Så ska KI nå världstoppen

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING | NUMMER 2 | 2014

KIBladetKluBBat!

Det här är Strategi 2018

Sidorna 12–13

RepoRtage

De tar sig an mumiens gåta

Sidorna 24–26

guIde

Vägen till EU-pengarna

Sidorna 16–17

Foto

: GU

STAV

MÅ

RTEN

SSO

N

Birgitta Henriques-Normark om framgångsfaktorer för rekrytering

Porträttet, sidorna 18–20

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 32 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRatledaRe

Spaning

Nästa nummer av KI Bladet kommer den 26 september 2014.

KI Bladet, Karolinska Institutet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 6, 171 77 Stockholm ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Språkservice tips och adressändring: kibladet@ki.se tryck: V-TAB, Västerås 2014. KI Bladet kommer ut med fyra nummer 2014. Webbplats: KI Nyheter på ki.se/nyheter/start

aN INteRestINg spring semester for Karolinska

Institutet filled with challenges and im­portant standpoints is nearing its end.

On 28 April, the University Board established Strategy 2018, which in its final form will be communicated to all employees at the beginning of the autumn semester.

I Would paRtICulaRlY like to empha­size that the strategy document descri­bes the overall objectives of Karolinska Institutet’s research and education, and that a great deal of work still remains to finalise the details of each strategy. Our three boards, departments, leaders on all levels and every employee are now expected to contribute to achieving the joint high­level and concrete objectives set out in the document. We must be

able to conclude by the end of 2018 that we have improved in numerous areas based on the objective criteria. Activities must lead to scientific break­throughs, innovations and practical applications in healthcare to a far grea­ter extent than now. Our students must be far better prepared with a scientific approach and given the best conditions possible for a future role in life science and various healthcare professions.

at tHe uNIveRsItY BoaRd’s April meeting initial discussions were held concerning a future decision about investments in new infrastructure at campus Huddinge. The new research environments now emerging in all parts of Karolinska Institutet will enhance our competitive ability by providing better opportunities for collaborations

across research group, department and research domain boundaries. The new environments will also facilitate the shared use of expensive equipment.

WoRK oN tHe regional ALF agreement has started. We are trying to find a common approach with Stockholm County Council for research, educa­tion, innovations and the academic medical services within the framework of healthcare.

The recruitment of a new Deputy Vice­Chancellor for innovations and corporate alliances will be completed shortly. Happily, we received just over 20 interesting applications for this important assignment.

2014 Is Not just an election year for the country, but also for Karolinska

Institutet. We believe it to be a critically important success factor that leadership positions on all levels attract and are held by academic representatives with high legitimacy and a strong drive to work with the university’s overall stra­tegic issues.

FINallY, let me draw your attention to the fact that our university was recently awarded four grants from the Swedish Research Council totalling more than half a billion kronor to provide 10­year establishment­support for four leading international researchers being recruit­ed.

I wish you all a happy end to an in­tense and exciting spring semester.

aNdeRs HamsteNVice-Chancellor

Karolinska Institutet must improve in several areas

Vi måste bli bättre på flera områden

I högre utsträckning än nu ska verk­

samheten leda till veten­skapliga genombrott, innovationer och praktisk tillämpning inom hälso­ och sjukvården.

Anders Hamsten rektor

deBattaKtuellt

en intressant vårtermin fylld av utmaningar och viktiga ställ­ningstaganden för hela Karolinska

Institutet närmar sig nu sitt slut. Vid sammanträdet den 28 april

fastställde konsistoriet Strategi 2018. Strategidokumentet kommer nu att ge­nomgå redaktionell bearbetning innan det kommuniceras i sin slutgiltiga form till samtliga medarbetare i början av höstterminen.

HuvudpuNKteRNa i Strategi 2018 pre­senteras på annan plats i detta nummer av KI Bladet. Jag vill här särskilt fram­hålla att strategidokumentet beskriver de övergripande målen för Karolinska Institutets forskning och utbildning och att mycket arbete återstår med att utfor­ma detaljerna i varje strategi. Verksam­hetsstyrelser, institutioner, ledare på alla nivåer och varje enskild medarbe­tare förväntas nu medverka till att vi når de gemensamma, högt ställda och konkreta mål som anges i dokumentet. Vid utgången av 2018 ska vi utifrån ob­jektiva kriterier kunna konstatera att vi blivit bättre på en rad områden. I högre utsträckning än nu ska verksamheten leda till vetenskapliga genombrott, innovationer och praktisk tillämpning inom hälso­ och sjukvården. Våra stu­denter ska i ännu högre grad utrustas med ett vetenskapligt förhållningssätt och bästa möjliga förutsättningar för en framtida roll inom life science och olika hälsoprofessioner.

vId KoNsIstoRIets aprilsammanträde inleddes också de förberedande diskus­sionerna inför ett kommande beslut om investeringar i ny infrastruktur på cam­pus Huddinge. De nya forskningsmil­jöer som nu växer fram inom alla delar av Karolinska Institutet kommer att öka

vår konkurrensförmåga genom att ge väsentligt bättre förutsättningar för samarbeten över forskar­grupps­, institutions­ och forskningsområdesgränser. De nya miljöerna kommer också att underlätta samutnytt­jande av dyrbar utrustning.

tRots att de nationella ALF­förhandlingarna ännu inte avslutats har arbetet med det regionala ALF­avtalet inletts. Vi strävar efter en gemensam strategi med Stockholms läns landsting för forskning, utbildning, innovationer och universitetssjukvård inom hälso­ och sjukvårdens ramar. En sådan strategi bör styra mot en högre grad av integre­ring mellan universitetet och de enheter som bedriver universitetssjukvård, som omfattar en gemensam ledningsorga­nisation och en tydlig rollfördelning mellan de två samverkansparterna.

Rekryteringen av en ny vicerektor för innovationer och samverkan med näringslivet kommer att vara slutförd inom kort. Glädjande nog har drygt 20­talet intresseanmälningar inkommit för detta viktiga uppdrag, varav mer än hälften från personer med aktuell verksamhet utanför Karolinska Insti­tutet.

2014 ÄR INte BaRa ett valår för landet utan också för Karolinska Institutet. För oss är det en kritiskt viktig fram­gångsfaktor att ledningsuppdrag på alla nivåer attraherar och innehas av akademiska företrädare med hög legi­timitet och en stark drivkraft att arbeta med universitetsövergripande strategiska frågor.

låt mIg avslutningsvis uppmärk­samma er på att Karolinska Institutet nyligen har beviljats fyra anslag från Vetenskapsrådet på totalt mer än en halv miljard kronor till ett 10­årigt etableringsstöd för fyra internationellt ledande forskare under rekrytering.

Jag önskar er alla ett gott slut på en intensiv och spännande vårter­min och hoppas att våra kommande promotions­ och examensceremonier kommer att inramas av ett härligt försommarväder.

MAN TALAR OM...

… 2 300 mil på motorcykelDe är på väg till Karolinska Insti-

tutet från sin arbetsplats vid National University of Singapore – på motorcykel. Genom att färdas 2 300 mil vill forskarna och kirurgerna Mikael Hartman och Philip Iau upp-märksamma bröstcancer i Asien.

det är nästan två månader sedan ni lämnade singapore. var är ni nu?

– På väg in i Turkmenistan från Uzbekistan.

varför gör ni den här resan?– Efter sex månader som läkare

i Singapore såg jag fler fall av långt framskriden bröstcancer än jag gjort under tio år i Sverige. Kvinnorna kom sent till läkaren och hade väldigt stora tumörer. Det fick mig att tänka att vi skulle göra något för att öka medvet-enheten om sjukdomen, säger Mikael Hartman, som utbildade sig till läkare vid Karolinska Institutet och fort-farande är kopplad till institutionen

för medicinsk epidemiologi och biostatistik.

men att åka motorcykel i 2 300 mil – varför inte stanna i singapore och sprida budskapet därifrån?

– Det räcker inte. Förekomsten av bröstcancer i Singapore har för-dubblats de senaste 25 åren och mönstret är likadant i de flesta stora städer i Asien. Behovet av ökad med-vetenhet är akut och informationen om bröstcancer når inte fram till de kvinnor som behöver den mest, säger Philip Iau.

– Med resan skapar vi uppmärk-samhet om bröstcancer samtidigt som vi lyssnar på erfarenheter från cancercenter och kvinnor i länderna vi åker igenom, säger Mikael Hart-man.

vem betalar för resan?– Vi själva. Pengarna vi samlar

in går till en fond vi har startat för bröstcancerforskning i Asien. Den

sköts genom National University of Singapore och alla donationer mat-chas med lika mycket från den singaporianska stat-en, säger Mikael Hartman.

vad har varit den största utma-ningen så här långt?

– Vädret. Vi har blivit fast i sand-stormar och kört i allt mellan minus 2 grader och 45 grader varmt. Men de vackra omgivningarna väger upp för det, säger Mikael Hartman.

Ni har träffat bröstcancer-patienter och vårdgivare i flera asiatiska länder. vilket är ert bestående intryck?

– Bröstcancer är en dold sjukdom och kvinnorna kommer till läkaren sent, men behandlingen verkar hålla hög standard, säger Mikael Hartman.

Den 18 juni anländer Mikael Hartman och Philip Iau till Karolinska Institutet.

saRa NIlssoN

Följ resan på: longridess.com

sIFFRaN

1Antalet sökande till hösttermi-nen ökar för sjunde året i rad.Täten är oförändrad sedan förra året: på plats nummer ett, med flest förstahandssökande, hamnar läkarprogrammet vid Karolinska Institutet (2 248). På andra plats kommer jurist-programmet vid Stockholms universitet (2 099) följt av Handelshögskolan i Stock-holms kandidatprogram i Business and Economics (2 084). Källa: UHR

CItatet

Resultatet av utbild-ningarna

har utvärderats genom att framför allt titta på examensarbeten, och det visade sig vara ett ganska trubbigt instru-ment.”Karolinska Institutets förra rektor, Harriet Wallberg, har fått regeringens uppdrag att utreda hur högre utbildning ska kvalitetssäkras nu när fyraårsperioden med dagens sys-tem avslutas i höst. uppdraget ska redovisas i december 2014.

Vill du nå fram till fler än experterna på ditt område?

Då kan tipsen i Skriv populär-vetenskapligt, Liber, av Birgitta Klepke och susanne Rydell komma till nytta. I boken ger de konkret handledning på grund-läggande nivå om olika metoder och intervjuar bland annat KI-professorn och författaren Åsa Nilsonne: ”Det har blivit tydligt att populärvetenskap inte är en uppgift för misslyckade forskare, utan en uppgift för spetsforska-re,” säger hon i boken.

skriv för fler än experterna

BoKeN

I juni anländer Philip Iau och Mikael Hartman till Karolinska Institutet.

RådgIvaNde val av deKaNeR – ReKtoR FattaR Beslut.

l Dekaner och prodekaner väljs genom ett rådgivande val där röstberättigade lärare vid KI kan påverka genom sin röst. Men det är rektor som fattar det slutgiltiga beslutet. Han måste ta hänsyn till flera aspekter där jämställdhet är en, enligt valreglerna ska inget kön ha mindre än 40 procent av lärarplatserna i en styrelse. En annan aspekt är att dekaner och prodekaner till-sammans ska ha en ämnesbredd och en kompetens som kompletterar varandra. NÄR? Dekanvalet pågår 27 maj–9 juni. Rektor fattar beslut senast före midsommar. De nya dekanerna och prodekanerna presenteras därefter på KI:s webbplats.

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 54 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

Riksdagsval och val till eu- parlamentet – super valåret 2014 är i full gång. Även på Karolinska Institutet. under våren och hösten väljs nya dekaner, prodekaner och lärarrepresentanter till styr-elserna och konsistoriet för mandatperioden 2015–2017.

En skillnad i årets KI­val jämfört med tidigare är ordningen. Deka­ner väljs först, sedan lärarrepre­sentanter till konsistoriet och sist lärarrepresentanter till verksam­hetsstyrelserna.

– Då har vi redan kunnat påbör­ja arbetet med att identifiera bra kandidater till styrelserna och be­höver inte börja om, säger Henrik Grönberg, professor vid institutio­nen för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) och ordfö­rande i såväl nomineringskommit­tén som i nomineringsförsamling­en.

eN aNNaN sKIllNad jämfört med tidigare är att de 67 representanter från institutionerna, som utgör nomineringsförsamlingen, själva väljer lärarrepresentanter till verk­samhetsstyrelserna.

– Nomineringsförsamlingen är en bra värdemätare av KI som helhet. Vi vill få en bredare re­presentation i styrelserna för att exempelvis undvika en slagsida åt Solna eller Huddinge, och då är det bättre att låta nomineringsför­samlingen ta ansvar för det, säger Henrik Grönberg.

Ledamöter till konsistoriet och dekaner är det däremot samtliga röstberättigade som väljer, det vill säga lärare vid KI med doktorsex­amen som är anställda på minst halvtid.

RedaN I FeBRuaRI kunde alla KI:s medarbetare och studenter nomi­nera kandidater till dekanvalet och till valet av lärarrepresentanter i konsistoriet, KI:s högsta styrelse. I mars hade nomineringsförsam­lingen sitt första möte och Henrik

Grönberg valdes till ordförande. Även en nomineringskommitté utsågs, fem ledamöter som har till uppgift att bereda valen.

Utöver listan av kandidater som kom in har nomineringskommit­tén sedan själva identifierat ett an­tal personer.

deN 14 apRIl fastställdes huvud­kandidaterna av nomineringskom­mittén, och den 12 maj beslutade nomineringsförsamlingen vilka kandidater som är valbara. Samt­

liga presenteras här nedan och på internwebben.

Dekanvalet, som är rådgivande, pågår mellan den 27 maj och 9 juni, och sedan är det rektor som fattar beslut.

– Ta er chans och rösta, de här personerna har ett viktigt arbete framför sig de närmaste tre åren, säger Henrik Grönberg.

eFteRmIddageN den 26 maj ar­rangeras en hearing då kandida­terna presenterar sig och berättar vad de vill göra i uppdragen som dekaner. Alla KI:s medarbetare och studenter är välkomna, och hearingen kommer även att filmas och läggas ut på internwebben. Mer information om tid och plats för hearingen kommer att public­eras på internwebben.ki.se.

madeleINe svÄRdmadeleine.svard@ki.se

Dags att rösta – KI-valen i full gång”De här personerna har ett viktigt arbete framför sig” dIReKtval

av lÄRaR- RepReseNtaNteR tIll KoNsIstoRIet.

l Med lärarrepre-sentanter avses de ledamöter som inte utses av studenterna eller regeringen. Röstberättigade lärare vid KI får rösta vilket sker genom ett elektronisk val. NÄR? Val till konsistoriet sker i september.

NomINeRINg av lÄRaRRepReseNtaNteR tIll stYRelseRNa FÖR FoRsKNINg, FoRsKaR-utBIldNINg oCH utBIldNINg.

l Alla medarbetare och studenter vid KI får nominera. NÄR? Nominering till verksamhets-styrelserna sker 15 september–3 oktober.

l Valet till styrelserna sker i nominerings-församlingen. Det sker i december 2014.

l Den 1 januari 2015 tar den nya man-datperioden sin början och de nyvalda skrider till verket för tre år framåt.

… varför det är bra att ställa upp i förtroendeval i den egna organisationen:

”Ställ upp! Att förlora är inte alls farligt, att kandidera visar att du vill något mer och kan leda till andra förtroendeuppdrag.”

… hur jämställdheten ska bli bättre:

”Vi har fått kraftiga signaler från konsistoriet och KI:s ledning att det måste vara fler kvinnor i dessa uppdrag, och nu finns det många bra kvinnliga kandidater. Det kommer inte att bli tre män som dekaner.”

… önskvärda personliga egenskaper hos kandidaterna:

”Man måste vara en god kommunikatör och kunna lyssna och visa intresse för många olika verksamheter. Man bör ha haft ledaruppdrag och ha legitimitet i organisationen. Men ingen har ju allt, några av egenskaperna är viktigare än andra.”

KI:s valåR 2014 – så gåR det tIll

Henrik Grönberg, ordförande i nomineringskommittén.

eleCtIoN YeaR at KaRolINsKa INstItutetElections to the Riksdag and EU parliamentary election – the super election year 2014 is in full swing. So too at Karolinska Institu-tet. During spring and autumn, new deans, vice deans and faculty representatives for the three boards and the University Board of Karolin-ska Institutet for the 2015–2017 term of office will be elected.

Read the article in full on ki.se/en/news

See all the candidates on

internwebben.ki.se

HeNRIK gRÖNBeRg om …

Foto

: STE

FAN

ZIM

MER

MA

N

KaNdIdateR tIll uppdRageN som deKaNeR/pRodeKaNeR

styrelsen för utbildning styrelsen för forskarutbildning styrelsen för forskning

paul dICKmaN

l Professor i biostatistik

l Institutionen för medicinsk epidemi-ologi och biostatis-tik (MEB)

aNdeRs gustaFssoN

l Professor i parodontologi

l Institutionen för odontologi (DENTMED)

maRIaNNe sCHultzBeRg

l Professor i klinisk neurovetenskap

l Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)

lou BRuNdIN

l Professor i neuroimmunologi

l Institutionen för klinisk neuroveten-skap (CNS)

RIItta mÖlleR

l Universitetslektor

l Institutionen för medicinsk epidemi-ologi och biostatis-tik (MEB)

guNNaR NIlssoN

l Professor i allmänmedicin

l Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS)

aNNIKa ÖstmaN WeRNeRsoN

l Docent och universitetslektor

l Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC)

KRIstINa alexaNdeRsoN

l Professor i socialförsäkring

l Institutionen för klinisk neuroveten-skap (CNS)

KaRIN daHlmaN- WRIgHt

l Professor i mole-kylär endokrinologi

l Institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut)

HaNs-gustaF ljuNggReN

l Professor i infektionsmedicin

l Institutionen för medicin, Huddinge (MedH)

maRIe WaHReN- HeRleNIus

l Professor i experimentell reumatologi

l Institutionen för medicin, Solna (MedS)

Vi vill få en bredare representation i styrel­

serna för att exempelvis undvika en slagsida

åt Solna eller Huddinge

2014maj sept sept

4 4 4

Foto: GUNNAR ASK, ERIK CRONBERG, ULF SIRBORN, CAMILLA SVENSK, STEFAN ZIMMERMAN

6 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

Högsta betyg – mycket hög kvalitet – det blir omdömet för Karolinska Institutets master-examen i biomedicin, enligt universitetskanslersämbetets senaste granskning.

däremot får kandidatexa-men i biomedicin och master-programmet i toxikologi underbetyget bristande kvalitet.

KI:s masterprogram i biomedicin får toppbetyget, vilket förutom kvalitetsstämpeln innebär att läro­sätet får en kvalitetspeng av rege­ringen.

Betyget baseras på att utbild­ningen fått omdömet mycket hög måluppfyllelse för tre av sex ut­värderade examensmål och hög måluppfyllelse för övriga tre.

– Vi är mycket stolta och re­sultatet är särskilt glädjande med tanke på att denna utbildning lig­ger mycket nära KI:s andra kärn­verksamheter, forskning och fors­karutbildning, säger Lars­Arne Haldosen, programdirektor för de utvärderade programmen.

Sämre gick det för KI:s kandi­datexamen i biomedicin, som får

omdömet bristande kvalitet. Pro­grammet får underbetyg för ett av fem bedömda examensmål, vilket resulterar i det samlade omdömet bristande kvalitet.

– Det är tråkigt. Men tittar man på de bedömda examensmålen så uppnår programmet mycket hög kvalitet för tre av målen och bris­ter endast i studenternas förmåga

att bedöma de samhälleliga och etiska aspekterna kopplade till ut­bildningen. Det finns i utbildning­en men måste bli tydligare, säger Jan­Olov Höög, dekanus för ut­bildning.

eNlIgt laRs-aRNe Hal­dosen är detta utbild­ningsmoment viktigt och har ingått i utbildningen sedan länge. Men han konstaterar att de redan vid den självvärdering som lärosätena gör inför UKÄ:s bedömning, kom fram till att momentet bör betonas ytterligare.

– Vi fortsätter också arbe­tet med att höja kvaliteten över hela linjen, vilket sker inom ramen för det delvis omstöpta in­ternationella kandidat­program i biomedicin som startar i höst, fortsät­ter Lars­ Arne Haldosen.

INte HelleR KI:s masterprogram i toxikologi klarar UKÄ:s krav utan får underbetyget bristande kvali­tet.

Totalt får 12 av landets 21 biomedicinutbildningar omdömet bristande kvalitet. De berörda uni­versiteten och högskolorna har nu ett år på sig att åtgärda bristerna för att inte förlora examenstillstån­det.

saRa NIlssoNkibladet@ki.se

Både ris och ros i utvärderingen

Barnmorskeutbildningen vid Karolinska Institutet får bety-get hög kvalitet i universitets-kanslersämbetets utvärdering. däremot blir omdömet brist-ande kvalitet för magister-examen inom programmet.

KI:s barnmorskeutbildning fick re­sultatet hög kvalitet på den tregra­diga skalan (bristande kvalitet, hög kvalitet eller mycket hög kvalitet).

– Det är glädjande. Det visar att våra studenter når målen för pro­fessionsutbildningen, säger Jan­Olov Höög, dekanus för utbildning vid KI.

aNNa Hjelmstedt, programdirek­tor, håller med.

– Vi är väldigt nöjda. Dessutom är vi nöjda över omdömet mycket hög måluppfyllelse på målet som rör studenternas förmåga att un­dervisa i olika grupper, handleda och arbetsleda – det är en stor del av barnmorskans arbete och viktigt i samhället, säger hon.

Granskningen omfattar elva ut­

bildningar som leder till barnmor­skeexamen.

Ingen av dem fick det högsta be­tyget. Majoriteten fick betyget hög kvalitet, medan barnmorskeutbild­ningarna vid Högskolan i Dalarna och Mälardalens högskola hade bristande kvalitet.

I utvärderingen ingår också utbildningar som leder till ma­gister­ eller masterexamen i reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa samt interna­tionell hälsa.

FÖR KI:s del gäller det den magisterexamen inom sexuell, repro­duktiv och perinatal hälsa där betyget blev bristande kvalitet.

– Tyvärr håller inte ut­bildningen för magisterexa­men, vilket visar på svårighet­en att ge dubbla examina för en utbildning. Vi måste nu arbeta med att stärka den vetenskapliga förankringen av utbildningen. Vi har förutsättningarna, många av våra lärare bedriver bra forskning på området, säger Jan­Olov Höög.

Anna Hjelmstedt konstaterar att UKÄ:s utvärdering tyder på att kvalitetsspridningen är väldigt stor bland studenternas examensarbe­ten.

– Men sammantaget visar det

att vi har brustit i examinationen av vissa uppsatser. En del arbeten har släppts igenom som inte skulle ha släppts igenom och nu måste vi arbeta med att utveckla och skär­pa våra bedömningskriterier för examination, säger Anna Hjelm­stedt.

saRa NIlssoNkibladet@ki.se

godkänt för barnmorskor men ej för magister

Biomedicin får toppbetyg – och underkänt

Lars-Arne Haldosen, program direktor. Foto: ULF SIRBORN

Anna Hjelmstedt, program-direktor. Foto: ULF SIRBORN

Vi är nöjda över omdömet mycket hög måluppfyllelse på målet som rör studenter­nas förmåga att undervisa

i olika grupper, handleda och arbetsleda – det är en stor

del av barnmorskans arbete

KI:s barnmorskeutbild-ning fick hög kvalitet i UKÄ:s utvärdering. Foto: ISTOCKPHOTO

KI får fler platser på barnmor-ske- och specialistsjuksköter-skeutbildningarna de kom-mande åren. den stora frågan är hur den verksamhetsförlag-da utbildningen ska lösas.

I regeringens satsning på nya ut­bildningsplatser får Karolinska Institutet 40 nya platser för utbild­ning till barnmorska och 75 platser för utbildning till specialistsjuk­sköterska. Utbyggnaden kommer att ske under en tvåårsperiod. KI ökar antalet platser på sina utbild­ningar redan nästa år.

– Vi ser väldigt positivt på att vi får de här platserna. Det är up­penbart att det behövs fler barn­morskor i Stockholm och det finns även ett stort behov av specialist­sjuksköterskor, säger Jan­Olov Höög, dekanus för utbildning.

ÄveN om de nya platserna tas emot med varm hand, innebär utbygg­naden en stor utmaning. Redan i dag är det svårt att få fram platser för den verksamhetsförlagda ut­bildningen, VFU, som studenterna gör i den kliniska verksam­heten. De nya utbildnings­platserna sätter press på ett redan hårt ansträngt system. Utöver de nya platserna på KI får nämligen även Sophia hemmet hög­skola del av satsning­en, med 15 platser på barnmorskeutbild­ningen och 15 platser för utbildning till specia­listsjuksköterska. Totalt blir det en dubblering av antalet platser på barnmorskeutbildning­arna i Stockholmsområdet. Därför har samtal mellan KI, Sophiahem­met och Stockholms läns landsting om hur fler VFU­platser ska skapas redan påbörjats.

– Sjukhusen har ett enormt behov av barnmorskor och vissa inriktningar av specialistsjukskö­terskor, så jag tror att det kommer att lösa sig på sikt med VFU­plat­serna. Det är tufft att få fram fler VFU­platser, men vi kommer att jobba för att hitta lösningar, säger Jan­Olov Höög.

NÄR det gÄlleR de nya platserna på specialistsjuksköterskeutbild­ningen har KI fria händer att för­dela platserna mellan de elva olika inriktningar som finns. Bland de specialiseringar som sjukhusen har stort behov av märks anestesi­ , ope­rations­, intensivvårds­ och barn­sjuksköterska. Hur platserna förde­las är ännu inte bestämt.

KaRIN sÖdeRluNd leIFleRkibladet@ki.se

Nya platser för barnmorskor skapar nyautmaningar

dIFFICult to solve plaCemeNt IssuesKI will offer more places in midwi-fery and specialist nurse educations in the coming years. The main issue is how pla-cements are to be solved. It’s already difficult to obtain places for students in clinical practice.

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 7

Det är tufft att få fram fler VFU­platser, men

vi kommer att jobba för att hitta

lösningar

BotH pRaIse aNd BlameHighest grade - very high quality - that was the judgement Karo-linska Institutet’s Master’s Degree in Biomedicine received during the University Chancellor Board’s latest audit. However, the Bachelor’s Degree in Biomedicine and the Master Programme in Toxicology both were given the below pass grade inadequate quality.

The Midwifery Education at Karolinska Insti-tutet received the grade high quality in the University Chancellor Board’s evaluation of the country’s midwife-ry educations. Yet inadequate quality was the judgement for the Master’s Degree within the programme.

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 98 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

aula medica på Karolinska Institutet fylldes till sista plats den 31 mars när Bill gates föreläste om hur världen kan befrias från extrem fattigdom under vår livstid.

”Världen blir bättre” var rubriken för den entimmes långa föreläsning där Bill Gates deltog med både tal och i en paneldebatt som modere­rades av Hans Rosling, professor i internationell hälsa. Det positiva anslaget genomsyrade hela Bill Ga­tes tal, med vilket han ville spräcka myterna om att fattiga länder är dömda att förbli fattiga, att bistånd är bortkastat och att rädda liv leder till överbefolkning.

– Det senaste decenniet har sett fler framsteg än något annat de­cennium i historien om global häl­sa, började han.

med stoR eNtusIasm lät han aulans stora projektorduk fyllas av hans ”favoritdiagram” där en nedåtlutande graf visade hur bar­nadödligheten, mätt i antal barn i världen som dör innan fem års ålder, har sjunkit från omkring 20 miljoner 1960 till 6,6 miljoner 2012.

Bill Gates talade i drygt tio mi­nuter, efter en inledande föreläs­ning av Anna Mia Ekström, pro­fessor i infektionsepidemiologi, och svarade därefter på frågor från både publiken samt en panel be­

stående av Hannah Akuffo, Sida, Julia Schalk, RFSU, samt professor Osman Sankho, Indepth Network i Ghana.

Julia Schalk undrade vilken roll Bill & Melinda Gates­stiftelsen spelar för att förändra policys gäl­lande kvinnors sexualitet till det bättre i låginkomstländer.

– Det ideala vore om vi kunde hjälpa dessa länder att förbättra sin ekonomi, för ju bättre ett land klarar sig, desto bättre behandlas kvinnorna, svarade Bill Gates.

stIFtelseN FoKuseRaR på att lösa de praktiska problemen, som att sänka priserna på preventiv medel och öka tillgängligheten, och de berör policyfrågorna genom samarbeten med andra, menade han.

I publiken fanns Anders Molin, verksföreträdare för hälsa på Sida, som frågade vad Bill Gates skulle ha gjort om han och stiftelsen va­rit ännu rikare. Svaret han fick var att man skulle satsa mer på att för­hindra sjukdomar som polio och malaria och på att utreda varför primärvården inte fungerar i alla länder.

– Men skulle vi ha för mycket pengar kanske regeringarna skulle känna att de inte behöver engagera sig, sa Bill Gates.

lIsa ReImegåRdkibladet@ki.se

BIll gates spoKe at KaRolINsKa INstItutetOn 31 March, people packed Ka-rolinska Institutet’s Aula Medica to hear Bill Gates talk about how extre-me poverty can be eradicated from the world during our lifetime.

“The world is getting better”, was the main theme of the day, a positive message that reso-nated throughout Bill Gates’s address, which debun-ked some of the myths about poor countries being destined to remain stuck in poverty, about aid money being wasted, and about how saving lives only leads to overpopulation.“This past decade has seen more progress than any other decade in the history of global health,” he began.

Gates fyllde aulan

gör: En av tre AV-tekniker på Karolinska Institutet campus Solna. Arbetar med förebyggan-de service, teknikgenomgångar och har ett journummer som medarbetare kan ringa när de behöver hjälp med saltekniken.

värsta teknikstrulet: Allvarliga störningar i trådlösa mikrofon-system. Att bilden skalas om till ett felaktigt format eller att projektorn inte visar någon bild alls. ”Jag har varit med om live-konserter då artisterna inte hörs – man kan inte lära sig allt utan får utsätta sig för problemet och hantera det när det dyker upp.”

lINus HaNssoNtHe audIeNCe Held Its BReatHKI’s AV technician, Linus Hansson, solved the small detail by displaying the right slideshow for Bill Gates’s speech at Karo-linska Institutet. However, there was a moment of nervous anticipa-tion while Gates and the audience waited for the slideshow to begin.

Bill gates föreläsning på Karo-linska Institutet var minutiöst planerad. så när power-point-bilderna till hans tal inte startade direkt blev det en kort men nervös väntan. Hans Rosling kom till undsättning men det var KI:s av-tekniker linus Hansson som löste prob-lemet.

Linus Hansson var den av AV­ teknikerna som var placerad på scenens vänstra sida vid en bildmonter som ger en överblick

över vad som händer på scenen.– Min uppgift var att sätta på

headset på deltagarna och att kom­municera med ljud­ och bildtekni­kerna vid mixplatsen längst bak i salen, berättar Linus Hansson.

HaN vaR oCKså den som hade koll på när Bill Gates var på ingång, på minuten klockan tio när Hans Ros­ling just avslutat sin kvartslånga inledning. Efter rektors välkomst­hälsning var det professor Anna Mia Ekströms tur att föreläsa, och sedan var det Bill Gates tur.

– Det som hände var att före­gående talares powerpoint­pre­sentation låg kvar och Gates vän­tade på att hans skulle komma upp. Men att han själv skulle byta till rätt presentation visste inte han, det var en liten miss i kom­munikationen, säger Linus Hans­son.

eN eNKel åtgÄRd för Hansson. Det tog ett par sekunder för ho­nom att byta bildspel, hela tiden med en finurligt leende Bill Gates med armarna i kors bredvid sig.

Sedan gjorde bildpekaren precis som Bill Gates ville.

Men det var med en liten tvekan som Linus Hansson gick fram på scenen under Bill Gates anförande. Eftersom allt var så förberett var han ganska säker på vari proble­met låg, och han ville inte göra Bill Gates generad.

– Jag tänkte först att det listar han nog ut, han är ju ändå Micro­softs grundare.

madeleINe svÄRdmadeleine.svard@ki.se

Linus Hansson löste den lilla detaljen med att klicka upp rätt bildspel till Bill Gates tal. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Caity Jackson möter Bill Gates när han anländer till KI.

När Bill gates anlände till Karolinska Institutet fanns Caity jackson, student och digital ambassadör, på plats redo att följa honom under hans timmar i aula medica.

Caity Jackson kommer från Ka­nada och läser magisterprogram­met i global hälsa på KI, det ämne som också var temat för det upp­märksammade besöket av Micro­soft­grundaren som nu ägnar sin tid åt filantropi.

Caity Jackson, som tidigare har studerat bland annat hälsoveten­skap vid University of Ottawa, tackade genast ja när hon blev till­frågad om hon ville eskortera ho­nom under hans besök.

– Jag har länge beundrat Bill Gates engagemang för global hälsa men det här blev första gången jag fick höra vad som hade väckt hans intresse från början, säger hon.

FÖR tuseN åHÖRaRe berättade Bill Gates att allt startade med att han fick reda på att barn i fattiga länder dör av diarré orsakad av ro­tavirus, trots att vaccin existerar.

– Detta ville han ändra på. Och det var så det började även för mig, mitt examensarbete i Kana­da handlade om rotaviruset, säger Caity Jackson, entusiastisk över sammanträffandet, och tillägger att betydligt fler vaccineras idag än tidigare.

CaItY jaCKsoN tar examen i juni och slutför just nu en uppsats om utbildningar i global hälsa.

Att hon själv valde Karolinska Institutet är professor Hans Ros­lings förtjänst.

– Jag såg hans fantastiska före­drag, hans TED talks, som har re­volutionerat hur vi ser på världen, och tog reda på var han undervi­sade. Och sedan skickade jag iväg min ansökan, säger hon.

Caity Jackson har i efterhand skrivit om dagen med Bill Gates i den blogg hon har som digital am­bassadör för Karolinska Institutet.

– Det blev en dag jag kommer att minnas hela livet, säger hon.

lIsa ReImegåRd

Ki-student fick följa besökaren

publiken höll andan – då grep Linus in

Det senaste decenniet har sett fler framsteg

än någon annat decennium i historien

om global hälsa

KI studeNt aCCompaNIes BIll gatesWhen Bill Gates arrived at the Ka-rolinska Institutet, Caity Jackson, student and digital ambassador, was on hand – ready to accompany him during his time in Aula Medica.

‘I have long ad-mired Bill Gates’s commitment to global health. It was a day I will remember all my life,’ she says.

Besöket i mars var Bill Gates andra besök på Karolinska Institutet. Det första var 2008 i samband med att hustrun Melinda Gates och han själv promoverades till medicine hedersdoktorer. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

Här finns Caity Jacksons blogg:

studentblogski.wordpress.com/author/caityjay/

Bill Gates ”favoritdiagram” visar hur barnadödligheten minskar i världen.

Roslings duplobygge visade hur mycket Gates-stiftelsen och de rika länderna ger i bistånd till de fattiga.

Anders Molin ville veta vad Gates skulle göra om han var ännu rikare.

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 1110 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

emploYee suRveY IN tHe autumNIn the autumn it’s time for a new employee survey at KI to find out how KI employ-ees feel at work, whether they are happy or not and what areas need improvement. The last employee survey was condu-cted three years

ago. This time around a new

supplier has been chosen in order to be able to compare

Karolinska Institutet

with other universities and

educational insti-tutions. This time, all employees at KI will receive the survey, including scholarship hol-ders and persons studying for a doctorate at half speed.

n Nu är det klart att huvudskyddsombuden på KI är omvalda för ytterligare en mandat­period – fram till och med 2016. Bo Nilsson fortsätter som huvudskyddsombud för campus Solna och KI på SciLifeLab, medan Anna­Lee Janséns områden är KI:s verksamheter på sjukhusen och campus Huddinge.

En av de stora utmaningarna för KI på arbetsmiljöområdet framöver blir att för­

bättra den psykosociala arbetsmiljön, menar Anna­Lee Jansén.

– Den fysiska har vi i stort sett bra koll på, även om vi måste fortsätta att informera. Den psykosociala är svårare, inte lika lätt att ”ta” på.

Hon anser att huvudskyddsombuden har en viktig roll just när det gäller att fånga upp sig­naler om brister i den psykosociala arbetsmil­jön. De ska kunna hänvisa till hjälp och ställa

krav på åtgärder. En annan utmaning är att få fler att vilja vara skyddsombud.

– Mitt mål är att lyckas engagera någon på varje avdelning, säger Anna­Lee Jansén som kommer att ha sitt uppdrag på heltid från den 1 juli.

Sammanlagt finns det omkring 140 skydds­ombud på KI. De utses också för en period på tre år.

Huvudskyddsombud valda för ny period

Nu vill ledningen för KI ta reda på hur medarbetarna mår på jobbet, hur de trivs och vad det finns för förbättrings-områden.

dessutom vill man veta hur organisation och ledarskap fungerar.

I höst är det dags för en ny medarbetarundersökning.

– Det här är viktigt för oss på KI. Vi kommer att ta seriöst på resultatet och jobba vidare med det – annars är det meningslöst att göra en undersökning. Det är viktigt för för­troendet bland med­arbetarna, säger Mats Engelbrektson, perso­naldirektör på KI.

seNast eN medarbetar­undersökning genom­fördes på KI var för tre år sedan. Nu har man valt att använda sig av en annan leverantör, bland annat för att kunna jämföra sig med an­dra universitet och lärosäten. Dess­utom utförs undersökningen av en extern leverantör.

– På så sätt blir det väldigt tydligt att vi som arbetsgivare inte tittar på vad enskilda individer har sva­rat. Det ökar trovärdigheten. Det kommer att vara fullständig ano­nymitet och enskilda svar kommer inte att kunna spåras, säger Mats Engelbrektson.

Målet är att 80 procent ska svara

på undersökningen. Tidigare har siffran legat på omkring 70 pro­cent.

I den kommande enkäten är frågorna färre än tidigare, runt 60 stycken, vilket gör att det kommer att gå fortare att svara.

Den skeptiske kanske funderar på om så få frågor verkligen är tillräckligt för att ge ett tillförlitligt resultat.

– Formatet fungerar, vi har en erfaren och professionell leve­rantör. Sedan ska man förstås ha

i åtanke att en medar­betarundersökning inte gör anspråk på att vara vetenskaplig till hundra procent, det handlar mer om en värdefull tempe­raturmätare, svarar Mats Engelbrektson.

eNKÄteN är ändå bara startskottet för det fort­satta arbetet med KI som arbetsplats. Resultatet av

enkäten ska tas om hand på insti­tutioner och i grupper och resulte­ra i konkreta handlingsplaner och aktiviteter. Allt ska vara transpa­rent, så att det går att följa vad som görs.

– Det här ska vara ett löpande arbete. Undersökningen får inte bli liggande i en skrivbordslåda, det är det värsta som kan hända, säger Mats Engelbrektson.

aNNa HjoRtHkibladet@ki.se

Stor enkät till alla medarbetare i höst

många är redan nu engag-erade i arbetet med medarbe-tarundersökningen. exempel-vis doktorandombudsmannen john steen vid medicinska Föreningen.

– Vi vill framför allt ha svar på hur doktoranderna mår. Och då främst när det gäller den psyko­

sociala arbetsmiljön. Därför är det viktigt att alla får vara med och svara, säger han.

I tIdIgaRe undersökningar har inte alla doktorander fått möjlig­het att delta. Tanken är att det ska bli annorlunda den här gången. Nu ska alla medarbetare på KI få enkäten, även exempelvis stipen­

diater och personer som doktore­rar på halvtid. Det är KI som har arbetsmiljöansvar för alla som ver­kar här – oavsett vem det är som finansierar anställningen.

joHN steeN pekar också på hur viktigt det är med en bra engelsk översättning.

– Det kan bli problem när det är

lite krångliga saker som ska över­sättas, ordvalet kan göra att inne­börden förändras till viss del. Det måste vi vara uppmärksamma på, för det är en ganska stor grupp forskare och doktorander som inte behärskar svenskan fullt ut.

aNNa HjoRtHkibladet@ki.se

Doktoranderna blir mer delaktiga

l KI genomför medarbetar-undersökningen med hjälp av leverantören Quick Search, som bland annat anlitas av Uppsala och Stockholms universitet, KTH, Chal-mers och flera andra lärosäten.

l Undersökningen genomförs under oktober 2014 som en webbenkät med omkring 60 frågor. Länk skickas ut via mejl.

l Planen är att resultatet ska presenteras i december.

l Undersökningen tar fram ett NMI (Nöjd Medarbetar Index) som används för att mäta hur nöjda medarbetarna är, och som talar om vad som påverkar hur nöjda de är. Syftet är att det ska vara tydligt vilka områden man behöver arbeta särskilt med.

sNaBBguIde tIll uNdeRsÖKNINgeN

Mats Engelbrektson.

John Steen.

Anna-Lee Jansén.

Det kommer att vara fullständig

anonymitet

I vår sker ett rådgivande val av dekaner och prodekaner till våra styrelser för utbildning, forskarutbildning respektive forskning.

Inför valet hälsar nomineringskommittén alla KI:s medarbetare och studenter välkomna till en hearing med kandidaterna. Tid: måndagen den 26 maj, kl. 13.00–ca 16.00Plats: Aula Medica, Nobels väg 6, Campus Solna.

Boka i kalendern! Ett mer detaljerat program presenteras på internwebben veckan före hearingen. Hearingen flmas.

Valet pågår mellan 27 maj och 9 juni. Därefter fattar rektor beslut om vilka som ska utses till de olika uppdragen.

Läs mer om valen på valportalen: internwebben.ki.se/val-2014

Dekanerna är ordföranden i KI:s tre verk-samhetsstyrelser som har det övergripande ansvaret för forskning, forskarutbildning respektive utbildning.

Den mandatperiod som valet avser är mellan 1 januari 2015 och 31 december 2017.

Akademiska val 2014 Hearing med dekankandidaterna

läsarna har sagt sitt. KI Bladet får högt betyg i en ny läsarundersökning.

För att få reda på vad Karolinska Institutets medarbetare anser om sin personaltidning genomförde undersökningsföretaget Skop en enkät i februari 2014. Totalt 800 anställda vid KI ingick i undersök­ningen.

Resultatet visar att 90 procent anser att tidningen är mycket bra eller gan­ska bra, 32 procent ger tidningen högsta betyg (mycket bra) och 58 procent nästhögsta be­tyg (ganska bra) på en femgradig skala.

eN majoRItet har mycket stort förtro­ende (46 procent) eller ganska stort för­troende (45 procent) för tidningen. Och 93 procent anser att de får de nyheter de förväntar sig.

I dag finns KI Bladet både på papper och som pdf och blädder­bar e­tidning. De flesta vill ha KI Bladet som papperstidning (76 procent), men av dessa vill 33 pro­

cent ha den både på papper och som webbtidning. Var fjärde läser bara tid­ningen på webben.

I uNdeRsÖKNINgeN ingick KI­forskare, ­lä­rare, ­administratörer och ­tekniker vid Karo­linska Institutet i Solna och Huddinge samt vid

Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, Danderyds sjukhus och Södersjukhuset.

madeleINe svÄRd

Högt betyg för KI Bladet

l Läsarundersökningen (SKOP med registreringsnummer S8FEB14) gjordes på uppdrag av KI Bladet i februari 2014.

l Ett slumpmässigt urval av an-ställda deltog i undersökningen, totalt 800 personer intervjuades per telefon.

l En majoritet läser alla eller nästan alla av de fyra nummer som ges ut årligen.

meR om eNKÄteNden som ringer till KI:s växel får svar från Kalix – i maj tar ett telefonistföretag över uppdraget från universitetets egna telefonister.

– Jag förväntar mig samma höga servicenivå som idag. Men det hänger på att alla anställda håller sina uppgifter till växeln uppdatera­de, säger Eva Norbäck, servicechef på fastighetsavdelningen.

Från den 12 maj är det inte läng­re Karolinska Institutets telefonister som svarar på samtal till universite­tets växel. Lyfter på luren gör i stället anställda på telefonistföretaget Ka­lix Tele24, som vann upphandling­en av växelfunktionen.

– Det blir en betydande kostnads­effektivisering för oss att inte göra det här själva. Samtalen till växeln blir färre och färre och det gör det svårt för oss att hålla en rationell be­manning, säger Eva Norbäck.

Till sin hjälp får telefonisterna i Kalix tillgång till samma uppgifts­databas som KI:s telefonister haft,

med anställdas namn, telefonnum­mer, organisationstillhörighet och sökord. De kommer också att an­vända den öppna personalkatalo­gen på webben.

Kommer det att fungera med extern leverantör med tanke på uppfattningen att det redan är svårt att hitta rätt person på KI?

– Ingenting sker per automatik. För att växeln ska fungera måste alla anställda berätta att de finns och vad de gör, och meddela när de byter arbetsuppgifter. Det här är ett gyllene tillfälle för telefoni­ansvariga på institutionerna att uppdatera de uppgifter som ska finnas i växeln. Det är lite si och så med det idag, säger Eva Norbäck.

saRa NIlssoN

Växeln, hallå från Norrbotten!

exteRNal tele pHoNe exCHaNge taKes oveRFrom May 12, telephonists from Karolinska Institutet will no

longer answer calls to the university switchboard. Instead the call service compa-ny Kalix Tele24, which won the switchboard tender, will answer the phones. This represents a substantial cost saving according to the service manager.

Eva Norbäck. Foto: ULF SIRBORN

Foto: ISTOCKPHOTO

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 1312 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuelltNYHeteRledaReledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

Strategi 2018: Nu måste KI välja väg”Intern kraftsamling och aktiva vägval”. det handlar om att välja och välja bort för Karolinska Institutet de kommande fem åren. den 28 april klubbades det nya strate-gidokumentet ”strategi 2018” i konsistoriet. I september ska det implementeras på bred front i organisationen.

I dag når inte Sveriges enda medi­cinska universitet sin fulla potenti­al. Strategi 2018 pekar på en tydlig önskan om att höja nivån på de två kärnverksamheterna, forskning och utbildning. Genombrotts­forskning och attraktiva utbild­ningsprogram är viktiga vägval för att stärka Karolinska Institutet internationellt: Att satsa ytterliga­re resurser på redan starka forsk­ningsområden, och att ta ställning till vilka utbildningsprogram som kan uppnå mycket hög kvalitet och stark forskningsanknytning inom

prioriterade forskningsområden.Detta konstateras inledningsvis i

strategidokumentet som stötts och blötts under ungefär ett års tid.

elIas aRNéR, professor och lärar­representant i konsistoriet, som deltagit i diskussionerna säger att det funnits en tydlig vilja med strategin och vad den ska fokusera på. Den bygger på ledningens idé­er men har samtidigt ”på ett före­dömligt sätt” stämts av med flera grupper på KI under arbetets gång, han kallar strategin för gedigen och mycket väl förankrad i organi­sationen.

– Det finns en enda röd tråd och det är att satsa på kvalitet framför kvantitet, säger Elias Arnér.

Han säger också att strategin är långt ifrån en retorisk produkt som slår sig för bröstet och säger att KI är bäst i Sverige.

– Nu ska vi inte bara se till att få mer resurser och större volym,

utan en starkare kärnverksamhet. Alla måste fråga sig vad som är riktigt bra och vad som behöver förändras.

Viktoria Malas är både student­representant i konsistoriet och har deltagit i en beredningsgrupp med studenter.

– Jag tycker att det framgår i strategin att den genomgående betonar ökad kvalitet i grundut­bildning och forskarutbildning, att grundutbildningen ska vara forsk­ningsförberedande och ha en stark forskningsanknytning. På det viset blir studenterna en viktig bas för framtida rekrytering, säger hon.

eN aNNaN vIKtIg del är att stra­tegin trycker på samarbetet med SLL.

Det säger även Martin Bäckdahl, prefekt vid institutionen för mo­lekylär medicin och kirurgi, som deltagit i prefekternas arbetsgrupp.

– Med tanke på att närmare 60

procent av KI:s forskning bedrivs inom eller i nära anslutning till hälso­ och sjukvården så ser jag frågan om en SLL­gemensam stra­tegi för forskning och utbildning med en gemensam syn på mål, organisering, ledning och finan­siering som mycket väsentlig: Att skapa en enkel och tydlig samver­kansorganisation som ger KI ett verkligt inflytande över verksam­heten i universitetssjukvården.

FÖR att stRategIN som helhet ska bli verklighet behöver alla led­ningsfunktioner på KI ge alla som berörs tydlig och enig information, menar Martin Bäckdahl.

En väl förankrad strategi har också varit KI­ledningens mål en­ligt rektor Anders Hamsten, som betonat att den ska fastslå de över­gripande målen, men att dessa se­dan måste utvecklas på detaljnivå inom ledningen, verksamhetssty­relserna och på institutionerna.

stRategY 2018: KI must NoW CHoose Its patH“Internal demon-stration of strength and active choi-ces”. It’s a question of opting in and opting out for the Karolinska Institu-tet over the next five years. On 28 April, the Univer-sity Board pushed through the new strategy document “Strategy 2018”. It will be implemen-ted in September on a broad front in the organisation.

Strategy 2018 points towards a clear desire to raise the level of the

two core activi-ties, research and education. Cutting-edge research and attractive degree program-mes are important choices to strengthen Karolinska

Institutet in-ternationally.

samveRKaN

FINaNIseRINg

INFRastRuKtuR

medaRBetaRe

De strategiska satsningarna har delats in i fyra fokusområden: medarbetare, infrastruktur, finansiering och samverkan. Här är några exempel som slås fast under varje område.

l Strategin uttalar en mer selektiv elitrekrytering i internationell konkurrens. Det gäller såväl på senior

som på junior forskarnivå, såväl studenter som dokto-rander. antalet professorer ska bli färre för att kunna ge mer resurser till ett mindre antal. Det akademiska ledarskapet behöver stärkas, med särskild betoning

på prefekter som vetenskapliga ledare, och på forskargruppsledare som arbetsledare med ansvar

för arbetsmiljö och mentorskap. l Det ska finnas incitament på alla nivåer

i organisationen som driver mot högre kvalitet inom utbildning och till genombrott inom

forskningen, i form av bland annat ökade resurser.

l De nya avancerade forskningslaboratorierna behöver planeras, vetenskaplig utrustning identi-fieras och en plan för finansieringen genomföras,

en riktad fundraisingkampanj kan bli aktuell.l lärandemiljöerna behöver moderniseras och

it-stödet bli bättre för både lärare och studenter. informatiken, det vill säga exempelvis biobanks-data, patientjournaler och befolkningsdata, i dag

i flera olika system inom forskning och vård, behöver kopplas samman, just nu

äger Sll frågan, men ki vill in.

l Sll är en av de viktigaste partner som ki har. målet för samarbetet är en gemensam strategi för forskning och utbildning.

Universitetssjukvården måste förtjäna sitt namn, inte minst med beton-ing på att forskningen behöver tillgång till patienter och utbildningen

kvalificerad handledning och verksamhetsförlagd utbildning. ki vill att samverkan med Sll koncentreras till universitetssjukvårdens organisation

i väsentligt tydligare form än i dag, för att ge ki reellt inflytande.l ki behöver en övergripande strategi för internationella samarbeten,

färre men djupare samarbeten och förstärkta relationer med europeiska, nordamerikanska och asiatiska universitet. En vicerektor för internationel-

la frågor får ansvar för internationaliseringen. Grund- och forskarutbild-ning bör få övergripande utbytesavtal. Ett centralt international Office

ska styra upp frågorna kring in- och utresande studenter.l innovationsfrågorna tar plats i den akademiska

ledningen med en vicerektor för innovationsfrågor. innovationsystemet stöps om och integreras

i kärnverksamheten för att främja att upptäckter kommer till nytta

i samhället.l i slutet av den period som strategin omfattar

kommer nya mycket stora infrastruktursatsningar att slutföras i form av biomedicum i Solna och forskningsmiljön

på nya karolinska Solna. Vidare måste nya infrastruktur- satsningar genomföras på campus Huddinge under sam-

ma period. ki:s nya forskningslaboratorier och komparativ medicin kommer att vara mycket kostsamma. De måste

finansieras, via befintliga medel, ett höjt lånetak från staten och donationer. Det tillkommer också kostnader för dyrbar vetenskaplig utrustning.

l Statsanslaget ska fördelas så att forskning och utbildning når sina mål. En plan för hur institutionerna

ska utnyttja det myndighetskapital som byggts upp måste upprättas. alF-medlen ska användas

så att de bäst främjar ki:s kliniska forskning och utbildning.

Det arbetet återstår. Först i sep­tember 2014 börjar arbetet med att implementera strategin på bred front i organisationen.

Maria Eriksdotter, prefekt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som även hon ingått i arbetsgruppen med prefekter, har inlett diskussio­nerna med cheferna på sin institu­tion. Hon anser att strategin måste bli tydlig för alla medarbetare och att arbetet med utvalda delar av strategin måste komma igång så snart som möjligt.

– Det viktigaste är förstås att do­kumentet inte blir en papperspro­dukt utan blir ett levande doku­ment som organisationen arbetar efter. Arbetet med vilka mål som ska prioriteras först och därmed vilka arbetsgrupper som ska till­sättas måste komma igång snabbt, säger hon.

madeleINe svÄRdmadeleine.svard@ki.se

KRItIsKa puNKteR svåRa utmaNINgaRstrategi 2018 pekar på ett antal kritiska punkter:l KI har låg andel genombrottsforskning jämfört med internationella elituniversitet.

l All forskning håller inte hög kvalitet, exempelvis måste vetenskapliga arbeten i doktorsavhandlingarna bli bättre, och färre.

l KI halkar efter citeringsmässigt jämfört med ledande internationella universitet.

l Kvaliteten i utbildningen och anknyt-ningen till forskningen varierar och är otill-räcklig inom vissa program.

l Studenternas aktiva roll i KI:s utveckling måste tas tillvara bättre.

l Innovationssystemet är otillräckligt, få innovationer slår igenom.

l Förändringar inom hälso- och sjukvården innebär stora utmaningar för forskning och utbildning, exempelvis för klinisk forskning och den verksamhets-förlagda utbildningen.

l Det finns ett behov av ett tydligare karriärsystem på KI, inledande steg har tagits, men mer behövs.

l KI:s programutbud är brett och håller ojämn kvalitet, utredningen om utbildningens kvalitet och forskningsanknyt-ning är ett första steg att se över detta. Samtidigt behövs fler

utbildnings platser för sjuksköter-skor, läkare och tandläkare.

l Samhället förväntar sig att forskningsresultat ska leda till praktisk nytta, men få projekt-idéer kommer vidare i det nu-varande innovationssystemet.

l Komplexa organisationer i storskaliga forskningsmiljöer som Biomedicum och SciLifeLab behöver professionaliseras för att få avsedd effekt.

l KI:s interna organisation måste ses över, inte minst för att anpas-sas till universitets sjukvården.

speciella utmaningar enligt strategin:

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 1514 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

olika It-lösningar och låg säkerhet. så har det sett ut på institutionerna. Nu tar projektet samordnad It ett helhetsgrepp för en gemen-sam lösning när det gäller It-hanteringen på Karolinska Institutet.

Med projektet har centrala IT­av­delningen, ITA, fått uppdraget att ta fram och leverera gemensamma lösningar för bland annat backup av data, lagring och administrativa stödsystem.

– Huvudskälet till att KI har star­tat projektet är att informations­ och IT­säkerheten i dag är för låg. Från institutionernas sida fanns önskemål, som tidigare fångats i en förstudie, om en samordnad support och lagringslösningar från centralt håll. Vi märker att institu­tionerna har ett stort intresse för de kommande lösningarna och att de vill vara med i projektet, säger Ulla Sundberg, IT­direktör.

pRojeKtet ÄR BestÄllt av univer­sitetsdirektör Per Bengtsson. Han menar att det är nödvändigt med

de omfattande investeringar som projektet medför.

– För att kunna utföra den forsk­ning som behövs på ett integritet­säkert sätt är det nödvändigt att ha den säkerhetsnivå som nu arbetas fram, säger Per Bengtsson.

De stora förändringarna kostar förstås, men ingen kan i dag säga vilka belopp det till slut kommer att handla om. Frågan om hur detta ska betalas är inte heller besvarad.

– Det här kommer att kräva en hel del investeringar. Vi måste hitta en finansieringslösning för det här och en arbetsgrupp tittar nu på hur vi kan lösa den långsiktiga finan­sieringen, säger Per Bengtsson.

målet ÄR eN meR enhetlig IT­drift med stabil och säker hantering av IT­miljön på KI.

– Vinsterna blir högre säkerhet, bättre kontroll över IT­kostnader och större möjligheter till samar­bete mellan institutionerna, säger projektledaren Gustaf Risling.

En pilot ska säkra att tjänsterna matchar institutionernas behov.

Först ut är institutionen för laboratoriemedicin (Labmed) och

institutionen för fysiologi och farma kologi (FyFa).

– Vi ville testa en klinisk och en preklinisk institution. Ett exempel på de tjänster som vi nu testar att leverera är möjligheten att komma åt KI­nätet på lands­tingsnätet, för att forskarna ska slip­pa använda flera olika datorer för de olika näten, säger Gustaf Risling.

på laBmed hoppas man på en smidigare IT­hantering när förändringarna är ge­nomförda.

– På sikt kommer vi att få en mer samlad koll på våra datorer och kunna jobba mer tillsammans med lagring och säkerhet. Man behöver inte köpa tjänster utifrån när det finns centralt, exempelvis fil servrar, säger Maria You, IT­ ansvarig på Labmed.

KaRIN sÖdeRluNd leIFleRkibladet@ki.se

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

aKtuelltspeCIalledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

CeNtRalIsed It opeRatIoNsWith the project Coordinated IT operations, the central IT depart-ment, ITA, at KI has been tasked to develop and deliver common solutions for data backup, storage and administrative support systems to name but a few.

“The main reason why KI has started this project is because information and IT security are cur-rently too low. A request was made by departments previously caught up in a pilot study, for coordinated support and stora-ge solutions from a central source,” says Ulla Sundberg, IT director.

Gustaf Risling leder projektet Samordnad IT, som ska leverera nya gemensamma lösningar för institutionerna. Bakgrunden är att IT-säkerheten på KI är för låg, enligt IT-direktör Ulla Sundberg. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON

It-pRojeKtet steg FÖR steg

1 start hösten 2013: Centrala

IT-avdelningen (ITA) får uppdraget att

genomföra projektet ”Samordnad IT-drift”.

2 Första pilot-institutionen (LabMed)

startar i november 2013. Institutionen för fysiologi

och farmakologi (FyFa) startar i april 2014. Efter en kartläggn-

ing av institutionernas behov ska tjänsterna utvecklas och testas av ITA i samarbete med institution-erna.

3 Några slutmål: Central lagring av data, ITA får ansvar för hela KI-nät-

verket, högre näthastighet.En viktig deadline är 2018 när fem institutioner ska flytta in i Biomedicum.

De skärper KI:s låga IT-säkerhet

n Karolinska Institutets vårsalong har blivit en tradition. I år ställer 22 medarbetare och alumner ut sina verk vid den femårsjubileran­de upplagan.

Ett brett spektrum av genrer finns repre­senterade i årets vårsalong; måleri, teckning,

illustration, fotografi, silversmide, keramik, tovning, fotomontage, fartygsmodeller, mö­belsnickeri, skulptur och porslinskollage.

Den 5 maj var det vernissage för salongen på Karolinska Institutets universitetsbiblio­tek på campus Huddinge. Professor Rimma

Axelsson, som är initiativtagare till det årliga konstevenemanget, klippte blågult band och invigningstalade. Till sorlet från vernissage­besökarna hördes tonerna från dova flamen­cogitarrer.

Utställningen pågår till och med den 9 juni.

22 medarbetare ställer ut när Vårsalongen jubilerar

Brukar du lyfta telefonen och ringa din favoritleverantör när du ska köpa en pipett? då är det dags att byta rutin.

Nu inför KI ett elektroniskt beställningssystem, som både ska uppfylla regeringens krav och göra inköpen enklare och säkrare.

Med start i maj inför KI ett elek­troniskt system för beställning av varor och tjänster. Bakgrunden är regeringens krav på att statliga myndigheter ska sköta sina be­ställningar elektroniskt.

– Det här måste vi göra. Men med systemet blir det också lätt­are att göra säkra inköp, från rätt leverantör, till rätt pris, säger Ing­rid Palmér, ekonomidirektör.

RÄtt leveRaNtÖReR syftar på upphandlade leverantörer. Som statlig myndighet måste KI näm­ligen upphandla produkter som köps in. Nu ska det bli lättare för beställarna att göra rätt, eftersom endast de leverantörer KI har avtal med läggs in i systemet.

Vissa nya rutiner införs också. Till exempel måste inköp atteste­ras innan beställningen skickas ut.

– I dag har KI inte koll på vad som är beställt förrän fakturan kommer. Då är det för sent att säga ”det här skulle vi inte ha beställt”. Nu görs den kollen i förväg, säger Ingrid Palmér.

FRåN att tIdIgaRe ha låtit nästan alla anställda göra beställningar vill man även halvera antalet behö­riga beställare. Hur det organiseras avgör respektive institution.

– Vi vill ha kunniga användare som gör snabbare och bättre in­köp. Sällananvändare behöver mycket stöd, även om systemet är enkelt, och det tar resurser vi inte har, säger Ingrid Palmér.

Nu pågår arbetet med att fylla systemet med de leverantörer KI har upphandlade ramavtal med. Från starten kommer bland annat leverantörer av förbrukningsartik­lar för forskning, baskemikalier,

kontorsmaterial, litteratur och IT­produkter att finnas med.

I ett andra steg läggs resten av de upphandlade leverantörerna in, däribland tjänsteleverantörer. Tid­punkten för det är inte bestämd.

Att det finns attraktiva leveran­törer är avgörande för att systemet ska tas emot väl och användas, konstaterar Ulla Hannegård, in­köpschef.

– Vi har försökt täcka in så mycket som möjligt och ser kontinuerligt över vad vi köper in mest av, för att det ska finnas i syste­

met. Nu blir det också lättare att ta fram statistik för att se vilka nya avtal som behövs och om avtalen följs, säger hon.

Vissa områden kommer inte att

ligga i systemet, till exempel djur, resor och inköp av engångskarak­tär där man inte har ramavtal. Ulla Hannegård ger mikroskop som ett möjligt exempel.

leNa WallIN, redovisningsansva­rig vid institutionen för laborato­riemedicin, har testat systemet un­der utvecklingsperioden. Hon tror att det kommer spara tid för admi­nistratörer, inköpare och forskare.

– I dag lägger institutionerna mycket tid på att kontrollera om en vara är upphandlad eller inte. Det är onödigt, forskarnas tid bör gå till annat. Nu kan man känna sig trygg med att varan man köper är upphandlad, säger hon.

Detta underlättar inte minst i EU­finansierade projekt, där bara upphandlade kostnader godkänns, konstaterar hon.

saRa NIlssoNkibladet@ki.se

NeW e-sYstem FoR KI-CommeRCeIn May, KI will launch an electro-nic system for ordering goods and services. This is due to the Government requirement that state agencies must manage or-ders electronically.

“We must do this, but the system will also make it easier to carry out secure purchases, from the right supplier at the right price,” says Ingrid Palmér, Director of Finance.

Egen e-handel gör inköpen smidigare

Ingrid Palmér, ekonomidirektör. Foto: CAMILLA SVENSK

”I dag har KI inte koll på vad som är beställt förrän fakturan kommer”

så införs det nya e-systemet:

l Månadsskiftet maj/juni: Pilotdrift. Två institutioner ansluts (institutionen för laboratoriemedicin och institutionen för neuro-vetenskap).

l Slutet av augusti och framåt: Övriga institutioner ansluts stegvis. Utbildning ges genom Ping Pong.

l Slutet av december 2014: Hela KI ska använda det nya systemet.

tIdplaNeN

Att beställa rätt ska bli lättare i det nya systemet eftersom varor och tjänster

redan är upphandlade. Antalet behöriga be-ställare kommer också att halveras.

Foto: ISTOCKPHOTO

Rimma Axelsson.

kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014 | 1716 | kiblaDEt | nUmmEr 2 | 2014

ledaRe NYHeteR poRtRÄttet NoteRat

deBattaKtuellt

Utlysningarna duggar tätt

HoRIzoN 2020 FoR KI ReseaRCHeRsThe new EU frame-work program-me for research and innovation, Horizon 2020, will make €80 billion available for cutting edge research, industrial leadership and societal challenges. The programme is one of the largest of its kind and the announcements are numerous. The societal challenge “health, demo-graphic changes and well-being” is of most interest to researchers at Karolinska Institutet. That’s according to Tatjana Nilsson, at the Grants Office that supports rese-archers in the app-lication process.

genom eu:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horizon 2020, satsas cirka 80 miljarder euro på spetsforsk-ning, industriellt ledarskap och samhälleliga utmaningar. programmet är ett av världens största i sitt slag och utlysning-arna är många.

För Karolinska Institutets forskare är den samhälleliga utmaningen ”hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande” mest intres­sant, tillsammans med vissa av satsningarna på spetsforskning. Det säger Tatjana Nilsson, specia­list på europeisk forskningsfinan­siering på Grants Office vid Karo­linska Institutet.

– Just hälsa och spetsforskning är områden vi har presterat bra

inom tidigare och förutsättningar­na för ännu bättre resultat i framti­den är goda eftersom det nu finns ännu mer pengar att söka, säger hon.

EU har tidigare lanserat flera ramprogram för forskning och innovation, från FP1 till FP7. Den 1 januari 2014 var det dags igen. Nu med namnet Horizon 2020.

– det HÄR sjuåRIga program­met har som politiskt mål att hjälpa Europa ur den ekono­miska krisen och det skiljer sig från de tidigare på många sätt. Det ville man markera med ett nytt namn, säger Tatjana Nilsson och ger några exempel på föränd­ringarna:

– Den administrativa biten är förenklad på flera olika sätt, den tid det tar tills anslag delas ut är förkortad och all kommunikation sker elektroniskt via en gemensam webbportal. Dessutom är budgeten kraftigt förstärkt.

Tatjana Nilsson är ledare för Pre­contract Team på Grants Of­fice, som samlar in information om utlysningar, sprider den vida­re via nyhetsbrev, seminarier och workshops och ger rådgivning in­för och under ansökningsskrivan­det, med hjälp av en mängd olika samarbetspartner.

sIsta aNsÖKNINgsdag för flera utlysningar inom Horizon 2020 inträffar nu i höst och Tatjana Nils­sons tipsar intresserade forskare att vända sig till Grants Office i god tid.

– Mejla till grantsoffice@ki.se så ser vi till att ni får den hjälp ni be­höver, säger hon.

lIsa ReImegåRdkibladet@ki.se

anna Frostegård är verksam vid Institutet för miljömedicin och har varit inblandad i flera ansökningar av eu-medel un-der sina 12 år som forskare på Karolinska Institutet. vissa har godkänts, andra har avslagits. I mars skickades den senaste in till det nya ramprogram-met.

Tillsammans med fyra europeiska partner har Anna Frostegård och hennes kollegor ansökt om 6,2 miljoner euro från Horizon 2020. Det gäller ett treårigt projekt kring det kroppsegna och antiinflam­matoriska proteinet Annexin A5. Genom en klinisk fas II­studie hoppas de kunna visa att det kan användas för att behandla så kallad perifer kärlsjukdom, exempelvis kärlkramp i benen.

deN 11 maRs lämnade de in en sexsidig ansökan som ska kom­pletteras med ytterligare 70 sidor om de går vidare. Den närmaste tiden innan deadline hade Anna Frostegård tät kontakt med Grants Office.

– Vi fick hjälp med allt från att räkna om budgeten till att for­matera dokumenten rätt. Det är mycket värdefullt att de är så tillgängliga och de sitter ofta inne med intern information som gör att de kan besvara frågor som ingen annan kan, säger hon.

RedaN 2005 med­verkade Anna Fro­stegård, som dok­torand på Karolinska Institutet, för första gång­en i en ansökan om EU­medel, då inom ramprogrammet FP6.

– Forskningspengarna ledde till att vi upptäckte och beskrev funk­tionen hos Annexin A5 i kroppen. Men ansökningsproceduren var otroligt komplicerad och byrå­kratisk och det var svårt att hitta rätt bland utlysningarna. Den här gången gick det betydligt smidiga­re men ändå var jag ganska slut när ansökan väl var inskickad, säger hon och skrattar.

Nu går Anna Frostegård och väntar på svaret från EU­kommis­sionen. Blir det positivt måste hon ställa in semestern eftersom nästa ansökan ska vara inlämnad den 19 augusti.

– Men det gör jag gärna, säger hon.

lIsa ReImegåRdkibladet@ki.se

spänd väntan på nyttbesked

WaItINg FoR ReplYAnna Frostegård at the Institute of Environmental Medicine has been involved in several applications for EU funds during her 12 years as a re searcher at Karolinska Insti-tutet. The most recent was submit-ted in March, with the help of the Grants Office. She is now waiting for a response.

sÖKa eu-medel FRåN HoRIzoN 2020 – så FuNKaR det

FoRsKNINgspeNgaR utlYses

Horizon 2020 pågår under en sjuårsperiod, 2014-2020. Aktuella utlysningar och deadlines anges i

tvååriga så kallade arbetsprogram på webbportalen Participant portal som

nås via EU-kommissionens webbplats. Grants Office på KI berättar även om alla utlysningar i sitt nyhetsbrev och

sprider också informationen på andra sätt.

Forskningspengarna ledde till att vi upptäckte och beskrev funktionen

hos Annexin A5 i kroppen

1

2

3 5

6 7 84FleRa satsNINgaR passaR KI-FoRsKaRe

Mest aktuellt för KI:s forskare är den samhälleliga utmaningen ”hälsa,

demografiska förändringar och vä lbefinnande” och satsningarna på spetsforskning via Europeiska

forskningsrådet (European Research Council, ERC) samt Marie Skłodows-

ka-Curie actions (MSCA). Även andra områden inom Horizon

2020 kan vara relevanta.

aNsÖKNINgaR sKRIvs

Ansökningsproceduren kan skilja sig mellan olika typer av

utlysningar. Ibland ska ansökningen ske i två steg, där man först lämnar in en kort ansökan som sedan kom-pletteras av en längre om man går vidare. Andra utlysningar kräver en

komplett ansökan från början. I vissa fall granskas de sökande

även genom intervjuer.

stÖd FRåN gRaNts oFFICe

På KI erbjuder Grants Office olika typer av ansökningsstöd

och kan till exempel granska forskarnas dokument ur strategisk, strukturell

och finansiell synvinkel och förmedla hjälp från andra parter, på och

utanför KI. Ansökningarna skickas in elektroniskt via

Participant portal.

KoNtRaKt FÖRBeReds & sIgNeRas

Inom fem månader efter deadline för den kompletta

ansökan får de sökande besked om ansökan har godkänts eller ej. För de som gått vidare börjar en kontraktsförberedande period på

max tre månader. När kontraktet är signerat kan projektet börja.

FINaNsIeRINg delas ut

Den forskargrupp som är koordinator för projektet får

pengarna och fördelar sedan dessa till övriga projektpartner. Pengarna

ska användas på så sätt som angivits i det detaljerade avtalet med EU

och eventuella avvikelser från kontraktet måste godkännas

i förväg.

lÖpaNde RappoRteRINg

Under projektets gång måste forskarna regelbundet rapportera till EU-kommissionen hur det vetenskapliga arbetet fortskrider och

hur pengarna används. På KI signeras alla finansiella rapporter av Grants Office och forskarna kan vända sig dit för att få hjälp med administrativa och finansiella frågor.

Institutionen kan även köpa stöd från Grants Office för löpande

administrativ och finansiell hantering av projektet.

pRojeKtet avslutas

När projekttiden har nått sitt slut redovisas resultaten för EU-kommissionen i en slutrapport. Upp till två år efter sista

utbetalningen kan EU begära en revision av projektet. Grants Office samordnar denna process, som kräver omfattande förbere-

delser, och institutionen ansvarar för själva utförandet. I de fall där institutionen har

köpt administrativt stöd av Grants Office ansvarar Grants Office

för själva utförandet.

Källa: Tatjana nilsson, teamledare för pre-contract Team vid grants Office, och Eva Björndal, teamledare för post-contract Office vid grants Office.

Tatjana Nilsson. Foto: LISA REIMEGÅRD

Anna Frostegård och hennes kollegor har ansökt om 6,2 miljoner euro från Horizon 2020. Pengarna ska använ-das till ett treårigt forsk-ningsprojekt kring proteinet Annexin A5. Foto: LISA REIMEGÅRD

Grants Office ger forskarna stöd i EU-ansökningarna

18 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERATLEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

att minska ojämlikheten vid KI. Birgitta Henri-ques-Normark håller med.

– Är man mer aktiv kan man påverka mer. Därför kan det också gynna könsfördelningen vid KI om rekryteringsutskottet blir mer proak-tivt.

MEN DET RÄcKER iNTE att kontakta interna-tionella toppforskare, det krävs ett attraktivt erbjudande för att locka dem också. Tydliga karriärvägar, bra ”ryggsäckar” med finansiering knuten till tjänsten – sådant är avgörande för attraktionskraften, konstaterar Birgitta Henri-ques-Normark.

– Det är viktigt att vi avsätter pengar. Vi behöver också fundera på andra former av fi-nansiering. Vetenskapsrådet satsar till exempel oerhört stora belopp i sitt program för inter-nationell rekrytering. Fundraising är en annan möjlighet. Så när vi inte har resurserna själva går de kanske att skaffa. Det har gjorts även tidi-gare på KI, men jag tror att vi kan utveckla det tänkandet mer, säger hon.

SOM fORSKARE har Birgitta Henriques-Nor-mark intresserat sig för pneumokocker – bak-terier som är den vanligaste orsaken till lung-inflammation, och som också kan orsaka andra allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Enligt WHO dör 1,1 miljoner barn per år i lunginflammation, och pneumokocker är den vanligaste bakteriella or-saken till dessa dödsfall. Men pneumokocker är också vanligt förekommande i näsan hos friska barn.

– Globalt sett är pneumokocker en av de största anledningarna till död och sjuklighet, framför allt hos små barn, men även hos äldre vuxna. Särskilt intresserade är vi av interaktio-nen mellan bakterie och värd: hur kommer det sig att många bär på bakterien, men bara vissa blir sjuka?

Hennes grupp är brett sammansatt, med ci-vilingenjörer, molekylärbiologer, mikrobiolo-ger, och läkare av olika specialiteter. ”En väldigt blandad grupp” sammanfattar hon.

Birgitta Henriques-Normark är van vid att ha stort inflytande. Idag leder hon en forskargrupp vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiolo-

gi, MTC, på runt 25–30 personer, och under hennes många år på Smittskyddsinstitutet hann hon med flera olika chefsroller, med ansvar för upp till ett hundratal medarbetare. På MTC sit-ter hon i ledningsgruppen. Alla som KI Bladet talar med påtalar att hon ofta har starka åsikter och att hon är bra på att framföra dem.

SOM vicEDEKAN ska Birgitta Henriques-Nor-mark leda rekryteringsutskottet som bereder

rekryteringar av alla professorer och lektorer, samt även vissa forskar- och

forskarassistenttjänster. Hon ska också leda utvecklingen av hur utskottet, och KI i stort, arbetar med rekrytering.

– Rekrytering är kanske den viktigaste frågan för KI just nu, inte minst för att vi står inför mycket stora pensionsavgång-

ar, säger hon. Det har gjorts mycket som är bra på rekryte-

ringssidan på senare år, till exempel att doktorandtjänster numera utlyses

öppet och att tydligare karriärstruktur håller på att ta form. Men allt kan förbättras, säger Birgitta Henriques-Normark.

Att driva fram en strategisk handlingsplan för rekryteringar vid KI ser hon som en av sina viktigaste uppgifter som vicedekan.

– Vi behöver fundera över vart vi vill i fram-tiden och formulera en övergripande plan för KI:s rekrytering. I det arbetet behöver vi få med prefekterna. Idag är det institutionerna som initierar det mesta, men jag tror att det behövs en sammanhållen, KI-övergripande bild också.

Samtidigt betonar hon att det är viktigt att slå vakt om det decentraliserade styre som präglar verksamheten idag.

– Det är verkligen en balansfråga. Vi behöver kombinera institutionernas frihet med en ge-mensam vision om vart vi vill komma.

biRgiTTA HENRiqUES-NORMARK vill gärna se en mer aktiv, uppsökande rekrytering vid KI i framtiden. Menar man allvar med att KI ska rekrytera de internationellt bästa behöver man ge sig ut i världen och leta.

– Jag tror att det är bra om rekryteringsutskot-tet blir mer proaktivt och att man använder sig av search committees. Utomlands är det ett van-ligt sätt att förbättra underlaget vid rekrytering.

I arbetet för lika villkor nämns ofta vikten av att vidareutveckla rekryteringsprocessen för

Sedan 1 april är professor Birgitta Henriques-Normark vicedekan för rekrytering vid Karolinska Institutet. Därmed är hon en nyckel-person och en maktfaktor i KI:s arbete med att flytta fram position-erna som internationellt ledande universitet. För vad kan vara viktigare än att rekrytera den bästa laguppställningen?

Uppdrag: Locka eliten till KI:s lag

HÄSTAR OcH KöRSåNgNamn: Birgitta Henriques-Normark.

Aktuell som: Ny vicedekan för rekrytering från 1 april 2014 och tre år framåt.

född: 1958 i Stockholm.

familj: Maken Staffan Normark, professor vid KI och ständig sekreterare vid KVA. Tillsam-mans har de sex vuxna/nästan vuxna barn, och fem barnbarn.

bor: I villa i Stocksund.

Karriär i korthet: Utbildad vid KI. Läkar-legitimation 1987, specialist i bakteriologi 1994, disputerad 2000. Har arbetat vid alla stora sjukhus i Stockholm, samt i många år på Smittskyddsinstitutet. Där har hon varit bland annat sektions- och avdelningschef med ansvar för upp till 100 personer. Idag över-läkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor i klinisk mikrobiologi med inriktning mot klinisk bakteriologi vid KI.

gör på fritiden: ”Framför allt rider jag rätt mycket. Vi har tre hästar. Tidigare sjöng vi i kör, men det slutade vi med av tidsskäl när vi skaffade hästarna. Fast nu är jag väldigt sugen att ta upp sången igen. Bio hinner jag aldrig med, men teater brukar vi försöka komma iväg på. Vi har goda vänner som skaffar biljetter så att det blir av. Vad gäller musik så är min smak rätt bred – gärna modern musik, åttiotalsvinyl och klassiskt.”

Vi behöver kombinera institutionernas frihet

med en gemensam vision om vart vi

vill komma

ASSESSiNg Ki’S TEAMSince April 1, Professor Birgitta Henriques-Nor-mark, is vice dean for recruitment at Karolinska Insti-tutet. Thus, she is a key figure and a power factor in the work to advance the positions as a leading internatio-nal university.

Birgitta Hen-riques-Normark is used to having great influence. Today, she leads a research team at the Department of Microbiology, Tumour and Cell Biology, MTC, of around 25–30 people, and during her many years at SMI she undertook several senior management roles with responsi-bility for up to a hundred employ-ees. At MTC, she is a member of the management team.

As vice dean Birgitta Henri-ques-Normark will chair the recruit-ment committee which prepares the recruitment of all professors and senior lecturers, as well as some researcher posts and postdoctoral research fellows. She will also lead the development of how the com-mittee, and KI ge-nerally, shall work with recruitment. She would like to see a more active, outreaching recru-itment process at KI in the future.

“Recruitment is perhaps the most important issue for KI right now, not least because we are facing a great deal of retire-ments,’ says Birgitta Henriques-Nor-mark.

TexT: Anders Nilsson FoTo: gustav Mårtensson

Som vicedekan ska Birgitta Henriques-Normark leda rekryteringsutskottet. ”Rekrytering är kanske den viktigaste frågan för KI just nu”, säger hon.

kibladet | nummer 2 | 2014 | 19

20 | kibladet | nummer 2 | 2014

3RöSTER OM biRgiTTA: ”Inte rädd att säga ifrån””entusiastisk och energisk. Det är de första orden som dyker upp när jag tänker på Birgitta. Hon är en framgångsrik forskare med en unik förmåga att kombinera olika uppdrag. I MTC:s ledningsgrupp bidrar hon med mycket genom sin erfarenhet, sitt engagemang och sina stora nationella och internationella nätverk.”

Marie Arsenian Henriksson, prefekt, institutionen för mikro­

biologi, tumör­och cellbiologi, MTC.

”Birgitta och jag var omväxlande varan-dras chefer under ett decennium på Smittskyddsinstitutet. Hon har en enorm arbetskapacitet och är en väldigt varm person. Birgitta blir ofta en förkämpe för sin grupp – inte stridslysten, men duktig på att argumentera för varför något är viktigt. Man kan möjligen tro att hon är arbetsnarkoman, men hon har breda kulturella intressen. Inte minst älskar hon manskörer.”

Lars Engstrand, professor i smittskydd/klinisk bakteriologi, KI.

”Birgitta är positiv, engagerad, nyfik-en på mycket och väldigt empatisk. Hon bryr sig om alla i sin omgivning och är en samlande person i arbetet. Samtidigt har hon civilkurage och är inte rädd att säga ifrån, även om det kan drabba henne själv. Hon jobbar stenhårt, men har också tid för våra hästar. Ridningen är mer än en hob-by för henne.”

Staffan Normark, professor i medicinsk mikrobiologi vid KI.

Make och kollega.

”väldigt givande att blanda kompetenser”

LEDARE

för att expandera. De tar över den ekologiska nisch som blivit ledig.

– Det är inte enkelt. Men vi ser att de allvarli-ga infektionerna hos små barn minskar.

Birgitta Henriques-Normarks egen grupp har gjort en rad intressanta fynd, bland annat att vissa pneumokocker har hårliknande struktu-rer, så kallade pilus, på sin yta.

– Vi tror att pilus kan spela roll för hur bakte-rien fäster i näsan och sprids mellan individer. Det är också tänkbart att framtida vaccin kan baseras på pilus.

NYLigEN gjORDE gruppen ett nytt fynd, som kan förklara hur det går till när pneumokocker plockar upp DNA från andra bakterier och in-förlivar i sitt eget genom.

– Vi har visat att det bildas ett sorts pilus som bakterien kan utsöndra. Därmed uppstår en kanal genom vilken vi tror att det främmande DNA:t kan komma in i bakterien.

I forskargruppens projektportfölj finns också

ett samarbete med Kina som syftar till att ut-veckla ny antibiotika, samt projekt i Afrika om koinfektion (det vill säga saminfektion) av ma-laria och pneumokocker.

– Många är infekterade med båda samtidigt, vilket har betydelse för hur sjukdomarna ut-vecklas. Vi har väldigt spännande data om att pneumokocker och malariaparasiter förmodli-gen pratar med varandra.

föR fRAMTiDEN hoppas Birgitta Henri-ques-Normark dels att grundforskningen kan fortsätta att ge en allt klarare bild av hur pneu-mokockerna orsakar sjukdom, dels att den till-lämpade forskningen ska kunna använda denna kunskap till att utveckla allt mer kraftfulla vac-cin och behandlingar. Som vicedekan för rekry-tering hoppas hon bidra till att attrahera den laguppställning som kan göra KI till ett världs-ledande universitet.

kibladet @ki.se

Det behövs, för forskningen i gruppen sträcker sig från molekyl till patient.

– I ett nytt projekt som vi håller på att dra igång ska vi samarbeta med teknologer i Lund. Det är väldigt givande att blanda kompetenser, även om det inte är helt lätt, eftersom man pra-tar lite olika språk. Men tillsammans kan vi göra väldigt spännande forskning.

SEDAN 2009 ingår pneumokockvaccin i barn-vaccinationsprogrammet i Sverige. Det är rik-tat mot vissa typer av pneumokocker som ofta orsakar allvarlig sjukdom. Idag omfattar de 10 eller 13 av de mer än 90 olika typer som be-skrivits. Men vad händer när man trycker un-dan vissa typer av pneumokocker? På Smitt-skyddsinstitutets uppdrag utvärderar Birgitta Henriques-Normark effekterna av den svenska pneumokockvaccinationen. Näsans bakterier är ett eget lite ekosystem, konstaterar hon, där vaccinet inte bara får avsedda effekter. När vissa bakterier trycks undan kan andra utnyttja detta

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

”Jag vill vara ödmjuk och lyssnande som chef, men samtidigt våga fatta beslut. Psykologiska tester brukar komma fram till att jag är ambi-tiös och kreativ som chef”, säger Birgitta Henriques-Normark.

Är du en Ragnar Söderbergforskare i medicin 2014?

www.ragnarsoderbergsstiftelse.se

Olov Andersson, Marie Carlén, Johan Flygare, Maria Kasper, Malin Lagerström, Marie Lagerquist, François Lallemend, Fredrik Lanner, Mia Phillipson, Anders Rosengren, Camilla Svensson, Fredrik Swartling, Lisa Westerberg och Anna Wredenberg är redan utvalda.

Utlysningen är nu öppen. Deadline 27 maj.

Confirmed speakers

keynote speaker: Charles sawyers, Memorial Sloan Kettering Cancer Center

plenary session and workshop speakers: Jim allison, MD Anderson Cancer Center, maría Blasco, CNIO, Åke Borg, Lund University, Óscar fernandez Capetillo, CNIO, Timothy a. Chan, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, Julian downward, Cancer Research, Bengt Glimelius, Uppsala University, Thomas Helleday, Karolinska Institutet, mattias Johansson, IARC, Johanna Joyce, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, david kerr, University of Oxford, rolf kiessling, Karolinska Institutet, david Lane, Agency for Science, Technology and Research (A*STAR), paul pharoah, University of Cambridge, kristian pietras, Lund University, sabine Tejpar, University of Leuven, manuel Valiente, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, Zena Werb, University of California, doug Winton, Cancer Research UK, Jedd d. Wolchok, Memorial Sloan Kettering Cancer Center, Lucy Yates, The Wellcome Trust Sanger Institute, anne Zeleniuch-Jacquotte, New York University School of Medicine, feng Zhang, BROAD Institute MIT.

organizers:

Meeting will also include two poster sessions and 15–20 short talks selected from abstracts. Registration will open May 15. Deadline for registration and abstract submission for the meeting is June 30.

Please visit ki.se/en/research/swedish-cancer-research-meeting-2014 for more information.

swedish Cancer research meeting 20142-3 September 2014 Aula Medica, Karolinska Institutet, Solna

Phot

o: M

ar C

arm

ena,

The

Uni

vers

ity o

f Edi

nbur

gh

Please visit www.immunology2014.se for registration. For more information, please contact immunology2014@ki.se

Frontiers in immunology – from molecules to disease12–14 June 2014 | Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna

Mutations in genes required for proper activity of the immune system are increasingly recognized as causes of disease, ranging from pre-disposition to infectious disease, autoimmunity, and cancer. This meeting organized by Karolinska Institutet includes lectures from world leading researchers in the feld of immunology with a particular focus on primary immunodefciency diseases. There will also be talks by young immunologists performing cutting-edge research.

KA

RO

L IN

SKA INSTITUTET

CONFERENCES

2014

Phot

o: S

cien

ce P

hoto

kibladet | nummer 2 | 2014 | 2322 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

Klivet mot stärkt forskningsanknytningEDUcATiON cONgRESS 2014“Research Re-lated Training in Thought and Action” was the theme for this year’s education conference in Aula Medica on March 27. Present were some 330 partici-pants from the Ka-rolinska Institutet and other medical faculties.

Pro-vice- chancellor Kerstin Tham, Håkan Hult, professor of teaching and lear-ning at Linköping University and Visiting Professor of Medical edu-cation at KI, and Thomas Viggiano, Professor of Med-icine and Medical education at Mayo Medical School, spoke about efforts to improve resear-ch links. At KI work has been started with the report opportunities at KI, an investigation into the quality of education and research links (UKF), which was completed earlier this year.

”forskningsanknuten utbild­ning i tanke och handling” – det var temat för årets utbildningskongress som hölls i Aula Medica den 27 mars och som samlade 330 deltagare från Karolinska institutet och andra medicinska fakulteter.

Prorektor Kerstin Tham var en av talarna vid kongressen, som arrangerats av styrelsen för utbild-ning. Hon berättade om arbetet med att förbättra forskningsan-knytningen vid KI, som nu inletts med rapporten Möjligheternas KI, en utredning om utbildningens kvalitet och forskningsanknytning.

– Det är ingen quick fix, sa Tham. Hon visade med sin egen disciplin arbetsterapi, som exem-pel, hur akademisering och forsk-

ningsanknytning av ett ämne är en process som sträcker sig över lång tid.

Håkan Hult, professor i peda-

gogik vid Hälsouniversitetet i Lin-köping, och gästprofessor i medi-cinsk pedagogik vid KI, talade om att högskoleutbildning generellt är

alldeles för ”framtung”, det vill säga fokuserad på att förbereda studen-terna för varje moment i utbild-ningen.

– Vi borde istället vara peda-gogiskt baktunga, och inse att det är efteråt som man kan förstå vad som hände och lära sig något, sa Hult. Till exempel vid ett semina-rium efter en öppen labb.

ATT fORSKNiNgSANKNYTNiNg kan vara många olika saker, och före-komma i många olika samman-hang, underströk Thomas Vig-giano, professor i medicin och medicinsk pedagogik vid Mayo Medical School. Därför är det inte heller konstigt att vissa studier visar positiva effekter av forsk-ningens påverkan på undervis-ning, medan andra ser negativa

Kafferast. Tobias Rudholm Feld-reich, Högskolan Dalarna, disku-terade med Petra de Verdier och Charlotta Ryk, båda vid KI.

KUA tar emot KLOK-priset. Från vänster Lisa Bergström, Uffe Hylin, Ulla-Kari Edberg, Elisabeth Bohman och Marie Sjöstedt.

n Vikten av att redan från den första terminens första kurs lägga grunden för studier med ett forsk-ande förhållningssätt – den tanken återkom under kongressen.

– Det viktigaste i all utbildning är de första fem veckorna, menade

Håkan Hult, professor i pedagogik. Det är då studenterna läser av sig-nalerna: Vad är det som gäller här? Det är då man lägger hela grunden. Uppmuntras de inte att vara aktiva och ställa frågor då kommer de inte att göra det senare heller.

första fem veckorna avgörande

n Lärare, men också forskare och kanske dessutom kliniker – hur får man det att gå ihop? I slut-diskussionen konstaterade Anna Kiessling, ledamot i utbildnings-styrelsen, att det i den kliniska verksamheten nog alltid kommer att vara brist på öronmärkt tid för utbildning. Där måste utbildning ske samtidigt som man gör annat.

Ett annat sätt att hantera kon-flikten mellan de olika rollerna är

att alternera mer mellan forskning och undervisning i arbetet, menade hon.

– Jag vill slå ett slag för växelbruk istället för multitasking. Att man får fokusera på en av uppgifterna och sedan växla. Till exempel genom att man är två som turas om att vara kursansvarig – då får man utrymme att fokusera på forskningen de terminer man inte har kursen.

Tidsbrist för undervisningen

Nya ledamöter välkomnadesn Fyra nya ledamöter välkomna-des till KI:s Pedagogiska Akademi, som ett erkännande av deras stora pedagogiska gärning. Veronica Lindström vid institutionen för klinisk forskning och utbildning,

Södersjukhuset, Päivi Kaila vid in-stitutionen för neurobiologi, vård-vetenskap och samhälle, Annsofi Johannsen vid institutionen för odontologi och Johanna Zilliacus vid Institutet för miljömedicin.

Pris för engagerad pedagogikn KLOK-priset 2014 tilldelades KUA, Klinisk utbildningsavdelning vid Södersjukhuset.

Motiveringen löd: ”Ett tydligt och engagerat ledarskap för en verksamhet som ständigt utveck-lats sedan starten 1998. Det finns en pedagogisk grundidé som bärs upp av välutbildad personal och verksamheten har tydligt visat sig stimulera och stödja studenternas lärande.”

KLOK står för Kliniskt lärande genom organisations- och kompe-tensutveckling.

– Vi tittar gärna på toppuniversi-tet utomlands och imponeras, men vi behöver också se oss omkring internt, och uppmärksamma vår egen kraft och utnyttja den bättre. KLOK-priset är ett sätt att lyfta fram det som är riktigt bra vid KI, sa Jan-Olov Höög, dekan för utbildning.

”En av många intressanta frågor som kommit upp var konflikten mellan djupgående, komplexa tentamensfrågor och önskan om lätträttade prov. Strävan efter mil-limeterrättvisa riskerar att triviali-sera frågorna, vilket är olyckligt”, sa Anders Bergqvist, vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

”Det var kort om tid, men jag tror på det som pedagogisk idé”, sa Helena Sjölin, adjunkt vid KI SÖS, om gruppdiskussionerna under kongressen. ”Att få motivera, argu-mentera och kanske omvärdera.”

330 kongressdeltagare diskuterade hur länkarna kan stärkaseffekter eller inga effekter alls. En mer fruktbar fråga är hur man ökar de positiva konsekvenserna och minskar de negativa, menade han.

Ofta tolkas forskningsanknyt-ning som att kunskap från forsk-ningen lärs ut till studenterna, vil-ka är passiva mottagare av denna information.

båDE HULT OcH Viggiano menade att forskningsanknytning i utbild-ningen inte i första hand ska tolkas som att forskningen förser under-visningen med bättre kunskap att lära ut till studenterna, utan att det är betoningen av forsknings-processen och studenternas aktiva kunskapssökande som är det cen-trala.

ANDERS NiLSSONkibladet@ki.se

Thomas Viggiano, professor i medicin och medicinsk pedagogik vid Mayo Medical School.

SAgT OcH HÄNT UNDER UTbiLDNiNgSKONgRESSEN

Forskningsanknytning i praktiken: Under utbildningskongressen fick deltagarna i grupper resonera sig fram till svaren på ett antal frågor.

Utbildningsdekan Jan-Olov Höög (till höger) i samtal under kongressen.

24 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

Den 5 300 år gamla “ismannen ötzi” blev en världsnyhet när han hittades i italienska alper­na 1991.

Trots att han har undersökts ner på molekylnivå av olika akademiska discipliner under tjugo år finns fortfarande frågor som inte har besvarats. genom ny teknik, inte minst inom DNA­sekvensering, kan nya frågor få svar. Så sent som i mars levererades kom­pletterande prov från ötzis maginnehåll till SciLifeLab för analys, där Ki­professorn Lars Engstrand ansvarar för den svenska delen av forskningen.

Det bergsvandrande paret trodde att det låg skräp längre bort på mar-ken. Vid en närmare titt upptäckte de att det var en död människa som stack upp genom isen. Ganska snart blev det uppenbart att det inte var en nutida bergsklättrare som omkommit. Kroppen var mumie-fierad (torkad) och vid fyndplatsen låg ålderdomliga kläder och tillhö-righeter. Mumien, som fick namnet Ötzi efter Ötztalalperna där han hittades, konstaterades efter några veckor vara 5 300 år gammal. Där-med är han världens äldsta väl be-varade mumie.

Nu uppstod en tvist om huru-vida Ötzi legat på österrikisk eller italiensk mark. Noggranna mät-ningar skulle visa att Ötzi dött ett fåtal meter in i Italien. Det ledde till att Österrike fick överlämna den prestigefyllda uppgiften att förvara mumien.

I dag kan Ötzi beskådas genom ett litet fönster in till ett sex minus-grader kallt rum på Sydtyrolens arkeologiska museum i Bolzano i norra Italien.

TiLL EN böRjAN spekulerades det om Ötzi hade gått vilse i bergen och dött av kyla och hunger. Den teorin kunde avfärdas tjugo år se-nare då en pilspets hittades efter en röntgenundersökning.

– Vi vet att han blev dödad av en pil i vänstra skuldran som tro-ligen ledde till inre blödningar. På kläderna finns pollen från olika ställen vilket kan tyda på att han var på flykt. Vi tror att han kände till området väl och inte alls irrade

omkring, säger Albert Zink, chef vid Institutet för Mummies and the Iceman, och ansvarig för all verk-samhet kring Ötzi vid forsknings-centret The European Academy of Bolzano, EURAC, i Italien.

öTzi vAR MELLAN 40 och 50 år gammal när han dog. Albert Zink menar att det är en vanlig och fel-aktig uppfattning att det var en hög ålder på stenåldern.

– Ötzi var inte gammal och skruttig. Hans muskelfibrer vittnar om att han snarare var vältränad och muskulös, säger han.

Albert Zink har varit ansvarig för Ötzi sedan 2007 och han blir glad när han får frågan om han funderat på vem Ötzi var när han levde.

– Visst tänker jag på det. Många tycker synd om honom för att han blev mördad, men kanske var han själv en ond människa. Det får vi aldrig veta. Ibland tycker jag synd om honom för att han ligger expo-nerad i sitt tillstånd men samtidigt är han ett så oerhört viktigt arkeo-logiskt fynd. Vi ska komma ihåg att han var en människa och behandla honom med respekt.

Det är bara fyra år sedan en radiolog identifierade Ötzis magsäck. Röntgenbilderna

THE MUMMY MYSTERYThe 5300 year old “Iceman Ötzi” became world news when he was found in the Italian Alps in 1991. Although he has been studied down to molecular level by different acade-mic disciplines for twenty years, there are still questions that have not been answered. New techniques, especially in DNA sequencing, mean that new questions can be answered. As late as March additional samp-les from Ötzi’s stomach contents were delivered to SciLifeLab in Stock-holm for analysis, where KI professor Lars engstrand is responsible for the Swedish part of the research on the gastric and intesti-nal content.

The global research group has met annually since 2012 to discuss their results and make plans for future research. Recently the third conference was held at SciLifeLab.

KI-team tar sig an mumiens gåta

världskände ötzis maginnehåll analyseras på SciLifeLab

visade även att magsäck-en innehöll materia. För en

lekman kan det te sig märkligt att det är så svårt att hitta organen i en mumiefierad kropp att det ska behöva ta 18 år. Men beaktat att de är skrumpna och saknar sin ur-sprungliga anatomiska form – och i Ötzis fall dessutom har flyttats runt då kroppen legat över en sten med varierat tryck uppifrån i mer än 5 000 år – är det lättare att förstå.

Nyheten om magsäcken och innehållet gjorde att helt nya frågor kunde ställas: Vad bestod Ötzis sis-ta måltid av? Hur såg människans tarmflora ut på stenåldern? Fanns antibiotikaresistenta bakterier re-dan då? Fanns magsårsbakterien Helicobacter pylori?

föR ATT KOMMA åT Ötzis tarm-innehåll skulle det vara nödvändigt att tina upp honom. Något som bara gjorts två gånger sedan han hittades. Efter mycket akademisk byråkrati bestämdes det att det skulle ske 11 november 2010.

Då skulle man även passa på att ta prover från hjärna, lungor, magsäck, tjocktarm och prostata. På plats i kylrummet i Bolzano var ett 20-tal personer samlade. Utöver forskare med fokuset inställt på att ta biopsier från skilda organ, fanns också världspressen på plats. Tre av forskarna var Albert Zink, Frank Maixner och Lars Engstrand, pro-fessor i smittskydd vid Karolinska Institutet, som nu träffades för för-sta gången.

Under åtta timmar var kroppen upptinad och trion hade två tim-mar på sig att ta prover från mage och tarm.

UNDERSöKNiNgEN började med lite av ett bakslag när det visade sig att Ötzis matstrupe var för trång och skör för en gastroskopi. Då återstod en möjlig väg in. Öster-rikarna hade vid en tidigare upp-tining gjort ett snitt i Ötzis mage när han fortfarande bevarades där.

– Det var tur för oss och vi är tacksamma att de redan hade sku-

rit i honom för vi hade aldrig gjort det. Vi vill hålla mumien intakt och orsaka så lite skada som möjligt på kroppen, säger Albert Zink.

Via snittet i magen kunde de nå magsäcken som var orörd och för första gången var det möjligt att komma åt dess inn-andöme. Prover togs från även från tjocktarm och svalget.

Frank Maixner, docent vid forskningscentret EURAC, var den som tog proverna från mag-säcken.

– Jag kände en stor ödmjukhet och samtidigt en spänning över att komma så nära Ötzi. Jag kan inte säga att jag var nervös men vi arbe-tade väldigt koncentrerat och me-todiskt, säger han.

Proverna är nu spridda runt om i världen där man på varje forsk-

ningsenhet är inriktad på sina speciella delar från maginne-hållet. I Singapore tittar man på proteiner, i USA på fetter

och i Sverige och Tyskland på bakterierna. Lars Eng-strand ansvarar för den svenska delen

Ötzi var inte gammal och skruttig. Hans

muskelfibrer vittnar om att han snarare var

vältränad och muskulös

I slutet av mars samlades forskare från världens alla hörn till det tredje mötet om Ötzis mag- och tarminnehåll. KI Bladet träffade tre av forsk-ningsledarna: Frank Maixner (Italien), Albert Zink (Tyskland) och Lars Engstrand (Sverige). Foto: eRIK CRoNBeRg

Forskarna fick ett par timmar på sig att ta prover från Ötzi. Foto: LARS eNgSTRAND

Här i de italienska alperna mötte mannen som kallas Ötzi sitt öde för mer än 5 000 år sedan. Rekonstruktionen till höger visar hur han kan ha sett ut. Foto: SoUTH TyRoL MUSeUM oF ARCHAeoLogy/LUKAS AICHNeR

För att komma åt Ötzis tarm-innehåll var forskarna tvungna att tina upp honom – något som bara gjorts två gånger sedan mumien hittades. Foto: SoUTH TyRoL MUSeUM

oF ARCHAeoLogy

kibladet | nummer 2 | 2014 | 25

kibladet | nummer 2 | 2014 | 2726 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

With or without you, the digital health revolution is happening. So how do decide where you fit in?

You join us at Digital|Health 2014 in Stockholm. You take advantage of insights offered by the big name visioneers setting the pace like Dr Alain Labrique, founding director of the Johns Hopkins University Global mHealth Initiative. You talk with people living and breathing the digital health revolution right now and enjoying real benefits. You see opportunity.

The future becomes your future.

Don't get left behind,grab your early bird discount before 15 June

digital|health 2014the premier international conference for the world’s top digital|health pioneersstockholm, sweden25-26 august 2014www. digitalhealthdays.se

Det är lite avvaktande till en början. Men snart blir vi för nyfikna och börjar fråga vad den andra jobbar med.

vi är på ”mix and mingle” – en personalvårdsdag på institutionen LiME, ett slags speeddating för medarbetare.

– Hur tänkte ni här?Samtalen börjar som ett svagt

sorl men ganska snart ökar ljud-nivån längs korridorer och i mö-tesrum i Widerströmska huset på campus Solna. Gnistan till ”lära-känna-övningen” på insti-tutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, är de postrar som satts upp på väggar-na och som presenterar helt olika forskningsfält. Med ett gemensamt – att de samlas under samma insti-tution. Ledarskapsutveckling, sui-

cidalforskning, tobaksprevention och pedagogik, och det tar inte slut där.

”Postermingel” visar sig vara ett ovanligt bra sätt att lära känna sina kollegor på.

– vAD ARbETAR ni med?Sebastian Hökby ställer frågan

efter att ha studerat forskargrup-pen vid MMC (Medical Manage-ment Center), LEAD:s poster en stund. Det handlar om ledarskap, utvärdering och organisationsut-veckling, berättar forskargrupps-ledarna Kristina Palm och Johan Hansson.

Sebastian Hökby tar sig tid att lyssna. Sedan får han själv frågan:

– Vad gör du?Han kommer från NASP, Natio-

nellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, som sorterar under LIME, och vi-sar oss sin egen poster, det handlar om självmordsprevention via in-ternet.

– Man tar sig tid att läsa och att prata med varandra här, säger Se-

bastian Hökby och konstaterar att gemensamt för de flesta är att det är mycket att göra på arbetet. Ska man jobba som en integrerad verk-samhet så är det bra att man får ta sig tiden att närma sig och träffa fler av sina kollegor och diskutera varandras arbete på ett mer ingå-ende sätt.

DET HåLLER projektkoordinatorn Olivia Biermann och forskaren Maria Hägglund med om. De till-hör också olika enheter och just nu står de och skrattar åt något som den andra sagt.

– Vad pratar ni om?De står framför Olivia Bier-

manns forskningsposter med en titel som handlar om tobaks-

prevention, specifikt riktad mot riskgrupper i Stockholm.

– Vi har inte riktigt pratat om våra forskningsprojekt tidigare, förklarar de, man träffar folk i kor-ridorerna, men det är så många oli-ka enheter att man inte vet vad alla är intresserade av och jobbar med. Kvaliteten i de olika posterpresen-tationerna gör också att man lär sig något och att man ställer frågor till andra än den egna gruppen.

Efter dryga timmen fortsätter minglet på plan ett. Där blir det ett ”quiz” – frågor om Karolin-ska Institutet generellt och om LIME-prefekten Mats Brommels i synnerhet.

Till slut koras en vinnare och bästa postern utses. Under pos-terminglet tidigare har alla röstat, spänningsmomenten är över. Nu blir det middag och musik och mer ”mix and mingle”. För, som Mats Brommels säger:

– Vi behöver prata med varandra.

MADELEiNE SvÄRDmadeleine.svard@ki.se

De lär känna kollegormed ’speeddating’

”Kände stor ödmjukhet”

SPEED DATiNg fOR EMPLOYEESInitially a hesitant start, but our curiosity soon took over and we started to ask each other about our work. We are at “mix and ming-le” - a personnel care day at the department of LIMe, a type of speed dating for employees.

Watch the film from the mingle on ki.se/nyheter/start.

Så var det – se filmen från

posterminglet på ki.se/nyheter/start

Häng med när LiME testarpostermingel

av forskningen på mag- och tarminnehållet.

Den globala forskargruppen har träffats årligen sedan 2012 för att diskutera sina resultat och göra planer för framtida forskning. Ny-ligen hölls den tredje konferensen på SciLifeLab i Solna. Mötet var slutet för att inga opublicerade re-sultat skulle läcka ut. (De för-sta resultaten publiceras under 2015.) Trots att de tre forskar-na var förtegna om resultaten, enades de un-der intervjun om att de kun-de avslöja exakt vad Ötzis sista måltid bestod av. Här har ni den: stenbock, röd hjort och vete.

MEN DET bLiR inget svar på om Ötzi bar på antibiotikaresistenta bakterier. Inte heller om han hade magsårsbakterien Helicobacter pylori. När den frågan ställs möts den av tystnad och finurliga leen-den tills Albert Zink, som leder

den globala forskningsgruppen, tar över ordet.

– Det är fortfarande hemligt. Vi kan inte säga om vi har hittat bakterien eller hur det i så fall ser ut. Hittar vi den är det det äldsta beviset för att Helicobacter fanns och då kan vi förhoppningsvis studera hur arvsmassan föränd-

rats under 5 000 år och hur denna förändring i så

fall kan kopplas till sjukdomsframkal-

lande egenskaper hos bakterien, säger han.

Men fors-kartrion be-rättar gärna om framtida

forskningsfrå-gor som kommer

att besvaras – tack vare ny teknik. I det

nya steget mot att skingra dimmorna kring Ötzi spelar SciLi-feLab en avgörande roll.

– Det är här den bästa tekniken finns och labbet är också unikt ef-tersom det finns referensmaterial här. Hittar vi något som vi vill un-dersöka kan vi enkelt sekvensera

det och få svar inom några dagar. Det är inte möjligt någon annan-stans, säger professor Albert Zink.

ETT NÄSTA STEg är att ta reda på vilka bakterier som fanns i Ötzis mage för 5 300 år sedan och vil-ka som tillkommit utifrån genom åren. Dels genom kontaminering under årtusenden som gått efter dödstillfället, dels också efter det att han hittades.

För att kunna kartlägga Ötzis tarmflora – och vara säker på att proverna inte är kontaminera-de med modernt DNA – behöver DNA från Ötzis mage jämföras med yngre DNA från bakterier där arvsmassan redan kartlagts.

– För bara två år sedan gick inte detta lika lätt. Nu kan man göra en djupare och säkrare analys av arvs-massan tack vara de nya kraftfulla sekvenseringsteknikerna som vi har här på SciLifeLab. Tekniken och möjligheterna utvecklas hela tiden och troligen finns det mer saker att ta reda på som vi i dag inte anar är möjligt, säger Lars Engstrand.

jENNY RYLTENiUSkibladet@ki.se

Det är fortfarande hemligt. Vi kan inte säga om vi har hittat bakte­

rien eller hur det i så fall ser ut.

Den som vill besöka Ötzi får ta sig till Sydtyrolens arkeologiska museum i Bolzano, norra Italien. Här vilar han i sex minusgrader, inte långt från bergen där han dog.

Foto: SoUTH TyRoL MUSeUM oF ARCHAeoLogy

En quiz fick LIME-personalen att bok-stavligen mötas i jakten på rätt

svar - a, b eller c.

Olivia Biermann och Maria Hägglund, båda LIME, hittade gemensamma verktyg för sina respektive forskningsprojekt.

Doktoranderna Sara Korlén och Karin

Villaume hade skapat en interaktiv men

framför allt rolig quiz.

Linda Johansson, projektledare för KI 2.0, fång-ade in åsikter om morgondagens lärande.Posterminglet på LIME lockade 90 medar-betare, som tog chansen att lära sig mer om varandra.

Johan Hansson, forskargruppsledare LEAD,

talade kring sin poster om bland annat

utveckling av organisationer.

Så gåR DET TiLLVill du också arrangera ett postermingel på din institution och vill du veta mer om hur LIMe gjorde? Kontakta eva.macdonald@ki.se.

Foto: MARIA SjÖgReN

kibladet | nummer 2 | 2014 | 2928 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

ExciTiNg iNTRigUE iN Ki DETEcTivE STORYIn a recently published crime novel a fictional psychiatry

re searcher at the Karolinska Institutet is in the heart of the action. KI Bladet has put the book under the microscope to see whether the descriptions match reality.

Sista ansökningsdag den 3 juni 2014För mer information se www.hjarnfonden.se

Hjärnfonden utlyser postdoc-stipendier

1994 – 2014

140 nyblivna doktorer, 680 bankettgäster, 1 100 stolar i blå Hallen och ett antal högtidliga tal. Det är några av inslagen vid den finaste av högtider i den akademiska världen – promotionshögtid­en. Den 23 maj är det dags igen för ett stycke planerings­konst på hög nivå.

Två gånger per år, i november och maj, hålls Karolinska Institutets promotionshögtid i Stockholms stadshus. De som har disputerat terminen före får då under en högtidlig ceremoni en doktors-hatt på huvudet och ett diplom i handen, inför familj, handledare och KI:s ledning.

Omkring 140 doktorer promo-

veras varje gång. På hösten firas också årets jubeldoktorer, som promoverades för 50 år sedan, och på våren är det de nya hedersdok-torernas tur.

DET ÄR MYcKET som ska stämma för en lyckad fest. Planeringen är minutiös i ordets rätta bemärkelse. Ceremonimästare Ylva Blomberg har ett körschema där varje mi-nut är planerad, och ett par må-nader före högtiden går hon och

hennes två medarbetare in i skarpt läge.

– Vi har ju förberett mycket

innan, men då börjar de tuffaste arbetsuppgifter-na. Till exempel att göra bordsplaceringen som kan liknas vid att lägga ett stort pussel. Dessutom ska me-nyn bestämmas. Då får vi i arbetsgruppen komma till köket i stadshuset och pro-väta två menyer.

På SjÄLvA högtidsdagen är det inte läge att komma med blommor eller presenter till de som promoverats. Det hör hemma i samband med

disputationen. Samma sak gäller för tal av släkt och vänner, förklarar Ylva Blomberg.

– Vid banketten i Gylle-ne Salen är det tal av Ka-rolinska Institutets rektor, en av hedersdoktorerna och en av de nyblivna dok-torerna. Och så avslutas middagen med ett tacktal,

förra året av landshövding Chris Heister.

ANNA HjORTHkibladet@ki.se

PARTY Of ALL PARiTiESKarolinska Institutet holds its conferment ceremony

in the Stockholm City Hall twice a year, in November and May. on May 23, it’s time once again to demonstrate the art of superb planning. A great deal must come together for a successful party.

Festernas fest – så går det till

l Tänk Nobelfest. Det här är en mycket högtidlig middag när det gäller lokal, utförande och klädkod (högtidsdräkt) och det innebär formellt också strikt vett och etikett. l Läs på lite om din bordsgranne. Det är ingen som förväntar sig att gästerna ska ha läst avhandling-

en. Men ta en titt på titeln, allas avhandlingar presenteras kort i programmet. l en gnutta sunt förnuft räcker långt. egentligen bör man inte resa sig från bordet innan taffeln är bruten, men om nöden kräver det så kommer ingen att anmärka på det.

åRETS våRPROMOTiON vETT & ETiKETT

l Själva promotionshögtiden består av en ceremoni med procession, tal, underhållning, doktorspromotion och salut, samt en bankett med efterföl-jande dans. l I år promoveras två medicine hedersdoktorer – Anders Lönner och zhu chen – och två odonto-

logie hedersdoktorer – William P Magee och cathleen S Magee – vid Karolinska Institutet. l Maten är förstås viktig vid banketten. I vår serveras vit sparris till förrätt, sörmländsk kalvytterfilé med vårprimörer till huvudrätt och i desserten ingår rabarber.

i en nyutkommen krim­inalroman står fiktiva psykiatrif orskare vid Karo­linska institutet i centrum för handlingen. Ki bladet läste med lupp.

Kassandra är Carin Bartosch Edströms andra kriminal-roman. Hon inleder sin histo-ria på en disputationsfest där läsaren snabbt får lära känna de flesta av bokens karaktärer, majoriteten verksamma vid Karolinska Institutet.

Den intrigspäckade kväll-en slutar med att den nyblivne doktorn i psykiatri dör. Olycka, självmord eller mord?

Det uppdagas att den avlidne forska-ren har låtit en student utföra laboratio-

ner i ett övergivet källarlabb på Karolinska Institutet, med en-dast två förrymda labbråttor som sällskap.

Och att hon hittat en text som förkastar den över 30 år gamla vetenskapliga artikel som av-handlingen tar avstamp i.

Utöver källarvistelsen samt ett besök i Nobel Forum ut-spelar sig större delen av boken rent geografiskt utanför cam-pus.

Men den som läser med siktet inställt på KI-hänvisning-ar får sig ändå en del till livs,

exempelvis den påhittade kvällstidnings-rubriken ”Sexskandal på Karolinska Institutet”.

LiSA REiMEgåRDkibladet@ki.se

Lite forskning men desto fler intriger i ny KI-deckare

Carin Bartosch Edström. Foto: CATo LeINPromovering!

Ylva Blomberg.

PROfESSORERNAS KLÄDSTiL: I boken bär män kostym, blå ulster och kashmirhalsduk, kvinnor exempelvis hundtandsmönstrad tweeddräkt och svarta stövlar med stilettklack.

Stämmer med verkligheten? Nja.

cAMPUSOMRåDET: Beskrivs stort som en mindre stad med ständigt pågående ombyggnationer, där ”modesta röda tegelbyggnader” samsas med ”nya höghus i glas och putsat stål”.

Stämmer med verkligheten? På pricken.

fORSKNiNgEN: Det forskas mycket lite enligt boken, så lite att resultat ibland saknas och måste hittas på. en forskare testar dock ett läkemedelsföretags psykofar-makaprototyp i hemlighet – på sig själv och en student.

Stämmer med verkligheten? Knappast.

fORSKARNAS KOPPLiNgAR TiLL vARANDRA: Bokens KI-karaktärer är inte bara kollegor utan knyts även samman av olika slags kärleksrelationer och släkt-skap: Professor RT var tidigare gift med professor IT och skilde sig för att gifta sig med en student men älskar egentligen sin doktorand.

Stämmer med verkligheten? Hmm.

Ki-iNSTiTUTiONER i bOKEN: Institutionen för psykiatrisk alternativmedicin (HISPAM, Health Institution for Studies of Psychiatric Alternative Medicine), insti-tutionen för kommunikativ psykiatri samt institutionen för biomedicinsk statistik.

Stämmer med verkligheten? Nä.

SAMMANbLANDNiNg Av KAROLiNSKA OcH KAROLiNSKA: en av karak-tärerna i boken menar att inte bara allmänheten har svårt att skilja på Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset utan att det även råder intern förvirring: ”Man bollade de juridiska förpliktelserna över Solnavägen som en het potatis.”

Stämmer med verkligheten? Kan så vara.

Ki ENLigT KRiMiNALROMANEN “KASSANDRA”

Titel: Kassandra

författare: Carin Bartosch edström

förlag: Albert Bonniers Förlag

Foto

: eRI

K C

RoN

BeRg

, CA

SSID

y D

UH

oN

, PeT

eR K

jeLL

eRå

S, IS

ToC

KPH

oTo

kibladet | nummer 2 | 2014 | 3130 | kibladet | nummer 2 | 2014

Många av de sto-ra vetenskap-liga genom-brotten, det vill

säga resultat som förändrar synen på livsprocesser när det gäller såväl hälsa som sjukdom, publiceras i internationellt välrenommerade tidskrifter med höga krav på vetenskaplig kvali-tet. Inte sällan leder detta till att dessa tidskrifter citeras mer, och därmed erhåller högre ”impakt”.

DET ÄR gLÄDjANDE att många av KI:s forskare strävar efter att publicera sig i internationellt välrenommerade tidskrifter av mycket hög kvalitet, tidskrifter där det råder hög konkurrens om utrymme, där granskningen oftast är mer noggrann och genomgå-ende, där särskilt höga krav på vetenskaplig kvalitet finns, och där synligheten vid publikation är särskilt stor. KI:s ledning under-stödjer i allt dessa ambitioner hos våra medarbetare och kollegor. Samtidigt ser vi naturligtvis att det finns situationer där publicering av olika orsaker lämpar sig bättre i mer ämnesspecifika eller lokala tidskrifter.

Ki HAR SOM AMbiTiON att lyfta fram förebilder. Hit hör KI:s bästa lärare och de forskare som gjort riktigt stora vetenskapliga genom-brott och upptäckter. Till exempel sådana som förändrar synen på normala livsprocesser vid hälsa och sjukdom, eller sådana som genom sin forskning bidragit till viktiga innovationer och resul-tat och som får direkt praktisk tillämpning i hälso- och sjukvård.

ATT MED EN gRAD av enkelhet i realtid lyfta fram publikationer med dylikt innehåll bland de un-gefär 4000 vetenskapliga artiklar som publiceras från KI varje år är inte helt enkelt. Det digitala mått-et ”impaktfaktor >15” som i vissa

situationer används som kriterium för exponering av artiklar från KI kan kritiseras. Det är inte ett ur alla aspekter optimalt krite-rium för identifikation av KI:s bästa och mest värdefulla vetenskapliga artiklar. Många finns också inom andra grup-per. Det är dock svårt att med transparens, och en viss grad av enkelhet, bedöma exakt vilka av alla från KI publicerade artiklar som repre-senterar vetenskapliga genombrott av betydelse. Vi kan därför behöva vidareutveckla kriterierna för att uppmärksamma viktiga forskningsfynd vid KI, och exempelvis tillämpa ytterligare kriterier så som görs inför utskick av pressmeddelanden eller vid publicering av fynd i Medicinsk Vetenskap.

DET ÄR bRA att många av KI:s forskare är engagerade i olika vetenskapliga tidskrifter, natio-nella såväl som internationella. Att KI i sin strategi skulle sätta som särskilt mål att sträva efter publicering i tidskrifter baserade vid KI ter sig dock knappast som eftersträvansvärt i sig. Oavsett hemvist, bör målet vara att främst

söka publicera viktiga vetenskapli-ga resultat i breda, internationellt välrenommerade tidskrifter av hög kvalitet, därefter i mer ämnes-specifika tidskrifter av likaledes hög kvalitet.

DET ÄR Av STOR viKT att forskning som ingår i vetenskapliga avhand-lingar vid KI håller hög kvalitet, och att målet är att publicera resultat i internationellt välrenom-merade tidskrifter. Inte sällan får detta mål till konsekvens att av-handlingar kommer att innehålla färre artiklar, något som KI:s led-ning inte ser som något problem. Men att tidskrifter baserade vid KI skulle ha en särskild roll i att publicera ”avhandlingsarbeten” ter

sig främmande. Omkring hälften av de artiklar

som KI-forskare publicerar varje år

har en eller flera doktorander som medförfat-tare. Givetvis måste målsätt-ningen för dessa

arbeten, liksom alla andra arbeten

från KI, vara den-samma, att publicera

resultat i internationellt välrenommerade tidskrifter av hög kvalitet.

DET KAN ALLTSå inte vara KI:s främsta ambition att motverka ”impaktfaktorns förbannelse”. Vi måste vara medvetna om svaghet-erna med detta, men vi kan inte heller bortse från att tidskrifter som uttalat strävar efter att enbart publicera artiklar innehållande resultat som representerar veten-skapliga genombrott kommer att citeras, och därmed erhålla en högre impakt än tidskrifter som inte har den ambitionen.

Hans­gustaf LjunggrenDekanus för forskning

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

För det första – publika-tioner från KI som anses intressanta, det vill säga har en impaktfaktor

över 15 – gynnar forskare inom stora discipliner, medan de som arbetar inom mindre speciali-teter, såsom pediatrik, obstetrik och gynekologi, och oftalmiatrik, missgynnas. De ledande interna-tionella tidskrifterna inom dessa ämnen når inte upp till så höga impaktfaktorer som när det gäller onkologi, neurovetenskap eller epidemiologi. De mest populära tidskrifterna att publicera sig i för KI-forskare, nämligen PNAS, PLoS One och Acta Paediatrica, ligger också under 15.

föR DET ANDRA så ger det sken av att det är viktigare vilken tid-skrift man publicerar sina resultat i än resultaten. I en uppmärksam-mad bibliometrisk analys i PLoS Medicine (Young NS et al, 5:1418-1422, 2008) visade det sig att resulta-ten i nästan en tredjedel av de artiklar som citerats mer än 1000 gånger ej kunde bekräftas. Det kan dels ha varit fråga om omfattande läkemedelsstudier såsom de om Vioxx, där fatala biverkningar ej framkom förrän långt senare. Dels kan det också gälla nya resultat av stort publikt intresse. Ett exempel är Lancets artikel om sambandet mellan mässlingsvaccination och autism, som visat sig vara

baserad på fabricerade data. Man ska komma ihåg att den första sorteringen av inkomna manus på de stora tidskrifterna görs av medicinska redaktörer, som är måna om att artiklarna uppmärk-

sammas i första hand av BBC och CNN. Inom mitt

eget område – plötslig spädbarnsdöd – har

det publicerats ett flertal origina-lartiklar i New England Journal of Medi cine, JAMA, Science och Lancet som

inte visat sig hål-la. Det kan vara

fråga om märkliga observationer hos

enskilda patienter, som inte gäller plötslig spädbarns-

död i allmänhet. Kravet på kon-trollfall har varit pinsamt svagt. Den viktigaste observationen av betydelse för att minska förekom-sten av plötslig spädbarnsdöd, nämligen att lägga barn på rygg, publicerades i New Zealand Med-

ical Journal. Nobelpristagarna Barry Marshall och Robin Warren publicerade delvis sina första fynd om helicobacter i en motsvarande australiensisk tidskrift, också med låg impaktfaktor.

föR DET TREDjE missgynnas tidskrifter baserade vid KI såsom Journal of Internal Medicine, Journal of Experimental Cell Research och flera Acta tidskrif-ter. Ska vi inte ha kvar dessa tidskrifter? Jag anser att det är viktigt att de finns kvar, inte minst för publicering av akade-miska avhandlingsarbeten. Men också för att de ofta är bra och har pålitliga referenssys-tem med mindre risk att släppa igenom felaktiga studier. Banbry-tande artiklar i exempelvis Acta Paediatrica uppmärksammas faktiskt både internationellt i tidningar såsom New York Times, Daily Telegraph och Le Figaro men naturligtvis inte i Medicinsk Vetenskap.

föRRA åRETS Nobelpristagare i fysiologi eller medicin, Randy Schekman, gick häromåret ut med ett omtalat frontalangrepp mot de ”stora” tidskrifterna såsom Nature, Science och Cell. Han menar att trycket att publicera ”flashy research in glitzy journals” uppmuntrar hype och det som just nu är ”inne” i stället för mer grundläggande forskning. Det finns flera exempel på hur många Nobelpristagare fått sina första artiklar om sina upptäckter re-fuserade. KI som universitet bör därför föregå med gott exempel och motverka impaktfaktorns förbannelse.

SE OcKSå LEDANDE forskares upprop att eliminera impaktfak-torernas betydelse vid anslagstill-delning och tjänstetillsättningar: http://scim.ag/impfact.

Hugo Lagercrantz, Professor emeritus

Chefredaktör för Acta Paediatrica

impaktfaktor går före resultat?n Som intressanta publikationer från KI räknas bara artiklar som publi ceras i tidskrifter med impaktfaktor över 15. Det är bara dessa som tas upp i topplistan i Medicinsk Vetenskap, på KI:s webbplats och som presenteras i föreläsningsserien KI Discovers. Man kan fråga sig om det är riktigt att uppmärksamma artiklar bara för att de publiceras i ”high- impact”-tidskrifter. Det skriver Hugo Lagercrantz, professor emeritus v id Karolinska Institutet och chefredaktör för tidskriften Acta Paediatrica, i ett debattinlägg.

Fortsätt debattera i KI Bladet!

Kontakta: kibladet@ki.se

REPLiK

iMPAcT MORE iMPORTANT THAN RESULTS?only articles published in journals with an impact

factor greater than 15 are considered interesting publications from KI.you may ask whether it is right to draw attention to articles simply because they are published in “high-impact” journals. This is what Hugo Lagercrantz, emeritus professor at the Karolinska Institutet and editor-in-chief of the journal Acta Paediatrica, wrote in an opinion piece.

Hugo Lagercrantz. Foto: ULF SIRBoRN

Hans-Gustaf Ljunggren. Foto: eRIK CRoNBeRg

Det finns flera exempel på hur många Nobel­

pristagare fått sina första artiklar om sina upptäckter

refuserade

Ki bör sträva efter forskning av hög kvalitetn I KI:s strategiarbete “Strategi 2018” kommer fokus ännu tydligare att ligga på kvalitet i alla delar av verksamheten. För forskningen är målet att öka möjligheterna till vetenskapliga genombrott och upptäckter

som förändrar synen på såväl normala livsprocesser som hälsa och sjukdom, samt att forskningsresultat ska leda till innovationer och praktisk tillämpning i hälso- och sjukvård. Det svarar Hans­gustaf Ljunggren, dekanus för forskning, i en replik.

Det kan alltså inte vara KI:s främsta

ambition att motverka ”impaktfaktorns

förbannelse”

RESEARcH Of HigH qUALiTY iS THE MOST iMPORTANTIt is encouraging that many of our researchers strive to be published in internationally reputed journals of a very high quality. journals where the competition for space is intense, where the exami-nation is usually more accurate and consistent, with particularly high demands on sci-entific quality and where visibility when published is extensive. ´KI’s management supports all these aspirations,’ says Dean of Research , Hans-gustaf Ljunggren.

Trycket att publicera i de stora vetenskapliga tidskrifterna missgynnar forskare inom mindre specialiteter, menar debattören Hugo Lagercrantz.

kibladet | nummer 2 | 2014 | 3332 | kibladet | nummer 2 | 2014

n Professor Olle Söder och docent Tommy Linné, båda vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Insti-tutet, har utnämnts till heders-doktorer vid Belarusian State Medical University (BSMU) i Minsk, Vitryssland.

Tommy Linné är initiativtagare och koordinator till ett program som omfattar forskarutbild-ning (PhD), och som genom föreläsning ar, konferenser och kurser ska sprida kunskap och ut-veckla det akademiska samarbetet.

olle Söder, barnendokrinolog och prefekt vid institutionen för

kvinnors och barns hälsa, har organiserat och föreläst vid flera vetenskapliga kurser vid BSMU.

Utmärkelsen delas ut under våren.

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

NIH-anslag till Karlsson Hedestamn Professor gunilla Karlsson Hedestam vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cell-biologi (MTC) på KI får ett Po1-anslag från National Institutes of Health (NIH). Totalt rör det sig om 80 miljoner kronor, som ska delas mellan fyra forskargrupper.

Förutom Karlsson Hedestam ingår L. Shapiro vid Columbia University, yuxing Li och Richard Wyatt vid TSRI. Under fem år, 2014–2019, tilldelas gruppen sammanlagt 20 miljoner kronor.

Projektets mål är att analysera immunförsvarets B-celler att bilda antigen-specifika antikroppar mot HIV-1. Forskningen som kommer att utföras vid MTC är inriktad på att undersöka B-cellernas affinitets-mognad och processer som styr om antikropps svaren blir långlivade eller inte.

Forskargruppen kommer att använda djupsekvenseringsmetoder för att identifiera och följa specifika antikroppskloner över tid för att få en detaljerad bild av immunsvaret.

NYA HEDERSDOKTORER viD KAROLiNSKA iNSTiTUTET

Priset delas ut årligen till person eller grupp verksam vid eller med anknytning till Karolinska Institutet och som har gjort en särskild insats för att främja etiken vid universitetet.

Kandidater till priset kan nomineras av lärare, studenter och administrativ personal verksamma vid Karolinska Institutet. Nomineringen kan vara kortfattad och skall göras skriftligen. Förslagsställaren skall ange sitt namn, sitt telefonnummer och sin e-mail. Ytterligare anvisningar och stadgar fnns på internwebben.ki.se/sv/etikpriset

Priset kommer att utdelas i samband med installationshögtiden hösten 2014. Pristagare utses av Etikrådet vid Karolinska Institutet.

Senast måndagen den 26 maj 2014 skall nomineringarna inges till priskommittén under adress:Etikrådet, att. Claes-Olov FälthFörvaltningen/Avd SIRNobels väg 6, 171 77 StockholmTelefon 08-524 865 73 eller e-post: Claes-Olov.Falth@ki.se

Nominera till Karolinska Institutets Etikpris 2014

Ramavtalsleverantör!

08-590 962 00 www.ninolab.se

88000-serien -86°C

900-serien -86°C skåp

8600-serien -86°C boxar

Vi på Ninolab är experter på frysförvaring och har över 40 års erfarenhet av Forma-frysar. Vi erbjuder all typ av inred-ning, tveka inte att kontakta oss för en konsultation!Nu kan vi även erbjuda kompletta frysar – frys, rack, askar och rör (Nunc/Nalgene) enligt önskemål.Kunder på Karolinska har alltid fri frakt, installation på anvisad plats och om nöden kräver är vi snabbt på plats med back-up/ lånefrysar.

Kontakta alltid oss när det gäller värme, kyla och klimat – Ninolab är er partner och ramavtalsleverantör! Nunc/Nalgene

Följ Naturvetarnas arbete för forskares och forskningens villkor på naturvetarna.se och naturvetarbloggen.

Bli medlem på www.naturvetarna.se och ta del av Naturvetarnas service!

NaturvetarNa är Saco-förbundet för forskare och professionella inom bl a Life Science. Naturvetarna vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp.

– NaturvetarNa driver frågorNa!

Tillsammans lyfter vi naturvetare!

A Blue Sky Grantfor Innovative Cancer Research

A Support Grant for the Initiation of an Investigator– Driven Clinical Trial within Cancer

International Clinical Postdoc Grants

Application deadline: August 15, 2014

(for Clinical Postdoc Grants: September 15, 2014)

For more information please visit ki.se/stratcan

The Strategic Research Programme in Cancer

StratCanis announcing

•

•

•

Gunilla Karlsson Hedestam.

Nyblivna professorer emeriti tackadesn european Molecular Biology or-ganization, eMBo, meddelade den 7 maj att 106 framstående forskare inom livsvetenskaperna nyligen valts in som medlemmar i organisationen.

Professor Sten grillner och professor Ole Kiehn, båda vid institutionen för neurovetenskap, samt professor Per­Olof berggren, vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, är bland de nya eMBo-medlemmarna.

n göran K Hansson, professor vid institutionen för medicin, Solna, har fått en hedersprofessur vid Shandong University i Kina. Diplomet överläm-nades av universitetets rektor, profes-sor Rong Zhang, som beskrev göran K Hanssons vetenskapliga gärning inom kardiovaskulär forskning och hans aktiva engagemang i samarbet-en mellan de båda universiteten. Cer-emonin ägde rum den 17 mars under symposiet “Immunity, Inflammation and Atherosclerosis” som samlade svenska, amerikanska och kinesiska aterosklerosforskare i jinan, Kina.

K HANSSON HEDERSPROfESSOR viD SHANDONg UNivERSiTY

Göran K Hansson.

Olle Söder.Tommy Linné.

n Professorer som går i pension lämnar sällan sin vetenskapliga verk-samhet. Men för sina insatser hittills uppmärksammades traditions enligt Karolinska Institutets nyblivna profes-sorer emeriti med en middag i Nobel Forum.

Middagen ägde rum den 20 februari och deltog gjorde även rek-tor Anders Hamsten och prorektor Kerstin Tham tillsammans med

de nyblivna professorerna emeriti: Dzevad belkic, Kyllike christensson, Anders Eklund, Lars L gustafsson, Outi Hovatta, christina Hultman, Hugo Lagercrantz, jörgen Larsson, åsa Nilsonne, Olof Nyrén, Hans Rosling, Anders vahlne, Ola Weiland, Magnus Wickman och zsuzsanna Wiesenfeld­Hallin. Närvarade ej: Agneta Mode.

Linné och Söder hedersdoktorer i Minsk

n Tidigare VD:n för Meda AB, Anders Lönner, och professorn i hematologi, zhu chen, blir medicine hedersdoktorer, och tandläkaren William P Magee och sjuksköterskan Kathleen S Magee, blir odontologie hedersdoktorer vid Karolinska Institutet. Det har sty-relsen för forskning beslutat. grunden för att utse hed-ersdoktorer är att de ska ha gjort viktiga vetenskapliga insatser, särskilda insatser för Karolinska Institutet eller generella insatser för mänskligheten inom Karolinska Institutets verksamhetsområden. De promoveras i Stockholms stadshus den 23 maj.

ki.se/nyheter/start

Läs mer om de nya hedersdoktorerna på KI Nyheter.

Aula Medica är årets byggen Aula Medica, KI:s nya aula i Solna, är årets bygge 2014. Priset delades ut vid en gala på Cirkus i Stockholm den 31 mars av tidningen Byggindustrin. Totalt var 20 byggnader nominerade.

Så här motiverar juryn sitt val: ”Pro-jektet präglas av nytänkande, öppen-het och kreativitet, där byggnadens avancerade utformning hade sin motsvarighet i byggprocessens goda logistik och planenliga genomförande. en djärvt lutande byggnadskropp som utmanande tar plats och hävdar sig i en krävande omgivning. I ett ovanligt grepp i samverkan med glaskon-stnären Ingegerd Råman har Aula Medica fått sin personliga inramning.”

n Silviahemmets forsknings- och utbildningsstipendium 2014 har tilldelats Agneta Nordberg. Hon var en av två alzheimerforskare som fick ta emot pris om 50 000 kronor av drottning Silvia på Silviahemmets stora inspirationsdag i Stockholm. Agneta Nordberg är överläkare och professor vid Karolinska institutet. Som en av de första forskarna i världen lyckades hon med att använ-da PeT-metoden och avbilda levande patienters hjärnor.

KI-professorer nya medlemmar i EMBO

Nordberg fick Silviahemmets pris

gULDMEDALj TiLL PETER ASPELiNn Peter Aspelin har tilldelats guldmedalj av european Society of Radiology för sina insatser inom radiologisk

forskning och utbildning. Han är professor i medicinsk radiologi

vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (Clintec) och verksam vid Karolinska universitets-

sjukhuset. Peter Aspelin är även engagerad i flera

svenska och interna-tionella organisationer inom radiologiområdet.

Utmärkelsen delades ut vid european Congress of

Radiology i Wien den 7 mars.

Peter Aspelin. Foto: ULF SIRBoRN

Två Ki-PROfESSORER fåR DRYgT 30 MiLjONER KRONOR vARDERAn jonas frisén, professor i stamcellsforskning, och Per Svenningsson, professor i neurologi, båda vid Karolinska Institutet, får 33 miljoner respektive 31 mil-joner kronor vardera under fem år för forskning inom området medicinsk teknik av Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.

jonas Frisén får pengarna till projektet Spatiell tran-skriptomik för cancerdiagnostik, och Per Svenningsson till projektet Molekylär ”imaging” inom neuropatologi.

Totalt inkom 83 ansökningar, knappt 10 procent beviljades.

Aula Medica.

Foto

: ULF

SIR

BoRN

Foto

: STe

FAN

ZIM

MeR

MA

N

kibladet | nummer 2 | 2014 | 3534 | kibladet | nummer 2 | 2014

LEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERATLEDARE NYHETER PORTRÄTTET NOTERAT

DEbATTAKTUELLT

NYA PROfESSORER

Marta Alarcón Riquelme har anställts som gästprofessor i medicinsk inflamma-tionsforskning med inriktning mot kroniska inflammationssjukdomars genetik vid Insti-tutet för miljömedicin från den 1 juli 2014. Helena Erlandsson Harris har anställts som professor i reumatologisk inflam-mationsforskning vid institutionen för medicin, Solna från den 1 maj 2014. Per­johan jakobsson har anställts som professor i translationell inflammationsfor-skning vid institutionen för medicin, Solna från den 1 mars 2014. johan Hansson har anställts som adjun-gerad professor i onkologi vid institutionen för onkologi-patologi från den 1 mars 2014. Seppo Koskinen har anställts som profes-sor i bild- och funktionsmedicin vid insti-tutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik från den 1 september 2014. Olle Kämpe har anställts som Torsten och Ragnar Söderbergs donationsprofessor i klinisk endokrinologi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 april 2014. Martin Lövdén har anställts som professor i kognitiv neurovetenskap, med särskild in-

riktning mot åldrande vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle från den 1 april 2014. vivianne Malmström har anställts som professor i reumatologisk immunologi vid institutionen för medicin, Solna från den 1 maj 2014. claes­Roland Martling har anställts som adjungerad professor i anestesiolo-gi och intensivvård med inriktning mot intensivvårdsnefrologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi från den 1 juni 2014. Anders Oldner har anställts som adjungerad professor i anestesiologi och intensivvård med inriktning mot traumatologi vid institutionen för fysiologi och farmakologi från den 1 feb-ruari 2014. András Simon har anställts som professor i cell- och molekylärbiologi vid institu-tionen för cell- och molekylärbiologi från den 1 april 2014. Sarah Wamala har anställts som adjun-gerad professor i hälsopolicy och ledarskap vid institutionen för lärande, informatik, management och etik från den 1 april 2014.

www.toolsofscience.se

Win

cinema

tckets!

Win

cinema

tckets!

Up-to-date informaton about core facilites and service

companies. Academic facilites join for free!

Your gateway to life science capacites

Please visit ki.se/en/about/calendar/the-developing-brain for registration and program. For more information please contact jens.hjerling-leffer@ki.se or goncalo.castelo-branco@ki.se.

How can a single cell give rise to the most complex organ known – the brain? This is the overarching question in neural development; knowing how such a intricate structure is assembled gives not only crucial knowledge about the brain itself but also important insight to the etiology of some of our most common diseases. This one day conference gathers some of the greatest minds working on critical questions ranging from cell-specifcation to the creation of mature circuits in the brain.

CONFERENCES

2014

Phot

o: p

riva

te

The Developing Brain4 September 2014 | Nobel Forum, Karolinska Institutet, Solna

Please visit issfal.org/2014/lipid-update-seminar for registration and program. For more information, please contact birgitta.strandvik@ki.se or jan.palmblad@ki.se

The Lipid Update Seminar will present state-of-the art lectures of important clinical aspects related to dietary fatty acids and their metabolites. Professors A. Simopoulos, M. Crawford, D. Kromhout, N. Bazan and R. Gibson are internationally leading researchers on the role of essential fatty acids in evolution, cardiovascular and psychoneurological diseases and maternal/infant nutrition and development. The programme is valuable for basic and clinical researchers in biomedicine but also for students, nurses, nutritionists and dieticians working in health care and public health.

KA

RO

L IN

SKA INSTITUTET

CONFERENCES

2014

Phot

o: S

cien

ce P

hoto

Lipid Update Seminar28 June 2014 | The München Brewery, Stockholm

Riksförbundet HjärtLung delar varje år ut bidrag till forskning som berör personer med hjärtsjukdom eller lungsjukdom.

Vi prioriterar forskning om rehabilitering och prevention för våra medlemsgrup-per. Stor vikt läggs på patientnytta.

Praktisk information hittar du på: hjart-lung.se/forskning.

Ansökan om forskningsbidrag ska vara Riksförbundet HjärtLung tillhanda se-nast 30 september 2014.

e-postadress info@hjart-lung.se Tel: 08–55 606 202 www.hjart-lung.se

Välkommen med din ansökan.

SÖK BIDRAG TILL DIN FORSKNING!

Prins Daniel besökte CMMn Prins Daniel besökte Centrum för molekylär medicin (CMM) vid Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska Institutet den 31 mars.Prins Daniel som tidigare besökt olika delar av Karolinska Institutets verksamhet, fick bland annat lära sig mer om hur livsstilen kan påverka vid olika sjukdomstillstånd.

CMM samlar forskare med inrikt-ning mot de stora folksjukdomarna;

hjärt-kärlsjukdomar, reumatiska och vissa psykiska och neurologiska sjukdomar. Det som sjukdomarna har gemensamt är att de är vanliga, ofta kroniska och nästan alltid invalidise-rande om inte effektiv behandling ges. Vid prinsbesöket presenterades forskning med fokus på miljö- och livsstilsfaktorer som behandling och förebyggande åtgärder vid kroniska sjukdomar.

50 MiLjONER KRONOR vAR TiLL TRE Ki-PROfESSORERn Tre av totalt nio beviljade bidrag gick till Karolinska Institutet när Vetenskapsrådet för första gången fattade beslut om bidrag inom rådsprofessorsprogrammet.

Professorer vid KI som beviljats anslag är Kenneth chien, för forskning om hjärtprogenitorer under utveck-ling, vid medfödd hjärtsjukdom och för regenerativa behandlingar. jonas frisén, för forskning om nybildning av celler och regenerativ medicin. Samt jussi Taipale, för forskning om celltillväxt och cancer.

De kommer att få fem miljoner kronor per år under tio år. Syftet med Vetenskapsrådets nya satsning är att de beviljade medlen ska ge forskarna förutsättningar att planera långsiktigt och ta risker.

Tanken är att bidrag inom rådsprofessorsprogrammet ska utlysas vartannat år.

I den första utlysningen sökte 301 forskare bidragen.

Kenneth Chien. Jonas Frisén. Jussi Taipale. Foto: ULF SIRBoRN

Roger Unger får Rolf Luft Award 2014n Rolf Luft Award, ett av världens mest prestigefulla priser inom endokrinolo-gi och diabetologi, ges varje år till en person som genom sin forskning gjort banbrytande upptäckter inom dessa områden.

I år går priset till professor Roger Unger vid University of Texas South-western Medical Center i USA. Han får

Rolf Luft Award 2014 för sin upptäckt av glukagons inverkan på blodsockret.

Priset, som består av diplom, medalj och en summa prispengar, delas ut under en ceremoni i Nobel Forum på Karolinska Institutet den 13 maj.

Då föreläser också professor Roger Unger under titeln ”A New Biology for Diabetes (Type 1 and 2)”.

Japansk orden till Harriet Wallbergn Harriet Wallberg, professor i fysiologi och tidigare rektor vid Karo-linska Institutet, har utsetts av japans regering till mottagare av Uppgående solens orden, guld- och silverstjärna. Hon tilldelas utmärkelsen som ett erkännande av betydande insatser för att främja akademiska utbyten och en ömsesidig förståelse mellan japan och Sverige.

n Tomas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap, och Mattias öberg vid Institutet för miljömedicin, får anslag av AFA Försäkring till FoU-projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Professor Tomas olsson beviljas 4 miljoner kronor för att fortsätta studien kring riskgener och vilka yttre riskfaktorer som påverkar risken att drabbas av Multipel skleros (MS).

Mattias Öberg beviljas 2,5 miljoner kronor för att förbättra statistik– och kunskapsunderlaget för det förebyg-gande arbetsmiljöarbetet, genom att analysera och systematisera data från giftinformationscentralens samtalsda-tabas med information om kemiska arbetsplatsolyckor.

KI-forskare får anslag inom arbetsmiljö

Joan Raouf, doktorand, och prins Daniel vid besöket på CMM.

Roger Unger.Foto: gUSTAV MåRTeNSSoN