Ändrad användning av ekonomibyggnader till bostäder1056802/...Ändrad användning av...

Ändrad användning av ekonomibyggnader till bostäder En studie om funktionskrav vid ändrad användning med avseende på rum- och fönsterytor samt kulturkrav Possible change of the use of agricultural buildings to residential houses A study about functional requirements with respect to room- and window areas and culture requirements

Författare: Reegie Reynoso

Abdessadek Jbari

Uppdragsgivare: Sambostäder AB

Handledare: Olof Mundt-Petersen, Självständiga hus AB, KTH ABE

Examinator: Per Magnus R Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2016-10-31

Serienr: BD2016;43

i

Sammanfattning Ekonomibyggnader som inte används förfaller och utnyttjas inte samtidigt som behovet av

bostäder ökar och nya lösningar för att skapa bostäder behövs. Att omvandla en

ekonomibyggnad till bostäder kan kännas komplicerat och istället kan ägaren välja att riva

ekonomibyggnaden och bygga nytt. Samtidigt kan komplikationer uppstå då flera

ekonomibyggnader har någon typ av kulturvärde. Syftet med arbetet är att undersöka olika

ROT-projekt där ekonomibyggnader ändrat användning till bostäder. Studien jämför om krav

från BBR med hänseende till ljusinsläpp, rumsyta och kulturkrav följs i bygglovsansökningar.

Totalt har 18 olika objekt från olika kommuner studerats. Resultatet blev tydligt där avsteg

från BBR görs med hänseende till ljusinsläpp. Kulturvärdet hos en byggnad är det som läggs

vikt på vid bygglovs ansökan för att få den beviljad, så länge man följer

skyddsbestämmelserna tillåts normalt avsteg från BBR ur ljusinsläpp synpunkt samt rumsyta.

Nyckelord

BBR, kulturvärde, kulturkrav, ekonomibyggnad, användningssätt, ljusinsläpp

iii

Abstract Agricultural buildings that are not in use are deteriorating. At the same time there is a need of

apartment and houses and new innovative solutions to create houses. To change the use of an

agricultural building to residential houses may seem too complicated and instead the owner

may choose to demolish and rebuild a new building. Complications to renovate and change

the use may arise since several agricultural buildings have some kind of cultural value. The

aim of the work is to study various renovation projects in which agricultural buildings

changed the use to residential houses and to compare the requirements of BBR (Swedish

Building Regulations) with respect to light inlet according to window- and glass area, room

size and cultural requirements are fulfilled in building permit applications. 18 different

objects were obtained from different municipalities to be studied. The result was clear where

the deviation from BBR is made with respect to light inlet. The culture value of a building is

more significant in the building application to get it granted, as long as the preservations

regulation is followed, deviation from BBR can take place from the standpoint of light inlet

and room size.

v

Förord

Detta är ett arbete som är utfört inom ramen för Högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik

och Design med inriktning mot Byggteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan i Haninge.

Arbetets omfattning är 15 högskolepoäng. Vi vill ge ett stort tack till Sourosh Ehsani som gav

oss möjligheten att skriva detta arbete och hjälpte oss med vägledning. Även ett stort tack till

vår handledare, Olof Mundt-Petersen, som gav oss råd i vetenskapligt skrivande och metodval

under arbetets gång. Även tack till vår examinator Per-Magnus R Roald som bidragit med tips

och råd.

Slutligen vill vi tacka Sollentunas kommun, Gotlands kommun, Växjös kommun, Nyköpings

kommun, Ängelholms kommun, Danderyd kommun, Ystads kommun och Tomelillas

kommun som varit behjälpliga och försett oss med material som legat till grund för studien.

vii

Innehåll

1. Inledning ............................................................................................................................. 1

1.1. Bakgrund ..................................................................................................................... 1

1.2. Syfte och Frågeställning ............................................................................................... 2

1.3. Avgränsningar .............................................................................................................. 2

2. Metod: ................................................................................................................................. 3

2.1. Litteraturstudie ............................................................................................................ 3

2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data ...................................... 3

2.3. Kvalitét på insamlad data ............................................................................................. 3

3. Teorier ................................................................................................................................. 5

3.1. Myndigheter ................................................................................................................. 5

3.1.1. Boverket ................................................................................................................ 5

3.1.2. Kommuners byggnadsnämnd................................................................................ 5

3.1.3. Länsstyrelsen ........................................................................................................ 5

3.1.4. Mark och miljödomstol ......................................................................................... 5

3.1.5. Mark och miljö överdomstolen ............................................................................. 6

3.1.6. Naturvårdsverket .................................................................................................. 6

3.2. Bygglovsprocessen ........................................................................................................ 6

3.3. Lagstiftning och förordningar ...................................................................................... 8

3.3.1. Plan- och bygglagen .............................................................................................. 9

3.3.2. Plan och byggförordningar ................................................................................... 9

3.3.3. Miljöbalken ......................................................................................................... 10

3.3.4. Boverkets byggregler .......................................................................................... 10

3.4. K-märkning ................................................................................................................ 12

3.4.1. Skyddsbestämmelser ........................................................................................... 12

3.4.2. Varsamhetsbestämmelser .................................................................................... 12

3.5. Naturvårdsprogram ................................................................................................... 12

3.5.1. Olika Klasser ........................................................................................................ 13

4. Objekt beskrivningar ......................................................................................................... 15

4.1. Härensås2:12 Bergunda, Växjö kommun ................................................................... 15

4.2. Kråkenäs, Växjö kommun .......................................................................................... 21

4.3. Sylvia 3,Växjö kommun .............................................................................................. 24

4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun .................................................................... 27

viii

4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun .......................................................................................... 31

4.6. Bogsta-norrby 1:7 ,Tystberga, Nyköping kommun .......................................................... 36

4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun .................................................................................. 43

4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun ......................................................................................... 45

4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun ........................................................................... 49

4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun ................................................................ 50

4.11. Tygelsjö, Malmö kommun .............................................................................................. 52

4.12. Magnarp 1:28,Ängelholms kommun ............................................................................. 59

4.13. Manskapet1 , Sollentuna kommun ................................................................................ 65

4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun ...................................................................................... 70

4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen).................................................. 75

4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun ............................................................................ 76

4.17. När Folke 1:28 Region Gotland..................................................................................... 82

4.18. När Pilgårds 1:9,Region Gotland ................................................................................... 87

5. Resultat ......................................................................................................................................... 89

6. Analys och diskussion ................................................................................................................. 96

7. Slutsats ........................................................................................................................................ 100

8. Referenser .................................................................................................................................. 101

9. Bilagor ........................................................................................................................................ 103

1

1. Inledning 1.1. Bakgrund

Flera kommuner har drabbats av ett underskott på bostäder på grund av den kraftiga

befolkningsökningen. Vidare blir bristen på bostäder blir bara större med nyanlända flyktingar

och befolkningstillväxten. Sveriges kommuner har en stor utmaning för att klara av

bostadsbristen. Enligt boverket måste det byggas cirka 70000 nya bostäder varje år fram till

2020 för att matcha befolkningsökningen1. Den stora bristen på bostäder, mark och höga

kostnaderna för att uppföra hus, gör att det finns ett behov av nya alternativa och innovativa

lösningar för att öka antalet bostäder.

Jordbruket har genomgått stora förändringar under hela 1900-talet, idag används det mer

maskiner och personerna som jobbar inom jordbrukssektorn i Sverige är endast några procent.

Samtidigt har det bevarats många olika ladugårdar och stallar i landsbygden2. Flera projekt

har utförts där ekonomibyggnader omvandlats till bostäder. I dessa projekt har man tagit

tillvara på ekonomibyggnader som inte används i dagsläget och omvandlat dem till bostäder.

Till ekonomibyggnader räknas ladugårdar, stallar, logar, lador, magasin och bodar av olika

slag. Ekonomibyggnader, varierar i storlek beroende av vilken typ det är. ”En

ekonomibyggnad är avsedd för driften av ett jordbruk, skogsbruk, fiske, djurhållning eller för

någon form av handel eller hantverk. Merparten av de ekonomibyggnaderna som finns kvar

idag är uppförda under perioden 1870- och 1940-talet”3. Det är många ekonomibyggnader

som förfaller och som inte används som skulle kunna omvandla till hus och flerbostadshus för

att sänka behovet av bostäder. Ett sådant förfarande skulle både kommunen, ägaren samt

brukaren kunna tjänar på. Istället för att låta byggnader förfalla bör man ge de ett nytt

användningssätt.

1 Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder, Granskad: 19 oktober 2015, Boverket. 2 Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket. 3 Landsbygdens ekonomibyggnader och uthus, Stockholms läns museum.

2

1.2. Syfte och Frågeställning Syftet med detta arbete är att studera olika ROT-projekt där ekonomibyggnader omvandlats

till bostäder och jämföra kända objekt för huruvida krav enligt valda delar av BBR uppfylls.

Syftet kan formuleras i följande frågeställningar:

• Tar man avsteg från BBR vid godkännande av bygglov med avseende till rums

storlek, och ljusinsläpp?

• Vad är det som bevaras av den äldre byggnaden med avseende på kulturkrav?

1.3. Avgränsningar I denna studie kommer endast ekonomibyggnader studeras ur ett byggnadstekniskt perspektiv.

De delar av BBR som kommer att studeras är krav på rumsarea, krav på ljusinsläpp, och

kulturkrav.

3

2. Metod Denna studie genomförs som en fallstudie i vilken 18 stycken objekt studeras. Fallstudien

baseras på att hämta relevant material för datainsamlingen, som sedan ska stå till grund för

undersökningen och analysen. I denna undersökning används det insamlade materialet både ur

ett kvalitativt och kvantitativ perspektiv. Fallstudier är idealiska i detta sammanhang, där

fokus ligger på att handplocka de fallen där ändring av användningssätt från ekonomibyggnad

till bostad har gjorts. En invändning mot denna metod är att man skulle behöva undersöka ett

mycket stort antal fall för att kunna dra en allmän slutsats. Eftersom denna studie endast

avgränsas till att fördjupa sig på specifika fall så är detta det bästa valet för denna

undersökning.

Arbetet har inletts med att kontakta kommuner för bygghandlingar med avseende på just de

specifika motiven. Sedan har en litteratursökning och litteraturstudier genomförts i syfte till

att få en bättre grund och djupare kunskaper i rapportskrivning och metodik samt fördjupa sig

inom bygglovs frågor och gällande regelverk. Därpå har insamlad information bearbetats och

vidare analyserats för att kunna dra mer generella slutsatser4.

2.1. Litteraturstudie Huvudsaklig informations och material inhämtning för att få relevant information har varit via

nätet där Google och Diva har varit de främsta sökverktygen. Vidare har information som har

varit väldigt givande för studien inhämtats från boverkets hemsida. Andra webbsidor som har

ansetts som pålitliga på grund av att de kommer från branschorganisationer har använts som

referenser. BBR utgör en stor del av underlag för studien.

2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data Efter all data, bygglovsansökningar samt ritningar, samlats in har denna sammanfogats och

bearbetats för att underlätta sortering samt läsbarheten. Därefter studeras dessa och sorterades

efter de mest kompletta och relevanta projekt för studien. Vidare analyserades och skalades

ritningarna om för att kunna bearbeta de olika punkter som skulle studeras. Fönsterareor

mättes, rumsareor mättes samt boareor på de olika objekten för att sedan sammanställas i

tabeller.

2.3. Kvalitét på insamlad data

4 Platschefens arbete i total- och generalentreprenad, 2015, Walid Josse, Borhan Hosseini.

4

Kvalitén på insamlad data delas in i två delar där ena är hur tillförlitlig materialet är för att

generalisera andra objekt med likadana förutsättningar och vidare hur kvalitén är på själva

materialet. Det gemensamma med objekten ligger endast i att de är ekonomibyggnader som

ändrat användning till bostäder. Därmed kan man inte tolka resultatet som en generalisering

som gäller för alla ekonomibyggnader utan endast en bild av de undersökta objekten. För att

kunna generalisera skulle man kunna använda sig av objekt som har likadana förutsättningar

som till exempel, flera objekt från samma kommun och likadana med avseende på area samt

typ av byggnad. Kvalitet på material som har erhållits bedöms har varit tillräckligt för att

kunna nå ett godtagbart resultat i sammanhanget. Noggrannheten av de mätningar som

gjordes kan dock ifrågasättas på grund av materialet i form av ritningar som i vissa fall inte

var skalenliga. Mätningar som gjorts kan i vissa fall därför inte garanteras ha vara 100 %

exakta.

5

3. Teorier 3.1. Myndigheter 3.1.1. Boverket

Boverket är myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende, de behandlar frågor

gällande mark, miljö och vattenområden, framställer föreskrifter och vägledningar, övervakar

energideklarationer och tillämpningar av plan och bygglagen, administrerar statliga stöd och

bidrag samt utreder och analyserar frågor inom boverkets verksamhetsområde. De upprättar

BBR som används till att få vägledningar av tillämpningen av plan och bygglagen5.

3.1.2. Kommunal byggnadsnämnd Varje kommun har en byggnadsnämnd, de ansvarar för frågor gällande bygglov, besked om

lov samt tillsynsärenden. Även kommunens fysiska detaljplanering, mätnings och

kartverksamheten samt bostadsanpassningar ligger inom kommunens område. Kommunens

byggnadsnämnd är första instans vid behandling av bygglovsansökan6.

3.1.3. Länsstyrelsen Länsstyrelsen ansvarar för beslut från riksdagen och regeringen genomförs i länet, de arbetar

för länets utveckling samt människors- och samhällets intressen. De har hand om frågor som

berör allt från samhällsfrågor, landsbygdsutveckling, integrationsfrågor till skydd av

kulturmiljöer samt arbetar med livsmedelskontroll, regional tillväxt, infrastrukturplanering

m.m. De behandlar överklaganden från kommunernas byggnadsnämnder och utgör då andra

instans i prövningen av bygglovsärenden7.

3.1.4. Mark- och miljödomstol Mark- och miljödomstolen är olika domstolar som har hand om mål gällande miljö,

fastighetsbildning och plan- och byggärenden. Det finns fem mark- och miljödomstolar som

är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Typiska

mål/ärenden som de har hand om är, överklagande av länsstyrelsens beslut av planärenden,

bygg-, rivnings- och marklov enligt PBL samt tvister om vatten och avlopp m.m8.

5 Om boverket, Granskad: 9 juli 2014, Boverket. 6 Byggnadsnämnden, Granskad: 26 september 2014, Boverket. 7 Vårt uppdrag, Länsstyrelsen Stockholm. 8 Mark- och miljödomstol, senast ändrat 2016, Sveriges Domstolar

6

3.1.5. Mark- och miljö överdomstolen Mark och miljööverdomstolen handlägger överklagade avgöranden från landets fem mark-

och miljödomstolar. De är överinstans i miljö, fastighets, plan och byggrättsliga mål9.

3.1.6. Naturvårdsverket Naturvårdsverket är en statlig myndighet för miljöfrågor, de ansvarar för frågor gällande

klimat, luft, mark, biologisk mångfald förorenade områden, kretslopp och avfall,

miljöövervakning samt miljöforskning10. Myndigheten ger även vägledningar i arbetet med

skyddade områden och miljökonsekvensbeskrivningar, MKB. Miljökonsekvensbeskrivningar

skall göras när man bedömer konsekvenser på miljön för en verksamhet eller åtgärd.

3.1.7. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet är den myndighet som ansvarar för kulturarvet "materiella och

immateriella" och kulturmiljö "påverkan av människoaktivitet som avser landskapets fysiska

innehåll och även immateriella företeelser" på uppdrag av riksdag och regeringen, där man

ser till att ge ut information, rådgivning samt deltar i olika samarbete och projekt kring

kulturarv och kulturmiljö11 12 13.

3.2. Bygglovsprocessen Om man ändrar användningssättet från en ekonomibyggnad till bostad krävs det alltid

bygglov. Såhär ser bygglovsprocessen ut i korthet om man behöver ansöka om bygglov:

Byggnadsnämnden i kommunen är det i första hand man skall kontakta ifall man behöver

eller ej ansöka om bygglov. Ansökan ska vara skriftlig och innehålla uppgifter, ritningar,

förslag på kontrollansvarig och andra handlingar som kommunen behöver för att kunna

handlägga ansökan. För att man ska kunna få ett beslut snabbt är det viktigt att handlingarna

är korrekta och tydliga. Därefter gör byggnadsnämnden en första granskning där kontrolleras

det ifall ansökningen är komplett, om den ej är komplett så får man en viss tid att komplettera

ansökan, det kan vara att den saknar uppgifter eller att ritningar är ofullständiga.

Mottagningsbevis erhålls från byggnadsnämnden, den innehåller information om hur lång

handläggningstiden är, det som händer ifall handläggningstiden överskrids samt möjligheten

9 Vår uppgift, senast ändrat 2012, Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt, Sveriges domstolar. 10 Om Naturvårdsverket, senast uppdaterad 2016, sidansvarig, Berit Oscarsson, Naturvårdsverket. 11 Om riksantikvarieämbetet, uppdaterad 2016, Riksantikvarieämbetet. 12 Styrning och uppföljning, uppdaterad 2016, Riksantikvarieämbetet. 13 Kulturarv, uppdaterad 2015, Jonas Widhe, Riksantikvarieämbetet.

7

att överklaga beslutet. Byggnadsnämnden prövar om eventuell detaljplan eller

områdesbestämmelser tillåter byggandet. Vidare prövar de om byggnaden är lämplig för sitt

ändamål samt om tillgänglighetskraven uppfylls. Bygglovsbeslutet får inte ta mer än 20

veckor totalt. Om åtgärden uppfyller alla krav så kan byggnadsnämnden besluta att ge

bygglov, annars så avslår de ansökan. Därefter skall grannar och andra sakägare underrättas

om beslutet varvid de har 3 veckor på sig att överklaga byggnadsnämndens beslut. Beslutet

kan även kungöras i post- och inrikes tidningar varvid tiden för överklagan är 4 veckor. Om

ingen överklagar vinner bygglovsbeslutet laga kraft. Därmed går det inte att överklaga längre.

Efter att bygglov har fått laga kraft så har man 5 år att avsluta byggnadsarbetet, men om man

inte har påbörjat arbetet inom 2 år så gäller inte bygglovet längre. Då kan man söka bygglov

på nytt om man vill bygga14.

Om man inte får bygglovet beviljat har man två alternativ, ena är att man kan överklaga

beslutet senast 3 veckor efter man har fått kännedom om beslutet. Överklagandet skall då ske

skriftligt och skickas till byggnadsnämnden som i sin tur skickar vidare till länsstyrelsen som

behandlar detta som andra instans i processen. Beslutet rörande bygglov kan därefter

överklagas till Mark- och miljödomstolen samt Mark- och miljööverdomstolen som tredje

respektive fjärde instans. Det andra alternativet är att man gör en ny bygglovsansökan med

justerande handlingar baserat på byggnadsnämnden skäl för avslag.

Efter beviljat bygglov så håller nämnden oftast ett tekniskt samråd. Vid ett tekniskt samråd

gås förutsättningar för ett byggprojekt igenom där byggherren samt kontrollansvarige deltar.

Den kontrollansvarige ska se till att bygglagstiftningens krav uppfylls och ska hjälpa till att

upprätta förslag på kontrollplanen och se till att planen följs och kontroller utförs.

En kontrollplan ska innehålla följande uppgifter:

• Vilken kontroll som ska ske i det aktuella projektet

• Vilka intyg och andra handlingar som ska lämnas in till kommunens

bygglovsavdelning

• Vilka anmälningar som ska göras

• Tidpunkter för eventuella etapper i arbetet

14 Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket.

8

Man går igenom följande vid ett samråd:

• Arbetets planering och organisation.

• Byggherrens förslag till kontrollplan samt övriga handlingar och dokument som

byggherren lämnat in (se Handlingar för startbesked/tekniskt samråd).

• Eventuellt farligt avfall.

• Behovet av platsbesök eller andra tillsynsåtgärder.

• Behovet av byggfelsförsäkring eller färdigställandeskydd.

• Behovet av utstakning.

• Behovet av ytterligare handlingar inför beslut om kontrollplan eller startbesked.

• Behovet av ytterligare möten

När startbesked erhållits kan man påbörja bygget utav det man har fått bygglov för. Om

byggande påbörjas utan att man fått startbesked kan man få betala en byggsanktionsavgift.

Under byggets gång så kommer byggnadsnämnden besöka byggarbetsplatsen minst en gång

och föra protokoll över besöket. Om ett tekniskt samråd har hållits tidigare så håller oftast

byggnadsnämnden ett slutsamråd. Ibland kan det inte behövas hålla ett slutsamråd. I ett

slutsamråd diskuteras förutsättningar för att få ett slutbesked, kontrollerar att man följt

kontrollplanen och eventuella avvikelser från bestämmelser samt behov av ytterligare

åtgärder. Om allting ser klart ut och alla krav uppfyllda så ger byggnadsnämnden ett

slutbesked. I det beskedet står det att man får sätta byggnaden i drift. Bygget får ej tas i bruk

förrän slutbeskedet har kommit15.

3.3. Lagstiftning och förordningar ”Regler är samlingsbegrepp för bestämmelser i lagar, förordningar samt myndigheters

föreskrifter och allmänna råd” 16. Lagar antas av riksdagen och publiceras i SFS (Svensk

författningssamling), och är generella. Förordningar antas av regeringen, publiceras även i

SFS, och är mer detaljerade och kompletterar lagen.

En föreskrift antas av myndigheten som till exempel boverkets författar samling (BFS),

föreskriften kompletterar både lagen och förordningen, i de detaljerade bestämmelserna finns

15 Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket. 16 Läsanvisningar till regler om byggande, granskad 2015, Boverket.

9

detaljerade bestämmelserna17. Allmänna råd är rekommendationer för hur man kan eller bör

göra för att uppfylla de bindande regler som man måste uppfylla18.

3.3.1. Plan- och bygglagen PBL står för Plan- och Bygglagen, där finns bestämmelser om planläggning av mark och

vatten och om byggande. Bestämmelserna ska främja en samhällsutveckling och en

långsiktigt hållbar livsmiljö. Lagen innehåller olika kapitel som till exempel:

• Allmänna och enskilda intressen

• Översiktsplan

• Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser

• Att ta fram detaljplaner och områdesbestämmelser

• Genomförandet av detaljplaner

• Krav på byggnadsverk

I 1 kap. 4 § PBL definieras ändring av en byggnad som en eller flera åtgärder som ändrar en

byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde. Med

ändrat användningssätt avses t.ex. att en butik ändras till en förskola.

Vid en ändring så tar man hänsyn till den befintliga byggnaden och väljer lösningar utifrån

den, därför måste kraven anpassas utifrån ändringens omfattning. Anpassningen görs med

hänsyn till byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet. Med

förvanskningsförbudet menas byggnader som är särskilt värdefulla och där egenskaperna hos

en byggnad inte får förändras till exempel interiört eller exteriört. Förvanskningsförbudet är

inte definierat i vare sig lagtext eller motivtext, och är inte heller ett förändringsförbud. Det är

egenskaper som gör en byggnad värdefull som är skyddade, men det går att utföra olika

åtgärder om man klarlägger värdena19 20.

3.3.2. Plan och byggförordningar Denna förordning innehåller bestämmelser om innehåll och definitioner, planer och

områdesbestämmelser, krav på byggprodukter och byggnadsverk, funktions och

säkerhetsåtgärder m.m21.

17 Lagar, förordningar och föreskrifter hänger ihop, Notisum. 18 Regelhierarki – från lag till allmänt råd, granskad 2014, Boverket. 19 Förvanskningsförbudet, granskad 2014, Boverket. 20 Ändring av byggnader, granskad 2015, Boverket. 21 Plan och byggförordningen, granskad 2016, Boverket.

10

3.3.3. Miljöbalken Miljöbalken innehåller bestämmelser som syftar till att främja en hållbar utveckling som

innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god

miljö. Olika delar av miljöbalken som berörs inom byggnation är till exempel, bestämmelser

med mark- och vattenområden och skydd av områden22.

3.3.4. Boverkets byggregler BBR står för boverkets byggregler. Den innehåller föreskrifter och allmänna råd till lagarna

och förordningar av PBL och PBF om tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd,

brandskydd, hygien hälsa och miljö m.m. De delar som skall redovisas är de som har berörts

mest i de olika fall som är inkluderade i studien. Nedan sammanfattas delarna ur BBR som

avser kapitel 1:22, 3:5 och 6:32223.

3.3.4.1. Kapitel 1:22 - Krav vid ändring av byggnader I detta kapitel finns det allmänna råd om de generella rekommendationer för krav vid ändring,

samt hur man skall tolka kravnivåer vid ändring, till exempel:

• Ska eftersträvas – ”Krav ska tillgodoses om det inte medför negativa konsekvenser för

övriga byggnadstekniska delar samt om den medför att det inte längre går att klara

byggnadens kulturvärden.

• Ska… om inte synnerliga skäl – Viss modifieringsutrymme finns om byggnaden ändå

kan få godtagbara egenskaper och det inte är möjligt att klara kraven utan höga

kostnader.

• Ska – Kravet måste följas, får inte avvika från föreskriften kravnivå och utförande”24.

Kraven vid ändring är olika, med detta sagt måste man ta hänsyn till byggnadens

förutsättningar och ändringens omfattning. Kraven kan ställas på den delen som getts ändrad

användning. Anpassningen får inte medföra någon risk för människors hälsa eller säkerhet.

Allmänt råd i BBR menar då att byggherren vid det tekniska samrådet redovisa anpassningar

av kravnivåer gällande tillgänglighet, brand m.m. Det bör också framgå hur varsamhetskravet

och förvanskningsförbudet har tillgodosetts. Varsamhetskravet syftar på att tillvarata

byggnadens värden. Olika exempel på tekniska skäl kan vara att det inte finns utrymme att

utföra en viss åtgärd eller att uppfyllandet av det tekniska egenskapskravet medför att ett

annat krav inte kan tillgodoses. Ett viktigt råd att notera är, om ändringen görs för att en 22 Miljöbalk (1998:808), t.o.m. SFS 2016:341, Regeringskansliet/Lagrummet.se. 23 Om Boverkets byggregler, BBR, granskad 2015, Boverket. 24 BBR Kapitel 1:2233 (Kravnivåer vid ändring) (BFS 2011:26)

11

kulturhistorisk värdefull byggnad ska kunna ges en ny användning så kan det finnas större

skäl för att anpassa kravnivån, där utgångspunkten ligger i att välja en användning som gör

det möjligt att behålla byggnadens kulturvärden samt tillgodose de tekniska egenskapskraven.

3.3.4.2. Kapitel 3:22 – Allmänt om utformning av bostäder Detta kapitel behandlar bostads utformning av vad som skall ingå i en bostad som till exempel

minst ett badrum, minst ett sovrum och minst ett vardagsrum. En viktig punkt att notera är att

avskiljbar del av rum ska ha fönster mot det fria, det vill säga sovrum vardagsrum och kök

skall ha fönster mot det fria. För bostäder större än 55 m2 så ska bostaden utformas för så

många personer den är avsedd för och det skall alltid ha plats för en parsäng i minst ett av

rummen. BBR har inga tydliga krav när det gäller minsta golvarea i rummen, utan de hänvisar

till standardmått SS914221 för dimensionerande mått och inredningslängder, och med hjälp

av den sistnämnda har man kommit fram till att golvrean avgörs av sängs placering inklusive

sängbord. Med de dimensioneringslängder har man då konstaterat att det minsta golvarea på

ett rum bör vara 7 m2.

3.3.4.3. Kapitel 3:5 - Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader

Detta kapitel behandlar råd och krav om tillgänglighet vid ändring av en byggnad. Krav som

anges i avsnitt 3:1 i BBR skall alltid uppfyllas, kraven får uppnås på andra sätt än vad som

står där men då måste motsvarande nivå på tillgänglighet och användbarhet ändå uppnås.

Avsteg från nivån får göras endast om det finns speciella skäl med hänsyn till ändringens

omfattning och byggnadens förutsättningar. Allmänna råd ur avsnittet är nivåskillnader vid

entréer till flerbostadshus innanför huvudentrédörren, då bör en ramp, hiss eller lyftanordning

installeras. Nivåskillnader mellan hygienrum och utrymmet utanför dörren bör utjämnas och

golvnivån i hygienrummet bör inte höjas om tillgängligheten samt användbarheten försämras.

Dörrar skall vara tillgängliga och användbara, om det inte uppfyller kraven bör den breddas.

Rumshöjder i byggnader skall vara tillräckliga25.

3.3.4.4. Kapitel 6:322 – Dagsljus Detta kapitel handlar om att i rum eller delar av rum där människor vistas mer än tillfälligt ska

utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjligt. Det allmänna rådet är

då att man använder sig av ett schablonvärde för rummets fönsterglasarea, som minst skall

25 BBR Kapitel 3:5,Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftuttrymmen vid ändring av byggnader (BFS 2011:26).

12

vara 10 % av golvarean. Med fönsterglasarea räknas endast glaset som är normalt sett ungefär

85 % av det totala fönsterarean, detta är något som har beaktats i undersökningen26.

3.4. K-märkning K-märkta hus har ingen juridisk innebörd, utan det är mer tal ord som används när man pratar

om byggnader som omfattas av olika typer av skyddslagstiftning.

Länsstyrelsen är de som handlägger frågor om byggnadsminnen och de flesta kyrkorna. De

byggnaderna skyddas genom kulturmiljölagen.

De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnader i landet skyddas av kommunen genom plan

och bygglagen. Om byggnaden ligger inom detaljplanelagt område så kan det gälla specifika

bestämmelser. Bestämmelserna kan reglera att byggnaden ska anpassas till kulturvärdet (Q),

och även omfattas av skyddsbestämmelser (q) eller varsamhetsbestämmelser (k), som anger

vad i byggnaden får förändras och vad som skall bevaras27.

3.4.1. Skyddsbestämmelser “För varje statlig byggnadsminne ska det finnas skyddsbestämmelser. I dessa anges det på

vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får

ändras. Skyddet ska utgå från motiveringen till byggnadsminnesförklaringen”28.

I skyddsbestämmelser för en byggnad står det till exempel att det inte får rivas, flyttas eller

byggas om exteriört, oftast innebär ändringar som ingrepp i stommen, ursprungliga

rumsindelningen eller i den fasta inredningen. Vissa byggnader har enbart exteriört skydd, då

behövs inget tillstånd för att göra ändringar i interiören. Vanlig process går till så att en

ansökan om tillstånd till ändring skall skickas till Riksantikvarieämbetet. Ansökan skall

innehålla förslag på ändringen, tydliga motiv och ange slutresultat29.

3.4.2. Varsamhetsbestämmelser Vid ändring av byggnader skall det alltid göras varsamt så att kulturvärden tas tillvara.

Varsamhetsbestämmelserna beskriver egenskaperna och utformningen en byggnad ska ha,

invändigt och utvändigt. De bör anges så kortfattat som möjligt30.

3.5. Naturvårdsprogram 26 BBR Kapitel 6:322, Dagsljus, (BFS 2011:26). 27 Vad är k-märkt, Länsstyrelsen Stockholm. 28 Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk. 29 Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk. 30 Varsamhetsbestämmelser, granskad 2014, Boverket.

13

Ett naturvårdsprogram eller naturvårdsplan som det också kallas är en beskrivning av hur

målen ser ut angående vilka områden som ska skyddas, det ska underlätta

samhällsplaneringen. Den ska användas vid utformning av översiktsplaner, detaljplaner,

prövning av bygglov mm. Naturvårdsprogrammet består av:

• Rapport och åtgärdsprogram – Sammanfattande beskrivningar av naturen samt

riktlinjer och åtgärdsförslag. Beskrivning av områden med särskilda naturvärden.

• Digital naturdatabas – Underlag och handläggare skikt. Skall vara lätt tillgängliga för

kommunens tjänstemän.

• Tillvägagångssätt – Naturvårdsprogrammet bygger på uppgifter från inventeringar

som tidigare genomförts av kommunen, länsstyrelsen, Naturvårdsverket eller

jordbruksverket.

• Begränsningar – Naturvårdsprogrammet är inte komplett och inför exploateringar bör

man försöka ta reda på om så är fallet.

• Revidering – Programmet skall revideras när ny kunskap kommer och minst en gång

per år31.

3.5.1. Olika Klasser “Nästan varje konsult har sitt system för naturvärdesklassning. Så även många län och

kommuner liksom olika naturtypsinventeringar etc. Inte ens Jordbruksverkets äng-

betesinventering 2004 (”omdrevet av äng och hage”) kunde hålla fast vid det tidigare äng-

hageklassningssystemet!”32.

Områden med unika naturvärden, Klass 1

Avser de allra finaste, viktiga livsmiljöer för känsliga och hotade arter. Oftast svåra att

återskapa om det försvinner. Varje enskilt område har stor betydelse för den biologiska

mångfalden i landet.

Områden med höga naturvärden, Klass 2

Om området innehåller viktiga ekologiska strukturer eller arter med särskilda miljökrav så

klassas det som (Områden med höga naturvärden).

Områden med naturvärden, Klass 3

31 Naturvårdsprogram för Tibro kommun, juni 2014, Tibro Kommun. 32Naturvårdsprogram- vad, varför och hur?, 2009-04-28, Calle Bergil.

14

Avser miljöer som har stor betydelse för djur och växter än det vanliga produktionslandskap,

det kan vara till exempel en stenmur, gammal skog eller en våtmark. De ska alltså tas hänsyn

till de vid exploatering.

Gemensamt för områden är att de värden är svåra eller omöjliga att få tillbaka om de

försvinner.

15

4. Objekt beskrivningar 4.1. Härensås 2:12 Bergunda, Växjö kommun

Beskrivning av projektet

Fastigheten är en del av ett stall som omvandlades till fritidsbostad. Byggnaden omfattades

med inredning av badrum och kök och isolering i golv och tak för att kunna nå

boendestandard. Det byggdes en balkong i form av en terrass på 95 m2 som har en funktion

som vind och solskydd för hästarna. Takkupor och installation av braskamin med rökkanal

gjordes. Ändringen skedde på plan 2, där finns även möjlighet att installera en lyftplats för

rörelsehindrade personer, om det så skulle behövas i framtiden. Fastigheten ligger utanför

detaljplanerat område och utanför sammanhållen bebyggelse men den ligger inom

naturvårdsprogrammet för området som har en klass 3 vilket är den lägsta klassen. Området

har stora landskapsmässiga och biologiskanaturvärden.

Beslutsunderlag

Bygglov beviljades 2014-05-02. Miljö- och hälsoskyddsnämnden hade inget invändning

angående ändrad av del av stallbyggnad till fritidsbostad med hänseende till

naturvårdsprogrammet. Bifogade dokument: A-ritningar, teknisk beskrivning, systemritning

samt K-ritningar.

21

4.2. Kråkenäs, Växjö kommun Beskrivning av projektet:

Ansökan om bygglov gällde ombyggnad av magasin till lantboende. Magasinet skulle då

uppdelas i 2 lägenheter med 2 sovrum vardera där en av lägenheten skulle anpassas för

funktionshindrade personer. Byggnaden ligger inom strandskydd.

Beslutsunderlag

Bygglov beviljades 2010-11-18, efter överprövning av länsstyrelsen med hänseende till

strandskyddet fick de en beviljad dispens. Bifogade dokument som ingick i bygglovsansökan:

Planritningar samt fasadritningar.

24

4.3. Sylvia 3,Växjö kommun Beskrivning av projektet

Projektet avsåg ändrad användning av en gårdsbyggnad till bostad. Bostaden har en

byggnadsarea på 87 m2 där en del av gårdsbyggnaden förblir förråd. Förrådet skulle användas

till förvar av diverse verktyg och trädgårdsredskap. Noteringar som lades märke till när man

granskade objekten var till exempel att golvnivån skall vara likadan som marknivån så inga

trappsteg behövs. Toaletten blev handikappanpassad och sovrummets höjd är 2,2 meter som

är ett avsteg från BBR kapitel 3:3111 då minimikravet för höjd i bostäder är 2,4 meter.

Däremot har resten av bostaden 2,4 meter i rumshöjd.

Beslutsunderlag

Byggnadsnämnden beslutar att bygglov beviljas 2015-09-14. Bifogade dokument som ingick

i bygglovsansökan: Fasad- och Planritning samt en situationsplan.

27

4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ett befintligt föreningshus kursgård till ett

bostadshus. Fastigheten ligger inom detaljplaneområde och dess tillgänglighet och utformning

är ok enligt dåvarande mått.

Beslutsunderlag

Ansökan kom in den 5 november 2013 och byggnadsnämnden beslutade att bygglov beviljas

den 3 december 2013. Tekniskt samråd och en kontrollansvarig krävdes inte i detta ärende,

bilagor som togs med i bygglovsansökan var: Fasad-, plan- och sektionsritningar.

31

4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning från höskulle ovanpå ladugård till bostadshus

ovanpå förråd och enligt bygglovsansökan är den berörda arean 157 m2, fasadbeklädnaden

skulle vara i trä och takbeläggningen i lertegel, anslutning till vatten och dagvatten via enskild

anläggning, för avlopp gjordes en ny anläggning. Platsen ligger utanför detaljplanelagt

område men däremot ligger den nära kända fornlämningar och är av riksintresse för

kulturmiljövård. Platsen är dessutom naturvårdsprogram klassad III, då strandängarna utpekas

som känsliga de då hyser sjöfåglar vid häckningstid. Samråd skedde mellan sökanden och

länsstyrelsen där länsstyrelsen avrådde åtgärden, men att det var möjligt så länge det inte är

för stora markingrepp samt att de borde titta på de befintliga schakt för att lägga sig i

anslutning till. Utgrävningar skulle då bekostas av den sökande.

Beslutsunderlag

Ansökan skickades in den 10 april 2015 och bygglov godkändes den 17 juni 2015. Bilagor

som bifogades med ansökan var, plan-, fasad ritningar och situationsplan.

36

4.6. Bogsta-norrby 1:7,Tystberga, Nyköping kommun


Projektet handlade om ett magasin som är till viss del förfallet och oanvänt. Avsikten var att

renovera och förstärka stommen och göra om byggnaden så att den kan användas som

fritidsboende. Fasad och takbeläggning ändrades till träfasad samt lertegel som takbeläggning

därav lerteglet är gammalt och återvunnet. Fasaden fick en falu ljus slamfärg. I beskrivningen

från ansökan nämndes det att ombyggnationen skulle utföras med traditionella material och

metoder, samt att golv, fönster, dörrar m.m. skulle bevaras i byggnaden. Platsen strider inte

mot översikts plan och har heller inte något riksintresse samt ligger utanför detaljplanelagt

område.

Beslutsunderlag

Ansökan inkom den 13 mars 2014 och bygglov beviljades den 25 juli 2014 med stöd av 9 kap

31 § Plan och bygglagen då ansökan inte strider mot något riksintresse. Ritningar bifogades

med ansökan var: Fasad-, situations plan samt planritningar.

43

4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun Beskrivning av projektet

Ansökan avsåg en ekonomibyggnad som skulle ändras till fritidshus. Den befintliga

byggnaden är ca 50 m2 och byggdes till med 45 m2. Byggnaden utfördes enligt Sörmländsk

byggnadstradition med faluröd stående träpanel, och taket belades med taktegel. Att

tillbyggnaden utfördes utmed gavel mot väster innebär att omgivningspåverkan minimeras.

Som angöringsväg skulle en befintlig infart nyttjas. Platsen ligger utanför detaljplanelagt

område men enligt översiktsplanen ligger platsen inom område för riksintresse,

kulturmiljövård, naturvårdsprogram och i närhet till fornlämning.

Beslutsunderlag

Ansökan fanns ej med i dokumenten men enligt fasad och planritningar samt situationsplan

som bifogades kan man se att dokumenten kom in till byggnadsnämnden den 20 oktober 2014

och beviljades bygglov den 12 januari 2015.

45

4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ett stall till bostad, på ritningen kan man se

att de ändringar som noterades var ny utformning samt placering av fönster. Fastigheten

ligger utanför planlagt område.

Beslutsunderlag

Ystads kommun fick ansökan den 25 mars 2015 och beslutade att bygglov beviljas med stöd

av 9 kap.31§ plan-och bygglagen den 22 maj 2015, bifogade dokument i samband med

ansökan var, situationsplan, plan- och fasadritningar.

49

4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun Beskrivning av projekt

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av befintlig loge till fritidshus, samt eldstad.

Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område men ligger vid närheten av

fornlämningar. Det påpekades av länsstyrelsen att ett tillstånd krävdes gällande

fornlämningar. Fasaden är bekläd med puts och taket belades med plåt och materialet på

fönsterkarm är trä. Inget tekniskt samråd behövdes.( Ritningar var otydliga för att användas

som underlag för resultat)

Beslutsunderlag

Ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden i Tomelilla kommun den 21 maj 2012 och

bygglov beviljades den 20 juni 2012.

50

4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun


Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ekonomibyggnad till bostad.

Byggnaden var ett gammalt stall som har stått tomt och ej bedrivits någon verksamhet de

senaste 25 åren. Underhåll av tak, väggar och fönster har gjorts för att kunna nyttja

byggnaden. I stort sett handlade det om små renoveringar där de till exempel endast

tilläggsisolerade och försökte återuppliva byggnaden. Fastigheten ligger inte inom

detaljplanområde.

Beslutsunderlag

Ansökan inkom den 24 april 2014 och bygglovbeviljades den 31 mars 2016 med stöd av 9

kap. 31§ i PBL. Bilagor som bifogades med ansökan var, situationsplan samt planritningar.

52

4.11. Tygelsjö, Malmö kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avser ombyggnad och renovering av stall, renovering och tillbyggnad

av närliggande byggnad samt ändrad användning från stall till hotell lägenhet. Stallet används

idag som förråd, och planeras bygga om till 2 st. hotell lägenheter på 83 resp. 50 m2, den

större lägenheten kommer vara anpassad till en eller flera personer med funktionshinder.

Närliggande byggnaden är idag en oinredd förrådsbyggnad på 27 m2 som planeras att bygga

om så att totala byggarean blir 49 m2. Det som kommer behållas är fasaden och befintliga

fönster kommer renoveras. Takbeläggning kommer att bytas ut mot pannplåt.

Beslutsunderlag

Av de handlingar vi har så har det inte förekommit något beslut än. Ritningar inkom till

byggnadsnämnden den 25 april 2016.

59

4.12. Magnarp 1:28, Ängelholms kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning från stall/förrådsbyggnad till en bostad hus.

Fasadbeklädnaden är tegel som skulle putsas pga. det dåliga befintliga materialen och

takbeläggningen av tegelpannor skulle vara kvar. Fastigheten ligger inte inom detalj planlagt

område.

Beslutsunderlag

Ansökan inkom den 24 februari 2014 och bygglov beviljades med stöd av Plan- och

bygglagen 9:31§ den 17 april 2014 bilagor som bifogades med ansökan var, plan och

fasadritningar.

65

4.13. Manskapet 1, Sollentuna kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avser ändrad användning från ladugårdsbyggnad till bostad, fastigheten

består idag utav en Q- märkt ladugårdsbyggnad och en spannmåls loge som skall byggas om

till 6 st. radhus och ett parhus därav 2 st lägenheter, samt en komplementbyggnad i anslutning

till kv. Mässen som skall användas som lägenhetsförråd och cykelförvaring. Q-märkningen

innebär att vissa delar är skyddade och inte får förändras i detta fall befintlig tak och fasad ska

behållas. Ett problem som uppstod i projektet var utformningen av takkupor med avseende på

kulturkrav.

Beslutsunderlag

Ansökningen kom in den 10 juli 2015 och bygglov beviljades den 2 januari 2016. Handlingar

som inskickades inför bygglovsbeslutet var, situationsplan, plan och fasadritningar.

70

4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun Beskrivning av projektet

Projektet är i samband med projektet Manskapet. Ansökan av bygglov avser ändrad

användning från en spannmålsloge till bostäder, fastigheten ligger inom q-märkt område samt

inom detaljplaneområde där kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skall

skyddas. Det som skall bevaras är taket och fasaden, taket måste då vara täckt med falsade,

zinkade plåtskivor och fasaden vara ljus faluröd slamfärg. Byggnaden skall göras om till ett

parhus i två våningar där båda lägenheter har tillgång till en egen entré och uteplats i

markplan.

Beslutsunderlag

Ansökan ankom den 2 november 2015 och bygglov beviljades den 3 mars 2016 enligt 9 kap

30§ i PBL. Handlingar som inskickades inför bygglovsbeslutet var, situationsplan, plan och

fasadritningar.

75

4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen) Beskrivning av projektet

Bygglovs ansökan avsåg ombyggnation av vindsvåningen på ett stall till bostad. Enligt

ritningarna så redovisades en lägenhet på vinden. Sökande har, efter kommunens begäran,

även lämnat in en skiss på hur bottenvåningen ser ut tillsammans med en beskrivning.

Fastigheten ligger utanför detaljplan och området är i översiktsplanen betecknat med K1,

kulturminnesvårds- område, och K2, område med värdefull landskapsbild, där ny bebyggelse

skulle medges ytterst restriktivt och anpassas till landskapsbild och lokal byggnadstradition.

Bygglov beviljades inte på grund av att byggnaden inte utformades enligt lokal

byggnadstradition, proportioner och takvinkel stämde inte överens med ett traditionellt

bostadshus på platsen. Enligt byggnadsnämnden så ansåg de att bostaden inte klarade de

tekniska egenskapskraven när det gäller hygien, då bostaden ligger i direkt anslutning mot

stallet.

76

4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrat användningssätt och tillbyggnad samt renovering av

vasstak på en stallbyggnad. Denna byggnad har haft ett kulturvärde och det har skrivits om

denna i en artikel i Danderyds kommun, tidningsupplaga33. Gården har anor från 1700-talet då

den var en del av Djursholms slott. Där har bönder brukat jord och haft djur i stallet. Stallet

bestod av två delar, ena delen som är den äldre byggnaden, och andra delen som var byggt

senare. Stallet var sedan tidigare renoverat på ett icke fackligt sätt där stallet var inrett med

kök, badrum och flera större rum. Besiktningen gjordes på plats och bedömdes av byggnadens

kulturhistoriska värde. Stallet ansågs ha många felaktigheter i takkonstruktionen och den

tidigare renoveringen bedömdes ha utförts på ett icke fackmässigt sätt. För att kunna bibehålla

byggnaden så var man tvungen att renovera så att byggnaden skulle uppfylla tekniska

egenskapskrav rörande fukt och hållfasthetfrågor.

Kvaliteter som togs tillvara:

• Exteriör

• Stall och foderladans byggnadsvolym med två tydliga årsringar.

• Fasader av timmer på den äldre delen.

• Oregelbunden fönstersättning och lucköppningar.

• Interiör

• Rumsvolymer.

• Äldre fönster och dörröppningars placering

Beslutsunderlag

Ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden i kommunen den 6 september 2013 och

bygglov beviljades den 4 mars 2014 eftersom byggnaden inte ansågs uppfylla nödvändiga

tekniska egenskapskrav och i behov av återställning, samt att eftersom stallet redan hade

renoverats med kök och rum, så bedömde byggnadsnämnden att ändrat användningssätt till

bostad inte var något problem. Bilagor som bifogades i samband med ansökan var, fasad

samt planritningar.

33Rutet stall blev unik bostad, 25 maj 2015, Kalle Melin.

82

4.17. När Folke 1:28 Region Gotland Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av en ladugård till fritidsbostad, ombyggnad

och fasadändring. Ladugården ligger inom fornlämningens skyddsområde.

Bebyggelselämningar från förr är i form av tvåhusgrunder. Den ena är 18 x 8 meter och tolkad

som en ladugård. Den andra husgrunden utgjorde bostadshus. Fastigheten är belägen inom ett

område med naturvärden av riksintresse samt inom ett område av riksintresse för rörligt

friluftsliv.

Beslutsunderlag Bygglov ansökan

Ansökan om bygglov ankom till byggnadsnämnden den 24 november 2015 och bygglov

beviljades den 24 mars 2016med stöd av 9 kap.31§ plan-och bygglagen. Bilagor som bifogades

i samband med ansökan var situationsplan, fasad- och planritningar.

87

4.18. När Pilgårds 1:9, Region Gotland Beskrivning av projektet

Ansökan om bygglov avsåg ändrad användning av ladugård till fritidsbostad. Byggnaden

byggdes om till en gäststuga, där inmontering av mindre köksutrustning, ändring av

våningstrappa samt rumsskiljande väggar på övre plan skulle göras. Fastigheten ligger inom

ett område för naturvård rörligt friluftsliv och värdefullt kulturlandskap

Beslutsunderlag

Ansökan om bygglov ankom till byggnadsnämnden den 28 april 2015 och bygglov beviljades

den 1 december 2015. Enligt byggnadsnämnden ansåg de att åtgärderna som ansökaren

redovisade inte skadade värden som riksintressena omfattar. Bilagor som bifogades i samband

med ansökan var, fasad foton, planritningar och situationsplan.

89

5. Resultat I tabell 1 redovisas en sammanställning av objektens namn och deras totala boarea, samt golv

arean, fönster arean, och glasandelen i procent som enligt BBR är (area fönster/area golv). I

tabell 2 redovisas underlaget för data i tabell 1 och mått för varje enskilt fönster i varje rum. I

tabell 3 redovisas beräkningsunderlaget för resultat som redovisas i tabell 1. Måttsättning mm

framgår i ritningar i respektive objektsbeskrivning enligt föregående kapitel.

90

Tabell 1. Objekts namn, totala boarea, samt golv- och fönster area, och glasandelen i procent

91

Tabell 2. Beräkningar fönsterarea

92

Tabell 3. Beräkningar fönsterarea

93

I figur 1 visas ett cirkeldiagram där antal objekt som inte uppfyller krav med hänseende till dagsljus kapitel 6:322 enligt BBR.

Figur 1. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för kök i studerade objekt I figur 2 visas ett cirkeldiagram som visar antal objekt som uppfyller krav med hänseende till dagsljus kapitel 6:322 enligt BBR.

Figur 2. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för alla rum i studerade objekt

Antal som klarar 7

Antal som inte klarar 4

Antal byggnader som klarar av minimum fönsterglasarea (Enbart Kök)

Antal som klarar Antal som inte klarar

Antal som klarar av 5

Antal som inte klarar 13

Antal byggnader som uppfyller fönsterglasarea krav i helhet ( d.v.s kök,vardagsrum,sovrum)

Antal som klarar av Antal som inte klarar

94

I figur 3 visas ett cirkeldiagram som visar antal byggnader som uppfyller ”krav” med hänseende till rumsarea i alla rum.

Figur 3. Mer eller mindre än 10 % glasarea jämfört golvarea för kök i studerade objekt I figur 4 visas vardagsrums yta för enskilda vardagsrum och kombinerade vardagsrum och kök.

Figur 4. Vardagsrums yta för enskilda vardagsrum och kombinerade vardagsrum och kök.

Antal som klarar av 16

Antal som inte klarar av 1

Antal byggnader som uppfyller minsta golvarea krav i helhet (d.v.s ( alla sovrum)

Antal som klarar av Antal som inte klarar av

0

1

2

3

4

5

6

7

Objekt med över 30 m2 (Enbart vardagsrum) Endast objekt där köket och vardagsrum räknas somen, (över 30 m2)

Hur många objekt har större än 30 m2 i vardagsrumsarea?

Över 30 m2 under 30 m2

95

Nedan redovisas en sammanställning av objektbeskrivningar med avseende på kulturkrav och områden med värdefullt kulturlandskap.

Tabell 4. Studerade objekts olika kulturmärkningar

96

6. Analys och diskussion Från objekten som studerats och resultat som har erhållits kan man få endast en uppfattning

om hur förhållanden på sådana ROT-projekt uppfyller funktionskrav enligt BBR. Som

tidigare nämnts i avsnittet Metod, kan tillförlitligheten baserad på data som använts inte

statistisk säkerhetsställa en verklighetsbaserad realitet utan endast ge en uppfattning om hur

det förhåller sig.

Tar man avsteg från BBR vid godkännande av bygglov med avseende till

rums storlek och ljusinsläpp? Sammanställningen av de olika kraven delas in i två underrubriker.

Rumsarea: Enligt tabell 1 och 2 samt figur 3 kan tydliga resultat ses när det gäller rumsarea, där

majoriteten av objekten uppfyller kraven där endast 1 av 17 inte gör det.

Hur kommer det sig att den större andelen objekten uppfyller kraven?

Som tidigare nämnts i objektbeskrivningar så rör det sig om ladugårdar, stallar och magasin

som oftast är stora i area och volym, därmed kan det vara enkelt att dimensionera för större

rumsytor. Som vi kan se enligt figur 4 kan vi konstatera att 6 av 10 har en väldigt stor area på

vardagsrum. Och de byggnader som är utförda med köket och vardagsrum som ett, har också

den större andelen över 30 m2i rumsarea. Alla sovrumsytor har över 7 m2 som enligt BBR

som hänvisar till SIS mått är det minsta storlek ett sovrum bör ha.

Den byggnad som inte uppfyller kraven enligt tabell 1 är, Halla Väsby där ena rummet är

strax under 7 m2, dock kan detta värde ifrågasättas som tidigare nämnts under kapitel 2,

Metod, kvalitét på insamlad data, där kvalitén på underlaget av ritningar inte kan preciseras

på ett noggrant sätt.

Fönsterglasarea:

Enligt kapitel 3.3 Lagstiftning och förordningar, Boverkets byggregler, kapitel 6:322, skall

fönsterglasarean vara minst 10 % av rummets golv area. Som vi kan se enligt figur 1 och 2,

större andelen objekt uppfyller inte kraven. Det vi kan bortse från resultatet är objektet Bogsta

Norrby där fönsterglas andelen är endast 2 % vid varje rum eftersom det handlar om ett hotell

där människor vistas tillfälligt, och enligt kapitel 6:322 ur BBR så står det ”rum eller delar av

rum där människor vistas mer än tillfälligt ska utformas och orienteras så att god tillgång till

97

direkt dagsljus är möjligt”34. Därmed berörs inte detta objekt till BBR. De resterande 12

objekten däremot uppfyller ej kraven. Om vi börjar med Härensås, där både köket och

sovrummet har en för låg andel fönsterglasarea. Inga anmärkningar avseende ljusinsläpp ur

BBR gjordes i ansökan. Under kapitel 3 i rapporten, Lagstiftning och förordningar, Plan och

bygglagen så kan vi tydligt klargöra att man måste ta hänsyn till den befintliga byggnaden vid

ändring med avseende på byggnadens förutsättningar, varsamhetskrav och

förvanskningsförbudet. Detta objekt har inga speciella varsamhetskrav eller

förvanskningsförbud som tydliggörs i bygglovsansökan. Därför kan det då antigen vara brist

på kunskap vid byggnadsnämnden eller så har de iakttagit detta.

Kråkenäs och Silvia kan vara en fråga om mättningsnoggrannhet då de endast ligger 1 %

enhet ifrån att uppfylla kraven. Halla Väsby är ett objekt som tydligt inte uppnår kravet, man

måste då ta hänsyn till att byggnadens slutgiltiga användning blir en fritidsboende och att den

har kulturvärden. Som tidigare nämnts kan det då ha varit en anledning till att

byggnadsnämnden godkände avsteg från BBR med hjälp av PBL där hänsyn måste tas till

varsamhetskrav och förvanskningsförbudet. Detsamma kan sägas om Mässen och Djursholm.

Hur stor del av ekonomibyggnader har någon typ av kulturvärden?

Som vi kan se ur tabell 4 sammanställs alla objekt med avseende på kulturvärden, där 10 av

18 objekt har någon slags av kulturvärde eller ligger inom område med fornlämningar. Av de

byggnader med kulturvärden så är det endast 1 av de som fick avslag på grund av dess

kulturvärde. Hunneberga fick avslag på grund av att utformningen de ville genomföra inte

stämde överens med den lokala byggnadstraditionen där takvinkeln inte är traditionellt

utformad. Men de avslog även ansökan på grund av att stallet inte klarar de tekniska

egenskapskraven när det gäller hygien på grund av att det ligger i stallet. Men som tidigare

nämnts i objektbeskrivningen Härensås så är det ett nästan likadant fall men där har ansökan

däremot blivit godkänt. De enda förutsättningar som skiljer de åt är att Härensås inte har

någon typ av kulturvärden.

3434 BBR Kapitel 6:322, Dagsljus, (BFS 2011:26).

98

Vad är det som bevaras av den äldre byggnaden med avseende på

kulturkrav? Ur objekt beskrivningar kan vi se att det mest förekommande när det gäller

skyddsbestämmelser, kulturkrav och varsamhetsbestämmelser så är det tak utformningen, tak

materialet och takfärgen som bevaras samt fasad materialet, utformningen och färgen.

100

7. Slutsats Utifrån studien som gjorts kan en slutsats dras ur de undersökta objekten. Vid ändrad

användning av ekonomibyggnader till bostäder så kan avsteg från BBR göras med hjälp av

PBL kapitel 4, där hänsyn tas till den befintliga byggnaden. Ur resultatet har vi konstaterat att

minimikravet av ljusinsläpp i form av fönsterglasandel kan variera med 1-2 % enheter utan att

byggnadsnämnden gör någon typ av anmärkning. Byggnaderna är kopplade till kulturkraven,

där ändringens omfattning inte berör någon olägenhet vid ansökan av bygglov om man följer

de skyddsbestämmelser som byggnaden har. Det viktigaste som skall följas är kulturkraven

sedan utformningen av bostaden. Rums ytor i ekonomibyggnader går att dimensionera utifrån

kraven eftersom det rör sig om stora boytor.

101

8. Referenser Weblänkar: Datum 2016-06-28

Reviderad prognos för byggbehovet av bostäder, Granskad: 19 oktober 2015, Boverket. http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-

for-byggbehovet-av-bostader/

Fakta om svenskt jordbruk, Jordbruksverket.

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdf

Landsbygdens ekonomibyggnader och uthus, Stockholms läns museum.

http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-

uthus/

Platschefens arbete i total- och generalentreprenad, 2015, Walid Josse, Borhan Hosseini.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859443/FULLTEXT01.pdf

Om boverket, Granskad: 9 juli 2014, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/

Byggnadsnämnden, Granskad: 26 september 2014, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Byggnadsnamnden/

Vårt uppdrag, Länsstyrelsen Stockholm.

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/Pages/default.aspx

Mark- och miljödomstol, senast ändrat 2016, Sveriges Domstolar

http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-

miljodomstol/

Vår uppgift, senast ändrat 2012, Mark- och miljööverdomstolen Svea hovrätt, Sveriges

domstolar.

http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Om-Mark--och-miljooverdomstolen/Var-uppgift/

Om Naturvårdsverket, senast uppdaterad 2016, sidansvarig, Berit Oscarsson,

Naturvårdsverket.

http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/

Guide för bygglov och byggprocessen, granskad 2016, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-bygglov-och-byggprocessen/

Läsanvisningar till regler om byggande, granskad 2015, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-

byggande/

Lagar, förordningar och föreskrifter hänger ihop, Notisum.

http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-for-byggbehovet-av-bostader/http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/reviderad-prognos-for-byggbehovet-av-bostader/http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr2.pdfhttp://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-uthus/http://www.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/landsbygdens-ekonomibyggnader-och-uthus/http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859443/FULLTEXT01.pdfhttp://www.boverket.se/sv/om-boverket/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/Byggnadsnamnden/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/om-lansstyrelsen/vart-uppdrag/Pages/default.aspxhttp://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-miljodomstol/http://www.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Domstolarna/Tingsratt/Mark--och-miljodomstol/http://www.markochmiljooverdomstolen.se/Om-Mark--och-miljooverdomstolen/Var-uppgift/http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/http://www.boverket.se/sv/om-boverket/guider/guide-for-bygglov-och-byggprocessen/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-byggande/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/allmant/lasanvisningar-till-regler-om-byggande/

102

http://www.notisum.com/News.aspx?itemid=5478

Regelhierarki – från lag till allmänt råd, granskad 2014, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/regelhierarki/

Förvanskningsförbudet, granskad 2014, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---

och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/

Ändring av byggnader, granskad 2015, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-1/andring-av-byggnader/

Plan och byggförordningen, granskad 2016, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/Allmant-om-PBL/lag--ratt/gallande-

regler/forordningar/plan--och-byggforordning/

Miljöbalk (1998:808), t.o.m. SFS 2016:341, Regeringskansliet/Lagrummet.se.

http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-

1998808_sfs-1998-808

Om Boverkets byggregler, BBR, granskad 2015, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/

Vad är k-märkt, Länsstyrelsen Stockholm.

http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-

bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspx

Skyddsbestämmelser, Statens Fastighetsverk.

http://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/kulturarv/skyddsforeskrifter/

Varsamhetsbestämmelser, granskad 2014, Boverket.

http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---

och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/

Naturvårdsprogram för Tibro kommun, juni 2014, Tibro Kommun.

http://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandli

ng_140630_web.pdf?epslanguage=sv

Naturvårdsprogram- vad, varför och hur? 2009-04-28, Calle Bergil.

http://www.bioenv.gu.se/digitalAssets/1325/1325743_calle-bergil.pdfklaser

http://www.notisum.com/News.aspx?itemid=5478http://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/regelhierarki/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/krav-pa-byggnadsverk-och-tomter/forvanskningsforbudet/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/bbr/avsnitt-1/andring-av-byggnader/http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808http://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/http://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspxhttp://www.lansstyrelsen.se/Stockholm/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/k-markt/Pages/default.aspxhttp://www.sfv.se/sv/om-oss/uppdrag/kulturarv/skyddsforeskrifter/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/http://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/Vvarsamhetsbestammelser/http://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandling_140630_web.pdf?epslanguage=svhttp://www.tibro.se/Global/Teknisk%20service/Naturv%C3%A5rdsprogram_antagandehandling_140630_web.pdf?epslanguage=svhttp://www.bioenv.gu.se/digitalAssets/1325/1325743_calle-bergil.pdfklaser

103

9. Bilagor 9.1. Bilaga 1 – Fotografier Manskapet

104

SammanfattningAbstract1. Inledning1.1. Bakgrund1.2. Syfte och Frågeställning1.3. Avgränsningar

2. Metod1.2.2.1. Litteraturstudie2.2. Bearbetning, Sammanställning och analys av insamlade data

1.2.3.2.3. Kvalitét på insamlad data

3. Teorier3.1. Myndigheter3.1.1. Boverket3.1.2. Kommunal byggnadsnämnd3.1.3. Länsstyrelsen3.1.4. Mark- och miljödomstol3.1.5. Mark- och miljö överdomstolen3.1.6. Naturvårdsverket

1.2.2.1.2.2.3.2. Bygglovsprocessen1.2.3.3.1.3.2.3.3. Lagstiftning och förordningar1.2.3.3.1. Plan- och bygglagen3.3.2. Plan och byggförordningar3.3.3. Miljöbalken

2.1.4.4.1.4.2.3.3.4. Boverkets byggregler

1.1.1.1.2.1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1. Kapitel 1:22 - Krav vid ändring av byggnader

1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.3.3.4.2. Kapitel 3:22 – Allmänt om utformning av bostäder3.3.4.2.3.3.4.3. Kapitel 3:5 - Krav på tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen vid ändring av byggnader1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.3.1.3.3.2.3.3.3.3.3.4.3.3.4.1.3.3.4.2.3.3.4.3.3.3.4.4. Kapitel 6:322 – Dagsljus

1.2.2.1.2.2.2.3.2.3.1.2.3.2.2.3.3.

2.3.3.1.3.2.3.3.3.4. K-märkning2.3.3.1.1.1.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.4.1. Skyddsbestämmelser3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.4.1.3.4.2. Varsamhetsbestämmelser

1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.5. Naturvårdsprogram1.2.3.3.1.3.2.3.3.3.4.3.5.3.5.1. Olika Klasser

1.2.2.1.2.2.2.3.2.4.2.5.2.6.2.7.1.2.3.4.

4. Objekt beskrivningar1.2.3.4.4.1. Härensås 2:12 Bergunda, Växjö kommun1.2.3.4.4.1.4.1.1.

4.2. Kråkenäs, Växjö kommun2.3.3.1.1.2.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3. Sylvia 3,Växjö kommun1.2.3.3.1.3.1.1.3.1.2.3.1.3.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4. Trampolinen 3, Kronoberg, Växjö kommun1.2.3.4.4.1.4.1.1.4.1.2.4.1.3.4.1.4.4.1.5.

1.2.3.4.4.4.4.5. Svista 1:7 Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.

4.6. Bogsta-norrby 1:7,Tystberga, Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.

4.7. Halla Väsby 4:1 Nyköping kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.

4.8. Folkestorp 13:1 Ystad kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.

4.9. Östra Ingelstad 80:2 Tomelilla kommun4.10.1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10. Norra Kvärrestad 1:21, Tomelilla Kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.

4.11. Tygelsjö, Malmö kommun4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.

4.12. Magnarp 1:28, Ängelholms kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.

4.13. Manskapet 1, Sollentuna kommun4.13.4.14. Mässen 1, Sollentuna Kommun1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.

1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15. Hunneberga 4:4Harlösa, Eslövs kommun (Avslagen)1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16. Djursholm 2:429 Danderyd kommun4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16.4.17. När Folke 1:28 Region Gotland1.2.3.4.4.1.4.2.4.3.4.4.4.5.4.6.4.7.4.8.4.9.4.10.4.11.4.12.4.13.4.14.4.15.4.16.4.17.4.18. När Pilgårds 1:9, Region Gotland5.6.7.8.8.1.

5. Resultat6. Analys och diskussion1.2.3.4.5.6.7. Slutsats8. Referenser9. Bilagor9.1. Bilaga 1 – Fotografier Manskapet

Ändrad användning av ekonomibyggnader till bostäder1056802/...Ändrad användning av...

Documents