Människans Bästa Vän - En Litteraturöversikt om Hundens Påverkan på Äldre med Demenssjukdom Human’s Best Friend -A Review of the Dog's Influence on Elderly People with Dementia

Examensarbete inom huvudområdet omvårdnad Grundnivå 15 Högskolepoäng Vårtermin 19 Författare: Maram Issa

Sandra Hult

SAMMANFATTNING

Titel: Människans Bästa Vän – En Litteraturöversikt om Hundens Påverkan på Äldre med Demenssjukdom

Författare: Hult, Sandra; Issa, Maram Institution: Institutionen för hälsa och lärande, Högskolan i Skövde Program/kurs: Sjuksköterskeprogrammet, Examensarbete i omvårdnad, OM525G, 15 hp Handledare: Svensson, Ann-Marie Examinator: Rosendahl, Sirpa Sidor: 28 Nyckelord: demens, hund, påverkan, välbefinnande, äldre ______________________________________________________________________________________________Bakgrund: Medellivslängden har ökat kraftigt och att människans livslängd tenderar att öka kan bidra till ett större vårdbehov i framtiden. Demenssjukdom drabbar främst äldre men är ingen normal del av åldrandet och har ofta en kronisk eller progressiv karaktär med både fysisk och psykologisk påverkan. Det finns inget botemedel och varje år insjuknar och dör tusentals i en demenssjukdom, en siffra som beräknas att fördubblas. Människan har under århundranden levt jämsides med djur och en positiv effekt av djur har kunnat ses. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka hundens påverkan på äldre med demenssjukdom boende på ett vård- och omsorgsboende. Metod: I examensarbetet användes en litteraturöversikt som metod, innefattande både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i fyra kategorier och 14 underkategorier, hundmöten visade påverkan på känslor, kommunikation, kognition och beteende hos de äldre med demenssjukdom. Konklusion: Hundmötena bidrog till ökad glädje och livskvalité, mötena hade även en effekt på välbefinnandet och ansågs vara det mest njutbara tillfället på vård och omsorgsboendena. Hundmöten bör därför inkluderas i vården för att öka välbefinnandet samt omvårdnadsmålet för hälsa och välbefinnande.

ABSTRACT

Title: Human’s Best Friend – A Review of the Dog’s Influence on Elderly People with Dementia

Author: Hult, Sandra; Issa, Maram Department: School of Health and Education, University of Skövde Course: Degree of Bachelor of Science in Nursing, Thesis in Nursing Care, 15 ECTS Supervisor: Svensson, Ann-Marie Examiner: Rosendahl, Sirpa Pages: 28 Keywords: dementia, dog, elder, influence, well-being _______________________________________________________________________________________________ Background: The average life expectancy has increased and the growing life expectancy is expected to contribute to an increased need for care. Dementia disease affects mainly elderly people but is not a normal part of aging and often has a chronic or progressive nature with both physical and psychological impact. There is no cure and every year thousands of people develop a dementia disease. The number is expected to double in the future. Humans has always lived alongside with animals for centuries and a positive effect of animals has been shown. Aim: The aim is to investigate the dog's influence on elderly people with dementia living in a nursing home. Method: The study used a literature review that included both qualitative and quantitative research. Result: The literature review resulted in four categories and 14 subcategories, dog meetings showed effects on emotions, communication, cognition and behaviors in the elderly with dementia. Conclusion: The dog meetings contributed to increased joy and quality of life, the meetings also had an effect on well-being and were considered to be the most enjoyable time in nursing homes. Dog meetings should therefore be included in the care to increase the well-being for the residents.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ............................................................................................................................. 1

BAKGRUND ............................................................................................................................. 1

Begrepp och användning av djur i vården .............................................................................. 1

Djurs effekt på människan ...................................................................................................... 2

Äldre, hälsa och ohälsa ........................................................................................................... 2

Demenssjukdom, utredning och behandling........................................................................... 2

Vård- och omsorgsboende ...................................................................................................... 4

Centrala begrepp inom omvårdnad......................................................................................... 4

Människa ............................................................................................................................. 4

Hälsa och välbefinnande ..................................................................................................... 5

Livskvalité ........................................................................................................................... 5

Livsvärld och sammanhang................................................................................................. 5

Sjuksköterskans ansvar vid införande av nya metoder ........................................................... 6

PROBLEMFORMULERING ................................................................................................. 6

SYFTE ....................................................................................................................................... 6

METOD ..................................................................................................................................... 7

Urval ....................................................................................................................................... 7

Datainsamling ......................................................................................................................... 7

Analys ..................................................................................................................................... 7

Etiska överväganden ............................................................................................................... 8

RESULTAT............................................................................................................................... 9

Känslor.................................................................................................................................... 9

Förändringar i nedstämdhet................................................................................................. 9

Ökade positiva känslor ...................................................................................................... 10

Känslan av att vilja skydda hunden................................................................................... 10

Upplevelsen av vardagen .................................................................................................. 10

Förändrad livskvalité ......................................................................................................... 11

Kommunikation .................................................................................................................... 11

Kommunikationen omkring hunden genom att använda ord ............................................ 11

Den tysta kommunikationen omkring hunden .................................................................. 11

Kognition .............................................................................................................................. 12

Minnen som vaknar till liv ................................................................................................ 12

Stunden av klarhet, medvetenhet och betydelsefullhet ..................................................... 13

Det tankemässiga............................................................................................................... 13

Påverkan på aktiviteter i det dagliga livet (ADL) ............................................................. 14

Beteende ............................................................................................................................... 14

Skillnader i beteendemässiga och psykiatriska symtom ................................................... 14

Inverkan på oro.................................................................................................................. 15

Interaktionen till personal, andra boende och hunden....................................................... 15

Resultatsammanfattning ....................................................................................................... 15

DISKUSSION ......................................................................................................................... 17

Metoddiskussion ................................................................................................................... 17

Resultatdiskussion ................................................................................................................ 18

Konklusion............................................................................................................................ 21

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet ................................................ 22

REFERENSER ....................................................................................................................... 23

BILAGOR Bilaga 1. Sökord Bilaga 2. Artikelmatris

1

INLEDNING

Årligen insjuknar och dör tusentals i en demenssjukdom, fram till 2050 beräknas antalet drabbade fördubblas. Detta kan medföra stora samhällskostnader, både för dem drabbade, vård- och omsorg samt närstående till dem drabbade. Att vara uppdaterad om nya metoder samt sträva efter att patienten ska känna välbefinnande och livskvalité ingår i sjuksköterskans profession. Sjuksköterskan ska även kunna vägleda patienten till den vård- och behandlingsmetod som känns mest effektiv och förtroendegivande för dem. Under århundraden har individer levt jämsides med djur. I flera sekel har människan använt sig av djur inom vården för läkning och återhämtning. Florence Nightingale ses som grundaren till det moderna sjuksköterskeyrket och såg en positiv effekt av djur. Syftet med examensarbetet är att undersöka hundmötens effekt på äldre med demenssjukdom boende på vård- och omsorgboende.

BAKGRUND

Begrepp och användning av djur i vården Animal-assisted intervention är ett engelskt samlingsbegrepp som ofta förkortas AAI och betecknar djur som används inom vård, utbildning och socialt arbete i terapeutiskt syfte. Begreppet innefattar bland annat underkategorier som animal-assisted therapy som förkortas AAT. Detta är en målorienterad, planerad och strukturerad terapeutisk inriktning med fokus på förbättring av fysiska, kognitiva, beteendemässiga samt socio-emotionella funktioner. En annan underkategori är animal-assisted activities och förkortas AAA. Denna form innebär målinriktade samt planerade besök och möten, som ska vara inriktade mot motivat ion, utbildning eller i avkopplande syfte. De som får möta djuren kan exempelvis vara i någon form av kris, trauma eller vara på ett särskilt boende. Inom detta begrepp används vissa domesticerade hus- och gårdsdjur som är tränade att interagera med människor (IAHAIO, 2018). Hundar är det mest frekventa använda djuret, i vården används djur oftast vid arbete med barn, äldre och patienter inskrivna i slutenvård (Bert et al., 2016). I Sverige finns sociala tjänstehundar där besökshund och vårdhund är två av begreppen som används. Hunden kan komma varje dag eller några timmar per vecka. En kortfattad enkät skickades ut 2016 till landets kommuner och landsting, 290 kommuner fick enkäten och 128 svarade. I 44 kommuner 2017 fanns totalt 159 hundar i tjänst inom olika områden i vård- och omsorgen. Alla länsstyrelser kontaktades för att få uppgifter om hur många hundar som jobbar inom landstingen, svaren var svåra att tolka men en uppskattning gjordes på att omkring 100 vård- och terapihundar fanns i tjänst (Manimalis, 2017). Antalet studier inom området har ökat som visar på positiva effekter vid användning av djur i vården, MacDonald och Barretts (2015) lyfter dock ett behov av mer tillförlitlig kunskap inom området samt bristen på evidensbaserad litteratur.

2

Djurs effekt på människan Studier tyder på att depression förekommer mer sällan i närheten av djur. Barkerg och Wolen (2008) såg att vissa husdjursägare upplevde mindre stress i relationen mellan människa och djur samt fick en ökad fysisk aktivitet (Williams & Jenkins, 2008). Teorin om sjunkande blodtryck och puls vid kontakt med djur stärks av Krause-Parello och Kolassa (2016) och Williams och Jenkins (2008). Walsh, Mertin, Verlander och Pollard (1995) såg att AAT kan ha en sänkande effekt på blodtryck och puls. Även Beck-Friis (2007) menar att flera studier påvisat positiva effekter som sjunkande blodtrycks- och kolesterolvärden, brytning av social isolering samt snabbare återhämtning efter operativa ingrepp. Umgänge med djur kan vara hälsofrämjande, särskilt för äldre. Vid integrationer där en hund föreslås kan både depression, ångest och blodtryck minska samtidigt som förhöjt humör och en ökad social interaktion kan iakttas (Mueller, Gee & Bures, 2018). En betydligt äldre artikel för mer än 30 år sedan påtalar liknande upptäckter på patienters hälsa och mående samt den eventue lla potentialen djur kan bidra med framöver (Michaels, 1982).

Äldre, hälsa och ohälsa Sverige anses ha en hög medellivslängd, där männens medellivslängd beräknas vara 81 år och kvinnors drygt 84 år. Medellivslängden beräknas på hur gamla de avlidna var under året innan. Historiskt sett är detta en kraftig ökning från medellivslängden under 1950-talet där åldern låg på 71 år för män och 74 år för kvinnor, en ökning på drygt 10 år för både män och kvinnor (Statistiska centralbyrån, 2018). Den växande livslängden kan sannolikt bidra till en ökad långsiktig vård framöver (World Health Organization, 2014). Från ungefär 60 års ålder kan åldrande leda till fysiologiska och funktionella nedsättningar samt öka risken att utveckla vissa sjukdomar som hälso- och sjukvården bör beakta. Åldrandet kan även öka risken för multisjuka som innebär att vara drabbad av mer än en sjukdom samtidigt. Att vara frisk eller sjuk är dock individuellt, en äldre individ kan vara fri från sjukdom medan någon annan i samma ålder kan vara drabbad av flera sjukdomar (World Health Organizat ion, 2015). Äldre med djur upplever färre hälsoproblem och behöver mer sällan uppsöka läkare, vilket kan leda till lägre hälso- och sjukvårdskostnader (Friedmann, Son & Tsai, 2010). Den sociala hälsan kan även få positiv påverkan samtidigt som den sociala isolationen kan minska bland äldre med hjälp av djur (Krause-Parello och Kolassa, 2016).

Demenssjukdom, utredning och behandling

Globalt lever 50 miljoner individer med demenssjukdom och årligen insjuknar ytterligare 10 miljoner. Det totala antalet individer som lever med en demenssjukdom förväntas öka år 2030 till 82 miljoner och år 2050 till 152 miljoner. Den ökade befolkningen i låg- och medelinkomstländer antas vara den bidragande faktorn till detta (World Health Organization, 2017). I Sverige tyder ny forskning på att cirka 130 000–150 000 individer lever med demenssjukdom och att ytterligare 20 000–25 000 insjuknar varje år. Efter 2020 väntas insjuknandet i Sverige öka markant, då individer födda på 1940-talet uppnår hög ålder. Individer kan drabbas av olika typer av demenssjukdomar, några av de vanligast förekommande är; Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, Lewykroppsdemens och frontotemporal demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2017). Demenssjukdom drabbar främst äldre men är ingen normal del av åldrandet. Demenssjukdom är ett syndrom som uppkommer av diverse sjukdomar och skador som primärt eller sekundärt haft en påverkan

3

på hjärnan. Syndromet innehar ofta en kronisk eller progressiv karaktär där minnet, tänkandet, beteendet och förmågan att utföra dagliga aktiviteter drabbas. Demenssjukdom är en av de huvudsakliga orsakerna till funktionshinder och kan leda till behov av hjälp från andra. Demenssjukdom har fysisk, psykologisk, social och ekonomisk påverkan på den som drabbas. Närstående, vårdgivare och samhället kan även påverkas när en individ drabbas av demenssjukdom. Den nedsatta kognitiva funktionen kan bidra till nedsatt känslomäss ig kontroll och socialt beteende. Brist på förståelse för demenssjukdom kan bidra till stigmatisering och svårigheter att fastställa diagnos och vård (World Health Organizat ion, 2017). Enligt Socialstyrelsen (2017) finns rekommenderade åtgärder för individer med demenssjukdom. Dessa bedöms genom prioriteringar av tillståndets svårighetsgrad, åtgärdens effekt och kostnadseffektivitet och gäller åtgärder av utredning och uppföljning, multiprofessionellt arbete, stödinsatser, läkemedelsbehandling och utbildning vid misstänkt demenssjukdom. En basal demensutredning innebär att primärt erbjuda strukturerade intervjuer med anhöriga. Datortomografi och en strukturerad utredning av funktions- och aktivitetsförmåga är även högt prioriterat. Diagnostik sker genom kognitiva bedömningsinstrument som ingår i de svenska nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Dessa bedömningsinstrument är; Klocktest, som innebär en bedömning av konstruktions- och exekutivförmågan, och används som ett komplement till MMSE-SR. MMSE-SR, ”mini mental state examination, svensk revidering”, bedömer tid- och rumsorientering, uppmärksamhet, minne, språk och visuospatial förmågan som innebär att uppfatta och förstå information genom synen. RUDAS, ”the Rowland universal dementia assessment scale”, innebär en bedömning av minnet, den visuospatial orienteringen, förmågan att utföra viljemässiga rörelser och handlingar, visuokonstruktion, omdöme och språk. Bedömningsinstrumenten är skapade och anpassad till grupper av individer som har annat modersmål än svenska, annan kulturell bakgrund eller låg utbildningsnivå. MoCA, ”the Montreal Cognitive Assessment”, innebär en snabb bedömning vid misstänkt demenssjukdom. Utvärdering av uppmärksamhet och koncentration, exekutiva funktioner, minne, språkliga- och visuokonstruktiva förmågor, abstrakt tänkande, räkneförmåga samt tids- och rumsorientering. Sekundärt kan beteendemässiga och psykiska symtom samt konfusion uppkomma (Socialstyrelsen, 2017). Dessa bedöms utifrån BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens i form av bland annat skattningsska la och kan registreras i ett nationellt svenskt kvalitetsregister (KunskapsCentrum för demenssjukdomar, 2019). Symtomen kan bero på olika saker och varierar individue llt, svårigheter att kunna bearbeta och förmedla information kan leda till vanföreställningar, hallucinationer och aggressivitet. Detta kan leda till lidande för både individen och anhöriga. Kommunikationsproblem kan också förekomma, genom till exempel tolkningssvårighe ter kring omgivande miljö (Socialstyrelsen, 2017). Inom omvårdnadsvetenskapen syftar begreppet kommunikation till bemötande, en handling som är gemensam samt ett verktyg som kan öka den delade förståelsen. Beteende som aggressivitet och oro kan minska med hjälp av kommunikation. Detta har bidragit till att en del individer med demenssjukdom minskade medicineringen. Kommunikation kan även bidra till bättre villkor för äldre med demenssjukdom samt vårdgivare (Lindholm, 2010). Individen med demenssjukdom kan även drabbas av konfusion, vilket innebär förvirring. Uppföljning av BPSD och utvärdering av insatta åtgärder bör erbjudas. Utöver den basala demensutredningen bör regelbunden och sammanhållen uppföljning ges utifrån situation och behov med medicinskbedömning samt vård- och omsorgsinsatser. Det finns inget botemedel för demenssjukdom men

4

läkemedelsbehandling kan bidra till att symtomlindring. Det finns även olika åtgärder för att underlätta vardagen och öka livskvalitén i form av vård- och omsorgsinsatser. Vid Alzheimers sjukdom finns läkemedelsbehandling att tillgå som kan inneha en positiv effekt på den kognitiva funktionen och lindra symtom, sjukdomsförloppet går dock inte att bromsa. Diagnostik av munhälsa och eventuella ätproblem ska kunna erbjudas individen. Stödinsatser till individen med demenssjukdom bör erbjudas i form av särskilt boende alternativt dagverksamhet beroende på ålder samt grad av demenssjukdom. God måltidsmiljö anpassat till individen samt tillfälle till utomhusvistelse bör förses. Stödinsatser till anhöriga ska även erbjudas i form av utbildningsprogram, individuellt anpassat stöd till unga anhöriga, avlösning i hemmet samt relationsbaserade stödprogram (Socialstyrelsen, 2017).

Vård- och omsorgsboende

Nordberg (2017) lyfter att individer med demenssjukdom som är längre gångna i sjukdomen kan uppleva att de varken känner sig hemma i den tidigare bostaden eller på ett nytt boende. När detta inträffar kan individen behöva ha tillgång till vård och omsorg dygnet runt, en flytt till ett särskilt boende kan bli aktuellt (Svenskt Demenscentrum, 2015). Ett särskilt boende kan vara ett gruppboende, sjukhem eller vård- och omsorgsboendet som tilldelas som bistånd enligt socialtjänstlagen. Det särskilda boendet ska lämpa sig efter individens behov av trygghet, gemenskap samt självbestämmande (Socialstyrelsen, 2016). Ett särskilt boende kan tillgodose viktiga behövligheter som tillsyn och omvårdnad när möjligheten minskar att bo hemma. Individer med demenssjukdom kan få en ökad känsla av att bli välkomnad i dagliga aktiviteter med hjälp av ett särskilt boende. Den vård och omsorg som erbjuds ska utgå från en god psykosocial miljö där individen utgör mittpunkten. Individen ska även erbjudas betydelsefulla aktiviteter innefattande social samvaro och fysisk aktivitet. Det särskilda boendet ska kunna bidra till ökad livskvalité och funktionsnivå för individer med demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2017).

Centrala begrepp inom omvårdnad

Människa

Människan bör ses som en helhet som ska bemötas individuellt och med värdighet då varje människa är unik. Vid utövande av yrkesmässig vård anses människan bli patient men vårdaren ska fortfarande utgå från en helhetssyn på människan (Högskolan i Skövde, 2017). Helhetssynen utgör grunden för vårdvetenskapens människobild, därför är det av vikt för vårdpersonalen att möta både människan, dess själ och ande. Genom att göra detta tar vårdpersonalen större hänsyn avseende människans alla aspekter och grundläggande kunskaper i bland annat naturvetenskap, humaniora, tros- och livsåskådningsvetenskap är väsentliga (Eriksson, 2014). Enligt Socialstyrelsen (2017) ska åtgärder utifrån de natione lla riktlinjerna ges med utgångspunkt ur ett personcentrerat perspektiv där människan sätts i centrum och får personlig omvårdnad utifrån sina egna föreställningar och förutsättningar.

5

Hälsa och välbefinnande

Att öka patientens hälsa och välbefinnande bör eftersträvas för god omvårdnad (Högskolan i Skövde, 2017). Hälsa omfattar även känsla av välbefinnande; både fysiskt, psykiskt samt socialt, och inte enbart frånvaro av sjukdom (World Health Organization, 2011). Människan erfar på olika sätt hur livskraft och livslust påverkar upplevelsen av hälsa, upplevelsen av sammanhang påverkar även upplevelsen av hälsa. Biologiska aspekter har en inverkan på hälsa men det innebär inte att människan upplever god hälsa enbart baserat på att de är biologiskt friska, det finns flertalet faktorer som påverkar hälsan (Ekebergh, 2015a). Skog och Grafström (2013) menar att välbefinnandet är relaterat till olika faktorer i livet. För äldre är dessa faktorer relaterade till välbefinnande; religion, sociala kontakter, äktenskap och barn, socio-ekonomisk status, ålder, kön, nationalitet, hälsa och aktiviteter. De faktorer som påverkar välbefinnandet minst av dessa är; ålder, kön och inkomst. Omvårdnadens mål syftar till att öka välbefinnande och hälsa, för att främja detta är livssammanhang och miljö viktigt att ta hänsyn till (Högskolan i Skövde, 2017).

Livskvalité Birkler (2007) menar att begreppet livskvalité använts för att kvalitativt beskriva individers liv. Vidare beskrivs begreppet användas som ett mått av välbefinnande, inom hälso- och sjukvården brukas begreppet för att karaktärisera ett gott liv. Begreppen livstillfredsställe lse, behovstillfredsställelse och självförverkligandet lyfts även som viktiga aspekter för livskvalitén. Begreppet kan delas in som objektivt och subjektivt, den subjektiva livskvalitén är särskilt förknippad med individens upplevelse av välbefinnande. Skog och Grafström (2013) beskriver att livskvalité är en färskvara och är den egna uppfattningen av det totala fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet, men det existentiella och andliga har även en påverkan. Detta betyder att livskvalité kan variera över tid och beror på livssituation och förändringar i livet. Birkler (2007) beskriver ytterligare att det är av vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsobegreppens olika betydelser vid samtal med patienter, för att kunna öka empatin samt förståelsen för patientens tillstånd och behov. När sjuksköterskan handlar utifrån hälsa och ökad livskvalité istället från hälsa som frånvaro av sjukdom kan ett annat resultat uppkomma som beskrivs vara bättre. World Health Organization (2012) beskriver att det finns ett akut behov av ökad medvetenhet och förståelse för människor med demenssjukdom på samtliga nivåer i samhället för att kunna förbättra livskvalitén för individerna med demenssjukdom samt deras vårdgivare.

Livsvärld och sammanhang

Livsvärldsteorin grundar sig bland annat på varje individs egen upplevelse av hälsa, där innebörden är individuell och avgörs av varje individ (Ekebergh, 2015a). Den individue l la upplevelsen och förståelsen mellan det levda livet och det aktuella sammanhanget ligger även till grund för livsvärldsteorin. Livsvärlden skildras till stor del av sammanhang och mening. Genom tidigare upplevelser kan människan tolka och förstå de aktuella sammanhangen. Begäran efter sammanhang och mening i livet kännetecknar människan. Vad som upplevs meningsfullt är individuellt men en stark gemensam nämnare är ett ökat välmående av det som upplevs meningsfullt. En plats som associerats som meningsfull eller tid ägnandes till något individen finner intressant kan bidra till ett ökat betydelsefullt sammanhang för individen (Ekbergh, 2015b).

6

Sjuksköterskans ansvar vid införande av nya metoder Sjuksköterskor har ett stort ansvar. Enligt Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (2017) ska sjuksköterskor kontinuerligt vara uppdaterade om nya metoder och evidensbaserad forskning för att kunna bistå patienter rätt kunskap. Sjuksköterskor ska enligt 1 §, kap. 3 och 1 §, kap. 7 i SFS 2014:821 förmå att informera samt öka patienters och deras närståendes delaktighet för besluttagande gällande lämpliga undersökningar, vård och behandlingsmetoder. Den givna informationen tillsammans med nya insikter som sjuksköterskan förser med ska hjälpa patienter att välja den metod som är mest effektiv och förtroendegivande för dem själva (Svensk sjuksköterskeförening, 2017; SFS 2014:821). I sjuksköterskans profession ingår att öka möjligheten till att förbättra och bevara patienters hälsa samt att förse patienter till att uppnå så gott välbefinnande och god livskvalité som möjligt fram till döden (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). De nationella riktlinjernas åtgärder som sätts in till individer med demenssjukdom innehar även syftet att sträva efter god livskvalité och underlättande av vardagen (Socialstyrelsen, 2017). Krause-Parello och Kolassa (2016) beskriver att sjuksköterskor föreslås starta upp och utveckla djurbesök för äldre tillsammans med andra professioner.

PROBLEMFORMULERING

Idag lever människor generellt allt längre. Demenssjukdom drabbar främst äldre, denna befolknings hälsa kan anses vara komplicerad då åldrande kan förknippas med multisjukdom. Inom sjuksköterskans profession ingår att hjälpa patienter uppnå god hälsa fram till döden. Läkemedelsbehandling för symtomlindring vid demenssjukdom kan tillgås men bristande kunskap om alternativa behandlingar finns. Djuren har funnits vid människans sida i hälsa och ohälsa sedan lång tid. Globalt är djur som terapimetod ett relativt begränsat ämnesområde och det finns även bristande antal beskrivande litteratur i ämnet. Detta kan bidra till att sjuksköterskor och patienter inte får den kunskap och erfarenheter som behövs för att förstå inverkan på människans hälsa av djur. De kan därför sakna möjligheten att utvärdera om djur kan vara angelägligt för deras patienter eller avdelning. För fler alternativa behandlingsmetoder som komplement till farmaka vid demenssjukdom kan en beskrivning av påverkan vid nyttjande av hund i terapi- och vårdande syfte på äldre vara väsentlig.

SYFTE

Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hundens påverkan på äldre med demenssjukdom boende på vård- och omsorgsboende.

7

METOD

Metoden som valdes till examensarbetet var en litteraturöversikt. Detta för att först få en överblick av kunskapsläget för att sedan kunna göra en ny sammanställning av det tidigare forskningsresultatet (Friberg, 2017). I enlighet med Friberg (2017) avsågs tillvägagångssättet att övergripande beskriva en del av den publicerade kvalitativa och kvantitativa kunskap som finns i nuläget. En kvalitativ och kvantitativ utgångspunkt valdes för att kunna utvärdera djurmöten som behandlingsmetod och dess påverkan på äldre med demenssjukdom. Därigenom kan en bredare insikt fås i patienters hälsa och livssituation.

Urval Inklusionskriterier var engelskspråkiga artiklar som publicerats mellan 2000 och 2019. En ytterligare inklusionkriterie var artiklar som innefattade hundar samt deltagare med demenssjukdom. Ett annat inklusionkriterium var att studierna utförts på vård- och omsorgsboenden. Exklusionskriterier var översiktsartiklar och artiklar som berörde ämnesområdena psykiatri och barn. Artiklar som inte berörde levande hundar exkluderades även. Inga geografiska eller begränsningar till kön gjordes.

Datainsamling Databaserna Medline och Cinahl valdes till sökningen. Sökorden som använts under sökprocessen var; nursing home, housing for eldery, homes for the aged, age, older, elder, frail, nursing home patient, animal assisted therapy, pet therapy, animal facilitated therapy och pet facilitated therapy. Vid sökning användes trunkering och boolesksökteknik. Sökorden och de databaser som valdes att använda för att finna och välja ut artiklar sammanställdes i en översiktstabell. I databaserna observerades och ignorerades dubbletter av artiklar. Studier med liknande utgångspunkt lästes för att finna inspiration och en överblick av den befintliga kunskapen. Referenslistan av studierna studerades där en intressant artikel som berörde ämnet sedan hittades genom manuell sökning som komplettering av den initiala sökningen (bilaga 1). I artiklarna som hittades lästes sammanfattningarna för större uppfattning om artiklarna var relevanta för syftet (Friberg, 2017). De utvalda vetenskapliga artiklarna granskades sedan utifrån tre olika mallar beroende på studiens metodik; mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier, mall för kvalitetsgranskning av observationsstudier och mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik– patientupplevelser (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, 2018). En artikelmatris sammanställdes över valda artiklar, där bland annat syfte, metod och resultat inkluderades, för att öka möjligheten till att artiklarna ska kunna återfinnas och granskas vid senare tillfälle (bilaga 2).

Analys

Analysen av innehållet i de insamlade vetenskapliga studierna skedde genom att systematiskt bearbeta texten med hjälp av en allmän litteraturöversikt. I enlighet med Friberg (2017) lästes artiklarna ett flertal gånger för att innehåll, sammanhang och helhet skulle ge en större förståelse. Meningar som svarade på syftet sorterades ut ur resultaten från de framsökta artiklarna och liknande delar samt skillnader ordnades in under kategorier genom att använda

8

ett Word-dokument. Sedan sorterades liknande delar av texten in i underkategorier som beskriver den underliggande texten (tabell 1). Delarna sammanbands och bildade ett nytt resultat. Texten började som en helhet som sedan togs ut i delar och som till sist sattes ihop till den nya helheten, det slutliga resultatet (Friberg, 2017).

Etiska överväganden Etiska överväganden bestående av fyra huvudkrav utgjorde en del av kvalitetsgranskningen som utfördes under examensarbetet. Dessa var både informationskrav och samtycke som innebar att de medverkande i de vetenskapliga studierna som valdes ut medverkade frivil ligt samt var väl medvetna om syftet med studien. Det tredje huvudkravet var konfidentialkravet där de personuppgifter som samlades in under studiens gång förblev anonyma för oberättigade. Det sista huvudkravet var nyttjandekravet som även var viktigt att uppfylla då det innebar att de uppgifter som samlades in av de medverkande endast nyttjades för syftet med forskningen. (Medicinska forskningsrådet, 2000; Vetenskapsrådet, 2002). De flesta artiklar använda i examensarbete hade blivit godkända av en etikkommitté, dock saknade en del artiklar detta men redogjorde för andra etiska överväganden som frivilligt deltagande och redogjort för adekvat information samt erhållit godkännande av anhöriga till deltagaren eller individer som haft fullmakt. Den sammanlagda bedömningen blev att de etiska övervägandena var förenliga med de forskningsetiska riktlinjerna. I enlighet med Medicinska forskningsrådet (2000) gjordes i litteraturöversikten ytterligare etiska överväganden, genom att forskningsprocessens alla delar gällande exempelvis metodik och resultat inte förvrängdes från sanningen. Att vara mottaglig för ny kunskap samt läsa artiklarna objektivt är en väsentlig förhållning. Detta för att minska risken att personliga värderingar eller eventuell förförståelse ska ha någon inverkan på det framtagna materialet. Kontinuer l ig reflektion om den tidigare kunskapen är av vikt under analysen (Dahlborg-Lyckhage, 2017).

9

RESULTAT

Tio kvalitativa/kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet, när artiklarna analyserades framkom fyra kategorier och fjorton underkategorier fram (tabell 1). Tabell 1. Kategorier och underkategorier

Kategori Underkategorier

Känslor

Förändringar i nedstämdhet Ökade positiva känslor Känslan av att vilja skydda hunden Upplevelsen av vardagen Förändrad livskvalité

Kommunikation Kommunikationen omkring hunden genom att använda ord Den tysta kommunikationen omkring hunden

Kognition

Minnen som vaknar till liv Stunden av klarhet, medvetenhet och betydelsefullhet Det tankemässiga Påverkan på aktiviteter i det dagliga livet (ADL)

Beteende Skillnader i beteendemässiga och psykiatriska symtom Inverkan på oro Interaktionen till personal, andra boende och hunden

Känslor En händelse av något slag kan framkalla en känsla som är en psykisk reaktion. Hundmötena framkallade olika typer av känslor som förändringar i nedstämdhet, ökade positiva känslor, känslan av att vilja skydda hunden, upplevelsen av vardagen och förändrad livskvalité.

Förändringar i nedstämdhet

I en studie där kontrollgruppen fick vanlig behandling hade en ökning av det totala värdet för demensrelaterade och depressiva symtom medan interventionsgrupp som fick vanlig behandling och AAT inte fick någon ökning (Majić, Gutzmann, Heinz, Lang & Rapp, 2013). I en annan studie visade samtliga interventionsgrupper lägre depressionsstatus i jämförelse med kontrollgruppen, ingen förändring gällande depression kunde dock ses på lång sikt under studien (Berry et al., 2012). Depressionsgraden under och efter en studie tenderade att vara lägre i de grupperna som deltog under hundmöten än gruppen som fick träffa en interventionist. Likgiltighet tycktes över tid även minska något för hundmötesgruppen medan den ökade för gruppen som träffade interventionisten (Friedmann et al., 2015). Swall, Ebbeskog, Lundh Hagelin och Fagerberg (2014) beskriver att sorg och ångest uppstod hos deltagarna när hundbesöket var slut. Katsinas (2001) beskrev att människor med demenssjukdom kan vara tillbakadragna när de blir desorienterade och understimulerade av miljön, de kan upplevas som omedvetna om deras externa och ibland interna miljö. Hunden hade en tendens att dra sig till dessa individer, främst under eftermiddagen brukade hunden undvika de aktiva deltagarna och istället smyga ut till de som visat tecken på att de varit nedstämda. Hunden brukade peta och knuffa

10

försiktigt på dessa deltagare samt blåsa luft ur munnen tills en reaktion uppstod. Hunden observerades ofta arbeta med individerna mellan 15 och 20 minuter, eller tills de svarade. När hunden väl fått respons från den nedstämde sökte hunden ut en annan som verkade nedstämd eller instängd och repeterade processen. Personalen på vård- och omsorgsboendet ansåg att hunden var värd sin vikt i guld för uppmuntran.

Ökade positiva känslor

Hundmöten bidrog till positiva känslor hos deltagarna (Kawamura, Niiyama, & Niiyama, 2009). De upplevde att hunden framkallade glädje, njutning och skratt. Kärleksfulla känslor uppkom för hunden. Deltagarna ansåg att när de var medvetna om känslor som kärlek, fridfullhet och glädje kunde de uppleva harmoni i hundens närvaro. De indikerade även att hundmötena upplevdes vara njutbara och en önskan att vilja träffa hunden ytterligare uttrycktes (Swall et al., 2014).

Känslan av att vilja skydda hunden

Deltagarna visade att de var hänsynsfulla när hundens behov sattes före deltagarnas egna behov (Swall, Ebbeskog, Lundh Hagelin & Fagerberg, 2017). Hunden behölls nära famnen på grund utav rädsla av att den kunde skada sig själv, deltagarna visade ömhet genom att använda en hand som skydd för att skydda hunden mot den omkringliggande miljön (Swall et al., 2014). Omtanke visades genom att deltagarna tog ansvar och försökte skydda hunden genom att de uttryckte oro över att olika föremål i miljön kunde skada hunden samt använde handen som sköld. Oro uttrycktes när hunden inte betedde sig som tidigare och de upplevde en förståelse om att någonting var fel. Deltagarna visade då omsorg genom att vara mer försiktiga och försökte lösa problemet utifrån hundens bästa samtidigt som stöd och bekräftelse söktes från hundföraren för att kunna öka behjälpligheten (Swall et al., 2017). Deltagare kände starkt samband till de volontärer, som frivilligt bistod med hjälp i en studie, deltagare förknippade volontärerna med utveckling och god hälsa hos hundarna. Likväl som volontärerna förknippades till fortsatta besök av hundarna, växte en tillit fram (Kawamura et al., 2009). Personliga tankar av omtanke visades genom att uppmuntra hunden till att dricka vatten och vila när hunden haltade (Swall et al., 2014). När deltagarna tog hand om hunden var symtomen av deras sjukdom mindre uppenbara och tidigare minnen uppkom som ett resultat av att skydda hunden. Hundmötena bidrog även till en ökad känsla av självständighet för deltagarna som ökade möjligheten att visa auktoritet och självbestämmande angående det mest fördelaktiga för hunden. Deltagarna observerades distansera sig från hunden ibland, för att skydda sin integritet genom att visa auktoritet och sätta gränser både för sig själva och hunden. De gjorde detta genom att bestämt visa för hunden att de ville bli lämnade ifred (Swall et al., 2017). Swall et al. (2014) beskriver att deltagarna hade en önskan att ha hunden nära men det fanns även stunder då deltagarna inte ville ha hunden för nära.

Upplevelsen av vardagen

En del deltagare upplevde känslor av ensamhet, stress och irritation under det dagliga livet, som de ansåg att andra på vård- och omsorgsboendet bidrog till. Flera deltagare såg fram emot hundmötena som blev det mest njutbara i livet på vård- och omsorgsboendet. Hundens närvaro minskade känslan av ensamhet, stress och irritation, en paus från det vardagliga livet (Kawamura et al., 2009) som bidrog till glädje och närhet samt resulterade till en känsla av

11

uppskattning och lyckliga ögonblick (Swall et al., 2017). Deltagarna indikerade att de såg hunden som en människa och upplevde att hunden var en vän, de upplevde att kärleksfulla och beskyddande känslor uppstod för hunden. De berättade för hunden om deras tankar och erfarenheter från den hårda vardagen på vård- och omsorgsboendet. Hundmötena bidrog till ett skapande av en stund av lugn och ro som bidrog till att de lyckades fly från vardagen till en meningsfull och personlig verklighet med en vän, ett ögonblick som de inte ville dela med någon annan än hunden (Swall et al., 2014). Hundens betydelse bekräftades av deltagarna som ansåg att hunden var en sårbar och älskad vän som de ville besöka igen (Swall et al., 2017).

Förändrad livskvalité Vid en studie som gjordes på en deltagare kunde förändringar ses trots att deltagaren ansågs ha god livskvalité under hela studiens gång. Efter hundmötena sågs livskvalitén öka, deltagaren slutade dock uppskatta att röra någon eller bli rörd vid, direkt efter hundmötet. Deltagaren tycktes även sluta tycka om att interagera med andra människor. Efter studien sågs inte dessa beteenden längre (Nordgren & Engström, 2012). I en annan studie mättes också livskvalité, baserat på beteenden som; upplevs fysiskt obekväm, är irriterad/aggress iv, tycker om att äta, tycker om att interagera med andra, upplevs lugn och bekväm, leenden, gråt, ansiktsuttryck och verbal antydan på obehag. Deltagarna visade högst uppmätta värden på de två sista beteendena som mättes, upplevs ledsen och tycker om att bli rörd vid samt röra vid. Efter studien och hundmötena hade den totala livskvalitén ökat hos deltagarna (Nordgren & Engström, 2014a).

Kommunikation Redan vid födseln av ett barn märks människans behov av kommunikation. Kategorin behandlar kommunikationen omkring hunden genom att använda ord samt den tysta kommunikationen omkring hunden.

Kommunikationen omkring hunden genom att använda ord

Deltagare kände tillgivenhet till hunden i dess närvaro, de berättade historier om en älskad vän i form av kärleksfulla ord och känslor som; underbar, vacker, bästa vän och ett mirakel (Swall et al., 2014). Hunden fick ett värde för en del deltagare när de talade ömt till hunden. När hunden var nära bekräftade deltagare dess närvaro genom att de visade beundran och använde lugnande ord till hunden att den var duktig. I interaktion mellan deltagare och hund ges hunden omtanke genom att den uppskattades för att vara klok och smart när den följer kommandon (Swall et al., 2017). Vissa deltagare bjöd verbalt in hunden att socialisera sig med dem (Katsinas, 2001). Med hjälp av ord visades känslor av osäkerhet när minnet vacklade eller upplevdes orealistiskt. Deltagare förstod även hundens situation när den var rädd och lugnade då ner den med tyst tal. Ändrat röstläge observerades också hos deltagare då de sorgset var tvungna att ta farväl av hunden för denna gång (Swall et al., 2014).

Den tysta kommunikationen omkring hunden

Att möta hunden tillät ett tyst ögonblick med varandra, trots kommunikationshinder mellan hund och människa. Deltagare strök lugnt hunden i samförstånd samtidigt som hunden somnade. Att bara vara närvarande utan några krav när deltagare träffade sin kära vän,

12

hunden (Swall et al., 2014). Att vara tyst och nära och samtidigt förstå varandra men även att deltagare flyttade på sig när hunden kom för nära, innebar att visa hänsyn till hunden vilket ledde till att en speciell relation skapades mellan människa och hund (Swall et al., 2017). Deltagare kunde hålla hunden på avstånd och bli överraskade när hunden kom för nära, de skyddade sig själva genom att röra sig från hunden samtidigt som fysisk kontakt, trots detta ändå behölls, genom att de strök hunden med handen. Deltagare förstod hundens när den i vissa situationer var rädd och lugnade ner den med långsamma strykningar (Swall et al., 2014). Somliga deltagare bjöd icke-verbalt in hunden att socialisera sig med dem. Vissa deltagare ville ha uppmärksamhet från hunden även när den var hos en annan deltagare. Detta blev ibland ett problem när en del deltagare tog tag i hundens sele för att hålla kvar den hos sig och behålla uppmärksamheten, detta ledde tillfälligt till att hunden inte kunde gå till andra deltagare (Katsinas, 2001). Genom kroppsspråk och ansiktsuttryck visades känslor av osäkerhet när minnet vacklade eller upplevdes orealistiskt. Genom samma typ av uttryck sågs även deltagare sorgset vara tvungna att ta farväl av hunden för den gången (Swall et al., 2014). Under kontaktaktiviteter och lekaktiviteter observerades oftare fler leenden vid spontan interaktion med hundar, än vid interaktion med människor eller under det planerade hundmötet. Inga förändringar i förekomsten av leenden sågs på lång sikt under studien. I en sjukgymnastikgrupp under alla aktiviteter, lek och rehabiliteringsbehandling, var deltagare mest engagerade i den planerade interaktionen med hundar. Leenden hos deltagare observerades oftare vid lekaktivitet än under andra aktiviteter i sjukgymnas t ik. Inga förändringar i förekomsten av leenden sågs på lång sikt under studien här heller (Berry et al., 2012).

Kognition Kategorin belyser hur den kognitiva funktionen hos deltagare påverkades av hundmöten. Minnen som vaknar till liv och stunden av klarhet, medvetenhet och betydelsefullhet beskrivs, men även det tankemässiga och påverkan på aktiviteter i det dagliga livet.

Minnen som vaknar till liv Att vara medveten om ens förflutna och nuvarande existens innebar att vara medveten om ens sinnen och minnen samt reflektera över dessa tillsammans med hunden. Nuvarande och tidigare minnen mindes, detta sågs genom känslor som uttrycktes med ord och kroppsspråk. Minnena berättade om deltagarna själva och deras liv, med känslor och existentiella tankar om livet. Hundens närvaro framkallade minnen av harmoni och kärlek (Swall et al., 2014). Deltagare uttryckte känslor av att själva vara hundägare, gamla njutbara minnen och deras erfarenheter av djur framkom under hundmötena där både positiva och negativa minen framkom över tid (Kawamura et al., 2009). Minnen från det tidigare livet uppkom och delades med andra människor. Det fanns dock en rädsla, som ledde till en obekväm känsla, när minnet sviktade och ord var svåra att finna. En växling mellan både glädje och svårigheter, de ledsna minnena som uppkom verkade skapa en rädsla och osäkerhet över vad som var verkligt och sant. En rädsla framkom även när minnet sviktade och ord tappades. Att kunna balansera minnena var en kamp och kunde skapa en rädsla men hundens närvaro bidrog till att denna rädsla minskade (Swall et al., 2014). Hundmötena tenderade även att framkalla minnen med gamla vänner och betydelseful la platser, gamla sånger och texter från förr blev tydligare och berättades (Swall et al., 2014).

13

De kunde framkalla minnen genom att tillgodose hunden med säkerhet och skydd, genom kärlek och ömhet med skickligheter baserade på tidigare minnen (Swall et al., 2017). Att vara närvarande i gemenskap och ha en förståelse för hunden bidrog även till minnen väcktes och en ökad förståelse för den egna rollen i situationen. Deltagarna var självsäkra i hundens närvaro och kunde prata tydligt, med ett flyt där hela meningar uttalades till hunden men en osäkerhet observerades när deltagarna försökte berätta historier till hundtränaren och hela tydliga meningar blev svårare att uttrycka (Swall et al., 2014).

Stunden av klarhet, medvetenhet och betydelsefullhet

Deltagare kunde använda sin egen kapacitet och förmåga som fanns undangömd under de perioder då sjukdomens symtom tog överhanden och den kognitiva förmågan försämrades. När hunden var nära kunde de hålla symtomen på avstånd och det kunde ge en känsla av att deltagare blev den människa de en gång varit, och dess inre jag visade sig. I ett delat ögonblick kunde deltagare förstå och känna sig betydelsefulla för hunden och dess välmående (Swall et al., 2017). Deltagare blev medvetna om hunden och dess kropp och kunde beskriva hur den kändes med ord som; varm, tung, mjuk och lugn. Deltagare kunde även vara omedvetna om moment utfördes rätt när de med mjuka tag kammade hundens päls och ibland kände att det var bättre att klappa hunden med handen istället. Medvetenheten sågs också vid tillfällen då deltagare kände och talade om att det var tid för hunden att gå, men samtidigt tro och vara säker på att hunden kommer tillbaka och att de då ska mötas igen (Swall et al., 2014).

Det tankemässiga

En förändring i form av högre poäng sågs i poängskalan för MMSE hos en deltagare. Denna led av svår demenssjukdom och ville till en början inte samarbeta med varken intervjuarna eller personal vilket gjorde det svårt att fylla i formuläret och bedöma deltagaren. Efter hundmötet ökade deltagarnas samarbetsvillighet och det fortsatte även efter studien (Nordgren & Engström, 2012). I en annan studie observerades däremot ingen skillnad i poäng mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp under studien (Nordgren & Engström, 2014b). Efter ett hundmöte visade en deltagare förmåga att ta initiativ, något som inte fanns där innan studien började. Efter studien hade initiativförmågan försvunnit igen (Nordgren & Engström, 2012). I en studie uppmärksammades ett oväntat resultat, av en slump, av personal kring deltagare. Deltagare hade fått förmåga att orientera sig till vilka dagar i veckan det var, baserat på när hunden var där och inte, utan hjälp från personal. Deltagare diskuterade med varandra om hunden varit där en gång, då var det onsdag eller torsdag. Om hunden skulle komma i morgon var det idag torsdag. Om hunden hade varit där en gång och det var igår, då var det onsdag idag. Om hunden varit där två gånger den veckan, var det idag fredag och helgen var nära då inga hundmöten skulle hållas (Katsinas, 2001). Under en annan studie sågs måttlig nedsättning i orienteringsförmåga hos en deltagare. I början av studien kunde deltagaren redogöra för sin ålder och födelsedag, i vilken stad vård- och omsorgsboendet låg, skilja personal från andra boende och förstod även när gäster var på besök. Efter studiens slut hade dessa förmågor försvunnit och deltagaren kunde inte längre orientera sig i tid och rum (Nordgren & Engström, 2012).

14

Påverkan på aktiviteter i det dagliga livet (ADL)

En deltagare behövde innan studien började hjälp med att förflytta sig mellan våningsp lan, gå in och ut ur huset samt i nära anslutning till bostadsområdet. Efter studien rörde sig deltagaren fritt utan hjälp. Att börja gå självmant och börja vandra fram och tillbaka på vård- och omsorgsboendet ledde dock till att fallrisken hos den deltagande ökade. För några i en studie upplevdes hundpromenaden som säker och njutbar samt eliminerade fysisk begränsning och konstant personalövervakning, åtminstone för en liten stund. För en deltagare möjliggjorde och innebar hundpromenaden en regelbunden individuell frihet utan fysiska begränsningar (Katsinas, 2001). I en studie behövde alla utom en deltagare i varje grupp, innan studien började, omfattande hjälp med sin egenvård. Efter tre veckor med hundmöten behövde dessa inte längre omfattande hjälp med egenvård, utan klarade sig något bättre. ADL tenderade att öka över tid i den ena studiegruppen, hundmötesgruppen, men inte i gruppen som istället för hundmöten satt och pratade med en interventionist (Friedmann et al., 2015). Trots positiv påverkan på flera deltagare fanns det en som fick lindrig nedsättning av ADL under studien. Denna åt, drack och klädde på eget initiativ sig själv innan studien påbörjades, efter studien behövde deltagaren hjälp med dessa sysslor. Samma deltagare behövde även viss hjälp med hygienbestyr och att kamma sitt hår innan studien började, efter studien behövde deltagaren uppmuntran från personal för att utföra dessa rutiner (Nordgren & Engström, 2012).

Beteende Kategorin skildrar hundmötens påverkan på deltagarnas beteende. Skillnader i beteendemässiga och psykiatriska symtom, inverkan på oro redogörs samt interaktion till personal, andra boende och hunden.

Skillnader i beteendemässiga och psykiatriska symtom En deltagare i en studie uppvisade ringa frekvens av beteendemässiga och psykologiska symtom. Dock observerades ett flertal förändringar hos deltagaren. Innan studien började upplevdes motstånd från deltagaren. Denna ville inte få hjälp med av- och påklädnad, vilket hände veckotaligt. Efter hundmöten ökade detta beteende till varje dag, efter studien gick det tillbaka till som det var innan. Uppmärksamhet var också något som påverkades av hundmöten, innan studien sökte deltagaren aldrig detta från någon annan. Efter hundmötena och studiens slut hände det veckotaligt. I början av studien och efter hundmöten visade deltagaren misstänksamhet och sökte hjälp från andra, vilket inte sågs vid studiens slut. Vid studiens början uppvisade deltagaren verklighetsförvrängning och rastlöshet varje dag, efter hundmöten minskade detta och vid studiens slut hade dessa beteenden försvunnit helt. Efter studiens slut stördes även deltagarens nattsömn något mer och hade även då och då börjat vandra omkring fram och tillbaka, ensam eller ihop med andra boende (Nordgren & Engström, 2012). I en annan studie fick deltagare som hade en tendens att vandra fram och tillbaka promenera med hunden, deltagare stannade ihop med hunden och höll samtidigt hårt om kopplet. Deltagare följde villigt med hunden vart den gick, när exempelvis dem vandrat iväg och personal kallade in hunden för att de skulle komma tillbaka, var det inga problem för att deltagare skulle följa med hunden (Katsinas, 2001). I en studie uppmättes istället inga skillnader alls i beteendemässiga och psykologiska symtom (Nordgren & Engström, 2014b).

15

Inverkan på oro

I en studie mättes verbal agitation, fysiskt icke-aggressivt beteende och fysiskt aggressivt beteende. Där sågs en ökning av verbal agitation hos en deltagare i hundmötesgruppen efter studiens slut (Nordgren & Engström, 2014b). I en annan studie som mätte samma symtom, sågs heller inga förändringar i fysiskt icke-aggressivt beteende. Avseende verbalt oroligt beteende uttryckte deltagaren upprepande meningar eller frågor ett flertal gånger per dag i början av studien, detta försvann under studien. Dock hade deltagaren istället börjat svära efter studien, om än inte ofta. Fysiskt aggressivt beteende observerades efter hundmöten men detta hade försvunnit efter studiens slut. Deltagaren ansågs inte uppfylla kriterier för agitation men vissa förändringar kunde ändå observeras i beteende (Nordgren & Engström, 2012). En interventionsgrupp, som både fick vanlig behandling och AAT, påvisade istället förbättringar sina symtom över tid för agitation. Kontrollgruppen, som endast fick vanlig behandling, fick ökade poäng vid jämförelse från början och slutet av studien. Det poängteras att behandling där AAT inkluderades för interventionsgruppen var effektiv då deras symtom förblev stadiga och ökade inte, till skillnad från kontrollgruppen (Majić et al., 2013). I ytterligare en studie minskade agitationen något för hundmötesgruppen över tid men stannade på samma nivå för den grupp som satt och pratade med en interventio nist (Friedmann et al., 2015).

Interaktionen till personal, andra boende och hunden I en del fall ledde hundmötena till mer interaktion mellan boende och personal. Många deltagare såg volontärer som deltog i studien, och som inte bodde på vård- och omsorgsboendet, som unga, livliga och energiska. Deltagarna tog då tillfället i akt under hundmötena att interagera och kommunicera med volontärerna. Detta gav dessa deltagare en känsla av samhörighet i samhället utanför vård- och omsorgsboendet och hur allt förändras över tid. Vissa deltagare uttryckte att de tyckte om att se när andra lekte och pratade med hundarna. En del deltagare utvecklade en tendens till att bli mer intresserade av andra människor. Interaktion mellan några deltagare växte fram under studien och deltagare fann även nöje i att berätta om sina upplevelser av hundmötena till andra boende som inte deltog i studien (Kawamura et al., 2009). Deltagare berättade om hunden och dess beteende och ibland pratade även deltagare om hundar de ägt eller känt tidigare i livet för både personal och andra boende (Katsinas, 2001). I en socialiseringsgrupp med hundmöten sågs ett flertal interaktionssätt under kontaktaktiviteter, flera deltagare interagerade lika mycket med människor som hundar. Under lekaktiviteter visade deltagare mer spontan interaktio n med hundar än med människor. Över tid ökade den spontana interaktionen mellan deltagare och hund medan den planerade interaktionen minskade (Berry et al., 2012). Även om de flesta upplevde positiva saker med interaktion fanns det en deltagare som från början av en studie inte behövde hjälp med att konversera med andra människor. Efter studien behövde dock deltagaren uppmuntran för att påbörja en konversation med andra (Nordgren & Engström, 2012).

Resultatsammanfattning En förändring bland deltagarnas depressionsgrad kunde ses, depressionsgraden tenderade att vara lägre för de deltagare som varit med under hundmöten. Hundmötena bidrog förutom en förändrad nedstämdhet även till ökade positiva känslor där deltagarna fann att hunden bidrog till att de kände glädje och en ökad livskvalité. Deltagare såg fram emot hundbesöken och

16

uttryckte att de ville träffa hunden ytterligare som upplevde att de lyckades fly från vardagen på vård- och omsorgsboendet och blev det mest njutbara tillfället. Hundmötena bidrog till en ökad känsla av självständighet och skapade en känsla av att vilja skydda hunden. Deltagare som tidigare haft djur fick dessa minnen tillbaka och kunde utifrån sina erfarenheter använda dessa till att skydda hunden. Under hundmötena ökade även interaktionen mellan boende och andra människor. Detta bidrog till en ökad känsla av samhörighet i samhället utanför vård- och omsorgsboendet. Deltagarna ökade även interaktionen till varandra samt till andra som inte deltog under interaktionen.

17

DISKUSSION

Metoddiskussion Enligt Segesten (2017b) kan kvantitativa artiklar bidra till ett mätbart resultat medan de kvalitativa tillför ökad förståelse gällande patienters upplevelser. Att blanda kvantitativ och kvalitativ metod kan ge en mer kompletterande beskrivning av forskningsfrågan (Borglin, 2017). Artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod valdes för att öka möjligheten till ett bredare samt genomgripande resultat och förståelse för området. Motivet till den valda metoden var att inte utesluta vad de olika metoderna kunde bidra med och belysa ämnet ur olika aspekter. Engelskspråkiga artiklar inkluderades i sökningen baserat på det faktum att engelska innehar vetenskapens officiella språk och för att det engelska språket kan användas för att nå ut till så många som möjligt (Segesten, 2017a). För att kunna inkludera så aktuella studier som möjligt valdes artiklar publicerade mellan 2000 och 2019. Artiklarna som valdes att användas var samtliga vetenskapliga och granskade, så kallade peer reviewed (Östlundh, 2017). För att få en bred bild av ämnesområdet gjordes inga begränsningar till geografi eller kön. Artiklar relevanta för området studerades och de som gick att finna i full text valdes ut. Artiklar som var en översikt av flera andra artiklar exkluderas i sökningen. Andra exklusionskriterier som användes var artiklar som berörde ämnesområdena psykiatri och barn då examensarbetet ämnar sig för grundutbildningen för sjuksköterskeprogrammet och inte ett specialistområde för sjuksköterskan. Valet för användandet av de utvalda databaserna var att de ansågs vara relevanta för artiklar som kan kopplas till hälso- och vårdvetenskap (Östlundh, 2017). De utvalda databaserna resulterade till två stycken, anledningen till att inte fler användes var på grund av begränsad tid. Sökorden baserades på att finna träffar på artiklar som fokuserat på hundar inom vården och utgått från äldre på vård- och omsorgsboenden. Vid sökning användes trunkering, “*”, efter ordstammen för att öka möjligheten att finna samtliga träffar i databasen med samtliga böjningsformer av sökorden. Boolesk sökteknik, AND och OR, användes för att binda ihop sökorden. Detta för att nå ett bra litteratururval som tillsammans med boolesk sökteknik ökade möjligheten att undersöka olika sammansättningar av sökord och dess synonymer samt för att betona olika kombinationer av sökord (Östlundh, 2017). Boolesk sökteknik AND användes för att sätta olika söktermer i förbindelse med varandra. OR användes för att finna träffar som inkluderade minst en eller flera av de söktermer som användes och dess synonymer (Östlundh, 2017). I databaserna observerades och ignorerades dubbletter av artiklar, då flera sökbaser användes så fanns även artiklar som tidigare observerats och exkluderades därför. Forsberg och Wengström (2016) belyser att en manuell sökning kan utföras på flera sätt, när en artikel behandlar problemområdet kan det primära steget vara att studera referenslistan där flera artiklar som behandlar området kan påträffas. Studier som berörde liknande problemområde lästes för att öka inspirationen samt få en större överblick av den befint liga kunskapen. Referenslistorna studerades av de studier som ansågs vara intressanta där titlar som uppfattades som väckte intresse valdes ut, därefter gjordes en manuell sökning där titlarna på artiklarna söktes och därefter lästes abstrakten. Den funna artikeln som bedömdes inneha de framtagna inklusionskriterier för denna studie samt var publicerad av en granskad

18

tidskrift valdes sedan ut. Metoden ansågs vara väsentlig dels för att fler studier kunde studeras samt för att det ledde till en ökad kunskap av det berörda ämnet. Samtliga titlar som uppkom vid sökningen i databaserna lästes, abstrakten på de artiklar som innehade en intressant titel som berörde examensarbetes syfte lästes sedan. Det kan dock finnas en risk att intressanta artiklar kan ha missats som funnits i andra databaser. Enheter i form av meningar valdes ut med aktsamhet och noggrannhet för att öka möjligheten att all data som berörde syftet skulle inkluderas i examensarbetet. Danielson (2017) beskriver en meningsenhet som meningar, stycken eller ett antal ord som svarar på syftet och har liknande innehåll. Detta kan sedan reduceras till en mer kompakt text, som blir underlag till kategoriseringsförfarandet. Examensarbetet valdes att skrivas på svenska, de utvalda artiklarna innehade engelskinnehåll, textinnehållet översattes till svenska. En kategorisering utfördes med försiktighet för att minska risken för misstolkning. Samtliga analysprocesser utfördes individuellt, sedan enades de individuella slutsatserna. Vid oense återlästes originalkällan som kan öka trovärdigheten. För att minimera risken för felsteg har det yttersta gjorts men det är viktigt att ha i åtanke att trovärdigheten kan minska av den mänskliga faktorn. Trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet är fyra begrepp som används för att indikera på god vetenskaplig kvalitet i en kvalitat iv designmetod. Vid det förstnämnda begreppet tydliggörs att den framtagna kunskapen är sannolik samt att resultatet innehar giltighet för att bland annat konstatera att forskningsmiljön är bekant för forskaren före studiestart. Vid det andra nämnda begreppet, pålitlighet, tydliggörs genom att redogöra för eventuell förförståelse samt om hur tidigare kunskap haft inverkan på datainsamlingen och analysen. För att öka bekräftelsebarheten bör analysprocessen vara utpräglad och personliga åsikter tydligt verifieras under hela forskningsprocessen. En objektivitet till funna data är väsentligt för att kunna öka bekräftelsebarheten. Om fler individer granskar analys och resultatbeskrivning kan bekräftelsebarheten öka. Det sistnämnda begreppet överförbarhet är den grad det framkomna resultatet kan överföras till andra sammanhang. Ett tydligt resultat är väsentligt för att kunna bedöma överförbarheten, det är även av vikt att trovärdigheten, pålitligheten och överförbarheten är säkrat för att kunna bedöma överförbarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Pålitligheten i studien beror på förförståelsen därför är det av vikt att nämna att ett intresse för hundar och ett personligt samband till hundar har funnits sedan tidigare som kan ha påverkat insamlade data. Den mänskliga faktorn och det personliga intresset kan även haft en inverkan. En ambition att behålla objektivitet har ständigt varit ett mål under examensarbetet. Andra studier har kommit fram till liknande resultat, detta kan tyda på att det framkomna resultatet i denna studie kan vara överförbart. Ett försök till att tydligt beskriva tillvägagångssättet för öka pålitligheten har gjorts så att andra även ska kunna utföra samma studie och komma fram till liknande resultat.

Resultatdiskussion I resultatet framkommer att deltagarna upplevde varierande känslor i mötet med hunden. Flera interventionsgrupper där hundmöten inkluderats visade lägre grader i depression eller ingen ökning av det totala värdet för demensrelaterade och depressiva symtom, medan alla kontrollgrupper visade en ökning i dessa värden. World Health Organization (2011) beskriver att hälsa inte enbart baseras på frånvaro av sjukdom, utan även känslan av psykisk och socialt välbefinnande. Det framkomna resultaten är värt att beakta för att behålla eller förbättra den psykiska hälsan. I resultatet framkommer även att likgiltigheten minskade över

19

tid hos de som deltog i hundmöten medan den ökade hos de som träffade en interventionist, detta stämmer med det som Williams och Jenkins (2008) fann i sin studie. Ingen förbättring i depressionsvärden framkommer ur resultatet i examensarbetet men sorg och ångest uppkom hos deltagarna när hundmötena var slut, resultatet visade även att deltagare uttryckt att de ville träffa hunden ytterligare. Detta kan tyda på att deltagarna tyckt om hundbesöken för att sorgsna känslor ska uppstå vid hundmötenas slut. Det framkommer även av resultatet att hundmötena bidrog till positiva och kärleksfulla känslor hos deltagarna. Att inkludera hundar i vården kan styrkas av en studie där sjuksköterskor uttryckt att deltagarna blev mer engagerade under hundmöten, de deltagare som normalt var rastlösa eller oroliga upplevdes som lugnare under hundmöten. En deltagare lyftes fram av sjuksköterskorna i studien som menade att deltagaren normalt brukar vara på dåligt humör och rastlös men under hundmötena var deltagaren lugn, log och skrattade (Dahl Gundersen & Johannessen, 2018). Sällskapsdjur på demensenheter på vård- och omsorgsboenden har förbättrat boendes humör samt minskat deras depressiva symtom (Colombo, Buono, Smania, Raviola, & De Leo, 2006). Detta kan stärka att hundmöten bör inkluderas på vård- och omsorgsboenden för ökad effekt på boendes välbefinnande. Ur resultatet ses att deltagarnas symtom av demenssjukdomen uppenbarade sig mindre när deltagarna tog hand om hunden, deltagarna försökte lösa problem utifrån hundens bästa och skyddade den från omkringliggande miljö som kunde skada hunden. Detta beskrivs även av Perkins, Bartlett, Travers och Rand (2008) som belyser att djurterapi i form av en hund har en positiv inverkan på äldre människor som lever med en demenssjukdom, en varierande inverkan på deras funktionsnedsättning relaterat till deras demenssjukdom kunde observeras. Socialstyrelsen (2017) beskriver att individer med demenssjukdom som bor i eget hem eller på ett särskilt boende har samma behov som andra att vara en del av samhället. World Health Organization (2012) skriver att med lämpligt stöd kan och bör många människor med demenssjukdom fortsätta vara engagerade och bidra i samhället samt ha en bra livskvalitet. Individer med demenssjukdom bör få möjlighet att engagera sig under hundmöten där resultatet i examensarbetet tyder på att deltagarna med demenssjukdom haft förmågan att lösa problem och handla utifrån egna erfarenheter. I resultatet framkom även att hundmötena bidrog till en ökad livskvalité hos de äldre med demenssjukdom. Baun, Johnson och McCabe (2006) lyfter att sällskapsdjur ökar livskvalitén, ger värde och mening för äldre människor. De kan öka välbefinnandet och främjar avkoppling, djuren bidrar till kamratskap och känslan av säkerhet samt har en väsentlig roll för individer med demenssjukdom (Baun & McCabe, 2003; Filan & Llewellyn-Jones, 2006). Sällskapsdjur på vård- och omsorgsboenden med demensenheter har ökat livskvalitén hos de boende (Colombo et al., 2006). Enligt Ekbergh (2015b) kan tid som ägnas till något individen finner intressant öka känslan av ett betydelsefullt sammanhang. I resultatet framkommer att hundmötena ansågs vara det mest njutbara i livet på vård- och omsorgsboendet, tillsammans med de positiva känslorna som framkom i resultatet kan känslan av sammanhang kan öka. Detta kan styrkas av en studie som inkluderade hundmöten i vården, sjuksköterskorna beskrev att hundbesöken fick deltagarna att ha något att se framemot, deltagarna fick en lugnande effekt när de visste att något skulle hända som fick tiden att gå (Dahl Gundersen & Johannessen, 2018). Upplevelsen av sammanhang har effekt på upplevelsen av hälsa (Ekebergh, 2015a). Omvårdnadens mål avser att främja välbefinnande och hälsa vilket innebär att livssammanhang och miljö är viktiga att beakta för att kunna främja målet (Högskolan i

20

Skövde, 2017). I sjuksköterskans yrkeskompetens ingår omvårdnadsexpertis där sjuksköterskan ska sträva efter att främja omvårdnadsmålen. Det kan därför vara av vikt för sjuksköterskan att beakta resultatet som tyder på att känslan av sammanhang ökade med hundmöten vilket i sin tur kan öka omvårdnadsmålet hälsa och välbefinnande. Livsvär lden kan tolkas och förstås utefter sammanhang, det ingår för sjuksköterskan att möta människan i sin livsvärld. Hänsyn till det framtagna resultatet om ökat sammanhang bör tas för att kunna möta människans livsvärld. Det framkommer även i resultatet att några använde hundmötena till att berätta om deras upplevelser av vardagen på vård- och omsorgsboendet. Enligt Dahlborg-Lyckhage (2017) ligger det i människans natur att berätta och det skapas en mening hos människan när något delas. Vidare berättar Dahlborg-Lyckhage (2017) att berättelser ständigt haft en central roll i vårdandet som bidragit till en väg av ökad kunskap. Ur resultatet framkommer att livskvalitén ökade hos deltagarna. Birkler (2007) beskriver begreppet livskvalité som ett mått av välbefinnande inom hälso- och sjukvården. Resultatet styrks av Beck-Friis (2007) som menar att flera studier påvisar att välbefinnandet ökat när djur funnits närvarande. Lundin, Berg och Hellström Muhli (2013) fann att välbefinnandet hos äldre påverkades av individens behov av; att ha, att älska och att vara, de skriver även att välbefinnandes betydelse avgörs av livsvärlden hos den unika människan. Detta kan vara av värde att beakta då det ingår i sjuksköterskans profession att öka livskvalitén till bästa möjliga mån (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). I svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning (2017) beskrivs att förutsättningen för omvårdnad grundar sig med hänsyn till individens värderingar och respekt för självbestämmande. Det framkommer även i resultatet att hundmötena bidrog till en ökad känsla av självständighet som resulterade till ökad möjlighet att visa auktoritet och självbestämmande. Det ingår även i sjuksköterskans kompetensområde att öka känslan av självbestämmande, i resultatet framkommer att hundmötena ökade deltagarna känsla av självbestämmande. Sjuksköterskeprofessionens utgångspunkt är en hänsynsfull helhetssyn på människan och dess alla aspekter, det innebär att sjuksköterskan även bör möta människans själ och ande. Ur resultatet framkommer att hundmötena bidrog till att deltagarna kände en känsla av meningsfullhet för hunden och dess välmående, enligt Ekbergh (2015b) är känslan av vad som upplevs meningsfullt individuellt men en generell utgångspunkt är att ett ökat välmående är en effekt på det som upplevs meningsfullt. Detta kan öka välbefinnandet och därför bör sjuksköterskan beakta hundmöten i vården för att kunna sträva efter omvårdnadsmålet att öka välbefinnandet. Ur resultatet framkom att hundmötena skapade, för det mesta, samtalsämnen och avslöjade gemensamma intressen som gav upphov till ökad kommunikation, både verbalt och icke-verbalt, mellan människor i och kring studierna. Colombo et al. (2006) har kommit fram till liknande resultat och menar att den sociala interaktionen kan öka när djur inkluderas på ett vård- och omsorgsboende. Churchill, Safaoui, McCabe och Baun (1999), Kongable, Buckwalter och Stolley (1989), Perkins et al. (2008) och Richeson (2003) såg en ökning av socialt beteende i form av bland annat; leenden, skratt och uttryckningar i ord efter hundmöten. Churchill et al. (1999) studerade även hur länge och hur ofta sociala interaktioner ägde rum samt observerade att dessa ökade när en hund var närvarande. Matuszek (2010) menar att när en hund kommer in på en plats där personal och patienter

21

finns uppstår leenden, sjuksköterskan kan se framgång i något så litet som ett leende eller antydan till engagemang. Sjuksköterskan ska se till patientens bästa och ta hänsyn till både, det fysiska, känslomässiga och psykologiska hos patienten. Att integrera hundar i vårdandet skulle kunna vara ett sätt att hjälpa patienter mot ett bättre mående. Liknande resultat framkom i Dahl Gundersens och Johannessens (2018) studie där sjuksköterskorna påpekade att en deltagare som normalt inte pratade mycket pratade oavbrutet under hundmöten. Det framkom även att minnen uppkom i samband med hundmötena, det var både nuvarande och tidigare samt positiva och negativa minnen som uppkom. Dessa minnen framkallades genom att deltagarna tillgodosåg hunden med säkerhet och skydd, de gamla minnena uppkom från deras erfarenheter av djur och deltagarna kunde handla utifrån dessa. Liknande resultat fann Dahl Gundersen och Johannessen (2018) som skriver att en deltagare med svår demenssjukdom började prata om en hund som deltagaren tidigare haft när hon satt med hunden under hundmötet. Sjuksköterskorna i studien påpekade även att de blev förvånade när deltagare med demenssjukdom uppvisade ett bättre minne i samband med hundmötena, flera av deltagarna mindes hundens namn. Sjuksköterskorna anmärkte även att hundmötena hade en positiv effekt på deltagare med svåra kognitiva förmågor och korttidsminne. Förändringen i den kognitiva förmågan varierade i resultatet. Deltagarnas medvetenhet ökade i hundens närvaro, en förbättring och försämring kunde ses i både MMSE och ADL. Kanamori et al. (2001) fann att den kognitiva funktionen varken ändrades för AAT-gruppen eller kontrollgruppen, men efter tre månader sågs en betydande förbättring. Det varierande resultatet kan bero på att deltagarna hade en demenssjukdom i olika stadier som försämrades i skiftande grad. En längre studie skulle kunna ge ett missvisande resultat då försämringen av sjukdomen då kan spela in. I resultatet framkom att även om vissa deltagare fick försämrad effekt eller omriktat beteendemönster av hundmöten sågs fler förbättringar eller oförändrad status. Detta kan tyda på att hundmöten kan bevara eller öka det befint liga välmående hos äldre med demenssjukdom. Studier har visat sig minska beteendemässiga symptom så som; aggressivt beteende (Churchill et al., 1999; Kanamori et al., 2001; Williams & Jenkins, 2008), agiterat beteende (Churchill et al., 1999; Perkins et al., 2008; Richeson, 2003; Sellers, 2006; Williams & Jenkins, 2008), verbal aggressivitet (Fritz, Farver, Kass & Hart, 1995) och minskning av beteendemässigt besvärande uppträdande under dagtid (McCabe, Baun, Speich & Agrawal, 2002). Det framkommer i resultatet att interaktioner med andra människor och hundar ger en känsla av samhörighet till samhället och förändringar över tid utanför vård- och omsorgsboendet. Detta tyder på att hundmöten gav deltagare en ökad känsla av sammanhang till världen utanför, inte längre bara till vård- och omsorgsboendet. Högskolan i Skövde (2017) menar att upplevelse av tid och rum tillhör livsvärlden och att känna livssammanhang. Att ha en öppenhet för detta är av vikt i vårdandet och för sjuksköterskans profession.

Konklusion Examensarbetets syfte var att undersöka hundens påverkan på välbefinnandet hos äldre med demenssjukdom boende på vård- och omsorgsboende. Det framgår i examensarbetet att depressionsgraden var lägre under hundmöten. De kunde även bidra till ökad glädje och livskvalité, hundmötena blev det mest njutbara tillfället på vård- och omsorgsboendena samt ökade känslan av självständighet. Det framkom även att hundmötena kunde bidra till att

22

symtomen av demenssjukdomen uppenbarade sig mindre. En effekt på minnet sågs när säkerhet och skydd tillgodosågs till hunden som bidrog till att de som hade erfarenheter av djur sen tidigare kunde använda handla utifrån dessa. Dock kunde minnena även bidra till en rädsla som ökade känslan av obekvämhet när minnet sviktade och ord var svåra att finna. Examensarbetet visade även att hundmötena hade en påverkan på välbefinnandet. Det ingår i sjuksköterskans ansvarsområde att sträva efter att patienter ska uppnå så gott välbefinnande som möjligt (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Slutsatsen att hundmöten kan användas inom vården för att öka välbefinnandet drogs. Slutsatsen om att hundmötena kan bevara eller öka befintligt välmående hos äldre med demenssjukdom och därmed kan chansen att nå omvårdnadsmålet hälsa och välbefinnande öka drogs även. Det är viktigt att framföra att inte alla hade positiv påverkan av hundmöten men den slutgiltiga slutsatsen blev att majoriteten upplevde god påverkan.

Kliniska implikationer och förslag till utveckling av ämnet Enligt SFS 2014:821 ska sjuksköterskan informera och öka delaktigheten för bland annat vård- och behandlingsmetoder. Sjuksköterskan ska även kunna vägleda patienten till den metod som patienten anser är mest effektiv och förtroendegivande. Det framtagna resultatet i examensarbetet tyder på att hundmöten kan vara en god vård- och behandlingsmetod för människor med demenssjukdom. Därför kan hundmöten beaktas att föreslås när patienter ska få välja vård- och behandlingsmetoder. För att få ett vård- och omsorgsboende att införa hundar i vården bör det kontrolleras om ett intresse finns hos äldre. Det är även av vikt att undersöka om eventuella allergier finns samt hur personalens ställning angående djur på ett vård- och omsorgsboende. Om ett intresse finns från samtliga sidor så kan de personal som har husdjur hemma ta med detta till vård- och omsorgsboendet, alternativt sätta ut fågelmat eller införskaffa burfåglar. Det föreslås även att kombinera djur och natur som vårdkvalitetsfaktor och en rättighet för alla äldre (Norling, 2002). Längre studier är av väsentlighet i framtiden då det finns en begräsning och ovisshet gällande den varaktighet som djurmöten kan ha samt i vilken frekvens djurmötena bör ske. Detta bekräftas även av andra studier (Filan & Llewellyn-Jones, 2006; Perkins et al., 2008).

23

REFERENSER

Resultatets artiklar är markerade med * Barkerg, S. B. & Wolen. A. R. (2008). The Benefits of Human–Companion Animal Interaction: A Review. Journal of Veterinary Medical Education, 35, 487-495. Baun, M. & McCabe, B. (2003). Companion animals and persons with dementia of the Alzheimer's type: therapeutic possibilities. American Behavioral Scientist, 47(1), 42–51. Baun, M. & Johnson, R. (2006). Human‐animal interaction and successful aging. I A. H. Fine (Red.), Animal-assisted therapy: Theoretical foundations and practice guidelines for practice [E-läsarversion] (3:e uppl., s. 283–299). San Diego: Academic Press. https://doi.org/10.5167/uzh-46614 Beck-Friis, B. (2007). Hundens roll i vården. I B. Beck-Friis, P. Strang & A. Beck-Friis, Hundens betydelse i vården - erfarenheter och praktiska råd (s. 11–17). Stockholm: Gothia Förlag AB. *Berry, A., Borgi, M., Terranova, L., Chiarotti, F., Alleva, E. & Cirulli, F. (2012). Developing effective animal‐assisted intervention programs involving visiting dogs for institutionalized geriatric patients: a pilot study. Psychogeriatrics, 12, 143–150. doi:10.1111/j.1479-8301.2011.00393.x Bert, F., Gualano, M. R., Camussi, E., Pieve, G., Voglino, G. & Siliquini, R. (2016). Animal assisted intervention: A systematic review of benefits and risks. European Journal of Integrative Medicine, 8, 695–706. Dx.doi.org/10.1016/j.eujim.2016.05.005 Birkler, J. (2007). Filosofi och omvårdnad – etik och människosyn. Stockholm: Liber AB. Borglin, G. (2017). Mixad metod – en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 233–250). Lund: Studentlitteratur AB. Churchill, M., Safaoui, J., McCabe, B. W. & Baun, M. M. (1999). Using a therapy dog to alleviate the agitation and desocialization of people with Alzheimer’s disease. Journal of Psychosocial Nursing, 37, 16–22. doi:10.3928/0279-3695-19990401-12 Colombo, G., Buono, M., Smania, K., Raviola, R., & De Leo, D. (2006). Pet therapy and institutionalized elderly: a study of 144 cognitively unimpaired subjects. Archives of Gerontology and Geriatrics, 42, 207–216. doi:10.1016/j.archger.2005.06.011 Dahl Gundersen, E. & Johannessen, B. (2018). What motivates arrangements of dog visits in nursing homes? Experiences by dog handlers and nurses. Complementary Therapies in Clinical Practice, 31, 104-110. doi.org/10.1016/j.ctcp.2018.02.007 Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa och vårdande. Stockholm: Natur & Kultur.

24

Dahlborg-Lyckhage, E. (2017). Att analysera berättelser. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 171-188). Lund: Studentlitteratur. Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 285–299). Lund: Studentlitteratur AB. Ekebergh, M. (2015a). Människan hälsa och lidande. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 27–60). Stockholm: Författarna och Liber AB. Ekebergh, M. (2015b). Patientens värld – när människan blir patient. I M. Arman, K. Dahlberg & M. Ekebergh (Red.), Teoretiska grunder för vårdande (s. 63–90). Stockholm: Författarna och Liber AB. Eriksson, K. (2014). Vårdprocessen (5:e uppl.). Stockholm: Liber AB. Filan, S. L. & Llewellyn-Jones, R. H. (2006). Animal-assisted therapy for dementia: a review of the literature. International Psychogeriatrics, 18, 597–611. doi:10.1017/S1041610206003322 Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier – värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4:e uppl.). Stockholm: Natur & Kultur. *Friedmann, E., Galik, E., Thomas, S. A., Hall, P. S., Chung, S. Y. & McCune, S. (2015). Evaluation of a pet-assisted living intervention for improving functional status in assisted living residents with mild to moderate cognitive impairment: a pilot study. American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, 30(3), 276-289. doi:10.1177/1533317514545477. Friedmann, E., Son, H. & Tsai, C-C. (2010). The animal/human bond: health and wellness. I A. H. Fine (Red.), Animal-assisted therapy: Theoretical foundations and practice guidelines for practice [E-läsarversion] (3:e uppl., s. 85–107). San Diego: Academic Press. https://doi.org/10.5167/uzh-46614 Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur. Fritz, C. L., Farver, T. B., Kass, P. H. & Hart, L. A. (1995). Association with companion animals and the expression of noncognitive symptoms in Alzheimer’s patients. Journal of Nervous and Mental Disease, 183, 459–463. doi:10.1097/00005053-199507000-00006 Högskolan i Skövde: Institutionen för hälsa och lärande. (2017). Ämnet omvårdnad – definition, beskrivning och progression (DNR HS 2017/786). Hämtad från http://www.his.se/PageFiles/3459/Omvårdnad%20-%20beskrivning%20och%20definition.pdf

25

IAHAIO - International Association of Human-Animal Interaction Organizations. (2018). The IAHAIO Definitions for Animal Assisted Intervention and Guidelines for Wellness of Animals Involved. Hämtad från http://iahaio.org/wp/wp-content/uploads/2018/04/iahaio_wp_updated-2018-final.pdf Kanamori, M., Suzuki, M., Yamamoto, K., Kanda, M., Matsui, Y., Kojima, E., … Oshiro, H. (2001). A day care program and evaluation of animal-assisted therapy (AAT) for the elderly with senile dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease and Other Dementias, 16(4), 234–239. doi:10.1177/153331750101600409 *Katsinas, R. P. (2001). The use and implications of a canine companion in a therapeutic day program for nursing home residents with dementia. Activities, Adaptation & Aging, 25(1), 13-30. doi:10.1300/J016v25n01_02 *Kawamura, N., Niiyama, M. & Niiyama, H. (2009). Animal-assisted activity experiences of institutionalized Japanese older adults. Journal of Psychosocial Nursing and Mental Health Services, 47(1), 41–47. doi:10.3928/02793695-20090101-08 Kongable, L. G., Buckwalter, K. C. & Stolley, J. M. (1989). The effects of pet therapy on the social behavior of institutionalized Alzheimer’s clients. Archives of Psychiatric Nursing, 3(4), 191–198. Krause-Parello, C. A. & Kolassa, J. (2016). Pet Therapy: Enhancing Social and Cardiovascular Wellness in Community Dwelling Older Adults. Journal of Community Health Nursing, 33(1), 1-10. doi:10.1080/07370016.2016.1120587 Kunskapscentrum för demenssjukdomar. (2019). BPSD-registret. Hämtad 6 mars, 2019, från http://www.bpsd.se/om-bpsd-registret/om-svenskt-bpsd-register/ Lindholm, C. (2010). När orden fattas oss – om demens, språk och kommunikation. Stockholm: Liber AB Lundin, A., Berg, L-E. & Hellström Muhli, U. (2013). Feeling existentially touched – A phenomenological notion of the well-being of elderly living in special housing accommodation from the perspective of care professionals. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 8. doi:10.3402/qhw.v8i0.20587 MacDonald, J. M. & Barrett, D. (2015). Companion animals and well-being in palliat ive care nursing: a literature review. Journal of Clinical Nursing, 25, 300–310. doi: 10.1111/jocn.13022 *Majić, T., Gutzmann, H., Heinz, A., Lang, U. E. & Rapp, M. A. (2013). Animal-assisted therapy and agitation and depression in nursing home residents with dementia: a matched case-control trial. The American Journal of Geriatric Psychiatry, 21(11), 1052-1059. doi:10.1016/j.jagp.2013.03.004 Manimalis. (2017). Manimalisrapporten. Hämtad från http://manimalis.com/wp-

26

content/uploads/2017/05/Manimalisrapporten-2017-web-1710.pdf Matuszek, S. (2010). Animal-facilitated therapy in various patient populations: systematic literature review. Holistic Nursing Practice, 24(4), 187–203. doi:10.1097/HNP.0b013e3181e90197 McCabe, B. W., Baun, M. M., Speich, D. & Agrawal, S. (2002). Resident dog in the Alzheimer’s special care unit. Western Journal of Nursing Research, 24, 684–696. doi:10.1177/019394502320555421 Medicinska forskningsrådet. (2000). Riktlinjer för etisk värdering av medicinsk humanforskning (MFR-rapport 2). Hämtad 19 november, 2018, från http://infovoice.se/fou/bok/diverse/etik2000.pdf Michaels, E. (1982). Pets and the elderly: a therapeutic friendship. CMA Journal, 127, 70-71. Mueller, M. K., Gee N. R. & Bures, R. M. (2018). Human-animal interaction as a social determinant of health: descriptive findings from the health and retirement study. BMC Public Health, 18. doi.org/10.1186/s12889-018-5188-0 Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421–438). Lund: Studentlitteratur AB. Nordberg, A. (2017). Personcentrerad omvårdnad av personer med avancerad demens. I K. Dahlberg & I. Ekman (Red.), Vägen till patientens värld och personcentrerad vård – att bli lyssnad på och förstådd. (1:a uppl., s. 205-216). Stockholm: Liber AB. *Nordgren, L. & Engström, G. (2012). Effects of animal-assisted therapy on behavioral and/or psychological symptoms in dementia: a case report. American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias, 27(8), 625-632. doi:10.1177/1533317512464117 *Nordgren, L. & Engström, G. (2014a). Animal-assisted intervention in dementia: effects on quality of life. Clinical Nursing Research, 23(1), 7–19. doi:10.1177/1054773813492546 *Nordgren, L. & Engström, G. (2014b). Effects of dog-assisted intervention on behavioura l and psychological symptoms of dementia. Nursing Older People, 26(3), 31-38. doi:10.7748/nop2014.03.26.3.31.e517 Norling, I. (2002). Djur i vården: om hur sällskapsdjur kan påverka äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra vårdpersonalens arbetsmiljö. Göteborg: Sektionen för vårdforskning, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Svenska kommunalarbetareförbundet. Hämtad från https://www.halsansnatur.se/images/media/norling_djur.pdf

27

Perkins, J., Bartlett, H., Travers, C. & Rand, J. (2008). Dog-assisted therapy for older people with dementia: A review. Australasian Journal on Ageing, 27, 177–182. doi: 10.1111/j.1741-6612.2008.00317.x Richeson, N. E. (2003). Effects of animal-assisted therapy on agitated behaviors and social interactions of older adults with dementia. American Journal of Alzheimer’s Disease and Other Dementias, 18, 353–358. doi:10.1177/153331750301800610 Segesten, K. (2017a). Användbara texter. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 49–58). Lund: Studentlittera tur. Segesten, K. (2017b). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 105–108). Lund: Studentlitteratur. Sellers, D. M. (2006). The evaluation of an animal assisted therapy intervention for elders with dementia in long-term care. Activities, Adaptation & Aging, 30(1), 61–77. doi:10.1300/J016v30n01_04 SFS 2014:821. Patientlag. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad 19 november, 2018, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821 Skog, M. & Grafström, M. (2013). Äldres hälsa och livskvalitet. Stockholm: Sanoma Utbildning AB. Socialstyrelsen. (2016). Din rätt till vård och omsorg - en vägvisare för äldre. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20182/2016-5-5.pdf Socialstyrelsen. (2017). Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom - Stöd för styrning och ledning. Hämtad 6 mars, 2019, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20739/2017-12-2.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2018). Vår metod. Hämtad 19 november, 2018, från https://www.sbu.se/sv/var-metod/#heading-1 Statistiska centralbyrån. (2018). Medellivslängden i Sverige. Hämtad 19 november, 2018, från http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige- i-siffror/manniskorna- i-sverige/medellivslangd- i-sverige/ Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf

28

Svenskt Demenscentrum. (2015). Om demenssjukdom i särskilt boende – en handbok från Svenskt Demenscentrum. Hämtad från http://www.demenscentrum.se/globalassets/publicerat_pdf/sdc_pdf/sarskilt-boende_sv.pdf *Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C. & Fagerberg, I. (2014). Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease? International Journal of Older People Nursing, 10(2), 84–93. doi:10.1111/opn.12053

*Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C. & Fagerberg, I. (2017). Stepping out of the shadows of Alzheimer’s disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer’s disease caring for a therapy dog. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(1), doi:10.1080/17482631.2017.1347013 Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 19 november, 2018, från https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Walsh, P. G., Mertin, P. G., Verlander, D. F. & Pollard, C. F. (1995). The effects of a ‘pets as therapy’ dog on persons with dementia in a psychiatric ward. Australian Occupational Therapy Journal, 42(4), 161–166. doi:10.1111/j.1440-1630.1995.tb01331.x Williams, E. & Jenkins, R. (2008). Dog visitation therapy in dementia care: a literature review. Nursing Older People, 20(8), 31–35. doi:10.7748/nop2008.10.20.8.31.c6808 World Health Organization. (2011). Designing the road to better health and well-being in Europe. Hämtad från http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0003/152184/RD_Dastein_speech_wellbeing_07Oct.pdf World Health Organization. (2014). Facts about ageing. Hämtad 29 november, 2018, från http://www.who.int/ageing/about/facts/en/ World Health Organization. (2015). World report on ageing and health. Hämtad 11 mars, 2019, från https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/186463/9789240694811_eng.pdf;jsessionid=F3A6280B4B6177B03A9131B8489B7F23?sequence=1 World Health Organization. (2017). Dementia. Hämtad 31 januari, 2019, från https://www.who.int/en/news-room/fact-sheets/detail/dementia Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats-vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 59–82). Lund: Studentlitteratur.

BILAGOR Bilaga 1. Sökord

Databas Datum Sökord Årtals-

begränsning Antal träffar

Lästa titlar

Lästa abstrakt

Hittade artiklar

Valda artiklar

MEDLINE 2019-02-12

(“nursing home*” OR “housing for the elderly” OR “homes for

the aged”) AND (age* OR older* OR elder* OR frail OR “nursing home patient*”) AND (“animal

assisted therap*” OR “pet therapy” OR “animal facilitated

therapy” OR “pet facilitated therapy”)

2000-2019 33 33 26 10 4

CINAHL 2019-02-12

(“nursing home*” OR “housing for the elderly” OR “homes for

the aged”) AND (age* OR older* OR elder* OR frail OR “nursing home patient*”) AND (“animal

assisted therap*” OR “pet therapy” OR “animal facilitated

therapy” OR “pet facilitated therapy”)

2000-2019 99 99 43 17 5

Manuell sökning

2019-02-12

Via referenslistor på olika uppsatser 2000-2019 - - 56 2 1

Bilaga 2. Artikelmatris

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Kawamura, N., Niiyama, M. & Niiyama, H. Titel: Animal-assisted activity experiences of institutionalized Japanese older adults. Tidskrift: Journal of Psychosocial Nursing and Mental Health Services. Årtal: 2009. Land: Japan.

Syftet var att studera en grupp institutionaliserade äldre japanska kvinnors upplevelser och uppfattningar av djurmöten.

Kvalitativ studie som genomfördes med semi-strukturerade intervjuer och data analyserade med fenomenologiska metoder.

Resultatet visade på ökade positiva känslor för hunden, de såg fram emot hundmötena som blev en paus från den vanliga rutinen samt blev det mest njutbara på vård- och omsorgsboendet. Hundmötena bidrog även till att gamla minnes framkallades och en ökad interaktion mellan deltagarna.

Studien var godkänd av universitetets ”Human Subjects Review Committee”. Deltagarna samt deras familjemedlemmar blev informerade om syftet med studien och metoden som skulle användas samt var försäkrade av anonymitet och konfidentialkrav. De var även medvetna om att de kunde när som helst i studien välja att avbryta.

Hög

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C. & Fagerberg, I. Titel: Can therapy dogs evoke awareness of one's past and present life in persons with Alzheimer's disease? Tidskrift: International Journal of Older People Nursing. Årtal: 2014. Land: Sverige.

Syftet med studien var att belysa betydelsen av hundmöten för individer med Alzheimers sjukdom.

En kvalitativ studie med videoinspelningar där observationen utgick från ett fenomenologiskt hermeneutiskt tillvägagångssätt.

Studien resulterade till huvudtemat ”att vara medveten om ens förflutna och nuvarande existens” som innebar att sammankoppla sinnen och minnen samt reflektera över dessa md hunden. Hundmötena framkallade minnen och känslor samt ledde till en påverkan på deltagarnas kognitiva nivå.

Studien blev godkänd av “Regional Board of Research Ethics”. Deltagarnas närstående var även medvetna om studien samt att de kunde få delta i hundbesöken utan att delta i forskningsprojektet. En av författarna observerade efter tecken som kunde indikera på obehag då de kunde bli en utsatt situation för deltagarna att inte kunna redogöra eller känna sig obekväma att bli filmade men inga tecken på obehag kunde observeras. Videoklippen låstes in i ett skåp som enbart författarna till forskningsprojektet hade tillgång till.

Medel

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Swall, A., Ebbeskog, B., Lundh Hagelin, C. & Fagerberg, I. Titel: Stepping out of the shadows of Alzheimer’s disease: a phenomenological hermeneutic study of older people with Alzheimer’s disease caring for a therapy dog. Tidskrift: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. Årtal: 2017. Land: Sverige.

Syftet med studien var att åskådliggöra hundmötens påverkan på människor med Alzheimers sjukdom.

Hundmötena videofilmades och analyserades sedan med en fenomenologisk hermeneutisk metod.

Studien resulterade till huvudtemat ”att använda egna resurser och förmågor som människa”, som innebar att vara individen man är, distanserat från symtom av Alzheimers sjukdom, under interaktionen med hunden.

Studien blev godkänd av “Regional Board of Research Ethics”. På grund utav deltagarnas sjukdom som kunde bidra till att de blev särskilt utsatta så blev närstående kontaktade och informerade skriftligt och muntligt om projektet samt fick lämna samtycke skriftligt. De blev även informerade att hundmötena kunde ske utan deltagande i studien. En författare observerade tecken på obehag men kunde inte finna några. Videoklippen var inlåste i ett skåp som enbart författarna hade tillgång till.

Hög

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Katsinas, R. P. Titel: The use and implications of a canine companion in a therapeutic day program for nursing home residents with dementia. Tidskrift: Activities, Adaptation & Aging. Årtal: 2001. Land: USA.

Syftet med studien var att belysa de fyra distinkta rollerna en sällskapshund kan uppfylla med ett terapeutiskt dagsprogram för deltagare med demenssjukdom på ett vård- och omsorgsboende.

En kvalitativ studie där materialet som användes var inspelningar och andra sekundära datakällor inklusive personalens noteringar samt inspelningar av aktiviteterna.

Studien resulterade till minskad begränsning för deltagare som vandrade mycket, den sociala interaktionen till både hunden och mellan gruppdeltagarna ökade.

Deltagarna valdes ut från deras professionella vårdgivare som sedan godkändes a ett patientvårdteam utifrån deltagarnas uppfattade förmåga att ha nytta av programmet.

Medel

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Nordgren, L. & Engström, G. Titel: Effects of animal-assisted therapy on behavioral and/or psychological symptoms in dementia: a case report. Tidskrift: American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias. Årtal: 2012. Land: Sverige.

Syftet med studien var att undersöka effekten av AAT på läkemedelsbehandling, beteenden och psykiatriska symtom som ADLS, kognition, orientering, livskvalité, smärta och fallrisk.

En pilotstudie om en 84-årig kvinna med vaskulär demenssjukdom som systematiskt tränade med en terapihund under 8 veckor med en kvasi-experimentell longitudinell interventionell design.

Studien påvisade effekt på deltagarens gå och rörelseförmågor samt effekt på den kognitiva förmågan.

Studien godkändes av ”Regional Board of Research Ethics” i Uppsala. Deltagarens närstående gav samtycke till studien både skriftligt och muntligt. Studien var frivillig och deltagaren kunde avsluta när som helst. Eventuella tecken på att deltagaren inte skulle vilja delta i studien observerades.

Medel

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Nordgren, L. & Engström, G. Titel: Animal-assisted intervention in dementia: effects on quality of life. Tidskrift: Clinical Nursing Research. Årtal: 2014. Land: Sverige.

Syftet med studien var att undersöka vilken effekt AAI hade på livskvalitén hos individer med demenssjukdom på fyra svenska vård- och omsorgsboenden.

En pilotstudie med experimentell för- och efterdesign som inkluderade 9 deltagare som fick 10 sessioner.

Studien resulterade i ökad livskvalité hos deltagarna.

Studien blev godkänd av ”The Regional Board of Research Ethics” i Uppsala samt av deltagarna och deras anhöriga.

Hög

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Nordgren, L. & Engström, G. Titel: Effects of dog-assisted intervention on behavioural and psychological symptoms of dementia. Tidskrift: Nursing Older People. Årtal: 2014. Land: Sverige.

Syftet var att utvärdera effekten av hundassisterade interventioner på beteendemässiga och psykologiska symtom på deltagare med demenssjukdom under en sexmånaders-period.

En kvantitativ studie på 33 deltagare varav 20 deltog i interventionsgruppen och 12 i kontrollgruppen. 10 sessioner som varade mellan 45 och 60 minuter en till två gånger i veckan.

Resultatet påvisade ingen signifikant skillnad på interventionsgruppen, författarna trodde att detta berodde på att interventionsgruppen var liten. Några positiva tendenser kunde dock observeras som minskat fysiskt icke-aggressivt beteende.

Studien blev godkänd från en etikprövningsnämnd i Uppsala samt av närstående till deltagarna med demenssjukdom som hade större kunskap om deltagarnas tankar, känslor och önskningar. De informerade även att deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som helst.

Hög

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Berry, A., Borgi, M., Terranova, L., Chiarotti, F., Alleva, E. & Cirulli, F. Titel: Developing effective animal‐assisted intervention programs involving visiting dogs for institutionalized geriatric patients: a pilot study. Tidskrift: Psychogeriatrics. Årtal: 2012. Land: Italien.

Syftet med studien var att undersöka värdet av hundassisterade interventionen som en metod för att öka livskvalitén hos äldre.

En kvantitativ studie med 19 deltagare med medianålder på 85 år.

Resultatet visade ett ökad socialt beteende och spontana interaktioner med hunden. Resultatet visade även en ökning av kortisolnivåerna.

Studien godkändes av en etisk kommitté och överstämde med bestämmelser från Helsingforsdeklarationen. Informerat samtycke erhölls även från samtliga deltagare. Känsliga data hanterades med sekretess och lagrades säkert.

Medel

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Majić, T., Gutzmann, H., Heinz, A., Lang, U. E. & Rapp, M. A. Titel: Animal-assisted therapy and agitation and depression in nursing home residents with dementia: a matched case-control trial. Tidskrift: The American Journal of Geriatric Psychiatry. Årtal: 2013. Land: Tyskland.

Syftet med studien var att undersöka effekten av AAT på symtom av agitation och depression hos deltagare på ett vård- och omsorgsboende med demenssjukdom.

En delstudie av en klusterkohortstudie med en fallkontrollstudie. Deltagarna delas in i två grupper, den ena gruppen fick djurassisterat djurterapi i 45 minuter en gång i veckan under tio veckor. Den andra gruppen fick ingen djurassisterad terapi.

Resultatet visade ökade symtom på agitation och depression i kontrollgruppen medan interventionsgruppen symtom inte försämrades.

Skriftligt samtycke av deltagarna samt vårdgivarna som hade fullmakt. En etikkommitté i Tyskland godkände även studies samt genomfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen.

Hög

Författare Titel Tidskrift

Årtal Land

Syfte Metod Resultat Förekomst av

forskningsetiska överväganden

Kvalitet

Författare: Friedmann, E., Galik, E., Thomas, S. A., Hall, P. S., Chung, S. Y. & McCune, S. Title: Evaluation of a pet-assisted living intervention for improving functional status in assisted living residents with mild to moderate cognitive impairment: a pilot study. Tidskrift: American Journal of Alzheimer's Disease and Other Dementias. Årtal: 2015. Land: USA.

Syftet till studien var att värdera effekten av djurintervention för fysiska, beteendemässiga och känslomässiga funktionen för äldre med kognitivförsämring på ett assisterat boende.

En kvantitativ studie där interventionsgruppen fick mellan 60–90 minuter sessioner två gånger i veckan i 12 veckor.

Resultatet visade en minskning av de depressiva symtomen och apati för interventionsgruppen medan apati ökade för kontrollgruppen. Även den fysiska funktionen ökade för interventionsgruppen men minskade för kontrollgruppen över tid.

Studien var godkänd av universitetens institutionella granskningsråd samt en etikkommitté.

Hög