Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Media

Ulla-Beth Bolund

Är medieelevens datorkunskaper likvärdiga medielärarens?

En självskattning från lärarens

och elevens perspektiv

Are the upper-secondary school pupils computer knowledge’s equivalent

to the media teachers?

A self assessment from the teachers and the pupils perspective

Examensarbete 15 högskolepoäng

Lärarprogrammet

Datum/Termin: 08-11-03 Handledare: Lasse Högberg Examinator: Ulf Buskqvist

Karlstads universitet 651 88 Karlstad

Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Innehållsförteckning INLEDNING ........................................................................................................................ 1 1.1 Bakgrund ......................................................................................................................... .2 1.2 Syfte och frågeställningar ................................................................................................. 3 1.3 Begreppsdefinitioner ........................................................................................................ 3 1.4 IT/IKT .............................................................................................................................. 3 1.5 Media, Mediekunskap och Mediepedagogik……………………………………………….4 1.6 Datoranvändning i gymnasiet ..................................................................................... .… 5 1.7 PIM -Skolverkets IT-stöd till alla lärare ............................................................................ 5 1.8 Vad styrdokumentet säger om Media ............................................................................... 6 1.9 Medieprogrammet ............................................................................................................ 6 1.10 Exempel på programvaror inom Medieutbildningen ....................................................... 7 1.11 Samverkan skola och näringsliv ...................................................................................... 8 2.0 METOD .......................................................................................................................... 9 2.1 Urval ................................................................................................................................ 9 2.2 Datainsamlingsmetod ..................................................................................................... 10 2.3 Reabilitet ........................................................................................................................ 11 2.4 Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 11 2.5 Bearbetning av data ........................................................................................................ 12 2.6 Bortfall ........................................................................................................................... 12 3.0 TEORI .......................................................................................................................... 13 3.1 Kommunikation.............................................................................................................. 13 3.2 Nya kommunikativa praktiker ........................................................................................ 14 3.3 Tidigare undersökningar ................................................................................................. 15 4.0 RESULTAT .................................................................................................................. 16 4.1 Enkätredovisning lärare .................................................................................................. 16 4.2 Intervjupersoner ............................................................................................................. 24 4.3 Bakgrund till kategorisering .......................................................................................... 24 4.4 Redovisning av djupintervjuer ............................................................................... …… 26 4.5 Enkätredovisning - om elevers IT-kompetens…………………………………………….27

5.0 ANALYS OCH DISKUSSION..................................................................................... 37 6.0 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING ......................................................... 39 6.1 Internetadresser .............................................................................................................. 40 7.0 BILAGOR ..................................................................................................................... 41 Bilaga 1 Frågeguide, djupintervju ........................................................................................ 41 Bilaga 2 Enkät, lärare ......................................................................................................... 42 Bilaga 3 Enkät, elever .................................................................................................... 47-50

ABSTRACT The aim of this essay is to get knowledge and to evaluate if the media student has equal or even better knowledge of information technology (IT) than his/her teacher. Today the student of IT often has knowledge of hard ware and soft ware sometimes even unknown to the teacher. The main reason for this might be that IT hitherto has played no prominent part at the institutes of teacher education. Continuing further education of IT for teachers is also eligible as IT still is a rather new subject on the time table. To adopt an empiric approach to the problem I have used trough interviewing and questions both teachers and students at two upper secondary schools in the province of Värmland. The schools are called “A” and “B” in my investigation. Does the teacher have enough knowledge to give the student relevant knowledge concerning hard ware as well as soft ware to handle the computer and to utilize its possibilities? How can the teacher act to comply with the students’ claims and demands? IT-knowledge can be expressed in a complicated way but I have limited my investigation to the role of the teacher and how he/she manages to teach and instruct concerning a selected number of soft ware and how the students evaluate their own knowledge compared to that of the teacher. My investigation shows that the teachers consider their knowledge relevant for their task as instructors and teachers. This especially distinguished school “A” where the combination of one senior teacher and two more recently examined teatchers have the most recent and updated knowledge. The senior teacher renews all the time while his younger colleagues have updated and new knowledge from their studies. The teachers of school “B” are more submissive regarding their own knowledge as well as that of their students. Six teachers were interviewed and three of them considered the students sometimes to be more competent than themselves. Those teachers also rely on the IT-departement of the school, their colleagues and the students and their self instructions. My investigation shows that five part of the teachers consider their IT-knowledge relevant for their task as an instructor, while four part of the teachers consider the student’s knowledge often and sometimes to be superior to their own.

Keywords: IT, IKT, Media, Medieteacher, Computer knowledge

SAMMANFATTNING Många ungdomar har idag datorprogramkunskaper, som lärare saknar. Tillgången till datorer i såväl skol- som i hemmiljö är bidragande orsaker till det men också att de växt upp med IT som ett naturligt inslag är av betydelse. Det kan också bero på att IT-utbildning inte fått någon central plats i lärarutbildningen, och att många lärare som undervisar inom medieämnen, inte fortbildar sig kontinuerligt Mitt syfte med denna uppsats är att skaffa kunskap och utvärdera om den undervisande lärarens datorkunskaper inom Medieprogrammet och ämnet Mediekunskap räcker för att möta dagens mediekunniga elever. För att få ett empiriskt perspektiv på problemet har jag i min undersökning intervjuat och ställt frågor via enkäter till medielärare på två gymnasieskolor i Värmland. Eleverna har besvarat enkäter. Skolorna benämner jag som A och B i undersökningen. Finns det motiv för att fundera över om lärarnas programkunskaper är tillräckliga, för att ge eleven relevant kunskap i att lära sig hantera programmen de undervisas i? Om de inte är det, hur skaffar läraren då kunskap för att tillmötesgå elevernas färdigheter? IT-kunnande kan uttryckas komplext men i undersökningen har jag begränsat mig till att få svar på hur lärarna behärskar att undervisa i ett antal utvalda programvaror samt få svar på hur deras elever skattar sina egna och lärarnas programkunskaper. Eleverna fungerar som en kontrollgrupp i min undersökning. Min analys visar på att fem av de nio lärarna anser sig ha de kunskaper som krävs för undervisningen i sina ämnen. Särskilt gäller det för skola A, där kombinationen en äldre och två yngre lärare har mer aktuella IT-kunskaper. Den äldre förnyar dem och lär nytt kontinuerligt och de yngre har aktuell lärarutbildning med sig i sitt bagage. Skola B-lärarna är mer ödmjuka till sina egna såväl som till elevernas IT-kunskaper. Av de sex intervjuade lärarna där ansåg hälften av dem, att eleverna ofta eller då och då är duktigare än vad de själva är. Och räcker inte den egna IT-kunskapen till förlitar man sig till skolans IT-avdelning, kolleger samt genom att eleverna hjälper varandra eller klarar sig själva. Genom min undersökning framkommer att den övervägande delen av lärarna har IT-kompetensen men dock anser fyra av lärarna i skola B att någon eller några är bättre än vad de själva är att hantera och förstå datorprogrammen.

Nyckelord: IT, IKT, Media, Medielärare, Datorprogramkunskaper.

1

INLEDNING Den svenska lärarutbildningen har kritiserats under senare år. Röster har höjts och gett uttryck för att lärarstuderanden inte får den utbildning och praktik som behövs för att undervisa som nyutbildad lärare. Särskilt påpekas avsaknaden av Informations- och Kommunikationsteknologi (IKT) i lärarut-bildningen. Redan år 2000 publicerades på Malmö Högskolas hemsida en artikel om att lärarutbildningen tving-ar in datorn som arbetsredskap eftersom det uppmärksammats att studenterna generellt på olika lä-rarutbildningar kan för lite om datorer och därmed har svårt att förstå hur de själva ska använda dem när de ska undervisa.1 Ur perspektivet hur det kan se ut med lärarnas IT-kunskaper i undervisningen inom medieämnen, har jag besökt två gymnasieskolor och genomfört enkäter och intervjuer med sex (6) lärare inom ett Me-dieprogram och tre (3) lärare som undervisar i 100 p - kursen Mediekunskap. Jag har också vänt mig till lärarnas elever med frågor på ett motsvarande sätt för att ta reda på hur de upplever sina egna och lärares kunskaper i de datorprogram som används i undervisningen. Flera av lärarna, som deltar i undersökningen, började sin lärarutbildning innan IT-begreppet var förankrat i skolorna medan några av dem har aktuell utbildning. I min undersökning söker jag, genom att göra en jämförelse, se om det hos eleverna och lärarna finns en samsyn om IT-kunskap. Det intervjumaterial som jag behandlat och som undersökningen bygger på utgörs enbart av uppfatt-ningar och skattningar ur lärarnas och elevernas och perspektiv. Och granskningen är ett försök att genom jämförande frågor komma åt uppfattningar om relevanta kunskaper inom ett område som i rapporter, undersökningar och intresseorganisationer beskrivs som missgynnsamt behandlat inom lärarutbildningen.

1.1 Bakgrund Som lärare i datorundervisning, Datorkunskap och Information & Layout, fick jag idén till att under-söka hur lärare uppfattar sina datorprogramkunskaper inom medieundervisningen. Genom att fråga etablerade medielärare och deras elever, som studerar inom och i kursen Mediekunskap (skola A) och inom Medieprogrammet (skola B), söker jag svar på frågan: Är medieelevernas datorkunskaper likvärdiga medielärarens? Medieämnet har till större delen ett upplägg av teoretisk art där de medietekniska och produktions-tekniska verktygen varit eftersatta i lärarutbildningen. Medieutbildningen varierar i landet eftersom de olika lärosätena avgör hur kursinnehållet ska se ut. Det innebär i praktiken att olika ämnen och moment trängs om utrymmet. I denna konkurrens kommer mediekunskapen i kläm eftersom den sällan är ett eget självständigt ämne utan ligger utspridd på flera.2 I informationen, vid ett lärosäte, om att bli Medielärare för gymnasieskolan står det bland annat föl-jande: att inriktningen är tänkt för dig som vill arbeta inom gymnasieskolans medieutbildningar. Den ger dig möjlighet att använda medie- och informationsteknologi som ett pedagogiskt verktyg, där de estetiska uttrycksformerna möter tekniken.3

1 http://www.mah.se/templates/Page____6130.aspx 2 Karin Stigbrand , Margareta Lilja-Svensson (1997) Mediekunniga lärare, Rapport Kulturdepartementet.

3 Medielärare för gymnasieskolan, kod: KAU-67071.

2

Författarna till rapporten, Mediekunniga lärare skriver följande: Vår erfarenhet är att lärarkandida-terna ofta efterfrågar medieundervisning. Men vart skall de vända sig med sina önskningar? Var finns det forum där diskussionerna kan föras? Vilken institution? Några få – med tur- hittar kanske idag en valfri 5-poängskurs att anmäla sig till och en tidpunkt som passar? Från Förenade Pedagogstudenter (FPS) framfördes i ett pressmeddelande 2005-10-27 kritik över att IKT inte fått den plats i lärarutbildningen den bör ha trots att det i examensordningen står att studen-ten ska kunna ”använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna”. 4 Kraven som FPS ställer är att Informations- och kommunikationstek-nologi ska bli en integrerad del i lärarutbildningen. (FPS är en sammanslutning för studentrepresentanter från alla lärosäten som bedriver lärarutbildningar med två möten per år där det diskuteras utbildningsfrågor som berör lärar-utbildningar.) I lärare av i morgon menar Ingrid Carlgren och Ference Marton att när man lämnar lärarutbildning-en och möter ”verkligheten” som lärare, blir upplevelsen chockartad. Man har inte fått verktyg att förstå och hantera den verksamhet man ska driva och utveckla. Utbildningen har inte givit en profes-sionell tolkningsbas som gör de möjligt att ta itu med de frågor man möter. I stället lämnas lärarna åt sig själva att möta och hantera den minst sagt komplicerade verklighet som skolan idag utgör. På det viset är det svårt att se lärarutbildningen som en utbildning till en profession. 5 Roger Säljö skriver i sin bok Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv, att Informations-tekniken också är en del av en mer genomgripande övergång till nya produktionsformer som kom-mer att ställa allt högre krav på avancerad läs- och skrivkunnighet och man kan överhuvudtaget inte använda sig av många av dess möjligheter om man inte kan uttrycka sig i skrift på en ganska avance-rad nivå. 6 Vidare skriver Säljö att informationsteknikens intåg i skolorna innebär ofta en utmaning till de tradi-tionella undervisningsmetoderna och organisationen av lärande, förutsatt att tekniken och resurserna används på det sätt de är ämnade för. Den nya tekniken kan innebära att skolans sedvanliga kun-skapshierarki sätts på ända då det nödvändigtvis inte är läraren som har mest vetande om datorer och informationsteknik. I tillägg så bör det påpekas att kunskaper om datorer och deras användningsom-råden i stor utsträckning har spridits utanför utbildningssystemet. Barn och ungdomar lär sig hur man hanterar den nya tekniken i hemmet och bland kamrater. Utredningen av IKT har skett förhål-landevis snabbt och effektivt, den har karakteriserats av experimenterande och prövande och med mycket få inslag av undervisning Säljö 2002: 10ff) Roger Säljö, som är programansvarig för KK-stiftelsens forskningssatsning på lärande och IT, menar att digitaliseringen innebär att synen på kunskap och lärande förändras. Den avgörande frågan är hur IT-användningen ska bli en del av undervisningen. Det är viktigt att lärarna förstår att tekniken både kan förbättra och fördjupa lärandet.

4 Förenade Pedagogstudenter (FPS) 2005-10-31, http://www.vf.se/vf/docs/foot.asp

5 Ingrid Carlgren, Ference Marton. Lärare av i morgon (2004)

6 Roger Säljö. Lärande i praktiken - ett sociokulturellt perspektiv

3

1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att ta reda på om läraren, sett ur dennes perspektiv, har de adekvata dator-programkunskaper som fordras i medieundervisningen. Och söka svar på om läraren anser att ele-ven har jämngoda IT-kunskaper som sina egna. De väsentligaste frågorna till eleven är att få svar på om han/hon får den hjälp av läraren som behövs för att klara av moment i datorprogrammen. Och få svar på om eleven upplever sig ha lika bra kun-skaper som läraren i datorprogrammet/programmen, som används inom kursen.

1.3 Begreppsdefinitioner I de frågor som ställts till lärarna och eleverna används IT-kunskaper som begrepp. Med det avses skillnad från allmänna kunskaper, som att känna till och använda sig av Officepaketet, kunna surfa på nätet, skicka E-post och hantera datorn allmänt mot att kunna bruka sig av och behärska pro-gramvaror som In Design, Photoshop och redigeringsprogram för Rörlig bild med flera.

1.4 IT/IKT I NE: s nätupplaga (2006) respektive NE: s bokupplaga, band 9 (1992) definieras informationsteknik med nedanstående förklaringar: IT, informationsteknik, även informationsteknologi (eng. Information Technology), samlingsbegrepp för de tekniska möjligheter som skapats genom framsteg inom datateknik och telekommunikation. Den fortskridande förbättringen i datorernas prestanda tillsammans med kapacitetsökningen i det globala telenätet ledde under 1990-talet till att IT kom att utpekas som en av de viktigaste drivkraf-terna för industriella och samhälleliga förändringar. Även beteckningen ICT (eng. Information and Communication Technology) används då man särskilt vill betona telekommunikationens roll. Dato-rer möjliggör snabb insamling, lagring och bearbetning av information i form av digitala data och kan omvandla sådana data mellan olika medier: text, tal, ljud, bild och video. Genom att utnyttja telenäten och gemensamma standarder för kommunikation har man upprättat världsomspännande datornät (se datakommunikation), med Internet som det mest kända, erbjudande utomordentliga möj-ligheter till information och kommunikation [...]. IT som samverkan mellan data - och teleteknik har därmed öppnat vägen för en strukturomvandling med stora konsekvenser för arbets- och samhälls-liv.7 Informationsteknik, högskoleutbildning inriktad på massmedier och informationsverksamhet. Infor-mationsteknik inrättades som en yrkesinriktad kurs 1970/71, men blev senare ett eget akademiskt ämne efter internationella förebilder. I samband därmed ändrades omkring 1990 de flesta universitet utbildningens namn till medie- och kommunikationsvetenskap.8 IKT används av Förenade Pedagogstudenter för Informations- och Kommunikationsteknologi. På hemsidan för IT-universitetet i Kista står det att läsa att IKT är initialord för informationsteknik och kommunikationsvetenskap. IT och Kommunikationsvetenskap grundar sig på den teknikutveckling som leder mer och fler mot ett kommunikationssamhälle, där användning och spridning av olika tekniker för kommunikation mellan människor ökar. Ytterst handlar det om kommunikation mellan människor med stöd av IT [...].

7 http://www.ne.se

8 NE, band 9. Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs.

4

Skolverket har i ett internt PM nedtecknat EU:s definition av digital kompetens/IKT i det pedagogis-ka arbetet och i lärprocessen med följande innehåll: Det pedagogiska arbetet handlar bl.a. om att konsumera och att producera. Konsumera i detta sam-manhang innebär färdigheter i att söka, reflektera, kritiskt granska och att förstå information. Den som kan producera har de färdigheter som krävs för att kunna bearbeta, publicera, sammanställa och redovisa information och kunskap. Det krävs att alla kan använda och hantera de nya digitala verk-tygen i just den här typen av pedagogiskt arbete. [...]. 9

1.5 Media, Mediekunskap och Mediepedagogik Media, kanaler för förmedling av information och underhållning, se massmedier.10 En utflykt i medievärlden kan vara början på en lång upptäcktsfärd där både elever och lärare fin-ner nya redskap att uttrycka sig med och lust att undersöka hur våra medier beskriver och berättar om verkligheten. Att bli medveten om olika mediers möjligheter och begränsningar blir ofta början på ett nytt arbetssätt, upptäcktsresor och oväntade lösningar/samarbeten i skolans värld.11 Me`diekunskap el. me`diakunskap subst. ~en. ORDLED: medie--kun-skap-en, media--kun-skap-en ett tillvalsämne på grundskolans högstadium med undervisning om massmedier t.ex. tidningar, radio, TV, film och böcker HIST.: sedan 196712 Kursen mediekunskap är ett karaktärsämne och ingår i flera program. Ämnet omfattas av 100 poäng. Andra exempel på kurser i medieprofilen är textkommunikation A, B och C. Kurserna har en inrikt-ning mot journalistik, men även andra områden som reklamtexter, filmmanus och informationstexter tillhör kursinnehållet. I kursmålen står det: att efter avslutad kurs skall eleven kunna använda dator-stödd layout för olika typer av textproduktion och därmed känna till modern teknik som används inom berörda branscher. Det mediepedagogiska området kan ibland upplevas som svåröverskådligt eftersom det rymmer både teoretiskt vetande och praktiskt kunnande [...] och en viktig aspekt rör hur arbete med medier kan bidra till att utmana de traditionella arbetsformerna i skolan – och även relationer mellan elever och lärare skriver Klas Viklund i Medieresor.13 I Helena Danielssons (2002 avhandling) förklarar hon mediepedagogik enligt följande citat: Medie- pedagogik innefattar här att använda olika media som inspiration och led i elevens läro- och utveck-lingsprocess. Det handlar dels om upplevelser genom etiska uttrycksformer som exempelvis stillbild, rörlig bild, ljud och multimedia – dels som eget aktivt skapande med olika medieiredskap. Media, estetik och pedagogik fungerar i symbios. Mediekunskap innefattar här både teoretisk kunskap om medier och aktivt eget skapande. Analys och innehåll och uppbyggnad av mediebudskap ingår för att träna elever i ett medvetet förhållnings-sätt till de medier samhället präglas av. Massmediehistorik och kunskap om medias roll i samhälls-utveckling - innefattas också i begreppet. Danielsson, (2002:25).

9 http://www.kks.se/upload/e_postbrev_filer/internt % 20pm % 20dk.doc

10 http://www.ne.se

11 Kristin Olson/Cecilia Boreson, Medieresor UR 2004 sid.72.

12 http://www.ne.se

13 Kristin Olson/Cecilia Boreson Medieresor, , UR 2004 sid. 163.

5

1.6 Datoranvändning i gymnasiet Datorn skapar en positiv förväntan och nyfikenhet hos de flesta elever menar Gunilla Jedeskog. Da-torns status skapar entusiasm. Tillsammans med intresserade och engagerade lärare frambringar det goda förutsättningar för elevers kunskapande något man bör ta tillvara på i lärandeprocesser.14 I SKOLFS 2 000:27 står följande att läsa: Utbildningen i ämnet Datoranvändning syftar till att ge förutsättningar för att använda programvaror och datorutrustning i olika typer av arbetsuppgifter inom vald studieinriktning såväl i kärnämnen som i karaktärsämnen. Ämnet syftar till att utveckla förmågan att använda IT som hjälpmedel för ett aktivt kunskapssökande och utforskande arbetssätt. Ämnet syftar också till att ge kunskap om hur datorer används i arbetslivet inom yrkesområden som den valda studieinriktningen kan leda till. Ämnet syftar dessutom till att ge en övergripande bild av utvecklingen inom datorområdet. Användningen av datorer har ökat mycket snabbt inom de flesta av arbets- och samhällslivets områ-den. Datorer används för kommunikation, produktionsstyrning, övervaknings- och säkerhetssystem, vid sökning, bearbetning och lagring av information, i samband med vetenskapligt, administrativt och konstnärligt arbete och på en mängd andra sätt. Datoranvändningen har förändrat och skapat nya produktionsprocesser och yrken. Kunskaper om utrustning, programvaror och datorteknikens olika användningsområden är idag en förutsättning för deltagande i arbets- och samhällsliv. Ämnet dator-användning ger de grundläggande förutsättningarna för den fortsatta kunskapsutvecklingen. 15

1.7 PIM - Skolverkets IT-stöd till alla lärare Sedan 1994 har det Svenska skoldatanätet funnits och är en portal för, om och av skolan. Skoldata-nätet drivs av Skolverket på regeringens uppdrag och har som övergripande uppgift att utveckla IT-användningen i skolorna. Vad är PIM? PIM står för ”praktisk IT och mediekompetens” och är en kombination av handled-ningar på Internet, studiecirkel och hjälp i vardagen. Webbplatsen är en del av ett regeringsuppdrag som myndigheten har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Ett alternativ till de lärare, som anser att de har luckor i sina IT kunskaper har Skolverket anordnat ett webbaserat IT-stöd. I ett pressmeddelande den 15 mars 2006 lät Myndigheten för skolutveckling meddela ett en ny webbplats öppnats för att underlätta användningen av IT i undervisningen, www.pim.skolutveckling.se. Där kan lärare lära sig mer om text-, ljud- och bildhantering, sökning på Internet, källkritik med mera. Samtidigt startar en pilotverksamhet med 20 kommuner, där lärarna får möjlighet att utveckla sin praktiska IT-kompetens och examinera sig. Projektet är en del av ett reger-ingsuppdrag som myndigheten har att främja utveckling och användning av informationsteknik i skolan. Det webbaserade studiematerialet består av tio handledningar som visar hur olika program-varor kan användas praktiskt i skolans verksamhet. Materialet kan användas både enskilt och i ett arbetslag som studerar tillsammans. PIM-handledningarna kan även användas i det dagliga arbetet, när lärare och elever behöver få direkt hjälp med att till exempel bearbeta sina bilder från digitalka-meran. 16

14 Jedeskog, Gunilla. Datorer IT och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur. 15 http://www.skolverket.se. Programövergripande diskussionsforum. 16 http://www.pim.skolutveckling.se

6

1.8 Vad säger styrdokumenten om Medier? Medieprogrammet och Mediekunskap står i fokus för min studie där det förstnämnda betraktas som ett yrkesinriktat program och där kunskaper i den moderna informationstekniken är självklart mycket viktigt i mediebranschen där datorn är ett dagligt verktyg. I ett av de centrala kunskapsmålen i Me-dieprogrammets kursplan står följande att läsa: Utvecklar förmåga att på ett yrkesmässigt sätt i flera medieformer med hjälp av relevant teknik gestalta budskap och kreativt överföra idéer, beskriva händelser och förhållanden i ett professionellt sammanhang -, det står vidare att utbildningen på me-dieprogrammet skall ge en god grund för livslångt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Genom att samråda lokalt skall skolan följa förändringar inom yrkesområdena och anpassa utbildningen till arbetsmarknaden. Programmet skall ge kunskap om företagandets villkor. 17 Läraryrket bygger på samhällets tillit och fordrar ett stort yrkesansvar. Lärare ska på alla sätt använ-da sitt yrkeskunnande till att höja kvaliteten i sin yrkesutövning och stärka sin professionalism i vet-skap om att kvaliteten i yrkesutövningen direkt inverkar på samhället och medborgarna.18 I Lpf 94 står att läsa att rektors ansvar är bland annat att tillse att lärare och annan personal får möj-ligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina upp-gifter. Med andra ord bör det ligga på såväl politikernas, Skolverkets som på lärarnas ansvar se till att alla elever i såväl grundskola som gymnasieskola får lära sig IT genom skolans försorg. Medier är ett ord som omfattar olika saker och högst olika uttryck: tidningar, tidskrifter, böcker, se-rier, radio, TV stillbilder, reklam, spelfilm, dokumentärer, Internet, olika sorters dataspel – listan kan göras ännu längre. Eftersom medier sätter sin prägel på vårt samhälle och våra liv har skolan fått ett tydligare ansvar för att ge barn och ungdomar förutsättningar för att hantera medieutbudet. Varje medium har sina egna uttrycksformer, dvs. hur ett budskap kan uttryckas med text ljud eller bild. Uttrycksformen kan antigen vara text, ljud och bild var för sig eller i kombination med varandra.19

1.9 Medieprogrammet Som varje program inom gymnasieskolan utmärks de av karaktärsämnen som fastställs av regering-en.Inom medieprogrammet kan detta vara olika mediekurser. Medieprogrammet samt Mediekunskap som står i centrum för min studie är yrkesförberedande. Programmet syftar till att ge grundläggande kunskaper inom området kommunikation samt till att ge en bred orientering inom hela medieområ-det.

Utbildningen i gymnasieskola skall utgöras dels av utbildning på nationella program, som är avsedda att kunna genomföras på tre läsår, dels av utbildning på specialutformade program, som också är avsedda att kunna genomgås på tre läsår, dels av individuella program. 20

Centrala mål för medieprogrammet är att eleven – utvecklar förmåga att på ett yrkesmässigt sätt i flera medieformer med hjälp av relevant teknik gestalta budskap och kreativt överföra idéer, beskriva händelser och förhållanden i ett professionellt sammanhang.21

Kunskap om kommunikation, data- och medieteknik och praktiskt arbete från idé till färdig produkt med modern teknik står också i programförklaringen. Programmet syftar även till att ge en grund för ett fortsatt lärande i arbetslivet och för vidare studier. Medieprogrammet har två nationella inrikt-

17 http://www.skolverket.se/sb/d/212/a/1263

18 Lärarens handbok, Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer, FN:s barnkonvention.

19 Lars Petersson/Åke Pettersson. Medieboken - Medieguiden, , sid. 8. Liber Ekonomi

20 SKOLFS 2 006:12 21 SKOLFS 2 006:12

7

ningar: Film/TV och ljud samt Kommunikation i ord, Bild och Form. Varje inriktning ger tillsam-mans med de valbara kurserna, det arbetsförlagda lärandet och gymnasiearbetet yrkesförberedelse inom gymnasieskolans ram samt en grund för fortsatta studier.22 Grafisk kommunikation, Ljudme-dier, Fotografiskt berättande, Rörlig bild och Textkommunikation ingår i Medieproduktion 400 p.

För att spegla samhället och arbetslivet skall samarbetet mellan programmets studievägar och över programgränserna uppmuntras. I enlighet med Skolverkets kunskapsmål ska elever som valt att stu-dera medieämnen i gymnasiet vara anställningsbara efter avslutad skolgång, det vill säga att eleverna ska kunna klara av att arbeta i medieföretag där deras utbildning efterfrågas. Men för att det ska fun-gera behöver skolorna behöver utrustning som är anpassad till de krav som ställs från de intressenter som finns: beslutsfattare, näringsliv, skolledare, lärare, föräldrar och inte minst elever. På skolans hemsida under kurser och program står att läsa att Medieprogrammet bjuder på många intressanta yrkesmöjligheter, som bland andra fotograf, journalist, radio-, film- och MTV-medarbetare, webbdesigner och informatör.

1.10 Exempel på programvaror som används inom medieutbildningen

Utöver att medielärarna i undervisningen använder program ur Officepaketet med PowerPoint som presentationsprogram är bildbehandlingsprogram som Photoshop, Paint Shop Pro och, textbehand-lingsprogrammen In Design och PageMaker de som används i kurserna. I Rörlig bild och Filmkun-skap är de vanligast förekommande programmen Avid och iMovie. Gemensamt för de olika dator-programmen i utbildningen är att lära sig att använda olika slag av medier och medieteknik. Med en bra medieutbildning och med kunskapen att kunna hantera programvaror, de som mediebranschen använder, ökar chanserna till anställningsbarhet i yrkeslivet efter avslutad skolgång. Ett datorsystem är ju inte enbart processorer och minnen den så kallade maskin- och hårdvara utan- utan i allt högre grad också programvara – operativsystem och tillämpningsprogram. Och på pro-gramvarusidan är utvecklingen tyvärr inte lika imponerande som på maskinvarusidan. Kvaliteten och tillförlitligheten hos centrala programvaror lämnar mycket att önska. Felfrekvensen är ofta oaccepta-belt hög och programmen kraschar och låser sig oförsvarligt ofta och datorn måste startas om – en långsam och irriterande process.23 Inte sällan händer det att datorprogrammen fastnar och arbeten som inte sparats måste göras om. Det händer även i skolans värld. När sådant inträffar i undervisningen ska inte läraren belastas för det och betraktas som att inte kunna hantera programmen.

1.11 Samverkan skola och näringsliv I Roger Säljös bok, Lärande i praktiken - ur ett sociokulturellt perspektiv, betonar han samspelet mellan kollektiva resurser för tänkande och handling och för individers lärande. Säljö betonar att samspel och kommunikation är en central länk mellan individ och omgivning för lärande och ut-veckling De frivilliga skolformerna skall nära samverka med den obligatoriska skolan, med arbetslivet, med universiteten och högskolorna och med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser på den utbildning eleven går, vidare stu-

22 http://sv.wikipedia.org

23 På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad.(3:dje uppl.) Håkan Hvitfelt, Gunnar Nygren.

Studentlitteratur.

8

dier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om den yr-kesförberedande utbildningen.24 Den snabba tekniska utvecklingen ställer stora krav på skolans utbildning och det är viktigt att ele-verna tidigt får en anknytning till arbetslivet. Vad är det för nytta med samverkan? Den frågan pene-trerades av Margaretha Westman, Svenskt Näringsliv, och Bo Holmberg, Lärarnas Riksförbund, vid en inspirationsdag i Sigtuna i oktober 2003. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett vinna-vinna-koncept bland annat genom att eleverna lär sig om företag, företagande och branscher inför kommande arbetsliv och företagen har större chans att rekrytera i framtiden. 25

24 Skolverket, Läroplan för de frivilliga skolformerna LPF 94.

25 http://www.svensktnaringsliv.se/FILES/dokument/vi_arbetar_med/skola_och_naringsliv/Sigtuna.pdf

9

2.0 METOD I min undersökning har jag använt mig av enkät- och djupintervju, det vill säga kvantitativ och kvali-tativ metod. Genom att använda sig av skilda metoder är det möjligt att fånga in olika aspekter av en frågeställning. Enligt Bengtsson betyder det inte att man kan räkna med att få samma resultat av des-sa. En kombination av olika metoder kan istället belysa den komplexitet som oftast råder kring so-ciala och mänskliga företeelser. I en studie kan användandet av olika metoder bl.a. påvisa att en människas ord och handling inte alltid stämmer överens. Vi kan dock aldrig avgöra om det ena är mer sant än det andra. (Bengtsson 2 000:52) Enkätmetoden fungerar bäst om man vill undersöka samband mellan fakta som ålder, kön tidigare utbildningar eller yrkeserfarenhet, dvs. frågor där det är lätt att formulera fasta svarsalternativ [...]. Frågeområdena är bestämda i förväg, liksom frågorna med fasta svarsalternativ (slutna). Till en del av frågorna är svaren öppna, dvs. den svarande formulerar med egna ord sin ståndpunkt. 26 Enkät kan vara ett bra första steg, en ”screeningmetod”, om man avser att göra intervjuer men behö-ver ett underlag för att välja ut rätt personer för intervjun.27 I den kvalitativa intervjun är det endast frågeområdena som är bestämda medan frågorna kan variera från intervju till intervju, beroende på hur den intervjuade svarar och vilka aspekter denne tar upp. Enligt Svegner (2001) kan intervjun gå fel på två sätt, det ena beror på den intervjuade – att denne av ett eller annat skäl inte är helt sanningsenlig. Det andra beror på intervjuaren – att denne pressar sina åsikter på sitt offer eller vinklar frågorna så att alla aspekter av frågeområdet inte belyses.28

2.1 Urval I urvalet av respondenter av lärare och elever var det nödvändigt att de skulle ha erfarenhet av IT och medierelaterade datorprogram. Genom min deltidsanställning som lärare och som studerande inom ämnet Media blev valet enkelt för mig, nämligen att vända mig till mediekolleger och dess elever i den skola jag själv undervisar samt på den skola jag gör min verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Jag har via enkät till elever, inom det treåriga Medieprogrammet samt inom karaktärsämnet Medie-kunskap 100 poäng, ställt frågor som rör deras IT-kunskaper exv. hur man behärskar datorprogram-men som används i utbildningen. Elevernas lärare har också besvarat en enkät där frågor, hur de uppfattar sina datorkunskaper med mera. (se enkätbilagorna 2 och 3: e) Totalt har 85 elever och 9 lärare intervjuats. Min handledare föreslog att jag skulle kunna använda enkäterna som ett underlag för att därefter göra djupintervjuer med några av lärarna. Jag kontaktade två av lärarna på skola A om att få inter-vjua dem och de samtyckte till detta. Intervjuerna genomfördes den 30 maj -06. På skola B utfördes intervjuerna den 2: dra och12: e juni påföljande månad. I urvalet inför den kvalitativa delen i min undersökning kontaktade jag fyra av de lärare som tidigare responderat på enkäten. Då jag visste vilka fem av de nio respondenterna var blev det enklast att kontakta dem först för att höra om de ville låta sig intervjuas. Av de fem tillfrågade ställde fyra upp för intervju. (En av lärarna ansåg sig inte ha tid då denne hade särskilt mycket att arbeta med inför skolavslutningen.) Min undersökning skull kunnat ha begränsats till att få svar på hur medieläraren uppfattar sina datorprogramkunskaper, vilken är den huvudsakliga frågeställningen. Men för att få ytterligare underlag till min fråga valde jag att använda medieeleverna som en kontrollgrupp vars enkätsvar bör förstärka mina hypoteser.

26 Per Olov Svegner, Examensarbetet i lärarutbildningen, 2001.

27 Per-Olov Svegner, 2001. 28 Per-Olov Svegner, Examensarbetet i lärarutbildningen,2001.

10

2.2 Datainsamlingsmetod Alla närvarande elever i de båda årskurserna 2 och 3 i skola A tilldelades enkäten via deras lärare under lektionstid. Eleverna var oförberedda på enkäten, etisk hänsyn togs till detta, och de informe-rades om innan den delades ut vem som stod för enkäten och vad den gällde. Eleverna fick också information om att deltagandet var frivilligt med hänsyn till att ingen skulle känna sig tvingad till att besvara densamma. Enkäterna är att betrakta som konfidentiellt material då varken namn eller num-rering finns noterat på enkätformulären. Samtliga enkäter och intervjuer skedde med lärare och ele-ver vid två gymnasier i Värmland under maj och juni 2006. Gymnasieskolorna benämns som skola A och B i min studie. Intervjuerna som spelades in med bandspelare transkriberades i nära anslutning till att de utfördes. Samtliga intervjuer, utom en som gjordes i ett arbetsrum, utfördes i lediga lektionssalar, detta för att undvika att bli avbruten eller störd under intervjun. Samtliga intervjuer varade mellan 35 till 45 mi-nuter. Intervjusituationen bygger på ett ömsesidigt förtroende mellan intervjuare och intervjuperson, för att kvaliteten på intervjun ska bli god [...]. Varje intervjufråga kan bedömas både tematiskt och dyna-miskt: tematiskt med hänsyn till dess relevans för forskningsämnet och dynamiskt med hänsyn till det mellanmänskliga förhållandet i intervjun. En bra intervju bör bidra dynamiskt till kunskapspro-duktionen och tematiskt till skapandet av ett bra samspel mellan intervjuare och intervjuper-son.(Kvale 1983) Min inställning till att intervjua lärarna kändes avspänt och avslappnat. Jag har sedan tidigare breda erfarenheter av att intervjua personer i olika sammanhang då jag under elva år arbetat som informa-tör i ett stort kommunikationsföretag. Som informatör arbetade jag med personaltidningsinformation och i samband med det gjorde jag intervjuer. Om bandinspelning skriver Kvale. Här kommer den i dag vanligaste metoden för registrering och intervjuer – bandinspelning och följande utskrift – att behandlas mer utförligt. Den första förutsätt-ningen för att kunna skriva ut en intervju är att den verkligen spelats in. Somliga intervjuare har smärtsamma minnen av en exceptionell intervju där inget alls hamnade på bandet beroende på ett tekniskt missöde eller, allra oftast, på ett mänskligt misstag [...]. Steinar Kvale (1997) presenterar i filosofiska tankeströmningar som har analyserats just teman som står i centrum för den kvalitativa forskningsintervjun, nämligen det postmoderna tänkandet, herme-neutiken, fenomenologin och dialektiken. I min ansats ligger hermeneutiken närmast till hands. Kva-le menar att det centrala för en hermeneutisk förståelse är tolkningen av en specificerbar mening och de frågor som i detta syfte ställs till en text.29 hermeneutik [-n3vti:´k] (grek. herm\neutik\´ (te´chn\) 'tolkningskonst', av herm\neua [-n3u´-] 'tolka', 'förklara', 'utlägga', 'uttyda'), läran om tolkning. Inom teologi, rättsvetenskap och klassisk filologi har hermeneutik uppfattats som ett antal regler som gör det möjligt att tolka en text på bästa möjliga sätt. I den meningen har det särskilt sedan Augustinus utarbetats en ars interpretandi, en konst att uttolka texter som kan liknas vid ett hantverk.30 Genom att ställa frågor till yrkesmässiga personer kan, insamling av svar ha en tillräcklig tillförlit-lighet vilket gör det möjligt att dra slutsatser och kritiskt granska informationen. En professionellt genomförd intervju kan ge denna information men kraven är i så fall att metoden ger tillförlitliga resultat, att resultaten är giltiga och att det är möjligt sätta in resultaten i andra sammanhang, samt att det är möjligt att kritiskt granska slutsatserna.31

29 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, sid. 42. (1997)

30 NE, nätupplaga.

31 Annika Lantz. Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun,

11

Om generalisering säger Kvale att målet för det är att försöka fastställa det typiska, det allmänna, det vanliga, man försöker hitta så stor överensstämmelse mellan forskningsfallet och det vidare skeendet i samhället.

2.3 Reabilitet Två metoder har använts och redovisas enligt nedan: Kvantitativ metod I enkätformuläret informerades eleven om att undersökningen var frivillig och att den behandlas anonymt. Anonymiteten gäller också för de lärare som besvarat enkäten.. Jag har genom informatio-nen visat hänsyn till råden om god forskningsetik. Forskningsetik måste bygga på respekt för de människor som deltar. Deltagarna får inte föras bakom ljuset beträffande undersökningens syfte, de skall ha fått tillfälle att ge ett informerat samtycke till sin medverkan och de skall när som helst kun-na avbryta sitt deltagande utan att behöva oroa sig för några negativa konsekvenser.32 Reabiliteten, dvs. noggrannheten i enkätsvaren har brister. Dels beror det på underlaget genom nå-gon felformulerad fråga och dels på att en del frågor inte besvarats av respondenten. Kvalitativ metod Hänsyn har tagits till god forskningsetik. Lärarna som intervjuats har fått samma utfästelse om ano-nymitet som i den kvantitativa undersökningen. Materialet har behandlats på ett korrekt och heder-ligt sätt. Det tekniska hjälpmedel jag använde, bandspelare, gav dock problem då en av djupintervju-erna fick omkonstrueras då inspelningen av den inte fungerat. Denna malör torde ha bidragit till att reabiliteten fallit då en del av intervjuinnehållet inte kom med.

2.4 Tillvägagångssätt Min essä har fokuserats till två gymnasieskolor inom samma kommun och med gemensam arbetsgi-vare och med lika organisatoriska förutsättningar. Mina kollegiala kontakter har medverkat till att jag kunnat genomföra enkätundersökningen på ett lättvindigt och bra sätt. På skola A har en kollega delat ut enkäterna under lektionstid och förmedlat mitt uppdrag till eleverna. Detsamma skedde på skola B. Två lärare på respektive skolor medverkade också till att besvara lärarenkäten samt har de deltagit på djupintervju (bilaga 2). Enkäterna från skola A, besvarades av respondenterna och insamlades till mig av läraren samma dag de delats ut. På skola B hämtade jag enkätsvaren efter en vecka då jag kommit överens med läraren om att lämna dem till eleverna för denne lämpligt tillfälle. Läraren fick därmed uppdraget att be-stämma när det var passande att genomföra enkäten. I den kvalitativa intervjun använder man sig inte av standardiserade frågeformulär. Detta för att man normalt inte vill ha för stor styrning från forskarens sida. Därför bör de i största möjliga utsträckning själva få styra utvecklingen av intervjun.33 Verktyg jag använde var ett fickminne (bandspelare) samt en intervjuguide, som bestod av nio frågor (bilaga 1). Bandspelare är att föredra vid intervjun då den ger möjlighet utöver att få tillång till allt som sagts, också kan spelas upp igen för att höra något som sagts otydligt eller för att lyssna till ett berättande tonfall. Nackdelen är om inspelningen misslyckas och informationen går förlorad (Kvale1997).

32 Per Olov Svegner, 2001

33 Forskningsmetodik, Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Idar Magne Holme Bernt Krohn Solvang (1991) Studentlitteratur.

12

2.5 Bearbetning av data När jag samlat in alla enkäter och räknat dem och gjort noteringar sorterade jag in dem i respektive klasser som skola A och skola B. Därefter bearbetades respondenternas svar i Windows Excel-program. Frågorna som ställts till eleverna i enkäterna är desamma i de fyra gymnasieklasserna. En del av frågorna har jag sammanställt och redovisat i gemensamma diagram för att därigenom få en mer överskådlig bild av resultatet på den ställda frågan. Likaså har jag behandlat enkätsvaren från lärarna, dvs. i diagramform med förklarande text. Också en del av dessa frågor redovisar jag också här i gemensamma diagram. Det finns en risk med att använda fickminne/bandspelare eftersom ett band kan gå av eller att ett batteri slutar fungera eller att man trycker på fel knapp. I den kvalitativa delen, under en intervju med en av lärarna på skola B hände det, bandinspelningen hade misslyckats och intervjun gått förlo-rad. Vid hemkomsten samlade jag mig för att minnas vad respondenten sagt och tecknade ner det i datorn. Då respondenten hade mycket att göra inför skolavslutningen ville jag inte störa med en ny intervju. I redovisningen under RESULTAT, benämns den intervjuade vid Medielärare B2K.

2.6 Bortfall I skola A årskurs 2, som bestod av 31 elever blev bortfallet hela 48 %. Läraren gav olika skäl till elevfrånvaron, bland andra studieresa och annan frånvaro. En förklaring till det stora bortfallet är också att elever sent på terminen anser sig färdiga med skolan genom att betygsättning redan gjorts dvs. de vet hur de ligger till betygsmässigt och ser lättare på att utebli från lektionerna. Däremot blev bortfallet lågt i årskurs 3 i samma skola. Av 27 elever besvarade 24 av dem enkäten (89 %). I skola B lämnades femtio upptryckta enkäter över till läraren, som denne senare skulle lämna ut till eleverna vid lämpligt tillfälle. Eftersom det var sent på vårterminen och lektionspassen inte alltid var förlagda till skolsalen fick läraren avgöra när tid och med vilken klass det passade bäst att utdela enkäten till. Min avsikt var att årskurs 3, som gjorde sista terminen och hade två års längre erfaren-het av Medieprogrammet skulle besvara enkäten. Jag antog att en jämförelse skulle bli mer adekvat om årskurs 3 i skola A och årskurs 3 i skola B skulle vara mer liktydiga. Det blev årskurs 1 som re-sponderade på enkäten istället för årskurs 3. Bortfallet i årskurs 1, skola B var 22,5 procent, dvs. 7 av 31 elever besvarade inte enkäten pga. skol-frånvaro. I klass 2 var bortfallet 34 procent. Av 32 elever i klassen var 6 elever frånvarande och 5 lämnade enkäten obesvarad. Lärarenkäten delades ut av min VFU-handledare och något bortfall kan inte redovisas, eftersom det inte bestämts i förväg hur många enkäten skulle delas ut till. Intervjuper-sonerna väljs oftast efter tillgänglighet. (Kvale, Patton.)

13

3.0 TEORI En teori är ett system av inbördes relaterad begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Den uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förstå innebörden av den.34

3.1 Kommunikation Människans naturliga språk är utan någon som helst tvekan det viktigaste verktyget för informa-tionsbehandling och språkets framväxt och utveckling framstår därför som kanske den viktigaste kommunikationsrevolutionen av alla. Språket har framförallt två viktiga funktioner nämligen verba-liseringsfunktionen och kommunikationsfunktionen.35 Det är vanligt att man använder modeller när man beskriver mänsklig kommunikation för att göra processerna mer åskådliga. En enkel kommunikationsmodell är: Ett tankeinnehåll uttrycks exempel-vis verbalt av en sändare. Det som uttrycks fungerar som en signal till en mottagare som i sin tur gör om signalen till ett tankeinnehåll. [...].(wikipedia) Kommunikationsteorin utvecklades ursprungligen genom de formler som utvecklades av Laswell samt Shannon and Weavers (1949). Dessa formades långt innan datorns inträde men används än i dag inom företag, organisationer som arbetsmodell i olika processer Också i Medie- och kommunikationsvetenskapen (MKV) samt Medieprogrammet (MP) med flera i gymnasieskolan används modellerna som en grund för lärandet om kommunikation. Medieleverna möter därmed såväl de gamla som nya teknikerna i sin utbildning, där den senare (IT) med datorn förenas i ett mänskligt samspel. Laswells formel: Modellen speglar det traditionella sättet att se kommunikation. Kommunikationen ses här från sändarens utgångspunkt. Ett kommunikationssystem består således av en informations-källa som producerar ett meddelande, vilket i sin tur av sändaren omvandlas till en signal, som någon via någon kanal överförs till mottagaren och där avkodas till det meddelande som slutligen når in-formationsmålet.36 Används speciellt som masskomunikationsmodell. (John Fiske, 1982). Vem Säger vad Genom Till vem Med vilken vilken kanal effekt Kommunikator Meddelande Medium Mottagare Effekt

Figur 1. Laswells formel (1948)

34 Patel Runa, Davidson Bo. Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning,. Studentlitteratur. 1994.

35 Hård af Segerstad, Peder. (1990), Information och Kommunikation. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB.

36 Windahl Sven, Mc Quail Denis Kommunikationsmodeller 1979 Studentlitteratur

14

Nedanstående figur beskriver den klassiska envägskommunikationsmodellen som Shannon och We-aver grundade på fyrtiotalet och tillhör processkolan - vilket i slutänden ser till effekten. Shannons och Weavers kommunikationsmodell 1949

Informationskälla Sändare Brus Mottagare Destination (kodning) (avkodning)

Meddelande Mottagarens signal Meddelande Figur 2.Shannon and Weavers ”Mathematical Theory of Communication”. Termen kommunikation betecknar hos Shannon och Weaver den process genom vilken ett adaptivt system påverkar ett annat. Ett kommunikationssystem består minst av två adaptiva system och någon form av förbindelse som gör att de adaptiva systemen kan utväxla budskap.37 För att passa mänsklig kommunikation har modellen senare vidareutvecklats med en ruta för återkoppling mellan sändare och mottagare.

3.2 Nya kommunikativa praktiker Lev Vygotskij (pedagogisk teoretiker), lanserade teorin om den nära utvecklingszonen som visar att endast undervisning som ligger före barnets utvecklingsnivå är bra och intressant. Han menade att ett barn idag kan göra med hjälp av en vuxen eller i samspel med någon annan, klarar barnet själv i morgon. Detta betyder att den närmaste utvecklingszonen kan hjälpa oss att bestämma barnets mor-gondag och vilken mognad som är i vardande. Vygotskij menade också att undervisning bör upp-fordra till samarbete och samspel mellan elever, då den mest stimulerande inlärningen sker i relation till någon annan (Lindqvist 1999) 38 Med informationsteknologin har nya kommunikativa praktiker slagit rot i undervisningen där den traditionella, lärarcentrerade och textbundna formen av undervisning håller på att förlora sin ställ-ning som modell för hur kunskaper återskapas på ett framgångsrikt sätt [...]. Att lyssna till när någon annan håller monolog gick an när boken var en bristvara och informationen var svårtillgänglig på annat sätt, men den tiden är förbi i mediesamhället menar Roger Säljö.39 Informationsteknologins snabba utveckling, med en genomslagskraft och spridning i form av ökad tillgänglighet för gemene man, har drastiskt påverkat och fått konsekvenser för såväl skola och ut-bildning som för arbetsliv och fritid.40 Säljö beskriver ett paradigmskifte. Den gamla modellen då skolan var en pluggskola, då det förvän-tades att eleven skulle ”läsa läxor” till nästa lektionstillfälle då det riktades frågor till eleverna med pekpinne på riktigt Caligulamaner. I dagens friare skola råder en mer jämställd anda i klassrummen. Eleverna har genom IT fått ett större självförtroende och tillåts att gå utanför ramarna för att hitta information till ett prov eller ett projektarbete med läraren som handledare. Många av eleverna i da-gens gymnasieskola äger stora IT-kunskaper och kan självständigt och utan stöd av läraren klara sina skolarbeten bra. Det finns två tydliga paradigm i dagens pedagogiska debatt: ett organisatoriskt och kulturellt skriver Gunilla Lindqvist i Vygotskij och skolan (1999). Det organisatoriska paradigmet jämför skolan med företagarvärlden, och ser effektivitet och produktivitet som de viktigaste kriteri-erna på framgång och där ledarskap är ett av de centrala begreppen medan det andra paradigmet handlar om undervisning som social och kulturell praktik, där dialogen och meningsskapandet står i

37 John Fiske. Kommunikationsteorier - En introduktion, s. 17,Wahlström & Widstrand (1991).

38 Lindqvist, G. (1999) Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur.

39 Roger Säljö. Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv, s. 239.

40 Selghed 2004. Malmö Högskola Lärarutbildningen.

15

förgrunden, både det kollektiva och det personliga... Kritiken mot läraren som förmedlare har gått så långt att läraren t.o.m. känner sig överflödig i elevernas kunskapsprocess. Om eleven får sköta sin egen inlärning ordnar sig allt och läraren kan knappast föra en dialog med varje elev i hans sökande efter kunskap. Istället är det risk för att samtalet blir ytligt; eleven söker hjälp vid enstaka tillfällen och lärarens roll blir snararen att kontrollera resultatet av processen skriver Gunilla Lindqvist.

3.3 Tidigare undersökningar I ett pressmeddelande informerar Stiftelsen för Kompetens- och Kunskapsutveckling (KK-stiftelsen) 2001-06-01, att omfattande och årliga Gallup-undersökningar görs om IT i skolan. IT-utvecklingen i skolan är positiv står det att läsa men behovet av insatser kvarstår. I undersökningen som genomför-des framkom att endast 3 av 10 lärare anser att de har tillräckliga IT-kunskaper. I ett senare publika-tionsmeddelande 2005-10-30 skriver KK-stiftelsen på sin hemsida www.kks.se, att undersökningen visar på att en stor majoritet av lärarstudenterna har grundläggande IT - och datorfärdigheter. Där-emot är användningen av IT i själva utbildningen inte alls lika utbredd; för bara var femte student ingår IT i de ämnesinriktade kurserna. Lika låg är andelen studenter som tycker att kunskaper om IT som ett pedagogiskt verktyg förmedlas på ett bra sätt under utbildningen, trots att nio av tio vill an-vända IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen. Rapporten, IT i skolan, beskriver bland annat att lärare anser att för lite pengar, för få datorer och för låg kompetens bland lärarna är ett hinder för IT i undervisningen. Bland eleverna upplevs för lång-samma datorer och felaktiga eller osanna uppgifter på Internet som de största problemen och hind-ren. Gemensamt för de båda grupperna är att de är självkritiska. Lärarna upplever låg kompetens bland lärarna som ett mycket större problem och hinder jämfört med eleverna, som inte i lika hög grad upplever låg kompetens hos lärarna som problem. [...] Generellt bedömer lärarna sin egen IT-kompetens lägre än när skolledare och elever uttalar sig om lärarnas kompetens. Vidare står att läsa, att de lärare som utexaminerades 1998 eller senare besvarat frågan om hur nöjda de är med de kun-skaper det fått under lärarutbildningen om hur man kan använda IT i undervisningen. Svaren visade att nästan tre av fyra lärare på något sätt inte var nöjd med utbildningen i IT-användning. I en undersökning gjord av Oroojeni och Andersson (2001-01) skriver de i en sammanfattning av lärares perspektiv om att använda Datorn/IT som pedagogiskt hjälpmedel i gymnasieskolan. Genom våra intervjuer framkom det att lärarna har en positiv inställning till de elever som har mer kunskap om datorer/IT än andra (både lärare och andra elever). Lärarna kan då ta hjälp av dessa elever då de i sin tur kan hjälpa andra elever. Detta innebär att även lärarrollen förändrats idag då de flesta lärare fungerar mer som handledare för eleverna. Många lärare var i början reserverade inför datorernas/IT: s inkommande i skolan då de var rädda för att datorn skulle ersätta lärarrollen [...].Något som kan ses som ett stort problem för lärarna är tidsbristen, dvs. de måste lägga ner mycket av sin lediga tid hemma för att skaffa sig kunskap om hur datorer och program fungerar. Under skoltiden finns inte alltid den möjligheten. Något som andra lärare hävdade var att det saknas tillräcklig kunskap bland lärare gällande användning av datorprogram. Lärare diskuterar ofta för- och nackdelar med IT i un-dervisningen utifrån deras nuvarande undervisning. Datorerna ses som ett inslag som skapar oro i sedan länge etablerade undervisnings-situationer. I lärarrollen ingår av hävd att vara en auktoritet för eleverna vilket också innebär att vara "bäst i klassen". I dag hittar vi i många skolor elever som är mycket skickligare IT-hanterare än sina lärare. Dessa elevers kunskaper liksom varje förändring som introduktionen av IT i den egna undervisningen kan av lärare uppfattas som ett hot mot deras lärar-roll.41

41 Jedeskog, Gunillla. http://www.hb.se/bhs/ith/4-98/gj.htm

16

0

1

2

3

4

5

Man skola A Kvinna skola A Man skola B Kvinna skola B

> 1 år

> 3 år

> 5 år

01234

Skola A Skola A Skola B Skola B

Man Kvinna Man Kvinna

Yngre än 35 år

36-45 år

46 år eller äldre

4.0 Resultat

4.1 Enkätredovisning lärare – om hur undervisande lärare skattar sin IT-kompetens i medieämnen (Huvudfrågorna i enkäten presenteras med bakgrundsfärg i diagrammet.)

Fråga 1 + 2. Vilket kön och åldersgrupp tillhör du?

Figur 1 och 2. Antalet manliga och kvinnliga lärare uppdelade i ålder och kön, skola A och B. Fråga 3. Hur länge har du arbetat som medielärare?

Figur 3. Fördelning över män och kvinnors anställningstid som medielärare på skola A och skola B. Två (2) kvinnor på skola A har arbetat ett läsår vardera medan mannen på samma skola har arbetat mer än fem år. I skola B har fyra (4) av männen arbetat mer än fem år och kvinnan mer än fem år.

17

Fråga 4. I vilket/vilka ämnen inom Medieprogrammet undervisar du?

0123456

Datorku

nskap

Medieko

mmunika

tion

Medieku

nskap

Mediepr

oduk

tion

Multim

edia

Grafisk

kommun

ikatio

n

Forogra

fiskt

berätt

ande

Textko

mmunika

tion

Journa

listik

Film/Bild

Annat

Man skola A

Kvinna skola A

Man skola B

Kvinna skola B

Figur 4. Bilden visar på inom vilka ämnen lärarna undervisar.

Diagrammet visar på ämnen/kurser som de nio (9) intervjuade medielärarna undervisar i. Läraranta-let stämmer inte med antalet staplar. En eller flera lärare undervisar i fler ämnen och förekommer på flera ställen i diagrammet. Fråga 5. Om du undervisar i något eller i flera av ovan nämnda kurser i vilka av dessa använ-der du datorprogram som exv. Photoshop, In Design, MovieMaker, Avid m.fl.

01234

Datorkunskap

Mediekommunika...

Mediekunskap

Medieproduktion

Multimedia

Annat

Man skola A Kvinna skola AMan skola BKvinna skola B

Figur 5. Fördelning av ämnen inom vilka datorprogram används i undervisningen.

Lärarna använder datorprogram, som Photoshop, In Design, MovieMaker med flera i undervisning-en. Diagrammet visar att en eller flera lärare undervisar inom mer än ett ämne. Peak, Pro Tools, Paint Shop Pro är andra program som används. Den kvinnliga läraren på skola B använder inte något av programmen.

18

Fråga 6. Behöver du ta råd/hjälp av kollega, eller annan person, när du ska arbeta i något av datorprogrammen du undervisar i? Figur 6. Visar på om läraren hämtar stöd från kollega/kollegor eller annan i undervisningen. Fem (5) av respondenterna har svarat att de ibland får ta hjälp av kollega eller annan inför undervis-ningen i datorprogrammen som används medan tre (3) sällan behöver rådfråga. En (1) lärare tar ald-rig hjälp. Fråga 7. Händer det att en elev/elever visar Dig hur moment i datorprogrammet ska utföras där Du själv inte lyckas?

Figur 7. Tabellen ger information om läraren får hjälp av elev när denne själv inte klarat moment i programmet. Två (2) av de kvinnliga medielärarna uppger att de tar hjälp av elev ibland och en (1) uppger sig sällan ta hjälp att jämföra med de manliga lärarna där hälften av dem aldrig behöver ta någon hjälp. Övriga tre (3) tar hjälp ibland och de två (2) andra mer sällan.

0

1

2

Man skola A Kvinna skola A Man skola B Kvinna skola B

Ja, ofta

Ja, ibland

Sällan

Aldrig

0

1

2

3

4

Ja, ofta Ja, ibland Sällan Aldrig

Man skola A

Kvinna skola A

Man skola B

Kvinna skola B

19

Fråga 8, Anser du att du har kunskaper i de datorprogram som du använder i undervisningen?

Figur 8. Medielärarnas uppfattning om sina egna IT kunskaper.

En (1) av de manliga lärarna, skola B, anser sig inte ha tilläckligt bra kunskaper i de datorprogram som han använder i undervisningen, medan en (1) kvinnlig och en (1) manlig lärare anser att deras datorprogramkunskaper kunde vara bättre. Fråga 9. Anser du att eleverna har lika bra eller bättre kunskaper i programmen som används i undervisningen än vad du själv har?

Figur 9. Lärarnas uppfattning om elevernas IT-kunskaper.

Av nio lärare anser en (1) man, skola B, att någon eller några av eleverna är lika bra som han själv är på att hantera programmen och två (2) andra manliga lärare på samma skola anser till och med att någon eller några är bättre än vad de själva är, liksom kvinnan skola B. I skola A anser lärarna att deras kunskaper är bättre det tycker också en (1) manlig lärare från skola B. Det som skiljer sig mar-kant är att samtliga lärare på skola A är övertygade om att de kan programmen medan lärarna i skola B verkar vara mindre nöjda med sina kunskaper.

0

1

2

Ja, till stor del

De är tillräckliga

I något meninte i alla

De kunde vara bättre

Inte tillräckligt bra

Man skola A Kvinna skola A Man skola B Kvinna skola B

0

1

2

Nej Lika bra Någon/några ärlika bra

Ja, bättre Någon/några är

bättre

Man skola A

Kvinna skola A Man skola B

Kvinna skola B

20

Fråga 10. Har du fått möjligheter att utbilda dig i datorprogram som är relevanta för ditt ämne?

Figur 10. Tabellen informerar om hur medielärarna fått utbildning i de datorprogram som de undervisar i. Av de manliga lärarna svarar fem (5) av sex att de fått möjligheter att utbilda sig till skillnad från de tre (3) kvinnliga lärarna där ingen anser sig haft det. Två (2) av de tre kvinnorna har arbetat ett år vilket kan vara en förklaring till att de inte erbjudits utbildning. Kvinnan på skola B har dock arbetat i mer än fem år vilket borde ha gett henne möjligheter till utbildning i likhet med de manliga kolle-gerna.

Fråga 11. Om du svarat ja, på vilket sätt fick du idén till att fortbilda dig?

Figur 11. Ger svar på hur lärarnas initiativ till fortbildning inom medieämnen fördelar sig. Som diagrammet visar svarar fyra (4) av de fem manliga lärarna att utbildningen skett genom eget initiativ, självstudier inräknas här. En (1) man uppger sig utbildat sig genom initiativ från kollega samt kurserbjudanden. Kvinnliga lärarna skola A och B, se fråga 10.

012345

Man skola A Kvinna skola A Man skola B Kvinna skola B

Ja

Nej Annat, ange

0

1

2

3

Genom eget initiativ

Genom initiativ av kollega

Genom , kurskallelse/ nbjudan

Annat, ange

Man skola A Kvinna skola A Man skola B

Kvinna skola B

21

0

1

2

Tidsbrist Ointresse Kan tillräckligt Annat,ange

Man skola A Kvinna skola A Man skola BKvinna skola B

Fråga 12. Om du har fortbildat dig, motsvarade utbildningen dina önskemål?

Figur 12. Bilden visar på hur lärarna uppfattat sin fortbildning. Av de nio (9) lärarna har endast fem (5) gått någon form av datorprogramsutbildning. Tre (3) av de fem har svarat att utbildningen motsvarade önskemålen medan de två (2) andra ansåg att den gjort det till viss del. De som lämnat frågan obesvarad se fråga 10. Fråga 13. Vad upplever du som största hindret till att inte fortbilda dig?

Figur13. Lärarnas upplevda hinder för fortbildning? Av respondenterna har fem (5) uppgett tidsbrist som skäl till att inte utbilda sig medan de övriga angett ”det finns inget hinder”, ”fortbildar mig ständigt genom egna firman, ”resursbrist”, ”skolans ekonomi” och ”i deltidsvikariat tror jag inte att den möjligheten finns”.

0

1

2

Ja Nej Till viss del Inte alls Obesvarad

Man skola A

Kvinna skola A

Man skola B

Kvinna skola

22

Fråga 14. Hur har du skaffat dig dina IT -kunskaper?

Figur 14. Diagrammet speglar hur lärarna skaffat sig kunskaper avseende de datorprogram som används i gymnasie-utbildningen. Såväl de manliga som kvinnliga lärarna har angett att de är både självlärda och att de fått den genom utbildning. Genom utbildning ska förstås som att man gått kurser/fortbildat sig under och efter arbetstid. (Flera alterna-tiv har besvarats av de nio respondenterna.) De flesta av respondenterna har förvärvat sig sina kunskaper i datorprogrammen genom att lära sig själva och via fortbildning. En lärare har förutom utbildning angett ha skaffat sig kunskaper i tidigare yrke. Fråga 15. Hur ofta använder du IT som stöd i undervisningen?

Figur 15. Stapeldiagrammet visa hur ofta lärarna undervisar med datorprogram och IT-teknik som stöd Lärarna använder främst datorprogram som, PageMaker, Photoshop, och I-Movie. En manliglärare har uppgett att han använder IT-baserade program i alla sina ämnen. En annan uppger under alterna-tivet, Annat ange vad: Genomgång av moment med projektor 3-4 dagar i veckan.

0

1

2

3

4

Genom utbildning Jag är självlärd På annat sätt/angevilket…

Man skola AKvinna skola AMan skola BKvinna skola B

0

123456

Aldrig 1-4 dagar i månaden

1-2 dagar i veckan

3-4 dagar i veckan

5 dagar iveckan

Presentationsprogram IT-baserade läromedelAnnat, ange vad

23

Fråga 16. Beskriv med egna ord egna synpunkter. Manlig lärare 1, skola B: ”Fortbildning i dataprogram- ja tack!” : ”I C-kursen Rörlig bild, kan eleverna mer eftersom de till-bringar mer tid i redigeringen än vad jag gör.” Manlig lärare 2, skola B: ”Elever ber ofta om hjälp i program som jag inte använder i undervisningen, exv. Photoshop. Detta händer ofta när elever jobbar på egen hand utanför lektionstid. Då kan man inte tillräckligt.” Kvinnlig lärare, skola A: ”Svårt när relevanta program saknas. Antalet licenser är för få.

24

4.2 Intervjupersoner Informanterna presenteras med kön, ålder, arbetat antal år som medielärare samt inom vilket under-visningsämne. För att skilja dem åt benämns de med beteckning som anges här intill. Man, kvinna är de benämningar på de fyra respondenterna som jag kommer att referera till. I intervjure-dovisningen använder jag mig av förkortningarna A1 M = man skola A, A2 K = kvinna skola A och B1 M = man skola B och B2 K = kvinna skola B. Tabellen visar på fördelning i skolenheter, kön, ålder och undervisningsämnen. Tabell 1. Information om intervjupersonerna

Skolenhet Kön Ålder Arbetat Undervisar i ämnen antal år Skola A Man Kvinna Yngre än 35 år >1 år Filmkunskap, Bild 1 Skola A 1 46 år eller äldre >5 år Datorkunskap, Mediekommunikation

Mediekunskap, Medieproduktion Fotografiskt berättande Textkommunikation Journalistik

Skola B 1 46 år eller äldre >5 år Mediekommunikation Medieproduktion,

Rörlig bild Skola B 1 36-45 år >5 år Textkommunikation Totalt 4 intervjupersoner 10 ämnen

4.3 Bakgrund till kategoriseringen Bandinspelningarna transkriberades. De fyra intervjuerna omfattas av åtta (8) nedskrivna A4 sidor. Samtliga intervjuer och transkriptioner är genomförda av studiens författare. Frågeguiden består av nio frågor som avslutas med möjlighet till att ge egna synpunkter. Kvale (1997) skriver om menings- koncentrering som ett sätt att uttrycka det som sägs i intervjuerna mer koncist. Jag har valt att samla det transkriberade materialet till att lyfta upp vissa citat samt omformulera och korta av meningar.

25

4.4 Redovisning av djupintervjuer med frågeguide som bilaga Djupintervjuerna är ett komplement till enkäten och är avsedd att tillföra essän en innehållsrikare och mer personlig bild av lärarnas åsikter. Intervjupersonerna representeras i skola A av en manlig (A1 M) och kvinnlig medielärare (A2 K), den förstnämnde, äldre med erfarenheter från såväl skol-världen som den privata arbetssfären. Den kvinnliga representanten var fortfarande student inom media och bild men hade vid intervjutillfället till viss del vikarierat under ett år som bildlärare. Skola B företräds också av en manlig (B1 M) och en kvinnlig lärare (B2 K). Båda har mer än fem års erfarenhet av att arbeta som medielärare och har sedan tidigare arbetat med utbildning. Nedan presenteras ett sammandrag av intervjuerna. (Frågeställning, se bilagan intervjuguide) På fråga 1, om hur stora IT-kunskaperna var innan man började som medielärare, ansåg lärarna i skola A att de var tillräckliga medan man på skola B hade en mer självkritisk inställning till sina kunskaper. Av de intervjuade lärarna framträder A1M övertygad om att han har adekvata dator-programkunskaper för sitt arbete. ”Dom var nog, jag kunde det som jag undervisade i. Efterhand så blir det nya verktyg som man får lära sig. Jag har nog relevanta kunskaper för att undervisa annars hade jag inte tagit jobbet.” Lite mer blygsam om sina kunskaper än sin manlige kollega i skola A, är B1 M, som säger att han till en början var hyfsat bra på Photoshop och hade också lite datorvana. Men kurser han tidigare undervisat i där IT ingått undervisar han inte i längre därför att han inte kan programvarorna. Medan A2 K yttrar, att vissa program har hon inte sett tidigare men efterhand skaffat sig kunskaper om dem den för att kunna föra den vidare till eleverna. Det mesta av det hon kan av IT ha hon lärt sig det mesta privat och av eget intresse uppger hon.. Och kollegan B2K i skola B anser att hon inte hade några speciella kunskaper. Inte någon av lärarna ansågs sig ursprungligen ha de IT-kunskaper som behövdes för att undervisa. Ett givet svar kan tyckas eftersom alla utom en av dem vid tidpunkten då de genomförde sin lärarut-bildning inte hade tillgång till datorer och programvaror. Med tiden har IT-kunskaperna förbättrats i takt med att datorn blev disponibel i skolan och senare med ökad tillgänglighet även i hemmamiljön. B1M anser att eleverna kan mer när det gäller väldigt mycket, såväl i att söka på nätet som att hante-ra datorprogram. Undantaget är redigering där han lär ut grunderna. Därefter lär dom sig själva me-nar han. A1 M anser att det är viktigt att ha IT-kunskap som medielärare för att kunna hjälpa elever-na med datorprogrammen. Framförallt när det uppstår problem. ”Kan man inte programvaran skall man gå på kurs, det är en nödvändighet. Det är väldigt viktigt att man som lärare är bäst i klassen. ” De båda kvinnliga lärarna uppger under intervjun att deras programkunskaper inte varit tillräckliga men uttrycker också i sina svar att det finns kunskapsluckor och osäkerhet hos en del av eleverna. Efter ett år är A2 K:s uppfattning fortfarande den att IT-kunskaperna i lärarrollen inte är självklar men att det ändå fungerat bra. B2K medger att hon kände sig osäker och okunnig vid starten av IT i undervisningen men säger att efter fem år har självförtroendet stärkts och därmed gett en ökad trygghet i utövandet. ”Mina elever känner till att jag är en sopa när det gäller IT men vi har gemen-samt lyckats att få till det. Hur ser du på din roll som lärare när det gäller IT-kunskap? Är den självklar eller klarar eleven själv av att hantera datorprogrammen?

26

Inställningen till att kunna datorprogrammen skiljer sig åt bland de intervjuade. Särskilt när det gäll-er de manliga lärarna. Det är väldigt viktigt att man som lärare är bäst i klassen, kan man inte programvaran måste man gå på kurs genom internutbildning hävdar den manlige läraren (A1M). Det är en nödvändighet! Du måste vara framåt som blivande medielärare, du ska inte tro att datorkunskaperna flyger in som stekta sparvar till dig, du får faktiskt jobba för det. ”Kan jag inte använda verktygen kan jag heller inte acceptera att undervisa i en kurs.” B1 M som undervisar i kursen textkommunikation uttrycker: Jag undervisar inte i ”data” så att ele-verna kan väl mer än vad jag kan när det gäller väldigt mycket. Söka på Internet är dom bättre än vad jag är, och när det gäller många datorprogram så är dom bättre än vad jag är. Möjligtvis är det i redigering som jag lär dom grunderna i därefter lär dom sig själva. Det är väl lite blandat. Me-dan (A2 K) menar att den inte är självklar, men å andra sidan hävdar hon att det finns elever som inte vet hur man bifogar en fil i ett mail. Svaret som ges från A1M är: ”Det är att gå på kurs helt enkelt. [...] Det är en nödvändighet. [...] Jag kan inte acceptera att undervisa i en kurs om jag inte kan använda verktygen.” Den kvinnliga vikarien säger att hon brukar se till att hon kan innan lektionen men uppger att det hänt att hon sprungit runt och letat efter någon annan lärare eller frågat någon elev i klassen. [...] ”Man skulle kunna tro att de tycker att läraren ska kunna allt men det kan man ju inte. Men man vill ju det!” När det gäller att ha kunskap och insikt om aktuella och användbara datorprogram i undervisningen anser de två manliga lärarna (A1M och B1M) att de är nöjda med de programvaror som finns att till-gå i undervisningen. Och de känner att de har ett stort stöd av ledningen för att få inköpa programva-ror och utrustning. Dock anser (B1M) att datorerna skulle behöva bytas ut med kortare intervaller mot sju år, som nu och (B2M) uppger att han känner sig trygg med Dataenheten som backup. Endast bildläraren (A1K) uttrycker andra åsikter om tillgången på programvaror än sina medintervjuade kolleger. Hon uppger att hon känner sig utanför systemet och inte anses lika viktig som andra lärare eftersom hon bara är vikarie känner hon att det är svårare att tala för sin sak I övrigt är alla överlag nöjda med tillgången på programvaror. .

27

5

19

79

12 11

0

5

10

15

20

Pojke Flicka Obesvarade

Årskurs 1 Årskurs 2

0 5

1015202530

Årskurs 2

Årskurs 3

Flicka Pojke

4.5 Enkätredovisning – om elevers IT-kompetens i Medieämnen I min undersökning ställd till elever, som studerar medieämnen, har 85 stycken besvarat enkäten. Nedan redovisas svaren med diagramöversikt. En del av dem visar en gemensam sammanställning av de fyra gymnasieklassernas resultat. I övrigt redovisas skola A och B för sig. Fråga 1. Fråga 2. Är du flicka eller pojke? I vilken årskurs går du? Skola A

Figur 1a. Respondenter i årskurs 2 och Figur 1b. Det totala antalet elever årskurs 2 och 3 skola A. 3 skola A, som besvarat enkäten. I skola A har sexton elever i årskurs 2 besvarat enkäten. Det totala antalet elever i årskurs 2 är 31 och i årskurs 3 består hel klass av 27 elever varav 24 besvarat enkäten. Fråga 1. Fråga 2. Är du flicka eller pojke? I vilken årskurs går du? Skola B

Figur 2a. Respondenter i årskurs 1och 2 Figur 2b. Årskurs 1 och 2 skola B inkl. obesvarade enkäter 1 och 2, skola B. I Årskurs 1 har 24 elever besvarat enkäten och i årskurs 2 har 21 elever responderat. Antalet obesva-rade enkäter i de båda klasserna är 7 respektive 11 st. I övriga fall var eleverna inte närvarande i sko-lan när undersökningen gjordes.

05

101520

Årskurs 1

Årskurs 2

Pojke

Flicka

15

1

15

1

23

3

0

5

10

15

20

25

Pojke Flicka Obesvarade

Årskurs 2

Årskurs 3

28

Fråga 3. Vilken inriktning/ar läser du på Medieprogrammet/Mediekunskap?

Figur 3a. Staplarna visar på vilka ämnen inom Mediekunskap, som pojkar och flickor i skola A studerar. Sex (6) av pojkarna i årskurs 2 studerar Rörlig bild. Nio (9) pojkar har kryssat i alternativet ”annat”. Tre (3) av dessa har uppgett att de studerar Filmkunskap. Två (2) pojkar lämnade frågan obesvarad och två (2) läste annat som inte kunde härröras till Media. Den enda flickan som besvarat enkäten har lämnat frågan obesvarad men skrivit i tillägget ”läser inte medieprogrammet”. I rubriken på en-käten till skola A saknades alternativet Mediekunskap vilket flickan varit observant på. Övervägande delen av flickorna (21 st.) i årskurs 3 studerar textkommunikation.

Figur 3b. Staplarna visar på vilka ämnen inom Mediekunskap, som pojkar och flickor i skola B studerar. I årskurs 1 studerar övervägande delen av flickorna Rörlig bild, likaså pojkarna. Respondenterna har kryssat i fler kurser därför stämmer inte det med antalet enkätsvar/elev. I årskurs 2 pluggar i nämnd ordning nio (9) flickor Grafisk kommunikation och tio (10) Fotografiskt berättande, fem (5) Rörlig bild och fyra (4) ljudmedier medan pojkarna uppvisar en jämnt spridd ämnesfördelning.

05

10152025

Ljud- medier Fotografiskt berättande

Rörlig bild Textkom- munikation

Annat

PojkeFlicka Årskurs 2Pojke FlickaÅrskurs 3

0

5

10

15

20

25

30

Pojke Flicka Årskurs 1 Pojke Flicka Årskurs 2

Grafisk kommunikation Ljudmedier Fotografiskt berättande

berättande Rörlig bildTextkommunikationAnnat

29

Fråga 4. Använder du i din utbildning datorprogram som exv. Photoshop, In Design, iMovie med flera?

Figur 4 a. Bilden visar vilka program flickor och pojkar i skola A använder. (Mer än ett program används av en del elever.) Tretton (13) a v eleverna i årskurs 2 skola A har svarat att de använder datorprogrammen då och då. Två (2) elever har uppgett en gång i veckan och en elev en gång i veckan. Sjutton (17) flickor i årskurs 3 uppger att de använder datorprogram en gång i veckan.

Figur 4 b. Bilden visar vilka program flickor och pojkar i skola B använder. (Mer än ett program används av en del elever.) I skola B, årskurs 1, uppger fyra (4) elever att de arbetar med datorprogram ”flera gånger i veckan” medan åtta (8) uppger ”en gång i veckan”. Två (2) har svarat att de använder dem ”varje dag”. I årskurs 2 har en elev (1) besvarat användningen till ”varje dag” medan tolv (12) uppgett ”flera gånger i veckan”.

0

5

10

15

20

25

Photoshop In Design PageMaker IMovie Avid Movie Maker Annat

Pojke Flicka Årskurs 1 Pojke Flicka Årskurs 2

0

5

10

15

20

25

Pojke 1 0 0 13 0 1 0

Flicka 0 0 0 1 0 0 0

Årskurs 2, skola A 1 0 0 14 0 1 0

Pojke 0 0 0 0 0 0 0

Flicka 0 0 6 22 0 3 0

Årskurs 3, sokla A 1 0 6 23 0 3 0

Photoshop

In Design

Pagee Ma

ker I-Movie Avid Movie Maker Annat

30

Fråga 4.1 Om du svarat ja på fråga nr 4, hur ofta använder du något eller några av program-men?

Figur 4 a. Staplarna visar hur ofta eleverna i årskurs 2 och 3 använder datorprogram i ämnet Mediekunskap i skola A.. I skola A uppger tretton (13) elever i årskurs 2 att de använder datorprogram ”då och då” medan sexton (16) av flickorna i årskurs 3, samma skola, använder dem ”en gång i veckan” och sex (6) uppger ”då och då”.

0

24

68

1012

14

Pojke 1 1 2 1 0 0

Flicka 1 3 6 4 0 1

Årskurs 1, skola B 2 4 8 5 0 1

Pojke 0 4 0 0 0 0

Flicka 1 8 1 5 1 1

Årskurs 2, skola B 1 12 1 5 1 1

Varje dagFlera gånger i

veckan1 gånger i

veckanDå och då Obesvarad Övrigt 1gång

Figur 4 b. Bilden ger svar på hur ofta eleverna använder datorprogram i Medieprogrammet i skola B. I skola B årskurs 1, har en (1) pojke och en (1) flicka uppgett att de använder datorprogram ”varje dag” medan sex (6) flickor och två (2) pojkar i samma årskurs angett att de använder datorprogram i

0

5

10

15

20

Pojke 0 0 0 12 2 1

Flicka 0 0 0 1 0 0

Årskurs 2 0 0 0 13 2 1

Pojke 0 0 0 1 0 0

Flicka 0 0 16 0 0 0

Årskurs 3 0 0 16 6 1 0

Varje dag Flera gånger i veckan

1 gånger i veckan

Då och då Obesvarad Övrigt

31

Medieprogrammet ”en gång i veckan”. Åtta (8) flickor, årskurs två (2) har svarat att de använder sig av datorprogram i utbildningen ”flera gånger i veckan” och fyra (4) pojkar i samma årskurs har sva-rat detsamma. Fråga 5. Jag anser att mina kunskaper i datorprogrammen är:

Figur 5 a. Elevernas uppfattning om de egna datorkunskaperna i skola A Två (2) pojkar i skola A, årskurs 2, anser sig ha ”mycket bra” kunskaper i datorprogrammen de arbe-tar med och två (2) uppger att de har bra kunskaper medan sex (6) pojkar uppger att de är ”ganska bra” Sex (6) pojkar och en (1) flicka, i samma årskurs, anser sig ha ”mindre bra” kunskaper. Och en (1) pojke uppger sig ha ”dåliga” kunskaper.

Figur 5 b. Elevernas uppfattning om de egna datorkunskaperna i skola B.

0

2

4

6

8

10

Mycket bra 2 0 2 0 4 4

Bra 2 0 2 0 8 8

Ganska bra 6 0 6 1 8 9

Mindre bra 6 1 7 0 3 3

Dåliga 1 0 1 0 0 0

Pojke Flicka Årskurs 2 skola A

Pojke Flicka Årskurs 3 skola A

0

5

10

15

20

Mycket bra 0 1 1 0 0 0 Bra 5 11 16 3 6 9

Ganska bra 0 8 8 1 5 6

Mindre bra 0 1 1 0 2 2Dåliga 0 0 0 0 1 1

Pojke Flicka Årskurs 1 skola B

Pojke Flicka Årskurs 2 skola B

32

En (1) flicka i årskurs 1 uppger att hon har mycket bra dator/programkunskaper. Övervägande delen av eleverna anser att de har bra till ganska bra kunskaper. Endast en (1) flicka i årskurs 1 tycker sig har ”mindre bra” kunskaper. Två (2) flickor i årskurs 2 tycker sig ha mindre bra kunskaper medan en (1) flicka tycker att de är dåliga. Fråga 6. Anser du att du behärskar programmet/programmen du använder?

Figur 6. Respondenternas uppfattning om hur de behärskar datorprogrammen i medieundervisningen. I skola A, årskurs 2 anser hälften av pojkarna att de behärskar datorprogrammen ”ganska bra” bort-sett från två (2) pojkar, som tycker att de behärskar det bra. Sex (6) pojkar och en (1) flicka angav att de tyckte sig inte behärska datorprogrammen ”inte alls bra”. I årskurs 3 tyckte sig de flesta anse sig behärska datorprogrammen ”ganska bra” och tre (3) ”mycket bra”. I skola B, årskurs 1, anser tre (3) av flickorna att de behärskar programmen ”mycket bra” och tillika två (2) av pojkarna. Tre (3) poj-kar och fem (5) flickor har svarat ”bra”. Övervägande delen av flickorna (37 procent) har svarat ”ganska bra”. En flicka är inte nöjd med sina datorprogramkunskaper, hon har svarat ”Inte alls bra”. Fråga 7. Om du svarat "ganska bra" eller "inte bra alls" på fråga 6, hur löser du då en ar-betsuppgift som du inte klarar själv?

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Mycket bra 0 0 0 0 3 3 0 5 5 3 2 5

Bra 2 0 2 0 5 5 3 11 14 3 5 8

Ganska bra 7 0 7 1 12 13 2 7 9 2 7 9

Inte alls bra 6 1 7 0 2 2 0 0 0 0 1 1

Pojke Flicka Årskurs 2, skola A

Pojke Flicka Årskurs 3, skola A

Pojke Flicka Årskurs 1, skola B

Pojke Flicka Årskurs 2, skola B

0 2 4 6 8

10

12

14

Genom att fråga läraren 4 1 5 1 12 13 2 9 11 1 10 11

Genom att fråga någon medstuderande/kamrat 6 1 7 1 9 10 1 7 8 1 9 10

Genom att använda hjälp i programmet och lösa det själv 1 0 1 0 3 3 0 0 0 0 2 2

På annat sätt (ange vilket/vilka) 2 0 2 0 0 0 0 0 0 0 1 1

Obesvarad se fråga 6 3 0 3 0 9 9 2 9 11 0 8 8

Pojke Flicka Årskurs 2, skola

A Pojke Flicka

Årskurs 3, skola

APojke Flicka

Årskurs 1, skola

BPojke Flicka

Årskurs 2, skola

B

33

Figur 7. Diagrammet visar på hur elever som svarat "ganska bra" eller” inte bra alls" på fråga nr 6 löser uppgifter i datoprogrammen som de inte klarar själva. Till övervägande del tar man hjälp genom att fråga läraren eller någon kurskamrat när man stöter på problem med datorprogrammen. Tre (3) respondenter har uppgett sig använda hjälpfunktionen i pro-grammet och tre (3) har uppgett annat sätt. En del elever har kryssat i flera svarsalternativ varför antalet elever i diagrammet inte stämmer. Fråga 8. Tycker du att du får den hjälp som du behöver för att klara av moment i datorprogram-men då du själv inte klarar det?

Figur a. Skola A om hur eleverna anser sig få hjälp av läraren. De flesta (11 stycken) av eleverna i årskurs 2 anser att de ”oftast får hjälp” av läraren. Tre (3)uppger att de ”sällan får hjälp” och två (2) ”aldrig”. På samma skola anser eleverna i årskurs 3 svarar sex (6) att de ”oftast får hjälp” femton (15) uppger att de ”får hjälp ibland”, två (2)får ”sällan” hjälp och en (1)uppger sig ”aldrig” få någon hjälp för att klara av moment i datorprogrammen.

0

2

4

6

8

10

12

14

16

Ja, oftast 9 1 10 0 6 6Ja,ibland 0 0 0 1 14 15Sällan 4 0 3 0 2 2Aldrig 2 0 2 0 1 1

Pojke Flicka Årskurs 2, skola A Pojke Flicka Årskurs 3,

skola A

34

Figur 8 b. Skola B visar på att alla elever där oftast får hjälp eller så har de svarat ibland. I de båda årskurserna visar det sig en ganska jämn fördelning i svaren på om de oftast får hjälp eller bara ibland. Ingen har uppgett att de aldrig eller sällan får någon hjälp. Fråga 9. Anser du at du har mer kunskaper om datorprogrammet som används inom kursen än vad läraren har?

Figur 9 a. Diagrammet visar på hur eleverna I ämnet Mediekunskap skola A anser sig kunna behärska datorprogram-men i förhållande till sina lärare. En (1) pojke i årskurs 2 och en (1) flicka i årskurs 3 anser sig ha mer kunskaper i datorprogrammen de undervisas i än vad läraren har. Sju (7) av eleverna i de båda klasserna har svarat att de har det ”bara ibland”. Den övervägande delen elever ur de båda klasserna har svarat ”nästan aldrig” eller ”aldrig”.

0

24

6

8

10

12

14

Ja, oftast 4 8 12 6 7 13 Ja,ibland 1 11 12 2 6 8Sällan 0 0 0 0 0 0Aldrig 0 0 0 0 0 0

Pojke Flicka Årskurs 1, skola B Pojke Flicka Årskurs 2,

skola B

0

2

4

6

8

10

12

Ja 1 0 1 0 1 1Till viss del 0 0 0 0 0 0Bara ibland 4 0 4 1 2 3Nästan aldrig 5 1 6 0 10 10Aldrig 5 0 5 0 9 9

Pojke Flicka Årskurs 2, skola A Pojke Flicka Årskurs 3, skola A

35

Figur 9 b. Diagrammet visar på hur eleverna i skola B anser sig kunna behärska datorprogrammen i förhållande till sina lärare. En (1) flicka i årskurs 1 anser sig ha mer kunskaper i datorprogrammen än läraren. Fyra (4) tycker sig ha det ”till viss del”, fem (5) har uppgett att de har det ”bara ibland” I andra årskursen uppger sju (7) elever att de behärskar datorprogrammen bättre, men ”bara ibland”. Resten har svarat nästan aldrig (8) och till aldrig (7). Fråga 10. Tycker du att utbildningen motsvarar vad programmålen säger, dvs. vad du ska kunna?

Figur 10 A och Figur 10 B. Respondenternas svar på hur de tycker att utbildningen motsvarar programmålen i skola A och B. Övervägande delen i de båda klasserna anser att utbildningen motsvarar vad som förväntas eller ”till viss del”. I skola A, anser tre (3) flickor att programmålen inte uppfyllts.

0 2 4 6 8

10121416

Pojke Flicka Årskurs 2,skola A

Pojke Flicka Årskurs 3,skola A

Ja Till viss delNejEgna åsikter

0

2

4

6

8

10

Pojke Flicka Årskurs 1 Pojke Flicka Årskurs 2

JaTill viss del

Bara ibland

Nästan aldrig

Aldrig

36

Fråga 11. Anser du att dina krav/önskemål på IT-kunskaper i medieämnen blivit tillgodosedda?

Figur 11a. Bilden ovan visar på hur respondenterna i Skola A svarar på hur önskemålen på IT-kunskaper motsvarade undervisningen. Tre (3) pojkar och flickan i årskurs 2 har svarat ”ja” på frågan och åtta (8) flickor i årskurs 3 likaså. ”Till viss del” har åtta (8) flickor i årskurs 2 svarat och fjorton (14) flickor i årskurs 3. Totalt har fem (5) flickor i de båda klasserna svarat ”nej”, dvs. att de inte anser att deras krav/önskemål på IT-kunskaper blivit tillgodosedda i undervisningen.

Figur 11b. Bilden ovan visar på hur respondenterna i Skola B svarar på hur önskemålen på IT-kunskaper motsvarats i undervisningen . I skola B, årskurs 1 har fem (5) pojkar och nio (9) flickor svarat ”ja” på frågan. Sju (7) flickor har svarat ”till viss del” medan en (1) flicka inte anser sig ha fått de IT-kunskaper hon önskat. I andra årskursen har fem (5) flickor svarat ett ”ja” på att deras önskemål om IT-kunskaper i utbildningen tillgodosetts. Nio (9) flickor i samma klass anser att de fått det ”till viss del” En (1) pojke i klassen uppger ett ”nej” dvs. att IT-kunskaperna inte tillgodosetts. Ungefär hälften av respondenterna har svarat ”ja” och anser sig vara nöjda. Fråga 12. Beskriv med egna ord synpunkter, som du vill tillföra undersökningen. Skola A ”Mer grundläggande utbildning på programmet, mer hjälp.” Skola B ”Jag har inte haft några krav.” ”Sitter ibland en hel lektion utan hjälp”. ”Alla ska hänga med, så att det inte går för fort.” ”Det är en bra kurs men det går för fort ibland.” ”Mera Photoshop.”

0

5

10

15

20

Pojke Flicka Årskurs 2,skola A

Pojke Flicka Årskurs 3,skola A

JaTill viss delNej

02468

101214

Pojke Flicka Årskurs 1 Pojke Flicka Årskurs 2

JaTill viss delNej

37

5 ANALYS OCH DISKUSSION För att nyutexaminerade lärare inom medieämnen ska kunna hantera IT i undervisningen med själv-förtroende, där andra datorprogram än Officepaketet används, räcker det inte med att bara få ”nosa” på dem i lärarutbildningen. Övning ger färdighet heter det, men att få tid att lära sig mer eller mindre komplexa datorprogram, när undervisningen tar vid, är en ekvation som är svår att få ihop. Främst gäller det för nyexaminerade lärare men även för lärare med flera års yrkeserfarenhet. I Lärarens handbok framgår att denne i sin yrkesutövning tar ansvar för att utveckla sin kompetens både när det gäller yrkets utveckling och innehållet i undervisningen.42 Hur löser medieläraren undervisningen med de otillräckliga kunskaperna? Är det befogat att tro att medieelevernas IT- och datorprogramkunskaper är likvärdiga medielärarens? Informanterna i min undersökning uppger att de saknade kunskaper i att undervisa i adekvata pro-gramvaror redan från att de blev klara att undervisa. Med tiden har de ändå på olika sätt hämtat hem färdigheter, för att kunna undervisa på ett tillfredställande sätt. Detta har bland annat skett genom informellt lärande d.v.s. de har lärt sig under arbetets gång tillsammans med kolleger och elever och flera har deltagit i utbildning/kurser. Över hälften av de tillfrågade lärarna anser dock att tidsbrist är hindret för att kunna fortbilda sig. Fem av sex av de manliga informanterna har svarat, att de fått möjlighet att utveckla sin kompetens, medan de tre kvinnliga uppgivit att de inte fått det. Den kvinnliga läraren i skola B uppger att själv-förtroendet stärkts under de fem år hon undervisat och där IT ingått som en del i undervisningen. Trots att hennes styrka inte är IT, uppger hon att det fungerat bra ändå, eftersom hon säger att ele-verna är medvetna om hennes brister och man lyckats genom att hjälpas åt. Av de nio informanterna är fem stärkta i sin uppfattning att de klarar att undervisa i adekvata pro-gram inom sina ämnen. En trolig anledning till detta är att de är intresserade av att lära sig nya da-torprogram och underhålla sin kunskap. 55 procent har svarat att de ibland tar hjälp av någon kolle-ga och ibland av IT-enheten, när de inte kan själva. Undersökningen visar också att en av fyra lärare i skola B anser att av eleverna är någon/några lika bra - och övriga har uppgett att någon/några är bättre än dem själva i att hantera datorprogrammen. Dessa lärare utgör 44, 5 procent av de tillfrågade. Totalt sett anser eleverna enligt min undersökning att lärarna kan mer och att de oftast får hjälp när så behövs. Lärarna i skola B, underskattar i högre grad sina IT-kunskaper än lärarna i skola A. I skola B har eleverna stort förtroende för lärarna, medan flera av lärarna underskattar sin IT förmå-ga. I skola A är det tvärt emot, lärarna har större tilltro till sina IT-kunskaper, medan fler elever där än i skola B anser att de emellanåt kan mer än lärarna. Min undersökning visar på, i likhet med Rapporten IT i skolan (3.3), en tidigare undersökning att lärare upplever låg kompetens bland lärarna som ett mycket större problem och hinder jämfört med eleverna. Dessa upplever inte i lika hög grad låg kompetens hos lärarna som problem. I en situation då läraren kan känna sig osäker och okunnig kan dennes pedagogiska förmåga bemäst-ra problemet genom att lösa det den informella vägen. Exv. genom att få eleverna att hjälpa varandra eller att man tar hjälp av någon kollega. Säljö (2002) menar att läraren inte bör skrämmas av att inte ha ”de rätta” kunskaperna, då eleverna ofta kan hjälpa och lära av varandra i IKT- datorstödd under-visning.

42 Lärarförbundet, Lärarnas Handbok (2004) sid. 133-134.

38

I lärarrollen ingår av hävd att vara en auktoritet för eleverna vilket innebär att vara ”bäst i klassen”. Denna uppfattning har av en av mina informanter som också anser att ha IT-kunskaper tillsammans med att också ha en god pedagogisk förmåga utgör en god grund för att lära eleven. Min undersökning påvisar att lärarna efter sin lärarutbildning själva tagit initiativ till att lära sig han-tera datorprogram för att nå utveckling. Det har skett på olika sätt, som att gå kurser, lära sig på sin fritid eller att ta hjälp av kolleger, IT-support och emellanåt tillsammans med någon elev. Säljö menar att informationsteknikens intåg i skolan innebär en utmaning till de traditionella under-visningsmetoderna förutsatt att tekniken och resurserna används på sätt de är ämnade för. Säljö me-nar med det att skolans sedvanliga kunskapshierarki sätts på ända. Han anser att det i sammanhanget inte nödvändigtvis är läraren som har mest vetande om datorer och informations-teknik. Många av dagens elever har stor kunskap i att hantera såväl hårdvara som mjukvara men den största gruppen behöver undervisning på såväl traditionellt som otraditionellt sätt. I de fall där eleverna är utåtriktade och självständiga kan det ses som en ”modern” och tillfredsstäl-lande lösning att ta hjälp av varandra i skolarbetet men det finns elever som i enkäten uppgivit att de inte får någon hjälp alls av läraren. Dessa elever måste givetvis få handledning och observans av sin medielärare för att kunna nå målen i sina studier. Höga krav på datorkunnande ställs i deras framtida arbetsliv. Ett flexibelt arbetssätt måste utvecklas för att motsvara behoven. Program och datorer bör utnyttjas bättre för att utveckla barns kunskaper, till exempel genom nya interaktiva sätt att lära ut. 43 Mitt förslag är att lärarna upprättar en studieplan för att hämta in de kunskaper som saknas. Det bör ske genom kompetensgivande kurser och med uppföljningar av tester för att behålla och förbättra sina IT-kunskaper. PIM är en alternativ lösning att finna en utbildningsväg till förnyad IT-kunskap på för de lärare som på inte annat sätt kan utbilda sig genom traditionell utbildning. PIM bör dock ses som ett komplement till en mer specialiserad datorprogramutbildning med inriktning mot medie-ämnen. Studieplanen bör förankras hos rektor för att medvetandegöra denne om att problematiken finns och att IT i undervisningen alltid behöver underhållas, för att ett fortsatt ömsesidigt och harmo-niskt samarbete kunna upprätthållas mellan lärare och elever. Genom en god skola kan alla elever tillgodogöra sig de verktyg som de behöver för att förverkliga sina livsdrömmar. Sedan jag påbörjade min undersökning, för cirka två år sedan, har IT-satsningar inom de två gymna-sieskolorna gjorts, vilket bland annat inneburit att eleverna har fått tillgång till bärbara datorer. Det positiva med det är att eleven med den mobila datorn kan förflytta sig inom skolan och välja en al-ternativ arbetsmiljö. Elevens digitala kompetens ger också ett oberoende av plats tid och rum. En annan ny facilitet är SmartBoarden. Det är en tryckkänslig interaktiv whiteboardtavla med många användningsområden, som används av lärare och elever när man exv. vill förstärka sina presentatio-ner. Detta ger nya möjligheter för eleven att prova på och lära nytt, men baksidan av det är att lära-rens egen utveckling att förbättra sina datrorprogramkunskaper drastiskt minskar.

43 http://computersweden.idg.se/2.2683/1.185579/satsa-pa-it-i-skolan

39

KÄLLFÖRTECKNING

Litteratur Bengtsson, Charlotte (2000) ”Hur hittar man en bra väg? Att utforma ett kvalitativt forskningsob-jekt” ingår i Jarlbro Gunilla (red) (2000) Vilken metod är bäst- ingen eller alla? Metodtillämpning i medie-och kommunikationsvetenskap Lund Studentlitteratur

Carlgren, I.& Marton F (2004) Lärare av i morgon. Kristianstad: Lärarförbundet.

Holme I M, Krohn Solvang, B. (1991) Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Hvitfelt, Håkan/Nygren, Gunnar. På väg mot medievärlden 2020. Journalistik, teknik, marknad. (3: dje uppl.) Studentlitteratur. Hård af Segerstad, Peter. (1990). Information och kommunikation. Uppsala: Hallgren & Fallgren Studieförlag AB. Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lantz Annika (1993) Intervjumetodik: den professionellt genomförda intervjun. Studentlitteratur AB, Sverige, Lindqvist, G. (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur. Olson, K. & Boreson C. (2004). Medieresor om medier för pedagoger. Kristianstad: Sveriges Ut-bildningsradio AB. Petersson, Lars/Pettersson, Åke (1997). Medieboken - Medieguiden, Liber Ekonomi. Lärarens handbok. (2004) Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer, FN: s barnkonvention. Lärar-förbundet, Solna. Selghed, Bengt. (2004). Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Svegner, P-O. (2001) Examensarbetet i lärarutbildningen. Svensk facklitteratur Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

40

INTERNETADRESSER

Föreningen för pedagogiska studenter: http://www.fpstudenter.se

Human IT: http://www.hb.se/bhs/ith/4-98/gj.htm

Högskolan i Gävle: http://www.hig.se

Instutitionen för Data- och systemvetenskap: http://www.dsv.su.se

Lärarförbundet: http://www.lararforbundet.se

Malmö Högskola: http://www.mah.se/

Malmö Högskola: http://www.mah.se/templates/Page____6130.aspx

Mediepedagogik: http://www.vasa.abo.fi/pf/li/ped/mediepeda/sidor/index.htm

Nationalencyklopedin: http://www.ne.se

Praktisk IT- och mediekompetens: http://www.pim.skolutveckling.se

Skolverket: http://www.skolverket.se/sb/d/212/a/1263

Svenskt näringsliv: http://www.svensktnaringsliv.se

Wikipedia: http://sv.wikipedia.org

http://sv..org/wiki/Kommunikation

41

Bilaga 1

FRÅGEGUIDE Djupintervju med medielärare under perioden 2006-05-30—06-16

1. Hur stora var dina IT- kunskaper innan du började som medielärare?

2. Har IT-kunskap ingått i din lärarutbildning?

3. Anser du att den IT-utbildning du fick under lärarutbildningen är tillräcklig för att börja undervisa?

4. Vad har du för inställning till datorn som pedagogiskt hjälpmedel?

5. Hur ser du på din roll som lärare när det gäller IT-kunskap? Är den självklar eller klarar eleven själv av att hantera datorprogrammen?

6. Hur löser du det om du inte kan programvaran tillräckligt men behöver den för undervisningen? 7. Är du nöjd med de programvaror som finns att tillgå för din undervisning, eller har du några egna önskemål? 8. Har du insikt om vad som är aktuella och användbara datorprogram på marknaden för din undervisning? 9. Anser du att skolledningen visat intresse för att utveckla Medieprogrammet/ Mediekunskapen exv. genom att ge resurser i form av ny teknik, fortbildning och utökade programlicenser? Egna synpunkter

42

Bilaga 2

Undersökning inför examensarbete yrkeslärare Media

ENKÄT – Om undervisande lärares IT-kompetens i Medieämnen Denna undersökning är frivillig och behandlas anonymt. 1. Är Du?

Man

Kvinna

2. Vilken åldersgrupp tillhör du?

Yngre än 35 år

36-45 år

46 år eller äldre

3. Hur länge har du arbetat som Medielärare?

> 1 år

> 3 år

> 5 år

4. I vilket/vilka ämnen inom Medieprogrammet undervisar Du? Datorkunskap

Mediekommunikation

Mediekunskap

Medieproduktion

Multimedia

Grafisk kommunikation

Fotografiskt berättande

Textkommunikation

43

Annat, ange vilket/vilka …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… …………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………… 5. Om Du undervisar i något eller i flera av ovannämnda kurser i vilka av dessa använder Du datorprogram som exv. Phothoshop, In Design, Movie Maker, Avid med flera. Datorkunskap

Mediekommunikation

Mediekunskap

Medieproduktion

Multimedia

Annat, ange vilket/vilka

………………………………………………………………………………………………………….

.…………………………………………………………………………………………………………

6. Behöver Du ta råd/hjälp av kollega, eller annan person, när Du ska arbeta i något av dator-

programmen du undervisar i? Ja, ofta

Ja, ibland

Sällan

Aldrig 7. Händer det att en elev/elever visar Dig hur moment i dataprogrammet ska utföras där Du själv inte lyckas? Ja, ofta

Ja, ibland

Sällan

Aldrig

44

8. Anser Du att Du har kunskaper i de datorprogram som Du använder i undervisningen?

Ja till stor del

De är tillräckliga

I något men inte alla

De kunde vara bättre

Inte tillräckligt bra 9. Anser Du att eleverna har lika bra eller bättre kunskaper i programmen som används i undervisningen än vad Du själv har?

Nej

Ja, lika bra

Någon/några är lika bra

Ja, bättre

Någon/några är bättre

Ge exempel på datorprogram där du upplever att eleverna kan mer än Du kan.

…………………………………………………………………………………………….......... .……………………………………………………………………………………………........ 10. Har Du fått möjligheter att fortbilda dig inom datorprogram som är relevanta för ditt ämne?

Ja

Nej

Annat, ange …………………………………………………………………………………..... 11. Om Du svarat ja, på vilket sätt fick du idén till att fortbilda dig?

Genom eget initiativ

Genom initiativ av kollega

Genom kurskallelseinbjudan

Annat, ange

………………………………………………………………………………….....................................

.................................................................................................................................................................

45

12. Om Du har fortbildat dig motsvarade utbildningen Dina önskemål? Ja

Nej

Till viss del

Inte alls

13. Vad upplever Du som största hindret till att inte fortbilda dig?

Tidsbrist

Ointresse

Kan tillräckligt

Annat/ange …………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………..

…………………………………………………………………………………………………………..

14. Hur har Du skaffat dig dina IT-kunskaper?

Genom utbildning

Jag är självlärd

På annat sätt/ange vilket …

…………………………………………………………………………………………………………..

………………………………………………………………………………………………………….

…………………………………………………………………………………………….....................

15. Hur ofta använder Du IT som stöd i undervisningen?

Aldrig 1-4 dagar 1-2 dagar 3-4 dagar 5 dagar i månaden i veckan i veckan i veckan

Presentationsprogram

IT-baserade läromedel (Media)

46

Annat, ange vad

………………………………………………………………………………………… ..

…………………………………………………………………………………………..

16. Beskriv med egna ord de synpunkter du har.

………………………………………………………………………………………… …

……………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………

……………………………………………………………………………………………

Tack för din medverkan!

47

Bilaga 3

Undersökning inför examensarbete yrkeslärare Media

ENKÄT Om elevers IT-användning och IT-kunskaper i Medieämnen

Denna undersökning är frivillig och behandlas anonymt. 1. Är Du?

Pojke

Flicka

2. I vilken årskurs går du?

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

3. Vilken inriktning/ar läser du inom Medieprogrammet?

Grafisk kommunikation

Ljudmedier

Fotografiskt berättande

Rörlig bild

Textkommunikation

Annat ange vilket/vilka

…………………………………………………………….......................................................................

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

………………………………………………………………………………………………....................

48

4. Använder Du i din utbildning datorprogram som exv.:

Photoshop iMovie

In Design Avid

PageMaker Movie Maker

Ange vilket eller vilka program av ovanstående som Du använder eller annat.

…………………………………………………………………………………………………..............

..................................................................................................................................................................

..................................................................................................................................................................

…………………………………………………………………………………………………..............

4.1 Om Du svarat ja på fråga 4, hur ofta använder Du något eller några av programmen?

Varje dag

Flera gånger i veckan

1 ggr i veckan

Då och då

6. Jag anser att mina kunskaper i de datorprogram vi använder i undervisningen är:

Mycket Bra

Bra

Ganska bra

Mindre bra

Dåliga

7. Anser Du att du behärskar programmet/programmen du använder? Mycket bra

Bra

Ganska bra

Inte alls bra

49

8. Om du svarat ”ganska bra” eller ”inte alls bra” på fråga 6, hur löser du då en arbetsuppgift som Du inte klarar själv?

Genom att fråga läraren

Genom att fråga någon medstuderande/kamrat

Genom att använda hjälp i programmet och lösa det själv

På annat sätt (ange vilket/vilka)

…………………………………………………………………………………………………...............

...................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................................

9. Tycker du att du får den hjälp av läraren som Du behöver för att klara av moment i datorprogrammet då du själv inte klarar det?

Ja, oftast

Ja, ibland

Sällan

Aldrig

10. Anser Du att Du har mer kunskaper om datorprogrammet som används inom kursen än vad läraren har?

Ja

Till viss del

Bara ibland

Nästan aldrig

Aldrig 12. Tycker Du att utbildningen motsvarar vad programmålen säger, dvs. vad Du ska kunna? Ja

Till viss del

Nej

Egna åsikter

………………………………………………………………………………........................................

.................................................................................................................................................................

50

13. An ser Du att dina krav/önskemål på IT-kunskap i Medieämnena blivit tillgodosedda? Ja

Till viss del

Nej

14 Beskriv med egna ord synpunkter, som Du vill tillföra undersökningen. …………………………………………………………………………………………..………..............

.....................................................................................................................................................................

....................................................................................................................................................................

....................................................................................................................................................................

Tack för din medverkan!