kostnadseffektiv gjutning av grundfundament för ...533492/fulltext01.pdf1 manizha habibi, khalid...
TRANSCRIPT
I
Examensarbetet i
Kostnadseffektiv gjutning av
grundfundament för
kontaktledningsstolpar utmed
järnvägen Cost effective casting of the basic foundations of
the contact line poles along the railway
Författare: Manizha Habibi
Khalid Majed Hamed
Handledare företag: Jonas Tufvesson, PEAB
Handledare LNU: Benny Fransson, LNU
Niklas Karlsson, ÅF
Examinator LNU: Anders Olsson
Termin: VT12 15 hp
Examensarbete: 2BY03E
II
Sammanfattning
Rapporten jämför skillnaden mellan i fältfabrik platsgjutna grundfundament med pre-
fabricerade grundfundament utmed järnvägen. Jämförelsen omfattar för- och
nackdelar beträffande kostnader, planering och arbetsmetoder. Denna jämförelse kan
komma att vara ett underlag för framtida arbete för Peab Anläggning.
Det finns fyra olika typer av grundfundament men författarna har studerat och
analyserat det som benämns Typ 5, för att detta var den mest använda typen.
Författarna har även fokuserat på att komma fram till en förbättrad arbetsmetod för
att det ska blir mer kostnadseffektivt för Peab Anläggning att montera
grundfundamenten längs med järnvägen.
III
Summary
The report compares the difference between in situ molded and precast foundations
for overhead power lines along the railroad. The comparison includes both the ad-
vantages and disadvantages in terms of cost, planning and working methods for the
various ways to cast the foundation. This comparison may be used as a basis for fu-
ture work Peab Construction.
There are four different types of basic foundation but the authors have studied and
analyzed the so-called type 5 because it was the most frequently used. The authors
have focused on reaching an improved working method to make it cheaper for Peab
Anläggning to assemble the foundations along the railway.
IV
Abstract
Jämförelser av metoden prefabricerad och i fältfabrik platsgjutna grundfundament
har analyserats utifrån ekonomi, tid och miljö. Det har även gjorts en förbättring av
dagens arbetsmetod för att effektivisera montaget av grundfundamenten.
Nyckelord
Platsgjutna grundfundament, Prefabricerade grundfundament, Mobil fältfabrik,
Kalkyl, PlanCon, Jämförelse av arbetsmetoder.
V
Förord
Produktionschefen på Peab, Jonas Tufvesson, gav oss uppdraget att effektivisera
arbetet med montage av grundfundament. Bakom idén med platsgjutning av
grundfundament med varierande höjd står Benny Fransson, vår handledare på
universitetet.
Författarna vill tacka handledarna på universitetet, Benny Fransson och Niklas
Karlsson. Ett stort tack även till företagshandledarna på Peab, Jonas Tufvesson och
Stefan Holmberg, som alltid har ställt upp för oss. Tack till alla som har hjälpt och
stöttat oss med detta arbete. Ett särskild tack till alla anställda på Peab och Infranord
för deras trevliga bemötande.
VI
Innehållsförteckning
Sammanfattning _________________________________________________________ II
Summary _____________________________________________________________ III
Abstract ______________________________________________________________ IV
Förord _________________________________________________________________ V
Innehållsförteckning ____________________________________________________ VI
1. Introduktion __________________________________________________________ 1
1.1 Bakgrund _________________________________________________________ 1
1.2 Syfte och mål ______________________________________________________ 1
1.3 Avgränsningar _____________________________________________________ 1
1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona _______________________________________ 2
1.5 Om Peab __________________________________________________________ 2
2. Teori ________________________________________________________________ 3
2.1 Regler för grundfundamentets utformning _______________________________ 5
2.2 Faktorer som påverkar materialval _____________________________________ 5
2.3 Materialval ________________________________________________________ 8
3. Metod _______________________________________________________________ 9
3.1 Platsbesök ________________________________________________________ 9
3.2 Muntliga intervjuer _________________________________________________ 9
3.3 Planering ________________________________________________________ 10
3.4 Kalkyl ___________________________________________________________ 10
3.5 Ritningar ________________________________________________________ 10
4. Genomförande _______________________________________________________ 11
5. Resultat och analys ___________________________________________________ 13
5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament _____________________ 13
5.2 Arbetsmoment för platsgjutning ______________________________________ 15 5.2.1 Gjutning på Fältfabriken ________________________________________________ 15
5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament ______________ 16
5.4 Planering ________________________________________________________ 19
5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka _______________________________ 21
5.6 Aktiviteter för fältfabriken ___________________________________________ 21
5.7 Fasta kostnader för fältfabrik _________________________________________ 22
5.8 Kostnader för material ______________________________________________ 23 5.8.1 Mängdning ___________________________________________________________ 23
5.8.2 Kostnadskalkyl __________________________________________________ 24
5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck _____________________________ 26
5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament ____________ 28
5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik____________________________________ 28
5.11 Jämförelse ______________________________________________________ 29
VII
6. Diskussion och slutsatser _______________________________________________ 30
6.1 Förslag på bergfundament ___________________________________________ 31
7. Referenser __________________________________________________________ 34
8. Bilagor _____________________________________________________________ 35
1
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
1. Introduktion
1.1 Bakgrund
Peab Anläggning har tillsammans med Infranord fått i uppdrag av
Trafikverket att rusta upp 57 km järnvägssträcka mellan Emmaboda och
Karlskrona. Renoveringen består bland annat av att sätta upp 1900 stycken
nya kontaktledningsfundament längs med järnvägen på sträckan mellan
Emmaboda och Karlskrona samt på Växjös driftplats. Åtgärderna görs för att
effektivisera tågtrafiken och därmed öka kapaciteten på järnvägen i region
Sydost. Samtidigt höjs komforten och säkerheten utmed järnvägssträckan.
1.2 Syfte och mål
Syftet med detta examensarbete är att undersöka om det blir mer effektivt
och flexibelt för Peab Anläggning att platsgjuta grundfundament för
kontaktledningsstolpar på plats i mobil fältfabrik, istället för att beställa
prefabricerade grundfundament från Värmland. Denna jämförelse kan
komma att vara ett underlag för framtida arbete för PEAB Anläggning.
Målet är att jämföra platsgjutna grundfundament med prefabricerade
grundfundament och komma fram till den bästa metoden. De olika
metoderna ska studeras ekonomiskt, tidsmässigt och miljömässigt.
Författarna ska även undersöka dagens arbetsmetod vid utsättning av
grundfundament och om möjligt effektivisera denna.
1.3 Avgränsningar
Arbetet avgränsas till att jämföra prefabricerade grundfundamentet Typ 5 (se
bilaga 1) med ett nytt förslag på grundfundament med varierande höjd som
tillverkas i mobil fältfabrik (se bilaga 2). Utformning och beräkning av nytt
fundament motsvarande Typ 5 ingår inte i detta arbete. Grundfundament Typ
5 ska utgå från Trafikverkets beräkningar. Höjden av det nya
grundfundamentet motsvarande Typ 5 kan vid gjutning justeras för att
minimera antalet sprängningar. En ny beräkning av kortad pelare och bredare
bottenplatta ingår inte i detta arbete.
2
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
1.4 Projektet Emmaboda-Karlskrona
Projektet uppstod på grund av att järnvägssträckan mellan Emmaboda och
Karlskrona var i så pass dåligt skick att det fanns risk för godståg, som
transporterar varor mellan bl.a. Karlskronas hamn och Stockholm, kunde
spåra ur. Detta har medfört att varor transporterats med lastbilar, vilket är
sämre för trafiksäkerheten och miljön.
Projektets beställare är Trafikverket och förfrågan kom ut hösten 2009.
Anbudsgivarna var bland annat NCC, Skanska, Peab och BCA. Peab fick
uppdraget eftersom de hade förmånligast anbud (Tufvesson, J; Peab, 2012).
Figur 1.4.1
1.5 Om Peab
Peab står för Paulsson Entreprenad Aktiebolag och grundades år 1959 av
bröderna Erik och Mats Paulsson, som då var 16 respektive 14 år gamla. På
1950- talet bestod verksamheten av renhållning och soptömning åt
lantbrukare. År 1967 blev bolaget aktiebolag och började ta åt sig större
entreprenader. År 1970 startade de en egen byggavdelning och 1993 fick de
sitt nuvarande namn. Peab är ett av Nordens dominerande bygg- och
anläggningsföretag med 15000 anställda och en omsättning på 40 miljarder.
Peab är börsnoterat på NASDAQ OMX Stockholm och finns representerat
på över 100 orter i Sverige och bedriver verksamhet även i Norge och
Finland. Peabs huvudkontor ligger i Förslöv i Skåne (Peab, 2012).
3
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
2. Teori
Trafikverket använder sig av fyra olika typer av grundfundament. På
sträckan Emmaboda-Karlskrona har grundfundament Typ 5 används mest. I
Sydostprojektet har Peab använt sig av följande typer av grundfundament:
Typ 5= 1600 st.
Typ 2= 50 st.
Typ 6= 20 st.
Bergfundament=25st
Stagankare =205st
Grundfundament Typ 5 består av två delar; en bottenplatta och en pelardel.
Bottenplattan har dimensionen 1,4x1,4x0,25 meter och pelardelen är
0,65x0,65x2,35 meter. Grundfundamentet väger 2,2 ton och förekommer där
det bara är ett spår. När hålet för grundfundamentet hamnar mellan två berg
och det är för trångt för Typ 5, används Typ 2 för att slippa spränga eftersom
detta grundfundament saknar bottenplatta och kräver mindre plats. Typ 2 har
dimensionen 0,65x0,65x3 meter och väger 2,2 ton. Grundfundament Typ 6
används för långa utlägg så kallade ”hästar” och för tunga upphängningar
som t.ex. transformatorer. Typ 6 används även för bryggor inne på
bangårdarna. Fundamentet består av en bottenplatta med 1,9x1,4x0,25 meter
och en pelardel 1,2x0,65x2,35 meter. Eftersom sprängning av berg nära
bostadsområden föranleder höga kostnader i form av besiktningar och risk
för personskador, gjuts fundamenten på plats, så kallade bergfundament.
Bergfundamentens höjd varierar mellan 0,70–2,6 m och bottenplattans area
är 1,2x 1,2.
Utformning och dimensioner av Typ 5, Typ 6 och Typ 2 se figur 2.1.
4
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Figur 2.1 Olika typer av grundfundament
5
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
2.1 Regler för grundfundamentets utformning
Grundfundament för kontaktledningsstolpar är gjorda av betong och överför
vertikala och horisontella laster samt momentet till undergrunden.
Konstruktionen uppfyller de krav som Trafikverket har ställt upp. Dessa
bestämmelser är:
SS 137003 Betong - Användning av EN 206-1 i Sverige.
SS-EN 206-1 Betong - Del 1: Fordringar, egenskaper, tillverkning och
överensstämmelse.
SS-EN 10080 Armeringsstål - Svetsbart armeringsstål – Allmänt.
SS 212540 Produktspecifikation för SS-EN 10080 - Armeringsstål - Svetsbart
armeringsstål - Tekniska leveransbestämmelser för stång, coils, svetsat nät och
armeringsbalk.
SS-EN ISO 4014 Fästelement - Delgängade sexkantsskruvar - Produktklasserna A
och B.
SS-EN ISO 4032 Fästelement - Sexkantsmuttrar, utförande 1 - Produktklasserna A
och B (Trafikverket, 2012).
2.2 Faktorer som påverkar materialval
Ett grundfundament som har direkt kontakt med yttre miljö utsätts för bland
annat fukt, varierande temperatur och kemiska angrepp. Därför används
armerad betong som har bra beständighet, täthet och hållfastighet, i
utförandeklass I .
Den omgivande miljön påverkar betongkonstruktionens beständighet. Tre av
de största problemen är frostangrepp, kemiska angrepp på betong och
armeringskorrosion.
Hårdnad betong har en total porositet varierande mellan ca 12 och 20 %.
Porer vattenfylls mycket snabbt vid direkt kontakt med den yttre miljön. Vid
låga temperaturer övergår en viss del av porvattnet till is. När vattnet övergår
till is ökar det sin volym med 9 % och orsakar stora spänningar i porositet
och kan därmed skada konstruktionen. Grundfundamenten är även utsatta för
fukt från omgivningen och i vissa fall är de även utsatta för aggressivt
grundvatten eller tösalter. För att betongen ska klara sig i denna aggressiva
miljö väljs en betongsort som har lågt vattencementtal, se figur 2.2.1
(Burström, 2007).
6
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Figur 2.2.1 Exempel på fuktprofil i en betongkonstruktion med högt respektive lågt
vattencementtal (Burström, 2012:253)
Det finns kemiska ämnen som löser upp betong eller tränger in i betongen
och reagerar med den. Cementpastan i betong är starkt basisk, vilket gör att
oorganiska syror som förekommer i industriella sammanhang, såsom
saltsalpeter- och svavelsyra, löser alla komponenter i cementpastan. Sådana
angrepp sker från ytan, under förutsättning att betongen har normal täthet.
För att skydda betongen från sådana angrepp gör man betongen tätare genom
att minska vattencementtalet.
Betong har mycket låg draghållfasthet och kan inte användas för upptagande
av dragpåkänningar. För att uppta alla större dragkrafter läggs armering i
betong. Detta kompenserar betongens svagheter.
Grundfundamentets armering är viktig för lastupptagning och det är därför
viktigt att den skyddas med betong. Två negativa effekter som
armeringskorrosionen har. Det första är att den reducerar armeringens
tvärsnittsarea, vilket i sin tur försämrar lastupptagningsförmågan. När
armeringen utsätts för korrosion ökar volymen på stålet två till fem gånger
mer än det ursprungliga stålet. Detta gör armeringen svagare och det uppstår
ett inre tryck, vilket leder till att betongen spricker längs armeringen. Vid
svåra angrepp kan hela täckskiktet spjälkas loss. Armering som ligger inuti i
betongen befinner sig i ett så kallat passivt tillstånd orsakat av att pH-värdet
är högre än 12,5. Det höga pH-värdet förhindrar korrosion i armeringen.
Det passiva tillståndet kan förändras av två orsaker. Den första orsaken är att
koldioxid (CO2) som finns i luften långsamt tränger in i betongen och börjar
reagera kemiskt med kalciumhydroxiden som redan finns i betongen.
Karbonatisering av betong sker med en relativt väldefinierad front som
skiljer den yttre zonen som är karbonatiserad med pH-värden på mindre än 9
från den inre zonen av icke karboniserad betong med bibehållet högt pH-
värde på mer än 12,5. När fronten når fram till armeringsstålet så börjar det
rosta. Den andra orsaken är att klorider gradvis tränger in sig i betongen och
skapar en kloridkoncentration, som gradvis avtar inåt. Så länge
koncentrationen vid stålets yta inte överstiger tröskelvärdet sker ingen
korrosion i stålet (Burström, 2007).
7
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Cement + Vatten → cementgel + kalciumhydroxid
↑ ↑
Ger hållfasthet Ger högt pH och skyddar armeringen
Betongens täthet påverkar karbonatiseringshastigheten. Ju tätare betongen är
dessutom långsammare blir karbonatiseringen. Därför måste
vattencementtalet vara lågt för att detta skall uppnås. Karbonatiseringsdjupet
hos konstruktioner har samband mellan armeringsdjup och fundamentens
ålder. Detta visas schematiskt i följande figurer nedan. För att ett
grundfundament ska ha lång livslängd väljs betong med lågt vattencementtal
och ett täckskikt för armering som är tillräckligt stort. Täckskiktets storlek
väljs så att armeringen blir skyddad (Burström, 2007).
Figur 2.2.2 Olika stadier i korrosionsprocessen a) Korrosion orsakad av karbonatisering
b) Korrosion orsakad av kloridinträngning (Burström, 2007:249)
Figur 2.2.3 Övre gränsvärden för karbonatiseringsdjup (medelvärden) hos betong med
portlandcement (Burström, 2007:250)
8
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
2.3 Materialval
Grundfundamentet Typ 5 ska ha en livslängd på 50 år och säkerhetsklass 2.
Betongens hållfasthetsklass kontrolleras genom provning av
tryckhållfastheten av antingen en cylinder med diametern 150 mm och
höjden 300 mm eller kuber med sidan 150 mm. Eftersom cylinderns
hållfasthet är till ca 85 % av kubhållfastheten så anger europastandarden två
värden för varje klass. För att veta hur aggressiv omgivningen är för
grundfundamentens beständighet, används 18 olika exponeringsklasser.
Grundfundamenten är tillverkade av betong med hållfasthetsklassen C35/45
och har exponeringsklass XC4 eller XF3 enligt Normer för betong och
konstruktioner, se europastandarden SS-EN 206-1 och
tillämpningsdokumentet SS 13 70 03- användning av EN 206-1 i Sverige
(Trafikverket, 2012).
Exponeringsklassen XF3 förekommer då det är hög vattenmättnad, utan
avisningsmedel med vct ≤ 0,60 respektive vct ≤ 0,55. Exponeringsklass XC4
väljs då det är cykliskt våt och torr miljö med vct ≤ 0,55, t ≥ 20 mm eller vct
≤ 0,50, t ≥15 mm. Val av betong i de olika exponeringsklasserna väljs enligt
tabeller i SS 137003. I tabellerna anges vilket cement som är tillåtit, högsta
tillåtna vctekv, största mängd tillsatsmaterial och lufthalter. Minsta täckande
betongskikt, största sprickbredd och spricksäkerhetsfaktor i olika
livslängdsklasser är angivit i SS 137010 (CBI Betonginstitutet; 2011).
Armeringen som används i grundfundamenten har valts enligt armeringsstål
SS-EN 10080 och har produktspecifikation SS 212540. Typ av armering är
B500 B. Beteckning B står för kamstång och 500 står för nivå på
sträckgrängs 500 MPa. Denna typ kan tillverkas med diametrar mellan 8 –
32mm. Tillverkningssätt, svetsbarhet, förankringssätt, bockning och
leveransform specificeras med hjälp av optioner. För grundfundament Typ 5
används armering med diameter 10, 12 och 16.
Grundskruvarna M36 och muttrar som ligger i grundfundamenten ska
tillverkas med hållfasthetsklass 8.8 och varmförzinkas för att klara
rostangrepp. Dessa tillverkas enligt fästelement SS-EN ISO 4014 och SS-EN
ISO 4032 (Trafikverket, 2012).
9
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
3. Metod
Metoder som har använts i detta arbete är platsbesök, muntliga intervjuer och
telefonintervjuer. Det har även upprättats tidsplaner (Plancon), kalkyler
(Excel) och ritningar över grundfundament (AutoCAD Architecture 2012).
3.1 Platsbesök
Platsbesök gjordes på flera ställen på sträckan mellan Emmaboda och
Karlskrona. Platsbesöken gjordes för att studera området och själva
fundamentens utformning samt hur fundamentsättningsarbete går till. På den
57 km långa sträckan är det olika grundunderlag som t.ex. berg, block, fin
grus mm. Det bestämdes att beräkningar och kalkyler skulle utgå från de
sämsta förutsättningarna.
Figur 3.1.1 Järnväg mellan Emmaboda och Karlskrona med ny räls
som ligger vid sidan av järnvägen
3.2 Muntliga intervjuer
Vid platsbesöket intervjuades två grävmaskinister och två anläggnings
arbetare och en sprängare. De besvarade frågor gällande grävningstid,
placeringstid och arbetsmetod, samt återfyllningstid, mängd material och
placeringsmått.
10
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Bild 3.2.1 Gullberna bangård i Karlskrona 2012
För att få reda på kostnader på betong, form och transport gjordes intervjuer
per telefon eller via mail med olika fackmän från (Doka, Cramo och
Swerock). Kostnader på andra material erhölls av Peabs platschef och
produktionschef.
3.3 Planering
Programmet PlanCon användes för att skapa en tidsplan över planering av
gjutningsarbete, grävning, fundamentsättning och de resurser som behövs för
arbetsmomenten.
3.4 Kalkyl
Kalkyler med priser för material och arbete samt fundamentens totalkostnad
gjordes i programmet Excel.
3.5 Ritningar
AutoCAD Architectur programmet användes för ritning av grundfundament
som är motsvarande grundfundament Typ 5.
11
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
4. Genomförande
Arbetet började med ett möte med Peabs produktionschef Jonas Tufvesson
och platschef Stefan Holmberg, som jobbar i Växjö. Förslaget om att
platsgjuta grundfundamenten på plats togs upp på mötet. Cheferna tyckte om
förslaget och ville att det skulle undersökas. Efter mötet hämtades ritningar
för olika typer av grundfundament från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.
Efter två möten med universitetets handledare Benny Fransson, beslutades
att arbetet ska begränsas till att omfatta grundfundament Typ 5 eftersom
detta användes mest frekvent. Författarna började med att rita av
Trafikverkets standardritningar för grundfundament Typ 5 på AutoCAD
programmet. Det gjordes framförallt för att kunna förstå hur
grundfundamenten är uppbyggda. När ritningarna var färdiga gjordes ett
platsbesök på sträckan Emmaboda-Karlskrona. Platsbesöket visade hur ett
grundfundamentsarbete går till från början till slut samt hur en sprängning
genomförs. Vid platsbesöket besvarades frågor om hur lång tid det tar att
gräva och placera ett grundfundament om underlaget består av berg, grus
eller finmaterial. Tiden låg på en halv till två timmar. Ett annat platsbesök i
Växjö visade uppsättning av formen för ett bergfundament samt
platsgjutningen av det. Se figur 4.1
Figur 4.1 Bergfundament vid Växjö järnvägsstation. Betongen hämtades med skottkära från
betongbilen som låg några meter från bergfundamenten. Betongbilen kunde inte köra fram
pga. närhet till kontaktledningar.
12
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
För att kunna jämföra metoder mellan prefabricerade och platsgjutna
grundfundament så behövdes både en kalkyl och en tidsplan. Författarnas
arbete fortsatte med att hitta en utformning av hur grundfundamenten skulle
se ut för att kunna gjuta dem på plats. Efter undersökning bestämdes det
tillsammans med universitetets handledare att grundfundamenten ska ha
exakt samma form och dimensioner som idag. Den enda skillnaden är att
dagens grundfundament är ihåliga för att de ska vara lättare att transportera
och lyfta. De grundfundament som gjuts på plats kommer inte att vara
ihåliga, eftersom de förflyttas kortare sträckor. Vidare medför gjutning av
ihåliga grundfundament mer arbete. Författarna började mängda hur mycket
material det går åt för varje grundfundament och hur formen ska se ut. Priser
på material och arbetstider för gjutning av grundfundamenten inhämtades av
platschefen i Växjö. Platschefen gav ett prisförslag på grundskruvar,
armering, betong, makadam, virke samt vad anläggningsarbetare,
grävmaskin och hjullastare kostar per timme. Bodar, elkoppling,
vattenkoppling, verktyg mm prissattes också. De prisuppgifter som Peab inte
kunde svara på, kompletterades med hjälp av telefonkontakter och mejl från
olika leverantörer.
Utifrån priser på material, verktyg och arbete upprättades en kalkyl över alla
kostnader som behövdes för grundfundamenten samt kostnader för
platsgjutningsarbete. En annan kalkyl framställdes för kostnader för
grävning, placering och sättning av grundfundament på plats beroende på
olika förutsättningar. När kalkylerna var klara granskades de av Peabs
produktionschef Jonas Tufvesson, som kontrollerade att kostnaderna och de
uppskattade arbetstiderna för olika arbetsmoment var tillräckliga. Vissa
justeringar på kostnaderna gjordes av produktionschefen och det visade sig
att vissa saker hade missats i kalkylen bl.a. kostnader för arbetskläder,
arbetskostnader, ökad grävningstid, ökat pris på eldriften m.m. Efter att
kalkylen justerats upprättades en tidsplan i programmet PlanCon för att lägga
upp arbetet för grävning, placering och gjutning på ett sätt som
överensstämmer med tillgängliga resurser och för att det ska bli så flexibelt
som möjligt. Planeringen gjordes för fyra veckor i taget. För att varje ort på
sträckan Emmaboda-Karlskrona kommer fältfabriken vara kvar i fyra veckor.
Varje vecka sätts 80 grundfundament, med cirka 45-50 meters avstånd
mellan varje. Varje team klarar av att sätta upp 40 stycken grundfundament
per vecka och det motsvarar 2000 meter. Det är 8-10 km mellan varje ort.
Uppskattade tider för olika aktiviteter och kostnader för material och drift har
gjorts utifrån sämsta tänkbara förutsättningar.
13
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5. Resultat och analys
5.1 Dagens arbetsmetod för placering av grundfundament
Kontaktledningsstolpar för tågtrafiken är tillverkade av stål med längden 7m.
De monteras på grundfundament av betong enligt figur 5.1.1
Figur 5.1.1 Kontaktledningsstolpe färdigmonterad på grundfundament
Grundfundamenten för kontaktledningarna har dimensioner enligt figur 2.1.
Dessa prefabricerade grundfundament beställs från Värmland och varje
grundfundament vägar 2,2 ton. De transporteras med lastbilar till
förutbestämda platser och varje lastbil har kapacitet för 12 stycken
grundfundament. Grundfundamenten förflyttas till platser där de ska sättas
med hjälp av grävmaskiner som kör på spåret och är utrustade med rälshjul.
Spåret mellan Emmaboda och Karlskrona är stängt under projektets gång.
Figur 5.1.2. Fundament längs järnvägen Figur 5.1.3. Förflyttning av fundament
14
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Hålet som krävs för ett grundfundament är ca 2,1m långt, 2,1 m brett och 2,6
m djupt från rälsens överkant. För att kunna gräva grundläggningsdjupet så
korrekt som möjligt, nollställer grävmaskinisten mätinstrumenten utifrån
rälsens höjd.
Djupet får variera med plus/minus 50 mm. Om underlaget är dåligt grävs
ytterligare 350 mm och fylls med finmaterial. När underlaget består av berg
borras ca 2500 mm djupa hål som sedan fylls med dynamit för att kunna
sprängas se figur 5.1.4
Figur 5.1.4 Borrmaskin Figur 5.1.5 Berg med borrade håll
När önskat djup uppnåtts kan fundamentet placeras genom att använda en
trämall och kompasslinjal. För placering av grundfundament krävs en
grävmaskin och två anläggningsarbetare. Efter placering fylls hålet igen,
oftast med schaktat material och lite nytt material (finmaterial 0-30 mm) för
att jämna ut ytan kring fundamentet se figuren 5.1.6
Figur 5.1.6 Färdig placerat grundfundament Figur 5.1.7 Trä mall
15
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.2 Arbetsmoment för platsgjutning
5.2.1 Gjutning på Fältfabriken
Gjutning av grundfundament sker på fältfabriken som förflyttas 8-10 km
långa sträckor i taget mellan Emmaboda och Karlskrona. Fältfabriken ligger
på små orter nära järnvägen för att betongbilen lätt ska kunna transportera
betong från närmaste betongstation och för att grävmaskinerna ska ha korta
sträckor vid förflyttning av de platsgjutna grundfundamenten. På fältfabriken
har två anläggningsarbetare som uppgift att gjuta grundfundamenten på plats.
Allt arbete på fältfabriken blir granskat av en platschef. Fältfabriken har
tillgång till vatten och är utrustad med bl.a. elverk, olika verktyg som
sågmaskin, trämallar, vibrator, mm och ett stort tält med måtten BxLxH
5,5x20x5,5. Tältet används som skydd vid gjutning i dåligt väder. I
fältfabriken har arbetarna även tillgång till en flyttbar bod som innehåller
omklädningsrum, wc, dusch, matsal och ett kontor för arbetsledningen.
Med hjälp av en hjullastare förflyttas grundfundamenten från fältfabriken till
järnvägen där grävmaskinen kör och hämtar dem. Det förutsätts att
anläggarna som jobbar på fältfabriken är behöriga att köra hjullastare. Varje
grävmaskin är utrustad med en släpvagn för att kunna ta med sig flera
stycken grundfundament åt gången.
Figur 5.2.1.1 Fältfabrik
16
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Figur 5.2.1.2 förflyttning av grundfundament
5.3 Ny mer effektiv arbetsmetod för placering av grundfundament
För att effektivisera och göra arbetsmetoden mer flexibel än dagens görs
grävning, placering och flyttning av grundfundamenten till markerade platser
av två olika team, team 1 och team 2, enligt nedan.
Figur 5.3.1.
Team 1
Teamet består av två grävmaskiner, två grävmaskinister och två
anläggningsarbetare som hjälper grävmaskinisterna under förmiddagen vid
grävning av hål. Minst en av grävmaskinisterna har även behörighet som
tillsyningsman (TSM) och ansvarar för att det är säkert för arbetarna att
jobba utmed en viss sträcka. Eftersom det behövs två anläggningsarbetare
per grävmaskin vid flyttning och placering av fundament, får teamet
förstärkning av ytterligare två anläggningsarbetare från team 2 på
eftermiddagen se figur 5.3.2.
17
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Team 2
Teamet består av samma resurser som team 1 på för- och eftermiddag men
skillnaden är att de har till uppgift att flytta och placera grundfundament på
förmiddagen och gräva hål för grundfundamenten på eftermiddagen. Teamen
skiftar arbetet på grund av de två extra anläggningsarbetarna som behövs vid
placering av grundfundament på förmiddagen hos team 2 och på
eftermiddagen hos team 1. Skiftningen gör att båda teamen inte behöver
hämta grundfundament samtidigt.
Var fjärde söndag sker förberedelser och förflyttning av fältfabriken 8-10 km
bort till nästa ort. Förflyttningen görs över helgen för att arbetarna ska
fortsätta sina arbeten på måndagen. Förberedelsen omfattar bl.a. uppsättning
av arbetstält, bodplacering, inkoppling av el, vattenkoppling och beställning
av material till gjutning.
Figur 5.3.2
Vecka 1
Två grävmaskinister och två anläggningsarbetare gräver 16 hål per dag och
samma dag skickas informationen om grundunderlaget till fältfabriken för att
grundfundamentens höjd ska gjutas utifrån hålets djup. Fältfabriken med två
anläggare och en platschef börjar gjuta de 16 grundfundamenten. Dessa
fundament måste härdas i fem dagar innan de får flyttas.
Vecka 2-4
Team 1 gräver åtta hål på förmiddagen och flyttar samt placerar åtta
fundament på plats på eftermiddagen. Team 2 flyttar och placerar åtta
18
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
stycken grundfundament på förmiddagen och gräver åtta hål på
eftermiddagen.
Figur 5.3.3
.
19
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.4 Planering
Planeringen avser gjutning av grundfundamenten i fältfabrik med den
föreslagna nya mer effektiva arbetsmetoden.
Kostnadskalkylen är beräknad och utformad för grundfundament Typ 5.
Tider som ingår i tabellen nedan är uppskattade tider av platschefen i Växjö,
Stefan Holmberg, och granskad av produktionschefen Jonas Tufvesson.
Grävning och placeringstid
Grävning 80 min
Flyttning 20 min
Placering 20 min
2 tim Figur 5.4.1
Varje grävmaskinist behöver maximalt två timmar för att gräva och placera
ett grundfundament på plats. Det tar maximalt cirka en och en halv timme att
gräva ett hål för grundfundament med 2,6 meter djup från rälsens överkant.
Förflyttningen kan ta 20 minuter och sker mellan fältfabriken och markerade
platser. Placeringen omfattar bland annat insättning av grundfundament på
rätt plats samt återfyllning.
Bild 5.4.2 Tidplanering för grävning och placering för team 1 och team 2. Varje streck
motsvarar en timme. Arbets dagen är 8 timmar och 1 timmes rast.
20
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Figur 5.4.3 Arbetes teams utdelning där varje team består av en Grävmaskin och en
grävmaskin med tillsyningsmans grävmaskinist.
En grävmaskin som kör på räls kan gräva, flytta och placera minst fyra
stycken grundfundament per dag. För att klara av att sätta 16 stycken
grundfundament per dag, jobbar fyra grävmaskiner samtidigt. Det ökar
kapaciteten och förkortar entreprenadstiden. Teamen jobbar åt olika
riktningar för att det ska vara lättare för dem att förflytta sig på spåret.
Fältfabriken är placerad i mitten för att grävmaskinerna inte ska behöva köra
långt för att hämta de platsgjutna grundfundamenten.
Figur 5.4.4 Olika aktiviteter
21
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.5 Kostnader för grävningsarbete per vecka
Kostnader avser grävningsarbete per vecka för den nya mera effektiva
arbetsmetoden. En grävmaskin kostar 850 kr per timme och en släpvagn 125
kr per timme. Totalt blir det 1 005 kr per timme. Om grävmaskinisten är
tillsyningsman (TSM) kostar han 60 kr extra per timme. Alla kostnader är
inklusive traktamente, vilket är 40 kr per timme, enligt Skatteverket. Vid
återfyllning behövs cirka 5 m3 finmaterial till en kostnad av 75 kr/m
3 och
därmed fås en total kostnad av 375 kr för finmaterialet per grundfundament.
Fintmaterialet läggs runt omkring det utplacerade grundfundament för att
jämna ut och ”snygga till” markytan.
Kostnader för placering av grundfundament per vecka
Typ arbete tim/v ant á pris total pris
Grävmaskin TSM 40 2 1065 85200
Grävmaskin 40 2 1005 80400
Platschef 40 1 350 14000
Anläggningsarbetare 40 6 350 84000
Finmaterial 5 75 30000
293 600 kr Figur 5.5.1
5.6 Aktiviteter för fältfabriken
Arbetsmoment Tid per st
Tid/dag & 1
anläggare
Tid/dag & 2
anläggare
Formrivning 15 min 4 tim 2 tim
Rengöring av form 4 min 1,0 tim 0,5 tim
Armering 6 min 1,6 tim 0,8 tim
Formsättning 15 min 4 tim 2 tim
Gjutning 20 min 5,4tim 2,7 tim
60 min 16,0 tim 8 tim
Figur 5.6.1 Enhetstid för olika aktiviteter per fundament
22
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Figur 5.6.2 Två dagars planering där olika aktiviteter är beroende av varandra
Första dagens aktivitet börjar med att placera färdigbockad armering på plats
så att formen kan monteras. När formsättningen är klar kan man gjuta och
låta grundfundamenten härdas över natten innan formen rivs. När formen har
rivits måste grundfundamenten stanna kvar under tältet ytterligare fem dagar
innan de får flyttas till järnvägen.
5.7 Fasta kostnader för fältfabrik
Fasta kostnader per station
Material Antal Enhet á pris Enhet
Pris/4
veckor Pris/vecka
Bodar 28 dag 150 dag 4200 1050
Arbetsverktyg 28 dag 200 dag 5600 1400
El- &
vattenkoppling 1 st 5000 st 5000 1250
El- & vattendrift 28 dag 200 dag 5600 1400
Tält 28 dag 29 st 812 203
Arbetskläder 1 engång 30000 5053 1264
26 265 kr 6 566 kr Figur 5.7.1
Arbetsverktyg kan vara sågmaskiner, vibrator vid gjutning av betong,
belysning, värmefläktar m.m. Inkoppling av el- och vatten behövs för att
hålla igång fabriken och sker vid för varje förflyttning av fältfabriken. Tälten
köps en gång för hela projektet och är nödvändiga vid gjutning i dåligt väder.
Arbetskläder och små verktyg som hammare, tumstock m.m. är också
engångskostnad och kostar 16 kr per fundament.
23
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Kostnader för gjutningsarbete per vecka
Typ arbete tim/v ant á pris total pris
Anläggningsarbetare 40 2 350 28000
Hjullastare 40 1 300 12000
40 000 kr Figur 5.7.2 arbetskostad för gjutning av grundfundament
Vid gjutningen behövs två anläggningsarbetare och en hjullastare som ska
flytta de härdade grundfundamenten från tältet till järnvägen.
5.8 Kostnader för material
5.8.1 Mängdning
Volym betong
Bottenplattan:
Pelare:
Totalt:
Volym armering
Ø10: kg
Ø12: kg
Ø16: kg
24
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.8.2 Kostnadskalkyl
Kostnader för material för gjutningsarbete per vecka
Material á pris Enhet Mängd Pris/st Total pris per vecka
Betong 1487 m3 1,5 2231 178440
Armering 14695 Ton 0,113 1661 132843
Pelarform 4,13 st 16 4 330
Form beklädnad 175 m2 97,76 0,56 45
Form olja 6,7 st 16 6,7 2680
Bultgrupper 100 st 4 400 32000
Bottenform 63,5 m2 16 17,8 142,24
346 480 kr Figur 5.8.2.1
Armering B 500B kostar 8500 kr per ton inklusive bockning. Pelareform för
över delen av grundfundament ska köpas från Doka Formexpart (se bilaga).
Formen har en grundkostnad på 820 kr och en månadshyra på 1 187 kr per
månad. Det tillverkas 1 900 grundfundament under hela projektettiden och
320 grundfundament under fyra veckor. Det medför att pelareformen kostar
4,14 kr per fundament. Varje dag behövs det 16 former till en kostnad på 66
kr per dag och 330 kr per vecka.
25
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Formbeklädnad som har direkt kontakt med betongen i formen kallas för
tillkapningsskivor och kostar 175 kr per m2. Pelareformen för
grundfundament Typ 5 är 0,65 x0,65x2,35 meter hög och det behövs 6,11 m2
tillkapningsskivor. Formen kan användas under hela projektet mot en
kostnad på 0,56 kr per grundfundament och 45 kr per vecka. Formoljan
kostar 890 kr för 20 liter. Det går åt 1,5 dl formolja för gjutning av
pelardelen i varje grundfundament och det innebär 6,7 kr per fundament.
Bottenformen för grundfundamenten görs av trä och har en dimension på
1,4x1,4x0,25 meter. Virket kostar 63,5 kr/m2 och eftersom formen kan
användas upp till fem gånger så kostar den 17,8 kr per grundfundament.
Figur 5.8.2.2Träform för bottenplattan
26
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.9 Grundfundamentets totalt kostnad per styck
Platsgjutet
grundfundament % Kostnad Totalt
Grundpris 4913 kr
Med risk 10% 491 kr 5404 kr
Med administration 10% 491 kr 5896 kr
Med vinst 10% 491 kr 6387 kr Figur 5.9.1
Grundpriset består av 82 kr för fasta kostnader, 500 kr för gjutningsarbete
och 4 7331 kr till material.
Kostnad för placering av
grundfundament med
dagens arbetsmetod % Kostnad Totalt
Grundpris 4325 kr
Med risk 10% 433 kr 4758 kr
Med administration 10% 433 kr 5190 kr
Med vinst 10% 433 kr 5623 kr Figur 5.9.2
Arbetsmetoden i figur 5.7.2 omfattar 3700 kr för grundfundamentets
placering, en släpvagn för 125 kr per timme och finmaterial för 375 kr per
grundfundament.
Kostnad för placering av
grundfundament med den
nya arbetsmetoden % Kostnad Totalt
Grundpris 3670 kr
Med risk 10% 367 kr 4037 kr
Med administration 10% 367 kr 4404 kr
Med vinst 10% 367 kr 4771 kr Figur 5.9.3
Denna metod gäller om grävning och placering av grundfundament samt
återfyllning av hålet sker med hjälp av två team enligt beskrivning av 5.1.
27
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Hela grundfundamentets
kostnad med dagens
arbetsmetod % Kostnad Totalt
Grundpris 9238 kr
Med risk 10% 924 kr 10162 kr
Med administration 10% 924 kr 11086 kr
Med vinst 10% 924 kr 12010 kr Figur 5.9.4
Hela grundfundamentets
kostnad med den nya
arbetsmetoden % Kostnad Totalt
Grundpris 8583 kr
Med risk 10% 858 kr 9441 kr
Med administration 10% 858 kr 10300 kr
Med vinst 10% 858 kr 11158 kr Figur 5.9.5
28
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5. 9 För- och nackdelar med metoden fabriksgjutna grundfundament
Fördelar
Bra ur arbetsmiljösynpunkt eftersom det är oberoende av väder.
Fler hjälpmedel på plats
Mer kontrollerad tillverkning på fast fabrik.
Nackdelar
Det går inte att justera grundfundamentens höjd och därför behövs
sprängning för att uppnå rätt höjd.
Grundfundamenten transporteras med lastbilar från Värmland och tar
lång tid. Det är inte miljövänligt och ökar slitaget på vägarna.
Grundfundamenten behöver beställas ett år i förväg.
Det är kostsamt att beställa enstaka grundfundament från fabriken.
5. 10 För- och nackdelar med fältfabrik
Fördelar
Det finns möjlighet att justera höjden på grundfundament och det gör att
antal små sprängningar kan minimeras.
Antalet transporter minimeras och det är bra för miljön.
Arbetet blir mer flexibelt med två team och två extra arbetare som skiftar
mellan team 1 och team 2.
Metoden är mer kostnadseffektiv.
Det behövs inte beställa enstaka grundfundament. I fältfabrik gjuts
grundfundamenten efter behov.
Nackdelar
Gjutningsarbetet kan bli försenat om fältfabriken får problem med eldrift
eller inkoppling av vatten.
Förflyttning av fältfabrik kan medföra besvär.
Möjligheter för att ta prover på olika material är begränsad.
Fältfabrik innebär större risker avseende tid/ekonomi och kvalitet på
produkt.
Viss inkörningstid krävs för att få fältfabikens alla moment att fungera.
29
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
5.11 Jämförelse
Kostnadsjämförelse av metoden prefabricerade grundfundament med dagens
metod och platsgjutna grundfundament i mobil fältfabrik med den nya metoden.
Figur 5.11.1
Figuren 5.5.6 visar att platsgjutning i fältfabrik med den nya arbetsmetoden är
mest kostnadseffektiv. Med platsgjutning i mobil fältfabrik sparas upp till
2784000 kr på 1600 stycken grundfundament motsvarande Typ 5.
30
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
6. Diskussion och slutsatser
Vårt första förslag var ett grundfundament med en rund pelare och fyrkantig
bottenplatta. Den fyrkantiga bottenplattan hade måtten 1,4x1,4x0,25m, och
pelaren hade en diameter på 0,894 m och höjden 2,35m. Den runda pelaren
hade större dimensioner än Trafikverkets standardgrundfundament. Det
gjorde att grundfundamentet innehöll mer betong och blev därmed starkare.
Tanken bakom en rund utformning var att underlätta gjutningsarbetet på
plats och därmed vinna tid. Under arbetets gång kom vi fram till att det
skulle bli dyrare med en rund pelare, eftersom den innehöll mer betong. Vi
valde istället att göra pelaren kvadratisk enligt Typ 5 men utan hål.
Figur 6.1 Grundfundament med rund pelarform, ihålig fyrkantig pelarform, fyrkantig pelarform
utan hål.
Efter ett hårt arbete under flera veckor nåddes målet med att jämföra
metoderna med prefabricerade och platsgjutna grundfundament.
Trots att beräkningar och planeringar för arbetet har utgått från sämsta
möjliga förutsättningar, visade ändå resultatet på att det blir billigare att
platsgjuta grundfundamenten i mobil fältfabrik än att beställa dem
prefabricerade från Värmland. Ju bättre underlag det är vid grävningen av hål
desto snabbare och billigare blir arbetet. Det är flera fördelar med metoden
platsgjutna grundfundament om man tar hänsyn till ekonomi, tid och miljö.
Det är möjligt att förbättra metoden platsgjutna grundfundament ännu mer
genom att utforma en annan typ av grundfundament som kan användas
huvudsakligen där det är berg. Grundfundamentet är flexibelt med större
bottenplatta och kan därmed anpassas i höjd när berg påträffas. Detta gör att
antalet sprängningar minimeras och det i sin tur medför mindre kostnader
och kortare arbetstid. Denna möjlighet har inte utvärderats i denna rapport.
Här har grundfundamentens pelardelar hela tiden varit lika långa i
jämförelsen. Denna möjlighet talar ännu mera för alternativet ”platsgjutna
grundfundament i mobila fältfabriker” då sprängningsarbeten och
31
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
grävarbeten väsentligt skulle kunna minskas. Emellertid kräver detta en
genomgående analys då det gäller grundplattans storlek och dimensionering
vid lägre grundläggningsdjup samt då det gäller tjäldjup och risk för
tjälskjutning.
Ett annat förslag på bergfundament kan utformas enligt nedan.
6.1 Förslag på bergfundament
Bergfundamentet består av VKR Profiler som är fylld med betong för att
stålet inte ska rosta från insidan och för att förstärka konstruktionen.
Bergfundamentet består av följande:
En fotplåt som är 30mm tjock med fyra fastsvetsade grundskruvar av
typen M36.
En pelare av typen VKR 200x200x10 med en längd som varierar
beroende av bergen.
Fyra stålprofiler av typen VKR 120x120x10 som har längden 0,6m.
Fyra stycken armeringsjärn med diametern 20mm och längden 2 meter
som borras ner i berggrunden och gjuts in i pelare för att hålla fast
fundamentet.
Betong c35/45 i VKR profiler.
32
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Arbetsmoment
Inledningsvis mätts djupet mellan rälsens överkant och berggrunden. När
man vet djupet, kapas VKR profilerna till önskad längd. Därefter svetsas de
ihop enligt bilaga 1, ritning bergfundament 1-511 004.
VKR av denna sort rostar med 1/10 del millimeter per år och eftersom
fundamentet ska stå i 50 år så rostar det med cirka 5 mm.
En 5 mm tjock 120x120 klarar ett moment på 31,5 MNm, Tvärkraft 0,42MN
och en bärförmåga på 0,667MN, vilket ligger mycket högre än kraven på
själva fundamentet.
Bergfundament av stål med längden 0,7 meter
Matrial Mängd Vikt Pris Enhet Pris per
fundament
VKR 200x200x10 0,82 30,17 1 111,00 kr m 911,02 kr
VKR 120x120x10 2,4 80,88 580,00 kr m 1 392,00 kr
PLOT 1 600,00 kr st 600,00 kr
Grundskruv 4 100,00 kr st
400,00 kr
Betong 0,05431 138,491 1 487,00 kr m3
80,76 kr
Svetsning 2,24 300 m
672,00 kr
Armering ф 20 8 8,50 kr m
68,00 kr
Betong 0,4 1 487,00 kr m3
594,80 kr
4 718,58 kr
Arbete Mängd Pris Pris per fundament
Gjutning 0,5 350,00 kr 175,00 kr
borrning 4 700,00 kr 2 800,00 kr
Grävning 2 1 060,00 kr 2 120,00 kr
5 095,00 kr
Totalt kostar den 9 814 kr per st
33
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
VRK
120X120X10
Vikt 33,7 kg
Pris 580 kr
Volym 0,0121 m3
Betong C35/45
Vikt 2550 kg
Pris 1487 kr
VKR
200x200x10
Vikt 43,1 kg
Pris 1111 kr
Volym 0,0361 m3
Priser för fundament beronde på höjden
Höjd i
meter Pris Risk Administration Vinst Totalt
0,7 9814 981 981,4 981,4 12 758,20 kr
0,8 9930 993 993 993 12 909,00 kr
0,9 10047 1005 1004,7 1005 13 061,10 kr
1 10163 1016 1016,3 1016 13 211,90 kr
1,1 10279 1028 1027,9 1028 13 362,70 kr
1,2 10 396 1040 1039,6 1040 13 514,80 kr
1,3 10512 1051 1051,2 1051 13 665,60 kr
1,4 10629 1063 1062,9 1063 13 817,70 kr
1,5 10745 1075 1074,5 1075 13 968,50 kr
34
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
7. Referenser
Betongbanken (2012). Vattencementalet.
http://www.betongbanken.com/index.aspx?s=2562 (2012-04-20)
Burström, P (2007). Byggnadsmaterial. Utgivningstad. Studentlitteratur AB.
Upplaga 2. 562s. ISBN
Coverstore (2012). Båtförvaring, tälten
http://www.coverstore.se/product.asp?product=62 (2012-03-28)
Gustafson, M (2012): Intervju. NV entreprenad, (2012-03-21)
Holmberg, S (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)
Karlsson, M (2011). Ospänd armering. CBI Betonginstitutet Teknikspridning
(2012-04-20)
Mårten, J (2011). Fukt i betong och Exponeringsklasser. Betonginstitutet
Teknikspridning (2012-04-20)
Oscarsson, H (2012): Mejl intervju. Swerock, Kalmar (2012-04-02)
Peab (2012). Om Peab. http://www.peab.se/Om-Peab/ (2012-03-07)
Skatteverket (2012). Traktamenten och andra kostnadsersättningar.
http://www.skatteverket.se/privat/blanketterbroschyrer/broschyrer/info/354.4.39f16f
103821c58f680007497.html (2012-04-20)
Trafikverket (2012). Elktaftanläggningar, Dimensionering, utförande och
kontroll av fundament och stagförankring
www.trafikverket.se
Tufvesson, J (2012): Intervju. Peab AB, Växjö (2012-03-05)
35
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
8. Bilagor
Bilaga 1: Trafikverkets ritningar
Bilaga 2: Författarnas ritningar
Bilaga 3: Offert och fakturor
Bilaga 4: Förslag ritninga
1
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Bilaga 1 Innehåller Trafikverkets ritningar för grundfundament.
Fundament typ Ritningsnummer Typ 2 1-517 621
Typ 5 med håll 1-517 622
Typ 5 helgjuten 1-517 611
Typ 6 1-517 610
Bergfundament 1-511 074
Utsättning och grundläggning 1-517 601
Ritningarna är hämtade från Peabs tillfälliga kontor i Emmaboda.
2
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Bilaga 2 Innehåller författarnas ritningar för grundfundamenten.
Fundament typ Ritningsnummer Typ 5 1-511 001
Typ 5 armering 1-511 002
Typ 5 med rund pelare 1-511 003
Ritade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.
3
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Bilaga 3
Gamla fakturor
Offert på pelare form
Gamla fakturor är hämtat från Peabs tillfälliga kontor i Växjö. Offert är hämtade från
Dokas försäljare Lars Wiréen.
Pelaform Examensprov
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA
Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39
Bankgiro 5072-3824, Postgiro 156 75 05-1
Org.nr 556556-5719
1/4
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Vår referens Åbyholm Lars Wirèen 2012-04-03
mobil +4670-375 66 33
Er referens Khalid
Linne´universitet
Växjö
OFFERT NR Pelarform 650x650 mm 2450 mm
Refererande till samtal har vi nöjet offerera enligt följande:
Pos.1 Dokas Top 50 pelarform till pelare som kunden själv klär med plywood
Eller brädbeklädnad. Pris inkl 2 st stödben 340 och samtliga förbindnings
detaljer samt lös gjutkonsol som kunden själv får planka in och montera
Skyddsreglar på. Skivbeklädnad offereras i separat pos.2 i pris per m2.
Antagen mängd i offert 1 st pelare
Hyra ovanstående material
Grundkostnad: 820,00 kr
Hyra per månad: 1 187,00 kr
Pelar i plan yv
A) Doka ws 10 100 mm balk
B) Doka ws 10 125 mm balk
C) Doka låsspindel top 50
Pelaform Examensprov
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA
Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39
Bankgiro 5072-3824, Postgiro 156 75 05-1
Org.nr 556556-5719
2/4
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Top 50 pelarform
Pos.2 Förbrukningsmaterial:
Tillkapningsskiva pelare pris per m2 175.00 kr/m2
Formolja Optix 20 liter 890,00 kr/st
Förbrukning olja ca 1,5 dl per pelare, enl rekommendation
Frakt för detta går enl Styckegods och kostar ca 2000 kr enkel resa
Om du tar material till 2 eller 3 pelare blir kostnaden inte nämnvärt större
Lycka till’
Bifogade dokument
Dokas allmänna uthyrnings och försäljningsvillkor, dessa uppdaterade 2006-10-01
Pelaform Examensprov
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA
Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39
Bankgiro 5072-3824, Postgiro 156 75 05-1
Org.nr 556556-5719
3/4
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Ej inkluderat i vår offert.
Montering, demontering och flyttning av utrustningen på arbetsplatsen samt all materiel och
service som inte är specificerat i offerten.
För att underlätta hantering och förbättra säkerheten kan Doka erbjuda ett väl utvecklat
materielhanteringssystem bestående av bl.a. containrar, häckar och spännband. Dessa system
erbjuds för flertalet av våra produktgrupper. Vid leverans är normalt alltid vår materiel
förpackat i dessa enheter. Kostnad för dessa ingår ej i ovanstående anbud.
En fastställning av den slutliga detaljkonstruktionen kan resultera i korrigeringar av mängder
och därmed också den slutliga kostnaden.
Som en extra service kan Doka vidare förmedla en kontakt med för varje uppdrag lämplig
transportör. Ett sådant transportavtal ingås således mellan Er och anvisad transportör. Doka
kan under inga omständigheter hållas ansvarig för eventuella brister i transportörens
prestationer enligt detta avtal.
Pelaform Examensprov
DOKA SVERIGE AB, Kurödsvägen 20, 451 55 UDDEVALLA
Tel. 0522-65 66 30, Fax. 0522-65 66 39
Bankgiro 5072-3824, Postgiro 156 75 05-1
Org.nr 556556-5719
4/4
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Doka
Fo
rme
xp
ert
en
– w
ww
.do
ka
.se
Övriga villkor:
Leveranstid: Enl Senare överenskommelse
Leveransvillkor: se bifogade Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna
försäljningsvillkor
Hyresdebitering: Hyra debiteras per kalenderdag – 12 månader per år.
Minsta hyresdebitering är 1 månad.
Betalningsvillkor: Vid köp och hyra, 30 dagar från fakturadatum.
Efter förfallodagen debiteras dröjsmålsränta, diskonto +8%.
Hyresperiod: Räknas från och med leveransdagen till och med den dag materielen
är åter på Dokas lager.
Offertens giltighetstid: 2012-04-30
I övrigt enligt vid var tids gällande Dokas allmänna uthyrningsvillkor/allmänna
försäljningsvillkor. (se bilaga)
Vi ser fram emot vidare kontakter med Er.
Med vänlig hälsning
Doka Sverige AB
Marknadsavdelningen
Lars Wiréen
Bifogade dokument
Dokas allmänna uthyrning och försäljningsvillkor, uppdaterade 2006-10-01
Spec på offererat material
4
Manizha Habibi, Khalid Majed Hamed
Bilaga 4
Förslag ritningen för bergfundament.
Pris för stålprofiler
Beräkningar för VKR stål
Ritningen är skapade av Khalid Majed Hamed och Manizha Habibi.
Nr 4–072007–10–03
Prislista
Stål
Specialstål
Rör
Produktionsservice
Teknisk information
7
HÅLPROFILER VKR – KKR
S355J2H, rektanguläraVKR KKR Mantelyta
DY x DY x tjl kg/m kr/kg kr/m kg/m kr/kg kr/m m2/m
40 x 30 x 3 2,83 16:60 47:- 0,13050 x 25 x 3 3,07 16:60 51:- 0,14050 x 30 x 3 3,30 16:60 55:- 0,150
50 x 30 x 3,2 3,61 17:20 62:- 0,15150 x 30 x 4 4,20 16:60 69:50 0,14660 x 30 x 3 3,77 16:60 62:50 0,174
60 x 40 x 3 4,25 16:60 70:50 0,19060 x 40 x 4 5,64 17:20 97:– 5,45 16:60 90:50 0,19060 x 40 x 5 6,39 16:60 106:– 0,183
70 x 40 x 3 4,72 16:60 78:50 0,20870 x 40 x 4 6,08 16:60 101:- 0,20680 x 40 x 3 5,19 16:60 86:00 0,230
80 x 40 x 3,2 5,62 17:20 96:50 0,23280 x 40 x 4 6,90 17:20 119:– 6,71 16:60 111:– 0,23080 x 40 x 5 8,42 17:20 145:– 7,96 16:60 132:– 0,227
80 x 50 x 3 5,66 16:60 94:- 0,25080 x 50 x 4 7,34 16:60 122:– 0,24680 x 50 x 5 8,75 16:60 145:– 0,243
80 x 60 x 3 6,13 16:60 102:– 0,27080 x 60 x 4 7,97 16:60 132:– 0,26680 x 60 x 5 9,53 16:60 158:– 0,263
90 x 50 x 3,6 7,40 17:20 127:– 0,27190 x 50 x 4 7,97 16:60 132:– 0,26690 x 50 x 5 9,99 17:20 172:– 9,70 16:60 161:– 0,267
100 x 40 x 3 6,13 16:60 102:– 0,268100 x 40 x 4 7,97 16:60 132:– 0,266100 x 50 x 3 6,60 16:60 110:– 0,290
100 x 50 x 3,2 7,13 17:20 123:– 0,292100 x 50 x 4 8,78 17:20 151:– 8,59 16:60 143:– 0,290100 x 50 x 5 10,80 17:20 186:– 10,50 16:60 174:– 0,287
100 x 50 x 6 12,30 16:60 204:– 0,279100 x 50 x 6,3 13,30 17:20 229:– 0,284100 x 60 x 3 7,07 16:60 117:– 0,310
100 x 60 x 3,6 8,53 17:20 147:– 0,311100 x 60 x 4 9,22 16:60 153:– 0,306100 x 60 x 5 11,60 17:20 200:– 11,30 16:60 188:– 0,307
100 x 60 x 6 13,20 16:60 219:– 0,299100 x 60 x 6,3 14,20 17:20 244:– 0,304100 x 80 x 5 12,80 16:60 212:– 0,347
120 x 40 x 3 7,07 16:60 117:– 0,318120 x 40 x 4 9,22 16:60 153:– 0,313120 x 60 x 3 8,01 16:60 133:– 0,350
120 x 60 x 3,6 9,66 17:20 166:– 0,351120 x 60 x 4 10,50 16:60 174:– 0,346120 x 60 x 5 13,10 17:20 225:– 12,80 16:60 212:– 0,347
120 x 60 x 6 15,10 16:60 251:– 0,339120 x 60 x 6,3 16,20 17:20 279:– 0,344120 x 80 x 4 11,70 16:60 194:– 0,386
120 x 80 x 5 14,70 17:20 253:– 14,40 16:60 239:– 0,387120 x 80 x 6 17,00 16:60 282:– 0,379120 x 80 x 6,3 18,20 17:20 313:– 0,384
120 x 80 x 8 22,60 17:20 389:– 0,379120 x 80 x 10 27,40 17:20 471:– 0,374140 x 70 x 4 12,60 18:70 236:– 12,36 16:60 205:– 0,406
140 x 70 x 5 15,20 16:60 252:– 0,403140 x 70 x 6 17,90 16:60 297:– 0,408140 x 70 x 6,3 19,20 18:70 359:– 0,404
140 x 80 x 6 18,90 16:60 314:– 0,419140 x 80 x 6,3 20,20 18:70 378:– 0,424150 x 100 x 4 14,90 16:60 247:– 0,486
forts.
S355J2H, kvadratiskaVKR KKR Mantelyta
DY x DY x tjl kg/m kr/kg kr/m kg/m kr/kg kr/m m2/m
25 x 25 x 3 1,89 16:60 31:50 0,09030 x 30 x 3 2,36 16:60 39:- 0,11035 x 35 x 3 2,83 16:60 47:- 0,138
40 x 40 x 3 3,30 16:60 55:-– 0,15040 x 40 x 3,2 3,61 17:20 62:- 0,15240 x 40 x 4 4,39 17:20 75:50 4,20 16:60 69:50 0,150
50 x 50 x 3 4,25 16:60 70:50 0,19050 x 50 x 3,2 4,62 17:20 79:50 0,19250 x 50 x 4 5,64 17:20 97:- 5,45 16:60 90:50 0,190
50 x 50 x 5 6,85 17:20 118:– 6,56 16:60 109:– 0,18760 x 60 x 3 5,19 16:60 86:- 0,23060 x 60 x 4 6,90 17:20 119:- 6,71 16:60 111:- 0,232
60 x 60 x 5 8,42 17:20 143:– 8,13 16:60 135:– 0,22770 x 70 x 3 6,13 16:60 102:– 0,27070 x 70 x 3,6 7,40 17:20 127:– 0,271
70 x 70 x 4 7,97 16:60 132:– 0,27070 x 70 x 5 9,99 17:20 172:– 9,70 16:60 161:– 0,26380 x 80 x 3 7,07 16:60 117:– 0,310
80 x 80 x 4 9,22 16:60 153:– 0,30680 x 80 x 5 11,60 17:20 200:– 11,30 16:60 188:– 0,30780 x 80 x 6 13,20 16:60 219:– 0,305
80 x 80 x 6,3 14,20 17:20 244:– 0,29380 x 80 x 7,1 15,90 17:20 273:– 0,30290 x 90 x 3 8,01 16:60 133:– 0,350
90 x 90 x 3,6 9,66 17:20 166:– 0,35190 x 90 x 4 10,50 16:60 174:– 0,34690 x 90 x 5 13,10 17:20 225:– 12,80 16:60 212:– 0,347
90 x 90 x 6 15,10 16:60 251:– 0,33990 x 90 x 6,3 16,20 17:20 279:– 0,344
100 x 100 x 3 8,96 16:60 149:– 0,390
100 x 100 x 4 11,90 17:20 205:– 11,70 16:60 194:– 0,390100 x 100 x 5 14,70 17:20 253:– 14,40 16:60 239:– 0,387100 x 100 x 6 17,00 16:60 282:– 0,379
100 x 100 x 6,3 18,20 17:20 313:– 0,384100 x 100 x 8 22,60 17:20 389:– 21,40 16:60 355:– 0,379100 x 100 x 10 27,40 17:20 471:– 25,56 16:60 424:– 0,374
120 x 120 x 4 14,20 16:60 236:– 0,466120 x 120 x 5 17,80 17:20 306:– 17,50 16:60 291:– 0,467120 x 120 x 6 20,70 16:60 344:– 0,459
120 x 120 x 6,3 22,20 17:20 382:– 0,464120 x 120 x 8 27,60 17:20 475:– 26,40 16:60 438:– 0,459120 x 120 x 10 33,70 17:20 580:– 31,80 16:60 528:– 0,454
140 x 140 x 5 21,00 18:70 393:– 20,70 18:05 374:– 0,547140 x 140 x 6 24,50 18:05 442:– 0,539140 x 140 x 6,3 26,10 18:70 488:– 0,544
140 x 140 x 8 32,60 18:70 610:– 31,40 18:05 567:– 0,539140 x 140 x 10 40,00 18:70 748:– 0,535150 x 150 x 5 22,60 18:70 423:– 22,30 18:05 403:– 0,587
150 x 150 x 6 26,40 18:05 477:– 0,579150 x 150 x 6,3 28,10 18:70 525:– 0,584150 x 150 x 8 35,10 18:70 656:– 33,90 18:05 612:– 0,579
150 x 150 x 10 43,10 18:70 806:– 41,30 18:05 745:– 0,574150 x 150 x 12,5 52,70 18:70 985:– 0,568160 x 160 x 6 28,30 18:25 516:– 0,619
160 x 160 x 6,3 30,10 18:90 569:– 0,624160 x 160 x 8 37,60 18:90 711:– 0,619160 x 160 x 10 46,30 18:90 875:– 0,614
180 x 180 x 6 32,10 18:25 586:– 0,686180 x 180 x 6,3 34,00 18:90 643:– 0,704180 x 180 x 8 42,70 18:90 807:– 41,50 18:25 757:– 0,699
180 x 180 x 10 52,50 18:90 992:– 0,694200 x 200 x 6 35,80 18:25 653:– 0,779200 x 200 x 6,3 38,00 18:90 718:– 0,784
200 x 200 x 8 47,70 18:90 902:– 46,50 18:25 849:– 0,779200 x 200 x 10 58,80 18:90 1111:– 57,00 18:25 1040:– 0,774200 x 200 x 12,5 72,30 18:90 1366:– 0,768
200 x 200 x 16 90,30 18:90 1707:– 0,759220 x 220 x 10 65,10 18:90 1230:– 0,837250 x 250 x 6,3 47,90 18:90 905:– 0,984
250 x 250 x 8 60,30 18:90 1140:– 59,10 18:25 1079:– 0,979250 x 250 x 10 74,50 18:90 1408:– 72,70 18:25 1327:– 0,974250 x 250 x 12,5 91,90 18:90 1737:– 0,968
Forts. S355J2H, kvadratiskaVKR KKR Mantelyta
DY x DY x tjl kg/m kr/kg kr/m kg/m kr/kg kr/m m2/m
250 x 250 x 16 115,00 18:90 2174:– 0,959300 x 300 x 10 90,20 18:90 1705:– 88,40 18:25 1613 1,17300 x 300 x 12,5 112,00 18:90 2117:– 1,17
300 x 300 x 16 141,00 18:90 2665:– 1,16350 x 350 x 16 166,0 18:90 3137:– 1,36400 x 400 x 12,5 151,00 18:90 2854:– 1,57
33
STÅNGSTÅLLängdtoleranser varmvalsat stångstål enligt SS 212001.Följande tabell gäller endast stänger >2500 mm.
Toleransklass Gränsavmått Anmärkning
Övre Undre
L0 (B1) + 10 % – 10 % CirkalängdL1 – + 100 mm – 100 mmL2 (B2) + 100 mm 0L3 (B3) + 40 mm 0L4 (B4) + 20 mm 0L5 (B5) + 6 mm 0
Tidigare toleransgradsbeteckningar är angivna inom parentes.
Vid beställning av stång som skall kapas (multipellängder) om ejannat anges med 6 mm för varje kapning.
Särskild överenskommelse får träffas om snävare toleranser ochom toleranser för stänger kortare än 2 500 mm.
Rakhet
Avvikelsen från rakhet (pilhöjden) mäts med stången vilande påhorisontellt underlag. Pilhöjden mäts i horisontell led på fast ochpå variabel mätsträcka. Den fasta mätsträckan är 400 mm. Denvariabla mätsträckan, L mm, är större än 400 mm men mindre äneller lika med stånglängden.
B Gränsavmått mm
Basmått Toleransklass B1 Toleransklass B2mm
20 – 50 ± 0,8 ± 0,5(50) – 75 ± 1,2 ± 0,8(75) – 100 ± 1,5 ± 1
(100) – 125 ± 2 ± 1,2 % av B(125) – 400 ± 2,5 % av B, dock ± 1,2 % av B
max ± 6 mm
Toleranser plattstång enligt SS 212150Bredd
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass B1
Kantradie
T, basmått Kantradie
mm mm
3 – (5) max 15 – 10 max 1,5
(10) – 20 max 2(20) – 30 max 2,5(30) – 50 max 3
T Gränsavmått, mm
Basmått Toleransklass T1 Toleransklass T2mm B=20–50 B=(50)–400 B=20–50 B=(50)–400
3 – 6,3 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,2 ± 0,3(6,3) – 20 ± 0,4 ± 0,5 ± 0,25 ± 0,35(20) – 40 ± 0,8 ± 1 ± 0,5 ± 0,7(40) – 50 – ± 1,5 ± 0,75 ± 1,1
Tjocklek
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass T1.
Toleransklass Max pilhöjd, mm
på 400 mm på L mm
R1 (Normalriktad stång) 1,6 0,004 x LR2 (Specialriktad stång) 1 0,0025 x L
VKR/ KKR
Beteckningar för mått VKR och KKR.
Toleranser VKR enligt SS-EN 10 210
Toleranser
Egenskap Tolerans
Yttermått (B, H) ± 1 % med minst ± 0,5 mmTjocklek (t) ± 10 % dock minst ± 0,4 mmKonkavitet/ Konvexitet ± 1 %Sidas rätvinklighet 90˚ ± 1˚Yttre kantradie Max 3xt*Skevhet 2 mm plus 0,5 mm/ m längdRakhet (f) 0,20 % av hel längdVikt ± 6 % på individuell längdLängdtolerans:Cirkalängd 0/ + 150 mmExaktlängd Efter överenskommelse vid order.
Rakhet
PlanhetRätvinklighetSkevhet
Toleranser KKR enligt SS-EN 10 219
Egenskap Tolerans
Yttermått Sidlängd(B, H) mm
b,h<100 ± 1 % med minst ± 0,5 mm100 b, h 200 ± 0,8 %
b,h>200 ± 0,6 %Tjocklek (t) t � 5 mm: ± 10 %
t > 5 mm: ± 0,50 mmKonkavitet/ Konvexitet max: 0,8 % av sida med minst 0,5 mmSidas rätvinklighet 90˚ ± 1˚Yttre kantradiet < 6 1,6 t till 2,4 t6 < t < 10 2,0 t till 3,0 t10 < t 2,4 t till 3,6 tSkevhet 2 mm plus 0,5 mm/ m längdRakhet (f) 0,15 % av hel längdVikt ± 6 % på individuell längdLängdtolerans:Cirkalängd 0/ + 150 mmExaktlängd Efter överenskommelse vid order.
* Normal hörnradie ligger mellan 0,5 t – 2,0 t.
34
STÅNGSTÅL
T Gränsavmått, mm
Basmått Toleransklass T1 Toleransklass T2mm
6 – 15 ± 0,4 ± 0,3(15) – 25 ± 0,5 ± 0,4(25) – 35 ± 0,6 ± 0,5(35) – 50 ± 0,8 ± 0,6(50) – 80 ± 1 ± 0,8(80) – 100 ± 1,3 ± 1
(100) – 120 ± 1,6 ± 1,3
Toleranser fyrkantstång enligt SS 212325Tjocklek
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass T1
Formavvikelse för tvärsnitt
Avvikelsen begränsas av två symmetriskt placerade kvadrater medmin respektive max mått för tjocklek. Den mindre kvadratenshörn får ha tillåten max kantradie.
Kantradie
T, basmått Kantradie
mm mm
6 – 12 max 1(12) – 20 max 1,5(20) – 30 max 2(30) – 50 max 2,5(50) – 100 max 3
(100) – 120 max 4
Rakhet
Avvikelsen från rakhet (pilhöjden) mäts med stången vilande påhorisontellt underlag. Pilhöjden mäts i horisontell led på fast ochpå variabel mätsträcka. Den fasta mätsträckan är 400 mm. Denvariabla mätsträckan, L mm, är större än 400 mm men mindre äneller lika med stånglängden.
Toleransklass Max pilhöjd, mm
på 400 mm på L mm
R1 (Normalriktad stång) 1,6 0,004 x LR2 (Specialriktad stång) 1 0,0025 x L
Skevhet
Skevheten t enligt figuren får varken överstiga de i tabellen för engodtyckligt placerad mätsträcka av 1000 mm, eller för hel stångmed max 8 m längd, angivna värdena.
T t, mm
mm 1000 mm Hel stång
6 – 20 max 20 % av T max 40 % av T(20) – 120 max 5 max 8
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass R1
D Gränsavmått, mm
Basmått Toleransklass D1 Toleransklass D3 Toleransklass D3mm
8 – 15 ± 0,4 ± 0,3 ± 0,2(15) – 25 ± 0,5 ± 0,4 ± 0,25(25) – 35 ± 0,6 ± 0,5 ± 0,3(35) – 50 ± 0,8 ± 0,6 ± 0,4(50) – 80 ± 1 ± 0,8 ± 0,51)
(80) – 100 ± 1,3 ± 1 –(100) – 120 ± 1,6 ± 1,3 –(120) – 160 ± 2 ± 1,6 –(160) – 200 ± 2,5 ± 2 –(200) – 220 ± 1,5 % av D ± 1,2 % av D –
Toleranser rundstång enligt SS 212502Diameter
Toleransklass Max pilhöjd, mm
på 400 mm på L mm
R1 (Normalriktad stång) 1,6 0,004 x LR2 (Specialriktad stång) 1 0,0025 x L
Rundhet
Avvikelsen från rundhet (skillnaden mellan ett tvärsnitts störstaoch minsta diameter) får vara högst 75% av toleransvidden för D.
Rakhet
Avvikelsen från rakhet (pilhöjden) mäts med stången vilande påhorisontellt underlag. Pilhöjden mäts i horisontell led på fast ochpå variabel mätsträcka. Den fasta mätsträckan är 400 mm. Denvariabla mätsträckan, L mm, är större än 400 mm men mindre äneller lika med stånglängden.
1) Gäller endast för D=(50) – 65 mm
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass D1
Om ej annat överenskommits tillämpas toleransklass R1
Institutionen för teknik 351 95 Växjö tel 0772-28 80 00, fax 0470-76 85 40