kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och ......kreativt matematiskt resonemang:...

2
AMBLE 2nd symposium Göteborg 20-21 maj 2014 Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och neurovetenskapligt perspektiv (Creative mathematical reasoning: evidence from cognitive and neuroscience perspective) Bert Jonsson Institutionen för Psykologi, Umeå Universitet, Sverige Det traditionella algoritmiska matematiska resonemanget är hämmande och i viss mån kontraproduktivt menar forskningen. En studie gjord av Umeå universitet stödjer den uppfattningen och pekar ut alternativet/ komplementet: det kreativa matematiska resonemanget. Att matematik är ett komplext ämne framgår väl med all önskvärd tydlighet vid det här laget, men det är också konservativt präglat, inte minst vad gäller pedagogiken. Det algoritmiska matematiska resonemanget (AR) dominerar fortfarande trots att forskning visar att det leder till elever som löser problem enligt fasta mönster – eleven får en uppgift och den skall lösas på ett visst sätt. - De kan lösa problemet, men förstår inte svaret nödvändigtvis. Och så ser situationen ut i våra skolor i dag, säger Bert Jonsson som på AMBLE-seminariets första dag redogjorde för en studie inom ramen för Umeå universitets ännu inte avslutade projekt Minne och lärande. 131 studenter i 16/17-årsåldern delades upp i två olika grupper som under en vecka fick förbereda sig för ett test. Den ena gruppen på traditionellt sätt (AR) och den andra med ett övningsprogram utformat efter principerna för det kreativa matematiska resonemanget (KMR), som till skillnad mot AR inte avslöjar en lösningsmetod för studenterna, utan de får själva tänka ut lösningen. Efter träningen fick studenterna ett matematiskt test och på det fick AR-gruppen bättre resultat än KMR-gruppen – men en vecka senare var förhållandet det omvända och KMR-gruppen presterade då bättre. I undersökningen ingick också en fMRI av 73 elever och en kontroll av testdeltagarnas ögonrörelser. fMRI:n sparkade på sätt och vis in öppna dörrar och visade att AR-gruppen aktiverade hjärnans minnesfunktion i mycket större utsträckning än KMR-gruppen. De försökte antagligen komma ihåg en lösningsformel – till och med när de ställdes inför uppgifter som de inte tränat på och inte hade fått någon formel för..

Upload: others

Post on 23-Mar-2021

1 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och ......Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och neurovetenskapligt perspektiv. AMBLE 2nd symposium

AMBLE 2nd symposium Göteborg 20-21 maj 2014  

 

Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt

och neurovetenskapligt perspektiv

(Creative mathematical reasoning: evidence from cognitive and neuroscience perspective)

Bert Jonsson

Institutionen för Psykologi, Umeå Universitet, Sverige

Det traditionella algoritmiska matematiska resonemanget är hämmande och i viss mån kontraproduktivt menar forskningen. En studie gjord av Umeå universitet stödjer den uppfattningen och pekar ut alternativet/ komplementet: det kreativa matematiska resonemanget.

Att matematik är ett komplext ämne framgår väl med all önskvärd tydlighet vid det här laget, men det är också konservativt präglat, inte minst vad gäller pedagogiken. Det algoritmiska matematiska resonemanget (AR) dominerar fortfarande trots att forskning

visar att det leder till elever som löser problem enligt fasta mönster – eleven får en uppgift och den skall lösas på ett visst sätt. - De kan lösa problemet, men förstår inte svaret nödvändigtvis. Och så ser situationen ut i våra skolor i dag, säger Bert Jonsson som på AMBLE-seminariets första dag redogjorde för en studie inom ramen för Umeå universitets ännu inte avslutade projekt Minne och lärande. 131 studenter i 16/17-årsåldern delades upp i två olika grupper som under en vecka fick förbereda sig för ett test. Den ena gruppen på traditionellt sätt (AR) och den andra med ett övningsprogram utformat efter principerna för det kreativa matematiska resonemanget (KMR), som till skillnad mot AR inte avslöjar en lösningsmetod för studenterna, utan de får själva tänka ut lösningen. Efter träningen fick studenterna ett matematiskt test och på det fick AR-gruppen bättre resultat än KMR-gruppen – men en vecka senare var förhållandet det omvända och KMR-gruppen presterade då bättre. I undersökningen ingick också en fMRI av 73 elever och en kontroll av testdeltagarnas ögonrörelser. fMRI:n sparkade på sätt och vis in öppna dörrar och visade att AR-gruppen aktiverade hjärnans minnesfunktion i mycket större utsträckning än KMR-gruppen. De försökte antagligen komma ihåg en lösningsformel – till och med när de ställdes inför uppgifter som de inte tränat på och inte hade fått någon formel för..

Page 2: Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och ......Kreativt matematiskt resonemang: evidens ur ett kognitivt och neurovetenskapligt perspektiv. AMBLE 2nd symposium

AMBLE 2nd symposium Göteborg 20-21 maj 2014  

 

- AR-gruppen försökte alltså lösa alla problem enligt fasta och inlärda mönster och det är hämmande, åtminstone vad gäller den typen av uppgifter vi hade i vårt test, menar Bert Jonsson. Läs mer om Bert Jonsson och hans forskning: http://www.psy.umu.se/om-institutionen/personal/bert-jonsson Text: Peter Pettersson Kymmer