november 2014 köpsuget - svenskhandel.se · obs. i maj 2013 ställdes frågan om hur konsumtionen...

Köpsuget Svensk Handels indikator över hushållens inköpsplaner

November 2014

0

5

10

15

20

25

maj 2013 aug 2013 nov 2013 apr 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014

+13

Optimismen hos svenska hushåll stiger och differensen mellan andelen optimistiska

och pessimistiska konsumenter steg i Svensk Handels konsumtionsindikator till 13

i november till jämfört med 4 i augusti. Det innebär att andelen konsumenter som

planerar att öka sin konsumtion är 13 procentenheter högre än andelen som

planerar att dra ner på sina köp. Av de tillfrågade konsumenterna bedömer

27 procent att de kommer att öka sin konsumtion under den närmaste månaden.

Konsumenterna väntas öka sina köp mest av produkter och tjänster relaterade

till upplevelser och hemmet men framförallt säger man att man kommer

öka sitt sparande.

Köpsuget stiger

─ Konsumenternas köpsug ökar inför de viktiga helgerna i årets slut,

men kommer inte riktigt upp i fjolårets nivåer. Sannolikt beror detta på

en osäkerhet över hur valutgången och Riksbankens nollränta kommer

att påverka privatekonomin. Förhoppningsvis hinner konsumentens

mod att repas inför de sista avgörande shoppingveckorna i julhandeln,

säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Köpsuget

Köpsuget, differensen mellan andelen

optimistiska och pessimistiska

konsumenter var 13 i november-

mätningen. Det kan jämföras med

4 procentenheters differens i

augustimätningen. Mönstret följer

utvecklingen från tidigare år där

hushållen tar en återhållsam ställning

efter sommarens utgifter för att

närmare jul återigen höja sina

köpplaner.

Köpsuget 2014 kommer dock inte

upp i fjolårets köpsugnivå andelen

optimistiska konsumenter var

16 procentenheter fler än de

pessimistiska. Möjligtvis kan den

dipp i konsumentförtroende till

följd av valets förvirrade utgång

bidra till denna försvagning.

Förklaring: Ett nettotal på 13 betyder att andelen konsumenter

som tror att deras konsumtion kommer att öka under det

närmaste kvartalet är 13 procentenheter högre än andelen

som tror att deras konsumtion kommer att minska.

OBS. I maj 2013 ställdes frågan om hur konsumtionen

förväntas öka under den kommande månaden.

Köpsuget maj 2013- november 2014

-20

-10

0

10

20

30

40


Jag kommer att öka min konsumtion

Jag kommer att minska min konsumtion

Köpsuget

Sparandet spås öka mest under kommande kvartal

Den största ökningen när hushållen

planerar sin ekonomi inför den närmaste

månaden är sparandet. 13 procent-

enheter fler bedömer att sparandet

kommer att öka jämfört med de som

tror att det kommer att minska. Jämfört

med augusti är det dock tydligt att

andelen som planerar att öka

sparandet minskar.

Upplevelser och Hemmet är de två

huvudkategorier som väntas öka mest

under kommande kvartal, vilket ligger i

linje med säsongens svängning från

utomhus- till inomhusaktiviteter.

Kraftigast förändring jämfört med den

senaste mätningen återfinns inom

kategorin Mat & Dryck. Efter sommarens

överintag är konsumenten mer modest i

augusti men nu är man återigen beredd

att öka utgifterna för mat och dryck

Förklaring: Nettotalen visar skillnaden i procentenheter mellan

de konsumenter som tror att deras konsumtion kommer att öka

och de som tror att deras konsumtion kommer att

minska.(Fjolårets siffror i parantes)

Hur tror du att du kommer att konsumera under de

kommande tre månaderna jämfört med hur du vanligtvis

konsumerar? (Fjolårets siffra inom parentes)

13 (16) 12 (15)

11 (15)

9 (12) 9 (12) 9 (12) 8 (11)

0 (5)

19

9

12 12

8

0

14

2

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

nov 2014 aug 2014

Konsumenternas roligaste köp just nu: Julklappar

Vad tror du kommer att vara ditt roligaste inköp och din

tråkigaste utgift under den närmaste månaden?

Julklappar

Resa

Elektronik

Löpande räkningar

Tandläkarkostnader

Bilkostnader

Roligast! Tråkigast…

Tema konsumentmakt ─ Vi ser att en allt mer politisk konsument växer fram. Konsumenter

ställer högre krav på handeln vad gäller miljöpåverkan och

produktionsvillkor och gör sin röst hörd genom att välja produkter och

varumärken de sympatiserar med. Det välkomnar vi inom handeln.

Vi är stolta över att vara medborgarnas verktyg för att förändra

samhället, säger Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.

Stark vilja att förändra bland konsumenterna

De allra flesta konsumenter, 80

procent, anser att de kan bidra till

att förändra samhället genom att

välja eller välja bort vissa varor

när de handlar i butik.

Många uppger också att man

faktiskt använder sig av denna

makt. 20 procent menar att de gör

det så ofta som möjligt och 35

procent att det är ganska vanligt

som de använder denna makt. Hur vanligt är det att du använder dig av din konsumentmakt

och väljer eller väljer bort varor när du handlar i butik?

20%

35% 23%

18%

5%

Så ofta jag får möjlighet

Ganska vanligt

Ganska sällan

Nästan aldrig

Vet ej

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra

samhället genom att använda dig av din konsumentmakt

och välja eller välja bort varor när du handlar i butik?

22%

35%

23%

13%

8%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

I hög grad I viss grad I liten grad Inte alls Vet ej


Störst andel konsumenter, 75

procent, anser sig kunna bidra till

att förändra samhället genom att

rösta i allmänna val.

Män engagerar sig mer i politiska

föreningar medan kvinnor i större

utsträckning använder sin

konsumentmakt. Kvinnor är också

mer engagerade i att skriva inlägg

och delta i kampanjer i sociala

medier.

Äldre använder i högre

utsträckning än unga sin

konsumentmakt för att påverka

samhällsutvecklingen medan

yngre i högre utsträckning än

äldre använder sig mer av sociala

medier.

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra

samhället genom att …

75%

66%

51% 49%

46%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Nettotal


Största möjlighet att

förändra samhället anser

konsumenterna att man har

i de allmänna valen.

Därefter kommer möjlig-

heten att i handeln göra val

som stämmer överens med

konsumentens värderingar.

Att ta direktkontakt med

politiker och andra besluts-

fattare är den åtgärd man

anser har minst möjlighet

att påverka samhället.

I vilken grad anser du att du kan bidra till att förändra samhället

genom att ...

41%

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

40%

45%

... rösta i allmännaval?

... välja eller väljabort varor när du

handlar?

... engagera dig iföreningar, politiska

partier etc?

... ta direktkontaktmed politiker ochbeslutsfattare?

... skriva inlägg ochdelta i kampanjer isociala medier?

I hög grad I viss grad I liten grad

Inte alls Vet ej

Allmänna val och konsumentmakt vanligast vid förändring

Vanligast är det att rösta i

allmänna val, 87 procent av

respondenterna röstar ganska

ofta eller så ofta de får möjlighet

Att ha direktkontakt med politiker

och andra beslutsfattare är minst

vanligt.

En större andel av de äldre

respondenterna, från 41 år och

äldre, röstar oftare i allmänna val.

Den yngre generationen skriver

oftare inlägg och deltar i

kampanjer i sociala medier.

Hur vanligt är det att du ...

87%

55%

23% 18%

10%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Ganska vanligt + så ofta jag får möjlighet

Många använder konsumentmakten till att försöka påverka

Vanligast är att rösta i allmänna

val, vilket 87 procent av

respondenterna anger att de gör.

Många uppger sig faktiskt också

använda sin konsumentmakt i

butiksmiljö; en av fem uppger att

de gör det så ofta de får

möjlighet. Hela 35 procent uppger

också att det är ganska vanligt att

de i butik väljer eller väljer bort

varor för att påverka.

Det är däremot mindre vanligt att

påverka genom direktkontakt med

politiker och beslutsfattare.

Hur vanligt är det att du ...

20%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

... röstar i allmännaval?

... väljer eller väljerbort varor när duhandlar i butik?

... skriver inläggoch deltar i

kampanjer i socialamedier?

... engagerar dig iföreningar,

politiska partieretc?

... tar direktkontaktmed politiker ochbeslutsfattare?

Så ofta jag får möjlighet Ganska vanligt

Ganska sällan Nästan aldrig

Vet ej

Köpsuget uppdelat

på åtta kategorier

Mat & Dryck

Köpsuget för kategorin Mat & Dryck

steg kraftigt i novembermätningen,

från 0 i augusti till plus 9 i november.

Det är också i nivå med fjolårs-

utfallet på 11.

Bakgrunden till ökningen ligger

främst i konsumenternas ambition

att öka köpen av livsmedel medan

man beräknar dra ner på

restaurangbesöken.

Förra året planerade responden-

terna att öka livsmedelsinköpen

och även restaurangbesöken i viss

grad. Det är således en naturlig

vändning efter en tid med något

lägre fokus på mat och dryck.

Min konsumtion inom kategorin Mat & Dryck kommer att…

Produkter som ingår i kategorin Mat & Dryck: livsmedels-

produkter, café- och restaurangbesök, vin, sprit och öl.

3%

25%

51%

16%

4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

9

-10

-5

0

5

10

15

20

25

maj 2013 aug 2013 nov 2013 april 2014 jun 2014 aug 2014 nov 2014

Köpsug Mat & Dryck

Hemmet

Köpsuget för varor och tjänster inom

kategorin Hemmet minskade från 12 i

augusti till 11 i november och kan

därmed betecknas som oförändrat.

Framförallt bedömer hushållen att

utgifterna för el kommer att öka, vilket är

naturligt då vi går mot kallare tider. Även

vid samma period förra året spådde

konsumenterna en ökning i elkostnader.

Båda åren har andelen konsumenter

som tror att kostnaderna kommer att öka

varit 18-19 procentenheter fler än andelen

som tror att de kommer att minska.

Hushållen bedömer att

hyra/lån/räntekostnaderna kommer

att minska. Förra året förväntade sig

konsumenterna att denna post skulle

öka något. Sannolikt har den låga räntan

haft inverkan i denna prognos för året.

Produkter som ingår i kategorin Hemmet: lån, renovering, möbler,

prylar, städning, RUT och ROT, uppvärmning, försäkringar,

inredning, räntebetalningar, växter etc.

Min konsumtion inom kategorin Hemmet kommer att…

11

-10

-5

0

5

10

15

20

25


Köpsug Hemmet

4%

23%

53%

11%

5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

öka mycket öka något varaoförändrad

minska något minskamycket

Personligt

Köpsuget för kategorin Personligt

sjönk från 12 i augusti till 9 i

november.

Utgifter för frisör, tandläkare och

sjukvård förväntas fortsätta att öka

under kommande kvartal. Även

konsumtionen inom träning ökar

starkt.

Produkter som ingår i kategorin Personligt: kläder, mode, träning,

utbildningar och kurser. Även smink, smycken och optikprodukter

ingår, liksom tjänster som skönhetsoperationer, vårdkostnader,

tandläkarbesök, frisör, välgörenhet och utgifter för fest och kalas.

Min konsumtion inom kategorin Personligt kommer att…

9

-10

-5

0

5

10

15

20

25


Köpsug Personligt

3%

22%

55%

10% 6%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%



Media

Köpsuget för produkter och tjänster

inom kategorin Media gick tillbaka till

0 i november efter att ha varit uppe

i plus 2 vid augustimätningen.

Det är en något större andel

respondenter som anger att de

kommer att öka sin konsumtion

av hemelektronikprodukter än de

som spår att de kommer minska

den. Stundande julförsäljning kan

sannolikt driva detta. Förra året var

denna andel däremot något högre.

Utgifter för poster som tidnings-

prenumerationer, streamingtjänster

mm väntas minska och

digitaliseringens förändringskraft

gör sig här påmind. Produkter som ingår i kategorin Media: lyssna- eller titta-tjänster

som exempelvis Spotify, Netflix, Tv-licens och abonnemang etc.

Även kostnader för fysiska produkter som hemelektronikprodukter

och tidningsprenumerationer samt uppkopplingstjänster via dator

och mobil.

Min konsumtion inom kategorin Media kommer att…

0

-10

-5

0

5

10


Köpsug Media

1%

12%

70%

9% 5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%



Upplevelser

Köpsuget för kategorin

upplevelser ökade från 9 i augusti

till 12 i november.

I novembermätningen var det

framförallt konsumtionen av kultur

såsom teater-, bio- och

museibesök som förväntas öka.

Upplevelser såsom vinprovning

och fallskärmshoppning förväntas

däremot minska något.

Fjolårets undersökning visar

samma mönster, det vill säga att

vid denna period ökar

kulturupplevelserna, men andra

evenemang och tillställningar

minskar i fokus.

Produkter som ingår i kategorin Upplevelser: konserter,

idrottsevenemang, bowling, bio, teater mm.

Min konsumtion inom kategorin Upplevelser kommer att…

12

-10

-5

0

5

10

15

20

25


Köpsug Upplevelser

2%

23%

59%

5% 7%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%



Semester

Utgifter för kategorin Semester

ligger på ungefär samma nivå som

vid förra mätningen, Köpsuget

ökade svagt från 8 i augusti till 9 i

november.

På grund av möjligheten till

långledigt under julen, där man

genom att ta ut ett fåtal

semesterdagar får en lång

sammanhängande ledighet,

förväntas en del av svenskarna

åka iväg till varmare breddgrader.

Semesterresan är den post som

spås öka mest.

I årets undersökningen är andelen

som spår att utgifterna för

semesterresor kommer att öka

större än i fjolårets undersökning.

Produkter som ingår i kategorin Semester: exempelvis

sommarstugan och semesterresan.

Min konsumtion inom kategorin Semester kommer att…

9

-10

-5

0

5

10

15

20

25

30

35

40


Köpsug Semester

5%

18%

59%

5% 9%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%



Transport

Utgifter inom kategorin Transport

gick från 14 i augusti till 8 i

november.

Trots att köpsuget för transport

sjunkit är det några delbranscher

inom kategorin som spås öka.

Dessa är framförallt kollektivtrafik

samt utgifter för bil.

Fjolårets undersökning visade

samma mönster.

Produkter som ingår i kategorin Transport: utgifter för bil,

bensin, reparationer samt månadskort för kollektivtrafiken,

men även andra fordon som cykel och moped.

Min konsumtion inom kategorin Transport kommer att…

8

-10

-5

0

5

10

15

20

25


Köpsug Transport

2%

19%

63%

7% 6%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%



Sparande

27 procent av konsumenterna tror att

deras sparande kommer att öka

under kommande kvartal, vilket är

något färre än vid mätningen i

augusti. Däremot är det en något

större andel, 14 procent, som tror att

de kommer att minska sitt sparande.

Sparviljan sjönk från 19 i augusti

till 13 i november.

Förra året var sparviljan bland

konsumenterna något högre, 16

jämfört med 13 i år. Det var en högre

andel som planerade att öka sin

konsumtion i fjolårets undersökning

än i årets. Majoriteten förutspår dock

att sparandet kommer att vara

oförändrat.

Det som ingår i kategorin Sparande: börs, bank, fonder,

överföringar till sparkontot och” under madrassen”-

sparande.

Mitt Sparande kommer att…

13

-10

-5

0

5

10

15

20

25


Sparvilja

5%

22%

55%

9% 5%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%



Om Köpsuget

Konsumtionen i Sverige förändras i allt snabbare takt. Dagens konsumenter är kunniga,

kräsna och snabbrörliga. Nya trender uppstår och ersätter gamla sanningar. Gränsen för

vad som är traditionell detaljhandel, besöksnäring eller annan tjänsteproduktion håller

dessutom på att suddas ut. Köpsuget följer av denna anledning konsumentbeteende i

ett vidare och branschövergripande perspektiv.

Köpsuget undersöker konsumenternas syn på sin framtida konsumtion. Vi söker svaret

på hur ”köpsugna” svenskarna är vid olika tillfällen och av olika varu- eller

tjänstekategorier. Undersökningen Köpsuget görs av HUI Research på uppdrag av

Svensk Handel och utkommer fyra gånger per år.

Köpsuget november 2014 baseras på en webbenkät där 1 191 svenskar mellan

18 och 80 år har deltagit. Undersökningen genomfördes under oktober 2014.

Kan konsumenterna förutse sin konsumtion?

Korrelationen mellan Svensk

Handels inköpsindikator Köpsuget

och det verkliga utfallet, det vill

säga hushållens faktiska

konsumtion (som SCB tar fram

kvartalsvis), är inte helt tydligt.

Tidsserien är ännu för kort för att

kunna utvärdera Köpsugets

relevans som ledande indikator.

Stämmer prognosen i innevarande

mätning tyder den på en

välkommen tillväxt för årets sista

och försäljningsmässigt viktigaste

kvartal.

Prognos och utfall

0

0,5

1

1,5

2

2,5

3

3,5

0

5

10

15

20

25

maj-jul aug-okt nov-jan feb-apr maj-jul aug-okt nov-jan

Utf

all u

tve

cklin

g (%

)

Kö

psu

g (

ne

tto

tal)

Köpsuget Hushållskonsumtion (kvartal)

november 2014 köpsuget - svenskhandel.se · obs. i maj 2013 ställdes frågan om hur konsumtionen...

Documents