rätt lösningar för rätt - .net framework

Nr 5 2004 E N N AT U R L I G K O N TA K T P U N K T F Ö R FA S T I G H E T S B R A N S C H E N Årgång 16

Hur sparar du energi?Med systemtänkande kommer du längre

Sidan 12

Värmepumpen påstark frammarschMed kraftigt ökade olje-och elpriser söker mångadesperat efter alternativalösningar för att värma uppsina bostäder.

Sidan 30

BranschregistretFör dig som söker finns Fastighetsförvaltarensbranschregister

Sidan 36

Bra brandlarmger ökad trygghetFörebyggande brandskyddkan vare skillnaden mellanen fungerande verksamhetoch en nedbrunnen fastig-het.

Sidan 9

Framtidens studentbostadFramtidens studentbostadär en etta på 22 kvadrat

Sidan 7

Rättlösningarför rättfunktion!Målet är att skapa en effektiv energianvändning föratt hushålla med miljöresurser och minska kostnaderna.ENERGIBESPARING Sidorna 10–24

Frisk luft inom en generationMiljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål

Sidan 26

FastighetsFörvaltaren – nu STÖRST inom bygg- och fastighetsbranschen!

Regionalt Eskilstuna och Köping, Sidorna 32–35

Den femtefasadenbehöverunderhållSidan 32

Det största IT-lyfteti EskilstunashistoriaSidan 33

Marknadschef Micael Lindqvist,Eskilstuna Energi& miljö AB.

2 fastighetsförvaltaren 5-2004 www.fastighetsforvaltaren.se

Ledare DebattChefredaktör: Tess Benschner [email protected]

» … det mest intressanta är att hälften av kun-derna inte vet vilken leverantör de skulle välja«

EnergibesparingarEldningsoljan är dyr i dag och det är angeläget att finna smarta lös-ningar för att spara energi. Som en extra sporre för detta finns StoraEnergipriset. 2004 års jury bestod av ordförande Carl-Erik Nyquist,f d koncernchef på Vattenfall, Åsa Söderström Jerring, vars intresseför energifrågor i ett samhälleligt perspektiv har fört henne till vd-posten på SWECO Theorells och fokus på innemiljö ur alla perspek-tiv. Dessutom medverkade Jan Martinsson, f d forskningschef påABB och Chalmersprofessor Enno Abel. Sekreterare var Sören Ohls-son, tidigare utvecklingschef på Sweco Theorells. Priset gick till denskånske uppfinnaren Herman Lindborg som har lyckats skapaenergisnål ventilation i kontor. Locum fick hedersomnämnande föratt ha energi- och miljömärkt i stort sett hela sitt fastighetsbestånd.

Tema kökKöket är en central plats i hemmet där vi äter och umgås. Många miss-tag och felbedömningar kan göras vid en ombyggnation. Konsu-mentverket har därför gjort en sida med tips och råd för köket. Hållögonen öppna för detta tema i nästa utgåva av Fastighetsförvaltaren.

NM i måleri Det blev en norska, 26-åriga Siri Margrethe Hovi, som tog hem se-gern i det annars så mansdominerade målaryrket. Finland blev tvåa,Sverige trea. Danmark och Island delade på en fjärdeplats.

Manhattan Bridge renoverasKostnad: en miljard kronor; Entreprenör: Skanska. ManhattanBridge är en hängbro som sedan 1909 förbinder södra Manhattanmed Brooklyn. Bron är totalt 2 km lång med sju filer i två plan för bil-trafik och fyra spår för tunnelbanetåg. Cirka 150 000 fordon och220 000 kollektivresenärer trafikerar dagligen bron.

Sahlin tar över bostadspolitiken Ett resultat av Göran Perssons senaste regeringsombildning är attbostadsfrågorna flyttas från finansdepartementet till ett nytt depar-tement för miljö- och samhällsbyggande. Ansvarig minister blirMona Sahlin. Tidigare biträdande finansminister Lars-Erik Lövdén,har fram till nu ansvarat för bostadsfrågor.

ROT-avdrag beslutat av riksdagen Reglerna innebär att fastighetsägare och bostadsrättsinnehavare un-der vissa förutsättningar ska kunna medges skattereduktion. Försla-gen gäller retroaktivt på arbeten som utförts under tiden den 15 april2004–30 juni 2005.

Allra sistI nästa nummer av Fastighetsförvaltaren kommer vi att recensera treböcker om inomhusmiljö: »Luften inne dödar«, »Skapa sund innemiljö«och »Mögelsvamp i byggnader«. Tipsa mig gärna om andra böcker somkan vara av intresse för läsekretsen. Vill också gärna uppmana till debat-ter och tyckande inom branschen i allmänhet. Här till höger har vi ett ex-empel där Christian Lundberg bemöter en artikel i DN.

Tess Benschner JohnssonChefredaktör

Hexanova Media Group ABBox 31014, 400 32 GÖTEBORG

Tel: 031-775 15 80, Fax: 031-775 15 99

Stockholmskontoret:Grosshandlarvägen 5, 120 44 ÅRSTATel: 08-645 06 10, Fax: 08-618 03 27

HMGHexanova Media Group

Fastighetsförvaltaren är fastighetsbranschensB2B-tidning. Tidningen informerar om lägetpå fastighetsmarknaden, nya produkter,aktuella byggprojekt med mera.

GöteborgsredaktionenTel:031-775 15 80Fax:031-775 15 99

Chefredaktör/produktionsledningTess Benschner [email protected]

Mattias [email protected] [email protected] Ö[email protected]

Övriga skribenterAnne Almlund Rosengren/Catella;Hans Fredriksson/Siemens AB;Royny Holmström;Tomas Johansson, Jenny Sellgren/Mannheimer Swartling;Torbjörn Lindstedt/Byggnadsvård Nääs;Christian Lundberg/Fortum MarketsJonas Stålnacke/Fastigo

FrilansjournalisterIra Gyllingberg, Marcus Lundgren,Gert Tjörnebo, Peter Åkesson,Stina Rangmar

VästeråsredaktionenTel:0224-522 80Ulf Norströ[email protected]

ProjektledareIngemar [email protected]öran Nyberg [email protected] Olsson [email protected]örn [email protected]

TrafficJessica Håkansson, Theres Lundqvist, Åsa [email protected]@hexanova.se

Grafisk form och layoutTel:031-24 22 90Patrik KarlssonAntarktis [email protected]

VD, ansvarig utgivareUrban NilssonTryckGD Media, GävleISSN 1102-9137

Fastighetsförvaltaren utkommer sex gånger om året och ärRS-kontrollerad.

Tidningen ansvarar ej för insänt, ej beställtmaterial. Eftertryck av text och bilder förbjudet, om inte särskild överens-kommelse träffats med redaktionen.

Prenumeration helår 6 nr 499:-

I en artikel i Dagens Nyheter beskrivs idag denökade kundrörligheten på den svenska elmark-naden. Fortum välkomnar utvecklingen, efter-som det visar att konkurrensen på marknadenfungerar. Vår ambition är att vinna förtroendehos medvetna kunder på en fri marknad.

Dessvärre innehåller artikeln också ett antalfelaktiga uppgifter.

I artikeln påstås det att tre av fyra av For-tums kunder kan tänka sig att byta leverantör.

Enligt vår egen kundundersökning som vigenomför löpande är det mest intressanta atthälften av kunderna inte vet vilken leverantörde skulle välja, om de idag fritt skulle välja elle-verantör.

På frågan, om du idag fritt skulle välja leve-rantör av el, vilket företag skulle du då troligenvälja? • 38% tänker inte byta • 50% Vet ej. Motsvarande siffra för hela

Sveriges befolkning är 48 % • 12% kan uppge en annan leverantör de

skulle välja

I artikeln påstås det vidare att Fortum hade enmarknadsandel i Sverige på 13% år 2001. • Detta skulle motsvara påstådda 1 miljon

kunder. Det skulle då betyda att det i Sverigefanns 7, 7 miljoner kunder.

• I branschen räknar man inte kunder på dettasätt, utan hushåll, exklusive fritidsboende

vilket gör att det totalt i Sverige fanns 3,9 mil-joner kunder, det vill säga, hushåll, år 2001.

Det påstås vidare att Fortum hade 1 miljon pri-vatkunder i Sverige för tre år sedan. • Någon sådan siffra har aldrig kommunicerats

från Fortum. År 2001 var inte Fortum etable-rat på den svenska marknaden.

• Fortum är ett nordiskt företag och redovisardärför kundstatistik på nordisk nivå. Enligtden senaste halvårsrapporten har Fortum 1,1miljoner elkunder, vilket innefattar både pri-vatpersoner och företag.

Fortum är fortfarande ett nytt varumärke påden svenska elmarknaden. 2001 fanns inte For-tum i Sverige. Det finns ett starkt sambandmellan varumärkeskännedom och preferens.

För Fortum är det en utmaning att hälften avalla kunder i Sverige ännu inte har bestämt sig förvem de vill ha som elleverantör. Fortum ska blien elleverantör att räkna med – även i framtiden

Sedan inträdet på den svenska marknadenhar vi till stor del fokuserat på att förbättra defaktorer som varit generella för hela branschenoch som varit en kvarleva från avregleringen.Det handlar exempelvis om; enklare faktura,en gemensam kundtjänst för el och nätkunderoch flexibla erbjudanden och kringtjänster.

Christian Lundberg VD Fortum Markets

Felaktig beskrivningav Fortum i DN?Kommentar till artikel i Dagens Nyheter

FOTO: futureimagebank.com

fastighetsförvaltaren 5-2004 3

Notiser

aktuellt Regeringen har återigen införtROT-avdraget för att stimulera och upp-muntra byggnadsindustrin. Avdraget gäl-ler för arbeten som utförts under perio-den 15 april 2004 till 30 juni 2005 och skagynna de som äger hus, bostadsrätt ellerhyreshus.

ROT-avdraget som innebär underhåll, repara-tion samt om- och tillbyggnader gäller för allafastighetsägare stora som små.

– Bostadsrättsinnehavare kan utnyttjaROT-avdraget likaväl som de stora hyresrätt-sägarna, säger Solveig Jansson, information-schef på Skatteverket i Göteborg.

Reglerna för ROT-avdraget är inte ännu tillfullo bestämda men systemet ska i väsentlig-het utformas enligt de regler som gällde mellan1996 och 1999. Skatteverket uppmanar dockalla att i väntan på fastställda regler se till attspara fakturor och kvitton.

Det är mycket viktigt att kontrollera atthantverkaren eller byggarbetaren som anlitatsför jobbet har F-skattsedel. Det kan stå i avtaleteller på fakturan eller så räcker en kopia av F-skattebeviset.

Fakturorna behöver dessutom vara nog-grant utformade så att det framgår vilka arbe-ten som gjorts, och vilka kostnader som är ma-terial.

Fastighetsägarna får dock vänta innan dekan ansöka om skatteavdraget. Det första till-fället de kan ansöka om skattereduktionen blirtroligen i början av 2005. Den skattereduktio-nen kommer sedan att synas på slutskattebe-skedet som kommer under senare delen av

året. Högst troligt blir det också ytterligare enchans att ansöka i början av 2006.

Fem år sedan sistDet var senast 1999 som ROT-avdraget vargällande och hade då varat i tre år. Reglerna förskattereduktionen kommer inte att ändrasmycket utan belopp och skatteavdrag förblirtroligtvis desamma som föregående år.

Beloppsgränserna förändras under denförra periodens lopp men i korthet gällde föl-jande för ROT-avdrag:

• Skattereduktionen var 30 procent av ar-betskostnaden, men maximalt 10 500 kro-nor för småhus och småhus med bostads-rätt. 1999 hade beloppet höjts till 14 000kronor. För bostadsrättslägenheten var skat-tereduktionen maximalt 5 000 kronor. 1999hade beloppet höjts till 7 000 kronor.

• För hyreshus gällde 30 procent av ar-betskostnaden för arbeten som avsågbostadsdelen i huset. Den maximala skatte-reduktionen var det högsta av två belopp:antingen 20 000 kronor eller tre gånger denfastighetsskatt som berörde bostadsdelen1996. 1999 hade gränserna höjts till 27 000kronor eller fyra gånger fastighetsskattenför bostadsdelen 1996.

• En arbetskostnad på minst 2 000 kronor in-nan man kunde ansöka om skattereduktion.

• Man var tvungen att anlita någon med F-skattesedel för jobbet. ■

Stina Rangmar

aktuellt Svenska konsumentverket gerpå en nystartad sida på sin webbplatstips och praktiska lösningar för köket. Si-dan innehåller mått och många goda rådvid planering av hur man vill ha sitt kök.Det är bara att ta på sig snickarbyxornaoch börja fixa själv.

Heminredning är på högsta mode och att fixasjälv är det ultimata för både plånboken ochsjälvkänslan. Men sådant kan vara krångli-gare än den första egenhändigt gjorda skis-sen visar. Köket kan bli en farlig plats attvistas på för såväl vuxna som barn ifall det ärfelplanerat. Det är ett problem Konsument-verket uppmärksammat. Idag är det nämli-gen en djungel för novisen att söka reda pålämpliga bänkar och passsande skåp till sittkök. Dessutom visar sig många av de köksom man finner på utställningar eller i kata-loger vara kraftigt överdimensionerade. Detkan ställa till allvarliga problem att försöka fåin samma kök i den egna bostaden. Att be-stämma hur det egna köket ska se ut innebärmånga svåra val och Konsumentverkets sidakan vara en bra guide att följa för alla beslutsom måste göras.

På den nya sidan informerar man om tips påplanlösningar, köksinredning, golv och miljöför den som ska bygga om sitt kök.

Bakom sammanställningen av alla råd, måttoch skisser står en av Sveriges ledande köksex-perter, Alice Thiberg.

– Mycket handlar om att undvika enkla pla-

neringsmissar. Harman rätt grund kanman känna sig sä-ker och trygg i sinaval, säger AliceThiberg i ett press-meddelande. Ex-empel som kan gåriktigt galet ärbland annat höj-den på mikrovåg-sugnen. Placerasden för högt är ris-ken stor att manspiller eller tapparen kopp med kok-hett vatten. Riskenär också stor att man bränner sig själv eller ettbarn om en spis eller en vask inte är förbundentill en bänkyta. Det är mycket farligare att flyttaen kastrull över ett golv än över en bänk. Fleratips om hur köket ska ordnas utifrån ett ergono-miskt perspektiv följer också.

Konsumentverket har tidigare sidor ombostadsrätter, hus, lagar, och hur man går tillväga för att anlita en hantverkare. Men en prak-tisk guide över hur de boende själva kan för-ändra bostaden är något nytt.

– Onekligen har det funnits ett behov hoskonsumenterna och därför har vi också produ-cerat sidan, säger man från Konsumentverket.I framtiden kan man kanske räkna med lik-nande sidor för badrum, sov- och vardags-rum. ■

Mattias Barwe

Nytt försök med Rot-avdrag

Nytt från Konsumentverket:

Konsumentverket tipsar kunden om köket

Byggsamordnare ska samla goda idéerRegeringen har utsett Sonny Modig, projektledare på Bo-verkets Byggkostnadsforum, till regeringens särskilda byggsa-mordnare. Byggsamordnares uppdrag är att tillsammans medföreträdare för bygg-, fastighets- och anläggningssektorn ut-veckla en sund och lönsam sektor. Bakgrunden till initiativet äratt regeringen vill medverka till att stärka det förnyelsearbetesom pågår inom sektorn när det gäller ökad kvalitet, kompe-tens, konkurrens och attraktivitet.

»Byggsektorn har en tendens att göra allt bara en gång ochalltid börja från noll. I stället ska vi dra nytta av egna och andraserfarenheter, få ordning på logistiken, öka effektiviteten ochminska antalet fel,« säger Sonny Modig.

Genom att överge engångsprojektering och satsa på pro-duktutveckling och smartare byggen går det att sänka kostna-derna mellan 20 och 30 procent, menar han. I samordnarensuppdrag ingår att stödja och samordna utvecklingen av be-dömningskriterier och nyckeltal för att mäta framsteg i respek-tive delsektor, initiera och utvärdera demonstrationsprojektsamt dela ut utmärkelser till särskilt framstående projekt. Kon-kurrenssituationen inom sektorn ska beaktas samt stärkas.

Byggsamordnarens uppdrag ska slutredovisas senast den 1december 2007. Regeringen anser att sektorns aktörer efter pro-gramtidens slut bör ansvara för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Chefsbyte när Bravida flyttar till SverigeDet sker ytterligare en förändring i ledningen för installations-och teknikserviceföretaget Bravida. Per Leopoldsson, 43 år, blirny ekonomidirektör. Han kommer från det danska teknikkon-sultföretaget Rambøll A/S och dessförinnan Scandiaconsult.»Rekryteringen är ett led i att vi flyttar Bravidas huvudkontortill Sverige«, säger Torbjörn Torell, vd i bolaget.

Bravida är mitt uppe i en omstrukturering där dataverksam-heten i Norge avvecklas. Målet är att snabbt komma till lön-samhet i koncernen, som i fjol omsatte nästan 13 miljarder kro-nor och redovisade en förlust efter finansnetto på 817 miljonerkronor. Enligt Torbjörn Torell är målet att Bravida ska börsnote-ras 2007 eller 2008.

Huvudägare i Bravida är norska teleoperatören Telenor med43 procent. Övriga storägare är riskkapitalbolaget Procuritasmed 14,3 procent, Sampo Liv med 11,3 procent samt det av fa-miljen Douglas kontrollerade investmentbolaget Latour med8,9 procent. DI

Danska byggvaror till SverigeDen danska byggvarujätten Danske Trælast går på lågprisof-fensiv i Sverige. Under varumärket Cheapy ska 30 byggvaruhusöppnas på två år. »Vi har mycket goda erfarenheter av densvenska marknaden och konkurrensen är inte fullt så hård somi Danmark. Dessutom tycker vi att lågprisbyggvaruhus är enoutnyttjad nisch i Sverige«, säger Karsten Kehler, chef för Chea-py. Cheapy är ett koncept som utvecklats enbart för den svens-ka marknaden. Sju butiker är redan etablerade i södra Sverige,men kedjan är relativt okänd. Totalt kommer kedjan att omfat-ta cirka 40 butiker när etableringen är klar. De existerande bu-tikerna omsätter i dag cirka 150 miljoner kronor, eller drygt 20Mkr pr försäljningsställe.

DI

Mindre stark tro på högre huspriserSvenska hushåll tror i mindre grad än förut på stigande huspri-ser. Det visar SEB:s boprisindikator som fallit till den lägsta ni-vån på ett år. Indikatorn, som visar skillnaden mellan andelenhushåll som tror på stigande priser och andelen som tror påfallande. Föll från 60 till 47 i augusti.

»Optimismen är fortfarande ganska stor, men euforin harlagt sig«, skriver SEB Merchant Banking.

TT

Planeringsmissar på byggen granskasBygg- och anläggningsbranschen toppar olycksstatistiken ochkostnaderna för att korrigera fel och brister är avsevärda. Detkonstaterar Arbetsmiljöverket, som genomför omkring 1 300kontroller hos företag och förvaltningar som beställt byggnads-och anläggningsarbeten. Syftet är att se om byggherrarna tänktpå förhållandena för dem som ska arbeta med projektet.

TT

FOTO:futureim

agebank.com


Åren går fort, nu i höst så är det 22 år sedan jag drog igång SBC: sverksamhet i Göteborg som har växt stadigt år efter år.

Jag tror det beror på en enda sak – jag tror på det jag har sysslat med!Nästan som en religiös kallelse. Det är som att starta ett nytt korstågvarje dag, mot okunniga politiker och fumliga konkurrenter, för hy-resgäster som vill bo i bostadsrätt, för föreningar som kämpar med sinekonomi och juridik och sist men inteminst för bostadsrättshavarnas tryggheti sitt boende. Att jag får ha den stora för-månen att få arbeta med något som göratt det är roligt att gå till arbetet varje dagär ett privilegium.

Efter 20 år är det dags att vidga hori-sonten, att inte bara arbeta med bo-

städer utan även kontors och industri-fastigheter. Att då få förmånen att an-svara för Catella i Göteborg är en glädje.Catella som är Sveriges största och mest kompletta organisation förfastighetsrelaterade transaktioner. Ett företag som ingår i InterIKEA.Jag tror fortfarande på det jag sysslar med!

När jag promenerar genom Göteborg på morgonen till min ar-betsplats och ser utbudet av fastigheter byggda från 1800-talet

fram till 2000-talet, där människor arbetar, handlar, lever och till-bringar större delen av sitt liv, så kan jag inte tänka mig något roligareatt arbeta med. Fastigheter präglar stadens utformning, både när detgäller verksamheter och utseende.Stadens ljud och liv är energigivande för mig.

Fastigheternas liv både när det gäller pris, attraktion, utformningoch användningsområde, följer konjunkturen både ekonomiskt

och politiskt. Det är en ständig process som har pågått ända sen deförsta städerna tillkom ochsom kommer att fortsätta iframtiden.

Jag ser ljust på framtidenoch hoppas att kunnadelge er inblickar framö-ver!

Krönika

»Stadens ljud och livär energigivande«

Anne AlmlundRosengren

SBC

»Fastigheter präg-lar stadens utform-ning, både när detgäller verksamhe-ter och utseende.Stadens ljud och livär energigivandeför mig.«

Kan man fällas för miljöbrott?Högsta domstolen har i en dom från 12 okto-ber 2004 fastslagit att en person som förvär-var en fastighet och vet om att det bedrivitsmiljöfarlig verksamhet på fastigheten kandömas för miljöbrott. För att undvika ansvarför vållande till miljöstörning, vilket kanleda till böter eller fängelse, måste köparenenligt Högsta domstolen undersöka om detfinns miljöfarliga ämnen på fastigheten ochse till att sådana ämnen förvaras på ett god-tagbart sätt. I det aktuella fallet som bl a av-såg tunnor med olja och gamla ledande

transformatorer, hade Riksåklagaren valt el-ler missat att yrka ansvar för köparens oakt-samhet och köparen friades därför då det bl ainte var visat att man insett risken för förore-ningen, dvs man hade inte medvetet ageratpå ett sätt som medförde risk för miljön. AvHögsta domstolens domskäl framgår däre-mot att köparen kunnat fällas för oaktsam-hetsbrott om omständigheterna varit an-norlunda.

Kan mark klassas som avfall?Oavsiktligt utspillda oljor är i sig avfall.Samma sak gäller den mark som förorenats,även när marken inte grävts upp. Det slår EG-domstolen fast i ett fall rörande en bensinsta-tion i Bryssel som på grund av brister i lageran-läggningen orsakat läckage. Målet är intressantdå det är förbjudet att inte omhänderta avfallpå en fastighet vilket därmed innebär en nysyn på fastighetsägarens ansvar i dessa fall.

Under ett renoveringsprojekt upptäckteBryssel stad att den fastighet som stadenägde förorenats. Föroreningarna kom frångrannfastigheten där det låg en bensinsta-tion. Stationen drevs av en föreståndare somingått driftavtal med bolaget Texaco som i sintur stod för leveranserna samt kontrolleradebokföringen och lagren. Staden Brysselstämde Texaco i belgisk domstol och förlo-rade. Frågan hamnade hos EG-domstolen för

Nya(?) riskerjuridik Fastighetsägare har idag ett s k sekundäransvar för miljöföroreningar påde fastigheter som man förvärvar. Detta ansvar infördes i samband med införandetav miljöbalken den 1 januari 1999. Med sekundäransvar menas att fastighetsägarenövertar ansvaret och bl a får bära eventuella kostnader för saneringsåtgärder omden som faktiskt smutsat ned fastigheten inte längre finns (det förorenande bola-get kan t ex ha gått i konkurs eller likviderats). Det har också sedan länge varit klartatt en fastighetsägare kan göras ansvarig för vissa typer av förvaring av miljöfarligtmaterial på den egna fastigheten. Sedan miljöbalkens införande har trenden varitatt fastighetsägare allt oftare görs ansvariga för föroreningar. Exempel på detta ärde rättsfall som nyligen behandlat frågan om fastighetsägares ansvar för förore-ningar och som kort beskrivs i det följande.

Jenny Sellgren och Tomas Johansson arbetarmed fastighetsrätt vid Mannheimer SwartlingsStockholmskontor.

prognoser Med undantag förHelsingfors tycks den ekonomiskasituationen ha förbättrats snabbareän förväntats i de nordiska storstä-derna. Detta är goda nyheter – inteminst för kontorssektorn där bot-tennivån tycks vara nära. Trots detspås ännu ingen ökning av hyror el-ler minskning av outhyrda lokaler.Det visar prognoser från de trestorstadsregionerna i Sverige.

STOCKHOLMSedan fjärde kvartalet år 2000 har primerents i Stockholms CBD fallit nära 40%vilket i reda pengar innebär från 5 900ned till 3 600 kr/m2. Detta fall har nustoppats. Dock skrivs det få nya kontraktoch det är inte många fastigheter meduthyrningsbara ytor som kan höja nivå-erna. Prime rents för andra undermark-nader nådde botten något tidigare men

har därefter stabiliserat sig de senastekvartalen.

Hyrorna för övriga fastigheter i in-nerstan har ökat med anledning avomflyttning inom CBD. Kontrakt har idessa områden skrivits till en kostnad pånära 3 000 kr/m2.

Hyror för B-fastigheter föll kraftigtunder senare hälften av 2003 och förstahälften av 2004 vilket ledde till en ökadhyresskillnad jämfört med prime rentsför alla delmarknader. Tecken visar dockatt dessa långsamt kommer att åter-hämta sig. Vakanserna ligger på 12,8 iCBD och 8,8 i övriga innerstan.

GÖTEBORGUnder de senaste 6 månaderna harprime rents i CBD ökat från 2 150 till 2200 kr/m2. För fastigheter i innerstanhar prime rents också ökat från 1 750 till2 000kr/m2. Det är för tillfället en bristpå kontor som kan förklara dessa höj-

ningar. I Mölndal däremot har hyrornasjunkit från 1 300 till 1 250 kr/m2. Inomden övriga delmarknaden har hyrornavarit stabila. Den genomsnittliga hyranför B och B+ fastigheter visar att hyres-minskningarna tycks ha stannat upp.Under andra kvartalet ökade hyran från1 460 till 1 570 kr/m2. Dock får manvänta något för att se ifall denna trend ärihållande. Vakanserna i Göteborgsom-rådet ligger på 12,8 % i CBD och 8,8% iövriga innerstan. Relativt låga siffrorhittar man i Mölndal och Norra Älvst-randen med 7,7 respektive 7,9.

MALMÖ/LUNDDå efterfrågan på kontorsutrymme mins-kat i Malmö/Lund regionen har hyrornaminskat under första kvartalet. Detta gäl-ler främst CBD. I Malmö minskade hy-rorna från 1 800 till 1 750 kr/m2 och i öv-riga innerstan har minskningen gått från1 100 till 1 000kr/m2. Prime rents i Lund

har sjunkit från 1 650 till 1 600kr/m2. IVästra Hamnen förblir hyrorna dock sta-bila på 1 700kr/m2 med anledning av demånga A- och B-fastigheterna som finnsdär och vilka erbjuder effektivt utrymmeoch stor efterfrågan. Hyrorna för B fastig-heter i CBD förefaller vara stabila och är nurunt 1 200– 1 400 kr/m2. Fastigheter medsämre standard och mindre efterfråganhar hyror runt 800–1 000 kr/m2. Enstörre efterfrågan skulle ge en ökad stabi-lisering av prime rents. ■

Mattias BarweKälla: Jones Lang LaSalle

Jones Lang LaSalle som är världs-ledande inom fastighetsrådgivningkommer att ha en tids uppehåll frånFastighetsförvaltaren. Redaktionenpå Fastighetsförvaltaren kommerdärför handha rapporteringen omhyror och fastigheter i fortsätt-ningen.

Fortsatt stabila hyresnivåer runt om i storstadsregionerna


juridik Antalet anmälda arbets-olyckor uppgick enligt Arbetsmiljö-verket under 2003 till totalt ca30 000, varav 18 000 för män och12 000 för kvinnor. De mest drabba-de yrkena var för männen processo-peratörer i trä- och pappersindustrinoch för kvinnorna transport- ochmaskinförare.

Under samma år omkom 49 ar-betstagare till följd av arbetsolyckor.

När en olycka, sjukdom eller ett dödsfallinträffar på en arbetsplats kan det fåstraffrättsliga konsekvenser. Det kan bliaktuellt om det visar sig att någon åsido-satt vad som enligt arbetsmiljölagen åle-gat honom för att förebygga ohälsa ellerolycksfall. Brottet kallas arbetsmiljö-brott och leder vanligen till dagsböter.

Det är arbetsgivaren, dvs bolaget ellerannan juridisk person, som är ytterstansvarig för arbetsmiljön. Eftersom detvanligen endast är fysiska personer somstraffas för brott riktas ansvaret i förstahand mot bolagets företrädare dvs dessverkställande direktör som svarar förden löpande förvaltningen.

Ledningen i företag av någon omfatt-ning, har inte möjlighet att övervaka detdagliga arbetsmiljöarbetet. Det är därförnödvändigt för VD att fördela/delegerauppgifterna i arbetsmiljöarbetet tillandra i organisationen. Uppgifterna börläggas på dem som har de bästa förut-sättningarna att utföra uppgifterna elleratt se till att de blir utförda.

Enligt föreskrifterna om systema-tiskt arbetsmiljöarbete ska arbetsgiva-ren fördela/delegera uppgifterna i verk-samheten på ett sådant sätt att i förstahand chefer och arbetsledare får i upp-gift att verka för att risker i arbetet före-

byggs och att en säker arbetsmiljö upp-nås. Delegeringen/uppgiftsfördelnin-gen ska vara skriftlig i företag med minsttio anställda.

Delegering/uppgiftsfördelning kan ikorthet sägas förutsätta följande:

Behov: det ska finnas ett behov, exem-pelvis med hänsyn till verksamhetensomfattning eller geografiska spridning,av att delegera en viss uppgift.

Tydlighet: ansvaret måste klargöras såtydligt att det inte råder någon tvekanom vem som är ansvarig och vilken om-fattning ansvaret har.

Självständig ställning: den som utses attbära ett visst ansvar måste ha en tillräck-ligt självständig ställning för att kunnautöva detta ansvar.

Befogenheter: den ansvarige måste hatillräckliga beslutsbefogenheter inomsitt område samt ekonomiska resurserför att vidta nödvändiga åtgärder.

Kompetens: den som utses måste ha deyrkeskvalifikationer och den kompetensi övrigt som krävs för uppgiften.

Reella möjligheter: den ansvarige måsteha reella möjligheter att praktiskt utövaden tillsyn som behövs.

Arbetsgivarens skyldigheterArbetsgivaren är skyldig att se till att dearbetstagare som får sådana uppgifterhar tillräckliga kunskaper. Arbetsgiva-ren har också en skyldighet att fortlö-pande kontrollera att delegeringen/uppgiftsfördelningen fungerar bra.

Högsta domstolen har under 2004avgjort tre mål som gällt arbetsmiljö-brott.

Två av målen gällde skolans respek-tive försvarets område. I det tredje måletprövades ansvaret för att en arbetsta-gare, Maria, ådrog sig klämskador i enlimspridningsmaskin vid en golvfabrik.

Olyckan inträffade när Maria i de-cember 1999 höll på att rengöra maski-nen varpå hennes tröja fastnade. Närhon försökte ta loss tröjan fastnade hen-nes hand i en utmatningsvals och Mariadrabbades av frakturer och nervskador.

I juli samma år hade en liknandeolycka inträffat vid samma maskin.

Åklagaren väckte åtal mot fabriks-chefen för denne inte utrett arbetsska-dan i juli 1999. Han hade inte heller fort-löpande undersökt riskerna i verksam-heten eller vidtagit nödvändiga åtgärderför att förebygga olyckor.

Vems ansvar?Fabrikschefen förnekade att han var an-svarig för olyckan och hävdade attarbetsmiljöansvaret delegerats till tek-niske chefen. Någon skriftlig delegeringfanns inte men däremot fanns en munt-lig delegering tillkommen genom tradi-tion och hävd.

Tekniske chefen förklarade att hanvisserligen hade ansvaret för inköp ochunderhåll av maskiner men när maski-nen installerats övergick ansvaret på ar-betsledaren.

Arbetsledaren hade dock aldrig hörtnågon säga att han som arbetsledarehade arbetsmiljöansvar eller att dettagällde av hävd.

Högsta domstolen, HD, förklaradeinledningsvis att ansvaret för arbetsmil-jön i första hand åvilar den högste che-fen, i ett aktiebolag normalt dess verk-ställande direktör, men att delegeringkan ske. Delegeringen måste dock varaså tydlig att det är klart vem som i olikaavseenden bär ansvaret för att arbetsmil-

jölagstiftningens bestämmelser följs.Kravet på tydlighet blir starkare julängre ned i beslutskedjan som deleger-ingen sker.

HD fastslog vidare att följden av enotydlig delegering är att ansvaret liggerkvar på den närmast högre nivån. Un-derställda befattningshavare kan dockha ett visst ansvar för säkerheten på ar-betsplatsen om det även utan uttryckligdelegering följer med deras arbetsupp-gifter eller ställning.

Att en nödstoppsanordning installe-rats efter den första olyckan ansåg HDinte var tillräckligt. Åtgärden borde åt-minstone ha följts av säkerhetsinstruk-tioner för rengöringsarbetet. Några så-dana instruktioner hade inte framförtstill arbetstagarna.

På grund av den otydliga deleger-ingen var det inte klarlagt att ansvaretför att utfärda sådana säkerhetsföreskrif-ter åvilade tekniske chefen eller arbetsle-daren. Slutsatsen blev därför att fabriks-chefen själv måste bära ansvaret fördenna brist i arbetsmiljön.

HD ansåg att fabrikschefen varitoaktsam genom att inte se till att lämp-liga säkerhetsåtgärder vidtogs efter denförsta olyckan och att denna oaktsamhetvållat Marias kroppsskada. Fabriksche-fen dömdes därför för arbetsmiljöbrotttill 50 dagsböter á 500 kronor. ■

Jonas StålnackeChefsjurist, Fastigo

Det straffrättsliga ansvaret för arbetsolyckor

för fastighetsägaretolkning av rådets direktiv(75/442/EEG) om avfall.

EG-domstolen konstaterade att oav-siktligt utspillda ämnen som förorenatmark och vatten inte är en produkt somkan återanvändas utan bearbetning. Äm-nena är alltså sådana som ägaren »gör sigav med«, vilket är ett kriterium för attämnet som sådant skall klassificeras somavfall. De aktuella ämnena var därför en-ligt domstolen att betrakta som avfall.Något förvånande uttalar domstolen attsamma klassificering gäller för mark somförorenats genom ett sådant utsläpp, oa-vsett om marken grävts upp eller inte.Tolkningen innebär att förorenad markinte bara är ett problem i sig utan att detockså är att se som ett avfall – vilket ledertill en hel del oanade konsekvenser.

Bland annat belyser domstolen fråganom vem som ansvarar för ett sådant otil-

låtet övergivande av avfall. Enligt det ak-tuella direktivet är det innehavaren av av-fallet som är skyldig att bortskaffa dettapå ett korrekt sätt. De oavsiktligt ut-spillda ämnena hade köpts av bensinsta-tionen och befann sig alltså i förestånda-rens ägo. Dessutom var det föreståndarensom lagrade dessa när de blev avfall vilketgör honom till innehavare och ansvarigför avfallet. Om det visar sig att bristerna ilageranläggningarna är en följd av att Tex-aco inte uppfyllt sina avtalsförpliktelserkan även bolaget ha givit upphov till av-fall och alltså anses vara innehavare.

Utifrån ett fastighetsägarperspektivär fallet oroväckande. Om EG-domsto-lens bedömning skulle tillämpas i Sve-rige så skulle miljöbalkens regler om ef-terbehandlingsansvar kunna sättas urspel. I förlängningen skulle fastighetsä-garen, vid ett normalt föroreningsfall,

klassas som »avfallsinnehavare« och dä-rigenom skulle fastighetsägaren riskeraatt göras ansvarig för den förorenademarken, dvs avfallet. Fastighetsägarensansvar skulle alltså med domstolenstolkning kunna inträda trots att verk-samhetsutövaren som normalt är ansva-rig för föroreningarna enligt miljöbal-ken skulle kunna bära ansvaret.

I praktiken innebär detta:Rättsfallen utgör exempel på att miljö-ansvaret för såväl fastighetsägare somfastighetsköpare får anses ha utökats.Detta leder till att miljöfrågorna blirännu viktigare vid fastighetsförvaltningoch vid köp och försäljning av fastighe-ter. Trenden att allt fler fastighetsägarefår ta ansvar för miljöproblem på sinafastigheter blir allt tydligare vilket börpåverka värderingen av fastigheter. En

miljöinventering av de fastigheter somman äger kan vara ett sätt att identifieraeventuella problem i sin fastighetsport-följ och kan då möjliggöra att ansvar en-ligt ovan till viss del kan förebyggas. ■

Tomas JohanssonJenny Sellgren

Mannheimer SwartlingMannheimer Swartling är sedan länge entongivande advokatbyrå inom svensk affär-sjuridik och erbjuder kvalificerad rådgivninginom fastighetsrättens alla områden. Byrånsspecialister på fastighetsrätt har bred erfa-renhet från rådgivning i inhemska och inter-nationella projekt och vet vilka regler somgäller vid köp och försäljning, omstrukturer-ing av ägarförhållanden och fastighetsbe-stånd samt vid börsintroduktioner och fastig-hetsfinansiering. För mer information sewww.mannheimerswartling.se.


Kontor, skola eller bostad – funktionella lösningar för varje behov studentbostäder Oavsett verk-samhet så är någon av de fyra mo-dulserier som Cramo Instant erbju-der en bra lösning. Valet är mer enfråga om utseende, inredning ochkostnadsnivå. Vi besökte StudBo04i Lund, och tittade in i ett av modul-husen som är ett exempel på fram-tidens studentboende.

Flyttbara moduler är ett Cramo In-stant-koncept som går ut på att snabbtoch flexibelt lösa lokalproblem förolika kunder. Modulerna tillverkas in-omhus i en fabrik, där klimatet är torrtför att nå högsta kvalitet. I fabrikenprefabriceras modulerna så att de ärhelt färdiga med målade ytskikt, lino-leummatta på golvet, elinstallationer,ventilation i undertaket etc. Sedantransporteras modulerna med lastbiltill montageplatsen, där de monteraspå en torpargrund.

Därefter färdigställs modulerna ut-vändigt och invändigt innan hyresgäs-terna flyttar in. Montaget av modulergenomförs av professionella modul-montörer. Tiden från order till inflytt-ningsklart modulhus för ca 20 boende är2–3 veckor.

Unikt koncept– Vårt koncept är unikt, då vi bara arbe-tar med uthyrning. De flesta av våra ut-hyrningsavtal ligger på 3–5 år. Alla våramoduler erbjuder en funktionell lös-ning på lokalproblem. De kan placerasbredvid varandra, i vinkel, i ett, två ellertre plan samt dockas till befintliga bygg-nader, säger Stefan Holmberg, projekt-ledare på Cramo Instant.

För företag som ständigt förändras ärmoduler en rationell lösning på lo-kalproblem. De låter lokalerna följa be-hoven och krymper eller växer utifrånkundens önskemål och behov. Några avfördelarna med att byggherren/fastig-hetsägaren hyr modulerna är, att det in-går kundsupport och service under hy-restiden. Om det uppstår några pro-blem, så kontaktar man Cramo Instant.

Cramo Instants vanligaste använd-ningsområdena är kontors- och skollo-kaler, men man ser i dag ett ökat behovav nya studentbostäder runt om i Sve-rige. Efterfrågan är stor och företagethinner inte få fram alla moduler somönskas.

– Självklart ser vi detta som positivt.Vi har sett en stigande trend med justmodulbostäder. Nytt och fräscht ochsamtidigt finns det en mängd olikakombinationsmöjligheter när det gällerboendet. Vår minsta lägenhet är på25 m2 och inkluderar då badrum,pentry, hall och ett rum, säger StefanHolmberg.

Naturligtvis kan man välja andra lös-ningar. Här på StudBo04 i Lund, serman två moduler ihopmonterade. Plan-lösningen består av ett stort vardags-rum, två sovrum, badrum samt pentry.Känns som ett mindre hus och man får

en god uppfattning av hur många olikakombinationsmöjligheter denna typ avboende kan erbjuda.

Men vad kostar det?Kostnaderna för slutkonsumenten, idetta fall studenterna, bestäms helt avmarknaden och det geografiska läget.Byggherren har en hyreskostnad förmodulerna, utöver denna tillkommeräven kostnader för marken samt fram-dragning av VA och el. Avgörande ärockså vilken typ av moduler och hyres-tiden för hyresavtalet.

Cramo Instants fördelar ligger i denstora modulflottan, de korta leveransti-derna och den rikstäckande sälj- ochprojektorganisationen. Modulflottanbestår av ca 6 500 enheter. Cramo In-stant har försäljningskontor i följandeländer Sverige (6 st), Norge, Danmark,Finland och Estland.

Cramos satsning på miljö- och kvali-tetsutveckling resulterade 1998 i attCramo Instant certifierades enligt kvali-tets- och miljöstandarderna ISO 9001och ISO 14001. ■

Ira Gyllingberg

Småhus har byggts i moduler på fabriki ganska många år, men för bostadshusär konceptet ganska nytt. Ett av pion-järföretagen sedan 1962, är NorvagByggsystem AB i Renholmen, som idag ägs och drivs av Georg Svensson.

– Nya idéer och utmaningar är enförutsättning för oss. Innan vi tog framstudentmodellen, förhörde vi ossbland många studenter om vilka be-hov som var viktiga, säger vd GeorgSvensson.

Några av önskemålen som komfram av studenterna, var tillgång tillkyl, frys, mikro, ugn och bra förvar-ingsutrymmen.

Lösningen som presenterades påStudBo 04 i Lund, var en modul på ca25 m2. Stort badrum, klädkammareoch ett stort ljust vardagsrum inklpentry och hall.

Modulerna tillverkas inomhus itorrt klimat för högsta kvalitet. Härbyggs modulen i ett stycke, målas,läggs golv, dras ledningar etc. Dessu-tom monteras alla inredningar, list-verk och dörrar.

Sedan transporteras modulen vialastbil eller tåg till platsen och väl där,monteras modulerna samman på denfärdiga grunden samt ansluts till eloch avlopp.

Enheterna byggs samman i valfrittantal och upp till fyra våningar, ochkan sammanfogas med loftgångar el-ler trapphus i trä. Varje kvadratmeterär maximalt utnyttjad.

– Våra moduler är inte styrda av enviss design eller form. Vi kan erbjudaspännande lösningar till många olikaanvändningsområden. Allt från stu-dentboenden till fängelser. Våra kun-der är allt ifrån fastighetsägare, kom-muner och privata investerare.

Vi anpassar oss efter gällandeförutsättningar och varje projekt ärunikt. Genom att kunna erbjuda kun-den finansiella lösningar ökar kun-

dens frihet och möjligheter. Vi kallardet för Levande Investering, säger Ge-org Svensson.

MiljömedvetenhetMiljö och hälsa är två nyckelord hosNorvag Byggsystem AB. Utöverbyggsystemet, finns det en specialut-vecklad produkt, Elmiljömodulen.,som är konstruerad för att minimeraelektromagnetisk strålning. Alla mo-duler har handikappanpassadebadrum och alla material är godkändaatt använda på avsett vis.

– Vi satsar medvetet på miljön hososs. Att arbetsmiljön är god ser vi po-sitivt på, och att all personal har infly-tande och möjligheter att påverka sinarbetsplats.

Jag ser ljust på framtiden och bola-get har en förhoppning att vara en avde starkaste marknadsaktörerna iframtiden. Kanske kommer vi attdriva en egen förvaltning?, avslutarGeorg Svensson, vd på Norvag Bygg-system. ■

Ira Gyllingberg

Överst t v: 1 Lägenhet, ca 25 kvm.Överst t h: 2 lägenheter, ca 38 kvm/lägenhet.Nederst: 4 rum à 10 m2 + gemensamtkök och allrum.

FAKTA | Cramo Instant ABCramo Instant AB ingår i Cramokoncer-nen, ett av norra Europas ledande uthyr-ningsföretag med verksamhet i Sverige,Norge, Danmark, Finland, Holland, Polenoch Estland. Genom mer än 180 service-och försäljningsställen hyr de ut maski-ner, utrustning och flyttbara lokaler till in-dustri, byggföretag och offentlig sektor.

Cramo har cirka 1 200 anställda och verk-samheten omsatte drygt 2,8 miljarderkronor år 2003.

Satsar hårt på studentmodellenstudentbostäder Att det finns för få studentbostäder i Lund är nogde flesta överens om. Likaså att det är en stor brist på studentbostäder ihela landet. För få bostäder byggs och byggtiden är oftast lång. Dagensstudenter har högre krav, man vill bo centralt, fräscht och till ett vettigtpris. Norvag Byggsystem har tagit fram en bostadsmodul speciellt an-passad för studenter. Genom att erbjuda en färdig produkt med kortbyggtid och flexibla lösningar, kommer modulerna snabbt på plats ochstudenterna kan på kort tid flytta in.

Studentbostad.

Allservice inom trädfällning och markarbeten. Rekvisita film/reklam • Hantverkarpool.

Nonnos Allservice

Tel: 0176-26 50 35 • [email protected]

7

studentbostäder Det är populärtatt bo i Lunds tätort och i kringlig-gande områden. Ett av bostadsom-rådena heter Sparta. I området er-bjuds främst korridorrum, menäven lägenheter i olika storlekar.Alla lägenheter är belägna i mark-plan, varför de lämpar sig särskiltväl för handikappanpassning.

På promenadavstånd hittar du Lunds tek-niska högskola, Ekonomicentrum ochalla framtidens utvecklingsföretag iIdeon. Ett lysande läge för dig som ser dinframtid inom ekonomi, högteknologioch bioteknik.

Söndagen den 19 september var sistadagen för utställningen av modulhus,den mest moderna byggtekniken, i Lund.Studentbostadsmässan StudBo04 avslu-tades med korandet av vinnaren i allmän-hetens omröstning om Framtidens Stu-dentbostad.

Etta med pentry vinnareVinnare i allmänhetens omröstning omframtidens studentbostad blev en ettamed pentry/kök på 22 m2. I Lund pågåruppförandet av 112 lägenheter av dennatyp, varav det var inflyttning i 48 den 1september i år.

På andra plats hamnade en två-rumslägenhet på 63 m2. Även dennahåller på att uppföras i Lund, där upplå-telseformen kommer att bli bostadsrätt.

På tredje plats kom en nyframtagenminilösning om endast 8,8 m2. Mångaav de röstande, som till stor del var stu-

denter, prisade nytänkandet, uppgav attbostaden var tillräckligt stor för derasbehov och dessutom hade en väl ge-nomtänkt planlösning.

Närmare 8000 besökareUtställningen, som pågått 14–19 sep-tember, blev en stor framgång. Arrangö-rerna Stiftelsen AF Bostäder och Sven-ska Studentbostadsföreningen SSBFuppskattar att 6 000–8 000 personerhar besökt utställningen. Det är förstagången i Sverige som landets samladelösningar av modulhus har presenterats.

De senaste åren har byggindustringenom olika insatser gjort alltmer för attförsöka utveckla så kostnadseffektivaproduktionslösningar som möjligt. Enav de viktiga metoderna är att öka det in-dustriella inslaget i produktionen så attmer eller mindre färdiga lägenheter tasfram på fabrik för montering på plats.Det är denna typ av lösningar som pre-senterats.

– Resultatet av allmänhetens om-röstning bekräftar att studenterna harmycket varierande krav på en bostad, sä-ger Rolf Svensson, vd i AF Bostäder ochordförande i SSBF. Studenterna är ingenhomogen grupp. Förutom det traditio-nella korridorrumsboendet finns detbehov av större lägenheter för kompis-boende, sambor och familjer samt av et-tor för den ensamstående. Men intres-sant är också att det uppenbarligen finnsen grupp som gärna bor på en minimalyta, för att kunna prioritera annat medsin begränsade ekonomi. ■

Arne Öster

Framtidens studentbostadär en etta på 22 kvadratFramtidens studentbostadär en etta på 22 kvadrat

fastighetsförvaltaren 5-2004

FOTO

:fut

urei

mag

eban

k.com

�� !� �� "��#��

$%��&�'�"��(��)*+��&��!��,�&��

��

��

�� !��

8 fastighetsförvaltaren 5-2004

vvs Du får ett lättstädat badrumoch minskar risken för vattenskadorsom kan vara svåra att upptäcka.När nästa stambyte blir aktuellt,om cirka 40 år, går det ännu snab-bare och enklare.

Swedal Victor Stamschakt AB, är detlilla företaget som kämpar mot de storaoch gamla traditionerna inom bygg-branschen. På Byggcentrum i Krokslättsfabriker i Göteborg, den 5 oktober, vi-sade företaget upp sin produkt SwedalVictor. Det är en färdig kassett för stam-byten i badrum. Vid ombyggnaden in-stallerar företaget ett komplett paketsom görs klart i fabriken i Dals-Ed.

I stället för det traditionella byggsät-tet att ha rören i väggen och toalettstolenmonterad i golvet, har man allt för-packat i en utanpåliggande vattenstamdär rör och avlopp placeras. Rören löperner i golvet och upp genom taket tillnästa lägenhet. Sedan är det bara attkoppla in dusch och handfat till vatten-stammen. Toalettstolen är vägghängd,vilket innebär att det är enklare att hållabadrumsgolvet rent.

– Det är också lättare att hitta läckoroch undvika vattenskador när rören intelängre går inne i väggarna, säger JanSvensson, VD på Swedal Victor Stam-schakt.

– Om det skulle uppstå problem i vårkonstruktion, rinner vattnet ut på golvetoch ner i avloppsbrunnen i badrummet,i stället för i en murad vägg och ner tillgrannen under, förklarar han.

Gamla värderingarJan Svensson säger att trots att monter-ing går fortare, underhållet blir lättareoch att det är bättre ekonomiskt i läng-

den, kämpar man mot gamla värder-ingar och stolta traditioner.

– Det händer att konsulter och bygg-herrar säger till sina kunder att de vet attde gamla sättet fungerar, men kan integarantera att det nya gör det. Det är välklart att många inte vågar sig på att bytatill de nya då, säger han.

Vissa större bostadsbolag som tidi-gare har sagt blankt nej har nu, enligt Jan

Svensson, börjat titta på Swedals lös-ning, men företaget har ändå svårt att nåut på marknaden.

720 stambytenSwedal Victor Stamschakt har ändå gjorten hel del installationer och är just nuinne i ett stort arbete i Västra Frölunda.Företaget har snart klarat av hälften avde 720 lägenheter man utför stambytepå.

– Det finns många gamla lägenheter ibehov av reparation, säger Jan Svensson.Han nämner miljonprogrammet därhundratusentals lägenheter står i ettomedelbart behov av stambyte.

– Men, säger han, fastighetsägarnaväntar ofta in i det sista innan någotgörs.

Inte heller förslaget till ett nytt ROT-avdrag* verkar ha någon större effekt föratt få igång reparationsarbeten. Mångabyggbolag och fastighetsägare har varitkritiska mot regeringens förslag ochmenar att beloppet för avdraget är förlågt för att göra någon större skillnad. ■

Gert Tjörnebro

*) Riksdagen debatterar och fattar beslut i ären-det den 20 oktober. Regeringen föreslår att denya reglerna ska träda i kraft den 1 november2004 och tillämpas retroaktivt på byggnadsar-beten under perioden den 15 april 2004 till den30 juni 2005. (källa www.regeringen.se)

www.fastighetsforvaltaren.se

Våtrumskassett gör stambytet smidigare

Thomas Berndtsson, säljare (vänster), och Jan Svensson, VD Swedal Stamschakt AB, visade uppsina produkter för stambyte, på byggmässan i Krokslätts fabriker.

MED BRANSCHENS BÄSTA VERKTYGSlussen.biz är ett kraftfullt redskap med 13087 företag och 28858 personer. Här finns de företag, personer, produkter och tjänster du behöver.

Alla uppgifter i Slussens sökmotor är branschspecifika och lämnade av företagen och medlemmarna själva. Detta garanterar att du alltid finner den senaste informationen om produkter, priser, benämningar och miljödeklarationer mm.

Slussen.biz- universalverktyget för informationshämtning!

Swedal Victor AB • V Torpvägen 1 • 668 92 EDTel 0534 - 668 68 • Fax 0534 - 668 69 • [email protected] • www.swedal.se

smart & enkeltVictor stambytesmodul löser Dina problem, snabbt och enkelt, med nya raka rör bakom den vägghängda wc-skålen.

Du får ett lättstädat badrum med vägghängd wc-stol och hela släta ytor utan skarvar. Enkelt montage ger kort tid för stam-bytet och det är möjligt att bo kvar under tiden. Kort montage-tid brukar ge god ekonomi.

Swedal Victor är utvecklad under sent 80-tal och är väl be-prövad med tusentals levererade moduler och där fi nns samlade erfarenheter från byggnation av badrums-moduler sedan 60-talet.

Victor är mycket uppskattad med många återköpande kunder.

Utvald leverantör till HSB centrala inköp Stockholm.

Det fi nns inget likvärdigt!


elsäkerhet Det är arbetsgivarensom har ansvaret för arbetsmiljön,utförda arbeten, eloch personsä-kerheten. EIO har tagit fram en radchecklistor för att systematisktkunna arbeta med dessa frågor. Må-let är att risker i arbetet förebyggsoch att en tillfredsställande arbet-smiljö uppnås.

– Syftet med att använda checklistor äratt säkerställa att viktiga aktiviteter ut-förs eller beaktas i den dagliga verksam-heten, säger Lennart Månsson, arbets-miljöansvarig inom EIO. Det är väsent-ligt att få bort eller minska riskerna »vidkällan«. Om en risk inte kan undvikas ärdet viktigt att arbetstagarna skyddas påannat sätt, exempelvis genom instruk-tioner, stöd och handledning eller per-sonlig skyddsutrustning.

Arbetstagarnas kunskaper om riskerär särskilt viktiga vid arbete på platsersom arbetsgivaren inte ensam råderöver, till exempel vid arbeten på byggar-betsplatser eller andra arbetsplatser därflera arbetsgivare driver verksamhet ochvid distansarbete.

Vem gör vad?Arbetsgivaren är skyldig att leda, pla-nera och följa upp att arbetsmiljö- och

personsäkerhetsarbetet fungerar. Inträf-fade olyckor har visat på behov av klararefördelning (delegering) av arbetsuppgif-ter inom företaget och instruktioner omvem som gör vad och hur kontroller skautföras.

För att undvika missförstånd videlinstallationsarbetet bör samma personha det övergripande arbetsmiljö-, per-sonalsäkerhets- och behörighetsansva-ret inom ett projekt. Det vill säga så näraden dagliga verksamheten som möjligt.

– Delegering eller fördelning av ar-betsuppgifter innebär dock inte att ar-betsgivaransvaret överförs till den dele-gerade, påpekar Lennart Månsson. Ar-

betsgivarens ansvar är lagstiftat och kaninte delegeras bort.

Kontroll och provningElsäkerhetsverkets behörighetsföre-skrifter kräver att elarbeten, med vissabegränsade undantag, ska utföras avelinstallatör eller av yrkesman underöverinseende av elinstallatör. Medelinstallatör avses person som av Elsä-kerhetsverket meddelats behörighet attutföra elinstallationsarbete.

Elinstallatören ska se till att den somutför elinstallationsarbete under hansöverinseende har de kunskaper och fär-digheter som erfordras för arbetet samtatt den del av den elektriska stark-strömsanläggningen som arbetet omfat-tar har kontrollerats i betryggande om-fattning innan den tas i bruk.

I rutinerna ingår kontroll under mon-tage samt kontroll före och efter spän-ningssättning. EIO har tagit fram blan-ketter för detta för att underlätta arbetet.

Det finns även blanketter för kontroll avmindre arbeten och skötselarbeten. Medmindre arbeten avses komplettering-sinstallationer på en befintlig och i bruk-tagen elanläggning. Skötselarbeten defi-nieras som all verksamhet som behövsför att ett arbete på en befintlig och ibruktagen elanläggning ska kunna ge-nomföras på ett säkert sätt eller för att enanläggning eller en anordning ska varasäker. Hit räknas även icke-elektriskt ar-bete där det finns en elektrisk risk. ■

Arne Öster

Systematiskt arbete ger ökad säkerhet

FAKTA | Lennart MånssonLennart Månsson, Elektriska Installatörsor-ganisationen EIO:Elingenjör med examen 1970 och arbetat ibranschen sedan dess. Verksam inomSkanskakoncernen, inom och utom Sverige1970–1994. Började på EIO 1994, ombuds-man i Skåne. EIO:s arbetsmiljöansvarige se-dan 1998.

brandsäkerhet Förebyggandebrandskydd kan vare skillnadenmellan en fungerande verksamhetoch en nedbrunnen fastighet. Allaföretag, oberoende av storlek ochverksamhet kan arbeta systema-tiskt. Vad som är rätt nivå på ertbrandskydd bestämmer du själv.

Systematiskt brandskyddsarbete göratt företaget bättre kan skydda medar-betare, lokaler och verksamhetensfortlevnad.

– Det är något som kommer att ut-vecklas i takt med att myndigheter ochföretag börjar ta sitt ansvar enligt dennya lagstiftningen, menar AndersLarsson, som är certifierad brand-ingenjör och vd för Elektroteam AB iJönköping.

Företaget startade i Jönköping 1993. Idag har man 17 anställda och kompeten-sen är hög. Förutom alla på marknadenförekommande el-installationer harElektroteam specialiserat sig på lyftdonoch tele-installationer och har behörig-het för både låg- och högspänning. Närdet gäller brandlarm har de valt att ar-beta med svensktillverkade produkter.

– »Vårt« fabrikat på brandlarmsma-teriel är Consilium och våra kunder ärmycket belåtna med både kvalitet ochlivstidskostnader. Många aktörer kon-kurrerar med priset på sina larmpro-dukter men tar ofta igen det på serviceoch reparationer, säger Anders Larsson.

Ett gott råd är att sluta ett serviceav-tal som ytterligare en parameter vidupphandlingen, menar han.

Brandlarmet kan även integrerasvia bärbara telefoner till det trygghets-larmsystem av fabrikatet STT Caresom Elektroteam levererar allt mer av,bland annat till äldreboende.

– Det här är ett effektivt system ef-tersom det avlastar personalen, somkan lösa flera problem redan per tele-fon. Oavsett om det handlar om t ex englömd kastrull på spisen eller någotannat, säger Anders Larsson.

Certifierade för brand- och inbrottslarmAllt fler företag och myndigheter ef-terfrågar produkter och tjänster somuppfyller gällande normer och stan-darder. Leverantörer som kan visa uppett certifikat, där en tredje part verifie-rar att ställda krav har uppfyllts, har enstor konkurrensfördel.

– Elektroteams ledstjärna är kun-skap och serviceanda. Med kunskapmenas att vi svarar för hela kunnandetfrån konstruktion och installation tillidrifttagning och gärna också avslutamed ett serviceåtagande. Kunden skabara behöva ha en kontakt, förklararAnders Larsson.

– Vi är redan i dag certifierade förbrand- och inbrottslarm, fortsätter han.Det innebär att våra installationer utförsav certifierad personal och med godkäntmaterial. Och till skillnad från många avvåra konkurrenter som har certifieradpersonal placerad på sina huvudkontor,har vi allt kunnande lokalt.

– Eftersom de kunde vår verksam-het har vi valt att gå vidare med att kva-litets-, miljö- och arbetsmiljöcertifieraföretaget tillsammans med konsultenLR Quality AB och certifieringsorga-net Svensk Brand & Säkerhetscertifi-ering AB, berättar Anders Larsson.

I slutet av sommaren kommer enförcertifiering att genomföras och se-dan räknar Elektroteam med att certifi-eringen sker i oktober. ■

Arne Öster

Bra brandlarm ger stor trygghet

I samarbete med ett erfaret team bestående av produktspecialister och medarbetare påmarknadssupport bearbetar du det svenska återförsäljarnätet för John Deere´s grönyte-maskiner. Ditt ansvar omfattar marknadsplanering, budgetering och ledning av det operativamarknadsarbetet. Du rapporterar till vår Division Sales Manager North Europe, som finns iMalmö och du har täta kontakter med John Deere International med huvudkontor i Schweiz.

Svenska John Deere är en liten organisation som arbetar teamorienterat, vilket ställer högakrav på tempo, samarbetsförmåga och flexibilitet.

Du har minst fem års erfarenhet av försäljning/marknadsföring av t ex grönytemaskiner,lantbruksmaskiner eller liknande produkter. Du bör också ha tidigare erfarenhet av att arbetavia ett återförsäljarnät.

Din utbildningsmässiga bakgrund är på universitets-/högskolenivå, gärna med en kom-mersiell inriktning. Antal resdagar kommer att vara 50-60 övernattningar per år och du ärpositiv till att ingå i ett internationellt sammanhang. Du kommer att använda engelska somarbetsspråk så dina kunskaper i engelska bör vara på förhandlingsnivå.

För rätt person erbjuds en intressant karriärmöjlighet med produkter inom en globalkoncern med ett av världens starkaste varumärken. Är du rätt person, men inte boende iÖresundsregionen, bidrar John Deere till omkostnaderna vid flyttning.

Välkommen med din ansökan snarast, i form av ett personligt brev med meritförteckning, märkt”ABA377-130”, till [email protected]. Frågor besvaras av Mercuri Urval på

tel 040-669 75 87. www.mercuriurval.com.

Försäljningschefgrönytemaskiner

Deere & Company bildades 1837 och om-sätter 15,5 miljarder USD. Koncernen är världsledandeinom tillverkning och marknadsföring av maskiner förlantbruk, grönytor och entreprenad. Svenska John Deereansvarar för marknadsföringen i Sverige och koordinerarmarknadsaktiviteterna i Danmark, Norge och Finland. JohnDeere är ett av världens starkaste varumärken och står förspjutspetsteknologi och högsta kvalitet inom sitt område.

Lennart Månsson och hans trogne följe-slagare hunden Thure.


energibesparing Den 4 januari2003 trädde EG-direktivet om bygg-naders energiprestanda i kraft. I bör-jan av november i år lämnas förslagtill Näringsdepartementet om hur di-rektivet ska tillämpas i Sverige.

EU har små möjligheter att påverka till-förseln av energi inom unionen. Direk-tivets syfte är i stället att påverka energi-användningen.

En utredning, med Bengt Nyman, ti-digare vd för Fastighetsägarna i spetsen,tillsattes av regeringen med uppdrag attidentifiera vilka förändringar som krävsi svensk lagstiftning för att genomföradirektivet, samt att identifiera och be-skriva förändringsbehoven. Totalt ettfemtiotal personer i olika arbetsgrupperoch i en expertgrupp med sakkunnigabland andra, har arbetat med att utarbetaförslagen.

Energideklaration– Den viktigaste nyheten i direktivet ärskyldigheten att upprätta en energide-klaration för byggnader, säger BengtNyman. Något sådant har inte funnitstidigare i Sverige. Andra länder har legatföre och har redan något liknande, tillexempel Danmark och delar av Öster-rike, men för Sverige blir den ett nyttgrepp. I deklarationen ska fastighetsäga-ren se till att uppgifter finns om byggna-dens energiprestanda. Deklarationen,som har ett tydligt konsumentperspek-tiv, gör det möjligt för den som vill köpaeller hyra hus och lägenhet att göra jäm-förelser mellan olika objekt när det gällerenergianvändning.

BeräkningsmetodikFörst efter årsskiftet kommer det euro-peiska standardiseringsarbetet med att fåfram en metodik för beräkning av ener-giprestanda att vara klart. Beräknings-metodiken ska beakta ett antal olika fak-torer; termiska egenskaper hos byggna-der, värmeanläggning och varmvatten-försörjning, luftkonditioneringsanlägg-ningar, ventilation, inbyggda belysning-sinstallationer, placering och orienteringav byggnaderna, passiva solvärme-system, naturlig ventilation, samt för-hållanden som avser inomhusklimatet.

– På den svenska marknaden har viidag ingen riktigt bra beräkningsmetod.De metoder som finns är antingen förenkla för att tillgodose kraven eller förkomplicerade att använda. Eftersom viännu inte vet hur beräkningarna ska gö-ras, föreslår vi att förberedelsearbetetfortsätter även nästa år. Framtagning aven beräkningsmetodik skall vara klarttill den första januari 2006.

För att upprätta energideklarationerkommer det att krävas certifierade ener-giexperter. Utredningen föreslår att ac-kreditering sker genom SWEDAC*(Styrelsen för ackreditering och tekniskkontroll). I utredningen har man gjortbedömningen att cirka 700 experterkommer att behövas.

– Idag finns redan ungefär 500 ener-girådgivare. Utbildning om energide-klarationer behöver starta under 2006.För enklare byggnader beräknas utbild-ningen till någon vecka och för merkomplicerade fastigheter till ytterligarenågon vecka, säger Bengt Nyman.

Minimikrav och besiktningI direktivet anges att det ska finnas mini-mikrav på energiprestanda för nya bygg-nader och för stora byggnader som skarenoveras. Bengt Nyman tror inte att nå-got nytt lagförslag behöver läggas omdetta, eftersom föreskrifter redan finns ide svenska byggreglerna.

Kontroll av värmepannor och luft-konditioneringssystem med klimatkyla

ska göras i samband med energideklara-tionen. Förslagen är att besiktningen se-dan gäller i tio år, men i praktiken kom-mer besiktning troligen att ske oftare ef-tersom förutsättningarna ändras när nå-got förändras i byggnaden.

– Det är viktigt att arbetet medenergideklarationen utförs på ett sånoggrant sätt som möjligt så att direk-tivet får trovärdighet. Syftet är att sti-mulera till frivilliga åtgärder för attminska energibehovet och effektivi-

sera energianvändningen, säger BengtNyman. ■

Mona Ringebrand

*) SWEDAC, Styrelsen för ackreditering ochteknisk kontroll, är en central myndighet underUtrikesdepartementet med uppgifterna attverka som nationellt ackrediteringsorgan samtatt ansvara för kontrollfrågor enligt lagen omteknisk kontroll. SWEDAC kompetensprövarde organ som ska utföra analys, provning, ka-librering, certifiering, kontroll och besiktning.

SWEDAC arbetar för internationell samstäm-mighet i kontrollformsfrågor; framför allt inomEU-området


Krav utmärker EG-direktiv

FAKTA | Nya EG-direktivetEtt nytt EG-direktiv om byggnaders energiprestanda antogs av Europaparlamentet och Europeiska unionens råd den 16 december 2002 (direktiv 2002/91/EG). Ett område i förslagetbehandlar energicertifiering av byggnader. Direktivet är ett ramdirektiv med krav på fem punkter som medlemsländerna måste införa; metodiker för beräkning av byggnaders energi-prestanda, minimikrav på energiprestanda för nya byggnader och för stora byggnader som renoveras, energicertifiering av byggnader, samt regelbundna kontroller av värmepannor och luftkonditioneringssystem.

energibesparing Ett av SISmedlemsföretag, Näldens Värme-industri AB i Nälden, som tillver-kar och säljer skorstenar, är först iEuropa med att CE-märka sinaskorstenar. Det är en ny standardsom ligger till grund för CE-märk-ningen.

– Genom den nya standarden får vibättre kontroll än tidigare på både pro-duktionen och tillverkningsmeto-derna, säger Leif Jönsson på NäldensVärmeindustri AB.

Från och med den 31 mars 2005måste alla skorstenar som tillverkas iEuropa vara CE-märkta. Tidigare hardet bara krävts ett typgodkännande,en s k P-märkning. Främst påverkardetta den fria rörligheten och expor-ten av skorstensprodukter i Europa.

Standarden, som heter Skorstenar– Krav för metallskorstenar – Del 1:Systemskorstenar, SS EN 1856-1, tarbland annat upp ingående material isystemskorstenen, kontroll underproduktionen, temperaturkrav ochkorrosionsbeständighet. ■

Källa:SIS

Svenskt företag först medCE-märkta skorstenar

FOTO: futureimagebank.com

11

energibesparing I Lund har detkommunala fastighetsbolaget, LKF,arbetat tillsammans med LundsTekniska Högskola, LTH, i syfte attprojektera ett energisnålt flerfa-miljshus. Målet har nu nåtts, fastig-heten förbrukar endast hälften såmycket energi som ett normalt fler-familjshus. Samtliga medverkandetror att satsningar på miljö ochenergibesparande projekt är lön-samma, inte minst när energipriser-na är höga.

Catarina Warfvinge är universitetslek-tor vid LTH, hon berättar:

–Det började med att det kommunalafastighetsbolaget tog kontakt med osshär på LTH under 1998. LKF berättadeatt de hade planer på att uppföra ett rik-tigt energisnålt hus, men de ville samti-digt att det inte skulle vara ett experi-menthus. LKF frågade oss om deras öns-kemål var orimliga mot bakgrund av denkravspecifikation vi tog del av. De öns-kade bland annat att kapa energianvänd-ningen till hälften av det normala.

Det tog inte lång tid för CatarinaWarfvinge och hennes kollegor på av-delningen för installationsteknik attkonstatera att projektet skulle kunna gåatt genomföra till en rimlig kostnad, devisste att tekniken fanns. När bostads-bolaget hade sagt att de inte ville ha nå-got experimenthus menade de att en-dast robust och beprövad teknik skulleinstalleras och användas.

Skulle inte kräva specialisterCatarina Warfvinge fick i uppdrag attstämma av och kontrollera med andraförvaltare avseende vilken teknik somvar pålitlig och driftsäker. Ett av kravenfrån LKF:s sida var att inga specialistereller särskilda kunskaper, i jämförelsemed andra fastigheter, skulle krävas föratt förvalta byggnaden och lägenhe-terna.

Ända sedan projektet startade harCatarina Warfvinge medverkat som enform av energisamordnare.

– Projektet har varit spännande attfölja. Bostadsbolagets önskemål var attuppföra ett energisnålt hus som är så liktnormala fastigheter som det bara går.

På frågan om hur projektet har lyck-ats, svarar Catarina Warfvinge, med enlätt antydan till stolthet i rösten, attenergiförbrukningen nu är cirka 57

kWh per kvadratmeter och år, jämförtmed en normal genomsnittlig förbruk-ning av ungefär 130 KWh.

– Det första året var förbrukningdock hög, till och med högre än beräk-nat, men så här i efterhand kan det kon-stateras att den höga energianvänd-ningen gick till att torka ur all byggfukt.

Catarina Warfvinge arbetar nu medatt utvärdera projektet, kostnaderna ochenergianvändningen. I utvärderingenhar det klarlagts att de högre kostnadersom användandet av energieffektiva åt-gärder inneburit, trots allt har en kortåterbetalningstid.

– Det fanns både lyckade och mindrelyckade satsningar i projektet. Ser manendast till de riktigt bra åtgärderna harde ensamma en återbetalningstid omcirka sju år, säger Catarina Warfvinge,och fortsätter:

– Till de riktigt bra åtgärderna räknasextra tjock isolering, riktigt bra fönster,användandet av frånluftvärmepumpoch individuella värme- och vattenmä-tare i varje lägenhet. Ser man endast tillinstallationen av bra fönster, med ett U-värde av 1,15, har de visat sig enormt lön-samma – de har en så kort återbetal-ningstid som tre år. Vad gäller isoler-ingen i huset har den utökats från van-liga 195 mm till 315 mm.

En god investeringLKF har lärt sig av projektet och de harsett att de får igen pengarna. CatarinaWarfvinge berättar att LKF fortsatt medatt i vissa projekt använda tjockare iso-lering. Hon tror dessutom att de använ-der bättre glas i alla nybyggnationer,jämfört med tidigare. En annan sak sominförts är att installera individuellavärme- och vattenmätare i alla ny-byggda lägenheter.

I dagsläget arbetar Catarian War-fvinge, för LTH:s räkning, tillsammansmed Energikontoret Skåne i en omfat-tande kampanj som går ut på att infor-mera om möjligheterna att bygga ener-gieffektivt. Dessutom utvecklas ett nytthjälpmedel för byggprocessen, Energi-lotsen, och ett energiberäkningspro-gram VIP. Mjukvaran finns inte ute påmarknaden ännu, men en prototyp somutarbetats tillsammans med Skanskaoch Cementa kommer till sommaren.

Catarina Warfvinge avslutar: – Intresset för sådana här frågor lär väl

öka ytterligare ju högre energiprisernablir. ■

Marcus Lundgren

Energisnålt byggande lönsamt i Lund

Allt inom el och teleSpec: Kortläsare-Kodlås-Porttelefoner-Ellås

��

��

��!�� "#�$"%"


Renar luften du andas.

www.renair.seTel 0581-807 20 Fax 0581-808 20

• Byggen• Kontor• Industrier• Skolor


Hur sparar du energi?energibesparing Vi lever idag ien föränderlig värld där energipro-blematiken ständigt påverkar osspå olika sätt och i olika situationer.Den europeiska energimarknadenär i stor grad beroende av importe-rad energi. Och om 20 år räknarman med att beroendet uppgår tillhela 70 procent importerad energi.

För att motverka problemet och möjlig-göra fortsatt expansion införs en rad åt-gärder och aktiviteter som ska ge en lägreenergiförbrukningen och att man ändrartill andra typer av bränslen.

Från den 1 januari 2004 är det krav påenergibesiktning av fastigheter inomEU. Sverige har ytterligare ett par år påsig att implementera tekniken vid för-säljning eller vid större ombyggnadergöra en komplett energibesiktning avfastigheten.

Vidare stimuleras på olika sätt över-gång till andra typer av bränsle. Inomdetta intresseområde måste den en-skilde fastighetsägaren ständigt göraöverväganden som påverkar driftsitua-tionen under lång tid framöver. Därför

är det viktigt att finna rätt råd och pro-dukter för detta.

Viessmann VärmeteknikViessmann Värmeteknik är med sinaidag ca 7 000 anställda och nära 10 mil-jarder i årsomsättning en av världensfrämsta tillverkare av energitekniskaprodukter. Det idag 80 år gamla privat-ägda företaget erbjuder ett komplett ur-val av teknologiska spetsprodukter ochtill dessa en exakt avstämd systemtek-nik. Just förmågan till systemtänkandemed ett komplett utbytt av produktergör att Viessmann kan erbjuda just denprodukt som passar den enskilda fastig-heten bäst.

Många av våra konstruktioner har bli-vit riktlinjer för branschen både när detgäller konventionell värmeteknik ochnär det gäller förnyelsebar energi såsomsolvärme, solceller, värmepumpsteknikoch bränsleceller. Erfarenheten är där-med lång inom företaget. Vi kan idag er-bjuda produkter från 5 kW till 15 000kW inom de flesta bränsleslag

Teknik har sina begränsningar men medsystemtänkande kommer man längre.

Viessmanns styrka ligger i ett system-tänkande där man som komplett leve-rantör av olika produkter och tjänstertäcker in hela den tekniska lösningen.Detta ger den enskilde fastighetsägarenen trygghet utan oklara ansvarsgränser.Det kan röra sig om samkörning mellanvärmepump och oljepanna, mellansolvärme och naturgas eller rent av pel-lets och olja.

NaturgasI den nyligen släppta energipropositio-nen uttalar sig regeringen väldigt posi-tivt om introduktionen av naturgas.Denna energikälla finns förvisso sedan1985 i södra delen av vårt land men ut-vecklingen och utbyggnaden norrut på-går intensivt. Man lägger i sina kom-mentarer stor vikt vid just naturgasentill exempelvis elproduktion som ersätt-ning av kolbaserad elproduktion. Natur-gasen är kostnadseffektiv genom en högverkningsgrad och effektivt energiut-nyttjade. Inte minst med kondense-rande naturgaspannor där man utnyttjarden gratisenergi som finns tillgänglig ivarma mättade rökgaser. Verkningsgra-der på upp till 109 procent är därmed

möjliga. Energipriset ligger på cirka65–70 öre/kWh inkl moms.

VärmepumpsteknikDenna teknik gör idag Sverige till värl-dens värmepumpstätaste land. I år säljsca 60 000 värmepumpar på densvenska marknaden där man oftast ut-nyttjar sjö- eller ytjord alternativt berg-värme som värmekälla. Därtill möjlig-heten att kombinera detta med så kalladnaturkyla. En relativt outnyttjad ener-gikälla är den frånluften som med sinkonstanta oftast luftmängd och högatemperatur, ger intressanta kombina-tionsmöjligheter med bland annat var-mvattenproduktion i varje fastighet.Just bostadsfastigheter med sin relativthöga och stabila varmvattenförbruk-ning gör denna tekniklösning extra in-tressant. Energipriset är avhängigt elpri-set men med cirka 110 öre/kWh ger deten produktionskostnad av ungefär30–35 öre/kWh för värmepumpen.

Solen skickar inga räkningarJust detta gör denna typ av energipro-dukt hörtill den snabbast växande påden svenska marknaden. Viljan att få


energin nära nog gratis och samtidigtgöra en konkret miljöinsats lockar själv-klart många.

Solen kräver dock en tillskottsvärme-källa som klarar hela effektbehovet, menger trots detta tillräckligt med gratise-nergi under vår–sommar–höst för atthelt eller delvis producera allt tappvar-mvatten i en fastighet. Ny solfångartek-nik med t ex vacuumrör möjliggör yt-terligare energiutvinning även vid skdiffus solinstrålning vid molnigt väder.Solvärme är definitivt att räkna med iden framtida energicentralen i fastighe-ten. I förlängningen kan man även gå di-rekt från solenergi till elenergi för attgöra fastigheten än mer oberoende avextern energileverans. Energipriset kansättas till nära noll.

OljeledningDetta fossila bränsle är en ändlig resurssom vi måste hushålla med. Priset perm3 olja ger utrymme för ny teknik medhögeffektiva, lågtemperaturpannormed i vissa fall kondenseringsteknik,dvs verkningsgrader från 94 procent till104 procent något som Viessmann kanerbjuda. Ett högt energipris motiveraralltid investering i bästa tänkbara teknik.Detta gör exempelvis att en väl funge-rande oljepanna oftast är en bättre lös-ning för tillskott till värmepumpar än el.Fastighetsägare bör därför överväga attinte slänga ut en befintlig oljeanläggningutan att tillfullo överväga konsekven-serna av detta. Dagens oljepris med enny högeffektiv oljepanna ger en energi-kostnad av cirka 85 öre/kWh inklusivemoms.

PelletsvärmeDet inhemska bränsle som idag växerstarkt är just pelletseldning. Nyligen ge-nomförd test i Råd & Rön visar för vil-

laägare att teknikutvecklingen gåttframåt på de flesta kanter men att detskiljer i teknik och därmed effektivitet.För mellanstora och större fastigheter ärtekniken idag väl etablerad och utveck-lad. Viessmann kan idag erbjuda teknikfrån 5 kW och uppåt. Bränslekostnad förpellets varierar en del men hamnar runt40–50 öre/kWh

Vad kan den enskilde fastighetsägarengöra? Vi vet idag att elpriset fortsattkommer att ligga relativt högt för att sti-mulera till energibesparande insatser.Dagens ca 100–110 öre/kWh kankomma att höjas framöver då elmarkna-den släpptes fri sommaren 2004. Olje-priset kommer även det att hållas rela-tivt stabilt för att stimulera övergångentill ny högeffektiv teknik med höga

verkningsgrader och låga utsläpp. Ener-gibesparing i alla dess former blir därförviktigare för fastighetens avkastningoch lönsamhet, än ett kanske begränsatutrymme för hyreshöjning. Viessmannoch våra återförsäljare kan idag erbjudarådgivning för den enskilde fastighetsä-garen oavsett typen av energislag. ■

Peter Andersson

Ekenäs Rör AB

Tel: 0383-307 05 [email protected]

Tel: 035-16 17 18 • www.ohvvs.se

Det kompletta VVS-Företaget

Installation - Service - Butikwww.rormannen.se

Landbergs Rör AB

Tel: 08-18 80 20www.landbergs.com • [email protected]

värmepumpar • fjärrvärme • service

Joakim Westin tel: 0647-611 335www.z-energiare.se

Installation och reparation avVärmepumpar, eloch oljepannor

Gösta Ekmansv 22, 129 35 Hägersten

e-post: [email protected]

Tel: 08- 97 09 15

Jourman Jourcentralen AB

Ingmar Johansson Tel: 0703-75 68 [email protected]

E 6:ans Värmeservice

Tel: 0300-266 70

ONSALA

Viessmann – ett av världens bredaste produktprogram inom energibesparing.


energibesbaring Energibespar-ing, förbättrat inomhusklimat och re-ducerad ljudöverföring, liksom mins-kad risk för kondens och kallras. Detär de främsta fördelarna med Halfenbalkonginfästning HIT, som med ettisolerande skikt bryter köldbrygganmellan balkong och bjälklag.

Halfen-Deha AB i Mölnlycke arbetarmed tillverkning och försäljning av pro-dukter till byggindustrin och med tek-nisk support till konstruktionsbyråeroch arkitektkontor. I produktsortimen-tet ingår system och ingjutningsdetaljerför lyft och infästning av betongkon-struktioner. Sortimentet kompletterasockså med armeringsdistanser ochandra hjälpmedel för betonggjutningar.

Inom produktgruppen armerings-teknik har Halfen-Deha lanserat bal-konginfästningen HIT, som främst an-vänds till förtillverkade eller platsgjutnabalkonger och loftgångar.

– Ett isolerande skikt i den komplettainfästningen, mellan balkongplattansoch bjälklagets betong, bryter köldbryg-gan, säger Per Mathiesen, försäljnings-ingenjör på Halfen-Deha AB.

Rostfritt reducerar köldUppkomsten av köldbryggor är annarsett stort problem vid infästning av bal-konger och andra utkragande byggnads-delar. Användningen av rostfritt stål iinfästningsmodulen, i stället för tradi-tionellt armeringsjärn, reducerar köld-bryggan och säkrar mot korrosion.

– HIT-modulen kräver en någotstörre investeringskostnad, men det harman igen i slutändan, säger Per Mathie-sen. Halfen balkonginfästning HIT bör

intressera fastighetsägare och fastig-hetsbolag, eftersom energibesparingenredan efter ett fåtal år är större än inve-steringskostnaden. För att i förvägkunna beräkna det ekonomiska utfallethar professor Gudni Johannesson påKTH tagit fram ett kalkylunderlag.

– Förutom att reducera värmeförlus-ter, dämpas även stegljudsöverföring.En akustisk mätning enligt BBR 99 medljudklasserna A, B och C, visade att bal-konger och loftgångar med infästnings-modulen HIT väl uppfyllde normkra-ven i ljudklass C, samt även kraven iljudklass B, som står för förhöjd ljud-standard, säger Per Mathiesen. Bal-konginfästningen har dessutom ett in-byggt brandskydd.

Leverans till Kv KompassenHalfen balkonginfästning HIT produce-ras av moderbolaget Halfen GmbH &Co. och levereras till fastighetsproduk-tion i hela Europa.

– I Sverige har modulen nyligen leve-rerats till Kvarteret Kompassen iMalmö, som är ett nybyggt seniorbo-ende. Ett flertal fastighetsbolag harockså visat stort intresse till planeradeprojekt, avslutar Per Mathiesen. ■

Mona Ringebrand, Arne Öster


Ny balkongsinfästning bryter köldbrygga i fastigheter

FAKTA | Halfen-Deha ABHALFEN-DEHA AB, som tillhör Halfengruppenmed moderbolag i Tyskland, är leverantör avspecialprodukter för byggindustrin inom om-rådena betong – förankringsteknik, fasad –infästningssystem samt montageteknik.Produkterna med varumärkena HALFEN,DEHA, BULO, SNAP, DEMU, Lutz och Frimedaär egentillverkade. Lager, viss tillverkning ochkontor finns i Mölnlycke.Omsättningen uppgår i år till 75 MSEK.

Tvärsnitt av en HIT-modul.Isoleringen förhindrar att kyla och fuktleds in fastighetens golv och tak.

Komplett HIT-modul.

RADON- Mätning- SaneringOBS! Nya gränsvärden

Tel: 08-648 53 41 [email protected]

Specialisten på inbrottslarm från

Uppgraderatill nyaMagiCAD 2004.5!Kampanj pågår!

- I nya MagiCAD Rum har vi satt fokus på just rummet.Tillsammans med nya versioner av MagiCAD Rör, Ventilation och El blir dettaen oslagbar kombination med unika möjligheter, både i projekterings- ochförvaltningsskede.

• MagiCAD kan köras på alla AutoCAD & Architectural Desktop versioner.MagiCAD har samma funktionalitet i alla versioner ifrån AutoCAD 2000 till senaste Architectural Desktop 2005

• MagiCAD har över 3000 dagliga användare i Norden

• CADCOM AB är auktoriserad återförsäljare även för AutoCAD & Architectural Desktop

Ring CADCOM idag! Boka en demo eller beställ en offert.Vi har svaren på dina frågor!

CADCOM AB | Västra Norrlandsgatan 10 B | 903 27 UMEÅ | Tfn: +46 (0)90 71 24 50 | Fax: +46 (0)90-71 24 59

CADCOM AB | Lindholmspiren 5 | 417 56 GÖTEBORG | Tfn: +46 (0)31 22 86 30

www.cadcom.se | [email protected]

WWW.ENSTO.COM ENSTO ELECTRIC OY, FILIAL SVERIGE, VÄSTBERGA ALLÉ 5, 126 30 HÄGERSTEN, TEL 08 556 309 00, FAX 08 556 309 18

Helhetsplanering av belysning kan vara svårt…

Ensto Trio–serien gör det lätt att hitta ett lämpligt alternativ för allmänbelysning.

Ensto AVR-armaturerMed enhetlig design ger Ensto Trio möjligheten att enkelt och effektivt placera rätt armatur med rätt effekt i rätt utrymme. Genom att kombinera olika effekter, armaturer och dekorringar skapas en trivsam, effektiv och energisparande belysning, såväl inomhus som utomhus. Rörelsevakt (PIR) fi nns till hela Ensto Trio-serien AVR 254, AVR 320, AVR 400.


Det är en närmast tropisk sensommar-dag när vi besöker företagets kontor iSimrishamns bruksområde. 27 grader iskuggan och nästan åttioprocentig luft-fuktighet.

Och trots att även vintrarna är hyfsatmilda på denna vackra fiskeort, så sätterde bistra havsvindarna både inomhus-komfort och energisparåtgärder på hårdaprov. Förvaltare Hans Eriksson ochbovärd Håkan Jönsson ser dock nöjda ut

när de bläddrar i budgetpärmen.– Redan startåret 2001 överträffade

vi vårt sparmål och fick en viss avkast-ning. År 2003 blev överskottet hela200 000 kronor, pengar som vi delarlika med Siemens, säger Hans. Jag troratt vi kommer kunna göra ännu bättrevinster framöver, eftersom vi med Sie-mens hjälp fortfarande håller på ochfintrimmar tekniken.

PFC-avtalet omfattar en dryg tredje-

del av de 1 700 bostäderna och löper påtio år, man har också ett femårigt servi-ceavtal som omfattar samtliga bostäder.

En kompetenshöjare– Tittar man på totalvärdet av PFC, så ärdet egentligen större än att vi bara spararsi eller så många kronor, säger Hans. Föross har avtalet fungerat som en väck-arklocka. Det gör att vi nu också tar andraegna initiativ för att spara energi ochskydda miljön. Bland annat har vi byggten pelletspanna som vi snart ska ta i drift.Tack vare den kommer vi att kunnastänga ner ett antal elpannor på lite sikt.

Hans menar också att den utbildningsom ingår i avtalet höjer den allmännakompetensen rejält. En gång om året du-vas de tolv bovärdarna i företaget av Sie-mens lärare i konsten att sköta utrust-ningen. De frågeställningar som tas uppunder dessa kurser bygger kunskap somsträcker sig långt utanför PFC-avtaletsgränser, om bara bovärdarna är vaknaoch på hugget.

Heta diskussioner om kylaAtt spara pengar är förmodligen det vik-tigaste syftet med den här typen avenergisparupplägg. Vill man vara litekrass kan man kanske påstå att det helainte är så svårt – det är väl bara att skruvaner värmen. Konsten ligger snarast i attkunna göra det med bibehållen komfort,och när det fungerar som bäst kanske till

och med lyckas höja komforten påsamma gång. Här erkänner dock Hansatt det förekommer diskussioner medvissa hyresgäster:

– Vi har ganska många äldre som bor ivanliga lägenheter och därmed drabbasav de temperaturregleringar som vi ge-nomfört. Med 21 grader som rikttempe-ratur kan det kanske bli lite i svalaste la-get för personer med dålig blodcirkula-tion. Men man ska komma ihåg att ävenventilationen regleras i detta sparpaket.Här kan vi vinna tillbaka en del av denkomfort som vi kanske har tappat ge-nom temperaturregleringen.

Svårt att lura »filmburken«Ibland händer det faktiskt att man intelyckas leverera de 21 grader som mankommit överens med Siemens om. Meninnan klagomålet kan tas på allvar ochåtgärdas görs en seriös mätning av tem-peraturen i den aktuella lägenheten medhjälp av en templogger. Behållaren somplaceras i lägenheten är inte större än enfilmburk och innehåller elektronik somlagrar temperaturvärden upp till varfemte minut maximalt 52 dagar i sträck.Informationen tankas sedan över till endator som med hjälp av en särskild pro-gramvara kan teckna noggranna kurvoröver förloppet.

– För att vi verkligen ska reagera ochhöja temperaturen har det hänt att hy-resgäster har lagt temp-loggern i kylskå-pet, berättar Håkan och visar en utskriftdär kurvan plötsligt störtdyker till femgrader, för att femton minuter senarevara uppe på normal inomhustempigen. Det där upptäcker vi naturligtvis.

Kompatibel framtid?Vad morgondagen bär i sitt sköte vågarpågarna från Simrishamns Bostäder interiktigt sia om. Det är ännu sex år kvar in-nan PFC-avtalet med Siemens löper ut.Vilka alternativ som kan vara aktuella dåvet ingen idag. Hans önskar sig dock enbättre överensstämmelse mellan utrust-ning från olika leverantörer.

– Som det är idag snackar ju inte gre-jorna riktigt med varandra. Det gör attman känner sig lite fast i händerna påden leverantör man väljer först. Man villju inte tvingas göra om hela teknikinve-steringen bara för att man efter några årbyter till någon annan. Här hoppas jagpå lite bättre flexibilitet och högre kom-patibilitet i framtiden. Trots allt är detofrånkomligt att jobba aktivt med denhär biten om man vill spara energi – deträcker inte att bygga smart och atttilläggsisolera! ■

Lars Lundell

Skördetid för Simrishamns Bostäderenergibesparing Siemens PFC-avtal för energibesparing är ett smidigtsätt för fastighetsägare att uppgradera tekniken. Utrustningen kommersnabbt på plats utan att kunden behöver stå för finansieringen. Pengarnahämtas istället från det garanterade sparmål som man kommer överensmed Siemens om. Simrishamns Bostäder är nu inne på sin tredje bespar-ingsperiod och börjar se rejäla ekonomiska resultat av åtgärderna.

FAKTA | PFCPFC står för Performance Contracting. Detär ett åtgärdsprogram för energibesparingsom gör det möjligt att få en helt moder-niserad energianläggning, kostnadsne-utralt och inom ramen för driftsbudgeten.

Efter en analys av fastigheternas energi-förbrukning utfäster Siemens en garantiför minskning av energianvändningen, ochfinansierar därefter de åtgärder som be-hövs med hjälp av de sparade medlen. Blirbesparingen större än väntat får kundenbehålla en del av mellanskillnaden.

När avtalstiden gått ut behåller kunden100 procent av besparingarna och utrust-ningen övergår i kundens ägo.


energibesparing Värmepumps-branschen har haft en minst sagt ly-sande utveckling. Med en ökandemiljömedvetenhet, kostnadseffek-tivitet och stigande oljepriser harläget varit gynnsamt. EU-direktivenom energimärkning av större fas-tigheter kanske ytterligare bidrartill en hetare marknad? På mark-nadsledande IVT Industrier i Tranåsspår man i alla fall en fortsatt stabiloch ökande försäljning.– Det långsiktiga målet var att vi skullenå en omsättning på en miljard år 2005och det lär vi göra med marginal, sägerTomas Hjälmeby med ett stort leendeoch visar på en prognos för innevarandeår på omkring 950 miljoner kronor. Op-timismen är fortsatt stor och därför an-ser han att företagets sikte på två miljar-ders omsättning år 2010 inte alls ärorimlig, tvärtom.

Tomas Hjälmeby är försäljningschefpå företagets avdelning mot större fas-tigheter och berättar att IVT, med hu-vudkontoret i Tranås, också finns iKatrineholm och i dag har cirka tre-hundra anställda totalt i Sverige. Hantror att det kommer att bli fler anställdaframöver och visar bland annat på denutbyggnad som sker just nu av huvud-kontoret. 2 000 m2 yta blir ett nytt ut-vecklingscenter och beräknas stå klartför användning i januari nästa år.

Lite drygt varannan värmepumpsom säljs i Norden kommer från IVT. Ielva länder i Europa finns företaget re-presenterat och en ökning av samar-betsländer och mer export finns ocksåinom räckhåll. Tillsammans med Ther-mia och Nibe kontrollerar man i stortsett hela marknaden. Tomas Hjälmebymenar att företagets i sammanhangetganska långa historia har betytt mycketför framgången:

– Det här företaget har funnits i tret-tio år och har haft en väldigt effektivoch bra produktutveckling. Vi har haften lyckad marknadsföring, distribu-tionsstrategi och positionering påmarknaden. Dessutom har vi sett tillatt erbjuda alla installatörer en utbild-ning, också tack vare detta sprids ryktet

om våra värmepumpar från mun tillmun.

Värmer kungafamiljenFör större fastigheter kan man erbjudaolika lösningar, oavsett om det gäller in-dustrilokaler, kontor, grupphus ellerpunkthus. Värmepumpar kan samverkamed olje- eller elpanna, fjärrvärmean-läggning, ensamt eller tillsammans medflera värmepumpar. Men det finns enövre gräns…

– Vi har satt den vid 400 kW, berättarThomas Hjälmeby. Men vi har ju såltoch installerat på några trevliga störreobjekt, bland annat Drottningholmsslott och Abisko fjällstation.

Anläggningen på Drottningholmhar fyra stora värmepumpar som sam-verkar med två oljepannor och hämtarvärme från slingor i sjön i närheten.Systemet har en särskild styrdator medmodem och kontrolleras via Internet avservicetekniker som kan justera när detbehövs.

Exakt hur mycket familjen Berna-dotte tjänar på att ha investerat i en vär-mepump är inte helt lätt att veta – ochhur mycket man kan tjäna på en installa-tion varierar förstås beroende på vilkentyp av byggnad man har och vilken upp-värmningsanläggning man har. Men hosIVT ges flera exempel på större byggna-der som fått anläggningar installerade avföretaget. Lysekils kyrka, liksom Brunn-by kyrka i Höganäs, Klågerups herrgårdoch Wendelsbergs folkhögsskola har

alla sparat pengar tack vare att en del avuppvärmningen fått ske via värmepum-psteknik.

Värmepumpar i egna fabrikenGivetvis har IVT:s egna industrilokalermed produktion, kontor och lager på ca16 000 m2 ett fullt utvecklat system:

– Ja, allt här i fabriken är helt ochhållet styrt av värmepumpar, säger To-mas Hjälmeby.

Förutom ren ekonomisk vinst för densom investerar har värmepumpen ettstort försteg miljömässigt. Koldioxidut-släppen, liksom sot och stoft minskarom fler överger fossila bränslen. Verk-ningsgraden är också hög, mellan tre ochfyra gånger per tillförd energi, varförman också sparar elenergi.

Finns det då inget som kan konkur-rera i dag?

– Pellets är väl det som ligger närmast,säger Tomas Hjälmeby och hänvisar tillundersökningen »Värme i Sverige 2004«som Statens Energimyndighet gjort.Den visar att i effektivitet och miljöpå-verkan är värmepumpen överlägsen,strax följd av eldning med pellets.

– Värmepumpen är en väldigt mil-jövänlig produkt, det är ju lagrad sole-nergi som vi hämtar upp. Den kostarminst, påverkar minst, har de lägsta ut-släppen…

Tomas Hjälmeby visar på de kostnad-skalkyler som företaget har när det gällerinvesteringar i värmepumpar.

– Jämför vi med om man byter ut entraditionell oljepanna betalar sig hela in-

vesteringen på fem, sex år. Om det rörsig om fjärrvärme handlar det om ytter-ligare ungefär två år.

Han tror att försäljningen mot fastig-heter, som nu ligger på 15 procent av dentotala försäljningen, kommer att öka.

– Villasidan har fortsatt att öka helatiden, utvecklingen har varit helt grym.Än så länge har vi på fastighetssidan ökat30 procent per år.

Energideklarationen av större fastig-heter skall i början inrikta sig på offent-liga byggnader och de stora energislu-karna – som byggdes på 1960-talet föreoljeprisernas uppgång OCH miljötän-kandet får man väl säga? Fastighetsägareväljer själva vem som skall göra besikt-ningen åt dem och den är i sin tur bararådgivande. Inga krav på ombyggnadereller nyinstallationer följer alltså. ■

Peter Åkesson

Värmepumpar – en het marknad

Även riktigt stora fastigheter kan värmasmed värmepumpar. »Vi kan med fördel kom-binera systemlösningar upp till 400 kW«, sä-ger Tomas Hjälmeby.

Den nya uteluftvärmepumpen Optima ärIVT:s lösning för fastigheter där bergvärmeinte är möjligt. Den ger både värme och var-mvatten. Tomas Hjälmeby, chef för IVT Fas-tighet, noterar en kraftigt stigande efterfrå-gan som innebär att IVT snabbt närmar sigen miljard i omsättning.

IVT har ett komplett produktprogram värmepumpar för såväl villor som större fastigheter. De oli-ka värmepumparna använder lagrad värmeenergi från berg, jord, vatten, frånluft eller uteluft.


energibesparing Att alla männi-skor skulle vara anpassade eftersamma temperatur är lika befängtsom att påstå att två bilar av skildamärken skulle vara lika trafiksäkra,körvänliga eller komfortabla Därförkan det vara skönt att få bestämmahur frusen man är likväl som att fågöra bilvalet efter mål och mening.

Att få rå om sitt eget hus och hem hör tillvarje människans stora önskan, inteminst när det gäller temperaturen in-omhus. Det är också något BoendeKomfort AB tagit fasta på. Meningskilj-aktigheter vad gäller värme och kyla i etthus eller en lägenhet brukar allt som of-tast vara stor och då grannarna klagaröver hettan tassar man själv runt i vin-terns raggsockar och fryser.

Problemet är relativt enkelt löst ge-nom installationen av ett system somräknar temperaturen inne i en bostad,ett s k komfortavräkningssystem(KAS).Det handlar helt enkelt om en liten kän-nare som placeras i de rum man vistasoch som mäter av temperaturen. Infor-mationen från kännarna skickas tvågånger i månaden till dator som räknaroch skriver ut resultat. Systemet kan ut-över värme även mäta el och kall ochvarmvatten förbrukning.

– Den största märkbara effekten vi fun-nit med systemet är att man sparar energi,berättar mannen bakom KAS, Kjell Pers-son. I de riktigt stora fastigheterna har detvisat sig att man kan spara upp till 17%. Närdet gäller vattenförbrukningen rör det sigom siffrorna ända upp till 30–35%. Spa-randet sker ofta i utrymmen som inte an-vänds i samma höga grad som i till exem-pel sovrum och vardagsrum utan där detär tjänligt att ha kallare. Men det är juockså så att många tycker det är för varmtmed 21% som brukar var basvärdet förtemperaturen inne i lägenheter och väljeratt sänka den 1–2 grader. Detta visar sig se-dan som ett plus eller minus på hyresavin;ju lägre temperatur hyresgästen vill hadesto mer pengar tillbaka och omvänt förden som är mer frusen. Kort och gott, manbetalar för den energin man använder.

Men det handlar inte enbart om attspara utan minst lika mycket om att fåbestämma själv.

– Alla är ju inte nöjda med 21 grader ilägenheter. Därför är det ju bra om hyres-gästerna kan ändra innomhustempera-turen själv istället för att behöva ringafastighetsskötaren och klaga. I de fastig-heter som KAS installerats har klagomå-len helt upphört, påpekar Kjell Persson.

Lyckosamt projektKjell Perssons komfortavräknings-system har utvecklecklats efter hand se-dan starten 1997. Idén var Kjell Perssonsmen med hjälp av Helsingborgshemkunde installationen få bevislig kraft ge-nom ett pilotprojekt i 268 lägenhetermed början 1997. Projektet utföll till al-las fördel och Helsingborgshem beslötdärför att fortsätta installera KAS imånga av sina andra lägenheter. Vid enutvärdering som gjordes av Lunds Tek-niska högskola utifrån Helsingborgs-hems pilotprojektet framgick inte minstatt de boende blivit mer måna om att ak-tivt påverka sin egen förbrukning. Avboendeenkäten som skickades ut visadedet sig att 55% var positiva med att fåkunna påverka sin egen temperatur, 21%föredrog det gamla systemet medan24% ansåg att det kvittade. Nu finnsKAS utspritt lite varstans i landet blandannat i Gårdsten i Göteborg, i Kalmaroch Eslöv.

– Och man behöver inte tänka på pro-blem eller annat krux för systemet hållerlika länge som en transistorradio, si-sådär 40 år skulle jag tro. Det är för det ärsamma princip, bara kretskort och ingarörliga delar, avslutar Kjell Persson. ■

Mattias Barwe


Värme eller kyla – låt hyres-gästen själv bestämma

energibesparing Värdet på enfastighet är nära kopplat till dessenergiprestanda. Priset på energinstiger i rask takt och utgör en alltstörre andel av de totala driftkost-naderna för en fastighet. Genomett riktigt utfört arbete med drift-och energioptimering vinner manmer än sparad energi.

– När man genomför insatser i fastighe-ten för drift- och energioptimering medhuvudsyftet att sänka driftkostnaderna,

får man en rad andra mervärden, kon-staterar Peter Kalin, ansvarig för ACC:sEnergi & Driftavdelning. (Se rutan härintill)

ACC har mångårig erfarenhet avdrift- och energioptimering.

– Vi medverkar till att skapa bättrefastighetsvärden genom att vara en aktivpartner för fastighetsdrift. Vi säkerstäl-ler funktion och avläser förbrukning viavår driftövervakningscentral, säger Pe-ter Kalin.

Fastighetens energianvändning mätsoch presenteras via webben. Genom in-

Inte bara eneInte bara ene

FAKTA | MervärdenNär ACC använder sin kunskap för drift- och energioptimering, med huvudsyftet att sänkadriftkostnaderna, åstadkoms en rad andra mervärden:∑ Miljöbelastningen minskar och fastighetsägaren kan med gott samvete marknadsföra sigsom miljövänlig.

• Kraven för energicertifiering kan uppfyllas.• Fastigheten blir attraktivare för hyresgäster som värderar miljö- och energiaspekter högt.• I takt med minskade driftkostnader påverkas fastighetsvärdet positivt.• Genom daglig tillsyn och tillförlitlig larmövervakning i fastigheten, säkerställer man

driften samtidigt som tidinsatsen minskar för den egna personalen.• Inomhusklimatets kvalitet och funktion säkerställs.

FAKTA | BKABBoendekomfort AB är ett företag beläget iHelsingborg. Företaget inriktar sig på attmarknadsföra innovativa produkter inombyggnads- och bostadsektorn.

Kjell Persson vann 2002 stora energiprisetför produkten KAS

Peter Kalin är ansvarig för ACC:s Energi & Driftavdelning.

19

loggning på Kundportalen får fastighet-sägaren tillgång till sina uppgifter.

Där visas grafiskt hur mycket kundensparar i kilowattimmar och kronor.

Kunskapen finns redanEtt nytt EU-direktiv om byggnadersenergiprestanda trädde i kraft 2003.

Syftet med direktivet är att främja enförbättring av energiprestanda i byggna-der. Energiprestanda påverkas av fakto-rerna såsom ventilation, värme, yttreskal, byggnadens placering med mera –faktorer som ACC redan jobbar medidag.

– Vi arbetar med systematiska mo-deller för energi och miljöstatus i vårtdagliga arbete med driften av fastighe-ter. Energicertifiering och beräkning avenergiprestanda kommer naturligt attkomplettera vårt tjänsteutbud, säger Pe-ter Kalin. ■

rgibesparingrgibesparing

FAKTA | ACC Services AB»En partner för fastighetsförvaltning,energibesparing och bättre miljö«

ACC samordnar och utför tjänster somstöder kundens kärnverksamhet. Företa-get är en aktiv partner för fastighetsrela-terade tjänster, energibesparing och bätt-re miljö. ACC lämnar förslag och genom-för projektering, installation och supportav fastighetstekniska installationer. Före-taget kan också ta hand om den fastig-hetstekniska och fastighetsadministrativaförvaltningen åt sina kunder. ACC har sitthuvudkontor i Norrköping med verksam-het från Kiruna i norr till Malmö i söder.

KONTAKT: Läs mer på www.acci.se. Därfinns information om alla tjänster ochkontaktpersoner. Kontakta gärna PeterKalin, [email protected], för frågor omdriftoptimering och energibesparing.


ACC:s erfarenheter visar att anläggningar som företagetdriftoptimerat och arbetat aktivt med, minskat energi-förbrukningen med upp till 30% (normalt 15–30%).


energibesparing Tänk om lands-tingspolitikerna visste att derasenergisparmål kan uppfyllas medråge tack vare en båtresa i Stock-holms skärgård?

För drygt ett år sedan fick tre lärare frånSiemens Utbildningscenter i uppdragatt ta fram en kurs i praktisk energibe-sparing för fastighetsskötare. Tomas,Håkan och Ludde stack en varm sen-sommardag år 2003 ut med Håkans båt.Därute bland fiskmåsarna föddes em-bryot till kursen Tillämpad Energiopti-mering.

De förutsättningar de hade fått var attgöra en praktisk kurs där deltagarnaskulle kunna åka hem och minska sinenergianvändning direkt, oavsett vilkenutrustning man hade där hemma.Många båtar som kom förbi deras ö und-rade nog vad det var för galningar somhade satt stora A3 dokument med kons-tiga figurer fastklistrade på de kala klip-porna.

Vem vet något om åtgärder?Nästa steg blev att intervjua Siemensegna servicetekniker ute på våra olikakontor i Sverige. Man ringde även uppkunder och frågade vad de behövde ochbad om tips. En del kunskap fick man ge-nom att prata med konsulter och energi-experter runt om i landet. Mycket mate-rial hittades i offentliga utredningar påInternet. Många skratt blev det när manläste upp den ena tokiga utredningen ef-ter den andra men visst fick dom äventag i vissa guldkorn. Visste du t ex attman via en vanlig persienn kan minskaenergiförbrukningen genom att an-vända den rätt och vinkla den åt rätt hållberoende på om det finns värme ellerkylbehov?

En av de utredningar som inte kommed i kursen beskrev kläders termiskamotstånd. Enligt denna utredning vartypisk beklädnad för normala inom-huskläder:

»Undertröja, byxor, långärmad skjor-ta, olle med långa ärmar, kraftiga sockoroch skor.«

Succé eller fiasko?Efter drygt ett manårs arbete kan manundra.

Till premiären kom de flesta delta-garna från olika landsting, men detfanns även småföretagare och personalfrån olika privata driftorganisationer.Deras yrkesroller skiftade från förval-tare, energiexperter, igångkörare, ser-vicetekniker och fastighetsskötare.

Ja döm själva. Så här tyckte några avkursdeltagarna: »Bra grund för samtliga förvaltare/fastighetsskötare«

»Trevligt upplägg… positivt«»Möjligen ännu mer erfarenhetsutbyte mellan kurserna«.

Personligen ger jag premiären 4 av 5 ta-velkritor. Det som gjorde mig mest posi-tiv var två saker, nämligen att: • kursen även kunde tillfredställa för-

valtare, och energitekniker;• det verkade skapa ett unikt samar-

betsklimat där deltagarna efteråt öns-kade kontakta varandra för att tillsam-mans lösa varandras frågeställningar.

Vad behöver man kunna?Om all ventilation och värme stängs av,alla lampor släcks, inget varmvattenkommer i några kranar och inga kylma-skiner får gå, ja då blir kostnaderna intestora för husets energi. Tyvärr blir det dåsvårt att vara vän med brukarna av fastig-heten. Det var därför självklart att en delav kursen skulle behandla något sombrukar kallas termisk komfort, dvs. vaddet är som gör att människan tycker attinomhusklimatet är bra eller inte. Manmåste även behandla andra faktorer somljus, ljud, luftfuktighet och drag. Kännerman till detta, åtgärdar man grundpro-blemen i stället för att tillföra mer energi.

Värme och ventilationHur ett värmesystem eller ett ventila-tionssystem är uppbyggt, det vet väl alla?I över 100 år har värme och ventila-tionssystem varit uppbyggda på nästansamma sätt, ändå envisades Ludde medatt detta måste ingå i kursen. OK, visstkan det vara bra att veta hur pumpstyr-ningar fungerar och om vilka de vanli-gaste felen är i ett rörnät och varför vissasystem pendlar och andra löser ut på frys-vakten och varför vissa återvinningsan-läggningar ger så liten verkningsgradoch… Ja visst behövdes detta avsnitt vi-sade det sig. Alla kursdeltagarna var över-ens om det var viktig kunskap införstundande praktiska övningar.

Vad gjorde de i Håkans rum?En röd tråd för hela kursen skulle varamycket praktik och att deltagarna delademed sig av sina egna upplevelser. Men in-nan dessa praktiska övningar gick ele-verna igenom en gedigen »vanliga fellista«. En uppskattad övning i början varnär eleverna fick gå in i olika rum och finnafel och föreslå lösningar. Ett av rummenvar Håkans, han hade i över en veckas tid

städat sitt rum medan Tomas gick runtoch preparerade olika fel. Eleverna pre-senterade därefter de fel de funnit. Föru-tom att hitta alla fel föreslogs dessutomintelligenta åtgärder. Dessutom noteradesden undermåliga belysningen, däremotvar det ingen som berömde ordningen iHåkans nystädade rum.

ÖvervakningssystemKan ett övervakningssystem användastill mer än att kvittera larm?

Egentligen är det skrämmande att sehur många som använder ett övervak-ningssystem till att bara kvittera larm el-ler möjligen att ändra en temperaturgränsdå man vet vad det kostar att installera ut-rustningen. På kursen fick deltagarnaanalysera olika dynamiska systembilderoch driftkort. Uppgiften var att finna feltrots att systemet inte larmade. Du sägerdå kanske att systemet inte är fulländat dådet inte finns larm för allting? Det är möj-ligt men om man frågar runt lite tyckernog de flesta att dom har för många larmatt kvittera. Strategin var klar redan frånbörjan. Det är som när man är ute i skogenoch ska plocka svamp, vet man vad manska leta efter och var så kommer man of-tast hem med en full korg. Eleverna villeha flera sådana övningar och helst så rea-listiska som möjligt.

VentilationsaggregatetNär stoppade du in huvudet i ett ventila-tionsaggregat sist?

Självfallet fick eleverna olika praktiskauppgifter att lösa i de ventilationsaggre-gat som förser Utbildningscenterskurslokaler med luft. Här kände delta-garna verkligen igen sig och en mängd er-farenhetsutbyten kom till stånd. När mansedan fortsatte ner till lokalerna som för-ses med denna luft försedda med rökpi-stoler och yttemperaturmätare, så var detmånga »poletter« som ramlade ner.

FikonspråkAtt lyssna på när experterna svänger sigmed konstiga ord kan kännas frustre-rande för den oinsatte. Men efter dettautbildningspass insåg nog många av del-tagarna att dessa termer skulle kunna blitill stor hjälp för dem som framtida ener-gidetektiver. Man tipsade också om endel olika platser på Internet där det fannsmycket matnyttigt att gå vidare med.

Intresserad av råd?Om du har läst ända hit inser du nog attdenna utbildning är unik för branschenoch kommer att vara till stor hjälp förmånga driftorganisationer i framtiden.Men låt mig då ge dig några råd innan duanmäler dig eller dina medarbetare:• Se till att deltagarna har rätt förkun-

skaper innan de går på kursen• Sätt upp mål för dig själv och de som

ska utbildas• Om det är möjligt, försök att anmäla

minst två till samma kurs, så att dekan »peppa« och hjälpa varandra efterkursen. ■

Vill du veta mer? Slå Hans en signal på tel 08-57841006. Se också www.siemens.com/utbildningVälj byggnadsautomationssystem.

Båtfärden som spar energi

Här bland kobbar och skär föddes idén till kursen Tillämpad Energioptimering.

Värmesystem, lätt att begripa?

Hans FredrikssonUtbildningschef

Siemens AB

21fastighetsförvaltaren 5-2004

www.grunda.se

1 2 3

4

Äntligen. Ett effektivt tillbehör som skyddar dig mot de

allt för vanliga fallolyckorna i samband med takarbeten.

Steghållaren monterar du snabbt och enkelt på din

stege och förankrar den i hängrännan innan du tar

första klivet.

Grunda Steghållare – snabb och enkel säkerhet

energibesparing När trafiken ärhög, på morgon och eftermiddagnär alla ska till och från sina arbe-ten och skolor, behöver belysningenvara riklig för att ge önskad trafik-säkerhet. Alla trafikanter ska lättkunna upptäckas i trafikvimlet.Under dessa timmar behövs ljus-starka, tätt placerade belysningar,vilket också finns på de flesta stäl-len sedan lång tid.

Efter hand som trafiken av-tar minskas dock antalethändelser som kräver fö-rarnas uppmärksamhetoch kravet på belysning av-tar. Trafiken minskar vidolika tider på olika gatoroch vägar beroende på dentyp av bebyggelse som vä-gen betjänar. När trafikenminskat till en viss nivåkan man reducera belysningen t ex ge-nom att släcka vissa armaturer för attspara energi och kostnader.

När det är som mörkast på året kanskegatlyktorna tänds klockan 16 och släcksklockan 8 på morgonen. Totalt lyser de då16 timmar på ett dygn. Nästan alla kom-muner kan spara stora belopp genom attpå ett intelligent sätt (vissa avsnitt släcks

inte alls, andra helt och resten delvis) väljaut och släcka ner upp till 65 % av gatlyk-torna under en del av natten, t ex klockan22–06. Man sparar 50 procent av energinom gatlyktorna bara behöver brinna åttatimmar. Belysningen blir fortfarande till-räcklig för den lilla trafik av bilar, cyklaroch fotgängare som fortfarande kan tän-kas pågå och ger också en trygg allmän-belysning i bostadsområdena.

Liten investeringI varje utvald stolpe kan man montera in

en radiostyrd klocka medförprogrammerad tänd- ochsläcktid. Det kan lätt göras isamband med den regel-bundna besiktningen ochlampbyte. Inga förarbetenkrävs och ingen ytterligareinvestering i manöverut-rustning, kablar, armaturerel dyl.

Genom att glödlampornabara lyser några timmar varje kväll kanbytesintervallet förlängas med upp tilldubbla tiden, vilket sparar drivmedel,glödlampor och arbetstid. Man kan ävenvälja att minska lampeffekten eller er-sätta armaturen med ett lågenergialter-nativ. Solcellsdriven gatljusarmatur ären annan intressant möjlighet. ■

Arne Öster

Gatljustimer ger bästa möjligabelysning vid högtrafik


energibesparing Målet är att ska-pa en effektiv energianvändning föratt hushålla med miljöresurser ochminska kostnaderna. Ett långsiktigtkundsamarbete, konkret genomfö-rande av åtgärder och utförlig doku-mentation lägger grunden för attspara både pengar och miljön.

– I samarbete med kunden sätter vi inmålinriktade energibesparingsåtgärder .Nya förutsättningar och verksamhets-förändringar innebär ofta att befintligutrustning behöver justeras och trim-mas för effektiv drift. Besparingarna detger, betalar ofta både vårt arbete ochmindre investeringar. Det säger Lars Jo-hansson, sektionschef på ÅF-Installa-tion AB i Norrköping. Idag har vi ett 50-tal kundsamarbeten i olika typer av fas-tigheter. Totalt rör det sig om fastighetermed en halv miljon kvadratmeter, ytasom har en årlig energinota på 50 miljo-ner kronor.

ÅF-Installation AB är ett konsultfö-retag inom tekniska installationer ochsystem i fastigheter. Fokus för bolaget äratt hitta lösningar för kundernas behovoch att skapa väl fungerande fastigheter.Visst handlar det om projektering avvvs-, kyla, el-, tele-, transport-, styr- ochregleranläggningar samt fastighetsauto-mation och säkerhet. Men idag ligger fo-kus på att för varje fastighet hitta rättlösningar för att uppnå rätt funktion ocheffektiv drift.

Många åtgärder kan görasEn fastighets tekniska installationer harstor betydelse för energikostnaden. Enbred kompetens på installationsområ-det, forskningssamarbeten med hög-skolorna och erfarenheter från hundra-tals projekt har gett företaget stor erfa-renhet av att effektivisera energianvänd-ningen i alla typer av byggnader – utanatt inneklimatet försämras.

– Åtgärder kan handla om allt från in-ställning av temperaturer, flöden ochdrifttider i befintliga värme-, ventila-tions-, kyl- och belysningssystem tillmätning av verklig förbrukning, gransk-ning av leverantörer och energifakturor.Det finns pengar att spara och åtgärderatt göra i alla fastigheter. Allt ifrån småenkla åtgärder som ger snabbt resultattill investeringar som planeras långsik-tigt för att ge kunden bästa totaleko-nomi, säger Lars Johansson.

Varför har efterfrågan ökat så mar-kant på dessa tjänster?

– Givetvis har ökande energipriseroch skatter en stor betydelse men inomkort kommer direktiv från EU om ener-gibesparingar. Obligatoriska energide-klarationer kommer att införas för samt-liga fastigheter med start 2006. ÄvenROT-avdrag och nu senast ett 30-pro-centigt investeringsstöd till energieffek-tivisering i fastigheter med offentliga lo-

kaler 1/1-2005–30/6-2006 är bidra-gande faktorer.

Uppföljning är viktigtDet är viktigt att kunna påvisa ett tydligtresultat av åtgärderna och att driftkost-naden följs upp kontinuerligt för att be-hålla fokus. Annars är det lätt att fallatillbaka i gamla hjulspår.

– Energieffektivisering är ingen eng-ångsåtgärd eller investering i en hemlig»svart låda« utan detta handlar om för-ståelse, engagemang och kontinuitet.

– Ofta är det svårt att snabbt avgöravar energin »förbrukas« i onödan. Typ-exempel är kyl- och värmesystem somär i drift samtidigt och faktiskt ger ac-ceptabelt inneklimat, men till alldelesför hög kostnad. Då krävs helhetssyn

och samordning. Onödig förbrukningnatt och helg är inte heller ovanligt dåventilation och belysning inte driftopti-merats. Med stigande energikostnad lö-nar det sig än mer att åtgärda onödigtenergislöseri. För ytterligare kostnads-

sänkningar kan ombyggnader och nyin-vesteringar krävas. Vi hjälper då vårakunder med förslag och kalkyler. Omkunden vill kan vi ibland också finansi-era åtgärdskostnaderna, säger Lars Jo-hansson. ■

Mona Ringebrand


Förbättringar bekostar investeringar

»Det finns pengar att spara och åtgärder att göra i alla fastigheter. Allt ifrån små enkla åtgärder som ger snabbt resultat till investeringar somplaneras långsiktigt för att ge kunden bästa totalekonomi«, säger Lars Johansson, sektionschef på ÅF-installation AB i Norrköping.

FAKTA | Ångpanneföreningen, ÅFÅF kombinerar it och ingenjörskunskap i sitt arbete inom områdena installation, energi, miljö,infrateknik, kontroll, industri, system, massa och papper. Koncernen, som finns representeradpå ett 50-tal orter i Sverige och i flera andra länder, har drygt 2750 medarbetare.

Omsättningen uppgår till cirka två miljarder kronor, varav uppdrag utanför Sverige represen-terar cirka tjugo procent. ÅFs vision är att »leda förändringen av teknikkonsultbranschen genom samarbetsmodeller som ger begreppet värdeskapande en ny dimension för kunden.«

Ångpanneföreningens miljömål är att 95 procent av kunderna anser att ÅF har rätt miljö-kompetens i uppdragen.

Diagrammet beskriver normalfallet där besparingarna väl täckeråtgärdskostnader över tiden, vinster skapas ofta redan förstaåret. Åtgärder med snabba pay-off-tider prioriteras för att intedrabba kundens balansräkning. Större investeringar planeras in i underhållsplaner.


energibesparing Om man bortserfrån räntekostnader och enstaka storaombyggnader utgör energi- och vat-tenkostnader större delen av förvalt-ningskostnaderna för en fastighet.Ett allt vanligare sätt att minska dessadriftskostnader är att anlita produktleve-rantörer, driftsentreprenörer eller kon-struktörer. Var och en av dessa leverantö-rer erbjuder så kallade performancecontracting lösningar (PFC). Känneteck-nande för PFC-lösningar är att leverantö-ren betalar hela eller delar av en invester-ing mot att denne får behålla intäkternaunder ett antal år.

Utbudet av PFC-leverantörer har ökat itakt med att energifrågorna fått ökat fokus.Fastighetsägarens problem är att dessa oftaär specialiserade på – och dessutom be-gränsade till – sina egna system och kom-ponenter. Det innebär att utredarenmånga gånger föreslår åtgärder med lägrebesparingar per satsad krona (ofta merkostsamma åtgärder) än vad som faktisktär möjligt/lämpligt. Energiutredare frånPFC-leverantörer fokuserar också ofta påatt försäkra sig om inkomster för efterföl-jande projekteringsarbeten, produktför-säljning och/eller driftentreprenader. Dethänder också att lösningar föreslås utifrånotillfredsställande beräkningar grundadepå missvisande förhållanden vad gällerdrifttider, flöden och/eller energipris.

På grund av komplexiteten i frågorna ärdet svårt för fastighetsägaren att avgöravad som är drifttekniskt och ekonomisktkorrekta insatser. Det kan många gångerresultera i onödigt dyra åtgärder trots attdet finns betydligt enklare och billigaresätt att reducera energikostnaderna. Be-sparingar kan exempelvis göras genomval av energiform, reducerad användningeller förändringar i när samt hur olika in-stallationer är driftsatta. Enkla justeringarav driftstrategier kan också förlänga liv-slängden och avsevärt minska underhåll-skostnaderna för en installation samt attvissa kostnadsslag i energitaxorna kanminskas.

Opartisk uppföljningFör att en effektiv åtgärd ska kunna sättasin krävs dock att energitrender, kostna-der och faktiska driftsförhållanden följsupp korrekt. Detta kan uppnås genom enprofessionell energikartläggning utfördav en erfaren och opartisk energiutredaresom inte tillåts tjäna pengar på att re-kommendera egna produkter och lös-ningar. Fastighetsägaren får på så sätt ettklart besked om vad som kan och bör gö-ras i enskilda byggnader. Fastighetsäga-ren kan därefter utifrån egen kunskapvälja att genomföra kostnadseffektiva åt-gärder själv eller välja en PFC-leverantör

som är specialiserad på just de lösningarvarje fastighet är i behov av.

Det finns fler fördelar med att anlita enoberoende energiutredare. Denne kansöka en helhetssyn och välja ur ett bredarespann av åtgärdskombinationer än en en-skild PFC-leverantör. Genom att genom-föra billiga åtgäder som har bra bespar-ingspotential först, kan fastighetsägarenlåta besparingarna från dessa finansieramer kostsamma åtgärder. Det gör också attintressekonflikten mellan PFC-leveran-törernas vilja att sälja den egna produktenoch att spara maximalt med energikostna-der åt kunden undviks.

Minska risken för fel lösningKonsulten bör handlas upp mot ett fastpris plus en procentsats på genomfördabesparingar. Härmed premieras bra resul-tat och engagemang för konsulten atthitta de effektivaste lösningarna. Efter attde billigaste åtgärderna är genomförda,kan sedan fastighetsägaren själv välja attgå in i något PFC-projekt med åtgärderkonsulten föreslagit som underlag. På såsätt minskar risken att PFC leverantörenföreslår ineffektiva PFC-lösningar, samti-digt som det fortfarande finns bra vinst-möjligheter kvar för de PFC-leverantörersom erbjuder kostnadseffektiva lös-ningar. I de fall PFC-leverantören föreslårprojekt där fastighetsägaren ska vara del-finansiär, kan konsultens undersökningarvisa huruvida lösningen är aktuell medhänsyn till framtida driftförhållanden,energi- och åtgärdspriser.

Det är viktigt att fastighetsägaren vidupphandlingen av den oberoende energi-konsulten tydligt preciserar sina önske-mål. Anledningen är att energikartlägg-ningar kan göras på många sätt med varie-rande resultat. Det är också av vikt attsamspelet mellan fastighetsägaren ochenergikonsulten är bra, och det kan därförvara lämpligt att fördela några inledandeobjekt till ett par oberoende konsulter.

Websidan www.energum.se/PFCvisar en jämförelse av de kostnadsbespar-ingar som kan uppnås genom att anlita enoberoende energikonsult respektive enPFC-leverantör, då förutsättningarna förparterna är desamma. ■

energibesparing Energikostna-derna för både små och stora fastig-hetsägare har ökat markant underåret. Sedan sommaren 2004 har ex-empelvis priset på fjärrvärme ökatmed 10–12 %. Energikonsulten Ve-sam vet hur man sänker de högakostnaderna genom en optimeringav energianvändandet. Företagetsframgångsrecept är att bland annatse till helheten.

Stig Högnäs är vd på Vesam, med hu-vudkontor i Katrineholm och försälj-ningskontor i Stockholm, han berättar: -Vesam är verksamt inom både VVS- ochIT-branchen, och fungerar som syste-mintegratörer. Vi är specialister inomrör, el, ventilation, kyla samt modernstyr-och övervakningsteknik.

Bakom Vesams framgång finns enmedvetenhet bland många fastighetsä-gare som har insett att de ökade prisernapå energi kräver åtgärder, och att det nu-varande läget kan komma att allt mersnäva in vinstmarginalerna när de fram-tida EU-kraven på energicertifiering in-förs och blir verklighet. Kompetensen iVesam har byggts upp och genererats avmer än 30 års verksamhet. I nuläget ar-betar 19 personer inom företaget, menenligt Stig Högnäs är det inte otänkbartatt Vesam snart måste rekrytera för attsvara upp mot den stora efterfrågan somnu råder.

– Vi har en topp i försäljningen ochdet råder högtryck sedan sommarensslut. Vår omsättning har ökat med 25 %,och jag tror att det redan stora intressetför energioptimering kommer att öka,säger Stig Högnäs.

Ett uppdrag med Vesam initieras of-tast genom ett platsbesök som sedanföljs upp med en rapport om hur mycketkunden kan spara genom att vidta vissaåtgärder. Uppskattningen bygger på deninformation som Vesam samlat in omfastigheten i sig och den förbrukningsom råder. Men man ser även till vilkenenergileverantör som används och vilkatariffer som tillämpas. Stig Högnäs me-nar att det i första hand gäller att skaffasig kunskap och kontroll över fastighe-ten.

Ser man till de mindre fastighetsä-garna finns det stora pengar att spara pårelativt små investeringar. Stig Högnäsnämner att en enkel installation av en nyreglercentral inte går på mer än40–60 000 kr. Återbetalningstiden ärkort – inte mer än 2–3 år, och för störrefastigheter gäller att installationen åter-betalar sig redan inom ett år. Reglercen-tralen arbetar till exempel med att taemot signaler från olika givare i fastig-heten och utifrån detta tillföra exakt denvärme som erfordras. Kostnader förvärme, effekt och flöde tas ner tillminsta möjliga. Det är inte bara ny

reglercentral som behövs, det viktigasteär kunskap och uppföljning.

Vesam erbjuder kunderna att efterinstallation, för en låg årlig kostnad,följa reglercentralens arbete och på di-stans, se till att den trimmas in till bästaeffekt i förhållanden till respektive fas-tighet. Vesam erbjuder även kunden attfölja sin förbrukning genom att enkeltsurfa in till Vesams webbserver. På såsätt garanteras kunden en möjlighet attkontinuerligt stämma av att målsätt-ningen med minskad förbrukning full-följs.

– Vi på Vesam strävar alltid åt att för-söka finna de enklaste och billigaste lös-ningarna för våra kunder. Det gäller attfinna balansen mellan investeringskost-naden och den uppskattade energibe-sparingen. Som ett exempel på en kost-nadseffektiv åtgärd kan nämnas att vi ikontorsfastigheter arbetar med att tillexempel korta drifttider, behovsstyr-ning och effektstyrning för ventilation-saggregat, så att det inte står och drarenergi när människor inte arbetar.

Utan hänsyn till om det är en mindreeller en större fastighet menar StigHögnäs att besparingarna blir stora ochnämner att det vanligaste är mellan10–25 %. Vid sidan av minskad förbruk-ning kommer även billigare abonne-mangspriser.

Stig Högnäs berättar att Vesam haruppdrag åt bostadsbolaget Mimer,Stockholms Studentbostäder och stats-ministerns avkoppling Harpsund. StigHögnäs tror att kombinationen av ener-gioptimering åt både större och mindrekunder har givit Vesam en unik posi-tion.

– För mindre fastighetsägare kan detvara svårt att få fram kapital, även förmindre investeringar. Därför har vi tagitfram ett vinstdelningssystem somförsta aktör på marknaden, säger StigHögnäs och avslutar: - Vesam vill varamed som partner. Vi tror på att alltid fö-reslå rätt investeringar, oavsett om de ärsmå eller stora. ■

Marcus Lundgren

FAKTA | Energum Energipartner ABEnergum Energipartner AB är specialiserat på energibesparande åtgärder, mätningar, energi-och kostnadsuppföljning. Företaget består av kompetenta konsulter inom energi-, miljö-,VVS- och kraftvärmeteknik med vardera minst tio års erfarenhet från branschen.Företagets drift- och åtgärdsforum är ett centralt verktyg som används för att identifiera ochkommunicera såväl driftshändelser som optimeringsmöjligheter och utfall med sina energi-partners. För mer information – se www.energum.se eller ring 08-20 29 00

Vägvalen då energikostnader ska reducerasär många.

Fastighetsägaren kan väsentligt

stärka sin position vid energisamarbeten –

Välj rätt väg!Optimera energi-användningen –sänk kostnaderna!

Stig Högnäs, vd Vesam.

Värmepumpen är unik i sin konstruk-tion och har bara en enda rörlig del –kompressorn. Ispinnen hämtar värmefrån uteluften utan ytterligare energi-förbrukning än vad kompressorn kräverpå utsidan av huset.

– Samma princip som en frysboxmen med en avsevärt högre effekt, för-klarar Kurt Karlsson.

Kurt Karlsson är en av pionjärernanär det gäller värmeåtervinning frånkyldiskar och värmepumpinstallationeri Sverige och är grundare av av KryotermAB och Klimatkyla AB, numera Tekno-term.

– När jag började projektet med Is-pinnen för tolv år sedan var jag heltövertygad om att det var möjligt attbygga ett system med mycket låga drift-och installationskostnader. Ett konceptsom bygger på enkelhet. I den komplettasystemlösningen ingår även ett specielltframtaget reglersystem. Där är vi nu. Nuhar vi ett system som fungerar i all sinenkelhet, säger Kurt Karlsson.

Egen tillverkning Det har varit en lång väg fram till färdigprodukt med många intressanta mil-stolpar under resans gång. Fram till 1998skedde all tillverkning i Lund av Lund-grens Mekaniska Verkstad som sammaår köps upp av det börsnoterade bolagetMidway.

– I det läget beslöt jag att köpa losstillverkningen och flytta den till Sösdalautanför Hässleholm, säger Kurt och be-rättar att företaget har fem personer sys-selsatta i Sösdala samt att en del av till-verkningen sker i Estland.

Ett tjugotal större värmepumpar harinstallerats i Estland, bland annat viduniversitetet i Tallinn, vilket har ökat in-tresset för Ispinnen på många platser iövriga Baltikum.

– Det kan leda till en utökad produk-

tion i Estland i framtiden, fortsätter Kar-lsson och säger att erfarenheterna frånEstland är mycket positiva.

MiljövänligEnligt Kurt Karlssons egna beräkningarhar Ispinnen cirka tre gånger bättre ener-giutnyttjande jämnt fördelat över året ijämförelse med olja och direktel.

Värmepumpen har en aluminium-konstruktion i form av upprättståendestavar som genom sin profil har en storvärmeupptagande yta. Modellen med 12stavar motsvarar samma yta som 768meter kopparrör i dimension 22 milli-meter. På stavarnas kalla yta kondense-rar vattenånga i uteluften och fryser tillis. Vid isbildningen frigörs en stormängd energi som överförs till det vär-mebärande mediet. När gasen i värme-pumpen, i det här fallet gasol, tagit uppden energi som bildats komprimeras ga-sen med hjälp av en kompressor med enkraftig temperaturhöjning som följd.Via värmeväxling leds värmen över tillhusets vattenburna värmesystem. Denyttre installationen är enkel och saknarrörliga delar förutom kompressorn.Man behöver heller inte gräva upp träd-gården för att lägga ner slang eller borradjupa borrhål.

Det enda som behövs är att man grä-ver ner två väl isolerade rörledningarsom dras in i huset och kopplas till envärmeväxlare på radiatorkretsen - ellermed stor fördel till sektionerade golv-värmeslingor.

För ökad lönsamhet förespråkar KurtKarlssson att man förvärmer inkom-mande kallvatten till varmvattenbere-daren med hjälp av radiatorkretsen. Detkan höja vattentemperaturen före bere-daren från normala 7–8 till mellan 23–26grader vilket leder till minskad elför-brukning. På sommaren är det sommar-solen som värmer upp ditt vattenburna

system. Lika billigt varmvatten sommed värmepumpens hjälp men utan attslita på kompressorn.

Ett komplement– Ispinnen fungerar utmärkt som kom-plement till befintliga system, sägerKurt Karlsson.

Kjell Persson, tidigare teknisk expertpå Backer som idag ingår som en divi-sion i Nibe-koncernen, är en av demsom installerade en Ispinne 1999.

– Jag har noterat en reducerad energi-förbrukning sedan dess, säger han. Från20 000 kWh till 13 000 kWh per år ochfrån 1500 liter olja till bara 327 liter oljasedan jag installerade värmepumpenhösten 1999. Om man får ut 8000 kWhper kubik olja i värme till huset så har för-brukningen sjunkit från 30 000 kWh till15 616 kWh. På Kurt Karlssons uppma-ning har Kjell Persson demonterat samt-liga termostatventiler på övervåningenför att följa upp hur detta påverkar vär-mefördelning i övriga delar av huset.

– Resultatet är intressant, trots mins-kad energiförbrukning har jag cirka 19grader i källarplanet mot tidigare 12–13grader. En klar förbättring, tillägger Kjell.

– I det här fallet täcker värmepumpenvillans hela värmebehov ner till minusfem grader utomhustemperatur, infogarKurt Karlsson. Även vid –20 grader fun-gerar Ispinnen, men då med hjälp av till-satsvärme. Det motsvarar ungefär80–85 procent av det årliga uppvärm-ningsbehovet. Kurt Karlsson berättar vi-dare att i den mån det går och är tillämp-ligt rekommenderar han att behålla denbefintliga värmekällan som till-skottsvärmekälla och kopplar in Ispin-nen i det befintliga värmesystmet.

– Vi ersätter den gamla reglerutrust-ningen med vår egen med vars hjälp vibland annat styr start och stopp av till-skottsvärmen. Den startar när inom-hustemperaturen sjunker under inställdminivärde under en förutbestämd tids-faktor.

Missvisande test...När tidningen Råd & Rön presenteraderesultaten av den test som SP SverigesProvnings- och Forskningsinstitut gjordeår 2000 fick Ispinnen inget gott omdöme.

– Testen är klart missvisande, sägerKurt Karlsson och får medhåll av blandannat Bengt Ahlmann, tidigare verksaminom koncernledningsfunktionen vidSydkrafts Miljö & Utvecklingsavdel-ning i Malmö.

– Ispinnen har en unik konstruktionsom skiljer sig på flera punkter från van-liga konventionella värmepumpar, sägerBengt Ahlmann. I den totala systemlös-ningen ingår en rad olika parametrar somär av stor betydelse för det slutliga resul-tatet. Parametrar som SP troligen aldrigtagit hänsyn till i sin bedömning. För attfå en rättvis jämförelse måste man göratesten utifrån ett helårsperspektiv. Ispin-nen saknar i motsats till konkurrerandevärmepumpar en energikrävande fläkt.

– Ytterligare en faktor av betydelse ärrådande väderlek, säger Kurt Karlsson.Som ett exempel nämner han en kall ochklar vinterdag med –20 grader. Solen ly-ser och solbestrålningen avger värme tillhuset och energibehovet kan då vara lägreän under en regnig och blåsig dag närtemperaturen ligger runt +5 grader – ochdet är då som Ispinnen fungerar som bäst.

– Vid ökat energibehov kallar Ispin-

nen, precis som alla övriga värmepum-par på marknaden, på tillskottsvärme.Och i det fallet är skillnaderna försum-bara, anser Kurt Karlsson.

Bengt Ahlmann på Sydkraft i Malmöhar under närmare fem år samarbetatmed Kurt Karlsson i utvecklings- ochforskningssyfte.

– Vi köpte in och installerade tre vär-mepumpar och lät sedan en firma utföraden inre installationen, värmeväxlare,expansion och så vidare. Resultaten ärtillfredställande, säger Bengt Ahlmannoch berättar vidare att utvecklingspro-jektet med Ispinnen har upphört.

Miljöintresse– Det var mitt intresse för miljöfrågorsom gjorde mig nyfiken på Ispinnen, sä-ger Bengt Ahlmann. Jag ser ett allvarligtmiljöhot i de borrhål som borras tillstora djup för olika ändamål vilket harlett till ökad negativ påverkan av grund-vattnet på många håll i landet. Man»kortsluter« helt enkelt grundvatten-strömmarna genom att borrhålen passe-rar genom dem och för med sig förore-ningar från de ytliggande till de lägregrundvattnnivåerna. Bent Ahlmann serockså vissa miljörisker i alla de slangarsom läggs ner i jorden vid installation avjordvärmepumpar.

– De påverkar det ekologiska systemet,säger han. Bland annat bildas permafrostsom påverkar marken negativt och i ettframtida perspektiv kan det bli problemnär man ska ta hand om all denna materielnär de har tjänat ut sin roll.

Intressant samarbeteDen första prototypen av Ispinnen in-stallerades 1991. I dag finns omkring600 anläggningar installerade frånTromsö i Nordnorge till Beddingestrand på Skånes sydkust. Det finns pro-totyper i Danmark och drygt tjugotaletstörre anläggningar i Estland. Man haräven inlett ett samarbete med Polen. Detökade intresset ställer nya krav på KurtKarlsson och hans företag OctopusEnergi AB.

– Vi måste skapa en organisation somkan möta den ökade efterfrågan, erkän-ner Kurt Karlsson. Vi har ett bra samar-bete med Optiheat i Åhus som lanserarolika systemlösningar inom golvvärmedär Ispinnen fungerar utmärkt som vär-mekälla. Ett intressant samarbete somkan leda till en bra och effektiv mark-nadsföring. Inte bara i Sverige. Optiheati Åhus ingår i Knauf Danogips-koncer-nen, en av Europas ledande byggleve-rantörer. ■

Royny Holmström(Text och bild)


Enkelheten…energibesparing … det är den bärande idén, säger innova-tören Kurt Karlsson när han visar sin senaste skapelse– värmepumpen »Ispinnen« – som nu får ett allt störreerkännande i de nordiska och baltiska länderna. Instal-lationen är enkel och anläggningen kräver inget un-derhåll.

Kjell Persson t v och innovatören Kurt Karlsson. Bilden t h: värmepumpen Ispinnen.

FAKTA | IspinnenIspinnen tillverkas i tre olika standardstorle-kar, 12 och 24 stavar, där den tredje varianteninnehåller 12 stavar men är kombinerad medjordvärme. En värmepump med 12 stavartäcker väl energibehovet i en vanlig villa.Genom att kombinera ispinnen med jord-värme behövs endast en tiondel av denlängd jordvärmeslinga man skulle behövtmed endast jordvärme. För större fastighe-ter, skolor, idrottshallar, kontor och fabrikerkan man med fördel seriekoppla flera vär-mepumpar för att täcka energibehovet. EnIspinne kan aldrig bli för stor, menar KurtKarlsson. »Resultatet blir kortare drifttiderom anläggningen skulle vara överdimensio-nerad«, säger han.

Marinens väg 30, 136 40 Haninge • Telefon: 08-707 30 40, 08-707 30 42 • E-mail: [email protected]

Svenska Energi- och Värmepumpföreningen,SEV, är Nordens största branschorganisationför värmepumpar. Vi arbetar för att ge kunderna bästa trygghet, och för attutveckla branschen.

Välj värmepump från något av medlems-företagen • AutoTerm • Bentone-CTC • Carrier • IVT • Thermia Värme

• SEV utbildar och certifierar återförsäljare• SEV har Trygghetsfond för extra

konsumentskydd• SEV har energi- och teknikexperter

till din tjänst

www.sev.nu

Välj värmepump från medlem i SEV

Nordens störstavärmepumporganisation

Den osynliga dörren

Thermozone luftridåer skapar en osynlig barriär i dörr- och portöpp-ningar. Den osynliga dörren skapas av en luftström anpassad för att förhindra att kall luft tränger in och varm luft läcker ut. Därigenom be-hålls den dyrbart uppvärmda luften inomhus och energiförlusterna hålls på lägsta möjliga nivå.

För höjder upp till 6 meterVertikalt och horisontellt montageMed elvärme, vattenburen värme och utan värme

•••

luftridåer · värmestrålare ·värmefläktar

Frico AB

031 336 86 00 www.frico.se

Besök gärna vår hemsida för mer information


miljö Det övergripande målet förSveriges miljöpolitik är att vi till näs-ta generation ska kunna lämna överett samhälle där de stora miljöpro-blemen i Sverige är lösta. Vårt landsekonomiska tillväxt påverkar ut-vecklingen mot miljökvalitetsmålen.

Tillväxten har bland annat inneburitbättre hälsa och boendestandard menockså ökad konsumtion och fler trans-porter. Den har fört med sig ökad miljö-belastning samtidigt som den gett eko-nomiskt utrymme för att lösa miljöpro-blem. En grundläggande förutsättningför att miljökvalitetsmålen ska nås är attde beslut som fattas på olika nivåer isamhället föregås av analyser av konse-kvenserna för att vi ska nå miljökvalitet-smålen. Det är ett viktigt steg mot attbryta sambanden mellan tillväxt ochmiljöbelastning.

Når vi miljömålen?En grundläggande tanke med miljökva-litetsmålen är att de ska vara lätta att för-stå; alla ska kunna ta dem till sig ochkänna sig berörda. Syftet med delmålenär att konkretisera miljöarbetet och angeinriktning och tidsperspektiv.

Bland delmålen till miljökvalitet-smålen finns det många som Miljömåls-rådet bedömer möjliga att uppnå utanytterligare beslut om åtgärder – underförutsättning att redan beslutade åtgär-der genomförs. För att de femton mil-jökvalitetsmålen ska nås, och för att alladelmål ska nås, krävs dock ytterligare åt-gärder.

De 15 miljökvalitetsmålen1. Begränsad klimatpåverkan2. Frisk luft3. Bara naturlig försurning4. Giftfri miljö5. Skyddande ozonskikt6. Säker strålmiljö7. Ingen övergödning8. Levande sjöar och vattendrag9. Grundvatten av god kvalitet10. Hav i balans samt levande

kust och skärgård11. Myllrande våtmarker12. Levande skogar13. Ett rikt odlingslandskap14. Storslagen fjällmiljö15. God bebyggd miljö

Transporter och användningen av energibåde inom landet och i Europa som hel-het påverkar målen Frisk luft, Bara na-turlig försurning och Ingen övergöd-ning. Med nu beslutade åtgärder kom-mer inte målen och flera av delmålen attnås. Grundläggande strukturföränd-ringar som t ex att minimera behovet avtransporter tar tid att genomföra, och re-sultaten kommer först långt fram i tiden.

2. Frisk luftLuften ska vara så ren att människorshälsa samt djur, växter och kulturen inteskadas.

Inriktningen är att miljökvalitetsmå-

let ska nås inom en generation.Delmålen om kvävedioxidhalter i

luft kommer att bli svåra att uppnå ibland annat Stockholm och Göteborgom inte planerade åtgärder vidtas. Sålänge partikelhalterna inte är hälsomäs-sigt acceptabla kommer inte miljökvali-tetsmålet att nås, även om utvecklingenmot delmålen är positiv.

3. Bara Naturlig försurningEnligt Naturvårdsverkets bedömnings-grunder var tio procent av sjöar (störreän fyra hektar) försurade, vilket är enminskning jämfört med antalet 1995. Enutveckling mot ökad försurning harsannolikt brutits, men för att nå delmå-let avseende kväveoxider måste ytterli-gare insatser göras för att minska utsläppfrån fordon, fartyg och arbetsmaskiner.

Delmål:År 2010 ska högst 5% av antalet sjöar ochhögst 15% av sträckan rinnande vatten ilandet vara drabbade av försurning somorsakats av människan.

Före år 2010 ska trenden mot ökadförsurning av skogsmarken vara bruten iområden som försurats av människanoch en återhämtning ska ha påbörjats.

År 2010 ska utsläppen i Sverige av

svaveldioxid till luft ha minskat till60 000 ton.

År 2010 ska utsläppen i Sverige avkväveoxider till luft ha minskat till148 000 ton.

Giftfri miljöSveriges möjligheter att begränsa mil-jöpåverkan från kemikalier är starkt bero-ende av hur EU:s kemikaliepolitik utfor-mas. För närvarande pågår förhandlingari EU:s ministerråd om den nya kemikali-elagstiftningen, REACH (Registration,Evaluation, Authorisation and Restric-tion of Chemicals). När det gäller uppgif-ter om kemiska ämnens egenskaper,hälso- och miljöinformation samt utfas-ning av särskilt farliga ämnen som ingår ivaror måste Sverige agera i det arbetet.

Via livsmedel och dricksvatten expo-neras befolkningen kontinuerligt och ilåga koncentrationer för en rad ämnenmed påvisade negativa hälsoeffekter,bland annat tungmetaller (kadmium,kvicksilver med flera) och persistentaorganiska föreningar (PCB, dioxiner,bromerade flamskyddsmedel med flera)I vilken grad detta påverkar människorshälsa går i dag inte att bedöma, men be-räkningar tyder på att marginalen mel-lan exponering och effekt är liten eller

obefintlig för vissa av ämnena. Att be-döma miljöfaktorers påverkan på män-niskors hälsa är generellt mycket svårtpå grund av att dataunderlaget i de flestafall är mycket bristfälligt. Detta gäller så-väl kunskaper om orsakssamband somuppgifterna om exponering.

Vad gäller sanering av förorenadeområden har det tagit lång tid att byggaupp verksamheten och kompetenseninom landet, och det är mycket svårt atthålla den takt i saneringsarbetet somkrävs för att nå delmålet.

Skyddande ozonskiktDen negativa påverkan på ozonskiktet,som skyddar Jorden mot skadlig UV-strålning, har minskat tack vare interna-tionella överenskommelser om utfas-ning av de ozonnedbrytande ämnena.Sverige har också nått långt med utfas-ningen. För att delmålet om utsläpp skauppnås krävs dock ytterligare beslut omanvändningen och hanteringen avozonnedbrytande ämnen samt infor-mation om kommande och redan beslu-tade förbud. Internationella forskareinom UNEP/WMO gör bedömningenatt man tidigast år 2020 kan börja se enåterhämtning av ozonskiktet. ■

Bearbetad av Arne Öster


Frisk luft inom en generationMiljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål del 3 i en artikelserie i Fastighetsförvaltaren

Delmål 14: Storslagen fjällmiljö. FOTO: futureimagebank.com


säkerhet/miljö Fönsterrutor för-stärkta med film på insidan, explo-derar inte i farligt glassplitter närde slås sönder. För att förhindra re-por och starka färger i grafitti frånatt tränga in i glaset finns ävenskyddande laminat som fästes påutsidan.

–Glass-Gard förvandlar på ett kostnadsef-fektivt sätt vanligt glas till klassade säker-hetsglas i klasserna EN 12600 1B–3B förpersonskydd, och EN 356 P2A för in-trångsskydd. säger Lasse Bengtsson påSolfilmsgruppen AB, när han talar om dettunna laminat som klistras på fönsterru-tornas insidor som skydd mot splitter.

Filmen gör att varken personer, in-redning eller utrustning riskerar att ska-das av glassplitter när en ruta slås in ellerexploderar. En olyckshändelse underlek, liksom oväder och naturkatastroferkan göra att fönstret krossas.

– Rutan spricker men laminatskiktetbinder ihop glaset och gör att vasst ochfarligt splitter stannar kvar i karmen.

Sortimentet består av åtta helt klaraoch fyra tonade laminat, tunna enkla förpersonskydd och kraftiga flerskiktsla-minat för skydd mot intrång. Glass-Gard, minskar risken för stöld och onö-dig skadegörelse och kan med fördel

även kombineras med larm och andrastöldskydd.

– Glass-Gard gör att inbrottsförsökettar längre tid eller stoppas helt, sägerLasse Bengtsson och tillägger att lami-natet, liksom företagets övriga produk-ter, även skyddar mot UV-strålning.

Antigrafittifilm, som består av flerahopsatta laminatskikt och som fästes medett kraftigt lamineringsklister på fönstretsutsida, är slitstarkt och härdigt mot repor.Laminatskikten står också emot de starkagrafittifärger som annars tränger in i glasetoch förstör fönsterrutan.

– Antigrafittifilmen går lätt att ren-göra från klotter utan att ta skada och ärett billigare bytesalternativ vid åverkanän ett byte av hela fönsterrutan, sägerLasse Bengtsson. ■

Mona Ringebrand

Skikt som hindrar och bevarar

Norska sopor värmer HalmstadNorska sopor ska värma Halmstadframöver. Renhållningsbolaget iHalmstad har tecknat kontraktmed en rad norska kommuner ochföretag om leveranser av 115 000ton hushålls- och verksamhetsav-fall under fem år. Sammanlagt skasopor motsvarande 3 485 lastbilartransporteras från Stavanger, Ber-gen och Haugsund i Norge till för-bränningsanläggningen på Kristi-nehed i Halmstad. Det är förstagången Renhållningsbolaget sökersig utomlands för att hitta soporatt elda upp. Men handel med so-por har blivit allt vanligare.»Hela Europa är en öppen mark-nad«, säger marknadschef PerÅlund på Renhållningsbolaget tillHallandsposten.

TT

Varken personer, inredning eller utrustningriskerar att skadas av glassplitter.

Glaset spricker men laminatskiktet binderihop glaset.

FAKTA | SolfilmsgruppenSolfilmsgruppen AB levererar ävensolskyddsfilm för bilar och fastigheter,samt mönstrad eller färgad dekorfilm.

Notiser

-Värme sedan 1939

Pengar att tjäna!

MED ENERGISNÅLAPRODUKTER FRÅN OSS!

Box 700 391 27 KALMART: 0480-221 20F: 0480-870 17E: [email protected]

VÄLKOMMEN TILL

www.euronom.se ELLER KONTAKTA OSS!

VÄRME-ACKUMULATORUnik och fl exibel, centrum förolika energislag - sol, värme-pump, ved, pellets m.fl .

VÄRMEPUMPARBerg-, jord- och sjövatten.

Luft/vatten. Helt i rostfritt. Hög prestanda.

VÄRMEPANNORVed-, pellets-, olja-, eloch gaspannor.

Prisvärda kökspannor ochpelletspannor.

NYHET!

NYHET!

NYHET!

NYHET!

Våra säljare direkt:Norra Sverige:070-397 05 39Mellan Sverige:0708-54 11 58Södra Sverige:070-739 63 10

SOLVÄRMESYSTEMVakumrörssolfångare!Hög verkningsgrad. Hämtar energi ur diffus-strålning mitt i vintern.


miljö I Lidköping har ett av de all-varligaste svenska utbrotten av legi-onärssjuka på många år orsakat ettdödsfall. Dessutom har inte mindreän fjorton människor insjuknat. Ing-en av de drabbade har smittats påsjukhus, vilket annars tidigare intevarit ovanligt. Det allvarliga i situa-tionen understryks av tidigare sta-tistik – under hela år 2002 rapporte-rades till exempel totalt 47 personerha smittats i Sverige.

Nils Svensson är smittskyddsläkare iVästra Götalandsregionen. Han harbråda dagar och förklarar hastigt attminst 10 personer har arbetat heltid, omman räknar in SmittskyddsenhetenVästra Götaland, Lidköpings kommunoch Smittskyddsinstitutet, med att lösagåtan till varför så många drabbats i Lid-köping.

– Till detta tillkommer laboratorie-personal med mera, det finns ett stortengagemang, berättar Nils Svensson.

Det första steget vid rapporterade el-ler misstänkta fall av legionärssjuka äratt behandlande läkare görs uppmärk-samma på lunginflammationer som inteläks med vanliga penicillin- kurer. Där-efter vidtar omfattande intervjuer där dedrabbade får berätta var de varit den se-naste tiden. Nils Svensson berättar attarbetet är inriktat på att identifiera olikariskmoment. Han säger:

– Vi frågar ofta var de duschat och ompatienten varit utomlands. Det har un-der åren blivit tydligt att många smittatsnär de använt duschar på hotell och dehar varit de första gästerna efter sä-songsöppningen.

Bakterien vanlig i naturenLegionellabakterier är egentligen vanligtförekommande i jord- och vattensam-lingar. Bakterien växer i stillaståendevatten, men smittar människan endastgenom inandning av det förorenadevattnet i aerosolform. En människa kaninte bli en kronisk bärare av Legionellapneumophila, som bakterien egentligenheter. Sjukdomen är allvarligast om dendrabbar personer med nedsatt immun-försvar.

Nils Svensson fortsätter: – Steg 2 i en sådan här process innebär

även omfattande provtagning av vatten-system, under förutsättning att patien-ten smittats i Sverige. Det gäller att hitta

gemensamma faktorer. För flera år sedani Malmö drabbades många av medlem-marna i en bostadsförening i legionärs-sjukan. Genom en undersökning av detkomplexa vattensystemet kunde smit-tan spåras och därefter elimineras. NilsSvensson poängterar att arbetet inte slu-tar där:

– Ibland får man gå vidare till steg 3,som här i Lidköping. Hittar man inget ipatientens närmiljö börjar vi undersökavar personen handlar sin mat och var devistats i allmänhet. Smittan kan spårastill befuktningsanläggningar på varuhuseller ventilationsanläggningar med be-fuktningsteknik – sådana kan finnas i tillexempel köpcentrum. Nils Svensson be-rättar att den provtagning som sker i steg3 av naturliga skäl aldrig kan bli helt full-ständig. I Lidköping har smittan kunnatspåras till de centrala delarna av staden,vilket inte var helt klart från början.

– Sådana här undersökningar tar tidoch resultaten måste löpande bekräftas,säger Nils Svensson, och berättar ävenatt det inte kunnat beläggas att smittan iLidköping kommer från ett och sammavaruhus eller liknande. Smittan verkaristället vara spridd till de centrala de-larna, med koncentration runt de in-dustriella områdena.

Legionella i kyltornI Lidköping har omfattande provtag-ningar resulterat i att man funnit legio-nellabakterier i industriella kyltorn, vil-ket i sig inte varit överraskande, om detinte varit för att det i ett av fallen upp-mätts påfallande höga mängder av bak-terien. Vid arbetet kring legionärssjukanfinns ett steg 4 i vilket man bland annat

parar ihop olika smittades resultat bak-teriologiskt. Det är inom detta segmentsom tekniken utvecklats hastigast un-der de senaste åren. Modern DNA-tek-nik underlättar arbetet betydligt.

Se Boverkets hemsida!För fastighetsägare pekar Nils Svenssonsärskilt på de rekommendationer somfinns utgivna av Boverket. På Boverketshemsida finner man en checklista för in-ventering av legionellautsatta installa-tioner. I princip innebär dessa rekom-mendationer att vatten skall hålla vissatemperatur eller att vissa föreskrifterskall vidtas vid värmepumpsinstallatio-ner. Bland annat bör varmvattenspol-

ning och kontinuerlig höjning av tem-peraturen ske till rätt nivåer används ivarmvattenledningar.

Det kan även vara viktigt att tänka påatt blindledningar med stillaståendevatten helt skall undvikas. I dagsläget ärdet svårt att veta om yttertemperaturenpåverkar mängden bakterier eller om detär andra faktorer. Nils Svensson trorändå att vissa tidsmässiga orsakssam-band kan finnas vid till exempel höga yt-tertemperaturer och antalet insjuknade.Vad avser ventilationsanläggningar an-vänds till stor del kemiska desinfek-tionsmedel, vilket torde undvikas vidsanering av vattensystem. ■

Marcus Lundgren


Noggrann kartläggning spårar smitta

FOTO: Christoffer Edling

Legionellasmittan har kunnat spåras till varuhusens FOTO: Christoffer Edlingbefuktningsanläggningar.

FOTO: Jan Danielsson

Legionellans genetiska kod knäcktForskare från USA, Israel och Frankrike har lyckatskartlägga arvsmassan hos legionellabakterien,meddelar GP i en notis 040925. Rönen som kan un-derlätta vidare forskning kring vacciner och behand-ling presenterades i senaste Science Magazine. Fors-karna har pekat ut de gener som de tror kan förklarabakteriens förmåga att överleva i olika miljöer. Legi-onella pneumphilia, kan ge upphov till en i värstafall dödlig lunginflammation. Legionellabakteriensom kan finnas i jord eller vatten, dör bland annat avupphettning Cirka 50 till 80 fall av smitta rapporte-ras varje år i Sverige.

G-P/TT

Legionellabakterier i kranvattnetSpår av legionellabakterier i kranvattnet har hittats iden Landvetterlägenhet, där den 70-åriga kvinna bod-de, som för ett par veckor sedan avled i svår lunghin-neinflammation. Kvinnan bar på legionella men detär inte klarlagt om den orsakade hennes död. En stil-lastående ficka i systemet där bakterier fått möjlighetatt växa till sig kan vara orsaken till förhöjda halter avlegionella i vattnet. Andra lägenheter i området kanvara berörda, men det finns ingen anledning till oro.De flesta personer klarar legionellabakterier bra menvissa riskgrupper rekommenderas att läsa på och fat-ta egna beslut, säger man från miljö- och hälso-skyddskontoret.

Metro 040922

Fruktdusch spred inte legionellaDet finns ingen koppling mellan proverna på depersoner som insjuknade i somras och vatten-proverna från en stormarknad i Umeå. Smitt-skyddsinstitutet i Stockholm har genomfört enundersökning eftersom tre personer i Väster-botten insjuknade i legionella under sommaren,varav en avled. Smittskyddsinstitutet har under-sökt om bakterien i provet från stormarknadenär identisk med bakterierna hos de insjuknade.Resultatet visar ingen koppling mellan vatten-provet och patientproven. Vattenprovet frånstormarknaden var det enda som visade på fö-rekomst av legionella.

TT


miljö PCB läcker ut från husfasa-der i Kungälv. Nu ska husen sanerasfrån ett av de farligaste miljögiftersom finns.

Många flerfamiljshus i Kungälv harPCB-haltiga fogmassor. Ett av dem stårpå Lärkgatan i Fontin.

– De mätningar som gjorts på fogmas-san visar att den innehåller nästan femprocent PCB. Gränsen för när ett husmåste PCB-saneras ligger på 0,005 pro-cent PCB, säger miljöinspektör Peter Ro-

hde på Kungälvs kommun.Listan på de hus i kommunen som

måste kontrolleras när det gäller före-komsten av PCB är lång. Några av de husdär man anade att PCB skulle finnas harredan kontrollerats och just nu krävermiljöförvaltningen in ett åtgärdspro-gram från dem som äger husen.

I husen vid Ingegatan och Trekunga-gatan på Komarken finns PCB i snartsagt varje fogmassa. I några av de klas-siska husen från miljonprogrammetsdagar har mätningar visat på så höga hal-

ter av PCB som 18,3 procent. Fogmassani dessa hus borde redan ha sanerats bort,menar Peter Rodhe.

– Vi är medvetna om att vi har PCB ifogmassan i våra hus och vi håller sombäst på att göra en handlingsplan för hurfogmassan ska kunna saneras, säger Ken-neth Frii, vd för Stiftelsen Kungälvsbo-städer, som räknar med att saneringenbara av husen på Komarken och Fontinkommer att kosta över 300 000 kronor.

– Det finns bara ett fåtal företag somkan åta sig det här jobbet eftersom det

handlar om att sanera ett miljögift, sägerKenneth Frii och förklarar att pengarkommer att tas från Stiftelsens fonderför fastighetsunderhåll. Det ska inte be-höva märkas på hyran även om man interäknat med den här kostnaden.

Även flera andra fastighetsägare iKungälv, där man uppmätt halter somligger inom den gräns när de ska saneras,måste före årsskiftet lämna in en planöver hur man ska ta bort PCB ur fogmas-san i husen. ■

Källa: GP

Kungälvshus ska PCB-saneras

miljö PCB är ett miljögift somfinns i vissa material i våra byggna-der. Det har visat sig att PCB i fog-massor kan läcka ut till miljön. NärPCB har kommit ut i miljön tas detlätt upp i levande organismer ochkan så småningom hamna i djursom människan äter.Förkortningen PCB står för polyklore-rade bifenyler och består kemiskt av tvåbensenringar som i olika grad är mättademed klor. Teoretiskt kan det finnas 209olika klorerade bifenyler, men man har

bara hittat knappt 150 sådana i tekniskaprodukter och ännu färre i prover somhar tagits i miljön.

PCB användes i Sverige bland annat iden stora satsningen på bostadsproduk-tionen på 60-talet (miljonprogrammet),där PCB tillsattes som mjukgörare i defogmassor som var till för att täta och taupp rörelser i fasader av t ex betongele-ment.

De flesta PCB-föreningar är trögfly-tande oljelika vätskor. De har flera vär-defulla tekniska egenskaper och har an-vänts i elektrisk utrustning som trans-

formatorer och kondensatorer och ävensom mjukgörare i plast och i fogmassor.

PCB kan finnas kvar i vissa byggma-terial från 1956–1973, men beträffandekondensatorer med PCB, bör man kon-trollera utrustning som installeradest o m 1980. PCB-användning i öppnasystem (t ex som mjukgörare i fogmas-sor) förbjöds 1972. Det är möjligt att fog-massa med PCB som funnits kvar i lagerkan ha använts även senare. Därför börkontrollen även omfatta fogmassa sommonterats 1973.

Den viktigaste miljöeffekten av PCB

är reproduktionsstörningar som drabbatbl a säl, utter, sillgrissla och havsörn.Den viktigaste hälsoeffekten är påver-kan på nervsystemet. Det kan också på-verka immunsystemet och så små-ningom även leda till cancer.

För att stoppa spridningen av PCBfrån byggmaterial måste fogmassa medPCB och öppet exponerade golvmassormed PCB saneras så snart som möjligt. ■

Källa: www.sanerapcb.nu

Varför fokus på PCB?

miljö Vi måste begränsa ytterliga-re spridning av PCB! Därför är detsynnerligen viktigt att materialsom har höga halter PCB och som äröppet exponerade tas omhand såsnart som möjligt på ett miljöan-passat sätt.

Fogmassor från perioden 1956–1973hanteras vid rivning som farligt avfallom de visat sig innehålla PCB. Om de ärpolysulfidmassor som är fria från PCBinnehåller de troligen bly och hanterassom blyhaltigt avfall (vilket också är far-ligt avfall).

Då fogmassor ska bytas av tekniskaskäl eller t ex ska byggas in i sambandmed tilläggsisolering av fasader, ska in-ventering göras (om inventering inte re-dan är gjord). Detta gäller om byggna-den är från perioden 1956–1973 eller fog-massan monterats under den perioden.

Fogmassor som provtagits och visarsig innehålla PCB ska vid byte saneras.Då PCB-haltigt material tas bort, är detett krav att det tas omhand på ett miljö-anpassat sätt. Om det innehåller mer än50 mg/kg PCB är de alltid farligt avfallenligt avfallsförordningen (SFS2001:1063). Fogmassor med lägre haltPCB kan också betraktas som farligt av-fall. Rådgör alltid med miljökontoret ikommunen om vilka krav som ställs påhur sådana fogmassor ska tas omhand!Fogmassor som är polysulfidmassormen utan PCB innehåller oftast bly ochska hanteras enligt de regler som gällerför farligt avfall som innehåller bly.

Om byggnaden ska rivas ska fogmas-sor med PCB och delar av angränsandematerial tas bort före rivning. Om fog-massan sitter i en betong- eller tegelväggoch fogmassans PCB-halt är exempelviscirka 10 %, bör ungefär 2 cm av fogkan-terna saneras bort och hanteras som far-ligt avfall. Träkarmar som suttit intill så-dan PCB-haltig massa bör tas ur cirkula-tion.

Dessa rekommendationer är resulta-tet av ett FoU-projekt där man har stu-derat hur långt PCB tränger in i materialsom fogmassan sitter intill, vilket på-verkar restprodukthanteringen och om-fattningen av sanering i samband medrivning. I projektet har också studeratssaneringsmetoder i samband med riv-ning och metoder för rivning av byggna-der med olika material. ■

Källa: www.sanerapcb.nu

När ska vi sanera?


Med kraftigt ökade olje- och elpriser sö-ker många desperat efter alternativa lös-ningar för att värma upp sina bostäder.Inte minst alla fastighetsägare. En sådanlösning är just värmepumpen.

Idén med värmepumpen är lika enkel som ge-nial. Det handlar om att hämta energi somfinns i anslutning till fastigheten, till exempelsolvärme som finns lagrad i mark, berg och sjö.Eller som finns i frånluft från redan existe-rande ventilation. Denna energi är annars to-talt outnyttjad. Det är ett synnerligen miljö-mässigt tänkande som gynnar efterkom-mande generationer när jordens egna resurserbörjat sina.

Företaget Thermia har med sina åttio års er-farenhet i branschen kommit långt i utveck-lingen av värmepumpar. En värmepump somThermia Robust har visat sig kunna halverakostnaderna för uppvärmning. Med liknanderesultat kan man förstå värmepumpens kon-kurrenskraft i jämförelse med el och olja i fram-tiden. Årsverkningsgraden, som talar om detgenomsnittliga förhållandet mellan utnyttjadenergi och tillförd energi under ett år, har visatsig vara ytterst positiv.

Värmepumparna från Thermia har intebara lovordats för att vara bra ur ekonomisktperspektiv utan även för den bekvämlighetoch underhållsfria driften som värmepumpenmedför. Det är något som gynnar användarnai högsta grad. Konceptet Thermia utgår från ärbåde välkänt och beprövat. Att göra kvali-tetsprodukter som är enkla att sköta och un-derhålla. Att flertalet undersökning pekar pånöjda kunder är kanske därför inte så konstigt.

Värmepumpar för olika ändamålThermia Robust är en serie värmepumpar frånThermia som finns i flera storleksordningaroch kan anpassas och kombineras för att geönskad effekt. Pumparna kan utöver att pro-ducera värme även producera kyla där det ärönskvärt. Det sker genom att tillföra komfort-kyla som är hämtad från marken, som kallaspassiv kyla, men Thermia Robust kan ävenproducera kyla, så kallad aktiv kyla. Detta kanutnyttjas för att sänka temperaturen i lokaler,hallar och andra utrymmen.

Thermias pumpar är utrustade med under-kylare, hetgasväxlare och scrollkompressor. Dekan enkelt dockas till redan befintliga systemdär spetsvärmen kan vara allt från el, olja, pel-lets eller fjärrvärme och kontrolleras på distansvia Thermia Online, som är Thermias inter-netlösning för övervakning. ■

Mattias Barwe


Värmepumpen på stark frammarsch

FAKTA | ThermiaThermia har mångårig erfarenhet av installationerinom fastigheter. Inom flera områden har man varitvägröjare för andra företag i Sverige. Företaget är le-dande inom utveckling, kvalité och driftekonomi inommarknaden för värmepumpar.

Gå in på www.thermia.com och gör vår »gör-det-själv«-kalkyl för att se hur mycket ni sparar. För mer detaljeradkalkyl kontakta närmaste återförsäljare.

Thermia Robust är en serie värmepumpar avsedda för fastighets-marknaden. Möjligheten till behovsanpassning är mycket stor, efter-som de olika grundstorlekarna kan kombineras för att tillgodose ettönskat effektbehov. Varje värmepump är utrustad med underkylare,hetgasväxlare och scrollkompressor.

HÖG ÅRSVERKNINGSGRAD*Thermia Robust kan minska uppvärmningskostnaderna fören fastighet med mer än 50 procent.

MYCKET ENKEL ATT HANTERAT ex justeras temperaturen med en enkel knapptryckning

KORT PAYOFFTIDDet höga värdet när det gäller årsverkningsgrad ger intres-seväckande kalkyler beträffande investeringskostnaden. Detgäller även vid övergång från elradiatorer och byte till ettvattenburet värmesystem (som för övrigt ger en behagligarevärme).

När det är riktigt kallt utomhus behöver fastigheten extraenergitillskott. Valfri tilläggsvärme medger sund ekonomi.

MÖJLIGHET TILL DISTANSÖVERVAKNINGVia persondator och telenät eller GSM-modul kan ThermiaRobust övervakas på avstånd.

Scrollkompressorn har få rörliga delar. Det minskar felriskeroch bidrar till en tyst gång.

Den underkylare som finns i Thermia Robust kan utnyttjasför t ex snösmältning och förvärmning av varmvatten. Dettainnebär ett kostnadsfritt energitillskott.

*) Årsverkningsgraden uttrycker detgenomsnittliga förhållandet mellan utnyttjad och tillförd energi under en jämförelseperiod av ett år.

✔

✔

✔

✔

✔

✔

✔


Rudolf TubingerSolna

Tel. 08-744 55 30

Butik • Installation • Service • JourJF Jansson Rör AB

Svartbäcksgatan 65. 018-20 21 05

ÖPPET: Vard 9–18 Lörd 10–14Välkommen!

Jourtel: 018-20 21 04 dygnet runt.�Fax: 018-26 01 55. www.jfror.se

��

�� !��

Anders OlofssonKnislinge

Tel. 044-614 11 • Mobil. 0705-86 14 11

Johan BynkeBromma

Tel. 08-26 00 72 • www.sofiaallvarme.se

Roland CasselbrantTyresö

Tel. 08-410 211 30 • www.energicenter.com

Mikael CosmoÅrsta

Tel. 08-730 50 25ww.vvk.info

Vi är specialiserade på större värmepumpsanläggningar ochhar därför en bred kompetens inom företaget.Vi kan rör,

ventilation, kyla och el och har de behörigheter som krävs.

Kennet ÅfeldtNynäshamn

Tel. 08-622 60 68

Claes BerglundFästeredsund,Vegby

Tel. 0321-720 31 • Fax 0321-725 43

Cederqvist & Söner AB

Jan CederqvistLönsboda

Tel. 0479-200 80 • Fax. 0479-20850

Värmebolaget AB

Tel: 08-735 22 55

www.varmebolaget.se • [email protected]

Staffan HällegårdTel. 08-746 00 20 • Fax 08-746 00 24

www.huddingeenergi.se

Karl Olof KarlssonAlafors

Tel. 0303-74 20 20 • [email protected] Butik: 08-540 600 06 Kontor: 08-540 206 41Fax: 08-540 658 94

Ventilations & värmebutiken i Åkersberga Conny Olsson

VallentunaTel. 08-511 855 07

Jan PerssonTel. 0451-511 11 • www.vvs-teamet.se

HÄSSLEHOLM &TYRINGE

Bengt AnderssonSollebrunn

Tel. 0322-412 70 • www.mellby-ror.se

Thermiaåterförsäljare


Intresset för historiska byggnader, arkitektur, formoch design har kanske aldrig varit större än idag. Vi

som arbetar på Byggnadsvård Nääs märker dagligenhur människors intresse ökar för dessa frågor samti-digt som det ekonomiska värdet på välbevarade mil-jöer och fastigheter har stigit mycket kraftigt underde senaste åren.

Fastigheterna i våra städer och på landsbygden börhanteras med samma varsamhet och respekt som

veteranbilen och antikviteten. Nostalgi – kanske,men framförallt ekonomi eller hushållning i dessrätta bemärkelse. För att nå ett fullgott resultat be-hövs både intresse och engagemang i kombinationmed kunskaps- och erfarenhetsutbyte hos alla somarbetar med fastigheter. Vi på Byggnadsvård Nääs ar-betar därför för att sprida byggnadsvårdens och kul-turmiljövårdens kunskaper och erfarenheter inomarkitekturhistoria, teknik och hantverk med hjälp avkunskapsförmedling, rådgivning, kursverksamhet,byggnadsvårdsbutik, bibliotek och utställningar.

Till oss kan allmänhet och yrkesutövande vända sigmed frågor om traditionella metoder och material

för vård av äldre hus. Vanliga frågor som vi får hososs är just• Vilken var den ursprungliga färgsättningen av hu-

set? • Vilken färgtyp användes när huset först målades –

var det slamfärg, linoljefärg, kalkfärg eller limfärg? • Hade husets fasad en hyvlad eller ohyvlad panel? • Är det originalfönstren, som jag nu ser framför

mig? • Vilket isoleringsmaterial är bäst lämpat för mitt

hus? • Kommer dörrar, dörrfoder, dörrtryck och listverk

i huset från samma tidsepok? • Kan jag återanvända mitt taktegel? Bör det vara

enkupigt eller tvåkupigt taktegel? etc.

Byggnadsvård Nääs har från och med detta num-mer av Fastighetsförvaltaren fått tillfälle att be-

vaka aktuella frågeställningar och händelser inomvårt fält – byggnadsvård och byggnadshistoria. I vårspalt kommer vi att lyfta fram allt från bra material-val till metoder, historiska material, byggnadstekni-ker och erfarenheter. Vi hoppas kunna ge exempel pånya intressanta lösningar som kommit fram genomaktuella restaureringsprojekt. Vi tycker också, att detär viktigt att visa på att bevarande och stadsförnyelsegår hand i hand – för vad vore t ex centrala Göteborgidag utan Haga, Vasasta´n eller kvarteren innanförvallgraven? Här har ju inte minst förnyelsen av Vall-gatan fungerat som en mycket viktig katalysator förden levande innerstad med attraktiva kontorsmil-jöer, butiker och caféer, som vi idag kan se.

Byggnadsvård Nääs är ett informationscentrumför byggnadsvård, som drivs av Regionmuseum

Västra Götaland, Västra Götalandsregionen. Vi harfunnits sedan 1990 i byggnaden Källnääs vid Näässlott i Floda strax utanför Göteborg. Hos oss finnsbyggnadsantikvarisk kompetens och kompetenserinom byggnadsteknik, dekorationsmåleri och biblio-tek. Vi har också ett brett nätverk med hantverkareoch tillverkare genom våra branschregister Hant-verksregistret och Produktregistret.

Hjärtligt välkommen med Dina frågor till oss! Telefon 0302-358 43, www.bvn.nu

Torbjörn LindstedtBebyggelseantikvarie, informatör vid Byggnadsvård Nääs


Rådgivning byggnadsvård

Regionalt ESKILSTUNA, KÖPING

eskilstuna Byggnadsplåt-slageri, ventilation och plåt-bearbetning är viktiga sekto-rer inom byggnadsindustrin.Byggandet utvecklas ständigtmed moderna material ochmetoder, och plåt som bygg-nadsmaterial är alltid lika ak-tuellt för exempelvis tak- ochfasadbeklädnader eller miljö-anpassade ventilationsan-läggningar.

– Taket är husets femte fasad, enyta som utsätts för alla typer avpåfrestningar från sol, snö ochmånga olika typer av luftförore-ningar. Därför är värdet av ett kon-tinuerligt underhåll stort för att få

optimal ekonomi på fastighetsä-gandet, säger Gert Klevefelt, VDför Eskilstunabaserade Bleck &Plåtslageriet Jäderholm & An-dersson AB.

ServiceavtalHan berättar att företaget kan er-bjuda serviceavtal som innefattarårlig totalkontroll med besikt-ningsprotokoll och åtgärdsförslagpå följande punkter: Uppstig-ning- och skyddsanordningar,taktäckning och detaljer på taket,vattenavrinningar av olika typer,underhållsbehov, till exempelmålning, fasader, ventilationsan-läggningar och en totalbedöm-ning. När det gäller uppstigning-och skyddsanordningar finns för-slag från Boverket att även gamla

fastigheter måste förses med enviss minimistandard av tak-skyddsanordningar.

– I samband med de servicebe-siktningar vi gör, informerar vifastighetsägaren om de regler somfinns när det gäller takskydd, sä-ger Gert Klevfelt. En annan viktigdel vid inspektioner är vatteng-ångarna som är takets känsligastedel. De blir utsatta för mekanisknötning och kraftiga påkänningarfrån snö och is. Vi kontrolleraroch letar efter fuktskador på fasa-der, bakom språng och stuprör därläckage kan förekomma och note-rar detta i ett besiktningsprotokollsamt ger åtgärdsförslag. ■

Ulf Norström

FAKTA | Jäderholm & Andersson ABBleck & Plåtslageriet Jäderholm & Andersson AB är ett företag med över 100-årig historia. I dag ägs företaget av Gert Kleve-felt och Håkan Bolander vid Forsbäcks Plåt & Ventilation AB i Strängnäs. Totalt har dessa båda företag 35 anställda varav 15finns i Eskilstuna. Här finns också egen verkstad med tillverkning av plåtdetaljer till byggindustrin. Företaget är anslutet tillPLR (Plåtslageriernas Riksförbund) vilket borgar för att man arbetar med kvalitets- och miljökrav jämnställda med ISO- syste-met enligt det integrerade verksamhetssystemet FR2000 Plåt & Vent.

Företaget anlitas av Länsstyrelsen när det gäller kyrktaksrenoveringar där speciella regelverk gäller eftersom kyrkorna har kul-turminnesmärkning. Många av de stora byggbolagen samt Eskilstuna kommun anlitar också företaget när det gäller bygg-nadsplåtarbeten.

»Den femte fasaden« behöver underhåll

Gert Klevefelt, VD för Bleck & Plåtslageriet Jäderholm & Andersson AB.


eskilstuna Just nu byggs Eskilstu-na Stadsnät ut i hög takt. Stadsnä-tet är ett snabbt bredbandsnät sominte bara förenar Eskilstunas fastig-heter, företag, organisationer ochhushåll, utan också möjliggör en lo-kal marknads- och mötesplats förtjänster, utbildning, hemarbete ochsamhällsservice.

Här kan företag, organisationer och pri-vatpersoner kommunicera lokalt medhög hastighet. Dessutom erbjuds natur-ligtvis global kommunikation genomsnabba påfarter till Internet. Stadsnätetskunder kan fritt välja mellan olikaleverantörer och tjänster utifrån sinaegna behov.

– Det nät vi bygger kommer attkoppla samman hela staden. Det gör in-get annat nät. Vi vet hur man bygger ochdriftar viktiga infrastrukturer i samhäl-let. Vi ligger i bredbandsteknikens fram-kant med framtidssäker teknik och högkapacitet. Vi samverkar med andrastäder som arbetar som vi. Vårt nät äröppet och fritt för var och en att anslutasig och erbjuda sina tjänster. Vi tror påvalfrihet, öppenhet och mångfald, be-rättar Micael Lindqvist som är företags-marknadschef på Eskilstuna Energi &Miljö AB.

Hushåll och industri hjälps åtI det moderna samhället växer sopbergetoch miljöproblemen med det. Därförkällsorterar vi och återvinner allt vi kan idag.

Producenterna har ett ansvar försina produkter när de är förbrukade ochska kastas. Det gäller tidningspapper,däck, förpackningar av papper, well-papp, glas, plast och metall. Producen-

terna måste betala en avgift för alla för-packningar de släpper ut på densvenska marknaden. Avgiften finansie-rar insamling och återvinning. Ju färreförpackningar du köper, desto mindreblir alltså den extra avgift du betalar.Dessutom hjälper du till att minskamängden avfall. Samma system gällerockså för exempelvis miljöfarliga bat-terier. Du betalar en miljöavgift när duköper ett nytt batteri. Insamling ochåtervinning har organiserats i olika ma-terialbolag.

För att hålla avgiften på förpackning-arna nere, har producenterna infört ettinsamlingssystem, som innebär att kon-sumenterna själva transporterar sina an-vända förpackningar till en uppsamlings-plats.

I Eskilstuna ska hushållen lämna sittreturmaterial på någon av kommunens47 återvinningsstationer. Utöver de sta-tionerna finns flera containrar för retur-papper runt om i kommunen. Företagen

lämnar sitt returmaterial på centralauppsamlingsplatser för respektive ma-terialslag. Mot en transportavgift kan deockså få materialet hämtat.

Fastighetsnära hämtning– Vi har sedan flera år kunnat erbjudafastighetsnära avfallshämtning i fler-bostadsfastigheter och hos företag, sä-ger Micael Lindqvist.

Fastighetsnära hämtning innebär attsopor och olika förpackningar sorteras ifastigheten och att Eskilstuna Energi &Miljö sedan hämtar det sorterade mate-rialet. I dag kan företaget erbjuda hämt-ning av sju olika sorterade återvinnings-material samt sopor.

Fördelen med fastighetsnära hämt-ning är just närheten, att man både sor-terar och lämnar förpackningarna därman bor. Eskilstuna Energi & Miljö ut-för redan i dag fastighetsnära hämtningpå ett antal olika platser. ■

Arne Öster

eskilstuna Goda grannar och vän-ner i en levande boendemiljö är vä-sentligt för att trivas och må bra.Det ska naturligtvis också varafunktionellt och praktiskt.– För att utveckla en bra boendemiljömånar vi om ett nära samarbete medvåra hyresgäster, förklarar AndersHäggström som är fastighetschef påGraflunds i Eskilstuna. Ett företag somsuccessivt har utvecklats från byggandetill förvaltning av fastigheter.

Graflunds är ett av de största privatägdafastighetsbolagen i Sverige som ännu inteär noterat på Stockholms fondbörs. Fastig-hetsbeståndet är fördelat på bostäder, bu-tiks- och kontorslokaler i Eskilstuna,Strängnäs, Mariefred, Trosa och Flen. Ettinnehav som huvudsakligen har byggts

upp genom byggverksamhet i egen regi.Räknat i yta står fastighetsbolagets bo-städer för cirka två tredjedelar samt butiks-och kontorslokalerna för en tredjedel. Fö-retaget har sedan starten 1950 och fram till1999 ägts och drivits av familjen Graflund.

Sedan början av 1999 är en norskgruppering av aktiva investerare nya de-lägare i Graflunds. De nya ägarna tillförkoncernen ytterligare kompetens ocherfarenhet. Samtliga nya delägare är be-tydande aktörer inom norskt näringsliv.Den norska ägargrupperingen stod tillen början för 70 % av ägandet, men se-dan hösten 2000 äger gruppen 100 % avkoncernen och följaktligen har familjenGraflund helt lämnat företaget.

– Vi lägger mycket tid och möda påviktiga detaljer. Det handlar om att väljabra material och rätt miljöval. Våra kva-

litetskrav är mycket höga gentemot våraleverantörer, säger Anders Häggström.

– När det gäller butiks- och kontors-lokaler arbetar vi hårt med att utvecklaett givande samarbete med våra hyres-gäster, berättar han. Det krävs en närarelation till hyresgästerna för att fram-gångsrikt driva butikscentrum i olikaformer. Ett exempel är Gallerian i cen-trala Eskilstuna. Här ställs höga krav påalla parter för att nå bra resultat. Vi harkunskap och erfarenhet för att utvecklaolika kommersiella verksamheter. ■

Arne Öster

EskilstunaKöping

FAKTA | Eskilstuna Energi & Miljö ABEskilstuna Energi & Miljö AB bygger infrastruktur och levererar de basnyttigheter som behövs för att leva och verka i Eskilstuna.El, värme, kyla, vatten och avlopp, bredband, avfalls- och återvinningshanteringtillhandahålles samordnat och ekonomiskt effektivt på ett sätt som tar hänsyn till miljön.Bolaget är miljöcertifierat enligt ISO 14001.

FAKTA | GraflundsGraflunds har ett 40-tal anställa och an-vänder egen personal för teknisk förvalt-ning av fastigheterna i Eskilstuna samtentreprenörer på övriga orter.

Det största IT-lyftet i Eskilstunas historia

Marknadschef Micael Lindqvist.

Att bo trivsamt är viktigt

Anitha Wretling och Anders Häggström isamspråk om nya objekt.

Rademachergatan 1 632 20 Eskilstuna 016-15 35 00

www.graflunds.se

��

��

� ��

��

"#$��#%�&$%#�$�!��$

'��$�'�((��$��)$�('��$�


eskilstuna Samhalls uppdrag äratt producera varor och tjänster ochdärigenom skapa meningsfullt ochutvecklande arbete för personermed funktionshinder. Affärsverk-samheten finns inom både tjänste-och industrisektorn.

Med 24 500 medarbetare på cirka 250orter är Samhall ett av Sveriges störstaföretag. I dag arbetar 55 procent av me-darbetarna inom tjänsteverksamhet.

Samhall Servicepartner AB i Es-kilstuna är verksamma inom ett distriktsom omfattar Eskilstuna och Strängnäs.Städ- och Fastighetsservice är verksam-heten som sysselsätter cirka 115 anställda.

– Städavdelningen arbetar med ho-tell-, kontors-, bygg- och flyttstädning.Vi har dessutom en golvvårdsgruppsom iordningställer »trötta« golv oavsettgolvmaterial, berättar Anders Larssonsom är personalledare.

Fastighetsservice omfattar enklareteknisk fastighetsskötsel men mesta-dels yttre skötsel. Här finns en egen ma-

skinpark när det gäller snöröjning ochhalkbekämpning.

En av de större uppdragsgivarna ärAssa Abloy i Eskilstuna.

Miljö och kvalitet– Vår ambition ärminsta möjligaskada på miljön,förklarar AndersLarsson. Vi harockså höga krav påvår arbetsmiljö. Föratt klara detta är ettaktivt engagemanghos alla anställdaviktigt. Därför harvi satsat brett på ut-bildning och olika miljöprojekt. Vårakrav på arbetsmiljö finns också specifi-cerade i särskilda riktlinjer. Unikt förSamhall är att vi även kvalitetscertifierarvårt arbete med personalutveckling.Det innebär att Samhall har minimikravför hur detta arbete ska gå till – från re-krytering till avgång. ■

Arne Öster

eskilstuna Många småföretag villha sin verksamheten mitt i centrumRenoverade industrifastigheter kanvara svaret på önskemålen.Tunafastigheter AB är ett fastighetsföre-tag som varit verksamt i Eskilstuna se-dan 1986. Företaget startades av Chris-ter Varnäs och drivs i dag av sönernaAnton och Staffan. De flesta av de cirka130 hyresgästerna är mindre företaginom tillverkningsindustrin.

Fastighetsbeståndet består för närva-rande av cirka 30 000 kvadratmeter, tillstörsta delen industrilokaler centralt be-lägna inom stadskärnan. De flesta loka-lerna ligger vid Kungsgatan, tio minu-ters gångväg från city.

Kontorslokalerna som finns där hartillgång till bredband.

Anton Varnäs berättar att affärsidénär att förvärva industrifastigheter i decentrala delarna av Eskilstuna för att se-dan renovera och anpassa dem till hy-resgästernas behov. Företaget har egenverkstad där bland annat säkerhetsdör-rar och galler tillverkas.

– Nyckeln till den enormt låga vakans-graden är bland annat en human hyres-sättning och goda relationer till hyresgäs-terna, säger Staffan Varnäs. Vi har underde senaste året renoverat och byggt lager-hotell vid en av våra fastigheter.

Efterfrågan på dem har varit stor ochmånga tingade lokaler långt innan destod klara.

– Beträffande anpassning till hyres-gästens behov sker allt i egen regi, vilketgynnar hyresgästens kostnader. Det skaockså nämnas att den allra största delenav lokalerna har fjärrvärmeanslutning.För närvarande finns idéer om att an-skaffa ytterligare fastigheter för att in-reda kontorslokaler, säger Anton Var-näs. ■

Ulf Norström

Regionalt ESKILSTUNA, KÖPING

Köpings Sot & Ventilations Service

Clas NybergTel: 0221-10937 Fax: 0221-15626

Mobil: 070-520 46 74

Städ- och fastighetsserviceskapar god miljö

Personalledare Anders Larsson.

Moderna lokalerfinns i centrum

Förvaltaren Staffan och Anton Varnäs vid detnyrenoverade lagerhotellet.

Kvarteret Valnöten.

Vi kan erbjuda:

• Ekonomiskt- och tekniskadministrativ förvaltning

• Datastyrd driftövervakning med driftoptimering

• Ut- och invändig fastighetsskötsel

• Underhållsplanering

• Miljöinventering

• Projekt- och byggledning

Box 1112631 80 ESKILSTUNA

Besöksadress: Drottninggatan 11Telefon: 016-17 13 10

Värdeskapande förvaltning


köping Rätt justering av ventilationen påverkardriftkostnaderna. En regelbunden kontroll av an-läggningen kan därför vara lönsamt.

I januari 2004 gick Clas Nyberg in som delägare i Kö-pings Sot & Ventilationsservice. Företaget har funnits iKöping sedan 1991 och utför brandskyddsinspektioner,OVK-besiktningar samt ventilationsrengöring och in-justering av befintliga ventilationsanläggningar..

– De flesta av arbetsuppdragen utförs i Köpingskommun, men när det gäller olika ventilationsarbetenhar våra tjänster varit efterfrågade i hela Mälardalen,berättar Clas Nyberg.

– Allergier, huvudvärk och trötthet kan bero påsmutsiga ventilationskanaler, säger Clas Nyberg ochberättar att mängder av damm, mögel, insekter och an-nat skräp samlas och måste tas bort. Många ventila-tionssystem som installerades på 1960- och 1970-talethar aldrig blivit rengjorda och behovet av kontroll ochrengöring är mycket stort.

– För att på ett tillförlitligt sätt kunna utföra de kon-troller som krävs, har vi till vårt förfogande optisk ut-rustning. Bland annat har vi en fjärrstyrd ”bil” med vi-deokamera och fiberoptik som inspekterar kanalernaför att dokumentera vilka åtgärder som måste vidtas,berättar Clas Nyberg.

Vid rengöring tas smutsen ut med hjälp av olikatyper av roterande borstar, högtrycksspruta ochtryckluftsverktyg. Efter rengöring inspekteras kana-lerna på nytt och uppdragsgivaren har möjlighet attfå resultatet dokumenterat på videofilm om så öns-kas.

Att anlita Köpings Sot & Ventilationsservice förkontroll av ventilationsanläggning och inställning avexempelvis oljebrännare kan vara en lönsam affär, bådeur ekonomisk och miljömässig synpunkt. Det har kon-staterats att driftkostnaderna kan sänkas markant medrätt injustering av ventilation. Med rätta luftflöden bliruppvärmningskostnaderna lägre, samtidigt som inom-husklimatet blir angenämare. ■

Ulf Norström

Det övergripande målet med fastighetsförvalt-ning är att hålla kostnaderna låga och samtidigtöka husets livslängd och de boendes trivsel.

Riksbyggen erbjuder förvaltningstjänster till framför alltbostadsrättsföreningar, fastighetsägare och ägare av fas-tigheter och anläggningar inom service och infrastruktur.

Här finns mångårig erfarenhet av administrativ för-valtning. Det handlar om kontinuitet och att hålla enhög servicenivå, vare sig det gäller besiktningar, försäk-ringsfrågor eller synpunkter från boende/kunder. Manhar också byggt upp den kompetens och de instrumentsom behövs för effektiv drift och underhåll.

Små insatser – stora besparingarHyresgäster trivs bäst i en välskött fastighet. Daglig till-

syn är grunden i all fastighetsförvaltning. Det är bara såfel och brister kan upptäckas i tid, innan skadorna hun-nit bli alltför kostsamma.

Kunnande och engagemangDen löpande skötseln av fastigheter tar mycket tid i an-språk och ställer höga krav på både kunnande och enga-gemang. Med specialutbildad personal och modern ut-rustning kan Riksbyggen erbjuda dig professionell fas-tighetsservice av högsta kvalitet.

– Vi som arbetar på Riksbyggens förvaltning är spe-cialister på olika områden. Därför kan vi erbjuda högstakvalitet på våra tjänster och tar ett långsiktigt ansvar förallt inom förvaltning – ekonomisk och teknisk förvalt-ning, administration, driftövervakning, fastighets-skötsel och städning – för att nämna några delar av vårt

utbud. Till vår hjälp har vi datoriserad driftövervak-ning, driftstatistik, underhålls- och investeringsplaner,berättar Rainer Mastola som är platschef på Riksbyggeni Eskilstuna där man har 25 anställda.

Så skapas en effektiv energiförbrukningMed utgångspunkt i en detaljerad förbrukningssta-tistik genomför Riksbyggens drifttekniker de juster-ingar som behövs för att fastighetens energiförvaltningska bli så effektiv som möjligt och förbrukningen skakunna sänkas.

– Med vår rikstäckande organisation i ryggen funge-rar vi som ett litet företag med stora resurser. Tillsam-mans sätter vi ihop ett förvaltningspaket efter era be-hov och önskemål, summerar Rainer Mastola. ■

Arne Öster

Videokamera inspekterar ventilationskanaler

Förvaltning på dina villkorClas Nyberg på väg till nya uppdrag.

Ullrika Gustafsson, Jonny Ågren och platschef Rainer Mastola.


… så lyder tidningen Fastighetsför-valtarens senaste devis. Tidningenfinns på Internet och sedan drygtett år har Branschregistret funnitssom bilaga längst bak i tidningen.Nu kopplas en sökmotor till regist-ret vilket gör det lättare att hitta dekontakter du söker.

– Vår intention är att göra tjänsten till-gänglig för våra läsare i början av novem-ber. Då ska man som leverantör ellerentreprenör bara kunna klicka in sig påwww.fastighetsforvaltaren.se, klicka påBranschregister och sedan söka produk-ter, tjänster och leverantörer, säger TessBenschner Johnsson, chefredaktör påFastighetsförvaltaren.

Nätpublikation helt rättFastighetsförvaltarens Branschregisterhar under tiden som det varit i bruk fåttmycket stor uppmärksamhet. Det är re-gistret som skapades på begäran från lä-sarna. Behovet av att hitta enkla och brakontaktytor för bygg- och fastighetets-

branschens olika aktörer är oerhört vik-tigt och med dagens snabba kommuni-

kationsmedel är en nätpublikation detenda rätta.

– Vi erbjuder våra annonsörer att blisökbara på Internet och underlättarsamtidigt för våra läsare att hitta rätt le-verantör, produkt eller tjänst, säger TessBenschner Johnsson vidare.

Ett mervärde för läsarnaHexanova Media Groups VD, UrbanNilsson, framhåller behovet av kontaktoch information mellan branschens allaaktörer.

– Det gäller förstås att skapa ettstörre mervärde åt vår läsekrets. Mensamtidigt är det meningen attBranschregistret på sikt ska utvecklastill att bli en community och informa-tionsbank för alla parter, säger han.Detta innebär alltså att i princip vemsom helst ska kunna använda sig avtjänsten för att få svar på frågor, sökaprodukter, sammarbetsparters, köpareeller säljare inom branschens alla om-råden. Detta är ett stort steg i tidnin-gens 16-åriga historia och en självklarutmaning från branschens största tid-ning. ■

Mattias Barwe


Hexanova Media Group • 031-775 15 80 • www.hexanova.se

Den enda mediepartnern Du behöver

Just Nuerbjudande!25% rabatt

Annonsera i våra publikationer:

• vi har journalister som bevakar• du får exponering för just din målgrupp• du når alla målgrupper• vi förmedlar till rätt kanaler• NU! 25% rabatt

”Strategier för kommunikation inkluderar även

medieplan”

Registret som skapades på läsarnas begäran:

»Träffa rätt på nätet…«

Branschregistret, och mycket annat, hittar du på www.fastighetsforvaltaren.se.

37

AVFALLSLÖSNINGAR |

Sipac Sverige ABKontakt: Agne ÖbergTel: 031 -748 03 50, fax: 031-748 03 55www.sipac.com

BELYSNING |

EnstoKontakt: Gunnar EngströmTel: 08-55 63 09 00 E-post: [email protected]

BIOBRÄNSLE |Tillverkning/försäljningPelletsvärme/systemJämtlamell Industri ABKontakt: Frans BergstandTel: 0695-73300, fax: 0695-73333www.jamtlamell.se

SBE Svensk Brikettenergi ABKontakt: Håkan NilssonTel: 036-38 78 80, 0708-14 78 21E-post: [email protected]

Svenska Statoil ABPellets & EldningsoljaFöretagskund: 020-320 325Privatkund: Eldningsolja 020-320 320Privatkund: Pelletsvärme: 0771-68 10 12www.statoil.se

Thermia värme ABTel: 0570-813 00E-post: [email protected]

Wisswood ABKontakt: Lars-Gunnar WissTel: 0393-216 50E-post: [email protected]

JönköpingSåbi Pellets ABKontakt: Åke AnderssonTel: 036- 198600, fax: 036-710092www.sabi.se

KatrineholmAB Forssjö BrukKontakt: Per StenegardTel: 0150-743 00, fax: 0150-393 66www.forssjobruk.se

MotalaMotala PelletsvärmeKontakt: Dag ÅstrandTel: 0141-588 44 / 0706-49 88 44E-post: [email protected]

SkellefteåSkellefteå Kraft ABKontakt: Nils Erik WestermarkTel: 0910-77 25 00E-post: [email protected]

StockholmTalloil ABFasta och flytande biobränslenTel: 08-10 99 15E-post: [email protected]

Södra SverigeIvarssons BioenergiKontakt: Göran IvarssonTel: 0414-41 11 94E-post: [email protected]/ivarssons/

ValboMebio – Mellansvenska Biobränsle ABKontakt: Stefan FernlundTel: 026-24 36 50, fax: 026-360 70www.mebio.se

UtrustningOsby ParcaKontakt: Hans KanstrupTel: 0479-177 00, fax: 0479-177 25E-post: [email protected]

BIOENERGI |OrganisationerSvebioSvenska BioenergiföreningenTel: 08-441 70 80, fax: 08-441 70 89www.svebio.se

BRANDGASFLÄKTAR |

Sefovent Lundbergsplåt AB Tel: 036-30 13 00, fax: 036-30 13 25E-post: [email protected]

BYGGENTREPRENÖRER |

Däldehög ABwww.daldehog.se

Peab ABTel: 0431-890 00www.peab.se

Skanska ABwww.skanska.se

BYGGNADSSTÄLLNINGAR|

Ip Ställningsmontage ABKontakt: Per Ivar HjalmarssonTel: 0705-50 70 02

Pj byggnadsställningar ABKontakt: Peter ZaiTel: 0708-23 73 13E-post:[email protected]

Uppsala ställnings AB usabSTIB AuktoriseradeKontakt:Jan LiljestrandTel: 018-32 63 36 Mobil: 0705-24 49 10www.uppsalastallnings.se

Medelpad-Gävleborg-DalarnaStällningsmontage & Industritjänst AB Kontakt: Hans J. PetterssonTel: 0650-225 80, mobil: 0702-16 87 10STIB medlem

EKONOMISYSTEM |KungsbackaVärderingsdata ABKontakt: Berndt RingdahlTel: 0300-735 70, fax: 0300-735 79 E-post: [email protected]

EL OCH ENERGI|

EIO |Elektriska InstallatörsorganisationenEIO’S medlemmarFagerstaFagersta Elektriska ABKontakt: Tony PerssonTel: 0223-494 50www.elektriska.se

HässleholmÅkes Elservice ABKontakt: Åke SandströmTel: 0451-180 29www.akes-el.se

HöllvikenEl & Data installatören ABKontakt: Rickard LevinTel: 040-45 58 93www.elodata.nu

köpingElservice Willy Andersson ABKontakt: Bengt-Göran AnderssonTel: 0221-14 266www.elservicewilly.se

malmöBravida Prenad ABKontakt: Bengt NilssonTel: 040-671 80 90www.prenad.se

Elektroinstallationer ABKontakt: Jörgen FrickTel: 040-680 02 40www.elektroinstallationer.se

Total El i Malmö ABKontakt: Nils DahlTel: 040-611 59 10www.totalel.se

salaElbolaget C Andersson & Co AB Kontakt: Christer AnderssonTel: 0224-197 91http://home.swipnet.se/elbolaget

skåneEl & Säkerhet i Skåne ABKontakt: Bo JonssonTel: 040-94 33 00www.elsakerhet.se

StockholmAdelsö El ABKontakt: Kent LennartssonTel: 08-560 522 39www.adelso.com

Idé-El ABKontakt: Christer SandahlTel: 08-447 19 60www.ideel.se

Service Elektrikern ABKontakt: Ulf JuhlinTel: 08-771 62 91www.elektrikern.nu

uppsalaGalore Electro ABKontakt: Anders JohanssonTel: 0200-22 50 80www.galore.se

Kjellströms Elektriska KB Kontakt: Håkan KjellströmTel: 018-36 31 41Mobil: 070-658 10 03

El-Ljus B. Ededahl Kontakt: Henrik EdedahlTel: 018-21 51 00www.el-ljus.se

Enhagens el AB Kontakt: Arne NäslundTel: 018-55 11 81 www.enhagensel.se

EIO ELKONTROLL |StockholmMälarö Elteknik ABKontakt: Arne DammTel: 08-560 240 59E-post: [email protected]

Stenbäcks elektriska ABKontakt: Lars StenbäckTel: 08-36 70 14www.stenbacksel.se

ELINSTALLATÖRER |

Emil Lundgren ABTel: 031-65 90 00www.emillundgren.se

ENERGIBESPARING |helsingborgTemovex Svenska ABKontakt: Lennart SkoglundTel: 042-20 20 10Fax: 042-20 22 38www.temovex.se

HärnösandEKT energi & komfortteknikKontakt: Kjell TörnlundTel: 0611-230 58Mobil: 0703-50 17 58, 070-350 17 58E-mail: [email protected]

KonsulterHuddingeSiemens Building TechnologiesPerformance ContractingKontakt: Frank JohanssonTel: 08-57 84 10 20www.landisstaefa.se/pfcE-post: [email protected]

StockholmEnergum Energipartner ABKontakt: Erik DunkarsTel: 08-20 29 00E-post: [email protected]. energum.se

Svenska Energi & VärmepumpföreningenBrommaEnergipartner ABKontakt: Rolf RosénTel: 08-80 28 05, fax 08-80 31 24www.energipartner.com

GästriklandVärmepumpcenter i Gävle ABKontakt: Mattias EdqvistTel: 026-14 29 01www.varmepumpcenter.se

FALLSKYDD |

AB Poly-ProdukterKontakt: Lars PalmqvistTel: 031-28 90 70www.poly.se

FASAD |BoråsDetol Bygg & Fasad ABKontakt: Lennart GöranssonTel: 0320-833 05, fax 0320-833 03Mobil: 0733-15 82 00E-post: [email protected]

EskilstunaEskilstuna Fasad & KakelKontakt: Daniel ÖbergTel: 070-661 90 09, fax: 016-42 41 46www.etunafk.se

KlottersaneringNyköpingVägverket ProduktionKontakt: Kenneth ThunholmTel: 0155-28 25 25, fax: 0155-28 25 26E-post: [email protected]

SkövdeSkövde Städ & Sanering ABCert. enl. ISo9001 & ISO 14001Kontakt: Arne CarlssonTel: 0500-48 25 75 Mobil: 0709-56 56 40E-post: [email protected]

StockholmEnviroc Städspecialisten ABKontakt: Christina WernerTel: 08-755 27 40, Mobil: 0704-25 45 48Fax: 08-775 27 41 E-post: [email protected]

Fasaddoktorn ABKontakt: Tor-Erik BengsTel: 08-658 58 30 E-post: [email protected]

Fogelbergs Måleri ABKontakt: Kent FogelbergTel: 08-711 32 09, mobil: 0705-12 33 54Fax: 08-711 77 21

Friska Hus ABKontakt: Tommy ErikssonTel: 08-702 01 02,Mobil1: 0704-71 26 65 Mobil2: 0704-71 26 64Fax: 08-702 01 03

UmeåPensab Saneringsspecialisten ABKontakt: Peter NybladTel: 090-13 80 50, fax: 090-14 28 30 E-post: [email protected]

FASTIGHETSEKONOMI|Finns över hela landetSvefaKontakt: Peter LjungTel: 08-441 1550www.svefa.se

GöteborgGöteborgsbryggan Fastighets-ekonomi ABKontakt: Dennis OldgrenTel: 031-15 35 00www.bryggan.se

MalmöMalmöbryggan Fastigetsekonomi ABKontakt: Peter SamuelssonTel: 040-17 09 49www.bryggan.se

StockholmDensia ABKontakt: Anders EjermarkTel: 08-556 766 40www.densia.se

Stockholmsbryggan Fastighets-ekonomi ABKontakt: Göran LifTel: 08-24 08 18www.bryggan.se

FASTIGHETSJURIDIK|StockholmFastighetskonsult Torkel Öste ABKontakt: Torkel ÖsteTel: 08-556 300 61www.tfo.se

FASTIGHETSMÄKLARE|

Strömbergs Fastighetsbyrå AB, BertilKontakt: Bertil StrömbergTel: 040-12 35 40, fax: 040-12 35 49Mobil:0733-12 35 40www.strombergsfastighetsbyra.seE-post: [email protected]

FASTIGHETSNÄT|BoråsTbb El & Teleinstallationer ABKontakt: Torbjörn NäslundTel: 033-10 06 66www.tbb.se

FASTIGHETSSYSTEM |KungsbackaVärderingsdata ABKontakt: Berndt RingdahlTel: 0300-735 70, fax: 0300-735 79 E-post: [email protected]

Hela landetHogia [email protected],[email protected],[email protected]: 031-733 08 60, fax: 031-733 08 61www.hogia.se/fastighetssystem

FOGENTREPRENÖRER |PCBEskilstunaEskilstuna Byggfog AB Verksamhetsområde:Stockholm/Mälardalen AuktoriseradKontakt: Niklas AnderssonTel: 016-13 56 12www.byggfog.nu

GöteborgLaser ABKontakt: Tomi AlppirantaTel: 070-310 18 53www.laserab.com

LindesbergBVS Bygg Ventilation SaneringKontakt: Niklas NordbergTel: 0707-54 43 00, 0707-13 43 01www.bvsab.se

LuleåNVS SaneringKontakt: Bengt WesterbergTel: 0920-250 540E-post: [email protected]

NordmalingByggtema ABKontakt: Bo SundqvistTel: 0930-316 50www.byggtema.com

NorrköpingNova IsolKontak: Bengt BorgTel: 011-10 25 00Mobil: 070-525 69 12

Stockholm/Halmstad/HärnösandEntreprenadsystem West ABKontakt: Tony BerglundTel: 08-682 68 78 Mobil: 0703-47 15 26www.esw.se, www.pcbsanering.com

StockholmAA Sanering ABKontakt: Jan Erik KransholtTel: 070-714 12 50Fax: 08-29 85 22

UppsalaBoström R.S.A.T. Sverige ABKontakt: Joakim LindbergTel: 018-13 90 60www.bostrom.se

VårgårdaVårgårda Fog & Sånt ABKontakt: Patrik EkelundTel: 0322-62 35 70www.vargardafog.com

fastighetsförvaltarensbransch-register:



FUKTENTREPRENÖRER |MalmöOBM Fuktteknik i Syd ABKontakt: Pär HåkanssonTel: 040-15 85 60www.obm-syd.se

FUKTENTREPRENÖRER /RADONENTREPRENÖRER |

Fuktteknik T Ekeflod ABKontakt: Tomas EkeflodTel: 0490-290 45www.fuktteknik.nu

FUKTKONSULTER |Göteborg/SkåneMonomeet ABKontakt: Thomas LinnerothTel: 031-704 90 50, mobil: 0708-25 08 02E-post: [email protected]

VästervikAk - Konsult Indoor Air ABKontakt: Mats AhlströmTel: 08-795 42 60E-post: [email protected]

FUKTSKYDD |

Fuktspärrteknik ABKontakt: Richard GyllingTel: 033-29 20 50E-post: [email protected]

FÖNSTER |

H-Fönster I Lysekil ABTillverkar aluminiumfönstermed klädd rumssida.Tel: 0523-66 54 50, fax: 0523-478 74www.hfonstret.se

FÖNSTERUNDERHÅLL |Auktoriserade företagMiljonären Måleri ABKontakt: Andreas SöderqvistTel: 0707-46 59 57Tel: 0243-21 19 20, fax: 0243-149 90www.miljonarenmalari.se

Målab Måleri I Kalmar ABKontakt: Stefan Johansson Tel: 0703-93 9411 Tel: 0480-42 23 00 , fax: 0480 - 375 24E-post: [email protected]

Sandå Projekt Måleri ABTel: 011-12 96 30 , fax: 011-12 96 39Kontakt: Lars Andersson Tel: 0708 - 73 1315 E-post: [email protected]

HelsingborgLP Måleri i Helsingborg ABKontakt: Lars Gunnar PerssonTel: 042-19 41 50www.lpmaleri.se

FÖRSÄKRING|AON Sweden AB Tel: 08-587 840 00Kontakt: Ingvar Mellberg Tel: 08 - 587 84107 www.aon.se

Heath Lambert Group Sweden ABTel: 019-16 16 60Kontakt: Johan Ståhle Tel: 0705 - 30 6901 E-post. [email protected]

FÖRSÄKRINGSMÄKLARE|Inpro Försäkringsmäklare ABKontakt: Peter KarlssonTel: 033-10 79 00E-post: [email protected]

Aspis Promia General InsuranceKontakt: Anders BrinkTel: 011-15 70 00 Mobil: 0704-53 49 70www.aspispronia.se

GLAS|BodenStadins Glas AB / Brand AuktoriseradKontakt:Per Erik LarssonTel: 0921-550 73E-post: [email protected]

BollnäsRolands Glas & Säkerhet ABKontakt: Peter SalomonssonTel: 0278-166 60E-post: [email protected]

FalunWiklunds glas ABKontakt: Bosse AnderssonTel: 023-70 52 70 E-post: [email protected]

GöteborgKortedala Glasmästeri AB /Brand auktoriseradKontakt: Finn OrringTel: 031-46 00 40E-post: [email protected]

Järnbrotts Glasmästeri abKontakt: Roger JohanssonTel: 031-45 50 08www.jarnbrottsglas.seE-post: [email protected]

HelsingborgFasadmontage I Åstorp AB Kontakt: Jonas SvenssonTel: 0705 93 66 13E-post: [email protected]

LaholmLaholms Glas & AluminiumCertifierad av SPKontakt: Bengt Olof PalmqvistTel: 0430-100 64 E-post: [email protected]

SkånePF Glas & MetallKontakt: Peter FrösslundTel: 042-22 78 860 Mobil: 0706-40 3140E-post: [email protected]

StockholmAA-Glas AB Kontakt: Jonas BohlinTel: 08-83 44 50www.aaglas.seE-post: [email protected]

Bagarmossens Glas AB Kontakt: Tomas LarssonTel: 08-39 09 90E-post: [email protected]

Bandhagens Glas & Ram /Brand auktoriserad Kontakt: Lennart AnderssonTel: 08-647 74 01E-post: [email protected]

Ekströms Glasmästeri AB/Brand auktoriserad Kontakt: Mats SegerbergTel: 08-34 01 20E-post: [email protected]

Nybers Glas & Metall AB Tel: 08-556 815 00www.nybergsglas.seE-post: [email protected]

Söderglas AB Kontakt: Magnus WedbergTel: 08-81 09 30E-post: [email protected]

Telge Glas & Metallmontage AB Kontakt: Anders JohanssonTel: 08-550 114 30E-post: [email protected]

UppsalaGlasmästar´n RG Uppsala AB /BrandauktoriseradKontakt: Ola KungsmanTel: 018-69 10 40www.glasmastarn.seE-post: [email protected]

VarbergÖbergs Glas AB / Brand auktoriseradKontakt: Per ÖbergTel: 0340-191 20E-post: [email protected]

GOLVFÖRETAG |AuktoriseradeBorlängeBBM i Borlänge ABKontakt: Per SchönbeckTel: 0243-22 41 20www.bbmborlange.se

HallsbergGolvtjänst i Hallsberg ABKontakt: Bo WallinTel: 0582-100 14www.golv-tjanst.nu

HudiksvallJannes Golv i Hudiksvall ABKontakt: Janne HäggTel: 0650-177 60www.jannes-golv.se

Katrineholm/EskilstunaBygg & Interiör i Katrineholm ABKontakt: Mats KarlssonTel: 0150-164 20www.bygg-int.se

Kristianstad/SimrishamnGolvtjänst Nord & Söner ABKontakt: Tomas NordTel: 044-350 780www.golvtjanst.nu

LidköpingJubels Golv ABKontakt: Magnus JohanssonTel: 0510-603 05www.jubels-golv.se

MoraNääs Golv Måleri Färg ABKontakt: Arne NääsTel: 0250-71011www.calypso.net/naasgolv

NybroÅgrens Golv AB / MiljöcertifieradKontakt: Carl Göran AskTel: 0481-51965www.agrensgolv.se

SkellefteåSandåprojekt Måleri och Golv ABKontakt: Anders LundbergTel: 0910-71 77 09www.sandaa.seE-post: [email protected]

StockholmIntreprenör ABKontakt: Håkan JohanssonTel: 08-734 64 00

LK Garantigolv ABKontakt: Leif ForsbergTel: 08-500 107 77www.lkgarantigolv.com

GRÖNYTOR|

LP Entreprenad ABKontakt: Marie OttossonTel: 031-332 55 30 Fax: 031-332 55 31

HISSAR|

ALT HISS ABTel: 0472-138 00, fax: 0472-138 01Göteborg: 031-28 19 60www.althiss.se

Elinstalationer / HissinstalationerMalmö Elektriska Byrå ABTel: 040-26 16 61, Jourtel: 0708-26 16 61Fax: 040-26 58 48

Hiss & MekanReparationer och moderniseringarKontakt: Jonas AnderssonTel: 0705-86 83 86Fax: 0703-86 32 35

JN Bygg & FastighetsserviceKontakt: Jonny NordlöfTel: 073-640 46 65E-post: [email protected]

Kristianstad Hiss & El ABKontakt : Roger KronholmTel: 044-21 28 64Fax: 044-21 41 30E-post: [email protected]

LK Hiss & Rulltrappssverice ABKontakt: Lars EnströmTel: 08-590 888 80Fax: 08-590 881 54www.lkhissab.se

Länets Lyft & HissserviceKontakt: Arne HögmarkTel: 060-61 04 55, mobil: 0705-67 24 01www.lanets.nu

S:T Eriks Hiss ABKontakt: Mikael EsmondTel: 08-19 42 00, mobil: 0734-19 42 02Fax: 08-19 05 38www.sterikshiss.se

norrlandNelab Försäljnings ABKontakt: Arne JohanssonTel: 0911-23 23 31, fax: 0911-191 85E-post: [email protected]

ISOLERING |Kummel ABKontakt: Ove KummelTel/Fax: 0523-217 21Mobil: 070-52 17 218www.kummel.se

BoråsViskafors Industriisolering ABKontakt: Lars EkströmTel: 033-150640, fax: 033-156177www.viisol.se

KOMFORTKYLA |LöddeköpingJacabKontakt: Lars JuhlTel: 046-71 33 00www.jacab.se

StockholmClimapac ABKontakt: Ola GrängfeltTel: 08-685 64 00, fax: 08-744 21 00www.climapac.se

Söderkyl ABKontakt: Juhani IloniemiTel: 08-556 962 00, fax: 08-556 962 20www.soderkyl.se

Godkänd kontrollantStockholmKylpartner i Stockholm ABKontakt: Håkan EwerthTel: 08-462 9290, fax: 08-4629280www.kylpartner.se

VäxjöKronobergs Kylteknik ABKontakt: Tomas OlssonTel: 0470-155 90, fax: 0470-255 68E-post: [email protected]

KONSULTER |PCB inventeringGöteborgFb Engineering ABKontakt: Sonja BlomTel: 031-775 15 21www.fbe.se

NorrköpingByggnadsmiljö Mellansverige ABKontakt: Kajsa SöderbergTel: 011-365 356www.byggnadsmiljo.com

StockholmCarlBro Sverige ABKontakt: Svante HedbergTel: 08-785 85 00, fax: 08-785 87 07www.carlbro.se

Trivas inomhusmiljöKontakt: Fredrik HolmströmTel: 08-41 00 96 75www.trivas.nu

Stockholm/ÖrebroSamCon ABKontakt: Ulla-Lena Ernerheim Tel: 08-775 99 30, 070-441 73 66www.samcon.se

UppsalaBjerkings ABKontak: Peter SvenssonTel: 018-65 11 00www.bjerking.se

KÄLLSORTERING |AvfallsbehållareMalmöScanett ABKontakt: Curt StreijffertTel: 040-47 53 70, fax: 040-47 53 80Mobil: 070-537 77 32E-post: [email protected]

LABORATORIER |PCB-analyserBoråsSP Sveriges Provnings &ForskningsinstitutAvd. Kemi och MaterialteknikKontakt: Sarka LangerTel: 033-16 52 87www.sp.se

LjungaverkLjunga Lab ABKontakt: Rolf AronssonTel: 0691-329 10www.ljungalab.se

StockholmAimex ABKontakt: Aime MustTel: 08-27 23 30 Mobil: 0707-64 44 20Fax:08-27 20 98www.aimex.se

Analytica ABKontakt: Kent UtterströmTel: 08-527 75 200www.analytica.se

LEKPLATSUTRUSTNING |

Kompan Barnland ABKontakt: Arje HolseTel: 031-96 88 40, fax. 031-96 91 60E-post: [email protected]

LUFTBEHANDLING |LindesbergRenair Luftrening ABKontakt: Mats OlgemarTel: 0581- 807 20www.renair.se

MARKARBETEN |

Skanska Vägwww.skanska.se

MÅLAREMÄSTARNA|Kvalitets & MiljöcertifieradeNationelltKumlins Måleri ABTel: 018-12 00 50www.kumlins.seE-post: [email protected]

ORGANISATIONER |

ByggcentrumTel: 031- 67 97 00, fax: 031- 27 00 07www.byggcentrum.se

FastigoTel: 08- 676 69 00, fax: 08-20 75 75www.fastigo.se

Svensk byggtjänstKontakt: Gyda ReffslundTel: 08-457 10 00, fax: 08-10 07 57

VET Värme & EnergitekniskaFöreningenwww.vet.se

PERFORMANCECONTRACTING |HuddingeSiemens AB / Building Technologies Kontakt: Frank JohanssonTel: 08-578 410 20www.siemens.se/pfcE-post: [email protected]

RÖRRENOVERING|StockholmSolna Relining Service ABKontakt: Markus KaartoTel: 08-445 14 34Fax: 08-764 62 15

SANERING |HelsingborgLP Måleri i Helsingborg ABKontakt: Lars Gunnar PerssonTel: 042-19 41 50www.lpmaleri.se

KarlstadMiljöspectra ABKontakt: Per FranssonTel: 054-51 00 30www.miljospectra.com

SOLFILM/SÄKERHETSFILM |UmeåUmeå SolfilmKontakt: Johan SellgrenTel: 090-14 88 55 Mobil: 0705-60 09 18www.umea-solfilm.nuE-post: [email protected]

SOLSKYDD |

39fastighetsförvaltaren 5-2004

Svenska solskyddsförbundetsmedlemmarBlekingeRylanders Persienn & Markis ABKontakt: Roland RylanderTel: 0457-314 25E-post: [email protected]

BorlängeWallners Persienn & Markis ABKontakt: Mårten WallnerTel: 0243-870 25www.wallnerspersienn.se

MölndalMullsjö Solskydd ABKontakt: Jan Åke DahlqvistTel: 031-272 045www.mullsjo-solskydd.se

StockholmFöntster Design ABKontakt: Mikael Nylund/Åke GustavssonTel: 08-668 14 20, fax-08-844 2 20E-post: [email protected]

Åhus/KristianstadÅhus Persiennservice ABKontakt: Peter Uttke/Roger PerssonTel: 044-28 89 90www.ahus-persiennservice.se

SVERIGES LÅSSMEDSMÄS-TARES RIKSFÖRBUND|GöteborgLåsspecialisten ABKontakt: Ingmar NykomTel: 031-775 15 90www.lasspecialisten.com

Södra Vägens Låsservice ABKontakt: Mikael AsperholmTel: 031-83 20 25 www.sodravagenslas.se

StockholmSolid AB Kontakt: Matti KuisminTel: 08-685 10 00www.solid.se

SÄKERHET|Medlemmar i SLRStockholmAuktoriseradt MästarbrevFridhems Låsservice ABKontakt: Tore AntfolkTel: 08-650 17 17www.fridhemslas.seE-post: [email protected]

SÄKERHET|Medlemmar i SWELARMHelhetslösningarBravida Säkerhet ABKontakt: Gunnar OlssonTel: 08-602 30 00www.bravida.se

KameraövervakningMonacor Sverige ABKontakt: Anders SvarfvarTel: 0435-563 30www.monacor.nu

Telekontakt Dan Olsson ABKontakt: Adis SofticTel: 031-336 36 11www.telekontakt.se

LeverantörerAB SolidlåsKontakt: Christer WibergTel: 08-13 29 00E-post: [email protected]

Inbrottslarm/Brandlarm/PassersystemMicrosec ABKontakt: Håkan MalmströmTel: 08-603 38 00www.microsec.se

Nordisk Larm & Teleteknik ABKontakt: Ulf WahlqvistTel: 08-449 26 80www.nltab.se

SwelarmAlarmsystem ABKontakt: Anders HenningTel: 08-410 113 50, fax 08-649 02 52E-post: [email protected]

Jönköping

Santek Bevakningsteknik AB /TV BevakningKontakt: Marcus SandahlTel: 036-12 50 10www.santek.se

KarlstadTelemontage ABKontakt: Kent SchytserTel: 054-18 61 00www.kstm.se

MariestadLarmteknik i Mariestad ABKontakt: Mats GustavssonTel: 0501-39 30 90E-post: [email protected]änd av SBSC AB i larmklass I och II

Upplands VäsbyRosengrens ABKontakt: Roger ÅströmTel: 08-587 677 00www.rosengrens.se

Skåne LänSchildts Larm & Säkerhet ABKontakt: Håkan SchildtCertifierad anläggningsfirma inbrottslarmTel: 020-40 40 60/Jour: 0708-99 70 71E-post: [email protected]

StockholmPS Protect system ABKontakt: Stefan EngdahlTel: 08-750 50 20www.protectsystem.se

Scandinavian Dynamics ABKontakt: Lars MobergTel: 08-544 420 00www.scandynamics.se

Stockholm / Talak UtrymningslarmVoice Alarm Scandinavia ABKontakt: Peter StridbergTel: 08-96 10 33www.voicealarm.se

VästeråsSwesafe i Sverige ABKontakt: Kim FrelingTel: 021-10 96 30www.swesafe.se

SÄKERHETSDÖRRAR |DalocKontakt: Tomas FröjdTel: 0506-190 04, fax: 0506-191 19www.daloc.se

SÄKERHETSKONSULTER |Bygg & FastighetssäkerhetStockholmKanuk Säkerhetsutveckling ABKontakt: Robert MånssonTel: 08-708 86 62www.kanuk.se, e-post: [email protected]

TAKRENOVERING |

Plannja ABKundservice, 0920-929 00www.plannja.se

TEKNISKA FÖRVALTNINGS-SYSTEM |Siemens AB/building technologiesKontakt: Johan OhlsenTel: 08-578 410 29www.siemens.se/cfmE-post: [email protected]

TOTALENTREPRENÖR |Lund / MalmöNailit ByggserviceVåtrumscertifierad i GVKKontakt: Henrik PerssonTel: 046-184790/0705-55 29 00E-post: [email protected]

TRÄDGÅRDSANLÄGGNING |Borlänge/Falun/SäterHyr din arbetskraft av:ENTREPRENÖR NYBERG Kontakt: Anders NybergTel/Fax: 0243-24 00 67 Mobil: 0707-51 17 06www.entreprenornyberg.com

GöteborgWIAB ENTREPRENAD AB Kontakt: Lars-Göran KarlssonTel: 031-22 84 00 Mobil: 0705-28 82 79Fax: 031-51 08 71www.wiab.nuE-post: [email protected]

Jönköping

Allt inom markarbetenVÄTTERBYGDENS FARMARTJÄNSTTel: 036- 17 70 60, fax: 036-17 60 61www.farmartjanst.se/vatterbygdenE-post: [email protected]

StockholmGARDEN AQUATICA SWEDEN ABKontakt: Olle FernströmTel: 08-500 227 27 Mobil: 0705-59 27 27Fax: 08-500 228 80E-post: [email protected]

50 år i branschenIDROTTS & TRÄDGÅRDSANLÄGGNINGAR ABKontakt: Annette PilskogTel: 08-730 39 20 Mobil: 0705-36 48 17Fax: 08-730 36 54E-post: [email protected]

SundsvallLINDVALLS PLANTSKOLA HB Kontakt: Arne LindvallTel: 060-55 62 90www.lindvalls.seE-post: [email protected]

MARKFÖRÄDLINGAR AB Kontakt: Jörgen KarlssonTel: 060-58 55 95, mobil: 0702-24 33 19Fax: 060-58 90 91E-post: [email protected]

UppsalaMARKPLAN Kontakt: Åke NordqvistTel/Fax: 018-37 90 95, mobil: 0703-44 95 64E-post: [email protected]

ÖstergötlandStröm Trädgårdsservice Kontakt: Mikael StrömTel/Fax:0142 - 580 27 ,mobil:0705 - 20 43 78www.stromstradgard.comE-post: [email protected]

TRÄDVÅRD |HELA LANDETFackmässig besiktning, Instrument-undersökning & RådgivningSvensk TrädVård & Utbildning ABKontakt: de Gourét LitchfieldTel: 0451-313 93 Mobil: 0709-66 58 85E-post: [email protected]

SkåneArbor Syd ABKontakt: Oscar MarchettiTel: 040-46 69 78 Mobil: 0707-67 34 64

Beaver TrädtjänsterKontakt: Justin O'KeeffeTel / Fax: 0451-315 15

StockholmJärna TrädvårdKontakt: Anders MichaTel/Fax: 08-551 503 81, mobil: 0703-92 56 46www.trädvård.nuE-post: [email protected]

TrädserviceKontakt: Gunnar JanssonTel: 08-581 654 99 Mobil: 0707-43 64 38

Trädvård Global ServiceKontakt: Lars HaglundTel: 08-544 991 17, mobil: 0704-98 04 19www.arboristerna.com

TrädfällningStockholm/UppsalaTrädfällaren I MälardalenKontakt: Johan SahlinTel: 08-93 18 21/018-10 50 20Mobil: 0709-93 62 06E-post: [email protected]

VENTILATION INOM-HUSMILJÖ |Region SkåneCVC AB, Cleanvent & Control ABKontakt: Jonas NilssonTel: 044-12 77 75, fax: 044-21 77 16E-post: [email protected]

KarlstadSotning & Ventilation ABTel: 054-21 16 36E-post: [email protected]

MalmöClimat 80 ABKontakt: Lars LindsjöTel: 040-36 34 00www.climat80.se

WIAB (Wahlings Installationsservice AB)Kontakt: Pär Stormo Tel: 08-80 20 40E-post: [email protected]

Ventilationsrengöring/CertifieradeBravida Stockholm AB -Fastighetsdrift Kontakt: Roger Svensson/Bill HensbyTel: 08-695 20 00E-post: [email protected]

Haninge Sotning & Ventilation Kontakt: Magnus BrandtTel: 08-55 65 25 90E-post: [email protected]

Ventexpert ABKontakt: Roger EdmarkTel: 08-32 33 22E-post: [email protected]

GöteborgInstallationssanering ABKontakt: Patrik BrandtTel: 031-69 96 39E-post: [email protected]

StockholmSkorstensfejarmästareUlf Petterson ABKontakt: Ulf PettersonTel: 08-634 09 90E-post: [email protected]

Sotarbolaget i Stockholm ABKontakt: Tony SotareTel: 08-749 19 16E-post: [email protected]

Svensk Ventilationsservice ABKontakt: Roger MalmströmTel: 08-26 76 99E-post: [email protected]

Stockholm/ÖrebroAdultus HBKontakt: Magnus HärdMobil: 0705-13 07 91

VIK-/BLOCKVÄGGAR|Winab Vikväggar ABTel: 08-560 211 00, Fax: 08-560 212 00www.winab.se

VÅTRUMSENTREPRENÖRER|GVK-Auktoriserade FöretagFlens kommunRutin Golv MalmköpingKontakt: Göran GustafssonTel: 0157-210 00, mobil: 0708-37 25 22

MalmöKakel Kraft HBKontakt: KristerTel: 040-93 00 37Mobil: 0730-26 18 39/40 E-post: [email protected]

SandvikenPalmbergs GolvserviceHans-Erik PalmbergTel: 026-25 99 80Fax:026-27 07 20E-post: [email protected]

StockholmStadens Golv ABKontakt: Patrik BrolundTel: 08-681 04 56, Fax: 08-779 54 00 www.stadensgolv.se

SundsvallRiksbyggen FastighetsserviceKontakt: Jens AhlströmTel: 060-17 85 10, Fax: 060-15 68 11E-post: [email protected]

VÅTRUMSMODULER|StockholmGlynwed ABKontakt: Joakim NeumanTel: 08 -446 6920, Fax: 08- 446 6911www.glynwed.se

VÄRMEPANNOR|Hela SverigeBaxi ABKontakt: Janne ArvidssonTel: 0515-171 10Fax: 0515-155 13www.baxi.seE-post: [email protected]

VÄRMEPUMPAR|

IVT- ÅterförsäljareBoråsElektrokyl Energiteknik ABKontakt: Peter LjunghammerTel: 033-20 55 20 , Fax: 033-24 89 85E-post: [email protected]återförsäljare www.ivt.se

Falkenberg/ÄtranKvalitets VVS ABKontakt: Kennert BengtssonTel: 0346-610 22www.kvalitetsvvs.se

GnosjöGnosjö RörledningsaffärKontakt: Erik SveningssonTel: 0370-99 7 70www.gnosjoror.com

KarlskronaBravida Mellersta ABKontakt: Torsten HelgeTel: 0455-30 25 30www.bravida.se

KristianstadEveröds Elbyrå ABKontakt: Conny Nilsson BjörlingTel: 044-23 83 50www.everod-el.se

MalmöAVV - Service ABKontakt: Peter LindellTel: 040-16 32 45www.avv.se

Rotek ABKontakt: Gunnar TjernbergTel: 040-42 41 30www.rotek.se

SkåneSvedala VärmepumpcenterKontakt: Bengt LundinTel: 040-40 02 20Fax: 040-40 59 10www.belux.se

UddevallaRör & Värme ABKontakt: Håkan AlmqvistTel: 0522-65 33 40www.rorva.se

VellingeSFS ABKontakt: Tommy MöllerTel: 040-42 30 42www.sfsab.com

Carrier Värmepumpar ochKomfortkylaStockholm Bemico Energi ABKontakt: Christer Lindqvist/MichaelSandbackaTel: 08-622 50 80www.bemico.se

Thermia återförsäljareAlaforsK-B Rör ABKontakt: Karl-Olof KarlssonTel: 0303-74 20 20www.kbroer.se

Borås-VegbyBerglunds Rör ABKontakt: Claes BerglundTel: 0321-720 31Fax: 0321-725 43

EnstabergaEnstaberga Rörlednings ABKontakt: Sune KarlssonTel: 0155-573 35www.enstaberga-ror.se

GävleTriaden Värme ABKontakt: Jan Erik Lutti Tel: 026-13 43 93Mobil: 070-375 73 31

LjungskilePetersons Rör & Vvs ABKontakt: Thomas PetersonTel: 0522-201 07www.ljungskile-byggvaror.nu

Begränsad eftersändningReturadress: Hexanova Media Group AB, 31014, 400 32 GÖTEBORG

1004Beställningar: www.nj.se • E-post [email protected] • Orderfax 08-690 91 91

Bostadshyresavtal i praktiken N Larsson, S Synnergren,T Heime. 253 s. 2003459:- exkl. moms. Best.nr 91-39-10560-1En praktisk handbok som beskriver alla desituationer som hyresvärdar och hyresgästerställs inför, inte minst i tvister. Boken är dispo-nerad efter de huvudområden som parternaarbetar med och syftet är att de med hjälp avboken med dess rikhaltiga exempel ska kunna

hantera de flesta av frågorna. Den redovisar vad bostadshyra är ochalla de situationer som kan uppstå i ett hyresförhållande. Rättsfalloch formulär för avtal och uppsägningar m m presenteras. Särskiltbehandlas även blockhyresavtal och kooperativ hyresrätt.

Kommersiella hyres – och arrende-avtal i praktiken, 2 uMed formulär och avtalsförslagN Larsson, S Synnergren. 240 s. 2003 376:- exkl. moms. Best.nr 91-39-10655-1Redovisar de flesta situationer som en hyres-värd/jordägare och en hyresgäst/arrendatorställs inför i praktiken. Det rör frågor ombetalning av hyran, lokalens skick, användning,

överlåtelse, andrahandsupplåtelse m m. Avsnittet om arrende redo-visar bl a betalning av arrendeavgift, rättigheter och skyldigheter,besittning, uppsägning och ändring av villkor. Exempel på formulärillustrerar hur avtal och uppsägningar kan skrivas. Många rättsfall frånbl a Bostadsdomstolen visar hur tvister har lösts.

Lägenhetsbyten och andrahands-uthyrningHyresnämndens praxisC Andersson. 192 s. 2004374:- exkl. moms. Best.nr 91-39-10704-3Referat från samtliga av landets tolv hyres-nämnder förklaras. Det gäller lägenhetsbyten(hyresrätt) samt andrahandsuthyrning (hyres-rätt och bostadsrätt). Här beskrivs när bifall

ges eller samtycke vägras. Det är första gången sedan 1986 som enöversikt görs. Den presenterar en mer enhetlig rättstillämpning äntidigare av denna typ av mål som inte kan överklagas. Även hyres-nämndens verksamhet, bevisbördefrågor samt uppsägning av hyres-avtal behandlas.

Miljörättens grunderSvenska och europeiska regler i ett internationellt perspektivS Maumoudi, S Rubenson. 256 s. 2004350:- exkl. moms. Best.nr 91-39-10697-7 Ger en koncentrerad helhetsbild av miljö-reglerna, vilka har mångdubblats såväl inter-nationellt som inom Sverige och EU desenaste 30 åren. Boken är den första som

beskriver det nära samband och den ömsesidiga påverkan somutvecklats mellan de tre nivåerna. Detta behandlas i varje miljöfråga– vatten, luft och atmosfär, kemikalier och bioteknik, avfall och producentansvar samt skyddade områden och skydd för djur- ochväxtarter.

Samfälligheter, 8 uHandbok för samfällighetsföreningarT Österberg. 194 s. 2004 398:- exkl. moms. Best.nr 91-39-10659-4Vägledning och råd när det gäller förvaltningav gemensamhetsanläggningar såsom vägar,gårdar, VA-anläggningar, sopanordningar ochandra samfälligheter. I boken beskrivs bildan-det av en förening, ekonomi, skatte- och för-

säkringsfrågor samt hur det löpande arbetet bedrivs. Denna nyaupplaga beaktar lagändringar t o m 1/1 2004 och innehåller bl a deändringar som föranletts av de nya reglerna om tredimensionellfastighetsbildning. Den innehåller också nya intressanta domar fråndomstolarna.

Norstedts DokumentguideEtt arbetsverktyg som ger dig utkast till avtal och andra juridiskadokument. Inte i form av fasta mallar utan användaren kan självsätta sin personliga prägel på dokumenten. Det finns just nu tremoduler.DokumentGuide– Fastighet med bland annat dokument för köp och gåva av jord-

bruk och annan fastighet.– Hyra och nyttjanderätt med bland annat dokument för hyra av

lokal och bostad, upplösning av avtal och verkställighet.– Aktiebolag med bland annat dokument för bolagsbildning,

bolagsstämma, styrelsemöte, ändringar aktiebolag, emission, fusionoch likvidation.

3 950:- exkl. moms per modul (Pren. en anv.).Läs mer och beställ på www.nj.se/juriforum.

Norstedts Informationspaket FastighetTjänsten består av:1. Nyheter ; Nyhetsbrev som i koncentrerad form varje vecka hållerdig informerad om nyheter på fastighetsområdet. Cirka 45 nyhets-brev årligen. Följande områden bevakas:• Arrende • Entreprenad • Hyra • Plan- och bygg • Utmätning • Avtal • Fastighetsbildning • Jakt • Servitut • Varning • Bidrag • Fastighetsmarknad • Jordbruk • Skadestånd • Boende • Fastighetsrätt • Miljö • Skatt • Energi • Förvaltning • Offentlighet • Tillstånd

2. Boken Fastighet regelverk 2005. Utkommer på våren och omfattar cirka 800 sidor.

3 650:- exkl. moms. Du får den på brev eller fax – best.nr P700.Onlineversion – best.nr P700O.

Nyheter från Norstedts Juridik

rätt lösningar för rätt - .net framework

Documents