prioriteringsprocess 2010–2011

1PRIORITERINGSPROCESS 2010–2011

Prioriteringsprocess

2010–2011


Bakgrund och syfte

De medicinska möjligheterna växer och hälso- och sjukvården kan hjälpa allt fler människor. Vi blir fler äldre samtidigt som förväntningar på vård och service ökar.

Men möjligheterna och förväntningarna växer snabbare än resurserna. Allt kan inte finansieras med skatter.

Landstinget måste skapa en stark ekonomi med plats för utveckling.

Traditionella metoder som att förändra strukturer, effektivisera och rationalisera räcker inte. 2008 började vi prioritera på ett nytt, öppet och strukturerat sätt. Nu tar vi nästa steg.


Värdegrund och långsiktighet

Prioriteringarna ska bygga på nytta eller hälsovinst i förhållande till kostnad. Den etiska plattformens principer om människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet ska styra våra val. Grunden är att alla har lika värde och samma rätt till vård efter behov.

Prioriteringsarbetet är långsiktigt och berör alla. Vi använder en metod som kräver ömsesidigt förtroende och att alla hjälps åt. Politikerna fattar besluten.

Prioriteringsarbetet ska vara en lärande process som också utvärderas. Vår ambition är hög och vi har respekt för svårigheterna.


Förbättrad process

• Mer tid för vertikala prioriteringar

• Bättre förutsättningar för samordning inom och mellanverksamheterna

• Ökad delaktighet för medarbetarna

• Utvecklade former och större delaktighet i inprioritering

• Anpassad för både kärn- och serviceverksamhet

• Förlängd tidplan:

Start hösten 2010 och politiskt beslut i juni 2011Genomförande 2012–2013

Förändringarna bygger på erfarenheter från förra prioriteringsomgången


Beslut och resultat från 2008

Beslutet blev att frigöra resurser motsvarande 114 mkr, som skulle fördelas med 76 mkr 2009 och 38 mkr 2010.

Planen var att upphöra med åtgärder helt utan medicinsk eller annan nytta motsvarande 11 mkr samt begränsa eller helt avstå från åtgärder med mycket liten till mindre nytta motsvarande 103 mkr.

Det faktiska utfallet 2009 blev knappt 60 mkr.

Det faktiska utfallet för 2010 är inte klart.


Utbudsbegränsningen gällde i huvudsak:

• Insatser till friska personer som intyg, operationer, hjälpmedel, medicinskt material och behandlingar.

•Utglesning av återbesök och kontroller.

•Egenvård eller sköterskebesök vid enklare åkommor.

•Följsamhet till redan tagna gemensamma riktlinjer för t.ex. läkemedel och provtagning.


Så förändrades vården i förhållande till den etiska plattformen

Vi tillgodoser i högre utsträckning behoven hos svårt sjuka och människor med nedsatt autonomi – människovärdesprincipen

Vi stärker vården för de svårast sjuka genom att friska och lindrigt sjuka står tillbaka – behovs-/solidaritetsprincipen

Vi skapar mer hälsa och nytta med givna resurser – kostnadseffektivitetsprincipen


Tidplan för prioriteringsprocess 2010–2011


En process med två spår

Alla verksamheter deltar. Steg 1 görs lika av alla och på samma sätt som förra gången. I Steg 2 arbetar serviceverksamheten efter en reviderad procedur.

Kärnverksamhet

• Primärvård

• Närsjukvård

• Tandvård

• Specialiserad sjukhusvård

• Privata vårdgivare (erbjuds att delta)

• Handikappverksamhet

Arbetet ska även omfatta omvårdnad, rehabilitering, habilitering och förebyggande insatser.

Serviceverksamhet

• Diagnostik och medicinsk service

• An/Op/Iva

• Hjälpmedelsverksamhet

• Administration

• Politik

• Fack

• Allmän service


Utvecklad modell


Prioriteringsanalys i hälso- och sjukvård

Modell

Exempel från 2008


Rangordningen

1 är högst, 10 är lägst.

Icke-göra (IG) = åtgärder som inte gör nytta eller skadar.

Åtgärder som behöver utvärderas rangordnas som FoU.

Rang 1–3 ”skall göra”, 4–6 ”bör göra”, 7–10 ”kan göra”.

”Skall göra”: Åtgärder som utgör den absoluta kärnani verksamhetens uppdrag.

"Bör göra": Förväntas ingå i utbudet.

”Kan göra”: Erbjuds bara i specifika fall eller omverksamheten har goda resurser.


Metodfrågor

Baseras på nettobudget med alla kostnadsslag inräknade, även personalkostnader.

Genomförs under två budgetår, 2012 och 2013.

Omfattar alla verksamheter.

Förutsätter bred delaktighet, där så många yrkesgrupper som möjligt bidrar i Steg 1. Förankras via samverkanssystemet.

Kärnverksamhet Serviceverksamhet

Steg 1: identifiera åtgärder, 10 % Steg 1: identifiera åtgärder, 10 %

Steg 2: enas om åtgärder, 5 % Steg 2: enas om åtgärder, 5 %

Steg 3: Alla verksamheter bidrar till gemensamt beslutsunderlag, 5 %. Politikerna beslutar om omfördelning motsvarande 3 % (80 mkr/år) av VLL:s nettobudget.


Ledningsorganisation

Politisk styrgrupp: LTS-AU samt övriga gruppledare. Styrgrupp för prioriteringsprocessen.

Kommunikationsgrupp: Representanter från politisk styrgrupp och tjänstemannaledning. Stämmer av och följer kommunikationsinsatserna.

Landstingets ledningsgrupp, LLG: Ledningsgrupp för prioriteringsprocessen. En stående punkt på dagordningen. Chefer för primärvård och tandvård deltar.

Central prioriteringsgrupp, CPG: Representanter från LLG och staber. Operativ processledning. Rapporterar till LLG.


Stödfunktioner

Referensgrupp: Företrädare från vårdprofessionerna. Rådgivande i frågor om metoder och utvärdering.

Metodstödjare: Stöd till verksamhetschefer och processledning under steg 1.

Granskningsledare: Ledare för horisontell prioritering.

Prioriteringsforum: Representanter för politiker, tjänstemannaledning och verksamhetschefer. Mötesform för presentation, avstämning och kunskapsfördjupning.


Förbättrad process för inprioritering

Utgångspunkt: Ökad delaktighet

Former:

• Stämma av mot nationella riktlinjer

• Identifiera nya medicinska metoder, läkemedel etc.

• Samla politiska förslag

• Identifiera övriga angelägna behov inom verksamhetsområden/motsvarande

Krav: Förslagen (utom de politiska) ska analyseras och vägas samman inom verksamhetsområdet/motsvarande. Den nationella prioriteringsmodellen/motsvarande ska användas (prioriteringsnivå 1–3).


Kommunikationsansvar

Landstingsstyrelse, nämnder m.fl. ansvarar för kommunikationen med medborgarna.

Landstingets ledningsgrupp, LLG, ansvarar för att planera och genomföra övergripande gemensamma kommunikationsinsatser.

Verksamhetschefer ansvarar för att planera kommunikationen och skapa former för delaktighet inom den egna verksamheten.

Medarbetare: Har kunskap om prioriteringsarbetet och medverkar efter givna förutsättningar.

prioriteringsprocess 2010–2011

Documents