telescopium 03 2009

ASTRONOMIDAGARNA PÅ HVEN 2009

PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER

LANDETS FÖRSTA ASTRONOMILÄGER!

BERENIKES HÅR

03 2009

T i d s k r i f T f ö r s v e n s k A m A T ö r A s T r o n o m i s k f ö r e n i n g o c h A n s l u T n A l o k A l f ö r e n i n g A r . i s s n 1 6 5 1 - 6 3 4 6 n r . 3 2 0 0 9 Å r g Å n g 2 8

Telescopium. © 2009 Telescopium och respektive författare. Årgång 28. Redaktion: Jan Persson, e-post: [email protected]; Sven Mårdh, Fredrik Silow, e-post: [email protected]. Ansvarig utgivare: Johan Warell. Grafisk formgivning: Fredrik Silow. Bildredaktör: Robert Wahlström, [email protected]. Redaktörer för ”Stjärnhimlen”: André Franke och Sven Mårdh. Faktagranskning: Johan

Warell. korrektur: Cecilia Nordberg, Gunnar Carlin och Per Stymne. Tryck. Vindspelet Grafiska, Borås. Bidrag till tidningen skickas till SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, eller till e-postadressen [email protected]. Annonser. [email protected]. manusstopp 2009. Nr 4: 1 okt. 2010. Nr 1: 1 jan. Nr 2: 1 april. Nr 3: 1 juli. utgivningsplan 2009. Nr 4: 10 dec. 2010. Nr 1: 10

mars. Nr 2: 10 juni. Nr 3: 10 sept. Provexemplar. SAAF, c/o J. Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: [email protected]. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och korrigera insända bidrag. Insänt material kan komma att publiceras på SAAFs hemsida (www.saaf.se), om inte annat är överrenskommet.

sAAf, svensk AmatörAstronomisk förening, är en rikstäckande förening vars verksamhet syftar till att sprida intresset för astronomi och rymdfart och främja praktisk amatörastronomi. SAAF är en ideell förening, vars medlemmar arbetar utan ekonomisk vinning. Alla med intresse för amatörastronomi och astronomisk forskning är välkomna som medlemmar.

Anslutna föreningar. Följande föreningar har Telescopium som medlemstidning: Astronomiska Sällskapet Aquila Kristianstad, Avesta Astronomisällskap, Borås Astronomisällskap, Grönhögens Astronomiska Förening, Karlskrona Astronomiförening, Norrköpings Astronomiska Klubb, Tierps Astronomiska Klubb, Uppsala AmatörAstronomer, Västerås Astronomi- och Rymdforskningsförening. SAAF har ett artikelsamarbete med Ericson Astronomiförening (EAF). Mer information och kontaktuppgifter finner du på SAAF:s hemsida www.saaf.se

medlemskap i sAAf. Du blir medlem i Svensk AmatörAstronomisk Förening genom att betala in årsavgiften på plusgironummer 904 56-5. Mottagare av betalningen är SAAF. Som medlem i

SAAF erhåller du tidskriften Telescopium med fyra nummer per år. Medlemmar får också inbjudningar till årliga stjärnträffar och kongresser de år sådana arrangeras. Som medlem kan du även ansluta dig till SAAF:s sektioner.

medlemsavgift. Vuxna (över 18 år): 200 kr (1 år), 360 kr (2 år), 540 kr (3 år). Ungdomar (18 år eller yngre): 100 kr (1 år), 180 kr (2 år), 270 kr (3 år). Europa och världen: 300 kr (1 år).

sektioner. deep sky. Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika, 0705-869496. Utger nyhetsbrev med observationstips om djuprymdsobjekt. Årsavgift: 60 kr. solsystemet. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: [email protected]. Ingen avgift. Teleskop. Nils Olof Carlin, Lundenvägen 31 B, 541 39 Skövde, e-post: [email protected]. Ingen avgift. variabla stjärnor. Hans-Göran Lindberg, Bruksgatan 33, 730 50 Skultuna, e-post: [email protected]. Ingen avgift.

sAAf:s hemsida. www.saaf.se. Redaktör: Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, e-post: [email protected]

diskussionsgrupp. www.saaf.se/diskussion.htm. Moderator: Johan Warell.

styrelsen för sAAf. ordförande. Johan Warell, Fiby 118, 740 20 Vänge, tel.nr: 018-362150, e-post: [email protected]. vice ordförande & kassör. Jan Persson, Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal, 031-277820, e-post: [email protected]. sekreterare. Anders Wettergren, Carl Bergstens gata 17, 603 78 Norrköping, 011-171976, e-post: [email protected]. ledamöter. Anders Lindquist, Mariatorget 5, 2tr., 118 48 Stockholm, 08-6412955, e-post: [email protected]; Fredrik Silow, Karl XI-gatan 19B 222 20 Lund, 046-2406845, e-post: [email protected]; Gunnar Lidström, Ringensons Väg 12G, 731 43 Köping, 0221-23198, e-post: [email protected]; Jan Sandström, Parkgatan 29C, 671 40 Arvika; Michael Sternald, Västra Bangatan 39A, 195 40 Märsta, 08-59111854, e-post: [email protected].

Framsidan: Tycho Brahestatyn i Renässansträdgården vid Uraniborg badar i Vens stjärneljus under "Astronomidagarna på Hven 2009". På sockeln av konstnären Ivar Johnsson verk står ett av Knutstorpsonens visdomsord inskrivet: "Makt och rikedom förgår, endast konsternas makt består". Foto Johan Warell.

4-7

8

9-17

18-19

20-21

22-23

24

ASTRONOMIDAGARNA PÅ HVEN 2009

KALENDARIET OCH NOTISER

PÅ HIMLEN I OKTOBER, NOVEMBER OCH DECEMBER 2009

RAPPORTER

BERENIKES HÅR

BOKRECENSIONER

GALLERIET

innehÅll

När jag skriver detta vräker regnet ner. En märklig kontrast mot de senaste nätternas

makalösa väder. Under sensommarens hittills bästa observationsperiod har stjärnorna tindrat i

all sin prakt och Vintergatans slöjor har höljt sig över himlen, i tävlan med morgontimmarnas

dimstråk över åkrar och ängar. Teleskopets kamera har fått sitt lystmäte och fångat fotoner

från hundratals galaxer och tiotals kometer som väntar på närmare studier.

Höstsäsongen under stjärnorna har verkligen börjat intensivt, innehållsrikt och givande.

Jag hoppas att alla nya och gamla vänner som jag mött under de senaste veckornas resor,

astronomiträffar och stjärnvisningar tycker likadant.

För mig började det med en otrolig solförmörkelseupplevelse i Kina som ciceron på

Lotus Travels resa till Peking och Shanghai. Mer professionellt arrangemang får man leta

efter, och dessutom hade vi vädergudarna på vår sida för en oförglömlig femminutare i

månens skugga.

Säsongen fortsatte med härliga och långa observationsnätter på Öländska alvaret,

ett svensk mecka för den observerande amatören. Den nådde sitt crescendo under

Astronomidagarna på Hven, där historiens vingslag alltid fläktade. Under nätterna på ön var

Tychos himmel stor och nära, och togs i praktiken ner på jorden under betraktandet av vår

svenska rymdresenärs andra rymdskott.

Säsongsstarten avrundades här i Uppsala med en hektisk Kulturnatt då tusentals

besökare fick astronomi till livs med planetarium, stjärnrika aktiviteter och teleskoptittar.

Jag gläder mig åt att Astronomiåret 2009 för många, inklusive mig, bjudit på något

extra – extra mycket engagemang, extra mycket bekantskaper, och extra mycket stjärnor.

Carpe annum astronomiae!

EXTRA AV ALLT

SAAFs ordförande Johan Warell skriver ofta i Telescopium och sysslar med det mesta inom amatörastronomi, från visningar och teleskopbygge till visu-ella och digitala observationer av objekt i när och fjärran. Han agerar också som Astronomiårets kontaktperson mot de lokala astronomiföreningarna. Telescopiumredaktionen (fr. vänster i bild ovan) består av redaktörerna Jan Persson, Fredrik Silow, Sven Mårdh samt Johan Warell som är ansvarig utgivare.

TelescopiumredaktionenledArsidAn

3Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

AsTRonomidAgARnA på HVEn 2009

Astronomiträffen på ön Ven gick av stapeln den sista helgen i augusti. 170 amatörer samlades för att under dagarna tre uppleva astronomi och observera från Tycho Brahes Uraniborg, 400 år efter den världsberömde ikonen.

SKRIBENT: JOHAN WARELL FOTO: MIK AEL SK AFAR

En s v ensk-da nsk a stronomitr ä ff med Tycho Brahe i huvudrollen, samtida med årets huvudperson Galileo Galilei, kändes som ett måste när Astronomiåret närmade sig. Med gemensamma krafter tog sig Svensk AmatörAstronomisk Förening och Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe sig an denna utmaning i samarbe-te med flera föreningar i bägge länder. Denna samarrang-erade träff lyckades över förväntan och många besökare önskade sig en repris i en inte alltför avlägsen framtid.

Progr a mmet va r en blandning av nytta och nöje, amatörer och proffs, danskar och svenskar. Praktiska workshops om astrofotografering, teleskopteknik och nybörjarastronomi presenterades av erfarna handledare,

och inbjudna föredragshållare berättade om sina favorit-sysselsättningar i astronomin. Glimtar från forsknings-fronten delgavs av Claus Madsen, Jesper Sollerman och Arne Aardeberg.

Något ova nl ig a r e insl ag var de mycket upp-skattade musikaliska och teatrala inslagen, med Ulf R Johansson och Arne Strömgren i ”Brechts Galileo – 50 år efter” och Halmstad kammarkörs ”Blinka lilla stjärna” med Arne Sikö i huvudrollen. AstroSweden och Track The Stars erbjöd astronomiska produkter och skänkte fina priser till det populära lotteriet under lördagens gemensamma middag.

6 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

A s t r o n o m i d a g a r n a p å H v e n 2 0 0 9.F o r t s ä t t n i n g f r å n f ö r e g å e n d e u p p s l a g .

T il l och med vädret samarbetade denna inspirerande helg, med två stjärnklara om än något blåsiga nätter, då Tychos himmel kunde beskådas. Ett tjugotal teleskop av huvudsakligen dansk härkomst, det största med en apertur av 50 cm, riktades mot himlen från Uraniborg. Pricken över i.et måste ändå sägas vara rymdfärjan Discoverys överflygning på söndagens gryningshimmel med Christer Fuglesang ombord, som beskådades av många deltagare runtomkring på denna anrika ö.

Pr ecis som va r avsikten bär jag med mig många erfarenheter, minnen och nyvunna bekantskaper från denna träff, och en vördnad för vår störste skandinaviska astronom genom tiderna.

Arrangemanget ägde rum på Tycho Brahemuseet utan vars frikostiga engagemang träffen aldrig hade blivit en realitet. Arrangörer var Astronomiska Sällskapet Tycho Brahe, Svensk AmatörAstronomisk Förening, Astronomisk Forening for Køge Bugt, Fritids- och kulturförvaltningen i Landskrona kommun och Astronomisk Selskab. Sponsorer var Svenska Astronomiska Sällskapet, NOVA - Nordsjællands astronomiforening och Brorfeldes Vennekreds. Arrangörskommitten bestod av Peter Linde, Johan Warell, Camilla Bacher Kiming, Fredrik Silow, Tina Jönsson, Michael Quaade och Leif Arndorff. Mer om träffens program kan återfinnas på astronomihven.com.

Foto: Eva Dagnegård, Peter Linde, Per Rieffestahl, Johan Warell och Fredrik Silow.

7Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

godis för AsTronAuTer

Måndagen 22 juni, åkte Christer Fuglesang till USA för att förbereda sig inför sin andra resa till rymd-stationen. Med sig har han 33 påsar Ahlgrens bilar i en rymdfarkost, som tagits fram i en limiterad upplaga om 100 påsar för att hylla vår rymdhjälte.

– Vi var många som följde Christers förra rymdresa med spänning, det känns därför otroligt häftigt att

vi kan bidra med något till kommande resa. Bilarna har förberett sig så gott det går och ser fram emot så-väl resan till USA som till rymdstationen, säger Anna Bartholf, Brand Manager, Ahlgrens bilar.

I en specialframtagen påse har Ahlgrens modigaste bi-lar hoppat in i en rymdfar-kost som ska ta dem på sitt livs resa. Bilarna i påsen har valts ut med omsorg och såväl rosa som gröna och vita bilar har klarat testet för att få åka med i Ahlgrens bilars special-framtagna rymdfarkost. – Normalt sett gör vi inte så här små upplagor, inte ens när det kommer till limiterade. Men vi anser att detta är ett mycket speci-ellt tillfälle som är värt att fira med en mycket speciell upplaga bilar.

– Vi har valt ut de allra bäst trimmade för ändamålet, säger Patrick Axzell,

Marknadsdirektör, Leaf.

Ahlgrens bilar i rymdfar-kost är den första pro-duktionen från Ahlgrens som inte tillverkas och marknadsförs för hela svenska folket.

sAAf loTTAde uT rYmdBilAr!

SAAF fick tillgång till en unik påse rymdskyttlar från Ahlgrens, och denna lottades ut under Christers rymdresa med STS-128. Utlottningen skedde på SAAF:s hemsida. När landningen skedde hade 58 personer anmält sig till lotteriet, och den lyck-lige vinnaren är: Kenneth Ronnedal, Forsa. Gratis till en lycklig godisätare!

BidrAg som BelönAs

I Telescopium nr 2, 2009, annonserades att två av bidragen till nr 3, 2009, skulle få boken "Secrets Of The Hoary Deep", av Riccardo Giacconi. Av de bidrag som sändes in belönas följande: Shahid Saleem, Kista Mikael Skafar, Ekeby

räTTelse

I artikeln i Telescopium nr 2, 2009, på sidan 20 är den riktiga formuleringen till ingressen: ”År 1714 observerade Edmund Halley stjärnhimlen, och såg den klotformiga stjärn-hopen M13. Han trodde detta var en komet. Det var senare som han förutsade att kometen som sågs 1682 skulle återkomma 1759/60.” Redaktionen beklagar misstaget.

Jan Persson, SA AFkAlendArieT + noTiser

KALEndARiET

8 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

Vill du få in en händelse om din förening i Kalendariet? Eller vill du skriva en notis eller kanske bara sälja något? Hör av dig till redaktören för kalendariet, Jan Persson.

7 okToBer, onsdAg 20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

12 okToBer, mÅndAg20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

14 okToBer, onsdAg20:30, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

17 okToBer, lördAg 13:00, SV, Föredrag av RUAG Space. Göteborg

18 okToBer, söndAg 14:00, GAK, Föredrag av Michael Lindberg. Göteborg

19 okToBer, mÅndAg 20:00, SV, Visning

av stjärnhimlen. Göteborg


26 okToBer, mÅndAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg


29 okToBer, TorsdAg 17:30, SAS, Föredrag av Alexis Brandeker och Gösta Gahm. Göteborg

2 novemBer, mÅndAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

4 novemBer, onsdAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg



14 novemBer, lördAg 13:00, SV, Föredrag av Dan Olsson. Göteborg

15 novemBer, söndAg 14:00, GAK, Föredrag av Per Bergman. Göteborg

16 novemBer, mÅndAg 19:00, SV, Visning

av stjärnhimlen. Göteborg


21 novemBer, lördAg 13:00, SV, Astronomivernisage. Göteborg

23 novemBer, mÅndAg19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg



2 decemBer, onsdAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

5 decemBer, lördAg 12:00, SAS, Astronomiprogram. Karlshamn

6 decemBer, söndAg 14:00, GAK, Föredrag av Christopher Allen. Göteborg

7 decemBer, mÅndAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

9 decemBer, onsdAg 19:00, SV, Visning av stjärnhimlen. Göteborg

KONTAKTPERSONER I FÖRENINGARNA:

MAK – Mariestad Astronomiklubb Kontaktperson: Rune Fogelquist, tel. 0501 - 181 67.

SV – Slottskogs-observatoriets vänner Kontaktperson: Ingemar Ewaldz, tel: 031-55 29 35 eller 0303-22 53 23.

GAF – Grönhögens Astronomiska Förening Kontaktperson: Jörgen Danielsson, tel. 0485 - 344 62.

eTT uPPdATerAT och komPleTT kAlendArium hiTTAr du PÅ sAAf:s WeBBsidA.

vinnAre!

vinnAre!vinnAre!

vinnAre!

vinnAre!

på HimLEn i oKToBER, noVEmBER oCH dECEmBER 2009 REDAKTÖR OCH SKRIBENT: SVEN MÅRDH, RAMBOG. 71, 603 71 NORRKÖPING, E-POST: [email protected], 011-14 68 75.ILLUSTRERADE STJäRNK ARTOR: ANDERS WETTERGREN. GRAFIK: ANDRé FRANKE.

Merkurius, Venus och Saturnus radar upp sig på kosmisk parad på morgonhimlen i oktober. Och så kan Leoniderna överraska i november. Läs mer om vad som händer den närmaste tiden.

Sven Mårdh jobbar till vardags på Norrköpings Tidningar. Han är kassör i Norrköpings Astronomiska Klubb, som han också var med och startade. André Franke är välkänd för P1-lyssnarna, då han ibland levererar väderrapporten från SMHI i Norrköping. Han är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb och gör för deras hemsida grafik för aktuella händelser på himlen. Anders Wettergren är en driven observatör med konstnärliga talanger. När han inte gör väderkartor på SMHI, gör han stjärnkartor till Telescopium. Även Anders är medlem i Norrköpings Astronomiska Klubb.

Sven Mårdh, André Franke & Anders Wettergren NAK/SA AFPÅ himlen

s o le n . bef inner s ig i stjärnbilden Jungfrun när oktober börjar. Den rör sig sedan vidare in i Vågen den 31 oktober, Skorpionen den 23 november, Ormbäraren den 29 november och Skytten den 18 december. Vid vintersolståndet den 21 december kl 18.47 når solen sin sydligaste position bland stjär-norna. m Å n e n . Den ljusstarkaste stjärna som månen ockulterar under perioden är Wasat (Delta Geminorum, magnitud +3,5) den 4 december. Ockultationen börjar vid månens ljusa rand kl 22.06 i Lund, kl 22.14 i Stockholm och kl 22.31 i Luleå. Slutet inträffar vid dessa horisonter kl 23.04, 23.09 respektive 23.10. Månfasen ligger på 90–91%.

M Å NFÖR MÖR K EL SE . Å r et avslu ta s med en liten partiell månförmörkelse som kan ses i hela landet. Förmörkelsen börjar den 31 december kl 19.52, är som störst kl 20.23 då den omfattar ganska ynkliga 8% av måndiametern, och slutar kl 20.54. Månen är i jordens halvskugga

kl 18.15–19.52 och 20.54–22.30 vilket bara kan anas med blotta ögat en kort tid före och efter den egentliga förmörkelsen. Nästa månförmörkelse vi kan se är total och inträffar på morgonen den 21 december 2010; denna är bara delvis synlig i Sverige.

9Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

01. PlAneTernAs visiBiliTeTsdiAgrAm för norrA euroPA. Gäller fjärde kvartalet 2009. Svart betyder att planeten inte är observerbar och vit att den går bra att observera. För Merkurius till Saturnus avser diagrammet observationer med blotta ögat, för Uranus och Neptunus med kikare eller litet teleskop.

01

m e r k u r i u s . Solsystemets in-nersta planet syns på morgonen i öster under de första tre veckorna av oktober tillsammans med Venus och Saturnus. Venus står hela tiden en bit högre upp än Merkurius, medan Saturnus gör ett mycket närgånget besök: på morgonen den 8 oktober är avståndet mellan planeterna bara 0,3°. Den 17 oktober står månskäran en bit nedanför till höger om Merkurius. Merkurius når sitt största vinkel-avstånd från solen den 6 oktober (18°V). Den 6–7 oktober når samti-digt planeten sin högsta höjd vid den borgerliga gryningens början: i norra Sverige 8° över horisonten, i mellersta 9° och i södra delarna av landet 10°. Magnituden är den 1 oktober +0,5, 8 oktober –0,7 och 15 oktober –1,0. Den 5 november står Merkurius i övre konjunktion med solen, för att sedan bli aftonstjärna, där den når sitt största vinkelavstånd den 18 december (20°Ö). Denna apparation är dock betydligt blygsammare. I sydligaste Sverige når planeten sin högsta höjd vid den borgerliga skymningens slut den 23–24 decem-ber med bara 3° – i norra Sverige syns den inte alls. Den 18 december står månskäran strax ovanför till vänster om Merkurius – börja söka efter dem med kikare en stund efter solned-gången. v e n u s . Venus lyser som mor-gonstjärna i öster till sydost under oktober och november. Den står allt lägre på gryningshimlen ju längre hösten går. Fram emot december har planeten kommit för nära solen för att kunna observeras (övre konjunktion med solen inträffar den 11 januari nästa år). Under en stor del av oktober har Venus sällskap av Merkurius och Saturnus. Den

sistnämnde står bara 0,6° från Venus på morgonen den 13 oktober. Efter att ha lämnat planetsällskapet kom-mer sedan Venus att passera 3,5° från Spica i Jungfrun på morgonen den 3 november. Månskäran är nära Venus den 16 oktober och 15 november. Venus magnitud håller sig vid –3,9 året ut. Vinkelavståndet från solen är den 1 oktober 25°V, 1 november 17°V och 1 december 10°V. Vid dessa datum är 90%, 96% och 99% av Venusskivan är solbelyst. m A r s . Den röda planeten går upp allt tidigare på kvällen under hösten. I till exempel Stockholm sker upp-gången den 15 oktober kl 22.27, 15 november kl 20.46 och 15 december kl 19.24. Den är sedan synlig under resten av natten. Mars befinner sig i Tvillingarna när perioden startar, men kommer redan den 12 oktober in i Kräftan samtidigt som den står på linje med tvillingparet Castor och Pollux. Mellan den 31 oktober och 2 november passerar planeten tvärs ige-nom stjärnhopen M44 (Praesepe eller Bikupan). I början av december når Mars stjärnbilden Lejonet, och det är här den 21 december som Mars blir stationär och sedan börjar sin retro-grada planetloop inför oppositionen i slutet av januari nästa år. Månen står nära Mars den kring midnatt den 11–12 oktober, 8–9 november samt 6–7 december. Magnituden ökar från +0,8 till –0,8. I början av december överstiger Marsskivan 10 bågsekun-der i diameter. Då bör den vara stor nog för att visa ytdetaljer redan i mindre teleskop. J u PiTe r . Solsystemets största planet syns under kvällarna hela hösten. Nedgången sker efter midnatt i början av oktober (allt senare ju

längre söderut man kommer i landet), men denna tidigareläggs för varje dag som går, och i slutet av december sker den kring 19–20-tiden beroende av var man bor. Planeten finns i den sydliga stjärnbilden Stenbocken och når aldrig speciellt högt över horison-ten, särskilt inte i Norrland. Jupiter är stationär den 13 oktober, då den av-slutar sin retrograda oppositionsloop och återfår sin direkta (östliga) rörelse bland stjärnorna. På vägen passerar den åter 45 Capricorni (mag +5,9) som den ockulterade i augusti. Den här gången, på kvällen den 16 decem-ber missar den med 7 bågminuter. Jupiter passerar också 32 bågminuter söder om Neptunus den 20–21 december, det tredje och sista mötet dem emellan denna gång. Jupiter och Neptunus står inom 1° från varandra mellan den 16 och 26 december. Månen står nära Jupiter 26–27 okto-ber, 23 november och 21 december. Jupiters magnitud sjunker från –2,7 till –2,1. Förutom de vanliga feno-menen (förmörkelser, skuggpassager etc) hos Jupitermånarna förmörkar och ockulterar de också varandra för tillfället. Tider för dessa händelser kan du hitta hos The Astronomical Almanac Online (http://asa.usno.navy.mil/SecF/Jupiter.html). sAT u r n u s . Ringplaneten dyker upp i gryningsljuset i öster i början av oktober. Till en början får den sällskap av de ljusare Merkurius och Venus. Saturnus står bara 0,3° från Merkurius på morgonen den 8 oktober och 0,6° från Venus den 13 oktober. Saturnus blir snabbt bättre synlig och går upp allt tidigare. I slutet av december sker uppgången före midnatt. Sedan planeten senast var synlig har den hunnit byta stjärnbild: Jungfrun mot tidigare Lejonet. Den

1 0 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

Solsystemsobjektens symboler: Fr.v. solen, Merkurius, Venus, månen, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus.


har dessutom bytt ringsida: vi ser numera den norra sidan av det enorma ringsystemet. Ringarnas lutning ökar från 1,5° i början av oktober till 4,9° i slutet av december. Månen står nära Saturnus 16 oktober, 12–13 november och 10 december. Saturnus magnitud ökar sakta från +1,1 till +0,9. Just nu kan du se Saturnusmånarna likt Jupiters månar genomgå förmörkelser, skuggpassager och liknande fenomen.

u r A n u s . ”Herschels planet” är lätt synlig i en fältkikare. I början av oktober går den att observera hela natten medan den i slutet av året syns bäst på kvällarna. Du hittar den strax söder om Fiskarnas lilla cirkel under Pegasuskvadraten. Uranus rörelse är retrograd till den 2 december, då planeten är stationär och byter till direkt rörelse. Magnituden minskar från +5,7 till +5,9.

n e P T u n u s . Solsystemets yt-tersta stora planet befinner sig i stjärnbilden Stenbocken, inte så långt ifrån stjärntrion 42, 44 och 45 Capricorni. Du behöver en kikare för att kunna se planeten. Som tur är rör sig Neptunus i år nära den ljusstarka Jupiter som kan användas som guide. I början av oktober är Neptunus 7°NO om Jupiter, men avståndet krymper snart: i början av november

11Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

02. PlAneTmingel PÅ morgonhimlen. I oktober står Merkurius, Venus och Saturnus nära varandra och den 16 finns även månen i närheten. Följ planeternas rörelse och se hur deras positioner ändras dagligen. Kartorna visar Merkurius, Venus och Saturnus position på morgonhimlen vid den borgerliga gryningens början.

03. merkurius PAsserAr sATurnus. I början på oktober passerar den snabba planeten Merkurius förbi ringplaneten Saturnus på morgonhimlen. Bilden visar ett himmelsutsnitt på 8 grader i diameter (16 fullmånar) – lite större en synfältet i en vanlig kikare vid början av den borgerliga gryningen. Saturnus är planeten i mitten och positionerna för Merkurius är utsatta för varje dag och datumsmarkeringarna varannan dag. Planeterna står som närmast på morgonhimlen den 8/10.

04. venus PAsserAr sATurnus. I mitten på oktober passerar den kärleksplaneten Venus förbi Saturnus på morgonhimlen. Bilden visar ett himmelsutsnitt på 8 grader i diameter (16 fullmånar) – lite större en synfältet i en vanlig kikare vid början av den borgerliga gryningen. Saturnus är planeten i mitten och positionerna för Venus är utsatta för varje dag och datumsmarkeringarna varannan dag. Planeterna står som närmast på morgonhimlen den 13/10.

02

03 04

är det 6° och i början av december 3°. Den 20–21 december är Neptunus endast 32 bågminuter norr om Jupiter – detta är den sista konjunktionen i en trippel. Neptunus rörelse är retro-grad till den 4 november, då planeten är stationär och rörelsen blir direkt. Magnituden ligger på +7,9.

A s Te ro i d e r . (3) Ju no stod i en gynnsam opposition i slutet av september och syns fortsatt bra under resten av hösten. Juno finns först i Vattumannen, inte långt

från Uranus, och når i december Valfisken. Magnituden sjunker från +7,8 till +9,3.

(4) V e sta s y ns bäst under den se-nare delen av natten, även om den går upp före midnatt redan i november. Vesta rör sig från Kräftan till Lejonet, där den i mitten av november pas-serar mitt emellan Regulus och Eta Leonis. Magnituden ökar från +8,3 till +7,1.

(18) Melpomene stå r i opposi-tion den 11 oktober med magnituden +7,9. I början av december har den sjunkit till +9,0. Asteroiden gör sin oppositionsslinga mellan Eta och Theta Ceti.

ko m e Te r . C/2006 W3 (Christensen) är den enda kometen som är ljusare än 10:e magnituden under perioden – den beräknas ligga på omkring 8–9. Du kan se den på kvällarna där den rör sig från Örnen ner till Skytten. I december blir den

1 2 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9


05. mArs, mÅnen och TvillingArnA cAsTor och PolluX PÅ rAd. Mars syns på morgonhimlen i oktober i stjärnbilden Tvillingarna. Den 12/10 står månen, den röda planeten, Castor och Pollux nästan på rad. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax efter kl 05.

06. mÅnen PAsserAr regulus, sATurnus och venus. Den 14/10 står månen nära Regulus, Lejonets ljusaste stjärna. Två dagar senare står den smala skäran nära Saturnus och Venus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax efter kl 06.

07. mÅnen närA merkurius, venus och sATurnus. Den 16 oktober står månen nära de tre planeterna Merkurius, Venus och Saturnus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud strax före kl 07.


05

05 06

allt svårare att se, då den kommer närmare solen och blir ljussvagare. Två andra kometer som kan nå magnitud +10: 88P/Howell i Skytten och Stenbocken, och C/2007 Q3 (Siding Spring), som rör sig genom Lejonet. Jungfrun, Berenikes hår och Björnvaktaren. Sammanfattningsvis ingen bra komethöst. Vi får hoppas på nya upptäckter!

m e Teo r sk u r A r .

Dr aconider na (s y nl ig a 6–10 oktober) når maximum tidig

kväll den 8 oktober (klockslaget är osäkert). Oftast bjuder skuren på ganska få stjärnfall, men kan den slå till med riktiga meteorstormar (som 1933 och 1946). Radianten (utstrål-ningspunkten) finns i Draken. En 3/4-måne i Oxen stör. Långsamma meteorer (genomsnittshastighet 20 km/s). Ursprungskomet: 21P/Giacobini-Zinner.

Or ion ider na (2 ok tober–7 november) är spillror från den berömda Halleys komet. Maximum

inträffar 21 oktober med omkring 20 meteorer/timme i ZHR (Zenithal Hourly Rate = antalet stjärnfall om radianten står i zenit på en perfekt himmel). Det finns chans till en något högre aktivitet 2009–2010. Radianten i norra Orion går upp sen kväll och syns bäst under andra hälf-ten av natten. Ingen måne. Snabba meteorer (66 km/s).

Taur ider na (25 sep tember–25 november) har dubbla radianter i Oxen som tillsammans ger kring 5

1 3Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

08. mÅnen PAsserAr JuPiTer. I slutet av oktober passerar månen förbi Jupiter som syns på kvällshimlen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 26 oktober ca kl 18:45.

09. mÅnen närA sATurnus. Ringplaneten Saturnus får den 12 och 13 november besök av månen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud ca kl 05:20.

07

08

09

meteorer/timme (ZHR) under första hälften av november. Syns från kväl-len, men är bäst senare under natten. Fullmånen stör i början av november. Långsamma meteorer (27–29 km/s). Ursprungskomet: 2P/Encke.

L eonider na (10 –23 nov em-ber) ger normalt 15–20 meteorer i timmen (ZHR) som mest vid maximum. Flera forskare tror på hö-gre aktivitet (100?) främst mellan kl 21.40 och 23, ungefär när radianten i Lejonet kommer ovanför horisonten.

Då möter jorden de spillror moder-kometen 55P/Tuttle lämnade åren 1466 och 1533. Det kan mycket väl löna sig att kolla in senare på natten också, då radianten står högre upp. Ingen måne. Snabba meteorer (71 km/s).

Gemin ider na (7–17 de-cember) är tillsammans med Perseiderna i augusti den mest pålitligaste meteorskuren. Maximum beräknas till morgonen den 14 december med 120 meteorer/timme

i ZHR; flera av dessa är dessutom mycket ljusa. Månen stör inget. Radianten finns i Tvillingarna, nära Castor. Ganska långsamma meteorer (35 km/s). Ursprung: asteroiden 3200 Phaethon.

Ur s ider na (17–26 december) brukar oftast bjuda på till 10 meteo-rer/timmen (ZHR) vid maximum den 22 december, men kan över-raska med fler. Radianten finns nära Kochab i Lilla Björnen. Månen stör en del på kvällen. Ganska långsamma

1 4 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9


10. mÅnen PAsserAr sPicA och venus. Den 14 november står månen i närheten av Jungfruns ljusaste stjärna Spica och morgonen därpå nära Venus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud vid början av den borgerliga gryningen strax efter kl 07.

11. mÅnen PAsserAr JuPiTer igen. I slutet av november står månen åter nära Jupiter som fortfarande syns på kvällshimlen. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 23 november strax före kl 18.

12. mÅne närA mArs och regulus. Den 6 december står månen nära Mars och den 7 nära Regulus. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 6 december strax efter kl 23.


10

11 12

meteorer (33 km/s). Ursprungskomet: 8P/Tuttle.

Com a Ber en ic ider na (12 december–23 januari) är en mindre skur som ger upp till 5 meteorer i timmen (ZHR) vid maximum den 30 december. Syns från sen kväll och framåt. Radianten är i Lejonet, strax intill Berenikes hår. Månen stör mycket. Snabba meteorer (65 km/s). Ursprungskomet: Lowe 1913 I?

vA r i A B l A s TJä r n o r . Den märkliga förmörkelsevariabeln Epsilon Aurigae väntas nå sin totala fas i förmörkelsen den 21 december, då magnituden beräknas ligga på +3,8 istället för det normala +3,0. Stjärnan har en period på 27 år. Epsilon är den övre stjärnan i den lilla triangeln nedanför Capella i Kusken. Mira i Valfisken (Omikron Ceti) beräknas nå maximum den 19 november, medan Chi Cygni i Svanen når sitt omkring den 29 december.

1 5Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

13. mÅnen PAsserAr JuPiTer en sisTA gÅng.Innan året tar slut hinner månen passerar förbi Jupiter ännu en gång. Grafiken gäller exakt för 60 graders nordlig latitud kring den 21 december ca kl 17:40.

13

1 6 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

Stjärnkartan gäller för dessa tid-punkter och visar även eventuella planeter och månens läge om den då är uppe. (SST = sommartid.)

1 oktober kl 01 (SST) 15 oktober kl 00 (SST) 1 november kl 22 15 november kl 21 1 december kl 20 15 december kl 19 1 januari kl 18


s TJä r n h i m le n , l AT. 6 0 ° n

Under perioden oktober till december dröjer fortfarande Sommartriangeln kvar i syd-väst så snart det mörknat, men sedan går den ner under kväl-lens lopp. Samtidigt närmar

sig höstens stjärnbilder sin högsta position i söder. Central för höstens stjärnbilder är ”Kvadraten i Pegasus” och med den som utgångspunkt kan man alltid hitta till

stjärnbilderna runt omkring, Andromeda, Fiskarna, och Vattumannen m.fl. Rakt ovanför i zenit syns dessutom Cassiopejas dubbel-v. Men vi kan också se vinterstjärnbil-

n o r r

s Y d o s T

ö s Te r


A l m A A k

Almaak i Andromeda hör till himlens finaste dubbelstjärnor och är lämplig för teleskop i alla storlekar. Almaak har många likheter med Albireo i Svanen. Den ena ljusa stjärnan är klart gulaktig medan den andra svagare går i blått.

A l g o l

Algol är ett exempel på en variabel stjärna, dvs den förändrar sin ljusstyrka. I Algols fall beror det på att två stjärnor växelvis passerar framför varandra. När det sker med knappt tre dygns mellanrum avtar ljusstyrkan tillfälligt under några timmar. Normalt är Algol av magnitud 2,1, och når som svagast magnitud 3,4. På kartan på sidan 11 är ljusstyrkorna för tre bra jämförelsestjärnor markerade. Ser du att Algol är ljussvagare än Almaak i Andromeda så pågår en förmörkelse. Ut och observera!

m 15

M 15 är en klotformig stjärnhop i Pegasus – en av de ljusare i sin klass, lätt för kikaren, men som med alla klotformiga hopar måste man åtminstone ha ett mindre teleskop för att börja kunna lösa upp enstaka stjärnor. M 15:s kärna är har förmodligen den högsta densiteten av alla klotformiga stjärnhopar. M15 upptäcktes av Jean-Dominique Maraldi (Maraldi II, 1709-88) 7 september, 1746 när han letade efter De Chéseaux's komet.

h A n T e l n e B u l o s A n , m 2 7

Hantelnebulosan, är en av himlens finaste planetariska nebulosor. Denna nebulosa är en av de närmaste. Avståndet är ungefär 1 000 ljusår. Nebulosan ser lite ut som ett timglas eller en äppelskrutt till formen.

6

d u B B e l h o P e n , n g c 8 69 o c h n g c 8 8 4

Dubbelhopen i Perseus ligger mellan Perseus och Cassiopeja och kan lätt ses som en fläck för blotta ögat. I kikare och teleskop visar det sig vara två stjärnhopar, därav namnet. Dubbelhopen är ett tacksamt objekt i alla teleskop.

5

4

1

A n d r o m e d AgA l A X e n , m 31

Andromedagalaxen, M 31, är det välkända namnet på det mest avlägsna objektet man kan se för blotta ögat. Det är en galax lik vår egen men i betydligt större upplaga. De senaste mätningarna av dess avstånd säger att dess ljus som nu når våra ögon har varit på väg i nästan 3 miljoner år.

2

3

5

6

4

Nymåne 16 dec kl 13.02

Första kvarteret 24 dec kl 18.36

Fullmåne 4 okt kl 08.10

Sista kvarteret 11 okt kl 10.56

Nymåne 18 okt kl 07.33

Första kvarteret 26 okt kl 01.42

Fullmåne 2 nov kl 20.14

Sista kvarteret 9 nov kl 16.56

Nymåne 16 nov kl 20.14

Första kvarteret 24 nov kl 22.39

Månens faser i oktober, november och december 2009

MÅNEN

Fullmåne 2 dec kl 08.30

1 7Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

Sista kvarteret 9 dec kl 01.13

Bilderna, samt proportioner, är ungefärliga simuleringar för 15 november. Storleken anges i bågsekunder. (N uppåt och Ö åt vänster i bild).

PLANETERNA

derna gå upp vid östra horison-ten. Orion går upp allt tidigare på kvällen sent under hösten och framåt juletid går den upp redan tidigt på kvällen för att kulminera lagom till midnatt.

I höststjärnbilden Fiskarna hittas i år planeten Uranus och för den behövs minst kikare. Neptunus och ljusa Jupiter är på väg ner i sydväst. En planet som däremot blir allt bättre

under sena kvällen är Mars, som man hittar i öster.

n o r r

s Y dvä s T

vä s Te r

GALAX

ÖPPEN STJÄRNHOP

KLOTFORMIG STJÄRNHOP

PLANETARISK NEBULOSA

NEBULOSA

1:A MAGNITUDEN

2:A MAGNITUDEN

3:E MAGNITUDEN

4:E MAGNITUDEN

5:E MAGNITUDEN

Merkurius 4,7” (osynlig) Venus 10,2”

Mars 8,7” Jupiter 39,6”

Uranus 3,6”

Neptunus 2,3”

Diagram för pla-neternas synlighet finns i början av artikeln.

Saturnus 16,5”

2

1

3

1 8 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

en dröm gick i uPPfYllelse och en gA-

len idé Blev verkligheT, sÅ Beskriver

shAhid sAleem och de AndrA ledArnA

frÅn AsTronomilägreT.

Stiftelsen Egna Vingar hade hyrt in två gårdar

samt en konferensanläggning på Barnens Ö.

45 st högstadieungdomar (4 föräldrar) med

nästan jämn könsfördelning från olika delar

av landet anmälde sitt intresse. Tillsammans

med ledarna blev det 60 personer som firade

100-tim astronomi på Barnens Ö. Bland ledarna

fanns Ulf Jonsson (NSAA – Norra Sveriges

amatörastronomer), Anders Wettergren

(Norrköpings astronomiskaklubb), Christer

Kjellner från AstroSweden AB, Assi Süer från

Göteborg och Shahid Saleem från Stiftelsen

Egna Vingar. Lägret genomfördes i samarbete

med Unga Forskare, Studiefrämjande, Svenska

astronomiska sällskapet, Rymdgymnasiet

Kiruna och AstroSweden AB.

Programmet var ambitiöst och innehöll flera

föredrag, observationer, grupparbeten, tipspro-

menad mm. Åtta olika teleskop fanns alltid upp-

ställda med refraktorer allt mellan 66 och 110

mm, två Dobson, 10” och 12” samt en datorise-

rad Nexstar 11” och en Coronado med H-Alfa.

MySky var ett bra hjälpmedel att navigera sig

på himlen för nybörjare. Flera prominenta

personer (Gösta Gahm, ordförande Svenska

astronomiska sällskapet, Jan Björklund, utbild-

ningsminister och John Dobson, konstruktör av

Dobsonteleskopet och verksam inom side-walk

astronomy i USA) hade skickat videohälsning

till deltagarna.

Anders Wettergren hade två väldigt bra och

heltäckande föredrag om ”varför astronomi”

och ”Resa genom solsystemet”. Eftersom det

inte gick att observera på fredagen, ordnades

grupparbete för deltagarna. De fick i uppgift

att hitta på en planet och skapa ett liv som

sedan skulle presenteras av varje grupp inför

de andra. Det blev en livlig diskussion i varje

grupp om vilka egenskaper just deras planet

ska ha, avstånd från moderstjärna, atmos-

fär, gravitation, hur livet ska se ut och vilka

egenskaper ska det ha osv. Deltagarnas fantasi

och uppfinningsrikedom var imponerande.

Presentation av grupparbete är ett kapitel i

sig, den var fantasifull, livligt, genomtänkt,

lärorikt och otroligt underhållande. På lördag

höll Helena Holma och Felizia Schnell, elever

från Rymdgymnasiet i Kiruna, ett föredrag om

astronomi på Rymdgymnasiet. I föredraget

ingick också ett experiment som gick ut på

att hoppa jämfota så långt som möjligt. Sedan

hoppade man en gång till med en ryggsäck

på ryggen som var full av stenar. Den nya

vikten motsvarade hur det skulle vara att göra

motsvarande hopp på Jupiter (om det funnits

en yta på Jupiter att hoppa på). Alla deltog i

tipspromenaden som låg på en lagom nivå med

tanke på deltagarnas ålder. Viktig att notera att

för första gången i ”modern amatörastrono-

misk historia” hade vinnaren ett annat namn än

Anders Wettergren, som i egenskap av ledare

inte fick delta. Vinnaren blev Malin Larsson från

Järfälla. Grattis Malin!

På lördag eftermiddag observerade vi solen

med refraktorerna med vanligt filter och med

H-Alfa. Mycket fina protuberanser syntes med-

an solfläckarna bara lyste med sin frånvaro.

Under kvällen var månen vacker men ljusstark.

Terminatorn visade sin bästa sida med många

kratrar och andra formationer. Ljuset från må-

nen gjorde att ljussvaga djuprymdsobjekt bara

syntes som svaga, diffusa fläckar. Saturnus låg

fint till och det var det objekt som uppskattades

mest av deltagarna. Assiye Süer hade rest från

Göteborg och höll föredrag om ”Liv på andra

planeter” som blev mycket uppskattat. Anders

Rapporter från arrangemang. rAPPorTer

LAndETs FÖRsTA AsTRonomiLÄgER!

Landets första Astronomiläger för skolungdomar genomfördes på Barnens Ö 3-5 april.

1 9Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

hade sitt andra föredrag om ”Resa genom sol-

systemet”. Ulf och Christer gick igenom olika

typ av teleskop och hur ett teleskop fungerar

samt några observationstips för nybörjare.

Vi var igång hela tiden. Som ledare fick vi

göra flera turer till ICA-butikerna i närheten

för att köpa mer mat (tonåringar är duktiga

på att äta) och att skjutsa deltagarna till och

från förläggningen som låg två kilometer från

konferensbyggnaden där vi höll till på dagarna

och kvällarna. Mat-gänget, lett av Håkan med

stöd av Sara och hårdrockskillarna, hade fullt

upp. Potatis skalades i mängder och färska

frukostbullar bakades till långt in på natten.

Mest imponerad blev man av Danial, Jocke och

Ville, hårdrockare i bandet Discordant Silence,

som ställde upp med matlagning. Klockan 00.15

på natten mellan fredag och lördag meddelade

de att nu är frukostbrödet till lördagens frukost

bakat, disken är omhändertagen och köket är

städat. Kan vi få transport till förläggningen?

Självklart fick de det! Ulf och Anders sov över

i konferenslokalen för vi hade inte fått några

nycklar och kunde således inte låsa in utrust-

ningen. På lördag morgon, när vi Anders och

Ulf just vaknat, knackade det på dörren. Det var

grabbarna som gått de två kilometrarna till-

baka till köket och ville bli insläppta för att börja

göra i ordning frukosten. Sådana takter gillas

av gamla läger-ledare. Heder åt grabbarna.

Utvärdering och diplomutdelning ägde rum

på söndag när föräldrarna började komma för

att hämta nyblivna amatörastronomer. Man

blir rörd av att läsa utvärderingarna, det är

så många lovord och det känns på riktigt att

ungdomarna både haft roligt och lärt sig en hel

del om universum. En stark önskan som kom

från nästan alla håll var att astronomiläger

borde ordnas varje år. Deltagarna riktade en

del kritiska synpunkter på att vissa föredrag

var för långa och det inte fanns tillräcklig med

pauser. Den kritiken har vi tagit till oss och

ska rätta oss efter nästa gång. På kvällarna,

trots att alla var trötta, blev det en hel del sång

och gitarrspelandet. Frida, vår kära skåning

hade snabbt fixat både blogg och face-book

för deltagarna och det började bloggas på

direkten. Astrotonåringarna har kommit hit för

att stanna!

Shahid Saleem Stiftelsen Egna Vingar

en Bris smeker runT TeleskoPen,

gäsTernA PÅ sAgiTTArius 2009 hAr

redAn TJuvsTArTAT PÅ den klAssiskA

möTesPlATsen "kAlksTensPlATTAn".

med en sÅdAn himmel vänTAr mAn inTe.

Öland är rena paradiset för en vägastronom. På

Alvaret finns fantastiska observationsplatser

med perfekt horisont och riktigt mörk himmel.

Tre nätter av fyra var klara och under dessa

nätter riktades en mängd olika teleskop mot

stjärnhimlen. Förutom observationer innehöll

träffen intressanta föredrag, mingel och en

gemensam middag.

På onsdagkvällen var det redan fullt med folk

på Kalkplattan när jag anlände strax efter

solnedgången. Då det blivit mörkt upptäckte

jag snabbt att det finns en ljusstark del av

Vintergatan mellan M 24 och stjärnmolnet i

Scutum — denna del syns inte från mina vanliga

observationsplatser. Efter att ha betat av M 54

och M 55 gick jag över till Herschel 400-listan

(de 400 bästa objekten ur William Herschels

originalkatalog över stjärnhopar, nebulosor

och galaxer och som sedermera inkluderades

i John Herschels General Catalog of Nebulae

and Clusters från år 1864) och några favoriter,

bland dessa kan nämnas Trifidnebulosan där

stoftstråken syntes bra i min 300 mm reflektor

med ett 17 mm Hyperion-okular och UHC-filter.

En stund in på natten hörde jag någon säga att

seeingen var bra och det var den, Jupiter syntes

mycket fint i 375 ggr förstoring. Med hjälp från

SAAF:s ordförande lyckades jag även lokalisera

den röda fläcken (som inte är särskilt röd) för

första gången. NGC 1501 (planetarisk nebulosa)

och NGC 1502 (öppen hop) i Giraffen var andra

höjdpunkter under kvällen. Trots en hel del

dimmoln var det ändå en lyckad kväll och när

Orion var på väg upp var det dags att åka hem.

Den andra kvällen åkte vi lite längre norrut.

Dimman slapp vi men istället blåste det vilket

gjorde att det stundtals inte gick att använda

hög förstoring. Bland de mer kända objekten

som observerades kan jag nämna den klotfor-

miga stjärnhopen M 22 som var upplöst i mitten

och Kattögenebulosan (NGC 6543) som var

grönblå till färgen och vars centralstjärna syn-

tes väl i låg och mellanhög förstoring. De bästa

objekten på Herschel 400-listan var den plane-

tariska nebulosan NGC 6445 (Lilla Juvelen) och

den öppna hopen NGC 6568 som jag tyckte såg

ut som siffran 56.

På fredagen regnade det och då passade vi på

att äta en gemensam middag. Den sista kvällen

var vi tillbaka på Kalkplattan och då var det var-

ken dimma eller för mycket vind. Nu använde

jag även min 120 mm refraktor för att observera

öppna stjärnhopar. Dubbelhopen "goes without

saying" och av de övriga hoparna var NGC 6633

och IC 4756 bäst. Dessa syntes även för blotta

ögat. I Dobsonteleskopet var den planetariska

nebulosan NGC 246 och stavspiralgalaxen NGC

7479 två av de finare objekten som observera-

des; i den sistnämnda kunde jag dock bara se en

spiralarm. Innan jag packade ihop på morgonen

passade jag på att observera M 42. Man kan

bara gissa sig till hur den ser ut från alvaret när

den står i söder.

Dagarna gick snabbt, delvis beroende på att

jag sov till halv tolv och delvis beroende på

att eftermiddagarna ägnades åt föredrag och

mingel i Medborgarhuset. Det bästa lunchstäl-

let var golfrestaurangen i Grönhögen följt av

serveringen vid Ölands södra udde. Enda egent-

liga felet med södra Öland är att den sydligaste

pizzerian ligger i Mörbylånga, vilket innebär en

resa på tre mil enkel sträcka från Grönhögen.

Södra Sveriges bästa natthimmel, trevliga och

kompetenta medobservatörer och den vackra

öländska naturen gjorde Sagittarius 2009 till en

mycket lyckad tillställning.

Mattias Persson ASAK, Kristianstad

HimmEL —ViLKEn TRÄFF!

Claes Martinsson, GAF, har här porträtterat författaren med sin dobson.

L ite öster om den triangel som utgör stjärn-bilden Lejonets bakkropp, som för övrigt nu är lätt att hitta eftersom Saturnus står under den, och den orange, ljusstarka stjärnan Arcturus lite lägre i ost, finner du den lilla, nästan alviskt vackra öppna stjärnhopen Berenikes hår (Coma Berenice på latin). På vetenskapligt manér har den ett annat namn, nämligen Melotte 111, efter astronomen Philibert Jacques Melotte som år 1915 införde hopen i sin katalog. Få stjärnbilder har en så rik f lora av myter och sagor knutna till sig som det här lilla uppoch-nedvända Y:et. Men låt oss ta lite astronomisk basfakta först.

Liknar solen Hopen består av ett

hundratal stjärnor, hu-vudsakligen relativt små subdvärgar som påminner om vår egen sol. Här hittar vi inga stora superjättar av O- och B-typ. Den här stjärnhopen ligger på ett avstånd av c:a 288 ljusår. Efter fem av de sju stjärnor som Karlavagnen består av och stjärnhopen Hyaderna som utgör Oxens (Taurus) kropp, är Berenikes hår den närmaste öppna stjärnhopen. Ljuset från de små silverglittrande snöflingorna lämnade stjärnornas yta ungefär när den för Sverige på kort sikt katastrofala – men i ett längre perspektiv välsig-nade – freden i Nystad undertecknades och det svenska stormaktsväldet hade kommit till vägs ände. Den ljusaste stjärnan är en A0-stjärna som har magnituden 4,35. Av en ren

slump är det nästan samma absoluta magnitud som vår sol skulle ha om vi kunde se den från 32,6 ljusårs avstånd (10 parsec).

Dimlyktor i natten Med blotta ögat ser man sju till tolv stjärnor, ljussvaga, nästan blyga, som tindrar ut och in i ögats synfält. Här kan man verkligen tala om stjärndagg. I fältkikaren avslöjar sig hopen som ett fantastiskt objekt. Då kan man se 30–50 stjärnor lysa som små bleka dimlyktor i natten. De som observerar från en mörk plats och som har bra syn, kan kanske ana en och annan liten dimfläck insprängd mellan och runtom stjärnorna. Det är ingen synvilla. Hela området här, Berenikes hår, Lejonet, Jungfrun, Jakthundarna, är fullkom-

ligt nedlusat med galaxer. I Berenikes hår ligger den galaktiska nordpolen. Det betyder att när vi ser ut i rymden här så observerar vi mycket långt från det stjärntäta vintergatsbandet som utgör vår egen galax sedd inifrån. Här ligger också centrumet för vår lokala superhop av galaxer, den mäktiga Virgohopen bestående av c:a 2500 vintergator centrerade kring den jättelika ellip-tiska galaxen Messier 87, 55 miljoner ljusår bort. Men bry er inte om astrono-miska hårdfakta för en gång skull, utan njut bara av den fantastiska syn som de här små alvljusen sprider i natten.

Det dyrkade håret Men vem var då den Berenike som har fått sitt hårsvall placerat bland

BEREniKEs HåR

Om du en månfri natt i början av majriktar blicken halvhögt mot sydvästdå himlen är som mörkast så kommerdu, när ögonen vant sig vid mörkret,att upptäcka en högst underbar syn:stjärnhopen Berenikes hår.

SKRIBENT: JAN SANDSTRÖM. PARKGATAN 29 C, 671 40 ARVIK A, TEL. 0705 - 86 94 96. 01. STJäRNK ARTA: ROBERT WAHLSTRÖM, ALINGSÅS 02. M 64, FOTO BENGT SVENSSON 03. M 91 OCH M88 (ÖVERST), FOTO WALTER PUCCIO 04. M53, FOTO ROBERT WAHLSTRÖM

2 0 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

01

stjärnorna? Jo, hon var en historisk drottning av Egypten på 300-talet f.Kr. Hennes hårsvall var berömt och dyrkat i hela det egyp-tiska väldet. Nu var det så att hennes broder/make farao Ptolemaios III skulle dra ut i krig. (Bekymra er inte om inaveln och incesten. Egyptiska faraoner gifte sig ofta med sina systrar för att behålla makten inom släkten. Vid sidan av huvudhustrun hade de för det mesta flera andra fruar.) Berenike älskade sin make och när han dragit ut i kriget bestämde hon sig för att offra sitt hår till Afrodite (eller Dionysos; myter är sällan entydiga), om han kom välbehållen tillbaka. Ptolemaios återvände seger-rik, men blev allt annat än glad när han fick höra talas om Berenikes utlovade

offer. Precis som alla andra egyptier dyrkade han hennes hår. Men Berenike fullföljde sitt löfte till gudinnan och lät lockarna falla. De placerades sedan på Afrodites offeraltare. Men stor var den vrede som Ptolemaios kände när han på morgonen såg att håret var borta. Med ett vredgat vrål som ekade ge-nom gatorna i Memfis lät han sammankalla präster-skapet. Här skulle huvuden rulla. Men bland prästerna fanns den vise Conon av Samos (c:a 280–220 f.Kr.). Han bad Ptolemaios att låta bödelsyxorna vila tills natten. Då natten fallit tog han med sig Ptolemaios, Berenike och det övriga hovfolket ut på den kung-liga altanen och pekade i den mörka, stjärnglittran-de, egyptiska natten upp mot den lilla gnistrande

hopen av stjärnor och sade till Ptolemaios: ”Se, herre! Drottningens hår var allt för vackert för att få stanna på jorden. Nu har gudarna placerat det på himlavalvet så att allt Egyptens folk kan glädja sig åt det”. Bödelsyxan fick stanna i viloläge och vi människor kan glädja oss åt den här synen.

Slu t l igen, om du när du står ute under stjärnhimlen behöver en påminnelse om att rymden är tredimensio-nell så är vårnatten rätt tid. Se först på planeten Saturnus. Belägen ungefär 1,3 miljarder kilometer bort tar det ljuset runt 80 minuter att nå oss. I öster ser du Arcturus. Dess ljus lämnade stjärnan 1969 när människan tog sina första steg på månen. Ljuset

från Berenikes hår har ilat fram i 288 år. Bortom där, i den extragalaktiska nattens djup, har vi först de näraliggande vintergatorna i utkanten av Virgohopen, 35–45 miljoner ljusår avlägsna. Långt därbortom ligger den enorma galax-hopen Coma I, bestående av fler än 3000 vintergator och 300 miljoner ljusår avlägsen. Jag har person-ligen kunnat observera ett tiotal galaxer med egna ögon i den här hopen och om man då inte känner en vördnad, så är man banne mig skapad av sten.

2 1Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

02 03 04

illusTrATed guide To AsTronomicAl Wonders

robert Bruce Thompson, Barbara fritchman Thompson, 2007, 519 sidor, mjuk rygg, pris: 22,99 pund, o´reilly, 4 castle street, farnham, surrey gu9 7hs, england, isBn 0-596-52-685-7

Den här handledningen och observations-guiden till deep-sky observationer har som jag ser det, många saker som talar till dess fördel. Dess omfång gör att den tar rejäla tag i objektshögen. Den omfattar femtio konstella-

tioner i alfabetiskt ordning som kan ses från förfat-tarnas hemtrakter i Kanada. Det gör den lämplig för oss här uppe i nordliga Sverige. Objekten är observerade med ett 10-tums Dobson och ett mindre instru-ment. Många av bokens fotogra-fier är i svart/vitt och anpassade till att faktiskt i de flesta fall se någorlunda ut som de upplevs i ett okular. Inga glas-siga Hubblebilder här inte. Goda och detaljerade sökkartor för att finna objekten inom varje kon-stellation. De är datagenererade så det ger ingen plats för godtycke. En lämpligt lång introduktion (ca 40 sidor) som förkla-rar basfakta om objekt, hur man

finner på stjärnhimlen, olika kataloger etc. Själva observationshandledningarna innehåller de flesta behövliga basfakta om objekten, samt relativt detaljerade instruktioner om hur man via ”stjärnhoppande” (se där, en ny svengelsk term i klass med ”djuprymdsobjekt”) finner sig fram. Beskrivningarna av hur observatörerna har sett objekten är också realistiska och stämmer tämligen väl med undertecknads egna erfarenheter. Boken är knappast av det slag som man sträckläser, även om den väl låter sig göra det. Men den är förträfflig att sitta med och planera en kvälls observationer. Dock får man nog ta påståendet om att man ska kunna ta ut boken under stjärnhimlen med en nypa salt. även om sidorna ska kunna avläsas i rött ljus, så tror jag inte att bindningen mår särskilt väl av ett par timmars dagg. Kopiering av de rele-vanta sidorna rekommenderas. Boken utgör på det hela taget ett åtminstone för mig välkom-met och säkert under kommande höstar och vintrar, gott tillskott till deep-skyhyllan.

Jan Sandström

cosmologicAl enigmAs

mark kidger, 2007, 224 sidor, inbunden, pris: 20 pund, The Johns hopkins university Press, 2715 n. charles street, Baltimore, md 21218, usA, isBn 978-0-8018-8460-3

Låt mig direkt anslå tonen. Det här är en bok som man själv skulle vilja ståta med förfat-tarnamnet till. Elegant, kunnigt och medryck-ande förklarar den välrenommerade brittiske astronomen Mark Kidger en mängd astrono-miska och inte minst, kosmologiska objekt och teman som kräver en förklaring. I tio kapitel får vi lära oss om stjärnornas liv, svarta hål, det kända universums kanske två underligaste objekt. Stjärnfärder och avstånd, hur gammalt universum är och hur man har kommit fram till det (13.7 miljarder år +/- 2.0), förutsättningarna för utomjordiskt liv, universums slut, varför det är mörkt om natten (Olbers paradox), hur vi kan veta att det var en ”Big bang”, samt slutligen vad som kan tänkas finnas utanför vårt univer-sum. Förutom att ge goda förklaringar på svåra problem så är boken också rik på personliga erfarenheter och anekdoter. Ta t.ex Bernard Lovell (numera Sir Bernard). 1945 köpte han överbliven radarutrustning efter andra världskriget och fyllde en lastbil för fem pund. Mark hade han lyckats ordna vid University of Manchester. När väl lastbilen körde ut på en åker för att kunna ta till sig området körde den fast i gyttjan. Sagt och gjort, man fick lasta av materialet där bilen stod, och där ligger nu-mera radioobservatoriet Jodrell Bank. Tillägg onödigt. Den här boken har något för alla, från nybörjaren till den garvade amatörastronomen. Den är också välgörande fri från amerikanska putslustigheter.

Jan Sandström

uTforskA rYmden

Tim furniss, 2001, 96 sidor, inbunden, pris: 262:-, icA bokförlag, stora gatan 41, 721 85 västerås

Att popularisera astronomi och rymdfart är en mycket viktig del i dagens forskning. I denna vackra bok i storformat berättas det mesta av intresse för den rymdintresserade. Den inne-håller mycket rymdfart, med många beskriv-ningar av hur raketer fungerar och hur satel-liter är uppbyggda. Fokus ligger på rymdfarten men man berättar också om de astronomiska objekten och vad man lärt sig mer och mer om. Bilderna är många och illustrativa, och läsaren hoppar gärna mellan olika förklaringar och beskrivningar. Detta är en bra bok för det begynnande rymdintresset.

Jan Persson

2 2 Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

Redaktör: Jan PerssonBokrecensioner

BÖCKER som pAssAR HÖsT-AsTRonomi-BoKHYLLAn

cAssini AT sATurn – huYgens resulTs

david m. harland, 2007, 403 sidor, mjuk rygg, pris: 32,95 eur, springer-verlag gmbh & co. kg, Tiergartenstrasse 17, d-69121 heidelberg, germany, isBn 978-0-387-26129-4

Boken innehåller det mesta av dagens kunskap när det gäller Saturnus och dess många månar. För visst lär man sig mycket mer när man har en mätsond på plats och som till och med landar på en måne. Boken ger en djuplodande historisk beskrivning hur fakta har vuxit fram. Vi får följa Galileis observationer med enkla teckningar till moderna observationer med stora teleskop. Men tyngdpunkten på boken handlar om rymdsonderna som har nått ut till denna kalla del av solsystemet. Det började med Pioneer och Voyager, för att övergå till den dagsaktuella Cassini. Författaren såg projektet Cassini och den europeiska Huygens-proben från insidan, och då blir berättelsen mycket levande och detaljrik. Texten är lika intressant för den rymdintresserade, för forskaren och för den som vill veta mer om vad som händer i ett internationellt forskningsprojekt. Texterna är enkla att följa med i, och där man förut bara var allmänbildad kan man nu räkna sig till de välinformerade. Sammanfattningsvis är det en mycket bra rymdfartsbok om solsystemets vackraste planet.

Jan Persson

A hisTorY of The kennedY sPAce cenTer

kenneth lipartito, orville r. Butler, 478 sidor, inbunden, pris: 39,95 usd, university Press of florida, 15 nW. 15th street, gainesville, fl 32611-2079, usA, isBn 978-0-8130-3069-2

Rymdbasen på Floridas östra kust är idag välkänd och inarbetad. Men det fanns förstås en tid när det bara var träskmarker där och människor med drömmar. I och med president Kennedys målsättning att nå månen innan 60-talets slut ändrades kartan och byggprojekten tog riktig fart. Boken är lättläst och riktigt trev-lig att läsa. Vi får en levande bild av en tid som svunnit. Sedan dess har datautvecklingen tagit fart. Idag har vi nästan alla en dator, medan den tidens rymdtekniker jobbade med räknesticka. Detta är nutidshistoria, men den är riktigt in-tressant. Det är ett projekt med ett tydligt mål. Vi får följa med på storslagna uppgifter. Vi får detaljer om de kända händelserna, men nu får vi veta vad de tänkte och gjorde bakom kulis-serna. Och om du inte ha varit i Florida kan jag rekommendera ett besök där. Har du dessutom läst denna bok så kommer du få ut mycket mer av resan.

Jan Persson

BAng! The comPleTe hisTorY of The universe

Brian may, Patrick moore, chris lintott, 2007, 199 sidor, inbunden, pris: 29,95 usd, The Johns hopkins university Press, 2715 n. charles street, Baltimore, md 21218, usA, isBn 978-0-8018-8985-1

I förstone verkar det vara en udda trio som har skrivit den här både roande och lärorika historien om universum från Big Bang för 13,7 miljarder år sedan till ca sex miljarder år in i framtiden. Det är den till utseendet alltid lika buttre, numera sir Patrick Moore, Brian May, tidigare gitarrist i rockgruppen Queen, men också kompetent astronom och Chris Lintott, som trots sitt för oss svenskar, lustiga efternamn forskar kring unga stjärnor vid Oxford University. Den här rikligt illustrerade boken i A4-format tar oss i sex avsnitt med på en resa i kronologisk och i viss mån också i rumslig bemärkelse från Plankeran, en ofattbart kort tid efter Big Bang, till den fjärran framtid när vår sol sväller upp och blir en röd jätte. Under den här odysséen stiftar vi bekantskap med galaxbildning, mörk materia, hur stjärnor föds, lever, åldras och dör, hur planetsystem uppkommer och vi får även spekulationer om livets uppkomst. Tonen i boken är mycket resonerande, vilket gör den till en trevlig läsning.

Författarna håller sig heller inte strikt till ämnet, som just då diskuteras utan tillåter sig smärre utvikningar. Något som jag åtmins-tone tycker ger en personlig prägel på boken. Förvänta er dock inte att man tränger på djupet i något ämne, utan det hela är en aptitretare och stimulans för vidare läsning. De sedvanliga småfelen och nonchalansen med någon miljon solmassor hit eller dit när det gäller supermas-siva, svarta hål och någon miljon år mer eller mindre när det gäller planetuppkomst etc. förekommer, men upplevs inte som speciellt störande. Lämplig litteratur både för nybörja-ren och den erfarne.

Jan Sandström

gA l l e r i e T

överst till vänster: M 52, NGC 7635, fotograferad 2009-09-16 av Mattias Klasson. Teleskop: WO FLT-110 f/7 TMB Triplet. Kamera: Atik 4022 mono. Exponering: L15×5m RGB 7×2,5m.

överst till höger: M 13, fotograferad 2009-09-15 av Mattias Klasson. Teleskop: WO FLT-110 f/7 TMB Triplet. Kamera: Atik 4022 mono. Exponering: L15×3, RGB8×90s.

underst till vänster: M 101, denna vackra spiralgalax i Stora björn fångad av Mikael Skafar 2009-04-22, med hjälp av sin Meade 12" LX200ACF f/10. Kamera: CCD QCam8, Exponering: 100min 20×5min.

underst till höger: ISS på väg över himlavalvet. Fotograferad av Henrik Sonnergård från Stenungsund, på Tychos Uraniborg på ön Ven, under Astronomidagarna på Hven 2009.

2 3Te l e s c o p i u m , n r 3 2 0 0 9

S V E R I G E

P O R T O

B E TA LT

Avsändare: SAAF, c/o Jan Persson

Eklanda Hage 31, 431 49 Mölndal

BR

OR

DU

KT

IG

.C

OM

Begränsad eftersändning. Vid definitiv eftersändning återsänds

försändelsen med nya adressen på baksidan.

B

telescopium 03 2009

Documents