svensk framtid n° 4/5

VAL

2012

S V E N S K U N G D O M S P O L I T I S K A M A G A S I N U N GT VA L . F IVA LT I D N I N G N ° 0 4 - 0 5 / 2 0 1 2

NYL AND

Simonsgatan 8 A, 00100 Hels ingfors

t fn 09 693 070 (växel ) , fax 09 693 1968

NYL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Valter Huldén

040 5282 188

va l [email protected] i

ÅBOL AND

Auragatan 1 B, 20100 Åbo

fax 02 232 6274

ÅBOL ANDS KRE TSORDFÖR ANDE

Beata Björkval l

041 538 6970

beata.b jorkval [email protected] i

HELSINGFORS

Simonsgatan 8 A, 00100 Hels ingfors

t fn 09 693 070 (växel ) , fax 09 693 1968

HELSINGFORS KRE TSORDFÖR ANDE

Ahmed Hassan

[email protected] i

ÖSTERBOT TEN

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa

fax 06 317 9497

ÖSTERBOT TENS KRE TSORDFÖR ANDE

Mal in Henr iksson

050 569 7951

mal in.henr [email protected] i

Vi söker dig som är driftig och som tycker om att ta nya initiativ. Du tycker om att träffa människor och jobba intensivt i olika team, ibland under stress. Du har möjlighet att ha

flexibla arbetstider där det ibland kan bli långa kvällar och helger. Du trivs med att ha många och varierande bollar i luften samtidigt. Vi värdesätter tidigare organisations- och

föreningserfarenhet, även om det inte är ett krav.

Svensk Ungdom söker en ny

Förbundssekreterare,en heltidstjänst

på SU:s förbundskanslii centrala Helsingfors.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 31 oktober till [email protected].

Du förutsätts kunna börja jobba 3 december.

MER OM TJÄNSTEN PÅ SU.F I

3S V E N S K F R A M T I D N O 0 4 - 0 5 ⁄ 2 0 1 2

valnummer

LEDARE 3 — ANSLAGSTAVLAN 4 — SU I MEDIA 5 — SOMMARGYMNASIUM 2012 6-7 —HELSINKI PRIDE 8-9 — KÄRNKRAFT, DEN

KLYVANDE FRÅGAN 10 — TVÅSPRÅKIGA SKOLOR 11 — VÅR STJÄRNA I STOCKHOLM 12 — DOWN UNDER 13-14 — KOMMUNALVALET 15-27

LSK 28 — MINISTER 5 29 — VEM ÄR VEM 30

I N N E H Å L L

Marknadsföring, en av de mest onda inriktningar man kan välja att studera?

Allt flera tv-tittare är redo att betala för att slippa reklampauser, vad säger det här om framtidens konsumenter? På de flesta dörrar i bostadshus står det ”ingen reklam tack”. Vägarna, husfasa-derna, busshållplatserna, tidningarna, internet har förblivit reklamyta och då räknar jag inte ens upp alla transport-medel och engångsmuggar som cirkule-rar i vår vardag. Marknadsföring syftar till att kommunicera ett mervärde för en produkt eller tjänst. Den ska väcka ett habegär och metoderna är många och du har exponerats för reklam hela ditt liv.

I Finland är det relativt strikt var och vad man får marknadsföra. Till exem-pel får inte politiska ungdomsorgani-sationer marknadsföra sig på vissa hög-skolecampus. Ett annat exempel som är starkt reglerat är marknadsföringen av alkohol, tobaksprodukter och PAF, den Åländska motsvarigheten till RAY. Enligt ett domstolsbeslut har PAF inte lov att kommunicera sitt varumärke till folket på fastlandet medan maltesiskt registrerade spelbolag får synas bara de betalar.

Global eller internationell mark-nadsföring får oss att tro att vi bara har två val när det kommer till en svart söt dryck, två val av operativsystem, två val i politik höger eller vänster. I Japan känns det som att det i princip inte finns några restriktioner för vad man kan säl-ja eller visa på tv, så länge könsorganen

censureras. Detta har lett till att man i japansk tv ser reklam för olikfärgade plasthandtag som håller ett rakblad var euforiskt glada tonårsflickor demon-strerar hur enkelt det är att skära sig. Här kommer det an på eget ansvar, de människor som skrivit manuset, filmat och för att inte glömma de som lagat produkten har tagit ett beslut om att förverkliga och ta del av vad som kallas marknadsekonomin.

Neuromarketing har en tid varit en aktuell term var man på riktigt går på djupet in i människans huvud och ser på fMRI (funktionell magnetre-sonanstomografi) film och kartlägger bl.a. de kognitiva svar som fås då en försöksperson ser på en bild i en viss kontext.

Efter första världskrigets slut hade tyskarna stigmatiserat ordet propagan-da, samma på engelska, och nordame-rikanerna kunde inte använda ordet längre. Edward Bernay hade en enkel lösning på saken, han föreslog att man skulle använda ordet public relations istället. Bernay var i rätt bransch med tanke på att hans morbror var Sigmund Freud. Masspsykologi kombinerat med psykoanalytiska idéer fick Bernay att inse hur irrationellt och farligt samhäl-let är under hypnosen ”flockinstinkten” men att detta var nödvändigt i ett civi-liserat samhälle. Grunden för modern politisk marknadsföring har vi även att tacka Bernay för.

Framtidens marknadsföring kom-mer att basera sig mera på din livssitu-

ation, vilka sökord du har använt dig av, vilka sidor du besökt på nätet. Seg-menteringen blir allt mera sofistikerad och det skulle inte förvåna mig om framtidens marknadsföring vet exakt vad och när du behöver något. I filmen Wall-E tangerar vi sanningen ganska nära när alla produkter kommer från ett och samma varumärke och industrins huvudsakliga budskap är fortfarande ”köp dig till lycka”. Må förnuftet segra.

”Denna tandkräm rekommenderar 4 av 5 tandläkare”, hur kommer det sig att jag ska lita på en tandläkare som ”le-ver på dåliga tänder” att tandkrämen hen rekommenderar faktiskt tjänar mitt intresse? Den dolda handen. De flesta respekterar och anser en tandlä-kare vara trovärdig, därför ligger det i tandkrämstillverkarens intresse att ha tandläkare som rekommenderar pro-dukten, men det kommer alltid till ett pris.

Under kommunalvalet har SU inte behövt sjunka lika lågt som andra i sin marknadsföring. SU har inte behövt göra sexuella anspelningar som sam-lingspartiets ”I love koks” video, vi har inte behövt gå ut och sabotera valplakat, vi har inte gjort en egen SU looks som de flesta andra gjort. Vi har satsat på att utrycka våra värderingar med hjälp av guerillamarknadsföring, traditionell tryckmedia, sociala medier, tv reklam, djungeltelegrafen, godis och dyl. Nu är det upp till röstarna att avgöra vem som ska ges förtroende.

”DENNA TANDKRÄM REKOMMENDERAR 4 AV 5 TANDLÄKARE”

N° 4-5/2012

CHEFREDAKTÖR

Joachim Hesthammer

[email protected]

+358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

L E R O Y

ANSVARIG UTGIVARE

Niklas Mannfolk

MEDVERKANDE

Lena Höglund

Ville Nordström

Matias Kallio

Christa Björkstam

Silja Borgarsdóttir Sandelin

Linus Vuorio

Staffan Sundström

Laura Ollila

Nora Azémar

Joachim Hesthammer

Helena von Schoultz

Andrea Nyberg

Charlott Lihnell

Niklas Mannfolk

REDAKTIONEN

Simonsgatan 8 A

00100 Helsingfors

telefon (09) 693 072 47

e-post [email protected]

webb www.su.fi

TRYCKERI

KSF Medias tryckeri, Vanda

UPPLAGA

6000

ISSN

078-4427

JOACHIM HESTHAMMER

chefredaktör

4 S V E N S K F R A M T I D N O 0 4 - 0 5 ⁄ 2 0 1 2A N S L AG S TAV L A N

LÄGET FÖR SVENSK-SPRÅKIG MENTAL-VÅRD OLAGLIGTDet är mycket svårt att få psykisk vård på svenska i Huvudstadsregionen. Endast 12 vårdplatser f inns, trots att det för den svenskspråkiga befolkningen borde erbju-das 70.

I mars 2011 lämnade en medlem i psyko-sociala föreningen Sympati in ett klagomål til l Regionförvaltningsverket. Ett år senare kom svaret: läget är olagligt. Och trots att det f inns också tvåspråkiga avdelningar är man inte nöjda.

Regionförvaltningsverket har nu bett Helsingfors stad och Helsingfors och Nylands Sjukvårdsdistrikt att utreda vad de tänker göra åt situationen. Svaret ska komma inom en månad.

yle 24.9

FRIVILLIG SKOL- SVENSKA MÅLET SEDAN LÄNGESannfinländarna har ställt upp svensksprå-kiga kandidater i f lera SFP-dominerade kommuner och försöker f iska också f in-landssvenska röster för att säkra en ny valframgång.

Men målet att göra skolsvenskan frivil l ig kvarstår. I en intervju med FNB motiverar partiledaren Timo Soini det med att det är partiets linje, som partiledaren verkställer. Han önskar att de som studerar svenska faktiskt ska lära sig språket.

Det är ett obligatoriskt ämne, men folk lär sig inte det. Sedan har många pojkar femmor och sexor, säger Soini.

Hbl 2.10

POLISEN I ÖSTER- BOTTEN BLEV FINSK EFTER REFORMENPolisen i Österbotten blev i praktiken f insk efter polisreformen för tre år sedan, rap-porterar Vasabladet.

Före polisreformen gick det mesta på svenska i de gamla polishäradena i Kors-holm, Närpes och Pedersöre. Men i de nu-varande polisinrättningarna i Österbotten går närapå all intern kommunikation på f in-ska. Biträdande polischef Hans Snellman i Jakobstad säger att skillnaden är som natt och dag. Då landets alla polisinrättningar f ick f insk majoritet hette det att svenskan skulle säkras via regionala polisenheter, men verkligheten blev enligt Vasabladet en annan.

Vbl 15.09

PUSSY RIOT- ANMÄLAN I EUROPA-DOMSTOLENJekaterina Samutsevitj, en av gruppen Pussy Riots medlemmar som nyligen villkorligt frisläpptes, har anmält fallet ti l l Europadomstolen för mänskliga rättigheter, meddelade hennes advokat på fredagen.Anmälan gäller övergrepp mot yttrandefri-het och förhållandena under vilka Pussy Riot-medlemmarna hållits.Samutsevitj släpptes tidigare i oktober medan de tvååriga fängelsestraf fen mot hennes två medåtalade står fast.

DN

GILLARD MER POPULÄR EFTER KVINNOTALAustraliens premiärminister Julia Gillard får en skjuts i opinionen efter ett feministiskt brandtal som via internet applåderas över hela världen.

50 procent av väljarna föredrar Gillard som premiärminister, enligt en ny opinions-mätning från Fair fax-Nielsen. Det är plus tre procentenheter, medan oppositions-ledaren Tony Abbott backar fyra procent-enheter til l 40 procent. I talet anklagades Abbott för kvinnohat.

DN

SNUSHÄRVA FÅR EU-KOMMISSIONÄR ATT AVGÅJohn Dalli, EU-kommissionär med ansvar för hälso- och konsumentfrågor, avgår til l följd av bedrägerianklagelser, meddelar EU-kommissionen i ett pressmeddelande.

Utredningen kom fram til l att en malte-sisk företagare hade närmat sig Swedish Match med hjälp av sin relation til l Dalli, också maltes, och försökt vinna “f inan-siella fördelar” i utbyte mot inflytande över ett framtida lagförslag om snus, skriver kommissionen i pressmeddelandet.

Hbl 16.10

YNGVE SLYNGSTAD ÄR CHEF FÖR VÄRL-DENS STÖRSTA STATSFONDDen Norska statens pensionsfond utland, också kallad oljefonden, förvaltar hela 3.765 miljarder norska kronor (ca. 510 miljarder euro) ef ter att ha ökat marknads-värdet med 8,8 miljarder euro efter årets andra kvartal. Abu Dhabi, de Förenade Arabemiraternas fond föll ti l l en andra plats som förvaltar ca. 285 miljarder euro. På tredjeplats hamnar oljenationen Kuwait med ett marknadsvärde på ca. 216 mijar-der euro.

e24.no

GREKISKT SKULD-BERG STÖRRE ÄN VÄNTATGreklands skuld uppgick vid utgången av 2011 til l 356 miljarder euro, 170 procent av BNP, enligt den grekiska statistikbyrån Elstat. Tidigare beräknades skulden til l 165 procent av BNP.

Budgetunderskottet 2011 var 9,4 pro-cent, upp från 9,1 procent i en tidigare beräkning.

Samtidigt redovisar Greklands central-bank ett överskott i bytesbalansen på 1,6 miljarder euro för augusti, som blir andra månaden i rad med överskott.

Mindre handelsunderskott och högre turistintäkter förklarar förbättringen.

e24.se

ANSLAGS-TAVLAN

A N S L AG S TAV L A N

5S V E N S K F R A M T I D N O 0 4 - 0 5 ⁄ 2 0 1 2 S U I M E D I A

BORGÅBLADET 17.10.2012

”Man måste motivera de unga att påverka. Tell exempel vid val av lärare borde elevkårens re-presentant få vara med och intervjua kandida-ten. Vad som också är viktigt är att gymnas-ierna har tillgång till specialundervisning”

— TIM KARIKE om konkreta förslag ifall han blir invald i kommunalvalet.

VÄSTRA NYLAND 4.10.2012

”De här människorna borde vi få att betala skatt i Sjundeå. Skulle alla betala sin kommu-nalskatt här skulle vi till och med kunna sänka skatten. Det borde finnas en lag som förbjuder folk från att skriva sig i en annan kommun. De här människorna använder ju ändå daghemmen och skolorna i Sjundeå”

— JONAS LINDEBERG om kommunala ”skatteflyk-tingar” som officiellt är skrivna i Grankulla fastän de bor i Sjundeå och använder kommuna-la tjänster där.

HBL 18.09.2012

”Hur de kommunreformen i sista hand utfal-ler är i de kommunala beslutsfattarnas hän-der. Som regeringsparti har vi varit med och skapat riktlinjerna som ställer krav på att kommunerna skall utreda framtiden tillsam-mans med sina grannar. Däremot är det allt-så inte regeringen som ska besluta vem som ska ingå äktenskap med vem.”

— CARL HAGLUND om möjligheter och utmaning-ar inför höstens kommunalval och som svar i frågan om hur partiet vill se kommunrefor-men ta form.

HBL 11.10.2012

”2004 hade vi ett bra val med närmare 20 000 röster och det räckte till 6 platser i fullmäktige. Men 2008 fick vi bara 17 000 röster i kommunalvalet och det gav oss 5 mandat. Vad det beror på att vi förlorade 2000 röster kan man ju spekulera om, men i riksdagsvalet 2011 fick vi på nytt omkring 20 000 röster. Den siffran är alltså ett mål som är realistiskt”

— JOHAN EKMAN om röstpotentialet i Hel-singfors

ÅBO UNDERRÄTTELSER 19.10.2012

”Vad som egentligen inte diskuteras är vad som händer efter valet. Då är det inte bara i kom-munerna som man tillsätter en mängd olika or-gan, utan det samma gäller också på det regi-onala planet. Det här innebär alltså att man räknar ihop partiernas understöd i de olika kommunerna och på basis av det fördelas plat-serna mellan de olika partierna.”

— SANDRA BERGQVIST om varför en röst lokalt är en röst regionalt.

Den pågående kommunreformen har skapat livliga diskussioner, bland annat om hur vi ska trygga medborgerligt deltagande i kom-munalpolitiken även om kommunen växer i storlek. Vi inom Svensk Ungdom väljer att se positivt på reformen: vi ser strukturuppdate-ringen som en möjlighet att utveck-la en mer fungerande närdemokra-ti, där de enskilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beredningen och beslutsfattandet. Grundtanken är, och bör så förbli, att beslutsfattandet i lokala frågor, inklusive budgetansvar för dessa, ska vara hos lokala förtroendeval-da. Detta är inte alltid fallet i dag i samkommuner eller när det kom-mer til l beslutsfattandet inom spe-cialsjukvårdsområden. Här f inns en utmaning och en outnyttjad kom-petens; under kommande reform borde man fokusera på att se hur man kan involvera medborgarna och patienterna i beredningarna och beslutsfattande.

Ett välmående samhälle inklude-rar alla – även oss unga. En välmå-ende framtid bygger på fungerande hälsovård – til lgång til l läkare, sjukskötare, kuratorer och studie-handledare med fokus på förebyg-gande vård. Samhället måste ta hand om de unga, då det är vi som ska ta hand om Finland i framtiden.

Varje ung marginaliserad är en för mycket, och kostar samhället en förmögenhet i såväl fysiska som psykiska resurser. Svensk Ungdom ser kommunreformen som en möj-lighet til l att bygga upp ekonomiskt starka kommuner som har möjlig-heten att trygga välfärden för alla sina invånare.

Vi unga är framtiden, och de beslut som idag fattas måste vi leva med mycket längre än våra föräldrar och deras föräldrar gör. Därför måste vi unga också få vara med och fatta besluten om hur vår framtid ska se ut, exempelvis ge-nom fungerande ungdomsfullmäk-tige med faktisk beslutanderätt. Lån som tas idag betalas til lbaka av oss, och de samhällsstrukturer som byggs upp idag ska i första hand användas av oss. Därför är det på våra vil lkor framtiden ska byggas och vi vil l gärna se en framtid präglad av närdemokrati, jämlikhet och välfärd.

PRESSMEDDELANDEN

INSÄNDARE

Nordiska Centerungdomens För-bund (NCF) samlades til l sitt års-möte, Repskapet, i Tammerfors 2-4.8. Fredrika Åkerö, politices kandidat och Svensk Ungdoms (SU) tidigare förbundsordförande valdes enhälligt til l NCF:s nya pre-sident. Repskapet behandlade sex olika motioner och samlade kring 30 representanter från Finland, Is-land, Norge och Sverige.

— Det känns bra att kunna göra ännu en insats för SU. Den nord-iska plattformen är viktig för för-bundet, och viktig för mig. Jag tror att vi har valt en bra styrelse som helhet och ser väldigt mycket fram-emot verksamhetsåret, säger NCF:s nyvalda president Fredrika Åkerö.

SU förde fram en motion om större engagemang från de nord-iska länderna i Nordiska Rådet. Resolutionen godkändes och skickas vidare från NCF til l Ung-domens Nordiska Råds session senare i höst. SU förde även fram en resolution om att ratif icera ILO:s konvention 169 om ursprungsbe-folkningars rättigheter, speciellt med tanke på samernas situation. Resolutionen omfattades inte.

— Ett välfungerande Nordiska Rådet är en viktig förutsättning för fortsatt samnordiskt samarbete, samt ett forum som kan ly f ta fram den nordiska modellen som ett alternativ til l de mindre hållbara eu-

ropeiska modellerna. Om vi vil l att vår röst blir hörd på europeisk och global nivå behöver vi detta sam-arbete, säger SU:s förbundsordfö-rande Niklas Mannfolk. Samtidigt är det dock skenheligt att glorif iera den nordiska välfärdsstaten med-an vi samtidigt blankt struntar i internationella människorättsför-ordningar på hemmaplan, fortsätter han och syftar på ratif iceringen av ILO-konventionen.

Erik Kaunismäki, förbundssty-relsemedlem i SU, valdes til l NCF:s styrelse. Bland suppleanterna i NCF:s styrelse f inns även två andra SU:are. Niklas Mannfolk kommer att fungera som Fredrika Åkerös ersättare och Anna Abrahamsson, även förbundsstyrelsemedlem i SU, fungerar som Kaunismäkis ersätta-re. Mandatperioden är ett år.

Nordiska Centerungdomens Förbund är en paraplyorganisation för nordiska ungdomsförbund med en mittenideologi. Organisationen grundades 1965. Medlemmar i NCF är svenska Centerpartiets Ung-domsförbund, f inländska Centerns studentförbund, Centerungdomens Förbund i Finland, f inländska Svensk Ungdom, isländska Sam-band Ungra Framsóknarmanna, norska Senterungdommen och Åländsk Ungcenter.

S U I M E D I A

Svensk Ungdomvälkomnar kommun- reformenPR ESSM E DDE L AN DE

Svensk Ungdom

05.10.2012

Fredrika Åkerö vald till president i nordiska center-ungdomens förbundPR ESSM E DDE L AN DE

Svensk Ungdom

10.08.2012

6 S V E N S K F R A M T I D N O 0 4 - 0 5 ⁄ 2 0 1 2

Välfärdssamhället följer oss som bekant från vaggan til l graven och kommunen är den instans som levererar service, stöder din utveckling och styr dina vardagliga val mest av alla instanser. Varje dag påverkas du, dina val och din omgivning av beslut som är taget i en stadsstyrelse, i fullmäk-tige, i en nämnd, i en sektion, i en direktion eller i en samkommun. Trots att det kanske verkar vara omständigt så är det inte alls det egentligen, det handlar om praktiska saker. Det f inns klara strukturer och tack och lov så behöver vi inte alltid veta allt själva; man kan fråga politikerna, tjänste-männen eller någon som jobbar inom sek-torn, men det är viktigt att våga fråga och att ta initiativ.

Att påverka sin vardag är något som jag tror att alla är intresserade av, och nu – den 28.10 – har du en av de bästa möj-ligheterna til l det. Om du inte själv ställer upp gäller det nämligen för dig att hitta din kommunalvalskandidat (KK): Någon som förstår dig, dina behov och som du känner att du lätt kan ta kontakt med igen om det är något som du vill tala om. Varför inte välja en ung kandidat i år?

Unga kan nämligen – det f inns ingen hejd på vad unga kan få til l stånd! Två åtta-åriga pojkar samlade in 800 namn för byg-gandet av en ishall och idag, tre år senare, står den klar i Raseborg. Ibland känns det som om de ungas röst drunknar i diskus-sioner om äldreomsorg – som om vi spela-de i en helt annan division. Men det är upp til l oss själva att ta plats, slå näven i bordet och berätta hur vi vil l att vår vardag ska se ut. Lobba för ett ungdomsfullmäktige, med budgetansvar, tala er varma för behovet av ungdomskaféer eller skateramper; om inte vi kreativt och intensivt talar för vår sak kommer nog de resurser som skulle kunna användas för att bygga en ishall att hitta andra luckor att fylla, behoven är otaliga.

Hur vet du vilken kandidat du ska välja då? Alla verkar ju vara lika bra? Det f inns inga rätta svar på frågan, men jag börjar alltid med valmaskinerna – fyll i ett par och se om du får några kandidater som dyker upp flera gånger och som matchar dina åsikter och värderingar. Om det är någon särskild fråga som du brinner för kan du alltid kontakta kandidaterna och fråga vad de tycker; i regel hittar du kontaktuppgif ter på internet. Surfa runt, känn dig för och var nyfiken! Kandidaten är lika nyfiken på dig – väljaren – som du är på den.

Jag är säker på att du kommer att hitta en bra kandidat som kan representera dig i den instans som påvekar dig mest i vardagen! Att påverka behöver inte vara omständigt – det handlar om att rösta, kontakta, diskutera och reagera på saker som händer runt omkring dig.

ATT HITTA DIN KK

ANKI BENDER

Viceordförande

sommargymnasiet

2012

KO L U M N

7S V E N S K F R A M T I D N O 0 4 - 0 5 ⁄ 2 0 1 2 S O M M A R GY M N A S I E T

Ta med din sångbok til l kräftskivan och spara dina buss- och tågbiljetter. Så här lät några uppmaningar inför sommargymnasiet, som faktiskt tänkte byta namn til l vuxenläger, Siljas mega get away eller expedition SU. Tillsvidare föreligger inget beslut om en namnför-ändring.

Således samlades de f lesta deltagare, redan fredag kväll, intil l en varm gril l och ett stort bord med gril lbart. Det rådde oenighet om gril lade marshmallows mel-lan två chokladkex var bättre än sallads-bordet men ingen gick hungrig til l sängs.

Innan det var läggdags hade delta-garna lärt sig av Linda Lindholm hur man skriver insändare, inledning-brödtext-av-slutning. En grundregel är att bara skriva om en sak per text och att det ska vara tydligt uttryckt. Man ska ha bra verktyg för att resonera vidare kring ett tema och poängen ed insändaren får gärna vara inbakad i rubriken.

På Kirjais kursgård sover man gott och stiger gärna upp för att hinna med den goda frukosten som serveras av Ralf Nikander och Tiina Karvonen. Den som är hurtig har varit ute på morgonlänk och hunnit med ett dopp i havet. Kirjais kursgård är belägen på Nagu i Åbo skär-gård och resan dit kräver färjförbindelse.

Sandra Bergqvist, som är uppvuxen några gårdar bort, känner sig helt hem-ma på kursgården och vet det mesta om Kirjais. Som erfaren kommunalpolitiker berättade hon om vardagen för en kom-munfullmäktigeledamot och vad man gör i praktiken. Sandra var höggravid och varnade oss för att det f inns en risk att vi måste avbryta presentationen. Men en och en halv timme senare och efter bra frågor fortsatte programmet.

Deltagarna delades upp i fyra lag och hälf ten gick til l matsalen medan andra hälf ten stannade kvar i klassrummet. Retorikövning var på agendan och lagen

hade en minut på sig att utse en debat-tör som skulle ta ställning til l t.ex. om kärnkraft är bra eller dåligt, om SU:s ljusröda eller blåa karameller smakar bättre. När båda kandidaterna möttes singlades slant om vem som är emot och vem som argumenterar för.

Efter lunchen hade vi Peter ”Poppe” Sjöholm som föreläste om intervjuobjek-tets och intervjuarens rättigheter varpå en demonstration och workshop följde. Intervjuobjektet har t.ex. rätt att på för-hand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas och en journalist bör gå med på intervjuobjek-tets begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras.

Försvarsministern anlände senare med båt och militäreskort. Carl Calle Haglund berättade om att vara ung och erfaren och hur han började. Han var noga med att föra dialog och besvarade allas frågor. Calle har själv goda min-nen från SU:s sommargymnasier och menade att där föds mycket inspiration. Senare deltog han och alla andra i den sedvanliga kräftskivan vars temo hölls uppe av förbundsordförande Mannfolk och Valter Huldén.

Givetvis fanns det tid för bastubad, volleyboll, sing star och mördarleken som gick ut på att alla deltagare f ick ett namn när de anlände. Det var ett namn på någon av deltagarna och ända sät-tet att vinna var att överleva och krama ”mörda” personen och överta dennes namn. Detta gjorde att alla gick rund och var paranoida för vem som luskade bakom hörnet. Sommargymnasiet hade fokus på kommunalvalet och ville ge kandidaterna den tysta kunskap och erfarenheter som finns inom SU. Frida Åkerö, er faren fullmäktigeledamot, hade en utmärkt övning var mindre grupper simulerade fullmäktigemöten och fick uppgif ter att lösa.

UNG OCH ERFAREN EFTERSOMMARGYMNASIET

TEXT

Redaktionen


PRIDE


När vi rör oss i naturen, är vi försed-da med samfällt fastställda allemans-rätter. När vi vil l föra fram vår åsikt, kan vi göra det med stöd av yttran-defriheten. Vi respekterar kanske vårt eget och andras utrymme på park-bänken och i bussen, men ger vi l ika självklart andra frihet att vara sådana de är, av sin egen beskaffenhet och definierade av sig själva? Många lagar och förordningar syftar til l att skydda individens rättigheter. Den rätt som til lkommer var och en att vara sig själv förverkligas trots detta inte alltid.

I år har de som arbetat med eve-nemanget Helsingfors Pride talat om principerna för respekt för diversite-ten. I vårt samhälle går lagstif tningen in för att trygga individens rättigheter i namn av jämlikhetens princip. Lagpa-ragraferna når emellertid inte överallt. Under det gångna året har vi i media fått följa med öppet hatiska yttranden och nedvärderanden som riktar sig mot minoritetsgrupper. Osakliga utta-landen har fällts inte bara av anonyma skribenter på webben utan rentav av riksdagsledamöter som vi har valt med demokratiska val.

De som hör til l sexuella minoriteter och könsminoriteter måste alltjämt tänka över, i vilka situationer man kan vara sig själv. För många av oss är mobbning i skolan eller på arbets-platsen eller diskriminering i det egna samfundet välbekant. Strukturell dis-kriminering förekommer alltjämt i lag-stif tningen. Stereotypa uppfattningar om sexuella minoriteter och könsmi-noriteter inskränker rörelseutrymmet i förverkligandet av sig själv. Allt detta gör att ti l lvaron känns trång. Temat för evenemanget Helsingfors Pride år 2012 är utrymme. Rätten att för-verkliga sig själv och bli bemött som en helhet kräver utrymme, öppenhet och respekt för diversiteten. Vi tror, att en samhällelig debatt med många röster, ett tryggt of fentligt utrymme och en levande stadskultur bygger på denna värdegrund. Ingen borde vara tvungen att hålla tyst på grund av om-givningens trångsynthet och ingen ska bemötas ojämlikt på grund av sexuell läggning eller kön. Helsingfors Pride

-veckan är ett människorättsevene-mang, som påminner om att jämlika rättigheter til lkommer var och en. Samtidigt vil l vi förvandla Helsingfors til l ett färggrant och öppet queer-ut-rymme. Konstnärer på olika områden, medborgarorganisationer och enskilda frivil l iga genomför vårt mångsidiga program, som inrymmer både allvarlig diskussion och lättare förlustelser. Ungdomarna uppmärksammas med ett eget program De Ungas Pride, som förverkligas parallellt med och bland de övriga Pride-til ldragelserna.

Låt oss i vardagen och samhället ta oss det utrymme, som til lkommer oss. Och låt oss til lsammans se til l, att utrymmet räcker til l för alla.

P R I D E

HELSINKI PRIDE

TEXT

Helsinki pride


Svensk Ungdom har en lång tradi-tion av att vara oenig i kärnkrafts-frågan, och du som har besökt en kongress vet att frågan debatterats häftigt. SFP har heller inte nått konsensus om en klar linje i frågan och det läser man i deras energipo-litiska program ”Svenska folkpar-tiet är inte en aktiv pådrivare av ut-byggd kärnkraftverk”.

Efter ett studiebesök till Olki- luoto som ordnades i september fick SU ta del av en mängd information om hur noggrant ett kärnkraftbyg-ge övervakas. Våra motståndare fick rikta sin kritik och skepticism till föreläsarna medan våra förespråkare byggde upp sin kunskapsbank.

Gruppen som klev på bussen utanför Kiasma bestod av SU ak-tiva och studeranden som hade hört talats om studiebesöket. Un-gefär en timme innan ankomst vi-sade vår guide, Juha Poikola äldre sakkunnig för TVO, två olika kortfilmer om hur ett kärnkraft-verk fungerar och planeringen av Olkiluoto 3.Olkiluoto 3 är kanske mera känt för Greenpeace aktivister som ked-jar sig fast i konstruktionen, fem års förseningar eller konstruktions-

fel än för vilket digert projekt det är att låta bygga ett kärnkraftverk med syftet att försörja Finländare med elektricitet de kommande sex-tio åren.

I januari 2002 gjorde myndighe-terna ett positivt principbeslut om TVO: s ansökan om byggandet av en ny kärnkraftverksenhet. Riks-dagen ratificerade detta i maj 2002 och efter en konkurrensutsatt upp-handling gjorde TVO ett investe-ringsbeslut om Olkiluoto 3 (OL3) i december 2003.

Långsiktigt grönt är ett av SU:s tre kommunalvals teser. Med detta menas att SU är medvetna och oro-liga över det kärnavfall som kvarblir, som dessutom ingetn med säkerhet vet hur det påverkar miljön och oss på lång sikt. SU avvecklar gärna kärnkraften för ett bättre och av-fallsfritt alternativ som ändå klarar av att försörja landets energibehov.

Den klyvande frågan

Hållbarhetsunderskott, subsidiaritets-princip, försörjningsgrad, intentions-avtal och statistikcentralens årliga rapporter. När man hör ordet politik, tänker många på tråkiga, förvirrande och svårförstådda begrepp, på att påverkandet bara är til l för ”viktigare” människor, och att mycket lovas, men inget händer. Det känns frustrerande att våra gemensamma ärenden, som borde vara i allas intresse, verkar skö-tas av en liten skara sinsemellan brå-kande elitister.

Detta är en direkt ef fekt av att po-litik gjorts til l en tabu i både skolor, högskolor och universitet. Den av ung-domsförbunden organiserade politiska inmarschen i september visade på en tydlig avsaknad av intresse i högre utbildningsinstanser för politiska ung-domsförbund. På andra håll begränsar rektorer skolelevers kontakt med politik til l samhällslärotimmarna, vilka domi-neras av ett, för eleverna långdraget, organisationsschema.

Faktum är dock, vare sig man vill det eller inte, att politik är en väsentlig del av hur samhället fungerar. Även om demokrati, för att citera Winston Churchill, är den sämsta statsformen (bortsett från alla andra), är det sam-tidigt det bästa sättet att försäkra sig om allas lika möjligheter til l påverkning. Vi lever i ett samhälle där alla ska ha det bra, vilket leder til l att alla måste få vara med och påverka hur de själva vil l ha det.

Därför är utbildarnas inställning, med några välkomna undantag, til l att politik ska hållas undangömt til ls man stiger in i arbetslivet, alldeles absurd. Hur ska våra yngre medborgare kunna påverka sitt samhälle om de inte ens vet hur det fungerar, eller om de tror att politik är svårförstått och bara til l för eliten?

För politik är verkligen så mycket mer än procentsatser, pensioner och statistik. Politik handlar om människor och om känslor - saker som ungdomar helt tydligt är intresserade av. Likaså handlar det om hur just du och jag vill att vi ska leva.

Politik behöver inte vara tråkigt. Det behöver inte vara svårförstått och för-virrande, och vi kan ha politiker som håller vad de lovar. Politik kan vara det absolut bästa sättet att sköta ge-mensamma ärenden på, istället för ett nödvändigt ont.

Politik är vad du gör det til l. Börja med att hitta din kommunalvalskandi-dat, och se til l att han eller hon håller sina löf ten.

POLITIK ÄR TRÅKIGT?

NIKLAS MANNFOLK

förbundsordförande

K Ä R N K R A F T

text

REDAKTIONEN


Efter att ha läst en notis i Med-borgarbladet där Christina Gest-rin tar upp frågan om tvåspråkiga skolor, började jag fundera lite mer på det. Jag har kommit fram till att det inte alls är en så dålig idé som fler finlandsvenskar gärna vill påstå. Gestrin har rätt i att hela konceptet är svårt att diskutera och ta ställ-ning till då man inte definierat vad man menar med tvåspråkiga sko-lor. I mina egna tankar har jag ut-gått från en skola som har lektioner på båda språken, där finskan och svenskan blandas varje dag. Precis den bilden av en tvåspråkig skola man gärna sätter sig mot på svenskt håll.

Jag tror att en sådan här lösning snarare skulle stärka svenskans ställ-ning i samhället och i Finland än försvaga den. Jag anser inte att man skall ersätta alla skolor som finns med denna modell, men att precis som språkbad, så skulle valet finnas

att kunna sätta sina barn i en skola där båda språken är representerade. I diskussionen kring frågan har räds-lan för att majoritetsspråket tar över dryftats. En saklig och berättigad rädsla. Men min fråga här blir dock; hur kan majoritetsspråket ta över i en situation där det inte längre är ett majoritetsspråk? Låt mig förklara. I en skola där hälften av barnen kom-mer från en familj där man använ-der svenska i hemmet och hälften från familjer där finskan används i hemmet så är utgångspunkten jämn. Frågan om majoritetsspråk och minoritetsspråk försvinner och resultatet blir, ur svenskspråkig syn-vinkel, fler människor i vårt samhäl-le med stark svenska. Och är inte det precis det vi vill?

Skolan är en av våra viktigaste instanser, oberoende av språkgrupp. Det är här vi formas till samhälle-liga individer, det är här vi lär oss vår kultur och om vårt kulturarv. Borde

det inte då också vara här vi bäst kan åstadkomma utveckling och skapa ändringar i samhället? Ett argument mot tvåspråkiga skolor är att det inte endast är språket som försvagas utan också den finlandssvenska kulturen och kulturarvet. Och jo visst, lika starkt kommer det inte kunna för-varas i de tvåspråkiga skolorna. Men tanken här är inte att helt eliminera de enspråkiga skolorna, utan att det skall kunna finnas både och. I de tvåspråkiga skolorna kommer man förhoppningsvis både ta fasta på den svenskspråkiga kulturen och den finska, och kanske hitta en gyl-len medelväg eller utveckla en helt ny ”kultur” där det ena inte behöver ta ut det andra.

Jag tror att man skjuter sig själv i foten på finlandsvenskt håll genom att sätta sig på tvären i diskussionen om tvåspråkiga skolor. Vi får inte vara så rädda! Att finlandsvenskan och våra rättigheter som finland-svenskar är något vi måste jobba för, för att kunna få behålla dem, är ett faktum. Men vad är vår strategi? Att springa ifrån nya förslag och krama hårt om det vi nu har tills det helt vittrat sönder? Nej, det går ju inte. Vi, om någon, måste vara aktiva i att hitta nya vägar, nya möjligheter och

idéer för framtiden. Om frågan om tvåspråkiga skolor faller på grund av en icke existerande definition, så är det rent utsagt löjligt. Faller den på risken för att svenskan försvagas, så är det väl upp till oss att i så fall utar-beta en version, en definition, som vi kan gå med på! Att fler finsksprå-kiga barn skulle gå ut skolan med en stark svenska och flera svensksprå-kiga vänner är en möjlighet, inte ett hot.

HELENA VON SCHOULTZ

samhällsintresserad kulturproducent

Tvåspråkiga skolor —en möjlighet

Kommunalval är det val vi står inför senare i höst. Inte riksdagsval eller europaparlamentsval. Därför är det absurt att en del försöker få debat-ten att handla om vad vi ska göra med Europas ekonomiska situation, den obligatoriska svenska undervisningen, NATO eller frågan om samkönat äktenskap. Dessa eldfängda frågor är väldigt intressanta och en samhällsdebatt om dem ser jag gärna. Blanda dock inte in dessa frågor i kommunalvalsdebatten. Det kommer inte att fat-tas beslut i kommunen om frågorna och de har ingen relevans för det här valet.

Kommunalvalet ska handla om hur vår he-mort ska utvecklas utgående från de resurser som finns att ti l lgå. Det ska handla om kom-muninvånarnas vardag samt omgivning. I kom-munalvalet ska frågor kring hälso- och sjukvård, skola, sopsortering, stads- och markplanering, sopsortering, trafik och mycket mycket annat behandlas. Frågorna som kan finnas på agen-dan under en fyraårsperiod i ett kommun- eller stadsfullmäktige är otaliga. Varför blandas nu då in frågor som inte är relevanta, som tar bort fokus från det som verkligen gäller?

De som efter den 28.10 får förtroendeuppdrag i vårt lands kommuner har fyra svåra år framför sig. De kommer att fatta beslut i stora frågor, som ofta inte kommer att vara särskilt positiva på grund av det ekonomiska läget och de borde enligt mitt tycke även kunna fatta besluten på längre sikt än bara den kommande fyraåriga mandatperioden. Den ekonomiska situationen kan leda til l att beslut kommer att fattas om vilka skolor som måste dras in och var det ska göras inbesparingar. Det är många beslut som under den kommande perioden inte kommer att vara trevliga, men som ändå måste fattas. An-tagligen kommer dessutom besluten med mer negativ klang att få mer synlighet än de positiva.

Sällan är det dessutom personen som nu står inför dessa svåra beslut som är orsaken til l att inbesparingar måste göras. Faktum är ändå att någon måste fatta besluten. Jag vet att SFP och SU har goda kandidater i våra kommuner och jag är övertygad om att jag hellre ser dem fatta de tuf fa besluten under de närmaste åren istället för många andra från de andra partierna. Oberoende om vi vil l fatta ett beslut eller inte så kommer någon att göra det och varför då inte en SFP:are och SU:are?

Diskussionen den närmaste månaden måste vi styra in på frågor som de facto förtroende-valda i kommunerna kommer att kunna hamna inför. Annars vet väljaren inte vad det är för kandidat han eller hon väljer samt vad man kan vänta sig av personen. Debatten om ett even-tuellt NATO medlemskap, samkönat äktenskap, EU:s ekonomi etc. är intressanta men de hör inte hemma i kommunalvalsdebatten, så lämna dem utanför.

SILJA BORGARSDÓTTIR SANDELIN

förbundssekreterare

LÅT DIG INTE LURAS!

U T B I L D N I N G


I mitten av januari åkte jag till Lon-don och började mitt jobb på In-ternational Federation of Liberal Youth – IFLRY på deras kontor. Jag hann vara en vecka på jobb inn-an jag fick möjligheten att åka till Strasbourg på PACE – Parliamen-tary Assembly. Där fick jag hjälpa ALDE gruppen, se på och lära mig hur allting fungerar. IFLRY brukar bli inbjudna till ALDEs olika eve-nemang.

I början av April ordnade vi ett seminarium i Butapest med temat ”local politics – how to mobilize youth”. Alltid då vi hade något eve-nemang på kommande kretsade mina arbetsuppgifter kring förbe-redelser och planering. Cecilia Fre-driksson var och representerade SU i Budapest och själv deltog jag med. IFLRYs evenemang är i allmänhet väldigt interaktiva och man använ-der sig av ”non formal education”. Vi arbetar mycket i grupper och de som organiserade det innehålls-

mässiga bestod av fem personer från olika medlemsorganisationer som hade ansvar för en viss program-punkt.

Tillbaka på kontoret i London fick jag smaka på mycket mångsi-digt arbete. Där sitter även Mane som är executive director. Hon är hemma från Armenien och hennes jobb är mera en livsstil. Vi kom jätte bra överens, jag fick hjälpa till med bokföring, uppdatera databaser och det var många praktiska saker som skulle skötas.

IFLRY fungerar som en takorga-nisation för liberala ungdomsorga-nisationer världen över. En stor del av verksamheten går ut på att ordna evenemang och utbildningar, sprida det liberala budskapet. Liberalism tolkas ändå olika beroende på var i världen man är och om man jämför med LYMEC är de mera libertaria-ner medan IFLRY är mera socialli-berala.

Min gode vän Christa Blomberg, som ett år innan mig hade samma praktikplats, berättade mycket om hennes tid och det var så jag hörde

om praktikplatsen. Jag hade ganska bra bild av vad praktikplatsen gick ut på innan jag sökte. Dessutom hade jag inte varit på utbyte tidigare och ville absolut utomlands.

Till dig som funderar på att söka så vill jag berätta att allt gick väldigt smidigt med tanke på papper och flytt. Med boende är det bra om man är ute i god tid. Mig hände det så att Liberal International också har en praktikant, vi delar kontors-utrymmen med dem i samma bygg-nad. Deras praktikant tog kontakt med mig och frågade om jag var intresserad av att söka tillsammans med henne. Några dagar tog det innan vi hade hus och hem.

Mina ögon öppnades många gånger då man kom i kontakt med människor från andra länder och fick höra hur saker fungerar i de-ras land. Vi tar mycket för givet här hemma. Bara det att kunna resa fritt och inte behöva ansöka om visum hela tiden. I jämförelse med andra länder har vi kommit ganska långt med t.ex. minoriteters rättigheter.

Det är viktigt att SU är aktivt

med i IFLRY och besöker deras seminarier, inte bara för att man kommer hem med många nya idéer men för att utvidga sitt eget nätverk. Dessutom har SU ett utomordent-ligt rykte inom IFLRY.

Vill man veta mera om IFLRYs verksamhet kan man besöka dem på nätet, ta kontakt med SU:s inter-nationella utskott eller prenumerera på deras nyhetsbrev.

LAURA OLLILA.

VILLE NORDSTRÖM – VÅR STJÄRNA I STOCKHOLM

För de som ännu inte träffat dig, hur vill du presentera dig själv och vad är din politiska bakgrund?

Jag heter Ville Nordström och är 22 år gammal. Sedan maj 2010 är jag medlem i CUF – Centerpartiets ungdoms förbund (Sverige). Innan det har jag alltid varit intresserad av politik och det var egentligen inför valet 2010 som mitt enga-gemang fick mig att fastna. Sedan dess, 2011, sitter jag i CUF:s in-ternationella kommitté och det är på den vägen genom internatio-nella evenemang som jag lärt kän-na Svensk Ungdom. Främst genom IFLRY och sedan besökte jag SU:s 69:e kongress i maj och det var väl-dig trevligt.

Hur uppfattar du likheter res-pektive olikheter mellan CUF och SU?

Det beror lite på vilka frågor man fokuserar på, t.ex. är inte språkfrå-gan någon stor fråga i Sverige av naturliga skäl.

SU säger att de är ett socialli-beralt förbund, vad kallar sig CUF för?

CUF är ett grönt liberalt förbund som tror på människan. Ser vi på

medlemskåren är också vi främst socialliberala.

Hur ser Cuf på kärnkraft, är ni för eller emot?

Man kan inte riktigt svara så på den frågan. I grunden är vi emot, men samtidigt går det inte att er-sätta kärnkraften på ett trovärdigt sätt idag. Men vi är fortfarande i grunden emot kärnkraft.

Du vet att det är kommunalval i Finland och SU:s första tes är fungerande närdemokrati. Vad tänker du spontant på när du hör närdemokrati?

Då tänker jag federalism och att man decentraliserar makten så att kommuner eller människor får be-stämma över sina närområden så att man inte sitter i Stockholm eller Helsingfors och tar beslut. Det är en bra sak att människor har möj-lighet att påverka sina egna liv.

Vår andra tes är en välmående framtid, tankar kring det?

Man tar ansvar för nästa generation är min första reaktion, att man för en politik som gör att nästa gene-ration får ta över, i ert fall, ett bra Finland.

Och vad tänker du när du hör långsiktigt grön?

Att man inser allvaret i problemet men också förstår att lösningen inte kan ske på bekostnad av allt annat. Den gröna omställningen måste ske på ett hållbart och ansvarsfullt sätt.

Vårt ”moderparti” är SFP och alltid har man inte samma åsik-ter men kan trots det samarbeta bra och debattera. Hur är er re-lation till Centerpartiet?

Relationen till moderpartiet är väx-lande, vi är tätt sammankopplade genom centerrörelsen. Vi har plats i partistyrelsen och andra organ. Ib-land blir ungdomspartiet besvikna på moderpartiet i frågor som FRA och datalagringsdirektivet var vi tydligt var emot men var moder-partiet valde att rösta med riksda-gen. Men för övrigt är relationen ganska bra.

Vad har du för tips till någon som kandiderar i val?

Jag tycker att era teser känns väldigt vettiga och det gäller våga driva på där och våga stå för vad man tyck-er även när man har alla emot sig, det kan faktiskt kännas så ibland. Det var såhär man sade till sig själv i valrörelsen ”winners never quit,

quitters never win”. Det finns alltid en radhuslängd till man kan slänga flygblad till, sova kan man göra ef-ter valet.

Har du upplevt några fördelar och nackdelar med att ha alla val samma dag som ni har i Sve-rige?

Fördelen är att valdeltagandet hålls ganska högt då man röstar i alla tre val samtidigt. Jag tror också att ris-ken är högre för att man slentrian röstar, om jag röstar på moderater-na i riksdagsvalet så gör jag samma i de andra valen också.

Den största nackdelen är att många frågor hamnar i skymundan. Ofta är det de stora nationella frå-gorna som får plats i media medan lokala frågor glöms bort.

LIBERAL PRAKTIK MED IFLRY

L I B E R A L P R A K T I K O C H I N T E R VJ U

INTERVJU

Joachim Hesthammer


DOWN UNDER

Kvällssolen färgar eukalyptusstammarna rosa och luften är fylld av vårdofter. Jag springer förbi en ”mob” av tjugo kängurun som betar på granntomten. Hanen reser sig på bakbenen och följer mig vaksamt medan jag fortsätter mot Bambooland. Allén av bambu ger välkommen skugga och jag möts av den söta doften av blomstrande apelsin. Livet på en bambufarm präglas av harmoni och balans mellan jobb och fritid. Vi tog chansen att jobba upp konditionen efter att ha konsumerat två får på en av farmerna och ett otal fyllda kakor på en annan farm. En plats att andas och slappna av.

Efter två veckor i Howard, stod vi på busshållplatsen och väntar på bussen till Childers som aldrig kom. Inget har gått riktigt snett ännu. Som Sara sa: så länge vi skrattar är ju allt som det ska vara – vårt enorma bagage och det eviga resandet till trots. Just nu känns det som att vi klamrar oss fast vid allt som kan kännas som bofast, trots att vi vet att vi väl hemma i Finland kommer vilja hoppa på första bästa flyg till äventyr och nya vyer. Vilket lyxliv vi lever.

Och nu ställer jag upp i kom-munalvalet – hemma i Finland, Pedersöre. Det valet, att ställa upp från Australien, känns inte mindre opraktiskt nu än vad det gjorde i ok-tober 2011 då jag blev tillfrågad av vår nuvarande partiledare och par-tisekreterare. Men det känns också väldigt rätt, speciellt efter mina erfa-renheter på Australiens landsbygd. Kort sagt så är outbacken inspire-rande, men också ett dåligt exempel på vad som kan gå snett i ett litet samhälle. Jag har alltid och kommer alltid att vara stolt över min hemvist – vad den gett mig och vad den kan ge de kommande generationerna.

Vi begav oss vidare till ett av fruktplockarmeckorna i Queens-land, dvs. Childers. Där skulle vi plocka zucchinis och eventuellt söt-potatis. Back to basics är definitivt ett bra uttryck för att beskriva vår resa nu och under de tidigare måna-derna. Sällan har jag gjort så mycket fysiskt arbete och så länge eller ofta. Men det känns som att jag lärt mig mycket om mig själv och mycket om folk jag växt upp med.

Trots att vi försökt läsa oss in på vilken skördesäsong som gällde i Childers och trots att campingen där vi skulle bo försäkrade oss om att det skulle finnas jobb för oss – så gick vi onekligen på en nit. Speci-ellt som vi inte var män. Vi kom att jobba en dag av fem i lilla Childers. Det enda vi lärde oss var att zucchi-ni-plockande i 30 graders hetta är omänskligt, fruktansvärt underbe-talt och definitivt inte värt mödan.

Alltså lämnade vi lurendrejeri-Childers och begav oss, med knapp information i bagaget, till outback-en och Cracow för att tjäna snabba stålar på en pub-restaurang-hotell

driven av en familj som är känd för tältboxning. Direkt vid ankomst kastades vi in bakom bardisken och på sätt och vis känns det inte som att vi gjort annat än jobbat sedan den minuten. Men vi får betalt, boende, mat och internet – egentligen allt vi behöver med tanke på att vi hoppas på att bekosta en seglats i Whitsun-days eller några dagar på en öde ö i samma trakt. Vi möter gruvarbetar-nas kommentarer och blinkningar med ett trött leende och byter lakan med tankarna på det stora blå som väntar oss. Två veckor. Och nu blir det barbecue. Vad kunde möjligtvis bli mer australiensiskt i denna öde spökstad.

RÖD SAND OCH GYLLENE MÖJLIG-HETER?IAKTTAGELSER FRÅN AUSTRA-LIEN

Jag tänkte mig stränder, blått hav, barbecues, vida slätter, cow-boys och kängurun. Sådant är det också, detta enorma Australien. Men mycket är också mer hemvant. Australien tampas, förutom med sina enorma avstånd och knappa befolkning, med inställningen till invandring, miljö och resurser samt urbanisering. Australiensaren har sitt eget uttryck för reilu meininki, fair dinkum, och jobbar hårt.

Den forna kolonin Australien bygger ju på idén om den enskilda nybyggaren, eller den enskilda fö-retagaren. Trots det är det allt svå-rare att vara företagare i Australien (arbetsgivarutgifter och dåligt med stöd), vilket ytterligare leder till av-folkning av landsbygden. Dessutom leder detta till enorma livmedelsle-verantörer som tränger ut och bort lokalt och hållbart. Landsbygdsbor i Australien är av sin natur rotlösa och detta avspeglas i hur man hushållar

DOWN UNDER

TEXT

Lena Höglund

fortsätter på följande uppslag


med kuriositet och öppenhet – även på landsbygden. De i Finland gamla traditionerna av att göra ad hoc be-sök till grannen lever kvar och det finns en känsla av solidaritet bland ortsborna. Samtidigt finns det en skarp gräns för vilka typer av främ-lingskap som är godtagbara. Sällan har jag i ett västland träffat på så många rasister. Kränkande kom-mentarer glider in i konversationen och ingen väljer att poängtera vad som är rätt eller fel, vad som är ste-reotyper och vad som är faktum. Jag vill tro att mitt eget land kan bete sig mer respektfullt än så. Att vara ute-slutande är i ingens intresse med vår eller australiensarnas demografiska utveckling. Jag vill tro att ett flyk-tingläger på en avsides atoll (Nau-ru) som inte har kapacitet för ökad befolkning skulle väcka ramaskri i den finska debatten, men det gör det inte i Australien. Närheten till Asien och strömmen (22 000 flyk-tingar per år) av rotlösa och utsatta personer ses som inget annat än en belastning och kan heller inte kom-ma till någons nytta på kontinenten. För min del tydliggör detta bara en verklighetsflykt, då Australien bor-de hitta mer hållbara lösningar på hur dessa personer kunde integreras i ett behövande samhälle. Globali-seringen är inte ett övergående fe-nomen och det är de demografiska tendenserna inte heller. Närheten till Asien borde ses som en tillgång och inte en nackdel.

Australien har försökt motverka de demografiska problemen med en stor skara pensionärer och vårdbe-hövande mot en krypande mängd arbetstagare och skattebetalare, men inte med immigration. För-äldrar mottar inte bara barnbidrag, utan även en klumpsumma pengar som i teorin ska användas till bar-nets förmån under de första åren. Helt enkelt belönar den australien-siska staten föräldrar för att ha skaf-fat barn och i sig är detta inget desto mer kontroversiellt. Problemet är bara vilka konsekvenser detta skapat

med marken och resurserna på bo-platsen. Få kommer ”härifrån” och än färre känner sig obligerade att stanna. Få är kritiska till hur decen-nier av lantbruk drivs undan för mer lönsam men förödande och tempo-rär gruvverksamhet. Hållbarhet är inte av första prioritet i Australien, utan snarare en balanserad budget på kort sikt. Kanske beror det på att resurserna ter sig oändliga just nu, eller för att attityden inte är speciellt långsiktig i Australien.

Aboriginerna har ett mer lång-siktigt förhållande till marken de bor på, men de har heller ingen möj-lighet att påverka vad som händer i landet eller hur det brukas. Sorgligt nog så har Australien ännu inte lyck-ats ge ursprungsbefolkningen plats i samhället, än mindre acceptans bland gemene australiensare.

Australiensare möter främlingen

i samhället. Det har blivit en trend för väldigt unga tonåringar att skaf-fa barn, utan stabila relationer eller förhållanden, endast för att komma åt föräldrapengen för en större TV-apparat eller stereoanläggning. Be-greppet föräldraskap finns inte med i sammanhanget och ansvaret för barnen faller på staten. Australien har inte skapat fler skattebetalare och arbetstagare med denna föräld-rapenning, snarare har landet ökat på sitt redan tunga vårdbehov.

Finland möter i dag samma pro-blem av demografisk obalans, främ-lingsfientlighet och en tvetydighet inför hur vi ska prioritera gällande våra resurser. Men jag upplever att vi möter de problemen med större realism än australiensarna. De facto önskar jag att vi kunde vara än mer ärliga med vart våra nuvarande be-slut leder oss – vad händer med färre företagare i samhället, vem blir utan service med allt färre skattebetalare? Är vi försiktiga nog med våra natur-resurser och vem äger dem, egentli-gen? Ser vi möjligheter i främlingar eller ser vi stereotyper och kostna-der? Med den hårda attityd som rå-der bland australiensarna, så håller landet på att gå miste om sin status ”land of opportunity” och jag vill inte se att det samma händer i Fin-land. Möjligheter är inte en fysisk resurs, utan en attityd.

Lena Höglund, kommunalval-skandidat i Pedersöre och f.d. ord-förande för Svensk Ungdoms in-ternationella utskott, befinner sig i Queensland, Australien där hon jobbar på landsbygden under en fyra månaders period.

DOWN UNDER


Kommun alvalet2012


I kommunalvalet 2012 kommer SU, sin vana trogen, att se framåt. Kommunreformen är på gång och skapar samtidigt en diskussion om hur vi ska kunna säkerställa medborgerligt deltagande i kommunalpolitiken även om kommunen växer i storlek.

SU väljer att se positivt på reformen: vi ser kommunreformen som en möjlighet att utveckla ännu mera där de enskilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beslutsfattandet. Samtidigt ser vi behovet av ekonomiskt starka kommuner som har möjlighet att trygga välfärden för alla invånare i kommunen.

Vuoden 2012 kunnallisvaaleissa Svensk Ungdom suuntaa tapansa mukaan katseen-sa eteenpäin. Tuleva kuntauudistus on herättänyt keskustelua muun muussa siitä, miten turvataan kansalaisten osallistuminen kuntapolitiikkaan vaikka kunta kasvaisi suurem-maksi. SU näkee kuntauudistuksen myönteisellä asenteella: näemme kuntauudistuksen mahdollisuutena kehittää toimivampi lähidemokratia, jossa yksittäisillä kunnan asukkailla on paremmat valmiudet vaikuttaa päätöksentekoon. Samalla tunnistamme tarpeen talo-udellisesti vahvoille kunnille, joilla on mahdollisuus taata kaikkien asukkaiden hyvinvointi.

Ett välmående samhälle inkluderar alla – även unga. En välmående framtid bygger på fungerande hälsovård – tillgång till läkare, sjukskötare, kuratorer och studiehandledare med fokus på förebyggande vård. Samhället måste ta hand om de unga, det är de unga som ska ta hand om Finland i framtiden.

Hyvinvoiva yhteiskunta käsittää kaikki jäsenensä – myös nuoret. Hyvinvoiva tulevai-suus rakentuu toimivalle terveydenhuollolle – mahdollisuudelle tavata lääkäri, terve-ydenhoitaja, kuraattori ja opinto-ohjaaja, joka keskittyy ennaltaehkäisevään hoitoon. Yhteiskunnan on pidettävä huolta nuorista, sillä me nuoret tulemme pitämään huolta tulevaisuuden Suomesta. Jokainen syrjäytynyt nuori on liikaa.

Varje ung person som är marginaliserad är en för mycket. SU vill dessutom jobba för en långsiktigt grön miljöpolitik. Det betyder att vi i dagens lösningar tänker på den värld våra barn får ärva av oss, och fattar våra energi- och miljöpolitiska beslut med hänsyn till framtiden. Det viktigaste är inte sanktioner, det viktigaste är att få alla att arbeta för en hållbar framtid. En hållbar miljöpolitik ger hållbar ekonomi, som leder till hållbar socialpolitik.

Näiden lisäksi SU haluaa nähdä pitkäjänteisen vihreästi harjoitettavaa ympäristöpoli-tiikkaa. Käytännössä tämä tarkoittaa sitä, että me tämän päivän ratkaisuissamme otam-me huomioon tulevat sukupolvet. Tärkeintä eivät ole sanktiot, vaan se, että saamme kaikki mukaan talkoisiin kestävämmän tulevaisuuden puolesta. Kestävä ympäristöpoli-tiikka luo kestävän talouden, joka puolestaan johtaa kestävään sosiaalipolitiikkaan.

FUNGERANDE NÄRDEMOKRATI

VÄLMÅENDE FRAMTID

LÅNGSIKTIGT GRÖN

3 valteser


Denna tidning innehåller kommunal-valets absolut bästa kandidater. Varenda en av kandidaterna kommer att göra sitt yttersta för att förbättra sin hemkommun, och därmed Finland. Vår gemensamma uppgift är att se till att de ungas röst blir hörd i alla våra kommuner. Tillsammans ser vi SU:are detta kommunalval som en möjlighet att uppdatera kommunerna, och att komma ifrån dagens trend där vi unga inte har en möjlighet att påverka våra hemkommuners beslutsfattande.

Vi unga är framtiden, och de be-slut som idag fattas måste vi leva med mycket längre än våra föräldrar och deras föräldrar gör. Därför måste vi unga också få vara med och fatta besluten om hur vår framtid ska se ut. Lån som tas idag betalas tillbaka av oss, och de samhälls-strukturer som byggs upp idag ska i första hand användas av oss. Därför är det på våra villkor framtiden ska byggas.

Den pågående kommunreformen skapar en diskussion om hur vi ska trygga medborgerligt deltagande även om kom-munen växer i storlek. SU ser det positiva i reformen: vi ser en möjlighet att utveckla en fungerande närdemokrati där de en-skilda invånarna har bättre förutsättningar att påverka beslutsfattandet. Detta leder till ekonomiskt starka kommuner som har möjligheten att trygga välfärden för alla sina invånare.

Ett välmående samhälle inkluderar alla – även oss unga. En välmående framtid bygger på fungerande hälsovård med fokus på förebyggande vård. Samhället måste ta hand om unga, det är vi som ska ta hand om Finland i framtiden. Varje ung utslagen är en för mycket.

Kädessäsi olevasta lehdestä löydät näiden vaalien ehdottomasti parhaat eh-dokkaat. Jokainen heistä tulee tekemään kaikkensa parantaakseen kotikuntansa asioita, ja parantaa samalla koko Suomea. Yhteinen tehtävämme on varmistaa, että nuorten ääntä kuunnellaan kaikissa kunnissamme. Me Svensk Ungdomin ehdokkaat näemme nämä kunnallisvaa-lit mahdollisuutena päivittää kunnat, ja päästä pois siitä yhteiskunnasta, jossa nuorilla ei ole mahdollisuutta vaikuttaa yhteisiin asioihin.

Me nuoret olemme tulevaisuus, ja tämän päivän päätökset vaikuttavat meihin huomattavasti kauemmin kuin vanhempiimme tai isovanhempiimme. Siksi meidän nuorten on myös saatava olla mukana tekemässä päätöksiä. Tänään otetut lainat lankeavat meidän makset-tavaksemme, tänään luodut yhteiskun-tarakenteet meidän käytettäväksemme. Siksi tulevaisuus tulee rakentaa meidän ehdoillamme.

Hyvinvoiva yhteiskunta sisällyttää kaik-ki jäsenensä – myös nuoret. Hyvinvoiva tu-levaisuus rakentuu toimivalle terveydenhu-ollolle, joka keskittyy ennaltaehkäisevään hoitoon. Yhteiskunnan on pidettävä huolta nuorista, sillä me tulemme pitämään huolta tulevaisuuden Suomesta. Jokainen syrjäytynyt nuori on yksi liikaa.

ärade väljare

NIKLAS MANNFOLK ÄR SVENSK UNGDOMS FÖRBUNDSORDSFÖRANDE

SEDAN 2012

ARVOISAT ÄÄNESTÄJÄT


LOTTA AHOKAS

30, tradenom

CHRISTOFFER ANDERSSON

23, studerande

ELIN ANDERSSON

23, studerande, pol.kand

BENJAMIN ELLENBERG

19, studerande

ANDREAS AF ENEHIELM

25, studerande,kulturarbetare

JOSE FORSLUND

24, studerande

KARIN HAUTAMÄKI

28, pol.kand

RUNA ISMARK

28, Special- lärare

HENRIK LITONIUS

30, Lärare

SAM BJÖRKLUND

32, företagare, studerande

ELIN BLOMQVIST

25, studerande

JOHAN EKMAN

29, riksdags- assistent

PATRIK GAYER

26, Ministerspeci-almedarbetare

JOHANNA HANNUS

26, filosofie magister

AHMED HASSAN

28, företagare

JANINA MACKIEWICZ

28, Politices magister

EMMA MARTELIN

33, närvårdare

ARMI MURTO

29, Förbundsombuds-man och företagare

498 501 502

514 515

519

527 532 542

507

509 513

520 525 526

545

546 547LINDA NIEMI

26, lärare, filosofie magister

LINNEA NIEMINEN

19, studerande

ANDREA NYBERG

31, politisksekreterare

549 550

552OSCAR OHLIS

29, Pol.Mag, Planerare

FREDRIK “FRESU” PELIN

31, medieföretagare

JOHANNA SANDBERG

31, kontaktchef

556 558 563

SEBASTIAN WECKMAN

34, Medianom, Producent

SILJA BOR-GARSDÓTTIR SAN-DELIN

27, förbunds- sekreterare, studerande

CHRYSOULA “CHRYSSA” SKODRA

28, teacher, journalist

ROBERT TENSTRÖM

20, studerande

580569 574

HELSINGFORS

565

H E L S I N G F O R S

kandidater2012


SIMON KAUSTELL

27, studerande

LAURA OLLILA

22, studerande

KRISTEL PYNNÖNEN

30, rättsnotarie

ROBIN JOHAN FLYKT

20, studerande

CHRISTIAN GUSTAFSSON

24, närvårdare

TIM KARIKE

19, studerande

EDVARD REHNSTRAND

24, studerande

ANNA SJÖBLOM

30, lärare

HENRIK STÅHL

21, studerande

216

230

201 206 214

231 238

241DANICA VIHINEN

27, riksdags- assistent

250

BORGÅ

228

LINDA SALMI

24, studerande

KIM STORÅS

34, sjukskötare,merkonom

MARKUS SÖDERMAN

27, personlig assistent

MARIKA JOKIOJA

23, studerande

FANNY HÄGGBLOM

22, studerande

ANNA AF HÄLLSTRÖM

25, studerande

CHRISTA LEMPINEN

19, studerande

ANDREAS LINDLÖF

31, system- specialist

EMMA NIPPALA

20 studerande

329 335 338

298293 294

309 311 318

MATILDA HEMNELL

31, politciesmagister, projektsekreterare

291

JONNA KAUTTO

23, studerande

303

NICO RÖNNBERG

19, studerande

328

VERONICA VÄLIMÄKI

19, studerande

342MARIA WAHLSTEDT

25, studerande

343

ULRIKA BACHÉR

31, medianom

ROBIN BLOMBERG

26, fysio- terapeut

PETER EKLUND

25, studerande

CARL “CALLE“ HAGLUND

33, försvarsminister, partiordförande

267 273 278 288

ESBO

N Y L A N D

VALTER HULDEN

22, studerande

CAMILLA MÄKINEN

21, studerande

DANIEL NYBERG

25, studerande

79 81SOFIA STOLT

30, filosofie ma-gister, lärare

JENS TEGENGREN

27, sales repre-sentative

FREDRIK WASELIUS

34, musiker,chaufför

91

94 96

GRANKULLA

69


N Y L A N D

DICK CARSTENS

30, IT-tradenom

LAURA SUNDSTRÖM

18, studerande

JOHAN WIKSTRÖM

30, studerande

2 17

22

HANGÖ

LINDA BASSILIER

29, jur.mag.

CECILIA HOFFREN

31, företagare

165 177

IDA STRANDBERG

22, studerande

200

KYRKSLÄTT

LAPPTRÄSK

TOMI ENQVIST

26, chaufför

24

MÖRSKOM

JESSE MÅRTENSON

24, jordbrukare,studerande

32

GUSTAV HOLMBOM

31, jordbrukare

HENRIK WICKSTRÖM

18, studerande

39

59

MIKKO EHNQVIST

34, kulturproducent

34

INGÅ LOJO

SEBASTIAN OKSANEN

31, äldrekonstapel

LOTTA SANDBERG-NYMAN

27, klasslärare

228

230

LOVISA

OTTO ANDERSSON

29, lagstiftnings-sekreterare

TONY GRANSTRÖM

34, Tradenom

MARIA GRUNDSTRÖM

32, ekonomiemagister, organisationschef

KIM LINDSTRÖM

20, studerande

LINDA LÖNNROTH

24

COSMO METHER

20, studerande

127 136 138 154

159 161


MARIA HOLMBERG

33, mångsysslare

MELINDA LÖNNBERG

30, marknads- förare, artist

DIANA NORDSTRÖM

32, studerande

TINA NYKÄNEN

24, farmaceut

ANN-KATRIN BENDER

24, pol.kand, studerande

TOR-ERIK STOLPE

23, taxichaufför, merkonom

FILIP BJÖRKLÖF

21, studerande, företagare

ANDERS WALLS

32, företagare

JOHAN SUNDHOLM

27, handledare, IT-stödperson

JOAKIM EXELL

19, studerande, beväring

TAVGA ZAHIR

19, studerande

162

175 177 180

142

191

144

197193

152

199FREDRIKA ÅKERÖ

28, pol.kand

200

RASEBORG

N Y L A N D

ANNA ABRAHAMSSON

22, studerande

MARIE-HELENE STEINMETZ

23, frisör

JANICA SUNDBÄCK

33, ergoterapeut

3 42 43

SIBBO SJUNDEÅ

RICHARD SUNDMAN

23, studerande

ANDERS WIKSTRÖM

32, tradenom, informatör

44 51

JONAS LINDEBERG

18, studerande

JAN-ERIK PAAJES

31, merkonom

85

92

OSCAR DIKERT

MARIE-THERESE OLENIUS

18, studerande

SARA TERJE

18, studerande

466 491 504EVA ROOS

32, politiciesmagister

63

VANDA VICHTIS

ungtval.fi


Å B O L A N D

KIMITOÖN

ÅBO

PARGAS

HANNA F BACKMAN

33, ekonomie magister

CECILIA FREDRIKSSON

22, studerande

JANNI LINDHOLM

27, studerande

30 36

44

ANDREAS VON BERGMANN

33, församlings-anställd

16SANDRA BERGQVIST

32, politices magister

17

CALLE WIKMAN

19, studerande

57FELICIA BREDENBERG

19, studerande

19

NIKLAS MANNFOLK

28, ekonomie magister

ERIK PALM

19, studerande

JEAN SALMINEN

25, studerande,VD

BEATA BJÖRKVALL

24, pol.kand

VILHELM FORSS

22, studerande

EMIL JANKES

18, studerande

MATIAS KALLIO

24, pol.kand, studerande

MATILDA KARLSSON

20, studerande

ANNA MANNFOLK

25, sjukskötare

CAMILLA WENNSTRÖM

25, studerande

643 646

649

620 622 630 634

635 642

663

ungtval.fi


KASKÖ

KORSHOLM

JAKOBSTAD KARLEBY

MATTIAS GRANROTH

försäljare

MALIN HENRIKSSON

20, studerande

74 78

JOHAN BÄRNLUND

JOAKIM HONGA

ingenjör

ANNIKA KOIVUSALO

kulturproducent

HEIDI KUIKKA

väktare

KIM BÄRNLUND

4

231 235

238

3NICHOLAS LUNDENIUS

22, byggmästare

CATHARINA SKUR

34, provisor

10 14

NATHALIE GLASBERG

studerande

HENRIK HÅKANS

ingenjör

MAGNUS NYBERG

31, företagare

CHARLOTTA ASPLUND

30, politicies magister

JAKOB ASPLUND

26, försäljnings- ingenjör

MARCUS BEIJAR

25, studerande

ANNA PENSAR

30, internationell koordinator

HANNA RINTAMÄKI

studerande

NIKLAS SUND

jordbrukare

57

64 77

44 45 48

81 82

91

Ö S T E R B O T T E N

KORSNÄSKRISTINESTAD

SOFIA MITTS- BJÖRKBLOM

30, politices magister

22

19HENRIK ANTFOLK

31, landsbyggds-företagare

ANNA-KAJSA BLOMQVIST

23, studerande

PETER GRANNAS

Lärare

IDA HAAPAMÄKI

26, projektledare

20 21 25

27ANNA-LENA AF HÄLLSTRÖM

32, ekonom

ULF KLÅVUS

29, jordbrukare

29 34


KRONOBY

VASA

LARSMO

ROBERT BYGGMÄSTAR

27, studerande

JONAS ENA

31, restonom

EMILY SUNDQVIST

20, studerande

51 53

65

ALEXANDRA GRAHN

ANNE-MIE RANTA

JESPER LINDVALL

11

21

20

FREDRIK HÄLLUND

24, studerande

VERONICA WIANDER

27, studerande, Alarmcentralsoperatör

CHRISTIAN JOFFS

20, student

MARTIN NORRGÅRD

25, studerande

IDA AHLBOM

studerande

SANNA BERGSTRÖM

21, studerande

ANNA BERTILLS

32, pol.mag, VD

GALLINA SANDÅS

verksamhetsledare

JOAKIM STRAND

30, jurist, ekonom

VANESSA VANDY

23, studerande, musikkompositör

165

208

168 182

140 146 147

190 198

207


MALAX NYKARLEBY

TERESA BACKAS

ANNA TALVITIE

CHATRINE ENLUND-NISULA

34, pedagogie magister

MARICA STOLPE

27, miljöingenjör

SIMON SUNDVIK

27, entreprenör

3

25

8

18

58

LISA KALLVIK

psyk.kand.

ANNA SUNDSTEN

27, företagare, studerande

THOMAS KARV

24, studerande

LISA PALM

20, studerande

41

57

42

53



NÄRPES

PEDERSÖRE VÖRÅ

ANDERS JÄRVINEN

27, egenföreta-gare

JAN-HENRIK LILLBÅSK

lantbruksföreta-gare

ANETTE STORSVED

klasslärare

JOHANNA BORG

22, studerande

DANIEL ELLFOLK

18, studerande

23 26

40

11 15

VICTOR RÖNNQVIST

beväring

51

CARL-AXEL BJON

studerande

5

ANETTE FORSSTRÖM- FELLMAN

27, journalist

47

LENA HÖGLUND

26, pol.kand.

20

MARTIN JUSSILA

18, studerande

22

CAROLINE SÖDERGÅRD- HAHN

bokförare

42

VICTOR OHLIS

29, versamhets-utvecklare

33

ULRIKA FORSS

24, politicie magister

15HANNAH KASTUS

25

ANNA KÄCKO

27, socionom

28

ungtval.fi


1 Gå in på www.ungtval.fi2 Välj din kandidat3 Kolla in närmaste vallokal på www.vaalit.fi4 Ta med dig legitimation, några vänner och ett ansvarsfullt humör5 Stig in i vallokalen, visa id och mottag en blank röstsedel av funktionären6 Stig in i röstningsbåset och skriv ner din kandidats nummer på sedeln7 Gå till funktionären, få en stämpel på röstsedeln och lägg den i ett kuvert8 Skriv under förhandsröstningslappen funktionären ger dig9 Lägg den med rösten i ett ytterligare kuvert0 Lägg kuvertet i valurnan

1 Stig in i din egen vallokal2 Visa id3 Mottag en röstsedel4Gå till båset och skriv din kandidats nummer på röstsedeln5 Gå till en funktionär som stämplar rösten6 Fäll ner rösten i urnan

hur röstar jag 2012

F Ö R H A N D S R Ö S T N I N G 1 7- 2 3 .1 0 . 2 0 1 2

VA L D A G E N 2 8 .1 0 . 2 0 1 2

FÖR ATT FÅ RÖSTA BÖR DU VARA

18 år på valdagen Finsk medborgare medborgare inom EU, Island eller Norge som är

skriven i en finsk kommun sedan 7.9.2012 Övrig medborgare som bott minst två år i Finland


#ungtval

#UNGTVAL PÅ INSTAGRAM


Undervisningsminister Jukka Gus-tafsson sa att han var förvirrad och förvånad över att höra om de po-litiska studentorganisationernas diskriminerande förhållanden i jämförelse med de obundna stu-dentorganisationerna.

— Överraskande, det var ett bra beslut att komma hit och höra om dessa problem. Jag känner mig för-bryllad. Jag tar för givet att politiska organisationer har rätt att presen-tera sin verksamhet vid universitet och högskolor, säger Jukka Gustafs-son (SDP) under den politiska in-marschen i Helsingfors universitet.

Politiska studentorganisationer rapporterar om konkreta exempel på diskriminering. Flera akademis-ka organisationer förbjuds annon-sera om politiska organisationer och deras evenemang, även om de andra studentorganisationerna kan mark-nadsföra sina egna aktiviteter.

Vasa yrkeshögskola förbjöd den po-litiska inmarschen i alla sina utrym-men.

— Jag undrar om jag skall ringa Vasa yrkeshögskola nu eller genast, sade Gustafsson efter att ha hört om fallet.

Gustafsson lovade ”skaka på” yr-keshögskolor och universitetsrek-torer angående diskrimineringen av politiska studentorganisationer.

• I princip är dessa rektorer smarta människor.

• Jag tror samhällsaktiva och med-borgarrörelser ska ha möjlighet att presentera sin verksamhet och att det är en viktig del för tillväx-ten av unga aktiva medborgare, säger Gustafsson.

GUSTAFSSON SKAKAR OM HÖGSKOLEREKTORERNA

OMBYTE I FÖRBUNDS-STYRELSEN

Denna gång vill jag främst rikta min kolumn till alla nya studerande och också till er som drömmer om att få börja studera någon dag. Att påbörja studierna vid en högskola innebär att en ny etapp i livet börjar. En etapp som är full av olika möjligheter men ock-så av vissa fallgropar. För att studieti-den ska bli så givande och minnesvärd som möjligt följer här några tips som jag hoppas att kommer till nytta. Ock-så du som redan studerat en tid kan ha nytta av att läsa vidare.

Först vill jag lyfta fram något som kanske känns självklart men som dess-värre är viktigt att nämna. Tiden i skolan är nu förbi! I praktiken betyder detta att du själv har ansvaret över din egen in-lärning och din egen utveckling. Utö-ver inlärningen lönar det sig att speci-ellt fundera på den egna utvecklingen. Fastän studiernas framskridande inte är betydelselöst så lönar det sig inte att enbart fokusera på studerandet. Utöver själva studierna kan studietiden nämli-gen ge så mycket mera som senare i livet är betydligt svårare att uppleva.

Mitt viktigaste tips är att det inte lönar sig att förbise en hurdan positiv inverkan olika aktiviteter vid sidan om dina studier kan ha på ditt liv efter stu-dierna. Ofta är nämligen de färdigheter du lär dig och de kontakter du knyter vid sidan av studierna minst lika viktigt som själva studerandet. Eftersom allt fler personer utbildar sig allt mera fram-hävs vikten av dina övriga aktiviteter. En framtida arbetsgivare uppskattar defini-tivt om du också gjort annat än studerat.

Du kan börja med att bekanta dig med den verksamhet som olika fören-ingar vid din högskola arrangerar. Ofta finns det föreningar av en massa olika typer, exempelvis finns det föreningar för personer med samma studieinrikt-ning och föreningar för personer från samma hemtrakt. Du som är intresse-rad av politik är kanske intresserad av LSK:s verksamhet? Student- och stude-randekårerna erbjuder fina möjligheter för dig som vill engagera dig lite mera. Finns det inte en förening kan det också vara roligt och lärorikt att själv grunda en. Var inte rädd för att aktivera dig!

Hur är det då med studietakten? Hinner man med annat än studier? Det tips jag kan ge är att det inte lönar sig att bli matt av allt tal om snabb utexamine-ring. Den ”akademiska friheten” är vis-serligen inte mera vad den en gång varit eftersom studietiden och studiestödet numera är begränsade. Trots detta finns det nog ändå gått om tid för också annat än enbart studier.

NY ELLER GAMMAL STUDERANDE? SE HIT!

LSK höll ett extra förbundsmö-te 31 augusti 2012 i Helsingfors. Ida Strandberg befriades på basis av egen begäran från förbundssty-relsen och från viceordförandeska-pet. Till nya styrelsemedlemmar valdes Daniel Björndahl och Nan-na Sandqvist, och till ny viceordfö-rande valdes Sanna Bergström som tidigare varit ordinarie medlem av styrelsen.

Nanna Sandqvist är ordförande i Arcadas studerandekår ASK och bosatt i Esbo. Daniel Björndahl är medlem av Novias studerandekår Noviums fullmäktige och bosatt i Vasa, men hemma från Malax. Båda studerar till socionom, och båda är 22 år gamla.

L S K

MATIAS KALLIO

Förbundsordförande LSK

TEXT

Andrea Nyberg

TEXT

Redaktionen


Har du någon gång hamnat i en situation på jobbet eller i skolan, som inte känns helt som den ska? Där du för en sekund (eller mer) upplevde att du blev til lplattad, utfryst, förlöjligad, ignorerad eller något annat otrevligt. Där du inte hann reagera förrän det var försent eller du bara blev kvarlämnad med en obehaglig känsla som var svår att skaka av sig och frågan ”vad var det som hände egentligen?” ekandes i ditt huvud. Förtryck och mobbing av det subtilare slaget kan ofta vara svårt att definiera. Vad exakt var det som hände, som gjorde att jag kände mig förtryckt, til l intetgjord och/eller härskad över?

Så här i valtider tyckte vi det skulle passa bra att skriva om de ca 30 år gamla, dock högst ak-tuella Härskarteknikerna. Dessa tekniker är just vad de heter - tek-niker att härska över andra männis-kogrupper eller enskilda individer. Social manipulation alltså.

Den norska socialpsykologen Berit Ås uppmärksammade feno-menet och myntade uttrycket Härs-karteknik redan 1976. Det sägs att hon då lyckades lokalisera fem oli-ka typer av härskartekniker när hon satt i ett sammanträde där männen i rummet, på olika sätt, kommu-nicerade til l varandra att hennes åsikter inte var viktiga. Berit bör-jade då imitera dessa beteenden under sammanträdet och märkte att det blev til l hennes fördel. Ge-nom att lära sig dessa fem tekniker kunde kvinnor nu stötta varandra i of fentliga sammanhang på ett väl-digt subtilt sätt, genom att endast hålla upp olika antal f ingrar för att signalera til l varandra vilken av de olika härskarteknikerna som var i användning. Go Berit!

M I N I S T E R 5

De Härskartekniker som Berit först synliggjorde var

Osynliggörande

= ignorera, marginalisera eller tysta. T ex. avbryta någon som just fått ordet, börja skrapa med stolen eller bläddra i papper när någon har ordet.

Förlöjligande

= att framställa någons argument eller person som löjlig eller ovid-kommande.”Haha, det där var det dummaste jag hört!”

Undanhållande av information

= marginalisera, stänga ute någon genom att undanhålla information från denne, som egentligen berör alla på t ex. arbetsplatsen.

Dubbelbestraffning

= att bli bestraf fad oavsett vad/hur man gör. T ex. vara noggrann med sina arbetsuppgif ter och bli ankla-gad för att vara långsam. Snabbar på med sina arbetsuppgif ter och blir då anklagad för att vara slarvig. Påförande av skuld och skam

= skam- och skuldbeläggning för en persons egenskaper, antydan om att något man utsatts för är ens eget fel. ”Hade du kort kjol på dig när du blev våldtagen? Ja, men då får du skylla dig själv!”

Senare la Berit ti l l

Objektifiering

= att börja kommentera eller disku-tera någons utseende i irrelevanta sammanhang.

Våld eller hot om våld

= att missbruka fysisk styrka på någon eller hota att möjligheten f inns, för att få sin vil ja fram.

Nu är det ju inte bara gruppen män som utsätter gruppen kvinnor för de här hemskheterna. Det kan också förekomma mellan män och män, mellan kvinnor och kvinnor, mellan lärare och elev eller mellan chef och anställd. Listan är lång.

Det f inns idag väldigt mycket olika varianter av dessa härskar-tekniker, som til lkommit på senare år. Ett exempel är boken Härskar-teknik som den svenska VD:n och retorikkonsulten Elaine Bergqvist (numera Elaine Eksvärd) kom ut med 2008. Hon beskriver sju olika metoder*:

Projiceringsmetoden Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder den-na metod tror sig ofta vara allve-tande, lida av ett Messiaskomplex.

Komplimangsmetoden En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.

Stereotypmodellen Du blir bestraf-fad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.

Självförvållad härskarteknik Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, ”härskaren” får därmed ett överläge.

Uteslutningsmetoden Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när til l exempel ditt tal på bröllopet ”glöms bort”.

Hierarkimetoden Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.

Tidsmetoden Många använder tid för att tysta ned andra: ”Jag är äld-re än vad du är” eller ”Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit”.

TEXT Cha r lo t t L ihne l l

ILLUSTRATION No ra A zémar

m in i s te r fem@gma i l .com

*Källa: http://www.dn.se/insidan/insidan-hem/elaines-sju-olika-harskartekniker, 2008-02-28.

Hösten 2011 grundades Minister 5 som en teatergrupp, vars huvuda-genda är att göra fysisk, genusny-fiken teater. Minister 5 består av Nora Azémar och Charlott Lihnell.

Från och med nu kommer vi i Mi-nister 5 också att f innas i detta format och vi är mer genusnyfikna än någonsin!

HAVET AV HÄRSKARTEKNIKER

Det bästa motgif tet til l sådan här skit är kunskap och uppmärksam-mande, för en härskarteknik har väldigt svårt att existera när vi upp-märksammar den! Lycka til l!


1. Ban Ki-moonTitel: Förenta nationernas generalsekreterareFödelseort: Sydkorea, EumseongÅlder: 68 år (född 1944)

2. Bashar al-AssadTitel: Syriens presidentFödelseort: Syrien, DamaskusÅlder: 47 år (född 1965)

3. Mahmoud AhmadinejadTitel: Irans presidentFödelseort: Iran, AradanÅlder: 56 år (född 1956)

4. Hamad bin KhalifaTitel: Emir av QatarFödelseort: Qatar, DohaÅlder: 60 år (född 1952)

5. Hu JintaoTitel: Kinas högste ledare (president)Födelseort: Kina, JiangyanÅlder: 70 år (född 1942)

6. Hillary ClintonTitel: USA:s utrikesministerFödelseort: USA, ChicagoÅlder: 65 år (född 1947)

7. Hosni MubarakTitel: Avsatt presidentFödelseort: Egypten, Al-MinufiyyaÅlder: 82 år (född 1928)

8. Vladimir PutinTitel: Rysslands presidentFödelseort: Ryssland, Sankt Petersburg (Lenin-grad)Ålder: 60 år (född 1952)

9. Ayatolla Sayyed Ali KhamenelTitel: Irans högsta andliga och politiska ledareFödelseort: Iran, MashhadÅlder: 73 år (född 1939)

10. Barack ObamaTitel: USA:s presidentFödelseort: USA, HonoluluÅlder: 51 år (född 1961)

11. Benjamin NetanyahuTitel: är en israelisk militär och politiker (Likud)Födelseort: Israel, Tel AvivÅlder: 63 (född 1949)

12. Dimitrij MedvedevTitel: Rysslands premiärministerFödelseort: Ryssland, Sankt PetersburgÅlder: 47 år (född 1965)

RÄTT SVAR 1 – I, 2 – A, 3 – F, 4 – H, 5 – C, 6 – K, 7 – L, 8 – D, 9 – G, 10 – E, 11 – J, 12 – B

VEM ÄR VEM?

Du kanske känner igen våra inhemska politiker men hur många namn kan du para ihop rätt när det kommer till internationella politiska ledare?

Para ihop rätt namn med rätt ansikte. Svaren hittar du längst nere.

A B C D

E FG

H

I J K L

G I S S A V E M


Välkommen med på årets Storsamling med mänskliga rättig-heter som tema. Storsamlingen kommer i år att gå av stapeln i Åbo den 8.-9.12. Talare på Storsamlingen kommer bland annat att vara minoritetsombudsman Eva Biaudet, professor Elina Pir-jatanniemi och Amnestys verksamhetsledare Frank Johansson. Riksdagsledamot Stefan Wallin kommer även att besöka Stor-samlingen och framföra en hälsning. Deltagarna får möjlighet att diskutera med inledarna och ställa frågor, samt även själv få debattera och diskutera ämnet genom workshopar.

Priset för årets Storsamling är 30 euro. I priset ingår Storsam-lingens program, lunch båda dagarna, frukost på söndagen, övernattning och en festlig supé på lördag kväll. SU står även för resekostnaderna, men resor med egen bil bör på förhand kommas överens om med förbundssekreterare Silja Borgars-dóttir Sandelin ([email protected]).

ANMÄL DIG PÅWWW.TINYURL.COM/STORSAMLING2012

FINLAND — BÄST I KLASSEN? FOKUS PÅMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

A N N O N S

U N G T VA L . F I / S U . F I

svensk framtid n° 4/5

Documents