nationella provbanken i moderna språk - mau...1994 fick skolverket i uppdrag av regeringen att...
TRANSCRIPT
-
Malmö högskola Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete 10 poäng
Nationella provbanken i moderna språk Användare eller icke-användare
The National Assessment Bank of Modern Languages User or Non-User
Katarina Nilsson
Lärarexamen 180 poäng Lärarutbildning 60 p 2007-10-15
Examinator: Ingrid Sandén Handledare: Lars Berglund
-
Sammanfattning Nilsson, Katarina (2007). Nationella provbanken i moderna språk – Användare eller
icke-användare, The National Assesment Bank of Modern Languages – User or Non-
User. Lärarutbildningen 60 p, Malmö Lärarhögskola.
På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det
nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför
material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och
betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter.
För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halv-
strukturerade intervjuer.
Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att
bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygs-
sättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legiti-
mitet som de nationella proven. Främsta skälet till att inte använda provbanken är brist
på tid att sätta sig in i materialet och att det är inget som känns prioriterat.
Nyckelord: användning, bedömning, betygssättning, kursprov, moderna språk, prov-
bank, provmaterial,
-
Innehållsförteckning
1 Inledning.................................................................................................................... 7
1.1 Bakgrund.............................................................................................................8
2 Syfte .......................................................................................................................... 9
2.1 Frågeställningar ..................................................................................................9
3 Litteraturgenomgång ............................................................................................... 11
3.1 Läroplanens riktlinjer för bedömning och betygsättning..................................11
3.2 Skolverkets provbank för gymnasieskolan .......................................................12
3.2.1 Historik ..................................................................................................... 12
3.2.2 Provmaterial i Skolverkets provbank ....................................................... 13
3.2.3 Tid, arbetsinsats och kostnad.................................................................... 14
3.3 Provbanken i moderna språk.............................................................................15
3.3.1 Krav på teknisk utrustning........................................................................ 15
3.3.2 Provbankens uppbyggnad steg 4 .............................................................. 16
3.3.3 Provbankens uppbyggnad steg 3 .............................................................. 17
3.3.4 Dvd-material för bedömning av muntlig produktion ............................... 18
3.4 Tidigare forskning.............................................................................................18
3.4.1 Skolverkets provbank – Hur används den och vad tycker användarna? .. 18
3.4.2 Underlag till ramverk för en provbank/bedömningsresurs i grundskolan 22
4 Metod ...................................................................................................................... 25
4.1 Metodval ...........................................................................................................25
4.2 Urval och undersökningsgrupp .........................................................................26
4.3 Datainsamling ...................................................................................................28
4.4 Databearbetning ................................................................................................29
4.5 Tillförlitlighet....................................................................................................29
4.6 Etik....................................................................................................................30
5 Resultat.................................................................................................................... 31
5.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?....................................31
5.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information........................... 31
5.1.2 Provbankens material på Internet ............................................................. 33
5.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3 ..................... 34
5.1.4 Bedömning och betygssättning................................................................. 34
-
5.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling .................................................... 35
5.1.6 Synpunkter................................................................................................ 36
5.2 Varför har man valt att använda provbanken?..................................................37
5.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?..................................................................................................38
5.3.1 Bedömning och betygssättning................................................................. 38
5.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?............... 40
5.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling .................................................... 41
5.4 Varför använder man inte provbanken?............................................................41
6 Sammanfattning ...................................................................................................... 43
6.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?....................................43
6.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information........................... 43
6.1.2 Provbankens material på Internet ............................................................. 43
6.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3 ..................... 44
6.1.4 Bedömning och betygssättning................................................................. 44
6.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling .................................................... 44
6.1.6 Synpunkter................................................................................................ 45
6.2 Varför har man valt att använda provbanken?..................................................46
6.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?..................................................................................................47
6.3.1 Bedömning och betygssättning................................................................. 47
6.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?............... 47
6.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling .................................................... 48
6.4 Varför använder man inte provbanken?............................................................48
7 Diskussion ............................................................................................................... 49
8 Fortsatt forskning .................................................................................................... 53
Litteraturförteckning....................................................................................................... 55
Bilaga 1 ........................................................................................................................57
Bilaga 2 ........................................................................................................................58
-
7
1 Inledning
När man påbörjar sina lärarstudier är kursslut, bedömning och betyg inget som upptar
ens tankar och tid något nämnvärt. Visst går man igenom läroplaner, kursmål och
betygskriterier under utbildningens och praktikperiodernas gång. Men det är inte förrän
vid slutet av den första, självständigt genomförda kursen när det är dags för
betygssättning, man undrar ”Gör jag rätt eller fel?” eller ”Har jag tolkat styrdokumenten
rätt?”. Först då inser man hur viktigt det är att vara påläst och känna till vad det står i
styrdokumenten. Så var det i alla fall för mig. Man söker efter material, dokument och
kommentarer som kan stödja och guida.
Eftersom bedömning och betygssättning kan få avgörande konsekvenser för våra elever,
är det viktigt att vi kan förlita oss på att betygen sätts likvärdigt över hela landet. Men
min erfarenhet från både gymnasieskola och komvux/vuxenutbildningen säger mig, att
så inte är fallet, vilket bekräftas av Skolverkets senaste analys som presenterades i juni i
år (Skolverket, 2007b). Visserligen är det för grundskolan, som Skolverket har tittat på
sambandet mellan nationella prov och slutbetyg mellan åren 1998-2006, men sannolik-
heten att samma fenomen gäller även för de frivilliga skolformerna är stor, enligt min
uppfattning.
För gymnasieskolan är Skolverkets nationella prov i kärnämneskurserna Engelska A,
Matematik A och Svenska B/Svenska som andraspråk B obligatoriska. För den gym-
nasiala vuxenutbildningen är proven däremot frivilliga, men Skolverket är av den
uppfattning att de nationella proven bör användas som stöd vid betygssättning. Prov-
banker för gymnasial utbildning finns bl. a. i naturvetenskapliga kurser och språk, men
provmaterialen är inte obligatoriska. Dock rekommenderar Skolverket starkt att proven
bör användas.
Som lärare i engelska och tyska, har jag därför förmånen att kunna använda prov-
material från Skolverket i båda mina ämnen och för mig är det en trygghet att ha denna
tillgång. Det bidrar till att jag känner en säkerhet i min bedömning och betygssättning
av elevernas språknivå vid kurssluten. Främst är det kommentarmaterialen med exempel
på olika elevproduktioner som underlättar min bedömning och hjälper mig att konkret
tolka och formulera vad de olika betygsstegen kräver, vilket resulterar i att jag kan
förklara och förmedla detta vidare till eleverna.
-
8
1.1 Bakgrund
Vid olika sammankomster med lärare i moderna språk, har jag noterat att alla inte är
bekanta med Skolverkets provbank, då diskussionerna har kommit in på bedömning och
prov. Vad är det som gör att man inte känner till och tar tillvara på icke obligatoriskt
material, vars syfte är att bl. a. hjälpa och stödja oss i vårt arbete, och som finns att
hämta på nätet hos Skolverket och Myndigheten för skolutveckling? I dagens informa-
tionsteknologisamhälle är det så lättillgängligt. Eftersom jag själv är en flitig användare
av provbanken och försöker hålla mig uppdaterad och ajour, för att kunna utföra mitt
arbete i enlighet med vad som krävs av mig i egenskap av lärare från våra uppdrags-
givare, är detta något som jag har funderat över. Därför har jag i det här arbetet valt att
studera hur lärare i moderna språk använder sig av material från provbanken i moderna
språk, vid bedömning och betygssättning. Dessutom är jag intresserad av att ta del av
hur de lärare som inte använder provbanken gör.
-
9
2 Syfte
Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i
moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur
lärare som inte använder provbanken bedömer/betygsätter och varför provbanken inte
används.
2.1 Frågeställningar
Studiens syfte specificeras i följande frågeställningar:
Hur arbetar lärare med provbanken och dess material i de moderna språken franska,
spanska och tyska?
Varför har man valt att använda provbanken?
Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning och betygssättning?
Varför använder man inte provbanken?
-
10
-
11
3 Litteraturgenomgång
Bland all litteratur som handlar om provbanker eller assessment (den engelska termen),
har jag av förklarliga skäl valt att ta upp sådant som passar bäst in på mitt syfte och
mina frågeställningar. I mitt sökande efter information och litteratur har jag funnit att
Skolverkets publikationer är en stor källa att ösa ur.
I denna del kommer jag att börja med vad det står i läroplanen om bedömning och
betygssättning, sedan ge en översikt av gymnasieskolans provbank, för att därefter gå
över till provbanken i moderna språk och mer utförligt berätta om den. Slutligen tar jag
upp vad som har kommit fram vid några tidigare undersökningar och rapporter, som är
relevanta och intressanta med tanke på mitt syfte.
3.1 Läroplanens riktlinjer för bedömning och betygsättning
I Skolverkets Handlingsplan för en rättssäker och likvärdig betygssättning (Skolverket,
2004c) ingick att ge ett direkt stöd till skolorna. Därför utarbetades Allmänna råd och
kommentarer – Likvärdig bedömning och betygsättning (Skolverket, 2004a), med
förhoppning om att materialet ska ligga till grund för diskussioner om hur bedömningen
och betygssättningen av elever ska göras mer likvärdig.
I materialet kan vi läsa att ”[l]äroplanen utgör den viktigaste grunden för utformningen
av nationella kursplaner. Kursplanerna visar hur ett ämne eller kurs bidrar till att ele-
verna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen” (Skolverket,
2004a, s. 14). Till detta kommer andra utgångspunkter för framtagandet av kursplaner,
såsom krav på att de utformas med hänsyn till rådande förhållanden och den utveckling
som sker i samhället, samt att de präglas av relevanta forskningsresultat och beprövad
erfarenhet. De mål och kriterier som fastställt i de nationella kursplanerna är i sin tur
utgångspunkten för bedömningen av eleven.
Vad gäller betyg i de frivilliga skolformerna som följer Läroplanen för de frivilliga
skolformerna (Lpf 94), står att läsa enligt följande i materialet.
Av skrivningarna i läroplanen framgår att betyg ska gälla kunskaper i kursen och att bedömning
och betygsättning ska ske med kursplanernas mål och betygskriterierna som utgångspunkt. Det
innebär i sin tur att närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete m.m. inte i sig ska vara grund
för betygsättningen, såvida de inte är en direkt förutsättning för att målen ska kunna nås, till
-
12
exempel i form av laborationsarbete. … Betygssystemet förutsätter att läraren grundar sin bedöm-
ning på varierande bedömningsformer, både muntliga och skriftliga bevis på kunskap och vid flera
bedömningstillfällen. Inget enskilt prov, inte heller t.ex. de olika nationella kursproven, kan ligga
till grund för hela bedömningen i en kurs. Det är också viktigt att lärare för samtal med kolleger
om betygsfrågor, t.ex. om tolkningen av betygskriterier. (Skolverket, 2004a, s. 47 ff)
3.2 Skolverkets provbank för gymnasieskolan
Skolverkets provbank är en del av det nationella provsystemet och finns i dag som en
resurs för grundskolans ämne Hem- och konsumentkunskap, vissa av gymnasiets
ämneskurser i naturvetenskapliga kurser, matematik- och språkkurser samt de flesta
yrkesprogrammen (Skolverket, 2006).
3.2.1 Historik
1994 fick Skolverket i uppdrag av regeringen att utarbeta ett nytt nationellt provsystem,
som även skulle innefatta en provbank (Utbildningsdepartementet, 1994). Från prov-
banken skulle sedan skolor kunna hämta prov och använda vid den tidpunkt som man
tyckte var lämpligast. Detta var till en början ett försök och skulle bara omfatta några
ämnen. 1997 introducerades provbanken i fysik, matematik och moderna språk. 1999
fick Skolverket ett förnyat provuppdrag från regeringen (Utbildningsdepartementet,
1999), där betonades ytterligare att utveckla provbanken och man skulle i första hand
arbeta med ämnen och kurser som det inte fanns nationella prov i. Detta resulterade i att
de första delarna av yrkesprogrammens provmaterial kom 2001, för att 2003 följas av
material till den första delkursen i biologi, A-kursen.
I uppdraget från 1999 gavs följande riktlinjer för att vidareutveckla provbanken för de
gymnasiala utbildningarna (Skolverket, 2004b, s. 14 ff):
• Provbanken skall i första hand omfatta ämnen och kurser i vilka det inte finns nationella prov.
• Provbanken skall innehålla prov eller delar av prov samt diagnostiskt material som kan utgöra ett
stöd för läraren vid bedömning av elevernas prestationer.
• Provbankens tekniska och innehållsmässiga uppbyggnad skall syfta till en flexibel användning
för samtliga berörda skolformer. Skolor skall kunna utnyttja provbanken vid för dem passande
tillfällen.
• Provbanken bör utformas så, att den erbjuder olika forum, till exempel genom Internet, för
diskussion mellan lärare om provbankens utformning och användning.
-
13
Enligt regeringsbeslut från december 2004 (Utbildningsdepartementet, 2004) är Skol-
verkets uppdrag i dag att vidareutveckla det nationella provsystemet. Här i ligger också
att bygga upp en provbank för grundskolan. Dessutom ska de olika provbankerna även
erbjuda stöd för bedömning och betygssättning till lärare, samt fungera för att upptäcka
styrkor och svagheter i elevers kunskapsutveckling. Vilket i huvudsak är samma syften
som de nationella proven i gymnasiet har, nämligen att konkretisera styrdokumenten, att
visa på starka och svaga sidor i elevers kunnande samt att stödja en likvärdig och rättvis
betygssättning (Skolverket, 2005a).
3.2.2 Provmaterial i Skolverkets provbank
Det är inte obligatoriskt att använda proven i provbanken, men följande står i informa-
tionsmaterialet för provbanken i moderna språk: ”Provmaterialen i provbanken är – till
skillnad från de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk, engelska och
matematik – inte obligatoriska. Skolverket vill dock understryka att proven bör använ-
das, vilket innebär en stark rekommendation” (Provbanken, 2007).
Enligt Gerrevall (citerad i Skolverket, 2006, s. 83) bygger ”[p]rovmaterialet för ämnes-
kurserna, med undantag för Biologi A, … på erfarenheter av de centrala prov som
tidigare fanns i ämnena, och har i huvudsak utformats för att ingå i traditionella summa-
tiva kursprov”.
Skolverket har gett olika universitetsinstitutioner uppdraget att konstruera material till
respektive provbank. Hur konstruktörerna har tolkat provbankens syfte står att läsa om i
en rapport gjord av Svingby och Jönsson vid Malmö högskola (Skolverket, 2006).
Syftet med provbanken uttrycks olika av de olika konstruktörerna. Några fokuserar konkre-
tiseringen av läroplan och kursplan. Andra betonar likvärdig betygssättning. Enligt hemsidan för
biologi är syftet således ”att konkretisera läroplanens kunskapssyn och kursplanens ämnessyn”.
Samma syfte framhålls för moderna språk med tillägget likvärdig betygssättning: ”… att utveckla
material och modeller som konkretiserar kursplanens uppsatta mål och kan bidra till en likvärdig
betygsättning i landet”. För provbankerna i matematik och fysik uttrycks enbart det senare, det vill
säga att ”… erbjuda material som kan användas för att trovärdigt och rättvist pröva olika färdig-
heter och kunskaper”. (Skolverket, 2006, s. 84)
-
14
De olika institutionerna som har fått Skolverkets uppdrag presenteras i tabellen nedan:
Tabell 3.1 Prov fördelade på olika institutioner (Skolverket, 2003, s. 43).
3.2.3 Tid, arbetsinsats och kostnad
Det kanske vanligaste syftet för att inrätta en prov- eller uppgiftsbank är, enligt
McMillan (citerad i Skolverket 2006), att spara tid och arbetsinsats när provuppgifter
ska konstrueras för att ingå i standardiserade prov. Med standardiserat menas, prov där
handhavande och bedömning är definierat på förhand och lika för alla. Men det är ett
omfattande arbete att utveckla ett prov och för de svenska nationella proven tar det 1,5
till 2 år. James Popham, forskare och ordförande för ”The Commission of Instructio-
nally Supportive Assessment”, menar att “A state must generally allow test developers a
minimum of three years to produce statewide tests that satisfy the Standards for
Educational and Psychological Testing and similar test-quality guidelines.” (citerad i
Skolverket 2003, s. 45).
Tid, kvalitet och arbetsinsats kopplas ofta till ekonomi och kostnader. 2003 var det
sammanlagt budgeterat nästan 45 miljoner kronor för provverksamheten (Skolverket,
2003). Av dessa gick cirka 14 miljoner till utveckling av provbanksverksamheten.
Kostnaden för att konstruera ett prov i moderna språk låg på 0,5 miljoner och ett prov i
matematik 1 miljon. För övriga prov konstruerade under 2003 finns inga siffror specifi-
cerade, eftersom de räknas som utvecklingsprojekt. Då provmaterialen är helt internet-
baserade tillkommer inga kostnader för distribution.
-
15
Ytterligare fördelar med ett internetbaserat provmaterial är smidigheten att byta ut eller
lägga in nya provdelar och hela prov när det oönskade inträffar, att sekretessen inte
fungerar och ett provmaterial är i omlopp.
Framtidsscenariot för provbanken är att eleverna gör onlineprov, d.v.s. att eleverna
genomför provet framför en dator. Detta kommer att innebära att provet kan innehålla
ljud och rörliga bilder, data registreras direkt och man får genast tillgång till uppfölj-
ningen. Det blir enkelt att ha olika varianter av samma prov, vilket skulle resultera i
minskad sårbarhet och ökad bedömningssäkerhet (Skolverket, 2003).
3.3 Provbanken i moderna språk
Sedan höstterminen 2003 finns provbanksmaterial i de moderna språken franska,
spanska och tyska tillgängliga på Skolverkets hemsida under fliken Nationellt prov-
system (Skolverket, 2007a). När det gäller franska och tyska finns provmaterial för både
steg 3 och 4, för spanskan däremot finns endast provmaterial för steg 3.
3.3.1 Krav på teknisk utrustning
Provmaterialet är i dag helt internetbaserat, vilket betyder att användaren får skriva ut
dokumenten och sedan kopiera dessa. Datorn behöver vara utrustad med en webbläsare
(t.ex. Explorer minst version 6, Netscape minst version 7 eller Mozilla Firefox 1.5). För
att skriva ut och läsa proven krävs Acrobat Reader version 6 eller senare. Till hör-
förståelsedelarnas ljudfiler behövs ett program som kan spela upp mp3-filer. Det finns
också möjlighet att beställa cd-skivor för hörståelseuppgifterna från Liber, eftersom
vissa skolor kan ha problem med nerladdning. I så fall ska beställningen gå genom
skolans rektor.
-
16
3.3.2 Provbankens uppbyggnad steg 4
För franska och tyska steg 4 liknar man, i informationen från Skolverket, provbanken
vid en byrå med tre lådor:
Figur 3.1 Tyska provbanken steg 4 (Provbanken, 2007).
I låda 1 finns delprov som prövar hörförståelse, muntlig produktion och interaktion, läs-
förståelse samt skriftlig produktion och interaktion. Delproven omfattas av sekretess
enligt sekretesslagen 4 kap. 3§, vilket efter genomgång med elever innebär att de inte
får behålla sina prov. Delproven är försedda med betygsgränser, kommentarer samt
exempel på betygsatta elevprestationer.
I låda 2 finns inga hela delprov utan separata uppgifter som prövar samma färdigheter
som i låda 1. Dessa uppgifter kan användas som läraren själv tycker passar, t.ex. kan de
vara inslag i egenproducerade prov. Bedömningsanvisningar och bedömda elevpresta-
tioner finns, dock ges inga betygsgränser för uppgifterna i hörförståelse och läsför-
ståelse, eftersom de har för låga poängtal.
För att få tillgång till provmaterialet i låda 1 och 2 krävs ett lösenord, som kan beställas
när som helst under läsåret, via en länk från respektive språks hemsida. Lösenordet är
personligt och gäller bara det språk, vars hemsida man gjort beställningen på. Det gäller
läsårsvis och skickas per brev till rektorn för vidarebefordran till läraren.
-
17
Det finns ytterligare en låda för steg 4, som inte kräver något lösenord utan är fritt att
använda för elever, lärare, föräldrar eller andra intresserade. Lådan innehåller exempel
på olika provtyper som kan återfinnas i proven. Till de receptiva delarna finns bedöm-
ningsanvisningar, men till de produktiva delarna finns inga elevprestationer av integri-
tetsskäl.
3.3.3 Provbankens uppbyggnad steg 3
För moderna språk steg 3 finns, som tidigare nämnts, även provmaterial för spanska. I
fråga om lösenord och sekretess gäller samma för steg 3 som för steg 4, dock ger lösen-
ordet i franska och tyska tillgång till båda stegens material.
Figur 3.2 Tyska provbanken steg 3 (Provbanken, 2007).
Steg 3 i provbanken tillhandahåller två integrerade prov som omfattar 2-3 färdigheter
och fristående provmaterial i hörförståelse, fri muntlig produktion och interaktion, läs-
förståelse samt fri skriftlig produktion och interaktion. För tyskbankens del utökades
materialet under vårterminen 2007 med nytt material för bedömning av hörförståelse
och läsförståelse.
Ett av de integrerade proven är kombinerat med en läsförståelsedel och en skriftlig
uppgift, som bygger på texterna i läsförståelsen. I tyska kan den skriftliga delen inte
genomföras separat, medan i franska och spanska bör den inte genomföras separat. Det
andra integrerade provet består av en hörförståelsedel och en muntlig och/eller skriftlig
uppgift, där båda bygger på innehållet i hörförståelsen. Det är läraren som avgör vilken
-
18
av uppgifterna eller om båda ska göras efter hörförståelsen. Helst ska uppgifterna
genomföras vid ett och samma tillfälle.
3.3.4 Dvd-material för bedömning av muntlig produktion
I början av 2006 skickades ett dvd-material ut till samtliga berörda skolor kostnadsfritt.
Materialet har sammanställts till delprovet i fri muntlig produktion och interaktion för
steg 3. Dvd:n innehåller exempel på hur man kan genomföra det muntliga delprovet.
Vidare finns där elevsamtal, lärarbedömning, lärarkommentarer och elevkommentarer
(Skolverket, 2005b).
3.4 Tidigare forskning
I mitt sökande efter litteratur bland Skolverkets rapporter och publikationer fann jag ett
PM som redovisar en undersökning av de olika provbankernas användande på gym-
nasiet (Skolverket, 2005a). Själv kan jag inte erinra mig om att ha fått en enkät att
besvara eller att jag har sett någon form av redovisning av resultatet. I samband med
min egen småskaligare undersökning i förhållande till Skolverkets, är denna provbanks-
utvärdering en värdefull tillgång. Därför har jag i det som följer valt att berätta om
studiens syfte, urval, sättet den genomfördes på och kortfattat redogöra för vad studien
kom fram till. I diskussionskapitlet tar jag också upp studien för att jämföra och dra
paralleller med min egen undersökning.
Därefter följer en redogörelse för en undersökning som gjorts i syfte att sondera
terrängen inför utarbetandet av en framtida provbank för grundskolan. Jag har valt att ta
med detta, eftersom jag menar att den pekar ut i vilken riktning det framtida nationella
provsystemet kommer att vidareutvecklas.
3.4.1 Skolverkets provbank – Hur används den och vad tycker användarna?
Våren 2004 utfördes den första systematiska utvärderingen av provbankens funktion,
användning och användbarhet. Skolverket ville skaffa sig information och underlag
inför kommande beslut, gällande vilken riktning det fortsatta utvecklingsarbetet skulle
ta. De tre huvudfrågor som skulle undersökas var; i vilken grad olika provmaterial inom
banken används, belysa lärares erfarenhet av att arbeta med olika stödmaterial inom
banken och söka utreda varför vissa berörda lärare inte använder provbanken. Studien
genomfördes av undervisningsråden Wirén och Normann samt experten Ahlén och
-
19
resulterade i ett PM med titeln SKOLVERKETS PROVBANK - Hur används den och
vad tycker användarna? (Skolverket, 2005a).
En enkät skickades ut till alla registrerade användare inom olika kurser och program,
d.v.s. lärare eller annan skolpersonal som anhållit om lösenord, eftersom studien av-
gränsats till att gälla användare av något av provbankens olika provmaterial. Till grund
för urvalet låg register över lösenord under perioden mars till april 2004, vilka innehöll
1663 lärare på totalt cirka 690 gymnasieskolor. Totalt svarade 1155 lärare eller 69,5 %
av urvalet. Därefter utfördes en avgränsad intervjustudie med olika grupper av
användare. Här styrdes urvalet av skolor av praktiska hänsyn, m.a.o. tillgänglighetsskäl
och därför var alla belägna i Stockholmsregionen. De skolorna med lösenord till flera
kurser eller program fick förtur. Hänsyn togs också till att skolorna skulle representera
olika sociala miljöer, storlek och huvudmän. Totalt intervjuades 40 lärare och sex rek-
torer på 12 gymnasieskolor.
Resultatet när det gäller användandet av de olika provbankerna bland de 40 intervjuade
lärarna visar på att 22 var aktiva användare, 5 hade använt provmaterial tidigare och 13
hade ingen erfarenhet som användare. De flesta lärare utan erfarenhet representerade
yrkesprogram. För att komplettera intervjumaterialet inom yrkesprogrammen utfördes
kortare förfrågningar per telefon med ett trettiotal yrkeslärare inom Stockholms län,
vilka inte heller hade erfarenhet av provbanken.
Enkätstudien visade att nästan hälften (44 %) hade fått kännedom om provbanken
genom ett speciellt informationsblad. En dryg tredjedel (36 %) uppgav att de blivit
informerade via Skolverkets hemsida och en fjärdedel (25 %) genom en kollega. För var
sjunde (14 %) hade rektorn informerat eller skolan beslutat om användning.
Det vanligaste sättet att få sitt lösenord är genom rektor/biträdande rektor, andra varian-
ter är av administrativ personal eller någon ämneskollega. Det kom också fram att t.ex.
lärare med lösenord kopierar lappen med lösenord eller berättar det för kollegerna. Ett
annat sätt är att en lärare i ämneslärargruppen ansvarar för lösenordet. Cirka 15 % av
lärarna med lösenord har aldrig varit inloggade.
Sex av 10 lärare har använt provmaterialet totalt, men det är stora skillnader mellan
kurserna/programmen. I franska och tyska steg 4 är det nio av 10 lärare, medan en av 10
lärare inom yrkesprogrammen.
-
20
Två tredjedelar (67 %) använder materialet vid varje kursomgång, men det varierar
mellan kurser och program. I franska och tyska steg 4 säger 88 % av användarna i
franska och 80 % i tyska att man använder materialet i varje kursomgång, vilket var de
högsta siffrorna. På tredjeplats kommer Fysik A och B med 64 %.
Lärarnas datorvana eller vana vid Internet, tycks inte spela någon roll för om prov-
bankens material används eller inte. Istället verkar det som om fler datavana lärare finns
bland de, som inte använt sig av materialet. Detsamma gäller för vana vid Internet. De
vanligaste skälen som anges för att inte använda provbanken är:
47 % Ej haft tid att sätta mig in i materialet 31 % Annat 18 % Uppgifter passar ej i undervisningen 15 % Ej tillräcklig info 14 % Undervisar ej i inriktning provmaterial 5 % Skolan saknar nödvändig utrustning 4 % Skolan/kommunen har egna gemensamma prov 4 % Provens innehåll skulle styra på oönskat vis 3 % Har ej datorvana
Sex av 10 användare samarbetar med alla lärare som undervisar i samma kurs. Men det
är stor variation bland olika kurser/program. Samarbete om prov är vanligare bland
lärare som använder provet mer regelbundet, främst inom någon av kurserna moderna
språk, fysik eller matematik.
Det är mycket eller ganska viktigt med hela prov, tycker nio av 10 användare i moderna
språk, matematik och fysik, dessutom värderar användare i moderna språk tillgång till
delprov som viktigt. Åtta av 10 tycker det är viktigt att kunna använda proven när man
själv vill och sju av 10 tycker det är viktigt med möjlighet att skapa egna prov utifrån
tillgängligt material.
Användarna är nöjda och tycker att provbanken fungerar bra, nio av 10 och flertalet
tycker mycket bra. Speciellt nöjda är användarna i kurserna franska och tyska steg 4,
medan användarna i biologi är mindre nöjda.
På enkätfrågan Hur vanligt det är att ändra ett betyg beroende av utfallet på provet
enligt bedömningsmallen?, svarade man att det är vanligare att man höjer (en tredjedel)
än sänker (en knapp tiondel). Anvisningarna för hur bedömningen av provet ska ske är
användarna nöjda med.
-
21
Nästan alla användare i kurserna fysik och matematik menar att de ger provbanksprovet
större vikt än andra prov vid betygssättning. Detta beror bl. a. på att provet är slutprov
samt kursprov och uppfattas likvärdigt med nationellt prov, dessutom är prov och be-
tygsgränser konstruerade med tanke på målen.
Man menar att provet är betydelsefullt vid betygssättningen inom kurserna i moderna
språk, men understryker att andra prestationer också spelar roll. Följande kunde tolkas
från kommentarer lämnade av moderna språks användare:
• Det får mindre tyngd eftersom det inte heter nationellt prov utan kursprov.
• Det ses som ett riktmärke och är ett bra stöd i diskussionen med elever om kurs-
betyg.
• Det är en viktig komponent men inte avgörande för kursbetyget.
• Det sänker inte men kan höja ett kursbetyg, eftersom det speglar vad eleven vet
vid provtillfället men man kan inte bortse från vad de gjort tidigare.
Andra betydelser som provmaterialet har för användarna är yttre referens vid bedöm-
ning/betygssättning av elever och jämförelsematerial, då man saknar kolleger att stäm-
ma av med.
Sju av 10 lärare menar, att det är mycket eller ganska vanligt att man diskuterar bedöm-
ningskriterier med kolleger. Det är mer vanligt med gemensam bedömning i moderna
språks kurser och mindre vanligt för yrkesprogrammen och kursen i biologi, vilket kan
bero på hur proven är utformade och under vilka förutsättningar undervisningen bedrivs
inom de olika kurserna och programmen.
Sju av 10 användare rapporterar regelbundet resultat till provinstitutionen som ansvarar
för proven. Fördelningen mellan de som tycker det är lätt och de som tycker det är
besvärligt är ganska jämn, 55 % tycker att det är lätt och fungerar utan problem. Åter-
rapporteringens syfte ifrågasätts, eftersom man tycker att man inte själv får något till-
baka.
-
22
Undersökningen kan sammanfattas i följande påståenden:
• Av de lärare som faktiskt använder provmaterialet är nio av 10 nöjda med prov-
bankens funktion i stort.
• Man är mer nöjd och använder provbanken framför allt inom ämnen som före
1994 hade centrala prov, d.v.s. matematik, fysik, franska och tyska.
• Ett registrerat lösenord säger inte något om faktisk användning.
• En anledning till att man inte använder sig av provbankens material är brist på
tid att sätta sig in i materialet.
• Många användare menar att man inte själv har kunnat åstadkomma så bra och
varierade prov.
• Att proven är nationella och kan värderas som ett uttryck för vad staten, d.v.s.
Skolverket ser som viktiga kunskaper inom kurserna/programmen ses som en
särskild kvalitet.
Slutsatserna som Skolverket drar från undersökningen är att det finns ett behov av stöd i
form av förebildligt provmaterial, det är viktigt att materialen upplevs som ett stöd och
en tillgång, och att resultatrapporteringen leder till återkoppling av resultat till lärarna.
3.4.2 Underlag till ramverk för en provbank/bedömningsresurs i grundskolan
2006 fick Svingby vid Malmö Högskola i uppdrag av Skolverket att genomföra en kun-
skapsöversikt och en inventering och analys av provbanker som finns i några länder.
Man ville ta del av de kunskaper och erfarenheter som finns beträffande provbanker och
provbanksanvändning. Arbetet resulterade i rapporten Underlag till ramverk för en
provbank/bedömningsresurs i grundskolan (Skolverket, 2006). Genom att ta del av
analysen av de olika provbankerna, som valdes ut via sökning på Internet, är det möjligt
att formulera kraven som provbanken ska möta, skriver Svingby. Kraven har sin ut-
gångspunkt i synen på mål, kunskap och bedömning framförda i nationella styrdoku-
ment, men även från forskningen om och erfarenheterna av bedömning i skolan.
Svingby menar vidare, att provbankens fokus är grundläggande och att syftet ”att stödja
skolan och lärarna i ansträngningen att hjälpa eleverna att nå målen” (Skolverket, 2006,
s. 108) framstår som det viktigaste. Men det kan också finnas möjlighet för lärare att
provbanken förutom provmaterial erbjuder stöd för bedömningskonstruktion och
fungerar som en utbildningsresurs.
-
23
Förslaget som presenteras för grundskolan utgår från huvudsyftena enligt nedan:
• Resursen ska erbjuda förebildliga exempel på hur målen i läroplan och kurs-
planer kan konkretiseras och bedömas.
• Resursen ska tydliggöra elevers starka och svaga sidor, med ett tydligt fokus
på bedömningens formativa funktioner i förhållande till läroplanens och
kursplanens mål.
• Resursen ska stödja likvärdig och rättvis bedömning i förhållande till målen i
läroplanen och respektive kursplan.
• Resursen ska bidra till utvecklingen av lärarnas bedömningskompetens.
-
24
-
25
4 Metod
I denna del kommer jag att redogöra för mina val när det gäller metod och urval, för att
sedan gå in på hur jag har gjort min datainsamling och databearbetning. Därefter fort-
sätter jag med att redogöra för undersökningens tillförlitlighet och avslutar med att ta
upp forskningsetiska aspekter.
Syftet med studien är som tidigare beskrivits, att undersöka hur och varför material från
provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygs-
sättning, samt hur lärare som inte använder provbanken gör sina bedömningar.
4.1 Metodval
I planeringsstadiet var jag inriktad på att genomföra undersökningen enligt enkät-
metoden och sedan komplettera med några intervjuer. Men efter att min handledare
påpekat hur vanligt det är med ett stort bortfall i enkätundersökningar och med tanke på
tidpunkten för genomförandet av undersökningen, bestämde jag mig för att använda den
kvalitativa intervjun som metod.
I Den kvalitativa forskningsintervjun (Kvale, 1997) finns en förteckning över de tio van-
ligaste invändningarna mot intervjuforskning. Kvale skriver att ”vissa pekar på reella
problem som är förbundna med intervjumetoden, medan andra härrör från en otillräcklig
förståelse av användningen av samtal som forskning” (Kvale, 1997, s. 256). Reaktio-
nerna pekar bl.a. på att metoden är enbart kvalitativ och inte kvantitativ, det finns för få
intervjupersoner, vilket innebär att studien inte är generaliserbar. Den är; subjektiv och
inte objektiv samt explorativ och inte hypotesprövande. Den är inte vetenskaplig utan
speglar bara sunda förnuftet; inte trovärdig utan snedvriden, inte valid utan förlitar sig
på subjektiva intryck och inte heller tillförlitlig utan bygger på ledande frågor.
Men för min undersökning lämpar metoden sig, eftersom den är ämnesorienterad och
intervjuerna kan analyseras med hänsyn till den livsvärld som personerna beskriver mot
bakgrund av sin yrkesroll. Intervjuerna ska söka beskriva och förstå meningen av mina
frågeställningar i den intervjuades livsvärld. Den intervjuade beskriver så exakt som
möjligt vad hon upplever, känner och hur hon handlar. Specifika situationer och hand-
lingsförlopp från den intervjuades värld kommer att beskrivas i intervjun, som är foku-
serad på vissa teman (Kvale, 1997).
-
26
När det gäller typ av intervju valde jag den halvstrukturerade intervjun (Hartman, 2004),
där ett antal frågor ställs i ordning och den intervjuade har möjlighet att formulera sig
fritt. Mina frågeområden och frågor var bestämda i förväg och de flesta svaren skulle
vara öppna, förutom bakgrundsfrågorna som hade fasta svarsalternativ (Johansson &
Svedner, 2006). Att mitt val föll på denna typ av intervju grundar sig i, att jag till var
och en ville ställa samma frågor, med utgångspunkt i om informanten var användare
eller icke-användare av provbanken, för att sedan i mitt resultat kunna redovisa vad som
framkommit inom respektive frågeområde.
4.2 Urval och undersökningsgrupp
Jag planerade att intervjua tre lärare som använder provbankens material och tre som
inte använder materialet, med representanter någorlunda jämt fördelat bland de tre
språken representerade i provbanken, d.v.s. franska, spanska och tyska. Kravet var
också att de undervisade på steg 3 och/eller steg 4. Dessutom ville jag ha både
gymnasiet och komvux/vuxenutbildningen representerade, eftersom båda ingår i den
frivilliga skolformen och ger samma språkkurser. I första hand valde jag, att använda
mig av mitt kontaktnät med lärarkolleger och tidigare kurskamrater från lärarutbild-
ningen och begränsade mig områdesmässigt till Skåneregionen för att underlätta
genomförandet av intervjuerna. Jag har inte lagt någon vikt vid en jämn könsfördelning,
eftersom jag inte anser att det är kopplat till mitt syfte.
Uppsatskursen har varit förlagd från slutet av maj till mitten av oktober. Att hitta
informanter att intervjua under sommarlovet verkade inte rimligt. Att vänta tills lärarna
var tillbaka i augusti, för att då slumpmässigt välja ut alla informanter kändes för
osäkert och skulle i förlängning kunna innebära att jag inte blev klar inom fastställd tid.
Av den anledningen valde jag att börja med mitt kontaktnät.
Jag kontaktade två lärarkolleger, vilka jag på förhand visste använder provbankerna i
franska och tyska, och frågade ifall de ville vara med i undersökningen. De ställde sig
båda positiva till att delta och var även villiga att fråga runt bland sina kolleger som inte
använder provbanken efter tänkbara intervjukandidater. Detta resulterade i att jag fick
fyra deltagare till min studie, tre i tyska (en användare, två icke-användare) och en i
franska (användare), där jag inte kunde styra valet av vilket ämne de skulle representera,
endast komma med önskemål. Eftersom jag ville ha en någorlunda jämn fördelning av
-
27
språken, fick jag därför vänta med att kontakta flera möjliga informanter, tills jag visste
vilka språk som fanns representerade bland de fyra första.
Därefter återstod för mig att söka reda på en spansklärare som använder provbanken,
vilket jag gjorde genom att be ytterligare en lärarkollega fråga runt bland sina kolleger.
Den sista platsen var den svåraste att fylla, eftersom jag skulle ha tag på en icke-
användare, därtill från komvux/vuxenutbildningen i franska eller spanska för att även få
med denna skolform. Mitt kontaktnät var uttömt och endast möjligheten att kontakta
olika komvux/vuxenutbildningar som har undervisning i steg 3 och 4, vilket är ovanligt
i dag, kvarstod.
Eftersom jag, av egen erfarenhet, vet hur vanligt det är att svara nej direkt i telefonen
eller be uppringaren återkomma, när någon ringer och ber om ens tid, valde jag istället
att skicka mail till fem lärare i spanska och franska vid olika vuxenutbildningar. Vuxen-
utbildningsenheterna valde jag slumpvis ut genom att leta på Internet. Via hemsidorna
tog jag reda på lärarnas mailadresser för att kunna kontakt dem direkt. I mailet som jag
skickade, presenterade jag mig, berättade om min undersökning, vad jag var ute efter
och bad dem skicka vidare mitt mail, om de själva inte var intresserade av att delta men
kände någon tänkbar kandidat.
Jag fick svar från två lärare, en avböjde eftersom hon inte hade steg 3 eller 4 och en
ställde sig positiv till att intervjuas. Dilemmat var att hon hade använt provbanken, dock
inte det senaste läsåret. Eftersom jag insåg svårigheten i att få tag på en ny informant
som till punkt och prickar passade in på profilen, därtill ville jag undvika att hamna i
tidsnöd, bestämde jag mig för att frångå min ursprungliga planering. Det kändes
viktigare för mig att få med en representant från komvux/vuxenutbildningen, än det
faktum att det var en icke-användare, eftersom jag redan hade två icke-användare.
Sammanfattningsvis består min undersökningsgrupp av sex lärare; tre tysklärare, två
fransklärare och en spansklärare. Fem av dem arbetar inom gymnasieskolan och en på
komvux/vuxenutbildningen. Fyra använder provbanken och två räknas som icke-
användare.
-
28
4.3 Datainsamling
I min första kontakt med respondenterna berättade jag kort om varför jag gör min
undersökning, vad jag vill undersöka och hur jag tänkte mig att intervjun skulle gå till.
De som jag är bekant med sedan tidigare, pratade jag med per telefon. Övriga hade jag
mailkontakt med innan intervjutillfället.
Informanterna fick själva lämna förslag på lämpliga tidpunkter för intervjuerna, vilka
bokades in därefter. De första fyra utfördes under samma vecka i augusti, i anslutning
till att lärarna kom tillbaka från sommarledigheten. De två sista intervjuerna
genomfördes under första veckan i september. Alla informanter intervjuades på sina
arbetsplatser i varierande miljöer; konferensrum, bibliotek, uppehållsrum, arbetsrum
och korridor. Intervjuerna varierade i omfång från 30 minuter till 50 minuter. Längst
varade användarintervjuerna, 40-50 minuter, medan icke-användarintervjuerna varade
30-40 minuter.
Provbanksanvändarna fick inga frågor utsända i förväg, utan i min kontakt med dem
informerade jag om, att frågorna rörde sig om hur de arbetar med provbanken. Jag ville
inte att de skulle förbereda sina svar i förväg. Fokus var, förutom bedömningsbiten, här
även inriktad på, att få deras allmänna kännedom om provbanken. Istället fick de vid
intervjutillfället den tid de behövde, för att läsa igenom frågorna (bilaga 1) innan själva
intervjun började. Denna tid räknas inte med i de ovan nämnda tiderna.
Icke-provbanksanvändarna fick tre huvudfrågor (bilaga 2) utsända via mail innan inter-
vjutillfället. Vilket beror på att jag ville att de skulle ha en möjlighet att förbereda sig i
förväg. Jag ville inte att de skulle känna sig påhoppade och ifrågasatta under intervjun,
eftersom bedömning och betygssättning är ett laddat ämne. Under intervjun komplet-
terades dessa frågor med ytterligare en, som handlande om användande av provbanken
(bilaga 2).
För att själv kunna koncentrera mig på det som sades och vara mentalt närvarande under
intervjuerna, bestämde jag mig för att spela in dem och alla informanter ställde sig
positiva till att bli inspelade. Efteråt skrevs intervjuerna ut i sin helhet och skickades till
respektive informant för godkännande, komplettering, strykning eller korrigering. Alla
lämnade sitt godkännande till materialet.
-
29
4.4 Databearbetning
Intervjuerna spelades in på en mp3-spelare, filerna överfördes till datorn och därefter
tog arbetet med att skriva ut intervjuerna vid. Utskrifterna skickades till informanterna
för godkännande och först efter att ha fått tillbaka deras godkännande påbörjade jag
arbetet med att redovisa och analysera materialet.
Genom att använda mina frågeställningar som huvudrubriker, kunde jag systematiskt gå
igenom en frågeställning i taget och plocka information från var och en av de interv-
juade. Detta sammanställde jag och fick på sätt fram vad som var gemensamt, vad som
skiljde sig åt eller vad som gällde för endast en respondent. Jag har valt att ha med
många citat från respondenterna, för att på så sätt ge läsaren en möjlighet att själv bilda
sig en uppfattning, utifrån vad respondenterna har sagt.
För att få struktur och göra redovisningen överblickbar, behövde vissa frågeställningar
delas in i underrubriker. Här valde jag att följa den indelning, som jag hade gjort för
mina intervjufrågor. Detta arbetssätt underlättade också mitt arbete med sammanfatt-
ningsavsnittet, som efter att resultatdelen var färdig kunde betas av frågeställning för
frågeställning.
4.5 Tillförlitlighet
Resultaten från undersökningen är inte generaliserbara, eftersom det är en liten under-
sökning med endast sex informanter, vilka inte kan sägas representerar alla användare
och icke-användare av Skolverkets provbank i moderna språk. Hade jag gjort en större
undersökning med fler informanter som representerade alla mina ursprungliga urvals-
kriterier, hade med all sannolikhet mitt resultat och min analys sett annorlunda ut. Jag
bedömer det dock som värdefullt att beskriva variationen i uppfattningar. Att utöka
urvalsgruppen skulle förmodligen inte tillföra nya uppfattningar.
Johansson och Svedner (2006) skriver att reliabiliteten i praktiken aldrig är perfekt. Vid
observationer ses det som händer från lite olika synvinklar och uppmärksamheten
varierar. I min undersökning har jag inte vidtagit några åtgärder för att mäta reliabili-
teten, eftersom jag inte varit ute efter att redovisa en heltäckande bild av hur använd-
andet av provbanken ser ut i hela Sverige. Tar man även i beaktan att min undersökning
-
30
bygger på intervjuer i flera personliga möten, vid skilda tidpunkter, i varierande miljö
och med olika informanter kan detta ha påverkat reliabiliteten negativt.
Till viss del undersöker jag det jag har avsett att undersöka, åtminstone när det gäller
användarna av provbanken. När det gäller icke-användarna, kan studiens validitet disku-
teras, eftersom båda respondenterna har varit i kontakt med provbanken. För att ha und-
vikit detta, skulle jag mer konkret ha definierat vad jag menar med en icke-användare i
urvalsarbetet. En annan lösning på detta dilemma hade varit en inledande enkätstudie,
som kunde ha legat till grund för valet av respondenter till intervjuer. Trots detta menar
jag, att respondenterna som inte använder provbanken tillför relevant information för
min studie.
4.6 Etik
Att visa respekt och hänsyn till de deltagande personerna i en undersökning, ser jag som
en förutsättning för att göra den här typen av arbete. Som jag beskrev tidigare i avsnittet
om datainsamlingen, fick informanterna information om varför jag gör min under-
sökning, vad jag vill undersöka och hur jag tänkte mig att intervjun skulle gå till.
Innan intervjuerna inleddes, informerade jag återigen om syftet med min undersökning
och fick medgivande till att intervjun spelades in. Jag berättade också, att intervju-
materialet enbart skulle användas till denna undersökning och därefter förstöras. Vidare
förklarade jag, att deras anonymitet var helt skyddad och att de kunde komplettera,
korrigera eller stryka sådant de inte ville ha med i utskriften av intervjun, som de fick
sig tillsända via mail. De hade också möjlighet att dra sig ur, ifall de skulle ångra sig
och inte vilja medverka längre.
Innan jag påbörjade arbetet med resultatdelen, fick jag deras godkännande av att jag
uppfattat och skrivit av de inspelade intervjuerna sanningsenligt. Alla berörda kommer
att få möjlighet att ta del av arbetet när det har avslutats.
-
31
5 Resultat
I detta avsnitt redovisas vad som framkommit under intervjuerna. Respondenternas svar
och kommentarer återges för det mesta i citatform, för att på så sätt låta dem själva
berätta. För att få struktur och översikt, har jag valt att ha mina frågeställningar som
huvudrubriker. I de fall det har behövts, har jag underrubriker för att avgränsa och göra
redovisningen överskådligare.
Sex lärare i moderna språk intervjuades, utav dessa använde fyra material från den
nationella provbanken och två använde inte material från provbanken. Under interv-
juernas gång, visade det sig dock att vid t.ex. gemensamma prov med andra lärare på
samma skolor, hade även de två icke-användarna kommit i kontakt med kursprov från
provbanken.
Som allmän information, kan det vara värt att notera de olika uppläggen för stegen i
moderna språk på gymnasieskolan och på komvux/vuxenutbildningen. På komvux/
vuxenutbildningen läses ett steg under en termin. På gymnasiet däremot, läser man ett
steg under två terminer, med kursavslut på våren. Det finns inget krav på att en kurs ska
ha samma antal timmar i de olika skolformerna, vilket har resulterat i att man har
betydligt fler lektionstillfällen i en kurs på gymnasiet.
5.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?
5.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information
Sin kännedom om Provbanken i moderna språk har respondenterna fått genom informa-
tion dels från Skolverket, dels från kolleger.
Av de fyra användarna har tre egna login. På den fjärdes skola har den ansvariga för
språket i fråga login, som används av alla lärare, inklusive en språkassistent.
Två av respondenterna beställer kontinuerligt nya login vid läsårets början, medan de
andra svarade som följer på frågan om de har inloggning till provbanken.
Det får man väl nya lite då och då?
Det kommer till dem som är ansvariga för moderna språk.
-
32
En av respondenterna hade vid ett samtal med sin rektor, angående förnyande av login
noterat, att denna inte kände till att inloggningsuppgifterna gäller för ett läsår.
Man får förnya det varje år via rektorn, och det är rätt lustigt, för jag upptäckte att rektorn inte
visste om det riktigt, eller jag upplevde det så. För när jag frågade efter inloggningsuppgifterna
redan på höstterminen, så var jag den enda som hade frågat efter det. Det brukade man fråga efter
när man skulle in och se om där kommit nya kursprov på våren.
Hur man rent praktiskt arbetar med materialet som finns tillgängligt på Internet skiljer
sig åt bland respondenterna. På gymnasieskolan som har en språkassistent, är det denna
person som ser till att provbankens material blir utskrivit och kopierat till provtillfället, i
samband med att kursen närmar sig sitt slut. Bland övriga är det några som går in och
hämtar det material de är intresserade av vid just det tillfället. En annan har skrivit ut det
mesta som finns i exempellådan och samlat det i en pärm som kopieringsunderlag.
Jag har gått in och så har jag velat ha det senaste, så har jag gjort helt enkelt.
Jag har tryckt ut väldigt mycket från exempellådan, jag har tryckt ut det mesta som finns och har
det i en pärm, så jag går inte in på nätet så ofta.
Det ovan beskrivna tillsammans med citaten som följer, ger en fingervisning om hur
frekvent användarna loggar in sig på provbanken.
Det finns inte så många prov och man har ganska färskt i minnet hur förra årets prov var. Jag har
varit inne för att hämta prov någon gång … i övrigt har jag inget behov av att gå in där, jag har
inga gamla prov att hämta.
Jag tror, att jag var inne väldigt ofta när jag upptäckte provbanken.
I början av läsåret inte så mycket, … sedan är det under andra terminen, alltså andra delen av steg
3 och 4, som jag är mer inne på provbanken och tar ut olika saker som man kan öva med.
När det gäller exempellådan för steg 4, som är öppen för alla att botaniserar i, är det
ingen av respondenterna som har informerat sina elever om denna möjlighet.
Det gör jag inte. Ja, det är en miss! Inte föräldrarna i alla fall, för på steg 4 är mina elever myndiga.
Jag har faktiskt aldrig informerat dem om att de kan gå in och träna själva där. Det har jag inte
gjort, det kan man ju göra.
… så den kan eleverna också gå in och titta i?
-
33
5.1.2 Provbankens material på Internet
I ett av citaten från föregående avsnitt får vi även exempel på när provbankens material
används ute på skolorna, nämligen vid kursslut. Vilket också bekräftas av två respon-
denter, som endast använder provbankens material i slutet av kurserna. En av dessa är
spanskläraren, som bara har tillgång till kursprov för steg 3. Den andre är läraren, som
undervisar på komvux:
Jag har plockat varje gång jag har satt betyg, … eftersom jag har få i grupperna så har jag inte
särskilt många prov. … Jag säger till dem, att de egentligen har prov varje gång muntligt och på
hörförståelse, för de är inte fler än att jag kan bedöma ganska säkert. … Egentligen är det för deras
skull vi har prov.
De övriga två respondenterna använder material från provbanken löpande i kurserna,
såsom fristående övningar eller i proven. Dessutom avslutas kurserna med ett kursprov
från provbanken.
Kurserna går över ett läsår, två terminer och jag har fyra prov, två per termin plus ett nationellt
prov som jag laddar ner. De andra proven kommer delvis från provbanken och delvis från eget
material.
Här i de olika gymnasieskolorna, bestämde vi att kursproven är obligatoriska och ska skrivas
samma dag. Så att det skulle höja statusen för språken. … För steg 4 försöker jag köra lite då och
då exempelhörövningarna, för det är jättesvårt att höra på franska. Jag kombinerar också mina
egna prov med delar från provbanken.
När det gäller antal prov under en kurs i gymnasieskolan har i stort sett alla samma
antal, 4-5 stycken.
Materialet används även vid kursstarten, som information, uppdatering och vägledning
om vilken språknivå som krävs för steget.
I början av terminen går jag in på provbanken bara för att kontrollera själv var de ska ligga, alltså
på vilken nivå. Jag tittar på texterna, läsförståelsetexter t.ex. och lyssnar på hörförståelse. Jag
lyssnar på deras exempel på den muntliga framställningen från dvd:n för att få en uppfattning om
vad som ska kunna krävas av dem på den nivån, fast jag vet att de inte har nått den nivån än. …
Det är för att bilda mig själv en uppfattning och försäkra mig om att jag är på rätt väg. … Jag
använder det som vägledning. …
-
34
5.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3
På frågan om dvd-materialet var bekant svarade en respondent nekande, men hänvisade
till en cd-skiva som kommit för något år sedan. På skivan finns elevdialoger som man
kan lyssna på och till dessa finns information om hur de har blivit bedömda. En annan
sa:
Nej, det har jag inte brytt mig om. Jag tycker det är svårt överhuvudtaget i de här muntliga
bedömningarna, … det tar lång tid att lyssna igenom allt och man behöver ju inte göra det varje år.
Övriga två svarade jakande att de har tittat på materialet, men de har inte genomfört
motsvarande moment vid bedömning av den muntliga färdigheten hos sina elever.
Jag tittade på det en gång, men jag ska titta på det en gång till, för det var nyttigt.
Jag har tittat på det och jag får dåligt samvete när jag ser frågan. … Jag har inte använt det för jag
är rädd att det blir tidsödande och för att jag inte har haft tid att tänka efter. Jag tycker faktiskt att
det inte hade varit dumt. … Det skulle nog vara mycket lättare att låta dem spela in så att jag kan
lyssna på det. Det är inte lika stressigt.
En av respondenterna har spelat in sina elever något år, men hade ett tag tre grupper på
steg 3 och då blev arbetsbördan för stor för att göra på detta sätt. Respondenten påpekar
att hon inte lägger samma vikt vid det muntliga provet, som vid de andra provdelarna,
eftersom det finns många tillfällen under ett läsår, då man kan lyssna till hur eleverna
pratar i mer naturliga situationer. Dessutom har skolan en språkstudio som bl.a. används
av eleverna till att spela in dialoger eller läsa in texter, där ljudfilen sedan skickas till
läraren, som kan lyssna och bilda sig en uppfattning om elevernas muntliga färdighet.
5.1.4 Bedömning och betygssättning
Vid bedömning och betygssättning jobbar alla fyra på liknande sätt. Man letar efter en
överensstämmelse mellan den egna uppfattningen om elevens färdighet och betygsnivå,
som bildats under den fortlöpande bedömningen och elevens resultat på provbankens
kursprov.
Man önskar att det ska vara en överensstämmelse och i många fall är det. … När det är tvärtom, då
tror jag att man funderar mycket, letar efter en förklaring.
-
35
När det gäller bedömning tycker jag att det stämmer, … när jag sammanfattar alla delar och gör
gemensamt betyg för själva nationella kursprovet, överensstämmer det med min allmänna bedöm-
ning av var eleven ligger.
Jag kan inte säga att kursprovet är det som alltid blir det slutgiltiga betyget, … givetvis påverkar
resultatet mig, men jag tittar på allt de har gjort under året. Så om någon skriver sämre på
hörförståelsen kan jag kanske ändå motivera det högre betyget för att eleven har gjort bättre från
sig på lektionerna.
Ofta är det så att jag använder provbankens material för att vara lite säkrare på betygen. Jag tycker
att eleven har Väl Godkänt, men kanske är jag för snäll. Det är farligt när man känner eleverna och
man har få, så då är det väldigt bra att ha provbanken. … Jag läser igenom bedömningen och sedan
gör jag min egen. Alltså jag har inte fäst mycket vikt vid det här, jag tycker det är bra att det finns,
men det styr inte på något sätt min undervisning eller bedömning.
5.1.5 Fortbildning och kompetensutveckling
På frågan om respondenterna har arbetat med provbanken eller dvd-materialet i sin fort-
bildning och kompetensutveckling, svarade alla nekande. Det är inte heller något som
har prioriterats eller föreslagits från skolledningens sida.
Skolan ordnar den kompetensutveckling som skolan är intresserad av i sin helhet och naturligtvis
kan det vara bra, t.ex. intranätet, ibland har det varit med betygskriterier då vi har suttit och jobbat
i moderna språk i tvärgrupper för att tolka och göra någon form av förenkling som vi kan
presentera för eleverna. … När man har medarbetarsamtal och man kommer in på behov och säger
att man skulle önska det och det, så finns det inte pengar.
När det gäller kompetensutveckling åker vi iväg på tysklärardagar och när vi har
kompetensutveckling i skolan har vi bara pratat om organisation och gy07. När det försvann har vi
pratat om organisation och hur vi jobbar i arbetslag. Vi pratar inte mycket om ämnena. … Tyvärr
så blir det aldrig att man pratar särskilt mycket om metod och språkpedagogik. … Jag tror inte att
skolledningen fattar att man måste ha många fler chanser att träffas när det gäller ämneslag.
Vi har haft ämneskonferenser i moderna språk som inte lett till något speciellt samarbete och jag
har skrikit efter samarbetspartners och i princip inte fått något napp, för folk vill inte samarbeta,
tyvärr. Jag tror att folk är lite rädda och de vill gärna fortsätta med sin egen bedömning.
Jag har inte varit på någon sådan kompetensutveckling i mitt ämne, någon gång har vi fått mail,
men det är sällan. Det är ju en fråga om pengar, det är ju så att vi inte har så mycket pengar. De
kurser man har fått erbjudande om handlar om statsskick, litteratur och kultur … men det hade ju
varit intressantare egentligen med något sådant här med bedömning eller något som har med
pedagogik att göra eller hur man undervisar när man har få timmar.
-
36
5.1.6 Synpunkter
När det gäller nivåerna för de olika betygen, uttrycker alla att de ibland kan bli för-
vånade över vad som bedöms som godkänt och hur de olika betygsnivåerna sätts.
Jag tycker de är generösa … det är jättekonstiga svar med grammatiken som de godkänner och hur
som helst, knappt franska och ändå godkänner de det. Där är jag ibland förvånad.
Där kan man kritisera provbanken lite, för steg 3 accepterar de hur mycket som helst och sedan i
steg 4 är det jättehårt. Det motiverar inte eleverna att fortsätta in på steg 4. … Jag tycker det är lite
för lätt att få ett G i steg 3. … Det är viktigt att de har hört rätt och att det då inte är stavningen
som är så viktig, men det känns ändå som om de accepterar lite vad som helst. Det är just där G
sätts som jag tycker är för lågt, men MVG tyckte jag nog var ganska rimligt.
När det gäller bedömningen tycker jag att det stämmer, även om jag ibland kan tycka ”oj, har de
satt gränsen för G där”.
När man läser speciellt MVG-uppsatser, kan man ibland få en känsla att man själv kanske har lite
hårdare bedömning, faktiskt.
På frågorna om det finns för mycket av något eller om något saknas, gav man även här
överensstämmande svar. Det finns inte för mycket av något. En var helt nöjd med
provbankens omfattning och menade att innehållet motsvarade behovet. Medan övriga
önskade att provbankens skulle innehålla fler övningar, delprov eller kursprov.
Det som är synd, tycker jag, är att vi t.ex. inte har gamla prov att öva på. Vi har under två år haft
samma skrivuppgift och samma muntliga uppgift, om jag minns rätt. Jag tycker att en ny
skrivuppgift inte kan vara så…, det är klart att bedömningen är det som tar mest tid, men ändå. När
man gör en satsning, då är det lika bra att göra det fullt ut och jag tycker det är synd att det inte
finns några prov för steg 4 i spanska, men jag hoppas att det kommer. Med tanke på att det
nuförtiden är så många elever som läser spanska tycker jag att det borde …
Jag saknar hörförståelse till steg 3 och jag saknar steg 5. Jag tycker att de skulle förse varje
färdighet med nya provdelar varje år. Jag skulle vilja ha en exempeltext med hur man bedömer den
typ av fel som fransmännen själva gör.
Jag är väldigt tacksam för att den finns och det hade ju varit bra om det funnits i steg 1.
En av respondenterna kommenterade att hörförståelseuppgifterna i franska steg 4 har
olika svårighetsnivåer. Exempelmaterialet är lättare än kursproven, vilket gör att elever-
-
37
na, efter att ha jobbat med exempelövningar och upplevt att det har gått ganska bra, får
en kalldusch vid kursprovet som man upplever vara betydligt svårare.
En annan påpekade fördelen med att proven endast är på målspråken, med tanke på de
elever som inte har svenska som modersmål. Materialet uppfattas på så sätt som rättvist
och likvärdig för alla.
5.2 Varför har man valt att använda provbanken?
Respondenterna ser det som en självklarhet att använda provbanken i moderna språk,
och en bidragande orsak är det faktum att materialet tillhandahålls av Skolverket. Skol-
verket står som garant för en korrekt tolkning av kursmålen och de olika betygsstegen.
Det är ett måste, eftersom det ska vara likvärdig bedömning oavsett vilken skola du går i. Det är
verkligen en förutsättning att man tillämpar de bedömningar som finns där, för att rättningen ska
ha ett värde.
Jag tycker att vi har en tendens att vara alldeles för stränga och vi måste anpassa oss till vad
Skolverket säger, för det är Skolverket som bestämmer. Det är inte vi som bestämmer. Om det ska
vara någorlunda rättvist över hela landet måste vi alla hålla oss till det som Skolverket säger. Även
om vi kan tycka att det är alldeles för slappt nuförtiden. Men det är inte vår uppgift, för det är inte
vi som bestämmer nivåerna, det är Skolverket och vi är tjänstemän, tycker jag. … Det är en
rättvisa för eleverna också.
Jag tycker, att jag inte ska komma och tycka, det är ju Skolverket som har bestämt att de här
nivåerna gäller.
Det sätter ju ändå en viss standard och då vet man var man ska ligga. Om man sedan håller med
eller inte, det är något annat.
Alla tillfrågade är eniga om att provbanken är en tillgång som hjälper och stödjer dem
vid bedömning och betygssättning.
Jag tycker det är bra att det finns som stärkande, i synnerhet som jag tror att jag kanske annars blir
lite väl sträng i min bedömning. … Det vill vi absolut inte vara utan.
Jag tycker det är ett utmärkt hjälpmedel. … När jag upptäckte att det var lite svårt att veta hur man
bedömer och vad som förväntas för de olika betygen, eftersom jag bott utomlands en längre tid var
jag inte riktigt inne i den svenska skolan, gick jag in på provbanken och tittade. Det tyckte jag var
till jättestor hjälp. … Det känns faktiskt som en bekräftelse att använda kursproven, att där har jag
i alla fall något stöd.
-
38
Jag tycker det är väldigt bra att det finns sådana prov. Jag tycker att det är bra för mig som lärare
att se om det finns någon överensstämmelse mellan vad jag gör och vad Skolverket förväntar sig
att jag ska göra. Sedan tycker jag att för eleverna själva är det någon form av extra säkerhet. …
Det är en bekräftelse som kommer utifrån och det känns skönt, tycker jag.
Jag tycker den är mycket bra, den säkrar min betygssättning. Det är bra för elevernas skull också.
Jag tycker det blir rättssäkerhet, att man vet att man ligger rätt. Att jag inte är för sträng och inte
för slapp heller. … Bedömningarna har blivit bättre med åren.
Annat som nämndes var:
Jag tycker det är ovärderligt att slippa sätta ihop prov själv. Inte bara att slippa sätta ihop dem utan
att också ha ett tillförlitligt material, som jag vet är hopsatt av duktiga medarbetare, vilket täcker in
alla fyra moment, ligger på rätt nivå och som jag kan lita på. Det är nog det viktigaste.
Jag tar ut olika saker som man kan öva på, så att de [eleverna] också får se var det ligger, så att de
inte blir skrämda eller rädda. De blir inte lika nervösa, för då ser de att ”det här klara jag av”.
5.3 Hur arbetar lärare som inte använder provbanken vid bedömning
och betygssättning?
5.3.1 Bedömning och betygssättning
Den ena respondenten berättar:
Jag försöker se helheten och låter mig mycket influeras av vad som händer under lektionen. För
mig är [språket i fråga] kommunikation, som alla andra språk, och när jag bedömer det, måste jag
få in allt som händer under mina lektioner också. Så det var en stor del av betyget för mig. …
Vidareutveckling, delaktiga, aktiv närvaro, den biten finns. … Jag hade tillfällen när jag pratade
med en eller 3-4 elever åt gången, så att jag fick den muntliga delen och det värdesätter jag väldigt
högt. Sedan kom naturligtvis ett kursprov, som lärarna hade bestämt innan jag kom, så den fick en
del. … Sedan hemuppgifter som man samlade in lite då och då. Sedan får man baka ihop det av
alla de punkter man har av sina betyg.
Den här respondenten hade tagit över en grupp efter första terminen och en del av pla-
neringen var redan bestämd. När det var dags att sätta slutbetyg fördes alla elevernas
betygsatta prestationer upp på en A4-sida för att få en heltäckande översikt av läsåret.
Betygssamtal genomfördes med eleverna, där läraren lämnade information om hur läget
såg ut och eleverna fick själva också kommentera var de tyckte att de befann sig på
betygsskalan.
-
39
Jag fick väga över min termin och sedan väva ihop det som hände under terminen och sedan
kursprovet. Men jag lade inte all vikt på kursprovet. Skrev en elev väldigt dåligt på kursprovet,
men var väldigt bra över tid så kunde man ändå få väldigt bra betyg. Tvärtom kunde jag också höja
en elev.
Den andra respondenten säger:
I steg 1 måste de ha en viss basgrammatik och i de andra stegen är det så klart mer basgrammatik
som krävs. Så då måste man testa dem på något vis. De måste ha viss ordkunskap och sedan måste
de kunna omsätta det. De måste kunna uttrycka sig både muntligt och skriftligt, varierande nivå
beroende på vilket steg. Då följer jag kriterierna så att man kan se vad de ska kunna. En kurs har
fyra skriftliga prov, som testar detta plus då muntligt.
Proven försöker respondenten ofta göra så heltäckande som möjligt, för att de ska täcka
in olika grader av målspråket. Det händer också att eleverna får repetera ett visst avsnitt,
för att ge dem en chans att höja sig genom att plugga in avsnittet, eftersom en räddning
för en del elever är, att känna att de har denna möjlighet. Till detta kommer sedan även
något övergripande prov som testar den allmänna färdigheten.
Så jag brukar alternera lite och ha en del rena, så att de känner att ”här kan jag verkligen förbereda
mig, jag vet vad som kommer och är jag flitig så lönar det sig”. Jag tycker att jag vill ge dem den
chansen också. Men sedan måste man ju ändå ha något prov som är helt fristående, som bara testar
deras förmåga och nivå.
Vid den slutgiltiga betygssättningen bockas elevernas provresultat av. Även den kun-
skap, som inte alltid kommer fram på proven hos en del elever, tas med. Medeltalen på
proven räknas ut, där varje prov är lika viktigt. Till detta kommer bilden som respon-
denten har av eleven. När resultatet inte stämmer med bilden, görs extra värderingar och
det kontrolleras om vissa specifika kunskaper finns eller inte. För G krävs 50 %, för VG
75-80 % beroende på provets svårighetsgrad och för MVG 90 %.
Respondenten, som nyligen har gått på lärarutbildningen, känner sig inte säker i fråga
om bedömning och betygssättning. För att underlätta för sig, delades kursen upp i små
delmål som betygssattes, kurskriterierna, kursmålen och läroplanen gicks igenom.
Där fick man inte mycket på Lärarhögskolan. Jag känner mig inte fullt utlärd, utan jag har
fortfarande lite problem att avgöra vad för information jag behöver ta in när eleverna ska få ett
betyg. … Jag måste säga, att jag tror som lärare just nu måste man kompromissa någonstans, jag
kan ha fel. Man tar eklektiskt det man behöver och så sätter man ihop betyget. Men sedan om man
-
40
kan jämföra det här betyget med en skola i X-stad eller någon annanstans i riket betvivlar jag
starkt. För vi kommer aldrig ifrån att ett betyg är till viss del totalt subjektivt. … Den här
osäkerheten kommer man nog att ha några år innan man väl kommit riktigt in i yrket. Jag tror att
lärarutbildningen inte alls har de här tankarna någonstans i utbildningen. De presenterar visserligen
kursplaner och läroplaner, men jag tror att under den tiden förstår vi studenter ändå inte riktigt hur
mycket det innebär.
Det allmänna tyckandet bland lärare i samband med bedömning är också något som tas
upp av en av respondenterna.
Det intressanta när man diskuterar betyg, är vad kollegan säger. De säger ju inte ”det här kan vara
det eller det, utan ”jag tycker det här är ett VG för att …” Men då har de redan sagt det: ”Jag
tycker”. Det är alltid det här tycker. När man resonerar med kolleger blir det lätt så: ”Jag tycker
ändå, ja men han har ju försökt att lösa det här på ett bra sätt, han har ju försökt att uttrycka sig och
det måste tillgodoses. Därför tycker jag att det är ett VG.” Tycker, tycker, tycker.
5.3.2 Hur kan bedömningsarbetet och betygssättningen underlättas?
En av respondenterna refererar här till provbankens kursprov och menar att dessa under-
lättar bedömningen, ger en fingervisning om att nivån ligger rätt och att kraven är
samma som i resten av landet. På frågan om respondenten använder provbankens kurs-
prov blir svaret nekande, men tillägger att det finns en del från provbanken som ligger
som reservfall. Något annat som underlättar, är om alla lärare med samma ämne
och/eller steg arbetar tillsammans. Men när språkgrupperna minskar till antalen och det
inte finns parallella grupper finns inte denna möjlighet och istället arbetar var lärare för
sig.
Båda respondenterna gav uttryck för att det finns för få betygssteg och om dessa utöka-
des skulle betygssättningen underlättas.
Det är fruktansvärt svårt att känna att man ger rättvisa betyg. Betygsstegen är för få och det gör det
väldigt svårt. … G och VG är för stora, där skulle behövts fler steg, fyra godkända och så fem med
IG.
Antingen får vi klarare regler, eller så får vi ett klarare betygssystem, eller så får vi ett annat sätt att
presentera hur vi ska värdera. Det finns ju också det sättet att vi för det första får fler betygssteg.
Att behöva förklara för en elev att ”du ligger på VG+”, är väldigt jobbigt tycker jag. När jag sitter
som lärare och sätter ett klockrent MVG till person A och ett litet tveksamt MVG- på en annan, då
syns inte skillnaden och då känner inte jag att jag är rättvis.
-
41
En annan sak som lyftes fram var regelbundna samtal med eleverna, där man fort-
löpande ger information om hur läget är.
Det tar mycket tid, vi är ändå väldigt arbetsbelastade här och vi får mer och mer arbete på oss utan
kompensering. Men jag tror att om vi skulle anställa fler lärare, dra ner lite på tempot och ha den
här möjligheten, så skulle vi få den här lugna diskussionen om ett betyg. Jag kan då också klargöra
det här är bra, det här är lite mindre bra och det här måste blir bättre om du vill.
5.3.3 Fortbildning och kompetensutveckling
En av respondenterna har inte hunnit delta i någon fortbildning eller kompetensutveck-
ling, eftersom lärarutbildningen avslutades för ett halvår sedan och anställningstiden har
bara omfattat en termin. Den andra respondenten svarade på samma sätt som de fyra
provbanksanvändarna.
Det är ingen som erbjuder, man får komma och fråga. Jag går på språklärardagar och de är glada
att det är så billigt, så det nekar de aldrig. Sedan har jag ibland begärt att få en kompensationsdag
eller något om vi åker till Tyskland. Du vet hur budgeten är, de är tacksamma för allt man inte ber
om.
Dvd-materialet för muntlig bedömning i steg 3 har ingen av respondenterna sett eller
fått information om.
Inget jag har sett eller hört om. Hade det varit så aktuellt, hade vi egentligen behövt höra det på
Lärarhögskolan också.
5.4 Varför använder man inte provbanken?
Här blir svaren kort och gott:
Där jag jobbade innan var det inte aktuellt och de åren jag varit här har det inte passat in, så jag har
inte brytt mig inte om det.
Jag har inte varit inne på provbanken i tyska än, då jag inte hade tid förra terminen att göra det. I år
är jag ämnesansvarig, så jag kommer nog att ta en titt framöver. Men det är inget jag prioriterar
just nu, utan gör det en bit in i terminen.
-
42
-
43
6 Sammanfattning
Här följer analysen av mitt resultat, med samma rubriker och underrubriker som resul-
tatavsnittet.
6.1 Hur arbetar lärare med provbanken och dess material?
6.1.1 Allmän kännedom, tillgång, hantering och information
Den allmänna kännedomen om hur man skaffar login varierar bland respondenterna,
vilket jag tolkar har att göra med hur dessa använder provbanken i moderna språk. Ju
mer material de använder från provbanken, desto oftare är de inne på provbanken, vilket
inte oväntat bidrar till att de bättre känner till rutinerna vad gäller personligt login och
giltighetstiden för detta.
Finns det lite material att hämta eller om man enbart är intresserad av kursproven, går
man endast in och hämtar dem i slutet av språkkursen. Har man dessutom en person på
skolan som ansvarar för att ta fram materialet till alla språkgrupper, ser man inget behov
som enskild lärare att logga in på provbanken.
Att nyckelpersoner i skolans ledning, i det här fallet rektor, inte är uppdaterade på när
det är dags att skaffa nytt login, får vi också en fingervisning om.
Var och en av respondenterna har sitt tillvägagångssätt för att använda materialet, an-
passat efter hur man arbetar. Några har material utskrivit och kopierar, medan andra
hämtar det man är ute efter direkt från nätet när materialet ska användas. Detta är
viktigt, eftersom användandet av provbanken inte ska kännas krångligt eller besvärligt.
Att kunna anpassa tillgången till materialet till sitt eget arbetssätt, får till följd att mate-
rialet används, menar jag.
Ingen av respondenterna, med tillgång till exempellådan, som är öppen för alla internet-
besökare, informerar sina elever om att det finns möjlighet att jobba med materialet som
finns där eller att informera sig helt allmänt. Detta tycker jag är något förvånande.
6.1.2 Provbankens material på Internet
Inte oväntat är gemensamt för samtliga, att materialet över lag används vid kursproven i
samband med ett kursslut. Hälften använder sig även av materialet löpande under
-
44
kursens gång som övningar i undervisningen och kombinerar provbanksövningar med
egna övningar i proven under kursens gång.
Materialet har använts och används även av några av respondenterna, för att innan eller
i samband med kursstart analysera och sätta sig in i vilken nivå eleverna ska uppnå.
6.1.3 Provbankens dvd-material för muntlig bedömning i steg 3
Dvd-materialet har inte använts i sin helhet eller blivit speciellt uppmärksammat. Detta
menar jag, delvis har en förklaring i hur materialet har distribuerats. Hade materialet i
sin helhet även funnits på provbanken hade det uppmärksammats och använts mer,
anser jag. De respondenter som arbetar mest aktivt