swedish environmental protection agency · intresset för klimatklivet har varit stort sedan...

SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y

1(27)

B E SÖ K : ST O C K H O LM – V ALH A L L AV ÄG E N 195

Ö ST E R SU N D – F O R SK AR E N S V ÄG 5, H U S U B

P O ST : 106 48 ST O C K HO LM

T E L : 010-698 10 00

F AX : 010-698 16 00

E -P O ST : R E G IST R AT O R@N AT U RV AR D SV E R K E T .SE

IN T E R N E T : W W W .N AT U R V AR D SV E R K E T .SE

Apaydin, Müge

Tel: 010-698 15 90

muge.apaydin

@naturvardsverket.se

SKRIVELSE

2017-03-31 Ärendenr:

NV-01236-17

Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockholm

Lägesbeskrivning för Klimatklivet

NATURVÅRDSVERKET 2(27)

Innehåll 1. Inledning ....................................................................................................... 4

2. Resultat.......................................................................................................... 4

2.1. Övergripande resultat av Klimatklivet ................................................... 4

2.2. Resultat för laddinfrastruktur ................................................................. 9

2.2.1. Publika laddningsstationer ............................................................ 10

2.2.2. Icke-publika laddningsstationer .................................................... 12

2.3. Resultat från transport, fordon, infrastruktur........................................ 13

2.4. Resultat från energikonvertering .......................................................... 14

2.5. Resultat från energieffektivisering ....................................................... 14

2.6. Resultat från avfallsantering och biogasproduktion ............................. 15

2.7. Resultat för minskade gasutsläpp ......................................................... 15

2.8. Resultat från informationsåtgärder ....................................................... 16

2.9. Avslagna åtgärder ................................................................................. 16

3. Arbetsprocessen .......................................................................................... 17

3.1. Samverkan mellan ansvariga myndigheter........................................... 17

4. Vägledning .................................................................................................. 17

5. Uppföljning av åtgärder .............................................................................. 18

6. Länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet .................................................. 18

6.1. Resultat i länen ..................................................................................... 19

6.1.1. Nya samarbeten ............................................................................. 19

6.1.2. Synergieffekter .............................................................................. 19

6.1.3. Klimatklivet i linje med lokala klimat-och energistrategier ......... 20

6.2. Förväntade effekter i länen på lång sikt ............................................... 20

6.2.1. Sysselsättningseffekter .................................................................. 20

6.2.2. Besparingar hos åtgärdsägare ........................................................ 21

6.2.3. Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare ........................................ 21

6.3. Genomförande i länen .......................................................................... 21

6.3.1. Uppföljning av beviljade åtgärder................................................. 21

6.4. Utvecklingsmöjligheter ........................................................................ 21

6.4.1. Åtgärdsområden som inte täcks av Klimatklivet .......................... 21

7. Ekonomi ...................................................................................................... 22

8. Kommunikation .......................................................................................... 22

9. Omvärldsbevakning .................................................................................... 24

10. Utvärdering av åtgärder ........................................................................... 24

Bilaga 1 WSP Sverige AB: Klimatklivet- en utvärdering av styrmedlets effekter

............................................................................................................................. 27


Sammanfattning

Naturvårdsverket har hanterat ansökningar inom Klimatklivet, lokala

klimatinvesteringar sedan september 2015. Syftet med programmet är att ge stöd

till åtgärder som ger störst varaktig minskning av utsläppen av växthusgaser.

Enligt regleringsbrevet för 2016 lämnar Naturvårdsverket en lägesbeskrivning

för Klimatklivet. Syftet med lägesbeskrivningen är att visa uppnådda resultat för

perioden från september 2015 tills första beslutsomgången januari 2017.

Lägesbeskrivningen visar också hur arbetet med uppföljning och utvärdering av

Klimatklivet fortskrider.

Hittills har Naturvårdsverket beviljat medel till 628 åtgärder och totalt 1 131

miljoner kronor i bidrag till åtgärder. Stödet utgör cirka 43 procent av den totala

investeringskostnaden för åtgärderna. Dessa beviljade åtgärder beräknas leda till

en utsläppsminskning med 451 329 ton koldioxid per år under dess livslängt som

i genomsnitt är 16 år. Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade

klimatnyttan av de beviljade åtgärderna. Enligt budgeten fördelas totalt 3,5

miljarder kronor ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet där vi ger stöd

fram till 2020 förväntas ge en årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca

1,4 miljoner ton koldioxid per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år

kvarstår under åtgärdens bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet

totalt ge en förväntad minskning med 22 miljoner ton koldioxid under åtgärdens

bedömda livslängd.

Ett underlag för lägesbeskrivningen är den redogörelse av länens arbete med

Klimatklivet som Länsstyrelsen i Östergötland lämnat till Naturvårdsverket.

Underlaget ger en djupare bild om resultat, samverkan och synergieffekter i

olika län. En utav de slutsatserna är att synergieffekter av Klimatklivet är

tydliga. Länsstyrelserna konstaterar att beviljade åtgärder ligger i linje med de

regionala energi-och klimatstrategierna. Underlaget ger också information om

förväntade effekter på lång sikt såsom sysselsättningseffekter samt

utvecklingsmöjligheter av stödet utifrån länens erfarenheter.

Klimatsmarta samhällslösningar på lokal nivå är avgörande för att ställa om till

ett fossilfritt samhälle. För att säkerställa att Klimatklivet främjar detta arbete,

och för att upptäcka behov av eventuella förbättringar tidigt under arbetets gång,

har Naturvårdsverket låtit göra en oberoende utvärdering av satsningen. Enligt

WSP Sverige AB, som gjort utvärderingen, fyller Klimatklivet luckor som finns

inom klimatpolitiken genom att främja och tidigarelägga utsläppsminskningar på

områden där det inte redan finns andra styrmedel, eller där styrmedlen är för

svaga. I rapporten ingår också metoder för framtida utvärderingar av

Klimatklivet utifrån dess syfte – att få till stånd varaktiga minskningar av

växthusgaser. Analysen fokuserar i först hand på om kostnadseffektiva och

verkningsfulla investeringar görs inom ramen för hur Klimatklivet är utformat i

nuläget. WSP Sverige AB:s analyser visar också positiva effekter på

sysselsättning, spridning av teknik och marknadsintroduktion, miljömål och

hälsa. WSP Sverige AB:s slutsaser baseras på data som är från september 2015


till september 2016. Rapporten från WSP Sverige AB ligger som en bilaga till

denna lägesredovisning.

1. Inledning

Denna lägesbeskrivning ger information om arbetet med

Klimatinvesteringsstödet (Klimatklivet) sedan september 2015.

Naturvårdsverket redovisar det totala resultatet utifrån egna data och underlag

från Energimyndigheten samt Länsstyrelsen i Östergötland. Detta är den tredje

lägesbeskrivningen för arbetet inom Klimatklivet. En första rapport lämnades

2016-03-31 och den andra 2016-08-31. Denna rapport beskriver också hur

uppföljning och utvärderingsarbete fortskrider. På uppdrag av Naturvårdsverket

har WSP Sverige AB genomfört en effektutvärdering av Klimatklivets första år.

Huvudsakligen består utvärderingsarbetet av att analysera om kostnadseffektiva

och verkningsfulla investeringar beviljas medel inom ramen för Klimatklivet,

med nuvarande utformning. Även effekter på sysselsättning, spridning av teknik

och marknadsintroduktion samt miljömål och hälsa analyseras i rapporten.

Inom Klimatklivet beviljas de åtgärder som beräknas ge de största

utsläppsminskningarna. Detta regleras i klimatklivsförordningen.

Begreppet ”klimatnyttan” eller ”kvot” som används i denna rapport är beräknad

som utsläppsminskning per investeringskrona. Naturvårdsverket rangordnar

samtliga ansökningar utifrån klimatnytta i varje beslutsomgång. Detta innebär att

den beräknade kvoten i kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona är central

i bedömningen. Värdet för alla beslutsomgångar utom en har varit 1,0 kg

koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång två för 2016

användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. Kvoten är

utslagsgivande i bedömningen för att avgöra om en åtgärd ska kunna få stöd.

EU och dess medlemstater inklusive Sverige skrev under klimatavtalet i Paris.

Målsättningen med avtalet är temperaturökningen ska begränsas till 1,5 grader.

För att kunna lyckas med detta mål krävs fundamentala förändringar i teknik,

energi, finansiering samt i samhället som helhet. En omställning till en

resurseffektiv ekonomi med låga utsläpp av koldioxid kräver ett brett arbete

inom olika samhällssektorer med hjälp av olika styrmedel och åtgärder.

Klimatklivet är ett exempel på styrmedel som med konkreta åtgärder bidrar till

en samhällsomställning som minskar utsläppen av klimatgaser.

2. Resultat

2.1. Övergripande resultat av Klimatklivet

Naturvårdsverket har inom Klimatklivet hittills beviljat 1 131 miljoner kronor i

investeringsstöd till åtgärder som beräknas leda till en utsläppsminskning med

451 000 ton koldioxid under dess livslängt som är i genomsnitt 16 år.

Utsläppsminskningen är baserad på den förväntade klimatnyttan av de beviljade

åtgärderna. Enligt riksdagens budget beslut för 2017 ska totalt 3,5 miljarder

kronor fördelas ut under perioden 2015-2020. Hela Klimatklivet förväntas ge en

årlig minskning av växthusgaser som motsvarar ca 1,4 miljoner ton koldioxid

per år. Den förväntade utsläppsminskningen per år kvarstår under åtgärdens


bedömda livslängd. Utifrån detta beräknas Klimatklivet totalt ge en förväntad

minskning med 22 miljoner ton koldioxid.

Intresset för Klimatklivet har varit stort sedan september 2015. Nedan visar hur

intresset för att söka stöd från Klimatklivet har utvecklats för de olika

ansökningsomgångarna.

Diagram 1: Antal inkomna ansökningar och sökt belopp (miljoner kr) sedan september

2015 till januari 2017.

Klimatklivet är ett brett stöd som ska ges till åtgärder som varaktigt minskar

utsläppen av växthusgaser. Vi har totalt beviljat 628 åtgärder vilket motsvarar

ungefär tredjedel av de inkomna ansökningarna. Nedan redovisas olika tabeller

som sammanfattar resultatet för total reduktion av växthusgaser, antal beviljade

åtgärder och beviljade belopp fördelad per åtgärdskategori och län.

Statistiken som visar de olika kategorierna utgår från den sökandes uppgifter.

Indelningen i olika kategorier är därmed ungefärlig.

Diagram nedan visar årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter för beviljade

ansökningar. Varje kategori av åtgärder har olika livslängder.

Diagram 2: Årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter (451 329 ton) för beviljade

ansökningar per 2017-02-16. Fördelning per åtgärdskategori

434

223 324 357 370 424

887

400

1030

696

787 892

0

200

400

600

800

1000

1200

Antal inkomna ansökningar Sökt belopp(miljoner kr)

020 00040 00060 00080 000

100 000120 000140 000


Diagram 3: Årlig beräknad reduktion av CO2-ekvivalenter (451 329 ton) av beviljade

ansökningar per 2017-02-16. Fördelning per län.

Diagram 4. Ackumulerat antal beviljade ansökningar per 2017-02-16 (628 totalt).

Fördelning per åtgärdskategori.

0

10 000

20 000

30 000

40 000

50 000

60 000

70 000

80 000

90 000

0

50

100

150

200

250

300

350

400


Diagram 5: Ackumulerat antal beviljade ansökningar per 2017-02-16 (628 totalt).

Fördelning per län.

Diagram 6: Beviljade belopp 2017-02-16 (1 131 miljoner kr). Fördelning per

åtgärdskategori

0

10

20

30

40

50

60

70

80

90

100

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450


Diagram 7: Beviljade belopp per län 2017-02-16 (1 131 miljoner kr). Fördelning per län.

Det är relativt god spridning mellan olika åtgärdskategorier, aktörer, branscher

och storlek på investering. Merparten av stöden har gått till företag. Diagram 8

och 9 visar antal beviljade ansökningar samt beviljade belopp per

organisationstyp. Inom gruppen ”annan” finns bostadsföreningar och

samfälligheter som är en viktig målgrupp för investeringar i laddningsstationer

för elbilar. Diagram 8: Beviljade ansökningar (628) 2017-02-16. Fördelning per organisationstyp

0

50

100

150

200

250

0

50

100

150

200

250

300

350


Diagram 9: Beviljade belopp (1 131miljoner kr) per 2017-02-16. Fördelning per

organisationstyp

2.2. Resultat för laddinfrastruktur

Intresset för att söka klimatinvesteringsstöd för laddningsstationer har varit stort

sedan september 2015. Med stöd av Klimatklivet kommer en kraftig utbyggnad

av laddinfrastrukturen i Sverige att ske. Vi har fått in totalt 712 ansökningar

inom denna kategori. Av dessa har 371 åtgärder hittills fått bifall till

investeringsstöd. De beviljade projekten är allt från enstaka laddare i en

bostadsrättsförening till stora program i ett helt län. Sedan Klimatklivet

lanserades har över 6029 nya laddningspunkter beviljats stöd. Av dessa är 3336

för publik laddning och 2693 för icke-publik laddning. Det har skett en

förskjutning i fördelningen mellan publikt och icke-publikt. Merparten av de

laddningsstationer som fick stöd av Klimatklivet 2016 är placerade i anslutning

till bostaden eller arbetsplatsen. År 2015 var det tvärtom då majoriteten av

laddningsstationerna som fick stöd av Klimatklivet var placerade längs vägar

och ute i stadmiljön.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket samarbetar kring satsningarna inom

laddinfrastruktur. Energimyndigheten har en särskild roll för denna kategori och

lämnar bedömningsunderlag till Naturvårdsverket inför varje beslutsomgång.

Vid de första beslutsomgångarna under 2015 beviljades huvuddelen av

ansökningarna för laddinfrastruktur. Besluten motiverades främst med behovet

av marknadsintroduktion och teknikspridning. Det saknades också verktyg i

form av en klimatvärdering för att bedöma åtgärderna under 2015. I samråd med

Energimyndigheten bedömde Naturvårdsverket att åtgärder i utbyggnad av

laddningsstationer har en likvärdig klimatnytta jämfört med andra beviljade

åtgärder från de första prövningstillfällena. De prioriteras högt med hänsyn till

deras påverkan på spridning av teknik och marknadsintroduktion. Under 2016

682

275

106

33 24 4 3 3 0

100

200

300

400

500

600

700

800


tog Energimyndigheten fram en klimatvärdering för tre typer av

laddningsstationer. Metoden för att klimatvärdera en icke-publik

laddningsstation utgår ifrån att många forskningsstudier visar på att huvuddelen

av överförd energi antas ske vid en icke-publik laddningsstation. Klimatnyttan

för denna icke-publika laddningsstation relateras sedan till fordonets körsträcka.

Den metodik som har används för publik laddning är en omfattande

litteraturstudie av de vetenskapliga, eller på annat sätt tillförlitliga, publikationer

som beskriver faktiskt användning av publika laddningsstationer. Dessa har

använts som underlag för ansökningar från 2016 och 2017.

Under 2016 lämnade Energimyndigheten tre rapporter för beslutsomgång två, tre

och fyra. Rapporterna innehöll en fördelning av laddningsstationer för elfordon i

varje region. Rapporterna stöttade beslutsprocessen om vilka prioriteringar som

bör göras för att säkerställa en effektiv utveckling av laddinfrastrukturen i

regionerna samt innehöll även de övriga uppgifter som har betydelse för en

sådan utveckling.

Resultat för olika typer av laddningsstationer såsom publika och icke-publika

laddningsstationer redovisas i nästa avsnitt.

2.2.1. Publika laddningsstationer

Publik normalladdning är främst aktuellt där fordon stannar en längre tid av

olika skäl. Det kan vara parkeringen vid ett kollektivtrafik nav eller utmed större

vägar. Det är viktigt att få igång processer för att få till stånd etableringar i

kommuner och län som saknar eller har få laddningsstationer för publik

normalladdning. Spridningen av de publika normalladdningsstationer som fått

stöd av Klimatkliv framgår i följande diagram:

Diagram 10: Antal beviljade publika laddningspunkter per län (uppdelade per

normalladdning och snabbladdning) 2017-01-16

0

500

1 000

1 500

2 000

2 500

Antal beviljade laddningspunkter per län 6029 st varav 3 336 publika

Publika Icke-publika


En karta nedan (figur 1) utdragen från Energimyndighetens

visualiseringsverktyg åskådliggör beviljade publika normalladdningsstationer I

Sverige

Figur 1: Laddningsstationer för publik och icke-publik normalladdningsstationer i Sverige.

När det gäller publik snabbladdning, finns det två olika typer av

laddningsmöjligheter. Den första är 22,2 kW växelströmsladdning. Och den

andra är likströmsladdnings med vanligtvis 50 kW. Denna kategori med 50 kW

ger snabbare laddning och möjliggör längre resor med elbilar eller lokala

fordonsflotta till exempel en taxiflotta. En stor del av stationerna för

snabbladdning inkomna under 2016 fick avslag på grund av låg klimatnytta.

Detta beror på att denna typ av stationer har en relativt låg användning och att

den beräknade klimatnyttan inte räcker i konkurrensen för bifall.

Energimyndigheten i sin rapport om regional fördelning av laddinfrastruktur för

omgång två, tre och fyra för 2016 pekat ut de ansökningar som är värda att ge en

höjd klimatvärdering. De snabbladdningsstationer som faller inom denna

kategori fick bifall utifrån en höjd klimatvärdering. Med utgångspunkt från olika

studier från USA, Norge och Irland anser Energimyndigheten att

klimatvärderingen av en laddningsstation som binder samman tidigare öar av

snabbladdningsinfrastruktur (50 kW eller mer), eller bygger vidare utmed

viktiga stråk, bör kunna bedömas ha åtminstone två gånger det värde som

Energimyndigheten angivit för en genomsnittlig snabbladdare.


Utöver detta ger fler stråk av snabbladdning upphov en spridningseffekt när

potentiella köpare av fordon ser att möjligheten att förflytta sig i Sverige längre

sträckor ökar. Naturvårdsverket tar hänsyn till denna positiva effekt på

teknikspridning och marknadsintroduktion i besluten.

Figur 2: Den vänstra bilden är DC och AC laddare över 22 kW (publik och icke-publika).

Den högre bilden visar DC laddare över 22 kW (publik och icke-publik)

2.2.2. Icke-publika laddningsstationer

För att få till stånd en bra utveckling av laddinfrastruktur i regionerna är det av

största vikt att få till stånd en process i samhället där laddning kan ske för

boende i flerfamiljhus. Normalt sett är detta så kallad icke-publik

normalladdning. En förutsättning för att icke-publik laddinfrastruktur ska ge god

klimatnytta är att antalet laddfordon ökar och att de kan laddas på ett för ägaren

eller brukaren fungerande sätt. I de flesta fall innebär det laddning där bilen

parkeras över natten. För att främja den utvecklingen beviljade Naturvårdsverket

2693 icke-publika laddningsstationer.


Ansökningar från denna kategori är prioriterade i hela Sverige. Klimateffekten

beräknades utgående från Energimyndighetens beräkningsexempel för

klimatvärdering av icke-publika laddningsstationer.

Beviljade ansökningar för utbyggnad av laddinfrastruktur har relativt höga

kostnader per reducerat kilo växthusgas i förhållande till andra åtgärder som har

fått stöd via Klimatklivet. Även om nivån är högre beviljas inte de mest

kostsamma ansökningarna. En del av stödet till laddinfrastruktur motiveras med

behovet av att få till stånd ett nät av laddningspunkter, vilket främjar

elbilsanvändningen totalt sett.

2.3. Resultat från transport, fordon, infrastruktur

Totalt inkom 228 ansökningar inom denna kategori. Naturvårdsverket beviljade

55 åtgärder inom transport, 10 åtgärder för infrastruktur och 5 åtgärder för

fordon, vilket är total 70 åtgärder och ett stöd på 153 miljoner kronor.

Huvuddelen av de beviljade ansökningarna i denna kategori är tanksstationer för

biodrivmedel, vi beviljade 18 tankställen för biogas, 36 för HVO och en för

ED95. Vi beviljade också tre ansökningar för tanksstation till fordonsgas. Att vi

beviljar stöd till fordonsgas beror på att de trots en viss andel fossil naturgas

ändå ger en hög klimatnytta. Andra åtgärder som är beviljade är gång-och

cykelvägar, cykelgarage, konvertering av oljepanna till batteri för båtar, smart

signalsystem och simulatorer för traktorer till ett lantbruksgymnasium.

Naturvårdsverket fick också in ansökningar om inköp av fordon, såsom el-

biogasbilar samt elcyklar. Kvoten för minskning av växthusgaser per

investeringskrona var lägre för denna kategori och därmed avslogs dessa

ansökningar. Vid inköp av fordon tar vi hänsyn till merkostnader men den totala

klimatnyttan räknas fortfarande utifrån totala investeringskostnader.

För alternativa biodrivmedel utvecklade Naturvårdsverket en särskild policy

tillsammans med Energimyndigheten och Trafikverket. Åtgärder såsom

tanksstationer räknas som en indirekt åtgärd där klimatnyttan kommer från

faktiska användningen av dessa drivmedel. För tanksstationer är det viktigt med

en tydlig koppling till en fordonsflotta samt kontroll av ursprungen för

drivmedlen. Flottor av tung trafik till exempel åkerier eller bussföretag är en

sådan användning där biodrivmedel ersätter fossila bränslen.

De som får Klimatklivsstöd för biodrivmedel måste uppfylla

hållbarhetskriterierna i förnybarhetsdirektivet (Europaparlamentets och rådets

direktiv 2009/28/EG). Detta framgår av villkor i besluten.

Aktörer som fick stöd för HVO är mestadels företag och de stödberättigade

kostnaderna för tanksstationerna är placering av en cistern över mark

tillsammans med en oljeavskiljare. Detta minimerar markarbeten och gör att

installationskostnader för dessa åtgärder blir låga, vilket gör att koldioxidkvoten

för åtgärderna blir hög.

En annan vanlig kategori inom transporter är cykelsatsningar. Totalt fick sex

cykelåtgärder bifall. Dessa cykelsatsningar som fick drygt 10 miljoner kronor i


stöd och beräknas leda till en möjlig minskning med cirka 484 000 mil

vägtransporter per år. Vid en klimatbedömning av dessa åtgärder är det viktigt

att stödmottagaren visar en tydlig användning av cykelvägar för de som väljer

bort bilen. Vissa av de beviljade åtgärderna inom cykelvägar kan leda till att öka

pendlingen med kollektivtrafik. Cykelåtgärder generar inga intäkter och nyttan

består av enbart att minska utsläppen av växthusgaser.

Naturvårdsverket tar hänsyn till de andra stöd som finns för specifika åtgärder.

Kontinuerliga avstämningar görs till exempel med Trafikverket för att

säkerställa att cykelåtgärder som beviljas stöd inom Klimatklivet inte överlappar

med stöd inom stadsmiljöavtalen.

2.4. Resultat från energikonvertering

Åtgärder inom kategorin energikonvertering handlar om att byta bort fossila

bränslen till biobränsle. Naturvårdsverket fick totalt in 259 ansökningar inom

denna kategori. Ansökningarna kommer i regel från privata eller kommunala

energibolag. Denna kategori ger en stor möjlighet att minska

växthusgasutsläppen och trygga energiförsörjningen.

Beviljade åtgärder består till exempel av konvertering från eldningsolja till

bioolja, träpellets eller bergvärmepump, från naturgas till fjärrvärme eller

värmepump, från olja mot fjärrvärme, från gasol och olja till biogas samt att

utnyttja spillvärme. Totalt har 82 åtgärder beviljats.

På flera platser i landet byggs mindre fjärrvärmenät ut med stöd av Klimatklivet.

Exempelvis görs detta i Munka-Ljungby och Svedala i Skåne, samt i mindre

orter i Värnamo.

I handläggningen av denna kategori bedömer vi även om verksamheten omfattas

av handel med utsläppsrätter. Klimatklivsförordningen anger att stöd inte kan

ges till verksamheter som omfattas av utsläppsrätter.

Det finns ett antal åtgärder såsom att ta tillvara restvärme i ett befintligt

fjärrvärmenät som kan ge en stor klimatnytta men omfattas av handel med

utsläppsrätter och som därmed inte ges stöd.

2.5. Resultat från energieffektivisering

Naturvårdsverket fick totalt in 233 ansökningar i denna kategori och 16 av dessa

har blivit beviljade. De åtgärder som fick stöd är ett antal åtgärder för

värmeåtervinning, spillvärme från datacenter, fjärrvärme och installation av

biokolreaktor/pyrolysanläggning. Ett antal av dessa beviljade projekt är relativt

stora, så räknat i beviljade medel är detta en stor kategori. Vi har totalt beviljat

64 miljoner kronor till projekt inom energieffektivisering.

En åtgärd avser installation av en biokolreaktor/pyrolysanläggning. I processen

pyrolyseras biomaterial i en ugn där gas (bl.a. metan) avgår och kan förbrännas

för att nyttja energi. Det kol som blir kvar kan användas som

jordförbättringsmedel och en bieffekt är att kolet då kan fungera som en

kolsänka.


Inom Klimatklivet får dock de flesta av energieffektiviseringsåtgärderna avslag

eftersom de är dyra i förhållande till utsläppsminskningarna. Ungefär 90 procent

har fått avslag på grund av låg kvot för koldioxidminskning. Bland

ansökningarna finns även åtgärder för att ta tillvara spillvärme från exempelvis

avloppsvatten.

2.6. Resultat från avfallsantering och biogasproduktion

Naturvårdsverket fick in 57 ansökningar som rör avfallshantering och

biogasproduktion. Totalt har 383 miljoner kronor beviljats till 17 anläggningar

för produktion av biogas och 3 anläggningar för avfallshantering.

Den beräknade biogasproduktionen i de anläggningar som Naturvårdsverket

beviljat stöd är drygt 400 GWh biogas per år. Knappt 300 GWh ska användas för

att ersätta diesel eller bensin inom transportsektorn. Detta kan jämföras med 1

950 GWh som var den totala biogasproduktionen i 2015.

Produktion av biogas innebär i sig flera olika led, från förbehandling av substrat

till produktion av rågas och uppgradering av rågasen till fordonsgaskvalitet.

Beräkningarna av klimatnytta av biogas är beroende av lokala förutsättningar

t.ex. vilken råvara som används för produktionen.

De stora nya biogasanläggningarna kräver oftast en genomförandetid efter 2018.

Förlängningen av Klimatklivet till år 2020 möjliggör att projekt för

biogasproduktion kan genomföras.

Sammanfattningsvis åstadkoms den ökade biogasproduktionen både genom

utbyggnad av nya anläggningar samt utveckling av befintliga. Denna kategori

tillsammans med laddningsstationer och åtgärder för biodrivmedel är viktig för

en omställning av transportsektorn.

2.7. Resultat för minskade gasutsläpp

Naturvårdsverket fick in totalt 22 ansökningar som handlar om att samla in och

destruera lustgas och metan eller som avser insamling och energiproduktion av

gaser som annars skulle släppas ut i atmosfären. Destruktion av gas innebär

ingen intäkt för den som destruerar och nyttan består enbart av att minska

utsläppen av växthusgaser till atmosfären. Både metan-och lustgas har en stark

värmande potential över en hundraårsperiod för den globala uppvärmningen. Till

exempel är metan 28 gånger och lustgas 265 gånger starkare växthusgas än

koldioxid. Metan är också en kraftfull kortlivad växthusgas som har 84 gånger

mer värmande potential för den globala uppvärmningen över en tjugoårsperiod

för den globala uppvärmningen (IPCC 2014).

15 åtgärder beviljades inom denna kategori. Åtgärderna för gasutsläpp handlar

om lustgasdestruktion för tandvård samt för förlossningsavdelning vid sjukhus.

En del åtgärder handlade om att minska metanutsläpp. Åtgärderna som fick

beviljat stöd för minskade utsläpp av metan rör deponier, avloppsreningsverk

och biogasanläggningar. Åtgärderna innebär att metan destrueras istället för att

den ska avgå till luft


Sammantaget har en hög andel av ansökningarna för destruktion och

tillvaratagande av växthusgaser fått stöd. Kostnaden för dessa åtgärder är låg per

kilo när utsläppen räknas om till koldioxid per kg utsläpp.

2.8. Resultat från informationsåtgärder

Naturvårdsverket fick in totalt 102 ansökningar inom denna kategori. Dessa

beteendepåverkande åtgärder ska bedömas utifrån en beräknad

utsläppsminskning per investeringskrona liksom övriga mer fysiska åtgärder.

Det är svårt att göra de beräkningar av klimatnytta som behövs för prövningen

av klimatklivsansökningar för denna typ av informations- och

kommunikationsåtgärder. Därför har Naturvårdsverket tagit stöd i en modell där

rimligheten i de uppgifter sökande ger bedöms i ett antal steg.

Svårigheter att göra rimliga uppskattningar av utsläppsminskningar har resulterat

i relativt många avslag i denna kategori. Bland dessa ansökningar finns även en

del utredningar, förstudier och samverkansprojekt som inte ger den typ av

konkret utsläppsminskning som krävs enligt klimatklivsförordningen.

Flera beviljade åtgärder fokuserar på hållbart resande genom mobility

management. Andra beviljade åtgärder handlar om informationsinsatser för

energieffektivisering, förnybar energi, hållbar konsumtion och mat. Totalt har 19

miljoner kronor beviljats till de 14 åtgärder vilka beräknas minska utsläpen av

växthusgaser med drygt 17 miljoner ton per år under genomförandetiden vilket

är beräknas 2-5 år. Merparten av aktörerna som fick stöd är kommuner, ideella

föreningar och landsting eller regioner. De åtgärder som haft tillräcklig

klimatnytta har i högre grad haft tydligt avgränsade målgrupper, flera

samverkande delar i åtgärden och samtidigt koppling till fysiska åtgärder.

2.9. Avslagna åtgärder

Klimatklivet ska ge stöd till de åtgärder som har den största

utsläppsminskningen per investeringskrona. De beviljade åtgärderna utgör

ungefär en tredjedel av inkomna ansökningar. Bland de två tredjedelar som

avslagits är det vanligaste skälet att de inte tillhör de åtgärder som har högst

utsläppsminskning per investeringskrona vid det aktuella prövningstillfället.

Ungefär 65 % av de avslagna åtgärderna har avslagits på grund av för låg

utsläppsminskning per investeringskrona. Denna kvot utgör huvudkriteriet för att

rangordna ansökningarna. Värdet för alla beslutsomgångar utom en har varit 1,0

kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona. För beslutsomgång 2 för 2016

användes 0,75 kg koldioxidekvivalenter per investeringskrona som kvot.

Naturvårdsverket gör även en bedömning om åtgärden kan genomföras utan

stöd. När en åtgärd på grund av stora intäkter eller minskade kostnader

återbetalar sig på kort tid gör Naturvårdsverket bedömningen att åtgärden kan

genomföras även utan stöd. Enligt klimatklivsförordningen ska beviljade medel

innebära en ökad takt för att nå uppsatta klimatmål med mera. Om stöd ges till

åtgärder som kan genomföras även utan stöd ökar inte takten. Totalt 64 av de

åtgärderna är avslagna på grund av detta skäl.


Totalt 50 ansökningar har återkallats av sökanden och har därmed fått

avskrivningsbeslut.

Enligt klimatklivsförordningen ska stöd inte ges till de verksamheter som

omfattas av handel med utsläppsrätter, eller till åtgärder som berättigar till

elcertifikat, ska genomföras utifrån gällande lagstiftning eller som redan har

påbörjats. Ett 70-tal ansökningar har avslagits då de inte uppfyller dessa

skallkrav.

3. Arbetsprocessen

3.1. Samverkan mellan ansvariga myndigheter

Energimyndigheten har enligt klimatklivsförordningen särskilda uppgifter för

Klimatklivet. Inför varje prövningstillfälle ska Energimyndigheten lämna

uppgifter till Naturvårdsverket om fördelning av laddningsstationer i varje

region och om vilka prioriteringar som bör göras för att säkerställa en effektiv

utveckling av laddinfrastrukturen i regionerna. Energimyndigheten gör också ett

viktigt arbete med vägledningen för laddinfrastruktur.

Andra centrala myndigheter såsom Trafikverket, Jordbruksverket, Boverket,

och, Transportstyrelsen, ger expertstöd vid behov inom sina respektive områden.

Detta gäller både i mer generella policyfrågor samt i vissa fall i bedömningar av

specifika ansökningar. Naturvårdsverket samverkar även med Tillväxtverket om

olika stödsystem.

Länsstyrelserna har en strategisk roll genom de planer och program som tagits

fram på regional nivå. För genomförandet av Klimatklivet ska länsstyrelserna

informera och vägleda, lyfta fram nationella, regionala och lokala

åtgärdsprioriteringar, ta emot ansökaningar, lämna yttrande till Naturvårdsverket

och följa upp beviljade åtgärder. Länsstyrelserna ska bidra med sina kunskaper

om förutsättningar, planer, program och strategier som finns för respektive län.

På så vis har länsstyrelserna en särskild roll i att ta vara på, och stimulera de

initiativ som finns inom det egna länet.

4. Vägledning

Vi vägleder i första hand länsstyrelserna så att de i sin tur kan vägleda de som

söker bidrag för lokala klimatinvesteringar. Vägledningen är avgörande för att

de ansökningar vi får in ska motsvara syftet med stödet. Vi har utvecklat vår

vägledning och informationen på vår webbplats, samt sammanställt resultat och

vägledning i återkommande utskick och informationsutskick via e-post. Möten

och webbinarier är kompletterande kanaler för vägledning och information. För

laddinfrastruktur har Energimyndigheten en särskild roll att utveckla vägledning,

prioriteringar och beräkningar. Även dessa kommuniceras via Naturvårdverkets

webbplats. Vi har deltagit i 33 seminarier och konferenser sedan 2015. Syftet

med Naturvårdsverkets deltagande vid seminarier, konferenser och mässor är att

sprida information om Klimatklivet för att få in ansökningar med bra

klimatnytta, samt att sprida erfarenheter från Klimatklivet så att andra kan göra

liknande satsningar utan stöd. Kommunikationen syftar också till att nå

allmänheten för att sprida information om vad som går att göra för att vi ska

klara klimatmålen.


5. Uppföljning av åtgärder

Klimatklivsåtgärder har en tät uppföljningsprocess. De som får stöd från

Klimatklivet behöver lämna en så kallad lägesrapport vart tredje månad till sin

respektive länsstyrelse. Sen skickar länsstyrelsen dessa rapporter tillsammans

med deras yttrande till Naturvårdsverket.

Lägesrapporternas viktigaste funktion är att visa om åtgärderna löper enligt plan.

Stödmottagaren lämnar information om olika genomförda aktivitet och

uppskattade kostnad som har angetts i ursprungliga ansökan. I den första

lägesrapporten behöver stödmottagaren lämna en tidplan för investeringen som

också hjälper till att följa upp åtgärden följer tidplanen som angavs i ansökan.

Den täta uppföljningen bygger erfarenheter från tidigare stödprogram. Inom

klimatinvesteringsprogrammen (Klimp) och de lokala investeringsprogrammen

(LIP) var det många åtgärder som inte kunde genomföras trots stöd eller som

inte blev färdiga i tid. Till exempel för LIP var det endast 70 procent av de

beviljade bidragen som användes i slutänden vilket är en minskning på drygt 2

miljarder kronor stöd. Under Klimp betalades cirka 1,2 miljarder kronor ut till

751 åtgärder men 36 procent av de medel som avsattes till Klimp användes inte.

Med en tätare uppföljning inom Klimatklivet hoppas vi kunna fånga upp signaler

i tid så att projekten kan avbrytas och investeringsstöd istället ges till andra

åtgärder som ger en konkret utsläppsminskning.

Utifrån inkomna lägesrapporter har ett 100-tal ändringsbeslut fattats. Dessa

gäller i huvudsak justerade genomförandetider. En tät uppföljning krävs för att

få en tidig signal om en åtgärd har svårt att komma igång eller inte blir av. För

de åtgärder som är försenade krävs ändringsbeslut så att vi kan fördela det

kvarstående bidraget det år som åtgärden är slutförd. För åtgärder som inte blir

av krävs att vi återtar medlen som kan fördelas till andra åtgärder. Det

förhållandevis stora antalet ändringsbeslut visar på behovet av en tät uppföljning

av åtgärderna.

Enligt klimatklivsförordningen måste stödmottagaren lämna en slutredovisning

inom tre månader efter åtgärdens slutdatum. I rapporten ska stödmottagaren

lämna en beräkning eller uppdaterad prognos över hur stora utsläppsminskningar

åtgärden kommer att resultera i per år. De behöver också lämna information om

uppfyllande av miljömål samt sysselsättningseffekter. Stödmottagaren lämnar

slutredovisningen till länsstyrelsen. Länsstyrelsen granskar i sin tur och yttrar sig

över lägesrapporterna innan de lämnar över rapporterna till Naturvårdsverket.

Länsstyrelsen kontrollerar också om stödmottagaren lämnat in fakturor,

verifikationslistor eller revisorsintyg.

Vi har under 2016 anordnat två webbinarium för handläggare hos länsstyrelserna

om uppföljningsprocessen. Vi har också utvecklat och förbättrat

uppföljningsmallarna för stödmottagaren utifrån ett klarspråksperspektiv.

6. Länsstyrelsernas arbete med Klimatklivet

Sedan införandet av Klimatklivet har samtliga länsstyrelser arbetat i enlighet

med regeringsbeslutet, och har lämnat redovisningar avseende arbetet under

2016 till Länsstyrelsen Östergötland. Länens redovisningar ligger till grund för


denna samlade redovisning som visar bland annat resultat, förväntade effekter

samt genomförande i länen. Den ger också information om

utvecklingsmöjligheter av stöd såsom åtgärdsområden som inte täcks av

Klimatklivet.

6.1. Resultat i länen

6.1.1. Nya samarbeten

Flera län rapporterar om nya samarbeten och samverkansformer mellan olika

aktörer, med koppling till Klimatklivet. Länsstyrelsernas rapport ger olika

exempel som visar var de nya samarbetena har uppstått. Exempelvis så

samarbetar energibolag, dagligvaruhandel samt teknikleverantörer och

konsultfirmor kring laddinfrastruktur i Norrbotten. Ett annat exempel är från

Gotland och handlar om biogasanläggningar. Tre aktörer som producerar och

distribuerar gas respektive levererar organiskt avfall har sedan stödet beviljades

ett nära samarbete. Ett annat exempel är laddningsstationerna i Blekinge och i

Kronoberg. Länen lyfter exempel där länsstyrelsen stöttat ett gemensamt projekt

där kommunerna sökt och beviljats stöd för laddningsstationer. Länsstyrelserna

har även bidragit till att aktörer fått tips och råd i arbetet med ansökan utifrån

erfarenheterna från andra liknande projekt.

6.1.2. Synergieffekter

Flertalet länsstyrelser beskriver att synergieffekter är tydliga. Länsstyrelsen i

Blekinge bedömer till exempel att klimatklivet påskyndat genomförandet av

åtgärder och att det stimulerat aktörer till att genomföra åtgärder som de troligen

inte annars skulle ha genomfört. Investeringsstödet har gjort det ekonomiskt

möjligt för aktörer att kunna genomföra åtgärder inom laddinfrastruktur och

tankstationer för biogas och HVO där det skett en stark utveckling under 2016.

En positiv effekt av Klimatklivet är även att länsstyrelserna fått en utökad dialog

och samverkan med fler aktörer, inte minst från näringslivet.

Ett annat exempel på synergieffekter är från Kalmar. I Kalmar län har flera av

ansökningarna för biogasproduktion och distribution haft en pådrivande effekt

på utvecklingen i enlighet med den regionala biogasstrategin. I ett fall har en

kommun ställt krav på biogas även för skolskjutsar och har i samarbete med

bussföretag beviljats en ansökan för en bussdepå med både tankning för

bussarna och en publik tankstation. Detta har också möjliggjort en ökad

användning av biogasfordon inom offentlig förvaltning.

Norrbotten ger exempel på de huvudsakliga synergieffekter som är inom

utbyggnaden av laddinfrastrukturen och som bidrar till att bygga upp en

fungerande distribution och infrastruktur för länet.

Länsstyrelsen i Västra Götaland beskriver hur två åtgärder stödjer varandra och

ger synergieffekter: En biogasanläggning för produktion och ett företag som

konverterar från olja till biogas där företagets restprodukter även kan tas tillvara

i biogasproduktionen. Synergieffekter uppstår genom att åtgärderna tillsammans

bidrar till ett kretsloppstänkande.


I Örebro län kommer två av energikonverteringsprojekten i en nästa fas att

innebära möjligheter att bygga upp nya fjärrvärmenät på orter som inte tidigare

haft fjärrvärme.

I Östergötland lyfts ett positivt exempel på en beviljad klimatklivsåtgärd där en

cykelsatsning ger tydliga synergieffekter med infrastruktursatsningar i regionen

med bland annat dubbelspår mellan Motala och Mjölby för pendeltrafik (tåg).

6.1.3. Klimatklivet i linje med lokala klimat-och energistrategier

Beviljade åtgärder ligger i linje med de regionala energi-och klimatstrategierna.

Exempelvis lyfter Kalmar län att arbetet med begränsad klimatpåverkan i länet

tenderar att flyttas från det offentliga till det privata. De konstaterar också att i

allt större utsträckning har näringslivet tagit ett större ansvar för att begränsa

klimatpåverkan i länet. Många län rapporterar också att flest åtgärder nu sker

inom transportsektorn

6.2. Förväntade effekter i länen på lång sikt

Länsstyrelserna har också beskrivit exempel på effekter som åtgärderna

förväntas leda till på längre sikt, utöver resultaten under själva åtgärdstiden.

Detta är bland annat förväntade sysselsättningseffekter, besparingar hos

åtgärdsägare samt ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare.

6.2.1. Sysselsättningseffekter

Ett exempel på projekt som genererar arbetstillfällen är en torrötningsanläggning

i Stockholms län som förväntas ge minst 60 nya arbetstillfällen. Länets

befintliga biogasanläggningar ligger alla i den södra delen av länet och denna

anläggning i norr innebär ett bra komplement.

Länsstyrelsen i Uppsala län bedömer att det blir fler arbetstillfällen under

genomförandet av åtgärderna men också vid drift av exempelvis

kretsloppsparken och biobränslepannor.

Värmland bedömer att samtliga beviljade åtgärder kan förväntas ge någon form

av positiva sysselsättningseffekter under installationsfasen, men även genom

ökat renommé för åtgärdsägaren. Tydliga långsiktiga effekter på antalet

arbetstillfällen kan främst förväntas vad gäller en industris installation av nya

ugnar, som enligt företaget kan vara av stor betydelse för att säkra långsiktig

konkurrenskraft. Företaget är en regionalt viktig industri.

Västra Götaland konstaterar att många åtgärder som beviljas stöd kommer att

bidra med ökade arbetstillfällen. Exempelvis förväntas en biogasanläggning

skapa förutsättningar för att utöka befintlig industri. Åtgärden förväntas också

bidra till ca sex arbetstillfällen i verksamheten.

I Västerbottens län bedöms vissa projekt ha en positiv inverkan på antalet

arbetstillfällen i länet exempelvis investeringar kopplade till biogasproduktion

och distribution.


6.2.2. Besparingar hos åtgärdsägare

Åtgärder som är direkt lönsamma kan inte få stöd inom klimatklivet så därför

kan man inte se stora besparingar på kort sikt. Däremot är många åtgärder där

man byter ut fossila bränslen till restvärme eller förnybara bränslen lönsamma på

längre sikt. Stödet bidrar till att de kan genomföras genom att korta

återbetalningstiden. Några exempel på besparingar kan sammanfattas som

följande:

I Skåne görs besparingar genom sammankoppling av två gasnät. Om åtgärden

inte genomfördes skulle ett överskott producerats eftersom ett av bolagen

nyligen förlorat en stor kund.

En plantskola i Västra Götaland kommer att minska de årliga kostnaderna med

ca 30 000 kronor per år och samtidigt minska de klimatpåverkande utsläppen.

Ett annat exempel handlar om ett lantbruksinstitut som köpt in simulatorer och

därmed får en besparing i färre körda timmar med jordbruksmaskiner.

6.2.3. Ökad konkurrenskraft hos åtgärdsägare

Länsstyrelsen i Jönköpings län bedömer att Klimatklivet är avgörande för att det

genomförs mer åtgärder för minskad klimatpåverkan i länet. Jönköpings län har

markerat att regionala leverantörer och producenter av teknik i branscher

relevanta i Klimatklivet (exempelvis laddningsstationer, värmepumpar) ser en

kraftig ökning av försäljningsvolym tack vare Klimatklivet. Branscherna har

även signalerat att de får många frågor om Klimatklivet. Det finns även exempel

på företag som förbättrat sina energinyckeltal och därmed stärkt sin

konkurrenskraft.

6.3. Genomförande i länen

6.3.1. Uppföljning av beviljade åtgärder

Allt fler åtgärder är nu i genomförandefas och länsstyrelserna upplever att

arbetet med att bereda yttranden kring ärenden, ta in och yttra sig över

lägesrapporter och slutrapporter tar en allt större del av den tillgängliga tiden.

Länsstyrelserna ser en fara i att den omfattande administrationen blir ett hinder

för ett samordnat utåtriktat arbete för att främja nya åtgärder med hög

klimatnytta. Länsstyrelserna ser behov av utökade resurser och/eller att kraven

på lägesrapporteringar ses över för att underlätta för både åtgärdsägare och

berörda myndigheter.

6.4. Utvecklingsmöjligheter

6.4.1. Åtgärdsområden som inte täcks av Klimatklivet

I de länsvisa redovisningarna till Naturvårdsverket har flera län beskrivit vad

man uppfattar för brister och utvecklingsmöjligheter gällande vilka typer av

åtgärder som kan omfattas av Klimatklivet. Transporter och restvärme och

hållbara materialflöden är de två områden som i högre grad skulle behöva

stödjas inom Klimatklivet. Transportsektorn utgör en stor del av utsläppen

utanför handlande sektor och därför behöver en större del av stödet riktas till

denna kategori. Stöd för exempelvis byte till förnybara drivmedel, bilpooler,


cykelåtgärder, ökat resande med kollektivtransporter samt ”oresor” borde införas

med tanke på de stora utmaningar som finns inom området.

Den andra kategorin som skulle behöva stödjas inom klimatklivet är restvärme

och hållbara materialflöden. Tillvaratagande av restvärme är strategiska

energieffektiviseringsåtgärder som kan generera betydande minskningar av

klimatpåverkan i ett systemperspektiv. Detta kan tydligare speglas i

beräkningsunderlagen. Norrbotten upplever att det område som är svårast att

täcka upp är nyttjandet av de många lågvärdiga sidoströmmar av energi och

material som blir ett resultat av länets industristruktur. Dessa sidoströmmar är i

dagsläget relativt kostsamma att tillvarata men de har sammantaget, om de

betraktades i ett större systemperspektiv, en stor potential att substituera ut

fossila energier och material.

Det finns också områden som inte täcks av stödet. Många län konstaterar att

Klimatklivet inte har förutsättningarna för att stödja informationsinsatser såsom

kunskapshöjning för att minska klimatpåverkan i de olika samhällssektorerna.

Inom ramen för stödets utformning är det också svårt att bevilja hållbar

konsumtion, livsstils-och samhällsplaneringsåtgärder. Samverkansprojekt är en

effektiv väg att driva utvecklingen vidare och stötta även mer resurssvaga

aktörer men det saknas medel för att växla upp samverkansprocesserna.

En annan kategori som inte täcks upp tillräckligt i Klimatklivet är

energieffektiviseringsåtgärder. Med tanke på den ökade andelen

energikartläggningar som görs nu, på grund av stöd från Energimyndigheten

samt lagkrav, finns det stor potential att hitta åtgärder som kan leda till

energieffektivisering. Detta är ett viktigt led på vägen till fossilfri energi men där

tydligare incitament kan behövas för att åtgärder ska prioriteras.

7. Ekonomi

Naturvårdsverket har upphävt totalt fem beslut på grund av att stödmottagaren

meddelat att de inte kommer att genomföra åtgärden på det sätt som anges i

ansökan. Naturvårdsverket har efter upphävandet återkrävt 2,9 miljoner kr.

Naturvårdsverket har tillsammans med Länsstyrelserna vidtagit åtgärder för att

effektivisera processen för hantering av lägesrapporter och slutrapporter.

Delutbetalningar till större åtgärder är kopplade till inkomna lägesrapporter

vilket innebär att denna process behöver fungera effektivt.

8. Kommunikation

Under hösten och vintern 2016 var kommunikationsarbetet inriktat på att

vidareutveckla de kanaler, budskap och aktiviteter som tidigare lagts till grund

för att marknadsföra, sprida information om och kommunicera resultat från

Klimatklivet.

Naturvårdsverket har arbetat med att anpassa och förbättra informationen till

sökande och till andra myndigheter i flera kanaler. Webbsidan som riktar sig till

sökande har fått en tydligare struktur, och arbetet med att nå utvalda målgrupper

via Facebook och Twitter har fortsatt. Genom webbinarier, möten med

länsstyrelser och andra berörda myndigheter, samt i återkommande utskick och


informationsmail har vi sammanställt och kommunicerat både resultat och

vägledning. Internt har ett arbete drivits för att ta fram metoder för

resultatkommunikation.

Vid varje beslutsomgång sammanställer Naturvårdsverket information

över resultat som Länsstyrelsen och berörda myndigheter kan använda i sin egen

kommunikation.

Sociala medier

Naturvårdsverket har under hösten och vintern fortsatt att utveckla Klimatklivets

plattformar i sociala medier. Twitter-kontot har i dagsläget 358 följare och

Facebook -kontot har 280 följare. Både på Facebook och Twitter ökar

Klimatklivets följare stadigt.

Media

Naturvårdsverket har publicerat 4 pressmeddelanden om Klimatklivet sedan den

senaste lägesbeskrivningen i augusti 2016. I media har Klimatklivet omnämnts i

481 artiklar under samma period. Totalt sedan 2015 har 37 pressmeddelanden

publicerats om Klimatklivet. Figuren nedan visar publicitet över tid sedan starten

av Klimatklivet juli 2015. I media har Klimatklivet omnämnts i 988 artiklar.

Klimatklivet syns även på internationella arenan och har omnämnts bland annat i

Finland.

Figur 3: Publicitet över tid

Figur 3 ovan visar att mediegenomslaget för Klimatklivet ökar när

Naturvårdsverket, Regeringskansliet och länsstyrelserna kommunicerar aktivt.

Utveckling av webbinformation

Naturvårdsverket har tre webbsidor om Klimatklivet där vi samlar information

till olika målgrupper: information och vägledning till de som vill ansöka om

stöd, vägledning till länsstyrelser och expertmyndigheter samt en webbsida över

resultat från Klimatklivet. Webbsidan som riktar sig till sökanden har haft

36 439 visningar sedan förra uppföljningstillfället, vilket är en ökning med 32

procent jämfört med föregående period. Ökningen kan tänkas bero på att vi


hänvisar till webbplatsen i flera olika sammanhang, exempelvis vid mässor och

konferenser samt sociala medier.

Seminarier, konferenser och mässor

Sedan redovisningen i augusti 2016 har Naturvårdsverket har deltagit i 10 möten

och seminarier för att informera om Klimatklivet. Bland annat deltog vi på

konferensen Hållbar Kommun, Samhällsbyggnadsdagarna, elbilskonferens samt

en konferens om miljöarbete i landsting och regioner. Sedan Klimatklivet

lanserades 2015 blir det 43 tillfällen. Även länsstyrelserna har arrangerat och

deltagit i olika seminarier, konferenser och mässor. Deltagandet i konferenser

och andra evenemang har underlättat för Naturvårdsverket att både sprida

kännedom om stödet och svara på frågor direkt från potentiella sökande.

9. Omvärldsbevakning

Syftet med Klimatklivet är att ta ett kliv till i rätt inriktning genom investeringar

för att nå målen om begränsad klimatpåverkan. Att nå målet om begränsad

klimatpåverkan ska ske genom att Sverige blir ett föregångsland som ett av

världens första fossilfria välfärdsländer. En samhällsomställning med rätta

investeringar som ger störst minskningar av växthusgaser är viktiga

komponenter för att nå denna vision.

Klimatfrågan är dock en komplex fråga som rör olika delar av samhället.

Klimatklivet som riktar sig till ett brett spektrum av åtgärder speglar detta. Till

exempel är det inom transportsektorn viktigt att främja åtgärder för introduktion

av elbilar, laddhybrider och bränslefordon men även att samtidigt utveckla

volymen och klimatnyttan av biodrivmedel. Även om elektrifiering av bilar ökar

finns fortfarande många som är fortfarande betydande andel med bensin och

dieselmotorer. Teknikutveckling, forskning och olika policy beslut kan påverka

hur bilden ser ut i framtiden. Det är därför viktigt att vi gör en bra

omvärldsbevakning och att vi följer utvecklingen så att de beslut vi fattar inom

Klimatklivet följer den övergripande inriktningen i klimatarbetet. Vi gör detta

genom att delta olika seminarier samt våra egna kommunikationskanaler.

10. Utvärdering av åtgärder

Klimatsmarta samhällslösningar på lokal nivå är avgörande för att ställa om till

ett fossilfritt samhälle. För att säkerställa att Klimatklivet främjar detta arbete,

och för att upptäcka behov av eventuella förbättringar tidigt under arbetets gång,

har Naturvårdsverket låtit göra en oberoende utvärdering och föreslå eventuella

förbättringar av satsningen. Därför gav vi ett uppdrag till WSP Sverige AB att

utvärdera effekterna av Klimatklivet. Fokus i utvärderingen har varit att

analysera om de åtgärder som beviljats stöd genom Klimatklivet är

verkningsfulla investeringar som hjälper att uppnå målen om varaktiga

utsläppsminskningar på ett kostnadseffektivt sätt. Genom utvärderingen får vi

också möjlighet att förbättra datainsamlingen för framtida utvärderingar av

Klimatklivet. WSP Sverige ABs utvärdering och slutsatserna baseras på data

från september 2015 till september 2016. Detta är en skillnad från de andra

delarna av denna lägesbeskrivning som berättar om uppnådda resultat till och

med januari 2017. Utvärderingen finns i bilaga 1.


Enligt WSP Sverige AB som gjort utvärderingen, har Klimatklivet hittills nått ett

gott resultat med många angelägna samhällsomställningar på kort tid.

Utvärderingen visar också att Klimatklivet fyller luckor som finns inom

klimatpolitiken genom att främja och tidigarelägga utsläppsminskningar på

områden där det inte redan finns andra styrmedel, eller där styrmedlen är för

svaga.

Några av WSP Sverige AB:s slutsatser kan sammanfattas som följande:

Analysen visade att det vid jämförelse av investeringskostnaden per kilo

reducerad koldioxidekvivalent kan ses att det är en stor variation i vad

utsläppsminskningarna kostat. Laddningsstationer för elbilar, både normal- och

snabbladdare, är de dyraste utsläppsminskningarna. De beviljade ansökningarna

för laddningsstationer har en kostnad på mellan 0,89 och 1,67 kronor per kg

koldioxidekvivalent när hela investeringsbeloppet beaktas. Stöd till dessa relativt

sett dyrare investeringar kan motiveras av att spridningen av den nya tekniken

måste till för att få en övergång till eldrift av personbilar. I de första

beslutsomgångarna tog Naturvårdsverket hänsyn till ett generellt behov av att

sprida den nya tekniken i hela landet. Därefter har detta snävats ner till att

prioritera där det finns särskild relevans för teknikspridningen och

marknadsintroduktionen av laddbara fordon. Det har under 2016 varit

laddstationer för hemmaladdning och snabbladdare längs större vägar som

täpper till luckor i ett nationellt nät.

WSP Sverige AB:s analys visade också att den direkta sysselsättningen av

investeringarna har skattats till totalt ca 550 helårsarbetskrafter för år 2016 och

cirka 240 för år 2015. Det är alltså totalt ca 800 helårsarbetskrafter som

finansierats med hjälp av de investerade medlen. För driftsfasen är det svårt att

uppskatta stödets sysselsättningseffekt, intrycket är dock att de allra flesta

ansökningarna anger att ingen direkt effekt uppkommer på sysselsättningen utan

att de nya investeringarna kan underhållas av befintlig personal. För att kunna få

bättre tillgång till dataunderlag av åtgärdernas effekter på sysselsättningen har

Naturvårdsverket utvecklat den slutrapport som stödmotagaren lämnar efter att

åtgärden är genomförd. Den har kompletterat med ett antal konkreta frågor om

sysselsättningseffekter.

Utvärderingen är också ett underlag till Naturvårdsverket för att förbättra stödet

och välja de mest kostnadseffektiva investeringarna. Det är viktigt att

Klimatklivet stimulerar nya satsningar med hög klimatnytta som annars inte

kommit till stånd. Att bedöma lönsamhetskalkyler är en viktig del i denna

analys. Utvärderingen visar att de uppgifter som anges i lönsamhetskalkylerna är

svåra att bedöma för någon utomstående såsom Naturvårdsverket. Den sökande

har ett informationsövertag jämfört med den som bedömer en ansökan.

Klimatklivet är ett brett stöd som ges till olika typer av åtgärder och det är därför

svårt att använda generalla schabloner. Naturvårdsverket arbetar aktivt med

frågan för att kunna förbättra och förenkla bedömningen av lönsamhetskalkyler.

Utvärderingen visar att det finns en viss problematik i att addera alla

ansökningarnas minskade utsläpp. Tydligast är den problematiken för

biogasåtgärder, där flera länkar i produktions- och distributionskedjan beviljas


stöd. Naturvårdsverket har diskuterat denna frågeställning löpande sedan starten

av Klimatklivet. För åtgärder som är i direkt anslutning till varandra i en kedja

kan en gemensam klimatnytta beräknas. Åtgärder som är i olika delar av kedjan

t.ex. en biogasproduktion och en tankstation är det svårare att hantera. Vi utreder

frågan vidare och planerar att utveckla vårt arbete så att den samlade statistiken

inte innehåller denna typ av dubbelräkning.

Vid en jämförelse av andra styrmedel på respektive marknad visar utvärderingen

att det är svårt att se att Klimatklivet riktats mot sektorer med små incitament till

utsläppsminskningar via generella styrmedel. Vissa åtgärder, som tillvaratagande

och destruktion av gas, gödselbaserad biogasproduktion och tillvaratagande av

spillvärme (fjärrvärmenätsåtgärder) berörs idag inte av några styrmedel, och för

dessa ger Klimatklivet en mycket viktig styrning i att åstadkomma

utsläppsminskningar. För många andra av åtgärderna som genomförs inom

Klimatklivet regleras utsläppen idag med full koldioxidskatt, vilket borde göra

relativt billiga åtgärder för att minska utsläppen lönsamma även utan

Klimatklivet. Att åtgärderna nu kommer till stånd med stöd från Klimatklivet

kan tyda på att prissignalen från de generella styrmedlen är låg i förhållande till

kostnaden för åtgärden, enligt WSP Sverige AB.

En annan synpunkt som kommer fram i utvärderingen är att åtgärder som

innebär byte från fossil energi till bioenergi ges stöd, men sällan ges stöd till

sista ledet i kedjan; inköp av el- eller biogasfordon och

energieffektiviseringsåtgärder i fastigheter är ofta för dyra för att få stöd. I

utvärderingen framkommer också att många av investeringarna som genomförs

med hjälp av Klimatklivet utförs med befintlig teknik, och mer innovativa

lösningar avslås då de är förstudier eller utvecklingsprojekt, med osäker

klimatnytta till hög kostnad.

Andra delar av utvärderingen visar olika förbättringsmöjligheterna för

Klimatklivet. Naturvårdsverket kommer göra en djupare analys av resultatet från

utvärderingen som sannolikt resulterar i ett antal förändringar i de delar vi själva

har rådighet över, eller förbättringsförslag i de delar som ligger hos andra

aktörer. I nästa lägesbeskrivning den 31 augusti 2017 redovisar vi hur detta

arbete fortskrider.

WSP Sverige AB hade också i uppdrag att ge ett förslag på modell/metod för en

så kallad ex-postutvärdering som undersöker effekterna av redan genomförda

åtgärder eller implementerade styrmedel. Denna modell/metod för ex-

postutvärdering är för att kunna utvärdera Klimatklivet efter att programmet är

avslutat men också för att under programtiden kunna ligga till grund för

justeringar. Modell/metod på ex-postutvärderingen ger ett arbetssätt för att

kunna klarlägga vilka utsläppsminskningar som faktiskt har realiserats av

åtgärderna. För att kunna klarlägga detta krävs en datainsamling rörande det

faktiska användandet/unyttjandet av investeringarna. Naturvårdsverket

utvecklade därför en ny version av mallen för slutredovisning, som utgår ifrån

WSP Sverige AB:s förslag.


Bilaga 1 WSP Sverige AB: Klimatklivet- en utvärdering av styrmedlets

effekter

swedish environmental protection agency · intresset för klimatklivet har varit stort sedan...

Documents