skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital...
TRANSCRIPT
![Page 1: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/1.jpg)
Examensarbete
Skogsägarnas intresse för att
sälja virke genom en digital
virkesmarknad Forest owners interest in selling timber through a
digital timbermarket
Författare: Charlotte Frödå
Handledare:Matti Flinkman
Examinator:Erika Olofsson
Datum:2019-05-26
Kurskod:2TS10E, 15 hp
Ämne:Skogs- och träteknik
Nivå:Kandidatexamen
Institutionen för Skog och träteknik
![Page 2: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/2.jpg)
![Page 3: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/3.jpg)
III
Sammanfattning
En digital virkesmarknad är en webbplats där skogsägaren kan nå ut till flera
olika virkesköpare vid försäljning av virke, köpare somskogsägarna i vanliga
fall inte nått ut till. Här finns även offentliga prislistor från flera köpare
samlade och detta kan på så sätt leda till en trasparantare virkesmarknad.
Frågan är om skogsägare i Sverige är intresserade av att sälja virke genom
en digital virkesmarknad, där olika bud kan jämföras. Om skogsägarna är
det, vilka skogsägare är i så fall öppna för en digitaliserad marknad och vilka
vill fortsätta sälja på traditionellt sätt.
För att ta reda på hur intresset ser ut, har en webbenkät publicerats på
Internet där skogsägare från hela Sverige kunnat fylla i enkäten. Totalt
svarade 173 skogsägare.
Deras svar har sedan sammanställts och analyserats för att se vad som skiljer
skogsägare som är intresserade av att sälja virke genom en digital
virkesmarknad från de som hellre säljer virke på traditionellt sätt.
Studien visade att majoriteten (72 %) av skogsägarna var intresserade av att
sälja virke genom en digital virkesmarknad. De skogsägare som skulle
kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid försäljning av sitt
virke har oftast mindre fastigheter, ingen skoglig utbildning, använder
Internet dagligen, ägt skogsfastigheten mindre än 10år och därmed gjort
färre virkesaffärer. De som inte skulle kunna tänka sig använda en digital
virkesmarknad vid försäljning av sitt virke är oftast över 70år, fastigheten är
på över 300ha och gjort fler än 30 virkesaffärer.
![Page 4: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/4.jpg)
IV
Abstract
A digital timbermarket helps forest owners reach out to severaltimber
purchasers and be able to compare the forest companies’ price lists.
The purpose of this study was to examine how the forest owners would
respond to a digital timbermarket.The study analyzes if Swedish forest
owners are interested in the use of a digital timbermarket.
By using a web survey, the forest owner’s responses about a digital
timbermarket have been collected and analyzed.
The results of the study showed that most of the forest owners were
positiveabout using a digital timbermarket.
The forest owners who were positive usually had smaller properties, no
education or work experience in forestry.Those who were most unwillingto
use a digital timbermarket were mostly over 70 years old, had made more
than 30timber sales and own forest properties over 300 hectares.
Key words: Forest owners, digital timbermarket, timber selling, roundwood
market.
![Page 5: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/5.jpg)
V
Förord
Rapporten är resultatet av mitt examensarbete på Skogskandidatprogrammet
vid Linnéuniversitetet i Växjö. Examensarbetet utfördes under vårterminen
2019 och omfattar 15 högskolepoäng.
Jag valde att göra en studie om intresset för en digital virkesmarknad då
efterfrågan av en virkesbörs diskuteradesnär jag läste kursen inköp och
försäljning.
Ett tack till de skogsägare som svarat på enkäten och gjord studien möjlig.
Vill även rikta ett tack till deföretag som valt att dela och sprida enkäten och
min handledare Matti Flinkman.
Sävsjö, maj 2019
Charlotte Frödå
![Page 6: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/6.jpg)
VI
Innehållsförteckning
Sammanfattning ______________________________________________ III
Förord _______________________________________________________ V
Innehållsförteckning __________________________________________ VI
1. Introduktion ________________________________________________ 1
1.1 Bakgrund _______________________________________________________ 1
1.1.1 Privata skogsägare _____________________________________________ 1
1.1.2 Traditionell virkesmarknad ______________________________________ 1
1.1.3 Digital Virkesmarknad __________________________________________ 2
1.2 Syfte och mål ____________________________________________________ 3
1.3 Avgränsningar____________________________________________________ 3
2. Material och metoder _________________________________________ 4
3. Resultat och analys __________________________________________ 5
3.1 Respondenterna___________________________________________________ 5
3.2 Skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad _______________________ 7 3.2.1 Kön _________________________________________________________ 8
3.2.2 Ålder________________________________________________________ 9
3.2.3 Fastighetens geografiska placering _______________________________ 10
3.2.4 Skogsägarens boende __________________________________________ 10
3.2.5 Fastighetens storlek ___________________________________________ 11
3.2.6 Tid som skogsägare ___________________________________________ 12
3.2.7 Egen arbetsinsats i skogsbruket __________________________________ 13
3.2.8 Utbildning __________________________________________________ 13
3.2.9 Yrkeserfarenhet av skogsbruk ___________________________________ 14
3.2.10 Skogsägarförening ___________________________________________ 15
3.2.11 Synen på prislistor ___________________________________________ 16
3.2.12 Erfarenhet av virkesaffärer _____________________________________ 18
3.2.13 Internet ____________________________________________________ 19
3.2.14 Datorkunskap _______________________________________________ 20
3.3 Skogsägarnas kriterier för att använda en digital virkesmarknad ____________ 21
4. Diskussion ________________________________________________ 24
4.1 Skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad ______________________ 24
4.2 Skogsägarnas kriterier för att använda en digital virkesmarknad ____________ 25
4.3 Metoddiskussion _________________________________________________ 25
![Page 7: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/7.jpg)
VII
5. Slutsatser _________________________________________________ 27
6. Referenser ________________________________________________ 28
7. Bilagor ___________________________________________________ 30
![Page 8: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/8.jpg)
1
Charlotte Frödå
1. Introduktion
1.1Bakgrund
1.1.1 Privata skogsägare
År 2017 ägde enskilda skogsägare 48 % av Sveriges produktiva skogsmark.
Tillenskilda skogsägarna räknas fysiska personer, dödsbon och bolag som
inte är aktiebolag. För att räknas som skogsägare krävs ägande av produktiv
skogsmark på minst ett hektar(Christiansen 2018). Medelfastighetens storlek
idag är ca 50 hektar produktiv skogsmark och kan generera en extra inkomst
till skogsägaren genom avverkning av timmer och massaved.
Skogsinkomsten ses dock inte som huvudinkomstkällan bland dessa
skogsägare (Andersson m.fl. 2013). Bland de privata skogsägarna är andelen
män störst (60 %).Åldersfördelningen blandkvinnor och män är lika och
störst andel skogsägare finns i åldersklassen 50-64 år.
67 % av brukningsenheternas ägare bor i närheten av brukningsenheten
medans 33 % är utboägare eller delvis utboägare.Med utboägare menas att
skogsägaren bor i annan kommun än där brukningsenheten är
belägen.(Christiansen 2018).
1.1.2 Traditionell virkesmarknad
Vanligtvis föredrar skogsägarna i Sverige att kontakta en virkesköpare
genom telefon eller personlig kontakt (Petersson 2011). Valet av
virkesköpare blir oftast den köparen som skogsägaren har haft en personlig
kontakt eller långt samarbete med. Men även priset kan styra vem
skogsägaren väljer att kontakta (Johansson 2011).
I Sverige finns det olika försäljningsformer av virke. Devanligaste
försäljningsformerna är leveransvirke, avverkningsuppdrag, rotpost och
leveransrotköp.
Försäljning genom att skogsägaren själv avverkar eller låter en entreprenör
avverka och sedan sälja virket när det ligger längst bilväg kallas
leveransvirke. Prissättning sker oftast enligt prislistor och mäts in vid
industri av oberoende mätare.
Skogsägaren kan välja att sälja sitt virke som avverkningsuppdrag. Med det
menas att en köpare ansvarar för avverkning och uttransportering.
Prissättningen sker enligt prislistor och mätningen av virket sker vid industri
av opartisk mätare. Avverkningskostnaderna är oftast den faktiska kostnaden
eller på förhand fastställt pris.
Rotpostköp är en försäljningsform där en opartisk person märker ut och
mäter de träd som ska avverkas och sammanställer en stämplingslängd.
Säljaren kan sedan infodra anbud från olika köpare och välja det
fördelaktigaste anbudet. Köparen ansvarar sedan själv för avverkning och
![Page 9: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/9.jpg)
2
Charlotte Frödå
uttransportering. Slutligen finns leveransrotköp somär en annan form av
avverkningsuppdrag. Här kan köparen få ett totalpris för varje avverkad
kubikmeter. (Bertholdsson 2015).
Nackdelen med den traditionella virkesmarknaden är att det är svårt att nå ut
till ny mindre virkesköpare. Det är svårt att veta vilka virkesköpare det finns
på olika områden i Sverige och även svårt att jämföra priser då olika bolag
ofta har olika måttenheter. Detta gör det svårt att jämföra olika prislistor.
1.1.3Digital Virkesmarknad
Digitaliseringen inom skogsbruket har skett inom flera områden (Cserpes
2018).Exempel på digitaliseringen är digitala kartor med flera olika lager
som används för att se hur terrängen ser ut innan en avverkning eller hur
skogsägare lätt kan öppna upp sin skogsbruksplan i ensmart telefon.
Arbetet med att digitalisera informationsflödet inom skogssektorn i Sverige
fortsätter på olika håll. Detta för att kunna öka effektiviteten, hållbarheten
och konkurrenskraften (Mistra 2019).
I Skogforsks arbetsrapport Finsk virkesmarknad (Skutin 2000), tas det upp
att virkeshandel över en virkesbörs skulle höja flexibiliteten i
virkesmarknaden. En virkesbörs sågs som ett utvecklingsområde för
virkeshandeln i Sverige. Det konstaterades att virkesbörser på Internet var i
ett uppbyggnadsskede.
Men inom virkeshandeln har det inte skett någon stor digitalisering (Danske
Bank 2018).Enskilda skogsägares vanligaste tillvägagångssätt vid
försäljning av virke är kontakt via telefon och personliga möten,även om
försök att starta en digital virkesmarknad för försäljning av virke har gjorts
(Petersson 2011). Virkesbörsen och Timmerbörsen ärexempel på digitala
virkesmarknader som finns och funnits i Sverige.
Virkesbörsen grundades 2017 och är idag en fristående digital
marknadsplats för prisjämförelse och köp och försäljning av virke.
(Virkesbörsen 2019). Timmerbörsen grundades 1999 men är inte aktiv i
dagsläget (Sjökvist 2000).
Genom en digital virkesmarknad kan skogsägaren nå ut till flera
virkesköpare vid försäljning av virke, köpare som i vanliga fall inte hade
kontaktats. Offentliga prislistor från flera köpare finns samlade på ett ställe
och leder till en transparentare virkesmarknad.
Men är detta något Sveriges skogsägare är intresserade av eller håller de sig
till sina långsiktiga relationer med den lokala virkesköparen?
Frågan är vilka skogsägare som skulle kunna vara intresserade av denna nya
metod att sälja virke. Är det yngre eller äldre, kvinnor eller män, större eller
![Page 10: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/10.jpg)
3
Charlotte Frödå
mindre skogsägare, erfarna eller nya skogsägare, skogsägare med skoglig
utbildning eller går det inte se något samband?
1.2 Syfte och mål
Syftet med undersökningen var att tar reda på om skogsägare är intresserade
av att sälja virke genom en digital virkesmarknad där olika bud kan
jämföras. Vilka skogsägare var öppna för en digitaliserad marknad och vilka
ville fortsätta sälja på traditionellt sätt.
Frågeställningar:
- Hur ser intresset ut för att sälja virke genom en digital virkesmarknad?
- Vad skiljer de skogsägare som är intresserade av att sälja virke genom en
digital marknad från de skogsägare som vill fortsätta sälja på traditionellt
sätt?
1.3 Avgränsningar
Undersökningen var avgränsad till enskilda privata skogsägare som hade
facebookkonto och var medlemmar eller följer de olika grupper där enkäten
delats, samt medlemmar i Skogsforum (2019) Undersökningen nådde inte ut
till skogsägare som inte var aktiva på Internet.
![Page 11: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/11.jpg)
4
Charlotte Frödå
2. Material och metoder
Data har samlats in genom en webbenkät. Detta för att mäta hur stort
intresset är för en digital virkesmarknad, med hjälp av enkätsvaren.
Metoden användes för att på ett enkelt och billigt sätt nå ut till skogsägare.
Dataskyddsförordningen hindrar skogsföretag att lämna ut skogsägares
kontaktuppgifter. Därför delades enkäten offentligt över Internet.
Enkäten utformades i enkätverktyget i Netigate (2019). En
undersökningsplattform för smidig insamling av data och analysering.
Enkäten innehöll 20 frågor med både fasta svarsalternativ och en öppen
fråga. Både kvantitativ och kvalitativ data samlades där med in. Enkäten går
att se i Bilaga2. Sist i enkäten ställdes frågan om vad skulle få skogsägaren
att byta nuvarande försäljningssätt till försäljning genom en digital
virkesmarknad.Där fickskogsägarenbetygsätta hur viktiga olika aspekten var
på den femgradig skada. 1 stod för ej viktigt och 5 mycket viktigt.En öppen
fråga ställdes där de själva kunde komma med förslag på aspekt som var
viktigt för vid val av försäljningssätt.
Enkäten delades på Skogsforum (2019). Ett forum med över 42000
skogsintresserade på Internet med medlemmar från hela landet. Efter en
vecka delades enkäten i facebookgruppen Självverksamma skogsägare med
över 7000 medlemmar från hela landet. Länken delades även på Facebook
av Spillkråkan (2019) som är en intresseförening för kvinnliga
skogsägareoch Skogsaktuellt (2019) som är Sveriges största oberoende
branschtidning för skogsbrukare.
Enkäten var tillgänglig i tre veckor, 28 februari till 21 mars.
Enkätens svar sammanställdes i två Excel dokument. Ett med antal och
procent för varje svarsalternativ och ett med rådata från undersökningen.
Genom Netigates filterfunktion sorterades svaren upp i två grupper utifrån
vad skogsägarna svarat på fråga 18 (Bilaga 2). En medde skogsägare som
var positiva till att använda en digital virkesmarknad och en med de
skogsägare som var negativa till att använda en digital virkesmarknad.
Respondenterna delades även upp i grupper utifrån vad de svarat på fråga 17
(Bilaga 2). En med de som använt en digital virkesmarknad och en med de
som inte använt en digital virkesmarknad. Därefter gick det jämföra de olika
gruppernas svar.På den öppna frågan svarade totalt 62 personer och svaren
samlades i ett ordmoln där de ord som använts oftast markerades extra
tydligt. De vanligaste svaren sammanställdes i punktlistor, rangordnat efter
hur vanligt svaret var.
Totalt klickade 342 personer in på enkäten. Av dessa fullföljde 173 personer
enkäten. Vilket ger en svarsfrekvens på 50 %. Majoriteten av de som svarat
var medlemmar i gruppen Självverksamma skogsägare.
![Page 12: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/12.jpg)
5
Charlotte Frödå
3. Resultat och analys
3.1 Respondenterna
Av Sveriges skogsägare är 38 % kvinnor och 60 % män (Christiansen 2018).
Könsfördelningen bland respondenterna i enkätstudien blev 11 % kvinnor
och 89 % män. Manliga skogsägare är därmed överrepresenterade i denna
studie.
Respondenternas ålder var från 18år till över 70år. Flest skogsägare (27 %)
var mellan 41-50år (Figur1). Skogsägarna var från nyblivna skogsägare till
erfarna. Två av respondenterna hade varit skogsägare i över 50år.
Majoriteten (35%) hade varit skogsägare i mindre än 10år (Figur 2).
Figur 1. Åldersfördelningen hos skogsägarna
Figur 2. Antal år som skogsägare
Skogsägarnas fastigheter låg inom hela Sverige. 27 % av respondenternas
fastigheter låg i Norrland, 20 % i Svealand och 53 % i Götaland.
Skogsägare som hade fastigheter i Götaland var något överrepresenterade.
Fördelningen av fastigheterna bland enskilda ägare så ut som följande år
2017, Norrland 31 %, Svealand 28 % och Götaland 41 % (Christiansen
2018).
På frågan om de bodde på fastigheten var det ganska jämställt. 54 % bodde
på fastigheten medan 46 % var så kallade utboägare .
0%
10%
20%
30%
18-30 31-40 41-50 51-60 61-70 över 70
0%
10%
20%
30%
40%
mindre än 10 år
10-20 år 21-30 år 31-40 år 41-50 år mer än 50 år
![Page 13: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/13.jpg)
6
Charlotte Frödå
Antal hektar produktiv skogsmark på respondenternas fastigheter varierade
mellan mindre än 50ha till över 300ha. 60 % av respondenternas fastigheter
var under 100 ha (Figur 3).
Figur 3. Antal hektar produktiv skogsmark
Den egna arbetsinsatsen i skogsbruket på ett år var mindre än 500 timmar
för 77% av skogsägarna och 23% hade en arbetsinsats på mer än 500 timmar
per år.
53 % svarade ja på frågan om de var medlemmar i en skogsägarförening.
57 % av skogsägarna hade arbetslivserfarenhet från skogsbranschen.
Större delen av skogsägarna hade någon form av skoglig utbildning men 29
% hade ingen skoglig utbildning (Figur 4).
Figur 4. Skoglig utbildning bland respondenterna
0%
10%
20%
30%
40%
mindre än 50 ha
50-100 ha 101-150 ha 151-200 ha 201-300 ha över 300 ha
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
![Page 14: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/14.jpg)
7
Charlotte Frödå
90 % av respondenterna använde Internet dagligen och majoriteten såg sig
ha goda eller delvis goda datorkunskaper.
Frågor om prislistor ställdes och där svarade 65 % att de brukar jämföra
prislistor och ta in anbud (Figur 5a). 72 % efterfrågade offentliga prislistor
(Figur 5b). 66 % tycker att det är svårt att jämföra prislistor (Figur 5c).
Figur 5a. Skogsägarnas svar på; Brukar du jämföra prislistor?
Figur 5b Skogsägarnas svar på; Efterfrågar du offentliga prislistor?
Figur 5c Skogsägarnas svar på; Tycker du det är svårt att jämföra prislistor?
3.2 Skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad
I Figur 6 visas skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad. 72 % av
skogsägarna kunde tänka sig använda sig av en digital virkesmarknad som
alternativ vid försäljning av sitt virke medan 28 % inte såg det som ett
alternativ.
Figur 6. Skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad
Ja65%
Nej35%
a
Ja72%
Nej28%
b
Ja66%
Nej34%
c
Positiva72%
Negativa28%
![Page 15: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/15.jpg)
8
Charlotte Frödå
7 % (12 personer) hade vid något tillfälle använt endigital virkesmarknad för
försäljning av virke (Figur 7). Två av dessa skulle aldrig sälja virke genom
en sådan marknadsplats igen.
Figur 7. Inställningen till användandet av digital virkesmarknad hos skogsägare som
använt sig av någon form av digital virkesmarknad
3.2.1 Kön
Figur 8 visar att ingen av de kvinnliga respondenterna testat en digital
virkesmarknad medan 8 % av männen hade testat. Här bör man tänka på att
endast 11 % av respondenterna var kvinnor. Kvinnor är därmed
underrepresenterade i undersökningen.
Figur 8. Kvinnor respektive män som använt sig av en digital virkesmarknad
Det finns inget tydligt samband mellan inställningen till att använda en
digital virkesmarknad och vilket kön skogsägaren har (Figur 9). Kvinnor och
män har svarat liknande med ett litet övertag bland männen som är lite
positivare till det digitala.
93%0
1%
6%
Ej använt
Använt men vill inte använda igen
Använt och kan tänkas använda igen
0%8%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
kvinnor män
använt
ej använt
![Page 16: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/16.jpg)
9
Charlotte Frödå
Figur 9. Kvinnors respektive mäns inställning till en digital virkesmarknad
3.2.2 Ålder
Skogsägare som använt sig av en digital virkesmarknad är mellan 31-50 år
och 61-70 år. Andelen som använt sig av en digital virkesmarknad är störst
bland 31-40 åriga skogsägare. Av dem har 14 % sålt virke på det viset (Figur
10).
Figur 10. Åldersfördelningen bland skogsägare som använt respektive inte använt en
digital virkesmarknad
Den positiva inställningen till att använda digital virkesmarknad vid
försäljning av virke, är vanligast hos skogsägare i åldrarna 18-70 år.
Däremot är skogsägare över 70 år betydligt mer negativa till att använda en
digital virkesmarknad. Hela 89 % av skogsägare över 70 år är negativa
(Figur 11).
Figur 11.Inställningen till en digital virkesmarknad utifrån ålder
68% 72%
32% 28%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
kvinnor män
positiva
negativa
0%14% 11%
0%7%
0%0%
20%
40%
60%
80%
100%
18-30år 31-40år 41-50år 51-60år 61-70år över 70 år
använt
ej använt
0%
20%
40%
60%
80%
100%
18-30år 31-40år 41-50år 51-60år 61-70år över 70 år
positiva
negativa
![Page 17: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/17.jpg)
10
Charlotte Frödå
3.2.3 Fastighetens geografiska placering
I gruppen bland skogsägare som hade sin fastighet i Svealand, var andelen
med skogsägare som använt en digital virkesmarknad störst. Norrland och
Götaland hade samma fördelning (Figur 12).
Figur 12. Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad. Beroende på var fastigheternas placering
Inställningen till att använda digital virkesmarknad vid försäljning av virke
var jämt fördelad över landet. Skogsägarna med fastigheter i Svealand vår
något mer positiva enligt Figur 13.
Figur 13. Inställningen till en digital virkesmarknad beroende på var fastigheten finns
3.2.4Skogsägarens boende
Bland skogsägare som var utboägare var andelen som använt en digital
virkesmarknad lite högre än bland de skogsägare som bodde på sin
skogsfastighet (Figur 14).
Figur 14. Fördelningen bland de som använt eller inte använt en digital virkesmarknad
beroende på var skogsägarna bor
4%17%
4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Norrland Svealand Götaland
använt
ej använt
72% 77%70%
28% 23%30%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Norrland Svealand Götaland
positiva
negativa
3%11%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Bor på fastigheten Utboägare
använt
ej använt
![Page 18: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/18.jpg)
11
Charlotte Frödå
Inställningen till att använda digital virkesmarknad vid försäljning av virke
var mer positiv hos utboägarna. Bland utboägarna var 74 % positiva och
bland de som bodde på fastigheten var 70 % positiva (Figur 15).
Figur 15. Intressefördelningen beroende på var skogsägarna bor
3.2.5Fastighetens storlek
Vid analysering av fastigheternas storlek och vilka som använt respektive
inte använt en digital virkesmarknad, blir resultatet att skogsägare som
använt sig av en digital virkesmarknad, finns bland de som har under 100
hektar och skogsägare med över 300 hektar (Figur 16).
Figur 16. Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på hur stora fastigheterna är
Bland de skogsägare som har över 300 ha finns fler som är negativt till att
använd en digital virkesmarknad än positiva. Bland de som har under 300
hektar är majoriteten positivt inställda (Figur 17).
70% 74%
30% 26%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
Bor på fastigheten Utboägare
positiva
negativa
7% 9% 0% 0% 0%13%
0%20%40%60%80%
100%
använt
ej använt
![Page 19: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/19.jpg)
12
Charlotte Frödå
Figur 17. Intressefördelningen beroende på hur stora fastigheterna är
3.2.6Tid som skogsägare
De skogsägare som använt en digital virkesmarknad är från nyblivna
skogsägare till 50 år som skogsägare. Figur 18 visar att blandskogsägare
som ägt skog i över 50 år, finns ingen som använt en digital virkesmarknad.
Figur 18.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på hur länge de varit skogsägare
Majoriteten av skogsägarna som varit skogsägare i 0-50 år är positiva till att
använda en digital virkesmarknad. Bland de två skogsägare som varit
skogsägare i mer än 50 år är åsikterna delade (Figur 19).
Figur 19. Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på hur länge de varit
skogsägare
0%20%40%60%80%
100%
positiva
negativa
5% 11% 8% 4% 7% 0%0%
20%
40%
60%
80%
100%
mindre än 10 år
10-20 år 21-30 år 31-40 år 41-50 år mer än 50 år
använt
ej använt
0%
20%
40%
60%
80%
100%
mindre än 10 år
10-20 år 21-30 år 31-40 år 41-50 år mer än 50 år
positiva
negativa
![Page 20: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/20.jpg)
13
Charlotte Frödå
3.2.7Egen arbetsinsats i skogsbruket
Figur 20 visar att skogsägare som använt en digital virkesmarknad, oftare är
aktiva skogsägare (13 %) och lägger mer än 500 timmar om året på arbete i
sin egen skog.
Figur 20.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende påderas egna arbetsinsatts i skogsbruket
Det är ingen skillnad på inställningen till att använda digital virkesmarknad
vid försäljning av virke beroende på hur mycket tid skogsägarna lägger på
eget arbete i sin egen skog (Figur 21).
Figur 21.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på deras egen arbetsinsats i
skogsbruket
3.2.8Utbildning
Figur 22 visar att störst andel skogsägare som använt en digital
virkesmarknad finns i gruppen med skogsägare som har skoglig
yrkesutbildning. Därefter kommer gruppen med de med skoglig
universitetsutbildning. Av de som hade skoglig gymnasieutbildning hade
ingen använt sig av en digital virkesmarknad.
5%13%
0%
50%
100%
passiv aktiv
använt
ej använt
72% 72%
28% 28%
0%
20%
40%
60%
80%
passiv aktiv
positiva
negativa
![Page 21: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/21.jpg)
14
Charlotte Frödå
Figur 22.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på hur utbildning
Gruppen med skogsägare med skoglig yrkesutbildning hade olika
inställningar till att använda en digital virkesmarknad. Hälften var positiva
och hälften negativa, guppen var därmed också den med högst andel
negativa.
Andelen positiva var störst i gruppen med skogsägare utan skoglig
utbildning (Figur 23).
Figur 23.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på utbildning
3.2.9Yrkeserfarenhet av skogsbruk
Störst andel av de som använt en digital virkesmarknad fanns inom gruppen
med skogsägare som hade skoglig yrkeserfarenhet (Figur 24).
2% 7%
33%
0%11%
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%
100%
använt
ej använt
0%10%20%30%40%50%60%70%80%90%
100%
positiva
negativa
![Page 22: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/22.jpg)
15
Charlotte Frödå
Figur 24.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende yrkeserfarenhet av skogsbruk.
Bland skogsägarna utan yrkeserfarenhet inomskogsbruk var andelen mer
positiva än skogsägare med yrkeserfarenhet. Av de med yrkeserfarenhet
inom skogsbruket var 63 % positiva medan de utan yrkeserfarenhet av
skogsbruket var 83 % positiva (Figur 25).
Figur 25.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på yrkeserfarenhet av
skogsbruk
3.2.10Skogsägarförening
Bland de skogsägare som använt digital virkesmarknad finns både de som är
medlemmar i en skogsägarförening (10 %) och de som inte är medlem i
någon skogsägarförening (4 %) (Figur 26).
Figur 26.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på om de är medlemmar i en skogsägarförening
I gruppen med skogsägare som är medlemmar i en skogsägarförening, är
andelen de som är negativa till en digital virkesmarknad lite högre än bland
de som inte är medlemmar i någon skogsägarförening förening. Figur 27
9% 4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
yrkeserfarenhet ingen yrkeserfarenhet
använt
ej använt
63%
83%
37%
17%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
yrkeserfarenhet ingen yrkeserfarenhet
positiva
negativa
10% 4%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
medlem ej medlem
använt
ej använt
![Page 23: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/23.jpg)
16
Charlotte Frödå
visar att majoriteten i båda grupperna ändå är positiva till att använda en
digital virkesmarknad.
Figur 27.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på om de är medlemmar i en
skogsägarförening
3.2.11Synen påprislistor
I enkäten ställdes frågan ifall skogsägaren brukade jämföra prislistor eller ta
in anbud innan försäljning av virke.
De skogsägare som använt sig av en digital virkesmarknad,jämförde oftast
prislistor och anbud innan försäljning (Figur 28).
Figur 28.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på ifall de brukarjämföra prislistor/anbud innan försäljning
Av de skogsägare som oftast jämförde prislistor var 75 % positiva till att
använda en digital virkesmarknad, medan bland de som inte brukade
jämföra prislistor var 66 % positivt inställda till en digital virkesmarknad
(Figur 29). Resultatet visar därmed att de som jämför prislistor, är mer
öppna för en digital virkesmarknad än de som inte brukar jämföra prislistor
eller anbud.
70% 73%
30% 27%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
medlem ej medlem
positiva
negativa
10%2%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
jämför jämför ej
använt
ej använt
![Page 24: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/24.jpg)
17
Charlotte Frödå
Figur 29.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på ifall de brukarjämföra
prislistor/anbud innan försäljning
Nästa fråga som ställdes om prislistor var ifall skogsägarna efterfrågade
offentliga prislistor.
Bland de som inte efterfrågade offentliga prislistor var andelen större med
skogsägare som använt en digital virkesmarknad (10 %) än andelen var
bland de som efterfrågade offentliga prislistor (6 %)(Figur 30).
Figur 30Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på ifall de efterfrågar offentliga prislistor
I gruppen med skogsägare som efterfrågade offentliga prislistor var andelen
positiva till en digital virkesmarknad högre än bland de som inte
efterfrågade offentliga prislistor.
Bland de som efterfrågade offentliga prislistor var 78 % positiva medan i
gruppen med skogsägare som inte efterfrågade offentliga prislistor var 55 %
positiva (Figur 31).
Figur 31.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på ifall de efterfrågar offentliga
prislistor
75%66%
25%34%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
jämför jämför ej
positiva
negativa
6% 10%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
efterfrågar efterfrågar ej
använt
ej använt
78%
55%
22%
45%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
efterfrågar efterfrågar ej
positiva
negativa
![Page 25: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/25.jpg)
18
Charlotte Frödå
Sista frågan om prislistor handlade om ifall skogsägarna tyckte det var svårt
att jämföra prislistor.
Av de som tyckte det var svårt att jämföra prislistor hade 6 % använt sig av
en digital virkesmarknad. Av de skogsägare som inte tyckte det var svårt att
jämföra prislistor hade 8 % använt en digital virkesmarknad(Figur 32).
Figur 32.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på ifall de tycker det är svårt eller inte att jämföra prislistor
Figur 33 visar att skogsägare som tyckte det var svårt att jämföra prislistor
var mer positiva till en digital virkesmarknad än gruppen med de skogsägare
som inte tyckte det var så svårt. Bland de som tyckte det var svårt var 82 %
positiva och bland de som inte tyckte det var svårt var 51 % positiva till att
använd en digital virkesmarknad.
Figur 33.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på ifall de tycker det är svårt
eller inte att jämföra prislistor
3.2.12Erfarenhet av virkesaffärer
Resultatet av frågan hur många virkesaffärer skogsägarna gjort och vilka
som använt sig av en digital virkesmarknad visar att i gruppen med
skogsägare som gjort fler än 40 virkesaffärer, har 19 % av skogsägarna sålt
virke genom en digital virkesmarknad(Figur 34).
6% 8%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
svårt inte svårt
använt
ej använt
82%
51%
18%
49%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
svårt inte svårt
positiva
negativa
![Page 26: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/26.jpg)
19
Charlotte Frödå
Figur 34.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på hur många virkesaffärer de gjort.
I gruppen med skogsägare som gjort fler än 40 virkesaffärer var andelen
med negativa störst. Hela 67 % av skogsägarna var negativa till att använda
en digital virkesmarknad. I gruppen med skogsägare som gjort 30-40
virkesaffärer var andelen med negativt inställda skogsägare större (60 %) än
de som var positiva (40 %) (Figur 35).
Figur 35.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på hur många virkesaffärer de
gjort
3.2.13Internet
Av de som sålt virke genom en digital virkesmarknad använde alla Internet
dagligen, vilket syns i Figur 36.
Figur 36.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på hur ofta de använder Internet.
Av de skogsägare som aldrig använde Internet var andelen med negativa
störst med 71 %. Beträffande resultatet för grupperna som använder Internet
2%13%
3% 7%0%
19%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
färre än 5 5-10 st 10-20 st 20-30 st 30-40 st fler än 40
använt
ej använt
0%
20%
40%
60%
80%
100%
färre än 5 5-10 st 10-20 st 20-30 st 30-40 st fler än 40
positiva
negativa
0% 0% 0% 0% 8%
0%20%40%60%80%
100%
Aldrig Några gånger om
året
Några gånger i
månaden
Varje vecka Varje dag
använt
ej använt
![Page 27: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/27.jpg)
20
Charlotte Frödå
några gånger om året och några gånger i månaden, visade sig att respektive
grupp hade endast 1 respondent var. Det analyserade svaret är därmed inte
tillförlitligt (Figur 37).
Figur 37.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på hur ofta de använder
internet
3.2.14Datorkunskap
Skogsägarna som sålt virke hade goda eller delvis goda datorkunskaper.
Bland de som inte såg sig ha goda datorkunskaper, hade ingen använt en
digital virkesmarknad vid försäljning av sitt virke (Figur 38).
Figur 38.Fördelningen av skogsägare som använt respektive inte använt en digital
virkesmarknad beroende på ifall de ser sig ha goda datorkunskaper
I gruppen med skogsägare som inte såg sig ha goda datorkunskaper, var 56
% negativa till en digital virkesmarknad.
Bland de som hade goda eller delvis goda datorkunskaper var de flesta
positiva (73 %) i båda grupperna (Figur 39).
Figur 39.Intressefördelningen bland skogsägarna beroende på fall de ser sig ha goda
datorkunskaper
0%
50%
100%
150%
Aldrig Några gånger om
året
Några gånger i
månaden
Varje vecka Varje dag
positiva
negativa
8% 5% 0%
92% 95% 100%
0%
20%
40%
60%
80%
100%
ja delvis nej
använt
ej använt
73% 73%
44%
27% 27%
56%
0%
20%
40%
60%
80%
ja delvis nej
positiva
negativa
![Page 28: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/28.jpg)
21
Charlotte Frödå
3.3Skogsägarnas kriterier för att använda en digital virkesmarknad
Högre priser tyckte flest (59% totalt) var mycket viktigt, både de som var
negativa och positiva. Bland de som inte tyckte högre pris var viktigt fanns
fler skogsägare som var negativa till digitalvirkesmarknad än positiva.
Att försäljningstjänsten skulle vara gratis för både säljare och köpare var
näst viktigast. Totalt 38 procent av respondenterna tyckte det var mycket
viktigt. Det var fler av de som var negativa till digitalvirkesmarknad som
tyckte att det inte var viktigt än de som var positiva till
digitalvirkesmarknad.
Smidig affär var inte viktig för att de som var negativa till en
digitalvirkesmarknad skulle byta försäljningssätt. Medans det var mycket
viktigt för de som var intresserade att byta försäljningsätt.
Ej viktigt hade fler av de skogsägare som inte ville byta försäljningsätt valt
än de som var öppna för att byta försäljningsätt.
Att tjänster som plantering eller markberedning skulle erbjudas av köparen
via den digitala virkesmarknaden tyckte de flesta inte spelade så stor roll.
Totalt 26 % valde graderingen 3 på denna skala.
Figur 40. Skogsägare som var positiva till digital virkesmarknads ranking av olika aspekt
0% 10% 20% 30% 40% 50%
1
2
3
4
5
Gratis
Erbjuda tjänster
Snabb försälningsprocess
Smidig affär
Högre pris
![Page 29: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/29.jpg)
22
Charlotte Frödå
Figur 41. Skogsägare som var negativa till digital virkesmarknads ranking av olika aspekt
Utöver de aspekt som tagits med i enkäten fick respondenterna möjlighet att
kommentera fler aspekter de tyckte var viktigt, för att de skulle kunna tänka
sig använda en digital virkesmarknad.
De som var positiva till en digital virkesmarknad tyckte det var viktigt med
följande:
Säker betalning och säkra kontrakt
Kontrakten ska gå att skräddarsy
Att den digitala virkesmarknaden som sajt är säker, har gott rykte
och lättnavigerad.
Anonymitet
Att alla har samma måttenheter, mätregler och att prislistorna
stämmer.
Att det finns köpare av kvalitetsvirke, ovanliga träslag och mindre
volymer.
Virkesköparna ska vara många olika och de ska vara aktiva på sidan
Betalningsgaranti
Betalning ska kunna ske genom skördarmätarens inmätning.
Kunna betygsätta och se betygsättning av företag
0% 5% 10% 15% 20%
1
2
3
4
5
Gratis
Erbjuda tjänster
Snabb försäljningsprocess
Smidig affär
Högre priser
![Page 30: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/30.jpg)
23
Charlotte Frödå
Att efterlikvid är medräknat
En personlig kontaktperson
De som var negativa till en digital virkesmarknad tyckte det var viktigt med
följande:
Långsiktiga relationer
Förtroende
Att köparen är känd
En personlig kontakt
Möjlighet att sälja specialsortiment
Korrekta beräkningsmodeller
Markskoningsgaranti och garanti på utfört jobb
Att köparna är ansvariga för bas- och bilvägar
Att köparna har betalningsförmåga
Att avverkningen sker inom satt tidsram.
Visse påpekade att de inte sålde till annan än de skogsägarföreningar de
tillhörde eller att de värnade om den personliga kontakten
![Page 31: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/31.jpg)
24
Charlotte Frödå
4. Diskussion
4.1 Skogsägarnas intresse för en digital virkesmarknad
Majoriteten av skogsägarna är positiva till en digital virkesmarknad, vilket
inte riktigt speglar sig i antalet skogsägare som använt sig av en digital
virkesmarknad vid försäljning.Detta skulle kunna bero på att försäljning av
virke genom en digital virkesmarknad är en relativt ny försäljningsform.
De vanligaste sambanden hos de skogsägare som sålt virke genom en digital
virkesmarknad var att de var män, brukade jämföra prislistor, gjort fler än 30
virkesaffärer och använde Internet dagligen. Att det endast var män
representerade kan bero på att kvinnor var underrepresenterade i studien.
Något som var intressant var att de som använt en digital virkesmarknad
oftast var medlem i en skogsägarförening. Väljer de då att sälja till sin
skogsägarförening genom den digitala virkesmarknaden eller säljs det till
andra virkesköpare?
Bland skogsägare som inte kunde tänka sig använda en digital
virkesmarknad kunde man se vissa kännetecken. En ålder på över 70 år, inte
så stor vana inom dator och Internet, yrkeserfarenhet inom skogsbruk, gjort
fler än 30 virkesaffärer och stor fastighet på över 300 hektar.
Företagen som arbetar för att öka användandet av digital virkesförsäljning
borde därmed inrikta sig på skogsägare inom dessa grupper. Att en högre
ålder och sämre Internet och datoranvändning ledde till en mer negativ syn
på en digital virkesmarknad, kom inte som en överraskning. I tidigare
studier med en högre medelålder bland respondenterna, har över hälften
svarat att de aldrig eller sällan hämtar skoglig information från Internet
(Petersson 2011). Därmed är det tydligt att äldre som sällan använder Internt
med stor sannolikhet väljer bort försäljning genom en digital virkesmarknad.
De skogsägare som var positiva till en digital virkesmarknad, var ofta
nyblivna skogsägare med mindre fastigheter och utan utbildning eller
yrkeserfarenhet av skogsbruk. De jämförde och efterfrågade även ofta
prislistor. Detta kan bero på att Internet är ett smidigt sätt att söka kunskap
inom som nybliven skogsägare utan ett kontaktnät inom skogsbranschen.
Bland skogsägare med mindre erfarenhet av virkesaffärer kan en digital
virkesmarknad kännas som ett bra hjälpmedel och även de skogsägare som
efterfrågar prislistor att använda kan en digital virkesmarknad vara ett bra
hjälpmedel.
![Page 32: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/32.jpg)
25
Charlotte Frödå
4.2 Skogsägarnas kriterier för att använda en digital virkesmarknad
Danske Bank skrev i sitt nyhetsbrev från februari 2018 om digitaliseringen
av virkesmarknaden (Danske Bank 2018). Där tar de upp orsaker till varför
digitaliseringen av virkesmarknaden går så långsamt. Bland annat att täta
relationer mellan köpare och säljare är en orsak. Även att Sverige har flera
olika måttenheter och inmätningsmodeller för skog är en orsak till
svårigheter för den digitala virkesmarknaden att slå igenom.
Detta syns även i resultatet av denna studie. Av de skogsägare som var
negativa till en digital virkesmarknad hade flera svarat att de ville ha
långsiktig relation till köparen, personlig kontakt och förtroende.
Skogsägare som var positiva till att använda en digital virkesmarknad
påpekade att det var viktigt att måttenheter och mätregler var samma, för att
de skulle kunna tänka sig använda sig av en digital virkesmarknad vid
försäljning av sitt virke.
På frågan om vad som skulle få skogsägarna att byta nuvarande
försäljningssätt till försäljning genom en digital virkesmarknad svarade
respondenterna att de tyckte att högre priser var det viktigaste vid byte av
försäljningssätt. Det gäller även vid byte av skoglig samarbetspartner
(Johansson 2011).
En stor del av de som inte kunde tänka sig använda en digital virkesmarknad
menade att de ville ha en långsiktig relation, förtroende och personlig
kontakt med virkesköparen. Det stämmer bra överens med vad skogsägare
går efter när de valt virkesköpare i tidigare studier som gjorts. Där har 33 %
av skogsägare svarat att störst betydelse har den personliga kontakten medan
29 % gick efter priset. 24 % tyckte långsiktigt samarbete var det viktigaste
(Johansson 2011). Däremot skulle en webbportal kunna användas för en del
kommunikation som t.ex. virkespriser och generell skoglig rådgivning
(Lundberg 2016).
4.3 Metoddiskussion
För att få ett bättre urval av skogsägare hade det varit bättre att göra en
enkätundersökning som skickats ut med brev. Då hade studien fått med fler
skogsägare som inte är aktiva på Internet och enbart privata skogsägare. Det
hade även gått att rikta in sig på ett visst geografiskt område och haft en
exaktare koll på hur många som fått tillgång till enkäten. Därmed hade man
kunnat räkna ut en exakt svarsfrekvens.
Det positiva med webbenkäten var att jag nådde ut till skogsägare i hela
landet utan kostnader för brev och porto.
För att fått med fler skogsägare som använt en digital virkesmarknad hade
det underlättat med kontaktuppgifter från en digital virkesmarknads
kundregister. En följd av detta skulle dock kunnat bli att det skulle bli en
![Page 33: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/33.jpg)
26
Charlotte Frödå
överrepresentation av skogsägare som är positiva till en digital
virkesmarknad.
Det går inte att se i studien om respondenterna var privata skogsägare eller
inte. Därför hade det varit bra som en extra fråga i enkäten. Fördelningen
mellan kvinnor och män bland respondenterna stämde inte helt med hur
statistiken ser ut för hela Sverige. Männen varöverrepresenterade i studien.
Frågan om skogsägaren bodde på fastigheten skulle kunna formulerats om
till ”Bor du i närheten vad din fastighet”. Detta för att kunna jämföra med
statistiken som finns på skogsägare som är så kallade utboägare.Andelen
som inte bodde på fastigheten var lite högre än riksgenomsnittet. Troligen på
grund av att de som inte bor på fastigheten men i närheten klassas som
utboägare i studien.
Åldern bland respondenterna var något under snittet, då störst antal
skogsägare i Sverige är i åldersklassen 50-64 år (Christiansen 2018) medan
störst ålderklass bland respondenterna var 41-50 år. Detta kan ha att göra
med att enkäten publicerades digitalt på Internet.
För att få ett säkrare resultat hade antalet respondenter fått vara fler. Endast
12 skogsägare hade det facto använt en digital virkesmarknad. Därmed bör
representativiteten hos gruppen med skogsägarna som använt en digital
virkesmarknad vara tämligen låg.
![Page 34: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/34.jpg)
27
Charlotte Frödå
5. Slutsatser
Resultatet av studien visar att skogsägarnas intresse för att sälja virke genom
en digital virkesmarknad ser bra ut. Majoriteten (72 %) är intresserade. Men
få av dessa har testat att sälja virke genom en digital virkesmarknad.
Av de skogsägare som testat att sälja virke genom en digital virkes marknad,
skulle 84 % vara intresserade av att göra det igen.
De som inte skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid
försäljning av sitt virke är oftast över 70år, fastigheten är på över 300ha och
gjort fler än 30 virkesaffärer.
De som skulle kunna tänka sig använda en digital virkesmarknad vid
försäljning av sitt virke har oftast mindre fastigheter, ingen skoglig
utbildning, använder Internet dagligen, ägt skogsfastigheten mindre än 10år
och därmed gjort färre virkesaffärer.
Skogsägarna som inte kunde tänka sig använda en digital virkesmarknad
tyckte det var för opersonligt. De saknade den personliga kontakten,
förtroendet och den långsiktiga relationen. Däremot de som kunde tänka sig
sälja virke genom en digital virkesmarknad efterfrågade en säker och
lättnavigerad sajt. Några enstaka efterfrågade även anonymitet.
Sammanfattningsvis visar resultatet att nyblivna skogsägare med mindre
erfarenhet av skog och virkesaffärer är mer positiva till en digital
virkesmarknad medans äldre som varit skogsägare länge och gjort flera
virkesaffärer oftast är negativa till att sälja genom en digital virkesmarknad.
![Page 35: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/35.jpg)
28
Charlotte Frödå
6. Referenser
Andersson. M, Boman. M, Gong. P. 2013. Vad vill skogsägaren satsa på?
Fakta Skog nr 10, 2013. https://www.slu.se/globalassets/ew/ew-
centrala/forskn/popvet-dok/faktaskog/faktaskog13/faktaskog_10_2013.pdf
(Hämtad 2019-05-20)
Bertholdsson, J. 2015. Skogsägarens företagsbok 2015. Stockholm: LRF
KONSULT
Christiansen, L.2018. Strukturstatistik, Statistik om skogsägande 2017.
Jönköping, Skogsstyrelsen.
Cserpes, J. 2018. Digitaliseringen inom skogsbruket Småland. Rapport.
Länstyrelsen.
Danske Bank. 2018. Skog & Ekonomi – nyheter från Danske Bank. Nr1.
https://danskebank.com/-/media/files/se/pdf/press/danske-bank-skog-och-
ekonomi-nr-1-2018-.-la=sv-se.pdf(Hämtad 2019-01-29)
Johansson, M. 2011. Marknadsundersökning om markägares val av
skogspartner. Examensarbete 2011:04, SLU, Skogsmästarskolan.
Lundberg, A. 2016. Förtroendeskapande kommunikation i virkesaffärer – En
fallstudie inom Sveaskog. Examensarbete. SLU, Jägmästarprogrammet.
Mistra. 2019. Mistra Digital Forest
https://www.mistra.org/forskningsprogram/mistra-digital-forest/ (Hämtad
2019-05-20)
Netigate.2019.https://www.netigate.net/sv/ (Hämtad 2019-05-20)
Petersson, M. 2011.Leverantörsportal som kommunikationsplattform för
skogsägare. Examensarbete. Linnéuniversitetet.
Sjökvist, O. 2000. Flera kan handla med massaved och trä på nätet. ATL
https://www.atl.nu/lantbruk/fler-kan-handla-med-massaved-och-tra-pa-natet/
(Hämtad 2019-05-20)
Skogsaktuellt. 2019.https://www.skogsaktuellt.se (Hämtad 2019-05-20)
Skogsforum.2019.https://skogsforum.se/ (Hämtad 2019-05-20)
Skutin, S-G. 2000. Finsk virkesmarknad – en jämförelse med Sverige.
Arbetsrapport från Skogforsk nr 463. Uppsala
Spillkråkan. 2019.https://spillkrakan.se/ (Hämtad 2019-05-20)
![Page 36: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/36.jpg)
29
Charlotte Frödå
Virkesbörsen. 2019.https://www.virkesborsen.se/ (Hämtad 2019-05-20)
![Page 37: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/37.jpg)
30
Charlotte Frödå
7. Bilagor
Bilaga 1: Förord enkät
Bilaga 2: Enkät
![Page 38: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/38.jpg)
BILAGA 1
Hej!
Jag heter Charlotte Frödå och läser Skogskandidatprogrammet på
Linnéuniversitetet i Växjö.I mitt examensarbete har jag valt att undersöka
skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digitalvirkesmarknad.
Jag skulle vara tacksam om du som skogsägare ville hjälpa mig att få ett så bra
underlag som möjligt till mittexamensarbete, genom att fylla i enkäten som finns
i länken. Den innehåller 20 frågor och tar max 5 minuter att fylla i.
Undersökningen är anonym och ingen kommer se vad just du svarat.
Tack på förhand för din medverkan
Charlotte Frödå
Student vid Linnéuniversitetet i Växjö
![Page 39: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/39.jpg)
BILAGA 2
Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital virkesmarknad
1, Kön
Kvinna
Man
2, Ålder
18-30
31-40
41-50
51-60
61-70
över 70
3, Var i Sverige finns fastigheten?
Norrland
Svealand
Götaland
4, Bor du på fastigheten?
Ja
Nej
5, Hektar produktiv skogsmark på fastigheten?
mindre än 50 ha
50-100 ha
101-150 ha
151-200 ha
201-300 ha
över 300 ha
6, Hur länge har du varit skogsägare?
mindre än 10 år
10-20 år
21-30 år
31-40 år
41-50 år
mer än 50 år
7, Hur hög är din egen arbetsinsats i skogsbruket?
mindre än 500 timmar per år
mer än 500 timmar per år
![Page 40: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/40.jpg)
8, Har du någon skoglig utbildning? (Vid flera, välj den mest meriterande)
Nej
Skogliga kurser
Skoglig yrkesutbildning
Skoglig gymnasieutbildning
Skoglig universitetsutbildning
9, Har du någon yrkeserfarenhet från skogsbranschen?
Ja
Nej
10, Är du medlem i en skogsägarförening?
Ja
Nej
11, Brukar du jämföra prislistor eller ta in anbud innan du säljer?
Ja
Nej
12, Efterfrågar du offentliga prislistor?
Ja
Nej
13, Tycker du det är svårt att jämföra prislistor?
Ja
Nej
14, Hur många virkesaffärer har du gjort?
Färre än 5
5-10
10-20
20-30
30-40
Fler än 40
15, Hur ofta använder du internet?
Aldrig
Några gånger om året
Några gånger i månaden
Varje vecka
Varje dag
16, Har du goda datorkunskaper?
Ja
Delvis
Nej
![Page 41: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/41.jpg)
Virkesförsäljning via internetbaserad marknadsplats
Med en digital virkesmarknad menas en internetbaserad marknadsplats där
man kanköpa och sälja virke till marknadspris. Detta för att få en så
transparant virkesmarknadsom möjligt och kunna nå ut till fler virkesköpare.
17, Har du tidigare vid något tillfälle använt någon internetbaserad
marknadsplats förförsäljning av virke?
Ja
Nej
18, Skulle en digital virkesmarknad vara ett alternativ för dig vid
försäljning av ditt virke?
Ja
Nej
19, Vad skulle få dig (eller har fått dig) att byta nuvarande försäljningssätt
till försäljning genom en digital virkesmarknad?
(Ange hur viktigt respektive aspekt är genom att ange inom gradering 1-5 där
1 står för
ej viktigt och 5 mycket viktigt)
1 (ej viktigt) 2 3 4 5 (mycket
viktigt)
Högre priser
Smidigare affärer
Snabbare försäljningsprocess
Tjänster som plantering eller markberedning erbjuds av köparen
Försäljningstjänsten ska vara gratis för både säljare och köpare
20, Finns det något annat som är viktigt för att få dig att sälja virke genom
en digital
virkesmarknad?
________________________________________________________________
Tack för din medverkan
Ha en bra dag!
![Page 42: Skogsägarnas intresse för att sälja virke genom en digital ...lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1367517/FULLTEXT01.pdfThe forest owners who were positive usually had smaller properties,](https://reader034.vdocument.in/reader034/viewer/2022050423/5f925302c3e7b10691312280/html5/thumbnails/42.jpg)
Fakulteten för teknik
391 82 Kalmar | 351 95 Växjö
Tel 0772-28 80 00
Lnu.se/fakulteten-for-teknik