.1 62.8 74.1 78.5 77.6 76.0 77.4 2000 2001 74.5 75.5 62.8 74.6 77.2 78.1 76.2 77.6 2001 2002 74.6 75.9 63.3 74.9 79.2 78.4 76.5 77.7 2002 2003 74.9 76.5 64.1 75.1 77.3 79.0 77.0 77.9 2003 2004 75.2 77.0 64.6 75.3 76.1 79.2 77.5 78.4 2004 2005 75.6 76.9 .. 75.5 78.8 79.2 77.7 78.4 2005 2006 75.9 76.5 .. 75.8 .. 79.4 78.1 78.7 2006

Women Kvinnor

1990 77.7 79.4 68.4 78.9 82.8 80.1 79.8 80.4 1990 1991 77.7 79.8 .. 79.3 81.7 80.9 80.1 80.5 1991 1992 77.8 79.8 .. 79.4 81.0 80.9 80.3 80.8 1992 1993 77.8 80.2 68.5 79.5 82.6 80.7 80.3 80.8 1993 1994 77.8 80.1 68.8 80.2 81.8 81.0 80.6 81.4 1994 1995 77.8 80.5 68.3 80.2 81.1 80.6 80.8 81.5 1995 1996 78.0 80.5 68.4 80.5 82.7 80.6 81.1 81.5 1996 1997 78.4 80.9 67.8 80.5 82.3 81.3 81.0 81.8 1997 1998 78.6 81.5 68.0 80.8 84.8 81.5 81.3 82.1 1998 1999 78.8 81.5 68.0 81.0 81.2 81.4 81.1 81.9 1999 2000 79.0 81.4 68.0 81.0 81.5 81.4 81.4 82.0 2000 2001 79.2 81.9 67.8 81.5 84.7 82.2 81.5 82.1 2001 2002 79.2 81.4 69.0 81.5 84.4 82.6 81.5 82.1 2002 2003 79.5 81.1 69.5 81.8 84.1 82.4 81.9 82.4 2003 2004 79.9 81.3 70.4 82.3 84.0 82.7 82.3 82.7 2004 2005 80.2 81.4 .. 82.3 81.1 83.1 82.5 82.8 2005 2006 80.4 81.3 .. 82.8 .. 83.0 82.7 82.9 2006

Life01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Faroe Islands and Greenland: The years refer to a period of four years prior to the indicated year. Finland: Includes Åland. Iceland: The figures refer to respective years and one preceding year. Not: Färöarna och Grönland: Åren avser en period som omfattar de fyra föregående åren. Finland: Inkluderar Åland. Island: Siffrorna avser respektive år och föregående år.

Population


Table 21 Immigration. 2006 Invandring. 2006

To: Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden Till: From: Number Från:

Total 56 750 1 480 2 404 22 451 9 832 45 776 95 750 Totalt Denmark . 1 084 1 273 350 1 488 2 828 6 432 Danmark

Faroe Islands 1 266 . 54 3 65 70 - Färöarna Greenland 2 846 47 892 1 9 27 - Grönland

Finland 456 1 2 . 64 580 3 092 Finland Iceland 1 679 87 18 69 . 309 475 Island Norway 3 106 34 15 674 350 . 4 489 Norge Sweden 3 629 19 26 3 448 433 5 206 . Sverige

Baltic countries 2 118 2 4 2 917 610 1 878 1 725 Baltikum Poland 3 732 30 32 222 3 331 7 401 6 409 Polen

Other EEA 16 441 70 37 4 644 1 786 8 461 15 677 Övriga EES Other Europe 4 017 32 3 3 482 277 2 734 10 603 Övriga Europa

America 5 552 27 8 1 492 609 3 016 6 424 Amerika Africa 2 059 13 8 1 272 95 3 746 8 320 Afrika

Asia 7 892 31 30 3 460 635 8 583 30 729 Asien Oceania 1 319 3 2 234 66 462 814 Oceanien

Unknown 638 - - 183 14 475 561 Okänt land National citizens Medborgare

Total 22 469 1 304 2 245 8 583 2 762 8 351 15 352 Totalt Denmark . 1 072 1 270 262 1 283 1 357 990 Danmark

Faroe Islands 1 258 . 54 2 19 9 - Färöarna Greenland 2 808 47 890 - 3 9 - Grönland

Finland 51 - - . 13 55 533 Finland Iceland 167 49 1 52 . 70 95 Island Norway 1 224 23 3 563 272 . 1 973 Norge Sweden 1 971 10 5 2 653 323 1 783 . Sverige

Baltic countries 84 1 - 231 8 20 66 Baltikum Poland 105 - 3 17 3 15 96 Polen

Other EEA 7 196 56 7 2 812 452 2 168 5 103 Övriga EES Other Europe 706 3 0 324 30 204 569 Övriga Europa

America 2 502 16 4 834 251 1 110 2 344 Amerika Africa 880 7 3 94 22 347 654 Afrika

Asia 2 301 17 4 433 46 1 004 2 397 Asien Oceania 816 3 1 142 28 150 366 Oceanien

Unknown 400 - - 64 9 50 166 Okänt land

Foreign citizens Utlänningar Total 34 281 176 159 13 868 7 070 37 425 80 398 Totalt

Denmark . 12 3 88 205 1 471 5 442 Danmark Faroe Islands 8 . - 1 46 61 - Färöarna

Greenland 38 - 2 1 6 18 - Grönland Finland 405 1 2 . 51 525 2 559 Finland Iceland 1 512 38 17 17 . 239 380 Island Norway 1 882 11 12 111 78 . 2 516 Norge Sweden 1 658 9 21 795 110 3 423 . Sverige

Baltic countries 2 034 1 4 2 686 602 1 858 1 659 Baltikum Poland 3 627 30 29 205 3 328 7 386 6 313 Polen

Other EEA 9 245 14 30 1 832 1 334 6 293 10 574 Övriga EES Other Europe 3 311 29 3 3 158 247 2 530 10 034 Övriga Europa

America 3 050 11 4 658 358 1 906 4 080 Amerika Africa 1 179 6 5 1 178 73 3 399 7 666 Afrika

Asia 5 591 14 26 3 027 589 7 579 28 332 Asien Oceania 503 - 1 92 38 312 448 Oceanien

Unknown 238 - - 19 5 425 395 Okänt land Migr01: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: EEA: EU-27, Norway, Iceland and Liechtenstein. Baltic countries: Estonia, Latvia and Lithuania. Unknown includes stateless. Finland: Includes Åland. Not: EES: EU-27, Norge, Island och Liechtenstein. Baltikum: Estland, Lettland och Litauen. Okänt land inkluderar statslösa. Finland: Inkluderar Åland.

Befolkning


Table 22 Emigration. 2006 Utvandring. 2006

From: Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden Från: To: Till:


Faroe Islands 1 092 . 57 1 101 32 - Färöarna Greenland 2 190 29 1 358 3 10 14 - Grönland

Finland 362 1 2 . 70 687 3 365 Finland Iceland 1 481 60 18 60 . 349 406 Island Norway 2 827 70 22 561 293 . 5 018 Norge Sweden 6 413 21 24 3 071 475 4 451 . Sverige

Baltic countries 1 220 - 2 719 45 250 313 Baltikum Poland 1 126 26 12 53 397 311 411 Polen

Other EEA 12 461 67 44 4 023 848 4 275 12 779 Övriga EES Other Europe 2 138 6 8 565 72 589 1 645 Övriga Europa

America 4 638 25 18 1 268 396 1 632 5 202 Amerika Africa 1 379 6 6 178 39 668 1 246 Afrika

Asia 5 205 2 17 900 115 2 057 5 004 Asien Oceania 1 246 3 - 251 33 295 1 057 Oceanien

Unknown 3 008 2 1 26 21 3 348 5 006 Okänt land National citizens Medborgare


Faroe Islands 1 080 . 57 1 49 6 - Färöarna Greenland 2 160 29 1 356 2 4 6 - Grönland

Finland 65 - 0 . 28 125 884 Finland Iceland 229 46 1 51 . 80 132 Island Norway 1 361 61 4 498 225 . 3 189 Norge Sweden 5 001 18 10 2 572 383 2 396 . Sverige

Baltic countries 95 - 0 317 6 16 131 Baltikum Poland 139 1 1 16 17 22 156 Polen

Other EEA 7 610 63 12 3 341 430 2 311 8 828 Övriga EES Other Europe 682 - 4 337 19 239 1 021 Övriga Europa

America 2 511 21 5 1 048 262 945 3 454 Amerika Africa 911 5 4 120 22 218 800 Afrika

Asia 2 771 1 5 531 48 1 033 2 879 Asien Oceania 947 2 0 202 14 185 704 Oceanien

Unknown 777 1 0 7 17 204 1 312 Okänt land

Foreign citizens Utlänningar Total 20 447 78 132 2 713 1 535 12 490 20 033 Totalt

Denmark . 8 2 77 144 1 318 2 071 Danmark Faroe Islands 12 . 0 .. 52 26 - Färöarna

Greenland 30 - 2 1 6 8 - Grönland Finland 297 1 2 . 42 562 2 481 Finland Iceland 1 252 14 17 9 . 269 274 Island Norway 1 466 9 18 63 68 . 1 829 Norge Sweden 1 412 3 14 499 92 2 055 . Sverige

Baltic countries 1 125 0 2 402 39 234 182 Baltikum Poland 987 25 11 37 380 289 255 Polen

Other EEA 4 851 4 32 682 418 1 964 3 951 Övriga EES Other Europe 1 456 6 4 228 53 350 624 Övriga Europa

America 2 127 4 13 220 134 687 1 748 Amerika Africa 468 1 2 58 17 450 446 Afrika

Asia 2 434 1 12 369 67 1 024 2 125 Asien Oceania 299 1 - 49 19 110 353 Oceanien

Unknown 2 231 1 1 19 4 3 144 3 694 Okänt land Migr02: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: EEA: EU-27, Norway, Iceland and Liechtenstein. Baltic countries: Estonia, Latvia and Lithuania. Unknown includes stateless. Finland: Includes Åland. Not: EES: EU-27, Norge, Island och Liechtenstein. Baltikum: Estland, Lettland och Litauen. Okänt land inkluderar statslösa. Finland: Inkluderar Åland.

Population


Figure 17 Immigration, total. 2006 Invandring, totalt. 2006

9%

20%9%

8%

7%

3%

20%24%

Intra-Nordic - 24%

Poland and Balticum - 9%

Other EEA - 20%

Other Europe - 9%

America - 8%

Africa - 7%

Asia - 20%

Other - 3%

Migr01: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries total: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. Balticum: Estonia, Latvia and Lihtuania. EEA: EU-25, Norway, Iceland and Liechtenstein. Other: Oceania and unknown countries Not: Nordiska länderna totalt: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige. Balticum: Estland, Lettland och Litauen. EEA: EU-25, Norge, Island och Liechtenstein. Other: Oceanien och okänt land.

Figure 18 Emigration, total. 2006 Utvandring, totalt. 2006

4%4%

10%

3%

10%

11%

22%

36%Intra-Nordic - 36%

Poland and Balticum - 4%

Other EEA - 22%

Other Europe - 4%

America - 10%

Africa - 3%

Asia - 10%

Other - 11%

Migr02: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries total: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. Balticum: Estonia, Latvia and Lihtuania. EEA: EU-25, Norway, Iceland and Liechtenstein. Other: Oceania and unknown countries. Not: Nordiska länderna totalt: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige. Balticum: Estland, Lettland och Litauen. EEA: EU-25, Norge, Island och Liechtenstein. Other: Oceanien och okänt land.

Befolkning


Table 23 Asylum requests Asylansökningar

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Nordic total

1990 5 292 2 743 4 3 962 29 420 41 421 1990 1995 5 104 854 4 1 460 9 047 16 469 1995 2000 10 347 3 170 25 10 843 16 303 40 688 2000 2001 8 385 1 651 53 14 782 23 515 48 386 2001 2002 6 660 3 443 117 17 480 33 016 60 716 2002 2003 2 767 3 221 80 15 613 31 355 53 036 2003 2004 1 633 3 861 76 7 950 23 161 36 681 2004 2005 1 283 3 574 87 5 402 17 530 27 876 2005 2006 921 2 324 39 5 320 24 322 32 926 2006

Migr04: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and the Ministry of Justice of Iceland.

Table 24 Asylum requests by citizenship. 2006 Asylansökningar efter medborgarskap. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Nordic total

Total 921 2 324 39 5 320 24 322 32 926 Totalt EEA 29 495 11 36 1 531 2 102 EES

Russia 31 176 7 548 755 1 517 Ryssland Belarus 3 98 3 28 432 564 Vitryssland Ukraine 4 9 2 12 90 117 Ukraina Turkey 20 41 - 69 305 435 Turkiet

Other Europe 194 373 3 490 2 631 3 691

Övriga Europa

America, total 3 7 - 13 1 030 1053 Amerika Somalia 35 92 - 632 1 066 1825 Somalia

Other Africa 134 298 5 1 127 2 128 3 692 Övriga Afrika Afghanistan 85 97 1 224 594 1001 Afghanistan

Iraq 96 225 1 1 002 8 951 10 275 Irak Iran 69 91 2 218 494 874 Iran

Other Asia 173 292 4 683 3 351 4 503 Övriga Asien Oceania 45 - - 1 - 46 Oceanien

Stateless - 30 - 237 964 1231 Statslösa

Migr04: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and The Ministry of Justice of Iceland. Note: EEA: EU-27, Norway, Iceland and Liechtenstein. Stateless includes unknown. Not: EES: EU-27, Norge, Island och Liechtenstein. Statslösa inkluderar personer från okänt land.

Population


Table 25 Population in Nordic countries by citizenship and birthplace. 1 Jan. 2007 Befolkning i de nordiska länderna efter medborgarskap och födelseland. 1 januari 2007

Denmark Faroe Islands Greenland Finland

Citizen-

ship Birth- place

Citizen- ship

Birth- place

Citizen- ship

Birth- place

Citizen- ship

Birth- place

Number of persons Total 5 447 084 5 447 084 48 350 48 350 56 648 .. 5 276 955 5 276 955

Denmark 5 168 988 5 030 232 47 316 46 468 56 146 .. 654 831 Finland 2 156 3 531 12 12 7 .. 5 155 216 5 089 045 Iceland 7 984 7 680 193 253 50 .. 111 113 Norway 14 170 17 772 99 150 54 .. 688 1 340 Sweden 11 555 19 409 34 58 76 .. 8 265 29 835

Balticum 4 888 5 059 18 15 4 .. 18 580 15 506

Poland 9 701 15 003 76 76 22 .. 1 083 1 644 Germany 15 435 28 830 13 25 42 .. 2 978 4 896

Netherlands 5 810 5 832 5 4 3 .. 919 1 080 Great Britain 13 183 14 893 65 85 14 .. 2 910 3 722

Russia 3 269 3 860 36 33 6 .. 25 326 5 296 Turkey 28 752 31 039 1 1 1 .. 2 886 3 708

Other Europe 52 081 70 422 182 193 55 .. 15 607 59 418

America 12 027 24 467 81 141 37 .. 4 641 8 348 Somalia 9 012 10 224 - - - .. 4 623 5 261

Other Africa 11 789 22 254 65 75 5 .. 6 825 9 521 Iraq 18 133 20 610 - 1 - .. 3 045 4 436 Iran 4 388 11 659 2 4 1 .. 2 602 3 442

Pakistan 6 587 10 355 - - 2 .. 540 770 Thailand 6 248 8 453 59 45 75 .. 2 994 4 074

Other Asia 35 618 79 546 80 182 45 .. 14 506 19 510 Oceania 1 661 2 795 11 7 3 .. 597 960

Unknown - 3 159 - 522 - .. - ..

Per cent Total 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 .. 100.00 100.00

Denmark 95.02 92.54 98.07 96.56 98.91 .. 0.01 0.02 Finland 0.04 0.06 0.02 0.02 0.02 .. 97.69 96.44 Iceland 0.14 0.14 0.35 0.49 0.10 .. 0.00 0.00 Norway 0.26 0.32 0.20 0.31 0.13 .. 0.01 0.03 Sweden 0.21 0.35 0.06 0.11 0.13 .. 0.16 0.57

Balticum 0.09 0.09 0.04 0.03 0.01 .. 0.35 0.29

Poland 0.18 0.28 0.16 0.16 0.04 .. 0.02 0.03 Germany 0.28 0.53 0.03 0.05 0.07 .. 0.06 0.09

Netherlands 0.11 0.11 0.01 0.01 0.01 .. 0.02 0.02 Great Britain 0.24 0.27 0.13 0.18 0.02 .. 0.06 0.07

Russia 0.06 0.07 0.07 0.07 0.01 .. 0.48 0.10 Turkey 0.53 0.57 0.00 0.00 0.00 .. 0.05 0.07

Other Europe 0.96 1.29 0.38 0.40 0.10 .. 0.30 1.13

America 0.22 0.45 0.17 0.29 0.07 .. 0.09 0.16 Somalia 0.17 0.19 - - - .. 0.09 0.10

Other Africa 0.22 0.41 0.13 0.16 0.01 .. 0.13 0.18 Iraq 0.33 0.38 - 0.00 - .. 0.06 0.08 Iran 0.08 0.21 0.00 0.01 0.00 .. 0.05 0.07

Pakistan 0.12 0.19 - - 0.00 .. 0.01 0.01 Thailand 0.11 0.16 0.12 0.09 0.13 .. 0.06 0.08

Other Asia 0.65 1.46 0.17 0.38 0.08 .. 0.27 0.37 Oceania 0.03 0.05 0.02 0.01 0.01 .. 0.01 0.02

Unknown - 0.06 - 1.08 - .. - .. Citi01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Citi02: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.

Source: National statistical institutes. Note: Norway: 2006-data. Not: Norge: 2006 års upgifter.

Befolkning


Åland Iceland Norway Sweden Citizen-

ship Birth-place

Citizen-ship

Birth-place

Citizen-ship

Birth-place

Citizen-ship

Birth-place

Number of persons 26 923 26 923 307 672 307 672 4 640 219 4 640 219 9 113 257 9 113 257 Totalt

14 28 936 2 802 20 192 22 305 35 796 44 444 Danmark 25 180 24 008 109 166 5 849 6 389 83 527 180 906 Finland

7 8 289 109 277 285 3 824 3 554 4 051 3 914 Island 39 52 315 1 029 4 442 829 4 260 878 35 498 44 727 Norge

1 019 1 770 341 1 824 26 640 33 783 8 621 261 7 938 057 Sverige

200 190 1 412 1 341 3 202 3 374 6 879 15 846 Baltikum 26 40 5 996 6 572 6 773 11 102 22 410 51 724 Polen 36 56 945 1 627 10 623 15 179 22 494 42 391 Tyskland

3 4 141 236 4 604 5 186 5 964 6 531 Nederländerna 35 51 410 940 11 204 14 629 15 126 17 788 Storbritannien 36 48 195 239 8 185 10 026 6 876 12 121 Ryssland

1 1 30 62 3 487 9 410 10 221 37 107 Turkiet 126 181 3 164 5 045 25 421 49 626 54 879 243 078 Övriga Europa

38 89 1 170 2 809 14 877 35 576 28 957 85 389 Amerika

- - 1 3 10 623 13 498 11 595 18 342 Somalia 13 37 338 711 12 790 25 662 20 918 57 063 Övriga Afrika

9 9 4 19 13 136 16 540 30 257 82 827 Irak 48 77 12 27 4 441 11 823 10 526 55 747 Iran

- 3 98 115 6 095 15 555 2 590 5 458 Pakistan 42 57 546 963 5 698 8 308 12 495 20 524 Thailand 35 58 2 211 3 681 22 628 66 127 42 989 145 050 Övriga Asien

3 4 102 169 976 1 689 2 231 3 642 Oceanien - .. - 7 1 009 - 25 717 581 Okänt land

Per cent

100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 100.00 Totalt 0.05 0.10 0.30 0.91 0.44 0.48 0.39 0.49 Danmark

93.53 89.17 0.04 0.05 0.13 0.14 0.92 1.99 Finland 0.03 0.03 93.97 90.12 0.08 0.08 0.04 0.04 Island 0.14 0.19 0.10 0.33 95.21 91.82 0.39 0.49 Norge 3.78 6.57 0.11 0.59 0.57 0.73 94.60 87.10 Sverige

0.74 0.71 0.46 0.44 0.07 0.07 0.08 0.17 Baltikum 0.10 0.15 1.95 2.14 0.15 0.24 0.25 0.57 Polen 0.13 0.21 0.31 0.53 0.23 0.33 0.25 0.47 Tyskland 0.01 0.01 0.05 0.08 0.10 0.11 0.07 0.07 Nederländerna 0.13 0.19 0.13 0.31 0.24 0.32 0.17 0.20 Storbritannien 0.13 0.18 0.06 0.08 0.18 0.22 0.08 0.13 Ryssland 0.00 0.00 0.01 0.02 0.08 0.20 0.11 0.41 Turkiet 0.47 0.67 1.03 1.64 0.55 1.07 0.60 2.67 Övriga Europa

0.14 0.33 0.38 0.91 0.32 0.77 0.32 0.94 Amerika

- - 0.00 0.00 0.23 0.29 0.13 0.20 Somalia 0.05 0.14 0.11 0.23 0.28 0.55 0.23 0.63 Övriga Afrika 0.03 0.03 0.00 0.01 0.28 0.36 0.33 0.91 Irak 0.18 0.29 0.00 0.01 0.10 0.25 0.12 0.61 Iran

- 0.01 0.03 0.04 0.13 0.34 0.03 0.06 Pakistan 0.16 0.21 0.18 0.31 0.12 0.18 0.14 0.23 Thailand 0.13 0.22 0.72 1.20 0.49 1.43 0.47 1.59 Övriga Asien 0.02 0.01 0.03 0.05 0.02 0.04 0.02 0.04 Oceanien 0.03 0.56 0.03 0.00 0.02 - 0.28 0.01 Okänt land

Note: Unknown includes stateless. Balticum: Estonia, Latvia and Lithuania. Finland: Includes Åland. Not: Okänt land inkluderar statslösa. Baltikum: Estland, Lettland och Litauen. Finland: Inkluderar Åland.

Population


Table 26 Nordic citizens living in another Nordic country than their own Nordiska medborgare bosatta i ett annat nordiskt land än hemlandet

Number of persons from: Citizenship from: Denmark Finland Iceland Norway Sweden Total

Medborgarskap från:

1990 47 077 128 984 9 817 45 768 25 755 257 401 1990 1995 46 318 112 363 11 493 44 743 30 210 245 127 1995 1996 45 838 110 855 12 903 44 335 31 840 245 771 1996 1997 45 516 109 177 13 836 44 149 34 359 247 037 1997 1998 45 261 108 067 14 362 43 902 38 548 250 140 1998 1999 45 527 107 420 14 538 43 827 42 669 253 981 1999 2000 45 717 106 978 14 278 44 566 44 154 255 693 2000 2001 46 512 106 753 14 245 46 038 44 341 257 889 2001 2002 47 822 105 842 14 570 47 510 44 409 260 153 2002 2003 49 611 104 880 15 446 49 234 44 411 263 582 2003 2004 51 214 101 985 15 917 50 386 44 757 264 259 2004 2005 52 750 98 468 15 942 50 583 45 315 263 058 2005 2006 54 627 95 127 15 912 50 485 46 429 262 580 2006

2007 57 638 91 638 16 197 50 824 48 138 264 435 2007

Citi01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes. Note: People with Danish citizenship include the native-born population on the Faroe Islands and in Greenland. People with Finnish citizenship include the native-born population in Åland. Only Danes living in Nordic countries other than Denmark, Faroe Islands and Greenland are included in the table. Only Finns living in Nordic countries other than Finland and Åland are included in the table. Persons from other Nordic countries than Finland-Åland living in Åland are registered from 1993. Finland: Includes Åland. Not: Personer med danskt medborgarskap inkluderar den infödda befolkningen på Färöarna och Grönland. Personer med finländskt medborgarskap inklu-derar den infödda befolkningen på Åland. Endast danskar bosatta i Norden utanför Danmark, Färöarna och Grönland är inkluderade i tabellen. Endast fin-ländare bosatta i Norden utanför Finland och Åland är inkluderade i tabellen. Personer från andra nordiska länder än Finland-Åland bosatta på Åland är re-gistrerade först från 1993. Finland: Inkluderar Åland.

Figure 19 Percentage of non-Nordic population in the Nordic region. 2007

Utomnordisk befolkning i de nordiska länderna, procent. 2007

28%

4%4%

10%

2%

29%

23%

Non-Nordic EEA - 28 %

Other Europe - 23 %

Canada and United States - 4 %

Other America - 4 %

Africa - 10 %

Asia - 29 %

Other - 2 %

Citi01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.

Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries total: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. Not: Nordiska länderna totalt: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige.

Befolkning


Table 27 Marriages and divorces. 2006 Giftermål och äktenskapsskillnader. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden Number

Marriages 36 452 277 28 236 116 1 681 21 721 45 551 Giftermål

Divorces 14 343 61 13 255 63 498 10 598 20 295 Äktenskaps-skillnader

Per 1 000 mean population

Marriages 6.7 5.7 5.4 4.3 5.5 4.7 5.0 Giftermål Per 1 000 married 1 January

Divorces 6.6 3.2 6.7 6.5 4.8 6.1 6.5

Äktenskaps-skillnader

Popu04: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu03: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

Figure 20 Divorces per 1 000 marriages. 1990 and 2006 Äktenskapsskillnader per 1 000 äktenskap. 1990 och 2006

0

1

2

3

4

5

6

7

8

Denmark Faroe Islands Finland Åland Iceland Norway Sweden


Divorces per 1 000 marriages

Popu04: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu03: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.


Population


Table 28 Marital status. People aged 15 and more. 1 January 2007 Civilstånd. Personer 15 år och äldre. 1 januari 2007

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000s

Total 4 432.9 37.5 42.9 4 375.8 22.3 242.2 3 775.2 7 563.7 Totalt Unmarried 1 519.6 14.7 22.3 1 593.5 8.9 109.6 1 417.1 3 097.4 Ogifta

Married and separated 2 160.3 18.9 15.4 1 985.8 9.8 103.2 1 752.8 3 108.2

Gifta och separerade

Divorced 423.3 1.5 3.2 492.2 2.0 17.9 341.7 850.9 Skilda Registered

partnerships 6.8 .. .. 2.1 .. 0.2 3.4 4.2 Registrerade partnerskap

Dissolved partnerships 1.5 .. .. 0.1 .. .. 0.6 0.9

Avregistrerade partnerskap

Widow/ widowers 320.9 2.4 2.0 302.0 1.6 11.2 259.5 502.0

Änklingar/ änkor

Men 2 177.0 19.6 23.0 2 123.8 11.0 123.2 1 837.2 3 728.9 Män

Unmarried 837.0 8.9 12.9 863.9 4.9 60.9 759.9 1 695.9 Ogifta Married and

separated 1 079.9 9.5 7.8 991.9 4.9 51.5 877.3 1 552.4 Gifta och separerade





Widow/ widowers 71.1 0.5 0.6 52.4 0.3 2.6 50.3 104.1

Änklingar/ änkor

Women 2 255.9 17.9 19.8 2 252.0 11.3 119.0 1 896.2 3 834.8 Kvinnor

Unmarried 682.6 5.8 9.4 729.6 4.0 48.7 623.4 1 401.5 Ogifta Married and

separated 1 080.4 9.4 7.6 993.9 4.9 51.7 873.4 1 555.7 Gifta och separerade





Widow/ widowers 249.8 1.9 1.4 249.5 1.3 8.6 212.6 398.0

Änklingar/ änkor

Popu03: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes. Note: Norway: 2006-data. Divorced: Including divorced partners. Married and separated: Including registered partners and separated partners. Wid-ows/widowers: Including surviving partners. Not: Norge: 2006 års upgifter. Skilda inkluderar skilda partners. Gifta och separerade inkluderar registrerade och separerade partners. Änklingar/änkor inkluderar överlevande partners.

Befolkning


Table 29 Families with and without children. 2005 Familjer med och utan barn. 2005

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Total

1 000 families with children 673 592 3 44 604 1 088

Totalt 1 000 familjer med barn

Per cent

Total 100 100 100 100 100 100 Totalt Married couples 62 62 54 57 57 79 Gifta par

Cohabiting couples 17 18 27 21 22 ..

Sammanboende par

Single people 20 20 19 21 21 21 Ensamstående

Total 1 000 families

without children 2 228 2 249 9 65 1 500 4 074

Totalt 1 000 familjer utan barn

Per cent

Total 100 100 100 100 100 100 Totalt Married couples 27 26 31 43 32 30 Gifta par

Cohabiting couples 8 8 10 5 6 ..

Sammanboende par

Single people 65 66 60 51 61 70 Ensamstående

Fami02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOSOSCO. Note: Children aged 0-17. Norway: Cohabiting couples without natural and adopted children are included in Single people. Åland: 2002 data. Sweden: Married couples include cohabiting couples. Not: Barn i åldern 0-17 år. Norge: Sammanboende par utan gemensamma barn inkluderas i Ensamstående. Åland: 2002 års uppgifter. Sverige: Gifta par inbegriper sammanboende par.

Figure 21 Age structure in the Nordic countries. 2007 and 2050 (projections) Åldersstruktur i de nordiska länderna. 2007 och 2050 (enligt befolkningsprognoserna)

0

1 000 000

2 000 000

3 000 000

4 000 000

5 000 000

6 000 000

7 000 000

8 000 000

9 000 000

0-14 years 15-24 years 25-49 years 50-64 years 65-79 years 80+ years

2007 2050

Persons

Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2007. Popu06: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 2005-2050.

Source: National statistical institutes. Note: Nordic countries: Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden, but in 2050 exclusive Faroe Islands and Greenland. Not: Nordiska länderna: Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige, dock 2050 exklusive Färöarna och Grönland.

Population


Figure 22 Population trends according to latest population projections. Index 2005=100 Befolkningen enligt de senaste befolkningsprognoserna. Index 2005=100

100

105

110

115

120

125

130

2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Index 2005=100

Denmark

Sweden

Greenland

Åland

Iceland

Norway

Finland

Popu06: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 2005-2050.

Source: National statistical institutes. Note: See table 30. Not: Se tabell 30.

Figure 23 Population 65+ year as per cent of population 20-64 year. Latest projections Åldersgruppen 65+ år i procent av åldersgruppen 20-64 år enligt befolkningsprognoserna

15

25

35

45

55

65

2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050

Denmark

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent

Popu06: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 2005-2050.

Source: National statistical institutes. Note: See table 30. Not: Se tabell 30.

Befolkning


Table 30 Population by age according to latest population projections Folkmängd efter ålder enligt de senaste befolkningsprognoserna

Denmark Greenl. Finland Åland Iceland Norway Sweden Nordic total

1 000 persons Total 2007 5 447.1 56.6 5 277.0 26.9 307.7 4 681.1 9 113.3 24 958.0 2007 Totalt

2010 5 496.7 57.6 5 356.6 27.8 304.7 4 748.3 9 301.4 25 293.0 2010 2020 5 616.2 58.1 5 546.8 29.8 325.7 5 045.1 9 728.8 26 292.4 2020 2030 5 717.0 .. 5 683.2 31.7 342.2 5 367.2 10 093.6 27 234.9 2030 2040 5 736.2 .. 5 730.4 32.8 351.2 5 623.5 10 313.3 27 787.4 2040 2050 5 683.6 .. 5 748.4 .. .. 5 843.0 10 550.2 27 825.1 2050

0-14 2007 1 014.2 13.8 901.2 4.6 65.5 905.9 1 549.6 4 465.6 2007 0-14

2010 995.3 13.1 883.6 4.5 63.6 891.8 1 530.6 4 382.6 2010 2020 938.4 12.8 918.5 4.7 64.4 881.8 1 677.4 4 485.2 2020 2030 964.0 .. 910.3 4.8 65.1 937.2 1 717.4 4 598.8 2030 2040 975.0 .. 886.6 4.7 64.1 952.8 1 688.0 4 571.1 2040 2050 946.6 .. 896.4 .. .. 961.4 1 758.5 4 563.0 2050

15-24 2007 619.1 8.7 657.4 3.0 44.6 586.8 1 161.3 3 087.5 2007 15-24

2010 666.5 9.3 656.2 3.1 44.6 619.6 1 229.9 3 229.2 2010 2020 692.4 9.0 598.6 3.0 42.9 638.9 1 050.4 3 026.2 2020 2030 650.5 .. 626.2 3.0 43.2 619.3 1 165.9 3 108.2 2030 2040 655.9 .. 629.8 3.1 44.1 657.3 1 221.7 3 211.9 2040 2050 676.5 .. 607.7 .. .. 676.1 1 184.2 3 144.6 2050

25-49 2007 1 889.7 22.1 1 734.3 8.9 111.8 1 638.5 3 021.9 8 443.0 2007 25-49

2010 1 844.3 21.6 1 715.6 8.9 105.7 1 628.9 3 042.8 8 367.9 2010 2020 1 704.8 20.1 1 686.3 9.0 107.4 1 654.1 3 109.9 8 271.5 2020 2030 1 661.3 .. 1 672.0 9.1 107.7 1 718.4 3 075.4 8 243.9 2030 2040 1 686.4 .. 1 649.4 9.1 107.8 1 773.1 3 120.6 8 346.4 2040 2050 1 646.6 .. 1 647.9 .. .. 1 791.2 3 215.8 8 301.4 2050

50-64 2007 1 089.4 8.7 1 115.4 5.9 50.1 864.3 1 799.0 4 932.8 2007 50-64

2010 1 086.1 9.7 1 160.5 6.1 53.4 895.2 1 765.8 4 976.6 2010 2020 1 124.9 11.9 1 067.3 6.1 61.1 969.0 1 825.7 5 054.0 2020 2030 1 084.7 .. 980.3 6.1 61.0 993.5 1 819.0 4 944.7 2030 2040 926.9 .. 1 016.3 6.1 62.0 957.4 1 801.9 4 770.6 2040 2050 973.1 .. 1 008.2 .. .. 1 058.4 1 893.4 4 933.2 2050

65-79 65-79 2007 610.2 3.1 647.7 3.2 26.0 467.4 1 091.2 2 848.8 2007

2010 674.4 3.5 686.8 3.7 27.3 498.5 1 237.8 3 132.1 2010 2020 872.7 3.9 959.2 5.4 38.8 689.2 1 533.7 4 099.1 2020 2030 910.3 .. 992.2 5.8 50.4 780.9 1 544.0 4 283.6 2030 2040 965.1 .. 927.3 6.0 52.5 874.9 1 659.8 4 485.7 2040 2050 842.6 .. 928.8 .. .. 855.1 1 575.0 4 201.6 2050

80 + 2007 224.5 0.3 221.0 1.4 9.6 218.2 490.3 1 165.3 2007 80 +

2010 229.1 .. 254.0 1.4 10.1 214.2 494.5 1 203.2 2010 2020 280.8 .. 316.8 1.7 11.1 212.1 531.7 1 354.2 2020 2030 441.4 .. 502.1 2.9 14.9 317.8 771.9 2 051.0 2030 2040 517.5 .. 621.1 3.7 20.8 408.0 821.4 2 392.5 2040 2050 580.0 .. 659.4 .. .. 500.7 923.2 2 663.4 2050

Popu01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1950-2006. Popu06: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 2005-2050. Source: National statistical institutes. Note: Nordic: Denmark, Greenland, Finland (including Åland), Iceland, Norway and Sweden. Nordic population 2030-2050: Exclusive Greenland. Greenland: 2020 data given in the table are 2015 data. Finland: Data includes Åland. Not: Nordic: Danmark, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige. Nordisk folkmängd år 2030-2050 exklusive Grönland. Grönland: Uppgifterna i tabellen under 2020 är 2015 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

Hälsa och dödsorsaker


Health and causes of death

Health service in the Nordic countries is public and, to a large extent, financed through taxes or through compulsory health insurance schemes. In all Nordic coun-tries, except Greenland, citizens contribute directly, either through insurance schemes or by paying user charges for treatment or for pharmaceutical products. In Iceland, contributions are primarily made by the central government, while financ-ing in the other countries consists mainly of county and/or municipal taxes with block grants from the government. All the countries have well-established systems of primary health care. In ad-dition to general health care services, preventive services are provided for mothers and infants and school health care and dental care for children and young people. Preventive occupational health services and general measures to protect the occu-pational environment exist in all countries. All countries have generally well-de-veloped hospital services with advanced specialist treatment. Treatment by spe-cialists is also offered outside of hospitals. While ill, employees either receive their salary or are compensated by special cash allowances. The self-employed usually ensure themselves.

Health care expenditure Data in this publication on health care expenditure originates from the OECD, and its definition of health care expenditure differs somewhat from national definitions. The structural differences in the health care services of the individual countries also affect what is defined as a health cost. In all Nordic countries, health and treatment expenditure account for 7-10 per cent of the gross domestic product, GDP. The ma-jor part of these expenses are paid by the public sector.

Deaths In all countries, the mortality rate is higher for men than women. Among causes of deaths, cardiovascular diseases and cancer account for the majority of deaths in all age groups – except for children – for both men and women. Practices for coding "suicide, accidents and self-inflicted injury" differ from one country to another and, thus, care should be taken in comparing figures. Sub-ject to uncertainties in the statistics on suicides, the figures reveal that Greenland and Finland have the highest suicide rate in the Nordic countries. Distributed on age groups, there seems to be considerably more suicides among older men in Denmark and Finland than among older men in the rest of the Nordic countries.

The autonomous areas Figures for the autonomous areas, the Faroe Islands (48 000 inhabitants), Green-land (57 000 inhabitants) and Åland (27 000 inhabitants) must be viewed with cau-tion, because of their small populations in which just a few deaths significantly boost rates per 100 000 persons.



Hospitals and health staff There is a general tendency in the Nordic countries to close down smaller hospitals and concentrate resources in fewer, but larger hospitals. Greenland, Finland and Åland have a higher number of beds per inhabitant than the other countries – pri-marily, because beds in health centres are included in their figures. There are quite significant differences among the countries with respect to staff load, both as to the total and within the individual categories of staff.


Sjukvården i de nordiska länderna är offentlig och i stor utsträckning finansie-rad genom skatter eller genom obligatoriska sjukförsäkringssystem. I alla de nord-iska länderna, utom på Grönland, bidrar medborgarna direkt – antingen genom för-säkringssystem eller genom att betala patientavgifter vid behandling eller för läke-medel. När det gäller Island lämnas bidragen huvudsakligen av staten, medan fi-nansieringen i de andra länderna huvudsakligen sker genom skatt till landsting och/eller kommuner samt anslag från staten. Alla länderna har väletablerade system för primär hälsovård. Utöver allmän sjukvård tillhandahålls förebyggande vård för mödrar och nyfödda barn samt skol-hälsovård och tandvård för barn och ungdomar. Förebyggande arbetshälsovård och allmänna åtgärder för att skydda arbetsmiljön finns i alla länder. Alla länderna har generellt välutvecklade sjukhus med avancerad specialistbehandling. Behandling av specialister erbjuds också utanför sjukhusen. Vid sjukdom får de anställda antingen sin lön eller särskild sjukpenning. Egna företagare är normalt självförsäkrade.

Sjukvårdskostnader Uppgifterna om sjukvårdskostnader i denna årsbok kommer från OECD, och deras definition av sjukvårdskostnader skiljer sig något från de nationella definitionerna. Strukturskillnaderna i sjukvårdssystemen i de enskilda länderna påverkar också vad som inkluderas i sjukvårdskostnaderna. Utgifterna för hälso- och sjukvård utgör i alla de nordiska länderna 7-10 procent av bruttonationalprodukten, BNP. Den abso-lut största delen av dessa utgifter tillhandahålls av den offentliga sektorn.

Dödsfall I alla länderna är dödlighetstalen högre för män än kvinnor. Bland dödsorsakerna står hjärt- och kärlsjukdomar och cancer för huvuddelen av dödsfallen i alla ålders-grupper – utom för barn – för både män och kvinnor. Metoderna för att koda "självmord, olyckshändelser och självförvållade skador" skiljer sig från ett land till ett annat, varför man måste vara försiktig när man jämför siffrorna. Med förbehåll för en viss osäkerhet i självmordsstatistiken visar siffrorna att Grönland och Fin-land har den högsta självmordssiffran i Norden. Åldersfördelat verkar det som be-tydligt fler äldre män i Danmark och Finland begår självmord än äldre män i övriga Norden.



De självstyrande områdena Uppgifterna för de självstyrande områdena Färöarna (med 48 000 invånare), Grön-land (med 57 000 invånare) och Åland (med 27 000 invånare) måste tas med för-siktighet på grund av deras låga folkmängd, eftersom några få dödsfall drar upp siffrorna per 100 000 invånare väsentligt.

Sjukhus och sjukvårdspersonal Det finns en allmän tendens i de nordiska länderna att stänga mindre sjukhus och att koncentrera resurserna till färre men större sjukhus. Grönland, Finland och Åland har ett större antal vårdplatser på sjukhus per invånare än de andra länderna, vilket huvudsakligen beror på att vårdplatser i hälsocentraler är inkluderade i deras siffror. Det finns väsentliga skillnader mellan länderna i fråga om mängden anställd personal, både totalt och inom enskilda kategorier av personal.



Table 31 Health care expenditure. 2005 Sjukvårdskostnader. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden

Euro per capita Total

health care expenditure 3 110 2 309 2 125 2 255 4 166 4 701 2 845

Totala sjukvårds-kostnader

Public con-

sumption 2 605 2 057 2 115 1 754 3 439 3 929 2 416 Offentlig konsumtion

Private con-sumption 505 252 9 501 728 772 429

Privat konsumtion

Per cent of GDP

Total health care

expenditure 8.9 8.0 8.8 7.3 9.4 9.7 9.1

Totala sjukvårds-kostnader

Heal12: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1997-2005. Source: NOMESCO. Note: Denmark and Sweden: Preliminary estimates. 2004 data. Faroe Islands: 2003 data. Finland: Include Åland. Not: Danmark och Sverige: Preliminära uppgifter 2004. Färöarna: 2003 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

Table 32 Death rates from cancer by age. 2005 Dödsfall orsakade av cancer efter ålder. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Per 100 000 people

Men Män 0-14 years 3 7 14 3 - - 2 2 0-14 år

15-34 years 6 3 12 6 13 - 5 6 15-34 år 35-44 years 29 17 50 23 21 9 22 20 35-44 år 45-54 years 121 107 267 97 63 84 96 79 45-54 år 55-64 years 424 371 617 323 320 346 315 277 55-64 år 65-74 years 1 071 874 1 715 752 1 124 844 924 825 65-74 år

75+ years 2 454 1 834 3 313 1 808 2 598 2 083 2 222 1 966 75+ år

Women Kvinnor 0-14 years 1 7 14 4 9 6 4 3 0-14 år

15-34 years 7 11 14 6 7 5 7 7 15-34 år 35-44 years 39 44 77 27 21 19 34 30 35-44 år 45-54 years 149 84 177 99 128 108 115 111 45-54 år 55-64 years 372 359 710 236 236 247 292 297 55-64 år 65-74 years 828 800 1 695 457 401 648 591 578 65-74 år

75+ years 1 492 1 224 2 863 1 004 1 049 1 045 1 188 1 149 75+ år

Heal03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1996-2005. Source: NOMESCO. Note: Denmark: Preliminary figures. Faroe Islands and Åland: Average 2001-2005. Norway and Sweden: 2004 data. Not: Danmark: Preliminära uppgifter. Färöarna och Åland: Genomsnitt 2001-2005. Norge and Sverige: 2004 uppgifter.



Table 33 Deaths from cardiovascular diseases by age. 2005 Dödsfall orsakade av hjärt- och kärlsjukdomar efter ålder. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Per 100 000 people

Men Män 0-34 years 4 5 - 3 - 3 3 3 0-34 år

35-44 years 21 34 33 39 21 14 23 21 35-44 år 45-54 years 83 81 134 144 146 55 74 82 45-54 år 55-64 years 233 332 274 403 160 254 228 255 55-64 år 65-74 years 831 874 1 544 1 046 795 627 798 832 65-74 år

75+ years 3 871 4 593 6 627 3 917 3 662 3 290 3 891 4 347 75+ år

Women Kvinnor 0-34 years 2 4 7 2 4 4 2 1 0-34 år

35-44 years 11 6 58 10 - 5 6 8 35-44 år 45-54 years 39 21 266 37 10 15 24 29 45-54 år 55-64 years 100 138 304 92 62 36 80 82 55-64 år 65-74 years 409 436 1 427 404 310 340 348 385 65-74 år

75 + years 3 211 3 550 2 863 3 463 3 955 2 885 3 467 3 743 75+ år

Heal04: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1996-2005. Source: NOMESCO. Note: Faroe Islands and Åland: 2005=2001-2005 average. Norway and Sweden: 2004 data. Not: Färöarna och Åland: 2005= genomsnitt av 2001-2005. Norge och Sverige: 2004 års uppgifter.

Table 34 Suicides by age. 2005 Självmord efter ålder. 2005


Green-land


Per 100 000 persons Men Män

Total 16.9 11.5 89.1 28.1 23.2 16.2 15.8 18.7 Totalt 10-19 years 3.3 5.3 61.3 4.8 11.9 8.7 6.9 5.1 10-19 år 20-24 years 8.8 12.3 438.2 30.5 27.9 9.2 24.7 23.3 20-24 år 25-64 years 18.9 17.6 86.9 36.5 33.5 27.2 18.6 22.1 25-64 år

65+ years 41.8 7.1 - 39.0 10.9 - 16.9 30.9 65+ år

Women Kvinnor Total 6.3 0.9 86.3 10.0 4.5 6.1 7.3 7.1 Totalt

10-19 years 0.6 - 62.4 4.7 - - 4.3 3.5 10-19 år 20-24 years 3.5 - 370.6 12.3 - - 7.2 6.3 20-24 år 25-64 years 6.8 1.8 79.6 13.5 2.8 12.0 9.8 8.6 25-64 år

65+ years 14.2 - 121.6 8.6 15.9 - 5.4 9.3 65+ år

Heal05: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOMESCO. Note: Practices for coding suicide, accidents and self-inflicted injury differ from one country to another and, thus, care should be taken in comparing figures. Faroe Islands and Åland: Average of 2001-2005. Norway and Sweden: 2004 data. Not: Rutinerna för att koda självmord, olycksfall och självförvållad skada skiljer sig från land till land och siffrorna bör därför jämföras med försiktighet. Fär-öarna och Åland: Genomsnitt av 2001-2005. Norge och Sverige: 2004 års uppgifter.



Figure 24 Men: deaths per 100 000 men caused by cancer. 2005 Män: Dödsfall per 100 000 män orsakade av cancer. 2005

0

50

100

150

200

250

300



First: 15-34 years Second: 35-44 years Third: 45-54 years

Deaths per 100 000 men


Source: NOMESCO. Note: Denmark: Preliminary figures. Faroe Islands and Åland: Average 2001-2005. Norway and Sweden: 2004 data. Not: Danmark: Preliminära uppgifter. Färöarna och Åland: Genomsnitt 2001-2005. Norge and Sverige: 2004 års uppgifter.

Figure 25 Women: deaths per 100 000 women caused by cancer. 2005 Kvinnor: Dödsfall per 100 000 kvinnor orsakade av cancer. 2005

0

50

100

150

200

250



First: 15-34 years Second: 35-44 years Third: 45-54 years

Deaths per 100 000 women


Source: NOMESCO. Note: Denmark: Preliminary figures. Faroe Islands and Åland: Average 2001-2005. Norway and Sweden: 2004 data. Not: Danmark: Preliminära uppgifter. Färöarna och Åland: Genomsnitt 2001-2005. Norge and Sverige: 2004 uppgifter.



Figure 26 Men: deaths per 100 000 men caused by suicide. 2005 Män: Dödsfall per 100 000 män på grund av självmord. 2005

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50


First: 10-19 years Second: 20-24 years Third: 25-64 years Fourth: 65+ years

Deaths per 100 000 men

Heal05: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOMESCO. Note: Norway and Sweden: 2004 data. Not: Norge och Sverige: 2004 års uppgifter.

Figure 27 Women: deaths per 100 000 women caused by suicide. 2005 Kvinnor: Dödsfall per 100 000 kvinnor på grund av självmord. 2005

0

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50


First: 10-19 years Second: 20-24 years Third: 25-64 years Fourth: 65+ years

Deaths per 100 000 women


Source: NOMESCO. Note: Norway and Sweden: 2004 data. Not: Norge och Sverige: 2004 års uppgifter.



Table 35 Confirmed new cases of cancer. 2005 Bekräftade nya fall av cancer. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden Per million inhabitants

Men Män Total 6 127 3 191 3 061 5 363 4 372 5 574 6 016 Totalt

Testicular 103 105 66 38 54 109 63 Testikel Prostate 893 462 46 2 042 1 308 1 592 2 207 Prostata Stomach 120 194 193 154 153 127 129 Magsäck

Colon 709 454 345 488 465 750 635 Tarm Pancreas 134 121 120 180 91 124 100 Bukspottkörtel

Lung 750 381 857 611 438 586 405 Lungor Melanoma of the skin 200 32 20 159 150 249 242

Hudmelanom

Other types of cancer 3 217 1 442 1 415 1 692 1 714 2 037 2 235

Andra fall av cancer

Women Kvinnor

Total 6 317 3 652 2 928 4 626 4 234 4 978 5 213 Totalt Mammarian 1 469 909 441 1 462 1 185 1 198 1 529 Bröst

Cervical 150 114 243 61 115 126 94 Livmoder Stomach 68 105 68 129 94 97 74 Magsäck

Colon 621 550 434 464 396 736 647 Tarm Pancreas 126 201 190 164 62 124 97 Bukspottkörtel

Lung 583 227 555 228 419 386 330 Lungor Melanoma of the skin 253 70 8 145 229 243 228

Hudmelanom

Other types of cancer 3 047 1 476 989 1 974 1 734 2 068 2 214

Andra fall av cancer

Heal18 and Heal19: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1997-2005. Source: NOMESCO. Note: Greenland: Average of 1999-2003. Faroe Islands and Iceland: Average of 2001-2005. Denmark: 2003 data. Finland: 2004 data. Not: Grönland: Genomsnitt av 1999-2003. Färöarna och Island: Genomsnitt av 2001-2005. Danmark: 2003 års uppgifter. Finland: 2004 års uppgifter.



Table 36 AIDS and HIV Aids och hiv

1990 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Number of deaths caused by AIDS

Denmark 147 65 .. .. 21 34 34 .. .. 39 Danmark Faroe Islands 1 - - - - - - - - - Färöarna

Greenland 1 5 4 4 5 4 5 - .. 3 Grönland Finland 15 7 8 5 10 5 1 8 8 9 Finland

Åland 1 - - - - - - - - - Åland Iceland 5 1 - 1 1 1 - - 1 - Island Norway 38 23 25 8 15 11 12 16 23 .. Norge Sweden 87 29 24 32 13 20 27 29 20 .. Sverige

Deaths per 100 000 caused by AIDS

Denmark 2.9 1.2 .. 0.4 0.4 0.6 0.6 .. .. 0.7 Danmark Faroe Islands 2.1 - - - - - - - - - Färöarna

Greenland 1.8 8.9 8.9 7.1 8.9 7.1 8.9 - .. 5.3 Grönland Finland 0.3 0.1 0.2 0.1 0.2 0.1 0.0 0.2 0.2 0.2 Finland

Åland 4.1 - - - - - - - - - Åland Iceland 2.0 0.4 - 0.4 0.4 0.4 - - 0.3 - Island Norway 0.9 0.5 0.6 0.2 0.3 0.2 0.3 0.3 0.5 .. Norge Sweden 1.0 0.3 0.7 0.4 0.1 0.2 0.3 0.3 0.2 .. Sverige

Confirmed new cases of HIV

Denmark 139 273 211 284 258 319 290 270 300 265 Danmark Faroe Islands 3 - - - 1 - - 1 2 - Färöarna

Greenland 7 12 17 8 7 6 7 11 6 6 Grönland Finland 89 71 81 143 145 128 130 132 128 139 Finland

Åland 1 - - - - - - 1 2 2 Åland Iceland 5 9 8 12 10 11 7 10 5 8 Island Norway 90 112 98 147 177 158 205 238 251 219 Norge Sweden 334 241 250 217 242 277 287 365 431 391 Sverige

Heal09, Heal13 and Heal14: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: NOMESCO.



Table 37 Active health personnel. 2005 Aktiv sjukvårdspersonal. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Per 100 000 inhabitants

Total 2 027 1 330 1 025 1 973 3 298 11 3 795 .. Totalt Physicians 321 188 156 222 256 368 369 334 Läkare

Dentists 86 83 46 45 83 96 85 82 Tandläkare

Qualified nurses 977 738 435 920 1 123 8491) 1 539 990

Utbildade sjukskö-terskor

Qualified auxiliary nur-

ses 500 246 335 702 1 726 534 1 580 ..

Utbildade underskö- terskor

Midwives 24 40 30 34 45 .. 51 70 Barnmorskor Physiotherapists

120 35 23 50 64 140 171 115 Sjukgym-naster

Heal10: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1994-2005. Source: NOMESCO. Note: Health staff is now calculated on the basis of the same method used in OECD’s ”A System for Health Accounts”. The definitions and delimitations of the NACE industrial classification are specifically used and are linked with the persons recorded in the authorization registers. This implies that data com-parability among the countries is enhanced, compared to the previous methods of calculation. Faroe Islands: 2003 data. 1) Data refers to 2003; Qualified auxiliary nurses. Estimated figure. Not: Sjukvårdspersonal beräknas nu enligt OECD’s ”A System for Health Accounts”. NACE-klassifikationens definitioner och avgränsningar har sammankopplats med de personer som finns i auktorisationsregistren. Detta ger mer jämförbara data för länderna än tidigare beräkningsmetoder. Färöarna: 2003 års uppgifter. 1) Data refererar til 2003; Qualified auxiliary nurses. Uppskattat uppgift.

Figure 28 Active physicians and dentists per 100 000 inhabitants. 2005 Aktiva läkare och tandläkare per 100 000 invånare. 2005

0

50

100

150

200

250

300

350

400

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

First: Working physicians Second: Working dentists

Per 100 000 inhabitants


Source: NOMESCO. Note: Faroe Islands: 2003 data. Not: Färöarna: 2003 års uppgifter.



Table 38 Hospital beds. 2005 Antal vårdplatser. 2005

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Beds per 100 000 inhabitants in hospitals by speciality

Total 348 464 721 703 885 .. 349 293 Totalt Medicine 167 182 70 124 221 .. 149 155 Medicin Surgery 119 157 127 96 176 .. 132 89 Kirurgi

Psychiatry 62 124 21 93 120 .. 60 48 Psykiatri Other - - 503 390 368 .. 8 - Övrigt

Heal16 and Heal17: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOMESCO. Note: Ordinary hospitals are hospitals that mainly provide treatment for patients with somatic diseases. Specialized hospitals are hospitals with only one speciality. Psychiatric hospitals are hospitals that only provide treatment for patients with psychiatric disorders (excl. psychiatric nursing homes). Other hos-pitals include hospitals providing long-term medical care as well as hospitals that cannot be categorized in the above, such as the Finnish health centres. Not: Denna tabell omfattar allmänna sjukhus vilka huvudsakligen är inriktade på behandling av patienter med somatiska åkommor. Specialsjukhusen har endast en inriktning. Psykiatriska sjukhus erbjuder bara behandling för patienter med psykiatriska sjukdomar (psykiatriska sjukhem ej medräknade). Övriga sjukhus inkluderar sjukhus som erbjuder långtidssjukvård, men även andra sjukhus som inte passar i kategoriseringen ovan, t. ex. finska hälsocentraler.

Inkomst och social trygghet


Income and social protection

The Nordic countries have a long tradition of maintaining a high level of so-cial protection. The Nordic Social Security Agreement, which deals with equality of treatment with respect to social issues and came into force in 1955, even pro-vides that citizens of one Nordic country staying in another Nordic country have the same social rights as citizens of that particular country. In all the Nordic countries, the majority of social services are managed by the local or county authorities, which provide for costs in the first instance and then receive block grants from the central government. A block grant may be provided as a general contribution or earmarked for specific purposes. Legislation may fix government reimbursement as a percentage of municipal expenditure or as a fixed amount. Government reimbursement may also be calculated as the difference be-tween expenditure and other contributions, including municipal contributions. In all the Nordic countries, the greatest amount is spent on the elderly, measured as a percentage of GDP.

Income The financing of the Nordic welfare model entails a heavy tax burden and a major redistribution of income, compared to most other countries in the world. The level of income is generally high and differences in the income level relatively small in the Nordic countries compared to other OECD countries. Generally, households with the lowest disposable incomes also receive the largest proportion of social benefits in relation to their gross income.

Families A characteristic feature of Nordic families is that there is a relatively high number of single parents – close to 20 per cent. In all the countries, there are more single mothers than fathers and an allowance is payable to all families with children, fi-nanced by the central government. Such allowance is tax-free and, with the excep-tion of Iceland, independent of family income. Another characteristic feature is the high rate of women participating in the labour force. This increases the need for childcare options during working hours. Thus, most children between the ages of 3 and 5 are in institutions. In Denmark, almost 95 per cent of all children between the ages of 3 and 5 are in kindergarten or similar institution. Finland has the lowest share of children in institutions in that age group (around 68 per cent). The per-centage is generally much lower for children between 0 and 2. Differences in fig-ures among the Nordic countries are primarily caused by structural differences – for example different unemployment levels, the fact that children in Denmark tend to remain at institutions after kindergarten for some hours, the varying opportuni-ties for childcare support at home, and the varying length of maternity leave among the Nordic countries.



Unemployment benefits Most unemployed people in the Nordic countries are entitled to cash benefits. In Norway and the Faroe Islands, unemployment insurance is compulsory; in Iceland, all wage earners and self-employed are automatically insured; in Denmark, Finland and Sweden, insurance is voluntary, but the unemployed are entitled to cash bene-fits. In addition to unemployment benefits, all the Nordic countries offer other forms of cash benefits to the unemployed, for example in connection with job train-ing and activation. Job training and activation are coming to play an increasingly important role in the labour market policy of all the Nordic countries.

Social assistance In all Nordic countries, social assistance is granted if all other support options have been exhausted. It is either given as a replacement for other personal income or as a supplement for low income. The assistance is individual and granted according to need to meet the cost of living. In Denmark and Iceland, social assistance is tax-able; in the other countries, it is tax-free. Iceland has the smallest proportion of recipients, compared to the number of people by age group (2.4 per cent). Finland has the highest figures with 6.7 per cent in 2005.

Illness In principle, everyone with gainful employment is entitled to daily cash benefits in the event of illness. The structures vary considerably from country to country. In Denmark, Finland and Iceland, the majority of people are entitled to full salary during illness. In Denmark, this only includes people employed in the public sector and some private sector employees. Benefits paid in connection with illness are taxable in all countries. Absence due to sickness from the workplace for more than one week is mark-edly higher in Norway and Sweden, compared to the other Nordic countries. Den-mark has the lowest absence due to sickness. Women’s absence due to sickness is higher than that of men in all countries.

Pensions Pensions guarantee all citizens a certain level of income in connection with retire-ment (old age), disability or loss of provider. In all the Nordic countries, a pension is payable to the elderly. In addition, there are a number of schemes that smooth the transition to old-age pension. Persons with a totally or partially reduced work-ing capacity may also be granted a pension. In Denmark and the Faroe Islands, it is called anticipatory pension; in Finland and Iceland, invalidity pension; in Norway, disablement pension; and in Sweden, sickness compensation. Pensioners in Den-mark are taxed according to the same rules as other taxpayers. This is also the case in Iceland. In the other countries, tax rules are favourable to pensioners. Housing benefits for pensioners are tax-free in all the countries, except Iceland. In Iceland and Norway, relatively more persons live in old people’s homes or in corresponding homes with nursing functions than in the rest of the Nordic coun-tries. This is especially true of older age groups.




De nordiska länderna har sedan gammalt stor social trygghet. Det nordiska socialförsäkringsavtalet om likvärdig behandling i frågor om social trygghet som trädde i kraft 1955 stadgar till och med att medborgare i ett nordiskt land som up-pehåller sig i ett annat nordiskt land, har samma sociala rättigheter som medbor-garna i det landet. I alla de nordiska länderna ombesörjs de flesta sociala tjänster av kommuner eller landsting som får betydande anslag av staten för att täcka kostnaderna. Ett anslag kan lämnas som ett allmänt tillskott eller öronmärkas för särskilda ändamål. Enligt lag kan statens återbetalning bestämmas till en procentandel av kommuner-nas eller landstingens utgifter eller till ett fast belopp. Den kan också beräknas som skillnaden mellan kostnaderna och andra bidrag inklusive kommunala bidrag. I alla nordiska länder spenderas det högsta beloppet på de gamla räknat i procent av BNP.

Inkomst Finansieringen av den nordiska välfärdsmodellen medför en tung skattebörda och en väsentlig omfördelning av inkomsten jämfört med de flesta andra länder i värl-den. Inkomstnivån är allmänt sett hög och skillnaderna i inkomstnivå relativt små i de nordiska länderna jämfört med andra OECD-länder. I allmänhet tar hushållen med den lägsta disponibla inkomsten också emot störst andel sociala förmåner i relation till sin bruttoinkomst.

Familjer Ett karakteristiskt drag för den nordiska familjen är ett relativt stort antal ensamstå-ende föräldrar – närmare 20 procent. I alla länderna finns det fler ensamstående mödrar än ensamstående fäder. Ett bidrag betalas ut till alla familjer med barn, vilket finansieras av staten. Detta bidrag är skattefritt och, med undantag av Island, oberoende av familjeinkomst. Ett annat utmärkande drag är den höga andelen kvinnor som ingår i arbetskraften. Detta ökar behovet av barntillsynsmöjligheter under arbetstid. De flesta barn mellan 3 och 5 år finns således inom barnomsorgen. I Danmark är nästan 95 procent av alla barn mellan 3 och 5 år på förskola eller liknande inrättningar. Finland har den lägsta andelen barn inom barnomsorgen i den åldersgruppen (omkring 68 procent). Procentandelen är generellt mycket lägre för barn mellan 0 och 2 år. Skillnaderna i siffrorna mellan de nordiska länderna beror primärt på strukturella faktorer – exempelvis olika arbetslöshetsnivåer, det faktum att barn i Danmark tenderar att stanna kvar inom barnomsorgen under några timmar efter förskolan, de olika möjligheterna till barntillsyn i hemmet och de va-rierande längderna på barnledighet mellan de nordiska länderna.

Arbetslöshetsunderstöd De flesta arbetslösa i de nordiska länderna har rätt till understöd. I Norge och på Färöarna är arbetslöshetsförsäkringen obligatorisk; när det gäller Island är alla in-komsttagare och egna företagare automatiskt försäkrade; i Danmark, Finland och Sverige är försäkringen frivillig, men de arbetslösa har rätt till understöd. Utöver



arbetslöshetsersättning erbjuder alla de nordiska länderna andra former av under-stöd till de arbetslösa, exempelvis i form av yrkesutbildning och arbetsmarknadsåt-gärder. Yrkesutbildning och arbetsmarknadsåtgärder spelar en allt viktigare roll i arbetsmarknadspolitiken i alla de nordiska länderna.

Socialhjälp I alla nordiska länder lämnas socialhjälp om alla andra understödsmöjligheter har uttömts. Den lämnas antingen som en ersättning för annan privat inkomst eller som ett tillägg till en låg inkomst. Hjälpen är individuell och lämnas efter behov för att täcka levnadskostnaderna. I Danmark och på Island är socialhjälpen beskattnings-bar, i de andra länderna är den skattefri. Island har den minsta andelen socialbi-dragsmottagare av den vuxna befolkningen (2,4 procent). Finland har de högsta siffrorna med 6.7 procent under år 2005.

Sjukdom I princip har alla med inkomst av anställning rätt till dagligt understöd vid sjuk-dom. Strukturerna varierar väsentligt från land till land. I Danmark, Finland och på Island har de flesta rätt till full lön vid sjukdom. I Danmark gäller detta endast per-soner som är anställda inom den offentliga sektorn och vissa anställda i den privata sektorn. Förmåner som betalas ut i samband med sjukdom beskattas i alla länder. Sjukfrånvaro som varar mer än en vecka är mycket vanligare i Norge och Sve-rige än i de andra nordiska länderna. Den lägsta sjukfrånvaron finner man i Dan-mark. I samtliga länder är kvinnornas sjukfrånvaro högre än männens.

Pensioner Pensioner garanterar alla medborgare en viss inkomstnivå i samband med ålders-pensionering, invalidisering eller förlust av försörjare. I alla de nordiska länderna betalas en pension ut till de gamla. Därutöver finns det ett antal system som under-lättar övergången till ålderspensionen. Personer med helt eller partiellt nedsatt ar-betskapacitet kan också garanteras en pension. I Danmark och på Färöarna kallas det förtidspension, i Finland och på Island invaliditetspension, i Norge handikapp-pension och i Sverige sjukersättning. Pensionärer i Danmark beskattas i enlighet med samma regler som andra skattebetalare. Detta gäller också för Island. I de andra länderna är skattereglerna mera gynnsamma för pensionärer. Bostadsförmå-ner för pensionärer är skattefria i alla länder utom på Island. På Island och i Norge bor förhållandevis fler personer på vårdhem eller i någon annan typ av institutionsliknande boende med vårdservice, än i övriga Norden. Det gäller i synnerhet de äldre åldersgrupperna.



Table 39 Average disposable income per household, PPP. 2004 Genomsnittlig disponibel inkomst per hushåll, PPP. 2004

Denmark Finland Norway Sweden Singles, total

20-44 years 16 431 13 424 16 812 13 944 20-44 år 45-64 years 20 987 16 355 20 118 17 489 45-64 år 65-67 years 13 237 11 923 14 251 12 497 65-67 år

Couples, total

20-44 years 24 574 17 991 23 161 18 365 20-44 år 45-64 years 29 046 20 606 27 293 23 005 45-64 år 65-67 years 15 588 15 193 22 307 17 597 65-67 år

Inco02: DK, FI, NO, SE, 1996-2004. Source: NOSOSCO. Note: A household consists of adults and any children living at one and the same address, irrespective of their age. The currency is converted from national currency to euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of differences in price levels among the Nordic countries. Denmark: Age group 20-44 years = age group 18-44 years. Not: Ett hushåll består av vuxna och eventuella barn som bor på samma adress, oberoende av barnens ålder. Den nationella valutan är konverterad till euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå i de nordiska länderna. Danmark: Åldersgruppen 20-44 år = åldersgruppen 18-44 år.

Figure 29 Annual disposable income per household, PPP. 2004 Årlig disponibel inkomst per hushåll, PPP. 2004

5 000

10 000

15 000

20 000

25 000

30 000

Denmark Finland Norway Sweden

First: Singles aged 20-44 Second: Couples aged 20-44 Third: Singles aged 45-64 Fourth: Couples aged 45-64

PPP

Inco02: DK, FI, NO, SE, 1996-2004.

Source: NOSOSCO.



Figure 30 Gross income and tax for singles. Percentage of gross income. 2004 Bruttoinkomst och skatt för ensamstående i procent av bruttoinkomst. 2004

Tax Tax Tax Tax Tax Tax Tax Tax TaxTax Tax

Tax

-40

-20

0

20

40

60

80

100

DK FI NO SE DK FI NO SE DK FI NO SE

Age group 20-44 years Age group 45-64 years Age group 65-67 years

Low: Tax Middle: Factor income Top : Cash benefit

Inco03: DK, FI, NO, SE, 1996-2004.

Source: NOSOSCO. Note: Gross income = factor income + cash benefits. Not: Bruttoinkomst = faktorinkomst + sociala förmåner.

Figure 31 Gross income and tax for couples. Percentage of gross income. 2004 Bruttoinkomst och skatt för par i procent av bruttoinkomst. 2004

TaxTaxTaxTaxTaxTax Tax Tax Tax Tax Tax Tax

-40

-20

0

20

40

60

80

100

DK FI NO SE DK FI NO SE DK FI NO SE

Age group 20-44 years Age group 45-64 years Age group 65-67 years

Low: Tax Middle: Factor income Top : Cash benefit

Inco03: DK, FI, NO, SE, 1996-2004. Source: NOSOSCO. Note: Gross income = factor income + cash benefits. Not: Bruttoinkomst = faktorinkomst + sociala förmåner.



Table 40 Gross income and tax per household, euro (PPP). 2004 Bruttoinkomst och skatt per hushåll, euro (PPP). 2004

Denmark Finland Norway Sweden Singles Couples Singles Couples Singles Couples Singles Couples

Age group 20-44 years

Euro (PPP) Åldersgruppen 20-44 år

Factor income 17 363 32 666 13 438 21 101 16 776 27 802 15 852 22 134 Faktorinkomst Tax 7 156 12 559 3 987 6 447 4 732 7 639 5 286 7 647 Skatt

Cash benefit 6 224 4 467 3 972 3 337 4 759 2 988 3 379 3 878 Sociala bidrags-förmåner

Disposable income 16 430 24 574 13 424 17 991 16 812 23 161 13 944 18 365

Disponibel inkomst

Age group

45-64 years Åldersgruppen

45-64 år Factor income 21 119 37 557 15 772 23 902 20 817 33 388 18 158 27 411 Faktorinkomst

Tax 9 282 14 804 5 618 7 985 6 985 10 454 7 512 10 700 Skatt



Disponibel inkomst

Age group

65-67 years Åldersgruppen 65-67 år

Factor income 2 041 4 545 1 856 3 488 1 335 7 493 2 153 5 111 Faktorinkomst Tax 5 297 6 582 2 670 3 964 2 570 5 105 4 472 7 566 Skatt



Disponibel inkomst

Inco03: DK, FI, NO, SE, 1996-2004. Source: NOSOSCO. Note: A household consists of adults and any children living at one and the same address, irrespective of their age. The currency is converted from national currency to euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of differences in price levels among the Nordic countries. Denmark: Age group 20-44 years = age group 18-44 years. Not: Ett hushåll består av vuxna och eventuella barn som bor på samma adress, oberoende av barnens ålder. Den nationella valutan är konverterad till euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå i de nordiska länderna. Danmark: Åldersgruppen 20-44 år = åldersgruppen 18-44 år.



Table 41 Social expenditure Sociala utgifter

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden 1995 Per cent of GDP 1995 Total 31.9 .. 31.5 19.0 27.3 34.6 Totalt

Families and children 4.0 .. 4.2 2.4 3.8 4.0 Familjer och barn Unemployment 4.8 .. 4.6 0.8 1.8 3.9 Arbetslöshet

Sickness 5.8 .. 6.8 7.1 7.1 7.6 Sjukdom

Old age, disability and survivors 15.8 .. 15.1 7.7 13.0 17.5

Ålderdom, handikapp och efter-levande

Housing 0.8 .. 0.5 0.1 0.2 1.2 Bostäder Other social expenditure 1.4 .. 0.7 0.5 1.0 1.0

Övriga sociala utgifter

2005 2005 Total 29.3 25.6 25.9 21.4 23.4 30.9 Totalt

Families and children 3.8 4.3 3.0 3.0 2.8 3.0 Familjer och barn Unemployment 2.5 1.2 2.4 0.4 0.6 1.9 Arbetslöshet

Sickness 6.1 7.0 6.7 7.4 7.5 7.5 Sjukdom

Old age, disability and survivors 15.2 12.5 13.0 9.9 11.7 17.3

Ålderdom, handikapp och efter-levande

Housing 0.7 0.0 0.3 0.2 0.1 0.6 Bostäder Other social expenditure 1 0.6 0.5 0.5 0.6 0.6

Övriga sociala utgifter

Soex01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOSOSCO.

Figure 32 Social expenditure as percentage of GDP. 2005 Sociala utgifter i procent av BNP. 2005

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Families andchildren

Unemployment Sickness Old age,disability and

survivors

Housing Other socialexpenditure

Denmark Faroe Islands Finland Iceland Norway Sweden

Percentage of GDP

Soex01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2005.

Source: NOSOSCO.



Table 42 Social expenditure by financial source Sociala utgifter efter finansieringskälla

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden 1995 Per cent of total expenditure 1995 Total 100 100 100 100 100 100 Totalt

Public authorities 71 .. 46 61 62 50 Offentliga myndigheter

Employers 9 .. 34 31 22 37 Arbetsgivare The insured 14 .. 14 8 15 5 Försäkringar

Other means 6 .. 7 - - 8 Övrigt

2005 2005 Total 100 100 100 100 100 100 Totalt

Public authorities 63 81 44 33 58 48

Offentliga myndigheter

Employers 10 9 38 26 26 41 Arbetsgivare The insured 18 7 11 6 14 9 Försäkringar

Other means 8 4 6 35 1 2 Övrigt

Soex06: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: NOSOSCO.

Figure 33 Social expenditure by financial source as percentage of total expenditure. 2005 Sociala utgifter per finansieringskälla i procent av totala utgifter. 2005

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90


First: Public authorities Second: Employers Third: Insured Fourth: Other means

Percentage of total expenditure

Soex06: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: NOSOSCO.



Table 43 Maternity day benefits in the event of pregnancy, childbirth or adoption Havandeskaps- och föräldrapenning vid graviditet, förlossning och adoption

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1990 Number of recipients 1990 Men 34 499 27 338 75 645 104 356 Män

Women 80 108 110 518 5 404 51 949 295 080 Kvinnor

2005 2005 Men 47 158 47 554 5 871 36 811 251 629 Män

Women 100 915 99 067 6 587 80 894 325 774 Kvinnor

1990 Number of days (1 000s) with benefits 1990 Days 12 523 16 900 725 5 149 50 607 Dagar

Percentage taken by men 4.1 2.4 .. .. 8.8

Procent uttagna av män

2005 2005 Days 20 279 15 751 1 122 11 275 44 254 Dagar

Percentage taken by men 5.9 5.5 32.7 9.3 20.5

Procent uttagna av män

Soci04 and Soci09: DK, FI, IS, NO, SE, 1990, 1995-2005. Source: NOSOSCO. Note: Iceland: Entitlement to cash benefit during maternity leave will lapse if a mother is entitled to full pay from her employer. Not: Island: Rätten till föräldrapenning upphör om modern har rätt till full ersättning från sin arbetsgivare.

Table 44 Children and young people placed outside their home Barn och ungdomar placerade utanför hemmet

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1990 Per 1 000 inhabitants of age group 1990

Total 0-20 years 16.1 6.5 10.2 5.8 7.1 Totalt 0-20 år 0-6 years 6.8 4.9 5.5 3.7 3.7 0-6 år

7-14 years 14.9 6.8 16.9 6.6 7.9 7-14 år 15-17 years 34.2 11.4 8.2 10.2 14.5 15-17 år 18-20 years 17.9 5.0 .. 3.8 5.8 18-20 år

2005 2005

Total 0-20 years 12.7 11.7 4.2 9.9 8.9 Totalt 0-20 år 0-6 years 3.7 6.7 0.6 4.1 3.9 0-6 år

7-14 years 12.0 11.1 2.9 8.8 7.7 7-14 år 15-17 years 30.2 20.9 12.5 18.0 17.1 15-17 år 18-20 years 18.8 14.4 .. 16.6 13.5 18-20 år

Soci27: DK, FI, IS, NO, SE, 1990, 1995-2005. Source: NOSOSCO. Note: Denmark: Incl. children and young people with reduced physical and/or psychological ability. Iceland: Age groups 0-6, 7-12, 13-16 and 0-16. The figures are overestimated. Norway: Age groups 0-6, 7-14, 15-17, 18-19 and 0-19. Sweden: Data include18-20-year-olds receiving treatment according to the Social Service Act. These were formerly included in the statistics on adult substance abusers. Not: Danmark: Uppgifterna inkluderar barn och ungdomar med nedsatt fysisk och/eller psykisk förmåga. Island: Åldersgrupper 0-6, 7-12, 13-16 och 0-16. Siffrorna är överskattade. Norge: Åldersgrupper 0-6, 7-14, 15-17, 18-19 och 0-19. Sverige: Uppgifterna inkluderar 18-20-åringar som tar emot vård enligt socialtjänstlagen. Dessa inkluderades tidigare i statistiken för vuxna missbrukare.



Table 45 Children in day-care. 2006 Barn i barnomsorg. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden Number

Total in day-care (0-5 years) 311 174 3 227 159 717 931 18 581 234 480 423 064

Totalt i barn-omsorg (0-5 år)

0 years 9 917 133 759 - 255 1 928 12 0 år 1 years 55 173 535 16 299 50 2 674 29 187 48 160 1 år 2 years 58 228 636 26 423 121 3 832 42 547 92 346 2 år 3 years 62 260 663 35 271 214 3 844 52 173 94 957 3 år 4 years 62 414 618 39 242 263 3 921 53 524 95 498 4 år 5 years 63 182 642 41 723 283 4 055 55 121 92 091 5 år

Per cent of children in the age group Total in day-

care (0-5 years) 79.2 75.9 46.8 56.2 73.8 67.4 70.7 Totalt i barn-omsorg (0-5 år)

0 years 15.4 18.9 1.3 - 6.0 3.3 0.0 0 år 1 years 84.8 74.0 28.2 18.6 62.3 50.6 46.9 1 år 2 years 89.4 90.1 46.4 41.4 90.5 73.1 89.7 2 år 3 years 96.3 90.8 63.0 76.2 93.7 89.8 93.6 3 år 4 years 94.9 94.9 69.5 94.3 95.0 93.9 96.8 4 år 5 years 93.4 86.9 73.0 95.9 93.6 94.6 97.6 5 år

Chil03: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Research and Development Centre for Welfare and Health, Finland. Note: Includes children in publicly funded private day-care. Denmark: Care should be taken when comparing data from 2004 onwards with previous data due to new data collection. Finland and Iceland: 2005 data. Not: Inkluderar barn i offentligt finansierad barnomsorg med enskild utförare. Danmark: Uppgifter för 2004 och framåt kan inte omedelbart jämföras med 2003 och tidigare, då basen för uppgifterna är ändrad. Inkluderar barn i privata förskolor. Barn i öppna förskolor är inte inkluderade. Not: Finland och Island: 2005 års uppgifter.

Figure 34 1-2-year-old children in day-care 1-2-åriga barn i barnomsorg

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Percentage of age group

Chil03: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Research and Development Centre for Welfare and Health, Finland. Note: Includes children in publicly funded private day-care. Denmark: Care should be taken when comparing data from 2004 onwards with previous data due to new data collection. Norway: Include children in private kindergarten. Children in open kindergartens are not included. Not: Inkluderar barn i offentligt finansierad barnomsorg med enskild utförare. Danmark: Uppgifter för 2004 och framåt kan inte omedelbart jämföras med 2003 och tidigare, då basen för uppgifterna är ändrad. Norge: Inkluderar barn i privata förskolor. Barn i öppna förskolor är inte inkluderade.



Table 46 People in job training and activation Personer i arbetsmarknadsåtgärder

Denmark Finland Norway Sweden 1 000 persons

1995 110.9 103.7 42.1 275.1 1995 2005 70.2 79.5 13.2 186.0 2005

Per cent of labour force

1995 4.0 4.2 1.9 6.1 1995 2005 2.5 3.0 0.5 4.1 2005

Soci01: DK, FI, IS, NO, SE, 1995, 1997-2005. Source: NOSOSCO. Note: Number of activated: The number of activated at the time of survey or the average number of activated during the year. Rules and regulations within this area vary greatly from country to country. Vocational training included. Not: Antalet personer som deltar i arbetsmarknadsåtgärder: Antalet vid tidpunkten för undersökningen eller genomsnittsantalet över året. Regler och föreskrifter inom detta område varierar mycket från land till land. Yrkesutbildning ingår i åtgärderna.

Table 47 Recipients of social assistance Mottagare av socialbidrag


Finland Iceland Norway Sweden

1 000 people

1990 235.2 .. 255.6 4.6 178.3 339.4 1990 1995 195.1 2.6 430.3 6.9 184.2 474.2 1995 1996 189.9 .. 444.5 6.7 176.2 493.4 1996 1997 188.8 .. 434.9 6.4 167.0 492.6 1997 1998 185.8 .. 391.8 5.4 151.0 455.1 1998 1999 177.8 .. 362.5 4.9 144.0 379.0 1999 2000 172.8 1.9 334.7 4.9 150.7 340.3 2000 2001 165.8 .. 323.6 5.5 143.6 306.5 2001 2002 167.1 1.4 314.1 6.9 147.5 286.2 2002 2003 171.1 1.5 310.2 7.3 159.2 275.7 2003 2004 185.3 1.0 294.8 6.1 154.7 276.4 2004 2005 179.3 1.0 279.6 5.3 150.6 271.6 2005

Per cent of population 18 years or over

1990 5.8 .. 5.9 2.6 5.3 5.0 1990 1995 4.7 10.1 10.9 3.5 5.5 6.9 1995 1996 4.6 .. 11.2 3.3 5.2 7.2 1996 1997 4.5 .. 10.9 3.4 4.9 7.1 1997 1998 4.5 .. 9.8 2.8 4.4 5.1 1998 1999 4.3 .. 9.0 2.5 4.4 5.5 1999 2000 4.1 6.8 8.3 2.4 4.4 4.9 2000 2001 4.0 .. 8.0 2.6 4.2 4.4 2001 2002 4.0 4.9 7.7 3.3 4.2 4.1 2002 2003 4.1 5.1 7.5 3.4 4.6 3.9 2003 2004 4.4 3.0 7.1 2.8 4.4 3.9 2004 2005 4.3 2.9 6.7 2.4 4.2 3.8 2005

Soci12: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: NOSOSCO. Note: Individuals 18 years of age or over (Iceland 16 or over for the years 1990-1997). Married persons are included as two individuals if one of them receives social assistance. Denmark: Includes recipients of cash assistance payable towards maintenance (incl. refugees). Norway: 2003 and 2004 data include introduction benefit and consequently data cannot be compared with former years. Not: Personer som är minst 18 år (Island minst 16 år för åren 1990-1997). Gifta par räknas som två personer om en av dem erhåller socialbidrag. Danmark: Inkluderar mottagare av bidrag till uppehället (inkl. flyktingar). Norge: 2003 och 2004 års uppgifter inkluderar introduktionsförmåner och kan därför inte jämföras med tidligare år.



Table 48 Calculated absence from work due to illness Beräknad arbetsfrånvaro på grund av sjukdom

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Total Per cent of total number of people employed Totalt 1990 1.8 2.4 1.5 3.1 4.5 1990 1995 1.7 2.1 1.7 2.6 2.7 1995 2000 1.7 2.4 1.3 4.0 3.7 2000 2001 1.7 2.2 1.3 4.0 4.0 2001 2002 1.7 2.4 1.2 4.0 4.1 2002 2003 1.7 2.4 .. 3.9 4.1 2003 2004 1.7 2.4 .. 3.6 3.7 2004 2005 1.8 2.5 .. 3.2 3.6 2005

Men Män 1990 1.5 2.2 1.1 2.7 3.7 1990 1995 1.4 2.0 1.3 2.2 2.2 1995 2000 1.4 2.2 1.1 3.4 2.6 2000 2001 1.4 2.1 2.0 4.5 2.7 2001 2002 1.4 2.1 1.0 3.3 3.0 2002 2003 1.3 2.2 .. 3.1 3.0 2003 2004 1.2 2.2 .. 2.9 2.8 2004 2005 1.5 2.1 .. 2.6 2.8 2005

Women Kvinnor

1990 2.2 2.6 1.9 3.5 5.4 1990 1995 2.2 2.3 2.1 3.1 3.4 1995 2000 2.0 2.5 1.5 4.7 4.9 2000 2001 1.9 2.4 0.7 3.2 5.1 2001 2002 2.2 2.6 1.4 4.8 5.1 2002 2003 2.1 2.7 .. 4.7 5.3 2003 2004 2.2 2.8 .. 4.3 4.7 2004 2005 2.2 2.8 .. 3.9 4.4 2005

Soci02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990, 1995, 1997-2005. Source: NOSOSCO. Note: Absence for at least a week due to illness, calculated as per cent of all employed. Figures have been calculated on the basis of labour force surveys as an average of the censuses. Denmark: 15-66 years. Finland: 15-64 years. Iceland: 1990 figures refer to 1991. Not: Frånvaro under minst en vecka p.g.a. sjukdom beräknad i procent av alla sysselsatta. Uppgifterna har beräknats utifrån arbetskraftsundersökningar som ett genomsnitt för hela antalet. Danmark: 15-66 år. Finland: 15-64 år. Island: 1990 års uppgifter avser 1991.



Figure 35 Absence from work due to illness as percentage of all people employed Arbetsfrånvaro på grund av sjukdom i procent av alla sysselsatta

Soci02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990, 1995, 1997-2005.

Source: NOSOSCO. Note: Absence for at least a week due to illness, calculated as per cent of all employed. Figures have been calculated on the basis of labour force surveys as an average of the censuses. Denmark: 15-66 years. Finland: 15-64 years. Iceland: 1990 figures refer to 1991. Not: Frånvaro under minst en vecka p.g.a. sjukdom beräknad i procent av alla sysselsatta. Uppgifterna har beräknats utifrån arbetskraftsundersökningar som ett genomsnitt för hela antalet. Danmark: 15-66 år. Finland: 15-64 år. Island: 1990 års uppgifter avser 1991.

Table 49 People receiving housing benefits. 2005 Personer som får bostadsbidrag. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Number

Couples, total 31 727 24 245 1 285 6 135 51 437 Par, totalt With children 16 320 19 198 728 5 435 47 150 Med barn

Without children 15 407 5 047 557 700 4 287 Utan barn

Single people, total 168 906 130569 8 704 22 434 223 829 Ensamstående, totalt

With children 71 570 43330 2 912 14 670 164 620 Med barn Without children 97 336 87239 5 792 7 764 59 209 Utan barn

Pensioners, total 336 384 162 184 75 068 429 533 336 384 Pensionärer, totalt

Couples 57 918 8 066 2 664 .. 57 918 Par Singles 278 466 150 141 72 404 .. 278 466 Ensamstående

Soci10 and Soci11: DK, FI, IS, NO, SE, 1990, 1995, 1997-2005. Source: NOSOSCO. Note: Sweden: Couples with only one person receiving a pension are counted as a pensioner couple. Not: Sverige: Par där endast en person får pension räknas i statistiken som ett pensionerat par.

0.0 0.5 1.0 1.5 2.0 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0

Denmark Finland Iceland Norway Sweden First: 1990 Second: 1995 Third: 2000 Fourth: 2005

Percentage of total number of people employed



Table 50 Number of pensioners. 2005 Antal pensionärer. 2005

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden 1 000 people

Total 1 171.0 7.4 1 264.2 46.5 986.0 2 293.3 Totalt 16-39 years 24.0 0.2 28.0 3.7 34.0 71.5 16-39 år 40-49 years 42.0 0.3 40.0 3.4 56.0 110.7 40-49 år 50-54 years 34.0 0.2 43.8 1.8 45.0 90.0 50-54 år 55-59 years 48.0 0.3 84.7 2 69.0 141.0 55-59 år 60-64 years 193.0 0.5 194.0 2.3 101.0 247.0 60-64 år 65-66 years 98.0 0.2 100.7 2 50.0 178.0 65-66 år

67+ years 732.0 5.7 773.1 31.3 631.0 1 456.0 67+ år

Per cent of age group Total 27.1 21.3 29.5 20.2 27.8 32.8 Totalt

16-39 years 1.4 1.6 1.8 3.6 2.5 2.9 16-39 år 40-49 years 5.5 4.2 5.3 7.7 8.6 9.1 40-49 år 50-54 years 9.3 8.0 11.1 9.7 14.9 15.5 50-54 år 55-59 years 12.4 12.0 20.3 12.2 22.9 22.3 55-59 år 60-64 years 128.6 38.4 138.8 37.9 91.4 91.2 60-64 år 65-66 years 95.0 31.1 105.6 52.7 65.8 99.9 65-66 år

67+ years 103.2 98.9 104.2 100.1 103.8 105.0 67+ år

Soci07: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1998-2005. Source: NOSOSCO. Note: Since pensioners in all the Nordic countries may reside abroad and still receive pensions, percentages exceed 100 for people 67 years and older. The table includes people receiving early retirement benefit. Not: Eftersom alla nordiska pensionärer kan bo utomlands och ändå få pension överskrider procenttalen 100 för de 67-åriga och äldre. Tabellen inkluderar personer med förtidspension.

Table 51 People aged 65 and over living in institutions or service housing. 2005 Personer 65 år och äldre på institutioner eller i serviceboende. 2005

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden Number

Total 68 246 446 58 039 3 215 71 027 109 106 Totalt 65-74 years 10 937 27 8 296 417 7 439 8 297 65-74 år 75-79 years 10 736 46 9 697 498 10 219 11 679 75-79 år

80+ years 46 573 373 40 046 2 300 53 369 80 468 80+ år

Per cent of age group Total 8.3 7.8 6.9 9.2 11.7 7.0 Totalt

65-74 years 2.5 1.0 1.9 2.3 3.0 1.1 65-74 år 75-79 years 6.8 3.4 5.4 6.5 7.3 3.7 75-79 år

80+ years 20.9 20.6 18.8 24.9 24.7 16.5 80+ år

Soci22: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1998-2005. Source: NOSOSCO. Note: December 2005. Norway: Age group 67-74, 75-79 and 80+. Sweden: 1 October 2005 data. Data include persons on short-term stay. Not: December 2005. Norge: Åldersgrupp 67-74, 75-79 och 80+. Sverige: Uppgifter från 1 oktober 2005. Uppgifterna inkluderar också personer under korttidsvistelse.



Figure 36 People living in institutions or service housing as percentage of age group. 2005 Personer på institutioner eller i serviceboende, procent av åldersgruppen. 2005

0

5

10

15

20

25

30

Denmark Faroe Islands Finland Iceland Norway SwedenFirst : Total Second : 65-74 years Third : 75-79 years Fourth : 80+


Soci22: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1998-2005.

Source: NOSOSCO.

Bostäder och konsumtion


Housing and consumption

Housing In the Nordic countries, the shift from rural to urban society began in the early part of the 20th century along with the industrial revolution. At present, the population of the Nordic countries is largely urbanized. The share of one- and two-family houses out of the entire building stock is highest in Denmark and Åland with al-most 60 per cent in Denmark and almost 70 per cent in Åland and lowest in Swe-den with 45 per cent. Private ownership of such dwellings, whether a house or an apartment, is common. (Achieving comparable statistics on housing is complicated by differences in registration practices among the countries).

Alcohol Several of the Nordic countries have restrictions on sales of alcohol in order to keep consumption low. The level of consumption indicated in the figures here should be viewed with some caution as they only include the sale of beer, wine and liquor. The consumption figures for the various forms of alcohol are subsequently converted into litres of pure alcohol per person 15 years of age or over. Some ille-gal import and illicit distilling may skew the full picture. In Greenland, the figures indicate that every person over the age of 15 pur-chases the equivalent of 12.1 litres of pure alcohol per year, which is the highest amount in any of the Nordic countries. Danes buy 11.0 litres – the second highest amount. The Norwegians buy the least, the equivalent of 6.4 litres of pure alcohol per person over the age of 15. Denmark and Greenland are the only Nordic coun-tries where the alcohol consumption per person over the age of 15 has decreased since 1995.

Smoking The Danes smoke more than other Scandinavians: 28 per cent of the men and 23 per cent of the women smoke. Only on the Faroe Islands do they smoke more. In Sweden, which has the lowest share of smokers among men, 14 per cent of the men smoke. Sweden and Iceland have the lowest share of female smokers. In Iceland, Norway and Sweden, the number of smokers has declined in recent years for both men and women. In Sweden, the proportion of female smokers actu-ally exceeds that of male smokers.

Consumption of food Due to less expensive energy and plenty of space in Iceland and Norway, the ex-penditure on rent, electricity and heating accounts for a considerably smaller pro-portion of the household budget in these two countries than in the rest of the Nor-dic countries. In Iceland, these items account for only 21 per cent of private con-sumption expenditure, while in Denmark and Sweden they account for as much as 28 per cent. On the other hand, Norwegians and Icelanders spend a larger propor-tion of their private money on culture, education, holidays and transport.



Per capita consumption is the amount of food available for annual consumption per person in the whole population. Patterns of food consumption differ radically from country to country. In Den-mark, the amount of meat consumed is much higher than in the rest of the Nordic countries – 90 kilos per person. The Swedes who consume the second largest amount of meat consume 79 kilos per person. In Norway the consumption of lamb and sheep is five times higher than in Denmark and Sweden, but they are greatly exceeded by Iceland, where the con-sumption of lamb and sheep is more than four times higher than in Norway. Denmark is the Nordic record holder of the consumption of pork and cheese. The Danes also account for the highest consumption of poultry in the Nordic coun-tries. The amount of poultry consumed by a typical Dane is twice as high as that of a typical Norwegian. The Danes also consume most eggs per person. However, Norwegians and, particularly, Icelanders consume by far more fish than the other Nordic peoples. The Danes, Finns and Icelanders generally consume the same amount of pota-toes, while the Norwegians consume a far greater amount, and by far the greatest amount consumed of potatoes per capita is accounted for by the Swedes. The Finns and Swedes consume the highest amount of fresh vegetables, while the Icelanders account for the lowest consumption. However, the Icelanders have the highest con-sumption of sugar per capita, while the Finns have the lowest consumption of sugar.


Bostäder I de nordiska länderna började övergången från bondesamhälle till urbaniserat samhälle under den första delen av 1900-talet i samband med den industriella revo-lutionen. Numera bor huvuddelen av befolkningen i de nordiska länderna i städer. Andelen en- och tvåfamiljshus i det totala bostadsbeståndet är högst i Danmark och på Åland med 60 procent i Danmark och nästan 70 procent på Åland och lägst i Sverige med 45 procent. Sådana bostäder är ofta privatägda, oavsett om det gäller hus eller lägenheter. (Det är svårt att erhålla jämförbar statistik om bostäder på grund av skillnaderna i registreringssätt mellan länderna).

Alkohol Flera av de nordiska länderna har restriktioner på försäljningen av alkohol för att hålla konsumtionen nere. De konsumtionsnivåer som indikeras i figurerna bör här ses med viss försiktighet, eftersom de inkluderar endast försäljningen av öl, vin och sprit. Konsumtionssiffrorna för olika former av alkohol är därefter omräknade till liter ren alkohol per person som är 15 år eller äldre. Viss illegal import och illegal sprittillverkning kan förvrida den fullständiga bilden. På Grönland indikerar siffrorna att varje person över 15 år köper motsvarande 12,1 liter ren alkohol per år, vilket är den högsta siffran i något nordiskt land. I Danmark köps 11,0 liter – den näst högsta siffran. Norrmännen köper minst, mot-



svarande 6,4 liter ren alkohol per person över 15 år. Danmark och Grönland är de enda nordiska länder, där försäljningen av alkohol har sjunkit sedan 1995.

Rökning Danskarna röker mer än andra skandinaver: 28 procent av männen och 23 procent av kvinnorna röker. Bara på Färöarna röker man mera. I Sverige, som har den lägs-ta andelen rökare bland män, röker 14 procent av männen. Sverige och Island har den lägsta andelen kvinnliga rökare. På Island samt i Norge och Sverige har antalet rökare minskat under senare år bland både män och kvinnor. Fler män än kvinnor röker men klyftan minskar. I Sverige finns det nu faktiskt fler kvinnliga än manliga rökare.

Konsumtion Tack vare billig energi och gott om plats på Island och i Norge utgör utgifterna för hyra, elektricitet och uppvärmning i de länderna en betydligt mindre andel av hus-hållsbudgeten än i det övriga Norden. På Island utgör dessa utgiftsposter sålunda bara 21 procent av de privata konsumtionsutgifterna, medan de i Danmark och Sverige utgör hela 28 procent. Norrmän och islänningar använder å andra sidan en större andel av sina privata medel till kultur, utbildning, semestrar och transport. Konsumtionen per capita är den totala mängd livsmedel som finns tillgänglig för konsumtion av hela befolkningen under året fördelad per person. Mönstren för livsmedelskonsumtion skiljer sig radikalt från land till land. I Danmark är mängden kött som konsumeras mycket högre än i övriga nordiska länder – 90 kilo per person. Svenskarna konsumerar näst mest kött – 79 kilo per person. Norrmännen äter i genomsnitt fem gånger så mycket fårkött som danskarna och svenskarna, men ligger långt efter islänningarna, som äter över fyra gånger så mycket får- och lammkött som norrmännen. Finländarna äter nästan inget fårkött alls. Danskarna är nordiska rekordhållare i griskötts- och ostkonsumtion. De är ock-så det mest kycklingätande folket i Norden. En medeldansk äter dubbelt så mycket kyckling som medelnorrmannen. Dansken äter också flest ägg. Norrmän, och i ännu högre grad islänningar, äter å andra sidan mycket mera fisk än de övriga nor-diska folken. Danskar, finländare och islänningar äter i stort sett lika mycket potatis, medan norrmännen äter betydligt mer än dessa och den allra största potatisförbrukningen per invånare har svenskarna. Finländarna och svenskarna äter mest färska grönsa-ker av alla, medan islänningarna är de som äter minst av denna vara. Islänningarna har i stället den största förbrukningen av socker per invånare, medan finländarna har den lägsta sockerkonsumtionen av alla.



Table 52 Dwellings Bostäder

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 2006 2005 2005 2005 2006 2001 2006 Number

Total 2 503 974 21 302 2 666 732 13 783 120 797 1 961 548 4 435 903 Totalt One- and two- family houses 1 481 356 11 896 1 439 385 9 618 62 177 1 119 844 2 018 093

En- och tvåfamiljshus

Apartment blocks 953 320 9 406 1 166 925 3 671 57 426 775 838 2 417 810

Fler- bostadshus

Other dwellings 69 298 .. 60 422 494 1 194 65 866 ..

Övriga bostäder

Total 2 503 974 21 302 2 666 732 13 783 120 797 1 961 548 4 435 903 Totalt

1 room 91 903 1 891 402 386 1 159 2 266 98 964 642 637 1 rum 2 rooms 459 321 5 071 808 948 3 284 17 347 258 335 971 697 2 rum 3 rooms 569 354 4 878 595 196 3 084 28 030 383 468 1 054 658 3 rum 4 rooms 613 317 4 571 483 423 2 788 28 320 441 914 843 783 4 rum

5 rooms + 709 934 1 301 34 6078 3 243 43 030 778 867 923 128 5 rum + Not stated 60 145 3 590 30 701 225 1 804 .. .. Uppgift saknas

Hous01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: One- and two-family houses include terrace houses; Other dwellings include, for example, dwellings in non-residential properties and student hostels. The number of rooms are with kitchen. Denmark: Permanent residence in week-end cottages and collective households not included. Finland and Åland: Not stated incl. dwellings without kitchen/kitchenette and unknown. Norway: The table incl. all dwellings, also dwellings without kitchen. Imputed survey data; therefore no figures in Not stated. Permanent residence in collective households not included. One- and two-family houses incl. only One family houses. Source: Population and Housing Census 2001. Sweden: 1 room also includes 1-room dwellings without a kitchen. Other dwellings are included in apartment blocks. 1 room includes Not stated. Not: En- och tvåfamiljshus inkluderar radhus. Övriga bostäder inkluderar t.ex. bostäder i icke-bostadshus och studentboende. Antalet rum är med kök. Danmark: Permanent boende i fritidshus och kollektivboende är inte inkluderat. Finland och Åland: Uppgift saknas inkluderar bostäder utan kök/kokvrå och okända. Norge: Tabellen inkluderar alla bostäder, även bostäder utan kök. Imputerade survey-uppgifter, därför saknas siffrorna i Uppgift saknas. Källa: Befolknings- och bostadsräkning 2001. Sverige: 1 rum inkluderar enrumslägenheter utan kök/kokvrå. Övriga bostäder inkluderas i Flerbostadshus. 1 rum inkluderar Uppgift saknas.

Figure 37 Dwellings by size as percentage of total dwellings Bostäder efter storlek, procent av det totala antalet

05

10152025303540

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden

First: 1 room with kitchen Second: 2 rooms with kitchen Third: 3 rooms with kitchen Fourth: 4 rooms with kitchen Fifth: 5+ rooms with kitchen

Percentage of total dwellings

Hous01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Denmark, Iceland and Sweden: 2006 data. Greenland, Finland and Åland: 2005 data. Norway: 2001 data. Not: Danmark, Island och Sverige: 2006 års uppgifter. Grönland, Finland, och Åland: 2005 års uppgifter. Norge: 2001 års uppgifter.



Table 53 Sale of alcoholic beverages, litres pure alcohol per person Försäljning av alkoholhaltiga drycker, liter ren alkohol per person

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Litres per person 15+ years

Denmark 12.1 12.2 12.1 11.6 11.6 11.5 11.6 11.3 11.5 11.0 11.0 Danmark Faroe Islands 6.3 6.7 6.6 6.6 6.6 6.8 6.9 7.0 6.9 6.7 6.6 Färöarna

Greenland 12.6 12.6 12.8 13.3 13.2 13.4 12.5 12.3 12.7 11.7 12.1 Grönland Finland 8.3 8.2 8.6 8.7 8.6 8.6 9.0 9.2 9.3 9.9 10.0 Finland

Åland 5.8 5.7 5.9 6.0 6.1 6.1 6.3 6.4 6.4 6.6 6.6 Åland Iceland 4.8 4.9 5.1 5.6 5.9 6.1 6.3 6.5 6.5 6.7 7.1 Island Norway 4.8 5.0 5.3 .. 5.5 5.7 5.5 5.9 6.0 6.2 6.4 Norge Sweden 6.1 6.0 5.9 5.8 6.1 6.2 6.5 6.9 7.0 6.5 6.6 Sverige

Heal02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: NOMESCO. Note: Includes only the sale of dutiable alcohol in each individual country. Consequently, the consumption of alcohol bought in another country is not included. Alcohol bought by other than Danes (inlcluding Swedes) in Denmark is included in the Danish figures. Litres pure alcohol per person 15 years of age and over. Not: Inkluderar endast försäljning av tullpliktiga alkoholhaltiga drycker i varje enskilt land. Konsumtion av alkohol köpt i ett annat land ingår sålunda inte i siffrorna. Alkohol som t.ex. köps av svenskar i Danmark räknas med i Danmarks siffror. Liter ren alkohol per person i åldern 15 år och äldre.

Figure 38 Sale of alcoholic beverages, litres pure alcohol per person. 1995 and 2005 Försäljning av alkoholhaltiga drycker, liter ren alkohol per person. 1995 och 2005

0

2

4

6

8

10

12

14




Litres pure alcohol per person


Source: NOMESCO. Note: Includes only the sale of dutiable alcohol in each individual country. Consequently, the consumption of alcohol bought in another country is not included. Litres pure alcohol per person15 years of age and over. Not: Inkluderar endast försäljning av avgiftspliktiga alkoholhaltiga drycker i varje enskilt land. Konsumtion av alkohol köpt i ett annat land ingår sålunda inte i siffrorna. Liter ren alkohol per person i åldern 15 år och äldre.



Table 54 Non daily smokers Personer som inte röker dagligen

2001 2002 2003 2004 2005 Men Women Men Women Men Women Men Women Men Women Percentage of age group

Denmark (age 13+) 69 74 69 73 70 76 72 77 .. ..

Danmark (ålder 13+)

Faroe Islands (age 15+) .. .. .. .. 62 66 70 70 72 73

Färöarna (ålder 15+)

Finland (age 15-64) 71 80 72 77 74 81 73 80 74 82

Finland (ålder 15-64)

Iceland (age 15-79) 75 77 78 79 75 80 78 81 80 80

Island (ålder 15-79)

Norway (age 16-74) 70 71 71 72 73 75 73 75 73 76

Norge (ålder 16-74)

Sweden (age 16-84) 82 80 84 81 83 82 85 82 86 82

Sverige (ålder 16-84)

Heal01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2005. Source: NOMESCO. Note: Data cover non daily-smokers. Not: Uppgifterna omfattar personer som inte röker dagligen.

Figure 39 Non daily smokers as percentage of people aged 15 years and over. 2005 Personer som inte röker dagligen, procent av personer 15 år och äldre. 2005

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


First: Men Second: Women


Heal01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1995-2005.

Source: NOMESCO.



Table 55 Consumption of food. 2005 Livsmedelskonsumtion. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Kg per person per year

Wheat 67.4 49.3 62.8 65.0 52.5 Vete Rye 14.4 15.2 4.1 8.8 7.5 Råg

Oats, barley and corn 14.7 5.2 4.6 9.0 5.1 Havre, korn och annan spannmål Rice 6.3 5.2 5.2 6.2 5.8 Ris

Maize 1.3 0.8 5.8 0.3 .. Majs Potatoes 55.0 62.0 57.8 71.3 83.6 Potatis

Sugar, incl. syrup and honey 33.5 32.3 49.1 35.6 40.0 Socker inkl. sirap och honung

Vegetables .. 68.4 58.9 63.4 73.5 Grönsaker Fruit .. 90.4 81.7 82.4 103.0 Frukt

Cocoa and cocoa products .. 1.8 8.3 5.0 .. Kakao och kakaoprodukter Coffee, roasted 7.5 .. 8.2 9.1 7.9 Kaffe, rostat

Tea 0.2 .. 0.2 0.3 0.3 Te

Milk 97.9 143.3 138.0 117.3 107.2 Mjölk Fermented prod. =>3% fat 25.4 38.7 17.3 10.6 21.7 Filmjölksprod. =>3% fetthalt

Fermented prod. <3% fat .. .. 24.9 5.0 9.4 Filmjölksprod. <3% fetthalt Condensed milk, milk powder .. 0.5 2.2 28.2 .. Kondenserad mjölk, mjölkpulver

Cream 10-29% fat 5.5 2.8 3.0 3.3 3.8 Grädde 10-29% fetthalt Cream >29% fat 3.5 3.8 4.9 5.8 6.2 Grädde >29% fetthalt

Cheese .. 17.2 15.5 17.5 17.9 Ost Butter 1.9 2.8 2.3 2.9 1.5 Smör

Margarine 61-82% fat 8.9 10.4 6.1 6.8 6.7 Margarin 61-82% fetthalt Margarine 41-60% fat .. .. 0.0 .. .. Margarin 41-60% fetthalt

Margarine <41% fat .. .. 1.6 2.8 4.4 Margarin <41% fetthalt Other fats .. 5.3 13.3 4.0 3.6 Övrigt fett

Beef and veal 26.1 18.6 12.9 20.0 25.2 Nöt och kalv

Pork 38.4 33.5 17.9 24.3 36.1 Griskött Sheep and lamb 1.3 0.4 25.7 5.6 1.0 Får och lamm

Poultry 23.3 16.1 20.6 12.4 14.9 Fjäderfä Other meat 0.8 3.1 2.7 5.8 2.2 Övrigt kött

Offal 3.6 1.4 .. 5.1 1.2 Inälvsmat Eggs 17.0 9.3 9.6 10.7 12.4 Ägg

Peca01: DK, FI, IS, NO, SE, 1994-2005. Source: NORCAP and national statistical institutes. Note: Consumption of food: The supply of food items: Production+ imports less exports +/- changes in stocks divided by population. Denmark: Potatoes, Milk, Beef and veal, Pork, Poultry and Eggs include production for home consumption. Finland: Preliminary data. Sweden: 2004 data. Not: Livsmedelskonsumtion: Tillgång av livsmedel: Produktion + import – export +/- ändringar i lager dividerat med folkmängden. Danmark: Potatis, Mjölk, Nöt och kalv, Griskött, Fjäderfä och Ägg inkluderar produktion för husbehov. Finland: Preliminära uppgifter. Sverige: 2004 års uppgifter.



Table 56 Final consumption expenditure of households. 2006 Hushållens slutliga konsumtionsutgifter. 2006


Million euro Total 93 630 77 936 6 997 84 600 133 660 Totalt

Food and non-alcoholic beverages 10 678 9 718 847 12 119 16 088

Livsmedel och alko-holfria drycker

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 3 844 3 919 276 3 776 4 888

Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika

Clothing and footwear 4 717 3 772 324 4 751 3 644 Kläder och skodon

Housing, water, electric-ity, gas and other fuels 25 561 19 690 1 481 18 170 37 762

Bostäder, vatten, elektri-citet, gas och andra bränslen

Furnishings, household equipment

and maintenance 5 566 4 256 449 5 344 7 015 Inventarier, hushålls-utrustning och underhåll

Health 2 457 3 296 204 2 535 3 644 Hälsovård Transport 11 745 10 037 1 229 11 942 17 583 Transport

Communications 2 122 2 207 178 2 458 4 184 Kommunikationer Recreation and culture 9 949 8 888 815 11 237 15 741 Rekreation och kultur

Education 711 327 94 460 348 Utbildning

Restaurants and hotels 4 252 5 078 583 5 123 6 854 Restauranger och hotell

Miscellaneous goods and services 12 028 6 748 520 6 686 12 429

Diverse varor och tjänster

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Food and non-alcoholic

beverages 11.4 12.5 12.1 14.3 12.0 Livsmedel och alko-holfria drycker

Alcoholic beverages, tobacco and narcotics 4.1 5.0 3.9 4.5 3.7

Alkoholhaltiga drycker, tobak och narkotika

Clothing and footwear 5.0 4.8 4.6 5.6 2.7 Kläder och skodon

Housing, water, electric-ity, gas and other fuels 27.3 25.3 21.2 21.5 28.3

Bostäder, vatten, elektri-citet, gas och andra bränslen

Furnishings, household equipment

and maintenance 5.9 5.5 6.4 6.3 5.2 Inventarier, hushålls-utrustning och underhåll

Health 2.6 4.2 2.9 3.0 2.7 Hälsovård Transport 12.5 12.9 17.6 14.1 13.2 Transport

Communications 2.3 2.8 2.5 2.9 3.1 Kommunikationer Recreation and culture 10.6 11.4 11.6 13.3 11.8 Rekreation och kultur

Education 0.8 0.4 1.3 0.5 0.3 Utbildning

Restaurants and hotels 4.5 6.5 8.3 6.1 5.1 Restauranger och hotell

Miscellaneous goods and services 12.9 8.7 7.4 7.9 9.3

Diverse varor och tjänster

Naac11: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat. Note: Million euro. Current prices. Denmark and Norway: 2004 data. Finland and Sweden: 2005 data. Not: Miljoner euro. Löpande priser. Danmark och Norge: 2004 års uppgifter. Finland och Sverige: 2005 års uppgifter.

Utbildning


Education

The Nordic education system differs between the countries in a number of fields. Comprehensive schools are compulsory in all Nordic countries and local authorities finance them with general grants from the state. In Denmark and Finland, education does not necessarily have to take place in a school. It may, for example, take place at home. After 9-10 years of compulsory schooling most stu-dents will pursue some form of continuing training. In order to compare education statistics in the Nordic countries, it is necessary to use the same classification system. Nordic education statistics conform to the International Standard Classification of Education (ISCED) initially adopted by UNESCO in 1976 and revised in 1997. The classification system covers both the level and the field of education. In the ISCED system, levels are numbered 0-6. Level 0 covers pre-primary education, level 1 primary or the first stage of basic education, and level 2 lower secondary or the second stage of basic education. Level 3 covers upper secondary education and typically begins at the end of full time compulsory education. Level 4 covers post-secondary non-tertiary education. Level 5 covers the first stage of tertiary education and level 6 covers the second stage of tertiary education.

Enrolment The total number of students enrolled at upper secondary or tertiary level education (ISCED levels 3-6) in the Nordic countries is approximately 2.4 million. This fig-ure, covering students aged 15-39, represents approximately 25 per cent of the entire population between the ages of 15 and 39. Women constitute the majority of students at upper secondary and tertiary levels.

Graduates In all the Nordic countries the majority of graduates at tertiary level are women. Men constitute approximately 40 per cent of those graduating. Female graduates dominate within fields such as health and social services, whereas men dominate in fields such as engineering, manufacturing and construction.

Level of education Comparisons between the Nordic countries with respect to level of education must take into account the different educational systems in the Nordic countries. Some types of education are difficult to place, e.g. at either lower or upper secondary level, and practices may differ among the Nordic countries. This might also ac-count for some of the differences in the share of population attaining a certain level of education. Finland is the Nordic country that has relatively most university level students. Among the 20-40-year-olds, every fifth Finn is today enrolled at higher education, while the same is true of every sixth Swede and Icelander, every seventh Norwe-gian and every eighth Dane. Among university level students, there are far more individuals in Finland who study natural sciences, information technology or engi-neering than in the other Nordic countries. In Denmark, relatively many are en-

Education


rolled for studies in the fields of social and health services, while relatively many individuals in Norway and Iceland study economics, law and social sciences.

Studying abroad More than 48 000 full-time students from the Nordic countries were enrolled for studies in another country than their own during the study year 2005/2006. The preferred country of study is Great Britain, where almost one-fourth of all Nordic students abroad are found. 12-13 per cent of the Nordic students abroad are en-rolled for studies in the United States or Canada, and just as many have chosen Australia or New Zealand. Almost one in five Nordic students enrolled for full-time studies abroad have chosen another Nordic country, and Denmark is their preferred country. However, the country of study chosen by Nordic students varies considerably from one country to another. Half of the Danish students studying abroad choose either Great Britain or North America. Nearly as many Finns choose to study in Sweden as in Great Britain. Estonia is also becoming a more popular country of study for Finnish students. In Åland, the dominant countries of study are Sweden and Finland. Almost half of all Icelanders who study abroad have chosen Denmark, but North America and Great Britain also rank high. Norwegian students’ first choice abroad is Australia or New Zealand where as many as 18 per cent of Norwegian students abroad are enrolled for studies. These two countries are followed by Great Britain and Denmark as the preferred countries of study, but Poland and Hungary have also become popular places of study for the Norwegians. Swedish students choose Spain, France or Italy to a great extent. Almost one-fourth of the Swedes who study abroad are enrolled for studies in one of these three countries, and Spain is their preferred place of study. Great Britain, North America, Australia and Den-mark are also well-known countries of study for the Swedes.

Student financial aid Students in Denmark receive the most financial aid in form of grants. Students in Iceland receive only financial aid in form of a student loan, and have the possibility to loan more money than any other Nordic country. In Denmark and Finland, two thirds of the total financial aid is generally given as grants. In Norway and Sweden, the grant usually covers one third of the total financial aid. In Denmark, the student financial aid is typically granted for 12 months annually, while the other Nordic countries normally grant it for the 9 to 10 months of actual studying. Grants are taxable income in Denmark, Finland and Åland. In Sweden, Norway and Iceland they are tax-free. Detailed rules have been established on the terms for receiving grants as well as for payment of interest and the repayment of loans.

Utbildning


Utbildning

De nordiska ländernas utbildningssystem skiljer sig åt på en rad områden. Grundskolan är obligatorisk i alla nordiska länder, och de kommunala myndighe-terna bekostar den med allmänna anslag från staten. I Danmark och Finland behö-ver utbildningen inte nödvändigtvis äga rum i en skola, utan den kan till exempel organiseras av föräldrarna i hemmet. Nästan alla elever fortsätter att studera efter den 9-10 år långa grundskoleutbildningen. För att kunna jämföra utbildningsstatistik för de nordiska länderna måste man använda samma klassificeringssystem. Den nordiska utbildningsstatistiken är an-passad till ISCED (International Standard Classification of Education), antagen av UNESCO 1976 och reviderad 1997. Klassificeringssystemet omfattar både utbild-ningens nivå och dess ämnesinriktning. ISCED-systemets nivåer numreras 0–6. Nivå 0 avser utbildning på förskolenivå. Nivåerna 1-2 avser ”primär” utbildning (grundskola). Nivåerna 3-4 innefattar ”högre sekundär” utbildning (gymnasium och eftergymnasial utbildning, ej högskolenivå). Nivåerna 5-6 motsvarar ”tertiär” utbildning (högskola, grund- och forskarutbildning).

Inskrivna studenter Det totala antalet inskrivna studenter på högre sekundär och tertiär utbildning (ISCED-nivå 3-6) i de nordiska länderna är 2,4 miljoner. Denna siffra, som inklu-derar studenter i åldern 15-39, representerar ungefär 25 procent av hela befolkning-en mellan 15 och 39 år. Kvinnor utgör den största andelen av de inskrivna studen-terna på de högre sekundära och tertiära nivåerna.

Examinerade I alla de nordiska länderna är det mest kvinnor som tar examen på tertiär nivå. Männen utgör ungefär 40 procent av de examinerade. Kvinnorna dominerar inom t.ex. hälsa och socialvård, medan männen är i majoritet när det gäller t.ex. maskin-teknik, tillverkning och byggteknik.

Utbildningsnivåer När man jämför utbildningsnivåer i de nordiska länderna måste man ta hänsyn till att länderna har olika utbildningssystem. Vissa typer av utbildningar är svåra att placera, och praxis kan variera mellan de nordiska länderna. Detta kan också vara orsaken till en del av skillnaderna i fråga om hur stor del av befolkningen som uppnår en viss utbildningsnivå. Finland är det land i Norden som har förhållandevis flest studerande på univer-sitetsnivå. Bland de 20-40-åriga studerar var femte finländare i dag på denna nivå, medan det i Sverige och på Island är var sjätte, i Norge var sjunde och i Danmark bara var åttonde. Bland de studerande på universitetsnivå har Finland långt fler som läser naturve-tenskap, IT eller ingenjörsrelaterade ämnen än de övriga nordiska länderna. I Dan-mark studerar relativt många inom området hälsa och socialvård, medan Norge och Island har förhållandevis många som läser ekonomi, juridik och samhällsveten-skap.

Education


Studier utomlands Studieåret 2005/2006 läste drygt 48 000 heltidsstuderande från de nordiska länder-na i ett annat land än det egna hemlandet. Det mest populära studielandet är Stor-britannien, där nästan en fjärdedel av alla nordiska utlandsstuderande vistas. Av de nordiska utlandsstuderande läser 12-13 procent i USA eller Kanada, men lika många har valt Australien eller Nya Zeeland. Nästan var femte nordisk student som läser på heltid utomlands har valt ett annat nordiskt land, och här är Danmark det vanligaste landet. Det är emellertid en väsentlig skillnad på var i världen studerande från de olika nordiska länderna väljer att läsa. Av danska studerande utomlands, väljer hälften antingen Storbritannien eller Nordamerika. De finländska utlandsstuderande väljer förutom Storbritannien också i hög grad Sverige. Nytt är att en del finländska stu-denter nu också väljer att läsa i Estland. För ålänningarna är Sverige och Finland de helt dominerande studieländerna. Nästan hälften av alla utlandsstuderande islänningar har valt Danmark, men även Nordamerika och Storbritannien ligger högt på listan. Norska studerandes första val ute i världen är Australien eller Nya Zeeland, där hela 18 procent av de norska utlandsstuderande läser. Därefter kommer Storbritannien och Danmark, men även Polen och Ungern har blivit populära länder att läsa i. Svenska studenter väljer i stor grad Spanien, Frankrike eller Italien. Nästan en fjärdedel av de svens-kar som läser utomlands, befinner sig i något av dessa tre länder, och då framför allt i Spanien. Storbritannien, Nordamerika, Australien och Danmark är också väl-kända studieländer för svenskarna.

Studiemedel Studiemedlens bidragsdel är störst i Danmark och minst på Island, där hela studie-stödet ges som lån. Möjligheterna att få stora studielån är å andra sidan störst på Island. I Danmark och Finland ges vanligtvis två tredjedelar av det totala studiestö-det som bidrag. I Norge och Sverige utgör bidragsdelen något mer än en tredjedel. I Danmark får en studerande vanligtvis studiemedel under årets alla 12 månader, medan man i de övriga nordiska länderna begränsar sig till de 9-10 månader av året då studierna bedrivs. I Danmark, Finland och på Åland betraktas studiebidraget som skattepliktig inkomst, medan det i Sverige och Norge är skattefritt. Naturligt-vis finns det detaljerade regler för de villkor som gäller för att få studiebidrag samt för betalning av ränta och återbetalning av studielånen.

Utbildning


Table 57 Students in tertiary education, by age group. 2005/2006 Inskrivna studenter på universitets- och högskolenivå efter ålder. 2005/2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of students

Total 203 420 308 966 359 15 377 209 642 426 594 Totalt 15-19 years 2 401 13 016 8 63 8 585 17 106 15-19 år 20-24 years 80 316 133 400 146 5 920 88 803 161 314 20-24 år 25-29 years 70 999 76 804 103 3 681 44 326 96 337 25-29 år 30-39 years 35 357 51 210 70 3 251 37 816 88 235 30-39 år 40-49 years 10 321 24 656 28 1 779 21 758 44 038 40-49 år 50-59 years 3 149 8 499 4 596 7 550 16 171 50-59 år 60-64 years 529 965 - 59 585 2 206 60-64 år 65-69 years 237 274 - 21 163 900 65-69 år 70-74 years 111 142 - 7 56 287 70-74 år

Educ02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Source: National statistical institutes. Note: Data are compiled according to the ISCED 1997 classification. ISCED level 5 and 6. Finland: Includes Åland. Denmark and Åland: 2006/07 data. Sweden: 2004/05 data. Not: Uppgifterna är sammanställda i enlighet med ISCED 1997 års klassificering. ISCED nivå 5 och 6. Finland: Inkluderar Åland. Danmark och Åland: 2006/07 års uppgifter. Sverige: 2004/05 års uppgifter.

Figure 40 Students aged 20-39 in tertiary education, per cent of population aged 20-39 Studenter, 20-39 år, inskrivna på universitet/högskola, procent av folkmängden 20-39 år

10

12

14

16

18

20

22

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent

Educ02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.


Education


Table 58 Students enrolled aged 15-74 by sex. 2005/2006 Inskrivna elever/studenter i åldern 15-74 år efter kön. 2005/2006

Total Totalt (ISCED 1-6)

Primary level Grundskola (ISCED 1-2)

Secondary level Gymnasium (ISCED 3-4)

Tertiary level Högskola (ISCED 5-6)

Total Number of students Totalt Denmark 543 053 107 891 231 742 203 420 Danmark

Finland 741 700 71 347 361 387 308 966 Finland Åland 1 986 350 1 277 359 Åland

Iceland 43 163 4 471 23 315 15 377 Island Norway 511 171 63 200 238 329 209 642 Norge Sweden 1 193 056 221 639 544 823 426 594 Sverige

Men Män Denmark 258 430 55 811 116 690 85 929 Danmark

Finland 353 111 37 393 173 247 142 471 Finland Åland 1 012 176 612 224 Åland

Iceland 19 129 2 268 11 450 5 411 Island Norway 239 564 32 322 123 539 83 703 Norge Sweden 522 896 102 017 248 565 172 314 Sverige Women Kvinnor

Denmark 284 623 52 080 115 052 117 491 Danmark Finland 388 589 33 954 188 140 166 495 Finland

Åland 974 174 665 135 Åland Iceland 24 034 2 203 11 865 9 966 Island Norway 271 607 30 878 114 790 125 939 Norge Sweden 670 160 119 622 296 258 254 280 Sverige

Total Per cent of total population aged 15-74 years Totalt

Denmark 13.5 2.7 5.7 5.0 Danmark Finland 18.8 1.8 9.2 7.8 Finland

Åland 10.0 1.8 6.4 1.8 Åland Iceland 20.4 2.1 11.0 7.3 Island Norway 15.3 1.9 7.1 6.3 Norge Sweden 18.1 3.4 8.2 6.5 Sverige

Men Män Denmark 12.8 2.8 5.8 4.3 Danmark

Finland 17.9 1.9 8.8 7.2 Finland Åland 10.1 1.8 6.1 2.2 Åland

Iceland 17.9 2.1 10.7 5.1 Island Norway 14.2 1.9 7.3 5.0 Norge Sweden 15.7 3.1 7.5 5.2 Sverige Women Kvinnor

Denmark 14.2 2.6 5.7 5.8 Danmark Finland 19.7 1.7 9.5 8.4 Finland

Åland 9.9 1.8 6.7 1.4 Åland Iceland 22.9 2.1 11.3 9.5 Island Norway 16.4 1.9 6.9 7.6 Norge Sweden 20.5 3.7 9.0 7.8 Sverige

Educ02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Norway: Figures do not include students in comprehensive schools. Denmark and Åland: 2006/07 data. Sweden: 2004/05 data. Not: Norge: Uppgifterna innefattar inte elever i grundskolan. Danmark och Åland: 2006/07 års uppgifter. Sverige: 2004/05 års uppgifter.

Utbildning


Table 59 Students aged 15-74 in tertiary education, by field of education. 2005/2006 Inskrivna studenter,15-74 år, på universitetsnivå efter studieområde. 2005/2006


Total 203 420 308 966 359 15 377 209 642 426 594 Totalt General programmes - - - - 3 184 - Allmänna program

Teacher training, education science 22 417 16 232 - 3 002 30 333 64 529

Lärarutbildning, pedagogik

Arts, humanities and religion 34 426 44 898 - 2 247 25 478 55 126

Estetiska och humanistiska program samt religion

Social science, business and law 49 259 69 459 52 5 432 68 331 112 892

Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik

Natural science, mathe-matics and computing 16 644 35 269 - 1 365 17 584 40 499

Naturvetenskap, matematik och datavetenskap

Engineering, manufac-turing and construction 22 444 80 153 100 1 040 13 846 70 085

Maskinteknik, tillverkning och byggteknik

Agriculture, forestry and fishery 3 329 6 862 - 92 1 556 3 413

Jordbruk, skogsbruk och fiske

Health and social services 50 237 41 174 50 1 920 40 231 71 950

Hälsa och socialvård

Services and defence 4 664 14 919 157 279 9 099 7 352 Serviceyrken och försvar Not specified - - - - - 748 Ospecificerat

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt General programmes - - - - 1.5 - Allmänna program

Teacher training, education science 11.0 5.3 - 19.5 14.5 15.1


Arts, humanities and religion 16.9 14.5 - 14.6 12.2 12.9

Estetiska och humanistiska program samt religion

Social science, business and law 24.2 22.5 14.5 35.3 32.6 26.5


Natural science, mathe-matics and computing 8.2 11.4 - 8.9 8.4 9.5

Naturvetenskap, matematik och datavetenskap

Engineering, manufac-turing and construction 11.0 25.9 27.9 6.8 6.6 16.4


Agriculture, forestry and fishery 1.6 2.2 - 0.6 0.7 0.8


Health and social services 24.7 13.3 13.9 12.5 19.2 16.9


Services and defence 2.3 4.8 43.7 1.8 4.3 1.7 Serviceyrken och försvar Not specified - - - - - 0.2 Ospecificerat

Educ02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Finland: Includes Åland. Denmark and Åland: 2006/07 data. Sweden: 2004/05 data. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Finland: Inkluderar Åland. Danmark och Åland: 2006/07 års uppgifter. Sverige: 2004/05 års uppgifter.

Education


Table 60 Graduates at tertiary level, aged 15-74, by field of education. 2005/2006 Examinerade på universitetsnivå,15-74 år, efter studieområde. 2005/2006


Total 45 168 40 625 56 2 919 32 099 58 696 Totalt General programmes - - - - 224 - Allmänna program

Teacher training, education science 3 886 2 943 - 823 6 058 9 923


Arts, humanities and religion

6 676 4 957 - 329 2 285 3 152

Estetiska och humanis-tiska program samt religi-on

Social science, business and law 11 402 9 454 7 955 8 225 13 812


Natural science, mathe-matics and computing 3 743 3 555 - 262 2 608 4 663

Naturvetenskap, mate-matik och datavetenskap

Engineering, manufactu-ring and construction 5 268 8 483 12 168 2 449 11 007


Agriculture, forestry and fishery 702 873 - 20 392 594


Health and social ser-vices 11 931 7 997 18 326 8 242 14 424


Services and defence 1 560 2 363 19 36 1 615 1 121 Serviceyrken och försvar Not specified - - - - 1 - Ospecificerat

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt General programmes - - - - 0.7 - Allmänna program

Teacher training, education science 8.6 7.2 - 28.2 18.9 16.9


Arts, humanities and religion

14.8 12.2 - 11.3 7.1 5.4

Estetiska och humanis-tiska program samt religi-on

Social science, business and law 25.2 23.3 12.5 32.7 25.6 23.5


Natural science, mathe-matics and computing 8.3 8.8 - 9.0 8.1 7.9

Naturvetenskap, mate-matik och datavetenskap

Engineering, manufactu-ring and construction 11.7 20.9 21.4 5.8 7.6 18.8


Agriculture, forestry and fishery 1.6 2.1 - 0.7 1.2 1.0


Health and social ser-vices 26.4 19.7 32.1 11.2 25.7 24.6


Services and defence 3.5 5.8 33.9 1.2 5.0 1.9 Serviceyrken och försvar Not specified - - - - - - Ospecificerat

Educ03: DK, FI, AX, IS, NO, 1998/99-2006/07. Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Finland: Includes Åland. Denmark and Åland: 2006/07 data. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Finland: Inkluderar Åland. Danmark och Åland: 2006/07 års uppgifter.

Utbildning


Figure 41 Graduates aged 15-74 at tertiary education, by sex. 2005/2006 Examinerade på universitets- och högskolenivå i åldern 15-74 år efter kön. 2005/2006

Men Men Men Men Men Men

Women Women Women Women Women Women

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden

Per cent of graduated persons from universities etc.

Educ03: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998/99-2005/06.

Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Finland, Iceland and Norway: 2004/05 data. Sweden: 2004/05 data Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Finland, Island och Norge: 2004/05 års uppgifter. Sverige: 2004/05 års uppgifter.

Figure 42 Level of education attained in population (25-74 years). 1 January 2006 Befolkningens utbildningsnivå, personer i åldern 25-74 år. 1 januari 2006

Primary Primary Primary Primary

PrimaryPrimary

Secondary SecondarySecondary Secondary

SecondarySecondary

Tertiary Tertiary Tertiary Tertiary Tertiary Tertiary

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Per cent of people aged 25-74

Educ01: DK, FI, IS, AX, NO, SE, 1998-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Finland: Includes Åland. Iceland: People aged 16-74. Finland and Norway: 2005 data. Iceland: 2004 data. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Finland: Inkluderar Åland. Island: Personer i åldern 16-74. Finland och Norge: 2005 års uppgifter. Island: 2004 års uppgifter.

Education


Table 61 Level of education attained, people aged 15-74 by sex. 1 January 2006 Uppnådd utbildningsnivå, personer med examen,ålder 15-74 år efter kön.1 januari 2006

Total Totalt

(ISCED 1-6)

Primary level Grundskola

(ISCED 1-2)

Secondary level Gymnasium

(ISCED 3-4)

Tertiary level Högskola (ISCED 5-6)

Level not specified or

unknown Okänd

Total Number of persons Totalt Denmark 4 028 690 1 329 005 1 654 828 920 961 123 896 Danmark

Finland 3 955 709 1 293 832 1 598 246 1 063 631 - Finland Åland 19 913 7 891 7 768 4 834 - Åland

Iceland 199 600 78 900 80 400 37 700 2 700 Island Norway 3 313 882 941 497 1 411 322 844 425 116 638 Norge Sweden 6 557 770 1 580 563 3 302 716 1 565 634 108 857 Sverige

Men Män Denmark 2 020 220 645 423 883 876 424 826 66 095 Danmark

Finland 1 976 955 677 478 830 965 468 512 - Finland Åland 10 039 4 140 3 775 2 429 - Åland

Iceland 100 300 34 600 46 100 18 100 1 400 Island Norway 1 670 297 471 297 747 397 395 344 56 259 Norge Sweden 3 307 513 849 380 1 726 888 673 777 57 468 Sverige Women Kvinnor

Denmark 2 008 470 683 582 770 952 496 135 57 801 Danmark Finland 1 978 754 616 354 767 281 595 119 - Finland

Åland 9 874 3 751 3 993 2 405 - Åland Iceland 99 400 44 300 34 200 19 600 1 300 Island Norway 1 643 585 470 200 663 925 449 081 60 379 Norge Sweden 3 250 257 731 183 1 575 828 891 857 51 389 Sverige

Total Per cent Totalt

Denmark 100.0 33.0 41.1 22.9 3.1 Danmark Finland 100.0 32.7 40.4 26.9 - Finland

Åland 100.0 39.6 39.0 24.3 - Åland Iceland 100.0 39.5 40.3 18.9 1.4 Island Norway 100.0 28.4 42.6 25.5 3.5 Norge Sweden 100.0 24.1 50.4 23.9 1.7 Sverige

Men Män Denmark 100.0 31.9 43.8 21.0 3.3 Danmark

Finland 100.0 34.3 42.0 23.7 - Finland Åland 100.0 41.2 37.6 24.2 - Åland

Iceland 100.0 34.5 46.0 18.0 1.4 Island Norway 100.0 28.2 44.7 23.7 3.4 Norge Sweden 100.0 25.7 52.2 20.4 1.7 Sverige Women Kvinnor

Denmark 100.0 34.0 38.4 24.7 2.9 Danmark Finland 100.0 31.1 38.8 30.1 - Finland

Åland 100.0 38.0 40.4 24.4 - Åland Iceland 100.0 44.6 34.4 19.7 1.3 Island Norway 100.0 28.6 40.4 27.3 3.7 Norge Sweden 100.0 22.5 48.5 27.4 1.6 Sverige

Educ01: DK, FI, AX, NO, SE, 1998-2006. Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Finland: Includes Åland. Iceland: People aged 16-74. Finland and Norway: 2005 data. Iceland: 2004 data. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Finland: Inkluderar Åland. Island: Personer i åldern 16-74. Finland och Norge: 2005 års uppgifter. Island: 2004 års uppgifter.

Utbildning


Table 62 Tertiary education achieved, by field of education. 1 January 2006 Uppnådd utbildning på universitets- och högskolenivå efter studieområde. 1 januari 2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of persons with education achieved at tertiary level

Total 920 961 1 063 631 4 834 37 700 844 425 1 565 634 Totalt General programmes - - - .. 35 067 - Allmänna program

Teacher training, education science 118 700 75 652 403 .. 169 445 353 364


Arts, humanities and religion 90 672 80 815 294 .. 67 960 98 734

Estetiska och huma-nistiska program samt religion

Social science, business and law 173 801 345 385 1 602 .. 191 829 336 820


Natural science, mathematics and

computing 38 420 56 652 128 .. 63 954 93 145

Naturvetenskap, matematik och data-vetenskap

Engineering, manufac-turing and construction 165 990 240 465 930 .. 99 385 228 503

Maskinteknik, tillverk-ning och byggteknik

Agriculture, forestry and fishery 15 813 30 927 136 .. 10 415 22 173


Health and social services 270 744 180 830 803 .. 170 271 344 403 Hälsa och socialvård

Services and defence 46 821 52 292 533 .. 34 497 70 756 Serviceyrken och försvar

Not specified - 613 5 .. 1 602 17 736 Ospecificerat

Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt

General programmes - - - .. 4.2 - Allmänna program Teacher training,

education science 12.9 7.1 8.3 .. 20.1 22.6 Lärarutbildning, pedagogik

Arts, humanities and religion 9.8 7.6 6.1 .. 8.0 6.3


Social science, business and law 18.9 32.5 33.1 .. 22.7 21.5



computing 4.2 5.3 2.6 .. 7.6 5.9

Naturvetenskap, matematik och data-vetenskap

Engineering, manufac-turing and construction 18.0 22.6 19.2 .. 11.8 14.6


Agriculture, forestry and fishery 1.7 2.9 2.8 .. 1.2 1.4


Health and social services 29.4 17.0 16.6 .. 20.2 22.0 Hälsa och socialvård

Services and defence 5.1 4.9 11.0 .. 4.1 4.5 Serviceyrken och försvar

Not specified - 0.1 0.1 .. 0.2 1.1 Ospecificerat

Educ01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. People aged 15-74 years. Finland: Includes Åland. Iceland: People aged 16-74. Finland and Norway: 2005 data. Iceland: 2004 data. Island: 2004 års uppgifter. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Personer i åldern 15-74 år. Finland: Inkluderar Åland. Island: Personer i åldern 16-74. Finland och Norge: 2005 års uppgifter. Island: 2004 års uppgifter.

Education


Table 63 Tertiary education achieved by field of education and sex. 1 January 2006 Uppnådd utbildning på universitets- och högskolenivå efter studieområde och kön.1 januari 2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of men with education achieved at tertiary level

Men 424 826 468 512 2 429 18 100 395 344 673 777 Män General programmes - - - .. 15 696 .. Allmänna program

Teacher training, education science 42 994 17 150 82 .. 49 453 86 065




Social science, business and law 98 549 115 019 632 .. 101 395 157 667



computing 27 210 29 990 71 .. 47 540 56 956

Naturvetenskap, matematik och datave-tenskap







Not specified - 243 1 .. 941 8 475 Ospecificerat

Number of women with education achieved at tertiary level Women 496 135 595 119 2 405 19 600 449 081 891 857 Kvinnor

General programmes - - - .. 19 371 .. Allmänna program Teacher training,

education science 75 706 58 502 321 .. 119 992 267 299 Lärarutbildning, pedagogik



Social science, business and law 75 252 230 366 970 .. 90 434 179 153



computing 11 210 26 662 57 .. 16 414 36 189

Naturvetenskap, matematik och datave-tenskap







Not specified - 370 4 .. 661 9 261 Ospecificerat

Educ01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1998-2006. Source: National statistical institutes. Note: Tertiary level: ISCED levels 5 and 6. Persons aged 15-74 years. Finland: Includes Åland. Iceland: People aged 16-74. Finland and Norway: 2005 data. Iceland: 2004 data. Not: Universitets- och högskolenivå: ISCED nivå 5 och 6. Personer i åldern 15-74 år. Finland: Inkluderar Åland. Island: Personer i åldern 16-74. Finland och Norge: 2005 års uppgifter.

Utbildning


Table 64 Nordic students abroad. 2005/2006 Nordiska studerande i utlandet. 2005/2006

Students from: Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Studerande från: Number of students abroad

Total 3 101 4 470 948 2 496 12 343 24 717 Totalt -19 years 172 226 46 21 535 2 128 -19 år

20-24 years 944 2 598 571 770 7 137 14 440 20-24 år 25-29 years 1 554 1 309 246 1 014 3 821 6 344 25-29 år

30+ years 431 337 85 691 850 1 805 30+ år

Men 1 321 1 340 402 1 236 5 229 9 527 Män -19 years 78 56 21 5 164 668 -19 år

20-24 years 370 692 235 350 2 831 5 382 20-24 år 25-29 years 676 445 119 507 1 787 2 573 25-29 år

30+ years 197 147 27 374 447 904 30+ år

Women 1 780 3 130 546 1 260 7 114 15 190 Kvinnor -19 years 94 170 25 16 371 1 460 -19 år

20-24 years 574 1 906 336 420 4 306 9 058 20-24 år 25-29 years 878 864 127 507 2 034 3 771 25-29 år

30+ years 234 190 58 317 403 901 30+ år

Educ04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1996/1997-2005/2006. Source: State Education Grant and Loan Scheme in Denmark, Social Insurance Institution of Finland, Statistics Åland, Icelandic Government Student Loan Fund, State Education Loan Fund, Norway and Swedish National Board of Student Aid. Note: Data limited to full-time students registered as receiving financial support for studies abroad. Covers full-time students taking exams abroad. Does not include students at gymnasium level or at PhD level. Sweden: Covers studies lasting at least 13 weeks, undertaken during a particular school year. Includes 5 000-6 000 part-time students. Åland: 2006 data. Not: Uppgifterna avser endast heltidsstuderande som får ekonomiskt stöd för sina utlandsstudier. Omfattar heltidsstuderande som tar examen utomlands. Inkluderar inte studenter på gymnasie- eller doktorandnivå. Sverige: Avser studier om minst 13 veckor under det aktuella läsåret. Inkluderar 5 000 – 6 000 deltidsstuderande. Åland: Uppgifterna gäller 2006.

Figure 43 Nordic students abroad, by sex. 2005/2006 Nordiska studerande i utlandet efter kön. 2005/2006

MenMen

Men Men Men Men

WomenWomen

Women Women Women Women

0

20

40

60

80

100


Per cent of all students abroad

Educ04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1996/1997-2005/2006.

Source: State Education Grant and Loan Scheme in Denmark, Social Insurance Institution of Finland, Statistics Åland, Icelandic Government Student Loan Fund, State Education Loan Fund, Norway and Swedish National Board of Student Aid. Note: Åland: 2006 data. Not: Åland: Uppgifterna gäller 2006.

Education


Table 65 Nordic students abroad by country of destination. 2005/2006 Nordiska studerande i utlandet efter studieland. 2005/2006

Students from: Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Studerande från:

Country of study: Number of students abroad Studieland: Total 3 101 4 470 948 2 496 12 343 20 136 Totalt

Denmark . 100 4 1 127 1 940 1 821 Danmark Finland 14 . 187 6 21 232 Finland Iceland 31 1 - . 19 16 Island Norway 248 60 6 51 . 618 Norge Sweden 365 1 009 723 158 727 . Sverige

Great Britain 1 210 1 524 15 319 2 583 4 271 Storbritannien France 103 92 1 30 276 1 236 Frankrike

Italy and Spain 109 133 2 111 402 2 935 Italien och Spanien Germany 207 252 2 67 376 545 Tyskland

Other EU1) 150 662 2 168 2 331 1 427 Övriga EU1) Other Europe 40 99 - 26 176 485 Övriga Europa

USA and Canada 322 298 3 375 995 3 391 USA och Kanada Asia - 48 1 14 134 748 Asien

Australia and NZ. 107 101 2 40 2 210 1 948 Australien och NZ. Other 195 91 - 4 153 463 Övriga

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Denmark . 2.2 0.4 45.2 15.7 9.0 Danmark

Finland 0.5 . 19.7 0.2 0.2 1.2 Finland Iceland 1.0 - - . 0.2 0.1 Island Norway 8.0 1.3 0.6 2.0 . 3.1 Norge Sweden 11.8 22.6 76.3 6.3 5.9 . Sverige

Great Britain 39.0 34.1 1.6 12.8 20.9 21.2 Storbritannien France 3.3 2.1 0.1 1.2 2.2 6.1 Frankrike

Italy and Spain 3.5 3.0 0.2 4.4 3.3 14.6 Italien och Spanien Germany 6.7 5.6 0.2 2.7 3.0 2.7 Tyskland

Other EU1) 4.8 14.8 0.2 6.7 18.9 7.1 Övriga EU1) Other Europe 1.3 2.2 - 1.0 1.4 2.4 Övriga Europa

USA and Canada 10.4 6.7 0.3 15.0 8.1 16.8 USA och Kanada Asia 0.0 1.1 0.1 0.6 1.1 3.7 Asien

Australia and NZ. 3.5 2.3 0.2 1.6 17.9 9.7 Australien och NZ. Other 6.3 2.0 - 0.2 1.2 2.3 Övriga

Educ05: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1996/1997-2005/2006. Source: National statistical institutes, Social Insurance Institution of Finland and Icelandic Government Student Loan Fund. Note: Data limited to fulltime students registered as receiving financial support for studies abroad. Does not include students at gymnasium level or at PhD level. Australia includes Oceania. Sweden: Covers studies of at least 13 weeks’ duration, undertaken during the particular school year. 1) 17 of the 25 EU-countries. Not: Uppgifterna avser endast studenter som erhåller ekonomiskt stöd för sina utlandsstudier. De inkluderar inte studenter på gymnasie- eller doktorandnivå. Australien inkluderar Oceanien. Sverige: Avser studier om minst 13 veckor under det aktuella läsåret. 1) 17 av de 25 EU-länderna.

Utbildning


Figure 44 Nordic students abroad, percentage distribution by destination. 2005/2006 Nordiska studerande i utlandet, procentuell fördelning efter studieland. 2005/2006

Nordic Nordic

Nordic

Nordic Nordic

Great Britain Great Britain

Great Britain

Great Britain

USA/Canada USA/Canada

USA/Canada

USA/Canada Australia/NZ.

Australia/NZ.

Other Other Other

Other Other

Great Britain

France/Italy/Spain

USA/Canada

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


First: Nordic countries Second: Great Britain Third: France, Italy and SpainFourth: USA and Canada Fifth: Australia/New Zealand Sixth: Other

Per cent of all students abroad

Educ05: DK, FI, IS, NO, SE, 1996/1997-2005/2006.

Source: National statistical institutes, Social Insurance Institution of Finland and Icelandic Government Student Loan Fund.

Figure 45 Financial support for students, euro per month. Autumn 2005 Studiestöd, euro per månad. Hösten 2005

GrantGrant Grant

Grant

Loan

LoanLoan

Loan

Loan

200

400

600

800

1 000

1 200


Euro per month

Source: Social Insurance Institution of Finland. Note: Monthly student financial aid converted into euro for a single student living apart from home. Grants are taxable income in Denmark, Finland and Åland, but tax-free in Sweden, Norway and Iceland. In Denmark, the student financial aid is typically granted for 12 months annually, while the other Nordic countries normally grant it for 9 or 10 months. Finland: The maximum housing grant is a part of the financial support. Iceland: All financial aid is given as loans. Norway: The basic grant. Not: Studiestöd per månad omräknat till euro för en ensamstående studerande som inte bor hemma. Bidraget räknas som skattepliktig inkomst i Danmark, Finland och på Åland, medan det är skattefritt i Sverige, Norge och på Island. I Danmark utbetalas studiestödet vanligtvis 12 månader om året, medan man vanligtvis i de övriga nordiska länderna utbetalar det under 9-10 månader. Finland: Maximalt bostadstillägg ingår i studiestödsbeloppet. Island: Hela studiestödet ges som lån. Norge: Grundbeloppet.

Arbetsmarknad


Labour market

The Nordic countries are characterized by high employment and low unem-ployment. All countries have a well-working labour market. By international standards, a very high proportion of the adult population is economically active.

Nordic labour market co-operation In 1954, the Nordic countries agreed to create a common free labour market. This agreement allowed citizens of the Nordic countries to take a job and take up resi-dence in any of the Nordic countries without any need for a special permit. It was also determined that immigration of labour, should as far as possible, be channelled through labour exchange agencies under socially and economically safe conditions.

Activity rates Activity rates are calculated as the number of people in the labour force between the ages of 16 and 64 as a percentage of all those between 16-64. The Nordic countries have a high activity rate in general, compared to other European coun-tries. For both men and women, Finland has the lowest activity rate and Faroe Islands the highest of the Nordic countries and in the world. For men, the activity rates range from 76 per cent in Finland to 94 per cent in Faroe Islands – for women, from 73 per cent in Finland to 89 per cent in Faroe Islands.

Unemployment In 1990, almost half of all unemployed in the Nordic countries were Danes. How-ever, when economic crises hit Sweden and Finland, including Åland, in the early 1990s, the unemployment rate increased drastically in these countries and changed the picture. The Faroe Islands also experienced a major economic crisis with a surging number of unemployed. From the mid-1990s and until about 2000, how-ever, unemployment has decreased significantly in all the Nordic countries and, except for Finland where the unemployment rate today is at the same level as the EU-13 average, unemployment in the other Nordic countries is clearly lower than the EU average. The unemployment rates are calculated as the number of unemployed people as percentage of the labour force. Unemployment is especially high among young people in the Nordic countries, with Denmark and Åland as exceptions. In Denmark and Finland, the women’s unemployment rate is slightly higher than that of men, while the picture is reversed in Norway, Sweden and in Åland. In Iceland, the unemployment rate of men and women is almost the same.

Employment by industry The labour market structure has changed considerably in recent decades. The Nor-dic countries have shifted from agrarian and industrial societies into societies dominated by a large service sector. The trend is clear, even when looking only at developments in employment by industry from 1993 onwards. Employment within

Labour market


the agricultural sector is declining in all Nordic countries, and the same goes for the manufacturing sector, except in Finland. Employment in the transport and communication sector is declining in Denmark, Norway and Sweden, but has in-creased in Finland and Iceland. For all other sectors, employment is rising. Par-ticularly within the sectors of finance, insurance, real estate and business services and the rest of the service sector, there has been quite an increase in the number of those employed. In all the Nordic countries, between 45 to 54 per cent of all em-ployment may now be found in these particular sectors.

Commuting between the Nordic countries Work commuting between the Nordic countries is considerable. Work commuters are defined as persons living in one country but earning the major part of their work-related income in another country. Most commuters live in Sweden – i.e. around three-fourths of all Nordic commuters. Most of these – more than 13 000 persons – work in Norway. Commuting from Norway to Sweden is much lower, less than 2 000. While the commuting between Norway and Sweden has been quite stable during the recent years, a noticeable increase has been registered between Sweden and Denmark. The major increase in this work commuting is found in the Öresund region, where of course the Öresund Bridge between Den-mark and Sweden has improved the possibilities of commuting.

Arbetsmarknad

De nordiska länderna präglas av hög sysselsättningsgrad och låg arbetslöshet. De har alla välfungerande arbetsmarknader. Mätt med internationell måttstock är en mycket stor del av den vuxna befolkningen ute på arbetsmarknaden.

Nordiskt arbetsmarknadssamarbete År 1954 avtalade de nordiska länderna om att etablera en gemensam fri arbets-marknad. Detta avtal gjorde det möjligt för medborgare i de nordiska länderna att ta arbete och bosätta sig i vilket som helst av de nordiska länderna utan särskilt tillstånd. Det beslutades också att invandringen av arbetskraft i möjligaste mån skulle kanaliseras genom arbetsförmedlingar under socialt och ekonomiskt trygga förhållanden.

Relativa arbetskraftstal Relativa arbetskraftstal beräknas som antalet personer i arbetskraften mellan 16 och 64 år i procent av alla personer mellan 16 och 64 år. De nordiska länderna har ge-nerellt höga relativa arbetskraftstal jämfört med övriga europeiska länder. När det gäller både män och kvinnor har Finland det lägsta relativa arbetskraftstalet och Färöarna det högsta av de nordiska länderna och i världen. Relativa arbetskraftstal för män varierar från 76 procent för Finland till 94 procent för Färöarna – och i fråga om kvinnor från 73 procent för Finland till 89 procent för Färöarna.

Arbetsmarknad


Arbetslösheten År 1990 var upp emot hälften av alla arbetslösa i Norden danskar, men när ekono-miska kriser under de första åren av 90-talet drabbade Sverige och Finland, inklu-sive Åland, steg arbetslösheten dramatiskt i bägge länderna och ändrade bilden. Även Färöarna upplevde en våldsam ekonomisk kris med en explosion i antalet arbetslösa. Från mitten av 90-talet och fram till omkring år 2000 har arbetslösheten dock minskat markant i hela Norden, och bortsett från Finland, där arbetslöshets-procenten i dag ligger på samma nivå som genomsnittet i de 12 euroländerna, är arbetslösheten i de övriga nordiska länderna klart under genomsnittet för eurolän-derna. Arbetslöshetstalen beräknas som antalet arbetslösa i procent av arbetskraf-ten. Arbetslösheten är speciellt hög bland de unga i Norden med Danmark och Åland som undantag. I Danmark och Finland är kvinnornas arbetslöshetsprocent något högre än männens, medan det är omvänt i Norge och Sverige samt på Åland. På Island är arbetslöshetsprocenten för män och kvinnor ungefär densamma.

Antalet anställda per näringsgren Arbetsmarknadsstrukturen har ändrats väsentligt under de senaste årtiondena. De nordiska länderna har gått från att vara jordbruksekonomier och industrisamhällen till att domineras av en stor tjänstesektor. Även om man endast ser till förändringen i antalet anställda per verksamhetsgren från 1993 och framåt, är tendensen tydlig. Antalet anställda inom jordbrukssektorn minskar i alla nordiska länder och inom industrin minskar antalet anställda också, med Finland som undantag. Sysselsätt-ningen inom transport och kommunikation minskar i Danmark, Norge och Sverige, men har ökat i Finland och på Island. I övriga sektorer har antalet anställda ökat. Särskilt inom finansiell verksamhet, försäkring, fastighets- och företagstjänster och inom servicesektorn generellt har det varit en kraftig ökning av antalet anställda. I alla nordiska länder finns numera mellan 45 och 54 procent av alla anställda i just dessa sektorer.

Pendling mellan nordiska länder Det sker en betydande arbetspendling mellan de nordiska länderna. Arbetspendlare definieras som personer som bor i ett land, men förtjänar huvudparten av sin ar-betsinkomst i ett annat land. De flesta pendlare bor i Sverige – nämligen runt tre fjärdedelar av alla nordiska pendlare. De flesta av dem – över 13 000 personer – arbetar i Norge. Pendling från Norge till Sverige är mycket lägre, mindre än 2 000. Medan pendlingen mellan Norge och Sverige varit stabil de senaste åren, har det registrerats en markant ökning mellan Sverige och Danmark. Den stora tillväxten i arbetspendlingen sker i Öresundsregionen, där Öresundsbron mellan Danmark och Sverige självfallet har förbättrat pendlingsmöjligheterna markant.

Labour market


Table 66 People inside and outside the labour force aged 16-64 years Personer i och utanför arbetskraften i åldern 16-64 år


Green-land Finland Åland Iceland Norway Sweden

Total 1 000s Totalt 1990 .. .. 25 3 351 .. .. 2 693 5 397 1990 1995 3 456 26 25 3 409 .. 163 2 770 5 523 1995 2000 3 502 28 26 3 465 16 174 2 870 5 603 2000 2005 3 520 30 27 3 496 17 184 2 982 5 770 2005 2006 3 520 30 27 3 507 .. 192 3 070 5 826 2006

Labour force Arbetskraft

1990 .. .. .. 2 564 .. .. 2 075 4 561 1990 1995 2 760 20 .. 2 465 .. 141 2 141 4 319 1995 2000 2 817 23 .. 2 572 13 154 2 314 4 362 2000 2005 2 830 28 .. 2 597 13 160 2 352 4 533 2005 2006 2 853 27 .. 2 621 .. 169 2 400 4 586 2006

Employed Sysselsatta

1990 2 577 .. .. 2 483 .. .. 1 965 4 486 1990 1995 2 562 18 .. 2 084 .. 134 2 035 3 986 1995 2000 2 687 23 .. 2 318 13 150 2 234 4 159 2000 2005 2 691 27 .. 2 378 13 155 2 243 4 263 2005 2006 2 738 27 .. 2 416 .. 164 2 317 4 341 2006

Unemployed Arbetslösa

1990 215 .. .. 82 .. .. 110 75 1990 1995 198 2 3 382 .. 7 106 333 1995 2000 130 1 2 253 0 4 80 203 2000 2005 139 1 3 220 0 4 110 270 2005 2006 115 0 2 204 .. 5 83 246 2006

Not in the

labour force

Ej i arbets-kraften

1990 .. .. .. 787 .. .. 618 837 1990 1995 695 7 .. 944 .. 21 629 1 205 1995 2000 685 5 .. 893 3 20 556 1 241 2000 2005 690 2 .. 899 4 25 630 1 237 2005 2006 667 3 .. 886 .. 24 669 1 239 2006

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Labour force survey. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-64 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Sweden: Due to the new harmonised Labour Force Survey (LFS) introduced from April 2005, the results from 2005 are not totally comparable with earlier years. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-64 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Sverige: April 2005 infördes en ny EU-anpassad arbetskraftsundersökning, AKU, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara med tidigare år.

Arbetsmarknad


Table 67 Labour force by sex and age group. 2006 Arbetskraft efter kön och åldersgrupp. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000s

Total 2 853.4 27.4 2 620.0 13.4 168.6 2 400.0 4 586.2 Totalt 16-19 years 191.1 2.5 99.0 0.4 13.6 131.0 155.1 16-19 år 20-24 years 227.8 2.5 229.0 0.9 16.3 206.0 361.4 20-24 år 25-34 years 627.6 5.4 547.0 2.7 37.2 536.0 997.8 25-34 år 35-44 years 735.6 6.6 647.0 3.4 38.6 617.0 1 160.2 35-44 år 45-54 years 645.2 5.8 679.0 3.5 37.9 536.0 1 029.0 45-54 år 55-64 years 426.1 4.6 420.0 2.5 25.1 375.0 882.6 55-64 år

Men Män Total 1 507.8 15.1 1 350.0 6.7 90.6 1 268.0 2 404.7 Totalt

16-19 years 98.4 1.3 47.0 0.2 6.7 64.0 72.7 16-19 år 20-24 years 120.8 1.4 118.0 0.5 8.5 108.0 191.5 20-24 år 25-34 years 329.9 3.1 299.0 1.4 20.5 283.0 529.8 25-34 år 35-44 years 387.4 3.6 339.0 1.7 21.1 326.0 614.9 35-44 år 45-54 years 335.4 3.1 338.0 1.7 20.5 281.0 533.1 45-54 år 55-64 years 235.9 2.6 209.0 1.3 13.4 207.0 462.7 55-64 år

Women Kvinnor

Total 1 345.6 12.3 1 271.0 6.6 78.0 1 133.0 2 181.5 Totalt 16-19 years 92.8 1.2 52.0 0.2 6.9 68.0 82.4 16-19 år 20-24 years 107.0 1.1 111.0 0.4 7.8 97.0 169.9 20-24 år 25-34 years 297.7 2.3 248.0 1.3 16.7 254.0 468.0 25-34 år 35-44 years 348.2 3.1 307.0 1.7 17.5 290.0 545.3 35-44 år 45-54 years 309.8 2.8 340.0 1.8 17.4 255.0 495.9 45-54 år 55-64 years 190.2 2.0 211.0 1.2 11.6 169.0 419.9 55-64 år

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Labour force survey. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-64 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-64 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Labour market


Table 68 Activity rates by sex and age group. 2006 Relativa arbetskraftstal efter kön och åldersgrupp. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden Per cent

Total 81.1 91.3 74.7 78.4 87.8 78.2 78.7 Totalt 16-19 years 70.5 80.1 30.7 28.8 77.3 43.1 32.3 16-19 år 20-24 years 77.8 91.3 68.8 65.7 81.1 74.9 67.8 20-24 år 25-34 years 88.2 93.9 85.1 85.0 89.0 86.5 86.8 25-34 år 35-44 years 90.5 96.7 89.9 89.5 90.8 88.5 90.5 35-44 år 45-54 years 88.1 95.1 88.3 90.8 92.7 86.0 88.3 45-54 år 55-64 years 61.0 83.8 58.4 69.2 86.0 68.2 72.6 55-64 år

Men Män Total 84.7 93.7 76.1 78.3 91.1 81.4 81.3 Totalt


Women Kvinnor


Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Labour force survey. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-64 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-64 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Figure 46 Activity rates, per cent Relativa arbetskraftstal, procent

60

65

70

75

80

85

90

95

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

FinlandÅland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Labour force in per cent of population aged 16-64-year

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat and National statistical institutes.

Note: Sweden: Due to the new EU-harmonised Labour Force Survey (LFS) introduced from April 2005, the results from 2005 are not totally comparable with earlier years. Not: Sverige: April 2005 infördes en ny EU-anpassad arbetskraftsundersökning, AKU, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbara med tidigare år.

Arbetsmarknad


Table 69 Employment by sex and age group. 2006 Sysselsättning efter kön och åldersgrupp. 2006



1 000s Total 2 738.0 27.1 2 416.0 13.0 163.7 2 317.0 4 340.6 Totalt

16-19 years 171.5 2.4 72.0 0.3 11.9 116.0 129.5 16-19 år 20-24 years 213.4 2.5 195.0 0.8 15.5 192.0 316.2 20-24 år 25-34 years 602.0 5.4 509.0 2.6 36.2 514.0 940.7 25-34 år 35-44 years 713.4 6.6 612.0 3.4 38.1 598.0 1 112.8 35-44 år 45-54 years 628.6 5.7 637.0 3.5 37.3 526.0 992.7 45-54 år 55-64 years 409.2 4.6 392.0 2.4 24.7 371.0 848.7 55-64 år

Men Män Total 1 455.7 15.0 1 249.0 6.5 88.1 1 223.0 2 273.4 Totalt


Women Kvinnor

Total 1 282.2 12.1 1 167.0 6.5 75.6 1 094.0 2 067.2 Totalt 16-19 years 84.5 1.1 38.0 0.2 6.2 60.0 70.0 16-19 år 20-24 years 99.1 1.1 95.0 0.4 7.4 90.0 150.0 20-24 år 25-34 years 282.2 2.3 228.0 1.2 16.1 244.0 440.3 25-34 år 35-44 years 334.1 3.0 288.0 1.7 17.3 282.0 521.3 35-44 år 45-54 years 300.6 2.7 320.0 1.8 17.2 250.0 479.6 45-54 år 55-64 years 181.8 1.9 197.0 1.2 11.4 167.0 406.0 55-64 år

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Labour force survey. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-19 includes people aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-19 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Figure 47 Activity and employment rates by sex. 2006 Relativa arbetskraftstal och sysselsättningsintensitet efter kön. 2006

0

20

40

60

80

100


Finland Åland Iceland Norway Sweden Euro-13

First: Activity rates, men Second: Activity rates, womenThird: Employment rates, men Fourth: Employment rates, women

Labour force / employ ment in per cent of all 16-64-y ear-old men / w omen

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat and National statistical institutes, Labour force survey.

Labour market


Table 70 Employment rates by sex and age group. 2006 Sysselsättningsintensitet efter kön och åldersgrupp. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden Per cent


Men, total 81.7 93.3 70.4 75.9 88.5 78.5 76.8 Män, totalt


Women, total 73.7 86.8 67.3 76.7 81.6 72.3 72.1 Kvinnor, totalt


Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Labour force survey. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-19 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Norway: Annual average. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-19 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter. Norge: Årligt genomsnitt.

Figure 48 Unemployment rates, per cent Arbetslöshet, procent

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

Finland

Åland

Iceland

Norway Sweden

Per cent

Euro-13

Key01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-12, 1990-2006. Source: National statistical institutes.

Note: Harmonized unemployment rates, except Faroe Islands, Iceland and Åland. Sweden: Due to the new EU-harmonised Labour Force Survey (LFS) introduced from April 2005 the results for 2005 are not totally comparable with earlier years. Faroe Islands: 1990-94 data are estimates. Not: Harmoniserade arbetslöshetstal med undantag av Färöarna, Åland och Island. Sverige: April 2005 infördes en ny EU-anpassad arbets-kraftsundersökning, AKU, vilket medför att resultaten inte är helt jämförbare med tidigare år. Färöarna: 1990-94 års uppgifter är estimater.

Arbetsmarknad


Table 71 Unemployment by sex and age group. 2006 Arbetslöshet efter kön och åldersgrupp. 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000s

Total 115.4 0.3 2.4 204.0 0.4 4.9 83.0 245.6 Totalt 16-19 years 19.7 0.1 0.2 27.0 0.0 1.7 15.0 25.6 16-19 år 20-24 years 14.5 0.0 0.4 34.0 0.0 0.8 14.0 45.2 20-24 år 25-34 years 25.7 0.0 0.4 38.0 0.1 1.0 22.0 57.1 25-34 år 35-44 years 22.2 0.0 0.8 35.0 0.1 0.5 19.0 47.4 35-44 år 45-54 years 16.6 0.1 0.5 42.0 0.1 0.6 10.0 36.3 45-54 år 55-64 years 16.9 0.0 0.1 28.0 0.1 0.4 4.0 33.9 55-64 år

Men Män Total 52.1 0.1 1.4 101.0 0.2 2.5 45.0 131.3 Totalt

16-19 years 11.5 0.0 0.1 14.0 0.0 1.0 8.0 13.2 16-19 år 20-24 years 6.5 0.0 0.2 18.0 0.0 0.4 7.0 25.3 20-24 år 25-34 years 10.1 0.0 0.2 18.0 0.0 0.4 12.0 29.4 25-34 år 35-44 years 8.2 0.0 0.4 16.0 0.0 0.3 10.0 23.4 35-44 år 45-54 years 7.3 0.0 0.3 21.0 0.0 0.4 5.0 20.0 45-54 år 55-64 years 8.5 0.0 0.1 14.0 0.0 0.1 3.0 20.0 55-64 år

Women Kvinnor

Total 63.4 0.2 1.0 104.0 0.1 2.4 39.0 114.3 Totalt 16-19 years 8.2 0.0 0.1 14.0 0.0 0.7 8.0 12.4 16-19 år 20-24 years 7.9 0.0 0.2 16.0 0.0 0.4 7.0 19.9 20-24 år 25-34 years 15.5 0.0 0.2 20.0 0.0 0.6 10.0 27.7 25-34 år 35-44 years 14.1 0.0 0.3 19.0 0.0 0.2 8.0 24.0 35-44 år 45-54 years 9.2 0.1 0.2 20.0 0.0 0.2 5.0 16.3 45-54 år 55-64 years 8.4 0.0 0.0 14.0 0.0 0.2 2.0 13.9 55-64 år

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Annual average. Age group 16-19 includes people aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Uppgifterna avser ett årligt genomsnitt. Åldersgruppen 16-19 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Figure 49 Unemployment rates by sex, per cent. 2006 Arbetslöshet efter kön, procent. 2006

0

2

4

6

8

10

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Euro-13First: Men Second: Women

Per cent

Key01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-12, 1990-2005. Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Harmonized unemployment rates, except Åland and Iceland. Åland: 2005 data. Not: Harmoniserade arbetslöshetstal med undantag av Färöarna, Åland och Island. Åland: 2005 års uppgifter.

Labour market


Table 72 Unemployment rates by sex and age group, per cent. 2006 Arbetslöshet efter kön och åldersgrupp, procent. 2006

Denmark aroe Islands Finland Åland Iceland Norway Sweden Per cent

Total 4.0 1.1 7.8 2.6 2.9 3.5 5.4 Totalt

Men Män Total 3.5 0.5 7.5 3.1 2.8 3.5 5.5 Totalt


Women Kvinnor


Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Age group 16-19 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Åldersgruppen 16-19 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Figure 50 Unemployment rates by age group. 2006 Arbetslöshet efter åldersgrupp. 2006

0

5

10

15

20

25

30

Denmark Faroe Islands Finland Åland Iceland Norway Sweden

First: 16-19 år Second: 20-24 år Third: 25-34 år Fourth: 35-44 år Fifth: 45-54 år Sixth: 55-64 år

Per cent

Work02: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Data from Denmark, Faroe Islands, Finland, Iceland, Norway and Sweden are all collected as labour force survey data. Finland: Age group 16-19 includes persons aged 15 in the labour force. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Not: Uppgifterna från Danmark, Färöarna, Finland, Island, Norge och Sverige är alla insamlade genom arbetskraftsundersökningar. Finland: Åldersgruppen 16-19 år inkluderar 15-åringar i arbetskraften. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter.

Arbetsmarknad


Table 73 Employed by sex and industry. 2006 Sysselsatta efter kön och näringsgren. 2006

Denmark FaroeIs.

Green-land


1 000s Total 2 647 27 28 2 416 13 164 2 362 4 341 Totalt

Agriculture, forestry, hunting and fishing 71 3 2 107 1 10 77 86

Jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske

Mining, manufacturing, electricity and water 395 4 3 462 1 21 324 686

Gruvdrift, tillverkning, elektricitet och vatten

Construction 176 2 2 160 1 14 167 271 Byggsektorn Wholesale and retail

trade, restaurants and hotels 486 3 4 377 2 29 421 664

Handel, hotell- och restaurang-verksamhet

Transport and communication 167 2 2 180 2 11 157 274

Transport och kommunikation

Finance, insurance, real estate and

business services 378 3 1 332 1 22 307 633

Finansiell verksamhet, försäkring, fastighets- och företagstjänster

Services 969 10 13 795 5 56 908 1 717 Servicesektorn Unknown 7 0 1 4 0 0 1 9 Okänd

Men, total 1 391 15 16 1 249 7 88 1 251 2 273 Män, totalt













Services 299 3 5 209 1 17 276 494 Servicesektorn Unknown 4 0 1 2 0 0 1 5 Okänd

Women, total 1 256 12 12 1 167 6 76 1 111 2 067 Kvinnor, totalt













Services 670 7 8 585 3 40 633 1 224 Servicesektorn Unknown 3 0 0 2 0 0 0 4 Okänd

Labo01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Labour force survey data. People employed include persons aged 15-64. Finland includes Åland. Åland: 2005 data. Greenland: 2004 data. Faroe Islands and Iceland: Labour force survey data. Norway: Employed includes people aged 16-74. Labour force survey data. Sweden: Labour force survey data. Not: Finland: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Sysselsatta avser personer mellan 15 och 64 år. Finland inkluderar Åland. Åland: 2005 års uppgifter. Grönland: 2004 års uppgifter. Färöarna och Island: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Norge: Sysselsatta avser personer mellan 16 och 74 år. Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Sverige: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar.

Labour market


Table 74 Employed by sex and industry, per cent. 2006 Sysselsatta efter kön och näringsgren, procent. 2006

Denmark Faroe Island

Green land


Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt

Agriculture, forestry, hunting and fishing 2.7 11.8 6.1 4.4 5.0 6.2 3.3 2.0


Mining, manufacturing, electricity and water 14.9 14.2 9.7 19.1 9.3 12.6 13.7 15.8


Construction 6.6 7.6 8.0 6.6 7.0 8.7 7.1 6.2 Byggsektorn Wholesale and retail

trade, restaurants and hotels 18.3 12.5 13.8 15.6 13.5 17.8 17.8 15.3


Transport and communication 6.3 7.2 7.3 7.5 17.4 7.0 6.6 6.3



business services 14.3 10.0 3.1 13.7 8.8 13.3 13.0 14.6


Services 36.6 36.3 47.4 32.9 36.3 34.3 38.4 39.6 Servicesektorn Unknown 0.3 0.5 4.8 0.2 2.8 0.0 0.0 0.2 Okänd

Men, total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Män, totalt














Women, total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Kvinnor, totalt














Labo01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Labour force survey data. People employed include persons aged 15-64. Finland includes Åland. Greenland and Åland: 2005 data. Faroe Islands and Iceland: Labour force survey data. Norway: Employed includes people aged 16-74. Labour force survey data. Sweden: Labour force survey data. Not: Finland: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Årligt genomsnitt. Sysselsatta avser personer mellan 15 och 64 år. Finland inkluderar Åland. Grönland och Åland: 2005 års uppgifter. Färöarna och Island: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Norge: Sysselsatta avser personer mellan 16 och 74 år. Uppgifter från arbetskraftsundersökningar. Sverige: Uppgifter från arbetskraftsundersökningar.

Arbetsmarknad


Figure 51 Employed men in the Nordic countries. 2006 Sysselsatta män i de nordiska länderna. 2006

4%

23%

12%

16%9%

15%

21%

0% Agriculture, forestry, hunting and fishing 4%

Mining, manufacturing, electricity and water23%

Construction 11%

Wholesale and retail trade, restaurants andhotels 17%

Transport and communication 9%

Finance, insurance, real estate and businessservices 15%

Services 21%

Unknown 0%

Labo01: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Data information in Swedish in table 74. Not: Dataförklaringar på svenska i tabell 74.

Employed women in the Nordic countries. 2006 Sysselsatta kvinnor i de nordiska länderna. 2006

1%9%

1%

17%

4%

13%

55%

0% Agriculture, forestry, hunting and fishing 2%

Mining, manufacturing, electricity and water9%

Construction 1%

Wholesale and retail trade, restaurants andhotels 17%

Transport and communication 4%

Finance, insurance, real estate and businessservices 12%

Services 55%

Unknown 0%

Labo01: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Data information in Swedish in table 74. Not: Dataförklaringar på svenska i tabell 74.

Labour market


Table 75 Work commuters between Norway and Sweden, by age group. 2001-2005 Arbetspendlare mellan Norge och Sverige efter ålder. 2001-2005

From Sweden to Norway: 0-15

years 16-19 years

20-24 years

25-34 years

35-44 years

45-54 years

55-59 years

60 years and over

Total

Number of persons

2001 21 624 3 113 3 601 2 651 2 149 759 425 13 343 2001 2002 24 556 3 524 3 923 2 975 2 454 854 545 14 855 2002 2003 14 430 3 163 3 463 2 621 2 271 864 607 13 433 2003 2004 14 390 2 932 3 402 2 654 2 274 868 689 13 223 2004 2005 - 415 2 887 3 288 2 599 2 398 907 746 13 240 2005

From Norway to Sweden:

2001 - 192 254 345 196 181 75 57 1 300 2001 2002 20 157 166 297 154 118 62 48 1 022 2002 2003 3 173 217 336 182 133 60 49 1 153 2003 2004 16 235 321 467 235 162 85 80 1 601 2004 2005 2 216 403 644 332 196 91 103 1 987 2005

Work03: NO and SE, 2001-2005. Source: http://www8.vgregion.se/pxweb/Database/Gr%E4nsstatistik/gr%E4nsstatistik.asp Note: Work commuters across country borders are persons who have had paid work during the month of November in the country of work in a certain year. However, the person’s possible income in the country of residence must not be larger than the one earned in the country of work in the relevant year. See the maps page 28 and 30. The increase in commuters from Norway to Sweden from 2003 to 2004 is partly due to change in method. Not: Arbetspendlare över riksgräns är personer som haft ett lönearbete under november månad i arbetslandet under ett visst år. Personens eventuella inkomst i hemlandet för det aktuella kalenderåret får dock inte överstiga den i arbetslandet. Se landkartor sida 28 och 30. Ökningen i pendling från Norge till Sverige 2003-2004 beror delvis på ändrad metod.

Figure 52 Work commuters in the Öresund region Arbetspendlare i Öresundsregionen

1.000

2.000

3.000

4.000

5.000

6.000

7.000

8.000

9.000

10.000

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005

First (yellow): From Sweden to Denmark Second (green): From Denmark to Sweden

Persons

Work04: DK and SE, 1997-2005.

Source: Statbank Øresund, www.orestat.scb.se. Note: Here Denmark includes only persons living in the 46 municipalities east of Storebaelt. Sweden includes only persons living in 33 municipalities in the southern part of Sweden. The Öresund region: See the map page 16. Not: Danmark inkluderar här endast personer bosatta i de 46 kommunerna öster om Stora Bält. Sverige inkluderar här endast personer bosatta i 33 kommuner i den södra delen av Sverige. Öresundsregionen: Se landkartan sida 16.

Kultur och fritid


Culture and leisure

The policies of the Nordic countries with respect to cultural life, mass media and religion have many features in common. However, some differences may be pointed out – for instance, cultural institutions arising from historical circum-stances.

Books and libraries In the Nordic countries, about 50 000 new book titles are published every year, and this number has been almost stable in recent ten years. About one-fourth of the books published are fictional, and this figure includes children’s books. The remaining three-fourths of the new book titles are non-fictional. Considering the size of the population, by far the most new titles are published in Iceland. There are many different types of libraries: public libraries, research libraries, school libraries and libraries in companies and organizations. Some grant public access and others have limited or no public access. Public libraries are found in all countries. Mobile libraries are central to some of the Nordic countries to ensure access to library facilities in remote areas. Traditionally, libraries have lent out volumes of books, which was fairly easy to tabulate. Today, libraries function as information centres with a wide variety of services and access to all kinds of printed and electronic media. Access to elec-tronic information through the libraries is an important element in cultural dissemi-nation but is not yet part of the statistics. Since 1990, the stock of volumes in public libraries has increased in all countries, except Denmark and Sweden. Since 1990, the lending of books from public libraries has increased substantially in Finland, Åland and Iceland, while lending has decreased in Denmark and Sweden and been stagnant in Norway.

Cinemas Iceland has the most cinema seats per 1 000 inhabitants of all the Nordic countries – three times as many seats as Denmark and Finland and also much more than in Norway and Sweden. Regarding film premières, Sweden had in 2006 the highest share of national films with 17 per cent, Denmark follows with 15 per cent and Finland and Norway with 9 per cent.

Theatres Many theatres in the Nordic countries receive public funding. Theatre funding constitutes a major share of allocations within the cultural area in all the countries. All countries have national theatres, where plays, ballets and operas are performed. In addition to the national theatres, there are professional regional theatres, which are also supported by the state, counties or municipalities. Most countries have a few private theatres and many amateur ensembles, which may be supported, at least partially, by municipalities, primarily.

Culture and leisure


Museums During recent years, counting the Nordic countries as a whole, the number of museums has increased. So has the number of visitors. The number of visits per 100 inhabitants has also been increasing in all countries except in Finland and Åland where there has been a slight decline. In Sweden, there was free entrance on 19 museums in 2005, which can explain the increase in the number of Swedish visitors. The number of visits varies from 39 per 100 people in Greenland to 504 in Åland. In Denmark, Norway and Sweden, figures range from 187 to 223.

Newspapers Since 1990, there has been a reduction in the number of newspapers in the Nordic countries. Daily newspapers are here defined as papers issued at least four times a week. The overall circulation has also decreased since 1990. The number of issues per 100 people varies a great deal among the countries with the Danes and Greenlanders as the least paper-reading people.

Religious denomination Almost all the people in the Nordic countries are Christian Protestants and members of Lutheran religious communities. Iceland and Åland have the largest proportion; here almost 90 per cent of the populations are members of the Lutheran church. The proportion is smallest in Sweden, where 76 per cent of the population are Lutherans. Since 1990, membership of Lutheran religious communities has decreased in all the Nordic countries. The decrease has been greatest in Sweden.

Kultur och fritid

De nordiska länderna har en ganska likartad inställning till kulturellt liv, till massmedier och till religion. Vissa skillnader kan emellertid urskiljas, exempelvis när det gäller kulturella institutioner som har sin grund i historiska förhållanden.

Böcker och bibliotek I Norden utkommer årligen omkring 50 000 nya boktitlar, och antalet har varit någorlunda stabilt de senaste tio åren. Ca en fjärdedel av den årliga bokproduktio-nen är skönlitterära böcker, dit även barnböckerna räknas. Återstående ca tre fjär-dedelar av de nya bokutgivningarna är facklitteratur. I förhållande till folkmängden utkommer de allra flesta nya böckerna på Island. Det finns många slags bibliotek: folkbibliotek, forskningsbibliotek, skolbiblio-tek och bibliotek inom företag och organisationer. Vissa är öppna för allmänheten, medan andra ger begränsat eller inget tillträde för allmänheten. Folkbibliotek finns i alla länder. Bokbussar har stor betydelse i vissa av de nordiska länderna när det gäller att säkerställa tillgången på bibliotekstjänster i glesbygden. Bibliotek har traditionellt lånat ut böcker, vilket har varit ganska enkelt att räkna. I dag fungerar dock biblioteken som informationscentraler med ett brett utbud av tjänster och tillgång till alla slags både tryckta och elektroniska medier.

Kultur och fritid


Tillgång till elektronisk information genom biblioteken är ett väsentligt inslag i spridningen av kultur men ingår ännu inte i statistiken. Antalet volymer i folk-biblioteken har sedan 1990 ökat i alla länderna utom Danmark och Sverige. Antalet utlånade böcker från folkbibliotek har sedan 1990 ökat väsentligt i Finland och på Åland och Island, medan Danmark och Sverige har gått ned och Norge stagnerat på detta område.

Biografer Island har flest biografstolar per 1 000 invånare av alla nordiska länder – tre gånger så många stolar som Danmark och Finland och också klart fler än i Norge och Sverige. När det gäller filmpremiärer, har Sverige den högsta andelen nationella filmer med 17 procent. Danmark kommer därefter med 15 procent och Finland och Norge med 9 procent.

Teatrar Många teatrar i de nordiska länderna får offentliga bidrag. Bidrag till teatrar utgör huvuddelen av bidragen inom det kulturella området i alla länderna. Alla länder har nationella teatrar, där teaterpjäser, balett och opera uppförs. Utöver de nationella teatrarna finns professionella regionala teatrar, som också uppbär bidrag från stat, landsting eller kommuner. Flertalet länder har några privatteatrar och många amatörensembler som ibland får bidrag, av i första hand kommunerna.

Museer Antalet museer har ökat under de senaste åren om man räknar de nordiska länderna som helhet, likaså antalet besökare. Antalet besökare per 100 invånare har också ökat i alla länder utom Finland och Åland, där det har varit en nedgång. Ökningen i Sverige beror på, att det var fritt inträde på 19 museer. Antalet besök varierar från 39 per 100 invånare för Grönland till 504 för Åland. I Danmark, Norge och Sverige varierar siffrorna från 187 till 223.

Tidningar Sedan 1990 har det varit en allmän tendens att antalet tidningar minskat i de nordiska länderna. Tidningar definieras här som skrifter som ges ut minst fyra gånger per vecka. Den totala upplagan har också minskat sedan 1990. Upplagan per 100 invånare varierar en hel del mellan länderna där danskarna och grönländarna tydligt placerar sig som de minst tidningsläsande folken i Norden.

Religiösa trossamfund De allra flesta människor i de nordiska länderna är kristna protestanter (lutheraner) och medlemmar i protestantiska kyrkosamfund. Andelen är störst på Island och Åland, där nästan 90 procent av befolkningen är medlemmar i den protestantiska kyrkan. Andelen är lägst i Sverige, där 76 procent av befolkningen är medlemmar i det protestantiska kyrkosamfundet. Antalet medlemmar i protestantiska kyrkosam-fund har sedan 1990 fallit i alla de nordiska länderna. Fallet har varit mest markant i Sverige.

Culture and leisure


Table 76 Libraries Bibliotek

Denmark Faroe Is. Greenl. Finland Åland Iceland Norway Sweden 2005 2006 2006 2005 2006 2005 2005 2006

Libraries Number Bibliotek Public libraries 222 15 17 939 16 .. 832 290 Folkbibliotek

National libraries 1 1 1 1 .. 1 1 1 Nationalbib. Univ. libraries 19 1 .. 21 .. 6 78 38 Högskolebib.

School libraries .. 14 .. .. .. .. 2 586 .. Skolbibliotek Special libraries .. 13 .. 16 .. .. 241 36 Specialbib.

Other libraries .. .. 55 .. .. .. 398 .. Övriga bib.

Stock 1 000s volumes Antal Public libraries 28 249 257 .. 40 880 332 .. 20 060 40 633 Folkbibliotek

National libraries 21 919 156 .. 6 722 .. 915 2 603 4 094 Nationalbib. Univ. libraries 9 752 15 .. 27 387 .. 214 10 107 25 838 Högskolebib.

School libraries 38 141 113 .. .. .. .. 8 864 .. Skolbibliotek Special libraries .. 68 .. 9 673 .. .. 6 813 3 389 Specialbib.

Other libraries 4 852 .. .. .. .. .. 3 654 .. Övriga bib.

Lent 1 000s volumes Utlånade Public libraries 73 743 133 .. 105 570 466 .. 17 898 58 555 Folkbibliotek

National libraries 2 547 42 .. 544 .. 83 127 110 Nationalbib. Univ. libraries 4 109 .. .. 13 420 .. 67 1 896 10 874 Högskolebib.

School libraries 24 089 33 .. .. .. .. 5 803 .. Skolbibliotek Special libraries 818 .. .. 525 .. .. 1 957 234 Specialbib.

Other libraries 2 130 .. .. .. .. .. 1 647 .. Övriga bib. Cult01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes, Helsinki University Library and Ministry of Education, Finland. Note: Denmark: Number of libraries is counted as administrative units. Finland: Figures for the national library are also included in figures for university libraries. Other libraries = polytechnics libraries. Iceland: National and University libraries: the University Library was merged with the National Library on 1 December 1994 to become the National and University Library of Iceland. Public libraries only include libraries submitting information on their activities. Norway: Special libraries incl. college libraries. Other libraries incl. county libraries, prison libraries and upper secondary school libraries. Not: Danmark: Antal bibliotek är beräknade som administrativa enheter. Finland: Uppgifter för nationalbiblioteket är också inkluderade i uppgifterna för universitetsbiblioteken. Övriga bibliotek = yrkeshögskolebibliotek. Island: National- och högskolebibliotek: Universitetsbiblioteket förenades med National-biblioteket den 1 december 1994 och blev Islands National- och Universitetsbibliotek. Folkbibliotek inkluderar endast bibliotek som lämnar information om sina aktiviteter. Norge: Specialbibliotek inkluderar högskolebibliotek. Övriga bibliotek inkluderar länsbibliotek, fängelsebibliotek och gymnasiebibliotek.

Figure 53 Public libary volumes lent per person Folkbibliotekens utlåning i volymer per person

0

5

10

15

20

25




Per person

Cult01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes, Helsinki University Library and Ministry of Education, Finland. Note: Greenland: Only total volumes lent. Iceland: 2001 data. Denmark, Finland and Norway: 2005 data. Not: Grönland: Utlånade volymer för samtliga bibliotekskategorier. Island: 2001 års uppgifter. Danmark, Finland och Norge: 2005 års uppgifter.

Kultur och fritid


Table 77 Total number of book titles published Totalt antal publicerade titlar



2004 2006 2005 2004 2006 2000 2004 2004 Number of titles published

Total 14 829 142 114 12 977 78 1 967 5 531 17 683 Totalt Fiction 3 298 14 .. 2 201 13 415 2 234 4 590 Skönlitteratur

Non-Fiction 11 531 128 .. 10 776 65 1 552 3 297 13 093 Facklitteratur

Number of titles per 1 000 inhabitants Total 2.8 0.3 2.0 2.5 2.9 7.0 1.2 2.0 Totalt

Fiction 0.6 0.3 .. 0.4 0.5 1.5 0.5 0.5 Skönlitteratur Non-Fiction 2.1 2.7 .. 2.1 2.4 5.5 0.7 1.5 Facklitteratur

Cult17: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1994-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: NORDICOM, www.nordicom.gu.se (Statistics Denmark, Danish Bibliographic Centre, Statistics Faroe Islands, Helsinki University Library, Statistics Åland, National and University Library of Iceland/Statistics Iceland, National Library of Norway/medianorway and The National Library of Sweden). Note: Books and booklets (less than 49 pages). Including textbooks (not for Norway) and children books. Norway: The most recent figure is low as not all data have been registered. Sweden: 2004 data not comparable with previous years. Including doctoral theses and publications previously registered as serials. Not: Böcker och häften (under 49 sidor). Inkluderar läroböcker (dock inte för Norge) och barnböcker. Norge: De senaste siffrorna är låga för att alla uppgifter inte har registrerats. Sverige: 2004 års uppgifter är inte jämförbara med tidligare år. Inkluderar doktorsavhandlingar och publikationer som tidigare registrerats som årsböcker och liknande.

Culture and leisure


Table 78 Cinemas and film premières. 2006 Biografer och filmpremiärer. 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden

Cinemas Number Biografer Cinemas 165 3 3 208 22 235 784 Biografer Screens 385 4 3 331 46 429 1 171 Filmdukar

Seats 57 778 407 1 170 55 657 8 046 84 269 191 729 Stolar Seats per screen 150 102 390 168 175 196 164 Stolar per filmduk Seats per 1 000

inhabitants

11

8

21

11

27

18

21 Stolar per 1 000 invånare

Film premières Filmpremiärer

Total 233 80 97 181 163 241 256 Totalt National film

premières 34 .. .. 16 2 22 44 Nationella filmpremiärer

Foreign film premières 199 80 .. 165 161 219 212

Utländska filmpremiärer

Per cent

National share 15 0 .. 9 1 9 17 Nationell andel Cult04: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Cult05: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and Swedish Film Institute. Note: Number of film premières: film at least 60 minutes long. Denmark: National: the principal production company is Danish and the film has cinema distribution in Denmark. Finland: National: domestic main producer (i.e. majority share in funding). Iceland: 2005 data. National: principal production company is Icelandic and includes co-productions. Norway: Data on cinemas are not totally comprehensive. Sweden: National: includes Swedish/foreign films, where 20 percent of the investment capital is of Swedish origin and the contribution of Swedish artists is significant. Not: Antal filmpremiärer: Minst 60 minuter långa filmer. Danmark: Nationella: Det huvudsakliga produktionsbolaget är danskt och filmen biografdistribueras i Danmark. Finland: Nationella: Inhemsk huvudproducent (d.v.s. majoritetsandel av finansieringen). Island: 2005 års uppgifter. Nationella: Huvudproduktionsbolaget är isländskt och inkluderar samproduktioner. Norge: Uppgifterna om biografer är inte helt uttömmande. Sverige: Nationella: Inkluderar svenska/utländska filmer där 20 procent av investeringskapitalet är av svenskt ursprung och svenska aktörers insats är betydande.

Figure 54 Number of film premières, national and foreign. 2006 Antal filmpremiärer, nationella och utländska. 2006

National National NationalNational

Foreign

Foreign

ForeignForeign

ForeignForeign

0

50

100

150

200

250

300


Low: National Top: Foreign

Number

Cult05: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and Swedish Film Institute. Note: Faroe Islands: Only foreign films. Iceland: 2005 data. Not: Färöarna: Endast utländska filmpremiärer. Island: 2005 års uppgifter.

Kultur och fritid


Table 79 Theatres. 2006 Teatrar. 2006

Denmark

Faroe Islands

Green-land

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Theatres 121 1 1 92 6 25 113 Teatrar Performances 11 820 62 43 17 275 1 160 7 773 20 706 Föreställningar

Visitors (1 000s) 2 272 7 8 3 347 262 1 380 3 497

Besökare (1 000)

Visitors per

100 inhabitants 42 15 14 64 87 30 39 Besökare per 100 invånare

Cult15: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Swedish National Council for Cultural Affairs. Note: Only theatres supported by the state. Amateur theatres are not included. Norway: Only data at organisational level, i.e. one theatre may consist of several stages. Norway and Sweden: 2005 data. Not: Endast offentligt understödda teatrar. Amatörteatrar är inte inkluderade. Norge: Uppgifter på företagsnivå. En teater kan sålunda inkludera flera teaterscener. Norge och Sverige: 2005 års uppgifter.

Table 80 Museums. 2006 Museer. 2006

Denmark

Faroe Islands

Green- land

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Museums 262 4 20 165 6 157 188 228 Museer Visitors (1 000s) 10 175 30 22 4 340 135 1 414 9 061 20 139 Besökare (1 000)

Visitors per

100 inhabitants 187 62 39 83 504 482 197 223 Besökare per 100 invånare

Cult16: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Swedish National Council for Cultural Affairs. Note: Finland, Iceland, Norway and Sweden: 2005 data. Museums incl. national museums and affiliated institutions, local museums, art museums and scientific museums. Not: Finland, Island, Norge och Sverige: 2005 års uppgifter. Museer inkl. nationalmuseer och anknutna institutioner, lokala museer, konstmuseer och vetenskapsmuseer.

Table 81 Daily newspapers. 2006 Dagliga tidningar. 2006

Denmark

Faroe Islands

Green-land

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Number of newspapers 34 2 2 53 2 3 74 87 Antal tidningar Circulation,

1 000s 1 360 17 2 2 240 18 250 2 250 3 527 Upplaga, 1 000-tal

Circulation per

100 inhabitants 25 35 4 43 67 83 48 39 Upplaga per 100 invånare

Cult03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Swedish Audit Bureau of Circulations. Note: Finland: 2005 data. Number of newspapers includes newspapers published 4-7 times a week. Circulation: daily average number of issues of newspapers (net circulation). Greenland: Is only published 1-2 times a week. Iceland: Both paid-for and free daily newspapers are included. Not: Finland: 2005 års uppgifter. Antal tidningar inkluderar tidningar som kommer ut 4-7 gånger per vecka. Upplaga: Genomsnittligt antal dagliga exemplar (nettoupplaga). Grönland: Utges endast 1-2 gånger per vecka. Island: Inklusive gratistidningar.

Culture and leisure


Figure 55 Lutherans' proportion of total population. 1990-2006 Andel av befolkningen som tillhör den lutherska kyrkan. 1990-2006

75

80

85

90

95

100

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Percentage of population

Cult02: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Norway: Only data from a few years. Not: Norge: Uppgifter endast från några få år.

Val


Elections

National elections Nordic parliaments are based on a one-chamber system, although the Norwegian Storting functions as two separate chambers when dealing with certain issues. The Icelandic Althing, founded in 930 AD and reputed to be the oldest working parlia-ment in the world, became one chamber in 1991. The Faroe Islands and Greenland are autonomous parts of the Kingdom of Denmark, each with a system of home rule and a local parliament. Home rule guar-antees independent administration of most official matters. They each have two representatives in the Danish Folketing. Åland is a self-governing part of Finland. The Åland parliament – the Lagting – makes decisions on most subjects of local importance. Åland elects one member to the Finnish Riksdag. In Denmark, Iceland, Sweden and Åland elections are held at least once every four years. Finland and Norway have fixed four-year election periods. Elections in the Faroe Islands and Greenland follow the Danish system of elections. The Danish Folketing has 179 seats, including two seats each for the Faroe Islands and Greenland. The Finnish Riksdag has 200 seats, including one seat for Åland. The Icelandic Althing has 63 seats, the Norwegian Storting 169 seats (be-fore 165 seats) and the Swedish Riksdag 349 seats. The Faroese Lagting has 32 seats, Greenland's Landsting 31 seats and Åland's Lagting 30 seats. Nordic citizens living in another Nordic country are entitled to vote in local government elections; other foreign citizens first must reside there for three to four years. The Faroe Islands have the highest turnout for national elections – valid votes from 92.3 per cent of the electorate were cast at the latest election. Iceland follows with 83.6 per cent. The lowest participation in national elections is found in Finland and Åland with valid votes from 65-68 per cent of the electorate. 165 persons of the 349 members of the Swedish Riksdag are women – the high-est share of women in the Nordic parliaments, a female share of 47.3 per cent. The lowest share is found in the Faroe Islands with 9.4 per cent. In 2005, general elections to the parliament were held in Denmark (February), Norway (September) and Greenland (November). In September 2006, elections were held for the Swedish parliament, the Riksdag. In 2007 general elections to the parliament were held in Finland (March) and Iceland (May).

Elections to the European Parliament As members of the European Union, Denmark, Finland and Sweden are entitled to vote in elections to the European Parliament. The Parliament has, at present in its sixth session from 2004-2009, 732 members. Members are distributed into seven different political groupings and one non-attached group. After the EU enlargement on 1 May 2004, Denmark and Finland each have 14 members (previously 16) and Sweden 19 (previously 22).

Elections


The first direct elections to the European Parliament were held in June 1979. Elections to the European Parliament are now held every five years. Denmark has been in the European Union since 1973 and has, thus, participated in all elections to the European Parliament. Finland and Sweden joined the European Union in 1995 and have participated in two ordinary elections (1999 and 2004), besides their individual elections, when they joined. The participation in elections to the European Parliament is much lower than in national elections. At the election to the European Parliament in June 2004, valid votes from only 48 per cent of the electorate were cast in Denmark, 39 per cent in Finland and 37 per cent in Sweden. In comparison, Germany as well as France both had an election turnout of 43 per cent, and in Great Britain the valid votes were 39 per cent of the electorate. The average election turnout for all 25 EU countries was 45.7 per cent.

Val

Nationella val De nordiska parlamenten bygger på enkammarsystem, även om det norska stortin-get fungerar som två separata kammare vid handläggningen av vissa frågor. Det isländska alltinget, som grundades 930 e. Kr. och anses vara det äldsta fungerande parlamentet i världen, blev en kammare 1991. Färöarna och Grönland är autonoma delar av kungariket Danmark, med egna system för självstyre och ett lokalt parlament. Självstyret garanterar oberoende handläggning av flertalet officiella ärenden. De har två representanter var i det danska folketinget. Åland är en självstyrande del av Finland. Det åländska parlamentet – lagtinget – fattar beslut i flertalet frågor av lokal betydelse. Åland utser en ledamot till den finska riksdagen. I Danmark, Island och Sverige samt på Åland hålls val åtminstone en gång vart fjärde år. Finland och Norge har bestämda valperioder på fyra år. Valen på Färöarna och Grönland följer det danska valsystemet. Det danska folketinget har 179 ledamöter, inklusive två representanter var för Färöarna och Grönland. Den finska riksdagen har 200 ledamöter inklusive en re-presentant för Åland. Det isländska alltinget har 63 ledamöter, det norska stortinget 169 ledamöter (förut 165 ledamöter) och den svenska riksdagen 349 ledamöter. Det färöiska lagtinget har 32 ledamöter, det grönländska landstinget har 31 ledamöter och Ålands lagting 30 ledamöter. Nordiska medborgare som bor i andra nordiska länder har rätt att rösta i kommunalval, medan andra utländska medborgare först måste bo i landet under tre till fyra år. Färöarna har det högsta valdeltagandet i nationella val – giltiga röster från 92,3 procent av de röstberättigade avgavs i det senaste valet. Island följer efter med 83,6 procent. Det lägsta deltagandet i nationella val finns i Finland och på Åland med giltiga röster från omkring 65-68 procent av de röstberättigade.

Val


Av de 349 ledamöterna i den svenska riksdagen är 165 kvinnor, vilket är den högsta andelen kvinnor i de nordiska parlamenten – 47,3 procent. Den lägsta ande-len kvinnor finns på Färöarna med 9,4 procent. År 2005 hölls val till de nationella parlamenten i Danmark (februari), Norge (september) och Grönland (november). I september 2006 hölls riksdagsval i Sveri-ge. Det resulterade i ett regeringsbyte. I 2007 hölls val till de nationella parlamen-ten i Finland (mars) och i Island (maj). Val till Europaparlamentet Som medlemmar av den Europeiska unionen (EU) har Danmark, Finland och Sve-rige rätt att rösta i valen till Europaparlamentet. Parlamentet har för närvarande, under sjätte sessionen från 2004-2009, 732 ledamöter. Ledamöterna fördelar sig på sju olika politiska grupperingar och en oberoende grupp. Efter EU-utvidgningen 1 maj 2004 har Danmark och Finland vardera 14 ledamöter (tidigare 16) och Sverige 19 (tidigare 22). De första direkta valen till Europaparlamentet hölls i juni 1979. Val till parla-mentet hålls numera vart femte år. Danmark har varit med i EU sedan 1973 och har således deltagit i alla val till Europaparlamentet. Finland och Sverige gick med i EU 1995 och har deltagit i två ordinarie val (1999 och 2004), förutom valen vid ländernas inträde. Deltagandet i valen till Europaparlamentet är mycket lägre än i nationella val. Vid det senaste valet i juni 2004 avgavs giltiga röster från bara 48 procent av de röstberättigade i Danmark, 39 procent i Finland och 37 procent i Sverige. Som en jämförelse kan anges att både Tyskland och Frankrike hade ett valdeltagande på 43 procent och Storbritannien 39 procent. För samtliga 25 EU-stater blev det sammanräknade valdeltagandet 45,7 procent.

Elections


Table 82 Electorate and turnout at the last two elections Antal röstberättigade och valdeltagande vid de två senaste nationella valen

Previous election Latest election Date for previous election

(Datum för föregående val) The electorate

1 000s Turnout

percentage The electorate

1 000s Turnout

percentage Datum för senaste val (Date for latest election)

Denmark, 20-11-2001 3 999.0 87.2 4 003.6 84.5 Danmark, 2005-02-08 Faroe Is., 30-04-2002 33.5 91.6 34.4 92.3 Färöarna, 2004-01-20

Greenland, 03-12-2002 38.4 74.6 38.9 74.9 Grönland, 2005-11-15 Finland, 16-03-2003 4 221.0 66.1 4 292.4 65.0 Finland, 2007-03-18

Åland, 17-10-1999 18.7 65.9 19.0 67.6 Åland, 2003-10-19 lceland, 10-05-2003 211.3 86.7 221.4 83.6 Island, 2007-05-12 Norway, 10-09-2001 3 359.4 75.5 3 421.7 77.4 Norge, 2005-09-12 Sweden, 15-09-2002 6 722.2 80.1 6 892.0 82.0 Sverige, 2006-09-17

Ele01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source: National statistical institutes.

Figure 56 Valid votes at the last two national elections, percentage of electorates Giltiga röster vid de två senaste nationella valen, procent av röstberättigade

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway SwedenFirst: Previous election Second: Latest election

Percentage of electorates

Ele01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election.


Val


Table 83 Candidates elected to national parliaments by sex, percentage Könsfördelning av invalda ledamöter till de nationella parlamenten, procent

Previous election Latest election Date for previous election

(Datum för föregående val) Men Women Men Women Datum för senaste val (Date for latest election)

Denmark, 20-11-2001 61.7 38.3 63.1 36.9 Danmark, 2005-02-08 Faroe Is., 30-04-2002 87.5 12.5 90.6 9.4 Färöarna, 2004-01-20

Greenland, 03-12-2002 67.7 32.3 64.5 35.5 Grönland, 2005-11-15 Finland, 16-03-2003 62.5 37.5 58.0 42.0 Finland, 2007-03-18

Åland, 17-10-1999 66.7 33.3 63.3 36.7 Åland, 2003-10-19 lceland, 10-05-2003 69.8 30.2 68.3 31.7 Island, 2007-05-12 Norway, 10-09-2001 63.6 36.4 62.1 37.9 Norge, 2005-09-12 Sweden, 15-09-2002 54.7 45.3 52.7 47.3 Sverige, 2006-09-17

Ele03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election. Source: National statistical institutes.

Figure 57 Candidates elected to national parliaments by sex, latest election Könsfördelning av invalda ledamöter till de nationella parlamenten vid senaste valet

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Åland Norway Sweden


Percentage men and women

Ele03: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, previous and latest election.


Elections


Table 84 Denmark: Distribution of votes and elected candidates to the Folketing Danmark: Röstfördelningen och valda ledamöter till det danska folketinget

20 November 2001 8 February 2005 Votes Elected candidates Votes Elected candidates Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women

Total 100.0 175 108 67 100.0 175 109 66 Totalt Social Democratics 29.1 52 34 18 25.8 47 28 19 Socialdemokratiet Social-Liberal Party 5.2 9 5 4 9.2 17 9 8 Radikale Venstre Conservative Party 9.1 16 8 8 10.3 18 11 7 Konservative Folkeparti

Centre Democratic Party 1.8 - - - 1.0 - - - Centrum-Demokraterne Socialist People's Party 6.4 12 8 4 6.0 11 8 3 Socialistisk Folkeparti Danish People's Party 12.0 22 13 9 13.3 24 15 9 Dansk Folkeparti

Christian Democrats 2.3 4 2 2 1.7 - - - Kristen Demokraterna Liberal Democratic Party 31.2 56 36 20 29.0 52 34 18 Venstre

Progress Party 0.6 - - - . . . . Fremskridtspartiet Unity List 2.4 4 2 2 3.4 6 4 2 Enhedslisten

Minority Party . . . . 0.3 - - - Minoritetspartiet Others 0.0 - - - 0.0 - - - Övriga

Eled02 and Eled03: Elections in DK, 12 December 1990, 21 September 1994, 11 March 1998, 20 November 2001, 8 February 2005. Source: Statistics Denmark. Note: Greenland and the Faroe Islands each elect two candidates to the Danish Folketing. Not: Grönland och Färöarna väljer två ledamöter var till det danska folketinget.

Table 85 Faroe Islands: Distribution of votes and elected candidates to the Lagting Färöarna: Röstfördelningen och valda ledamöter till det färöiska lagtinget

30 April 2002 20 January 2004 Votes Elected candidates Votes Elected candidates Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women

Total 100.0 32 28 4 100.0 32 29 3 Totalt Conservative People's

Party 20.8 7 7 - 20.6 7 7 - Fólkaflokkurin

Liberal Unionist Party 26.0 8 7 1 23.7 7 6 1 Sambandsflokkurin Social Democratic Party 20.9 7 6 1 21.8 7 7 - Javnaðarflokkurin

Independence Party 4.4 1 1 - 4.6 1 1 - Sjálvstyrisflokkurin Republican Party 23.7 8 6 2 21.7 8 6 2 Tjóðveldisflokkurin

Centre Party 4.2 1 1 - 5.2 2 2 - Miðflokkurin Others 0.0 - - - 2.4 - - - Övriga

Eleh02 and Eleh03: Elections in FO, 17 November 1990, 7 July 1994, 30 April 1998, 30 April 2002, 20 January 2004. Source: Statistics Faroe Islands.

Val


Table 86 Greenland: Distribution of votes and elected candidates to the Landsting Grönland: Röstfördelningen och valda ledamöter till det grönländska landstinget

3 December 2002 15 November 2005 Votes Elected candidates Votes Elected candidates

Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women

Total 100.0 31 21 10 100.0 31 20 11 Totalt Unionist Party 20.2 7 4 3 19.4 6 4 2 Atassut

Independence Party 25.3 8 5 3 22.6 7 3 4 Inuit Ataqatiqiit Progressive Party 28.5 10 8 2 32.3 10 8 2 Siumut Democratic Party 15.9 5 3 2 22.6 7 4 3 Demokraatit

Others 10.1 1 1 - 3.2 1 1 - Övriga

Eleg02 and Eleg03: Elections in GL, 5 March 1991, 4 March 1995, 16 February 1999, 3 December 2002, 15 November 2005. Source: Statistics Greenland.

Table 87 Finland: Distribution of votes and elected candidates to the Riksdag Finland: Röstfördelningen och valda ledamöter till den finländska riksdagen

16 March 2003 18 March 2007 Votes Elected candidates Votes Elected candidates

Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women Total 100.0 200 125 75 100.0 200 116 84 Totalt

Social Democratic Party 24.5 53 29 24 21.4 45 20 25 Socialdemokratiska partiet Left Wing Alliance 9.9 19 14 5 8.8 17 14 3 Vänsterförbundet

Coalition Party 18.6 40 25 15 22.3 50 30 20 Samlingspartiet Center Party of Finland 24.7 55 42 13 23.1 51 36 15 Centern i Finland Swedish People's Party 4.6 8 4 4 4.6 9 4 5 Svenska folkpartiet i Finland

True Finns 1.6 3 3 - 4.1 5 4 1 Sannfinländarna Christian Democrats

in Finland 5.3 7 4 3 4.9 7 3 4 Kristdemokraterna i Finland

Green League 8.0 14 3 11 8.5 15 5 10 Gröna förbundet Coalition of Åland 0.8 1 1 - . . . . Åländsk samling

Reform Group 0.4 - - - . . . . Reformgruppen Others 1.6 - - - 2.3 1 - 1 Övriga

Elef02 and Elef03: Elections in FI, 17 March 1991, 19 March 1995, 21 March 1999, 16 March 2003, 18 March 2007. Source: Statistics Finland.

Elections


Table 88 Åland: Distribution of votes and elected candidates to Åland’s Lagting Åland: Röstfördelningen och valda ledamöter till det åländska lagtinget

17 October 1999 19 October 2003 Votes Elected candidates Votes Elected candidates

Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women

Total 100.0 30 20 10 100.0 30 19 11 Totalt Liberals 28.7 9 5 4 24.1 7 4 3 Liberalerna på Åland Centre 27.3 9 7 2 24.1 7 4 3 Åländsk center

Conservatives 14.5 4 3 1 13.6 4 3 1 Frisinnad samverkan Social Democrats 11.8 3 1 2 19.0 6 3 3 Ålands socialdemokrater

Independents 12.8 4 3 1 9.4 3 2 1 Obunden samling Progressive Group 4.8 1 1 - 3.4 1 1 - Ålands framstegsgrupp

Future of Åland . . . . 6.5 2 2 - Ålands framtid Others 0.1 - - - 0.0 - - - Övriga

Eley02 and Eley03: Elections in AX, 20 October 1991, 15 October 1995, 17 October 1999, 19 October 2003. Source: Statistics and Research Åland.

Table 89 Iceland: Distribution of votes and elected candidates to Althingi Island: Röstfördelningen och valda ledamöter till det isländska alltinget

10 May 2003 12 May 2007 Votes Elected candidates Votes Elected candidates


Independence Party 33.7 22 18 4 36.6 25 17 8 Sjálfstæðisflokkurinn Progressive Party 17.7 12 8 4 11.7 7 5 2 Framsóknarflokkurinn

Alliance 31.0 20 11 9 26.8 18 12 6 Samfylkingin Left-Green Movement

8.8

5

3

2 14.3 9 5 4

Vinstrihreyfingin - grænt framboð

Liberal Party 7.4 4 4 - 7.3 4 4 - Frjálslyndi flokkurinn Others 1.4 - - - 3.3 - - - Övriga

Elei02 and Elei03: Elections in IS, 20 April 1991, 8 April 1995, 8 May 1999, 10 May 2003, 12 May 2007. Source: Statistics Iceland.

Val


Table 90 Norway: Distribution of votes and elected candidates to the Storting Norge: Röstfördelningen och valda ledamöter till det norska stortinget

9-10 September 2001 11-12 September 2005 Votes Elected candidates Votes Elected candidates


Labour Party 24.3 43 23 20 32.7 61 29 32 Det Norske arbeiderparti Conservative Party 21.2 38 26 12 14.1 23 18 5 Høyre

Progress Party 14.6 26 23 3 22.1 38 32 6 Fremskrittspartiet Socialist Left Party 12.6 23 12 11 8.8 15 8 7 Sosialistisk venstreparti

Christian Democratic Party

12.4

22

14

8

6.8

11

6

5 Kristelig folkeparti

Centre Party 5.6 10 4 6 6.5 11 6 5 Senterpartiet Liberal Party 3.9 2 2 - 5.9 10 6 4 Venstre Coast party 1.8 1 1 - 0.8 - - - Kystpartiet

Others 3.6 - - - 2.3 - - - Övriga

Elen02 and Elen03: Elections in NO, 10-11 September 1989, 12-13 September 1993, 14-15 September 1997, 9-10 September 2001, 11-12 September 2005. Source: Statistics Norway.

Table 91 Sweden: Distribution of votes and elected candidates to the Riksdag Sverige: Röstfördelningen och valda ledamöter till den svenska riksdagen

15 September 2002 17 September 2006 Votes Elected candidates Votes Elected candidates


Moderate Party 15.3 55 33 22 26.2 97 55 42 Moderata samlingspartiet Centre Party 6.2 22 11 11 7.9 29 18 11 Centerpartiet Liberal Party 13.4 48 25 23 7.5 28 14 14 Folkpartiet liberalerna

Christian Democratic Party

9.2

33

23

10

6.6

24

15

9

Kristdemokraterna

Green Party 4.6 17 7 10 5.2 19 9 10 Miljöpartiet de gröna Social Democratic Party 39.9 144 76 68 35.0 130 65 65 Socialdemokraterna

Left Party 8.4 30 16 14 5.8 22 8 14 Vänsterpartiet Others 3.1 - - - 5.7 - - - Övriga

Eles02 and Eles03: Elections in SE, 15 September 1991, 18 September 1994, 20 September 1998, 15 September 2002, 17 September 2006. Source: Statistics Sweden.

Elections


Figure 58 Turnout at the last two elections to the European Parliament Valdeltagande vid de två senaste valen till Europaparlamentet

0

10

20

30

40

50

60

Denmark Finland Sweden EU average

First: 1999-election Second: 2004-election

Per cent

Eup01: DK, FI, SE, previous and latest election.

Source: National statistical institutes and www.elections2004.eu.int.

Figure 59 Candidates elected to the EU-Parliament in 2004, men and women Valda ledamöter till Europaparlamentet vid valet år 2004, män och kvinnor

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

Denmark Finland Sweden EU average


Percentage of men and women

Eup03: DK, FI, SE, previous and latest election.

Source: National statistical institutes and www.elections2004.eu.int.

Val


Table 92 Electorate and turnout at the last two European Parliament elections Antal röstberättigade och valdeltagande vid de två senaste Europaparlamentsvalen

June 1999 election June 2004 election

The electorate

1 000s Turnout

percentage The electorate

1 000s Turnout

percentage Denmark 4 009.6 50.4 4 012.7 48.6 Danmark

Finland 4 141.1 30.1 4 228.0 39.4 Finland Sweden 6 664.2 38.8 6 827.9 37.9 Sverige

Eup01: DK, FI, SE, previous and latest election. Source: National statistical institutes.

Table 93 Denmark: Distribution of votes and elected candidates to the European Parliament Danmark: Röstfördelningen och valda ledamöter till Europaparlamentet

June 1999 June 2004 Votes Elected candidates Votes Elected candidates Per cent Total Men Women Per cent Total Men Women

Total 100.0 16 10 6 100.0 14 9 5 Totalt Social Democratics 16.5 3 2 1 32.7 5 4 1 Socialdemokratiet Social-Liberal Party 9.1 1 - 1 6.4 1 1 - Radikale Venstre Conservative Party 8.5 1 1 - 11.4 1 - 1 Konservative Folkeparti

Centre Democratic Party 3.5 - - - 0.0 - - - Centrum-Demokraterne Socialist People's Party 7.1 1 - 1 8.0 1 - 1 Socialistisk Folkeparti

June Movement 16.1 3 2 1 9.1 1 1 - Junibevægelsen People’s Movement

Against EU

7.3

1

1

-

5.2

1

1

- Folkebevægelsen mod EU

Danish People’s Party 5.8 1 1 - 6.8 1 1 - Dansk Folkeparti Christian People’s Party 2.0 - - - 1.3 - - - Kristeligt Folkeparti

Liberal Democratic Party 23.4 5 3 2 19.4 3 1 2 Venstre Progress Party 0.7 - - - 0.0 - - - Fremskridtspartiet

Eupd02: DK. Eupd03: DK, previous and latest election. Source: Statistics Denmark.

Elections


Table 94 Finland: Distribution of votes and elected candidates to the European Parliament Finland: Röstfördelningen och valda ledamöter till Europaparlamentet


Total 100.0 16 9 7 100.0 14 9 5 Totalt Social Democratic Party

17.9

3

1

2

21.2

3

2

1 Socialdemokratiska partiet

Left Alliance 9.1 1 1 - 9.1 1 1 - Vänsterförbundet National Coalition Party 25.3 4 2 2 23.7 4 2 2 Samlingspartiet Center Party of Finland 21.3 4 4 - 23.4 4 3 1 Centern i Finland Swedish People’s Party

in Finland

6.8

1

-

1

5.7

1

1

- Svenska folkpartiet i Finland

Liberal Party . . . . 0.2 - - - Liberala folkpartiet True Finns 0.8 - - - 0.5 - - - Sannfinnländarna

Christian League of Finland

2.4

1

-

1

4.3

-

-

-

Finlands kristliga förbund

Green League 1.4 2 1 1 10.4 1 - 1 Gröna förbundet Ecological Party 2.4 - - - . . . . Det eko-brokiga partiet

Pensioners for the People 0.2 - - - 0.2 - - - Pensionärer för folket Communist Party

0.6

-

-

-

0.6

-

-

- Finlands kommunistiska parti

Eupf02: FI. Eupf03: FI, previous and latest election. Source: Statistics Finland.

Table 95 Sweden: Distribution of votes and elected candidates to the European Parliament Sverige: Röstfördelningen och valda ledamöter till Europaparlamentet


Total 100.0 22 13 9 100.0 19 8 11 Totalt Moderate Party 20.8 5 3 2 18.2 4 2 2 Moderata samlingspartiet

Centre Party 6.0 1 1 - 6.3 1 - 1 Centerpartiet Liberal Party 13.9 3 1 2 9.9 2 - 2 Folkpartiet liberalerna

Christian Democrats 7.6 2 2 - 5.7 1 1 - Kristdemokraterna Green Party 9.5 2 1 1 6.0 1 1 - Miljöpartiet de gröna

Social Democratic Party 26.0 6 3 3 24.6 5 1 4 Socialdemokraterna Left Party 15.8 3 2 1 12.8 2 1 1 Vänsterpartiet

The June List . . . . 14.5 3 2 1 Junilistan Others 0.5 - - - 2.2 - - - Övriga

Eups02: SE. Eups03: SE, previous and latest election. Source: Statistics Sweden.

Priser, räntor och växelkurser


Prices, interest rates and exchange rates

Consumer prices The consumer price index is an indicator of developments in the general level of prices. The consumer index is split into several different sub-indices to enable analysis of specific groups of products and services where the changes have been most significant. All the Nordic countries have experienced moderate price increases during the late 1990s. During the period from 1995-2006, consumer prices have increased most in Iceland (50 per cent) and the Faroe Islands (33 per cent). Sweden has had the lowest increase of all the Nordic countries during the same period – by 12 per cent. In Iceland and Norway, the price of housing, electricity, water and fuels has risen substantially since 1995. In Greenland, it is transport. In Denmark, Finland, Åland and Norway, the price of education has had the highest price increase. In Sweden, it is health.

Price levels, exchange rates and purchasing power If a certain amount of goods costs 10 British pounds in Great Britain and the exact same amount of goods in Sweden costs 100 Swedish kronor, it means that 10 pounds have the same purchasing power as 100 Swedish kronor. Accordingly, the equilibrium exchange rate, which reflects the relative price levels, is ten Swedish kronor for one British pound. Thus, exchange rates are the ratio between the cur-rencies of different countries, and in principle the rates reflect the different price levels in the countries. In real life, however, exchange rates do not reflect the differences in relative purchasing powers of currencies. The reason is that the official exchange rates are determined by the supply and demand for foreign exchange, which in turn depends on the international trade in goods and services. Since not all products and services can be traded internationally and since the supply and demand for foreign exchange are also affected by purely financial transactions across borders, a substantial dif-ference may exist between the official exchange rates and those reflecting the real differences in the purchasing power of the currencies. Therefore, international comparisons often apply the so-called purchasing power parity exchange rates (or PPP exchange rates), which may deviate considerably from the official exchange rates. The price levels in the five Nordic countries in 2005 for food only and for all goods and services included in the gross domestic product (GDP) respectively are shown in this chapter. In both cases the average price level in the 15 western Euro-pean countries in 2005 is fixed at index 100 (EU-15=100). The prices on which the price comparisons are based are the prices paid by the consumers, i.e. the prices including VAT and other taxes. The price level indices are calculated by means of the PPP exchange rates since the official exchange rates typically do not reflect the real differences in price levels. Specifically, price level indices are calculated as the ratio between PPP exchange rates and the official ex-change rates.



Food is particularly expensive in Iceland and Norway, although the food index includes only food and not tobacco or beverages such as beer, wine and spirits. In 2005, the price level of food in these two countries was 62 per cent (Iceland) and 50 per cent (Norway) higher than the EU-15 average, while the price level of food in Denmark was 27 per cent higher than the EU-15 average. Sweden and Finland were the least expensive Nordic countries in 2005 with respect to food. In both countries, prices were 11-14 per cent higher than the EU-15 average. The price differences between the Nordic countries are considerably smaller in respect of the aggregate price level, i.e. the prices of all goods and services in-cluded in GDP. Here, Finland is the least expensive country with a 2005 price level only 11 per cent higher than the EU-15 average, while Iceland is the most expen-sive with price level 38 per cent higher than the EU-15 average. The table section also illustrates the difference between applying the official exchange rates and PPP exchange rates, in comparing GDP and GDP per inhabitant in the Nordic countries. Exchange rates do not correct for differences in price levels between the coun-tries. Therefore, the GDP of the different countries converted to a common cur-rency using ordinary exchange rates will not only reflect real differences in GDP (and thus also in GDP per inhabitant), but also differences in the price levels be-tween the countries. Converting GDP using ordinary exchange rates thus gives a misleading picture. Such converting overestimates the size of the GDP of countries with relatively high price levels and underestimates the GDP of countries with low price levels. If, on the other hand, the PPP exchange rates are used, an adjustment is made for the difference in the price levels of the individual countries. Conse-quently, the PPP exchange rates should be applied in converting countries’ GDP into a common currency for comparing GDP and GDP per inhabitant. The differences in GDP per inhabitant between the Nordic countries are re-duced significantly when PPP exchange rates are applied rather than the misleading official exchange rates. In 2006, the wealth level of all Nordic countries measured by a PPP-based index for GDP per inhabitant was above the EU-15 average. Nor-way exceeded the EU average by as much as 62 per cent, Iceland by 23 per cent, Denmark by 15 per cent, Sweden by 9 per cent and Finland by 7 per cent.

Monetary policy in the Nordic countries The Nordic countries pursue different types of monetary policy. As the only Nordic country, Finland has replaced its own currency with the single European currency – the euro. The euro was introduced as book money on 1 January 1999 and also as physical coins and notes as from 1 January 2002. Today, Finland is one of the twelve countries in all having the euro as their legal tender and currency. At the referendum on 28 September 2000, Denmark decided to keep the Danish krone, and the government maintains the fixed rate policy applied so far as a mem-ber of the Exchange Rate Mechanism II, according to which the krone rate may only fluctuate by 2.25 per cent in relation to the central rate of 746.038 Danish kroner per 100 euro. Until 2001, Iceland retained the external value of the Icelandic króna in relation to an average – “a basket” – of foreign currencies based on its external trade. In March 2001, however, Iceland abandoned this fixed rate policy in favour of a float-



ing exchange rate and the central bank has set an inflation-target which determines the monetary policy. The target is an annual growth rate in consumer prices of 2.5 per cent. This is also the target in Norway, where the government introduced a floating exchange rate already in early 1999. Sweden was forced to abandon its fixed rate policy in 1992 because of an im-paired ability to compete and massive speculation. The exchange rate of the Swed-ish krona has been floating ever since as the Swedish central bank now applies monetary measures to attain an inflation target, as is the case in Norway and Ice-land today. A referendum on 14 September 2003 determined that Sweden will re-main outside the euro. Sweden consequently has continued its policy of a floating krona.

Real estate and share prices During the 1990s, real estate prices have increased most in Norway and Denmark, but when Finland and Sweden had survived a major economic crisis in the early 1990s, real estate prices also increased noticeably in these two countries. The Nor-dic countries have managed well economically since the mid-1990s, which is also reflected in real estate prices. In recent years, real estate prices have primarily increased noticeably in Den-mark, Sweden and Iceland. Since 2000, Danish and Swedish real estate prices have increased by an average of 40-50 per cent, but the increase in real estate prices breaks all records in Iceland, where they have typically increased by more than 80 per cent in the last five years. Especially in 2005 and 2006, real estate prices have increased drastically in Denmark, Faroe Islands and Iceland, and by far most in Iceland. Finland has experienced the lowest increase in real estate prices – by ap-proximately 35 per cent from 2000 to 2006. The generally sound economic development of the Nordic countries is also reflected in increased share prices. From 2003 to the spring of 2007, share prices have increased markedly in all Nordic countries – and definitely more than in the remaining West European countries. Those price increases occur after considerable decreases from 2000 to 2002, when especially Finnish shares – and especially shares in technological companies – experienced very drastic fluctuations. Recent years’ increased prices of both real estate and shares have led to large capital gains, which have contributed to the drive in consumption and investments in the Nordic countries. As regards shares, Iceland has also experienced by far the most important price increases in recent years. Consequently, Icelandic share prices have increased six times from 2001 to 2007.

Interest rate development In recent 15 years, the interest rate has decreased in the Nordic countries – with Iceland as an exception. In 1990, the long-term interest rate, which is of importance to business investments and to the financing of dwellings, had a level of about 11 per cent in Denmark and Norway and one of about 13 per cent in Finland and Swe-den. In 2005, the interest rate had dropped to about 3-4 per cent in Denmark, Finland, Norway and Sweden. This is a historically low interest rate. In the past year the interest rate has risen slightly and was in the beginning of 2007 approxi-mately 4 per cent. Iceland is the exception, and here the interest rate of non-



indexed 5-year bonds reached its lowest level of 6 per cent already in 2003. Since then, the Icelandic interest rate has moved upwards and was in the second quarter of 2007 a little below 10 per cent. Interest rate policy is closely connected with monetary policy. In Finland, which has introduced the common European currency, the euro, the interest rate is determined by the European Central Bank in Frankfurt. In reality, this is also the case in Denmark, which has its own currency though, but which has chosen to maintain the value of the Danish krone at an almost fixed rate in relation to the euro. Sweden, Norway and Iceland, which have chosen to let their currencies “float” more or less freely in relation to the euro, have a greater possibility of pur-suing an independent interest rate policy. Especially Iceland has used this possibil-ity and has the last three years deliberately increased the interest rate partly to stop the very drastic economic upsurge with large price increases, partly to maintain the exchange rate of the Icelandic krona.


Konsumentpriser Konsumentprisindexet är en indikator på förändringen i den allmänna prisnivån. Indexet är uppdelat i flera olika delindex för att man skall kunna analysera enskilda grupper av varor och tjänster där förändringarna varit särskilt märkbara. Alla de nordiska länderna har haft måttliga prisökningar under slutet av 1990-talet. Under perioden 1995-2006 ökade konsumentpriserna mest på Island (50 pro-cent) och Färöarna (33 procent). Sverige har haft den lägsta ökningen av alla de nordiska länderna under samma period, nämligen 12 procent. På Island och Norge har priserna på bostäder, elektricitet, vatten och bränsle ökat särskilt starkt sedan 1995. På Grönland gäller samma sak för transportpriser-na. I Danmark, Finland, Norge och på Åland har priserna på utbildning ökat mest, medan hälsovårdskostnaderna har stått för den största ökningen i Sverige.

Prisnivåer, växelkurser och köpkraft Om en bestämd mängd varor kostar 10 engelska pund i Storbritannien, och exakt samma mängd varor i Sverige kostar 100 svenska kronor, innebär det att 10 pund har samma köpkraft som 100 svenska kronor. Det ger en växelkurs på 10 svenska kronor för ett engelskt pund. Valutakurser är alltså bytesförhållandet mellan olika länders pengar och kurserna avspeglar i princip skillnader i ländernas prisnivåer. I verkligheten är emellertid situationen den, att de noterade valutakurserna inte standardmässigt avspeglar skillnader i prisnivåer och köpkraft. Det beror på att de officiella valutakurserna bestäms av utbud och efterfrågan på valuta, vilket i sin tur är avhängigt av den internationella handeln med varor och tjänster. Då inte alla slags varor och tjänster kan handlas internationellt, och då utbud och efterfrågan på valuta också påverkas av rena finansiella transaktioner över gränserna, kan det vara stor skillnad mellan de officiella kurserna och de kurser som avspeglar de verkliga skillnaderna i valutornas köpkraft. Därför används ofta de så kallade köpkrafts-pariteterna (Purchasing Power Parities, PPP) vid internationella jämförelser, och dessa kan avvika betydligt från de officiella valutakurserna.



Prisnivåerna i de fem nordiska länderna år 2005 för livsmedel respektive samt-liga varor och tjänster som ingår i bruttonationalprodukten visas i tabell- och dia-gramdelen. I båda fallen är den genomsnittliga prisnivån i de 15 ”gamla” EU-länderna år 2005 satt till 100 (EU-15=100). De priser som ligger till grund för jämförelserna är de priser som köparna måste betala, alltså priser inklusive moms och andra avgifter. Prisnivåindexen har beräk-nats med hjälp av köpkraftspariteter då de officiella valutakurserna inte avspeglar de verkliga skillnaderna i prisnivåerna. Rent konkret har prisnivåindexen beräknats som förhållandena mellan köpkraftspariteterna och de officiella valutakurserna. Livsmedel är särskilt dyrt i Norge och på Island, trots att livsmedelsindexet endast innehåller livsmedel och alltså inte t. ex. tobak eller dryckesvaror som öl, vin eller sprit. I de två länderna låg prisnivån på livsmedel år 2005 62 procent (Is-land) och 50 procent (Norge) över EU-15-genomsnittet, medan prisnivån för livs-medel i Danmark låg 27 procent över EU-15-genomsnittet. Sverige och Finland var år 2005 Nordens billigaste länder när det gäller livsmedel. I båda länderna låg pri-serna 11-14 procent över EU-15-genomsnittet. Prisskillnaderna mellan de nordiska länderna är väsentligt mindre när det gäller den samlade prisnivån, d.v.s. priserna på samtliga varor och tjänster som ingår i BNP. Här är Finland det billigaste landet med en prisnivå år 2005 som endast lig-ger 11 procent över EU-15-genomsnittet, medan Island är dyrast med en prisnivå 38 procent över EU-15-genomsnittet. Tabelldelen illustrerar också skillnaden mellan att använda officiella valutakur-ser och köpkraftspariteter när man jämför bruttonationalprodukt, BNP, och BNP per invånare i de nordiska länderna. De vanliga valutakurserna korrigerar som nämnts, normalt inte skillnaderna i prisnivåer mellan länderna på ett korrekt sätt. Därför kommer de olika ländernas BNP, omräknade till en gemensam valuta genom användning av vanliga valutakur-ser, inte bara att avspegla verkliga skillnader i BNP (och därmed också BNP per invånare), utan också skillnader i prisnivåer mellan länderna. Att räkna om BNP genom användning av vanliga valutakurser ger därför en missvisande bild. En så-dan omräkning övervärderar storleken av BNP för länder med relativt höga prisni-våer och undervärderar BNP i länder med låga prisnivåer. Används däremot PPP, korrigeras det just för skillnader i ländernas prisnivåer. Därför bör PPP användas vid omräkning av olika länders BNP till en gemensam valuta när avsikten är att jämföra ländernas BNP och BNP per invånare. Skillnaderna mellan de nordiska ländernas BNP per invånare blir betydligt mindre när man använder PPP i stället för de officiella valutakurserna. Samtliga nordiska länders välståndsnivå, mätt genom ett PPP-baserat index för BNP per invånare, låg år 2006 över EU-15-genomsnittet. Norge låg hela 62 procent över EU-15-genomsnittet, Island 23 procent, Danmark 15 procent, Sverige 9 procent och Finland 7 procent över EU-15-genomsnittet.

Valutapolitik i de nordiska länderna De nordiska länderna för olika typer av valutapolitik. Finland har som enda nord-iskt land avskaffat sin egen valuta till förmån för EU:s gemensamma valuta euron. Det inträffade när euron infördes den 1 januari 1999 som kontovaluta och från 1



januari 2002 även som fysiska mynt och sedlar. Finland är i dag ett av de totalt 12 länder som har euron som pengar och valuta. Danmark beslutade vid en folkomröstning 28 september 2000 att hålla fast vid kronan, och danskarna fortsätter sin hittillsvarande fastkurspolitik, där man inom det så kallade ERM II-samarbetet (Exchange Rate Mechanism) har avtalat, att kro-nans kurs som mest får variera med 2,25 procent i förhållande till en fastställd cen-tralkurs på 746,038 kronor per 100 euro. Island har till 2001 hållit sin kronas internationella värde fast i förhållande till ett genomsnitt, ”en korg”, av utländska valutor baserat på landets utrikeshandel. I mars 2001 gick emellertid Island från denna fastkurspolitik till en politik där man låter valutakursen flyta och har satt upp ett inflationsmål som penningpolitiken styrs av. Målet är en årlig ökningstakt av konsumentpriserna med 2,5 procent. Det-ta är också målet i Norge, där man redan i början på 1999 lät den norska kronkur-sen flyta fritt. År 1992 tvingades Sverige, på grund av svag konkurrenskraft och en våldsam spekulationsvåg, att uppge sin fastkurspolitik. Den svenska kronkursen har sedan dess varit flytande, därför att den svenska riksbanken nu använder penningpolitiken för att styra efter ett inflationsmål, på samma sätt som man i dag gör i Norge och på Island. En folkomröstning den 14 september 2003 fastslog att Sverige skall hållas utanför euro-samarbetet. Sverige har sedan dess fortsatt sin penningpolitik med svenska kronan flytande.

Priserna på fastigheter och aktier Under 90-talet har huspriserna gått upp mest i Norge och Danmark, men efter att den våldsamma ekonomiska krisperioden som drabbade Finland och Sverige i bör-jan på 90-talet var över, har huspriserna även där stigit märkbart. Alla de nordiska länderna har klarat sig bra ekonomiskt sedan mitten på 90-talet, något som åter-speglas i fastighetspriserna. Under senare år är det i synnerhet i Danmark, Sverige och på Island som hus-priserna gått upp märkbart. Sedan år 2000 har huspriserna i Danmark och Sverige således stigit med i genomsnitt 40-50 procent, men ökningen slår alla rekord på Island, där husen de senaste fem åren har gått upp med över 80 procent. Det är i synnerhet under 2005 and 2006, som huspriserna stigit kraftigt i Danmark och på Island - allra mest på Island. Huspriserna i Norden har gått upp minst i Finland (35 procent) från 2000 till 2006. Den allmänt goda ekonomiska utvecklingen i de nordiska länderna har också resulterat i stigande aktiekurser. Från 2003 och fram till våren 2007 har aktiekur-serna gått upp markant i hela Norden – och klart mer än i de övriga västeuropeiska länderna. Kursökningarna kommer efter betydande fall åren 2000-2002, då i syn-nerhet de finska aktierna – och speciellt aktierna i teknologiföretag – undergick mycket våldsamma svängningar. Senare års stigande priser på både hus och aktier har medfört stora förmögen-hetsvinster, som bidragit till en uppgång i konsumtionen och investeringarna i Nor-den. När det gäller aktier har också Island upplevt de absolut kraftigaste prisök-ningarna under senare år. Kurserna på isländska aktier har sexdubblats från 2001 till 2007.



Ränteutvecklingen Räntan har de senaste 15 åren fallit i de nordiska länderna – med undantag för Is-land. Den långa räntan, som är väsentlig för näringslivets investeringar och för finansiering av bostäder, låg 1990 på en nivå omkring 11 procent i Danmark och Norge samt på omkring 13 procent i Finland och Sverige. År 2005 hade räntan fallit till 3-4 procent i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Det är en historiskt låg ränta. Under det senaste året har räntan stigit något och i början av 2007 var den ungefär 4 procent. Island är undantaget, där räntan för icke-indexerade obliga-tioner nådde sin lägsta punkt på 6 procent redan 2003. Sedan dess har den isländs-ka räntan rört sig uppåt och var i andra kvartalet 2007 lite mindre end 10 procent. Räntepolitiken hänger nära samman med valutapolitiken. I Finland, som infört den gemensamma europeiska valutan, euron, fastställs räntan av den Europeiska centralbanken i Frankfurt. Detsamma är i praktiken fallet i Danmark, som visserli-gen har sin egen valuta, men som valt att hålla den danska kronans värde på en fast kurs i förhållande till euron. I Sverige, Norge och på Island, som valt att låta valu-tornas värde ”flyta” mer eller mindre fritt i förhållande till euron, finns i högre grad möjligheten att föra en självständig räntepolitik. Den möjligheten har i synnerhet använts på Island, som de senaste tre åren medvetet höjt räntan för att dels bromsa den mycket kraftiga ekonomiska uppgången med tilltagande prisökningar, dels hålla uppe kursen på den isländska kronan.



Table 96 Consumer price index. 2006 Konsumentprisindex. 2006

Denmark Faroe Islands Greenland Finland Index 1995=100

Total 125.9 132.8 122.7 116.7 Food and non-alcoholic beverages 123.2 .. 130.1 113.2

Alcoholic beverages and tobacco 110.9 .. 118.5 103.0 Clothing and footwear 99.0 .. 105.1 97.1

Housing, water, electricity, fuels 137.8 .. 131.9 127.0

Furnishings, household equipment 120.0 .. 121.1 109,3 Health 114.3 .. 103.7 132.6

Transport 135.1 .. 141.7 122.4 Communications 81.2 .. 37.1 73.6

Recreation and culture 106.8 .. 114.1 115.7

Education 159.7 .. .. 149.2 Restaurants and hotels 133.4 .. .. 128.0

Miscellaneous goods and services 139.0 .. 124.5 115.2

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: UN Classification of individual consumption according to purpose (COICOP 1999). Not: FN:s klassificering av individuell konsumtion efter ändamål (COICOP 1999).

Figure 60 Consumer price index. 1995=100 Konsumentprisindex. 1995=100

95

105

115

125

135

145

155

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Faroe Islands

GreenlandFinland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Denmark

Index 1995=100

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.




Åland Iceland Norway Sweden Index 1995=100

115.5 150.4 124.9 111.5 Totalt 110.7 136.0 120.6 101.8 Livsmedel och alkoholfria drycker 103.7 160.7 156.9 123.2 Alkoholhaltiga drycker och tobak

95.9 92.3 64.7 105.8 Kläder och skor

131.6 215.5 147.9 114.3 Bostäder, vatten, elektricitet, bränslen 110.7 121.3 100.2 103.3 Inventarier, hushållsutrustning 131.2 161.7 154.3 168.7 Hälsovård 113.9 148.2 132.5 123.5 Transport

66.8 100.2 77.8 78.1 Kommunikationer

117.1 128.5 111.8 94.1 Rekreation och kultur 153.6 192.7 170.5 .. Utbildning 132.3 149.6 140.4 128.3 Restauranger och hotell 113.5 148.6 133.3 139.7 Diverse varor och tjänster

Figure 61 Consumer price index: Food and non-alcoholic beverages. 1995=100 Konsumentprisindex: Livsmedel och alkoholfria drycker. 1995=100

90

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark Greenland

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Index 1995=100

Pric01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.




Figure 62 Development in house prices. Index 2000=100 Utveckling av huspriserna. Index 2000=100

90

110

130

150

170

190

210

230

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Index 2000=100

Pric05: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Iceland: March 2000=100. Not: Island: Mars 2000=100.

Table 97 Price levels in the Nordic countries and other European countries. 2005 Prisnivåer i de nordiska länderna och i andra europeiska länder. 2005

All goods and ser-vices (overall GDP)

Food only

Price level in EU-15= Index 100 Denmark 127 127 Danmark

Finland 111 114 Finland Iceland 138 162 Island Norway 125 150 Norge Sweden 113 111 Sverige

France 103 107 Frankrike

Germany 101 99 Tyskland Italy 99 109 Italien

Netherlands 101 95 Nederländerna United Kingdom 103 99 Storbritannien

Poland 52 59 Polen Estonia 56 66 Estland

Latvia 48 62 Lettland Lithuania 47 56 Litauen

Pric03: DK, FI, IS, NO, SE and other European countries, 1991-2005. Source: Eurostat. Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna.



Figure 63 Price levels. 2005. Index EU-15=100 Prisnivåer. 2005. Index EU-15=100

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180


First: Price level of total GDP Second: Price level of food

Index EU-15 =100

Pric03: DK, FI, IS, NO, SE and other European countries, 1991-2005.

Source: Eurostat. Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. The 2005 figures are preliminary. Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Baserat på preliminära tal för 2005.

Table 98 Gross domestic product (GDP) per capita. 2006 Bruttonationalprodukten (BNP) per person. 2006

GDP per capita PPP exchange rates

GDP per capita official exchange rates

Index EU-15=100 Denmark 115 146 Danmark

Finland 107 115 Finland Iceland 123 155 Island Norway 162 207 Norge Sweden 109 122 Sverige

France 102 101 Frankrike

Germany 101 104 Tyskland Italy 91 94 Italien

Netherlands 117 119 Nederländerna United Kingdom 113 111 Storbritannien

Poland 26 48 Polen Estonia 35 61 Estland

Latvia 26 50 Lettland Lithuania 25 52 Litauen

Euro-13 98 96 Euro-13

United States 127 140 USA Japan 98 103 Japan

Pric04: DK, FI, IS, NO, SE and other countries, 1991-2006. Source: Eurostat. Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. Euro-13 = average of the 13 EU countries using euro as currency. The 2006 figures are preliminary. Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Euro-13 = genomsnitt av de 13 EU-länderna som använder euro. Uppgifterna för 2006 är preliminära.



Figure 64 Gross domestic product (GDP) per capita. 2006. Index EU-15=100 Bruttonationalprodukten (BNP) per person. 2006. Index EU-15=100

-30

20

70

120

170

220

De nm ark Fin land Ice land Norw ay S w e de n EU-15

F irs t: GDP per c apita bas ed on PPP exc hange rates S ec ond: GDP per c apita bas ed on off ic ial

Index EU-15=100

Pric04: DK, FI, IS, NO, SE, 1995-2006.

Source: Eurostat. Note: EU-15 = average of the 15 West European EU countries. Based on preliminary figures for 2006. Not: EU-15 = genomsnitt av de 15 västeuropeiska EU-länderna. Baserat på preliminära tal för 2006.

Figure 65 Exchange rates. Nordic currencies against the euro. Index 1990=100 Utvecklingen av de nordiska ländernas valutor mätt i euro. Index 1990=100

70

75

80

85

90

95

100

105

110

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

DKK

FIM / EUR

ISK

NOK

SEK

Index 1990=100

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland and Sweden. Note: Annual average of central rate. Before 1 January 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = Danish krone. FIM = Finnmark. From 1 January 1999 Finland’s currency is the euro. ISK = Icelandic krone. NOK = Norwegian krone. SEK = Swedish krona. EUR = euro. Not: Årligt genomsnitt av den officiella växelkursen. Före 1 januari 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = danska kronor. FIM = finska mark. Från 1 januari 1999 är Finlands valuta euro. ISK = isländska kronor. NOK = norska kronor. SEK = svenska kronor. EUR = euro.



Figure 66 Exchange rates. Nordic currencies against the US-dollar. Index 1990=100 Växelkurserna i de nordiska ländernas valutor mätt i US-dollar. Index 1990=100

50

60

70

80

90

100

110

120

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

DKK

FIM/EUR

ISK

NOK

SEK

Index 1990=100

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland and Sweden. Note: Annual average of central rate. Before 1 January 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = Danish krone. FIM = Finnmark. From 1 January 1999 Finland’s currency is the euro. ISK = Icelandic krone. NOK = Norwegian krone. SEK = Swedish krona. EUR = euro. Not: Årligt genomsnitt av den officiella växelkursen. Före 1 januari 1999 1 euro = 1 ECU. DKK = danska kronor. FIM = finska mark. Från 1 januari 1999 är Finlands valuta euro. ISK = isländska kronor. NOK = norska kronor. SEK = svenska kronor. EUR = euro.

Table 99 Exchange rates. The cost of euro and US-dollar in Nordic currencies Växelkurser. Priset på euro och US-dollar mätt i de nordiska ländernas valutor

Average value of 1 euro Average value of 1 USD 1990 2006 1990 2006

Nordic currency Nordisk valuta Danish kroner 7.8737 7.4591 6.1853 5.9470 Danska kronor

Finnish marks / euros 4.8640 1.0000 3.8233 1.2556 Finska mark / euro Icelandic kronar 74.2900 87.7150 58.3100 69.7750 Isländska kronor

Norwegian kroner 7.9660 8.0500 6.2600 6.4100 Norska kronor Swedish kronor 7.5202 9.2549 5.9100 7.3766 Svenska kronor

Pric02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Statistics Norway, central banks of Denmark, Iceland, Finland, Sweden and Eurostat. Note: Annual average of central rate. Before 1 January 1999 1 euro = 1 ECU. The Danish krone is also used on Faroe Islands and Greenland. In the Nordic region, euros are used in Finland and Åland. Finland and Åland: National currency = euro as from 1 January 1999. Not: Årligt genomsnitt av den officiella växelkursen. Före 1 januari 1999 1 euro = 1 ECU. Danska kronor används också på Färöarna och Grönland. I Norden används euro i Finland och på Åland. Finland och Åland: Nationell valuta = euro från 1 januari 1999.



Figure 67 Share prices. 1st quarter 1993-1st quarter 2007 Aktiekurser. 1:a kvartalet 1993-1:a kvartalet 2007

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1 800

1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Denmark

FinlandIceland

NorwaySweden

Index 1st quarter 1993=100

Shar01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2007.

Source: OECD Main Economic Indicators. Note: Quarterly average of overall share price index. Denmark: CSE KAX all shares. Finland: OMX Helsinki HEX all shares. Iceland: ISE ICEX main. Norway: OSE/TOTX all shares. Sweden: OMX Stockholm AFGX general. Not: Kvartalsvisa genomsnitt av överordnade generella aktieindex. Danmark: CSE KAX generalindex. Finland: OMX Helsinki HEX generalindex. Island: ISE ICEX general index. Norge: OSE/TOTX generaindex. Sverige: OMX Stockholm AFGX generalindex.

Figure 68 Long-term interest rates. 1st quarter 1990-2st quarter 2007 Långfristig ränta. 1:a kvartalet 1990–2:a kvartalet 2007

0

2

4

6

8

10

12

14

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent

Shar02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2007.

Source: OECD Main Economic Indicators. Note: 10-year government bonds, quarterly averages. Iceland: Non-indexed 5-year government bonds. Not: 10-årig statsobligation, kvartalsvisa genomsnitt. Island: Icke-indexerad 5-årig statsobligation.

Nationalekonomi och betalningsbalans


National economies and balance of payments

The Nordic economies are among the countries in the Western World that have managed best of all in the recent ten years. In the Nordic countries, the eco-nomic key figures of the balance of payments, foreign debt, public finances, unem-ployment, interest rate, inflation, economic growth, average incomes and share prices are indeed very good in an international context. Despite globalisation with increased competition from countries in Eastern Europe and the Far East with low wages, Denmark, Finland, Norway and Sweden have experienced constant and large excess exports in recent years. Only Iceland has, for special reasons, a balance-of-payments deficit. At the same time, unem-ployment is low in most of the Nordic countries compared to the rest of Europe, and in 2006 the inflation rate has typically been lower than in the rest of Europe.

Economic growth In the recent ten years, the economic growth in Denmark has been almost in line with that of Western Europe, defined as the 13 Euro countries (Euro-13). The other four Nordic countries have all had a noticeably larger increase of the gross domestic product (GDP). Finland and Iceland in particular have experienced an impressively large GDP increase. In 2006, Finlands economy grew with as much as 5.5 per cent. Sweden also had a large increase in GDP in 2006 by 4.2 per cent. Icelandic GDP growth is in a class by itself and has been more than twice as large as the average Euro-13 growth from 1995 to 2006. Icelandic growth is particularly driven by investments, which have more than tripled in the recent ten years. Among other things, the construction of two new aluminium plants with power stations dominates investments in 2005. However, Iceland also holds a leading position compared to the other Nordic countries regarding growth in private and public consumption. Sweden has had a remarkably low growth in public consumption since 1995, whereas Denmark has experienced a modest growth in private consumption.

Level of prosperity In 2006, the total gross domestic product of the Nordic countries can be estimated at 788 billion euro (PPP). Consequently, the size of the total production and economy of the Nordic countries is similar to that of Canada, despite the fact that Canada has a population of 32 million people, compared to 24.8 million people in the Nordic countries. All Nordic countries have a higher level of prosperity than the Euro area if prosperity is calculated as GDP per inhabitant. Norwegian GDP per capita is as much as 65 per cent above the Euro-13 average, and Norway is actually one of the countries in the world with the highest standard of living. The large economic growth has made Iceland the second-richest of the Nordic countries, measured as GDP per inhabitant. Finland has the lowest GDP per inhabitant, which is, however, 9 per cent above the Euro-13 average.

Balance of payment and foreign debt The balance of payments is a statement of the values of economic transactions between the domestic economy and the rest of the world over a year. Exports and



imports of goods are the largest items on, respectively the revenue and expenditure account of the balance of payments. In 2006, all Nordic countries except Iceland had a surplus on the total balance of payments (Current account, total). Norway accounts for a substantial foreign exchange surplus, which is due to revenue from exports of oil and gas. Recent years’ large balance-of-payments surplus in Denmark, Finland, Norway and Sweden has reduced the countries’ foreign debt. Already in 1995, Norway’s foreign assets exceeded its debt so that the country had net foreign assets. In 1998, the Faroe Islands experienced the same favourable situation, and in 2005 the same was true of Denmark. This wasn’t the case in 2006, where debt was a little higher than assets. Today, Norwegian net foreign assets have reached 58 per cent of GDP, while Faroese net foreign assets reached 34. In addition to a balance-of-payments surplus or deficit, the size of a country’s foreign debt and foreign assets are affected by the exchange rate and the price of securities. Consequently, Finland’s foreign debt increased noticeably when the price of technology shares increased drastically in the late 1990s due to a large proportion of these shares being owned by persons, funds and companies abroad. In this way, these foreign owners held a greater claim on Finland. When share prices decreased drastically in 1999-2001 – especially those of technology shares – it also led to a marked decrease in Finland’s net foreign debt. Iceland’s foreign debt has increased considerably since the 1990s due to the large trade deficits, and today the net debt accounts for a little more than 120 per cent of GDP. This means that Iceland (in net terms) owes the surrounding world values corresponding to almost 1.2 times the country’s total production.

Development aid In 2006, Iceland and Sweden increased their development aid, measured as a percentage of the gross national income (GNI), while the Danish, Finnish and Norwegian development aid decreased. However, Denmark, Norway and Sweden are among the countries in the world that contribute with the largest development aid in relation to their national income. As percentage of gross national income, Finland’s development aid is at the same level as Germany and Switzerland, and Iceland’s development aid is at the same level as United States and Italy.




De nordiska ekonomierna tillhör de ekonomier i västvärlden, som klarat sig allra bäst de senaste tio åren. De ekonomiska nyckeltalen för betalningsbalansen, utlandsskulden, de offentliga finanserna, arbetslösheten, räntan, inflationen, den ekonomiska tillväxten, genomsnittsinkomsterna och aktiekurserna är – sedda ur ett internationellt perspektiv – verkligen mycket goda i Norden. Trots globaliseringen med växande konkurrens från låglöneländerna i Östeu-ropa och Fjärran Östern, har Danmark, Finland, Norge och Sverige under senare år haft varaktiga och betydande exportöverskott. Det är bara Island som av särskilda orsaker har underskott i betalningsbalansen gentemot utlandet. Samtidigt är ar-betslösheten i de flesta av de nordiska länderna låg jämfört med det övriga Europa, och även inflationen har 2006 generellt varit lägre än i resten av Europa.

Ekonomisk tillväxt Den ekonomiska tillväxten i Danmark har de senaste 10 åren legat någorlunda i linje med Västeuropa definierat som de 13 euroländerna (Euro-13). Alla de övriga fyra nordiska länderna har haft en markant kraftigare tillväxt av bruttonationalpro-dukten (BNP). Speciellt Finland och Island har upplevt en imponerande stark till-växt av BNP. År 2006 var tillväxten i Finland så stor som 5,5 procent. Sverige hade också en god tillväxt på 4,2 procent. Den isländska tillväxten är i absolut särklass och är under perioden 1995-2006 mer än dubbelt så stor som den genomsnittliga tillväxten i Euro-13. Den isländska tillväxten har i synnerhet drivits fram av investeringarna, som har mer än tredubblats de senaste tio åren. Det är bl.a. byggandet av två nya aluminiumverk med tillhörande kraftverk, som dominerar på investeringssidan. Dessa investeringar medför stor import av maskiner och utrustning, och är en väsentlig förklaring till Islands extremt stora underskott i utrikeshandeln 2005. Även när det gäller tillväxt i den privata och den offentliga konsumtionen intar Island en ledarposition i förhållande till de övriga nordiska länderna. Sverige har haft en anmärkningsvärt låg tillväxt i den offentliga konsumtionen sedan 1995, och när det gäller den privata konsumtionen har tillväxten varit speciellt återhållsam i Danmark.

Välfärdsnivå De nordiska ländernas sammanlagda BNP år 2006 beräknas till 788 miljarder euro (PPP). Nordens sammanlagda produktion och ekonomi är därmed av samma stor-leksordning som Kanadas, trots att Kanada har 32 miljoner invånare mot bara 24,8 miljoner i Norden. Samtliga nordiska länder har en högre välfärdsnivå än euroområdet, när välfär-den mäts i BNP per capita. Norges BNP per capita ligger hela 65 procent över Euro-13-genomsnittet, och Norge är också ett av de länder i världen, som har den allra högsta levnadsstandarden. Den kraftiga ekonomiska tillväxten har gjort Island till det näst rikaste landet i Norden mätt i BNP per capita. Finland har Nordens lägsta BNP per capita, som dock ligger 9 procent över Euro-13-genomsnittet.



Betalningsbalans och status gentemot utlandet Betalningsbalansen är en redovisning av ett lands ekonomiska utbyte med utlandet under loppet av ett år. Exporten och importen av varor utgör de största posterna på intäkts- respektive utgiftssidan för betalningsbalansen. Med undantag för Island hade de nordiska länderna under 2006 överskott i den sammanlagda betalningsbalansen (bytesbalansen). Det norska valutaöverskottet är extremt stort på grund av landets intäkter genom export av olja och gas. Senare års stora överskott i betalningsbalansen i Danmark, Finland, Norge och Sverige har minskat ländernas skuld till utlandet. Norges utlandstillgångar översteg redan 1995 landets skuld, så att landet fick nettotillgångar i utlandet. 1998 kom Färöarna i samma gynnsamma situation, och 2005 skedde det även för Danmark. Så var dock inte fallet år 2006, då skulden översteg tillgångarna något. De norska utlandstillgångarna är nu uppe i ca 58 procent av BNP medan de färöiska utlandstillgångarna ligger på 34 procent. Förutom över- eller underskott i betalningsbalansen påverkas storleken av ett lands utlandsskuld och utländska tillgångar av kurserna på valuta och värdepapper. Därför ökade Finlands utlandsskuld markant, när kurserna på IT-aktier steg våldsamt i slutet på 90-talet, eftersom en stor del av dessa aktier ägdes av personer, fonder och företag i utlandet. De utländska ägarna fick därmed ett större krav på Finland. När aktiekurserna 1999-2001 sjönk drastiskt – särskilt kurserna på IT-aktier – medförde det på samma sätt en markant nedgång i Finlands nettoskuld till omvärlden. Islands utlandsskuld har sedan 90-talet ökat betydligt på grund av de stora handelsunderskotten, och nettoskulden utgör i dag drygt 120 procent av BNP. Det betyder att Islands skuld till omvärlden motsvarar nästan en och en femtedel av landets totala produktion.

Internationellt bistånd Island och Sverige ökade 2006 sitt internationella bistånd mätt i procent av bruttonationalinkomsten (BNI), medan det danska, finska och norska biståndet sjönk. Danmark, Norge och Sverige hör emellertid till de länder i världen som, i förhållande till nationalinkomsten, ger det största biståndet. Mätt i procent av bruttonationalinkomsten är Finlands internationella bistånd av samma storlek som Tyskland och Schwiz och Islands internationella bistånd av samma storlek som USA och Italien.



Table 100 Economic key figures. 2006 Ekonomiska nyckeltal. 2006


Green-land

Finland Åland Iceland Norway Sweden EU-13

Per cent of GDP Balance of pay-

ments, current account surplus 3.5 .. .. 6.5 .. -17.9 18.2 8.3 -0.2

Bytesbalans överskott

Net foreign assets, 31 Dec. 2006 -2.0 33.71) .. -12.0 .. -120.0 58.01) -8.0 ..

Utländska tillgångar, netto. 31 dec. 2006

Public balance, surplus 4.9 .. .. 2.6 .. 5.3 15.8 2.9 -2.4

Offentliga sek-torns överskott

Public gross debt, 31 Dec. 2005 35.8 .. .. 41.1 .. 28.9 47.2 49.8 70.8

Offentliga sektorns skulder 31 dec. 2005

Per cent

Unemployment 4.0 1.1 .. 7.8 2.6 2.9 3.5 5.4 7,9 Arbetslöshetstal Interest rate 3.8 .. .. 3.8 .. 9.7 4.1 3.7 3.9 Ränta

Per cent change 2005-2006

Inflation rate, consumer prices 1.9 2.0 1.6 1.3 0.9 6.8 2.5 1.5 2.2

Tillväxt i konsumentpriser

Economic growth 3.1 .. .. 2.9 2.2 2.6 2.3 2.7 1.4 Ekonomisk tillväxt Share prices index 19.1 .. .. 24.8 .. 35.9 41.4 26.5 13.0 Aktiekursindex

Effective nominal exchange rate -0.2 .. .. 0.0 .. .. 4.5 -1.7 ..

Effektiv nominell valutakursindex

Key01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat, OECD, the Danish central bank and national statistical institutes. Note: EU-13: The 13 EU-countries that have adopted the euro. Harmonized unemployment rates for Denmark, Finland, Norway and Sweden. Interest rate: 10 year government bond yields, average. Inflation rate: Per cent change from previous year in harmonized indices of consumer prices. 1) 31 Dec. 2005. Not: EU-13: De 13 EU-länder, som har infört euron. Harmoniserat arbetslöshetstal för Danmark, Finland, Norge och Sverige. Ränta: Avkastning på 10-åriga statsobligationer, genomsnitt. Tillväxt i konsumentpriser: Procentuell förändring från förra året i det harmoniserade konsumentprisindexet. 1) 31 dec. 2005.

Table 101 Gross domestic product at constant prices. Index 1995=100 Bruttonationalprodukten i fasta priser. Index 1995=100

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Index 1995=100

Denmark 111.2 115.1 115.9 116.5 116.9 119.4 123.1 127.0 Danmark Finland 120.2 126.2 129.6 131.7 134.0 139.0 143.1 150.9 Finland

Åland 128.3 130.5 130.4 127.5 131.5 134.6 .. .. Åland Iceland 121.7 127.0 132.0 131.9 135.5 145.8 156.2 160.3 Island Norway 116.0 119.8 122.2 124.0 125.3 130.1 133.6 137.5 Norge Sweden 112.4 117.2 118.5 120.9 122.9 128.0 131.7 137.2 Sverige Euro-13 110.2 114.5 116.6 117.7 118.6 121.0 122.8 126.2 Euro-13

Naac01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes.



Table 102 Gross domestic product, real annual growth Bruttonationalprodukten, årlig realtillväxt

1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Per cent

Denmark 2.8 3.2 2.2 2.6 3.5 0.7 0.5 0.4 2.1 3.1 3.2 Danmark Greenland 1.5 1.5 7.8 1.3 7.1 1.3 -1.0 -0.4 2.3 .. .. Grönland

Finland 3.7 6.1 5.2 3.9 5.0 2.6 1.6 1.8 3.7 2.9 5.5 Finland Åland 5.8 10.6 4.9 2.7 2.2 0.7 -1.5 5.6 1.6 2.2 .. Åland

Iceland 4.8 4.8 6.4 4.1 4.3 3.9 -0.1 2.7 7.6 7.2 2.6 Island Norway 5.1 5.4 2.7 2.0 3.3 2.0 1.5 1.0 3.9 2.7 2.9 Norge Sweden 1.3 2.3 3.7 4.5 4.3 1.1 2.0 1.7 4.1 2.9 4.2 Sverige Euro-13 1.5 2.6 2.8 3.0 3.8 1.9 0.9 0.8 2.0 1.5 2.7 Euro-13

Naac01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Key01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Data compiled according to ESA95. Constant prices. Not: Uppgifterna är sammanställda i enlighet med ENS95. Fasta priser.

Figure 69 Gross domestic product at constant prices. Index 1995=100 Opdaters Bruttonationalprodukten i fasta priser. Index 1995=100

100

105110

115120

125

130135

140

145150

155160

165

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Index 1995=100

Naac01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006.

Source: Eurostat and national statistical institutes.



Table 103 Gross domestic product at current prices Bruttonationalprodukten i löpande priser

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Nordic total

Million euro (PPP) 1994 100 910 82 567 592 5 280 87 868 159 745 436 961 1994 1995 100 494 82 896 576 5 113 88 622 160 670 438 371 1995 1996 106 810 87 372 620 5 534 98 775 167 833 466 943 1996 1997 113 225 96 514 717 5 925 106 115 174 900 497 396 1997 1998 117 559 103 971 753 6 400 105 191 180 981 514 856 1998 1999 126 082 109 200 784 6 798 117 702 196 065 556 630 1999

2000 135 190 118 666 801 7 205 144 347 211 884 618 093 2000 2001 139 455 124 929 802 7 564 146 937 213 629 633 316 2001 2002 140 534 128 462 807 7 600 144 561 218 447 640 411 2002 2003 139 974 123 321 834 7 608 149 394 225 098 646 229 2003 2004 146 522 131 852 860 8 309 164 594 235 645 687 781 2004 2005 154 969 136 028 896 9 063 186 782 243 235 730 973 2005 2006 166 220 149 099 .. 9 641 199 767 263 387 788 425 2006

Naac04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1980-2006. Source: Eurostat, Statistics Iceland and Statistics Åland. Note: The currency is converted from million national currency to million euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of price level differences among the Nordic countries. Not: Valutan är konverterad från miljoner nationell valuta till miljoner euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå mellan de nordiska länderna.

Figure 70 Gross domestic product in euro (PPP) per person. Index Euro-13=100 Bruttonationalprodukten per person i euro (PPP). Index Euro-13=100

90

100

110

120

130

140

150

160

170

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Index Euro-13=100

Naac04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1980-2006.

Source: Eurostat, Statistics Iceland and Statistics Åland. Note: The currency is converted from million national currency to million euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of price level differences among the Nordic countries. Not: Valutan är konverterad från miljoner nationell valuta till miljoner euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå mellan de nordiska länderna.



Table 104 Gross domestic product per person at current prices Bruttonationalprodukten per person i löpande priser

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Euro-13 Euro (PPP) per person

1980 8 300 7 500 .. 9 000 7 600 8 200 .. 1980 1981 8 900 8 400 .. 10 200 8 500 9 000 .. 1981 1982 9 900 9 300 .. 11 100 9 200 9 900 .. 1982 1983 10 600 10 000 .. 11 300 10 000 10 500 .. 1983 1984 11 700 10 900 .. 12 500 11 300 11 600 .. 1984 1985 12 700 11 700 .. 13 500 12 400 12 400 .. 1985 1986 13 500 12 400 .. 14 600 13 400 13 200 .. 1986 1987 13 800 13 200 .. 16 100 13 900 13 900 .. 1987 1988 14 600 14 300 .. 16 600 14 400 14 800 .. 1988 1989 15 400 15 800 .. 17 800 15 300 15 900 .. 1989

1990 16 200 16 400 .. 18 400 16 200 16 700 .. 1990 1991 17 200 16 000 24 516 19 100 17 500 17 200 .. 1991 1992 18 000 15 700 22 847 18 800 18 500 17 400 .. 1992 1993 18 100 15 500 20 933 18 900 19 000 17 200 .. 1993 1994 19 400 16 200 23 550 19 800 20 300 18 200 .. 1994 1995 19 200 16 200 22 878 19 100 20 300 18 200 17 200 1995 1996 20 300 17 000 24 581 20 600 22 500 19 000 17 900 1996 1997 21 400 18 800 28 325 21 900 24 100 19 800 18 800 1997 1998 22 200 20 200 29 519 23 400 23 700 20 400 19 600 1998 1999 23 700 21 100 30 558 24 500 26 400 22 100 20 500 1999

2000 25 300 22 900 31 102 25 600 32 100 23 900 21 900 2000 2001 26 000 24 100 30 958 26 500 32 600 24 000 22 600 2001 2002 26 100 24 700 30 891 26 400 31 800 24 500 23 200 2002 2003 26 000 23 700 31 699 26 300 32 700 25 100 23 400 2003 2004 27 100 25 200 32 527 28 400 35 900 26 200 24 200 2004 2005 28 600 25 900 33 626 30 600 40 400 26 900 24 900 2005 2006 30 600 28 300 .. 31 700 42 900 29 000 26 000 2006

Naac04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1980-2006. Source: Eurostat, Statistics Iceland and Statistics Åland. Note: The currency is converted from national currency to euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of price level differences among the Nordic countries. Finland: Includes Åland. Not: Valutan är konverterad från nationell valuta till euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå mellan de nordiska länderna. Finland: Inkluderar Åland.



Table 105 Supply and demand. 2006 Försörjningsbalans. 2006

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden Euro-13 Billion euro

Gross domestic product, GDP 219.5 1.3 167.9 13.0 266.9 306.0 8 407.9

Bruttonational- produkt, BNP

Imports of goods and services 107.5 0.8 63.6 6.6 76.3 132.3 3 283.9

Import av varor och tjänster

Total supply 327.0 2.1 231.5 19.6 343.2 438.3 11 691.7 Summa tillgång

Private consumption 106.7 0.7 86.2 7.8 108.5 144.6 4 782.5

Privat konsumtion

General government

consumption 56.1 0.4 35.9 3.2 51.6 82.0 1 712.5

Offentlig konsumtion

Gross capital formation 50.4 0.4 34.8 4.3 59.2 54.8 1 811.7

Brutto- investeringar

Exports of goods and services 113.9 0.6 74.5 4.2 123.9 156.8 3 385.1

Export av varor och tjänster

Total demand 327.0 2.1 231.5 19.6 343.2 438.3 11 691.7

Summa användning

Surplus:

Exports – imports 6.4 -0.2 10.9 -2.3 47.6 24.5 101.2 Överskott: Export - import

Per cent of GDP

Gross domestic product, GDP 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Bruttonational- produkt, BNP

Imports of goods and services 49.0 58.5 37.9 50.5 28.6 43.2 39.1


Total supply 149.0 158.5 137.9 150.5 128.6 143.2 139.1 Summa tillgång

Private consumption 48.6 57.4 51.4 60.1 40.7 47.3 56.9

Privat konsumtion

General government

consumption 25.5 28.5 21.4 24.6 19.3 26.8 20.4


Gross capital formation 22.9 27.0 20.7 33.2 22.2 17.9 21.5

Brutto- investeringar

Exports of goods and services 51.9 45.6 44.4 32.6 46.4 51.3 40.3


Total demand 149.0 158.5 137.9 150.5 128.6 143.2 139.1

Summa användning

Surplus:

Exports – imports 2.9 -12.9 6.5 -17.9 17.8 8.0 1.2 Överskott: Export - import

Naac01: DK, FO, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Based on current market-prices. Faroe Islands: 2003 data. Not: Baserat på löpande marknadspriser. Färöarna: 2003 års uppgifter.



Table 106 Domestic demand at constant prices Inhemsk användning i fasta priser

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Private consumption Index 1995=100 Privat

konsumtion Denmark 105.1 107.0 106.6 109.1 109.0 114.7 119.5 125.2 Danmark

Finland 108.3 111.8 113.7 116.6 123.4 126.7 134.1 136.5 Finland Iceland 133.5 139.1 135.1 133.1 141.3 151.0 170.4 178.4 Island Norway 113.5 120.4 120.8 124.4 127.1 137.1 144.1 152.6 Norge Sweden 108.8 114.7 114.0 115.2 117.7 117.7 119.5 121.6 Sverige

Euro-13 110.1 113.5 114.9 115.3 117.1 119.4 121.3 123.4 Euro-13

Public consumption



Euro-13 105.9 108.4 110.6 113.2 115.2 116.8 118.5 120.8 Euro-13

Gross fixed capital form.

Fasta brutto-investeringar


Euro-13 117.7 123.5 124.2 122.3 123.7 126.5 129.8 136.1 Euro-13 Naac01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006.


Figure 71 Public consumption at constant prices. Index 1995=100 Offentlig konsumtion i fasta priser. Index 1995=100

100

105

110

115

120

125

130

135

140

145

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Index 1995=100

Naac01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006.




Figure 72 Private consumption at constant prices. Index 1995=100 Privat konsumtion i fasta priser. Index 1995=100

100

110

120

130

140

150

160

170

180

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Index 1995=100



Figure 73 Gross fixed capital formation at constant prices. Index 1995=100 Fasta bruttoinvesteringar i fasta priser. Index 1995=100

100

125

150

175

200

225

250

275

300

325

350

375

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway Sweden

Euro-13

Index 1995=100





Table 107 Imports and exports of goods and services at constant prices Import och export av varor och tjänster i fasta priser

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Imports Index 1995=100 Import

Denmark 127.1 143.5 146.3 157.2 154.7 165.4 183.1 208.7 Danmark Finland 132.9 155.3 156.5 160.3 165.6 178.4 200.2 211.1 Finland Iceland 162.1 176.0 160.0 156.0 172.8 197.7 255.7 278.2 Island Norway 131.0 133.6 136.0 137.3 139.2 151.5 164.6 179.6 Norge Sweden 135.5 151.0 147.1 144.2 151.5 162.2 173.4 187.0 Sverige Euro-13 134.3 149.1 151.9 152.3 157.1 167.8 176.1 190.1 Euro-13

Exports Export

Denmark 126.9 143.0 147.5 153.6 152.2 155.6 166.8 182.9 Danmark Finland 146.7 172.0 175.6 180.5 177.4 192.6 206.2 228.3 Finland Iceland 123.7 128.9 138.5 143.7 146.0 158.3 169.7 160.3 Island Norway 122.8 126.7 132.2 131.8 131.6 133.0 133.9 135.8 Norge Sweden 137.8 153.6 154.4 156.2 163.3 181.5 193.5 210.3 Sverige Euro-13 131.0 147.0 152.4 155.0 156.6 167.4 174.5 188.9 Euro-13

Naac01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes.

Figure 74 Imports and exports of goods and services, per cent of GDP. 2006 Import och export av varor och tjänster, procent av BNP. 2006

0

10

20

30

40

50

60

Denmark Faroe Isl. Finland Iceland Norway Sweden Euro-13

First: Imports Second: Exports

Per cent of GDP


Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Current prices. Faroe Islands: 2003 data. Not: Löpande priser. Färöarna: 2003 års uppgifter.



Table 108 Balance of payments, net. 2006 Betalningsbalans, netto. 2006



Million euro Goods (fob) 2 320 15 9 169 -1 673 44 603 17 107 Varor (fob)

Services (fob) 5 279 -66 1 689 - 657 3 888 8 403 Tjänster (fob) Balance of goods

and services 7 599 -51 10 857 -2 329 48 491 25 510 Varu- och tjänstebalans

Labour compensation

and investment income 1 090 53 192 -1 124 -1 728 851

Löner och kapitalavkastning

Current transfers -3 506 109 -1 261 - 28 -2 147 -3 718 Löpande transfereringar

Current account surplus 5 183 111 9 788 -3 481 44 617 22 644

Betalningsbalans överskott

Capital account and financial transactions -10 056 .. -8 518 4 625 44 617 -29 130

Kapitaltransfereringar och finansiella transaktioner

Change in the foreign exchange reserve -4 873 .. 3 611 - 974 4 278 -1 165

Förändring i valutareserven

Naac09: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Bank of Finland, Central Bank of Iceland, the Swedish central bank and national statistical institutes. Note: Fob: Free on Board. Fob exports measured by value of goods at time of departure. Annual average exchange rates of euro are used to transform from national currency to euro. Faroe Islands: 2004 data. Sweden: The figures in Change in the foreign exchange reserve are included in Capital account and financial transactions. Not: fob: Free on Board. Fob-exporten beräknas till varornas värde vid tidpunkten för avsändande. Årlig genomsnittlig valutakurs för euro används vid omräkning från nationell valuta till euro. Färöarna: 2004 års uppgifter. Sverige: Siffrorna för Förändring i valutareserven ingår i”Kapitaltransfereringar och finansiella transaktioner.

Table 109 Balance of payments, current account surplus. 1990-2006 Bytesbalans överskott. 1990-2006

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden Per cent of GDP

1990 0,4 .. -5,0 -2,1 2,5 .. 1990 1991 0,9 .. -5,3 -4,0 3,7 .. 1991 1992 2,1 .. -4,6 -2,4 3,5 -2,8 1992 1993 2,8 .. -1,3 0,7 3,0 -1,3 1993 1994 1,5 .. 1,1 1,9 3,0 1,1 1994

1995 0,7 .. 4,2 0,7 3,6 3,4 1995 1996 1,4 .. 4,1 -1,8 6,9 3,5 1996 1997 0,6 .. 5,6 -1,8 6,3 4,1 1997 1998 -0,9 20,4 5,7 -6,8 -0,3 3,9 1998 1999 1,9 15,8 6,2 -6,8 5,6 4,2 1999

2000 1,4 9,3 8,7 -10,2 15,0 4,1 2000 2001 3,1 13,2 9,6 -4,3 16,1 4,4 2001 2002 2,5 10,9 10,1 1,5 12,6 5,1 2002 2003 3,4 -1,3 6,4 -4,8 12,3 7,3 2003 2004 3,1 .. 7,7 -9,8 12,7 6,8 2004

2005 3,6 .. 5,1 -16,1 15,5 7,0 2005 2006 2,4 .. 5,8 -26,7 16,7 7,4 2006

Key01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Bank of Finland, Central Bank of Iceland, the Swedish central bank and national statistical institutes.



Table 110 Foreign assets and liabilities. End of 2006 Utländska tillgångar och skulder vid slutet av 2006

Denmark Faroe Is. Finland Iceland Norway Sweden Billion national currency

Assets 3 386 9 342 4 500 3 873 6 523 Tillgångar Liabilities 3 420 6 362 5 855 2 745 6 734 Skulder

Net assets -34 3 -20 -1 355 1 128 -211 Nettotillgångar

Per cent of GDP Net assets -2 34 -12 -120 58 -8 Nettotillgångar

Naac10: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Bank of Finland, Central Bank of Iceland and national statistical institutes. Note: Faroe Islands: End of 2004 data. Norway: End of 2005 data. Not: Färöarna: Uppgifter från 31.12.2004. Norge: Uppgifter från 31.12.2005.

Figure 75 Net foreign assets by end of year. 1990-2006 Utländska tillgångar netto vid årets slut. 1990-2006

-180

-160

-140

-120

-100

-80

-60

-40

-20

0

20

40

60

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Faroe Islands

Per cent of GDP

Naac10: DK, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Bank of Finland, Central Bank of Iceland and national statistical institutes. Note: Huge fluctuations in the price of technological shares from 1999 to 2001 have affected especially Finland’s foreign debt. Not: IT-aktiernas extrema kurssvängningar under 1999-2001 har speciellt påverkat Finlands utlandsskulder.



Table 111 Government aid to developing countries. 2005 and 2006 Statligt internationellt bistånd. 2005 och 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 2005 Net disbursements in million USD 2005 Total 2 109 902 27 2 786 3 362 Totalt

Bilateral flow 1 357 597 .. 2 033 2 256 Bilateralt flöde Multilateral flow 751 305 .. 754 1 106 Multilateralt flöde

Per cent of GNI 0.81 0.46 0.18 0.94 0.94 Procent av BNI

2006 Net disbursements in million USD 2006

Total 2 234 826 40 2 946 2 967 Totalt

Bilateral flow .. .. .. .. .. Bilateralt flöde

Multilateral flow .. .. .. .. .. Multilateralt flöde

Per cent of GNI 0.80 0.39 0.27 0.89 1.03 Procent av BNI

Ofde02: DK, FI, IS, NO, SE, eight other West European countries, United States, Japan, 1980-2006. Source: OECD and national statistical institutes. Note: Preliminary data for 2006. GNI = Gross national income. Amounts and exchange rates are in current prices. Per cent of GNI may deviate from national figures since the OECD counts amounts committed at the time of issue and not amounts actually drawn by the end of the year. The breakdown of multi- and bilateral flow may also deviate from national figures, as administration and combined multi/bilateral flow is counted as bilateral flow by the OECD. Not: Preliminära uppgiftar för 2006. BNI = Bruttonationalinkomsten. Belopp och växelkurser är i löpande priser. Procent av BNI kan avvika från nationella uppgifter då OECD räknar avsatta medel från tidpunkten för anslag och inte faktiskt utbetalade belopp vid årets utgång. Uppdelningen i bilaterala och multilaterala flöden kan också avvika från nationella uppgifter eftersom administration och kombinerade bi-/multilaterala flöden räknas som bilaterala flöden av OECD.

Figure 76 Government aid to developing countries, per cent of GNI Statligt internationellt bistånd, procent av BNI

0.0

0.2

0.4

0.6

0.8

1.0

1.2

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Percentage of gross national income (GNI)

Ofde02: DK, FI, IS, NO, SE, eight other West European countries, United States, Japan, 1980-2006.

Source: OECD, Icelandic International Development Agency and national statistical institutes. Note: GNI = Gross national income. Not: BNI = Bruttonationalinkomsten.



Table 112 Bilateral government aid to developing countries by purpose. 2005 Bilateralt statligt bistånd till utvecklingsländer efter ändamål. 2005

Denmark Finland Norway Sweden Per cent of total bilateral commitments

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Education 7.4 7.1 9.5 4.9 Utbildning

Health 5.6 4.0 7.7 4.8 Hälsa Population 0.9 1.0 2.1 4.1 Befolkning

Water supply and sanitation 10.3 6.2 2.1 3.0 Vattenförsörjning och sanitär utrustning

Government and civil society 13.9 16.2 16.1 16.2 Staten och det civila samhället Other social

infrastructure/service 3.1 2.0 5.5 3.4 Annan social infrastruktur/service

Transport and communications 10.5 1.4 0.6 2.6 Transport och kommunikation Energy 4.1 7.0 4.7 1.3 Energi

Other economic infrastructure 0.2 0.8 2.6 2.0 Annan ekonomisk infrastruktur

Agriculture 13.2 6.2 4.0 2.9 Jordbruk Industry, mining and

construction 5.1 0.8 0.7 1.2 Industri, gruvdrift och byggande

Trade and tourism 0.0 0.3 0.8 0.8 Handel och turism Multi-sector 10.2 16.6 10.5 7.2 Multisektor

Programme assistance 1.3 1.6 4.1 4.3 Biståndsprogram Debt relief 3.8 0.2 0.1 2.3 Skuldavskrivning

Emergency aid 2.2 21.6 20.3 17.9 Katastrofhjälp Administrative expenses 1.6 3.8 6.8 5.6 Administrativa kostnader

Unspecified 6.5 3.2 1.9 15.3 Ospecificerat

Ofde03: DK, FI, NO, SE, 2005. Source: The DAC journal Development Co-operation Report 2006, OECD.

Utrikeshandel


Foreign trade

The Nordic countries are small, open economies and foreign trade constitutes an important part of the economic activity. The foreign trade with goods, measured as the average of imports and exports, amounts to more than one fourth of the GDP in the Nordic countries. Except for the Faroe Islands, Greenland and Iceland, all the Nordic countries have a surplus in their balance of trade 2006. Every year since 1990, Denmark, Finland, Norway and Sweden have all had considerably greater exports than imports. It has been possible to maintain a large export surplus despite increasing competition from Eastern Europe and the Far East and despite recent years’ economic upswing in the Nordic countries with increased consumption and imports. The recent years’ very drastic economic upswing in Iceland has made imports grow much faster than exports. The result has been a fast growing trade deficit in Iceland.

Intra-Nordic trade The trade between the Nordic countries is quite considerable. About one fifth of the countries’ foreign trade is trade with other Nordic countries. The total population of the Nordic countries of 25.0 million people makes them to a far greater extent dependent on each other with respect to exports and imports, compared to, e.g. Germany with a population of 83 million people. Swedish exports to the other Nordic countries account for a considerably higher share than combined Swedish exports to Germany and France – despite the fact that the total population of Ger-many and France is 146 million people, while Denmark, Finland, Iceland and Norway only have a total population of 15 million. In recent years, an increasing proportion of total exports from both Denmark and Sweden have gone to the other Nordic countries. In 2006, 23-24 per cent of the total exports from these two countries went to other Nordic countries. Other Nordic countries account for 15 per cent of Finnish exports, 12 per cent of Norwegian exports and only 9 per cent of the total exports in Iceland.

Extra-Nordic trade In the Nordic countries’ exports to non-Nordic countries the main trading partners are the United Kingdom, Germany, Netherlands and the United States. In addition, a considerable proportion of exports from the Faroe Islands, Greenland and Iceland goes to fish-eating Spain. Today, Russia is one of Finland’s most important export market. Consequently, 10 per cent of Finnish exports went to Russia in 2006. In 2006, 4 per cent of the Finnish exports went to the Baltic countries Estonia, Latvia and Lithuania, this is a much higher level compared to the other Nordic countries.

Exports A common characteristic in the exports of the Nordic countries is a concentration on a few products. The exports of Greenland and the Faroe Islands are entirely dominated by fish and fish products, to a lesser extent in Iceland where aluminium exports also contribute significantly. Oil and gas is the predominant product ex-ported by Norway, and Finnish exports are dominated by wood, paper and paper products and telecommunication equipment. Danish and Swedish exports are more equally distributed on different products, with processed food, pharmaceuticals and

Foreign trade


chemical products as the major Danish export products and cars, wood, paper products, and telecommunication equipment as predominant in Swedish exports.

Imports Germany is completely dominant when it comes to Nordic imports. However, the Nordic countries also have considerable imports from the Netherlands and the United Kingdom. As something quite new, China is now also among the countries from which the Nordic countries buy goods for large amounts of money. Iceland imports a lot from the United States, and Finland from Russia.

Utrikeshandel

De nordiska länderna är små och öppna ekonomier och utrikeshandeln är en viktig del av den ekonomiska verksamheten. Utrikesvaruhandel, uttryckt som ett medelvärde av import och export, uppgår till mer än en fjärdedel av de nordiska ländernas BNP. Alla nordiska länder utom Färöarna, Grönland och Island har ett överskott i sin handelsbalans 2006. Sedan 1990 har Danmark, Finland, Norge och Sverige varje år haft en betydligt större export än import. De stora exportöverskotten har kunnat upprätthållas trots växande konkurrens från Östeuropa och Fjärran Östern och trots senare års ekono-miska uppgång i Norden med stigande konsumtion och import. Senare års mycket kraftiga ekonomiska uppsving på Island har fått importen att öka långt snabbare än exporten. Resultatet har varit ett starkt stigande handelsunderskott på Island.

Inomnordisk handel Den inomnordiska handeln är tämligen omfattande. Ungefär en femtedel av utri-keshandeln sker med andra nordiska länder. De nordiska länderna med tillsammans 25,0 miljoner invånare är export- och importmässigt mer beroende av varandra än t. ex. av Tyskland med 83 miljoner invånare. Sveriges export till övriga Norden är väsentligt större än den svenska exporten till Tyskland och Frankrike tillsammans trots att den sammanlagda folkmängden i Tyskland och Frankrike är hela 146 mil-joner, medan summan av invånarantalet i Danmark, Finland, Island och Norge endast uppgår till 15 miljoner. Under senare år har en ökande andel av den totala exporten från både Danmark och Sverige gått till det övriga Norden. År 2006 gick 23-24 procent av de två län-dernas samlade export till andra nordiska länder. För Finlands del uppgår exporten till det övriga Norden till 15 procent, för Norges del till 12 procent, och för Islands del endast till 9 procent av den totala exporten.

Utomnordisk handel De viktigaste utomnordiska avsättningsmarknaderna är Storbritannien, Tyskland, Nederländerna och USA. Dessutom går en betydande del av exporten från Färöar-na, Grönland och Island till det fiskätande Spanien. Ryssland är i dag en av Fin-lands största exportmarknader. År 2006 gick 10 procent av den finländska exporten till Ryssland. 4 procent av Finlands export gick 2006 till de baltiska länderna Est-land, Lettland och Litauen, vilket är mycket mera jämfört med de andra nordiska länderna.

Utrikeshandel


Export Gemensamt för de nordiska ländernas export är koncentrationen på ett begränsat antal produkter. Grönlands och Färöarnas export domineras helt av fisk och fisk-produkter, något som också, om än mindre uttalat, gäller Island, vars aluminium-export bidrar med en försvarlig del av exporten. Norges export domineras av olja och gas, Finlands av trävaror, papper och pappersvaror samt telekomutrustning. Dansk och svensk export är mer jämnt fördelad på ett antal huvudsakliga exportva-ror, i Danmarks fall livsmedelsprodukter, mediciner och kemiska produkter och i Sveriges fall bilar, trävaror, pappersprodukter och telekomutrustning.

Import Tyskland dominerar helt de nordiska ländernas import. Norden har emellertid ock-så en betydande import från Nederländerna och Storbritannien. Nytt är att även Kina nu kan räknas till de länder som Norden köper varor från för betydande sum-mor. Island importerar mycket från USA och Finland från Ryssland. Figure 77 Extra-Nordic exports and imports of goods. 1990-2006 Utomnordisk export och import av varor. 1990-2006

0

50

100

150

200

250

300

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Export

Import

1 000 million euro

Fotr49: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average. Exports: Fob. Imports: Cif. Includes Denmark, Faroe Islands, Greenland, Finland (Åland inclusive), Iceland, Norway and Sweden. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt. Export: Fob. Import: Cif. Inkluderar Danmark, Färöarna, Grönland, Finland (inklusive Åland), Island, Norge och Sverige.

Foreign trade


Table 113 Exports to other Nordic countries and to the Baltics. 1996 and 2006 Export till de övriga nordiska länderna och till Baltikum. 1996 och 2006

Denmark Faroe Islands Greenland Finland 1996 2006 1996 2006 1996 2006 1996 2006

Exports to: Million euro Nordic total 9 005.2 17 858.5 140.7 173.0 261.9 287.0 5 399.3 9 417.5

Denmark . . 93.0 71.0 254.2 280.3 982.9 1 305.2 Faroe Islands 166.9 294.4 . . 0.0 0.5 0.3 1.2

Greenland 283.2 364.4 1.3 3.8 . . 0.3 3.5 Finland 1 113.5 2 231.5 2.3 3.8 0.0 0.1 . . Iceland 182.1 375.8 11.0 20.8 4.6 5.1 25.8 51.8 Norway 2 652.8 4 146.6 31.3 69.8 2.9 1.0 923.7 1 598.9 Sweden 4 606.8 10 445.7 1.8 3.8 0.2 0.0 3 466.2 6 456.9

Baltics total 295.0 885.4 2.7 7.0 0.0 0.0 1 198.4 2 612.2

Estonia 78.9 241.7 0.0 0.8 0.0 0.0 886.1 1 773.0 Latvia 76.0 247.8 0.8 2.5 0.0 0.0 187.4 468.6

Lithuania 140.1 396.0 1.8 3.6 0.0 0.0 125.0 370.6

Exports to: Per cent of total exports Nordic total 21.9 24.4 37.6 30.6 88.8 88.6 16.7 15.3

Denmark . . 24.8 12.6 86.2 86.5 3.0 2.1 Faroe Islands 0.4 0.4 . . 0.0 0.1 0.0 0.0

Greenland 0.7 0.5 0.4 0.7 . . 0.0 0.0 Finland 2.7 3.0 0.6 0.7 0.0 0.0 . . Iceland 0.4 0.5 2.9 3.7 1.6 1.6 0.1 0.1 Norway 6.5 5.7 8.4 12.3 1.0 0.3 2.9 2.6 Sweden 11.2 14.2 0.5 0.7 0.1 0.0 10.7 10.5

Baltics total 0.7 1.2 0.7 1.2 0.0 0.0 3.7 4.2

Estonia 0.2 0.3 0.0 0.1 0.0 0.0 2.7 2.9 Latvia 0.2 0.3 0.2 0.4 0.0 0.0 0.6 0.8

Lithuania 0.3 0.5 0.5 0.6 0.0 0.0 0.4 0.6 Fotr44: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average, fob. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, fob.

Figure 78 Exports. Index 1990=100 Export. Index 1990=100

60100140180220260300340380420

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark GreenlandFaroe Islands

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Index 1990=100


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Indices based on export in current prices in million euro. Not: Index baserat på exporten i löpande priser i miljoner euro.

Utrikeshandel


Iceland Norway Sweden

1996 2006 1996 2006 1996 2006 Million euro Export till:

206.1 278.5 6 489.7 11 593.2 13 389.4 26 265.7 Norden totalt 108.9 96.9 1 771.1 3 413.8 4 196.0 8 042.9 Danmark

6.3 32.9 48.1 113.0 6.8 23.5 Färöarna 1.0 4.8 26.6 19.1 0.5 84.0 Grönland

14.4 9.0 875.0 1 513.4 3 447.9 7 016.7 Finland . . 208.8 286.3 111.1 400.6 Island

56.1 109.8 . . 5 627.2 10 698.0 Norge 19.4 25.1 3 560.2 6 247.5 . . Sverige

2.1 41.5 122.8 393.7 484.8 1 710.9 Baltikum totalt 0.5 1.3 23.4 103.0 207.0 921.2 Estland 0.6 2.6 57.3 183.7 163.4 365.2 Lettland 1.0 37.6 42.1 107.0 114.5 424.6 Litauen

Per cent of total exports Export till:

13.7 10.1 16.6 11.9 20.4 22.8 Norden totalt 7.2 3.5 4.5 3.5 6.4 7.0 Danmark 0.4 1.2 0.1 0.1 0.0 0.0 Färöarna 0.1 0.2 0.1 0.0 0.0 0.1 Grönland 1.0 0.3 2.2 1.6 5.3 6.1 Finland

. . 0.5 0.3 0.2 0.3 Island 3.7 4.0 . . 8.6 9.3 Norge 1.3 0.9 9.1 6.4 . . Sverige

0.1 1.5 0.3 0.4 0.7 1.5 Baltikum totalt 0.0 0.0 0.1 0.1 0.3 0.8 Estland 0.0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.3 Lettland 0.1 1.4 0.1 0.1 0.2 0.4 Litauen

Figure 79 The Nordic countries exports to other Nordic countries. 1990-2006 De nordiska ländernas export till de övriga nordiska länderna. 1990-2006

8

10

12

14

16

18

20

22

24

26

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent of total exports


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Indices based on export in million euro. Not: Index baserat på exporten i miljoner euro.

Foreign trade


Table 114 Imports from other Nordic countries and from the Baltics. 1996 and 2006 Import från de övriga nordiska länderna och från Baltikum. 1996 och 2006


Imports from: Million euro Nordic total 7 694.1 14 914.6 223.5 459.6 300.1 385.4 4 827.3 8 883.0

Denmark . . 116.7 202.3 248.5 265.0 863.2 1 737.2 Faroe Islands 108.0 130.4 . . 0.1 0.2 2.4 1.3

Greenland 224.9 293.2 0.0 6.8 . . 0.3 0.2 Finland 994.0 1 525.2 3.2 5.7 1.4 2.2 . . Iceland 119.9 92.7 7.5 23.6 0.6 1.4 15.2 12.5 Norway 1 830.2 3 136.2 78.0 176.3 43.1 8.2 1 005.6 1 709.6 Sweden 4 417.0 9 737.0 18.1 45.0 6.5 108.4 2 940.6 5 422.2

Baltics total 207.7 756.0 0.4 4.9 0.0 0.5 346.9 1 496.2

Estonia 59.0 215.3 0.4 1.6 0.0 0.1 290.7 1 270.2 Latvia 59.1 237.1 0.0 0.2 0.0 0.1 28.7 131.3

Lithuania 89.6 303.6 0.0 3.0 0.0 0.3 27.5 94.8

Imports from: Per cent of total imports Nordic total 21.4 22.0 62.8 64.3 80.2 76.6 19.6 16.1

Denmark . . 32.8 28.3 66.4 52.7 3.5 3.1 Faroe Islands 0.3 0.2 . . 0.0 0.0 0.0 0.0

Greenland 0.6 0.4 0.0 0.9 . . 0.0 0.0 Finland 2.8 2.2 0.9 0.8 0.4 0.4 . . Iceland 0.3 0.1 2.1 3.3 0.2 0.3 0.1 0.0 Norway 5.1 4.6 21.9 24.7 11.5 1.6 4.1 3.1 Sweden 12.3 14.3 5.1 6.3 1.7 21.5 11.9 9.8

Baltics total 0.6 1.1 0.1 0.7 0.0 0.1 1.4 2.7

Estonia 0.2 0.3 0.1 0.2 0.0 0.0 1.2 2.3 Latvia 0.2 0.3 0.0 0.0 0.0 0.0 0.1 0.2

Lithuania 0.2 0.4 0.0 0.4 0.0 0.1 0.1 0.2

Fotr43: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average, cif. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, cif.

Figure 80 Imports. Index 1990=100 Import. Index 1990=100

4080

120160200240280320360400

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

SwedenNorway

Iceland

Finland

Faroe Islands

Greenland

Denmark

Index 1990=100


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Indices based on import in current prices million euro. Not: Index baserat på importen i löpande priser i miljoner euro.

Utrikeshandel


Iceland Norway Sweden 1996 2006 1996 2006 1996 2006

Million euro Import från: 495.4 1 073.9 7 766.6 12 990.7 11 055.0 23 590.5 Norden totalt 136.0 299.6 2 091.0 3 525.3 3 961.1 9 232.6 Danmark

2.3 12.7 18.2 57.4 1.3 2.9 Färöarna 0.8 4.7 6.2 6.0 0.4 1.6 Grönland

26.8 67.6 969.5 1 636.2 2 966.4 5 742.7 Finland . . 62.3 100.4 23.8 22.5 Island

220.2 346.5 . . 4 102.0 8 588.1 Norge 109.3 342.8 4 619.4 7 665.5 . . Sverige

6.3 165.0 94.0 681.7 691.0 1 756.6 Baltikum totalt 2.3 40.0 34.6 251.6 313.4 757.1 Estland 2.6 37.0 43.5 153.1 304.2 356.7 Lettland 1.4 88.0 15.9 277.0 73.4 642.8 Litauen

Per cent of total imports Import från:

30.4 21.8 27.7 25.4 21.8 24.0 Norden totalt 8.4 6.1 7.5 6.9 7.8 9.4 Danmark 0.1 0.3 0.1 0.1 0.0 0.0 Färöarna 0.1 0.1 0.0 0.0 0.0 0.0 Grönland 1.6 1.4 3.5 3.2 5.8 5.9 Finland

. . 0.2 0.2 0.0 0.0 Island 13.5 7.0 . . 8.1 8.7 Norge

6.7 7.0 16.5 15.0 . . Sverige

0.4 3.4 0.3 1.3 1.4 1.8 Baltikum totalt 0.1 0.8 0.1 0.5 0.6 0.8 Estland 0.2 0.8 0.2 0.3 0.6 0.4 Lettland 0.1 1.8 0.1 0.5 0.1 0.7 Litauen

Figure 81 The Nordic countries imports from other Nordic countries. 1990-2006 De nordiska ländernas import från de övriga nordiska länderna. 1990-2006

14

16

18

20

22

24

26

28

30

32

34

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent of total imports


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Indices based on import in million euro. Not: Index baserat på importen i miljoner euro.

Foreign trade


Figure 82 Nordic exports to selected countries as per cent of total exports. 2006 Nordisk export till vissa länder i procent av total export. 2006

19%

49%

5%

5%

9%

13%

Nordic countries - 19%

EU-15 (excl. DK,SE and FI) - 49%

EU-10 (new EU-members) - 5%

Other Europe - 5%

United States and Canada - 9%

Rest of the world - 13%


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland.

Table 115 Nordic exports to and imports from selected countries. 1996 and 2006 Nordisk export till och import från vissa länder och regioner. 1996 och 2006


Exports to: Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Nordic countries 21.9 24.4 37.6 30.6 88.8 88.6 16.7 15.3 EU-15 (excl. DK, FI, SE) 51.6 46.7 51.3 53.8 4.1 10.2 40.2 36.3

10 new EU-countries 3.4 5.3 0.7 2.0 0.0 0.0 6.5 8.0 Russia 1.5 1.8 0.6 3.1 0.0 0.0 6.1 10.1

Other Europe 2.7 2.3 0.2 1.0 0.0 0.0 2.9 3.6 USA and Canada 4.4 7.7 2.3 2.2 0.3 0.3 8.5 7.4

Other America 1.7 1.4 0.1 0.1 0.0 0.0 1.6 2.3 Japan 3.3 2.0 3.5 3.3 4.4 0.2 2.6 1.6 DAEs 3.4 3.0 1.9 0.1 0.2 0.8 6.0 2.6 China 0.6 1.3 0.2 2.0 0.0 0.0 1.5 3.2 India 0.4 0.4 0.0 0.0 0.0 0.0 0.5 0.5

Rest of the world 5.1 3.9 1.8 1.9 2.1 0.0 7.0 9.1

Imports from: Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0

Nordic countries 21.4 22.0 62.8 64.3 80.2 76.6 19.6 16.1 EU-15 (excl. DK, FI, SE) 56.1 50.5 26.2 20.2 7.8 7.5 43.3 36.3

10 new EU-countries 0.9 1.6 0.8 0.2 0.1 0.1 7.3 14.1 Russia 5.1 3.4 2.1 1.4 6.4 1.9 7.9 4.3

Other Europe 1.7 1.4 0.8 2.3 0.2 0.4 1.9 2.8 USA and Canada 1.8 5.2 0.9 2.8 0.5 1.6 1.5 7.4

Other America 0.4 0.6 0.2 0.3 0.1 0.1 0.2 0.3 Japan 2.2 0.9 2.6 2.2 2.5 1.0 5.2 2.9 DAEs 2.8 3.3 0.9 1.8 1.0 0.6 3.1 4.2 China 2.5 2.6 1.6 1.7 0.8 7.9 4.7 3.5 India 2.8 5.5 1.0 2.1 0.2 1.8 3.2 6.3

Rest of the world 2.2 3.0 0.2 0.8 0.1 0.4 2.1 1.9 Fotr49: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: DAEs (Dynamic Asian Economies): Hong Kong, Malaysia, Singapore, South Korea, Taiwan and Thailand. Not: DAE-länderna (Dynamiska asiatiska ekonomier): Hongkong, Malaysia, Singapore, Sydkorea, Taiwan och Thailand.

Utrikeshandel


Figure 83 Nordic imports from selected countries as per cent of total imports. 2006 Nordisk import från vissa länder i procent av total import. 2006

22%

6%

7%

5%

44%

15%

Nordic countries - 22%

EU-15 (excl. DK,SE and FI) - 44%

EU-10 (new EU-members) - 6%

Other Europe - 7%

United States and Canada - 5%

Rest of the world - 15%


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland.

Iceland Norway Sweden 1996 2006 1996 2006 1996 2006

Per cent Export till: 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt 13.7 10.1 16.6 11.9 20.4 22.8 Norden 52.9 63.6 60.8 68.3 44.8 40.7 EU-15 (exkl. DK, FI, SE)

1.0 1.9 0.6 0.7 0.9 1.7 De 10 nya EU-länderna 13.1 11.4 11.3 8.8 9.4 10.5 Ryssland

3.7 0.4 1.8 1.0 2.1 2.0 Övriga Europa 0.1 1.1 0.4 1.4 1.7 1.9 USA och Kanada 0.0 0.0 0.1 0.3 0.6 0.9 Övriga Amerika 9.8 2.1 1.9 1.0 3.2 1.6 Japan 2.1 0.7 2.2 1.9 4.6 2.3 DAE-länderna 0.8 3.0 2.0 1.4 6.1 7.7 Kina 0.6 2.6 1.5 2.3 3.1 4.9 Indien 2.1 3.1 0.8 1.0 3.1 3.0 Övriga världen

Import från:

100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt 30.4 21.8 27.7 25.4 21.8 24.0 Norden 39.6 37.1 42.6 38.6 55.5 47.4 EU-15 (exkl. DK, FI, SE)

2.9 6.1 1.5 5.0 3.0 6.8 De 10 nya EU-länderna 2.5 0.3 1.6 2.4 0.7 3.5 Ryssland 1.7 3.5 1.9 2.6 2.3 2.4 Övriga Europa

10.4 15.7 8.8 8.0 6.4 3.8 USA och Kanada 0.6 1.9 2.4 2.5 1.2 1.5 Övriga Amerika 4.0 4.1 4.6 2.7 2.4 2.0 Japan 3.0 2.2 4.1 4.0 3.2 3.2 DAE-länderna 1.3 5.3 1.9 5.7 0.7 3.2 Kina 0.3 0.4 0.3 0.4 0.3 0.4 Indien 3.2 1.6 2.5 2.7 2.4 1.8 Övriga världen

Foreign trade


Table 116 Trade balance of goods. 1990 and 2006 Handelsbalans för varor. 1990 och 2006

Denmark Faroe Is. Greenland Finland Iceland Norway Sweden 1990 Million euro 1990

Exports 28 973.4 327.5 354.9 20 832.0 1 246.8 26 560.3 45 191.9 Export Imports 26 022.8 264.7 350.0 21 181.5 1 300.7 21 340.5 43 067.0 Import

Net exports 2 950.6 62.8 5.0 -349.4 -53.9 5 219.8 2 124.9 Nettoexport

2006 2006 Exports 73 310.6 565.4 324.1 61 489.2 2 767.4 97 260.9 115 370.8 Export Imports 67 943.9 715.2 503.1 55 252.6 4 926.3 51 140.8 98 156.2 Import

Net exports 5 366.7 - 149.9 - 179.0 6 236.6 -2 158.9 46 120.0 17 214.6 Nettoexport

Fotr49: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average. Import cif and export fob. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt. Import cif och export fob.

Figure 84 Trade balance of goods as per cent of GDP. 1990-2006 Handelsbalans för varor i procent av BNP. 1990-2006

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Export surplus as per cent of GDP

Fotr41-42: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Naac01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes, National Board of Customs, Finland, and Eurostat.

Utrikeshandel


Table 117 Exports by country. 2006 Export, fördelning på länder. 2006


Greenland Finland Iceland Norway Sweden

Million euro Total 73 310.6 565.4 324.1 61 489.2 2 767.4 97 260.9 115 370.8 Totalt

Denmark . 71.0 280.3 1 305.2 96.9 3 413.8 8 042.9 Danmark Faroe Islands 294.4 . 0.5 1.2 32.9 113.0 23.5 Färöarna

Greenland 364.4 3.8 . 3.5 4.8 19.1 84.0 Grönland Finland 2 231.5 3.8 0.1 . 9.0 1 513.4 7 016.7 Finland Iceland 375.8 20.8 5.1 51.8 . 286.3 400.6 Island Norway 4 146.6 69.8 1.0 1 598.9 109.8 . 10 698.0 Norge Sweden 10 445.7 3.8 0.0 6 456.9 25.1 6 247.5 . Sverige Austria 561.5 0.0 0.0 470.6 5.7 263.5 1 101.1 Österrike

Belgium and Luxembourg 1 131.9 1.1 0.0 1 451.7 54.9 2 472.1 5 388.2

Belgien och Luxemburg

France 3 422.6 54.2 0.1 2 064.9 93.8 8 036.8 5 762.5 Frankrike Germany 12 361.1 31.8 3.4 6 945.9 414.4 11 973.3 11 432.6 Tyskland

Greece 567.7 8.2 0.0 322.2 25.3 155.7 602.1 Grekland Ireland 968.4 1.9 0.0 229.4 13.8 1 718.0 678.0 Irland

Italy 2 444.7 13.6 0.0 1 955.1 20.9 3 066.1 3 915.3 Italien Netherlands 3 656.6 5.5 0.3 3 155.8 459.6 9 985.6 5 551.9 Nederländerna

Portugal 491.3 0.4 0.0 200.1 62.2 608.0 574.9 Portugal Spain 2 132.6 43.4 22.9 1 530.6 176.2 2 104.6 3 575.6 Spanien

United Kingdom 6 481.3 144.2 6.2 4 000.4 432.5 26 022.7 8 330.8 Storbritannien Switzerland 657.2 0.0 0.0 665.0 67.0 267.3 1 044.3 Schweiz

Estonia 241.7 0.8 0.0 1 773.0 1.3 103.0 921.2 Estland Latvia 247.8 2.5 0.0 468.6 2.6 183.7 365.2 Lettland

Lithuania 396.0 3.6 0.0 370.6 37.6 107.0 424.6 Litauen Poland 1 495.0 4.5 0.0 1 252.4 21.7 864.6 2 373.7 Polen

Czech Republic 704.6 0.0 0.0 322.9 1.0 758.0 697.0 Tjeckien Hungary 389.0 0.0 0.0 419.8 2.4 29.7 491.5 Ungern

Russian Fed. 1 308.3 17.5 0.0 6 220.3 53.1 676.6 1 928.2 Ryssland Other Europe 1 400.2 5.6 0.0 1 803.7 22.3 974.1 2 796.5 Övriga Europa

Egypt 100.5 0.0 0.0 239.5 0.1 33.8 413.8 Egypten South Africa 177.1 0.0 0.0 536.7 1.8 92.7 674.4 Sydafrika OPEC-Africa 153.2 6.4 0.0 223.6 43.8 68.6 428.1 OPEC-Afrika Other Africa 304.3 0.6 0.0 425.5 1.8 307.3 935.0 Övriga Afrika

United States 4 885.4 3.5 1.0 4 012.1 300.4 5 564.7 10 885.4 USA Canada 745.5 8.9 0.0 526.3 15.9 3 013.2 1 231.3 Kanada

Brazil 249.8 0.0 0.0 428.5 1.9 253.0 729.2 Brasilien OPEC-America 42.5 0.0 0.0 81.1 0.0 36.0 119.5 OPEC-Amerika Other America 714.1 0.4 0.0 934.4 9.2 695.6 1 512.9 Övriga Amerika

China 939.0 11.3 0.0 1 974.0 31.4 1 360.1 2 244.3 Kina India 271.5 0.0 0.0 327.8 0.6 266.7 1 068.3 Indien Israel 119.6 0.1 0.0 179.6 0.7 69.6 278.6 Israel

Japan 1 495.1 18.4 0.6 1 012.4 57.2 950.3 1 821.2 Japan OPEC-Asia 697.1 0.0 0.0 2 326.4 31.9 402.1 2 455.7 OPEC-Asien

DAEs 2 211.1 0.5 2.5 1 574.9 20.0 1 809.0 2 649.3 DAE-länderna Other Asia 504.2 0.3 0.0 1 086.8 0.4 164.6 1 371.8 Övriga Asien

Australia 565.6 0.0 0.0 433.4 3.0 154.1 1 553.4 Australien Other Oceania 131.7 0.0 0.0 70.5 0.6 55.6 148.1 Övriga Oceanien

Unknown 85.6 3.1 0.0 55.5 0.0 0.0 629.7 Okänt Fotr44: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average, fob. For country aggregations, see page 301. Exports by country follow the Eurostat geonomenclature for 2000. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, fob. För grupperingar av länder, se sidan 301. Export per land följer Eurostats geonomenklatur för år 2000.

Foreign trade


Table 118 Exports by country. 2006 Export, fördelning på länder. 2006



Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt

Denmark . 12.6 86.5 2.1 3.5 3.5 7.0 Danmark Faroe Islands 0.4 . 0.1 0.0 1.2 0.1 0.0 Färöarna

Greenland 0.5 0.7 . 0.0 0.2 0.0 0.1 Grönland Finland 3.0 0.7 0.0 . 0.3 1.6 6.1 Finland Iceland 0.5 3.7 1.6 0.1 . 0.3 0.3 Island Norway 5.7 12.3 0.3 2.6 4.0 . 9.3 Norge Sweden 14.2 0.7 0.0 10.5 0.9 6.4 . Sverige Austria 0.8 0.0 0.0 0.8 0.2 0.3 1.0 Österrike

Belgium and Luxembourg 1.5 0.2 0.0 2.4 2.0 2.5 4.7


France 4.7 9.6 0.0 3.4 3.4 8.3 5.0 Frankrike Germany 16.9 5.6 1.0 11.3 15.0 12.3 9.9 Tyskland

Greece 0.8 1.5 0.0 0.5 0.9 0.2 0.5 Grekland Ireland 1.3 0.3 0.0 0.4 0.5 1.8 0.6 Irland

Italy 3.3 2.4 0.0 3.2 0.8 3.2 3.4 Italien Netherlands 5.0 1.0 0.1 5.1 16.6 10.3 4.8 Nederländerna

Portugal 0.7 0.1 0.0 0.3 2.2 0.6 0.5 Portugal Spain 2.9 7.7 7.1 2.5 6.4 2.2 3.1 Spanien

United Kingdom 8.8 25.5 1.9 6.5 15.6 26.8 7.2 Storbritannien Switzerland 0.9 0.0 0.0 1.1 2.4 0.3 0.9 Schweiz

Estonia 0.3 0.1 0.0 2.9 0.0 0.1 0.8 Estland Latvia 0.3 0.4 0.0 0.8 0.1 0.2 0.3 Lettland

Lithuania 0.5 0.6 0.0 0.6 1.4 0.1 0.4 Litauen Poland 2.0 0.8 0.0 2.0 0.8 0.9 2.1 Polen


Russian Fed. 1.8 3.1 0.0 10.1 1.9 0.7 1.7 Ryssland Other Europe 1.9 1.0 0.0 2.9 0.8 1.0 2.4 Övriga Europa


United States 6.7 0.6 0.3 6.5 10.9 5.7 9.4 USA Canada 1.0 1.6 0.0 0.9 0.6 3.1 1.1 Kanada

Brazil 0.3 0.0 0.0 0.7 0.1 0.3 0.6 Brasilien OPEC-America 0.1 0.0 0.0 0.1 0.0 0.0 0.1 OPEC-Amerika Other America 1.0 0.1 0.0 1.5 0.3 0.7 1.3 Övriga Amerika

China 1.3 2.0 0.0 3.2 1.1 1.4 1.9 Kina India 0.4 0.0 0.0 0.5 0.0 0.3 0.9 Indien Israel 0.2 0.0 0.0 0.3 0.0 0.1 0.2 Israel

Japan 2.0 3.3 0.2 1.6 2.1 1.0 1.6 Japan OPEC-Asia 1.0 0.0 0.0 3.8 1.2 0.4 2.1 OPEC-Asien

DAEs 3.0 0.1 0.8 2.6 0.7 1.9 2.3 DAE-länderna Other Asia 0.7 0.1 0.0 1.8 0.0 0.2 1.2 Övriga Asien

Australia 0.8 0.0 0.0 0.7 0.1 0.2 1.3 Australien Other Oceania 0.2 0.0 0.0 0.1 0.0 0.1 0.1 Övriga Oceanien


Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: For country aggregations, see page 301. Imports by country follow the Eurostat geonomenclature for 2000. Not: För grupperingar av länder, se sidan 301. Import per land följer Eurostats geonomenklatur för år 2000.

Utrikeshandel


Table 119 Imports by country. 2006 Import, fördelning på länder. 2006



Million euro Total 67 943.9 715.2 503.1 55 252.6 4 926.3 51 140.8 98 156.2 Totalt

Denmark . 202.3 265.0 1 737.2 299.6 3 525.3 9 232.6 Danmark Faroe Islands 130.4 . 0.2 1.3 12.7 57.4 2.9 Färöarna

Greenland 293.2 6.8 . 0.2 4.7 6.0 1.6 Grönland Finland 1 525.2 5.7 2.2 . 67.6 1 636.2 5 742.7 Finland Iceland 92.7 23.6 1.4 12.5 . 100.4 22.5 Island Norway 3 136.2 176.3 8.2 1 709.6 346.5 . 8 588.1 Norge Sweden 9 737.0 45.0 108.4 5 422.2 342.8 7 665.5 . Sverige Austria 745.3 3.5 0.3 486.3 28.7 409.9 1 009.2 Österrike

Belgium and Luxembourg 2 522.6 6.2 2.6 1 248.3 159.4 1 234.7 4 662.1


France 3 004.6 16.8 3.9 1 810.5 193.3 2 013.1 4 649.9 Frankrike Germany 14 663.3 48.9 14.9 7 667.7 604.8 6 878.0 17 535.6 Tyskland

Greece 134.1 0.3 0.2 140.5 1.7 56.2 142.6 Grekland Ireland 801.2 4.4 0.7 658.4 96.7 713.1 1 309.3 Irland

Italy 2 706.7 12.5 4.6 1 869.0 160.6 1 736.9 3 193.4 Italien Netherlands 4 263.0 12.6 4.7 2 440.7 238.9 2 085.5 6 179.8 Nederländerna

Portugal 289.8 3.4 0.7 287.3 19.9 161.4 330.5 Portugal Spain 1 314.8 7.7 2.1 804.4 66.2 1 153.6 1 482.6 Spanien

United Kingdom 3 838.0 28.2 3.2 2 654.3 259.3 3 274.2 6 066.7 Storbritannien Switzerland 885.1 0.0 0.7 473.8 110.2 557.4 1 003.7 Schweiz

Estonia 215.3 1.6 0.1 1 270.2 40.0 251.6 757.1 Estland Latvia 237.1 0.2 0.1 131.3 37.0 153.1 356.7 Lettland

Lithuania 303.6 3.0 0.3 94.8 88.0 277.0 642.8 Litauen Poland 1 569.3 4.6 1.5 689.8 53.8 1 010.4 2 657.9 Polen

Czech Republic 632.6 2.2 0.5 393.4 36.4 390.7 1 064.3 Tjeckien Hungary 337.4 1.8 6.1 434.7 24.2 269.7 670.0 Ungern

Russian Fed. 1 086.0 1.6 0.3 7 768.1 17.2 1 241.3 3 480.6 Ryssland Other Europe 1 621.3 6.8 1.9 1 010.5 84.8 945.7 1 812.0 Övriga Europa


United States 2 060.8 8.7 7.5 2 079.4 632.5 2 733.2 3 400.9 USA Canada 268.1 1.4 2.1 306.1 140.3 1 375.7 366.3 Kanada


China 3 545.8 20.0 8.3 4 108.6 258.8 2 915.2 3 131.8 Kina India 426.2 1.8 0.5 159.6 17.7 186.0 345.2 Indien Israel 107.3 1.0 0.0 77.5 5.8 80.7 96.2 Israel

Japan 601.3 15.7 5.1 1 590.1 204.4 1 376.0 1 960.1 Japan OPEC-Asia 599.8 1.2 0.3 174.4 6.5 161.9 361.7 OPEC-Asien

DAEs 2 247.6 13.0 3.1 2 296.4 106.6 2 057.9 3 155.6 DAE-länderna Other Asia 478.6 2.1 1.0 592.6 39.4 398.9 524.1 Övriga Asien



Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: Euro: Central rate, annual average, cif. For country aggregations, see page 301. Exports by country follow the Eurostat geonomenclature for 2000. Not: Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, cif. För grupperingar av länder, se sidan 301. Export per land följer Eurostats geonomenklatur för år 2000.

Foreign trade


Table 120 Imports by country. 2006 Import, fördelning på länder. 2006



Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt

Denmark . 28.3 52.7 3.1 6.1 6.9 9.4 Danmark Faroe Islands 0.2 . 0.0 0.0 0.3 0.1 0.0 Färöarna

Greenland 0.4 0.9 . 0.0 0.1 0.0 0.0 Grönland Finland 2.2 0.8 0.4 . 1.4 3.2 5.9 Finland Iceland 0.1 3.3 0.3 0.0 . 0.2 0.0 Island Norway 4.6 24.7 1.6 3.1 7.0 . 8.7 Norge Sweden 14.3 6.3 21.5 9.8 7.0 15.0 . Sverige Austria 1.1 0.5 0.1 0.9 0.6 0.8 1.0 Österrike

Belgium and Luxembourg 3.7 0.9 0.5 2.3 3.2 2.4 4.7


France 4.4 2.3 0.8 3.3 3.9 3.9 4.7 Frankrike Germany 21.6 6.8 3.0 13.9 12.3 13.4 17.9 Tyskland

Greece 0.2 0.0 0.0 0.3 0.0 0.1 0.1 Grekland Ireland 1.2 0.6 0.1 1.2 2.0 1.4 1.3 Irland

Italy 4.0 1.7 0.9 3.4 3.3 3.4 3.3 Italien Netherlands 6.3 1.8 0.9 4.4 4.8 4.1 6.3 Nederländerna

Portugal 0.4 0.5 0.1 0.5 0.4 0.3 0.3 Portugal Spain 1.9 1.1 0.4 1.5 1.3 2.3 1.5 Spanien

United Kingdom 5.6 3.9 0.6 4.8 5.3 6.4 6.2 Storbritannien Switzerland 1.3 0.0 0.1 0.9 2.2 1.1 1.0 Schweiz

Estonia 0.3 0.2 0.0 2.3 0.8 0.5 0.8 Estland Latvia 0.3 0.0 0.0 0.2 0.8 0.3 0.4 Lettland

Lithuania 0.4 0.4 0.1 0.2 1.8 0.5 0.7 Litauen Poland 2.3 0.6 0.3 1.2 1.1 2.0 2.7 Polen


Russian Fed. 1.6 0.2 0.1 14.1 0.3 2.4 3.5 Ryssland Other Europe 2.4 1.0 0.4 1.8 1.7 1.8 1.8 Övriga Europa


United States 3.0 1.2 1.5 3.8 12.8 5.3 3.5 USA Canada 0.4 0.2 0.4 0.6 2.8 2.7 0.4 Kanada


China 5.2 2.8 1.6 7.4 5.3 5.7 3.2 Kina India 0.6 0.3 0.1 0.3 0.4 0.4 0.4 Indien Israel 0.2 0.1 0.0 0.1 0.1 0.2 0.1 Israel

Japan 0.9 2.2 1.0 2.9 4.1 2.7 2.0 Japan OPEC-Asia 0.9 0.2 0.1 0.3 0.1 0.3 0.4 OPEC-Asien

DAEs 3.3 1.8 0.6 4.2 2.2 4.0 3.2 DAE-länderna Other Asia 0.7 0.3 0.2 1.1 0.8 0.8 0.5 Övriga Asien



Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: For country aggregations, see page 301. Imports by country follow the Eurostat geonomenclature for 2000. Not: För grupperingar av länder, se sidan 301. Import per land följer Eurostats geonomenklatur för år 2000.

Utrikeshandel


Table 121 Exports by commodity. 2006 Export, fördelning på varor. 2006


Green-land


Million euro Total 73 310.6 565.4 324.1 61 489.2 2 767.4 97 260.9 115 370.8 SITC

Meat and meat preparations 3 985.2 0.0 0.2 116.7 5.3 30.0 157.2 01 Dairy products and birds' eggs 1 626.2 0.0 0.0 327.6 1.1 82.1 279.7 02

Fish, crustaceans, molluscs 2 312.3 438.8 273.4 20.9 1 299.7 4 306.5 1 224.6 03 Feedingstuffs for animals 725.4 65.5 0.2 24.4 115.9 103.3 40.7 08

Other food, and live animals 3 015.0 0.0 0.0 462.0 6.7 132.7 1 621.1

00. 04. 07. 09

Beverages and tobacco 810.0 0.0 0.0 111.6 4.2 64.5 621.6 11. 12 Cork and wood 107.0 0.0 0.0 1 611.1 0.0 138.7 2 923.7 24

Metalliferous ores, metal scrap 552.2 2.0 22.7 195.8 10.9 274.6 2 026.1 28 Other crude materials,

except fuels 2 233.2 25.9 1.2 1 896.5 27.3 773.0 1 820.4 21-23. 25-27. 29

Coal, coke and briquettes 8.3 0.0 0.0 10.7 0.0 132.9 14.2 32 Petroleum, petroleum products 6 777.4 12.3 0.0 3 028.9 64.5 45 090.2 6 366.5 33 Gas, natural and manufactured 1 117.2 0.0 0.0 13.6 0.0 20 422.5 166.4 34

Electric current 598.4 0.0 0.0 139.3 0.0 432.7 492.7 35 Animal and vegetable oil,

fats and waxes 375.0 1.0 0.0 73.1 32.7 130.7 155.7 41-43

Medical and pharmaceutical products 5 224.5 0.0 0.0 773.0 65.3 437.5 6 931.9

54

Other chemicals and related products 3 970.0 0.6 0.0 3 796.2 11.0 3 945.4 6 410.1

51-53. 55-59

Paper, paperboard and articles hereof 719.5 0.1 0.0 8 374.7 1.8 1 037.3 7 838.3

64

Textile yarn, fabrics and related products 929.0 3.3 0.0 325.1 6.7 185.5 794.7

65

Non-metallic mineral manufactures 1 091.8 0.2 0.0 674.8 2.9 219.4 808.1

66

Iron and steel 1 250.2 0.0 0.0 4 679.4 67.2 1 293.0 6 622.3 67 Non-ferrous metals 425.7 0.0 0.0 2 733.7 651.1 6 453.3 2 403.8 68

Manufacture of metals 2 108.1 1.1 0.1 936.3 3.5 849.1 3 222.9 69 Other manufactured goods 977.6 0.2 4.9 1 503.8 3.2 318.4 1 570.3 60-63

Power-generating machinery 3 231.4 0.1 0.1 1 842.2 0.4 714.6 4 166.2 71 Special industrial machinery 2 320.7 1.8 0.6 3 478.3 36.7 1 099.4 4 857.5 72 General industrial machinery 4 806.4 0.5 0.2 2 793.6 30.7 1 595.6 7 602.1 74

Office machines, adp machines 1 083.4 0.0 0.4 654.3 2.0 317.8 1 620.6 75 Telecommunications, sound-

recording apparatuses 2 633.9 0.0 1.3 9 645.9 2.2 732.8 9 838.4 76

Electrical machinery, apparatuses, appliances 2 579.4 0.2 0.0 2 820.0 6.4 1 192.4 5 198.7

77

Road vehicles 1 889.5 0.1 0.1 2 924.6 13.7 684.1 15 709.1 78 Other transport equipment 1 287.6 10.2 1.0 1 358.0 187.5 1 849.0 931.8 79

Other machinery and transport equipment 216.9 0.0 0.0 308.8 0.8 49.3 851.9

70. 73

Complete industrial plant 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 80 Prefabricated buildings 394.1 0.0 0.0 490.8 0.1 112.9 703.0 81

Furniture and parts thereof 2 156.7 0.0 0.3 224.0 0.6 412.2 1 620.4 82 Travel goods, handbags 69.4 0.1 0.0 13.3 0.1 4.7 51.6 83

Art. of apparel and clothing accessories 2 709.7 0.0 1.3 236.4 1.7 73.3 909.9

84

Other manufactured articles 6 404.3 0.9 2.8 2 081.9 82.8 1 537.3 6 454.8 85. 87-89 Other commodities and

transactions 587.9 0.0 13.3 788.0 20.6 32.2 342.3 91. 93. 94. 96. 97

Fotr46: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: SITC. rev. 3. For Swedish translation of commodities, see page 303. Euro: Central rate, annual average, fob. Not: SITC. rev. 3. För svensk översättning av varugrupper, se sidan 303. Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, fob.

Foreign trade


Table 122 Exports by commodity. 2006 Export, fördelning på varor. 2006


Green-land


Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 SITC

Meat and meat preparations 5.4 0.0 0.1 0.2 0.2 0.0 0.1 01 Dairy products and birds' eggs 2.2 0.0 0.0 0.5 0.0 0.1 0.2 02

Fish, crustaceans, molluscs 3.2 77.6 84.4 0.0 47.0 4.4 1.1 03 Feedingstuffs for animals 1.0 11.6 0.1 0.0 4.2 0.1 0.0 08

Other food and live animals 4.1 0.0 0.0 0.8 0.2 0.1 1.4

00. 04. 07. 09

Beverages and tobacco 1.1 0.0 0.0 0.2 0.2 0.1 0.5 11. 12 Cork and wood 0.1 0.0 0.0 2.6 0.0 0.1 2.5 24

Metalliferous ores, metal scrap 0.8 0.4 7.0 0.3 0.4 0.3 1.8 28 Other crude materials,

except fuels 3.0 4.6 0.4 3.1 1.0 0.8 1.6 21-23. 25-27. 29

Coal, coke and briquettes 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.1 0.0 32 Petroleum, petroleum products 9.2 2.2 0.0 4.9 2.3 46.4 5.5 33 Gas, natural and manufactured 1.5 0.0 0.0 0.0 0.0 21.0 0.1 34


fats and waxes 0.5 0.2 0.0 0.1 1.2 0.1 0.1 41-43

Medical and pharmaceutical products 7.1 0.0 0.0 1.3 2.4 0.4 6.0

54

Other chemicals and related products 5.4 0.1 0.0 6.2 0.4 4.1 5.6

51-53. 55-59

Paper, paperboard and articles thereof 1.0 0.0 0.0 13.6 0.1 1.1 6.8

64


65

Non-metallic mineral manufactures 1.5 0.0 0.0 1.1 0.1 0.2 0.7

66

Iron and steel 1.7 0.0 0.0 7.6 2.4 1.3 5.7 67 Non-ferrous metals 0.6 0.0 0.0 4.4 23.5 6.6 2.1 68

Manufacture of metals 2.9 0.2 0.0 1.5 0.1 0.9 2.8 69 Other manufactured goods 1.3 0.0 1.5 2.4 0.1 0.3 1.4 60-63

Power-generating machinery 4.4 0.0 0.0 3.0 0.0 0.7 3.6 71 Special industrial machinery 3.2 0.3 0.2 5.7 1.3 1.1 4.2 72 General industrial machinery 6.6 0.1 0.1 4.5 1.1 1.6 6.6 74

Office machines,adp machines 1.5 0.0 0.1 1.1 0.1 0.3 1.4 75 Telecommunications, sound-

recording apparatuses 3.6 0.0 0.4 15.7 0.1 0.8 8.5 76

Electrical machinery, apparatuses, appliances 3.5 0.0 0.0 4.6 0.2 1.2 4.5

77

Road vehicles 2.6 0.0 0.0 4.8 0.5 0.7 13.6 78 Other transport equipment 1.8 1.8 0.3 2.2 6.8 1.9 0.8 79


70. 73


Furniture and parts thereof 2.9 0.0 0.1 0.4 0.0 0.4 1.4 82 Travel goods, handbags 0.1 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 83

Art. of apparel and clothing accessories 3.7 0.0 0.4 0.4 0.1 0.1 0.8

84

Other manufactured articles 8.7 0.2 0.9 3.4 3.0 1.6 5.6 85. 87-89 Other commodities

and transactions 0.8 0.0 4.1 1.3 0.7 0.0 0.3 91. 93. 94. 96. 97

Fotr46: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: SITC. rev. 3. For Swedish translation of commodities, see page 303. Not: SITC. rev. 3. För svensk översättning av varugrupper, se sidan 303.

Utrikeshandel


Table 123 Imports by commodity. 2006 Import, fördelning på varor. 2006


Green- land


Million euro Total 67 943.9 715.2 503.1 55 252.6 4 926.3 51 140.8 98 156.2 SITC


Fish, crustaceans, molluscs 1 430.3 7.8 4.4 185.3 60.2 349.1 1 591.5 03 Feedingstuffs for animals 759.1 14.8 1.1 154.9 9.8 360.8 226.7 08

Other food and live animals 2 652.2 39.5 47.2 1 388.3 192.3 1 742.3 3 209.9

00. 04. 07. 09


Metalliferous ores, metal scrap 101.3 0.0 0.0 3 536.6 183.8 2 727.0 1 557.8 28 Other crude materials,

except fuels 1 122.6 46.6 3.3 946.3 46.2 638.7 1 093.4 21-23. 25-27. 29

Coal, coke and briquettes 499.5 0.1 0.0 496.0 16.0 114.1 331.1 32 Petroleum, petroleum products 3 699.1 151.1 101.7 6 436.1 409.2 1 752.8 10 580.5 33 Gas, natural and manufactured 5.6 0.2 0.5 841.2 0.9 54.9 701.2 34


fats and waxes 404.5 2.1 0.3 48.8 9.5 264.4 349.6 41-43

Medical and pharmaceutical products 2 043.5 15.3 6.1 1 623.9 96.2 1 133.7 2 537.7 54

Other chemicals and related products 5 332.4 27.4 19.4 4 351.1 241.1 3 644.7 7 780.5

51-53. 55-59

Paper, paperboard and articles thereof 1 543.5 14.3 11.4 565.8 73.6 842.6 1 323.8

64

Textile yarn, fabrics and related products 1 091.0 11.5 5.0 580.1 42.6 615.1 1 115.9

65

Non-metallic mineral manufactures 1 061.9 17.2 19.6 501.1 79.5 752.6 1 066.1

66

Iron and steel 2 707.3 8.3 7.6 1 897.7 104.5 1 920.2 4 179.0 67 Non-ferrous metals 1 173.2 3.7 1.1 1 210.7 84.1 1 352.0 2 500.1 68

Manufacture of metals 2 373.3 27.8 26.0 1 182.5 221.3 2 181.6 2 676.2 69 Other manufactured goods 1 495.3 16.6 11.2 643.5 89.7 1 042.0 1 981.4 60-63

Power-generating machinery 1 340.9 6.3 10.1 964.6 96.4 1 131.2 2 683.7 71 Special industrial machinery 2 091.3 23.2 13.9 1 341.5 237.1 2 261.3 2 213.5 72 General industrial machinery 3 274.4 23.2 13.5 2 210.3 299.7 2 655.0 5 024.9 74

Office machines,adp machines 2 877.9 17.8 15.2 1 639.7 112.7 2 078.7 4 215.5 75 Telecommunications, sound-

recording apparatuses 3 647.9 18.5 11.7 4 076.2 116.0 2 083.3 5 538.5 76

Electrical machinery, apparatuses, appliances 3 706.7 20.1 24.7 4 367.7 349.9 2 596.0 6 117.7

77

Road vehicles 5 734.5 50.2 17.2 4 699.3 523.9 5 198.1 10 703.6 78 Other transport equipment 1 324.3 24.2 7.8 712.7 517.4 2 306.1 1 380.3 79


70. 73


Furniture and parts thereof 1 106.9 18.0 13.3 483.2 108.6 1 189.8 1 504.9 82 Travel goods, handbags 164.9 1.3 0.4 67.4 7.8 105.6 157.9 83

Art. of apparel and clothing accessories 3 003.7 17.3 15.5 1 199.8 125.0 1 572.9 2 416.9

84

Other manufactured articles 5 285.3 46.9 29.5 2 837.8 277.3 4 195.7 6 720.8 85. 87-89 Other commodities

and transactions 817.8 0.6 2.4 1 248.5 4.7 22.4 47.0 91. 93. 94. 96. 97

Fotr45: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: SITC. rev. 3. For Swedish translation of commodities, see page 303. Euro: Central rate, annual average, cif. Not: SITC. rev. 3. För svensk översättning av varugrupper, se sidan 303. Euro: Officiell växelkurs, årligt genomsnitt, cif.

Foreign trade


Table 124 Imports by commodity. 2006 Import, fördelning på varor. 2006


Green- land


Per cent Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 SITC


Fish, crustaceans, molluscs 2.1 1.1 0.9 0.3 1.2 0.7 1.6 03 Feedingstuffs for animals 1.1 2.1 0.2 0.3 0.2 0.7 0.2 08

Other food and live animals 3.9 5.5 9.4 2.5 3.9 3.4 3.3

00. 04. 07. 09


Metalliferous ores, metal scrap 0.1 0.0 0.0 6.4 3.7 5.3 1.6 28 Other crude materials,

except fuels 1.7 6.5 0.6 1.7 0.9 1.2 1.1 21-23. 25-27. 29

Coal, coke and briquettes 0.7 0.0 0.0 0.9 0.3 0.2 0.3 32 Petroleum, petroleum products 5.4 21.1 20.2 11.6 8.3 3.4 10.8 33 Gas, natural and manufactured 0.0 0.0 0.1 1.5 0.0 0.1 0.7 34


fats and waxes 0.6 0.3 0.1 0.1 0.2 0.5 0.4 41-43

Medical and pharmaceutical products 3.0 2.1 1.2 2.9 2.0 2.2 2.6 54

Other chemicals and related products 7.8 3.8 3.9 7.9 4.9 7.1 7.9

51-53. 55-59

Paper, paperboard and articles thereof 2.3 2.0 2.3 1.0 1.5 1.6 1.3

64


65

Non-metallic mineral manufactures 1.6 2.4 3.9 0.9 1.6 1.5 1.1

66

Iron and steel 4.0 1.2 1.5 3.4 2.1 3.8 4.3 67 Non-ferrous metals 1.7 0.5 0.2 2.2 1.7 2.6 2.5 68

Manufacture of metals 3.5 3.9 5.2 2.1 4.5 4.3 2.7 69 Other manufactured goods 2.2 2.3 2.2 1.2 1.8 2.0 2.0 60-63

Power-generating machinery 2.0 0.9 2.0 1.7 2.0 2.2 2.7 71 Special industrial machinery 3.1 3.2 2.8 2.4 4.8 4.4 2.3 72 General industrial machinery 4.8 3.2 2.7 4.0 6.1 5.2 5.1 74

Office machines,adp machines 4.2 2.5 3.0 3.0 2.3 4.1 4.3 75 Telecommunications, sound-

recording apparatuses 5.4 2.6 2.3 7.4 2.4 4.1 5.6 76

Electrical machinery, apparatu-ses, appliances 5.5 2.8 4.9 7.9 7.1 5.1 6.2

77

Road vehicles 8.4 7.0 3.4 8.5 10.6 10.2 10.9 78 Other transport equipment 1.9 3.4 1.6 1.3 10.5 4.5 1.4 79


70. 73


Furniture and parts thereof 1.6 2.5 2.7 0.9 2.2 2.3 1.5 82 Travel goods, handbags 0.2 0.2 0.1 0.1 0.2 0.2 0.2 83

Art. of apparel and clothing accessories 4.4 2.4 3.1 2.2 2.5 3.1 2.5

84

Other manufactured articles 7.8 6.6 5.9 5.1 5.6 8.2 6.8 85. 87-89 Other commodities

and transactions 1.2 0.1 0.5 2.3 0.1 0.0 0.0 91. 93. 94. 96. 97

Fotr45: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and National Board of Customs, Finland. Note: SITC. rev. 3. For Swedish translation of commodities, see page 303. Not: SITC. rev. 3. För svensk översättning av varugrupper, se sidan 303.

Offentliga finanser


Public finance

The Nordic countries are often characterized as public welfare societies be-cause the public sector takes care of many different tasks in addition to defence and law and public order and safety. These tasks are normally financed by means of taxes and social security contributions, which account for 41 to 51 per cent of GDP in the Nordic countries. The tax rate is highest in Sweden and lowest in Iceland.

Taxes and general government expenditure In the Nordic countries, taxes and social security contributions account for 75 to 89 per cent of total public revenue. Norway has the lowest proportion. In addition to taxation revenues, the Norwegian public sector has a relatively large capital reve-nue, which may explain the lower tax burden in Norway. The most important taxes in the Nordic countries are taxes on income and capi-tal as well as taxes on goods and services. Furthermore, compulsory social security contributions are an important financial source in some of the countries. The Nor-dic countries have different tax structures. For example, income taxes are more im-portant in Denmark than in the other Nordic countries. On the other hand, social security contributions are of less importance in Denmark. The public sector collects taxes to cover its expenditure for public services (col-lective consumption) and to give households social goods. A minor proportion is spent on investments in public buildings and to subsidize trade and industry. In all the Nordic countries, a large proportion of the expenditure is spent on social goods, and all the countries share the same pattern of public expenditure – high levels of expenditure for social security, health care and education.

Budget deficit and debt In 2006, all the Nordic countries had a general government surplus. Norway experienced the largest surplus with 15.8 (2005) per cent of GDP. The other Nordic countries had surpluses of 2-5 per cent of GDP. Most other West European countries had a general government deficit. In the Nordic countries, general government gross debt varies between 27 and 47 per cent of GDP. Consequently, all the Nordic countries meet the so-called con-vergence criteria that apply to the EU member countries. The convergence criteria stipulate, among other things, that the member countries must not have a budget deficit of more than 3 per cent of GDP and that the gross debt must not exceed 60 per cent of GDP. Since 2000, all the Nordic countries have had a gross debt of less than 60 per cent of GDP. Compared to the 13 euro-countries, which, in total in 2006 had a general government deficit of 1,6 per cent and an average gross debt of 69 per cent of GDP, the Nordic countries constitute strong public finances. When it comes to net debt, Denmark is the only Nordic country which, since 2003, owes more money than its financial assets. The public sectors in Sweden, Norway and Finland all have negative net debts, i.e. net positive financial assets.

Public finance


From national currencies to euro Data have been converted from national currencies into euro applying the annual average exchange rate as calculated by the European Central Bank. However, the exchange rate at the end of the year has been used for calculating EMU debts. In Finnish time series, a fixed exchange rate adopted in connection with the member countries’ transition to the euro has been applied during the period prior to Finland’s accession to the euro zone on 1 January 1999.

Offentliga finanser

De nordiska länderna betecknas ofta som välfärdssamhällen, eftersom den of-fentliga sektorn sköter många olika uppgifter förutom försvar och rättsväsende. De många uppgifterna finansieras vanligen med skatter och sociala avgifter, vilka i Norden utgör mellan 41 och 51 procent av BNP. Skattekvoten är högst i Sverige och lägst på Island.

Skatter och offentliga utgifter Skatter och sociala avgifter i Norden svarar för 75-89 procent av de totala offent-liga intäkterna. Norge har den lägsta andelen. Förutom skatteinkomster har den norska offentliga sektorn relativt stora kapitalinkomster, vilket kan förklara det lägre skattetrycket i Norge. De viktigaste skatterna i Norden är skatt på inkomst och förmögenhet samt skatt på varor och tjänster. Därutöver är obligatoriska sociala avgifter en viktig källa till finansiering i vissa länder. Skattestrukturen skiljer sig åt mellan de nordiska län-derna. Inkomstskatten har t.ex. en större betydelse i Danmark än i de övriga nor-diska länderna. Å andra sidan spelar de sociala avgifterna en mindre roll i Dan-mark. Offentlig skatteuppbörd sker för att täcka utgifterna för offentliga tjänster (kollektiv konsumtion) och för att ge sociala förmåner till hushåll. En mindre del används till investeringar i offentliga byggnader och för att subventionera närings-livet. I alla nordiska länder går en stor del av utgifterna till sociala förmåner och i alla länderna visar de offentliga utgifterna samma mönster – höga utgiftsnivåer för social trygghet, sjukvård och utbildning.

Budgetunderskott och skuld Alla de nordiska länderna hade 2006 överskott i de offentliga finanserna. Störst överskott hade Norge med 15,8 procent (2005) av BNP. I de övriga nordiska län-derna var överskottet 2-5 procent av BNP. De flesta andra västeuropeiska länder hade underskott. Den offentliga sektorns bruttoskuld i de nordiska länderna varierar mellan 27 och 47 procent av BNP. Alla de nordiska länderna uppfyller därmed de s.k. kon-vergenskriterierna för EU:s medlemsländer. Konvergenskriterierna innebär bland annat att medlemsländerna inte får ha ett budgetunderskott på mer än 3 procent av BNP och att den offentliga sektorns bruttoskuld inte får överstiga 60 procent av BNP.

Offentliga finanser


Sedan 2000 har alla de nordiska länderna haft en bruttoskuld på mindre än 60 pro-cent av BNP. Jämfört med de 13 euroländerna, vilka tillsammans år 2006 hade ett offentligt underskott på 1,6 procent och en genomsnittlig bruttoskuld på 69 procent av BNP, uppvisar de nordiska länderna starka offentliga finanser. Ser man på nettoskulden, är det sedan 2003 endast den offentliga sektorn i Dan-mark, som är skyldig mera pengar, än man har tillgodohavanden. Den offentliga sektorn i såväl Sverige som Norge och Finland har en negativ nettoskuld, alltså en positiv finansiell nettoförmögenhet.

Från nationella valutor till euro Data har omräknats från de nationella valutorna till euro med tillämpning av den årliga genomsnittskursen som beräknas av den Europeiska centralbanken. Vid be-räkning av EMU-skulden används dock kursen vid årets slut. I tidsserier för Finland har för perioden före Finlands inträde i eurozonen 1 januari 1999 använts en fast kurs, som antogs i samband med medlemsstaternas övergång till euro.

Public finance


Table 125 General government revenue. 2006 Offentliga sektorns inkomster. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Million euro

Revenue, total 122 046 87 864 6 081 159 566 176 563 Inkomst, totalt

Market output, output for own final use and payments for other non-market output1) 5 854 8 617 439 6 632 13 657

Marknadsproduktion, icke-marknadsproduktion och produktion för egen slutlig användning1)

Other subsidies on production 678 0 .. 0 308

Övriga produktionssubventioner

Property income 2) 4 762 5 750 301 32 543 7 187 Kapitalinkomster2)

Taxes, total 104 243 52 116 .. 96 235 113 594 Skatt, totalt Taxes on production

and imports3) 39 073 22 875 2 432 32 913 52 297 Produktskatter 3)

Current taxes on income, profits, etc. 64 704 28 736 2 402 63 066 61 284

Skatt på inkomst, förmögenhet etc.

Capital taxes 466 505 .. 256 13 Kapitalskatter

Social security contributions 4 296 20 664 420 23 187 40 398 Lagstadgade socialavgifter Current and capital transfers

from the private sector and from the rest of the world 2 213 .. 80 968 1 419

Löpande och kapitaltrans-fereringar från privata sektorn och från utlandet

Pubs10: DK, FI, IS, NO, SE, 1971-2006. Source: Eurostat. Note: Consolidated = Current and capital transfers and interest payments from other general government units eliminated. 1) Revenue from a) sale of public services, b) use of own services and c) citizens’ payment for public services, such as kindergartens, etc. 2) Interest, dividends, etc. 3) Value added taxes (VAT), taxes on imports, taxes on energy use, etc. Not: Konsoliderade uppgifter = löpande och kapitaltransfereringar samt räntor till andra offentliga myndigheter är eliminerade. 1) Inkomster från a) försäljning av offentliga tjänster, b) användning av egna tjänster och c) invånarnas betalning för offentliga tjänster som t. ex. barnomsorg. 2) Räntor, aktieutdelningar etc. 3) Moms, importtullar, energiskatter m.m.

Figure 85 Taxes and compulsory social security contributions, percentage of GDP Skatter och obligatoriska lagstadgade socialavgifter i procent av BNP

30

35

40

45

50

55

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Iceland

Sweden

Norway

Finland

Denmark

Per cent of GDP

Pubs10: DK, FI, IS, NO, SE, 1971-2005. Pubs12: DK, FI, IS, NO, SE, 1995-2006.

Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: All taxes inclusive social security contributions as per cent of GDP. OECD Revenue Statistics concept of total tax revenue is applied. 2005 data are not in all respects comparable with the time series 1995-2005. Not: Samtliga skatter och avgifter inklusive lagstadgade socialavgifter i procent av BNP. OECD Revenue Statistics’ definition av de totala skatteintäkterna har tillämpats. 2005 års uppgifter är inte i alla avseenden jämförbara med tidsserier för åren 1995-2005.

Offentliga finanser


Table 126 General government expenditure. 2006 Offentliga utgifter. 2006


Expenditure, total 112 786 81 545 5 389 108 129 170 105 Utgifter, totalt Of which

consumption expenditure 56 082 35 933 3 198 51 568 82 003 Härav offentlig konsumtion

Intermediate consumption 17 927 14 936 1 329 16 277 29 829

Kostnad för varor och tjänster i produktionen

Compensation of employees 37 430 22 311 2 071 31 938 47 992 Personalkostnader Taxes, payable 65 031 28 756 2 402 63 066 63 813 Utgifter till skatter

Interest payments1) 4 799 2 587 279 4 049 5 830 Räntor m.m.1) Subsidies, payable 4 917 2 093 219 5 059 4 931 Subventioner

Social cash benefits 33 634 26 682 752 33 140 51 182 Sociala kontantförmåner Social transfers in kind 3 070 3 557 .. 5 387 9 083 Sociala naturaförmåner

Current transfers to the private sector and the

rest of the world 5 881 4 608 237 4 945 7 347

Transfereringar till den privata sektorn och till utlandet

Gross capital formation2) 3 979 4 130 408 6 881 9 295 Investeringar, brutto2) Investment grants 0 0 0 0 0 Investeringsbidrag

Capital transfers to other sectors 824 537 94 454 1 073

Kapitaltransfereringar till övriga sektorer

Pubs11: DK, FI, IS, NO, SE, 1971-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: 1) Consolidated data = current and capital transfers and interest payments to other general government units eliminated. 2) Includes acquisitions less disposals of non-financial non-produced assets. Not: 1) Konsoliderade uppgifter = löpande och kapitaltransfereringar samt räntor till andra offentliga myndigheter är eliminerade. 2) Inkluderar anskaffningar reducerade med disponibla icke-finansiella och icke-producerade tillgångar.

Table 127 Taxes and net taxes. 2006 Skatter och nettoskatter. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Taxes and compulsory

social security contri-butions1): mio. euro 107 747 72 596 5 256 105 256 153 496

Skatter och obligatoriska lagstadgade socialavgifter1) milj. euro

Per cent of GDP 48.9 43,5 40.4 44.2 50.2 Procent av BNP

Public transfers to the private sector2):

mio. euro 41 070 38 436 1 127 38 035 ..

Offentliga transfereringar till den privata sektorn2): milj. euro

per cent of GDP 18.7 23,0 8.7 16.0 .. Procent av BNP

Net taxes: mio. euro 66 677 34 160 4 129 67 221 ..

Nettoskatter: milj. euro

Per cent of GDP 30.3 20,5 31.7 28.2 .. Procent av BNP

Gross national product (GDP) mio. euro 220 163 166 888 13 015 237 984 305 973

Bruttonationalprodukt, milj. euro (BNP)

Pubs12: DK, FI, IS, NO, SE, 1995-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Comparisons between countries on taxes in per cent of GDP should only be made taking into consideration the specific conditions in each country. For instance, Norway has a large oil industry contributing to both tax revenue and GDP. 1) OECD Revenue Statistics concept of total tax revenue is applied. 2) Excluding civil servant pension benefits except for Finland. Transfers from the EU are included. Norway: 2005 data. Not: Jämförelser mellan länder avseende skatter i procent av BNP bör endast ske med iakttagande av de särskilda villkor som gäller i varje enskilt land. Norge har t.ex. en stor oljeindustri, som både bidrar till de offentliga skatteintäkterna och BNP. 1) OECD Revenue Statistics’ definitioner av skatteintäkter har tillämpats. 2) Exklusive offentliganställdas pensioner med undantag av Finland. Inklusive transfereringar från EU. Norge: 2005 års uppgifter.

Public finance


Table 128 General government expenditure by function. 2005 Offentliga utgifter efter ändamål. 2005


Total 112 786 79 338 5 546 101 359 162 350 Totalt General public

services 14 236 10 646 668 9 510 22 147 Allmänna off. tjänster

Defence 3 438 2 588 5 3 763 5 016 Försvar Public order and

safety 2 187 2 393 190

2 470 3 859 Rättsväsen etc.

Economic affairs 7 836 7 309 757

9 066 14 710 Ekonom. angelägenheter

Environmental protection 1 150 517

89 1 392 1 185

Miljöskydd

Housing etc. 1 303 375 51 1 487 2 681 Bostäder etc. Health 15 360 10 765 1 089 17 480 20 110 Hälsovård

Recreation, culture and religion 3 409 1 890 440 2 644 3 131

Fritidsverksamhet, kultur och religion

Education 16 687 9 526 1 096 14 086 21 053 Utbildning Social protection 47 181 33 329 1 163 39 461 68 459 Social trygghet

Pubs13: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Consolidated data = Current and capital transfers and interest payments to other general government units eliminated. Denmark: 2006 data. Not: Konsoliderade uppgifter = löpande och kapitaltransfereringar samt räntor till andra offentliga myndigheter är eliminerade. Danmark: 2006 års uppgifter. Figure 86 General government expenditure by function. 2005 Offentliga utgifter efter ändamål. 2005

HealthHealth

Health Health

Health

SocialprotectionSocial

protectionSocialprotection

Socialprotection

Socialprotection

Education

EducationEducation

EducationEducation

Otherpurposes

Otherpurposes

Otherpurposes

Otherpurposes

Otherpurposes

0

10

20

30

40

50

60


First: Social protection Second: Education, recreation, culture & religion Third: Health Fourth: Public order and safety and defence Fifth: Expenditure for other purposes

Per cent of GDP

Pubs13: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005.

Source: Eurostat. Note: Expenditure for other purposes include Housing and community amenities, Environmental protection, General public services and Economic affairs. Denmark: 2006 data. Not: Utgifter för annat ändamål inkluderar Bostäder etc., Miljöskydd, Allmänna offentliga tjänster och Ekonomiska angelägenheter. Danmark: 2006 års uppgifter.

Offentliga finanser


Table 129 General government surplus/deficit and debt. Offentliga sektorns överskott/underskott och skuld.

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 2006 2006 2005 2005 2006

Gen. gov. surplus: mio. euro1)

9 210

6 497 413 37 523

6 844

Off. överskott1): milj. euro

per cent of GDP 4.2 3.9 3.2 15.8 2.2 procent av BNP

Gen. gov. debt2): mio. euro

66 322

65 678 3 446 112 751

147 235

Off. skuld2): milj. euro

per cent of GDP 30.2 39.1 27.0 47.2 46.9 procent av BNP

2005 2006 2005 2006 2006 Total fin. assets 67 636 186 315 1 885 524 340 218 079 Totala fin. tillgångar

Total liabilities 87 087 75 111 3 446 155 737 168 804 Totala skulder Net debt3): mio. euro

19 452

-111 204 1 561

-368 603

-49 276

Nettoskuld3): milj. euro

per cent of GDP 9.4 -66.6 12.3 -141.4 -15.7 procent av BNP Pubs14: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat. Note: 1) Deficit or surplus: EMU-definitions. 2) Government consolidated gross debt (nominal values). 3) Euro million, market values, consolidated. Norway: Norway’s financial assets include shares at nominal value, except shares in the Norwegian Petrol Fund. Not: 1) Underskott eller överskott: EMU-definitioner. 2) Offentliga sektorns bruttoskuld i nominella värden. 3) Miljoner euro, marknadsvärde. Norge: Norges finansiella förmögenhet inkluderar aktier till nominella värden, med undantag av aktier i den norska petroleumfonden.

Figure 87 General government surplus or deficit, per cent of GDP Offentliga sektorns överskott eller underskott, procent av BNP

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark Finland

Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Per cent of GDP

Key01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and Eurostat. Note: The EMU-definition of general government debt is used. Not: EMU-definitionen av den offentliga sektorns skuld har tillämpats.

Public finance


Figure 88 General government gross debt as percentage of GDP Offentliga sektorns bruttoskuld i procent av BNP

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland Iceland

Norway

Sweden

Euro-13

Per cent of GDP

Key01: DK, GL, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat and national statistics institutes. Note: EMU-definition of general government debt. Not: EMU-definitionen av den offentliga sektorns skuld har tillämpats.

Figure 89 General government net debt as percentage of GDP Offentliga sektorns nettoskuld i procent av BNP

-150

-130

-110

-90

-70

-50

-30

-10

10

30

50

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Sweden

Finland

Norway

Per cent of GDP

Euro-13

Iceland

Pubs14: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistics institutes and OECD.

Research and development

The purpose of statistics on research and development (R&D) is to estimate resources devoted to this activity in all sectors – in particular, science and industry. Resources include both funding and staffing of R&D activities. Only government budget appropriations or outlays for R&D are included here. In relative terms, the Nordic countries spend more resources on research and development (R&D) than other West European countries. Today, the 13 countries in the Euro-zone (Euro-13) spend 1.9 per cent of their gross domestic product (GDP) on research and development, while Denmark spend 2.5 per cent, Iceland 2.8 per cent, Finland 3.4 per cent and Sweden 3.9 per cent. Only Norway is below the Euro-13 average with 1.5 per cent of GDP. On the other hand, Norway’s GDP is extraordinarily high due to the country’s oil and gas revenue and, if the Norwe-gian R&D expenses are calculated as euro per person, they are higher than the R&D expenses per person in Euro-13. While the R&D expenses in the Eurozone have constituted an unchanged pro-portion of GDP since the mid-1990s, the Nordic countries’ R&D expenses have typically increased, also if calculated as percentage of GDP. The major part of R&D expenses is paid by private business, from 54 per cent of all R&D expenses in Norway to 76 per cent in Sweden. The rest of the R&D activities take place at universities and other institutions of higher education as well as in other public institutions.




Forskning och utveckling

Syftet med statistik över forskning och utveckling (FoU) är att uppskatta de resurser som avsätts till dessa aktiviteter i alla sektorer, i synnerhet vetenskap och industri. Resurserna inbegriper både finansiering och personal i FoU-verksamhet. De nordiska länderna använder relativt sett mera resurser på forskning och ut-veckling (FoU) än de övriga länderna i Västeuropa. De 13 länderna i euroområdet (Euro-13) använder i dag 1,9 procent av bruttonationalprodukten (BNP) till forsk-ning och utveckling, medan Danmark använder 2,5 procent, Island 2,8 procent, Finland 3,4 procent och Sverige 3,9 procent. Bara Norge ligger med sina FoU-utgifter på 1,5 procent av BNP under Euro-13-genomsnittet. Å andra sidan är Nor-ges BNP tack vare landets olje- och gasintäkter ovanligt hög, och mäter man i stäl-let de norska FoU-utgifterna i euro per capita, är de högre än FoU-utgifterna per capita i Euro-13. Medan FoU-utgifterna i Euroområdet sedan mitten av 90-talet har legat på en oförändrad andel av BNP, har FoU-utgifterna i de nordiska länderna i allmänhet ökat, också som andel av BNP. Det privata näringslivet står för den största delen av FoU-utgifterna, från 54 procent av samtliga FoU-utgifter i Norge till 76 procent i Sverige. Övriga FoU-aktiviteter äger rum på universiteten och andra högre läroanstalter samt i offentlig regi i övrigt.


Table 130 Total R&D expenditure Totala FoU-utgifter

1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Per cent of GDP

Denmark 2.18 2.24 2.39 2.51 2.56 2.48 2.44 .. Danmark Finland 3.16 3.34 3.30 3.36 3.43 3.46 3.48 3.43 Finland Iceland 2.31 2.69 2.98 2.99 2.86 2.83 .. .. Island Norway 1.65 .. 1.60 1.67 1.73 1.62 1.51 .. Norge Sweden 3.62 .. 4.25 .. 3.95 .. 3.86 .. Sverige Euro-13 1.83 1.85 1.87 1.88 1.87 1.86 1.86 .. Euro-13

Rede01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat.

Figure 90 R&D expenditure, euro per person. 2005 FoU-utgifter, euro per person. 2005

100 200 300 400 500 600 700 800 900

1 0001 100

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Euro-13

First: Total Second: Business and Enterprise Sector Third: Government Fourth: Higher Education

Euro per person

Rede01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Popu02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Note: Finland: 2006 data. Iceland: 2004 data. Not: Finland: 2006 års upgifter. Island: 2004 års uppgifter. Source: Eurostat.




Table 131 Total R&D expenditure by performing sector. 2005 Totala FoU-utgifter per utförande sektor. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Million euro PPP

Total 3 859 5 012 238 2 700 9 359 Totalt Business and

enterprise sector 2 635 3 546 134 1 459 7 085 Företagssektorn Government sector 278 465 50 433 289 Offentliga sektorn

Higher education sector 920 973 48 808 1 950 Universitet, högskolor

Private non-profit sector 26 30 6 .. 35 Privata icke-vinstdrivande sektorn

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Business and

enterprise sector 68.3 70.8 56.3 54.0 75.7 Företagssektorn Government sector 7.2 9.3 21.0 16.0 3.1 Offentliga sektorn

Higher education sector 23.8 19.4 20.2 29.9 20.8 Universitet, högskolor

Private non-profit sector 0.7 0.6 2.5 .. 0.4 Privata icke-vinstdrivande sektorn

Rede01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006. Source: Eurostat. Note: The currency is in million euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of price level differences among the Nordic countries. Finland: 2006 data. Iceland: 2004 data. Norway: Private non-profit sector data included in the government sector. Not: Valutan är i miljoner euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå i de nordiska länderna. Finland: 2006 års upgifter. Island: 2004 års uppgifter. Norge: Uppgifterna om den offentliga sektorn innefattar även den privata icke-vinstdrivande sektorn.

Figure 91 R&D expenditure by performing sector, per cent. 2005 FoU-utgifter per utförande sektor, procent. 2005

Business BusinessBusiness Business

BusinessBusiness

Govern.Govern.

Govern.Govern.Govern.

Highereducation

Highereducation

Highereducation

Highereducation

Highereducation

Highereducation

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100


Low: Business and enterprise sector Middle: Government sectorUpper: Higher education sector Top: Private non-profit sector

Per cent of total R&D expenditures

Rede01: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2006.

Source: Eurostat. Note: Finland: 2006 data. Iceland: 2004 data. Norway: Private non-profit sector data included in the government sector. Not: Finland: 2006 års upgifter. Island: 2004 års uppgifter. Norge: Uppgifterna om den offentliga sektorn inkluderar även den privata icke-vinstdrivande sektorn.


Table 132 R&D personnel by sector. 2005 FoU-personal efter sektor. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Full time equivalent

Total 43 545 57 471 3 050 30 557 77 925 Totalt Business and

enterprise sector 28 461 32 109 1 422 16 710 56 941 Företagssektorn Government sector 3 078 7 422 794 5 147 3 391 Offentliga sektorn

Higher education sector 11 668 17 453 746 8 700 17 223 Universitet, högskolor

Private non-profit sector 338 487 88 .. 370 Privata icke-vinstdrivande sektorn

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Business and

enterprise sector 65.4 55.9 46.6 54.7 73.1 Företagssektorn Government sector 7.1 12.9 26.0 16.8 4.4 Offentliga sektorn

Higher education sector 26.8 30.4 24.5 28.5 22.1 Universitet, högskolor

Private non-profit sector 0.8 0.8 2.9 .. 0.5 Privata icke-vinstdrivande sektorn

Rede04: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2005. Source: Eurostat. Note: Iceland: 2004 data. Norway: Private non-profit sector data included in the government sector. Not: Island: 2004 års uppgifter. Norge: Uppgifterna om den offentliga sektorn inkluderar även den privata icke-vinstdrivande sektorn.

Figure 92 R&D personnel by sector. 2005 FoU-personal efter sektor. 2005

0

10

20

30

40

50

60

70

80


First: Business enterprise sector Second: Government sectorThird: Higher education sector Fourth: Private non-profit sector

Per cent of total R&D personnel

Rede04: DK, FI, IS, NO, SE, Euro-13, 1990-2005.

Source: Eurostat. Note: Iceland: 2004 data. Norway: Private non-profit sector data included in the government sector. Not: Island: 2004 års uppgifter. Norge: Uppgifterna om den offentliga sektorn inkluderar även den privata icke-vinstdrivande sektorn.




Table 133 Central government R&D expenditure after objectives. 2005 Statliga FoU-utgifter efter ändamål. 2005

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Million euro (PPP)

Total 1 098.9 1 418.8 114.3 1 183.8 2 237.5 Totalt Exploration and exploitation of the earth and the atmosphere 6.3 14.6 .. 22.4 15.4

Utforskning och exploatering av jorden och atmosfären

Infrastructure and physical planning 8.9 28.3 7.9 23.7 82.2

Infrastruktur och fysisk planering

Surveillance and protection of the environment 19.2 26.1 0.5 24.6 56.8 Kontroll och skydd av miljön

Protection and improvement of public health 80.2 80.9 8.7 91.1 20.5

Bevarande och förbättring av folkhälsan

Production and distribution of energy 19.0 62.7 2.7 35.2 50.1

Produktion och distribution av energi

Agricultural production and technology 1) 60.5 83.2 22.8 101.6 47.3

Jordbruksproduktion och -teknologi 1)

Industrial production and technology 67.3 374.8 2.8 92.8 117.5

Industriproduktion och -teknologi

Societal structures and coherence 65.5 87.5 10.8 76.7 107.5

Samhällsstrukturer och socialt sammanhang

Exploration and exploitation of space 23.1 26.4 .. 26.6 26.6

Utforskning och exploatering av rymden

Research financed via univer-sity budgets 498.5 370.9 37.9 458.6 996.1

Forskning finansierad via uni-versitetsbudget

Common scientific develop-ment without a specific purpose 228.9 215.9 20.2 153.5 272.3

Allmän vetenskaplig utveckling utan specifikt syfte

Other civil research .. .. .. .. .. Annan civil forskning Defence 8.2 47.5 .. 77.0 445.1 Försvar

Per cent

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Exploration and exploitation of the earth and the atmosphere 0.6 1.0 .. 1.9 0.7

Utforskning och exploatering av jorden och atmosfären

Infrastructure and physical planning 0.8 2.0 6.9 2.0 3.7

Infrastruktur och fysisk planering

Surveillance and protection of the environment 1.7 1.8 0.4 2.1 2.5 Kontroll och skydd av miljön

Protection and improvement of public health 7.3 5.7 7.6 7.7 0.9

Bevarande och förbättring av folkhälsan

Production and distribution of energy 1.7 4.4 2.4 3.0 2.2

Produktion och distribution av energi

Agricultural production and technology 1) 5.5 5.9 19.9 8.6 2.1

Jordbruksproduktion och -teknologi 1)

Industrial production and technology 6.1 26.4 2.5 7.8 5.2

Industriproduktion och -teknologi

Societal structures and coherence 6.0 6.2 9.4 6.5 4.8

Samhällsstrukturer och socialt sammanhang

Exploration and exploitation of space 2.1 1.9 .. 2.2 1.2

Utforskning och exploatering av rymden

Research financed via univer-sity budgets 45.4 26.1 33.1 38.7 44.5

Forskning finansierad via universitetsbudget

Common scientific develop-ment without a specific purpose 20.8 15.2 17.7 13.0 12.2

Allmän vetenskaplig utveckling utan specifikt syfte

Other civil research .. .. .. .. .. Annan civil forskning Defence 0.7 3.3 .. 6.5 19.9 Försvar

Rede11: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2005. Source: Eurostat. Note: The currency is converted from euro to euro in Purchasing Power Parities (PPP), which eliminates the impact of differences in price levels among the countries. Iceland: 2004 data. 1) Includes fishing. Not: Valutan är konverterad från euro till euro i köpkraftsparitet, vilket eliminerar effekten av skillnader i prisnivå i länderna. Island: 2004 års uppgifter. 1) Inkluderar forskning rörande fiske.

Basnäringarna


The primary sector

The primary sector comprising agriculture, forestry, fishery and hunting only accounts for a small part of total employment in the Nordic countries: from nearly 2 per cent of employment in Sweden, to 6 per cent of employment in Iceland. However, the sector forms indirectly the basis for a considerable part of production and employment. This is partly due to the circumstance that products from agri-culture, forestry, fishery and hunting are used as raw materials in manufacturing and in other industries, and partly that many goods and services are required by the capital-intensive primary sector, such as agricultural machinery, wood-cutting equipment, fishing vessels, etc., and maintenance and services incidental to this machinery and equipment. The primary sector also – both directly and indirectly – accounts for substantial exports in the Nordic countries. For example, two-thirds of all Danish agricultural products are exported. In Sweden and Finland – and to a smaller extent in Norway – forestry and the associated industries – wood industry and paper industry – ac-count for a considerable share of total exports. In Norway, fishery plays a major role, and in Iceland, the Faroe Islands, and Greenland fishery is by far the dominant industry, both with respect to production and exports.

Agriculture The primary agricultural areas in the Nordic countries are found in Denmark, southern Sweden and a belt extending from south-western Finland through central Sweden. Agriculture in the Nordic countries is characterized by a high degree of regulation – previously pursuant to national law, now pursuant to EU regulations, as the three main agricultural countries in the North, Denmark, Finland and Swe-den are members of the European Union. For many years, the structural development has been moving towards fewer and larger holdings. Small holdings under 30 ha still dominate the overall structure – in Denmark, 53 per cent; in Finland, 60 per cent; in Sweden, 67 per cent; in Åland 70 per cent; and in Norway, 82 per cent. Denmark and Sweden have a notable share of the larger holdings – 33 per cent of the Danish holdings are over 50 ha and 21 per cent in Sweden. In the Nordic countries, arable land is used for two main purposes: food produc-tion or the production of fodder for animals. In Denmark and Finland, more than half of the arable land is used for grain production – in Denmark 65 per cent and in Finland 52 per cent – some for direct human consumption, some for animal con-sumption. In Sweden, 38 per cent of the arable land is used for grain production. In the other Nordic countries, hay and fodder production predominate. Barley and wheat are the main grains in all the Nordic countries except in Iceland. In Finland, Åland, Norway and Sweden, oats also play a major role.

The primary sector


Forestry The forest is a major resource in Finland and Sweden and, to a lesser extent, in Norway. It is only a very limited resource in Denmark. Iceland has very small for-ests, and Greenland and the Faroe Islands have no forest because of the climate. There is considerable production of wood for industrial use in Finland and Swe-den. For example, Finland and Sweden together represent 14 per cent of the world production of wood pulp, which is a major export item for these two countries. The use of forest resources in the Nordic countries has always been great. For-merly, the woodland was primarily exploited for domestic purposes – for fuel and making tools and other utensils. Forests were also used for collecting fodder for domestic animals, gathering berries, and hunting to supplement the staple diet. Wood was used in local manufacturing businesses, such as the burning of salt and cheese production, and as raw material for the production of charcoal and tar and, of course, building material. Some of these uses have ended or become industries and, nowadays, forestry is mainly associated with wood for industrial use. The forest area of the Nordic countries as a whole has increased in recent years, due partly to forest drainage but also to afforestation of unproductive areas and farming land. There is a natural growth in the amount of wood in the forest but, at the same time, wood is removed through the felling of trees and, to a lesser extent, through natural loss. In all the Nordic countries, growth exceeds fellings and natu-ral losses by far. Most of the forest area in the Nordic countries is still privately owned. This is due to the fact that most farmers, especially in less cultivable or fertile areas, need to have a fairly large forested area in order to survive. Many private forest owners have now ceased traditional farming and concentrate on forestry.

Fishery Fisheries have always been of great importance for the coastal areas of all the Nor-dic countries. In the Middle Ages, herring became the staple food with commercial herring fisheries in many areas. During the past century, fishery in the Nordic countries has developed from a primarily part-time occupation, carried out from small boats along the coast, to a full-time occupation, using much larger vessels at sea. The fishing industry has many common features throughout the Nordic coun-tries. To a large extent, it is the same species that are caught, using the same tech-niques and technology, and the fishing takes place in overlapping areas. Nordic fishermen – especially from Norway and Iceland and, to a lesser extent, Denmark – carry out the major part of all fishing in the northeast Atlantic. The fishing industry has less significance in Sweden and Finland. The location of the other Nordic countries near one of the world's most important fishing areas in the North Atlantic accounts for this difference. The Baltic Sea, which is brackish – par-ticularly in the northern part – is not a major fishing area, although it provides a steady income for those involved in smaller-scale fishing in the three Nordic coun-tries bordering the Baltic. The fishing fleet in the Nordic countries consists of 17 500 vessels, and 42 per cent of them are Norwegian. Also when correction is made for the size of the ves-

Basnäringarna


sels, Norway has by far the largest fleet. 46 per cent of the engine power of the Nordic fleet belongs to the 7 302 Norwegian fishing vessels. In the three largest Nordic fishing nations, Denmark, Iceland and Norway, cod-fish and herring for consumption dominate the catch. Mackerel has always been an important fish for consumption in Norway. In Iceland, a large quantity of capelin and blue whiting is caught, which is used as raw material for the oil and fish meal industry. In both Denmark and Norway, it is mainly sand eel and, in Denmark, also sprat that is used in the oil and fish meal industry. For the Faroe Islands, Greenland and Iceland, fishery is the hub of the economy, but fishery also has a measurable impact on the national budget in Denmark and Norway. In Greenland, almost 90 per cent of the export value stems from fishing. In Iceland, the percentage is more than 50 and, in Denmark and Norway respectively, about 4 per cent and 6 per cent. Cod is the most valuable and important catch for Denmark, Iceland and Norway. In Denmark and Iceland, prawn, shrimp and lobster are the second most valuable catch. In Norway, it is herring. However, herring is the most valuable catch in Finland and the second most valuable in Sweden. Fish farming is especially impor-tant in Norway, where the production of salmon is predominant. Rainbow trout is farmed in all the Nordic countries. Eel is also farmed in a few countries, but with any volume only in Denmark.

Catches of seals and whales Particularly in Greenland but also in Norway, seals are caught for human con-sumption. In Greenland, seals still constitute a major part of the diet. In 2006, 130 900 seals were killed in Greenland – in Norway about 17 000. Seals are also caught in Iceland, but here mainly to keep the stock down. The meat from the seals caught in Iceland is primarily used as fodder for animals. In Greenland and the Faroe Islands, whales are also still a part of the diet. In 2006, 182 minke whales and 10 fin whales were caught in Greenland. Both types are used for human consumption. The Faroe Islands have a long tradition of catch-ing pilot whales. In 2006, 856 pilot whales were caught there. In Iceland, about 200 minke whales were caught annually from 1977 to 1985, when the International Whaling Commission (IWC) banned mink whaling. No whaling has taken place in Icelandic waters in the period 1990-2002. In the years 1970-1985, primarily four species of whales were caught and the annual average total was 490 whales. In 1986-1989, the Icelandic government drastically restricted the catch of whales to about 90 whales annually (scientific whaling), until a ban was imposed on all whal-ing in Icelandic waters in 1990. In the autumn of 2003, Iceland took up scientific whaling again and caught 36 mink whales in 2003, 25 in 2004, 39 in 2005 and 61 in 2006. Whaling was once a big trade in Norway, but commercial whaling came to a complete halt in 1988. However, in 1993, Norway once again began to engage in commercial whaling, especially for minke whales, but national quotas have not been reached in recent years. Norway caught 542 minke whales in 2006.

The primary sector


Hunting Except in Greenland, where it is still a full-time or part-time occupation for a major part of the population, hunting is not an important source of income or supplier of food in any of the Nordic countries. However, in many areas, it is still a welcome supplement to the diet. More than half a million animals (red deer) are hunted in the Nordic countries. The major share of animals hunted is moose and roe deer. In Greenland, virtually all the different species found in the country are hunted. Hunting ranges from whales and seals to wild reindeer and musk oxen to birds. In Sweden and Finland, moose hunting used to be an important part of the rural economy. Nowadays, moose is hunted mainly for sport, but it still contributes to the food supply in specific regions. In the Nordic countries, about 200 000 moose are killed every year. In Sweden, the number of roe deer hunted exceeds the num-ber of moose by far. In Norway, moose, roe and red deer account for the major share of today's hunting. In Finland, the hunting of moose is most important – more than 74 000 killed animals last year. In Åland, around 170 moose are killed every year and more than 3 500 roe deer. In Denmark, hunting is also a sport primarily carried out by people from rural communities. The main hunting animal there is the roe deer. In the Faroe Islands, hunting activities also have a seasonal role; bird catching, egg collecting, and whale hunting still retain a role as a traditional cul-tural event as well as a dietary supplement. In recent years, about 250 polar bears have been killed each year in the Nordic countries. They have all been killed in Greenland. In 2006, 109 polar bears were killed in Greenland. On the Norwegian islands of Svalbard, where there are also polar bears, the animal is protected and may only be shot in self-defence. The number of killed brown bears has been increasing since 1990 and is now about 150-200 a year, primarily in Sweden and Finland. An increasing number of wolver-ines are killed as well, but only a few wolves. The number of killed lynx has decreased since 2000.

Basnäringarna Basnäringarna, jordbruk, skogsbruk, fiske och jakt, står i dag för en anspråks-

lös del av den samlade sysselsättningen i de nordiska länderna: Från 2 procent i Sverige till 6 procent på Island. Indirekt utgör emellertid dessa näringar grunden för en mycket betydande produktion och sysselsättning, dels därför att produkterna från jordbruk, skogsbruk, fiske och jakt ingår som råvaror i industrin och andra näringar, dels därför att basnäringarna, som är mycket kapitalkrävande, har behov av många varor och tjänster som t. ex. lantbruksmaskiner, skogsmaskiner, fiskebå-tar m.m. samt underhåll och service för all denna utrustning. Basnäringarna svarar också, både direkt och indirekt, för en ansenlig export i Norden. I Danmark exporterar jordbruket två tredjedelar av sin produktion till utlandet. I Sverige och Finland, samt i mindre omfattning i Norge, är det skogs-bruket och de anknutna näringsgrenarna, trä- och pappersindustri, som utgör en betydande del av den samlade exporten. I Norge spelar fisket en betydande roll och på Island, Färöarna och Grönland är det den helt dominerande näringen, såväl när det gäller produktion som export.

Basnäringarna


Jordbruk De huvudsakliga jordbruksområdena i de nordiska länderna finns i Danmark, i södra Sverige och i ett bälte som sträcker sig från sydvästra Finland genom centrala Sverige. Jordbruket i de nordiska länderna kännetecknas av hård reglering – tidi-gare på grund av inhemska lagar, nu på grund av EU-reglering, eftersom de tre viktigaste jordbruksländerna i Norden, d.v.s. Danmark, Finland och Sverige, är medlemmar i den Europeiska unionen. Under många år har strukturförändringen rört sig mot färre och större jordbruksföretag. Små företag under 30 hektar dominerar ännu den totala struktu-ren – i Danmark utgör de 53 procent, i Finland 60 procent, i Sverige 67 procent, på Åland 70 procent och i Norge 82 procent. Danmark och Sverige har en anmärk-ningsvärt hög andel större jordbruksföretag – 33 procent av de danska företagen är på över 50 hektar och 21 procent av de svenska. I de nordiska länderna används åkermarken för produktion av livsmedel och djurfoder. I Danmark och Finland används mer än hälften (65 respektive 52 pro-cent) av åkermarken till spannmålsproduktion – dels för direkt konsumtion av människor, dels till djurfoder. I Sverige brukas 38 procent av åkermarken också i första hand för spannmålsproduktion. I de andra nordiska länderna dominerar hö- och foderproduktionen. Korn och vete är huvudgrödorna i alla nordiska länder utom Island. I Finland, Norge, Sverige och på Åland spelar även havre en stor roll.

Skogsbruk Skogen är en stor resurs i Finland och Sverige och, i mindre utsträckning, i Norge. I Danmark och på Island är den endast en mycket begränsad resurs. Grönland och Färöarna har ingen skog alls. Orsaken är klimatet. Det bedrivs skogsbruk i de fyra nordiska länderna med störst folkmängd. Det finns en avsevärd produktion av virke för industribruk, särskilt i Finland och Sverige. Exempelvis står Finland och Sve-rige tillsammans för 14 procent av världsproduktionen av pappersmassa, som är en stor exportprodukt för dessa två länder. I de nordiska länderna har skogsresurserna alltid utnyttjats i stor utsträckning. Tidigare exploaterades skogen huvudsakligen för husbehov – till bränsle och för att göra verktyg och andra redskap. Skogarna användes också för att samla in foder till husdjuren samt för att plocka bär och jaga som tillägg till basfödan. Virke användes i lokala tillverkande verksamheter som saltbränning och ostproduktion och som råmaterial vid framställning av kol och tjära och naturligtvis som byggnadsmate-rial. Vissa av dessa användningsområden har försvunnit eller blivit industrier, och i dag förknippas skogsindustrin i huvudsak med trä för industriellt bruk. Skogsarealen i de nordiska länderna som helhet har ökat under senare år, delvis beroende på utdikning, men också på grund av beskogning av improduktiva områ-den och åkermark. Det finns en naturlig återväxt av virkesförrådet, men samtidigt minskar det genom avverkning och i mindre utsträckning genom naturliga för-luster. I alla de nordiska länderna överstiger tillväxten stort avverkningen och de naturliga förlusterna. Huvuddelen av skogsarealen i de nordiska länderna är privat-ägd. Detta beror på att flertalet bönder, särskilt i mindre odlingsbara eller bördiga

The primary sector


områden, behöver en ganska stor skogsareal för att överleva. Många privata skogs-ägare har nu slutat med traditionellt jordbruk och koncentrerar sig på skogsbruk.

Fiske Fisket har alltid haft stor betydelse för kustområdena i alla de nordiska länderna. Under medeltiden blev sill en stapelvara med kommersiella sillfiskerier på många ställen. Under det gångna århundradet har fisket i de nordiska länderna utvecklats från att primärt ha varit en deltidssysselsättning, som skedde från små båtar längs kusten, till en heltidssysselsättning med hjälp av mycket större fartyg ute till havs. Fiskeindustrin har många gemensamma nämnare i alla de nordiska länderna. I stor utsträckning är det samma arter som fångas med samma metoder och teknologi, och fångstplatserna överlappar varandra. Nordiska fiskare – speciellt från Norge och Island och i mindre utsträckning från Danmark – står för den största delen av allt fiske i Nordöstatlanten. Fiskeindu-strin har mindre betydelse i Sverige och Finland. De andra nordiska ländernas läge nära ett av världens viktigaste fiskevatten i Nordatlanten är förklaringen. Östersjön, som har bräckt vatten – särskilt i den norra delen, är inte ett betydelsefullt fiske-vatten även om det ger en stadig inkomst åt dem som sysslar med fiske i mindre skala i de tre nordiska länder som gränsar till Östersjön. Av de nordiska ländernas fiskeflotta på totalt 17 500 fartyg är 42 procent nor-ska. Också när hänsyn tas till fartygens storlek har Norge den absolut största fiske-flottan. Dessutom finns 46 procent av den nordiska fiskeflottans maskinkraft på de 7 302 norska fiskefartygen. I de tre största nordiska fiskenationerna, Danmark, Island och Norge, domineras fångsten av torsk och sill för konsumtion. Makrill har alltid varit en viktig fisk för konsumtion i Norge. Island fångar en stor kvantitet lodda, som används som råma-terial i olje- och fiskmjölsindustrin. I både Danmark och Norge är det huvudsak-ligen tobis, och i Danmark också skarpsill, som används i olje- och fiskmjölsin-dustrin. För Färöarna, Grönland och Island är fisket basen i ekonomin. Fisket har också en mätbar inverkan på den nationella budgeten i Danmark och Norge. På Grönland kommer nästan 90 procent av exportvärdet från fisket. För Island är procenttalet över 50 procent och i Danmark och Norge 4 respektive 6 procent. Torsk är den mest värdefulla och viktiga fångsten för Danmark, Island och Norge. I Danmark och på Island är räkor och hummer de näst viktigaste fångsterna. I Norge är det sill. Strömming är den mest betydelsefulla fångsten i Finland och den näst mest bety-delsefulla i Sverige. Fiskodling är särskilt viktigt i Norge, där laxodling dominerar. Regnbågslax odlas i alla de nordiska länderna. Ål odlas också i några länder, dock i större voly-mer endast i Danmark.

Fångst av säl och val Särskilt på Grönland, men också i Norge, fångas sälar för mänsklig konsumtion. På Grönland utgör sälar en stor del av födan. Under 2006 fångades 130 900 sälar på Grönland – och ca 17 000 i Norge. Sälar fångas också på Island men huvudsak-

Basnäringarna


ligen för att hålla beståndet nere. Köttet från sälar fångade på Island används primärt som djurfoder. På Grönland och Färöarna är också valkött en del av den vardagliga kosten. Under 2006 fångades 182 vikvalar och 10 sillvalar på Grönland. Båda typerna används för mänsklig konsumtion. Färöarna har en lång tradition av jakt på pilot-valar. Under 2006 fångades 856 pilotvalar där. På Island fångades omkring 200 vikvalar per år från 1977-1985 när International Whaling Commission (IWC) för-bjöd fångst av vikvalar. Ingen valjakt har ägt rum i isländska vatten 1990-2002. Under åren 1970-1985 fångades primärt fyra sorters valar, och det årliga medeltalet låg på 490 valar. Under 1986-1989 begränsade den isländska regeringen drastiskt fångsten av valar till omkring 90 valar per år (valjakt för vetenskapligt bruk) tills ett förbud infördes på all valjakt i isländska vatten 1990. På hösten 2003 började åter Island med vetenskaplig valfångst, och detta år fångades 36 vikvalar, ytterligare 25 fångades 2004, 39 år 2005 och 61 under 2006. Valfångst var en gång en stor näring i Norge, men kommersiell valjakt upp-hörde helt 1988. År 1993 återupptog emellertid Norge den kommersiella valjakten, särskilt av vikvalar, men den nationella kvoten har inte fyllts under senare år. Norge fångade 542 vikvalar år 2006.

Jakt Jakt är inte någon viktig källa till inkomst eller till föda i något av de nordiska län-derna utom på Grönland, där en stor del av befolkningen fortfarande har jakt som sin heltids- eller deltidssysselsättning. Emellertid ger den på många ställen fort-farande ett välkommet tillskott till kosten. Mer än en halv miljon djur (kronvilt) skjuts varje år under jakt i de nordiska länderna. Merparten är älgar och rådjur. På Grönland jagas nästan alla de arter som finns i landet. Jakten omfattar allt från valar och sälar till vilda renar och myskoxar samt fåglar. I Sverige och Finland var älgjakt förr i tiden en viktig del av jordbruksekonomin. Nuförtiden är älgjakt hu-vudsakligen en sport men bidrar fortfarande till livsmedelsförsörjningen i vissa re-gioner. I de nordiska länderna fälls ca 200 000 älgar varje år. I Sverige överskrider antalet fällda rådjur stort antalet fällda älgar. I Norge står jakten av älg, rådjur och kronhjort för den största delen av dagens jakt. I Finland fälls det mest älgar – mer än 74 000 fälldes det senaste året. På Åland fälls runt 170 älgar och mer än 3 500 rådjur varje år. I Danmark är jakt också en sport som huvudsakligen utförs av per-soner från lantbrukssamhällen. De djur som jagas primärt här är rådjur. På Färöarna har jaktaktiviteter också sin plats under säsongen; fågelfångst, ägginsamling och valfångst spelar fortfarande en roll som traditionell kulturell aktivitet och utgör även ett tillskott till födan. Antalet fällda isbjörnar i Norden har under senare år varit ca 250 per år. De har alla skjutits på Grönland. År 2006 skjöts 109 isbjörnar på Grönland. På den norska ögruppen Svalbard, där det också finns isbjörnar, är djuret fridlyst och får endast skjutas i nödvärn. Antalet fällda brunbjörnar har gått upp sedan 1990 och ligger nu på 150-200 årligen, huvudsakligen i Sverige och Finland. Ett ökande antal järvar skjuts också, men endast få vargar. Antalet fällda lodjur har minskat sedan år 2000.

The primary sector


Table 134 Employment in agriculture, forestry and fishery Sysselsättning inom jordbruk, skogsbruk och fiske

1990 1995 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 1 000s

Total Totalt Denmark 137 114 95 92 92 89 86 85 86 Danmark

Finland 213 161 137 131 127 124 122 121 120 Finland Åland 1 1 1 1 1 1 1 .. .. Åland

Iceland .. 13 13 12 11 11 10 11 11 Island Norway 128 107 96 91 88 85 82 78 76 Norge Sweden 150 132 117 108 105 101 96 94 92 Sverige

Employees Anställda

Denmark 54 50 47 46 46 46 45 45 44 Danmark Finland 47 36 35 35 34 35 35 37 35 Finland

Åland .. .. 0 0 0 0 0 .. .. Åland Iceland .. 7 6 6 6 6 6 6 5 Island Norway 32 30 29 27 26 26 25 24 24 Norge Sweden .. 54 53 52 52 53 51 52 51 Sverige

Self-employed Egna företagare

Denmark 83 64 49 46 46 44 41 40 42 Danmark Finland 166 126 102 97 92 89 87 85 85 Finland

Åland .. .. 1 1 1 1 1 .. .. Åland Iceland .. 6 6 6 6 4 4 5 5 Island Norway 95 77 67 64 62 59 57 54 53 Norge Sweden .. 78 64 56 53 48 45 42 41 Sverige

Naac08: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat, National Economic Institute, Iceland, and national statistical institutes.

Figure 93 Agriculture, forestry and fishery, employment, per cent of total employment Jordbruk, skogsbruk och fiske, sysselsättning i procent av total sysselsättning

0

2

4

6

8

10

12

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

F inland

Å landIc e land

Norw ay

S w eden

Perc entage of total employ ment

Naac08: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat, National Economic Institute, Iceland, and national statistical institutes.

Basnäringarna


Table 135 Gross value added in agriculture, forestry and fishery at constant prices Bruttoförädlingsvärde inom jordbruk, skogsbruk och fiske i fasta priser

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Million national currency

1990 22 503 4 180 32 57 709 18 892 45 779 1990 1995 30 590 3 639 27 52 214 24 888 42 075 1995 2000 34 161 3 758 25 52 232 24 164 41 961 2000 2001 35 467 3 828 26 55 239 23 513 43 821 2001 2002 34 167 3 904 22 52 613 25 627 45 061 2002 2003 34 509 3 633 21 52 258 25 767 45 023 2003 2004 35 607 3 685 21 54 249 28 951 48 473 2004 2005 39 061 3 804 .. 53 922 29 277 45 388 2005 2006 40 997 3 765 .. 51 422 30 023 48 060 2006

Index 1990=100

1990 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1990 1995 135.9 87.1 84.7 90.5 131.7 91.9 1995 2000 151.8 89.9 79.4 90.5 127.9 91.7 2000 2001 157.6 91.6 80.9 95.7 124.5 95.7 2001 2002 151.8 93.4 67.8 91.2 135.7 98.4 2002 2003 153.4 86.9 66.9 90.6 136.4 98.4 2003 2004 158.2 88.2 64.4 94.0 153.2 105.9 2004 2005 173.6 91.0 .. 93.4 155.0 99.1 2005 2006 182.2 90.1 .. 89.1 158.9 105.0 2006

Naac05: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat, National Economic Institute, Iceland, and national statistical institutes.

Figure 94 Agriculture, forestry, fishery, gross value added (GVA) as part of total GVA Jordbruk, skogsbruk och fiske, bruttoförädlingsvärde i procent av totalt bruttoförädlingsvärde

0

2

4

6

8

10

12

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Åland

Iceland

Norway Sweden

Percentage of total gross value added


Source: Eurostat, National Economic Institute, Iceland, and national statistical institutes.

The primary sector


Figure 95 Size of agricultural holdings. 2006 Jordbruksföretagens storlek. 2006

-9.9 -9.9 -9.9-9.9 -9.9

-9.9

10.0-19.9

10.0-19.9

10.0-19.9

10.0-19.9 10.0-19.910.0-19.9

20.0-49.9

20.0-49.9

20.0-49.9

20.0-49.920.0-49.9

20.0-49.9

50.0+50.0+

50.0+ 50.0+50.0+

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

De nm ark Gre e nland Fin land Åland Norw ay S w e de n

L ow : -9.9 ha Middle : 10.0-19.9 ha Upper: 20.0-49.9 ha Top: 50.0+ ha

Per c ent

Agri02: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Iceland and Sweden: 2005 data. Greenland: 2003 data. See note to table 136. Not: Island och Sverige: 2005 års upgifter. Grönland: 2003 års uppgifter. Se också not till tabell 136.

Table 136 Agricultural holdings by size of cultivated land. 2006 Jordbruksföretag efter storlek av åkermark. 2006

Denmark Greenland Finland Åland Norway Sweden Number of holdings

All holdings 47 385 54 69 071 579 48 898 74 863 Alla företag - 9.9 ha 10 758 14 14 473 180 13 353 28 603 - 9,9 ha

10.0-19.9 ha 9 100 21 15 617 139 15 796 14 147 10,0-19,9 ha 20.0-29.9 ha 5 291 15 11 552 88 9 861 7 583 20,0-29,9 ha 30.0-49.9 ha 6 278 4 13 741 115 6 954 8 862 30,0-49,9 ha 50.0-99.9 ha 7 704 - 10 750 48 2 577 9 569 50,0-99,9 ha

100.0- ha 8 254 - 2 938 9 357 6 099 100,0- ha

Per cent All holdings 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Alla företag

- 9.9 ha 22.7 25.9 21.0 31.1 27.3 38.2 - 9,9 ha 10.0-19.9 ha 19.2 38.9 22.6 24.0 32.3 18.9 10,0-19,9 ha 20.0-29.9 ha 11.2 27.8 16.7 15.2 20.2 10.1 20,0-29,9 ha 30.0-49.9 ha 13.2 7.4 19.9 19.9 14.2 11.8 30,0-49,9 ha 50.0-99.9 ha 16.3 - 15.6 8.3 5.3 12.8 50,0-99,9 ha

100.0- ha 17.4 - 4.3 1.6 0.7 8.2 100,0- ha Agri02: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes and Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland. Note: Not all countries have same threshold for agricultural holdings under 10.0 ha. Iceland and Sweden: 2005 data. Greenland: 2003 data. Finland: Includes Åland. Not: Alla länder har inte samma tröskelvärde för jordbruksfastigheter under 10,0 ha. Island och Sverige: 2005 års upgifter. Grönland: 2003 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

Basnäringarna


Table 137 Use of arable land. 2006 Åkermarkens användning. 2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000 ha

Total arable land 2 522 2 259 13 142 862 2 660 Åkermark, totalt Wheat 692 192 1 - 86 361 Vete

Rye 30 22 - - 6 23 Råg Barley 688 564 1 3 153 315 Korn

Oats 60 354 2 - 74 206 Havre Mixed grain 42 19 - - .. 73 Blandsäd

Potatoes 38 28 1 2 14 28 Potatis Sugar beets 42 24 1 - .. 44 Sockerbetor

Fodder beets 4 - - 2 .. .. Foderbetor Ley and

other fodder 474 625 6 135 502 1 098 Vall och andra foderväxter

Oleiferous plants 125 108 - - 7 99 Oljeväxter Other crops 158 70 1 - 19 83 Övriga grödor

Set aside and un-cultivated arable land 168 253 1 - 1 330

Träda och obrukad åkermark

Per cent

Total arable land 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Åkermark, totalt Wheat 27.4 8.5 7.7 - 10.0 13.6 Vete

Rye 1.2 1.0 - - 0.7 0.9 Råg Barley 27.3 25.0 7.7 2.1 17.8 11.8 Korn

Oats 2.4 15.7 15.4 - 8.6 7.7 Havre Mixed grain 1.7 0.8 - - .. 2.7 Blandsäd

Potatoes 1.5 1.2 7.7 1.4 1.6 1.1 Potatis Sugar beets 1.7 1.1 7.7 - .. 1.7 Sockerbetor

Fodder beets 0.2 - - 1.4 .. .. Foderbetor Ley and

other fodder 18.8 27.7 46.2 95.1 58.2 41.3 Vall och andra foderväxter

Oleiferous plants 5.0 4.8 - - 0.8 3.7 Oljeväxter Other crops 6.3 3.1 7.7 - 2.2 3.1 Övriga grödor

Set aside and un-cultivated arable land 6.7 11.2 7.7 - 0.1 12.4

Träda och obrukad åkermark

Agri01: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland and the Swedish Board. Note: Finland: Includes Åland. Norway: Mixed grain is included in the type of grain that forms the greatest part of the mixture. Other crops include set aside and uncultivated arable land. Provisional figures. Sweden: Mixed grain includes triticale. Not: Finland: Inkluderar Åland. Norge: Blandsäd är inkluderat i den gröda som utgör största delen av blandningen. Övriga grödor inkluderar träda och obrukad åkermark. Preliminära uppgifter. Sverige: Blandsäd inkluderar rågvete.

The primary sector


Table 138 Average crop and grain production. 2006 Genomsnittlig produktion av grödor och spannmål. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Crops 100 kg per ha Grödor Wheat 70.0 35.6 - 46.0 54.6 Vete

Rye 47.3 23.3 - 47.0 49.9 Råg Barley 48.2 35.0 32.0 36.9 36.2 Korn

Oats 39.5 29.2 - 35.5 31.7 Havre Mixed grain 49.5 27.3 - .. 41.5 Blandsäd

Potatoes 353.0 205.3 .. 269.5 276.0 Potatis Sugar beets 559.0 399.5 - .. 496.0 Sockerbetor

Agri06: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland and the Swedish Board. Note: Denmark: Oats include mixed grain. Norway: Mixed grain is included in the type of grain that makes the greatest part of the mixture. Preliminary figures. Sweden: Mixed grain includes triticale. Not: Danmark: Vete inkluderar blandsäd. Norge: Blandsäd är inkluderad i den gröda som utgör största delen av blandningen. Preliminära uppgifter. Sverige: Blandsäd inkluderar rågvete.

Table 139 Crop and grain production. 2006 Produktion av grödor och spannmål. 2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Crops 1 000 tonnes Grödor

Potatoes 1 361 576 18 14 376 778 Potatis Sugar beets 2 314 952 36 - .. 2 189 Sockerbetor

Fodder beets 271 .. - - .. .. Foderbetor Ley and other

fodder crops 22 994 5 655 .. 1 975 2 593 3 633 Vall och andra foderväxter

Oleiferous plants 435 148 - - 11 232 Oljeväxter

Grain, total 8 632 3 790 14 11 1 229 4 128 Spannmål, totalt Wheat 4 802 684 4 0 390 1 967 Vete

Rye 130 51 1 0 28 115 Råg Barley 3 270 1 972 3 4 552 1 111 Korn

Oats 274 1 029 6 0 258 624 Havre Mixed grain 156 51 .. 0 .. 311 Blandsäd

Agri04 and Agri05: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland and the Swedish Board. Note: Wheat includes both winter and spring wheat. Denmark: Based on yield data furnished locally from selected farms. Oats include mixed grain until 1996 and again from 2004. Mixed grain = Triticale. Finland: Includes Åland. Norway: Mixed grain is included in the type of grain that makes the greatest part of the mixture. Grain: Preliminary figures. Sweden: Mixed grain includes triticale. Not: Vete inkluderar både höst- och vårvete. Danmark: Grundar sig på uppgifter som inhämtats lokalt på vissa gårdar. Vete inkluderar blandsäd till 1996 och igen från 2004. Blandsäd =råvete. Finland: Inkluderar Åland. Norge: Blandsäd är inkluderat i den gröda som utgör största delen av blandningen. Spannmål: Preliminära uppgifter. Sverige: Blandsäd inkluderar rågvete.

Basnäringarna


Table 140 Livestock on farms. 2006 Husdjur på jordbruk. 2006

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000s

Horses 53 0 65 0 76 31 .. Hästar Cattle 1 535 0 949 7 69 920 1 590 Nötkreatur

Sheep 170 21 117 10 456 2 356 505 Får Goats .. .. 7 0 0 43 .. Getter

Pigs 13 361 .. 1 436 1 4 102 1 681 Svin Poultry 17 425 0 3 947 13 189 3 415 6 170 Fjäderfä

Agri08: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland and the Swedish Board. Note: Mid-year estimates. Finland: Includes Åland. Horses incl. also horses not on farms. Åland: Poultry: only laying hens. Not: Uppskattningar från halvårsskiftet. Finland: Inkluderar Åland. Hästar inkluderar även hästar som inte finns på bondgårdar. Åland: Fjäderfä: Endast värphöns.

Table 141 Production of animal products. 2006 Produktion av animaliska produkter. 2006

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden Kg per inhabitant

Milk 849.4 457.3 520.0 380.3 331.3 343.5 Mjölk Eggs 14.1 10.8 0.0 9.8 10.9 10.9 Ägg

Beef and veal 25.7 16.5 37.1 9.8 17.9 15.0 Nöt- och kalvkött Pork 356.9 39.4 0.0 19.5 24.8 29.0 Fläsk

Mutton and lamb 0.4 0.2 0.0 29.3 5.6 0.4

Får- och lamm- kött

Poultry 34.0 16.7 0.0 22.8 13.2 10.5 Fjäderfäkött Horsemeat 0.2 0.0 0.0 3.3 0.2 0.1 Hästkött

Agri10: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes, Information Center of the Ministry of Agriculture and Forestry, Finland and the Swedish Board. Note: Finland: Includes Åland. The production of milk is measured in litres, litres are converted to kilos by coefficient 1.03. Norway: Preliminary figures. Not: Finland: Inkluderar Åland. Mjölkproduktionen mäts i liter. Liter omvandlas till kilo med koefficient 1,03. Norge: Preliminära uppgifter.

The primary sector


Table 142 Forest area Skogsareal

Denmark Finland Åland Iceland Norway Sweden 2000 2004 2006 2006 2005 2003

Forest area, sq km 4 733 230 080 890 1 511 74 148 230 370 Skogsareal, km2 Percentage of land area 11.3 75.6 33.1 5.0 16.1 25.7 Procent av landareal

Sq km per 1 000 persons 0.9 44.2 58.3 1.7 24.4 55.8 Km2 per 1 000 personer

Fore03: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1970-2006. Source: National statistical institutes, Finnish Forest Research Institute, Norwegian Institute of Land Inventory and National Board of Forestry, Sweden. Note: Iceland: Forests and wooded area. Norway: Productive forests only. Not: Island: Skog och skogsbruksmark. Norge: Endast produktiv skogsareal.

Table 143 Dominant tree species Dominerande trädslag

Denmark Finland Åland Iceland Norway 2000 2004 1997 2005 2003 Sq km

Total forest land 4 730 201 640 620 437 75 535 Skogsmark, totalt Pine .. 132 823 412 0 22 662 Tall

Spruce .. 47 485 87 8 27 595 Gran Other conifers 2 940 260 0 190 0 Andra barrträd

Beech 800 .. 0 0 14 Bok Oak 430 0 0 0 364 Ek

Birch .. 17 319 70 221 19 351 Björk Other hardwood

(broadleaves) 520 1 246 48 17 2 904 Andra hårda träslag

(lövträd) Treeless/temporarily

uncovered area 50 2 508 4 0 2 645 Trädlösa områden/ tillfällig kalmark

Per cent of total area

Total forest land 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Skogsmark, totalt Pine .. 65.9 66.5 0.0 30.0 Tall

Spruce .. 23.5 14.0 1.8 36.5 Gran Other conifers 62.2 0.1 0.0 43.5 0.0 Andra barrträd

Beech 16.9 .. 0.0 0.0 0.0 Bok Oak 9.1 0.0 0.0 0.0 0.5 Ek

Birch .. 8.6 11.3 50.6 25.6 Björk Other broadleaves 11.0 0.6 7.7 3.9 3.8 Andra lövträd

Treeless/temporarily uncovered area 1.1 1.2 0.6 0.0 3.5

Trädlösa områden/ tillfällig kalmark

Fore01: DK, FI, AX, IS, NO, 1990-2005. Source: National statistical institutes and Finnish Forest Research Institute. Note: Iceland: Wooded areas not included. Other conifers include spruce and pine. Not: Island: Skogsbruksmark är inte inkluderad. Andra barrträd inkluderar tall och gran.

Basnäringarna


Figure 96 Dominant tree species, per cent of forest land area. 2005 Dominerande trädslag, procent av skogsmarksareal. 2005

Conifers

Conife rsConife rs

Conifers

Conifers

Hardw ood

Hardw oodHardw ood

Hardw ood

Hardw ood

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

De nm ark Fin land Åland Ice land Norw ay

L ow : Conifers Middle : Hardw ood Upper: T ree les s /temporarily

Per c ent of fores t land area

Fore01: DK, FI, AX, IS, NO, 1990-2005.

Source: National statistical institutes and Finnish Forest Research Institute. Note: Denmark: 2000 data. Finland: 2004 data. Åland: 1997 data. Iceland: 2005 data. Norway: 2003 data. Not: Danmark: 2000 års uppgifter. Finland: 2004 års uppgifter. Åland: 1997 års uppgifter. Island: 2005 års uppgifter. Norge: 2003 års uppgifter.

Table 144 Forest land by ownership Skogsmarksareal efter ägare

Denmark Finland Åland Norway Sweden 2000 2004 1997 1990 2004 Sq km

Total 4 862 201 640 620 70 120 226 140 Totalt Private 2 240 120 080 562 57 570 114 160 Privat

Joint stock companies/ cooperative societies, etc. 1 245 18 370 7 4 240 54 640

Aktiebolag/kooperativa föreningar m.fl.

State 1 129 51 980 12 6 250 40 910 Staten Other 248 11 210 39 2 060 16 430 Övriga

Per cent of total area

Total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Totalt Private 46.1 59.6 90.6 82.1 50.5 Privat

Joint stock companies/ cooperative societies, etc. 25.6 9.1 1.1 6.0 24.2

Aktiebolag/kooperativa föreningar m.fl.

State 23.2 25.8 2.0 8.9 18.1 Staten Other 5.1 5.6 6.3 2.9 7.3 Övriga

Fore04: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2004. Source: National statistical institutes and Finnish Forest Research Institute. Note: Iceland: There is no traditional forestry in Iceland. Not: Island: Det finns inte något traditionellt skogsbruk på Island.

The primary sector


Table 145 Forest depletion and growth Totalavgång och tillväxt av skogen

Denmark Finland Åland Norway Sweden 1 000 cubic metres

Earliest year 1980 1980 1980 1980 1980 Tidigaste år Felling 2 139 58 503 146 10 451 60 500 Avverkning

Natural losses .. 1 197 .. 1 284 3 000 Naturliga förluster Growth 2 851 70 700 260 18 836 83 900 Tillväxt

Latest year avai-

lable 2005 2005 2001 2005 2001 Senast tillgängliga år Felling 2 962 64 500 177 12 322 77 800 Avverkning

Natural losses .. 2 800 17 2 114 6 500 Naturliga förluster Growth .. 97 100 320 30 318 106 170 Tillväxt

Fore06: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1980-2005. Source: OECD, national statistical institutes and Finnish Forest Research Institute. Note: Salvaged volumes included. Annual growth: gross increment. Iceland: There is no traditional forestry in Iceland. Sweden: Growth: estimates are usually current five-year averages. Figures for 2001 are based on average for 1999-2003. Not: Återvunna volymer inkluderade. Årlig tillväxt: Bruttotillväxt. Island: Det finns inte något traditionellt skogsbruk på Island. Sverige: Tillväxten är i allmänhet beräknad på rullande femårsperioder. Uppgifterna för år 2001 baseras på genomsnittsdata för 1999-2003.

Table 146 Production of forest products. 2005 Produktion av träprodukter. 2005

Denmark Finland Norway Sweden 1 000 cubic meter

Industrial roundwood 1 025 47 116 8 490 91 700 Industriellt rundvirke Sawlogs and veneer logs 700 22 444 4 625 58 200 Sågtimmer och fanerstock

Wood-based panels 345 1 985 582 748 Träpanel

1 000 tonnes Wood pulp - 11 134 2 458 12 108 Pappersmassa

Paper and paperboard 423 12 391 2 223 11 736 Papper och papp

Per cent of world production Industrial roundwood 0.1 2.8 0.5 5.4 Industriellt rundvirke

Sawlogs and veneer logs 0.1 2.2 0.5 5.7 Sågtimmer och fanerstock Wood-based panels 0.2 0.9 0.3 0.3 Träpanel

Wood pulp 0.0 6.4 1.4 7.0 Pappersmassa Paper and paperboard 0.1 3.5 0.6 3.3 Papper och papp

Fore07: DK, FI, IS, NO, SE, World, 1990-2005. Source: FAO and Finnish Forest Research Institute.

Basnäringarna


Table 147 Foreign trade in wood and wood products. 2006 Utrikeshandel med trä och träprodukter. 2006

Denmark Green- land

Faroe Island


Million euro Total exports 826.5 0.0 0.1 9 985.8 1.8 1 176.1 10 761.9 Total export

Wood and wood products 107.0 0.0 0.0 1 611.1 0.0 138.7 2 923.7

Trä och varor härav

Paperpulp, paper, paperboard and

articles of this 719.5 0.0 0.1 8 374.7 1.8 1 037.3 7 838.3

Pappersmassa, papper och papp samt varor av dessa

Total imports 2 337.3 15.1 23.4 1 400.1 108.5 1 353.7 1 978.1 Total import

Wood and wood products 793.8 3.7 9.2 834.3 34.9 511.1 654.3



articles of this 1 543.5 11.4 14.3 565.8 73.6 842.6 1 323.8


Total net exports -1 510.7 -15.1 -23.4 8 585.7 -106.7 -177.7 8 783.9

Total netto-export

Wood and wood products -686.7 -3.7 -9.2 776.8 -34.9 -372.4 2 269.4



articles of this -824.0 -11.4 -14.2 7 808.9 -71.8 194.7 6 514.5


Fotr45 and Fotr46: DK, GL, FO, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes and Finnish National Board of Customs. Note: Euro: Central rate, annual average. Exports: Fob. Imports: Cif. SITC: 24 and 64. See appendix 6. Cork and wood: Unmanufactured cork and wood. Not: Euro: Central växelkurs, årligt genomsnitt. Export: Fob. Import: Cif. SITC: 24 och 64. Se bilaga 6. Kork och trä: Obearbetade produkter.

The primary sector


Table 148 Fishing vessels. 31 December 2006 Fiskefartyg. 31 december 2006

Denmark aroe Islands Green-land Finland Iceland Norway Sweden Number

Total 3 138 158 429 3 196 1 692 7 302 1 550 Totalt Less than 10 m 2 248 .. 225 2 861 1 076 4 311 1 012 Under 10 m

10-14.99 m 441 3 102 274 273 2 217 342 10-14,99 m 15-20.99 m 281 44 36 32 69 299 85 15-20,99 m 21-27.99 m 54 15 27 13 69 234 50 21-27,99 m

28 m and above 114 96 39 16 205 241 61 28 m eller större

Main engine power kW Total 308 828 161 443 115 827 169 391 516 773 1 260 929 215 146 Totalt

Less than 10 m 57 303 .. 9 446 102 151 118 267 195 582 46 273 Under 10 m 10-14.99 m 54 956 634 9 157 40 570 52 227 302 522 52 905 10-14,99 m 15-20.99 m 61 424 11 322 7 584 8 183 16 816 77 700 24 671 15-20,99 m 21-27.99 m 23 465 5 400 9 821 5 411 27 386 125 404 23 235 21-27,99 m

28 m and above 111 680 144 087 79 819 13 076 302 077 559 721 68 062 28 m eller större

Fish05: DK, FO, GL, FI, IS, NO, SE, 1995-2007. Source: Danish Directorate of Fisheries, Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Icelandic Maritime Administration, Norwegian Directorate of Fisheries and Swedish Board of Fisheries. Note: The figures cover all registered fishing vessels. Length is stated as length of the vessel in metres. Only main engine power is included, and the value is stated in kW. Faroe Islands: 2005 data. Greenland: 2003 data. Finland: Includes Åland. Not: Uppgifterna omfattar alla registrerade fiskefartyg. Längden avser fartygslängd i meter. Endast huvudmotorns styrka uppges (kW). Färöarna: 2005 års uppgifter. Grönland: 2003 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

Basnäringarna


Figure 97 Value of catches of fish. Index 1990=100 Värde av fiskefångst. Index 1990=100

25

50

75

100

125

150

175

200

225

250

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Greenland

FinlandÅland

Iceland

Norway

Sweden

Index 1990=100

Fish02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Danish Directorate of Fisheries, Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research In-stitute, Statistics Åland, Fisheries Association of Iceland, Norwegian Directorate of Fisheries and Swedish Board of Fisheries.

Table 149 Annual commercial catches of sea fish, value and volume. 2006 Årliga kommersiella fångster av fisk, värde och mängd. 2006

Denmark Faroe Island

Green- land


Million national currency Total 3 113.4 .. 588.4 20.0 2.3 76 162.2 11 611.8 1 012.5 Totalt

Flat fishes 578.8 .. 142.7 0.0 0.0 5 229.8 387.1 31.9 Plattfisk Codfishes 675.3 .. 30.5 0.9 1.0 48 300.3 6 656.3 220.9 Torskfisk Other sea

water fishes 1 167.6 .. 26.9 11.5 0.3 21 777.5 3 820.2 493.7 Annan havsfisk Crustaceans and molluscs 647.2 .. 388.1 .. 0.0 854.5 734.9 215.1

Kräftdjur och blötdjur

Freshwater fishes 44.6 .. 0.2 6.9 1.0 0.0 .. 50.9 Sötvattensfisk

1 000 tonnes Total 867.8 622.9 101.9 102.6 2.4 1 326.8 2 244.3 309.5 Totalt

Flat fishes 31.7 3.7 23.0 0.0 0.0 25.4 17.7 1.1 Plattfisk Codfishes 140.4 473.5 5.6 0.7 0.5 700.4 1240.6 16.1 Torskfisk Other sea

water fishes 621.1 135.7 9.5 98.4 1.5 595.0 937.7 285.9 Annan havsfisk Crustaceans and molluscs 73.6 9.9 63.7 .. .. 6.1 47.5 3.8

Kräftdjur och blötdjur

Freshwater fishes 1.0 .. 0.0 3.5 0.4 0.0 0.8 2.6 Sötvattensfisk

Fish02: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Danish Directorate of Fisheries, Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research In-stitute, Statistics Åland, Fisheries Association of Iceland, Norwegian Directorate of Fisheries and Swedish Board of Fisheries. Note: Greenland: 2005 data. Finland: Includes Åland. Not: Grönland: 2005 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

The primary sector


Table 150 Commercial fishing, annual catches. 2006 Kommersiellt fiske, årliga fångster. 2006

Denmark Faroe Islands Greenland Finland Tonnes

Total 867 849 622 853 101 861 102 627 Flat fishes, total 31 695 3 729 23 011 31

Brill 236 - .. .. Common sole 1 362 - .. ..

Dab 2 264 97 .. .. Flounder 3 372 - .. 22

Greenland halibut 2 1 661 23 011 .. Halibut 140 463 - ..

Lemon sole 1 310 778 .. .. Plaice 21 185 409 .. 6 Turbot 522 1 .. 3 Witch 1 290 26 .. ..

Other flat fishes 12 294 .. ..

Codfishes, total 140 438 473 489 5 574 672 Blue whiting 58 183 320 592 .. ..

Cod 29 586 30 754 4 480 670 Haddock 1 783 21 413 .. ..

Hake 1 359 5 .. .. Ling 786 5 040 .. ..

Norway pout 39 974 - .. .. Pollack 255 3 .. .. Saithe 7 540 73 047 .. ..

Tusk, cusk 160 4 025 .. .. Whiting 764 1 888 .. 2

Other codfishes 48 16 723 1 094 ..

Other sea water fishes, total 621 141 135 707 9 540 98 446 Anglerfish .. 5 201 .. ..

Capelin 1 814 31 610 71 .. Herring, Baltic herring .. 71 840 .. 79 433

Horse mackerel 139 660 1 313 .. .. Lumpfish 8 808 1 8 921 .. Mackerel 182 12 082 .. ..

Picked dogfish 24 234 310 .. .. Porbeagle 122 21 .. ..

Redfish 4 229 211 .. Sand eel 50 0 .. ..

Sprat 256 763 1 538 .. 19 013 Wolffish 183 793 267 338 ..

Other seawater fishes 111 11 296 - .. Other fish for industrial use 5 600 - .. ..

Crustaceans and molluscs,

total 73 586 9 927 63 701 .. Crab 317 89 4 057 ..

Lobster 9 42 .. .. Norway lobster 4 498 0 .. .. Prawn, shrimp 12 231 4 066 59 644 ..

Other crustaceans and molluscs 56 532 5 731 .. ..

Freshwater fishes, total 989 .. 34 3 478 Eel 581 .. .. ..

European white fish 98 .. .. 690 Pike 8 .. .. 229

Salmon 164 .. .. 309 Sea trout 50 .. .. 65

Other freshwater fishes 89 .. 34 2 185 Fish02: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Danish Directorate of Fisheries, Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Statistics Åland, Fisheries Association of Iceland, Norwegian Directorate of Fisheries and Swedish Board of Fisheries. Note: Greenland: 2005 data. Finland: Includes Åland. Not: Grönland: 2005 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland.

Basnäringarna


Åland Iceland Norway Sweden Tonnes

2 434 1 326 848 2 244 332 309 503 Totalt 6 25 440 17 713 1 138 Plattfisk, totalt

.. - 28 15 Slätvar

.. - 45 38 Tunga

.. 1 080 .. 6 Sandskädda 6 - .. 181 Flundra

.. 11 796 13 257 - Liten hälleflundra

.. 447 1 371 4 Hälleflundra

.. 2 688 67 34 Bergskädda

.. 6 370 2 619 447 Rödspätta

.. - 55 40 Piggvar

.. 2 030 69 371 Rödtunga

.. 1 029 202 1 Annan plattfisk

528 700 361 1 240 607 16 101 Torskfisk, totalt .. 314 755 642 448 314 Blåvitling

528 199 375 220 283 13 246 Torsk .. 96 591 71 300 347 Kolja .. - 1 178 61 Kummel .. 6 277 16 820 40 Långa .. - 14 336 - Vitlinglyra .. - 3 021 48 Bleka .. 75 460 256 429 1 747 Sej .. 5 053 14 367 4 Lubb .. 1 051 58 294 Vitling .. 1 799 367 0 Annan torskfisk

1 484 594 966 937 720 285 873 Annan havsfisk, totalt

.. 2 587 5 421 64 Marulk

.. 184 431 2 047 0 Lodda 14 291 380 710 074 103 323 Sill, strömming

.. 0 27 224 1 074 Taggmakrill

.. 4 000 2 304 181 Stenbit

.. 4 222 121 992 3 386 Makrill

.. 74 790 148 Pigghaj

.. - 28 0 Håbrand

.. 82 595 17 061 0 Kungsfisk

.. - 5 815 32 767 Tobis 1 470 - 11 470 102 748 Skarpsill

.. 16 408 5 398 38 Havskatt

.. 9 269 26 339 42 142 Annan havsfisk

.. - 1 757 - Annan fisk för industriell användning

.. 6 081 47 460 3 829 Kräftdjur och blötdjur, totalt

.. - 6 204 135 Krabba

.. - 61 22 Hummer

.. 1 876 206 1 152 Havskräfta

.. 3 044 37 773 2 394 Nordhavsräkor, räkor

.. 1 161 3 216 127 Andra kräftdjur och blötdjur

416 - 830 2 563 Sötvattensfisk, totalt .. - 293 605 Ål

91 - .. 198 Sik 38 - .. 47 Gädda 29 - 526 336 Lax

2 - 11 27 Laxöring 256 - .. 1 350 Annan sötvattensfisk

Note: Catches are given in live weight. The large quantity of freshwater fish included in the catch is a peculiar feature of Finnish and Swedish sea fishing. The reason for this is low salinity in certain fishing areas in the Baltic Sea and the Gulf of Bothnia. Not: Fångsterna är mätta i levande vikt. Den stora andelen sötvattensfisk i fångsten är ett särdrag för finskt och svenskt havsfiske. Anledningen till detta är låg salthalt i vissa fiskeområden i Östersjön och Bottniska viken.

The primary sector


Table 151 Fish farming. Fiskodling.

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden 2006 2006 2004 2006 2005 2005 2005 Tonnes

Salmon 18 9 567 .. .. 6 300 586 512 1 Lax Rainbow trout 34 500 3 611 12 335 4 151 130 58 875 4 968 Regnbågslax

Char .. .. - .. 910 352 439 Röding Eel 1 729 .. - .. . .. 222 Ål

Cod .. .. - .. 899 7 409 .. Torsk Halibut .. .. - .. .. 1 197 .. Hälleflundra

Other 1 003 .. 486 .. .. 2 549 1 175 Annat

Fish03: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Danish Directorate of Fisheries, Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Statistics Åland, Icelandic Directorate of Freshwater Fisheries and Icelandic Directorate of Fisheries, Norwegian Directorate of Fisheries and Swedish National Board of Fisheries. Note: Other includes freshwater as well as saltwater fish. Denmark: Although the Directorate has knowledge of small production of Salmon and Halibut, the data are not available. Finland: Includes Åland. Sweden: Other includes mussels and crustaceans. Not: Annat inkluderar såväl sötvattens- som saltvattensfisk. Danmark: Trots att Fiskeristyrelsen har kännedom om en mindre produktion av lax och hälleflundra är uppgifterna inte tillgängliga. Finland: Inkluderar Åland. Sverige: Annat inkluderar musslor och kräftdjur.

Table 152 Annual catches of seals and whales. 2006 Årliga fångster av säl och val. 2006

Faroe Is. Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Numbers

Seals .. 130 927 294 103 353 17 037 125 Säl Fin whale .. 10 .. .. 7 - .. Sillval

Minke whale .. 182 .. .. 61 542 .. Vikval Pilot whale 856 27 .. .. - - .. Pilotval

Hunt02: FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE 1998-2006. Source: Greenland Fisheries Licence Control Authority, Statistics Faroe Islands, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Statistics Åland and Norwegian Directorate of Fisheries. Note: Greenland: Seals and pilot whales are for the period January-September. Finland: 2005 data. Not: Grönland: Uppgifterna om sälar och pilotvalar avser perioden januari–september. Finland: 2005 års uppgifter.

Basnäringarna


Table 153 Animals killed. 2006/2007 Fällda djur. 2006/2007

Denmark Greenland Finland Åland Iceland Norway Sweden Number of killed animals

Moose .. .. 75 587 170 . 35 000 90 814 Älg Red deer 4 0001) .. 22 191 .. . 29 170 3 0001) Kronhjort

Fallow deer 4 3001) .. 163 .. . .. 16 6001) Dovhjort Roe deer 106 6001) .. 3 194 3 757 . 29 9201) 129 7001) Rådjur

Wild reindeer .. 10 5791) 141 .. 906 5 090 .. Vildren

Beaver -1) .. .. .. . .. 6 7001) Bäver Bear .. 1091) 77 .. . 61) 129 Björn Wolf .. . 38 .. . 51) 1 Varg

Wolverine .. . - .. . 631) 61) Järv Lynx .. . 77 .. . 511) 75 Lodjur

Musk ox .. 1 9981) .. .. . .. .. Myskoxe

Hunt01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1991-2007. Source: National statistical institutes, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Swedish Association for Hunting and Wildlife Management and Swed-ish Environmental Protection Agency. Note: Greenland: Bear=polar bear. 1) 2005/2006 data. Not: Grönland: Björn=isbjörn. 1) 2005/2006 års uppgifter.

Figure 98 Number of killed carnivores in the Nordic countries Antal fällda rovdjur i Norden

0

50

100

150

200

250

300

350

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Bear

Polar bear

Wolf

Lynx

Wolverine

Number of killed carnivores

Hunt01: DK, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1991-2007.

Source: National statistical institutes, Finnish Game and Fisheries Research Institute, Swedish Association for Hunting and Wildlife Management and Swed-ish Environmental Protection Agency. Note: The polar bears were all killed in Greenland. On the Norwegian islands of Svalbard there also lives polar bears, but they are protected and must be shot only in self-defence. Not: Alla isbjörnar fälldes på Grönland. På den norska ögruppen Svalbard finns också isbjörnar, men de är fridlysta och får endast skjutas i självförsvar.

Tillverkningsindustri


Manufacturing

The industrial revolution arrived relatively late in the Nordic countries, and it was not until the beginning of the 20th century that readily available hydroelectric power led to widespread industrialization beyond a few industrial sites. The structure of the manufacturing industry in the Nordic countries is quite varied. Ranging from industries based on the raw material produced from agriculture, forestry and fishery to high technology industries, e.g. telecommunication. This variety is partly due to historic reasons, because in the early days of industrialization the countries tried to become self-reliant with respect to many of the known industrial products of the time and partly because of the flexibility of the Nordic industries, which have adapted to new industrial products of the present day.

Increased production despite globalisation The manufacturing industry in the Nordic countries has managed well in adjusting to a globalised economy. Though parts of the manufacturing industry has been moved to countries with low wage levels in Eastern Europe and the Far East, overall manufacturing production has increased noticeably in the recent 15 years in the Nordic countries. Since 1990, total Finnish and Swedish industrial production has increased by as much as 120 and 100 per cent, while that of Norway and Iceland has increased by about 50 per cent and that of Denmark by 30 per cent. Especially, the manufacturing of textiles and leather has seen a decrease in production, but as indicated above, this has been more than counterbalanced by increased production in a number of other manufacturing industries. Since the late 1990s, the Nordic manufacturing industry has accounted for a slightly declining proportion of the gross domestic product, with Norway as a distinct exception. Here, the manufacturing industry’s proportion of GDP has increased from about 30 per cent to 40 per cent since 1999 – with a continued increasing trend due to the large oil and natural gas sector. Despite growing production, the manufacturing industry accounts for a decreasing proportion of total employment in the Nordic countries. Among the Nordic countries, Finland is today the number one Nordic industrial country, as the manufacturing industry in Finland accounts for the greatest proportion of the country’s jobs, i.e. 19 per cent. By way of comparison, Norway’s manufacturing industry only accounts for 13 per cent of total Norwegian employment.

Manufacturing



Den industriella revolutionen kom relativt sent till de nordiska länderna. Det var inte förrän i början av 1900-talet som den lättillgängliga vattenkraften ledde till omfattande industrialisering på mer än ett fåtal industriorter. Strukturen på tillverkningsindustrin i de nordiska länderna varierar en hel del. Den sträcker sig från industrier baserade på råmaterial från jordbruket, skogsbruket och fisket till högteknologisk industri, exempelvis telekommunikation. Detta har delvis historiska skäl, eftersom länderna tidigt under industrialiseringen strävade efter att bli självförsörjande i fråga om många kända industriprodukter. Ett annat skäl är flexibiliteten i de nordiska industrierna, som har anpassat sig till de nya industriprodukterna av i dag.

Ökad produktion trots globaliseringen Industrin i de nordiska länderna har klarat sig bra i omställningen till en globaliserad ekonomi. Delar av industriproduktionen har visserligen flyttats ut till låglöneländer i Östeuropa och Fjärran Östern, men totalt sett har industrins produktion de senaste 15 åren ändå ökat märkbart i de nordiska länderna. Sedan 1990 har den totala finska och svenska industriproduktionen ökat med över 120 respektive 100 procent, den norska och isländska med runt 50 procent och den danska med 30 procent. Det är i synnerhet produktionen av textil- och lädervaror som har minskat, men detta uppvägs mer än väl av produktionsframgången inom en rad andra industrigrenar. Sedan slutet på 90-talet har industrin i Norden stått för en svagt vikande andel av bruttonationalprodukten med Norge som ett markant undantag. Där har industrins andel av BNP sedan 1999 ökat från 30 till 40 procent – med en fortsatt stigande tendens. Det är den stora olja- och gasproduktionen som här spelar en roll. Trots ökande produktion utgör industrin en sjunkande andel av den totala sysselsättningen i de nordiska länderna. Finland är i dag Nordens industriland nummer ett såtillvida att industrins andel av arbetsplatserna är högst i Finland, nämligen 19 procent. Som jämförelse står industrin i Norge bara för 13 procent av den totala norska sysselsättningen.



Table 154 Employed in manufacturing. 2006 Sysselsatta inom tillverkningsindustrin. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1 000s

Total 408 458 22 322 720 Totalt Employees 399 438 20 315 708 Anställda

Self-employed 10 21 2 6 12 Egna företagare

Naac08: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes.

Figure 99 Employment in manufacturing as percentage of total employment Sysselsättning inom tillverkningsindustrin i procent av den totala sysselsättningen

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Percentage of total employment



Manufacturing


Table 155 Gross value added in manufacturing in constant prices Bruttoförädlingsvärde inom tillverkningsindustrin i fasta priser

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Million national currency

1990 157 985 21 353 79 802 186 403 350 471 1990 1991 159 201 18 996 81 097 196 485 334 001 1991 1992 161 832 19 098 79 391 208 853 321 937 1992 1993 156 772 20 050 78 664 213 811 320 164 1993 1994 170 178 22 420 80 567 229 945 359 613 1994 1995 179 782 23 757 81 560 242 225 401 930 1995 1996 176 386 24 652 87 012 256 261 411 690 1996 1997 189 134 26 766 90 882 270 009 440 021 1997 1998 189 644 28 994 92 872 263 338 469 905 1998 1999 193 467 31 093 95 370 262 402 507 379 1999 2000 201 046 34 955 100 443 272 838 548 520 2000 2001 200 596 36 668 105 111 277 659 540 023 2001 2002 196 480 38 000 105 455 280 122 564 629 2002 2003 192 206 38 979 106 812 281 165 580 505 2003 2004 198 846 40 891 112 500 287 534 639 967 2004 2005 198 509 42 490 112 609 287 853 664 593 2005 2006 202 725 47 085 119 477 283 267 692 295 2006

Index 1990=100

1990 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1990 1991 100.8 89.0 101.6 105.4 95.3 1991 1992 102.4 89.4 99.5 112.0 91.9 1992 1993 99.2 93.9 98.6 114.7 91.4 1993 1994 107.7 105.0 101.0 123.4 102.6 1994 1995 113.8 111.3 102.2 130.0 114.7 1995 1996 111.7 115.5 109.0 137.5 117.5 1996 1997 119.7 125.4 113.9 144.9 125.6 1997 1998 120.0 135.8 116.4 141.3 134.1 1998 1999 122.5 145.6 119.5 140.8 144.8 1999 2000 127.3 163.7 125.9 146.4 156.5 2000 2001 127.0 171.7 131.7 149.0 154.1 2001 2002 124.4 178.0 132.2 150.3 161.1 2002 2003 121.7 182.6 133.9 150.8 165.6 2003 2004 125.9 191.5 141.0 154.3 182.6 2004 2005 125.7 199.0 141.1 154.4 189.6 2005 2006 128.3 220.5 149.7 152.0 197.5 2006

Naac05: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: Manufacturing, incl. energy. Not: Tillverkning inklusive energi.



Figure 100 Gross value added in manufacturing, as percentage of total gross value added Bruttoförädlingsvärde inom tillverkningsindustrin i procent av det totala bruttoförädlingsvärdet

10

15

20

25

30

35

40

45

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Percentage of total gross value



Figure 101 Industrial production index. 1990=100 Industriproduktionsindex. 1990=100

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Index 1990=100

Manu01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: Eurostat. Note: The index provides a measure of the trend in the industrial production at constant prices. Not: Indexet mäter trenden i industriproduktionen i fasta priser.

Manufacturing


Table 156 Industrial production index. 2006 Industriproduktionsindex. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Index 2000=100

Total 108.6 117.6 113.0 96.9 111.3 Totalt

Mining and quarrying 105.8 188.7 69,0 .. 115,0 Gruvor och mineralutvinning

Food products, beverages and tobacco 111,0 .. 112.4 90.9 95.5

Livsmedel, dryckesvaror och tobak

Textiles and textile products 74.9 85.6 82.6 72.4 ..

Textil- och beklädnadsindustri

Leather and leather products 12.3 89.2 142.1 .. .. Läder- och lädervaror

Wood and wood products 117.4 113,0 108.7 99.3 .. Trä och varor av trä Pulp, paper and paper

products, publishing and printing 91.5 105.5 110.8 100.7 103.4

Massa, papper och pappersvaror, förlag och grafisk industri

Coke, refined petroleum products and nuclear fuel 133.5 114.7 .. .. 99.3

Stenkol, raffinerade petroleumprodukter och kärnbränsle

Chemicals, chemical products and

man-made fibres 106.4 109.9 133.4 .. .. Kemisk industri Rubber and plastic

products 108.6 92.4 93,0 78.6 .. Gummi- och plastvaruindustri

Non-metallic mineral products 106.3 122.5 163.2 96.9 .. Jord- och stenvaruindustri

Basic metals and fabricated metal products 101.7 112.1 112.5 103.3 99.6

Stål- och metallverk och verkstadsindustri

Machinery and equipment n.e.c. 110.1 121.8 120.8 105.7 .. Maskinindustri

Electrical an optical

equipment 127.5 138.4 129.4 93.1 117.4 El- och optikindustri Transport equipment 113.8 124.5 78.4 97.7 125,0 Transportmedelsindustri Manufacturing n.e.c. 110.7 87.1 83.2 93.9 96,0 Övrig tillverkningsindustri

Electricity, gas and water supply 123.2 116.1 110.2 .. 87.4

El-, gas-, värme- och vattenförsörjning

Manu01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat. Note: Industries are classified according to the common European NACE classification. Denmark, Finland and Sweden: Partly estimated data. Iceland and Norway: 2005-data. Not : Industrierna är klassificerade enligt den gemensamma europeiska näringsgrensindelningen NACE. Danmark, Finland och Sverige: Delvis uppskattade uppgifter. Island och Norge: 2005 års uppgifter.

Byggsektorn


Building and construction

In the Nordic countries, the building and construction sector accounts for 5-7 per cent of total employment – most in Iceland (almost 7 per cent) and the least in Sweden (a little more than 5.5 per cent). Measured as the proportion of the total gross domestic product, the building and construction sector is even then most important in Iceland (9-10 per cent of GDP), while the sector in Sweden and Norway accounts for only 4-5 per cent of GDP. In Denmark and Finland, the building and construction sector accounts for 5-6 per cent of GDP. Iceland is also the Nordic country where construction costs have increased most, i.e. by 40 per cent since 2000. During the same period, construction costs have increased by about 25 per cent in Norway and Sweden and by about 17 per cent in Denmark and Finland. In the early 1990s, the construction of dwellings decreased drastically from a high level in both Finland and Sweden, from an annual number of constructed dwellings in both countries of about 60 000 in 1990 to 20 000 in Finland in the mid-1990s and to only 10 000 in Sweden. Since then, the construction of dwellings has increased slightly. In 2006, around 30 000 new dwellings were completed in the Nordic countries on average. In Denmark and Finland more than half of the new dwellings were one- or two-family houses. The opposite is the case in Norway and Sweden where the majority of the new dwellings were apartment blocks.

Byggsektorn

Byggsektorn i Norden utgör 5-7 procent av den totala sysselsättningen – mest på Island (knappt 7 procent) och minst i Sverige (drygt 5,5 procent). Även mätt som andel av den totala bruttonationalprodukten är byggsektorn i dag störst på Island (9-10 procent av BNP), medan den i Sverige och Norge endast utgör 4-5 procent av BNP. I Danmark och Finland utgör byggsektorn 5-6 procent av BNP. Det är också på Island som byggkostnaderna har gått upp mest, nämligen med 40 procent sedan år 2000. Under samma period har byggkostnaderna ökat med ca 25 procent i Norge och Sverige och med omkring 17 procent i Danmark och Finland. I början på 90-talet sjönk bostadsbyggandet dramatiskt från en hög nivå i både Finland och Sverige, nämligen från ett årligt antal färdigställda bostäder i bägge länderna 1990 på omkring 60 000 ned till 20 000 i Finland i mitten på 90-talet och endast 10 000 i Sverige. Sedan dess har bostadsbyggandet ökat något. År 2006 färdigställdes i genomsnitt 30 000 bostäder i de nordiska länderna. I Danmark och Finland var hälften av de nya bostäderna en- eller tvåfamiljshus. I Sverige och Norge var däremot majoriteten flervåningshus.



Table 157 Employed in construction. 2006 Sysselsatta inom byggsektorn. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden 1 000s

Total 182 168 15 168 261 Totalt Employees 160 137 10 144 234 Anställda

Self-employed 22 31 5 24 28 Egna företagare


Figure 102 Employment in construction as percentage of total employment Sysselsatta inom byggsektorn i procent av den totala sysselsättningen

3.5

4.0

4.5

5.0

5.5

6.0

6.5

7.0

7.5

8.0

8.5

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Åland

IcelandNorway

Sweden




Byggsektorn


Table 158 Gross value added in construction in constant prices Bruttoförädlingsvärde inom byggindustrin i fasta priser


Million national currency 1990 43 759 6 220 40 283 33 664 81 830 1990 1995 41 186 3 716 34 303 36 613 68 990 1995 2000 49 449 4 735 49 309 37 335 67 642 2000 2001 46 103 4 577 50 858 35 579 71 210 2001 2002 45 609 4 558 43 735 35 632 70 881 2002 2003 46 949 4 675 49 291 35 158 68 565 2003 2004 49 193 4 819 56 654 36 025 72 075 2004 2005 52 070 4 945 69 028 37 925 76 098 2005 2006 57 346 5 197 75 309 40 372 82 342 2006

Index 1990=100

1990 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1990 1995 94.1 59.8 85.2 108.8 84.3 1995 2000 113.0 76.1 122.4 110.9 82.7 2000 2001 105.4 73.6 126.3 105.7 87.0 2001 2002 104.2 73.3 108.6 105.9 86.6 2002 2003 107.3 75.2 122.4 104.4 83.8 2003 2004 112.4 77.5 140.6 107.0 88.1 2004 2005 119.0 79.5 171.4 112.7 93.0 2005 2006 131.1 83.6 187.0 119.9 100.6 2006


Figure 103 Gross value added in construction as percentage of total gross value added Bruttoförädlingsvärde inom byggindustrin i procent av det totala bruttoförädlingsvärdet

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

NorwaySweden

Percentage of total gross value added





Table 159 Completed dwellings Färdigställda bostäder

Denmark Greenland Finland Åland Norway Sweden 2006 2005 2006 2001 2006 2006 Number

Total 26 327 189 33 683 122 28 554 29 832 Totalt 1 room 1 678 1 2 614 11 886 1 589 1 rum

2 rooms 4 163 61 8 078 38 6 128 5 952 2 rum 3 rooms 8 016 21 6 367 29 10 234 7 063 3 rum 4 rooms 5 015 89 7 052 23 5 008 5 522 4 rum

5 rooms or more 6 262 17 9 281 21 5 847 7 215 5 rum eller flera Other types of

dwellings 1 193 - 291 - 451 2 491 Andra typer av bostäder

One- and

two-family houses En- och tvåfamiljshus

Total 15 733 121 20 996 58 11 578 11 036 Totalt 1 room 461 1 277 11 124 12 1 rum

2 rooms 1 074 31 1 854 3 943 284 2 rum 3 rooms 4 191 13 3 602 8 2 103 1 265 3 rum 4 rooms 3 754 62 6 129 15 2 863 2 674 4 rum

5 rooms or more 6 132 14 9 134 21 5 411 6 791 5 rum eller flera Other types of

dwellings 121 - .. - 134 10 Andra typer av bostäder

Apartment blocks Flerbostadshus

Total 8 782 68 12 010 48 16 166 18 796 Totalt 1 room 893 - 2 116 - 732 1 577 1 rum

2 rooms 2 688 30 6 110 30 4 843 5 668 2 rum 3 rooms 3 749 8 2 734 16 7 816 5 798 3 rum 4 rooms 1 165 27 913 2 2 057 2 848 4 rum

5 rooms or more 73 3 137 - 408 424 5 rum eller flera Other types of

dwellings 214 .. .. - 310 2 481 Andra typer av bostäder

Other dwellings Övriga bostäder

Total 1 810 .. 386 16 810 .. Totalt 1 room 324 .. 221 - 30 .. 1 rum

2 rooms 400 .. 114 5 342 .. 2 rum 3 rooms 75 .. 31 5 315 .. 3 rum 4 rooms 96 .. 10 6 88 .. 4 rum

5 rooms or more 57 .. 10 - 28 .. 5 rum eller flera Other types of

dwellings 858 .. .. - 7 .. Andra typer av bostäder

Cons01: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: All dwellings are stated as number of rooms, excluding kitchen. Other types of dwellings include, for instance, student residence halls, residential houses for children and young people placed outside their homes, residences in business estates and similar buildings. Finland: Includes Åland. Not: Alla bostäder är uppgivna med antal rum exklusive kök. Andra typer av bostäder inkluderar exempelvis studentbostäder, bostadshus för ungdomar och barn med placering utanför hemmet, bostäder i kontorsbyggnader och liknande byggnader. Finland: Inkluderar Åland.

Byggsektorn


Figure 104 Number of completed dwellings Antal färdigställda bostäder

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

NorwaySweden

Number

Cons01: DK, FO, GL, FI, AX, NO, SE, 1990-2006.


Table 160 Construction cost index for dwellings Faktorprisindex för byggandet av bostäder


1990 75.3 89.1 70.3 78.0 74.2 1990 1991 77.9 91.0 75.6 80.5 78.8 1991 1992 80.2 89.4 77.4 81.1 79.4 1992 1993 81.7 89.7 79.1 81.5 79.7 1993 1994 83.6 91.0 81.1 84.3 81.6 1994 1995 87.0 92.2 83.7 88.4 86.1 1995 1996 89.3 91.5 87.7 89.4 89.2 1996 1997 91.8 93.7 91.6 91.1 91.3 1997 1998 94.6 95.8 94.9 93.8 93.9 1998 1999 97.8 97.2 97.0 96.3 96.3 1999

2000 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 2000 2001 103.7 102.9 106.2 104.8 104.4 2001 2002 105.9 103.8 113.9 108.3 108.1 2002 2003 108.8 105.7 117.6 111.6 111.8 2003 2004 110.9 108.3 122.7 114.9 116.1 2004 2005 113.5 112.2 129.2 118.8 120.7 2005 2006 118.8 116.5 140.3 123.3 126.8 2006

Cons02: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Denmark: Official construction cost index is 1987=100. Index is re-based to 2000=100. Iceland: Index for apartment blocks only. Norway: Cost index for total dwellings incl. detached houses of wood, row houses of wood and apartment blocks. Sweden: Factor price index for apartment blocks only. Not: Danmark: Officiellt byggkostnadsindex är 1987=100. Index är omräknat till 2000=100. Island: Index för enbart flerbostadshus. Norge: Faktorprisindex för totala antalet bostäder inkl. fristående villor och radhus av trä och hyresfastigheter. Sverige: Index för enbart flerbostadshus.

Service och turism


Services and tourism

The service sector includes retail and wholesale trade, hotels, restaurants, transportation, communication, financial services, real estate dealing, renting, busi-ness services and other services such as teaching and care of children, sick persons and the elderly – services typically rendered by the public sector in the Nordic countries. The service sector has increased drastically in all Nordic countries in the last 15 years and today accounts for about three-fourths of all employees. Den-mark, Norway, Sweden and Åland have the largest proportion of employees in the service sector, i.e. 76-78 per cent of those employed, while the corresponding fig-ure is “only” 71 per cent in Finland and 72 per cent in Iceland. In Sweden’s service sector, less than 4 per cent of those employed are self-employed persons. The rest are employed wage-earners. In Denmark and Norway, self-employed persons account for about 5 per cent of those employed in the ser-vice sector, while about 10 per cent of the employees in the service sector are self-employed persons in Finland and Iceland. The service sector is a little smaller if its proportion of total gross domestic product is measured. In Norway, the service sector accounts for 53 per cent of GDP, in Finland 65 per cent, in Iceland and Sweden for 70 per cent and in Den-mark for 73 per cent.

Retail trade Retail trade has increased noticeably in the Nordic countries in recent years. Meas-ured in quantities, retail sale increased by between 25 and 40 per cent from 2000 to 2006. Sweden has experienced the largest growth, while Norway has experienced the smallest growth. In Iceland, retail sale was almost unchanged from 2000 to 2002, but in recent four years the sale has, on the other hand, grown extraordinarily drastically. Especially the sale of furniture and clothes and footwear has increased noticeably in Iceland, but Sweden has also experienced an especially large increase in the sale of furniture and other household effects in recent years.

Transport In many regions of the Nordic countries, it is difficult to cope with modern life without a car. Distance makes it extremely difficult to build up an effective public transportation system. This is reflected by the density of automobiles in the Nordic countries. Iceland has the highest density of private cars of the Nordic countries – with 641 cars per 1 000 people, followed by Åland with 604 and Finland and Swe-den both with around 465 cars per 1 000 people. Norway has 445 cars per 1 000 people. Denmark and the Faroe Islands have the lowest density with 371 and 397 cars per 1 000 people.

Tourism Measured by guest nights and the number of hotel beds, Sweden tops the tourist industry in the Nordic countries. Sweden also almost comes in first with respect to the share of national tourism. Swedes themselves account for almost 77 per cent of



the guest nights spent in Sweden. In Finland, the figure for nationals is 71 per cent. The lowest share of nationals spending guest nights in the country is found in Ice-land, with 22 per cent. Åland has a large share of visitors from the other Nordic countries (49 per cent). Especially Swedes visit Åland. Iceland has the relatively highest number of visitors from outside the Nordic region. Denmark has a 21 per cent share of Nordic visitors, and Norwegian constitute the largest single group spending guest nights in Denmark. In Norway, Danish and German visitors account for around 7 per cent of the nights spent and they constitute the largest groups. In recent ten years, the number of guest nights has increased by 104 per cent in Iceland, which is by far the greatest growth in the Nordic countries. However, the number of guest nights spent in Greenland and the Faroe Islands in 2006 is also markedly larger than the 1995 level, while the other Nordic countries have a num-ber of guest nights in 2006 about 15-25 per cent above the 1995 level.

Service och turism

Servicesektorn omfattar detalj- och grossisthandel, hotell, restauranger, trans-port, kommunikation, finansiella tjänster, fastighetsmäklarverksamhet, uthyrning, affärsverksamhet samt övriga tjänster som t.ex. undervisning och vård av barn, sjuka och gamla - tjänster, som den offentliga sektorn vanligen tar hand om i de nordiska länderna. Servicesektorn har växt markant i alla de nordiska länderna under de senaste 15 åren och står i dag för cirka tre fjärdedelar av all sysselsättning i Norden. Danmark, Norge, Sverige och Åland har den största andelen sysselsatta inom servicesektorn, nämligen 76-78 procent, medan motsvarande siffra i Finland och på Island ”bara” är cirka 71 respektive 72 procent. I Sverige är under 4 procent av dem som är sysselsatta inom servicesektorn egna företagare. Resten är anställda löntagare. I Danmark och Norge står de egna företagarna för ca 5 procent av servicesektorns sysselsättning, medan deras andel i Finland och på Island är omkring 10 procent. Servicesektorn är något mindre när man mäter dess andel av den totala brutto-nationalprodukten. I Norge svarar servicesektorn för 53 procent av BNP, i Finland 65 procent, på Island och i Sverige för 70 procent och i Danmark för 73 procent.

Detaljhandeln Detaljhandelsförsäljningen har under senare år ökat märkbart i de nordiska länder-na. Mängdmässigt har försäljningen ökat med 25-40 procent från 2000 till 2006. Försäljningen har ökat mest i Sverige och minst i Norge. På Island var detaljför-säljningen i stort sett oförändrad 2000-2002, men de fyra senaste åren har den i gengäld ökat synnerligen kraftigt. Det är särskilt försäljningen av bohag samt av kläder och skor som gått upp på Island, men även i Sverige har försäljningen av möbler och övrigt lösöre till bostaden ökat speciellt kraftigt under senare år.

Service och turism


Transporter I många regioner i de nordiska länderna är det nästan en nödvändighet att ha bil. Avstånden gör det extremt svårt att bygga upp effektiv kollektivtrafik. Detta åter-speglas i de nordiska ländernas biltäthet. Island har den högsta privatbilstätheten med 641 bilar per 1 000 invånare, följt av Åland med 604 och Sverige och Finland båda med omkring 465 bilar per 1 000 invånare. Norge har 445 bilar per 1 000 invånare. Danmark och Färöarna har den lägsta tätheten med 371 respektive 397 bilar per 1 000 invånare.

Turismen Mätt i antal övernattningar och hotellbäddar toppar Sverige turistnäringen i de nor-diska länderna. Sverige kommer också först när det gäller andelen nationell turism. Svenskarna själva står för nästan 77 procent av antalet övernattningar på hotell i Sverige. I Finland är siffrorna för medborgare nära 71 procent. Den lägsta andelen egna medborgare som övernattar på hotell i det egna landet har Island med 22 pro-cent. Åland har en stor andel besökare från andra nordiska länder (49 procent). Det är särskilt svenskar som besöker Åland. Island är det nordiska landet med relativt flest besökare från länder utanför Norden. Andelen nordiska besökare i Danmark är 21 procent, och norrmän utgör här den största gruppen som övernattar på hotell i Danmark. I Norge är det danska och tyska besökare som står för det största antalet utländska övernattningar, omkring 7 procent. De senaste tio åren har antalet övernattningar ökat med 104 procent på Island, vilket är den absolut största tillväxten i Norden. Övernattningarna på Grönland och Färöarna 2006 ligger också markant över 1995-års nivå, medan de övriga nordiska länderna 2006 har ett antal övernattningar som ligger 15-25 procent över nivån år 1995.



Table 161 Employed in the service sector. 2006 Sysselsatta inom servicenäringarna. 2006


1 000s Total employment

in services 2 144 1 685 123 1 854 3 333 Total sysselsättning inom servicenäringarna

Wholesale and retail trade, hotels, restaurants, transport

and communication 723 556 42 629 956

Grossistverksamhet och detalj-handel, hotell, restaurang, transport och kommunikation

Financial, real estate, rentals and business activities 428 305 22 313 608

Finansiella tjänster, fastighets-mäklartjänster, uthyrning och affärsverksamhet

Other service activities 993 824 59 912 1 769 Övriga tjänster

Employees 2 035 1 532 110 1 759 3 205 Anställda Wholesale and retail trade,

hotels, restaurants, transport and communication 669 493 36 589 903




Other service activities 974 780 55 881 1 732 Övriga tjänster

Self-employed 108 154 14 94 130 Egna företagare Wholesale and retail trade,

hotels, restaurants, transport and communication 54 63 6 40 54




Other service activities 18 44 4 31 38 Övriga tjänster Naac08: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.


Figure 105 Employment in the service sector as percentage of total employment Sysselsättning inom servicenäringarna i procent av total sysselsättning

60

62

64

66

68

70

72

74

76

78

80

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Åland




Service och turism


Table 162 Gross value added in the service sector, constant prices Bruttoförädlingsvärde inom servicenäringarna, fasta priser


Million national currency 1990 564 267 54 121 440 249 093 441 509 1 005 925 1990 1995 629 614 52 600 488 269 441 511 790 1 040 095 1995 2000 733 527 63 544 632 374 176 638 074 1 190 906 2000 2001 744 500 65 217 638 392 276 653 143 1 207 219 2001 2002 753 690 65 494 625 392 194 661 168 1 221 433 2002 2003 760 830 65 826 643 409 010 671 368 1 242 793 2003 2004 763 619 68 078 664 439 573 697 361 1 275 852 2004 2005 786 697 69 764 .. 486 367 722 472 1 310 163 2005 2006 810 819 72 389 .. 507 270 755 292 1 365 872 2006

Index 1990=100

1990 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 1990 1995 111.6 97.2 110.9 108.2 115.9 103.4 1995 2000 130.0 117.4 143.7 150.2 144.5 118.4 2000 2001 131.9 120.5 145.1 157.5 147.9 120.0 2001 2002 133.6 121.0 142.0 157.5 149.8 121.4 2002 2003 134.8 121.6 146.2 164.2 152.1 123.6 2003 2004 135.3 125.8 150.9 176.5 158.0 126.8 2004 2005 139.4 128.9 .. 195.3 163.6 130.2 2005 2006 143.7 133.8 .. 203.7 171.1 135.8 2006

Naac05: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: Eurostat and national statistical institutes. Note: The service sector consists of: Wholesale and retail trade, repair, hotels, restaurants, transport and communication, financial, real estate, renting and business activities and other service activities. Not: Servicenäringarna består av: Grossistverksamhet och detaljhandel, reparationer, hotell, restaurang, transport och kommunikation, finansiella tjänster, fastighetsmäklarverksamhet, uthyrning och affärsverksamhet samt övriga tjänster.

Figure 106 Gross value added in the service sector as part of total gross value added Bruttoförädlingsvärde inom servicenäringarna i procent av totalt bruttoförädlingsvärde

50

55

60

65

70

75

80

85

90

1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Åland

Iceland

Norway

Sweden

Per cent





Table 163 Volume of sales index for retail trade, constant prices. 2006 Försäljningsindex för detaljhandeln, fasta priser. 2006


Total retail trade (except motor vehicles) 134.7 128.9 130.3 126.3 138.4

Total detaljhandel (utom motorfordon)

Food, beverages and tobacco 115.3 120.6 111.4 123.7 118.1 Livsmedel och tobak Non food products 148.4 134.3 144.2 128.6 156.6 Varor utom livsmedel

Textiles, clothing, footwear and leather goods 145.1 130.2 166.4 125.0 133.5

Textilier, kläder, skor och läder

House equipment 149.1 137.4 170.3 133.8 169.5 Bohag Books, newspapers and other 222.9 140.1 112.9 116.0 126.6 Böcker, tidningar och annat

Retail sale via mail order houses 121.5 120.4 97.0 99.9 183.6

Detaljhandel via postorderfö-retag

Natr01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Industrial classification according to NACE rev. 1.1. Not: Näringsgrensindelning enligt NACE rev. 1.1.

Figure 107 Volume of sales index for retail trade, constant prices. Index 2000=100 Försäljningsindex för detaljhandeln, fasta priser. Index 2000=100

95

100

105

110

115

120

125

130

135

140

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Finland

Iceland

Norway

Sweden

Index 2000=100

Natr01: DK, FI, IS, NO, SE, 1990-2006.


Service och turism


Table 164 Road network Vägnät

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden All roads 1 000 km Alla vägar

1970 63.0 0.4 72.4 0.8 11.2 72.0 98.0 1970 1980 69.0 0.4 75.4 0.9 12.5 82.0 98.0 1980 1990 71.0 0.4 77.1 0.9 12.5 89.0 98.0 1990 2000 72.0 0.5 78.0 0.9 12.7 91.0 98.0 2000 2005 72.0 0.5 78.2 0.9 13.0 93.0 98.0 2005 2006 72.0 0.5 78.2 0.9 13.0 93.0 98.0 2006

Motorways Km Motorvägar

1970 198 - 108 - - 41 403 1970 1980 464 - 204 - - 57 850 1980 1990 611 - 215 - - 73 929 1990 2000 923 - 549 - - 143 1 484 2000 2005 1 032 - 693 - 11 264 1 684 2005 2006 1 032 - 700 - 11 271 1 677 2006

Trsp03 and Trsp04: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1970-2006. Source: OECD.

Figure 108 Private cars and taxis. Index 1991=100 Privatbilar och taxibilar. Index 1991=100

80

90

100

110

120

130

140

150

160

170

1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Denmark

Faroe Islands

Finland

Åland

Iceland

Norway Sweden

Index 1991=100

Trsp01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007.




Table 165 Registered motor vehicles. 1 January 2007 Registrerade motorfordon per den 1 januari 2007



1 000s Total 3 443 26 3 631 26 248 3 391 5 756 Totalt

Private cars and taxis 2 020 19 2 489 16 197 2 084 4 202

Privata bilar och taxibilar

Coaches and buses 15 0 11 0 2 10 14 Bussar Caravans 132 .. 63 .. 15 86 197 Husvagnar

Vans, lorries and trailers 1 277 6 1 068 9 34 1 211 1 343

Skåpbilar, lastbilar och släp

Per 1 000 persons

Total 632 532 688 949 807 724 632 Totalt Private cars

and taxis 371 397 472 604 641 445 461 Privata bilar och taxibilar

Coaches and buses 3 5 2 2 6 2 1 Bussar Caravans 24 .. 12 .. 48 18 22 Husvagnar

Vans, lorries and trailers 234 130 202 343 111 259 147

Skåpbilar, lastbilar och släp

Trsp01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2007. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Excludes Åland. Total includes private cars, taxis, motor coaches, buses, vans, lorries and trailers. Vans, lorries and trailers include combined vehicles. Sweden: Motor vehicles in use per 31 December the year before. Not: Finland: Exkluderar Åland.Totala antalet inkluderar privata bilar, taxibilar, bussar, skåpbilar, lastbilar och släp. Skåpbilar, lastbilar och släp inkluderar kombinerade fordon. Sverige: Motorfordon i trafik den 31 december föregående år.

Table 166 Road vehicle stock, freight vehicles in use 1 January Fordonsbestånd, lastfordon i trafik 1 januari

Denmark Faroe Is. Finland Åland Iceland Norway Sweden 1 000s

1970 257 1 80 1 6 134 142 1970 1980 263 2 143 1 8 153 178 1980 1990 294 4 244 2 12 308 295 1990 2000 373 3 294 3 18 414 354 2000

2001 385 3 304 3 19 427 374 2001 2002 392 4 313 3 20 431 396 2002 2003 402 4 320 3 20 438 409 2003 2004 413 4 327 3 21 450 422 2004 2005 436 4 355 4 23 465 440 2005 2006 470 4 364 4 26 489 461 2006 2007 509 4 376 4 28 .. 480 2007

Trsp07: DK, FO, FI, AX, IS, NO, SE, 1970-2007. Source: National statistical institutes. Note: Finland: Includes Åland. Not: Finland: Inkluderar Åland.

Service och turism


Figure 109 Guest nights spent. Index 1995=100 Övernattningar. Index 1995=100

90

100

110

120

130

140

150

160

170

180

190

200

210

1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Denmark

Faroe Islands

Greenland

Finland Åland

Iceland

Norway Sweden

Index 1995=100

Tour01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.


Figure 110 Guest nights by nationality. Per cent of total guest nights. 2006 Övernattningar efter nationalitet i procent av totala övernattningarna. 2006

National

NationalNational

National

National

National

National National

OthersOthers Others

Others

Others

Others

Others Others

OtherNordic Other

Nordic

OtherNordic

OtherNordic

OtherNordic

0

20

40

60

80

100



Low: National Middle: Other Nordic countries Upper: Others

Percentage of total guest nights

Tour01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Source: National statistical institutes. Note: Åland: National guest nigths = guest nights by people with citizenship from Finland. Not: Åland: Nationella övernattningar = övernattningar av personer med finländskt medborgarskap.



Table 167 Hotel beds and guest nights. 2006 Hotellbäddar och övernattningar. 2006

Denmark Faroe Is. Greenl. Finland Åland Iceland Norway Sweden

Hotel beds 1 000s Hotell-bäddar

Total 108.2 .. .. 101.5 1.6 16.8 145.0 285.8 Totalt

Guest nights 1 000s Övernatt-ningar

Total 14 324 106 245 14 552 173 1 728 17 773 30 163 Totalt Denmark 8 453 37 101 99 1 91 527 709 Danmark

Faroe Islands 47 34 .. .. 0 .. .. .. Färöarna Greenland 14 .. 104 .. 0 .. .. .. Grönland

Finland 105 1 .. 10 302 88 25 67 348 Finland Iceland 82 6 8 10 0 387 15 20 Island Norway 1 582 10 2 149 2 72 12 859 1 042 Norge Sweden 1 239 3 2 427 74 77 527 23 299 Sverige

Germany 1 204 3 4 434 1 193 746 959 Tyskland United

Kingdom 668 4 2 433 1 210 652 606 Storbritan-nien

United States 522 1 10 199 0 140 317 421 USA Japan 402 0 1 144 0 21 122 112 Japan Other 88 7 10 2 355 6 513 1 942 2 646 Övriga

Tour01: DK, FO, GL, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Source: National statistical institutes. Note: Denmark: Hotels, motels, inns, pensions and holiday centres with more than 40 beds. Faroe Islands: 2005 figures. Finland: Includes Åland. Hotels with at least 10 rooms. Bed relates to the maximum number of beds available a year, summer hotels included. Åland: Hotels only. Iceland: Hotels and guesthouses. Norway: Hotels and similar establishments with 20 beds or more. Sweden: Hotels, holiday villages and youth hostels. Not: Danmark: Hotell, motell, värdshus, pensionat och semestercenter med mer än 40 bäddar. Färöarna: 2005 års uppgifter. Finland: Inkluderar Åland. Hotell med minst 10 rum. Bäddar avser maximalt tillgängligt antal per år inklusive sommarhotell. Åland: Enbart hotell. Island: Hotell och gästhus. Norge: Hotell och övernattningsanläggningar med minst 20 sängar. Sverige: Hotell, stugbyar och vandrarhem.

Informationsteknologi


Information and communication technology

In an international context, the Nordic countries are in the lead when it comes to using modern information and communication technology. This is true of both the business sector and private individuals. In only six years – from 1995 to 2001 – total employment in the Nordic countries within the information and communica-tion technology sector (the ICT sector) has increased by rather more than 60 per cent to a total of almost 600 000 employees. This equals about 9 per cent of total private sector employment in the Nordic countries. However, in 2001 the ICT sec-tor experienced a worldwide crisis with a dramatic decline in the price of technol-ogy shares. This also led to a decrease in the number of ICT companies and in the number of persons employed in the ICT sector. Consequently, total employment in the Nordic ICT sector fell by 22 per cent from 2001 to 2003. The decrease was especially severe in the wholesale trade of ICT products. Here, employment was almost halved during these two years. Today (2004 data), about 455 000 persons are employed in the overall Nordic ICT sector, and about 170 000 of these employ-ees are found in the manufacturing of ICT goods. Today, Finland and Sweden have the relatively largest ICT sector in the Nordic countries. This sector accounts for 9 per cent of total employment in the private business sector, while the corresponding figure is 7 per cent in Denmark, 5-6 per cent in Iceland and 4-5 per cent in Norway. Finland and Sweden are leading in manufacturing ICT goods, while trade and service in ICT plays a relatively greater role in Denmark and Norway. In Iceland, the telecommunication sector accounts for the relatively largest proportion of total ICT employment.

Access to Internet and homepages Today, almost all companies in the Nordic countries have Internet access. In Nor-way, 93 per cent of all companies have Internet access, and in Finland the corre-sponding figure is as high as 99 per cent. Four in every five companies in the Nor-dic countries have broadband access. Broadband access is most prevalent within business services and least in the hotel and restaurant sector where, however, more than half of the companies have broadband access. More than 80 per cent of the Nordic companies also have their own web site today – in Sweden 86 per cent have their own web site. Among the Nordic countries, especially the Icelandic popula-tion are frequent Internet users. More than 80 per cent of the Icelandic population aged 16-74 years are regular Internet users, while the corresponding figure is 75-80 per cent in Denmark, Norway and Sweden.

Statistics on the ICT sector Statistics on the ICT sector here include primarily figures on the supply side, mean-ing the performance of the ICT sector (mainly, the private sector). Data from existing statistics are combined according to the common definition developed by the OECD. The ICT sector is defined as ICT manufacturing activi-ties, ICT service activities, divided among telecommunications, consultancy ser-vices, equipment rental, and wholesaling of ICT products.




De nordiska länderna ligger i internationella sammanhang långt framme när det gäller användning av modern informationsteknologi. Det gäller både näringsli-vet och privatpersoner. På endast sex år, från 1995 till 2001, ökade den totala sys-selsättningen i de nordiska länderna inom informationsteknologisektorn (IT-sektorn) med drygt 60 procent till totalt nästan 600 000 sysselsatta. Det motsvarar ca 9 procent av den sammanlagda sysselsättningen i den privata sektorn i Norden. År 2001 inträffade emellertid en världsomfattande kris i IT-sektorn med kraftiga kursfall på IT-aktierna. Det ledde även till en minskning av antalet IT-företag och antalet sysselsatta inom IT-sektorn. Från 2001 till 2003 sjönk den totala sysselsätt-ningen i den nordiska IT-sektorn således med 22 procent. Nedgången var särskilt stor inom handeln med IT-produkter. Under dessa två år skedde nästan en halve-ring av sysselsättningen. I dag (2004 års uppgifter) är ca 455 000 sysselsatta inom hela IT-sektorn i Norden, varav ca 170 000 personer arbetar med produktion av IT-utrustning. Finland och Sverige har i dag den relativt största IT-sektorn i Norden. Den ut-gör 9 procent av den totala sysselsättningen i det privata näringslivet, medan den i Danmark är 7 procent, på Island 5-6 procent och i Norge 4-5 procent. Det är i syn-nerhet Finland och Sverige som producerar IT-utrustning, medan handeln med IT och service kring IT spelar en förhållandevis större roll i Danmark och Norge. På Island utgör telekommunikationssektorn den relativt största andelen av den totala IT-sysselsättningen.

Tillgång till Internet och hemsidor Nästan alla företag i Norden har i dag tillgång till Internet. I Norge har 93 procent av alla företag Internettillgång och i Finland hela 99 procent. Fyra av fem nordiska företag har tillgång till bredband. Bredbandstillgången är störst på området före-tagstjänster och minst inom hotell- och restaurangbranschen, där dock klart mer än hälften har tillgång till bredband. Mer än 80 procent av företagen i Norden har i dag en egen hemsida – i Sverige har 86 procent av alla företag en egen hemsida. Bland de nordiska länderna är det också på Island som befolkningen oftast använ-der Internet. Mer än 80 procent av den isländska befolkningen mellan 16 och 74 år använder Internet regelbundet, medan det i Danmark, Norge och Sverige är 75-80 procent.

Statistik om IT-sektorn Den statistik om IT-sektorn som presenteras här inbegriper huvudsakligen försälj-ningssiffror, som visar IT-sektorns resultat (huvudsakligen inom den privata sek-torn). Uppgifter ur existerande statistik kombineras i enlighet med de generella definitioner som utvecklats av OECD. IT-sektorn definieras som IT-tillverkande verksamhet, verksamhet som avser IT-tjänster fördelat på telekommunikation, kon-sulttjänster och uthyrning av utrustning samt grossistförsäljning av IT-produkter.



Table 168 The ICT sector, enterprises and employment Företag och anställda inom IT-sektorn


Number of enterprises Number Antal företag ICT sector total 9 449 6 750 456 12 934 19 989 IT-sektorn totalt Manufacturing 584 690 21 372 1 471 Tillverkning

Telecommunications 279 345 21 676 474 Telekommunikation Consultancy services 7 071 4 726 277 9 664 15 007 Konsulttjänster

Wholesale 1 515 989 137 2 222 3 037 Grossistverksamhet Private sector total 200 384 213 452 .. 268 170 304 541 Privata företag totalt

Employed Anställda

ICT sector total 91 530 111 669 6 145 69 636 170 386 IT-sektorn totalt Manufacturing 13 800 44 929 87 10 198 43 575 Tillverkning

Telecommunications 20 144 18 627 1 658 12 562 21 959 Telekommunikation Consultancy services 36 266 38 586 2 628 36 165 81 790 Konsulttjänster

Wholesale 21 320 9 528 1 772 10 711 23 062 Grossistverksamhet Private sector total 1 256 765 1 213 171 .. 1 562 000 2 002 943 Privata företag totalt

Employed Per cent of private sector Anställda

ICT sector total 7.3 9.2 .. 4.5 8.5 IT-sektorn totalt Manufacturing 1.1 3.7 .. 0.7 2.2 Tillverkning

Telecommunications 1.6 1.5 .. 0.8 1.1 Telekommunikation Consultancy services 2.9 3.2 .. 2.3 4.1 Konsulttjänster

Wholesale 1.7 0.8 .. 0.7 1.2 Grossistverksamhet Private sector total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Privata företag totalt

Info01: DK, FI, IS, NO, SE, 1994-2006. Source: National statistical institutes. Note: ICT: Information and Communication Technology. The ICT sector consists mainly of private sector companies. The private sector is calculated exclusive of agriculture, mining, and quarrying, gas and water supply. Data compiled according to NACE rev. 1. Iceland: 2005-data for employed. Not: IT: Informationsteknologi. IT-sektorn består huvudsakligen av privata företag. Privata företag totalt är beräknat exklusive gruvdrift, mineralutvinning, gas- och vattenförsörjning. Uppgifterna är sammanställda enligt NACE rev. 1. Island: 2005 års uppgifter for anställda



Table 169 The ICT sector, turnover and gross value added Omsättning och bruttoförädlingsvärde inom IT-sektorn


Turnover Million euro Omsättning ICT sector total 26 017 49 479 1 284 23 179 56 848 IT-sektorn totalt Manufacturing 2 436 32 757 11 1 766 14 963 Tillverkning

Telecommunications 6 352 6 403 361 7 266 9 573 Telekommunikation Consultancy services 6 707 4 805 322 5 509 14 981 Konsulttjänster

Wholesale 10 523 5 514 590 5 045 17 330 Grossistverksamhet Private sector total 312 193 .. .. 339 476 522 506 Privata företag totalt

Gross value added Bruttoförädlingsvärde

ICT sector total 8 521 10 983 .. 7 758 17 283 IT-sektorn totalt Manufacturing 955 5 884 .. 1 047 4 926 Tillverkning

Telecommunications 2 531 1 794 .. 2 737 3 480 Telekommunikation Consultancy services 3 216 2 540 .. 3 069 6 675 Konsulttjänster

Wholesale 1 820 766 .. 904 2 202 Grossistverksamhet Private sector total 87 871 .. .. 119 420 138 271 Privata företag totalt

Turnover Per cent of private sector Omsättning

ICT sector total 8.3 .. .. 6.8 10.9 IT-sektorn totalt Manufacturing 0.8 .. .. 0.5 2.9 Tillverkning

Telecommunications 2.0 .. .. 2.1 1.8 Telekommunikation Consultancy services 2.2 .. .. 1.6 2.9 Konsulttjänster

Wholesale 3.4 .. .. 1.5 3.3 Grossistverksamhet Private sector total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Privata företag totalt

Gross value added Bruttoförädlingsvärde

ICT sector total 9.7 .. .. 6.5 12.5 IT-sektorn totalt Manufacturing 1.1 .. .. 0.9 3.6 Tillverkning

Telecommunications 2.9 .. .. 2.3 2.5 Telekommunikation Consultancy services 3.7 .. .. 2.6 4.8 Konsulttjänster

Wholesale 2.1 .. .. 0.8 1.6 Grossistverksamhet Private sector total 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0 Privata företag totalt

Info03: DK, FI, IS, NO, SE, 1994-2006. Source: National statistical institutes. Note: ICT: Information and Communication Technology. The ICT sector consists mainly of private sector companies. Data compiled according to NACE rev. 1. Not: IT: Informationsteknologi. IT-sektorn består huvudsakligen av privata företag. Uppgifterna sammanställda enligt NACE rev. 1.



Figure 111 Employment in the ICT sector, per cent Sysselsättning inom IT-sektorn, procent

Wholesale Wholesale Wholesale Wholesale

Manufacturing

Manufacturing

Manufacturing Manufacturing

Telecomm.

Telecomm.

Telecomm. Telecomm.

Telecomm.

Consultancyservices

Consultancyservices Consultancy

services

Consultancyservices

Consultancyservices

0

20

40

60

80

100


Low: Manufacturing Middle: Telecommunications Upper: Consultancy services Top: Wholesale

Per cent

Info01: DK, FI, IS, NO, SE, 1994-2005.

Source: National statistical institutes. Note: Denmark, Norway and Sweden: 2004 data. Finland and Iceland: 2005 data. Not: Danmark, Sverige och Norge: 2004 års uppgifter. Finland, och Island: 2005 års uppgifter.

Table 170 Enterprises with Internet and broadband access and a website. 2006 Företag med tillgång till Internet, bredband och med hemsida. 2006


Internet access Per cent of all enterprises Tillgång till Internet All enterprises 97 99 99 93 96 Alla företag Manufacturing 98 100 99 97 96 Tillverkning

Construction 97 96 100 95 93 Byggsektorn Trade 98 100 98 91 97 Handel

Hotels and restaurants 87 98 100 82 88 Hotell och restaurang Transport and telecom. 95 98 100 92 93 Transport och telekom Business services, etc. 98 100 100 95 98 Affärstjänster, etc.

Broadband access Tillgång till bredband

All enterprises 82 89 95 84 88 Alla företag Manufacturing 84 92 93 93 89 Tillverkning



Website Hemsida

All enterprises 83 80 76 70 86 Alla företag Manufacturing 87 88 71 81 88 Tillverkning



Info05: DK, FI, IS, NO, SE, 1999-2006. Source: National statistical institutes. Note: Enterprises with 10 or more employees. Only fixed broadband consisting of XDSL-connections and fixed connections other than traditional modem and ISDN. Not: Företag med 10 eller flera sysselsatta personer. Bara fast bredband som består av XDSL-anslutningar och andra fasta anslutningar än traditionellt modem och ISDN.



Table 171 Household access to PC, Internet and broadband. 2006 Hushållens tillgång till persondator, Internet och bredband. 2006

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Per cent of all households

Access to PC 85 71 84 75 82 Tillgång till persondator Access to Internet 79 65 83 69 77 Tillgång till Internet

Access to broadband 63 53 72 57 51 Tillgång till bredband Info06: DK, FI, IS, NO, SE, 2006.

Source: Eurostat.

Figure 112 Access to ICT at home, per cent of households. 2006 Tillgång till IT hemma, procent av hushållen. 2006

PC

PC

PC PC

PC

Internet

Internet

Internet

Internet

Internet

Broadband

Broadband

Broadband

Broadband

Broadband

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90


Per cent

Info06: DK, FI, IS, NO, SE, 2006.

Source: Eurostat.

Table 172 Internet use during the last 3 months Användning av Internet under de senaste 3 månaderna

Denmark Finland Iceland Norway Sweden Per cent of 16-74-year-old population

2002 64 62 79 .. 71 2002 2003 71 66 81 75 77 2003 2004 76 70 82 75 82 2004 2005 77 73 86 80 81 2005 2006 83 77 88 81 86 2006

Info07: DK, FI, IS, NO, SE, 2002-2006. Source: Eurostat.



Figure 113 Regular Internet users, per cent of 16-74-year-old population, 2004-2006 Regelbundna Internetanvändare i procent av befolkningen 16-74 år, 2004-2006

04 04 04 04 0405 05 05 05 0506 06 06 06 060

10

20

30

40

50

60

70

80

90


Per cent

Info07: DK, FI, IS, NO, SE, 2002-2006.

Source: Eurostat. Note: ”Regular users” means persons who use the Internet at least once a week. Not: ”Regelbundna användare” avser personer som använder Internet åtminstone en gång i veckan.

Bilaga 1: Nordiskt samarbete


Appendix 1: Nordic co-operation

The Nordic region is where a strong spirit of co-operation between the coun-tries of the far north of Europe has developed, deeply rooted in centuries of shared history, shared cultural traditions, shared geography, similar living conditions and similar societies. Together, the Nordic Council and the Nordic Council of Ministers engage in the most comprehensive regional co-operation to be found in Europe. Their political collaboration is based on common values and the will to achieve results that con-tribute to the dynamics of the Region and make it more effective and competitive. In the new enlarged European Union (EU), closer dialogue between the Nordic countries about international issues, particularly European ones, is an important challenge. In an increasingly globalised economy, the Region is now developing even closer internal co-operation and facilitating more freedom of movement for both people and companies, in an open and flexible Nordic market.

Working together Nordic co-operation involves Finland, Iceland, Norway, Denmark and Sweden as well as the autonomous territories of Åland, the Faroe Islands and Greenland. The five states and three autonomous territories all have different relationships with other European and global bodies such as the EU and NATO, but all are members of the Nordic Council and the Nordic Council of Ministers. Formal co-operation emerged in the aftermath of World War II, when it was motivated by a desire to find joint solutions to the challenges faced in the Region at the time. The Nordic Council was established in 1952, and the Nordic Council of Ministers in 1971. The guidelines for the work of both the Council and the Council of Ministers were laid out in the Helsinki Treaty in 1962. Members of Parliament from the Nordic countries and autonomous territories address issues of mutual interest through the Nordic Council. Representatives of the Nordic governments meet under the auspices of the Council of Ministers, which conducts political debates, makes decisions about Nordic conventions and so on, and takes care of any other business related to the co-operation. MPs and government representatives meet to discuss Nordic issues at the an-nual Session of the Nordic Council, a unique political forum. The Session also ap-proves the Council of Ministers’ budget, which earmarks funds for co-operation on priority issues. Contributions to the Nordic budget are calculated according to a sliding scale based on national GDP. The cost corresponds to approximately DKK 33.00 (€4.43) per citizen, per annum.

Nordic synergy Nordic co-operation is designed to offer participants more than individual countries can accomplish on their own. This is known as ‘Nordic synergy’. The co-operation is designed to:



− make the prospect of living, working and doing business in the Northern part of Europe more attractive,

− make small countries stronger, − strengthen the international impact of Nordic values, − preserve Nordic languages, history and traditions in an increasingly globalised

world, − bring together the Nordic countries and like-minded states and adopt joint posi-

tions on issues to be debated in international forums.

Agenda The Nordic countries work together in a number of different spheres. Within the constraints of the annual budget, political priorities for the Council of Ministers are stipulated in the action programme for the year, which is drawn up by the country that holds the annual Presidency. Priorities include promoting freedom of move-ment, promoting research and innovation, and preserving the Nordic environment and culture. The members of the Nordic Council debate priorities at the annual Session. The Council’s priorities for the future are to ‘carve out a clear profile and platform among the growing number of stakeholders and initiatives in the Region’ and rein-force its role as ‘a proactive body that takes initiatives on important issues’. The Council aims to develop Nordic co-operation, promote freedom of move-ment between the Nordic countries, strengthen the position of the Nordic Region in Europe, build bridges between the EU/EEA and Russia, and support sustainable development in the Arctic, Barents and West Nordic regions.

Nordic institutions The Nordic institutions are important tools for achieving the political goals set by the Nordic Council of Ministers. Their work is a central element in Nordic co-op-eration and reflects the political priorities adopted by the Nordic Council of Minis-ters. Each institution has its own board of directors with members from each of the five countries. Representatives from the autonomous territories may also partici-pate in the work of the boards. The Secretariat has observers on the boards. The institutions are very different from each other but each is an integral part of the overall structure for co-operation. Examples of institutions include: − The Nordic Gene Bank, − The Nordic Research Board, − Nordic Centre for Spatial Development, − The Nordic Innovation Centre, − The Nordic Institute for Asian Studies, − The Nordic Institute for Women’s Studies and Gender Research, − The Nordic Project Fund, − The Nordic Environment Finance Corporation.




De nordiska länderna har ett samarbete med djupa rötter genom århundraden av gemensam historia, kulturella traditioner, geografiskt läge långt uppe i norr, lik-artade levnadsvillkor och samhällsutveckling. Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet bedriver det mest omfattande regio-nala samarbetet i Europa. Det politiska samarbetet bygger på gemensamma värde-ringar och en vilja att uppnå resultat som bidrar till en dynamisk utveckling och ökar Nordens kompetens och konkurrenskraft. I en tid med en utvidgad Europeisk union är det en särskild utmaning att för-djupa den inbördes nordiska dialogen om internationella och särskilt om europeiska frågor. Med en alltmer globaliserad ekonomi kan Norden utveckla ett tätare inre samarbete och underlätta för individer och verksamheter att röra sig mellan län-derna på en öppen och flexibel marknad.

Nordiskt samarbete Det nordiska samarbetet omfattar Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt tre självstyrande områden – Färöarna, Grönland och Åland. Länderna och de självstyrande områdena har olika förhållanden till andra samarbetsorgan i Europa. Detta gäller till exempel till EU och Nato (North Atlantic Treaty Organisation), men alla deltar i samarbetet i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Formellt nordiskt samarbete startade efter andra världskriget. Man ville finna gemensamma lösningar till de utmaningar som man stod inför. Nordiska rådet in-rättades 1952 och Nordiska ministerrådet 1971. Riktlinjer för rådets och minister-rådets arbete finns i det så kallade Helsingforsavtalet från 1962. I Nordiska rådet arbetar parlamentariker från de nordiska länderna och de själv-styrande områdena med gemensamma nordiska angelägenheter. I ministerrådet möts representanter för de nordiska regeringarna för politiska diskussioner och för beslut om till exempel nordiska konventioner och för att genomföra annat angelä-get samarbete. Vid Nordiska rådets årliga session möts parlamentarikerna och regeringarna till dialog om nordiska frågor. Detta är en unik form av politisk mötesplats. På sessio-nen antas också en rekommendation om ministerrådets budget. I denna avsätts pengar till det samarbete länderna enats om på olika områden. De nordiska länderna bidrar till finansieringen av samarbetet enligt en fördel-ningsnyckel som gör bidraget proportionellt mot varje lands bruttonationalprodukt. Slår man ut kostnaden för det officiella nordiska samarbetet på alla invånare i Nor-den så kostar det cirka 33 danska kronor eller 4,43 Euro per nordbo och år.

Nordisk nytta Det nordiska samarbetet skall ge mer än vad ett enskilt land kan åstadkomma. Det-ta kallas nordisk nytta. Samarbetet skall: − göra det mer attraktivt att bo, arbeta och bedriva verksamhet i vår del av Eurpa, − göra små länder större tillsammans, − ge nordiska värderingar större genomslagskraft internationellt,



− värna om språk, historia och traditioner i en ständigt mer globaliserad värld, − samla de nordiska länderna och likasinnade till gemensamma ställningstagan-

den i internationella fora.

Dagordning för Norden Det finns nordiskt samarbete på en lång rad områden. De dagsaktuella politiska prioriteringarna för ministerrådet framgår av det för varje år gällande ordförande-programmet (det land som har ordförandeskapet i ministerrådet utformar ett hand-lingsprogram för sitt år) och av ministerrådets budget. Viktiga uppgifter för minis-terrådet är att riva gränshinder, främja forskning och innovation samt att värna om den nordiska miljön och kulturen. Parlamentarikerna i Nordiska rådet beslutar om prioriteringar på sin årliga session. Rådets prioriteringar för tiden framöver är att ”mejsla ut en tydligare profil och plattform i den växande mängden av aktörer och initiativ i regionen” och stärka sin roll som ”initiativtagare och pådrivare i ange-lägna frågor”. Rådet skall utveckla det nordiska samarbetet och avlägsna gränshinder, stärka Norden i Europa, medverka till brobygge mellan EU/EES och Ryssland samt stödja en hållbar utveckling i Arktis, Barents och Västnorden.

Institutioner De nordiska institutionerna är viktiga verktyg för att nå de politiska målen som Nordiska ministerrådet satt upp. Deras arbete är en central del av samarbetet och skall utvecklas i enlighet med de politiska prioriteringarna i Nordiska ministerrå-det. Varje institution har sin egen styrelse med medlemmar från alla de fem län-derna. Representanter från de självstyrande områdena kan delta i styrelsens arbete. Sekretariatet har observatörer i styrelserna. De nordiska institutionerna är sins emellan mycket olika men de medverkar alla till att skapa helhet och sammanhang i den nordiska samarbetsstrukturen. Exempel på institutioner är: − Nordiska genbanken, − NordForsk, − Nordregio, − Nordiska innovationscentret, − Nordiska institutet för Asienstudier, − Nordiska institutet för kvinno- och könsforskning, − Nordiska projektexportfonden, − Nordiska miljöfinansieringsbolaget.

Bilaga 2: Användarhandledning


Appendix 2: User guide

The Nordic Statistical Yearbook 2007 is published by the Nordic Council of Ministers. The yearbook comes with a CD-ROM, including the Nordic Statistics Databank 2007. The databank contains comparable statistics for Denmark, the Faroe Islands, Greenland, Finland, Åland, Iceland, Norway and Sweden. Data re-lating to Denmark do not include data on the Faroe Islands or Greenland. Figures for Åland are included in the Finnish figures, though figures for Åland are shown separately.

Languages The book is bi-lingual – English and Swedish. However, English is used as the primary language. For example, all tables will have two sets of references – one in English and one in Swedish – and all text will normally be in both languages. Fol-lowing the Anglo-American tradition, decimals are separated by decimal points instead of by a comma.

The databank: Nordic Statistics The and the reference that appears below a table or diagram identifies the table in the databank that has served as its source. All the tables may be found on the CD-ROM. The text after the describes the additional data that you may expect to find on the CD-ROM, since only a selection of the data from the CD-ROM is included in the book’s tables and graphs. In particular, time series are only to be found on the CD-ROM. A full listing, including the names of the variables of all the tables on the CD-ROM, is found in appendix 4. An example: Area02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006.

Area02 is the name of the table on the CD-ROM. DK, FI, AX, IS, NO, SE indi-cates which of the Nordic countries have supplied data to this particular table. In this case, data is available for DK (Denmark), FI (Finland), AX (Åland), IS (Ice-land), NO (Norway) and SE (Sweden). Abbreviations for the Faroe Islands and Greenland are FO and GL, respectively. 1990-2005 indicates the years covered by the data. To open data on the CD-ROM, you need to install the PC-AXIS software, which is included on the CD-ROM. If you already have the program installed on your computer, you do not necessarily need to re-install it, unless you wish to bene-fit from the newest features. The version on this CD-ROM is PC-AXIS 2005. The PC-AXIS programme enables you to manage large amounts of statistical data. In PC-AXIS, it is possible to extract a selection of data from a table, e.g. data for only one country or, perhaps, all the countries or, perhaps, just data from the latest year. The programme also allows you to rearrange tables, e.g. by aggregating variables, calculating percentages, etc., and to export the tables into a variety of different file formats.



Sources and notes Most figures come from the national statistical institutes (NSIs). Sources are never-theless provided below all tables and graphs. Notes are normally only provided for tables, as the data in diagrams may almost always be identified in a table on the same page or nearby. Additional information about sources other than NSIs is pro-vided in the definitions and glossary found in the back of the book. All tables are numbered as one continuous series, as are the diagrams. The sub-ject index in the back of the book refers only to pages.

Data and data collection Most data derive from the Nordic NSIs, as the production and dissemination of statistics in the Nordic countries is centralized. The NSIs are responsible for pro-ducing or coordinating the production of official statistics. They all operate inde-pendently of government control and their activities are regulated by law. Although excellent comparisons may be made between the Nordic countries on the basis of the data provided, care must be taken to allow for differences in pri-mary data and the way they are collected, organized and calculated. Notes to ex-plain differences in comparability and methodology are normally provided below tables and diagrams. The determination to include data in the Nordic Statistical Databank is made by the Reference Group on Nordic Statistics. The group is chaired by the editor of the Nordic Statistical Databank and Yearbook, Ulla Agerskov, and includes represen-tatives of the Nordic national statistical institutes (NSIs). These are: Denmark: Leon Østergaard, Head of Division, Dissemination Centre. Faroe Islands: Simona Nielsen, office clerk. Greenland: Lene Baunbæk, statistical adviser. Finland: Hans Baumgartner, Planning Officer, Information Service. Åland: Iris Åkerberg, statistician. Iceland: Anna Margrét Björnsdóttir, Head, Information Services. Norway: Ingrid Modig, senior executive officer, Department of Communication. Sweden: Ann Blumenthal, Statistics Consultant, and Ulla Sundberg, editor, both Information and Publishing Department. To obtain additional information on statistics from individual Nordic countries, please use the following contact addresses: Statistics Denmark: Library and Information, tel.: +45 39 17 30 30, fax: +45 39 17 30 03, e-mail: [email protected], Internet: www.dst.dk Statistics Faroe Islands: tel.: +298 35 28 00, fax: +298 35 28 01, e-mail: [email protected], Internet: www.hagstova.fo Statistics Greenland: tel.: +299 345000, fax: +299 322954, e-mail: [email protected], Internet: www.statgreen.gl Statistics Finland: Library of Statistics, Information Service, tel.: +358 9 1734 2220, fax: +358 9 1734 2279, e-mail: [email protected], Internet: www.stat.fi



Statistics Åland: tel.: +358 18 25490, fax: +358 18 19495, e-mail: [email protected], Internet: www.asub.ax Statistics Iceland: Information Services, tel.: +354 528 1000, fax: +354 528 1099, e-mail: [email protected], Internet: www.statice.is Statistics Norway: Library and Information Centre, tel.: +47 2109 4642, fax: +472109 4504, e-mail: [email protected], Internet: www.ssb.no Statistics Sweden: Information service, tel.: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99, e-mail: [email protected], Internet: www.scb.se


Nordisk statistisk årsbok 2007 publiceras av Nordiska ministerrådet. Med årsboken följer en cd-romskiva med databasen Nordic Statistics 200 . Databasen innehåller jämförande statistik för Danmark, Färöarna, Grönland, Finland, Åland, Island, Norge och Sverige. Uppgifter som avser Danmark inkluderar inte uppgifter om Färöarna eller Grönland. Uppgifter för Åland ingår i uppgifterna för Finland även om de anges separat.

Språk Boken är tvåspråkig – på engelska och svenska. Engelska används emellertid som huvudspråk. Alla tabeller har två uppsättningar referenser – en på engelska och en på svenska – och all text finns normalt på bägge språken. På anglosaxiskt sätt an-ges decimaler med punkt i stället för med komma.

Databasen: Nordic Statistics Symbolen under en tabell eller ett diagram markerar en hänvisning till den tabell i databasen som utgör källan. Alla tabeller finns på cd-romskivan. Texten efter anger vilka ytterligare uppgifter man kan vänta sig att hitta på skivan, eftersom endast ett urval av uppgifterna på skivan har tagits med i bokens tabeller och dia-gram. Detta gäller i synnerhet tidsserier, som bara finns på skivan. En fullständig förteckning med namnen på variablerna i alla skivans tabeller finns i bilaga 4. Exempel: Area02: DK, FI, AX, IS, NO, SE, 1990-2006. Area02 är namnet på tabellen på cd-romskivan. DK, FI, AX, IS, NO, SE anger vilka av de nordiska län-derna som har lämnat uppgifter till just den här tabellen. I det här fallet finns det uppgifter för DK (Danmark), FI (Finland), AX (Åland), IS (Island), NO (Norge) och SE (Sverige). Förkortningarna för Färöarna och Grönland är FO respektive GL. 1990-2005 betecknar de år för vilka det finns uppgifter – i det här fallet de 16 åren fr.o.m. 1990 t.o.m. 2005. För att få tillgång till uppgifterna på cd-romskivan behöver man installera pro-gramvaran PC-AXIS, som finns med på skivan. Om detta program redan är instal-lerat på pc:n, behöver man inte installera det på nytt – såvida man inte vill kunna dra nytta av de senaste funktionerna. Versionen på denna cd-romskiva är PC-AXIS 2005.

7



Med programmet PC-AXIS är det möjligt att hantera stora mängder av statistis-ka data. Man kan göra ett urval av data från en tabell, t.ex. uppgifter för endast ett land eller, i stället, alla länder eller, om man så önskar, bara uppgifter från det se-naste året. PC-AXIS låter också användaren göra om tabellerna, t.ex. genom att aggregera variabler och beräkna procenttal, samt exportera tabellerna till en mängd olika filformat.

Källor och noter Huvuddelen av uppgifterna kommer från de nationella statistiska instituten (NSI), men källorna anges ändå under tabeller och diagram. Noter ges normalt endast under tabeller, eftersom uppgifterna i diagrammen nästan alltid kan hänföras till en tabell på samma sida eller i anslutning därtill. Ytterligare information om andra källor än NSI lämnas under Definitioner och ordlista i slutet av boken. Alla tabeller är numrerade i en löpande serie, liksom diagrammen. Sakregistret i slutet av boken hänvisar endast till sidor.

Uppgifter och insamling av uppgifter Merparten av uppgifterna är hämtade från nordiska NSI, eftersom sammanställ-ningen och spridningen av statistik är centraliserad i de nordiska länderna. NSI svarar för officiell statistik antingen genom att sammanställa den själv eller genom att samordna produktionen av den. De är alla självständiga organ med lagreglerad verksamhet. Även om uppgifterna i boken ger möjlighet till utmärkta jämförelser mellan de nordiska länderna, måste man ta hänsyn till skillnader i primära uppgifter och det sätt på vilket de samlas in, bearbetas och beräknas. Noter om skillnader i jämför-barhet och metoder lämnas normalt under tabeller och diagram. Referensgruppen för Nordisk Statistik bestämmer vilka uppgifter som skall inkluderas i den nordiska statistiska databasen. Gruppen leds av redaktören för den nordiska statistiska databasen och årsboken, Ulla Agerskov, och innehåller repre-sentanter för alla NSI, nämligen: Danmark: Leon Østergaard, kontorchef, Formidlingscenter. Färöarna: Simona Nielsen, kontorfuldmægtig. Grönland: Lene Baunbæk, statistisk konsulent. Finland: Hans Baumgartner, planerare, informationstjänst. Åland: Iris Åkerberg, statistiker. Island: Anna Margrét Björnsdóttir, sektionschef, informationstjänst. Norge: Ingrid Modig, førstekonsulent, Formidlingsavdelingen. Sverige: Ann Blumenthal, Statistikkonsulent och Ulla Sundberg, redaktör, båda Informations- och publiceringsavdelningen. Ytterligare information om statistik från de enskilda nordiska länderna kan fås på följande kontaktadresser: Danmarks Statistik: Bibliotek og Information, tfn: +45 39 17 30 30, fax: +45 39 17 30 03, e-post: [email protected], Internet: www.dst.dk



Hagstova Føroya: tfn: +298 35 28 00, fax: +298 35 28 01, e-post: [email protected], Internet: www.hagstova.fo Grønlands Statistik: tfn: +299 345000, fax: +299 322954, e-post: [email protected], Internet: www.statgreen.gl Statistikcentralen: Statistiska biblioteket, Informationsservice, tfn:+358 9 1734 2220, fax: +358 9 1734 2279, e-post: [email protected], Internet: www.stat.fi Ålands statistik- och utredningsbyrå: tfn: +358 18 25490, fax:+358 18 19495, e-post: [email protected], Internet: www.asub.ax Hagstofa Íslands: Upplýsingaþjónusta, tfn: +354 528 1000, fax:+354 528 1099, e-post: [email protected], Internet: www.hagstofa.is Statistisk sentralbyrå: Bibliotek og informasjonssenteret, tfn:+47 2109 4642, fax: +472109 4504, e-post: [email protected], Internet: www.ssb.no Statistiska centralbyrån: Information och bibliotek, tfn: +46 8 506 948 01, fax: +46 8 506 948 99, e-post: [email protected], Internet: www.scb.se

Bilaga 4: Innehåll av Cd-romskivan ”Nordic Statistics 2007”


Appendix 4: Contents of the CD-ROM "Nordic Statistics 2007"

The list is made in the same order as the division of the book.

Environment Agri01 Use of arable land, 1 000 hectares, by reporting country, use and time. Area01 Total area in sq km, by reporting country and time. Area02 Land use, sq km, by reporting country, use and time. Dens01 Inhabitants per sq km 1 January, by reporting country and time. Emis11 Emissions of carbon dioxide (C02), 1 000 tonnes, by country, source and time. Emis12 Emissions of acidifying substances, 1 000 tonnes PAE. Ener02 Indigenous energy production, million toe, by reporting country and time. Ener05 Energy supply, million toe, by primary source, time and reporting country. Ener06 Indigenous production of energy, 1 000 toe. Ener10 Final consumption of energy, by reporting country, sector and time. Envi01 Major protected areas, by reporting country, time and area. Envi02 National parks, by reporting country, time and park. Fert01 Consumption of fertilizers, 1 000 tonnes, by country, fertilizer and time. Fert02 Consumption of pesticides, tonnes ingredients, by country, kind and time. Fert04 Use of pesticides, kg/ha, by reporting country, kind and time. Popu01 Population 1 January, by reporting country, age, time and sex. Population Chil02 Fertility rates by reporting country, mother's age and time. Citi01 Population 1 January by citizenship, time, age, reporting country and sex. Citi02 Population 1 January by birthplace, time, age, reporting country and sex. Deat04 Death rates, by reporting country, age, time and sex. Fami02 Families, 1 000s and per cent, by country, time, family type and marital status. Heal15 Number of induced abortions, by type, time and reporting country. Life01 Life expectancy by reporting country, age, time and sex. Migr01 Immigration, by reporting country, country, time, sex and citizenship. Migr02 Emigration, by reporting country, country, time, sex and citizenship. Migr04 Asylum requests, by reporting country, citizenship and time. Popu01 Population 1 January, by reporting country, age, time and sex. Popu03 Population 1 January, by reporting country, marital status, time, sex and age. Popu04 Marriages and divorces, by reporting country, type and time. Popu06 Population changes, by type of change, time and reporting country. Popu07 Historical population, 1 000s, by reporting country and time. Popu08 Live births, by reporting country, time and mother's age. Popu09 Inhabitants in the capital areas, by reporting country, inhabitants and time. Health and causes of death Heal03 Death per 100 000 people caused by malignant neoplasm, by sex, age, time

and reporting country. Heal04 Deaths per 100 000 people caused by cardiovascular diseases, by sex, age, re-

porting country and time. Heal05 Deaths per 100 000 people caused by suicide, by sex, age, country and time.



Heal09 Deaths per 100 000 people caused by AIDS, by reporting country and time. Heal10 Active health staff, man years per 100 000 people, by group, time and country. Heal11 Active health personnel, man years, by group, time and reporting country. Heal12 Health care expenditure, by type of expenditure, time and country. Heal13 Deaths caused by AIDS, by reporting country and time. Heal14 Confirmed new cases of HIV, by sex, time and reporting country. Heal17 Authorized hospital beds, by type, speciality, time and reporting country. Heal18 Confirmed new cases of cancer, men, by type of cancer, country and time. Heal19 Confirmed new cases of cancer, women, by type of cancer, country and time. Income and social protection Chil03 Children in day-care, number and per cent, by country, age, type and time. Inco02 Average disposable income in PPP/euro, by age, family type, time and

country. Inco03 Gross income, PPP/euro, by age, family type, time, country and type. Popu02 Mean population after reporting country, age, time and sex. Soci01 Number of unemployed and activated, 1 000s and per cent, by reporting

country, type, number and per cent and time. Soci02 Calculated absence from work due to illness, by reporting country, time and

sex. Soci04 Cash benefits at pregnancy, childbirth and adoption, by time and country. Soci07 Total number of pensioners, by type, age group, time and reporting country. Soci09 Cash benefits at pregnancy, childbirth and adoption, by sex, time and country. Soci10 Families receiving housing benefits, by time, type of family and country. Soci11 Pensioners receiving housing benefits, by time, type of pensioners and

country. Soci12 Individuals receiving social assistance, by country, type of assistance and time. Soci22 People aged 65+ living in institutions, by type, age, time and country. Soci27 Children and young placed outside their homes, by country, age and time. Soex01 Expenditure on cash benefits and services, EUR and per cent of GDP, by

expenditure, reporting country, time and type. Soex06 Financing of social expenditure, by country, type of financial source and time. Housing and consumption Heal01 Non-smokers, per cent, by reporting country, time and sex. Heal02 Sales of alcoholic drinks per person, by reporting country and time. Hous01 Dwellings, by reporting country, number of rooms, time and type of dwelling. Naac11 Consumption of households, by country, purpose, prices, currency and time. Peca01 Consumption of food, kg per person per year, by country, kind and time. Education Educ01 Educational attainment in total population 1 January, by reporting country,

age, level, field, time and sex. Educ02 Number of students enrolled, by country, age, level, field, time and sex. Educ03 Number of students graduated, by country, age, level, field, time and sex. Educ04 Students abroad, by reporting country, age, time and sex. Educ05 Students abroad, by recipient country, time and reporting country.



Labour market Key01 Economic key figures for the Nordic countries and the euro-zone, by time. Labo01 Employed aged 16-64 1 January, by reporting country, industry, time and sex. Work02 Population by reporting country, age, time, employment status and sex. Work03: Work commuters between Norway and Sweden, by age, and time. Work04: Work commuters between Sweden and Denmark, by age, sex and time. Culture and leisure Cult01 Libraries and volumes, by reporting country, type of library, time and number. Cult02 Members of recognized religious denominations, by reporting country,

denomination, time and number. Cult03 Newspapers and net circulation, by reporting country, time and newspapers. Cult04 Cinemas, by reporting country, number and time. Cult05 Cinema film premières, by reporting country, type of film and time. Cult15 Theatres, by reporting country, activity attendance and time. Cult16 Museums, by reporting country, attendance and time. Cult17 Books published after reporting country, genre and time. Popu02 Mean population after reporting country, age, time and sex. Elections Ele01 Turn-out in elections to the national parliaments, by reporting country, time

and votes cast. Ele03 Candidates elected to the national parliaments, by reporting country, time,

party, number and per cent and sex. Eled01 Turn-out in elections to the Danish Folketing, by votes cast and time. Eled02 Distribution of votes in elections to the Danish Folketing, by party and time. Eled03 Candidates elected to the Danish Folketing, by party, time and sex. Elef01 Turn-out in elections to the Finnish Riksdag, by votes cast and time. Elef02 Distribution of votes in elections to the Finnish Riksdag, by party and time. Elef03 Candidates elected to the Finnish Riksdag, by party, time and sex. Eleg01 Turn-out in elections to Greenland’s Landsting, by votes cast and time. Eleg02 Distribution of votes in elections to Greenland’s Landsting, by party and time. Eleg03 Candidates elected to Greenland's Landsting, by party, time and sex. Eleh01 Turn-out in elections to the Faroese Lagting, by votes cast and time. Eleh02 Distribution of votes in elections to the Faroese Lagting, by party and time. Eleh03 Candidates elected to the Faroese Lagting, by party, time and sex. Elei01 Turn-out in elections to Iceland’s Althingi, by votes cast and time. Elei02 Distribution of votes in elections to Iceland’s Althingi, by party and time. Elei03 Candidates elected to Iceland's Althingi, by party, time and sex. Elen01 Turn-out in elections to the Norwegian Storting, by votes cast and time. Elen02 Distribution of votes in elections to the Norwegian Storting, by party and time. Elen03 Candidates elected to the Norwegian Storting, by party, time and sex. Eles01 Turn-out in elections to the Swedish Riksdag, by votes cast and time. Eles02 Distribution of votes in elections to the Swedish Riksdag, by party and time. Eles03 Candidates elected to the Swedish Riksdag, by party, time and sex. Eley01 Turn-out in elections to the Assembly of Åland, by votes cast and time. Eley02 Distribution of votes in elections to the Assembly of Åland, by party and time. Eley03 Candidates elected to the Assembly of Åland, by party, time and sex.



Eup01 Turn-out in elections to the EU-Parliament, by country, time and votes cast. Eup03 Candidates elected to the EU-Parliament, by country, time, party, unit and sex. Eupd01 Turn-out in elections in Denmark to the EU-Parliament, by votes cast and

time. Eupd02 Distribution of votes in Denmark to the EU-Parliament, by party and time. Eupd03 Candidates elected in Denmark to the EU-Parliament, by party, time and sex. Eupf01 Turn-out in elections in Finland to the EU-Parliament, by votes cast and time. Eupf02 EU-Parliament - votes cast at elections in Finland, by party and time. Eupf03 Candidates elected in Finland to the EU-Parliament, by party, time and sex. Eups01 Turn-out in elections in Sweden to the EU-Parliament, by votes cast and time. Eups02 Distribution of votes in Sweden to the EU-Parliament, by party and time. Eups03 Candidates elected in Sweden to the EU-Parliament, by party, time and sex. Prices and exchange rates Pric01 Consumer price indices, 1995=100, by reporting country, item and time. Pric02 Exchange rates, by reporting country, period, time and currency. Pric03 Price-level index in selected countries. Pric04 GDP-indices per capita, based on exchange rates/PPP. Pric05 House price indices, by reporting country and time. Shar01 Share price indices, by reporting country and time. Shar02 Interest rates, yields on 10-year central government bonds, by reporting

country and time. National accounts and balance of payments Key01 Economic key figures for the Nordic countries and the euro-zone, by time. Naac01 National accounts, supply and demand, million national currency, by country,

account, currency and time. Naac04 Gross domestic product, PPP/euro, per capita, by country, account and time. Naac09 Balance of payments, million national currency, by country, account and time. Naac10 Assets and liabilities, billion national currency, per cent of GDP, by reporting

country, account and time. Ofde02 Government aid to developing countries, by reporting country and time. Ofde03 Government aid to developing countries, per cent, by purpose, time and

reporting country. Foreign trade Fotr41 Imports, national currency, by country, commodity, reporting country and

time. Fotr42 Exports, national currency, by country, commodity, reporting country and

time. Fotr43 Imports, 1000 euro, by country, trade, reporting country and time. Fotr44 Exports, 1000 euro, by country, trade, reporting country and time. Fotr45 Imports, 1000 euro, by commodity, reporting country and time. Fotr46 Exports, 1000 euro, by commodity, reporting country and time. Fotr49 Foreign trade, by country, trade, reporting country and time. Naac01 National accounts, supply and demand, million national currency, by country,

account, currency and time.



Public finance Key01 Economic key figures for the Nordic countries and the euro-zone, by time. Pubs10 General government revenue, by reporting country, parameter and time. Pubs11 Total government expenditure, by reporting country, parameter and time. Pubs12 Taxes and net taxes, by reporting country, parameter and time. Pubs13 General government expenditure by function, by reporting country, parameter

and time. Pubs14 General government surplus/deficit and debt, by reporting country, parameter

and time. Research and development Rede01 R&D expenditure, EUR and per cent of GDP, by reporting country, 1 000

EUR and per cent of GDP, sector and time. Rede04 R&D staff, number, by reporting country, type, sector and time. Rede11 Central government appropriations for R&D, by reporting country, currency,

objective and time. The primary sector Agri01 Use of arable land, 1 000 hectares, by reporting country, use and time. Agri02 Agricultural holdings, by reporting country, size and time. Agri04 Total harvest, 1 000 tonnes, by reporting country, crop and time. Agri05 Crop yield, 1 000 tonnes, by reporting country, crop and time. Agri06 Average crop yield, 100 kg/ha, by reporting country, crop and time. Agri08 Livestock, 1 000s, by reporting country, livestock and time. Agri10 Animal products, 1000 tonnes, by reporting country, type of product and time. Fish02 Sea-fishing, annual catches, by reporting country, type of fish, year and unit. Fish03 Fish farming, production, by reporting country, type of fish, time and unit. Fish05 Sea-fishing, fishing vessels, by reporting country, size, time and unit. Fore01 Dominant tree species, by country, type of tree, time, 1 000 ha and per cent. Fore03 Forest area, by reporting country, forest area and time. Fore04 Forest area, by reporting country, ownership, time, sq km and per cent. Fore06 Annual forest depletion and growth, 1 000 m3, by country, kind and time. Fore07 Production of wood, 1 000 m3/1000 tonnes, by product, country, time, per

cent. Fotr45 Imports mill. euro, by commodity, reporting country and time. Fotr46 Exports mill. euro, by commodity, reporting country and time. Hunt01 Hunting, by reporting country, animals killed and time. Hunt02 Sealing and whaling, by reporting country, kind and time. Naac05 Gross value added, mill. national currency, by reporting country, activity,

prices and time. Naac08 Employment by trade, 1 000 people, by reporting country, type of employ-

ment, trade and time.



Manufacturing Manu01 Industrial production indices, by reporting country, industry and time. Naac05 Gross value added, mill. national currency, by reporting country, activity,


ment, trade and time. Building and construction Cons01 Completed dwellings, by reporting country, dwelling, time and number. Cons02 Building costs index, 1990=100, by country, dwelling, time and costs. Naac05 Gross value added, mill. nat. currency, by country, activity, prices and time. Naac08 Employment by trade, 1 000 people, by reporting country, type of employ-

ment, trade and time. Service and tourism Naac05 Gross value added, mill. national currency, by reporting country, activity,


ment, trade and time. Natr01 Retail trade sales indices, current prices, 1990=100, by reporting country, item

and time. Tour01 Hotel beds and guest nights, by reporting country, nationality, time and use. Trsp01 Motor vehicles registered 1 January, by reporting country, vehicle and time. Trsp03 Road network length: all roads, 1 000 km, by reporting country and time. Trsp04 Road network length: motorways, km, by reporting country and time. Trsp07 Road vehicle stocks: goods vehicles in use, by reporting country and time. Information and communication technology Info01 The ICT sector, million national currency, by key figures, sector, time and re-

porting country. Info03 The ICT sector, million euro, by turnover, gross value added, sector, time. Info05 Enterprises with 10+ employed, use of ICT, by time, access to Internet and

availability of homepages, industry and reporting country. Info06 Household devices as per cent of all households, by reporting country, time

and devices. Info07 Internet use during last 3 months, by reporting country, time and parameter. Copyright – CD-ROM Contents/innehållet: Nordic Council of Ministers and the Nordic statistical institutes Software PC-AXIS: Denmark: Statistics Denmark/ Danmarks Statistik Finland: Statistics Finland/ Statistikcentralen Iceland: Statistics Iceland/ Hagstofa Íslands Norway: Statistics Norway/Statistisk Sentralbyrå Sweden: Statistics Sweden/ Statistiska centralbyrån

Bilaga 5: Grupperingar av länder


Appendix 5: Geonomenclature

The Nordic countries: Denmark, Finland, Iceland, Norway, Sweden, Faroe Islands, Greenland and Åland. The Euro-13: Austria, Belgium, Luxembourg, Finland (inclusive Åland), France, Germany, Greece, Ireland, Italy, Netherlands, Portugal, Spain and Slovenia. The EU-15: Austria, Belgium, Luxembourg, Denmark (exclusive Greenland and Faroe Islands), Finland (inclusive Åland), France, Germany, Greece, Ireland, Italy, Netherlands, Portugal, Spain, Sweden and United Kingdom. The EU (27 countries = EU-27): EU-15, Bulgaria, Cyprus, Czech Republic, Estonia, Hungary, Latvia, Lithuania, Malta, Poland, Rumania, Slovakia, Slovenia. EEA – European Economic Area: EU-27, Norway, Iceland and Liechtenstein. The Baltics: Estonia, Latvia and Lithuania. Other Europe: Albania, Andorra, Belarus, Bosnia and Herzegovina, Croatia, Serbia-Montenegro, Former Yugoslav Republic of Macedonia, Gibraltar, Moldova, Russian Federation, San Marin, Turkey, Ukraine, Vatican City. Africa: Egypt and South Africa + OPEC-Africa + Other Africa. OPEC-Africa: Algeria, Libya, Nigeria and Gabon. Other Africa: Angola, Benin, Botswana, British Indian Ocean Territory, Burkina Faso, Burundi, Cameroon, Cape Verde, Central African Republic, Ceuta and Melilla, Chad, Comoros, Congo (Dem. Rep.) Congo (Republic), Djibouti, Equatorial Guinea, Eritrea, Ethiopia, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Ivory Coast, Kenya, Lesotho, Liberia, Madagascar, Malawi, Mali, Mauritania, Mauritius, Mayotte, Morocco, Mozambique, Namibia, Niger, Rwanda, Sao Tomé and Principe, Senegal, Seychelles and dependencies, Sierra Leone, Somalia, Saint Helena and dependencies, Sudan, Swaziland, Tanzania, Togo, Tunisia, Uganda, Zambia and Zimbabwe.

Appendix 5: Geonomenclature


America: United States of America (USA), Canada and Brazil + OPEC-America + Other America. OPEC-America: Ecuador and Venezuela. Other America: Anguilla, Antigua and Barbuda, Argentina, Aruba, Bahamas, Barbados, Belize, Bermuda, Bolivia, British Virgin Islands, Cayman Islands, Chile, Colombia, Costa Rica, Cuba, Dominica, Dominican Republic, El Salvador, Falkland Islands, Grenada, Guatemala, Guyana, Haiti, Honduras, Jamaica, Mexico, Montserrat, Netherlands Antilles, Nicaragua, Panama, Paraguay, Peru, Saint Kitts and Nevis, Saint Lucia, Saint Pierre and Miquelon, Saint Vincent, Surinam, Trinidad and Tobago, Turks and Caicos Islands, Uruguay and US Virgin Islands. Asia: China, India, Israel and Japan + OPEC-Asia + DAE + Other Asia. OPEC-Asia: Iran, Iraq, Indonesia, Kuwait, Qatar, Saudi Arabia and United Arab Emirates DAE (Dynamic Asian Economies): Hong Kong, Malaysia, Singapore, South Korea, Taiwan and Thailand. Other Asia: Afghanistan, Armenia, Azerbaijan, Bahrain, Bangladesh, Bhutan, Brunei, Cambodia, Georgia, Jordan, Kazakhstan, Kyrghyzstan, Laos, Lebanon, Macao, Maldives, Mongolia, Myanmar, Nepal, North Korea, Oman, Pakistan, Philippines, Sri Lanka, Syria, Tajikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Vietnam, West Bank and Gaza Strip and Yemen. Oceania: Australia + Other Oceania. Other Oceania: American Samoa, Australian Oceania, Federated States of Micronesia (Yap, Kosrae, Chuuk and Pohnpei), Fiji, Kiribati, French Polynesia, Marshall Islands, Nauru, New Caledonia and dependencies, New Zealand, New Zealand Oceania, Northern Mariana Islands, Palau, Papua New Guinea, Pitcairn, Polar Regions, Solomon Islands, Tonga, Tuvalu, Vanuatu, Wallis and Futuna Islands and Western Samoa. Other and unknown: Stores and provisions, other countries and territories not determined or disclosed.

Bilaga 6: FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, rev. 3


Appendix 6: Standard international trade classification, rev. 3

SITC 0 Food and live animals Livsmedel och levande djur

00 Live animals Levande djur 01 Meat and meat preparations Kött och köttvaror 02 Dairy products and birds' eggs Mjölk och mejeriprodukter samt ägg 03 Fish, crustaceans, mollusc and aquatic

invertebrates and preparations thereof Fisk, kräftdjur och blötdjur samt varor därav

04 Cereals and cereal preparations Spannmål och varor därav 05 Vegetables and fruits Frukter och köksväxter 06 Sugar, sugar preparations and honey Socker, sockervaror och honung 07 Coffee, tea, cocoa, spices and

manufactures thereof Kaffe, te, kakao, kryddor och varor därav

08 Feedingstuffs for animals Fodermedel för djur utom omalen spannmål

09 Miscellaneous edible products and preparations

Diverse livsmedel

1 Beverages and tobacco Drycker och tobak 11 Beverages Drycker 12 Tobacco and tobacco manufactures Tobak och tobaksvaror 2 Crude materials, inedible, except fuels Råvaror, icke ätbara, utom

bränslen 21 Hides, skins and fur skins, raw Hudar, skinn och pälsskinn, oberedda 22 Oilseeds and oleaginous fruits Oljefrön, oljehaltiga nötter och kärnor 23 Crude rubber (including synthetic and

reclaimed) Naturgummi, syntetiskt gummi och gummiregenerat

24 Cork and wood Trävaror och kork 25 Pulp and waste paper Pappersmassa och pappersavfall 26 Textile fibres and their waste Textilfibrer samt avfall därav 27 Crude fertilizers, other than those of

division 56, and crude minerals Naturliga gödselmedel och obearbetade mineraliska ämnen utom stenkol, mineraloljor och ädelstenar

28 Metalliferous ores and metal scrap Malmer och skrot av metaller 29 Crude animal and vegetable materials,

n.e.s. Andra animaliska och vegetabiliska råmaterial, icke ätbara

3 Mineral fuels, lubricants and related materials

Mineraliska bränslen, smörjoljor, elström

32 Coal, coke and briquettes Stenkol, brunkol, torv, koks, briketter 33 Petroleum, petroleum products and related

materials Mineraloljor och produkter därav

34 Gas, natural and manufactured Petroleumgaser, kolgas m.m. 35 Electric current Elektrisk ström

Appendix 6: Standard international trade classification, SITC, revision 3


SITC

4 Animal and vegetable oils, fats and waxes

Animaliska och vegetabiliska oljor och fetter

41 Animal oils and fats Animaliska oljor och fetter 42 Fixed vegetable fats and oils, crude,

refined or fractionated Vegetabiliska oljor och fetter

43 Animal or vegetable fats and oils, processed

Beredda oljor och fetter samt vaxer

5 Chemicals and related products Produkter av kemiska och närstående industrier

51 Organic chemicals Organiska kemiska föreningar 52 Inorganic chemicals Kemiska grundämnen och oorganiska

föreningar 53 Dyeing, tanning and colouring materials Färgämnen och garvämnen 54 Medical and pharmaceutical products Medicinska och farmaceutiska

produkter 55 Essential oils and resinoids and perfume

materials Flyktiga oljor och luktämnen; toalett-, poler-, och rengöringsmedel

56 Fertilizers Gödselmedel, tillverkade 57 Plastics in primary forms Plast i obearbetad form 58 Plastics in non-primary forms Plast i bearbetad form 59 Chemical materials and products, n.e.s. Diverse kemiska produkter 6 Manufactured goods classified chiefly

by material Bearbetade varor, grupperade i huvudsak efter material

60 Complete industrial plant appropriate to section 6

Komplett industriell anläggning inom avdelning 6

61 Leather, leather manufacture, n.e.s. and dressed fur skins

Läder, lädervaror och beredda pälsskinn

62 Rubber manufacture Gummivaror 63 Cork and wood manufacture (excluding

furniture) Varor av trä och kork utom möbler

64 Paper, paperboard and articles of paper pulp, of paper or of paperboard

Papper, papp och varor därav

65 Textile yarn, fabrics, made-up articles and related products

Garn, vävnader m.m., utom kläder

66 Non-metallic mineral manufactures Varor av mineraliska ämnen utom metaller

67 Iron and steel Järn och stål 68 Non-ferrous metals Metaller utom järn och stål 69 Manufacture of metals, n.e.s. Arbeten av metall 7 Machinery and transport equipment Maskiner och apparater samt

transportmedel 70 Complete industrial plant appropriate to

section 7 Komplett industriell anläggning inom avdelning 7

71 Power-generating machinery and equipment

Kraftalstrande maskiner

Bilaga 6: FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, rev. 3


SITC 72 Machinery specialized for particular

industries Maskiner för särskilda industrier

73 Metalworking machinery Metallbearbetningsmaskiner 74 General industrial machinery and

equipment and machine parts Andra icke elektriska maskiner och apparater

75 Office machines and automatic data-processing machines

Kontorsmaskiner och ADB-maskiner

76 Telecommunications and sound-recording and reproducing apparatus and equipment

Apparater för telefoni, telegrafi, radio, television m.m.

77 Electrical machinery, apparatus and appliances

Andra elektriska maskiner och apparater

78 Road vehicles Fordon för vägar (inkl. luftkuddefordon)

79 Other transport equipment Andra transportmedel 8 Miscellaneous manufactured articles Diverse färdiga varor 80 Complete industrial plant appropriate to

section 8 Komplett industriell anläggning inom avdelning 8

81 Prefabricated buildings; sanitary plumbing, heating and lighting fixtures and fittings

Monterade eller monteringsfärdiga byggnader; sanitets-, rörlednings- och belysningsinstallationsmaterial

82 Furniture and parts thereof; bedding, mattresses

Möbler, sängkläder, madrasser, kuddar o.d.

83 Travel goods, handbags and similar containers

Reseffekter, handväskor och liknande artiklar

84 Articles of apparel and clothing accessories

Kläder

85 Footwear Skor 87 Professional, scientific and controlling

instruments and apparatus Instrument för yrkesmässig verksamhet, för vetenskapligt ändamål och för kontroll

88 Photographic apparatus, equipment and supplies and optical goods; watches and clocks

Varor för fotografiskt eller optiskt bruk; ur

89 Miscellaneous manufactured articles Andra färdiga varor 9 Commodities and transactions not

classified elsewhere in SITC Övriga varor

91 Postal packages not classified according to kind

Viss import med post

93 Special transactions and commodities not classified according to kind

Oklassificerade varor

94 Complete industrial plant, not elsewhere specified

Komplett industriell anläggning, ej specificerad på annat ställe

96 Coin (other than gold coin) not being legal tender

Mynt (utom guldmynt), inte utgörande lagligt betalningsmedel

97 Gold, non-monetary (excluding gold, ores and concentrates)

Icke-monetärt guld

99 Unknown Okänt

Definitioner och ordlista - Engelska


Definitions and glossary – English

Abortion Induced abortion carried out in accordance with current legislation.

Abortion rate General abortion rate: annual number of legal abortions per year per 1 000 women within the age of fertility (15-49 years). Total abortion rate: number of legal abortions that would be per-formed on 1 000 women during the age of fertility (15-49 years): 1) if all 1 000 women lived to be 50 years old, and 2) if each age group experienced the given year’s age-specific abor-tion rate.

Activation Activation is a right or an obligation of unemployed people to take part in different activation schemes in the form of education, job training, etc. The schemes are aimed at bringing participants into active participation in the ordinary labour market instead of pas-sively receiving public financial assistance.

Active ingredients

Denotes the contents of active substances in individual pesticides, herbicides, or fungicides, i.e. without fillers, water, etc. The quanti-ties of active substances vary with each product (from approxi-mately 10 per cent to approximately 80 per cent of the marketed product).

Activity rate Refers to people in the labour force (either employed or unem-ployed) in a particular age group (here, people aged 16-64) as a percentage of all people in the age group.

Agricultural holding

Farms or horticultural holdings. A technical economic unit com-prising an area with buildings, machinery and livestock which is regarded by the owner of the agricultural holding as belonging to the same farm. Leased areas are included in the holding, while ar-eas leased out are included in the holding which has leased the area.

AIDS Acquired Immunodeficiency Syndrome is the end stage of the HIV infection. At this stage, the human immune systems will operate so poorly that a large number of diseases may afflict the patient.

Ammonium NH4. Ammonium is created in various ways, e.g. when farmers spread liquid manure, which contains ammonia, on their land. Ammonium is dispersed and transported by the wind, and the ni-trogen contents of ammonium contribute to acidification processes.

Assets Accounting term used to designate application of capital in ac-counts, i.e. the value of property, operating resources, and amounts receivable. The opposite of liabilities.



Asylum requests Asylum requests are registered by the applicant’s citizenship. The unit is the number of applications. This means that if a person ap-plies more than once, the person will also appear in the statistics more than once.

Balance of payments

The balance of payments is a statement, for a given period, of the values of economic transactions between the domestic economy and the rest of the world.

Births Live births + stillborn.

Calculated absence from work

Calculation of absence from work for at least one week based on labour force surveys as an average of the censuses in the year in question.

Central government

All administrative departments of the State and other central agen-cies whose responsibilities extend over the entire economic terri-tory.

Child allowance Benefit paid to families with children under a certain age financed by general government. The allowance is tax free and independent of parents' income, with the exception of Iceland, where the allow-ance is income adjusted. Age limits vary: In Denmark, the allow-ance is payable until the age of 18, in Finland 17, and in Iceland, Norway and Sweden until the age of 16 (if the child continues with education, the age limit is 20).

CIF Cost, Insurance and Freight. See also Goods.

Circulation Refers to the daily average number of issues of newspapers = the net circulation.

Compensation of employees

All payments in cash and kind by employers in remuneration of the work done by their employees during the relevant period. The pay-ments cover gross wages and salaries, employers' actual social con-tributions and imputed social contributions.

Completed dwellings

Dwellings that have been authorized for use, temporarily authorized for use, or where the completion of the building has been ascer-tained, regardless of any authorization for use.

Consumer price index

The consumer price index is calculated on the basis of the actual retail prices paid by consumers for goods and services that form part of private consumption. See also Inflation.



Current transfers (to and from abroad)

Balance of payments: includes private cross-border donations and gifts as well as aid to developing countries. It also includes transfers between the Nordic countries that are members of EU and the insti-tutions of the EU.

Disposable income

Gross income (factor income + social cash benefit) less taxes.

Dwelling One or more rooms primarily used for habitation with their own access point and situated in a permanent building.

Early-retirement pension

Social pension benefit that may be granted to persons below the normal retirement age. Social grounds for granting this pension are evaluated in different ways. Grounds may be based on permanent reduction in the ability to work due to physical or mental disability (health-specific early retirement) or cases in which it is permanently necessary to secure the livelihood of a person for social and finan-cial reasons (needs-specific early retirement). There are a number of alternative benefits that affect both the award of early retirement pension and the number of recipients. The criteria used in awarding such benefits and the monthly amounts paid vary with the type of benefit.

ECU European Currency Unit. As of 1 January 1999, the ECU was re-named as the euro (EUR). See also Euro.

EEA European Economic Area. Consists of the present 27 members of the European Union + Norway, Iceland, and Liechtenstein.

Elections National elections: the Danish Folketing has 179 seats, including 2 seats each for the autonomous areas, the Faroe Islands and Greenland. Elections are held at least once every four years. Finland, Iceland and Norway have fixed four-year election periods. The Finnish Riksdag has 200 seats, including one seat for Åland, a self-governing part of Finland. The Faroese Lagting has 32 seats, Greenland's Landsting 31 seats, Åland's Lagting 30 seats, the Ice-landic Althing 63, the Norwegian Storting 169 and the Swedish Riksdag 349. Elections are held at least every 4 years to the Swed-ish Riksdag. Elections in the Faroe Islands and Greenland follow the Danish system for elections. Elections in Åland follow the Fin-nish system. Elections to the European Parliament: elections are held once every five years. The Parliament has, at present, 732 members. Denmark and Finland each have 14 members, Sweden 19. The first direct elections to the European Parliament were held in June 1979.



Emigration Comprises people going abroad and informing authorities of their new addresses and foreigners who disappear without giving such information.

Emissions Emission or discharge of contaminants in solid, liquid, or gaseous state.

Employed Employed persons comprise employees, self-employed persons, and assisting spouses. In order to be classified as employed, a person must work, i.e. perform labour against some form of payment for at least one hour during the reference period.

Employee A person with employment who receives wages or salaries.

Employment rate

Refers to people who are employed as percentage of all people aged 16-64.

EMU European Monetary Union.

ERM Exchange Rate Mechanism. Part of the European Monetary System aimed at achieving exchange rate stability. ERMII replaces the pre-vious ERM at the beginning of the monetary union. There is a par-ity grid of bilateral central rates and fluctuation margins (+/- 15 per cent) for those EU currencies not initially participating in the EMU. The central currency is the euro. At present Denmark is a member of ERMII together with Estonia, Latvia, Lithuania, Cyprus, Malta and Slovenia. Only Denmark has margins at +/- 2.25 per cent. The rest have +/- 15 per cent.

ESA See European System of Accounts.

EU European Union. Established on 1 November 1993, when the Maas-tricht Treaty came into force. On 31 December 1994, the EU had 12 members: Belgium, Denmark, Germany, Greece, Spain, France, Ireland, Italy, Luxembourg, the Netherlands, Portugal and the United Kingdom. On 1 January 1995, Sweden, Finland and Austria joined the European Union and on 1 May 2004 ten East European countries joined EU.

Euro (EUR) A currency unit for the countries participating in the third phase of the European Monetary Union (EMU). The countries not participat-ing in the third phase of the EMU are Denmark, United Kingdom and Sweden. As of 1 January 1999, the euro replaced the ECU as a currency between the central banks of the European Union and as a unit of account in the short-term and medium-term aid within the EU.



European System of Accounts (ESA)

The European version of the international standard for national accounts originally adopted by the UN in 1993.

European Union See EU.

Eurostat The European Union's statistical office.

Exports of goods and services

Comprises all goods (new and used) which, against payment or for free, take permanent leave of any of the Nordic financial territories for destinations outside the particular country, as well as all services supplied by Nordic units to foreign units.

Extra-Nordic trade

Trade with countries other than the Nordic countries.

Factor income Consists of gainful employment, income from self employment, and capital income. Employers’ contributions to social security schemes are not included in the wages.

Family One or more persons who live at the same address and are related to each other. A family may consist of a single person, a couple, or of a child less than 18 years of age not living at home (in Iceland, chil-dren under 15). In Norway, cohabiting couples without common children are included among single people. Children under 18 (15) living at home are regarded as part of their parent's families.

FAO Food and Agriculture Organization of the United Nations.

Fertility Total: The number of children that would be born alive to 1 000 women during the reproductive period of their lives (the 15-49 age bracket): 1) if all of the 1 000 women lived to be 50 years old, and 2) if all these women gave birth to the exact number of children specified in a given year's fertility rates within each age group.

Film premières Premières of films at least 60 minutes long.

Final consumption expenditure

National accounts: expenditure incurred by resident institutional units on goods and services that are used for the direct satisfaction of individual needs or wants or the collective needs and wants. See also Government final consumption expenditure and Household final consumption expenditure.



Financial transactions

Financial transactions within the balance of payments occur when, e.g., the central government, municipalities, or private enterprises take out loans abroad or when securities are sold abroad. In both cases, this entails a deterioration of the external balance and a corre-sponding increase in foreign currency reserves. This also applies when loans raised in a particular Nordic country by non-residents are repaid. Conversely, the granting of loans to non-residents and instalments paid on loans obtained abroad will improve the external balance while effecting a corresponding reduction in foreign-currency reserves.

Fixed capital formation

See Gross capital formation.

FOB Free on Board. See also Goods.

Foreign assets Claims that a particular country has abroad. The opposite of foreign liabilities. See also Assets and Liabilities.

Foreign exchange reserves

Foreign exchange reserves are the national bank's holdings of liquid assets that can be used for foreign payments. The foreign exchange reserves comprise gold reserves, claims against the International Monetary Fund (IMF), claims against the European Central Bank, reserve position in the IMF, and net claims against other countries.

Foreign liabilities

Commitments abroad (= Foreign debt). The opposite of foreign assets. See also Assets and Liabilities.

Functional distribution of expenditure

The functional distribution of expenditure elucidates the purpose and objectives of public expenditure, i.e. how the public purse is used. The statistics on general government utilise three main groups: principal public services, social and health services, and economic services. Expenditure, which is not distributed according to function, includes interest expenditure and other expenditure pertaining to debts within general government.

Fungicides Chemicals used to combat fungal infestations.

GDP Gross domestic product. On the basis of production, GDP is pro-duction at market price less production consumption at purchase price. It may also be calculated on the basis of income as compensa-tion to employees plus profit from production and miscellaneous income plus production taxes, net. Finally, it may be calculated on the basis of utilisation as the sum of all utilisation at purchase price less imports of goods (CIF) and services. Data is compiled accord-ing to the European System of national Accounts ESA95.



General government

General government comprises those authorities and institutions whose main function is to produce non-market public services and/or to carry out redistribution of the income of society. The de-marcation of general government must be seen in relation to pub-licly-owned enterprises; these two in conjunction constitute the total public sector.

GNI Gross national income: Gross domestic product (GDP) less net taxes on production and imports, less compensation of employees and property income payable to the rest of the world, plus the corre-sponding items receivable from the rest of the world (in other words, GDP less primary incomes payable to non-resident units plus primary incomes receivable from non-resident units); an alter-native approach to measuring GNI at market prices is as the aggre-gate value of the balances of gross primary incomes for all sectors. GNI is identical to gross national product (GNP) as previously used in national accounts generally.

Goods Within balance of payments statistics, both imports and exports of goods are calculated FOB (Free on Board), which means that de-ductions are made to the import statistics with respect to CIF (Cost, Insurance and Freight) given on foreign trade in order to adjust these statistics for added freight costs from sea transport.

Government consumption expenditure

Comprises the part of government non-market output, which cannot be financed by user charges, and the goods bought and services provided, free of charge, by the public sector to the population.

Greenhouse gases

Gases that contribute to global warming when they accumulate in the atmosphere. Most important greenhouse gases are carbon mon-oxide (CO), methane (CH4), nitrous oxide (N2O) and ozone-depleting gases, such as, e.g., CFC-gases.

Gross capital formation

National accounts: comprises fixed capital formation and increase in stocks. Fixed capital formation is expenditure on construction of buildings (including dwellings) and civil engineering projects, pur-chases of transport equipment, machines, software, etc., increases in stocks are the value of the volume change in stocks held by the industries.

Gross domestic product

See GDP.

Gross factor income

Equals the gross domestic product at factor prices. This is calcu-lated by deducting other production taxes (net) from the gross value added at basic prices.

Gross income Personal factor income + social cash benefits before tax.



Gross national product

Same as gross national income. See GNI.

Gross value added

National accounts: is equal to the gross domestic product at basic prices and is measured for each industry as output at basic prices less intermediate consumption at purchase prices and thus also equals the sum of other taxes on production, net, compensation of employees and gross operating surplus and mixed income. For soci-ety as a whole, gross value added can also be measured as gross domestic product at market prices less taxes on products, net.

Hectare (ha) 1 ha equals 10 000 sq m, i.e. 100 ha equal 1 sq km.

Herbicides Weed killers, used to combat unwanted plant growth in crop farm-ing.

HIV Human Immunodeficiency Virus: a virus which attacks the body's immune system. A person infected with HIV will form antibodies against this virus and is designated as "HIV positive." See also AIDS.

Household Comprises persons who live together and who share financial ar-rangements. Lodgers, etc., constitute their own households.

Household final consumption expenditure

Comprises household expenditure on goods and services both in the country in question and abroad. When subtracting consumption by residents abroad (expenditure on tourism, etc.) and adding con-sumption by non-residents in the country in question (income from tourism, etc.), the figure arrived at is "final consumption of house-holds on the territory".

Housing benefits Public benefit for payment of rent. In all Nordic countries, benefits are granted to both families with and without children. In Denmark and Iceland, only to families living in rented accommodation. The income, the rent and the number of children are taken into account when a benefit is granted. The scopes of these schemes vary greatly from one country to another.

ICT sector Information and communication technology sector. Comprise en-terprises/business units that supply products and services within electronics, IT, software, telecommunications, and other areas pri-marily based on information and communication technologies. ICT businesses can be divided into four sub-groups, i.e., manufacturing, wholesale, telecommunications, and consultancy services.



IEA International Energy Agency. IEA is an autonomous agency linked with OECD. The 26 member governments are committed to taking joint measures to meet oil supply emergencies and to share energy information, to co-ordinate their energy policies and to co-operate in the development of rational energy programmes.

Immigration Comprises non-Nordic citizens who obtain a residence permit or a work permit for a period exceeding three months and Nordic citi-zens who move permanently to another Nordic country.

Imports of goods and services

Comprises all goods (new and used) which, against payment or for free, gain permanent access to financial territories in a Nordic coun-try from destinations outside the country in question, as well as all services supplied by foreign units to Nordic units.

Inflation The increase of prices in an economy over a period of time; usually annualised for comparative purposes. See also Consumer price in-dex.

Insecticides Chemicals used to combat insects; used in crop farming.

Intra-Nordic trade

Trade between the Nordic countries.

ISCED International Standard Classification of Education. United Nation's system of classification of education. Initially adopted by UNESCO in 1976 revised in 1997. ISCED is a tool suited for compiling inter-national education statistics. It covers two cross-classification vari-ables: levels and fields of education.

ISIC International Standard Industrial Classification of All Economic Activities. United Nation's system of industrial classification.

IUCN The World Conservation Union was created in 1948 under the name of the International Union for the Conservation of Nature. It is the world's largest conservation-related organization working with both government agencies, NGOs, scientists and experts. IUCN works within the framework of global conventions and promotes sustain-ability and helps countries prepare and implement national conser-vation and biodiversity strategies.

Labour force The sum of employed or unemployed people. Unemployed must be actively seeking a job and available to start work within two weeks. Those not in the labour force include young people still pursuing their education and those engaged in work without compensation, as well as the retired and disabled.



Land area Land area is, e.g., used for the calculation of inhabitants per sq km and is calculated as total land area excluding water areas and, in Greenland, also excluding the inland ice.

Liabilities Accounting concept that illustrates how the total capital (assets) is financed. The liability known as equity capital constitutes a residual between the other liabilities and assets.

Life expectancy The average number of years that a person of a given age can ex-pect to live, assuming that age-specific mortality levels remain con-stant (i.e. the rates observed for the period under review). Thus, there are figures for mean life expectancy for each age.

Live birth A child delivered with clear signs of life (i.e., breathing, screaming, or crying) regardless of the duration of pregnancy.

Market prices Corresponds to buyers' prices.

Mean population The average number of persons present within the population dur-ing a specific period (normally a year).

Mean temperature

Average temperature over a defined period of time, e.g. daytime or night or a number of years.

Mortality Signifies the frequency (out of 100 000) of deaths during one year from one birthday to the next. Used in life tables.

Mortality rates Number of deaths per 1 000 inhabitants. By age: number of deaths per 1 000 persons within the relevant age bracket.

Municipal waste Municipal waste is waste collected and treated by or for municipali-ties. It includes waste from households, commercial activities, of-fice buildings, institutions and small businesses that dispose of waste at the same facilities used for municipally-collected waste. It does not include waste from municipal sewage networks and treat-ment or waste from municipal demolition and construction.

Museum The statistics comprise both private and public national museums and affiliated institutions, local museums, art museums and scien-tific museums.

N See Nitrogen.

NACE Nomenclature générale des activités économiques dans la Com-munauté européenne. General industrial classification of economic activities of the European Union.

Natural popula-tion increase

Live births less deaths.



n.e.c. n.e.s.

Not elsewhere classified. Not, elsewhere specified.

Net liabilities Assets less liabilities.

Net migration Immigration less emigration.

NH4 See Ammonium.

Nitrate Nitrate is a type of nutritive salt, which contributes to algae growth and acidification in the aquatic environment.

Nitrogen One of the main ingredients in commercial fertilizers. A portion of the nitrogen dispersed with fertilizers is not absorbed by the plants and causes nutrient enrichment of water streams, lakes and, ulti-mately, the sea.

Nitrogen oxides Mainly nitrogen monoxide (NO) and nitrogen dioxide NO2. Emis-sions mainly generated by shipping, road traffic and oil and gas extraction. Nitrogen dioxide can in larger quantities, together with VOC (Volatile Organic Compounds), be a cause for the production of ozone (a greenhouse gas). NO2 can also by further oxidation be transformed into nitric acid, which contributes to the acidification of soil and water. Nitrogen oxides can cause respiratory problems in high concentrations.

Nitrous oxide N2O. Stems mainly from fertilizer production and use of fertilizers in agriculture. Enhances the greenhouse effect.

NOMESCO The Nordic Medico-Statistical Committee. A permanent body of the Nordic Council of Ministers within the jurisdiction of the Nordic Committee for Social Policy. NOMESCO's aim is partly to estab-lish a basis for comparable medical statistics in the Nordic countries and to take the initiative in developing projects of relevance to medical statistics and to follow international trends in this area.

NOSOSCO The Nordic Social Statistical Committee. A permanent body of the Nordic Council of Ministers and the Nordic Committee on Social Policy. It coordinates social statistics of the Nordic countries and makes comparative analyses and descriptions of the scope and con-tent of social welfare measures.

NOX See Nitrogen oxides.

OECD Organisation for Economic Co-operation and Development.



Old age pension A social security pension for all persons over a certain age who meet specific requirements on citizenship and period of residence. Consisting of basic pension, supplementary pension and additional pension. Rules for allocation of the different forms of old age pen-sion vary among the Nordic countries.

Output See Value of output.

P See Phosphorus.

Particulates Particles of less than 10 μm (1 μm = 1/1000 mm).

Per capita consumption

The amount of food available for annual consumption per person in the entire population.

Pesticides Chemical products used to combat undesirable biological activity, such as insects, weeds, and fungi.

Phosphorus One of the main ingredients in commercial fertilizers. A portion of the phosphorus dispersed with fertilizers is not absorbed by the plants and causes nutrient enrichment of water streams, lakes and, ultimately, the sea.

Population projection

Assumption of, e.g., the size and age distribution of the population in up to 40-50 years into the future. Based upon assumptions re-garding future fertility, migration and death rates, based upon the situation at present.

Population increase

Birth surplus or natural population increase (number of live births less the number of deaths) + net migration (immigration less emi-gration).

Population density

Inhabitants per sq km land area.

PPP Purchasing Power Parities. Conversion rate obtained from transi-tive price ratios between countries for a basket of goods and ser-vices both comparable and representative. Individual price ratios are aggregated to GDP global parity. PPP is normally applied to a cur-rency, for example, PPP/EUR.

PPS Purchasing Power Standards. PPP applied to a common currency, e.g. euro. The conversion of national currencies into PPS eliminates the impact of differences in price levels among countries.

Private consumption expenditure

Comprises the sum of final consumption expenditure of households and consumption within the group Associations, organisations, etc. that comprises the final use of non-market production in private consumption-oriented, non-profit institutions.



Public consumption expenditure

Public consumption expenditure (or consumption) comprises actual operating activities carried out within the general government sec-tor. More than half of total public consumption expenditure may be broken down by specific recipients, i.e. persons or households. The remainder constitutes collective public consumption.

Public libraries Libraries where books and other materials are made available to the general public without restrictions – most often, free of charge.

Public roads Roads that fall within the auspices of local authorities, county au-thorities, or state authorities.

Public sector See General government.

R&D Research and development.

Retail sales index Shows trends in turnover in the retail trade.

Service housing Special housing for elderly persons in the form of sheltered hous-ing, service flats or collective housing.

SITC Standard International Trade Classification. International classifi-cation of goods prepared by the UN. See page 303.

Social assistance Government grants given to individuals according to need in in-stances where all other support options have been exhausted.

State-subsidized theatres

Comprise theatres subsidized by the State. Other independent pro-fessional groups and amateur groups are not included.

Sulphur dioxide SO2. A toxic gas created as a by-product of the incineration of, e.g., coal and oil. Sulphur dioxide is spread by the wind and contributes to acidification of the environment.

Sulphur oxides SOx. A generic term for a group of sulphur oxides that contributes to the acidification of soil and water.

Theatres See State-subsidized theatres.

Tonne oil equivalent (toe)

Conventional standardised unit defined on the basis of a tonne of oil with a net calorific value of 41 868 joules per kilogram.

Trade balance The value of exports less the value of imports.

Turnover Income generated from sales of products and services, which stem from the main activities of an enterprise. Turnover has been calcu-lated less any discounts and does not include taxes, etc., which are directly associated with sales. This concept also includes work, which has been carried out at one's own expense and booked as an asset, e.g., construction of own machines.



Unemployment Persons out of work who are available to start work within two weeks and are actively seeking a job.

Unemployment rate

Refers to unemployed as a percentage of people in the labour force.

UNFCCC United Nations Framework Convention on Climate Change.

Value of output National accounts: the value of output is the value of the production of goods and services aimed at both sale and own consumption. The value of the output is measured as the market value. The value of output for general government is measured as the cost of producing a particular good or service.

Vehicle stock Comprise all vehicles which bear number plates (active vehicles) at the time of calculation.

Volatile Organic Compounds

VOC. Reactive hydrocarbons, which are primarily emitted from means of transportation and emissions of organic solvents from industry and households.

Water abstraction

Water taken from ground or surface water sources and conveyed to the place of use. If the water is returned to surface water source, abstraction of the same water by the downstream user is counted again in compiling total withdrawal.

Definitioner och ordlista - Svenska



Abort Framkallad abort utförd i enlighet med gällande lagstiftning.

Abortfrekvens Allmän abortfrekvens: Antal lagliga aborter per år och 1 000 kvinnor i fertil ålder (15–49 år). Total abortfrekvens: Antal lagliga aborter som skulle utföras på 1 000 kvinnor under deras fertila period (15–49 år) om: 1) alla 1 000 kvinnor blev minst 50 år gamla och 2) det i varje åldersgrupp utfördes det antal aborter som angivits för den åldersgruppen det givna året.

Aids Acquired Immunodeficiency Syndrome, slutskedet av en hiv-infektion. Under detta stadium fungerar det mänskliga immun-systemet så dåligt att ett stort antal sjukdomar kan drabba pati-enten.

Aktiva ingredienser Innehållet av aktiva substanser i enskilda insektsmedel, ogräs-medel och svampmedel, dvs. utan fyllnadsmaterial, vatten osv. Mängden aktiva substanser varierar från produkt till produkt (från omkring 10 procent till omkring 80 procent av den salu-förda produkten).

Allmänna vägar Vägar som kommuner, landsting eller statliga myndigheter har ansvar för.

Ammoniak NH4. Ammoniak bildas på flera sätt, t.ex. när jordbrukare spri-der flytande gödsel som innehåller ammoniak på sin mark. Ammoniak sprids och transporteras av vinden, och kvävet i ammoniaken bidrar till försurningen.

Anställd En person med anställning som erhåller lön.

Anställda Anställda, egna företagare och medhjälpande makar. För att klassificeras som anställd måste en person arbeta, dvs. utföra arbete mot något slags ersättning under åtminstone en timme under referensperioden.

Arbetskraft Summan av antalet anställda och arbetslösa. ”Arbetslösa” måste aktivt söka arbete och kunna börja arbeta inom två veckor. De som inte ingår i arbetskraften är unga personer som fortfarande utbildar sig och personer som utför obetalt arbete, plus pensio-nerade och handikappade.

Arbetslöshet Personer utan arbete som finns tillgängliga för att börja arbeta inom två veckor och aktivt söker arbete.

Definitions and glossary - Swedish


Arbetslöshetstal Antalet arbetslösa i procent av arbetskraften som helhet.

Arbetsmarknads-åtgärder

Rätt eller skyldighet för arbetslösa att delta i olika arbetsmark-nadsaktiviteter i form av utbildning, yrkesutbildning m.m. Åt-gärderna syftar till att få deltagarna att aktivt delta i den vanliga arbetsmarknaden i stället för att passivt ta emot allmänna bi-drag.

Asylansökningar Asylansökningar registreras efter den sökandes nationalitet. Siffran avser antalet ansökningar. Detta innebär att om en per-son ansöker mer än en gång, kommer han eller hon att före-komma i statistiken mer än en gång.

Barnbidrag Statliga bidrag till familjer med barn under en viss ålder. Bidra-get är skattefritt och oberoende av föräldrarnas inkomst, med undantag av Island där bidraget inkomstjusteras. Åldersgränser-na varierar: i Danmark utbetalas bidraget till 18 års ålder, i Fin-land till 17 och i Island, Norge och Sverige till 16 års ålder (om barnet fortsätter att utbilda sig är åldersgränsen 20 år).

Befolknings-prognoser

Antagande om t.ex. storlek och åldersspridning på befolkningen upp till 40–50 år framåt i tiden. Baseras på antaganden om framtida fruktsamhet, migration och dödstal på grundval av den nuvarande situationen.

Befolkningstäthet Invånare per km2 landareal.

Befolkningsökning Födelseöverskott eller naturlig befolkningsökning (antal levan-de födda minus antalet döda) plus nettomigration (invandring minus utvandring).

Bekämpningsmedel Kemikaliska produkter som används för att bekämpa icke önsk-värda biologiska företeelser, såsom insekter, ogräs och svamp.

Beräknad arbetsfrånvaro

Beräkning av frånvaro från arbetet under minst en vecka, grun-dad på arbetskraftsundersökningar som ett medeltal av antalet undersökningar året i fråga.

Betalningsbalans Betalningsbalansen är en beteckning på värdet av ekonomiska transaktioner mellan den inhemska ekonomin och resten av världen under en given period.

BNI Bruttonationalinkomst. Summan av alla fysiska och juridiska personers inkomster av arbete och kapital i ett land. Den erhålls genom att bruttonationalprodukten (BNP) minskas med nettot av betalningarna till utlandet.



BNP Bruttonationalprodukt. BNP kan beräknas på olika sätt. Grundat på produktion beräknas BNP som produktion till marknadspris minus produktionsförbrukning till inköpspris. BNP kan också beräknas på inkomst som löner och kollektiva avgifter plus produktionsvinster och diverse intäkter plus produktionsskatt, netto. Slutligen kan BNP beräknas på förbrukning som summan av all förbrukning till inköpspris minus import av varor CIF och tjänster. Här används det Europeiska nationalräkenskaps- sy-stemet ENS95.

Bostad Ett eller flera rum som huvudsakligen används för boende, har egen ytterdörr och är belägna i en permanent byggnad.

Bostadsbidrag Offentligt bidrag till hyresbetalning. I alla nordiska länder bevil-jas både familjer med och utan barn bidrag – i Danmark och Island dock endast familjer som hyr sin bostad. Inkomsten, hy-ran och antalet barn beaktas när bidrag skall beviljas. Omfatt-ningen av bidragen varierar mycket från land till land.

Bruttoförädlings-värde

Nationalräkenskaper. Motsvarar bruttonationalprodukten vid baspriser och beräknas för varje näringsgren som produktionen till baspriser minus förbrukningen av insatsvaror vid inköpspris och motsvarar därmed också nettosumman av andra produk-tionsskatter, löner och kollektiva avgifter, bruttodriftsöverskot-tet samt blandade förvärvsinkomster. För samhället som helhet kan bruttoförädlingsvärdet också beräknas som bruttonational-produkten vid marknadspriser minus produktionsskatter, netto.

Bruttoinkomst Personlig faktorinkomst + sociala förmåner före skatt.

Bruttoinvesteringar Nationalräkenskaper. Omfattar fasta investeringar och ökade varulager. Fasta investeringar är utgifter för husbyggnation (inklusive bostäder) och väg- och vattenbyggnation, inköp av transportutrustning, maskiner, programvara m.m. Ökade varula-ger är värdet av volymförändringarna i industrins varulager.

Bruttonational-inkomst

Se BNI.

Bruttonational-produkt

Se BNP.

CIF Cost, Insurance and Freight. Se också Varor.

Damm Partiklar mindre än 10 μm (1 μm = 1/1000 mm).

Disponibel inkomst Bruttoinkomst (faktorinkomst + sociala förmåner) efter skatt.

Dödlighet Betecknar dödsfallsfrekvensen (av 100.000) under ett år från en



födelsedag till nästa. Används i dödlighetstabeller.

Dödstal Antal dödsfall per 1 000 invånare. Efter ålder: antal dödsfall inom en viss åldersgrupp per 1 000 personer inom den aktuella åldersgruppen.

ECU European Currency Unit. Den 1 januari 1999 döptes ECU om till Euro (EUR). Se också Euro.

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Består av de nuva-rande 25 medlemmarna i den Europeiska Unionen + Norge, Island och Liechtenstein.

EMU European Monetary Union. Ekonomiska och monetära unionen.

ERM Exchange Rate Mechanism. Växelkursmekanism. Del av det europeiska monetära systemet (the European Monetary Sy-stem), som syftar till växelkursstabilitet. ERMII ersätter det tidigare ERM från den monetära unionens början. Det finns ett paritetsspann av bilaterala centrala valutor och fluktuationsmar-ginaler (+/– 15 procent) för de EU-valutor som inledningsvis inte deltar i EMU. Den centrala valutan är euro. För tillfället är Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Cypern, Malta och Slove-nien med i ERMII. Det är dock bara Danmark som har +/- 2,25 procent. De övriga har +/- 15 procent.

ESA Se European System of Accounts.

EU Europeiska unionen. Etablerades den 1 november 1993 då Maa-strichtfördraget trädde i kraft. Den 31 december 1994 hade EU tolv medlemmar – Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Storbritannien och Tyskland. Den 1 januari 1995 blev Finland, Sverige och Österrike medlemmar i den Europeiska unionen, och 1 maj 2004 anslöt sig också 10 östeuropeiske länder.

Euro (EUR) Valutaenhet för de länder som deltar i den tredje fasen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU). De länder som inte deltar är Danmark, Storbritannien och Sverige. Den 1 januari 1999 ersatte euron ECU som valuta mellan centralbankerna i den Europeiska unionen och som betalningsenhet avseende kort- och medelfristigt bistånd inom EU.

European System of Accounts (ESA)

Den europeiska versionen av den internationella standarden för nationalräkenskaper som ursprungligen antogs av FN 1993.

Europeiska unionen Se EU.

Eurostat Europeiska unionens statistiska byrå.




Omfattar alla varor (nya och begagnade) som mot eller utan betalning permanent lämnar något av de nordiska ekonomiska territorierna med destination utanför det aktuella landet samt alla tjänster som utförs av nordiska enheter till förmån för ut-ländska enheter.

Faktorinkomst Bruttonationalprodukten till faktorpriser. Den beräknas genom att andra produktionsskatter (netto) dras från bruttoförädlings- värdet till baspriser.

Familj En eller flera anhöriga personer som bor på samma adress. En familj kan bestå av en ensamstående person, ett par eller ett barn under 18 år som inte bor hemma. I Norge räknas ensam-stående sammanboende par utan gemensamma barn som en-samstående. Barn under 18 år som bor hemma räknas som del av sina föräldrars familjer.

FAO Food and Agriculture Organization of the United Nations. FN:s livsmedels- och jordbruksorgan.

Fasta investeringar Se Bruttoinvesteringar.

Filmpremiärer Premiärer på filmer som är minst 60 minuter långa.

Finansiella transaktioner

Finansiella transaktioner i betalningsbalansen äger rum t.ex. när statliga myndigheter, kommuner eller privata företag tar lån utomlands eller när värdepapper säljs utomlands. I båda fallen uppstår en försämring av den externa balansen och en motsva-rande ökning av den utländska valutareserven. Detta gäller ock-så när lån som tagits i något nordiskt land av någon där icke bosatt betalas tillbaka. När lån beviljas till icke bosatta och lån som tagits upp utomlands amorteras av, förbättras tvärtom den externa balansen samtidigt som den utländska valutareserven minskar i motsvarande mån.

FOB Free on Board. Se också Varor.

Folkbibliotek Bibliotek där böcker och annat material är tillgängliga för all-mänheten utan restriktioner och vanligen kostnadsfritt.

Fordonsbestånd Alla fordon som bär nummerplåtar (aktiva fordon) vid tiden för beräkningen.

Fosfor En av huvudingredienserna i kommersiella gödningsmedel. En del av det fosfor som sprids med gödsel tas inte upp av växterna och orsakar därför övergödning av vattenströmmar, sjöar och i sista hand havet.

FoU Forskning och utveckling.



Fruktsamhet Totalt: Antalet barn som skulle ha fötts levande av 1 000 kvin-nor under deras reproduktiva ålder (15–49 år) om: 1) alla 1 000 kvinnorna blev minst 50 år gamla, och 2) alla dessa kvinnor födde exakt det antal barn som fruktsam-heten för varje åldersgrupp ett givet år anger.

Färdiga bostäder Bostäder som permanent eller temporärt har godkänts för an-vändning eller där det fastställts att byggnaden färdigställts oberoende av godkännande för användning.

Födslar Levande födda + dödfödda.

Förtidspension Pensionsförmån som kan beviljas personer före normal pen-sionsålder. Olika sociala skäl för att bevilja denna pension be-döms på olika sätt. Grunden kan vara permanent nedsättning av arbetsförmågan pga. fysisk eller mental invalidisering (hälsore-laterad förtidspension) eller att det är nödvändigt att permanent säkerställa en persons försörjning av sociala och ekonomiska anledningar (behovsrelaterad förtidspension). Det finns ett antal alternativa bidrag som påverkar både beviljandet av förtidspen-sion och antalet mottagare. Kriterierna för att få sådana bidrag och de månatliga utbetalningarna varierar mellan de olika bi-dragstyperna.

Förädlingsvärde Förädlingsvärdet beräknas som nettoomsättning minus varu-konsumtion.

Handelsbalans Värdet av exporten minus värdet av importen.

Hektar (ha) 1 ha motsvarar 10 000 m2, d.v.s. 100 ha motsvarar 1 km2.

Hiv Human Immunodeficiency Virus: ett virus som angriper krop-pens immunsystem. En person som är infekterad med hiv bildar antikroppar mot viruset och betecknas som "hivpositiv". Se också Aids.

Hushåll Omfattar personer som bor tillsammans och har gemensam ekonomi. Inneboende o.d. utgör egna hushåll.

Hushållens slutliga konsumtionsutgifter

Hushållens utgifter för varor och tjänster i både det aktuella nordiska landet och utomlands. Om man drar av konsumtion av invånare utomlands (utgifter för turism osv.) och lägger till konsumtion av icke-invånare i det nordiska landet i fråga (in-komster av turism osv.), får man "slutliga konsumtionsutgifter för hushåll inom territoriet".

IT-sektorn Informationsteknologisektorn. Omfattar företag/affärsenheter



som tillhandahåller varor och tjänster inom elektronik, IT, pro-gramvara, telekommunikation och andra områden som primärt baseras på informationsteknologi. IT-företag kan delas in i fyra undergrupper – tillverkning, grossistverksamhet, telekommuni-kation och konsulttjänster.

IEA International Energy Agency. IEA är ett autonomt organ med anknytning till OECD. De 26 medlemsstaterna har åtagit sig att vidta gemensamma åtgärder för att bemästra nödsituationer när det gäller oljetillgången, att dela med sig av energirelaterad information, att samordna sin energipolitik och att samarbeta vid utarbetandet av rationella energiprogram.


Alla varor (nya och begagnade) som mot eller utan betalning permanent anländer till de finansiella territorierna i ett nordiskt land från destinationer utanför landet i fråga samt alla tjänster som utförs av utländska enheter till förmån för nordiska enhe-ter.

Index för detaljhandel

Visar trender beträffande omsättningen i detaljhandeln.

Inflation Prisökningen i en ekonomi under en tidsperiod, vanligtvis an-nualiserat för jämförbarhetens skull. Se också Konsumentpris-index.

Inomnordisk handel Handel mellan de nordiska länderna.

Insektsmedel Kemikalier som används för att bekämpa insekter (inom växt-odling).

Invandring Inflyttning som omfattar icke-nordiska medborgare som får uppehålls- eller arbetstillstånd för mer än tre månader och nor-diska medborgare som flyttar permanent till ett annat nordiskt land.

ISCED International Standard Classification of Education. FN:s sy-stem för utbildningsklassificering. Ursprungligen antaget av UNESCO 1976, reviderat 1997. ISCED är ett verktyg för sam-manställning av internationell utbildningsstatistik. Systemet omfattar två korsklassificeringsvariabler: nivå och ämnesinrikt-ning.

ISIC International Standard Industrial Classification of All Eco-nomic Activities. FN:s system för industriklassificering.

IUCN The World Conservation Union skapades 1948 under namnet the International Union for the Conservation of Nature. Det är



världens största organisation för naturskydd som arbetar med både statliga organ, NGO:er (Non-governmental organisations), vetenskapsmän och experter. IUCN arbetar inom ramen för globala konventioner och främjar en hållbar utveckling samt hjälper länder att förbereda och implementera nationella strate-gier för naturskydd och biologisk mångfald.

Jordbruksföretag Gårdar eller trädgårdsodlingar. En teknisk ekonomisk enhet som består av ett område med byggnader, maskiner och krea-tursbesättning som hör till samma gård enligt ägaren till jord-bruksföretaget. Arrenderade områden inkluderas i företaget, medan utarrenderade områden inkluderas i det företag som har arrenderat området.

Konsumentprisindex Konsumentprisindex beräknas på grundval av de faktiska de-taljhandelspriser som konsumenterna betalar för varor och tjänster för privat konsumtion. Se också Inflation.

Kväve En av huvudingredienserna i kommersiella gödningsmedel. En viss del av det kväve som sprids med gödsel upptas inte av väx-terna och orsakar därför övergödning av vattenströmmar, sjöar och i sista hand havet.

Kväveoxider Främst kvävemonoxid (NO) och kvävedioxid NO2. Utsläpp genereras huvudsakligen vid sjöfart, vägtrafik och utvinning av olja och gas. Kvävedioxid kan i större mängder tillsammans med VOC (Volatile Organic Compounds, flyktiga organiska föreningar) orsaka ozonbildning (en växthusgas). NO2 kan ock-så vid ytterligare oxidering omvandlas till salpetersyra, vilket bidrar till försurningen av mark och vatten. Kväveoxider kan i höga koncentrationer framkalla andningssvårigheter.

Landareal Landareal används t.ex. för beräkning av invånare per km2 och beräknas som total landareal exklusive vattenareal och, på Grönland och Island, även exklusive inlandsis och glaciärer.

Levande födda Barn som förlöses med tydliga tecken på att vara vid liv (t.ex. andning, skrik eller gråt), oavsett graviditetens längd.

Lustgas Dikväveoxid, N2O. Lustgas produceras vid framställning av gödsel och vid användning av gödsel i jordbruk. Ökar växthus-effekten.

Löner och kollektiva avgifter

Alla kontanta ersättningar och naturaförmåner från arbetsgivare för arbete som deras anställda utfört under den aktuella perioden. Här ingår både bruttolöner och arbetsgivarnas sociala avgifter.



Löpande transfere-ringar (till och från utlandet)

Betalningsbalans. Inkluderar såväl privata donationer och gåvor över gränserna som internationellt bistånd. Begreppet inklude-rar också transfereringar mellan de nordiska länder som är med-lemmar av EU och EU-institutionerna.

Marknadspriser Inköpspriser.

Medelfolkmängd Genomsnittligt antal personer i befolkningen under en specifik period (vanligen ett år).

Medellivslängd Det genomsnittliga antal år som en person av en viss ålder kan förväntas leva, förutsatt att de åldersspecifika dödstalen förblir konstanta (dvs. talen för perioden i fråga). Således finns det uppgifter om förväntad medellivslängd för varje åldersgrupp.

Medeltemperatur Genomsnittlig temperatur under en definierad tidsperiod, t.ex. dagtid, nattetid eller ett antal år.

Museum Statistiken omfattar både privata och offentliga nationella mu-seer samt anknutna institutioner, lokala museer, konstmuseer och vetenskapsmuseer.

N Se Kväve.

NACE Nomenclature générale des activités economiques dans la Communauté européenne. Allmän näringsgrensindelning av ekonomisk verksamhet i Europeiska unionen.

Naturlig befolkningsökning

Levande födda minus döda.

Nettomigration Invandring minus utvandring.

Nettoskulder Tillgångar minus skulder.

NH4 Se Ammoniak.

Nitrat Nitrat är en typ av näringsrikt salt, vilket bidrar till algtillväxt och försurning av vattenmiljön.

NOMESCO Nordic Medico-Statistical Committee. Ett av Nordiska minister-rådets permanenta organ inom den nordiska socialpolitiska kommitténs jurisdiktionen. NOMESCO’s syfte är delvis att etablera en bas för jämförbar medicinsk statistik i de nordiska länderna och att initiera utvecklingsprojekt som är relevanta för medicinsk statistik och att följa internationella trender på områ-det.

NORCAP Nordic Project on per Capita Statistics. Projektet Jämförelse av



per capita statistiken för livsmedel i de nordiska länderna, star-tade 1990 med det primära syftet att utvärdera den nationella statistiken för livsmedel i de nordiska länderna med avseende på jämförbarhet, beräkningsunderlag, redovisning m.m. Syftet var även att vid behov försöka öka jämförbarheten och tillgäng-ligheten av statistiken. Baserat på erfarenheterna i projektet har förslag till harmonisering av beräknings- och redovisningssätt utarbetats.

NOSOSCO Nordic Social Statistical Committee. Ett permanent organ i Nordiska ministerrådet och Nordiska socialpolitiska kommittén. Det samordnar socialstatistik från de nordiska länderna och gör jämförande analyser och beskrivningar av omfattningen av och innehållet i sociala välfärdsåtgärder.

NOx Se Kväveoxider.

OECD Organisation for Economic Co-operation and Development. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling.

Offentliga konsum-tionsutgifter

Offentliga konsumtionsutgifter (eller konsumtion) omfattar faktisk verksamhet utförd inom den offentliga sektorn. Mer än hälften av de totala offentliga konsumtionsutgifterna kan brytas ned i specifika mottagare, dvs. personer eller hushåll. Återsto-den utgör kollektiv offentlig konsumtion.

Offentliga sektorn Myndigheter och institutioner vars främsta uppgift är att produ-cera icke-marknadsrelaterade offentliga tjänster och/eller om-fördela samhällets inkomster. I den totala offentliga sektorn ingår även offentliga företag.

Ogräsmedel Bekämpningsmedel som används för att bekämpa oönskad växtlighet (inom växtodling).

Omsättning Inkomst av försäljning av produkter och tjänster som hör till ett företags huvudverksamhet. Omsättningen har beräknats minus alla rabatter och inkluderar inte skatter m.m. som är direkt för-knippade med försäljning. Detta koncept inkluderar också arbe-te, vilket har utförts på egen bekostnad och bokförts som en tillgång, t.ex. konstruktion av egna maskiner.

P Se Fosfor.

Per capita konsumtion

Den mängd livsmedel som årligen finns tillgänglig för konsum-tion per person i hela befolkningen.

PPP Purchasing Power Parities. Köpkraftsparitet. Ett paritetstal mellan två valutor är lika med kvoten mellan de belopp som



behövs för att köpa samma mängd varor och tjänster i respekti-ve land. Paritetstalen är med andra ord omräkningstal som eli-minerar skillnaderna i prisnivå länderna emellan. Enskilda pari-tetstal vägs sedan samman upp till BNP. PPP appliceras vanli-gen på en valuta, exempelvis PPP/EUR.

PPS Purchasing Power Standards. PPP som applicerats på en gemensam valuta, t.ex. euro. Omvandling av nationella valutor till PPS eliminerar effekten av skillnader i prisnivåer mellan länder.

Privata konsum-tionsutgifter

Summan av hushållens slutliga konsumtionsutgifter och kon-sumtion inom gruppen ”Föreningar, organisationer etc.”, vilken omfattar slutanvändningen av icke-marknadsrelaterad produk-tion i privata konsumtionsorienterade, icke-vinstdrivande insti-tutioner.

Produktionsvärde I nationalräkenskaperna: värdet av produktionen av varor och tjänster såväl för marknaden som för egen konsumtion. Pro-duktionsvärdet beräknas som marknadsvärdet. Produktionsvär-det för offentliga sektorn beräknas som kostnaden för att produ-cera en viss vara eller tjänst.

Relativa arbetskraftstal

Andelen personer i arbetskraften (antingen anställda eller ar-betslösa) i en viss åldersgrupp (här mellan 16 och 64 år) i pro-cent av samtliga i åldersgruppen.

Serviceboende Speciellt boende för äldre personer i form av skyddat boende, servicelägenheter eller kollektivt boende.

SITC Standard International Trade Classification. Internationell klassificering av varor, utarbetad av FN. Se sidan 303.

Skulder Bokföringsterm som illustrerar hur det totala kapitalet (tillgång-ar) är finansierat. Skulden ”eget kapital” utgör skillnaden mel-lan övriga skulder och tillgångarna.

Slutliga konsumtionsutgifter

Nationalräkenskaper. Utgifter åsamkade av inhemska institutio-nella enheter för varor och tjänster som används för att direkt tillfredsställa individuella eller kollektiva behov eller önskemål. Se också Statliga slutliga konsumtionsutgifter och Hushållens slutliga konsumtionsutgifter.

Socialhjälp Statliga bidrag till personer efter behov när alla andra stödalter-nativ har uttömts.

Staten Alla departement och statliga myndigheter vars ansvar omfattar



hela det ekonomiska området.

Statliga slutliga konsumtionsutgifter

Omfattar den del av statliga icke-marknadsrelaterade prestatio-ner som inte kan finansieras av användaravgifter samt de varor och tjänster som den offentliga sektorn kostnadsfritt tillhanda-håller befolkningen.

Statligt subventione-rade teatrar

Teatrar som är subventionerade av staten. Andra oberoende professionella grupper och amatörgrupper är inte inkluderade.

Svampmedel Kemikalier som används för att bekämpa svampangrepp.

Svaveldioxid (SO2). Giftig gas som skapas som en biprodukt vid förbränning av t.ex. kol och olja. Svaveldioxid sprids med vinden och bidrar till försurningen av miljön.

Svaveloxider (SOx). En allmän term för en grupp av svaveloxider som bidrar till försurningen av mark och vatten.

Sysselsättnings-intensitet

Avser sysselsatta i procent av hela befolkningen mellan 16 och 64 år.

Teatrar Se Statligt subventionerade teatrar.

Tillgångar Bokföringsterm som används för att ange kapitalet, dvs. värdet av egendom, rörelsetillgångar och fordringar. Motsatsen till skulder.

Tonne oil equivalent (toe)

Vedertagen standardiserad enhet definierad på grundval av ett ton olja med ett nettovärmealstrande värde på 41 868 joule per kilogram.

Upplaga Den dagliga genomsnittliga tidningsupplagan = nettoupplagan.

Utgifter efter ändamål

Utgifter efter ändamål visar syftet och målen med offentliga utgifter, dvs. hur statens kassa används. Statistiken från den offentliga sektorn är indelad i tre huvudgrupper: huvudsakliga offentliga tjänster, tjänster inom socialvård och sjukvård samt ekonomiska tjänster. Utgifter som inte fördelas efter ändamål inkluderar ränteutgifter och andra utgifter med anledning av den offentliga sektorns skulder.

Utländsk valutareserv

Den nationella bankens innehav av likvida tillgångar som kan användas för utlandsbetalningar. Den utländska valutareserven omfattar guldreserver, krav på the International Monetary Fund (IMF), fordringar på Europeiska centralbanken, likviditetsposi-tioner i IMF och nettofordringar på andra länder.



Utländska skulder Åtaganden utomlands (=Utlandsskuld). Motsatsen till utländska tillgångar. Se också Tillgångar och Skulder.

Utländska tillgångar Fordringar som ett land har utomlands. Motsatsen till utländska skulder. Se också Tillgångar och Skulder.

Utomnordisk handel Handel med andra länder än de nordiska.

Utsläpp Utsläpp av föroreningar i fast, flytande eller gasform.

Utvandring Flyttning till utlandet av personer som informerar myndigheter-na om sina nya adresser och utlänningar som försvinner utan att lämna sådan information.

Val Nationella val: Det danska folketinget har 179 platser, inklusive två platser för vart och ett av de självstyrande områdena Fär-öarna och Grönland. Val hålls minst en gång vart fjärde år. Finland, Island och Norge har fasta valperioder på fyra år. Den finländska riksdagen har 200 platser, inklusive en plats för Åland (självstyrande del av Finland). Det färöiska lagtinget har 32 platser, Grönlands landsting 31, Ålands lagting 30, det is-ländska alltinget 63, det norska stortinget 169 och den svenska riksdagen 349 platser. Val hålls normalt en gång vart fjärde år till den svenska riksdagen. Valen på Färöarna och Grönland följer det danska valsystemet. Valen på Åland följer det fin-ländska systemet. Val till Europaparlamentet: Val hålls vart femte år. Parlamentet har för närvarande 732 ledamöter. Danmark och Finland har 14 ledamöter var, Sverige 19. Det första direkta valet till Europa-parlamentet hölls i juni 1979.

Varor I betalningsbalansstatistik beräknas både import och export av varor FOB (free on board), vilket innebär att avdrag görs i im-portstatistiken för CIF (cost, insurance and freight) på utländsk handel för att justera denna statistik för extra fraktkostnader för sjötransport.

Vattenuttag Vatten från grund- eller ytvatten som transporterats till använd-ningsorten. Om vattnet återförs till ytvattnet, kommer uttag av samma vatten av en användare nedströms att räknas en gång till när det totala uttaget beräknas.

VOC Volatile Organic Compounds. Flyktiga organiska föreningar. Re-aktiva kolväten, som huvudsakligen kommer från transportmedel och utsläpp av organiska lösningsmedel från industri och hushåll.



Växthusgaser Gaser som bidrar till global uppvärmning när de ackumuleras i atmosfären. De viktigaste växthusgaserna är koldioxid (CO2), metan (CH4), lustgas (N2O) och gaser som förtunnar ozonlagret, t.ex. CFC-gaser.

Ålderspension En pensionsförmån för alla personer över en viss ålder som uppfyller vissa krav på medborgarskap och vistelsetid i landet. Den består av baspension, tilläggspension och extra pension. Reglerna för fördelningen av de olika formerna av ålderspension varierar mellan de nordiska länderna.

Återvinningsgrad Förhållandet mellan återvunnen kvantitet och öppen konsum-tion (inhemsk produktion + import – export).

Sakregister - Svenska


Sakregister

A aborter 56, 67 aids 91 aktiekurser 182 aktiekursindex 187 aktiverade 106 alkohol, konsumtion 112-113, 115 alternativ energi 43-44 ammoniak (NH3) 39, 47 animalisk produktion 243 arbetsfrånvaro 97-98, 107-108 arbetskraft 136, 138 kön och ålder 139 relativa arbetskraftstal 8, 136, 139-141 arbetslöshet 138 kön och ålder 143-144 sociala utgifter 102 arbetslöshetsprocent 8, 137, 143-144, 187 arbetslöshetsunderstöd 97-98 arbetsmarknadspolitiska åtgärder 106 arbetstid 8 areal glaciärer 42 jordbruksföretag 240 land 8, 41 naturskyddsområden 49-50 sjöar 42 skogsmark 42, 244-245 total 8, 12, 41 vatten 41 åkermark 8, 12, 39-40, 42, 241 asylansökningar 58, 73 avverkning 246

B barn daghem 97, 105 familjer med/utan 79 sociala utgifter 102 vård utom hemmet 104 barnmorskor 92 barnomsorg 105 befolkning civilstånd 78 folkmängd 8, 12, 41, 55, 60-64 födelseort 74-75 huvudstadsområden 57, 65 huvudstäder 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31 kön 61 kön och ålder 62-63 medborgarskap 74-76 migration 56-58, 64, 70-72 nordiska medborgare i annat nordiskt land

befolkning (forts.) 57, 76 utländska medborgare 56-58, 70-76 åldersfördelning 8, 55, 62-63, 79-81 befolkningsförändringar 55-58, 60-62, 64-65, 79-80 befolkningsprognoser 58, 79-80 befolkningstäthet 8, 37, 41-42 befolkningsutvecklingen 55, 58, 60-62, 64-65, 79-80 bekämpningsmedel 40, 48-49 bensinpriser 8 beräknad folkmängd 60, 80-81 betalningsbalans 186, 187, 195 betesmark 42 bibliotek 150-151, 152 bilar 8, 269, 273-274 bilateralt utvecklingsbistånd 186, 197-198 biografer 151, 154 bistånd till utvecklingsländer 186, 197-198 boende, äldre 109-110 bostadsbidrag 102, 108 bostäder färdigställda 261, 264-265 typ 112, 114 bruttoförädlingsvärde 185-186 byggindustri 263 IT-sektorn 280 jordbruk, skogsbruk och fiske 239 servicenäringar 265 tillverkningsindustri 258-259 bruttoinkomst, hushåll 97, 99-101 bruttoinvesteringar 191-193 bruttonationalindkomst 12 bruttonationalprodukt (BNP) 8, 185, 187-190 per person 8, 179-180, 189-190 bussar 274 byggindustri bruttoförädlingsvärde 263 färdigställda bostäder 261, 264-265 sysselsättning 144-146, 261-262 byggnader, faktorprisindex 265 bytesbalans 186-187, 195-196 böcker 153

C cancer 84, 86, 90 CH4 (metangas) 38, 45-4 civilstånd 78 CO2 (koldioxid) 8, 38, 45-46

D daghem, barn 105 dagstidningar 151, 155 dammpartiklar 39

Subject index - Swedish


336

danska 13 detaljhandel, försäljningsindex 268, 272 dikväveoxid (N2O) 38, 45-46 disponibel inkomst, hushåll 99-101 döda 64, 68, 84-85 aids 91 cancer 84, 86, 88, 90 hjärt- och kärlsjukdomar 84, 87 självmord 87, 89 dödlighet 8, 56, 68-69, 84 dödsorsaker 84, 86-89, 91

E efterlevande, sociala utgifter 102 ekonomisk tillväxt 185, 187-188, 190 Ekonomiska monetära unionen (EMU) 174 elever se studenter emigration 57, 64 land 71-72 emission 8, 38, 45-47 energiförbrukning 38, 44 per person 8, 43 energiproduktion 8, 38, 43 enfamiljshus 114, 264 färdigställda 261 ERM II (Exchange Rate Mechanism) 174 Europaparlamentsval 159, 166-168 export 200 handelsbalans 208 index 202 land 202-203, 206-207, 209-210 papper 247 till nordiska länder 200, 202-203 träprodukter 247 utomnordisk 201 varor och tjänster 191, 194 varugrupp 213-214

F faktorinkomst, hushåll 100-101 faktorprisindex, byggnader 265 familjer inkomst 97, 99-101 konsumtionsutgifter 118 med/utan barn 79 skatt 100-101 sociala utgifter 102 typ 58, 79, 97 fasta bruttoinvesteringar 192-193 fasta bränslen 43-44 fastigheter 114 färdigställda 261, 264-265 fertilitet 8, 55-56, 66 filmpremiärer 154 finska 12 fisk, konsumtion 117

fiske 236, 248-252 fiske se också jordbruk, skogsbruk och fiske fiskefartyg 248 fiskefångster 249-252 fiskodling 252 fjäderfä konsumtion 117 produktion 243 flerbostadshus 114, 264 flyktiga organiska ämnen (VOC) 39 flyktingar 58, 73 folkbibliotek 150-151, 152 folkmängd 8, 41, 56-57, 61, 64 befolkningsprognoser 58, 62, 79-80 förändringar 55, 58, 60-62, 64-65, 79-80 huvudstadsområden 57, 65 huvudstäder 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29 kön 61 kön och ålder 62-63 medborgarskap 74-76 nordiska medborgare i annat nordiskt land 57, 76 utländska medborgare 56-58, 70-76 åldersfördelning 8, 55, 62-63, 79-81 folkökning 55, 64 fosfor (P) 39-40, 48 FoU sysselsättning 226, 229 utgifter 226, 227-228, 230 fruktsamhet 8, 55-56, 66 fångster 249-252 fällda djur 237, 253 färdigställda bostäder 261, 264-265 färöiska 12 födda 64 födelseort 74-75 förluster, skogar 246 förnyelsebara energikällor 43-44 föroreningar jord 39-40, 47 luft 8, 39, 45-47 vatten 39-40, 47 försurning 39, 47 försäljningsindex, detaljhandel 268, 272 försörjningsbalans 191 förväntad livslängd 8, 56, 69 föräldrapenning 104

G gas 43-44 geotermisk energi 43-44 gifta 78 giftermål 57, 77 glaciärer, areal 42 global uppvärmning 39 grödor 242



grönländska 12 grönsaker, konsumtion 117 gästnätter, hotell 275-276 gödningsmedel 39-40, 48

H handelsbalans 208 handelsgödsel 39-40, 48 handikapp, sociala utgifter 102 havandeskapspenning 104 havsfiske 249-251 hiv 91 hjärt- och kärlsjukdomar 84, 87 hotell, övernattningar 275-276 husdjur 243 hushåll inkomst 97, 99-101 konsumtionsutgifter 118 skatt 100-101 sociala utgifter 102 typ 58, 97 huspriser 178 husvagnar 274 huvudstadsområden, folkmängd 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31, 57, 65 hälso- och sjukvårdspersonal 85, 92 hälsovård 84-85, 92-93 högskolebibliotek 152

I icke-medborgare 56-57 invandring 70, 72 medborgarskap 74-76 nordiska medborgare i annat nordiskt land 57, 76 utvandring 71-72 icke-rökare 116 immigration 56-58, 64 land 70, 72 import 200 handelsbalans 208 index 204 land 204-207, 211-212 till nordiska länder 200, 204-205 träprodukter 247 utomnordisk 201 varor och tjänster 191, 194 varugrupp 215-216 industriproduktionsindex 259-260 inflation 172-173, 187 informationsteknologisektorn 278, 279-281 bruttoförädlingsvärde 280 företag 279 omsättning 280 sysselsättning 279, 281 inhemsk energiproduktion 8, 38, 43

inkomst 97 disponibel 99-101 hushåll 99-101 offentliga sektorn 220 inkomstfördelning 97, 99-101 insektsmedel 48 Internet, företag med 281 invandring 56-58, 64 land 70, 72 investeringar 191-193 invånare per km2 8, 37, 41-42 isbjörn 253 isländska 12 IT-sektorn 278, 279-281 bruttoförädlingsvärde 280 företag 279 omsättning 280 sysselsätttning 279, 281

J jakt 237, 253 jordbruk 235, 241-243 animalisk produktion 243 bekämpningsmedel 48 företag 240 handelsgödsel 48 husdjur 243 vegetabilisk produktion 243 åkermark 8, 39-40, 42, 241 jordbruk, skogsbruk och fiske bruttoförädlingsvärde 239 sysselsättning 144-146, 238 jordföroreningar 39 jordvärme 44

K kalium (K) 39-40, 48 klimat 14 Danmark 17 Finland 23 Färöarna 19 Grönland 21 Island 27 Norge 29 Sverige 31 Åland 25 koldioxid (CO2) 8, 38, 45-46 kollektiv konsumtion 185, 191-192, 221-222 FoU 226-230 kommunikationteknologi, tillgång till 281 konstgödsel 39-40, 48 konsumentprisindex 172, 176-177 konsumtion alkohol 112-113, 115 bekämpningsmedel 39-40, 48-49



338

konsumtion (forts.) energi 8, 38, 43-44 FoU 226-228, 230 handelsgödsel 39-40, 48 hushåll 118 livsmedel 113, 117 offentliga sektorn 185, 191-192, 218, 221-222, 226, 227-228, 230 privat 118, 191-192 tobak 113, 116 kväve (N) 39-40, 48 kväveoxider (NOx) 39-40, 47 kärnkraft 43-44 köpkraftspariteter (PPP) 173-174 kött konsumtion 117 produktion 243

L landareal 8, 41 landskap 13-15 skyddat område 49-50 lantbruk 240 lastfordon 274 levande födda 64 livslängd 8, 56, 69 livsmedel, konsumtion 113, 117 luftföroreningar 8, 39, 45-47 lustgas 45-46 lutheraner 156 lägenheter 114 färdigställda 264 läkare 92

M markanvändning 39-40, 42 medellivslängd 8, 56, 69 metangas (CH4) 38, 45-46 migration 56-58, 64, 70-72 miljökvalitet 37 mjölk konsumtion 117 produktion 243 motorfordon 8, 269, 273-274 motorvägar 273 multilateralt utvecklingsbistånd 186, 197-198 museer 151, 155

N N2O (dikväveoxid) 38, 45-46 nationalbibliotek 152 nationalparker 50 naturgas 43 naturlig folkökning 64 naturskyddsområden 49-50

nederbörd 14 Danmark 17 Finland 23 Färöarna 19 Grönland 21 Island 27 Norge 29 Sverige 31 Åland 25 nettomigration 64 NH3 (ammoniak) 39, 47 nordiska medborgare i annat nordiskt land 57, 76 nordiska språken 12 norska 12 NOx (kväveoxider) 38, 47

O offentliga sektorn inkomster 220 skulder 15, 186, 193 utgifter 8, 186, 187, 196 utgifter, FoU 224, 226, 227-228, 230 utgifter, sjukvård 84, 86 överskott 8, 187 ogifta 78 ogräsmedel 48 olja 43-44 ost, konsumtion 117 ozonuttunnande ämnen 39

P papper produktion 246 utrikeshandel 247 partiklar 39 pendlare 148 pensionärer 109 permanent ängsmark 42 personbilar 8, 269, 273-274 politiska partier Danmark 162, 167 Finland 163, 168 Färöarna 162 Grönland 163 Island 164 Norge 165 Sverige 165, 168 Åland 164 potatis, konsumtion 113, 117 prisindex faktorpriser för byggnader 265 inflation 168, 187 konsumentpriser 172, 176-177 prisnivåer 172-173, 178-179



privat konsumtion 118, 191-192 privatbilar 8, 269, 273-274 produktionsindex, tillverkningsindustrin 259-260

R realtillväxt 188 relativa arbetskraftstal 8, 136, 140 religion 156 resurser 37 räntenivå 182, 187 rökning 113, 116 röstning Danmark 160-162, 166-167 Europaparlamentet 159, 166-168 Finland 160-161, 163, 166-168 Färöarna 160-162 Grönland 160-161, 163 Island 160-161, 164 Norge 160-161, 165 Sverige 160-161, 165-167, 168 Åland 160-161, 164

S saltsjöfisk 249-251 samiska 12 separerade 78 serviceboende 109-110 servicenäringar bruttoförädlingsvärde 271 sysselsättning 144-145, 268, 270 sjukdomar aids 91 cancer 84, 86, 88, 90 hiv 91 hjärt- och kärl- 84, 87 sociala utgifter 102 sjukfrånvaro 98, 107-108 sjukgymnaster 92 sjukhus 85, 93 sjukpenning 98 sjuksköterskor 92 sjukvård 84-85, 92-93 sjukvårdskostnader 84, 86 sjukvårdspersonal 85, 92 självmord 87, 89 sjöar 42 skandinaviska språken 12 skatter 8, 100-101, 218, 220-221 skattetryck 8, 218, 220 skilda 78 skilsmässor 58, 77-78 skogsbruk 235, 244-247 skogsbruk se också jordbruk, skogsbruk och fiske skogsmark 42, 244-245 skolbibliotek 152

skulder, offentliga sektorn 8, 186, 187, 196 skyddade områden 49-50 smör, konsumtion 117 SO2 (svaveldioxid) 47 social trygghet 97 sociala utgifter 98, 102-103 socialbidrag 97-98 bostadsbidrag 102, 108 föräldrapenning 104 havandeskapspenning 104 mottagare 104, 106, 108 SOx (svaveloxider) 39 spannmål 241-242 specialbibliotek 152 språk 12 statsskick 12 studenter examinerade 121, 126-127 inskrivna 121, 123-125 utomlands 122, 131-133 studiestöd 122, 133 svampmedel 48 svaveldioxid (SO2) 47 svaveloxider (SOx) 39 svenska 12 sysselsättning 136-138 byggindustri 144-146, 261-262 FoU 226, 229 IT-sektorn 275, 279, 281 jordbruk, skogsbruk och fiske 144-146, 238 kön 144-146 kön och ålder 141 näringsgren 137, 144-146 servicenäringar 144-145, 268-269, 270 tillverkningsindustri 144-145, 256, 257 sysselsättningsintensitet 141 sälfångst 236-237, 252 sötvattensfisk 249-251

T tandläkare 92 taxibilar 274 teatrar 151, 155 temperatur 14 Danmark 17 Finland 23 Färöarna 19 Grönland 21 Island 27 Norge 29 Sverige 31 Åland 25 tidningar 151, 155 tillgångar 186-187, 196 tillverkningsindustri



340

bruttoförädlingsvärde 258-259 produktionsindex 259-260 sysselsättning 144-145, 256, 257 tillväxt, skogar 246 tjänstenäringar bruttoförädlingsvärde 271 sysselsättning 144-145, 268, 270 tobak, konsumtion 113, 116 trädgårdar 42 trädslag 244-245 träprodukter produktion 246 utrikeshandel 247 turism 269, 275-276 tvåfamiljshus 114 färdigställda 264

U ungdomar, vård utom hemmet 104 utbildning arbetslösa 106 examinerade 121, 126-127 studenter 121, 123-125 studenter, utomlands 122, 131-133 studiestöd 122, 133 utbildningsnivå 121-122, 127-128 utbildningssystem 121 utgifter FoU 226, 227-228, 230 offentliga 221-222 sociala 102-103 utlandsstuderande 122, 131-133 utländska medborgare 56-58 invandring 70, 72 medborgarskap 74-76 nordiska medborgare i annat nordisk land 57, 76 utvandring 71-72 utländska tillgångar och skulder 186-187, 196 utrikeshandel 200 handelsbalans 208 index 202, 204 inomnordisk 200, 202-205 land 202-207, 209-212 träprodukter 247 utomnordisk 197, 200, 201 varor och tjänster 191, 194-195 varugrupp 213-216 utsläpp till jord 39 utsläpp till luft 8, 39, 45-46 utsläpp till vatten 39 utvandring 57, 64 land 71-72 utvecklingsbistånd 186, 197-198

V val 158-159 Danmark 160-162, 166-167 Europaparlamentet 159, 166-168 Finland 160-161, 163, 166-168 Färöarna 160-162 Grönland 160-161, 163 Island 160-161, 164 Norge 160-161, 165 Sverige 160-161, 165-167, 168 Åland 160-161, 164 valfångst 236-237, 252 valutakurser 174, 181 valutakursindex 180-181 valutapolitik 174 valutareserv 195 varor och tjänster, utrikeshandel 191, 194-195 varu- och tjänstebalans 191, 195 vatten föroreningar 39-40, 47 vattenareal 42 vattenkraft 44 vegetabilisk produktion 242 vegetation 12-14 vilt, fällda djur 253 VOC (flyktiga organiska ämnen) 38 vård utom hemmet, barn och ungdomar 104 vårdplatser, sjukhus 93 väder 14 Danmark 17 Finland 23 Färöarna 19 Grönland 21 Island 27 Norge 29 Sverige 31 Åland 25 vägnät 273 växelkurser 172-173, 181 växelkursindex 180-181 växthusgaser 39, 45-46

W webbplats, företag 281

Y yrkesutbildning, arbetslösa 106

Å åkermark 8, 39-40, 42, 241 ålderdom serviceboende 109-110 sociala utgifter 102 åldrande befolkning 8, 55, 62-63, 79-81 årlig realtillväxt 188



Ä ägg konsumtion 117 produktion 243 äktenskap 57, 77 äktenskapsskillnader 58, 77-78 äldrebörda 74 ängsmark 42 änklingar/änkor 78

Ö Öresundsregionen 148 övernattningar, hotell 275-276

Sakregister - Engelska


Subject index

A abortions 52, 67 absence from work 96, 107-108 acidification 35-36, 47 activation 106 activity rates 8, 135, 140 adoption, cash benefits 104 age burden 80 ageing population 8, 51, 62-63, 79-81 agriculture 231, 241-243 animal production 243 arable land 8, 33, 42, 241 crop production 241-242 holdings 240 livestock 243 agriculture, forestry and fishery employment 144-146, 238 gross value added 239 aid to developing countries 186, 197-198 AIDS 91 air pollution 8, 35, 45-46 alcohol consumption 111, 115 alternative energy 43-44 ammonia (NH3) 35, 47 animal production 243 animals killed 253 apartment blocks 114, 264 aquaculture 252 arable land 8, 33, 42, 241 area agricultural holdings 240 arable land 8, 12, 33, 42, 241 forests 42, 244-245 icecap 42 land 8, 12, 41 protected 49-50 total 8, 41 water 41 assets 184, 187, 196 asylum requests 54, 73 automobiles 8, 267, 273-274

B balance of goods 208 balance of goods and services 191, 195 balance of payments 184, 187, 195 balance of trade 208 bed nights, hotels 275-276 beds, hospitals 93 bilateral development aid 186, 197-198 birthplace 74-75 births 64 cash benefits 104 books 153

buses 274

C cancer 83, 86, 88, 90 capital areas, population 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31, 53, 65 capital formation 191-193 caravans 274 carbon dioxide (CO2) 8, 35, 45-46 cardiovascular diseases 83, 87 care of the aged 96, 102, 109-110 cars 8, 267, 273-274 cash benefits adoption 104 childbirth 104 income 100-101 pregnancy 104 sickness 96 unemployment 96 catches 249-252 causes of death 83, 86-89, 91 CH4 (methane) 35, 45-46 chemical fertilizers 36, 48 childbirth, cash benefits 104 children day-care centres 95, 105 families with/without 79 placed outside their home 104 social assistance 104 social expenditure 102 cinemas 149, 154 climate 11 Denmark 17 Faroe Islands 19 Finland 23 Greenland 21 Iceland 27 Norway 29 Sweden 31 Åland 25 CO2 (carbon dioxide) 8, 35, 45-46 coaches 274 commercial fertilizers 36, 48 communication technology, access to 281 commuters 148 construction dwellings completed 261, 264-265 employment 144-146, 261-262 gross value added 263 construction cost index 265 consumer price index 169, 176-177 consumption alcohol 111, 115 energy 8, 34-35, 43-44 fertilizers 36, 48 food 111-112, 117

Subject index - English


344

pesticides 36, 48-49 tobacco 111, 116 consumption expenditure private 118, 191-192 consumption (continued) public 183, 191-192, 217, 221-222, 225, 227-228, 230 crop production 241-242 cultivated land 33, 42, 241 culture 149-150, 152-156 currency reserve 195

D dailies 150, 155 Danish language 9 day-care centres 95, 105 deaths 64, 68, 83 AIDS 91 cancer 86, 88 cardiovascular diseases 87 suicide 87, 89 debt, public 8, 184, 187, 196 demographic change 51-54, 60-62, 64-65, 79-81 dentists 92 development aid 186, 197-198 disability, social expenditure 102 diseases AIDS 91 cancer 83, 86, 88, 90 cardiovascular 83, 87 HIV 91 social expenditure 102 disposable income, households 99-101 divorced persons 77 divorces 54, 77-78 dwellings completed 261, 264-265 construction costs 265 size 114

E economic growth 183, 187-188, 190 Economic Monetary Union (EMU) 171 education graduates 119, 126-127 students abroad 120, 131-133 students enrolled 119, 123 students enrolled by field 125 students enrolled by level 124 education system 119 educational level 120, 127-128 by field 129 by sex 130 effective nominal exchange rate index 187 eggs

consumption 117 production 243 elections 157-158 Denmark 160-162, 166-167 European Parliament 157-158, 166-168 Faroe Islands 160-162 Finland 160-161, 163, 166-168 elections (continued) Greenland 160-161, 163 Iceland 160-161, 164 Norway 160-161, 165 Sweden 160-161, 165-167, 168 Åland 160-161, 164 emigration 53, 64 country 71-72 emissions 8, 35, 45-47 employment 135, 138 age and sex 141 agriculture, forestry and fishery 144-146, 238 by industry 135-136, 144-146 construction 144-146, 261-262 ICT sector 275, 279, 281 manufacturing 144-145, 255, 257 R&D 225, 229 service sector 144-145, 267, 270 sex 144-146 working time 8 employment rates 141 EMU (Economic Monetary Union) 171 energy consumption 34-35, 44 per capita 8, 43 energy production 8, 34, 43 enterprises ICT sector 279 Internet access 281 environmental protection 49 environmental quality 33 European Parliament elections 157-158, 166-168 Exchange Rate Mechanism II 171 exchange rates 169, 181 index 180-181 exports 199 balance of trade 208 commodity 213-214 country 202-203, 206-207, 209-210 extra-Nordic 201 goods and services 191, 194 index 202 intra-Nordic 199, 202-203 wood products 247 external trade see foreign trade

F factor income, personal 100-101 families consumption expenditure 118



income 95, 99-101 social expenditure 102 taxes 100-101 type 54, 79, 95 with/without children 79 farms 240 Faroese language 9 felling 246 fertility 8, 51-52, 66 fertilizers 36, 48 film premieres 154 Finnish language 9 fish consumption 117 fish farming 252 fishery 232-233, 248-252 fishery see also agriculture, forestry and fishery fishing, catches 249-252 fishing vessels 248 food consumption 111-112, 117 foreign assets and liabilities 184, 187, 196 foreign exchange reserve 195 foreign trade 199 balance of trade 208 commodity 213-216 country 202-207, 209-212 extra-Nordic 197, 199, 201 goods and services 191, 194-195 index 202, 204 intra-Nordic 199, 202-205 wood products 247 foreigners 52-54 citizenship 74-76 emigration 71-72 immigration 70, 72 Nordic citizens in Nordic countries 53, 76 forestry 232, 244-247 forestry see also agriculture, forestry and fishery forests area 42, 244-245 depletion and growth 246 felling 246 ownership 245 tree species 244-245 wood products 246-247 form of government 9 freight vehicles 274 freshwater fishes 249-251 fruit consumption 117 fuel prices 8 fungicides 48

G game 234, 253 gas 43-44 general government expenditure 191, 217, 221-222

R&D 224, 225, 227-228, 230 general government revenue 220 geothermal energy 43-44 global warming 35 goods and services balance of 191, 195 foreign trade 191, 194-195 goods vehicles 274 graduates 119, 126-127 grain consumption 117 production 241-242 greenhouse gases 35, 45-46 Greenlandic language 9 gross capital formation 191-193 gross domestic product (GDP) 8, 183, 187-190 per capita 8, 179-180, 189-190 gross fixed capital formation 193 gross income, personal 100-101 gross national income 12 gross value added 183-184 agriculture, forestry and fishery 239 construction 263 ICT sector 280 manufacturing 258-259 service sector 265 guest nights, hotels 275-276

H health care 83-84, 92-93 health care expenditure 83, 86 health staff 84, 92 herbicides 48 HIV 91 homepages, enterprises with 281 hospitals 84, 93 hotels, guest nights 275-276 hours of work 8 households consumption expenditure 118 income 95, 99-101 social expenditure 102 taxes 100-101 type 54, 95 house prices 178 housing, dwellings completed 258-259, 261, 264-265 housing benefits 102, 108 housing conditions 111, 114 hunting 234, 253 hydro power 43-44

I icecap area 42 Icelandic language 9 ICT sector 277, 279-281



346

illness absence from work 96, 107-108 cash benefits 96 social expenditure 102 immigration 52-54, 64 country 70, 72 imports 199 balance of trade 208 commodity 215-216 country 204-207, 211-212 extra-Nordic 201 goods and services 191, 194 index 204 intra-Nordic 199, 204-205 wood products 247 income general government 220 households 95, 99-101 personal 96, 100-101 income distribution 95, 99-101 indigenous energy production 8, 34, 43 induced abortions 52, 67 industrial production index 259-260 infant mortality 68 inflation 169, 187 information and communication technology sector 273-275, 277, 279-281 information technology, access to 281 inhabitants per sq km 8, 33, 41-42 insecticides 48 institutions children 105 residential 109-110 interest rates 182, 187 Internet access, enterprises 281 investments 191-193

J job training 106

L labour force 135, 138 age and sex 139 labour force participation rate 8, 135, 139-141 labour market policy measures 106 land area 8, 41 protected 49-50 land use 33, 42 landscape 9-11 languages 9 legal abortions 52, 67 leisure 149-150, 152-156 level of education 120, 127-128 by field 129 by sex 130 liabilities 184, 196

libraries 149, 152 life expectancy 8, 52, 69 live births 64 livestock 243 longevity 8, 52, 69 lorries 274 Lutherans 156

M manpower 135, 138 age and sex 139 manufacturing employment 144-145, 255, 257 energy consumption 43 gross value added 258-259 production index 259-260 marine pollution 47 marital status 78 marriages 53, 77 married persons 78 maternity benefits 104 meadows 42 meat consumption 117 production 243 methane (CH4) 35, 45-46 metropolitan areas, population 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31, 53, 65 midwives 92 migration 52-54, 64, 70-72 milk consumption 117 production 243 monetary policy 170-171 mortality 8, 52, 68-69, 83 motor vehicles 8, 267, 273-274 motorways 273 multilateral development aid 186, 197 museums 150, 155

N N2O (nitrous oxide) 35, 45-46 national libraries 152 national parks 50 natural gas 43 natural population increase 64 natural resources 33-34 net migration 64 newspapers 150, 155 NH3 (ammonia) 35, 47 nitrogen oxides (NOx) 35, 47 nitrous oxide (N2O) 35, 45-46 non-nationals 52-53 citizenship 74-76 emigration 71-72 immigration 70, 72



Nordic citizens in Nordic countries 53, 76 non-smokers 116 Nordic citizens in Nordic countries 53, 76 Nordic languages 9 Norwegian language 9 NOx (nitrogen oxides) 35, 47 nuclear power 43-44 nurses 92 nursing homes 109-110

O oil 43-44 old age, social expenditure 102 old age pension 96 old people's homes 109-110 one-family houses 114, 264 ozone depletion 35

P paper foreign trade 247 production 246 particulates 35 passenger cars 8, 267, 273-274 pastures 42 pensioners 109 pensions 96 personal income 96, 100-101 pesticides 36, 48-49 phosphorus (P) 36, 48 physicians 92 physiotherapists 92 polar bear 253 political parties Denmark 162, 167 Faroe Islands 162 Finland 163, 168 Greenland 163 Iceland 164 Norway 165 Sweden 165, 168 Åland 164 pollution air 8, 35, 45-47 soil 35-36, 47 water 35-36, 47 population age distribution 8, 51, 62-63, 79-81 age and sex 62-63 birthplace 74-75 capital areas 17, 19, 21, 23, 25, 27, 29, 31, 53, 65 citizenship 74-76 inhabitants per sq km 8, 33, 41-42 level of education 120, 127-130 marital status 78

migration 52-54, 64, 70-72 non-nationals 52-54, 70-76 Nordic citizens in Nordic countries 53, 76 sex 61 total 8, 12, 41, 51, 60-64 population change 51, 54, 60-62, 64-65, 79-80 population density 8, 33, 41-42 population projections 54, 62, 79-80 poultry consumption 117 production 243 precipitation 11 Denmark 17 Faroe Islands 19 Finland 23 Greenland 21 Iceland 27 Norway 29 Sweden 31 Åland 25 pregnancy, cash benefits 104 price index construction costs 265 consumer prices 169, 176-177 inflation 169, 187 price levels 178-179 price levels 169-170, 178-179 private cars 8, 267, 273-274 private consumption expenditure households 118 national accounts 191-192 protected areas 49-50 public balance, surplus 8, 187 public consumption expenditure 183, 191-192, 217, 221 development aid 186, 197-198 R&D 225, 227-228, 230 public debt 8, 184, 187, 196 public libraries 149, 152 public revenue 220 pulp foreign trade 247 production 246 pupils see students purchasing power 169-170, 179-180

R R&D employment 225, 229 government appropriations 225, 227-228, 230 real annual growth 188 refugees 54, 73 religion 156 renewable energy 43-44 residential buildings 114, 264 residential institutions 109-110



348

retail trade, sales index 267, 272 retirement pension 96 road network 273 road vehicles 274

S Saami 9 sales index, retail trade 267, 272 Scandinavian languages 9 school libraries 152 sea fishing catches 249-252 vessels 248 sea water fishes 249-251 sealing 233, 252 separated persons 78 service housing 109-110 service sector 267-268 employment 144-145, 267, 270 gross value added 271 share price index 187 share prices 182 ships, fishing vessels 248 sickness absence from work 96, 107-108 cash benefits 96 social expenditure 102 sickness benefits 96 single persons 78 smoking 111, 116 SO2 (sulphur dioxide) 47 social assistance 95-96 adoption 104 cash benefits 96, 100-101, 104 childbirth 104 children 102, 104 housing benefits 102, 108 pensions 96 pregnancy 104 recipients 104, 106, 108 sickness benefits 96 unemployment benefits 96 young people 104 social expenditure 102-103 soil pollution 35-36, 47 solid fuels 43-44 SOx (sulphur oxides) 35 special libraries 152 students abroad 120, 131-133 enrolled 119, 123 enrolled by field 125 enrolled by level 124 financial support 120, 133 graduated 119, 126-127 study allowances 120, 133

suicides 87, 89 sulphur dioxide (SO2) 47 sulphur oxides (SOx) 35 supply and demand 191 survivors, social expenditure 102 Swedish language 9

T tax burden 8, 217, 220 taxes 8, 100-101, 217, 220-221 taxis 274 temperature 11 Denmark 17 Faroe Islands 19 Finland 23 Greenland 21 Iceland 27 Norway 29 Sweden 31 Åland 25 theatres 149, 155 tobacco, consumption 111, 116 tourism 267-268, 275-276 trade balance 208 trailers 274 transfer income 96, 100-101 transport 267 energy consumption 43 tree species 244-245 two-family houses 114, 264

U unemployment 138 age and sex 143-144 social expenditure 102 unemployment benefits 96 unemployment rates 8, 135-136, 143-144, 187 university libraries 152 unmarried persons 78 urbanization 111

V vans 268 vegetables consumption 117 vegetation 9-11 VOC (volatile organic compounds) 35 voting Denmark 160-162, 166-167 European Parliament 158, 166-168 Faroe Islands 160-162 Finland 160-161, 163, 166-168 Greenland 160-161, 163 Iceland 160-161, 164 Norway 160-161, 165 Sweden 160-161, 165-167, 168 Åland 160-161, 164



W water area 42 water pollution 35-36, 47 water power 44 weather 11 Denmark 17 Faroe Islands 19 Finland 23 Greenland 21 Iceland 27 Norway 29 Sweden 31 Åland 25 whaling 233, 252 widows/widowers 78 wood products foreign trade 247 production 246 wooded area 42, 244-245 working time 8

Y young people, placed outside their home 104


Nord 2007:1

Nordisk

statistiskårsbok

Nordic

StatisticalYearbook

2007

CD-ROM with database included

Store Strandstræde 18DK-1255 København Kwww.norden.org

Nordic Statistical Yearbook 2007 is publishedfor the 45th time. It is a reference book contai-ning comprehensive and easily accessible sta-tistics of various aspects of social life in thefive Nordic countries, i.e. Denmark, Finland,Iceland, Norway and Sweden. In addition dataare also presented on the selfgoverningregions, i.e. the Faroe Islands, Greenland andthe Åland Islands. The aim of the yearbook is,as far as possible, to present comparable dataon the Nordic countries. Additional tables onCD-ROM supplement the Nordic StatisticalYearbook.

Nordisk statistisk årsbok utkommer nu för45:e gången. Årsboken är en uppslagsbok, somavser vara en sammanfattande och överskåd-lig redovisning av statistik över samhällsför-hållandena i de fem nordiska ländernaDanmark, Finland, Island, Norge och Sverige.I många av tabellerna redovisas också uppgif-ter om de självstyrande områdena Färöarna,Grönland och Åland. Syftet med årsboken äratt lägga fram sinsemellan jämförbarauppgifter om de nordiska länderna.Ytterligare tabeller finns på den CD-ROM sommedföljer Nordisk statistisk årsbok 2007.

Nordic

StatisticalYearbook 2007

Nordisk

statistiskårsbok 2007

ISBN 978-92-893-1551-7

20109-Cover_Arco.qxd 21/09/07 9:55 Side 1

hagstofan.s3.amazonaws.comnordic statistical yearbook 2007 nord 2007:1 nordisk statistisk årsbok...

Documents