1201-A-1823

Swedish higher education organization in transition

Agnete Vabø, Nordic Institute for Studies in Education, Research and Innovation (NIFU)

The higher education landscape has become increasingly more complex with regard to its organisation at both the national and the local level. Based on the available research literature, document analyzes and interviews at three different Swedish universities, this paper discusses trends regarding internal organization and management of Swedish universities. Of special importance is how the disciplinary structure of each institution is organised. For instance, to what extent do departments correspond to disciplines and subjects and how does this change over time? A study of the institutionalisation and proliferation of disciplines is motivated sincea key feature of the post-war higher education in Sweden was the unification of training programmes, employment structures and reputational networks in line of disciplines and subjects(Whitley 1984; cf. Abbott 2001). Particular attention will be paid to the institutional development of anthropology, economics, literature, philosophy, political science, psychology and sociology. the paper also discusses adequate analytical sociological and political perspectives on the organizational changes in question. The paper is connected to the project Swedish Higher Education:Financing, Organisation, Enrolment, Outcomes, 1950-2020 funded by the Swedish Research Council.

1479-A-1823

Tre mål mat om dagen i tre år på Dagnys. Det äldre statliga studiestödssystemets organisering och social rekrytering av naturastipendiater i Uppsala 1939–1964

Martin Gustavsson, Stockholms universitet

I jämförelse med dagens lånebaserade studiestöd (etablerat 1965) var det tidiga gåvobaserade statliga stödet (1939–1964) ekonomiskt generöst. Tre år med statsstipendier i form av fri kost och/eller fri bostad kunde kombineras med räntefria lån i tre år. I den här studien koncentrerar jag mig på de i hög grad outforskade statliga naturastipendierna. Tre aspekter behandlas. Först redovisar jag hur statens utgifter för naturastipendier 1939–1964 var relaterade till annat statligt stöd under perioden, i hela riket. Efter detta ekonomiska tema på övergripande nivå utreder jag en mer social aspekt på lokal nivå: vilka grupper fick statligt stöd in natura i Uppsala i början och i slutet av perioden (läsåren 1939/40 och 1963/64)? Var, och förblev, statliga statsstipendier ett socialt effektivt instrument? Slutligen redogör jag också för en mer kulturhistorisk aspekt: hur systemet med naturastipendier – bl a kuponger knutna till olika matställen – mer i detalj var organiserat i Uppsala. Till vilka restauranger, Dagnys och andra matställen, dirigerades studenter som fick äta på statens bekostnad? Här visar jag att det fanns skillnader inom gruppen av stipendiater, och att det statliga stödet utgjorde en del av den materiella grunden för olika livsstilar i studentstaden Uppsala i mitten av 1900-talet.

1470-A-1823

Arvtagare och fadermördare. Om de franska postbourdieusianerna

Donald Broady, Uppsala universitet

Inom sociologin är arvet efter Pierre Bourdieu (1930-2002) omstritt. Somliga av hans före detta lärjungar och medarbetare, och deras yngre efterföljare, har utvecklat metoderna och forskningsteknikerna. Andra har genomfört olika slag av fadersuppror. Presentationen handlar om egenarten hos det forskningsprogram som Bourdieu & Co skapade och hur detta på senare år har vidareförts, reviderats och kritiserats. Resonemangen illustreras med exempel från utbildningssociologin.

Identities that Matter During Interpersonal Classroom Conflict

Elizabeth Olsson, University of Gothenburg

It goes without saying that identity matters during classroom conflicts. Whether educational actors see themselves as male, female, non-binary, student, teacher, disabled, high-achieving, a racialized minority, or a member of the ethnic majority matters to how they perceive, experience, and handle conflict situations. What is less clear is which identities matter as well as how these identities are employed, tested, and transformed during interpersonal conflict situations. In this paper, I draw upon 7 months of ethnographic data with fourth and fifth-grade students and their teachers at an international school in Sweden. I use this data to identify and problematize which identities these actors are employing and which they are not in addition to how and why they use these identities to understand, handle, and resolve disagreements, incompatibilities, and misunderstandings. Based on my data, I contend that when educational actors perceive a conflict as a zero-sum situation, they employ identity constructs that they believe will help them 'win.' However, when educational actors view conflicts as opportunities to engage in collaborative problem-solving, they employ identity constructs for very different reasons. I conclude with critical reflections on the implications of these invocations of identity as tools for (constructive) conflict handling.

941-A-1823

1

Förskollärarnas yrkesidentitet och deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling

Carina Nilsson, Anette Svensson, Goran Basic, Linnaeus University

Syftet med studien är att analysera förskollärares berättelser om deras praktiska arbete med flerspråkiga barns språkutveckling i Sverige. Studiens analytiska upptäckter presenteras i tre teman: (1) berättelse om lek, (2) berättelse om matintag, av- och påklädning, och (3) berättelse om bilder och böcker. Förskollärarnas deltagande skapar trygghet och underlättar barnens deltagande, samtidigt som det ger förskollärarna information och kunskap om barnens språkliga kunskaper och utveckling. Analysen visar att förskollärare i sina berättelser betonar betydelsen av vardagliga praktiska interaktioner för flerspråkiga barns språkutveckling. Interaktioner som återges i berättelserna gäller lek, matintag, av- och påklädning, bilder och böcker. I dessa berättelser presenterar sig förskollärarna som kompetenta aktörer som bygger på sin kompetens bland annat genom interaktion med flerspråkiga barn. På så sätt blir interaktionen med flerspråkiga barn en grundläggande dimension för skapande och återskapande av förskollärarnas yrkesidentitet.

1003-A-1823

1

Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015

Ola Agevall, Gunnar Olofsson, Linnéuniversitetet

Vi vill i detta papper undersöka vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper. För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.

Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?

1076-A-1823

1

Changes in Intergenerational Educational Mobility – Does Relative or Absolute Parental Education Matter – a Danish Register Study

Martin D. Munk, David J. Harding, Aalborg University

In this paper we use rank regressions and linear probability models of transitions to study changes in intergenerational educational mobility. In particular, we study this across multiple Danish birth cohorts born between 1962 and 1982. When using rank regressions we find that mobility, contrary to previous findings, is decreasing across birth cohorts. More specifically, we find that the intergenerational rank regression between mother’s educational attainment and children’s educational attainment is increasing across cohorts whereas the rank regression for father’s rank has more or less remained stable, but if we include parents’ level of education measured by categories we find that father’s level of education in importance is increasing over time. We find that social selection is appearing both at the upper secondary level and at the university level over and above other types of colleges. This social selection is present in the completion of these two transitions whereas selections in the transitions into entrances are almost the opposite.

1085-A-1823

1

Lärarna och skolmarknaden - Lärares fördelning över skolor och skolors rekrytering av lärare före och efter marknadsreformerna under 1990-talet

Emil Bertilsson, Ylva Bergström, Magnus Persson, Uppsala universitet/Malmö högskola

Den svenska skolan står inför ett antal stora utmaningar. Beräkningar säger att det kommer att saknas runt 60 70 000 lärare inom de närmsta fem åren och närmare var femte verksam lärare är obehörig. Samtidigt pågår en intensiv debatt om minskande likvärdighet och skolelevers sjunkande resultat. Trots detta är kunskaperna om hur lärare orienterar sig och rekryteras i ett allt mer marknadsorienterat skolsystem bristfälliga.

Tidigare internationella studier har visat hur skillnader mellan olika skolors elevsammansättning även påverkar lärarsammansättningen och att införandet av skolvalssystem leder till ”cream-skimming” bland lärare: de mest kvalificerade lärarna – avseende utbildningsmeriter och yrkeserfarenhet koncentreras till de mer prestigefulla skolorna – med fler socialt priviligierade elever. Huruvida detta även gäller för svenska grundskolor – som under de senaste decennierna genomgått en påtaglig marknadiseringsprocess är något som projektet Lärarna och skolmarknaden avser undersöka. Det övergripande syftet med projektet är att analysera lärares fördelning över skolor och skolors rekrytering av lärare sett i ljuset av ett mer marknadsorienterat skolväsende och tilltagande sociala skillnader mellan skolor.

Utöver en presentation av projektets teoretiska och metodologiska ramverk presenteras även preliminära resultat från dels en nationell statistisk kartläggning av lärarfördelningen i grundskolan och dels resultat från intervjuer med lärare i Uppsala, Stockholm, Malmö och Växjö.

1088-A-1823

1

Extra-curricular activities and social reproduction in St Petersburg

Olav Nygård, Zhanna Kravchenko, Linköpings Universitet/ Södertörns Högskola

Previous studies have reported that students’ participation in extra-curricular activities (ECAs) can lead to higher grades, strongeracademic preferences and decreased risks of early school leaving.

In this study, we explore to what extent participation in extra-curricular activities contribute to, or compensate for, socialreproduction through educational outcomes in St Petersburg. Over the last 20 years, the Russian educational system has beenreformed from strong emphasis on equality in educational opportunities to one with dissimilar school quality for children withdifferent class background by increased marketization, decentralization, and “free choice of schools”.

Our data comes from 1595 students surveyed in the Russian city of St Petersburg. Using this data we seek to answer two generalquestions: 1) What is the relation between participation in ECAs on educational outcomes; and 2) Which types of activities areassociated with beneficial outcomes?

Results showed a positive association between participation in extracurricular activities and grades, and between ECAs andeducational aspirations and – to a lesser degree – between ECA participation and occupational aspirations. At the same time,results indicate that ECA participation was largely mediating class background.

1144-A-1823

1

School choice and school segregation: assessing the influence of structural and symbolic boundaries

Mimmi Barmark, Stefan Lund, Lund university/Linnaeus university

It is a well-known fact that the upper secondary school market in Sweden is heavily segregated when it comes to socioeconomic background, ethnicity and school performance. The mechanisms involved are however quite difficult to disentangle due to the complexity of school choice. In a previous study we made an attempt to estimate the relative importance of structural boundaries (grades from primary school) and symbolic boundaries (sense of belonging or “social fit”). By focusing on one program (the Natural Science program), available at many schools within a geographically limited area (the city center of Malmö), and by using a combination of register and survey data, we concluded that roughly 50 per cent of the ethnic segregation found between schools could be explained by structural and symbolic boundaries respectively.

In this paper we will, using the same data set, expand the analysis to also include the Social Science program. This program has some important similarities as well as differences in comparison with the Natural Science program and by comparing the choices of students on these two programs we hope to gain a richer understanding of the mechanisms behind upper secondary school segregation in general.

1152-A-1823

1

Från bildningsvägar till biljett för inträde på arbetsmarknaden. Fristående kurs och yrkesprogram i den svenska högre utbildningen, 1977-2015

Mikael Börjesson, Uppsala universitet

Den högre utbildningen har länge haft en dualistisk examensstruktur som omfattar dels generella examina (exempelvis fil.kand. och fil.mag.) och yrkesexamina (läkarexamen, lärarexamen, civilingenjörsexamen, etc.). Dessa två typer av examina svarar mot två olika modeller för den högre utbildningen. De generella examina byggs upp av studenternas val av fristående kurser och studiegången är från början inte given. Detta ligger i linje med en idé om den högre utbildningen som en individuellt utformat bildningsgång som primärt styrs av studenternas intressen för de ämnen som studeras. Yrkesexamina ges inom ramen för yrkesprogram som har en större grad av styrning av innehåll och utformning, där studiegången ofta i stort är utlagd från början. Den överordnade principen är att utbildningarna förbereder för ett specifikt yrke och i vissa fall utgör ett grundläggande villkor för att få utöva yrket. Dessa utbildningar har alltid varit spärrade med ett på förhand bestämt antal platser.

I denna studie analyseras styrkeförhållandet mellan de fria studiegångarna uppbyggda av fristående kurser och de mer fastlagda studievägarna som yrkesutbildningarna representerar på basis av studenternas numerärer och dess utveckling över tid. Särskild vikt läggs vid att identifiera eventuell betydelse av mer genomgripande högskolereformers för utbudets utformning och balansen mellan de två typerna av utbildningar.

1173-A-1823

1

Moderna språk – en selektivt tillämpad utbildningsstrategi?

Josefine Krigh, Uppsala universitet

Eliter har alltid ansett det värdefullt att besitta språkkunskaper och därför investerat i språkstudier. Anställbarhet, mobilitet och interkulturell förståelse – 2000-talets honnörsord – tillgängliggörs genom språkliga färdigheter. Färdigheter som i ett internationaliserat samhälle anses nödvändiga, men svåra att förvärva givet att språkinlärning är tidskrävande och förutsätter tidiga investeringar. Samtidigt larmas om ett svalt intresse för, och stora avhopp från språkstudier, framförallt hos pojkar.

Vilka är det som griper möjligheten till valbar flerspråkighet som språkvalet erbjuder? Vilka värden lyfts fram i relation till språk- och språkutbildning? För vilka grupper framträder engelska som fullt tillräcklig som det enda främmande språket? Dessa svar söks i föreliggande paper genom geometriska dataanalyser på enkätdata samt intervjuer med medelklassfamiljer som står i begrepp att välja, eller har valt, språk för sina barn. Det teoretiska ramverket hämtas från Bourdieus utbildningssociologi med tonvikt på tillgångar och utbildningsstrategier. Preliminära resultat visar att olika sociala grupper har skilda hållningar till språkvalet, till vilka färdigheter utöver de grundläggande (tala, lyssna, läsa, skriva) språkundervisningen bör omfatta och vilka egenskaper en språklärare bör ha. Studier av språk utöver engelska är redan i grundskolan framförallt en angelägenhet för den kulturella medelklassen emedan lägre sociala skikt tidigt väljer bort språkvalet.

1178-A-1823

1

Nyanlända akademiker och etableringsutbildning

Ida Lidegran, Astrid Collsiöö, Uppsala universitet

Det övergripande syftet med denna studie var att analysera nyanlända akademiker och etableringsutbildningen Korta vägen och därigenom förstå överförbarheten av olika slag av kapital (ekonomiskt, kulturellt, socialt och så vidare). Gruppen som har undersökts – nyanlända med akademisk examen i bagaget – kan förstås ses som en grupp som borde ha bästa förutsättningar för ett snabbt tillträde på arbetsmarknaden. Samtidigt är den del av arbetsmarknaden som denna grupp vill beträda den allra svårtillgängligaste. Här råder ofta hård konkurrens och en utbildning är endast ett kvitto på att du är behörig att göra anspråk på en position. Det krävs dessutom vanligen en rad andra tillgångar, såsom språkkapital och socialt kapital, för att man ska komma i fråga för en anställning. Dessa andra tillgångar har dålig räckvidd och har devalveras eller förintats i och med flykten eller flytten till Sverige. Vad etableringsutbildningar får spetsa in sig på är rehabilitering av de resurser som är överförbara. Här uppstår ett glapp mellan deltagarnas förväntningar på vad utbildning kan generera i det nya landet och de reella krav på kvalifikationer och tillgångar som det specifika segmentet på arbetsmarknaden ställer. Detta glapp har en etableringsutbildning att hantera och försöka överbrygga.

1184-A-1823

1

Statsvetenskapliga studenters banor genom högre utbildning och mot arbetslivet

Astrid Collsiöö, Uppsala University

Det finns ett antal utbildningar som ofta återkommer när personer med maktpositioner i samhället återger sin utbildningsbakgrund. Statsvetenskap är en sådan utbildning. Även om inte alla statsvetare, eller kanske ens de flesta, kommer hamna i ett yrke som kan sägas ha betydande inflytande i samhället kan kunskap om vilka de statsvetenskapliga studenterna är, och deras väg genom utbildningen, bidra till förståelsen om vilka som når maktpositioner och varför.

Syftet med min planerade avhandling är att analysera statsvetenskapens framväxt och de sociala strukturerna som karaktäriserar statsvetenskapliga utbildningar i Sverige. Vidare är syftet att analysera statsvetenskapliga studenters utbildningsstrategier till, och under, statsvetenskapliga utbildningar samt värdet av dessa strategier i inträdet på arbetsmarknaden.

Till skillnad från läkarprogrammet eller juristprogrammet är statsvetenskapliga utbildningar inte lika tydligt avgränsade; vad som kan räknas som en utbildning i statsvetenskap är inte självklart, och har dessutom förändrats. Det första steget för denna avhandling har därför varit att kartlägga statsvetenskapliga utbildningar från 1977 fram till 2013. Här har det varit av intresse att definiera vilka kurser och program som bör inräknas som statsvetenskap, deras utbredning på olika lärosäten samt antal studenter som har befolkat dessa.

1185-A-1823

1

Interdisciplinary Centres in Swedish Universities

Jennfier Waddling, Ida Lidegran, Uppsala University

The expansion of Swedish higher education, from a handful of elite institutions to a mass educational system, has contributed to the diversification and specialisation of disciplines. These disciplines have stabilised and universities, but also to some degree other higher education institutions, have therefore been structured according to these. However, the expanded strive for knowledge production, as well as the evolving needs of the labour market have created a demand for an interdisciplinary organisation of higher learning. Through interdisciplinarity the demarcation of disciplines has become blurred and research centres have been founded as a strategy for dealing with new and specific research needs. These research centres are now commonplace within Swedish universities but are far from homogeneous in their organisation, leadership or funding. Through the investigation of five Swedish interdisciplinary research centres’ funding, leadership, organisation and educational offers it is clear that universities hold varied interpretations of the definition and tasks of these centres. The positioning and the frequent reorganisation of these centres in relation to their university’s organisation can be indicative to the longevity of these typically transient units, as well as at times their interdisciplinary success. The future of these centres is often reliant on their survival strategies implemented such as the hosting of educational programmes.

1209-A-1823

1