MOBBNING OCH FRIHET

En kvantitativ studie om inre Locus of controls påverkan på högstadieelevers behov av att mobba BULLYING AND FREEDOM

A quantitative study about internal lo-cus of controls effects on secondary school students need to bully.

Examensarbete inom Socialpsykologi

Grundnivå 15 Högskolepoäng

Hösttermin 2017

Daniel Hansen

Felicia Lindström Svanholm

Handledare: Magnus Roos

Examinator: Magnus Jansson

Abstract (Swedish)

Mobbning har varit ett problem i skolor under en lång tid och det är något som är ett problem

runt om i svenska skolor än idag. Kommunala skolor bygger mycket på planering och struk-

tur, och efter ett uttalande från en amerikansk journalist som menade att man genom att öka

elevers frihet och självstyre, skulle kunna påverka deras behov av att ta sig mer frihet genom

att mobba andra. Idén om att frihet och mobbning kan gå hand i hand är vad som sådde det frö

som senare resulterade i att denna studie växte fram.

Denna studien, med kvantitativ ansats syftade till att undersöka hur en elevs behov av att

mobba andra påverkades av den mängd frihet elever gavs i skolan, där frihet mättes i form av

inre Locus of control. En enkätundersökning genomfördes med 370 elever (efter rensning av

bortfall) i nionde klass på högstadieskolor runtom i Västra Götaland och Småland. Efter att

datan samlats in gjordes regressionstester för att se om det fanns ett samband för att låg grad

inre Locus of control påverkar en elev till att mobba i större utsträckning än elever med hög

grad av inre Locus of control. På grund av att tidigare forskning visat att det finns könsskill-

nader för mobbning gjordes även samma test för pojkar och flickor som separata grupper.

Testerna visade enbart ett väldigt svagt samband i gruppen flickor medan övriga analyser inte

visade på något signifikant samband varken för pojkar, eller pojkar och flickor gemensamt.

Sammanfattningsvis betyder det att Locus of control inte är rätt verktyg för att kunna förutspå

mobbning, även om det fanns en signifikans för flickor så förklarade den bara 6% av varian-

sen.

Nyckelord: Mobbning, Kön, Frihet, Locus of control

Abstract (English)

Bullying has been a problem in schools for a long time and still is a problem in Swedish

schools today. The communal schools are built upon structure and planning. Nicolas Goyal

(2016), an American journalist, made a statement where he submitted that by increasing a stu-

dent’s freedom and self-reliance in school, the students need to retake their freedom by bully-

ing other students would in turn be reduced. The idea that freedom and bullying go hand in

hand planted a seed, which later resulted in this study emerging.

This is a quantitative study and the goal was to examine if and how the students need to bully

others were correlated with the amount of freedom that the students were given in the school

environment. Freedom was measured with the help of internal locus of control. A Survey was

made on 370 students in ninth grade in secondary schools (högstadiet) in the county of Västra

götaland and Småland.

A regression analysis was made to see how low internal locus of control effected the amount

of bullying a student performed, compared to the students who had high internal locus of con-

trol. Earlier studies showed sex-differences related to tendencies when it came to bullying.

The same analysis was made for boys and girls respectively. The results of these tests showed

that girls had a significant, but low correlation between mobbing and locus of control. The

other groups that was tested showed no significant correlation for boys or the population to-

gether. That concludes that it was not possible to find a connection between the two variables,

even though the girl group got a significant value it only stood for 6% of the varians and thus

locus of control is not a good predictor of performing bullying.

Keywords: Mobbing, Bullying, Sex, Freedom, Locus of control

Förord

Till att börja med skulle vi vilja tacka de som hjälpt oss under arbetets gång för utan hjälp

hade det inte varit möjligt att utföra den här studien. Första vill vi tacka personalen och ele-

verna på de skolor vi fått besöka för att samla in data. Det har varit givande att åka ut till olika

skolor och många har varit intresserade av syftet med studien vilket har lett till en del givande

samtal, främst med lärare på skolorna.

Vi vill även tacka vår handledare Magnus Roos som har varit till stor hjälp när vi har haft pro-

blem och som har gett många bra råd under tidens gång.

Slutligen vill vi tacka våra familjer som har stöttat oss och motiverat oss de gånger som moti-

vationen har svikit. De har även hjälp till med att ge synpunkter på en del och det är något

som har uppskattats mycket, främst för att man lätt kan bli blind för sin egen text efter ett tag.

Så ett stort tack till alla som funnits vid vår sida under den här tiden och till alla som hjälpt

oss med det här arbetet på något sätt, tack vare er har vi något att lämna in den här dagen som

vi känner oss nöjda med och stolta över trots allt.

Innehållsförteckning

1. Introduktion......................................................................................................................................... 1

1.1. Inledning ...................................................................................................................................... 1

1.2. Syfte ............................................................................................................................................. 3

1.3 Disposition. .................................................................................................................................... 4

2. Teoretiska utgångspunkter.................................................................................................................. 6

2.1. Mobbning .................................................................................................................................... 6

2.2. Locus of control ............................................................................................................................ 6

3. Tidigare forskning ................................................................................................................................ 8

3.1. Locus of control som inlärt beteende ......................................................................................... 8

3.2. Mobbning och Locus of control ................................................................................................... 8

3.3. Mobbning och kontroll i form av makt ...................................................................................... 10

4. Avgränsning ....................................................................................................................................... 13

5. Metod ................................................................................................................................................ 15

5.1. Metodval ................................................................................................................................... 15

5.2. Sökmetoder ................................................................................................................................ 15

5.3 Empiriska instrument .................................................................................................................. 16

5.4 Urval ........................................................................................................................................... 17

5.5. Etiska överväganden .................................................................................................................. 18

5.6. Validitet och reliabilitet .............................................................................................................. 19

5.7. Tillvägagångssätt ........................................................................................................................ 22

5.8. Dataanalys ................................................................................................................................. 24

7. Diskussion .......................................................................................................................................... 29

Referenser: ............................................................................................................................................ 38

1

1. Introduktion

1.1. Inledning

Den här studien syftar till att undersöka hur mobbning påverkas av den mängd frihet elever ges

i skolan, i hopp om att kunna skapa förutsättningar för en bättre skolmiljö i framtiden. Mobb-

ning är något som förekommit i skolor runt om i världen under väldigt lång tid och som forts-

ätter att förekomma i skolorna ännu idag. Den norska forskaren Dan Olweus har studerat mobb-

ning under många år och han definierar mobbning på följande sätt:

- ”En person är mobbad om han eller hon, upprepade gånger och under en viss tid, blir

utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer” (Olweus ,1998;4) -

Mobbning är något som de flesta fått uppleva på ett eller annat sätt. En del har blivit utsatta för

mobbning och en del har någon gång utsatt någon för mobbning. En del har inte deltagit aktivt

i mobbning men har någon gång stått bredvid och bevittnat händelsen, och en plats där mobb-

ning förekommer är i våra skolor. Mobbning i skolåren har enligt forskningen visat sig ha en

negativ inverkan även i vuxen ålder i form av psykisk ohälsa (Copeland et al., 2013). Detta har

alltså visat sig vara ett problem som inte endast framkallar ohälsa hos barn i yngre ålder, utan

kan medföra konsekvenser under hela livet.

Enligt Solberg och Olweus (2003) utsätter pojkar andra elever för mobbning i större utsträck-

ning än flickor, vilket gör att kön kommer vara en av några faktorer som kommer hamna i fokus

i den aktuella studien.

En person som lagt fokus på att fördjupa sig inom ämnet i hopp om att hitta en orsak bakom

mobbningen i skolan är den amerikanska journalisten Nikhil Goyal (2016). Han vill påvisa att

man genom att ge elever mer frihet och självstyre, skulle kunna minska elevers behov av att

mobba andra elever i skolan. Han menar på att mobbning är en produkt av brist på frihet, att

kunna röra sig fritt utan restriktioner under sin skolgång och att du som elev blir styrd av ett

strikt auktoritärt system. Eleven försöker då naturligt balansera ut sin position genom att via

mobbning ta frihet från andra elever.

2

Nikhil Goyal’s idé om skolan är inte ny då både pedagogen, filosofen och psykologen John

Dewey samt filosofen och pedagogen Maria Montessori båda hade liknande idéer i början av

1900-talet. William Heard Kilpatric, professor för Maria Montessori, beskrev henne och John

Dewey på följande sätt:

- “The two have many things in common. Both organized experimental schools; both have

emphasized the freedom, self-activity, and self-education of the child; both have made

large use of ‘practice of life’ activities…”. (Kilpatrick, W. H., 1913) -

Elevens ”frihet” står i centrum i både John Dewey och Maria Montessori´s teorier. Det ger stöd

för att undersöka Goyal´s (2016) påstående gällande en bättre skolgång med hjälp av friare

elever, vilket är det påstående den aktuella studien bygger på.

- “Children in Montessori classrooms freely choose their work. They arrive in the mor-

ning, look around the classroom, and decide what to do. They work on it for as long as

they are inspired to,then they put it away and select something else. This cycle continues

all day.” (Stoll Lillard, 2005, s.80) -

Montissori’s pedagogik utformar en skolgång som har som målsättning att ge mer frihet och

självstyre till sina elever. Självstyre och frihet är inte långt ifrån varandra och skulle kunna

tolkas som en produkt av varandra. Självstyre är en form av kontroll där möjligheten att kunna

styra sin egen vardag är en frihet i sig. Att mäta frihet blir därför en mätning av den kontroll en

individ upplever, vilket kommer mätas genom Locus of control.

Locus of control (Holt et.al. 2012, s. 696) är en psykologisk term som beskriver en individs

upplevda kontroll över sitt liv. Termen är uppdelad i två kategorier; inre samt yttre Locus of

control. En individ som har ett högt värde på en skala för inre Locus of control upplever sig ha

en stark påverkan på sin livssituation. Sport kan vara ett tydligt exempel för hur inre Locus of

control upplevs, exempelvis när det kommer till fotbollsspelare. En fotbollsspelare med hög

grad av inre Locus of control upplever sig själv vara ansvarig för sina prestationer, och att det

inte finns andra faktorer som påverkar hur bra det går för spelaren på fotbollsplan. Motsatsen

till inre Locus of control är yttre Locus of control, vilket är upplevelsen av att ha väldigt lite

3

påverkan på sitt liv på grund av att andra faktorer spelar roll, till exempel ödet. För att återgå

till fotbollsspelaren anser en fotbollsspelare med hög grad av yttre Locus of control, dvs en låg

grad av inre Locus of control, antagligen att det finns andra faktorer som påverkar personens

spel på fotbollsplan. Exempelvis att det i slutändan inte spelar någon roll hur mycket fotbolls-

spelaren tränar för att andra spelare ändå kommer bli bättre om det ligger i deras gener, om de

har en bättre tränare eller begränsningar på grund av väder osv. Det finns ett instrument för

Locus of control som genom mätning kan ge ett värde på hur mycket kontroll en individ faktiskt

upplever sig ha, vilket blir en av grundpelarna i den aktuella studien.

För att sammanfatta så är mobbning teoretiskt sett en produkt av upplevd frihet, vilket i tur kan

kopplas till hur mycket kontroll en individ upplever sig ha i livet. Därför kommer fokus, med

inspiration taget från Goyal’s (2016) idé om mer frihet i skolan, ligga på hur mobbning i skolan

påverkas av hur mycket eller lite inre Locus of control upplever sig ha. Med tanke på att Solberg

och Olweus (2003) menar att pojkar mobbar mer än flickor, kommer även kön att jämföras i

den aktuella studien, för att se om det är så att pojkar upplever mindre inre Locus of control än

vad flickorna i skolan gör.

Nyckelord: Mobbning, Kön, Frihet, Locus of control

1.2. Syfte

Syftet med studien är att testa hur frihet i form av inre Locus of control påverkar elevers tendens

att mobba andra elever i kommunala skolor i Västra Götaland samt Småland. Tanken är att testa

om elever i nionde klass som upplever en mindre grad av inre Locus of control (frihet) utsätter

andra elever för mobbning i större utsträckning, än vad elever som upplever en högre grad av

inre Locus of control (frihet) gör. Vidare kommer även tester utföras för att se om pojkar och

flickor utsätter andra för mobbning i olika stor omsättning, samt om detta har koppling till

könsskillnader i upplevelse av inre Locus of control.

Hypotes 1: Det finns ett samband som visar att ju mindre inre Locus of control en elev upplever

sig ha, desto mer tenderar eleven att utsätta andra elever för mobbning i skolan.

4

Hypotes 2: För pojkar finns det ett samband som visar att ju mindre inre Locus of control en

elev upplever sig ha, desto mer tenderar eleven att utsätta andra elever för mobbning i skolan.

Hypotes 3: För flickor finns det ett samband som visar att ju mindre inre Locus of control en

elev upplever sig ha, desto mer tenderar eleven att utsätta andra elever för mobbning i skolan.

1.3 Disposition.

I Kapitel 2 utformas den teoretiska bakgrund som ligger till grund för studien. Här finns en

definitions av vad mobbning är och en mer detaljerad beskrivning av teorin Locus of control

samt self-regulation theory för att ge läsaren en mer grundläggande förståelse för vad studien

studiens teoretiska ramverk består av.

I Kapitel 3 presenteras den tidigare forskning som valts ut för att ge stöd till de hypoteser som

kommer testas i studien. Den tidigare forskningen är uppdelad i tre olika huvudteman; Locus

of control som inlärt beteende, mobbning och Locus of control samt avslutningsvis mobbning

och kontroll i form av makt.

I Kapitel 4 redogör forskarna för andra infallsvinklar från tidigare forskning som kunde ha varit

relevant att beakta, men som fick läggas åt sidan för att begränsa studiens omfattning.

I Kapitel 5 beskrivs den metod som används och forskarnas tillvägagångssätt för insamling av

data. Här får läsaren en inblick i hur studien är uppbyggd steg för steg, varför den är uppbyggd

på det sättet som den är och även vilka brister och begränsningar som kan ha förekommit via

diskussion av validitet och etik. Instrumentet som används för att få fram datan presenteras

noggrant samt hur forskarna hanterade och brukade instrumentet under sin studie. I slutändan

så presenteras även vilka analysmetoder som används och varför.

I Kapitel 6 presenteras studiens resultat med hjälp av tabeller, siffror och ett enklare konstate-

rande huruvida resultatet var signifikant eller ej.

5

I Kapitel 7 presenteras diskussionen runt resultatet och hur det exempelvis förhöll sig till det

teoretiska ramverket som studien byggts upp utifrån. Kapitlet innehåller även en metoddiskuss-

ion där saker som forskarna gjort bra eller dåligt läggs fram, följt av vad som kunde ha utförts

på bättre sätt. Sist men inte minst kommer läsaren få ta del av slutsatsen där forskarna gör en

bedömning om huruvida studien gav det önskade resultatet eller inte med en eventuell hänvis-

ning till vidare forskning.

6

2. Teoretiska utgångspunkter

2.1. Mobbning

En tydlig definition av Mobbning behövs för att kunna utföra den aktuella studien och därför

togs Olweus (1998) definition av mobbning upp i inledningen. Mobbning är när någon blir

utsatt för negativa handlingar från någon annan eller flera andra under en viss tid (Olweus,

1998, s.4).

2.2. Locus of control

I inledningen diskuterades att teorin Locus of control skulle kunna hjälpa till med att mäta be-

greppet frihet och i detta stycket kommer ett förtydligande av Locus of control som teori. Locus

of control är en term som utvecklades av Rotter (1966) och kan beskrivas som en upplevelse

av hur mycket kontroll en person har och hur mycket en person känner att den kan påverka sig

själv eller andra, oavsett hur verkligheten ser ut.

Teorin om Locus of control är uppdelad i två polariserade kategorier; inre och yttre Locus of

control. Inre Locus of control innebär att en individ upplever sig ha kontroll i sitt liv, precis

som skrevs i exemplet innan. Yttre Locus of control är precisa motsatsen då individen inte

upplever sig ha kontroll över någonting. och detta skulle även kunna liknas vid ödestro (Holt

et.al. 2012, s. 696). Utifrån denna benämning utgår forskarna i den aktuella studien från att

känslan av att ha kontroll över sitt liv kan jämföras och liknas med en individuell mental frihet.

Rotter (1966) säger även att Locus of control är ett inlärt tänkande och därmed påverkas av

andra individer, vilket gör att teorin har socialpsykologisk relevans.

Hur teorin om Locus of control och mobbning samspelar med varandra finns det ingen teori

som förklarar i direkt form. Hur de två begreppen samspelar kommer därför undersökas i nästa

kapitel istället, med hjälp av tidigare forskning inom de båda områdena.

Teorin om Locus of control är uppdelad i två polariserade kategorier; inre och yttre Locus of

control. Inre Locus of control innebär att en individ upplever sig ha kontroll i sitt liv, precis

som skrevs i exemplet innan. Yttre Locus of control är precisa motsatsen då individen inte

upplever sig ha kontroll över någonting och detta skulle även kunna liknas vid ödestro (Holt

et.al. 2012, s. 696). Utifrån denna benämning utgår forskarna i den aktuella studien från att

känslan av att ha kontroll över sitt liv kan jämföras och liknas med en individuell mental frihet.

7

Rotter (1966) säger även att Locus of control är ett inlärt tänkande och därmed påverkas av

andra individer, vilket gör att teorin har socialpsykologisk relevans.

8

3. Tidigare forskning

3.1. Locus of control som inlärt beteende

Seligman (1975) har utfört en studie som stärker Rotters (1966) påstående om att Locus of

control skulle vara ett inlärt beteende. Studien bygger på ett experiment kring hur hundars be-

teende förändras över tid. Experimentet gick till så att några hundar fick slumpmässiga el-

chocker utan någon chans att avsluta elchockerna, medan några andra hundar hade chans att

avsluta de slumpmässiga elchockerna. Resultatet från djurtesterna visade att hundarna som inte

kunde avsluta chockerna visade på underlägsenhet och tydligt minskat initiativtagande, även

en lång tid efter att experimentet avslutats. De hundar som hade möjlighet att avsluta elchock-

erna var istället gladare och mer motsträviga än de andra.

Langer and Rodin (1976) utförde ett liknande experiment på äldreboenden. Äldreboendena de-

lades upp i två kategorier där det ena boendet byggde på att ta de bästa besluten för de äldre

genom att personalen var lyhörda gällande klagomål eller problem. Personalen skulle i den mån

de kunde lyssna på de äldres önskemål. De äldre fick varsin blomma som gåva från äldreboen-

det som de fick ha i sina rum, men de fick veta att den skulle skötas av personalen. På det andra

boendet lades stor vikt vid att de äldre själva var ansvariga för att få deras behov hörda, och att

de aktivt skulle tänka på vad de tyckte om äldreboendet för att sedan gemensamt besluta om

vad som kunde förbättras eller förändras. Även dessa äldre fick var sin blomma i present, men

blev tillsagda att de kunde få fullt ansvar för blomman om de så önskade. Resultatet visade att

de äldre som haft mer inflytande efter en tid visat sig bli mer sociala och tagit mer egna initiativ,

medan det inte visades några förändringar alls i beteende hos den andra gruppen.

Studien visar alltså att mer kontroll (även upplevelse av kontroll) inte bara kan förbättra en

individs vardag, utan även kan påverka ens omgivning. Det här kan i sin tur ge stöd till påstå-

endet att upplevelsen av kontroll kan bli inlärt både hos djur och människor.

3.2. Mobbning och Locus of control

Dan Olweus (1998), har sammanställt den forskning han på egen hand genomfört under 80-

talet där han kom fram till att det i högstadiet är mer än tre gånger så många pojkar än flickor

som någon gång deltagit i att mobba andra elever. Dessa resultat bygger på frågor kring direkt

mobbning, vilket betyder mobbning som sker öppet exempelvis genom slag eller att kalla något

ord (Olweus, 1998, s. 13-4). Olweus (1998) studie visar att mobbning inte påverkas av klassens

9

storlek, huruvida skolan är placerad i storstaden eller på landsbygden eller yttre avvikanden

såsom individens kroppsstorlek eller färg på kläder. Informationen som funnits i Olweus (1998)

studie gör att dessa faktorer kan uteslutas från faktorer som skulle kunna påverka den aktuella

studien. Studien visar också något som kan komma till nytta för den aktuella studien, vilket är

att individer som utsätter andra för mobbning kännetecknas av “impulsivitet och starkt behov

av att dominera andra” (Olweus, 1998, s. 25). Vad som läggs fram tydligt i studien är att mobb-

ning bland flickor och pojkar ser olika ut och att det faktum att pojkar oftare använder sig av

direkt mobbning också stämmer överens med forskning som visar att det även finns könsskill-

nader kring aggressivitet (Olweus, 1998, s. 14).

Goodsadt och Hjelle (1973) utförde en studie där de testade hur hög respektive låg Locus of

control uttryckte sig vid makttilldelning. Resultatet visade att personer med låg inre Locus of

control var mer aggressiva i sitt ledarskap på sådant sätt att de exempelvis hotade med att ge en

anställd sparken från jobbet eller hotade med att göra poängavdrag. Här kan finnas likheter med

Olweus (1998) påstående om att personer som utsätter andra för mobbning kännetecknas av att

vara impulsiva samt dominerande. Med tanke på att Olweus (1998) menar att mobbare känne-

tecknas av att vara dominerande, och Goodsadt och Hjelle (1973) menar att personer med låg

grad av inre Locus of control var mer aggressiva i sitt ledarskap, lyfter dessa två studier fram

en förklaring till mobbningens kränkande och aggressiva natur. Det vill säga att personer med

en låg grad av inre Locus of control är mer aggressiva när det kommer till ledarskap, vilket

också kan betyda att de har närmare till ett aggressivt beteende än personer med en högre grad

av inre Locus of control. Och eftersom aggressivitet är en av två egenskaper som en mobbare

enligt Olweus (1998) kännetecknas av, kan en tråd dras mellan en mobbares beteende och låg

grad av inre Locus of control.

Goodsadt och Hjelle (1973) kom vidare fram till att en individ med hög inre Locus of control

istället använde sig av en debatterande och övertygande strategi. Studien gjordes på vuxna män-

niskor, men kan ändå visa en viss indikation på att en individ som upplever låg inre Locus of

control, på ett eller annat sätt, påvisar ett mer aggressivt angreppssätt när det kommer till att

utöva eller behålla makt. Goodsadt och Hjelle (1973) och Olweus (1998) studier kan tillsam-

mans därför ge stöd för antagandet att upplevelsen av låg Locus of control kan påverka indivi-

ders beteende och på så sätt bidra till mobbning.

Solberg och Olweus (2003) utförde en undersökning i Norge med data som inhämtats från New

Bergen Projekt, som i sin tur var inhämtad med hjälp av Olweus Bully/Victim Questionnaire.

10

Enkätundersökningen ägde rum på 37 olika skolor, och datan inhämtades under 2-timmars pass

med en rast i mitten. Eleverna som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs fem upp till

årskurs nio, vilket betyder att de var mellan elva och femton år. 2 544 av eleverna var flickor

och 2 627 av eleverna var pojkar, vilket betyder att det var jämna grupper som jämfördes i

studien. För att kunna mäta utsatthet av mobbning begränsades datan till de elever som blivit

mobbade två till tre gånger i månaden och mer. Av de 5 171 studenter som besvarade enkäten

var det 78 elever som blivit eller fortfarande blev utsatta minst två till tre gånger i månaden.

Resultatet visade att pojkar mobbade andra elever i större utsträckning än flickor, med 9.7% av

pojkarna respektive 3.2% av flickorna. Resultatet från studien visade också att mobbning ten-

derar att minska med åldern (Solberg & Olweus, 2003, s. 257).

Jolliffe och Farrington (2006) utförde en undersökning för att testa om det finns en relation

mellan kognitiv samt emotionell empati och mobbning. Trots att den aktuella studien inte tar

hänsyn till empati i någon form kan studien ändå stärka Olweus (1998) samt Solberg och

Olweus (2003) liknande resultat kring att pojkar utsätter andra elever för mobbning i större

utsträckning än flickor, med god marginal. Jolliffe och Farrington (2006) lät flickor och pojkar

besvara en enkät kring mobbning. På frågan om eleverna hade utsatt någon för mobbning under

det gångna skolåret svarade 26.9% av pojkarna och 14.8% av flickorna att de hade det. De flesta

svarade att de hade deltagit i mobbning en eller två gånger, och färre hade deltagit mer frekvent

men resultatet visade generellt att det oftare är pojkar som mobbar andra elever i skolan än

flickor.

3.3. Mobbning och kontroll i form av makt

Björk (1999) utförde en kvalitativ case-by-case undersökning med syftet att svara på tre frågor:

Vad är mobbning? Hur kan man förstå de situationer där mobbning växer fram? Vad är det

som gör att mobbning lever kvar och ser ut att fylla en funktion?

Resultatet av studien visar att mobbning består av en serie kränkningar och att varje kränkning

består av en slags inkompetens-förklaring. Inkompetens-förklaringen gäller det spel som för

närvarande spelas, till vilket hör vissa regler. För att få vara med och spela krävs att man ställer

upp på dessa regler. Spelet gäller ett utökat handlingsutrymme och speglar maktförhållanden

som tillfälligt råder. En ökning av handlingsutrymmet motsvarar en ökning av makt (Björk,

1999).

Den viktigaste slutsatsen som framtogs av Björk (1999) är att individer spelar spelet för att

11

utöka sitt eget handlingsutrymme vilket bidrar till ökad makt. Att individers strävan efter att

utöka sitt handlingsutrymme kan bidra till en situation där mobbning växer fram kan ge en

förklaring till varför mobbningen i skolan kan minska genom att öka elevernas frihet. Finns det

tillräckligt med handlingsutrymme på spelplanen kommer förhoppningsvis elevers behov av att

utföra mobbning för att öka sitt handlingsutrymme ytterligare att minska.

Det finns även en annan studie som visar hur maktrelationer ser ut i situationer mellan personer

där mobbning förekommer. Fors (1993), doktor i psykologi med långvarig erfarenhet som

skolpsykolog, utförde en fallstudie där hon undersökte hur obalans i makt kan påverka mobb-

ning som förekommer barn emellan. För att förstå obalansen i makt har hon använt sig av Rollo

May´s begreppsram för mobbnings-relationer (Fors, 1993).

May (1974 se Fors, 1993, s.33–34) menar att en mobbnings-relationer kan vara antingen ex-

ploaterande eller manipulerande vilka båda menas med relationer där mobbaren kontrollerar

offret. Den exploaterande maktrelationen bygger på att en part har total kontroll och den andre

inte har någon möjlighet alls att förändra relationen. En förutsättning är att någon form av våld

förekommer antingen fysiskt eller psykiskt, och någon form av våld menas med kränkning av

kroppsgräns, självet eller personliga tillhörigheter. Den manipulerande maktrelationen bygger

på att en part har kontroll och den andre har begränsad möjlighet att förändra relationen samt

att våld förekommer, men inte är en förutsättning som för den exploaterande maktrelationen.

Fors’s (1993) studie som främst bygger på intervjuer med barn som blir utsatta för mobbning,

offrets föräldrar samt elever och lärare i offrets omgivning visade att relationerna som det talats

om i studien främst visat sig vara exploaterande maktrelationer. May’s (1974) begreppsram har

här visat sig kunna förklara den obalans som föreligger i de relationer där mobbning förekom-

mer barn emellan. Studien visar att mobbning handlar om att skapa och behålla makt och att,

enligt denna studie, det måste förekomma någon typ av våldshandling. Detta i förhållande till

studien av Goodsadt och Hjelle (1973) ger oss en bra riktlinje när det kommer till det faktum

att låg yttre Locus of control kan vara en indikator på en orsak till att mobbning förekommer.

Studien sammanfaller även här med Olweus (1998) som menar att mobbaren ofta har ett behov

av att dominera andra.

Det som hittills har konstaterat är att mobbning och makt ofta står i relation till varandra och

att en låg grad av inre Locus of control (åtminstone hos vuxna) kan leda till ett aggressivt bete-

ende vid maktutövning eller vid försök att behålla makten. Det yttersta syftet med den aktuella

12

studien är att kunna påvisa att en bättre balans i Locus of control-spektrat i skolan skulle kunna

leda till minskad mobbning.

Utifrån ovanstående studie finns likheter med en studie som gjordes på 12-åriga barn från en

montessoriskola där Angeline Lillard och Nicole Else-Quest (2006) lade märke till en skillnad

i dessa barns beteende jämfört med barn från andra skolor. Ett test gick ut på att barnen skulle

lösa fem olika sociala problem för att se hur svaren skulle kunna skilja sig åt. Det visade sig att

barnen från en montessoriskola resonerade kring rättvisa för att lösa problemen i större utsträck-

ning än de andra barnen. Det visade sig också att barnen från en montessoriskola valde att delta

i positiva lekar tillsammans med andra barn i större utsträckning än barnen från andra skolor,

samt att de hellre tog avstånd från våldsamma lekar. Lillard & Else-Quest´s (2006) studie kan

kopplas till den aktuella studien då det visade sig att de barn som gick på en montessoriskola

var lugnare och mer måna om rättvisa än de övriga barnen. Som tidigare nämnts kan det antas

att barn i montessoriskolor har mer frihet än barn i andra skolor så frihet är en av grundpelarna

i montessoripedagogik. Den här formen av pedagogik bidrar till lugnare barn som är mer måna

om rättvisa än andra barn, och det kan betyda att frihet i skolan påverkar barn på ett positivt

sätt. Frihet mäts i den aktuella studien genom grad av inre Locus of control, där en hög grad av

inre Locus of control betyder ökad frihet. Därför kan Lillard & Else-Quest´s (2006) studie om

montessoripedagogik ge klarhet i hur frihet i skolan påverkar barns skolgång positivt och där-

med kanske också minskar mobbningen i skolan. Beskrivningen av barn som lugna och måna

om rättvisa överensstämmer inte med Olweu’s (1998) beskrivning av att barn som mobbar

andra barn skulle vara av aggressiv natur.

13

4. Avgränsning Studien tar avstamp i socialpsykologi vilket gör att den största avgränsningen är att den soci-

alpsykologiska definitionen Locus of control fick representera det som definieras som “frihet”

på egen hand. Det finns en rad fler aspekter som hade kunnat bidra till definitionen av frihet,

såsom maktförhållanden eller välbefinnande. Mobbning och Locus of control är egentligen bre-

dare termer som sprider sig utanför skolan, men här har en avgränsning skett. Det finns flera

olika teorier som skulle ha kunnat nämnas för att behandla begreppet Locus of control, exem-

pelvis Bandura’s (1991) teori om Self-efficacy, men den aktuella studien bygger endast på Rot-

ter’s (1966) teori om begreppet. Det är viktigt att påpeka när det kommer till avgränsningen, då

valet av teori för Locus of control kan ha påverkat resultatet i den aktuella studien.

Det hade varit intressant att titta närmare på mobbning och Locus på bland annat arbetsplatser,

i hemmet eller på nätet då det fanns mycket material kring framförallt arbetsplatsen både när

det kom till Locus och mobbning. Detta hade däremot bidragit till den betydligt mycket större

studie än tänkt, och därmed fick urvalet för studien begränsas till att endast fokusera på skolor.

Även med skolor som urvalsgrupp fick en ytterligare avgränsning göras på grund av att respon-

denter i en studie måste vara minst 15 år för att kunna ge sitt samtycke utan målsmans godkän-

nande (Vetenskapsrådet, 2002, s. 9). Tanken var egentligen att utföra enkätundersökningen med

elever från årskurs sju till nio, som Olweus (1998) gjorde i sin studie, för att få ett större antal

respondenter.

Enligt Olweus (1998) har klassens storlek eller skolans placering (exempelvis om skolan ligger

i centrum eller ute på landet) ingen inverkan på mobbning i sin helhet. Därför lades ingen vikt

vid att undersöka hur dessa aspekter skulle ha kunnat påverka den aktuella studiens resultat,

vilket innebar en avgränsning för vad som kunde vara orsaker till mobbning i skolorna eller

inte.

Instrumentet som användes, Olweus Bully/Victim Questionnaire, av Olweus (1998) bygger på

frågor både om att vara mobbad samt att mobba. Den aktuella studien avgränsar sig till att

endast fokusera på hur inre Locus of control kan ha påverkat elever som mobbar eller inte, och

avgränsar sig därför mot offer för mobbning. Till en början var tanken att att utforska skillna-

den mellan montessoriskolor och kommunala skolor då Lillard och Else-Quest (2006) i sin

14

studie påstår att barn på montessoriskolor är mer rättvisa och sällan ingår i aggressiva lekar. På

grund av att det var svårt att finna respondenter från montessoriskolorna, var studien tvungen

att avgränsas till att endast samla data från kommunala skolor.

Att aggressiva lekar förekommer mindre på montessoriskolor än på kommunala skolor leder

vidare till nästa avgränsning, vilket är aggressivitet som beteende. Det fanns mycket tidigare

forskning kring aggressivitet, både vad gäller mobbning samt Locus of control vilket gör att det

hade kunnat vara en viktig aspekt att ta hänsyn till. Detta är något som kan vara ett tips för

vidare forskning inom ämnet, då det är något som inte kommer lyftas i den aktuella studien.

Vidare fick en avgränsning också ske för att ta hänsyn till olika bakomliggande orsaker såsom

de olika klassernas sociala dynamik, respondenternas humör eller välbefinnande vid tillfället

för datainsamling. Detta är faktorer som skulle ha kunnat påverka respondenternas svar, vilket

hade kunnat ge mer indikatorer oavsett om resultatet visat sig vara signifikant eller inte.

15

5. Metod

5.1. Metodval

Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan frihet och mobbning.

Studien byggde på en kvantitativ ansats, främst för att ett relativt högt antal respondenter

behövde delta för att eventuella skillnader mellan grupper skulle kunna testas. Enkätundersök-

ningar är ett bra tillvägagångssätt för att få in många svar under en kortare tid utan någon större

kostnad, och därför valdes denna metod/ansats för studien (Bryman. 2008, s. 228). En nackdel

med enkäter kan vara att respondenterna inte kan få någon hjälp, men detta togs hänsyn till

genom att forskarna befann sig på plats under hela enkätundersökningen. Det kan enligt Bry-

man även (2008, s. 230) vara en nackdel att det inte går att styra över vilka som svarar när det

kommer till enkätundersökningar, men genom att åka ut till skolor och att delta vid varje under-

sökningstillfälle försäkrade sig forskarna om att det endast var elever som besvarade enkäten.

Enligt Bryman (2008, s. 233) bör en enkät vara byggd på främst slutna frågor då respondenter

kan dra sig för att behöva skriva långa svar. Den enkät som studien bygger på innehöll endast

2 öppna frågor, vilka innefattade ålder och vilken skola respondenterna tillhörde. Att använda

slutna frågor var även att föredra av den anledningen att mobbning kan vara ett känsligt ämne.

5.2. Sökmetoder

För att kunna uppfylla studiens syfte användes följande områden för sökandet av information;

Högskolans bibliotek, Högskolans Databas över vetenskapliga artiklar, Google och Google

Scholar. I första hand eftersöktes mer generella artiklar utifrån begreppen “Locus of control”

och “mobbning” på både svenska och engelska. En del böcker och artiklar refererade i sin tur

till artiklar som var mer relevanta för den aktuella studiens syfte. De första artiklarna blev därför

endast en hjälp på vägen till att hitta något mer relevant för studiens syfte. Med tiden uppkom

ytterligare kriterier för sökningarna i syfte att begränsa studiens omfattning samt för att finna

nya källor med ny information. Med tanke på att studien bygger på hur Locus of control

förhåller sig till mobbning kombinerades sökorden “Locus of control”, “agency”, “makt”,

“kön” med “mobbning”. Sökorden nedan är de ord som användes i olika kombinationer för att

finna den information som kunde tänkas behövas, även genom begreppens engelska motsva-

righet.

16

Sökord: Locus Of Control (inre/yttre), mobbning, kön, makt, social psykologi, frihet, skola,

tonåringar, killar, tjejer.

5.3 Empiriska instrument

Det instrument som användes för att definiera och jämföra nivåer av mobbning var Olweus

instrument Olweus bullying/victim questionnaire, vilken bestod av 42 frågor om mobbning.

Enkäten översattes från engelska till svenska och kombinerades med ett instrument för Locus

of control för barn, framtaget av Nowicki och Strickland (1973).

När syftet med studien var att mäta mobbning genom offrens perspektiv begränsades Olweus

instrument till att främst innehålla de frågor som rörde huruvida respondenterna blivit utsatta

för mobbning eller inte. Utöver dessa inkluderades endast en fråga kring huruvida responden-

terna någon gång mobbat någon inte samt några allmänna frågor kring mobbning och trivsel i

skolan. Men när studien tog ny riktning igen fick forskarna ändra riktning även för begräns-

ningen och byta ut frågorna kring utsatthet mot frågor som mätte huruvida en elev utsatt en

annan elev för mobbning eller inte. Enkäten för studie 1 finns att ta del av i bilaga 6 och enkäten

för studie 2 finns att ta del av i bilaga 7.

Frågorna från Olweus instrument skattades mellan ett till fem, där svarsalternativ ett motsva-

rade att inte ha blivit mobbad de senaste månaderna och svarsalternativ fem motsvarade att bli

mobbad flera gånger i veckan. En av frågorna som ställdes i enkäten var: “Jag har blivit kallad

fula ord, blivit förnedrad eller retad på ett elakt vis under de senaste månaderna”. Frågorna

kring

För att mäta Locus of control användes en färdig mall som visade hur instrumentet för mätning

av Locus of control skulle anpassas för att passa elever i högstadiet, framtaget av Nowicki och

Strickland (1973). Enkäten som användes för datainsamling för den aktuella studien byggde på

det anpassade instrumentet och därefter omfattades delen för mätning av Locus of control av

21 frågor (se bilaga 3). Svarsalternativen för denna del var ja eller nej, där olika svarsalternativ

tydde på antingen hög inre Locus of control eller hög yttre Locus of control. Ett exempel på

fråga från denna del var: “Upplever du att det bästa sättet att hantera problem på är att inte tänka

på dem?”.

17

Efter att båda instrumenten blivit anpassade efter elevernas ålder samt studiens syfte, blev

enkäten för studie 1 totalt 37 frågor lång (se bilaga 6) och enkäten för studie 2 totalt 34 frågor

lång (se bilaga 7). I praktiken resulterade detta i en enkät på ca tre A4-sidor med frågor på bägge

sidor. Forskarna lade även till en framsida som fyllde tre funktioner, det första var allmän da-

tainsamling för vilken skola respondenten tillhörde (öppen fråga), kön (man, kvinna, annat)

samt ålder (öppen fråga).

5.4 Urval

Studien byggde på ett bekvämlighetsurval (icke sannolikhetsurval) då de skolor som tillfråga-

des var skolor som låg i forskarnas närhet (Somekh and Lewin, 2008). Forskarna fick möjlig-

heten att, efter kontakt med rektorer via mail, besöka kommunala skolor i Västra Götaland samt

Småland. Målgruppen som testades var elever i årskurs nio från fyra olika kommunala skolor,

och för att ta hänsyn till forskarnas geografiska läge samt bristen på tid och resurser besöktes

skolor i Västra Götaland och Småland.

Målsättningen var att få in minst 100 fullständiga enkäter, och detta för att få tillräckligt många

respondenter att senare kunna dela in i tillräckligt stora grupper att utföra tester på. Att enkäten

inte delades ut till fler respondenter berodde på brist på tid och resurser (Bryman. 2008, s. 190).

Under första perioden för datainsamling delades 116 enkäter ut och efter insamlingen konsta-

terades att det rörde sig om 24 bortfall inom den första perioden. På grund av svårigheter att få

tag på skolor inom den tid som datainsamlingen skulle äga rum blev urvalet för litet och en

andra datainsamling krävdes för att kunna gå vidare med studien. För att inte riskera att få för

få svar igen gjordes en uträkning för att få en överblick över hur många enkäter som behövdes

delas ut. Då gjordes en uträkning som utgick från siffror från Olweus och Solbergs (2003) stu-

die. I deras studie svarade 5171 elever på enkäten och av dessa svarade 326 elever att de mobbat

någon annan elev, vilket var 6,5% av eleverna. Enligt dessa siffror skulle omkring 500 enkäter

behöva delas ut till elever för att öka chansen att få en grupp som går att mäta på, det vill säga

en grupp om 30 elever som mobbat någon.

Under period 2 av datainsamlingen delades ytterligare 365 enkäter ut, och efter insamling vi-

sade det sig att det rörde sig om 87 bortfall för den andra perioden.Totalt sett delades 481

enkäter ut och av dessa var det 370 enkäter som besvarades på varje fråga. Det betyder att

svarsfrekvensen i studien hamnade på 76.9%. Anledningen till att det inte är 370 respondenter

18

som resultatet sedan bygger på är att studien endast fokuserar på kvinnor och män, och inte på

de som angett att de definierar sig som annat.

5.5. Etiska överväganden

Den aktuella studien skulle till en början ha utförts på elever från årskurs sju till nio, vilket

innebär en undersökning med barn under 15 år. Detta skulle ha inneburit att målsmans under-

skrift hade krävts för att få genomföra enkätundersökningen, enligt samtyckeskravet (Veten-

skapsrådet, 2002, s. 9). I en del fall räcker det med att endast få godkännande av exempelvis en

lärare på skolan, men på grund av att mobbning är både ett privat och känsligt ämne fanns det

inget annat alternativ än att antingen få godkännande från målsman eller begränsa urvalet till

elever över 15 år (Ibid., s. 9). Att få in målsmans underskrift skulle ha tagit både mer tid och

energi för alla inblandade och därför beslutades det att endast elever i årskurs nio skulle ingå i

studien, då de alla hunnit fylla 15 år.

För att citera lagen om etikprövning, 18 §:

- “om sådan forskning som faller under lagen att barn som fyllt 15 år och inser vad forsk-

ningen innebär för hans eller hennes del, skall informeras och samtycka till forskningen.

I andra fall ska vårdnadshavarna informeras om och samtycka till forskningen”

(Codex.vr.se, 2017) -

För att barn över 15 år som skall ingå i en undersökning skall kunna ge sitt samtycke, är det

viktigt att de förstå vad undersökningen innebär, och därmed vet vad det är de samtycker till.

Genom att forskarna personligen informerade om studiens syfte samt definitionen av mobbning

innan datan samlades in, kan ett antagande göras om att samtliga elever som deltog förstod vad

forskningen innebär. Att informera om studiens syfte var inte enbart viktigt för att uppfylla

kriterierna för samtyckeskravet, utan också för informationskravet. Enligt informationskravet

(Vetenskapsrådet, 2002, s. 7) är det viktigt att ge information kring studien, vilket gjorde munt-

ligt inför respondenterna men även genom ett utskickat följebrev till lärare och rektorer på de

skolor som ingick i urvalet. I följebrevet förklaras syftet med undersökningen och där fanns

även forskarnas kontaktuppgifter för att möjliggöra att de personer som hade eventuella frågor

om undersökningen i efterhand, skulle kunna höra av sig för att få svar.

19

Enligt konfidentialitetskravet skall respondenterna garanteras att deras uppgifter skall förvaras

på ett sådant sätt att obehöriga inte kommer kunna ta del av dem (Ibid., s. 12). Enkäten innehöll

inga frågor kring respondenternas personuppgifter förutom kön och ålder samt vilken skola de

tillhörde. Det betyder att respondenterna inte kommer kunna utpekas personligen, varken av

obehöriga eller av forskarna i efterhand. Men med tanke på att mobbning är ett känsligt ämne

hanterades ändå alla uppgifter kring respondenterna med försiktighet. Det finns risk att indivi-

der kan identifieras av en del läsare (Ibid., s. 13), men tack vare att samtliga respondenter var

mellan 15–16 år och alla klasser var blandade vad gäller kön, kommer det inte finnas någon

större risk om materialet mot alla odds skulle ha läckts. Uppgifterna kommer endast hanteras

av forskarna för den aktuella studien och aldrig av någon utomstående, enligt nyttjandekravet

(Ibid., s. 14).

För att förhindra att respondenterna skulle försöka peka ut varandra i efterhand, med tanke på

att mobbning är ett känsligt ämne, separerades respondenterna så gott som möjligt. Tanken med

det var att hålla respondenterna anonyma inför varandra, och att skapa så bra förutsättningar

som möjligt för ärliga svar. Den fysiska enkäten är också designad med en framsida för att

kunna täcka över svaren vid inlämning.

5.6. Validitet och reliabilitet

Validitet: Instrumentet

Bedömningen av validiteten i denna studien bygger främst på huruvida studien mäter det som

är tänkt att mätas eller inte. Det första instrumentet, studiens instrument var delvis replikerat

från Olweus (Olweus bullying/victim questionnaire) för att mäta mobbning, ett instrument som

använts och utvecklats sedan -70 talet. Frågorna i Olweus instrument är väl testade och har

därmed en hög validitet i sig själv, men med det sagt så användes enbart av en delar av Olweus

instrument i den aktuella studien. Olweus instrument har aldrig, utifrån studiens efterforsk-

ningar, delats upp och har alltid använts som en helhet. Därmed tappar den aktuella studien en

del av den validitet Olweus instrument medför till studien, framförallt då studien enbart an-

vände sig av tio fråga av de 42 som finns i Olweus instrument för att få fram ett resultat. Studie

ett som enbart mäter om man har mobbat någon genom en fråga, blir en svag faktor i studien

och validiteten blir därmed låg, trots att det togs från ett instrument med hög validitet i sin

helhet. Studie två har bättre validitet tack vare att det fanns tio frågor om att ha mobbat någon.

20

Andra delen av den aktuella studiens instrument bestod av ett mätinstrument som ska mäter

Locus of Control. Till skillnad från första delen av instrumentet där endast vissa frågor valdes

ut från ett färdigt instrument, så replikerades Nowicki och Strickland (1973) instrument rakt av

utifrån de instruktioner som var givna för den ålderskategorin den aktuella studien ville studera,

det vill säga 15–16 år. Värt att nämna är att Nowicki och Stricklands instrument hade ett bredare

spektrum för de frågor som ansågs relevanta, vilket var 13–16 år. Detta gör att validiteten sänks

något då två åldersgrupper utesluts. Instrumentet för Locus of Control är gammalt och har när-

mare 50 år på nacken, vilket blir en tydlig svaghet i instrumentet då världen ser annorlunda ut

idag jämfört med när instrumentet byggdes upp. Det som står upp för validiteten är att instru-

mentet är baserat på Rotters (1966) Locus of Control instrument som används och ses som

aktuellt även idag. Forskarna för den aktuella studien ville dessutom spetsa studien genom att

bara se på Locus of Control i skolmiljön, men Nowicki och Stricklands instrument (1973) ser

på Locus of Control i sin allmänhet vilket gör att det kan ifrågasättas om resultatet av det resultat

man får från Locus of Control instrumentet verkligen kan visa hur skolmiljön i sig självt

påverkar upplevelsen av kontroll. Locus of control är värd att nämnas som ett potentiellt pro-

blem, då instrumentet inte enbart mäter Locus of control i skolan utan mer generellt. Därför

kan det vara svårt att avgöra om det är just skolans miljö som påverkat resultatet eller om det

kan ha funnits andra bakomliggande faktorer som påverkat (Borg & Westerlund, 2013, s. 18–

19).

Båda delarna av den aktuella studiens instrument behövde dessutom översättas från engelska

till svenska och trots att forskarna tog sig god tid att översätta så försvinner en liten del av

meningen i översättningen. Detta gör att frågorna i instrumentet möjligtvis kan tolkas an-

norlunda i förhållande till det färdiga instrumentet, som då var på engelska.

Validitet: Urvalet

I både Olweus (1998, 2003) studier och Nowicki och Strickland (1973) studie bestod urvalet

av ca 1000–5000 respondenter, vilket är betydligt fler än den aktuella studien som byggde på

svar från 370 (studie 1) samt 270 (studie 2) respondenter efter bortfall. Detta relativt låga antal

respondenter i samband med ett bekvämlighetsurval gör att den externa validiteten, det vill säga

generaliserbarheten mot resten av populationen, blir lägre (Borg & Westerlund, 2013, s. 22).

Speciellt med tanke på att mobbning är ett ämne som kräver ett högt antal respondenter, bland

annat för att det är ett känsligt ämne som en del inte vill dela med sig utav samt att alla inte har

21

upplevt mobbning på något sätt. Det krävs alltså många respondenter för att fånga upp ett högt

antal som utsatt någon för mobbning, vilket är syftet med den aktuella studien.

Validitet: Analys

En brist i den aktuella studien är att datan som samlats in med hjälp av frågor hämtade från

Olweus (1998) instrument tolkades på intervallskala av forskarna. Det kan påverka validiteten

negativt då det är osäkert om mätningen blir rätt i förhållande till hur instrumentet används i

vanliga fall (Borg, E. and Westerlund, J., 2013). Olweus (1998) analyserade istället datan ge-

nom att ta procentsatser av en utsatt grupp. Däremot utfördes en studie av Solberg och Olweus

(2003) kring mobbning, där grupperna slogs ihop de utsatta grupperna (de som svarade 1–2, 3–

4 osv.) för att möjliggöra enklare tolkning av resultatet på en intervallnivå och för att få ut ett

medelvärde. Detta visar att instrumentet går att använda på en intervallskala och därmed stärks

validiteten i den aktuella studien när det kommer till valet att använda sig av en intervallskala.

Reliabilitet: Intern

Reliabilitet testar hur säkert eller stabilt ett instrument är. Det vill säga ifall instrumentet ger

samma svar gång på gång. I det stora hela så testas detta på två sätt, till exempel genom att ha

flera frågor som testar samma sak, i studiens fall, mobbning och Locus of control (intern relia-

bilitet). Den interna reliabiliteten för den aktuella studien mäts med cronbach’s alpha test för

att se om frågorna i studien har samvarians i respektive kategori, Mobbning och Locus of Con-

trol.

Cronbach’s alpha studie 1

Ett Cronbach’s alpha test utfördes på studie ett de frågor som mätte Locus of control för att se

om frågorna var konsekventa, målsättningen var här att få ett värde på minst 0.7 för att kunna

godta värdet. Locus of control frågorna hade ett lägre alpha värde än önskat, då det endast

uppnådde ett värde av .588 och därför inte nådde det önskade värdet.7. i Studie ett fanns det

bara en fråga för mobbning och gick därmed inte göra ett Cronbach’s alpha test.

Cronbach’s alpha studie 2

Samma test utfördes för studie 2 locus of control och hamnade denna gång lägre än önskat på

.575. i Studie två fanns det mer frågor för om man har mobbat så ett Cronbach’s alpha test

kunde utföras. Alpha värdet för mobbningsfrågorna hamnade på.683.

22

Cronbach’s alpha sammanfattning.

I vanliga fall när man gör ett alpha test så tar man bort frågor för att komma närmare eller över

.7. För den aktuella studien ligger Locus of control frågorna rätt lågt trots att den ursprungliga

studien fick ett värde på .74 (Nowicki and Strickland, 1973, s.152). och borde naturligt bli ta

bort frågor för att få ett bättre värde, men med lite efterforskning beslutades det, då det redan

är väl validerade instrument, att ta bort frågor kan det göra mer skada än nytta då resultatet inte

kan jämföras med andra studier som använt samma instrument (Pallant, 2010, s.100).

Reliabilitet: Extern

Det andra viset att fastställa bra reliabilitet är att andra forskare replikerar den aktuella studien

och över tid fastställer huruvida det är reliabelt eller ej. I den aktuella studien finns en detaljerad

beskrivning hur forskarna utförde studien vilket ger stöd för replikering av studien i framtida

forskning.

5.7. Tillvägagångssätt

Första steget i processen för att samla in data var att ta kontakt med rektorer på olika skolor

runtom i Västra Götaland samt Småland. Sammanlagt skickades en förfrågan om deltagande

till ett flertal olika rektorer, och av dessa valde till en början tre rektorer att de skulle låta ele-

verna delta i enkätundersökningen. Tanken var från början att jämföra kommunala skolor med

montessoriskolor, men på grund av att inga rektorer för montessoriskolorna valde att delta och

studien fick ta en ny riktning blev urvalet för studien för litet. Viktigt att nämna här är att en

rektor valde att delta till en början men senare drog sig ur när insamlingen redan påbörjats på

de kommunala skolorna, vilket är anledningen till att studiens riktning ändrades i ett senare

skede än vad som hade varit möjligt om rektorerna tackat nej redan från början. Däremot visade

det sig att respondenterna var för få för att kunna mäta på vilket resulterade i att en ny datain-

samling behövde utföras. Då ändrades även studiens riktning ännu en gång och gick från att

mäta miljö till individer, vilket kommer förklaras ytterligare. Det viktigaste att veta är i alla fall

att de båda datainsamlingarna gått näst intill likadant till när det kommer till kontakt med rek-

torer, insamling av data samt tillvägagångssättet i klassrummen.

I förfrågan om deltagande för båda studierna ingick en presentation av forsarna, presentation

av syftet med studien samt enkäten som bilaga. I förfrågan framkom även tydligt att deltagande

var frivilligt och att eleverna trots att rektorn godkänt deltagande inte var skyldiga att delta i

23

enkätundersökningen om de inte ville. Det lades mycket fokus på att deltagande var frivilligt

och när som helst kunde avbrytas om så önskades. Kontakt med rektorerna togs främst via mail

men också via telefonsamtal för att boka in tid för besök i skolorna. Rektorerna blev även er-

bjudna att via mail ta del av studien när den avslutats.

De skolor vars rektorer gått med på att låta sina elever delta i undersökningen under den första

perioden besöktes på en eftermiddag, en skola per dag. Det betyder att den första datain-

samlingen skedde på tre dagar totalt, dock inte efter varandra på grund av att det var svårt för

rektorerna att kombinera enkätundersökningen med de nationella prov som ägde rum under

vårterminen. Efter att ha anlänt till skolan togs kontakt med den rektor eller annan personal på

skolan som tog emot oss och visade oss till rätt klassrum. Väl i klassrummet inleddes enkätun-

dersökningen med en kort presentation av forskarna, syftet med studien samt den vetenskapliga

definitionen av mobbning som studien byggde på. Detta för att säkerställa att eleverna visste

vad för sorts undersökning de gick med på att delta i, samt att de alla skulle ha samma utgångs-

punkt när de senare skulle besvara frågor kring ämnet mobbning. Innan enkätundersökningen

startade hade eleverna möjlighet att välja om de ville svara digitalt eller på en utskriven pap-

persenkät. Vid kontakt med rektorerna visade det sig att eleverna på två av skolorna blivit till-

delade varsin dator eller surfplatta. Fysiska enkäter togs med till dessa skolor ändå i fall att

någon elev hade glömt sin dator eller surfplatta, detta för att det var viktigt att de ändå fick

chans att delta i undersökningen. På en av skolorna hade eleverna inte blivit tilldelade något

som möjliggjorde att de kunde svara på enkäten digitalt, och i detta fall fick alla elever svara

på enkäten i pappersform.

Under den andra perioden för datainsamlingen besvarades enkäten endast i fysisk form vilket

var en skillnad då eleverna inte erbjöds att svara på enkäten digitalt. Detta berodde på att fors-

karna såg brister med att låta eleverna besvara den digitala enkäten då de under den första pe-

rioden hade visat att fokus inte låg på enkäten i lika stor grad som när de fick svara på enkäten

på papper.

Under alla tillfällena för datainsamlingen försökte forskarna separera eleverna i den mån det

gick samt informera om att kommunikation mellan eleverna inte fick förekomma under enkä-

tens gång. Detta gjordes för att möjliggöra att anonymiteten kunde bibehållas samt för att få

eleverna att känna sig mer trygga med att svara ärligt på de frågor som kunde uppfattas som

känsliga i enkäten. Innan enkätundersökningen började fick eleverna chansen att ställa frågor

24

om det skulle vara något som verkade oklart. Trots att rektorerna fått information om att delta-

gande i undersökningen var helt frivilligt förklarades även detta tydligt inför eleverna, så att de

skulle ha vetskap om att de var fria att avstå från deltagande om de så ville. Det framgick även

tydligt att deltagande kunde avbrytas när som helst, oberoende av ifall eleven påbörjat delta-

gande eller inte. Forskarna var närvarande under hela enkätundersökningen för att kunna be-

svara de frågor som kom upp, och vid de tillfällen en elev hade en fråga fick de räcka upp en

hand. Då gick en av forskarna fram till eleven för att besvara frågorna en och en, för att inte

störa resten av klassen.

Insamlingen av de fysiska enkäterna skedde efter cirka 15 minuter när alla elever hade vänt på

papperna eller på annat sätt visat att de var färdiga med att besvara enkäten, exempelvis genom

att lägga ner skärmen på datorn. Att alla eleverna skulle vara klara innan insamling av enkäterna

ägde rum var för att ge alla samma chans att koncentrera sig på svaren, utan några störnings-

moment runt omkring i klassrummet. Forskarna gick sedan och hämtade in enkäterna från

varsin sida av rummet och när alla enkäter var insamlade så tackade forskarna för sig samt

önskade eleverna lycka till i deras gymnasieval.

Under den andra perioden för datainsamling hade endast en av forskarna möjlighet att besöka

skolorna för insamlingen. Men vid dessa tillfällen användes samma definition av mobbning,

syfte för studien samt tillvägagångssätt vid instudering av ordningsregler vid enkätundersök-

ningen och insamling av enkäterna. Forskarna hade vid ett tidigare skede gjort ett manus för

vad de skulle säga och en tydlig struktur för hur insamlingen skulle gå till, och insamlingen har

därför i stort sett sett likadan ut oavsett tillfälle.

5.8. Dataanalys

De hypoteser som besvaras i studien både för studie 1 och studie 2 bygger på att inre Locus of

control påverkar elevers tendens att utsätta andra elever för mobbning. Inre Locus of control är

den oberoende variabeln och det som testas är hur den oberoende variabeln påverkar den bero-

ende variabeln, vilket är mobbning. Detta kommer testas genom en enkel regressionsanalys.

Förutsättningen för en regressionsanalys är att datan som är insamlad är på intervall- eller kvot-

nivå. I den aktuella studien har det tidigare diskuterats huruvida Olweus Bullying/Victim

Questionnaire kan analyseras på intervallnivå eller inte. Men tack vare tidigare forskning från

25

Solberg och Olweus (2003) visade det sig att det gick att tolka datan på intervallnivå och därför

finns möjlighet att utföra en enkel regressionsanalys (Borg & Westerlund, 2013, s. 360). Då

kriterierna för en regressionsanalys nåddes togs beslutet om att regressionsanalys är det test

som är mest fördelaktigt för studiens syfte. Beslutet resulterade i att studien byggdes upp av tre

olika regressioner; Locus of controls påverkan på mobbning för hela populationen, Locus of

controls påverkan på mobbning bland kvinnor samt Locus of controls påverkan på mobbning

bland män.

26

6. Resultat

Studie 1

Hypotes 1

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes på hela populationen (N=371) för att testa om

elevers tendens att utsätta andra elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse

av inre Locus of control (H1). Testet visade att Locus of control förklarar 0% av variansen för

en elevs tendens att mobba andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of

control inte hade någon signifikant påverkan på mobbning (b=.007, t=.05, p>.05). Det betyder

att nollhypotesen kvarstår. (Inte heller modellen visade sig vara signifikant (F(1,369) = .003, p

= .96) med R² = .000. ). Det går inte att dra slutsatsen att en elev som upplever sig ha en låg

grad av inre Locus of control skulle tendera att utsätta andra elever för mobbning i större ut-

sträckning än någon annan elev i skolan.

Hypotes 2

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes för att testa om en manlig elevs tendens att ut-

sätta andra elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse av inre Locus of con-

trol (H2). Testet visade att Locus of control förklarar 0.1% av variansen för en manlig elevs

tendens att mobba andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of control

inte hade någon signifikant påverkan på mobbning för män (b=.086, t=.332, p>.05). Det betyder

att nollhypotesen kvarstår. (Inte heller modellen visade sig vara signifikant (F(1,181) = .110, p

= .704) med R² = .001). Det går inte att dra slutsatsen att en manlig elev som upplever sig ha

en låg grad av inre Locus of control skulle tendera att utsätta andra elever för mobbning i större

utsträckning än någon annan manlig elev i skolan.

Hypotes 3

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes för att testa om en kvinnlig elevs tendens att

utsätta andra elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse av inre Locus of

control (H3). Testet visade att Locus of control förklarar 0% av variansen för en kvinnlig elevs

tendens att mobba andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of control

inte hade någon signifikant påverkan på mobbning för kvinnor (b=-.002, t=-.011, p>.05). Det

betyder att nollhypotesen kvarstår. (Inte heller modellen visade sig vara signifikant (F(1,177) =

.000, p = .991) med R² = .000.). Det går inte att dra slutsatsen att en kvinnlig elev som upplever

27

sig ha en låg grad av inre Locus of control skulle tendera att utsätta andra elever för mobbning

i större utsträckning än någon annan kvinnlig elev i skolan.

Studie 2

Hypotes 1

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes för att testa om en elevs tendens att utsätta andra

elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse av inre Locus of control (H1).

Testet visade att Locus of control förklarar 1% av variansen för en elevs tendens att mobba

andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of control inte hade någon

signifikant påverkan på mobbning (b=.102, t=1.704, p>.05). Det betyder att nollhypotesen

kvarstår. (Inte heller modellen visade sig vara signifikant (F (1,278) = 2.903, p = .90) med R²

= .010.). Det går inte att dra slutsatsen att en elev som upplever sig ha en låg grad av inre Locus

of control skulle tendera att utsätta andra elever för mobbning i större utsträckning än någon

annan elev i skolan.

Hypotes 2

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes för att testa om en manlig elevs tendens att ut-

sätta andra elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse av inre Locus of con-

trol (H2). Testet visade att Locus of control förklarar 0.6% av variansen för en manlig elevs

tendens att mobba andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of control

inte hade någon signifikant påverkan på mobbning för män (b=.171, t=.889, p>.05). Det betyder

att nollhypotesen kvarstår. (Inte heller modellen visade sig vara signifikant (F (1,136) = .791,

p = .375) med R² = .006.). Det går inte att dra slutsatsen att en manlig elev som upplever sig ha

en låg grad av inre Locus of control skulle tendera att utsätta andra elever för mobbning i större

utsträckning än någon annan manlig elev i skolan.

Hypotes 3

En enkel linjär regressionsanalys genomfördes för att testa om en kvinnlig elevs tendens att

utsätta andra elever för mobbning i skolan påverkas av elevens upplevelse av inre Locus of

control (H3). Testet visade att inre Locus of control förklarar 6.4% av variansen för en kvinnlig

elevs tendens att mobba andra elever i skolan. Testet visade att upplevelsen av inre Locus of

control hade en signifikant påverkan på mobbning för kvinnor (b=.282, t=3.014, p<.01). Det

28

betyder att hypotes 3 kan bekräftas. En kvinnlig elev som upplever sig ha en låg grad av inre

Locus of control tenderade att utsätta andra elever för mobbning i lite större utsträckning än

någon annan kvinnlig elev i skolan.

Tabell 1: Regressionsanalys. Beroende variabel: Kvinnliga elevers tendens att mobba andra

elever i skolan.

(1)

Inre Locus of control .282*

(.094)

N 135

R^2 .064

*= p<.01

29

7. Diskussion

Den aktuella studien visade till stor del inget signifikant resultat för att ju mindre inre Locus of

control en elev upplever sig ha skulle påverka en elev till att utsätta andra för mobbning. Tes-

terna visade sig inte vara signifikanta för pojkar eller för de båda urvalsgrupperna gemensamt.

Däremot visade resultatet i andra studien att det fanns en liten påverkan hos flickor, där en

kvinnlig elev som upplevde sig ha en lägre grad av inre Locus of control tenderade att utsätta

andra för mobbning i lite större utsträckning än de som inte upplevde sig ha låg grad av inre

Locus of control. Trots att testet visade en liten påverkan kan det ändå vara intressant att titta

på varför kön kan ha betydelse för det aktuella ämnet.

Dessa resultat talar både för och emot en del av den tidigare forskning som fanns att ta del av

inom ämnet. Den tidigare forskningen som lyfts fram i studien har inte direkt testat hur inre

Locus of control påverkar individers tendenser att mobba andra. Det fanns heller inte gott om

modern forskning där någon form av relation mellan Locus of control och mobbning testades

överhuvudtaget. En anledning till att det inte fanns någon modern forskning att ta del av som

visade på en direkt koppling mellan frihet och mobbning kan vara att Goyal´s (2016) idé om

att frihet kan minska mobbning i skolorna är så pass ny som den är. Tidigare har det diskuterats

kring hur frihet i skolorna påverkar prestationer bland annat, men inte direkt hur det påverkar

mobbning. Kanske kommer det vara fler som undersöker detta eventuella samband i framtiden.

Däremot har det i tidigare forskning, exempelvis enligt Olweus (1998) konstaterats att elever

som mobbar andra elever kännetecknas av impulsivitet och starkt behov av att mobba andra.

Olweus (1998) nämner också att det finns könsskillnader kring aggressivitet, och att pojkar

tenderar att mobba andra i större utsträckning än flickor. Något som kan kopplas till detta är ett

resultat från Goodsadt och Hjelle’s (1973) studie som pekar på att ledare med låg grad av inre

Locus of control var mer aggressiva i sitt ledarskap. Aggressivitet är något som enligt Olweus

(1998) länkas till mobbning, och är även enligt Goodsadt och Hjelle (1973) ett resultat av för

låg grad inre Locus of control. Det som syns här är att aggressivitet är något som kopplas till

både mobbning och låg grad av inre Locus of control. Låg inre grad av Locus of control skulle

kunna skapa aggressivitet (i alla fall när det kommer till ledarskap), och aggressivitet kan i sin

tur länkas till mobbning enligt Olweus (1998). Utifrån den här kopplingen skulle det kunna

30

antas att pojkar är mer aggressiva än flickor och även mobbar mer än flickor, och att aggressi-

viteten skulle kunna vara ett tecken på låg grad av inre Locus of control. Eftersom att resultatet

endast visar sig vara signifikant för flickorna i den aktuella studien skulle det ändå kunna visa

på att en anledning till att flickor med lägre grad av Locus of control tenderar att mobba andra

i större utsträckning är för att låg inre Locus of control kan påverka ett aggressivt beteende, och

att aggressivitet enligt den tidigare forskningen är en länk till en del av den mobbning som

förekommer i skolan. Att resultatet inte visade sig vara signifikant i de andra testerna gör dock

saken svårare att diskutera, det enda som går att säga är att det kan finnas en tendens till påver-

kan mellan de två variablerna och att den kan vara värd att undersökas närmare.

I Björk´s (1999) studie framgår att individer spelar spelet för att utöka sitt eget handlingsut-

rymme, vilket motsvarar att utöka sin makt. Det kan enligt studien i sin tur leda till en situation

där mobbning uppstår. Även Fors (1993) menar att makt och mobbning har ett samband och

det stärker det resultat som kommit fram i den aktuella studien att inre Locus of control kan

påverka en elev till att utsätta andra för mobbning i större utsträckning än andra elever. Resul-

tatet visar på en väldigt liten påverkan men det finns ändå något där som kan byggas vidare på.

Att det endast visar på något resultat hos flickorna är intressant men tyvärr inte något som går

att diskutera närmare genom den tidigare forskning som legat till grund för studien. Men det

kan spekuleras i om det kan vara så att flickor upplever lägre Locus of control i skolan än

killarna på grund av strukturer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt. Generellt sett

så talas det i sociala medier och annat om att flickor inte ”får” ta lika stor plats som pojkar och

att det är en struktur som skapats för länge sen men som till viss del fortfarande lever kvar. Om

det kan vara en anledning till att flickor känner lägre grad av inre Locus of control och att det

kan vara orsaken till att de vill ta mer spelutrymme genom att mobba andra är en intressant

fråga i sig. För att förtydliga så säger inte resultatet i den aktuella studien att flickor mobbar

mer än pojkar, utan endast kopplat till låg grad av inre Locus of control. Och dessa strukturer

kopplade till kön kan tyckas vara yttre faktorer som inte har något med inre Locus of control

att göra, men om en flicka blivit uppväxt med att inte få ta lika mycket plats och att inte kunna

påverka mycket kan det i sin tur påverka flickans upplevelse av inre Locus of control också.

Det här är endast spekulationer men något som kan vara värt att nämna med tanke på det resultat

som visats i studien.

Att det endast blev ett signifikant resultat för testerna i studien beror med stor sannolikhet på

studiens antal respondenter. I en studie av Solberg och Olweus (2003) deltog 5 171 elever och

31

av dem svarade 326 elever att de mobbat någon annan elev. Det betyder att en väldigt liten del

av de tusentals elever som besvarade enkäten hade mobbat någon. Däremot blev det ett signi-

fikant resultat för flickorna i studie 2 och den kan ha berott på att någon av eleverna upplever

denna påverkan mellan de två variablerna. Men för att ge en studie kring mobbning en chans

krävs ett mycket större antal respondenter än vad som lyckades fås med i den aktuella studien,

trots ett andra försök efter en uträkning. Det krävs mer än några få elever som upplevt en låg

grad av inre Locus of control eller som någon gång mobbat någon för att kunna bygga något

utifrån resultatet. Som sagt gjordes en uträkning för att få tillräckligt med respondenter som

deltog i den aktuella studien för att få en grupp som är mätbar. Forskarna i den aktuella studien

gjorde det de kunde för att få tillräckligt med respondenter utan att behöva dela ut tusentals

enkäter då det varken fanns tid eller pengar för det. Det man inte räknade med var att det skulle

bli mer än 20% bortfall vilket kan ha påverkat resultatet mycket negativt.

Att det blev såpass många bortfall som det blev hade kunnat förhindras med en pilotstudie för

att få en chans att förbättra enkäten. Kanske hade en del svårt att förstå vad en del saker betydde,

eller hade de svårt att bestämma vilken av nivåerna från skalorna som passade dem bäst då en

del kryssade i mitten av två nivåer. Att göra en pilotstudie innan datainsamling kommer tas med

som lärdom inför framtiden då det hade kunnat förbättra studien en hel del.

Något som också måste lyftas är att studiens resultat är uppdelat i två delar, studie 1 och studie

2. Det här berodde på att studien var menad att fokusera på frihet i miljön i skolan kopplat till

mobbning. Därför var det tänkt att mäta i hur stor grad som eleverna blev utsatta för mobbning

i skolan där kommunala skolor skulle jämföras med montessoriskolor för att se om den ökade

friheten på montessoriskolor minskade förekomsten av mobbning i skolan generellt. Men på

grund av att montessoriskolona ändrade sig och tackade nej till att delta i studien i ett sent skede

då en del data redan hämtats in från de kommunala skolorna slutade det med att endast en fråga

mätte huruvida eleverna mobbat någon eller inte. Den frågan blev väsentlig senare då riktningen

på studien fick ändras till individnivå och riktas till upplevelsen av inre Locus of control och

tendensen att mobba andra. Eftersom att endast en fråga mätte huruvida respondenterna mobbat

någon annan eller inte fick den andra datainsamlingen göras utifrån en enkät där fler frågor

kring att utsätta någon för mobbning ingick. Därför blev det två olika studier, studie 1 som

byggde på endast en fråga kring att ha mobbat någon och studie 2 som byggde på fler frågor.

32

Mobbning mättes genom ett index i studie 2 och det är något som forskarna anses ha varit

positivt. Mobbning kan uppfattas olika och vi människor har inte alltid samma attityd till mobb-

ning och därför är det viktigt med fler frågor för att fånga upp så många som möjligt som fak-

tiskt har mobbat något. En elev kan ha utfört en handling som klassas som mobbning utan att

se sig själv som en mobbar, och därför är det viktigt att dessa olika handlingar får separata

frågor istället för att endast fråga om någon någon gång mobbat något. Det som är synd är att

den andra studien bygger på färre elever än den första, då enkäten ändrades om och inte kunde

blandas med den enkät som användes under den första datainsamlingen. Men genom att ha med

fler frågor kring att ha mobbat någon blev det faktiskt ett signifikant resultat vilket är ett tecken

på att de förbättringar som gjordes innan den andra datainsamlingen utfördes blev lyckade.

Att låta respondenterna svara på enkäten digitalt kan också vara värt att diskutera, då forskarna

inte kunde försäkra sig om att respondenterna hade fullt fokus på enkäten. Det kan ha varit så

att de försökte skynda sig och därför inte svarade noga och ärligt på alla frågor i hopp om att

ha tid till annat på datorn eller surfplattan. Däremot bidrog det faktum att majoriteten av re-

spondenterna svarade digitalt till att enkätundersökningen sparade forskarna mycket tid ef-

tersom datan inte behövde föras in manuellt, och det var därför detta beslut togs. På grund av

en del tveksamheter kring den här metoden fick respondenterna som deltog i studie 2 svara på

enkäterna i pappersformat. Om det gav något resultat går inte att svara på men den åtgärden

vidtogs i hopp om en förbättring.

Själva idén om att frihet kan påverka mobbning kommer från Goyal (2016) som baserade detta

på upplägget i amerikanska skolor. Skolor i Amerika och Sverige ser olika ut och det skulle

kunna antas att elever i svenska skolor redan besitter en större grad frihet än elever i ameri-

kanska skolor. Detta antagande bygger på en hänvisning som Goyal (2016) gjorde till de ame-

rikanska elevernas scheman, vilka var mer strikta än hur elevernas scheman brukar se ut här i

Sverige. Det kan vara så att svenska elever upplever sig ha mer inre Locus of control än ameri-

kanske elever. Därför skulle kanske den här studien vara mer lämplig att utföra med respon-

denter i amerikanska skolor istället för i svenska skolor, vilket är vad som gjorts här.

Den teori som studien bygger på är också värd att diskuteras, då studien blivit avgränsad när

det kommer till det teoretiska ramverket. Det finns många olika teorier som behandlar Locus

of control och att endast använda Rotter´s (1966) teori kan ha varit en brist. Studien skulle ha

kunnat dra fördel av att hämta fakta från flera olika teoretiker för att få en tydligare bild av vad

33

Locus of control innebär, exempelvis genom Bandura´s (1991) teori om self-efficacy. Att lägga

fokus på att bredda det teoretiska ramverket är något som forskarna tar med sig som lärdom för

framtiden.

En annan lärdom som forskarna kommer ta med sig är att ta emot den hjälp som erbjuds av mer

erfarna personer. Den aktuella studien byggde mycket på självständighet och det kan ha varit

en brist om man ser tillbaka på det i efterhand. Det kan ha varit en stor brist för studien men

även gynnsamt för forskarna för framtiden, med anledning att processen varit mycket lärorik

och att det förekommit misstag som förhoppningsvis kommer kunna motverkas i framtida stu-

dier. Dessa lärdomar är främst att utföra en pilotstudie innan insamling av data påbörjas både

för att kunna anpassa antalet respondenter till studien och att se hur väl instrumentet testar det

studien är menat att testa. Även att bredda det teoretiska ramverket samt att ta till vara på den

information som den tidigare forskning bidrar med på ett bättre sätt vad som gjorts i den aktuella

studien. För den aktuella studien skulle detta exempelvis innebära att aggressivt beteende hade

varit en av faktorerna som belysts, med tanke på att aggressioner har visat sig ha en koppling

till inre Locus of control och mobbning tidigare.

7.1 Metoddiskussion

När det kommer till den metod som användes för att utföra studien fanns det en del saker som

var värda att diskutera i detta kapitel. Instrumentet som användes för att mäta Locus of control

var från 1973, vilket innebar att instrumentet var 44 år gammalt när den aktuella studien utför-

des. Även om instrumentet som användes var baserat på Rotter´s välbeprövade instrumentet för

Locus of control kan det ha förekommit en risk för att det inte längre uppnår någon hög intern

reliabilitet. Möjligtvis hade Rotter´s instrument gett bättre resultat än den version av instrument

som användes i den aktuella studien, vilket var avskalat av Nowick och Strickland (1973). In-

strumentet som användes i den aktuella studien var avskalat för att vara anpassat till barn. De

respondenter som ingick i studien var 15–16 år och hade kanske kunnat betraktas som vuxna i

detta fall.

När det kommer till Olweus instrument, Olweus bullying/victim questionnaire, fick forskarna

motta en kopia av den senaste utgåvan direkt från Olweus institut (se bilaga 4). Däremot påver-

kade det faktum att studien tog en annan riktning än vad som tidigare var tänkt att instrumentet

34

blev lidande. Med tanke på att tanken från början var att testa upplevd mobbning valde fors-

karna att sålla bort alla frågor kring att utsätta någon för mobbning, utom en under den första

datainsamlingen. Det betyder att resultatet i studie 1 byggde på data inhämtad genom endast en

fråga, vilket är en brist när det kommer till mobbning som är ett ämne som olika människor har

olika uppfattning om. Därför är det viktigt att diskutera kring om det hade varit bättre att ha

inkluderat hela instrumentet, trots att det hade krävts en hel del extra tid för respondenterna att

besvara enkäten. För studiens resultat hade det varit bättre, men samtidigt hade det troligtvis

varit svårare att få tag på skolor som var beredda att åsidosätta cirka en timme för enkätunder-

sökningen, istället för de 15 minuter det tog att besvara det avgränsade instrumentet. Detta

faktum togs det hänsyn till senare under processen när den andra datainsamlingen skulle göras,

då fler frågor kring att mobba någon inkluderades. Men att behöva dela in studien i 2 olika

studier hade kunnat förhindras om hela instrumentet hade använts redan från början trots den

extra tid det hade medfört just då.

Grundtanken med enkäten var att det skulle vara smidigt och gå snabbt för respondenterna att

svara på. Men som nämnts innan fick studien ändra riktning under datainsamlingens gång hela

två gånger vilket gjorde att den smidighet som eftersträvades för enkäten, i efterhand blev en

konsekvens för studien.

När det kom till testerna var valet av regression naturligt för det problem som forskarna hade

för avsikt att undersöka i studien, eftersom att syftet med studien var att se om det fanns ett

växande samband mellan inre Locus of control och att utsätta andra för mobbning. Olweus

instrument var byggt på fem svarsalternativ, från att “aldrig ha mobbar andra” till “att mobba

andra flera gånger i veckan”. Av dessa fem svarsalternativen räknades inte de två första alter-

nativen som mobbning och därmed blev dessa en egen grupp. De tre sista svarsalternativen

lades också ihop som grupp, och genom att göra två grupper som innehöll mobbare respektive

icke mobbare kunde en procentsats räknas ut som fick representera hela populationen. För den

aktuella studien togs istället beslutet att analysera samma instrument på en intervallskala för att

skapa förutsättningar för regressionsanalys.

Att använda sig av ett test som analyserar medelvärde istället för median var viktigt då det

begränsade antalet respondenter gjorde att extremvärdena inte hade blivit inkluderade vid andra

tester. För att kunna svara på den aktuella studiens hypoteser blev det därför svårt att göra något

35

annat än att tolka datan som intervallskala, trots att det inte rådde någon ekvidistansen mellan

svarsalternativen. Därför kan det diskuteras kring att det resultat som framkom med hjälp av

denna analys inte var riktig, men om datan istället hade analyserats som ordinalskala, skulle

helt andra frågeställningar ha behövt ställas för att passa instrumentet. Möjligtvis hade det varit

en fördel om forskarna hade byggt ett eget instrument för att kringgå den nuvarande analysnivån

på instrumentet, men då är frågan istället om det skulle betraktats lika väl validerat som Olweus

instrument.

Studien har en del brister i metod, framförallt för att instrumentet från början inte var lämpligt

att analysera på intervallnivå, vilket gjorde det svårt att argumentera för att ändå göra paramet-

riska tester. Det fanns heller ingen normalfördelning vilket kan ha berott på att datan inhämtades

genom ett bekvämlighetsurval. Med efter att ha fått stöd från tidigare forskning att tolka mobb-

ning och Locus of control som intervallskalor, ansågs det nödvändigt att använda parametriska

tester. Detta för att det var enda chansen att få något resultat alls, då de få som angav att de

någon gång hade mobbat inte hade påverkat medianen på något sätt.

7.2 Slutsats

Studiens syfte var att testa hur frihet i form av inre Locus of control påverkade elevernas ten-

dens att mobba andra elever. Det visade sig att det endast fanns ett signifikant samband mellan

variablerna och det var för flickorna i studie 2, det vill säga när mobbning mättes genom ett

index av flera frågor. Men det resultatet visade att låg grad av inre Locus of control hade en

liten påverkan på tendensen att mobba andra, och därför är det svårt att dra någon slutsats kring

det. Anledningen till att det inte gav något tydligare resultat kan vara på grund av det låga

antalet respondenter. För att förhindra det höga antalet bortfall skulle exempelvis en pilotstudie

ha utförts innan datainsamlingen påbörjades, för att få ett hum om hur många respondenter som

skulle ha behövts för att få tillräckligt stora grupper att kunna jämföra. Trots att forskarna gjorde

en uträkning för att öka chanserna till att få tillräckligt stora grupper att mäta på så försummades

det på grund av det höga bortfallet.

Studiens resultat är uppdelat i 2 delar där den första delen endast bygger på en fråga kring att

ha mobbat någon. Där ingår fler respondenter men då mobbning är ett svårt ämne att definiera

36

för en del räckte det inte att ha med fler respondenter då en del föll utanför på grund av att det

endast mätte med hjälp av en fråga. Den andra delen av resultatet byggde på fler frågor kring

att mobba någon men här var problemet att inte tillräckligt många elever deltog. Men detta för

med sig en hel del viktiga lärdomar till forskarna som kommer vara nyttiga att ha med sig i

framtiden förhoppningsvis.

7.3 Vidare forskning

Som nämndes tidigare var studien tänkt att fokusera på utsatthet för mobbning genom jämfö-

relse kring andel mobbning på kommunala skolor och skolor med montessoripedagogik. I en

studie gjord av Lillard och Else-Quest (2006) visade det sig att barn på en förskola med mon-

tessoripedagogik var lugnare och mer måna om rättvisa än barn från andra förskolor. Resultatet

visade också att barnen på förskolan med montessoripedagogik var mindre intresserade av att

leka aggressiva lekar än barn från andra förskolor. Därför skulle det vara intressant att forska

kring skillnaden mellan montessoripedagogik och klassisk pedagogik för att se hur barn och

ungdomar påverkas av frånvaron eller närvaron av eget handlingsutrymme/frihet i skolorna.

I diskussionen argumenterades det för att aggressivitet kan tolkas vara en gemensam nämnare

mellan mobbning och låg grad av inre Locus of control. Det är något som kan väcka tankar

kring varför just aggressivitet inte är något som testas i den aktuella studien. Svaret på den

frågan är att aggressivitet var en av de faktorer för mobbning och Locus of control som uteslöts

från studien, endast för att begränsa studiens omfång. Därför skulle det kunna vara ett förslag

till framtida forskning att även lägga fokus kring aggressivitet om en liknande undersökning

skulle göras i framtiden.

Vidare skulle en studie kunna göras utifrån samma hypoteser som den aktuella studien, med

mycket högre antal respondenter och med hjälp av andra delen i Olweus instrument (om man

har mobbat) för att se om det finns ett riktigt värde i hypoteserna eller om mer studier inte bör

utföras inom området. Ett förslag är att även lägga till Bandura’s (1991) teori om Self-efficacy

för att ha ännu en teori som beskriver en individs känsla av kontroll i en situation. Teorin an-

vändes inte i den aktuella studien på grund av att forskarna försökte begränsa omfånget för att

inte studien skulle bli för stor. Hade forskarna däremot gjort om studien hade den här teorin

37

funnits med i det teoretiska ramverket som studien byggts upp utifrån då det känns som en

studie som skulle bidra med något positivt.

Att studiens resultat endast visade sig vara signifikant för flickorna är också något som fors-

karna i den aktuella studien skulle vilja skicka vidare till framtida forskning. Det kan vara in-

tressant att titta närmare på könsskillnaderna för inre Locus of control och se om det i en studie

med fler respondenter kan visa något intressant. Om resultatet i den aktuella studien endast var

en slump eller om det faktiskt finns något att fördjupa sig i.

38

Referenser:

Bandura, A. (1991). “Social cognitive theory of self-regulation”. Organizational Behavior

and Human Decision Processes, 50(2), pp.248-287

Bjork, G. (1999). Mobbning. Lund: Studentlitteratur.

Borg, E. and Westerlund, J. (2013). Statistik for beteendevetare. Stockholm: Liber.

Bryman, A. and Nilsson, B. (2011). Samhallsvetenskapliga metoder. Malmo: Liber.

Codex.vr.se. (2017). CODEX - Forskning som involverar barn. [online] Available at:

http://www.codex.vr.se/manniska1.shtml [Accessed 2 Feb. 2017].

Copeland, W., Wolke, D., Angold, A. and Costello, E. (2013). Adult Psychiatric Outcomes of

Bullying and Being Bullied by Peers in Childhood and Adolescence. JAMA Psychiatry,

70(4), p.419.

Fors, Z. (1993). Obalans i makt. 1st ed. Goteborg.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhallsvetenskaplig forskning. (2002). 1st ed.

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Goodstadt, B. and Hjelle, L. (1973). Power to the powerless: Locus of control and the use of

power. Journal of Personality and Social Psychology, 27(2), pp.190-196.

Goyal, N. (2016). Schools on trial. New York City: Doubleday Books

Holt, N. (2012). Psychology. New York: McGraw-Hill Higher Education.

Jolliffe, D. and Farrington, D. (2006). “Examining the relationship between low empathy and

bullying”. Aggressive Behavior, 32(6), pp.540-550.

Kilpatrick, W. H. (1914). The Montessori system examined. Boston: Houghton Mifflin.

Langer, E. J., & Rodin, J. (1976). “The effects of choice and enhanced personal re-sponsibil-

ity for the aged: A field experiment in an institutional setting”. Journal

of Personality & Social Psychology, 34(2), 191–98.

Lillard, A. (2006). THE EARLY YEARS: Evaluating Montessori Education. Science,

313(5795), pp.1893-1894.

39

Olweus, D. (1998). Mobbning i skolan. Stockholm: Liber.

Rotter, J.B. (1966). "Generalized expectancies of internal versus external control of reinforce-

ments". Psychological Monographs. 80 (609).

Seligman, M. E. (1975). Helplessness: On depression, development, and death. San Fran-

cisco: W. H. Freeman

Solberg, M. and Olweus, D. (2003). Prevalence estimation of school bullying with the Ol-

weus Bully/Victim Questionnaire. Aggressive Behavior, 29(3), pp.239-268.

Somekh, B. and Lewin, C. (2008). Research methods in the social sciences. London: SAGE

Publications, pp.218–219.

.

40

Regression Studie 1

Descriptive Statistics

Mean Std. Deviation N

Jag har tagit del i att mobba någon/några andra

elever i skolan under de senaste månaderna.

1,12

,427

371

Locus_index ,3700 ,15122 371

Correlations

Jag har tagit del i att mobba nå-

gon/några andra elever i skolan

under de senaste månaderna.

Locus_in-

dex

Pearson Correlation Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste må-

naderna.

1,000

,003

Locus_index ,003 1,000

Sig. (1-tailed) Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste må-

naderna.

.

,480

Locus_index ,480 .

N Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste må-

naderna.

371

371

Locus_index 371 371

Bilaga 1

41

Model Summaryb

Mo-

del R

R

Square

Adjusted R

Square

Std. Error of

the Estimate

1 ,003a ,000 -,003 ,428

a. Predictors: (Constant), Locus_index

b. Dependent Variable: Jag har tagit del i att mobba

någon/några andra elever i skolan under de senaste

månaderna.

Coefficientsa

Model

Unstandardized Coeffici-

ents

Standardized

Coefficients

t Sig.

95,0% Confidence Interval

for B

B Std. Error Beta

Lower

Bound

Upper

Bound

1 (Constant) 1,119 ,059 19,029 ,000 1,003 1,234

Locus_index ,007 ,147 ,003 ,050 ,960 -,282 ,297

a. Dependent Variable: Jag har tagit del i att mobba någon/några andra elever i skolan under de senaste må-

naderna.

Regression Studie 1 Könsgrupperat

42

Descriptive Statistics

2. Kön: Mean Std. Deviation N

Man Jag har tagit del i att mobba

någon/några andra elever i

skolan under de senaste må-

naderna.

1,16

,498

183

Locus_index ,3401 ,14348 183

Kvinna Jag har tagit del i att mobba

någon/några andra elever i

skolan under de senaste må-

naderna.

1,07

,328

179

Locus_index ,3974 ,15428 179

Annat Jag har tagit del i att mobba

någon/några andra elever i

skolan under de senaste må-

naderna.

1,38

,518

8

Locus_index ,4405 ,14115 8

99 Jag har tagit del i att mobba

någon/några andra elever i

skolan under de senaste må-

naderna.

1,00

.

1

Locus_index ,3810 . 1

43

Correlations

2. Kön:

Jag har tagit del i att

mobba någon/några andra

elever i skolan under de

senaste månaderna.

Locus_in-

dex

Man Pearson Correlation Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

1,000

,025

Locus_index ,025 1,000

Sig. (1-tailed) Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

.

,370

Locus_index ,370 .

N Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

183

183

Locus_index 183 183

Kvinna Pearson Correlation Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

1,000

-,001

Locus_index -,001 1,000

Sig. (1-tailed) Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

.

,496

Locus_index ,496 .

44

N Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

179

179

Locus_index 179 179

Annat Pearson Correlation Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

1,000

,210

Locus_index ,210 1,000

Sig. (1-tailed) Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

.

,309

Locus_index ,309 .

N Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

8

8

Locus_index 8 8

99 Pearson Correlation Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

1,000

.

Locus_index . 1,000

Sig. (1-tailed) Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

.

.

Locus_index . .

N Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste

månaderna.

1

1

Locus_index 1 1

45

Model Summaryb

2.

Kön:

Mo-

del R

R

Square

Adjusted R

Square

Std. Error of

the Estimate

Man 1 ,025a ,001 -,005 ,499

Kvinna 1 ,001a ,000 -,006 ,329

Annat 1 ,210a ,044 -,115 ,547

a. Predictors: (Constant), Locus_index

b. Dependent Variable: Jag har tagit del i att mobba nå-

gon/några andra elever i skolan under de senaste månaderna.

Coefficientsa

2. Kön: Model

Unstandardized Coefficients

Standardized

Coefficients

t Sig.

95,0% Confidence Interval

for B

B Std. Error Beta

Lower

Bound Upper Bound

Man 1 (Constant) 1,135 ,095 11,932 ,000 ,947 1,322

Locus_index ,086 ,258 ,025 ,332 ,740 -,423 ,594

Kvinna 1 (Constant) 1,068 ,068 15,660 ,000 ,933 1,202

Locus_index -,002 ,160 -,001 -,011 ,991 -,317 ,314

Annat 1 (Constant) 1,037 ,673 1,540 ,174 -,610 2,684

Locus_index ,768 1,464 ,210 ,525 ,618 -2,813 4,350

a. Dependent Variable: Jag har tagit del i att mobba någon/några andra elever i skolan under de senaste månaderna.

46

47

48

Regression Studie 2

Descriptive Statistics

Mean Std. Deviation N

Mobbning_index 1,1739 ,26082 280

Locus_index ,3652 ,14827 280

Correlations

Mobbning_index Locus_index

Pearson Correlation Mobbning_index 1,000 ,102

Locus_index ,102 1,000

Sig. (1-tailed) Mobbning_index . ,045

Locus_index ,045 .

N Mobbning_index 280 280

Locus_index 280 280

Model Summaryb

Model R

R

Square

Adjusted R

Square

Std. Error of

the Estimate

1 ,102a ,010 ,007 ,25994

a. Predictors: (Constant), Locus_index

b. Dependent Variable: Mobbning_index

Coefficientsa

Model

Unstandardized Coefficients

Standardized

Coefficients

t Sig.

95,0% Confidence Interval

for B

B Std. Error Beta

Lower

Bound Upper Bound

1 (Constant) 1,109 ,041 26,807 ,000 1,027 1,190

Locus_index ,179 ,105 ,102 1,704 ,090 -,028 ,385

a. Dependent Variable: Mobbning_index

49

50

Regression Studie 2 Könsgrupperat

Descriptive Statistics

2. Kön: Mean Std. Deviation N

Man Mobbning_index 1,2246 ,31595 138

Locus_index ,3383 ,14032 138

Kvinna Mobbning_index 1,1119 ,17106 135

Locus_index ,3905 ,15346 135

Annat Mobbning_index 1,4000 ,20000 6

Locus_index ,4127 ,12659 6

99 Mobbning_index 1,2000 . 1

Locus_index ,3810 . 1

Correlations

2. Kön: Mobbning_index Locus_index

Man Pearson Correlation Mobbning_index 1,000 ,076

Locus_index ,076 1,000

Sig. (1-tailed) Mobbning_index . ,188

Locus_index ,188 .

N Mobbning_index 138 138

Locus_index 138 138

Kvinna Pearson Correlation Mobbning_index 1,000 ,253

Locus_index ,253 1,000

Sig. (1-tailed) Mobbning_index . ,002

Locus_index ,002 .

N Mobbning_index 135 135

Locus_index 135 135

Annat Pearson Correlation Mobbning_index 1,000 ,640

Locus_index ,640 1,000

Sig. (1-tailed) Mobbning_index . ,086

Locus_index ,086 .

N Mobbning_index 6 6

Locus_index 6 6

99 Pearson Correlation Mobbning_index 1,000 .

Locus_index . 1,000

Sig. (1-tailed) Mobbning_index . .

Locus_index . .

N Mobbning_index 1 1

Locus_index 1 1

Model Summaryb

51

2.

Kön: Model R

R

Square

Adjusted R

Square

Std. Error of

the Estimate

Man 1 ,076a ,006 -,002 ,31619

Kvinna 1 ,253a ,064 ,057 ,16612

Annat 1 ,640a ,409 ,261 ,17191

a. Predictors: (Constant), Locus_index

b. Dependent Variable: Mobbning_index

Coefficientsa

2. Kön: Model

Unstandardized Coefficients

Standardized

Coefficients

t Sig.

95,0% Confidence Interval

for B

B Std. Error Beta Lower Bound Upper Bound

Man 1 (Constant) 1,167 ,070 16,558 ,000 1,027 1,306

Locus_index ,171 ,193 ,076 ,889 ,375 -,210 ,552

Kvinna 1 (Constant) 1,002 ,039 25,546 ,000 ,924 1,079

Locus_index ,282 ,094 ,253 3,014 ,003 ,097 ,467

Annat 1 (Constant) ,983 ,260 3,777 ,019 ,260 1,706

Locus_index 1,010 ,607 ,640 1,664 ,172 -,676 2,697

a. Dependent Variable: Mobbning_index

52

53

54

Reliability Studie 1 Locus of Control

Reliability Statistics

Cronbach's

Alpha N of Items

,588 21

Item-Total Statistics

Scale Mean if

Item Deleted

Scale Variance

if Item Deleted

Corrected

Item-Total

Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

5. Tror du att de flesta problem

kommer lösa sig själva om du

låter dem vara?

7,57

9,873

,020

,596

6. Blir du ofta beskylld för saker

som inte är ditt fel?

7,46

9,184

,245

,568

7. Upplever du att det inte lönar

sig att anstränga sig, då saker

ändå inte kommer bli som du

tänk/planerat?

7,46

9,146

,258

,566

8. Upplever du att föräld-

rar/vårdnadshavare oftast lyss-

nar på vad deras barn har att

säga?

7,61

9,275

,306

,564

9. När du blir tillrättavisad/be-

straffad, upplever du att det ofta

utan god anledning?

7,43

9,430

,148

,582

10. Finner du att det överlag är

svårt att ändra en väns åsikt/tan-

kesätt?

7,27

9,751

,027

,600

11. Upplever du att det är näst-

intill omöjligt att ändra dina för-

äldrars/vårdnadshavares åsikt

om någonting alls?

7,38

9,086

,259

,566

12. När du gör något fel, upple-

ver du att det är lite du kan göra

för att rätta till det?

7,18

9,039

,272

,563

13. Tror du de flesta barn är

födda till att ha vissa förmågor,

till exempel att vara bra på

sport?

7,20

9,655

,060

,595

55

14. Upplever du att det bästa

sättet att hantera problem på är

att inte tänka på dem?

7,56

9,507

,162

,579

15. Upplever du när en jämn-

gammal bestämmer sig för att

slå dig, att det är lite du kan

göra för att stoppa hen?

7,38

9,003

,287

,561

16. När folk har varit elaka mot

dig, upplever du att det inte fun-

nits någon anledning alls?

7,32

9,271

,186

,576

17. Upplever du, för det mesta,

att du kan påverka vad som hän-

der i morgon med det du gör

idag?

7,46

9,605

,091

,590

18. Tror du dåliga saker kom-

mer att hända, oavsett vad du

försöker göra för att stoppa

dem?

7,28

9,152

,225

,571

19. Oftast finner du det omöjligt

att få som du vill hemma?

7,58

9,271

,277

,566

20. När en jämnårig vill vara din

fiende, upplever du att det finns

lite du kan göra för att ändra

det?

7,25

9,041

,264

,565

21. Upplever du att du har lite

att säga till om när det kommer

till vad det blir för mat hemma.

7,53

9,282

,235

,570

22. När någon tycker illa om

dig, upplever du att det är väl-

digt lite du kan göra åt det?

7,25

8,855

,329

,554

23. Upplever du vanligtvis att

det är meningslöst för dig att an-

stränga dig i skolan, på grund av

att andra är mycket smartare än

dig?

7,59

9,270

,284

,565

24. Är du en person som upple-

ver att saker/upplevelser blir

bättre när du planerar dem i för-

väg?

7,12

10,240

-,125

,619

25. Upplever du att du för det

mesta har lite att säga till om när

det kommer till beslut som rör

familjen?

7,54

9,125

,306

,561

56

Scale Statistics

Mean Variance Std. Deviation N of Items

7,77 10,085 3,176 21

57

Reliability Studie 2 Mobbing

Reliability Statistics

Cronbach's

Alpha

Cronbach's Alpha Based

on Standardized Items N of Items

,683 ,726 8

Item-Total Statistics

Scale Mean if

Item Deleted

Scale Variance

if Item Deleted

Corrected

Item-Total

Correlation

Squared Multiple

Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

Jag har tagit del i att

mobba någon/några

andra elever i skolan

under de senaste må-

naderna.

8,15

4,687

,289

,180

,672

Jag har kallat en elev

(er) fula ord, förned-

rats eller retats på ett

elakt vis

7,73

2,831

,525

,447

,643

Jag har avsiktligt

spakrat, slagit, knuffat

eller låst in någon.

8,06

3,781

,529

,360

,611

Jag har spridit eller

berättat lögner om en

annan, för att få andra

att tycka illa om hen

8,21

5,070

,182

,263

,687

Jag har hotat eller

tvingat något att göra

det hen inte vill

8,22

4,804

,410

,482

,659

Jag har kallat någon

fula namn eller gett

elaka kommentarer

p.g.a deras hudfärg

eller bakgrund

8,18

4,551

,485

,342

,641

Jag har kallat andra

fula namn, gett elaka

kommentarer eller

riktat elaka gester

med sexuell betydelse

8,09

3,895

,507

,341

,618

58

Jag har deltagit i att

mobbat någon på

andra vis än de övriga

påståenderna.

8,23

5,096

,308

,327

,677

Scale Statistics

Mean

Va-

riance

Std. Deviat-

ion

N of

Items

9,27 5,423 2,329 8

59

Reliability Studie 2 Locus of Control

Reliability Statistics

Cronbach's

Alpha

Cronbach's Alpha Based

on Standardized Items N of Items

,575 ,584 21

Item-Total Statistics

Scale Mean if

Item Deleted

Scale Variance

if Item Deleted

Corrected

Item-Total

Correlation

Squared Multiple

Correlation

Cronbach's Alpha

if Item Deleted

5. Tror du att de flesta

problem kommer lösa

sig själva om du låter

dem vara?

7,47

9,416

,052

.

,580

6. Blir du ofta beskylld

för saker som inte är ditt

fel?

7,39

8,958

,200

.

,561

7. Upplever du att det

inte lönar sig att an-

stränga sig, då saker

ändå inte kommer bli

som du tänk/planerat?

7,35

8,695

,285

.

,548

8. Upplever du att för-

äldrar/vårdnadshavare

oftast lyssnar på vad de-

ras barn har att säga?

7,54

8,983

,300

.

,552

9. När du blir tillrättavi-

sad/bestraffad, upplever

du att det ofta utan god

anledning?

7,36

8,979

,183

.

,564

10. Finner du att det

överlag är svårt att ändra

en väns åsikt/tankesätt?

7,18

9,423

,011

.

,591

60

11. Upplever du att det

är nästintill omöjligt att

ändra dina föräld-

rars/vårdnadshavares

åsikt om någonting alls?

7,27

8,802

,227

.

,557

12. När du gör något fel,

upplever du att det är lite

du kan göra för att rätta

till det?

7,11

8,657

,276

.

,549

13. Tror du de flesta

barn är födda till att ha

vissa förmågor, till ex-

empel att vara bra på

sport?

7,10

9,237

,075

.

,581

14. Upplever du att det

bästa sättet att hantera

problem på är att inte

tänka på dem?

7,49

9,164

,166

.

,566

15. Upplever du när en

jämngammal bestämmer

sig för att slå dig, att det

är lite du kan göra för att

stoppa hen?

7,29

8,608

,300

.

,545

16. När folk har varit

elaka mot dig, upplever

du att det inte funnits nå-

gon anledning alls?

7,25

9,122

,114

.

,575

17. Upplever du, för det

mesta, att du kan på-

verka vad som händer i

morgon med det du gör

idag?

7,38

9,372

,044

.

,584

18. Tror du dåliga saker

kommer att hända, oav-

sett vad du försöker göra

för att stoppa dem?

7,18

8,795

,223

.

,558

19. Oftast finner du det

omöjligt att få som du

vill hemma?

7,50

8,970

,257

.

,555

61

20. När en jämnårig vill

vara din fiende, upplever

du att det finns lite du

kan göra för att ändra

det?

7,16

8,647

,276

.

,549

21. Upplever du att du

har lite att säga till om

när det kommer till vad

det blir för mat hemma.

7,45

8,896

,253

.

,554

22. När någon tycker illa

om dig, upplever du att

det är väldigt lite du kan

göra åt det?

7,15

8,466

,341

.

,538

23. Upplever du vanligt-

vis att det är meningslöst

för dig att anstränga dig i

skolan, på grund av att

andra är mycket smartare

än dig?

7,50

8,970

,260

.

,555

24. Är du en person som

upplever att saker/upple-

velser blir bättre när du

planerar dem i förväg?

7,00

9,953

-,157

.

,612

25. Upplever du att du

för det mesta har lite att

säga till om när det kom-

mer till beslut som rör

familjen?

7,43

8,735

,308

.

,546

Scale Statistics

Mean Variance Std. Deviation N of Items

7,68 9,709 3,116 21

62

Bilaga 2

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

Bilaga 3

73

74

Översättning och utplockning av frågor till mätning av mobbing från Olweus frågefor-

mulär (studie 1)

• (x) efter frågan, är originalplaceringen i mobbing formuläret vi tog frågorna

från. (se bilaga 2)

• Blå text är översättningen vi som forskare gjort, för den engelska motsvarig-

heten Olweus frågeformulär och är våra huvudfrågor för mobbing. (se bilaga

2).

• Den lila texten är översättningen till extrafrågor vi ville ställa för eventuella

kopplingar.

• Översatta svarsalternativ finns på raden under den översatta frågan.

11 Huvudfrågor

Hur trivs du i skolan? (1)

Trivs verkligen inte i skolan trivs inte i skolan Varken trivs eller

vantrivs

Jag trivs i skolan Jag trivs väldigt bra i skolan

Hur ofta har du blivit mob-

bad de senaste månaderna?

(4)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit kallad fula ord,

blivit förnedrad eller retad

på ett elakt vis de senaste

månaderna? (5)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Andra elever har avsiktligt,

lämnat mig utanför deras

vänskapskrets, eller fullstän-

digt ignorerat mig. (6)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit slagen, sparkad,

knuffad, runt dragen, eller

inlåst. (7)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Andra elever spred eller be-

rättade lögner om mig, för

att få andra att tycka illa om

mig. (8)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Bilaga 4

75

Jag har haft en eller flera sa-

ker tagna och/eller för-

störda. (9)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit hotad till att

göra saker jag inte vill. (10)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit kallad fula

namn eller fått elaka kom-

mentarer pga. min hudfärg

eller bakgrund (11)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit utsatt för fula

namn, kommentarer eller

gester med sexuell bety-

delse. (12)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har blivit mobbad på

andra vis. (13)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

5 extra frågor (Olika Skalor)

Hur lång tid pågick mob-

bingen? (17)

Jag har inte blivit mobbad i

skolan på de senaste måna-

derna

Det pågick en

eller två veckor.

Det pågick en un-

gefär en månad

Det pågick en

ungefär sex må-

nader

Det pågick en

ungefär ett år

Det pågick

flera år

Har du berättat för någon att

du blivit mobbad de senaste

månaderna. (19)

Har inte blivit mobbad under

de senaste månaderna

Har blivit mob-

bat, men inte

berättat

Har blivit mobbad

och har berättat

för någon

Hur ofta, har du tagit del i att

mobba någon/några andra

76

studenter i skolan under de

senaste månaderna. (24)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger

i månaden

En gång i veckan Flera gånger i

veckan

Hur agerar du vanligtvis när

du ser eller får reda på att en

elev blir mobbad av andra

elever? (37)

Jag har aldrig sett att andra

elever blivit mobbade

Jag deltar i mob-

bingen

Jag gör ingenting,

men tycker mob-

bing är okej

Jag kollar bara

på

Jag gör ingen-

ting, men jag

tänker att jag

vill hjälpa den

som blir mob-

bad

Jag försöker

hjälpa den

mobbade ele-

ven på ett el-

ler annat

sätt.

Hur ofta är du rädd för att bli

mobbad av andra elever i din

skola? (38)

Aldrig Sällan Ibland Rätt ofta Ofta Väldigt ofta

Översättning och utplockning av frågor till mätning av att mobba från Olweus frågefor-

mulär (studie 1 och 2)

Jag har kallat en elev(er) fula

ord, förnedrat eller retats på

ett elakt vis (25)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har avsiktligt lämnat en

annan utanför min vänskaps-

krets, eller fullständigt igno-

rerat dem (26)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har avsiktligt sparkat, sla-

git, knuffat eller låst in nå-

gon. (27)

77

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har spridit eller berättat

lögner om en annan, för att

få andra att tycka illa om

hen. (28)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har tagit pengar eller

andra tillhörigheter från en

annan och/eller förstört dem

(29)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har hotat eller tvingat nå-

gon att göra det hen inte vill

(30)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har kallat andra fula

namn, gett elaka kommenta-

rer p.g.a deras hudfärg eller

bakgrund (31)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har kallat andra fula

namn, gett elaka kommenta-

rer eller riktat elaka gester

med sexuell betydelse (32)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Jag har deltagit i mobba nå-

gon på andra vis, än det öv-

riga påståendena (33)

Har inte hänt mig under de

senaste månaderna

Bara hänt en el-

ler två gånger

Två till tre gånger i

månaden

En gång i veckan Flera gånger i veckan

Översättning och utplockning av frågor till ‘locus of control’

• (x) efter frågan ar originalplaceringen i ’Locus of control’ frågeformularet vi

tog frågorna från (se bilaga 3).

Bilaga 5

78

• (Yes/No) i slutet är det rätta svaret för att få fram extern Locus of control (vänd

i den aktuella studien)

• Blå text är översättningen vi som forskare gjort, för den engelska motsvarig-

heten i Nowicki och Strickland frågeformulär (se bilaga 3)

Tror du att de flesta problem kom-

mer lösa sig själva om man låter

dem vara? (1)

Ja

Nej

När du gör något fel,

upplever du då att det är

lite du kan göra för att

rätta till det? (16)

Ja

Nej

Är du ofta beskylld för saker som

inte är ditt fel? (5)

Ja

Nej

Tror du de flesta barn är

födda till att ha vissa för-

mågor, till exempel

sport? (17)

Ja

Nej

Upplever du att det inte lönar sig att

anstränga sig, då saker inte kommer

bli som tänkt/planerat. (7)

Ja

Nej Upplever du, att det

bästa sättet att hantera

problem är att inte tänka

på dem? (19)

Ja

Nej

Upplever du att överlag föräld-

rar/vårdhavare lyssnar på vad deras

barn har att säga? (9)

Ja

Nej Upplever du att, när en

jämngammal bestämmer

sig för att slå dig, att det

är lite du kan göra för att

stoppa hen? (23)

Ja

Nej

När du blir tillrättavisad/bestraffad,

upplever du att det ofta är utan en

god anledning? (11)

Ja

Nej

Upplevt du att när folk

har varit elak mot dig, att

det var oftast för ingen

anledning alls? (27)

Ja

Nej

Finner du att det överlag, är svårt

att ändra en väns åsikt (tankesätt) (12)

Ja

Nej

Upplever du för det

mesta, att du kan på-

verka vad som händer

imorgon med det du gör

idag? (28)

Ja

Nej

Upplever du att det är nästan omöj-

ligt att ändra dina föräldrars åsikt

om någoting alls? (14)

Ja

Nej

Tror du dåliga saker

kommer att hända, oav-

sett vad du försöker göra

för att stoppa dem? (29)

Ja

Nej

Oftast finner du det omöjligt att få

som du vill hemma? (31)

Ja

Nej

79

Upplever du att, när en jämnårig

vill vara din fiende, att det är lite du

kan göra för att ändra det? (33)

Ja

Nej

Upplever du att, du har lite at säg

till om vad det blir för mat hemma? (35)

Ja

Nej

Upplever du att, när något tycker

illa om dig att det är väldigt lite du

kan göra åt det? (36)

Ja

Nej

Upplever du vanligtvis att det är

meningslöst för dig att anstränga

dig i skolan, på grund av att andra

är mycket smartare än dig? (37)

Ja

Nej

Är du en person som upplever att

saker/upplevelser blir bättre när du

planerar dem i förväg? (38)

Ja

Nej

Upplever du att, för det mesta att du

har lite att säga till om när det kom-

mer till beslut som rör familjen? (39)

Ja

Nej

80

Bilaga 6

81

82

83

84

85

Bilaga 7

86

87

88