Vilka alternativa återvinningsområden

finns för gips?

What alternative recycling areas are available for gypsym?

Författare: Albin Forsberg

Samira Simatova

Uppdragsgivare: Wiklunds Åkeri AB

Externa handledare: Daniel Blomberg, Wiklunds Åkeri AB

Niklas Blomberg, Wiklunds Åkeri AB

Handledare på KTH: Mikael Eriksson, KTH ABE

Examinator: Per-Magnus R Roald, KTH ABE

Examensarbete: 15,0 högskolepoäng inom Byggteknik och Design

Godkännandedatum: 2017–06–26

Serienummer: 2017;12

ii

iii

Sammanfattning

Jordens ökande befolkning utnyttjar jordens begränsade naturresurser allt mer, det skapar behov av

resurseffektivitet. EU har angett i direktiv att minst 70% av icke-farligt avfall från byggsektorn senast

år 2020 ska enligt prioriteringsordning återanvändas, materialåtervinnas eller energiåtervinnas.

Ett av de vanligaste byggmaterialen är standardgipsskivan som används invändigt för vägg- och

takbeklädnad. Gipsskivan har positiva egenskaper vad gäller ljudisolering och brandtålighet. Det

gipsavfall som uppstår vid rivning/renovering, nybyggnationer och nyproduktion hamnar idag

antingen på återvinning eller deponi. Kraven för deponering av gipsavfall har skärpts sedan 2012

varvid gips endast får deponeras i enskilda celler avskilt från avfall med organiskt innehåll eftersom

det finns risk för oönskad gasbildning.

Gips Recycling är den största aktören inom gipsåtervinningsbranschen och tar emot det mesta av

gipsavfallet (Löf 2014) men endast en liten andel av allt gipsavfall från byggsektorn återvinns idag.

Wiklunds Åkeri, som författarna samarbetar med, arbetar med avfall från byggarbetsplatser och har

önskemål om att undersöka andra möjliga återvinningsområden.

Denna studie är av en kvalitativ karaktär med en deduktiv ansats. I detta arbete har författarna

undersökt tre alternativa återvinningsområden för gips: jordbruk, cement, bränsleadditiv. Författarna

har undersökt om återvinningsgips (går även under namnet returgips) kan användas som

kalkprodukter i jordbruk, gips i cementtillverkning och bränslekomponent i biobränsleanläggningar.

En intervju med Gips Recycling har genomförts och 17 forskare och professorer inom de tre områdena

har besvarat frågor enligt e-formulären som författarna skickat dem.

Intervjun och svaren på frågeformulären har analyserats och redovisas som resultat. Från dem har

författarna dragit slutsatser huruvida returgips kan eller inte kan användas inom respektive

återvinningsområde och vilka eventuella hinder som finns. Vid tillverkning av gipsskivor används

råvaror som naturgips och en restprodukt som uppstår vid industriella processer, industrigips. Det

finns risk att olika tungmetaller överförs till industrigipset från de industriella processerna för att

senare hamna i returgipset.

Bästa sättet att återvinna gips är nytillverkning av nya gipsskivor. Fastän returgips kan tillföra

värdefulla näringsämnen till jordbruk är det idag olämpligt att använda eftersom grödor skulle kunna

ta upp de spår av tungmetaller och andra föroreningar som kan förekomma i returgips. Föroreningar av

kartong och tillsatser i tillverkning av gipsskivor gör returgips även olämpligt att använda vid

cementtillverkning. Sista återvinning området författarna har undersökt är gips som bränsleadditiv.

Här finns en potential för att återvinna, men pågående forskning bör avslutas innan säkra slutsatser kan

dras. Ett hinder är dock nuvarande lagstiftning som behöver ändras innan returgips kan användas som

bränsleadditiv.

Nyckelord: Gips, gipsskivor, avfall, återvinning, deponi

iv

v

Abstract

The increasing population on earth demands more of the planets scars natural resources and that

creates needs for resource efficiency. The EU has adopted a directive to the effect of at least 70% of

non-hazardous waste from the construction sector by 2020 should be either re-used, recycled or energy

recovered, according to waste hierarchy.

One of the most common building materials is the plasterboard, and that is used for interior walls and

ceilings. The plasterboard has beneficial properties in terms of sound insulation and fire resistance.

Waste that origin from plasterboards at constructions sites is now being recycled or end up at landfills.

The requirements for gypsum waste disposal at landfills have been tightened since 2012, with the

effect that gypsum can now only be deposited in individual cells separated from organic matter, as

there is a risk of undesired gasification.

Gips Recycling is the largest operator in the gypsum recovery industry and receives most of the waste

from gypsum boards (Löf 2014), but only a minor part of all gypsum waste from the construction

sector is recycled today. Wiklunds Åkeri, which the authors collaborate with, is a haulage contractor

handling waste from construction sites and with an interested in investigating other possible recycling

areas for gypsum waste.

In this work, the authors examined three alternative recycling areas for gypsum: agriculture, cement,

and fuel additives. The authors have examined whether recycled gypsum can be used as products in

agriculture, gypsum in cement production and as fuel additives in biofuel plants. An interview with a

representative of Gips Recycling has been carried out and 17 researchers and professors in the three

examined areas have answered questionnaires.

This study has a qualitative character with a deductive approach. The interview and the responses to

the questionnaires have been analysed and reported as result. From these result, we have concluded

whether recycled gypsum is suitable for use within the respective recycling area and what are the

potential barriers. The raw materials used in the manufacture of plasterboards comprise both of natural

gypsum and of gypsum produced as a by-product in industrial processes, this is referred to as flue gas

desulfurization gypsum (FDG). There is a risk that the FDG will include different heavy metals, as

these emerge from the industrial processes when the FDG is created. When gypsum boards including

FDG are recycled, any remaining heavy metals will then also be part of the recycled gypsum.

The best way for recycled gypsum is to manufacture new plasterboards. Although recycled gypsym

can add valuable nutrients to agriculture, it is currently inappropriate to use because crops could record

the traces of heavy metals and other pollutants that may occur in return. Pollutants from lining paper

and additives in the manufacturing of plasterboard make recycled gypsym also unsuitable for cement

manufacturing. The last recycling area the authors have examined for recycled gypsum is as fuel

additives. There is a potential for this, but ongoing research should be completed before safe

conclusions can be drawn. However, an obstacle is current legislation that needs to be changed before

recycled gypsym can be used as a fuel additive.

Keywords: Gypsym, plaster boards, waste, recycling, landfill

vi

vii

Förord

Examensarbetet omfattar 15 högskolepoäng och har bedrivits våren 2017 och är ett avslutande

moment på Högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik & Design vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Studien omfattar tio veckors arbete och har genomförts i uppdrag av Wiklunds Åkeri.

Tack till våra handledare och examinator som har bidragit med stöd, vägledning, workshops och

dialoger som lett arbetet i rätt riktning, tack även till dem som deltog i intervjun och frågeformulären

som möjliggjordt vårt arbete.

Avslutningsvis riktar författarna ett stort tack till alla lärare på den här utbildningen för de senaste

åren.

Stockholm 2017–06–26

Samira Simatova

Albin Forsberg

viii

ix

Innehåll

Sammanfattning...................................................................................................................................... iii

Abstract ................................................................................................................................................... v

Förord .................................................................................................................................................... vii

1 Inledning .......................................................................................................................................... 1

1.1 Bakgrund ................................................................................................................................. 1

1.2 Syfte och mål ........................................................................................................................... 2

1.3 Frågeställningar ....................................................................................................................... 2

1.4 Avgränsningar ......................................................................................................................... 2

1.5 Lösningsmetoder ..................................................................................................................... 3

1.5.1 Kvantitativ och kvalitativ ansats...................................................................................... 3

1.5.2 Induktion och deduktion .................................................................................................. 3

1.5.3 Validitet och reliabilitet ................................................................................................... 3

2 Nulägesbeskrivning ......................................................................................................................... 5

2.1 Wiklunds Åkeri ....................................................................................................................... 5

2.1.1 Hantering av gips ............................................................................................................. 5

2.2 Gips Recycling ........................................................................................................................ 6

2.2.1 Återvinningsprocess ........................................................................................................ 6

3 Teoretisk referensram ...................................................................................................................... 7

3.1 Tidigare studier ........................................................................................................................ 7

3.2 Gips ......................................................................................................................................... 7

3.2.1 Historik ............................................................................................................................ 7

3.2.2 Vad är gips? ..................................................................................................................... 8

3.2.3 Användningsområden ...................................................................................................... 8

3.2.4 Produktionsprocess .......................................................................................................... 9

3.2.5 Varför återvinna gips? ..................................................................................................... 9

3.3 Avfall ..................................................................................................................................... 10

3.3.1 Lagstiftning och riktlinjer .............................................................................................. 10

3.4 Hållbarhet .............................................................................................................................. 10

3.5 Byggbranschens miljöarbete ................................................................................................. 11

3.6 Cirkulär ekonomi ................................................................................................................... 12

4 Faktainsamling .............................................................................................................................. 13

4.1 Omvärldsanalys ..................................................................................................................... 13

4.1.1 GYPSOIL ...................................................................................................................... 13

4.1.2 Gipsspridning på åkermark mot fosforförluster ............................................................ 13

4.1.3 WRAP: Recycled gypsym in a novel cementitious material ......................................... 14

4.1.4 Gips som bränsleadditiv ................................................................................................ 14

x

5 Genomförande ............................................................................................................................... 15

5.1 Litteratur ................................................................................................................................ 15

5.2 Intervju .................................................................................................................................. 15

5.3 Frågeformulär ........................................................................................................................ 16

6 Analys ............................................................................................................................................ 17

6.1 Intervju med Gips Recycling ................................................................................................. 17

6.2 Frågeformulär ........................................................................................................................ 19

6.2.1 Jordbruk ......................................................................................................................... 19

6.2.2 Cement ........................................................................................................................... 21

6.2.3 Bränsleadditiv ................................................................................................................ 23

6.2.4 Sammanfattning ............................................................................................................. 25

7 Resultat .......................................................................................................................................... 27

7.1.1 Jordbruk ......................................................................................................................... 27

7.1.2 Cement ........................................................................................................................... 27

7.1.3 Bränsleadditiv ................................................................................................................ 27

8 Diskussion ..................................................................................................................................... 29

8.1 Slutsats................................................................................................................................... 30

9 Rekommendationer ....................................................................................................................... 31

Källförteckning ...................................................................................................................................... 33

Elektroniska källor ............................................................................................................................ 33

Övriga källor...................................................................................................................................... 38

Bilagor ................................................................................................................................................... 41

Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 41

Bilaga 2 ............................................................................................................................................. 43

Bilaga 3 ............................................................................................................................................. 49

Bilaga 4 ............................................................................................................................................. 55

1

1 Inledning 1.1 Bakgrund

Jordens begränsade naturresurser och ökande befolkning gör det allt viktigare att använda jordens

resurser effektivt. För att öka samhällets resurseffektivitet har avfallsminimering och avfallshantering

identifierats som viktiga för att minska klimat och miljöpåverkan (Naturvårdsverket, 2012).

Enligt EU-direktivet (2008/98/EG) ska medlemsstaterna senast år 2020 se till att minst 70 viktprocent

av icke farligt avfall från byggverksamheter återanvänds, materialåtervinnas eller energiåtervinnas.

Direktivet anger en avfallshierarki med prioriteringsordning för hur avfall bör tas om hand.

Avfallshierarkin anger de bästa åtgärderna för minskad miljöpåverkan.

1. Förebyggande

2. Förberedelse till återanvändning

3. Materialåtervinning

4. Energiåtervinning

5. Deponering.

Gipsbaserat avfall från byggsektorn har identifierats som viktig av miljöskyddsmyndigheter i Sverige,

Norge, Danmark och Finland, för att kunna uppnå EU-direktivet om minst 70% återanvändning och

återvinning (Arm et al. 2014). Ett vanligt gipsbaserat material som används inom byggsektorn vid

husprojekt idag är gipsskivor (Sörensen & Higson, 2015).

Officiell statistik från SCB (2016) för hur mycket gipsavfall som uppstår i byggsektorn är svårtydd

eftersom redovisad statistik av icke-farligt mineraliskt bygg- och rivningsavfall inkluderar förutom

gipsprodukter även betong, tegel, spårballast, klinker och keramik (Europeiska kommissionen, 2010).

Erika Nygren från Naturvårdsverket hävdar i rapporten Evaluation of the European recovery target for

construction and demolition waste (refererat i Arm, 2014) att 100 000–300 000 ton återvinningsbart

gipsavfall från byggsektorn uppstod år 2010 varav 20 000–25 000 ton gick till återvinning.

Återanvändning för att undvika deponi är inget alternativ i praktiken vid rivningsobjekt eftersom

gipsskivor skadas ofta i samband med hantering vid demontering (Heinsoo & Westerbring 2016).

Materialåtervinning av gipsskivor är idag möjlig. Gips Recycling AB är en aktör i Sverige som samlar

upp och tar emot spill av gipsskivor från byggarbetsplatser. Gipsavfallet bearbetas till gipspulver fritt

från föroreningar som tapeter, skruvar och papper. Gipspulvret används sedan som råvara vid

produktion av nya gipsskivor (Gips Recycling, 2012).

Föreskrifter och allmänna råd för deponering av gipsavfall har skärpt sedan EU-kommissionen 2010

ansåg att Sverige inte uppfyller kraven för gipsdeponering enligt EU-direktivet 99/31/EG

(Naturvårdsverket 2016). Nuvarande lagstiftning för deponering anger att gips deponeras i monoceller

med innehåll av högst 5% organiskt material (Wigart, 2017).

För 15 år sedan var byggbranschen ointresserad av byggande med hänsyn till miljön

men sedan dess har bolag inom byggbranschen börjat profilera sig inom miljöarbeten. Byggbranschen

är konservativ och långsam i omställningen av arbetssätt, möjliga miljövänligare lösningar väljs bort

och bolag vill ofta använda material och metoder som är inkörda, ifall det sparar pengar (Engdahl,

2017).

Skärpta krav på deponering av gips samt EU:s direktiv för byggavfall borde öppna för att byggherrar

och byggbolag skall sträva efter att förhindra uppkomst av gipsavfall och att materialåtervinna

gipsskivor där så är möjlig. Tjänster från avfallsbolag som Wiklunds kan förmodas påverkas av

tidigare nämnda omständigheter.

2

1.2 Syfte och mål

Författarna vill tillsammans med Wiklunds åkeri (WÅ) undersöka vilka förutsättningar som finns för

att återvinna gipsavfall från nybyggnadsprojekt, för att stärka WÅs strävan att förse sina kunder med

hållbara lösningar för att undvika att gipsavfall deponeras.

Examensarbetet utreder vilka återvinningsområden som skulle kunna finnas för gipsavfall och vilka

hinder/möjligheter som finns för de olika alternativen i framtiden. Målet med arbetet är att skapa en

grund för vidare studier och arbeten om hur återvinning av avfallsfraktionen gips från framtida

byggprojekt ska ske.

1.3 Frågeställningar

Utifrån bakgrund och syfte finns två frågeställningar:

• Vilka alternativa återvinningsområden finns för gips?

• Hur ser potentialen ut för framtida återvinningsområden och vilka hinder finns?

1.4 Avgränsningar

Detta arbete har bedrivits inom en tidsram om tio veckor och har därför avgränsats enligt följande:

Geografiskt begränsat till Sverige.

Ett lands marknad bör väljas och avgränsas då marknaden för ett land har samma lagar och

regler att förhålla sig till. Avsteg i geografiska avgränsningar för sökandet av alternativa

användningsområden för återvunnet gips förekommer. Författarna har behövt beakta vad som

gjorts även utanför Sverige.

Standardgipsskivor som tillverkarna även kallar “normal” gipsskiva.

Ett förekommande problem i återvinningsprocessen idag är att det ständigt utvecklas nya

gipsprodukter med olika egenskaper. Därför avgränsas studien till en typ av produkt,

standardgipsskivan. Skivan ska vara i gips med ytskikt av kartong och inte innehålla

fiberförstärkningar som tex plastfiber. Författarna kommer därför att skriva gipsskivor men

alltså syfta på standardgipsskivan om inget annat anges.

Avfall vid nyproduktion.

Gipsavfall uppstår vid tillverkning, renoveringar, rivningar och nybyggnationer/återuppbyggnad

vid ROT-projekt. Studien kommer att avgränsas med fokus på det avfall som bildas vid

nyproduktion eftersom att utifrån byggvarudeklarationerna kan man se vad spill från gipsskivor

innehåller.

3

1.5 Lösningsmetoder

1.5.1 Kvantitativ och kvalitativ ansats

Denna undersökning är av en kvalitativ karaktär vilket innebär att studien förlitar sig mer på ordens

innebörd i datainsamlingen av intervjun och enkäterna. Det innebär alltså att studien baseras på

människors erfarenheter och syn på ämnesområdet, till skillnad från kvantitativ ansats som förlitar sig

på omfattningen av statistik och siffror. Den kvalitativa forskningsmetoden har fått kritik för att inte

generera en objektiv sanning med anledningen att verkligheten uppfattas olika, men kan till fördel

användas när man i förväg inte besitter mycket kunskaper inom ämnet. På grund av arbetsgångens

tidsram om tio veckor kommer studien inte inkludera många personer, dock med fördel att kunna gå

djupare in på ämnet.

1.5.2 Induktion och deduktion

Induktion och deduktion är två nyckelbegrepp inom vetenskapsmetodiken. Induktion kan beskrivas

som observationer eller fenomen i verkligheten som generaliseras till teorier eller utsagor. Deduktiv

ansats, som denna studie är uppbyggt på innebär “omvänt sätt” att man utifrån teori formulerar

hypoteser. Hypoteserna kan bytas ut och uppträda i form av frågeformulär. Detta arbete kommer att

utgå från den teoretiska referensramen och faktainsamlingen för att sedan implementera det i intervjun

och enkätundersökningarna.

1.5.3 Validitet och reliabilitet

Validitet och reliabilitet används som viktiga kriterier för att bedöma trovärdigheten i utredningar med

kvantitativ ansats. Begreppet validitet kan behandlas och definieras på olika sätt, men den generella

definitionen är ‘’Vad säger insamlade data?’’. Reliabilitet avser att säkerställa att insamlade data kan

upprepas och framtas oavsett undersökare, tid och plats (Mälardalens högskola, 2014).

Denna studie har sin utgångspunkt i kvalitativ ansats och avser inte att mäta siffror eller variabler där

tillförlitligheten kvantifieras. Begreppen beskrivna ovan är inte aktuella i denna studie.

4

5

2 Nulägesbeskrivning

Det här kapitlet presenterar organisationerna som berör studien och beskrivning av deras

arbetssätt samt deras hållbarhetsarbete.

2.1 Wiklunds Åkeri

Wiklunds Åkeri är verksamma i Storstockholm och Uppsala, indelade i tre affärsområden:

avfallshantering, kranbilar och bygglogistik. Verksamheten utgörs av transporter och avfallshantering

för företag inom bygg och industri. WÅ jobbar med att ständigt effektivisera sortering och transporter

för att hjälpa sina kunder effektivt och miljövänligt (Wiklunds Åkeri [WÅ])

På de flesta arbetsplatser sorteras avfallet i olika fraktioner för att uppnå en kostnadseffektiv och

miljövänlig hantering. Sortering sker i form av containers, återvinningskärl, säckar eller en

kombination av dessa. Återvinningskärl kan användas i arbetsplatser med bristande utrymme. På större

arbetsplatser kan avfall sorteras på ett effektivt sätt med hjälp av återvinningskärl, interna container

och bra bygglogistik (WÅ)

WÅ erbjuder även flexibel containerslösning. En s.k. ’flexicontainer’’ lyfts på plats med hjälp av

bilens kran. Containrarna kan staplas på varandra och en transport kan ta upp till åtta fraktioner. I

fordonsparken finns 150 lastbilar av olika typer och utrustning, varav 80-tal är kranfordon. Som en del

av miljöengagemanget erbjuder WÅ en grön fordonsflotta till sina miljöfokuserade kunder. I flottan

ingår el- & dieselhybrider. WÅ är ISO-certifierade vilket innebär kontinuerlig uppföljning av fordon.

Företaget är idag ett privatägt företag och har ca 210 medarbetare med en omsättning på 250 miljoner

kronor (WÅ).

2.1.1 Hantering av gips

I följande ordning beskrivs kortfattat WÅ:s hantering av gips, steg för steg.

1. Kund köper in gips

2. Kund räknar med ett ”spill” på ca 10%, vilket medför att de köper in mer gips än vad som går

åt.

3. Spill som uppstår vid bygget separeras och sorteras i egen container ”Fraktion: Gips”.

4. Kund beställer tömning/hämtning av container

5. Wiklunds hämtar container och kör materialet till Gips Recycling i Bålsta.

6. Statistik på insamlat material skickas till kund (samt faktura).

Viktmässigt så ligger utsorteringsgraden på ca 10–12% av den totala avfallsmängden inom

nyproduktion (Blomberg, 2017).

Förutsättning för att Gips Recycling ska kunna ta emot materialet är att det enbart är gips och ej annat

skräp som medför en nedklassning till blandat avfall. Blandat avfall levereras inte till Gips Recycling

utan måste till WÅ:s sorteringsanläggning i Upplands Väsby, EDS återvinning. Upptäcks

nedklassningen när WÅ har skickat avfallet till Gips Recycling så kommer Gips Recycling att skicka

en faktura till WÅ på nedklassningen och måste därefter föra kostnaden vidare till kund (Blomberg

2017).

6

2.2 Gips Recycling

Gips Recycling AB ingår i den danska koncernen Gypsym Recycling International som startades

2001. Idag är de även verksamma i Nederländerna, Belgien, Tyskland, USA, Norge och Sverige.

I Sverige startades bolaget 2003 med säte i Löddeköpinge och två mottagningsanläggningar i

Halmstad och Bålsta där gipsavfall tas emot från Borlänge, Mora, Söderhamn söderut mot Trelleborg,

Ystad och Malmö. Gips Recycling arbetar med att återvinna gipsavfall till ny råvara som skickas

tillbaka till gipstillverkarna, istället för att gipsavfallet skickas på deponi. Koncernen samarbetar med

världens 6 största gipstillverkare, i Sverige sker samarbetet med Gyproc och Knauf Danogips (Gips

Recycling).

Allt gipsavfall från renoverings-, rivnings-och nybyggnadsarbeten kan tas emot, men skall vara

separerat från stålreglar, träreglar, isolering, plast och vara fritt från kakel. Gipset får ha ytbehandling

bestående av färg, tapet, väv, spikar, skruvar, små trälister och skall förvaras torrt. Om annat avfall än

gips överskrider 2% av mängden tillkommer en avgift.

Bolaget har kunder från bygg-, rivnings-, avfalls-, transportbolag samt sorterings- och kommunala

återvinningsanläggningar (Gips Recycling).

2.2.1 Återvinningsprocess

Gips Recycling erbjuder två insamlingstjänster, den ena genom specialutvecklade lastbilar som samlar

upp gipsavfall från containrar och den andra specialtillverkade containrar som kunder kan hyra.

Lastbilarna hämtar avfallet på plats anvisat av kund eller att kund lämnar avfallet själva på

mottagningsanläggningen. En sådan container har volymen 30 m3 och kan rymma upp till 6 ton

gipsavfall. Lastbilen har en kapacitet upp till 25 ton och kör mellan flera olika insamlingsplatser,

enligt körschema eller beställning av kund. Detta för att bespara miljön på onödiga fram-och-tillbaka

transporter. Lastbilen kan samla avfall från ca 5–6 fulla containrar. Med hjälp av lastbilens monterade

gripskopa som tömmer containrarna och pressar avfallet i lastbilen, kan innehållet kompakteras upp

till ca 50%. Kunderna erbjuds även storsäck för insamling av gipsavfall (Gips Recycling).

Efter insamlingen lagras avfallet i någon av de två hallarna där det skyddas mot den yttre miljön, för

att säkra jämn kvalitet. Sortering sker för hand att få bort oönskat material.

En hall har en fyllnadskapacitet på 2500 ton, när fyllnadsgraden uppnår ca 85% kommer den mobila

återvinningsanläggningen till hallen. Totalt finns det tre st mobila anläggningar inom företaget som

betjänar de olika hallarna, totalt sex st i Skandinavien. De tre mobila anläggningen bearbetar 40 ton/h,

30 ton/h respektive 20 ton/h. Man räknar med att det tar ca tre veckor att tömma en hall. Gips

Recycling har tillstånd att ta emot 17 000 ton gipsavfall per anläggning (Lassen 2017.)

Gipset krossas (mekanisk bearbetning) med en efterföljande separering från annat material, det

återvunna materialet delas slutligen upp i tre delar: gips, metall (skruvar, spikar) och papper (kartong).

Gipspulvret som utgör ca 90% av det återvunna materialet, går till nyproduktion av

gipsskiveprodukter. Idag levereras gipspulvret till Gyproc som har sin produktionsanläggning i

anslutning till hallen i Bålsta. Pulvret levereras även till Knauf Danogips för att säkerställa

leveransmöjligheter.

7

3 Teoretisk referensram

Det här kapitlet inleds kortfattat med kurser och tidigare studier som berör studien. Detta

efterföljs av presentation av materialet gips, dess produktionsprocess och hur återvinningen

ser ut idag. Därefter beskrivs begreppen/teorierna kring hållbarhet och cirkulär ekonomi.

3.1 Tidigare studier

I denna studie har grundläggande kunskaper inhämtats från nedanstående kurser för att begripa vilka

byggprodukter och vilka användningsområden gips används i samt dess materialegenskaper.

AF1710 Byggteknik 1, husbyggnad och design AF1711 Byggteknik 2, byggfysik och materiallära

Förkunskaper inom materiallära och vägdimensionering har tillämpats i förståelsen för

omvärldsanalysen (presenteras under kapitel 4) där gips testas i cementblandningar. Förkunskaper har

inhämtats från:

AH1908 Anläggning 2. Byggande, drift och underhåll av vägar och järnvägar

Vidare har tidigare studier gjorts för att få en förståelse för uppkomsten av gipsspill samt dess funktion

från att det blir avfall, fram till återvunnet gipspulver. Studie har även gjorts kring hur lagstiftningen

berör hanteringen av gipsavfall.

Optimering av gipshantering inom produktion (2015) – KTH Gips som avfall, produkt eller biprodukt? (2014) - Umeå Universitet Miljöoptimera avfallsindustrin i Sverige - återvinn restprodukten gips (2011)

3.2 Gips

3.2.1 Historik

Gipsbaserade material sträcker sig tillbaka 5000 f Kr i Egypten där murverken bestod huvudsakligen

av gips (Berge, 2009). Amerikanerna Augustine Sackett och Fred Kane kom på idén att skapa en

byggskiva av gips och år 1888 lyckades de skapa s.k. “Sackett Board” efter ett par års misslyckanden.

Skivan bestod av flera lager kartongskivor doppade i gipsmassa (Riksantikvarieämbetet 2013).

Den moderna gipsskivan patenterades år 1908 av Stephen Kelley och 1910 utvecklades den av

Clarence Utzman med kartong på kanterna. På 50-talet börjades tillverkning av skivor med

kartongbeklädnad avsedd för ljudabsorption. Gipsskivor importerades till Sverige 1927 och 30 år

senare startades den svenska första gipstillverkaren i Varberg (Riksantikvarieämbetet 2013).

8

3.2.2 Vad är gips?

Gips (CaSO4*H2O) förekommer naturligt i jorden i form av gipssten (även kallad naturgips).

Det förekommer även som en biprodukt vid rökgasrening från svavel, även kallad industrigips, som

framställs på kraftvärmeverk vid förbränning av kol eller olja. Gips som framställs ur gipssten och

industriell gips har liknande tekniska egenskaper (Berge, 2009).

Gipssten har den kemiska formeln (CaSO4*2H2O). Vid förbränning av gipssten drivs ¾ av

kristallvattnet bort och s.k. halvhydrat (CaSO4*½H2O) uppstår. När all kristallvattnet avgår bildas

anhydrid, s.k. gipspulver (CaSO4). Tillsätts vatten binder det ihop på nytt för bildning av dihydrat

(CaSO4*2H2O). Upphettningen får inte överskrida 200oC för att processen ska bli reversibel.

Gips är ett mjukt material med hårdheten 2 på Mohrs skala, där diamant har hårdheten 10

(Naturhistoriska Riksmuseet 2016). Gipsskivor klassas som obrännbart material, men bör inte

användas i miljöer varmare 45oC då hållfastheten försämras på grund utav att kristallvattnet börjar

avgå (Burström 2007).

Industrigips är en biprodukt från reningsprocess av svaveloxider i rökgaser från kraftvärmeverk.

Industrigips har även benämningen FGD-gips (flue-gas desulfurization) och kemisk gips. Rening från

svaveldioxider sker genom att tillsätta ett slam av vatten blandat med kalk i rökgaserna. Svavlet

reagerar ihop med vattenslammet och bildar kalciumsulfid som därnäst blir gips (kalciumsulfat) sedan

kalcuimsulfiden oxiderat. Tungmetaller kan även följa med gipset i reningsprocessen (Kroon, 2013).

3.2.3 Användningsområden

Gipsskivor är idag ett vanligt byggmaterial som används. De vanligaste användningsområdena är

invändig beklädnad av vägg- och takskivor. Gips har positiva egenskaper gällande brandskydd,

ljudisolering, underlag för ytbehandling (Norgips, 2017).

Det finns många olika typer av gipsskivor, den vanligaste typen är standardgipsskivan.

Standardgipsskivan har en tjocklek på 12,5mm, bredden 900 mm och en varierande längd på 1800–

3600 mm. Skivan väger 9 kg/ m2 (Norgips, 2017). Den består av en gipskärna med ytskikt av

pappkartong, s.k. ”kartonggipsskiva”. Gipskärnan är oftast poröst, med uppskattad lufthalt på 70 %.

Detta medför en lätt produkt och ergonomiskt sett lätt att hantera. Enligt byggvarudeklarationerna från

följande gipsskivetillverkare består en standardgipsskiva av:

95% gips (industrigips och returgips), 4,5% kartong, 0,5% tillsatser (Norgips 2011)

94% gips (industrigips, 10% returgips), 5% kartong, 0,5% tillsatser (Knauf Danogips 2011)

≤96 % gips (industrigips ≤60%, naturgips, ≤30% returgips), ≤4 % kartong, ≤0,72% tillsatser

(Gyproc 2012)

Det finns många typer av gipsskivor på marknaden, nedan följer ett par exempel på kartongklädda

skivor:

Lättviktsskivan har samma dimensioner som standardgipsskivan men skiljer sig viktmässigt då

den väger 25% mindre, dvs 6,7 kg/ m2 (Gyproc 2017).

Hårdgipsskivan har en tjocklek på 12,5 mm, bredden 900 mm och en varierande längd på 2500–

3000 mm. Skivan väger 11,7 kg/ m2. Används där tålighet mot stötar är prioriterat, exempelvis

skolor och hotell (Gyproc 2017).

Brandgipsskivan har en tjocklek på 15,4 mm, bredden 900 mm och en varierande längd på

2400–3000 mm. Skivan väger 12,7 kg/ m2. Skivan har förbättrade brandegenskaper och används

i brandklassade konstruktioner (Gyproc 2017)

Vindskyddsskivan har en tjocklek på 9,5 mm, bredden 1200 mm och en varierande längd på

2500–3000 mm. Skivan väger 7,2 kg/m2. Skivan används utvändigt för

ytterväggskonstruktioner och är fukt- & vattenavvisande (Gyproc 2017)

9

Olika skivor förekommer även som glasfiberklädda, dvs att gipsskivan har vattenavvisande

glasfiberduk som ytskikt och en impregnerad glasfiberarmerad kärna. Dessa gipsskivor används i

fuktiga utrymmen (Norgips 2017).

3.2.4 Produktionsprocess

Gipsskivor tillverkas genom att gipssten kalcineras, dvs att gipset mals ner samtidigt som den

upphettas, eftersom vatten behövs avlägsnas. Efter kalcineringen kvarstår gipspulver som sedan kan

formas. För att gipset ska få bra flytegenskaper i blandningen tillsätts vatten och olika tillsatser

beroende på vilken sort av skiva som tillverkas. Blandningen mixas och appliceras därefter över en

kartongpapp som motsvarar framsidan (Knauf Danogips, 2017). Därefter kommer blandningen fram

till extrudern, där materialet formas och beläggs med kartong som blir dess baksida. Materialet formas

i ett enda långt stycke samtidigt som härdningsprocessen påbörjas. Efter härdningen grovkapas stycket

till skivor för att sedan köras in i en torkugn, där överflödigt vatten får torka bort. Efter torkning

sorteras defekta skivor bort och sågar resterande skivor till rätt längd, för att sedan paketeras, staplas

upp och transporteras vidare (Knauf Danogips, 2017).

3.2.5 Varför återvinna gips?

Återvinning är sätt att spara på naturens resurser och tillgångar, Gips Recycling menar att ett ton

återvunnet gipspulver besparar ett ton av naturens råvaror. Nedan nämner även Gypsym to gypsym

([GtoG] 2015).

följande anledningar till att återvinna gipsskivor.

1. Gips är fullt återvinningsbar då dess kemiska sammansättning är detsamma under brukstiden. 2. EU-direktivet 2008/98/EG redogör för avfallshierarkin som ska appliceras på alla

medlemsländer. Avfallstrappan som den även kallas, sammanfattas nedan i

prioriteringsordning:

i. Förebyggande ii. Återanvändning

iii. Återvinning iv. Energiutvinning

v. Deponi/bortskaffande 2. EU:s återvinningsmål på 70% av genererat byggavfall fram till 2020. Gipsavfall är inkluderat. 3. Gips på deponier kan under vissa omständigheter bilda svavelvätegaser, som är bl.a. farliga ur

hälso- och brandsynpunkt. 4. Återvinning av gipsspill undviker konsumtion av naturlig gipsråvara. Gips Recycling menar

även att 1 ton återvunnet gips sparar miljön på 0,2 ton växthusgaser.

10

3.3 Avfall

Det gipsavfall som uppkommer är vid gipstillverkning, nyproduktion och rivnings-/renoveringsarbete.

Avfallet samlas in från sorteringsanläggningar, återvinningscentraler och byggarbetsplatser.

Uppskattningsvis genererades 1,150,000 ton gipsspill år 2012. Det kan konstateras att den siffran är

betydligt högre i Europa, då siffran baseras på en undersökning av åtta EU-länder (Gypsym to gypsym

[GtoG] 2015).

Den europeiska gipsindustrin omfattar ca 160 stenbrott och 200 fabriker (industrigips) (ibid). I Sverige

är Gyproc, Norgips och Knauf Danogips de tre ledande leverantörerna av gips. Gips Recycling kan

räknas som den största och ledande aktören inom återvinningsbranschen (Löf 2014).

3.3.1 Lagstiftning och riktlinjer

EU-kommissionen har ansett att Sverige inte uppfyller de regler som finns kring hantering av

gipsavfall. Naturvårdsverket har då ändrat föreskrifterna i området som trädde i kraft april 2012

(Avfall Sverige 2012). Gipsavfall får inte deponeras tillsammans med blandat avfall med organiskt

innehåll. Bakomliggande orsaker är att det finns risk för svavelvätebildning, som är brandfarlig och

hälsofarlig att andas in. Svavelväte skapar även dåliga lukter.

Återanvänds inte gipsavfall finns två lagliga sätt, att deponeras i mono-cell eller att återvinnas.

Bestämmelserna gäller allt gipsavfall, oavsett mängd. Det är deponin som ansvarar för att reglerna

följs (Gips Recycling 2017).

Deponering av gips i monoceller betyder att gips inte ska blandas med andra avfallsfraktioner.

Efter föreskrifter (NFS 2012:2) om ändring i Naturvårdsverkets föreskrift 26 § NFS 2004:10 trädde i

kraft 1: a april 2012, får inte gipsavfall längre deponeras i celler där övrigt avfall överskrider halter av

5% totalt organiskt kol eller 800 mg/kg löst organiskt kol i lakvattnet.

Lagen om deponiskatt (SFS 1999:673) för avfall infördes år 2000. Lagen syftar till att göra det

lönsamt i avfallshanteringen flyttar upp i avfallstrappan (Obrovac, 2013). Vid införande av

deponiskatten var taxan 250 kr per ton deponerat avfall. Sedan deponiskatten infördes har skatten

höjts, idag ligger skatten på 500 kr per ton deponerat avfall.

3.4 Hållbarhet

Hållbarhet och hållbar utveckling har kommit att betyda olika för den som tolkar begreppen.

Idag finns runt trehundra olika definitioner för hållbarhet och hållbar utveckling (Santillo et al. 2007).

Flera tidigare studier (Santillo et al. 2007; Hedenus et al. 2015) lyfter fram Our Common Future

(1987) definition av hållbar utveckling.

“Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising

the ability of future generations to meet their own needs” (World Commission on Environment and

Development, 1987)

Hållbarhet utveckling brukar delas upp i tre dimensioner: social, ekonomisk och ekologisk.

För att illustrera hållbar utveckling finns olika modeller. En modell för att illustrera hållbar utveckling

är att dimensionerna ses som pelare och styrmedel för att upprätthålla behov samt välbefinnande hos

nuvarande och framtida generationer (se figur 1) (Hedenus et al. 2015).

Figur 1 illustrerar hållbarutveckling. Ekologisk-, ekonomisk- och socialdimensioner är styrmedel uppnå nuvarande

generationers behov samt framtida generationers behov.

Framtida generationer

Mänskligt välbefinnade och behov

Ekologisk Ekonomiskt Social

11

Dimensionernas förhållande till varandra kan även illustreras i ett Venndiagram som tre lika stora

hoplänkade cirklar (se figur 2). För att uppnå hållbar utveckling eftersträvas balans mellan cirklarna

och att dimensionernas inverkan på varandra ska hamna i jämvikt (Giddings et al. 2002).

Dimensionerna tolkas som fristående från varandra och att bakomliggande kopplingar mellan

dimensionerna ofta förbises, vilket gör modellen ofullkomlig. För att visa inverkan mellan

dimensionerna bör de istället omfamna varandra för att bättre visa på inverkan och beroendet mellan

dimensionerna (se figur 3) (Giddings et al. 2002). Ekonomisk hållbarhet verkar innanför ramarna för

social och ekologisk hållbarhet, social hållbarhet ömsesidiga beroende till ekologisk hållbarhet.

Figur 2 visar ekologisk, ekonomisk och sociala dimensionerna som hoplänkade.

Figur 3 visar att dimensioner ömsesidiga inverkan på varandra.

3.5 Byggbranschens miljöarbete

Byggbranschen är en av de branscher som genererar mycket växthusgaser tar mest naturresurser i

anspråk vid produktion (Ding 2008). Klimatpåverkan från byggprocessen i Sverige motsvarar ca 10

miljoner ton koldioxidekvivalenter varje år, vilket är ca 17 procent av Sveriges totala utsläpp av

växthusgaser år 2012 (Westlund et al. 2014). Till följd av byggbranschens höga resursutnyttjande

måste hållbar utveckling beaktas vid projektering av byggprojekt, framför allt när hänsyn tas till

byggnadernas långa livslängd, medellivslängden är 80–100 år (Sev 2009). Ett sätt att beakta hållbar

utveckling inom byggbranschen är att klassa och certifiera byggnader enligt miljöbedömningssystem.

Att klassa byggnader som gröna genom miljöbedömningssystem har förändrats från att varit nästan

okänt till nödvändigt på för projektutvecklare av bostäder (Lind et al. 2013). Vanligaste

certifieringssystem i Sverige är LEED, BREEAM, EU Green Buildings och Miljöbyggnad (Lind et al.

2013). Vid klassning av LEED och BREEAM gynnas åtgärder mot uppkomst av avfall,

återanvändning och materialåtervinning (Naturvårdsverket, 2015). Sedan 2008 har 1443 byggnader

certifierats med antingen LEEDS, Miljöbyggnad eller EU Green Buildings (Sweden Green Building

Council, 2017). Ding (2008) hävdar att miljöbedömningssystem bidrar till hållbar utveckling.

Dock saknas miljöbedömningssystem som klargör miljö och ekonomiska aspekterna till fullo för

byggprojekt.

Ekologisk

SocialEkonomisk

Ekonomiska

Social

Ekologiska

12

Det är enligt Sev (2009) omöjligt att utföra ett byggprojekt efter alla hållbarhetsaspekter, eftersom

aspekterna för att uppnå ett hållbart byggande ofta motsätter varandra.

Sev (2009) framhåller användning av giftfria byggmaterial, samt effektiv resurshantering och

avfallshantering genom att minimera åtgång av material, återanvändning och materialåtervinning.

I Naturvårdsverkets (2015b) rapport om ett mer resurseffektivt samhälle hävdas det att inom

byggsektorn är materialkostnader lägre i förhållande till arbetskostnaden för att hantera byggmaterial

på byggarbetsplatser för att minska spill, vilket leder till att materialåtgången är större än behovet för

projekt. Material som inte byggs in förväntas bli avfall det om inte kan återanvändas.

Återanvändning av gipsskivor är inte lämpligt alternativ för gipsskivor från rivningsobjekt enligt

Heinsoo och Westerbring (2016). I examensarbetet av Heinsoo och Westerbring (2016) konstateras i

intervjuer och enkäter till personer inom rivningsbranschen att gipsskivor ofta skadas vid demontering.

Gipsskivor kan utsättas för fuktskador och mögelangrepp som ger upphov av toxiner för människan,

vid hantering och lagring av gipsskivor på byggarbetsplatser (Land, 2004). Mögelangrepp och

fuktskador kan uppstå från rivning till återanvändning utan att uppfattas vid okulär av gipsskivor.

3.6 Cirkulär ekonomi

I flera tidigare arbeten (Andersen 2007; Ghisellini et al. 2016; Su 2013) hävdas att cirkulär ekonomi

som koncept introducerades av Pearce och Turner (1990). Pearce och Turners tankar byggde på

termodynamikens lagar där inget förstörs eller skapas i slutna system. Efter författarnas analyser av

naturresursers utnyttjande och miljöpåverkan i linjära modellens öppna ekonomiska system, föreslogs

en övergång till ekonomiska system med material i slutna kretslopp, cirkulär ekonomi (Su et al. 2013).

Linjära modellen karaktäriseras av en Take-make-dispose av naturresurser. Material utvinns,

producenter tillför energi och arbete till produkten, för att senare sälja till konsumenten som gör sig av

med produkten efter det uppfyllt sitt syfte. Resursförluster är starkt kopplat till följd av linjära

systemet. Linjära systemet har uppmuntrats senaste århundradet av ekonomiska incitament som låga

priser på råmaterial och att bortskaffande av avfall har varit billigare i jämförelse med arbetskostnader

(Ellen Macarthur Foundation, 2012)

I tidigare arbeten (Li 2012; Su et al. 2013) lyfts fram tre grundprinciper för att åstadkomma cirkulär

ekonomi: Reducering, återanvändning och återvinning. Principerna är ordnade efter vad som är mest

resurseffektivt, sett till hela processen (Su et al. 2013).

Den högst prioriterade principen reducering, handlar om att i minska behovet av resurser i form av

energi och råmaterial samt att minimera uppkomst av avfall vid produktion och användning av

produkter (Li 2012; Ghisellini et al. 2016)

Återanvändning sker genom att använda produkten på nytt eller genom underhåll förlänga dess

livslängd. Återanvändning minskar miljöpåverkan om produktionen av nya produkter minskar (Li

2012).

Tredje och sista principen, återvinning för att skapa en cirkulär ekonomi sluter kretslopp för

materialflöden. Genom att processa avfall tillvaratas råmaterial som kan återförs in i produktionen av

nya produkter. Genom återvinning sluts materialflöden och utvinning av jungfruligt material från

naturen minskas (Li 2012; Su et al. 2012).

Dessa tre principer återfinns i avfallstrappan. EU:s mål om 70% av allt byggavfall ska hanteras enligt

antigen de två sista principerna. Om gips inte lämpar sig för återanvändning av anledningar nämnt i

kapitlet innan, finns endast återvinning kvar som alternativ för att skapa cirkulär ekonomi.

13

4 Faktainsamling

Det här kapitlet presenterar en omvärldsanalys, där exempel baseras på vad som har gjorts

utanför Sverige.

4.1 Omvärldsanalys

4.1.1 GYPSOIL

År 2002 startades gipsverksamhet GYPSOIL av agronomen Ron Chamberlain och hans fru, Cheryl,

som sökte tillstånd att sälja gips till jordbruk i Indiana. Redan i det tidiga 2000-talet såg agronomen

fördelar med att använda gips i sina kunders gårdar. Han konstaterade att markstrukturen blev bättre,

sprödare och mjukare. Jorden undvek även skorpbildning och kompaktering. Med tiden bekräftade

hans kunder att skörden blev betydligt mer produktiva tack vare de friskare jordarna. Efter

etableringen av varumärket GYPSOlL 2006, började Chamberlain samarbeta med verksamheter som

erhöll gips, för att sedan leverera det till odlare.

GYPSOIL använder sig av industrigips och är den ledande leverantören till jordbruksändamål (White

2014). År 2009 slöt företaget ett partnerskap med Beneficial Reuse Management (hädanefter BRM) –

organisation som bl.a. arbetar med att skapa möjligheter i att återanvända biprodukter från

tillverkningsprocesser, till bl.a. geotekniska projekt. BRM jobbar alltid enligt tekniska krav och

regelverk (BRM).

Vd:n för BRM och chef för GYPSOIL avdelningen, Robert Spoerri, förklarar att de senaste fyra åren

har försäljningen av industrigips fördubblats varje år och tror att trenden kommer att fortsätta (White

2014). 25 miljoner ton gips kommer från industriella processer årligen, där gipssten har liten andel. 8

miljoner ton används i gipsskiveindustrin där produkterna är väl lämpade att återanvändas i jordbruket,

menar Spoerri. Dock hamnar mer än hälften av allt gipsavfall på deponi (White 2014).

4.1.2 Gipsspridning på åkermark mot fosforförluster

Fosfor ökar växtligheten. Det kan vara en fördel i jordbruket, men också leda till övergödning av

mark, sjöar och hav. Övergödning av hav till följd av fosforutsläpp leder till algblomning och syrebrist

på havsbottnar. En orsak till utsläpp av fosfor är jordbruket, där det ingår i produkter till gödsling

(Johansson, 2016). 2011 stod jordbruket för 35% av utsläppen av fosfor, en annan källa mänskliga

aktiviteter (Jordbruksverket, 2016).

Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral undersöker möjligheterna att minska fosforförluster

från åkermarker till Östersjön, genom spridning av gips. Försöken avser sprida 6200 ton gips på 1550

hektar åkermark som riskerar släppa ut fosfor (Finlands miljöcentral, 2016). Gipset är en biprodukt

från framställning av gödningsmedel till jordbruk.

Tidigare studier gjorda av Petri Ekholm (2011) om gips påverkan av fosforförluster från åkermark har

han kommit fram till att genom gipsspridning kan förluster av både fosforbundna jordpartiklar och lös

fosfor minskas.

Ekholm (2011) uppskattar att om gipsspridning på jordbruket skulle ske på alla 93 000 hektar på leråkrar

för Finlands skärgårdshav uppsamlingsområde, kunde fosforförluster minskas med 11%. Första året

efter gipsspridning skulle minskningen fosforförlusterna motsvara 57% av Finlands nationella mål, för

fosforförluster.

14

4.1.3 WRAP: Recycled gypsym in a novel cementitious material

Waste & Resources Action Programme (WRAP) är ett statligt finansierat avfallshanteringsprogram i

Storbritannien och drivs av en ideell organisation startad år 2000. Organisationen arbetar i partnerskap

för att uppmuntra konsumenter och företag att återvinna mer. WRAP har ett program för

byggindustrin, för att främja lägre kostnader och bättre användning av material (WRAP).

Cement är ett bindemedel som ingår i flera produkter, exempelvis betong. WRAP har i ett

samarbetsprojekt med Skanska UK, Coventry University och Lafarge Plasterboard arbetat för att

utveckla nya cementblandningar där gipsskivor och annat mineralavfall återanvänds. Cementen kan

sedan användas, t.ex. för grundläggning av vägar. Projektet startade i oktober 2005 och pågick i 16

månader och omfattade laborationstester samt försök på tre byggarbetsplatser.

Gipset som användes i forskningen var bitar av gipsskivor som blivit över vid nyproduktion av

byggnader. Det slutliga gipspulvret som återvunnits i laboratoriet, innehöll mindre än 1% halt av

pappersfiber (WRAP). Projektet ledde till följande slutsatser: Det nya bindemedlet kunde användas

som komponent i cementet för att stabilisera grunder på ler- och/eller sandjordar. Det nya bindemedlet

bidrog till långsammare stabilisering av hållfastheten än hos vanlig Portlandcement (även vanlig

cement) därför behöver tiden för härdning förlängas (WRAP).

Återvunnet gips kan användas i olika betongblandningar med låg-medium hållfasthet, lämpade för

grundläggning av mindre vägar och parkeringsplatser. Det nya bindemedlet bestod av återvunnet

material och andra biprodukter och kan alltså användas där cementbaserade produkter krävs (WRAP).

4.1.4 Gips som bränsleadditiv

Biobränslen och brännbart avfall används idag som bränslen i kraftvärmeverk. I ett kraftvärmeverk

produceras el och vid producering av el bildas värme som då går till fjärrvärmesystemet.

Förbränning av biobränslen har lett till att kraftvärmeverk fått askrelaterade driftproblem: slaggning i

eldstad, beläggningsbildning och korrosion (Paulrud, 2015). Det finns idag halm som skulle kunna

användas till förbränning. Halmens innehåll av klor och kalium orsakar dock problem med dessa

askrelaterade driftproblem. För att överkomma driftproblemen vid förbränning av halm kan additiv

tillsättas (Paulrud, 2015).

Tidigare arbeten visat att svavelbaserade additiv och kalkbaserade additiv kan användas för att klara

av dessa driftrelaterade problem. Svavelbaserade additiv används redan idag och reducerar korrosion

på överhettare. Eftersom gips (CaSO4) både innehåller både svavel och kalcium skulle det vara av

intresse att använda som bränsleadditiv enligt Piotrowska (2013).

Två fullskaleförsök av Paulrud (2015) och Rebbling (2013) har gjorts för att se effekterna av att

blanda in gips som additiv till bränslen. I studierna har gipspulver från återvunnet gipsavfall använts

som bränsleadditiv och halm som bränsle.

I försöken hade gips och svavel en inblandningsgrad (viktbaserad) på 2% respektive 0,3% till

bränslemixen av 20% halm och 80% energived. Paulrud (2015) drar slutsatsen att gips rimligen bör

kunna användas som bränsleadditiv för att minska risken för beläggningsbildning och korrosion. Dock

behövs i framtiden längre försökserier än projektets fyra försök à ca 24 timmar, för att bevisa

minskning av högtemperaturkorrosion när gips används som additiv i bränslet.

15

5 Genomförande

Det här kapitlet beskriver författarnas tillvägagångssätt av informationssamlingen och vilka

metoder som författarna har övervägt.

5.1 Litteratur

Information från litteratur har inhämtats i stort sett under hela arbetsgången. Litteraturen omfattar

tidigare rapporter, studentlitteratur, böcker, artiklar, offentliga utredningar och andra dokument.

Litteraturen har inventerats via sökningar på Google Scholar, DiVA Portal och källor som refererats i

den först funna litteraturen. Via e-post korrespondens har medverkade personer tipsat om dokument,

rapporter och givit kommentarer av relevans för studien.

Inventeringen har gjorts inom ramen för ämnet och har sedan konkretiserats i nulägesbeskrivningen

och den teoretiska ramverken.

Vid val av källor har författarna prioriterat förstahandskällor och tidigare rapporter som ligger nära i

tiden, för att underlagen för rapporten skall utgöras av “färsk” information. Officiella, privata, statliga

och ideella organisationer står bakom källorna.

5.2 Intervju

Intervjun har baserats på intervjuguiden “En kvalitativ metod med tonvikt på intervju” (Hedin 1996).

Intervjufrågorna finns bifogade som Bilaga 1 under kapitlet Bilagor.

Gips Recycling Sverige AB räknas som den största aktören inom gipsåtervinningsbranschen, därför

har intervju gjorts med företaget i syfte att få en insyn i vilka utmaningar och möjligheter det finns för

att ta emot gipsavfall idag och i framtiden.

Intervjun omfattar 17 frågor som har formulerats på ett lättförståeligt sätt och så att upprepningar

undvikits. Frågorna provinspelades för att säkerställa att inspelningen fungerade korrekt. Innan

intervjun påbörjades informerade vi intervjuobjektet om vilka vi är, syftet med studien och intervjun,

kontaktuppgifter, uppskattad tid, hur materialet ska behandlas och att intervjun spelas in (under

förutsättning att intervjuobjektet godkänner).

Under intervjun noterades tiden och anteckningar gjordes för att underlätta den kommande analysen.

Intervjumallen är semi-strukturerad vilket karaktäriseras av öppna frågor snarare än mer exakta och

detaljerade. Fördelen med en semi-strukturerad intervju är att den ger informanten andrum och ger

möjlighet för följdfrågor. Det utmynnar även i diskussioner som är av intresse för kommande analys

(Hedin 1996).

16

5.3 Frågeformulär

Tre frågeformulär skapades på Google Formulär, ett för varje återvinningsområde och med syftet att

undersöka de användningsområden som finns beskrivet under omvärldsanalysen.

De användningsområden som undersöktes är jordbruk, cementblandningar och bränsleadditiv.

Enkäterna finns bifogade som Bilaga 2, bilaga 3 respektive bilaga 4 under Bilagor.

Frågorna uppskattas till 12–14 st. och formulerades på ett så enkelt och förståeligt sätt som möjligt.

Frågorna är standardiserade och är inte omotiverat långa.

• Frågeformulär skickades ut till tolv respondenter inom området jordbruk varav sex svarade.

Tre personer meddelade att de inte kunde svara, resterande gick inte att nå vid uppringning.

• Frågeformulär skickades ut till tolv respondenter inom området cement varav sex svarade. En

skulle återkomma senare, två kunde inte svara på frågorna, och tre andra gick inte att nå vid

uppringning.

• Frågeformulär skickades ut till tio respondenter inom området bränsleadditiv varav fem

svarade. Ytterligare en skulle återkomma senare, medan resterande inte har kunnat nås om

deras deltagande skulle var möjlig.

Formulären bifogades som en länk i e-postutskicken. Från e-posten framgick vilka författarna är, kort

bakgrundsfakta, syfte och mål. Respondenten fick hoppa över frågor som denne inte hade kännedom

om. Frågeformulären har fördelen att liten arbetsinsats krävs vid sammanställning jämfört med en

intervju. Andra fördelar är att fler respondenter kan nås och då i synnerhet de som verkar på andra

geografiska områden och att respondenterna kan överväga sina svar i lugn och ro. Nackdelen jämfört

med en intervju har respondenten inte möjlighet att ställa följdfrågor om något verkar oklart, därmed

kan svaren som är baserade på missförstånd inte korrigeras.

17

6 Analys

Det här kapitlet behandlar svaren från intervjun och frågeformulären och knyts an till det

teoretiska ramverket och genomförande. Därefter avslutas kapitlet med en sammanfattning i

tabellform.

6.1 Intervju med Gips Recycling

Intervjuerna har gjorts med Henrik Lassen, VD, på Gips Recycling AB och informationen i detta

avsnitt kommer från honom.

Gips Recycling största marknad för återvinning av gipsavfall är den skandinaviska, jämfört med

Tyskland, Holland, England och USA. Anledningen är att gipsskivor används i större utsträckning i

Skandinavien än i de tidigare nämnda länderna och gipsavfall därför utgör större andel av avfallet från

byggen. Returgips från gipsskivor som används till produktion av nya gipsskivor kan ersätta samma

mängd naturgips. Det skapar miljövinster eftersom returgips minskar utbrytning av naturgips.

Naturgips som används vid tillverkning av gipsskivor i Sverige kommer från Spanien. Utsläpp från

transporter av naturgips från gruvorna i Spanien till fabriker i Sverige kan undvikas genom att gips

ersätts av returgips som redan finns i Sverige.

Idag består gipset i skivorna till 10–15% av returgips. Det skulle vara möjligt att tillverka gipsskivor

med 100% returgips, men det finns inte tillräckliga volymer gipsavfall för att tillverka skivorna enbart

med returgips.

Gips Recycling tar emot gipsavfall från avfallsaktörer och erbjuder själva insamling av gips med

lastbilar. Insamlingen sker främst i södra Sverige, nordligast hämtar Gips Recycling med lastbilar från

Hudiksvall och Falun, till Bålsta. Om gips ska hämtas längre norrut än Falun behöver det transporteras

med tåg för att utsläppen från transporten inte ska vara större än de miljövinster som görs med

återvinningen. Tågtransporterna ökar kostnaderna för Gips Recycling, jämfört med lastbilsinsamling.

Det är inga av Gips Recyclings kunder som är villiga att betala kostnaden för att frakta gips med tåg

idag enligt Lassen.

För 13 år sedan fick Gips Recycling betalt av gipsskivetillverkare för gipspulvret. Sedan dess har

kontrakten omförhandlats och gipsskivetillverkare får idag gipspulvret gratis av Gips Recycling.

Författarna antar att Gips Recyclings inkomster därför måste komma från aktörer som vill bli av med

gipsavfall.

Upphandling av avfallsentreprenörer omfattar oftast alla avfallsfraktioner från byggen, snarare än

enskilda avfallsfraktioner såsom gips. Avfallsfraktionerna metall, plast och trä från byggsektorn kan

säljas till återvinning, medan gipsavfall medför en kostnad för avfallsentreprenörer att återvinna eller

deponera. Avfallsentreprenörers vinstmarginal är liten om gipsavfall är den enda fraktionen som

handlas upp och de vill därför hellre arbeta med fraktioner de kan sälja vidare till återvinning med

förtjänst.

Många byggherrar och kommuner ställer idag krav på byggentreprenörer och avfallsentreprenörer om

att återvinna gipsavfall och kunna visa på vilka de jobbar med, samt hur de hanterar gipsavfall för att

undvika att det läggs på deponi. Lassen uppfattar att återvinning ökat successivt med att krav kommit

från byggherrar och kommuner. För att klara kraven samarbetar avfallsentreprenörer med Gips

Recycling, däremot sker samarbetet ofta inte fullt ut. Lassen beskriver att Gips Recycling får in en del

av gipsavfallet till återvinning från samarbetspartners, medan övrigt gipsavfall som inte återvinns

deponeras och/eller omklassificeras vid deponier.

18

Anledningen att gips omklassificeras till konstruktionsmaterial vid deponier är att

konstruktionsmaterial inte omfattas av deponiskatten. Omklassificering kan därför sänkta kostnader

och öka vinster hos oseriösa aktörer enligt Lassen. Myndigheter och miljöinspektörer har inte

möjlighet att följa upp gipsavfallets omklassning vid deponier på grund av tidsbrist. Lassen upplever

att uppföljning av asbest och ämnen klassat som farligt avfall prioriteras av myndigheter till nackdel

för uppföljning av gipsavfallets hantering. Lassen önskar att uppföljning av gipsavfall skulle

prioriteras högre, emellertid tror han att det inte kommer ske. Lassen tror också att gipsåtervinning inte

kommer öka såvida inte myndigheter skärper regler om återvinning och slår ner på aktörer som bryter

mot dessa.

Lassen anser att Gips Recycling arbetssätt och avsättning för returgipset är det mest optimala för

gipsavfall. Nedan ger han sin syn på dem tre återvinningsområdena.

Jordbruk

En vanlig missuppfattning är att returgips är en ren kalkprodukt och därmed förbises att returgips kan

innehålla färg och mögel från gipsskivors ytskikt samt tillsatser från tillverkningen. Lassen nämner att

det ska finnas en studie gjord med krossade gipsskivor som sprids på åkrar, där grödors upptagning av

ämnen studerats. Studien ska ha visat att tungmetaller från gipsskivor och färg tas upp av grödorna.

Författarna till den här rapporten har letat efter studien som Lassen nämner, men inte kunnat finna den.

Kalkprodukter till jordbruk är dyrt och därför sökes nya kalkprodukter. Lantbrukare har krossat

gipsskivor och sedan spridit rester i jorden. Förutom de problem med returgips till åkermark som

redan nämnts ovan, är det inte lämpligt att sprida rester från krossade gipsskivor på grund av

förmultningen av kartonghöljet runt gipsskivorna. Gipset innesluts av kartongen och löses upp i

marken först när kartongen förmultnat. Förmultningen av kartong kräver 10 till 15 år, vilket anses vara

lång tid enligt Lassen.

Returgips kommer inte användas inom jordbruket enligt Lassen, för att rening av de gifter och material

som följer med gipset skulle vara kostsamt och lantbrukare troligtvis inte kommer vilja använda en

produkt som riskerar att förgifta grödor.

Cement

Gips Recycling har deltagit i försök att tillföra returgips i cement tillsammans med cementtillverkare i

Sverige. Lassen hävdar att returgips inte är lämpat att använda till cement på grund utav att såpa

tillsätts vid tillverkning av gipsskivor och resterna finns kvar i returgipset och verkar som skummedel i

cement. Det gör att cement “bubblar som gör att det blir hål”. Huruvida hålbildning i cement har

negativ effekt har författarna till rapporten ingen kännedom om. Cementtillverkare har använt

returgips tidigare i sina produkter, dock har de slutat eftersom det medför ovan nämnda negativ

inverkan med de tillsatser som finns i gipsskivor idag. Att cementtillverkare inte längre kan använda

returgips har varit ett avbräck för Gips Recycling.

Bränsleadditiv

Gips Recycling medverkar som leverantör av returgips till ett svenskt forskningsprojekt om

bränsleadditiv. Liknande projekt vet Lassen också pågår utanför Sverige. Projekten är fortfarande i ett

tidigt stadium att Lassen inte kan bedöma användningen i framtiden. Gips Recycling har levererat 1,5

ton gipspulver en vecka i april till projektet och sedan ytterligare 1 ton. Det är små mängder anser

Lassen, för att vara en viktig avsättning möjlighet för återvunnet gips.

19

6.2 Frågeformulär

Svaren från intervjun och från frågeformulären har analyserats och sammanställts i tre områden;

jordbruk, cement och bränsleadditiv. Utdrag från formulären eller annat som respondenterna hänvisar

till kan komma att citeras och anges inom citattecken. Jordbruk

6.2.1 Jordbruk

Lämpligheten att sprida naturgips respektive industrigips på mark

Industrigips innehåller mer föroreningar än naturgips, främst tungmetaller och är därför mindre lämpat

att sprida på marker än naturgips. Speciellt gäller det marker som används för matproduktion.

Tungmetallerna tas upp av grödorna som anrikas i näringskedjorna. Enligt regelverket (KRAV:s regel

4.8.8) för ekologisk produktion får endast naturgips användas. Utdrag ur KRAV, s.27:

“Gödselmedlen får inte ha genomgått några processer annat än malning för att inte störa de naturliga

processerna i marken. Det är skälet till att mald kalksten och gips från naturliga fyndigheter är de

enda former av kalkningsmedel som odlaren får använda”

En respondent menar att “Om industrigips uppfyller miljönormer ser jag ingen skillnad”.

Fördelar med att använda gips i jordbruk

Gips tillför S- (svavel) och Ca- (kalcium) till gödsel där dom behövs. S-tillförseln är speciellt nyttig

till korsblommiga växter som kålväxter. Det har visats att gips förstärker aggregatstrukturer genom

den s.k. salteffekten för att det är ett relativt lösligt salt (jämfört med t.ex. kalkstensmjöl) men inte så

lösligt att det orsakar skördebortfall. Det har antagligen inte samma långtidseffekt som strukturkalk1

men för en tid om 3–4 år kan det förbättra strukturen på lerjordar.

Andra incitament än fördelar i jordbruket att tillvara gipsavfall inom jordbruk

Att tillvara gipsavfall i jordbruket kan minska behovet av att tillföra andra typer av gödning eller

mineraler och därmed minska behovet av naturresurser. Men det förutsätter att gipsavfallet är lämpad

för att spridas på marker där mat produceras. Respondenterna menar att det är främst de som har hand

om byggavfallet som ser nyttan i att tillföra gipset i jordbruket, medan lantbrukarna vill “mer eller

mindre av princip inte vill ta emot städernas avfall”.

Platser eller områden som skulle ha nytta av att gips tillförs

Lerjordar (med risk för erosion), ekologisk grönsaksodling på friland och i växthus, bär- och

fruktodling anses kan ha nytta av tillfört gips.

I USA har det testats tillföra gips längs med ett vattendrag som var utsatt för höga fosforhalter. Det

problemet förekommer inte i Sverige, men skulle kunna testas runt deponierna.

Svårigheter med att tillföra gipsavfall i jordbruk

Svårigheterna kan ligga i att gipsen kan vara kontaminerad för tungmetaller och andra föroreningar

som exempelvis spik, trä och annat. Är det rent bör det inte vara några problem. Vid eventuell

spridning bör det ske under samma förhållande som strukturkalk dvs att det sker i torra förhållanden,

noggrann bearbetning och lätt att sprida. Man vet dessutom inte vad effekterna är då långliggande

försök inte har gjorts. Om produkten ska användas för markstrukturförbättring måste den vara mycket

billig eftersom man måste återkomma vart fjärde år.

1 De fördelar som nämns med strukturkalkning enligt Lantmännen Lantbruk är att jorden torkar upp snabbare,

blir jämnare, ger högre skörd, fångar upp fosfor, ger mindre dragmotstånd och ger möjlighet till andra val av

grödor.

20

Kännedom om gips från gipsskivor har testats i jordbruk

Ingen av de respondenter som svarat kände inte till om sådana tester har gjorts. Undantaget är

intervjun med Gips Recycling, men tyvärr har vi inte kunnat hitta den rapport som Henrik Lassen

hänvisar till.

Möjlighet att rena gipset från tungmetaller och annat.

Det hade varit önskvärt att rena gipset från tungmetaller och andra skadliga ämnen innan det tillförs

jordbruksmarker för livsmedelsproduktionen eller naturen. Respondenterna “gissar” att det skulle vara

svårt och dyrt att rena gipset. Detta är en nackdel då alternativet naturgips har ett lågt pris idag.

Vad behövs göras för att undvika att gips hamnar på deponi

Respondenterna är eniga om att gips bör återvinnas och att material från förbrukade skivor bör

används till nya. Utöver det anser en respondent att det inte borde vara ett problem att lägga gips på

avfallsupplag och en annan respondent att man kanske skulle kunna testa om man kunde använda

gipset som skydd runt de deponier där man har lagrat mycket fosfor t ex i form av slam.

Behov av ändringar i lagar/föreskrifter för utvecklingen av tillämpningsområden för

återvunnen gips

Lagändringar som innebär att man gör undantag i gränsvärdena för miljöfarliga ämnen bör undvikas

eftersom de finns där av en orsak. Orsaken är förstås att skydda befolkningen så att den mat som

produceras på åkrarna idag eller i framtiden inte blir ohälsosam. I övrigt hade man inte uppfattning om

lagändringar behövdes eller inte.

Vem/vilka i kedjan från att gipsavfallet uppstår till dess att det används i jordbruket är

ansvariga för att regelverken uppfylls

En respondent menar att alla i kedjan bär på ansvaret för att regelverken uppfylls, i övrigt ska den som

säljer produkterna för att sprida på åkrar bära på ansvaret. Detta motiveras av att gipset måste testat för

oönskade substanser innan det levereras vidare.

21

6.2.2 Cement

Lämplighet att använda naturgips respektive industrigips som tillsats i cement

Såväl naturgips som industrigips kan användas i cementtillverkning. Enligt cementstandarden SS-

EN197-1 kan båda sorterna användas men de flesta cementföretag använder FGD-gips för

cementproduktion eftersom det är billigt. Naturligt gips förekommer i block/sten och måste slipas om

det ska användas i cement. Industrigipsen skall dock uppträda i rätt form av hydrat, dihydrat,

halvhydrat eller anhydrid gips.

En annan respondent menar dock att industrigips har en annan kemi och kristallstruktur “vilket ofta

har ställt till med problem” och menar då att man har istället återgått till naturgips. Enligt Cementas2

cementproduktionsbeskrivning uppstår restprodukten gips som återanvänds senare i

produktionsprocessen (Cementa 2017).

Fördelar med att använda gips i cement

Gips är en avgörande komponent i cementtillverkning då det förhindrar att betongen stelnar för fort (icke

returgips).

Andra incitament för att tillvara gipsavfall i cement än att det kan vara fördelaktigt för

cementen

Alla utom en av respondenter poängterar att tillföra gips från gipsavfall i cement inte är fördelaktigt.

Detta motiveras av den redan tillgängliga FGD-gips och naturgips som finns har höga

kvalitetsstandarden för cement och att gips som ingår i cement går igenom tuffa kvalitetskontroller.

Gips från gipsavfall kan inte medföra samma kvalitetsstandard, såvida inte en förädlingsprocess är

möjlig.

Samtliga håller med om att det bästa sättet att återvinna gipsavfall är att tillverka nya gipsskivor.

Platser eller områden som skulle ha nytta av att gips tillförs

Respondenterna är eniga om att avfall bör strävas mot återvinning. De nämner andra alternativa

användningsområden som pigment i målarfärg och eller som jordförbättrare.

Att använda returgips som pigment har inte behandlats i rapporten. Författarna resonerar att det skulle

vara en olämplig eftersom returgips kan innehålla spår av cellolusafiber.

Svårigheter med att tillföra gips från gipsavfall i cement

Här menar respondenterna att återvunnet gips måste uppnå samma kvalitet och pris som FDG gips om

returgips skulle kunna användas i cementtillverkning (FGD-gips redan billig). Svårigheten gäller

renhet, kostnader och logistik.

Vad kostnaden skulle vara för att använda returgips vid cementtillverkning relativt kostnaden för att

använda industrigips kan författarna till rapporten inte ge svara på.

2 Cementa AB är idag en av Sveriges största cementtillverkare.

22

Kännedom om gips från gipsskivor har testats i cement

En respondent kände till ett försök där man använde gipset som tillsatsmaterial vid malning av

cementklinker till cement. Gipsen var inte ren och bestod av organiskt material från pappret som

påverkade förloppet i betongens härdning. Övriga respondenter kände inte till om retur av gipsskivor

har prövat användas vid cementtillverkning.

I intervjun informerar Gips Recycling om att returgips inte är en ren produkt och kartong kan följa

med returgipset samt att skummedel kan orsaka bubblor i cementen. Eftersom två av respondenterna

nämner orenhet hos returgipset som en svårighet för att använda det vid tillverkning av cement drar

författarna till den här rapporten slutsatsen att returgips är olämpligt att använda för

cementtillverkning.

Vad behöver göras för att undvika att gips hamnar på deponi

I första hand bör förhindras att avfall uppstår, men eftersom det inte helt kan undvikas bör det

gipsavfall som ändå uppstår återanvändas. En respondent menar att returgips bör återvinnas som nya

gipsskivor än vid tillverkning av cement, eftersom kraven på renhet då är lägre.

Behov av ändringar i lagar/föreskrifter för utvecklingen av tillämpningsområden för

återvunnen gips

En av respondenterna svarar på frågan om behovet av ändrade lagar och föreskrifter att hen inte tror att

något försök att andra lagar eller föreskrifter genom ”lobby” kommer göras inom 10–15 år.

Oklart om det beror på att inget behov av ändrade lagar eller förskrifter finns, eller om möjligheterna

till förändring anses svårt, men respondenten hänvisar till svårigheter med att lobba för återvinningen

av andra material i betong. En annan respondent menar att ändringar i betongstandarden (SS 137

003:2008) troligen måste ske och ansvarig organisation skulle då vara SIS. Ytterligare en annan

svarade ”piska brukar fungera” vilket förmodas mena att ytterligare press genom regler skulle öka

återvinningen. Övriga svarade med “nej” och “vet inte”.

23

6.2.3 Bränsleadditiv

Lämplighet för respektive returgips, industrigips och naturgips för användning som

bränsleadditiv

Skillnaden i renhet nämner en respondent som väsentligt och tar upp att returgips inte är en ren

produkt utan kan innehålla glasfiber, flamskyddsmedel och järn, till skillnad från naturgips. En annan

respondent tar upp att gipsavfallets innehåll kan resultera att askan från förbränningen kan komma att

klassas som farligt avfall. Om ingen förbränningsteknisk skillnad föreligger mellan gipsen av olika

härkomst, bör kretsloppet för materialflöden beaktas för optimalt utnyttjande. Om respondenten också

avser eventuell spridning av gifter när hen hänvisar till ”optimalt utnyttjande” är oklart för författarna.

Fördelar med att använda gips som bränsleadditiv

Beroende på bränslet som används kan det behövas förbättras med tillförs av antingen svavel eller

kalcium, gips som additiv skulle kunna skulle bidra med båda. Gipsadditiv påstås kunna motsvara

samma effekt som svaveladditiv. Gipsadditiv skulle kunna minska korrosion på delar i anläggningen

samt slaggning i eldstaden skulle kunna minimeras.

Svaren stämmer med vad tidigare studier har kommit fram till.

Andra incitament för att tillvara gipsavfall än att det kan vara fördelaktigt för

bränsleadditiv

En respondent tror att ett incitament för att använda gipsavfall som bränsleadditiv skulle vara att

minska mängden till deponi. Övriga respondenter menar att gipsavfall borde återvinnas eller ser inga

uppenbara incitament till att använda gips som bränsleadditiv.

Platser eller områden som skulle ha nytta av tillfört gips från gipsavfall.

Nyttan av att använda gips som additiv beror på vilket bränsle som används. Bränslen som innehåller

klor, som returflis och halm, anges av en respondent ha nytta. Alla anläggningar som använder svavel

som additiv skulle i princip kunna använda gips istället.

Geografiskt område tycks inte ha betydelse för om gips ska användas som bränsleadditiv.

Svårigheter med att tillföra gipsavfall som bränsleadditiv.

Det finns en mängd saker att beakta enligt respondenterna. En av respondenterna anger att gipset

måste förbehandlas, annars blir resultatet sämre än om inget additiv används. Oklart i vilken

bemärkelse som resultatet blir sämre, författarna kan bara gissa att det rör sig om korrosion eller

möjligen förbränningsteknisk.

En annan aspekt som framhålls av flera respondenter är att mängden gips i bränslet är svår att avgöra

och behöver beaktas. En respondent hänvisar till att mängden svaveloxider i rökgaserna kan öka om

inblandning av gips är för hög. En annan respondent tror att om en för hög tillförsel av gips sker, finns

risk att svavelsyran uppstår och kan orsaka korrosion i bakre och kalla delar av rökkanalerna. Samma

respondent tror att det finns risk för avlagringar och igensättningar som kan ge ökad behov av sotning,

om mer gips än optimalt tillsätts. Respondenten anger också att ökat sotning sänker verkningsgraden

genom ökad ångförbrukning och kan ge erosionsskador. Författarna tolkar det som att den sänkta

verkningsgraden inte är en följd av att förbränningen måste upphöra medan sotningen pågår utan

gäller medan förbränningen pågår.

24

Kännedom om gips från gipsskivor har testats som bränsleadditiv

Tidigare försök med returgips som additiv har utförts i Boden, Borås och Enköping och rapporterats

som lyckade. Fullskaleförsök vid tillverkning av kraftvärme. 1–3% gips inblandning i typiskt

avfallsbränsle. Försöket visa på NaCl/KCl kan möjligen reduceras i rökgaserna.

Påverkan av tungmetallerna från gips

Tungmetaller från gipset skulle möjligen kunna följa med i askan enligt två respondenter och medföra

ökad kostnad för hantering av askan. Två andra respondenter tror att tungmetaller är på spårämnes

nivå ifrån gipsskivorna och vid inblandning i bränslet skulle det troligen vara försumbart. Troligtvis

behöver halter av tungmetaller i gips klargöras innan miljöpåverkan kan uppskattas.

Om det finns tungmetaller i askan skulle det kunna betyda att askan inte kan användas för att gödsla

skog. Svaren från respondenterna skiljer sig i frågan om riskerna att tungmetaller ingår i askan.

Vad behöver göras för att undvika att gips hamnar på deponi

Gipsprodukter måste slutas användas om de inte ska hamna på deponi enligt en respondent. En annan

respondent ser att nyttan av användning av gips som additiv behöver beaktas. Skulle nyttan visa sig

vara otillräcklig behövs troligen ekonomiska ersättning för anläggningen som använder gipsadditiv.

För att öka återvinning tror respondenterna att ekonomiska styrmedel behövs, troligen också forskning

för att förbättra metoder som används idag samt hitta nya återvinningsområden.

Alla respondenterna anser att det skulle vara möjligt att minska mängden gips till deponi ifall det

skulle användas som additiv, dock är mängderna som behövs som additiv inte nog stora för att deponi

helt ska kunna undvikas, vilket stämmer överens med Gips Recyclings uppfattning om vilken potential

återvinningsområdet har.

Användning av gipsavfall som bränsleadditiv för att undvika deponi

Alla respondenterna anser att det skulle vara möjligt att minska gips till deponi om gips skulle

användas som additiv, dock inte i tillräckliga mängder att deponi helt kan undvikas.

Behov av ändringar i lagar/föreskrifter för utvecklingen av tillämpningsområden för

återvunnen gips

Respondenterna anser att lagändringar behövs om returgips ska användas som bränsleadditiv, eftersom

gipset klassas som avfall. För att lagändring skulle ske krävs att miljörisker med gipsadditiv visas vara

acceptabla.

Vem/vilka i kedjan från att gipsavfallet uppstår till dess att det används som

bränsleadditiv anses vara ansvariga för att regelverken uppfylls.

Alla som hanterar avfallet anses vara ansvariga enligt respondenterna.

Övergripande ansvar för hanteringen skulle ligga hos berörda myndigheter och främst ansvar har

Naturvårdsverket för att regelverk utformas.

25

6.2.4 Sammanfattning

Nedan redovisas analysen av frågeformulären i tabellform.

Beskrivning jordbruk cement bränsleadditiv

Lämplighet

naturgips

industrigips

returgips

ja

nej

nej

ja

ja

nej

ja

Diskutabelt

Diskutabelt

Eventuella fördelar med

att tillföra returgips i:

Oklart kring returgips

lämplighet. Industrigips

diskutabelt i fråga om

gränsvärden

Inga Kan bidra med svavel

och kalcium

Svårigheter med att

tillföra returgips i:

Tungmetaller,

spridningsförhållanden, pris.

Jämförbarheten mot

FGD/naturgips i fråga

om kvalitet och pris

Hög mängd tillfört

gips kan ge upphov

till svaveloxider och -

syra.

Tungmetallernas/andra

ämnens påverkan på:

Tungmetaller spårbart i

grödor.

Organiskt material

(papper) kan påverka

betonghärdningen

Oklart. Tungmetaller

kan möjligen följa

med i askan som

därmed kan klassas

som farligt avfall.

Hur minska mängder till

deponi

Fortsätta återvinna för

nytillverkning av gipsskivor

Fortsätta återvinna

för nytillverkning av

gipsskivor

Fortsätta återvinna för

nytillverkning av

gipsskivor. Fortsätta

forska om

bränsleadditiv.

Behov av lagändringar Oklart. (Nej, om det medför

ändringar av gränsvärden av

tungmetaller.)

------

Ja. Inte tillåtet idag att

använda gips idag.

26

27

7 Resultat

Det här kapitlet redovisas resultatet för återvinningsområdena utifrån analysen från intervjun

och frågeformulären.

7.1.1 Jordbruk

Gips kan och får användas inom jordbruk för att förbättra markstrukturen och svaveltillskott för

grödor. Det finns inga uppgifter som tyder på att återvunnet gips används i någon större omfattning i

jordbruk. Kravs regler hindrar att industrigips och returgips används vid ekologisk odling.

Returgips kan innehålla tungmetaller ifrån industrigips, tillverkare av gipsskivor använder olika

inbladningsgrad av industrigips vilket gör det svårt att uppskatta tungmetallers innehåll i returgips.

Returgips anses därför som olämpligt att använda till jordbruk, på grund utav eventuella föroreningar

av tungmetaller skulle kunna förgifta grödorna till människor.

7.1.2 Cement

Natur- och industrigips som används till cement uppfyller redan höga kvalitetskrav som returgips inte

uppnår. Returgips kan inte användas i cementtillverkning är på grund av tillsatser av skummedel i

gipsskivor som ger bubblor i cementen. Ett till hinder för att returgips inte kan återvinnas som tillsats i

cement är den kartongpapp som följer med returgipset och påverkar härdningen av cementen.

7.1.3 Bränsleadditiv

Svaren från frågeformulären liksom litteraturstudierna tyder på att korrosionsrisk hos kraftvärmeverket

kan minskas. Nyttan av att använda gips som bränsleadditiv beror av vilket bränsle som används.

Nyttan av att använda återvunnet gips är också att förhindra gipset att deponeras. Risken med att

använda returgips är att det kan innehålla tungmetaller. Det är osäkert om och i vilka nivåer askan

kommer innehålla tungmetaller då returgips använd som bränsleadditiv. Det skulle kunna leda till att

askan klassas som miljöfarligt avfall. I så fall skulle den inte kunna spridas i skogen. Idag används

askan för att gödsla skogen.

För att säker kunna avgöra om det är lämpligt att använda returgips som bränsleadditiv behövs

ytterligare försök för att ta reda på nivåerna av tungmetaller i askan, men också för att säkerställa

omständigheter då fördelarna uppnås.

Lagstiftningen tillåter inte att returgips används till bränsleadditiv och skulle behöva förändras om det

blir aktuellt att använda returgips som bränsleadditiv.

28

29

8 Diskussion

Det här kapitlet diskuterar författarna kring resultaten inom de tre områdena samt

metodkritik. Avslutningsvis dras en slutsats utifrån frågeställningarna.

Huruvida returgips är lämpligt inom andra användningsområden än gipsskivor uppfattas av författarna

som en utmanande fråga, som det ännu är alltför tidigt att ge ett slutgiltigt svar på. Byggbranschen blir

allt mer måna om sitt miljöarbete och vill därför hitta andra alternativ för byggavfall än deponi. Den

höjda deponiskatten kan, åtminstone vid en första anblick, kunna höja viljan hos byggbranschen att

återvinna, men där finns en risk till motsatt effekt om gipsavfall omklassificeras som

konstruktionsmaterial för att slippa deponiskatten.

Ett alternativ för återvinning författarna tittade på är jordbruket. En forskare inom mark och miljö,

kommenterar i formulären: “Nja, jag är ganska trött på att samhället ser jordbruket som en chans att

bli av med allehanda avfall men om det är rena produkter så är det bra om man kan ta till vara avfall

av olika slag”. En kommentar från en annan respondent är, citerat ur frågeformulären:

“Det är nuförtiden ett stort intresse att föra olika restprodukter till jordbruket. Så länge man kan visa

att marken mår bra av dom är det helt okej. Det har ändå visat sig att man ibland tänker jordbruket

som en "alternativ avstjälpningsplats", så man skall vara litet på alerten med industrins aktörer”. I ett

tidigare e-postkontakt talar samma respondent om ett pågående försök med restprodukter med gips,

dock kunde respondenten inte ge en vidare utlåtelse då försöket är på beställning och finansiären äger

resultatet. Industrigipset ses som problematiskt då det kan innehålla tungmetaller som kan äventyra

jordbruket med risk att överstiga gränsvärden. Ur byggvarudeklarationerna att tolka innehåller

återvunnet gipspulver ursprungligen minst 90% industrigips, baserat på de avgränsningarna författarna

gjort.

Gips är en viktig komponent i cement och enligt Cementa AB används industrigips som källa. Detta är

en klar fördel då industrigipset uppstår som en restprodukt i själva produktionen av cement och

återanvänds i ett senare steg i tillverkningen. Returgips är olönsamt att använda eftersom industrigips

är billigt, tillgängligt och returgips bör kvalitetskontrolleras innan det användas i cement. Enligt

WRAPs projekt uppgick pappershalten i gipspulvret till mindre än 1% och kunde tillföras i cement,

dock med längre härdningstid. En respondent hade kännedom om ett annat försök där pappershalten i

returgipset “påverkade förloppet vid härdning av betongen”. Huruvida om det tog längre tid för

härdningen eller om härdningen alls skedde är oklart. Innan returgips tillförs bör det kartläggs vilka

föroreningar som kan komma påverka cementet och möjligen utredas ‘’acceptabla’’ nivåer.

Respondenterna från frågeformulären anser att gips som bränsleadditiv har goda effekter för att

minska korrosionsrisker på överhettare i värmeverk. Respondenterna är eniga om att mängden

gipsavfall som deponeras kan minskas om returgips användes som additiv. Frågan kvarstår ändå vad

potentialen kan vara hos bränsleadditiv att minska deponimängder. Författarna tror att skulle kunna

vara intressant att undersöka vilka mängder returgips som skulle bli aktuella att användas som

bränsleadditiv, utifrån inblandningsgrad i bränsleslag i behov och additiv som ersätts.

Enligt lag är det förbjudet att använda returgips som additiv idag, på grund av att gipsavfall klassas

som avfall. Innan lagändringar kan ske menar en respondent att vidare forskning behövs av

miljöpåverkan från användning av gipsadditiv. I intervjun med Gips Recycling framgår att forskning

pågår med returgips till bränsleadditiv. Huruvida den forskning som Gips Recycling nämner i

intervjun kan vara underlag för en lagändring är oklart.

30

Kretsloppet för gips är en frågeställning som en av respondenterna behandlar vad gäller lämplighet för

respektive naturgips, industrigips och returgips för användning till bränsleadditiv.

De alternativa återvinningsområdena för gipsavfallet som undersöks i den här rapporten ligger på

samma hierarkiska nivå (återvinning) som återvinning till gipsskivor i EU:s avfallshierarki.

Däremot återfås inte gips som råmaterial efter att returgips använts inom jordbruk, cement eller som

bränsleadditiv till skillnad mot om det används till gipsskivor. För att kretsloppet ska slutas behöver

naturgips återbildas efter att returgips använts till de alternativa områdena (se figur 4). De

återvinningsområdena anser författarna vara en sämre lösning för gipsets kretslopp än att återföra

återvunnet gipsavfall till nya gipsskivor.

Figur 4 visar kretsloppet för returgipset. Återvinning till gipsskivor får ett slutet kretsloppet medan de alternativa

återvinningsområdena måste naturgips återbildas för att skapa ett kretslopp tillbaka till returgips.

Returgipset kan innehålla tungmetaller och andra gifter skadliga för jordbruket och det hade varit av

intresse att uppskatta halterna av eventuella föroreningar i returgipset, för att kunna jämföra mot de

gränsvärdena som är acceptabla för jordbruket. Dock är det svårt att ta reda på vad och hur mycket av

dessa som förekommer då returgipset kommer från bl.a. rivningar, renoveringar samt nybyggnationer

och därför kan innehålla olika typer och nivåer av skadliga ämnen. Returgipset består ursprungligen av

industrigips, naturgips och tidigare återvunnen returgips där olika gipsskivetillverkare använder olika

inblandningsgrad av gipskällor, utifrån byggvarudeklarationerna för standardgipsskivan.

Studien behandlar ett område som författarna inte har haft inblick i innan denna undersökning

påbörjades. De största svårigheterna med arbetet har varit att hitta tidigare och pågående forskning av

relevans för faktainsamlingen för att kunna utforma frågeformulären. Författarna har ingen erfarenhet

av intervjuteknik med vetenskaplig metod och det kan negativt ha påverkat hur frågorna i intervjun

och formulären har ställts.

8.1 Slutsats

Utifrån diskussionen kan slutsatsen dras att returgipset kan innehålla tungmetaller och föroreningar

och lämpar sig därför inte att spridas på jordbruksmarker. Bortsett från att returgips innehåller

föroreningar kan lämpligheten bero på faktorer som priset i förhållande till andra produkter på

marknaden. En annan faktor är logistikkedjan från det att gipsspill samlas in, bearbetas, fram till att

det sprids på marken.

Returgips innehåller organiskt material (papper) som kan påverka härdningsprocessen för cement.

Det är anledningen till att industrigips används i tillverkningen av cement och som idag kan fås i stora

mängder och billigt. För att returgipset skulle kunna användas vid cementtillverkning måste det uppnå

samma kvalitet till samma pris, vilket är osannolikt att uppnå.

Möjligheterna att använda gipsavfall som bränsleadditiv ser något bättre ut i jämförelse med som

tillsatts i cementtillverkning och inom jordbruk. Dock måste lagstiftning först ändras och det kan bara

ske ifall det kan säkerställas att inte tungmetaller eller gifter kommer spridas med aska eller gaser från

förbränningen.

Naturgips

Gipsskivor

AvfallGipspul

ver

Alternativa återvinningsområden

31

9 Rekommendationer

Under arbetet med examensarbetet har frågor uppstått som författarna hade velat besvara men inte

kunnat inom tidsramen och de avgränsningarna som har gjorts i början av arbetet.

Byggsektorns aktörer bör sträva mot att gipsavfall återvinns till nya gipsskivor för att undvika deponi

och att kretsloppet för returgips cirkulerar. Baserat på tre olika byggvarudeklarationer för

standardgipsskivan består skivorna till störst andel industrigips. Industrigips är en restprodukt och

biprodukt som uppstår, det kan då anses vara återvunnet3 när gipsskivetillverkare använder det till

nytillverkning av gipsskivor. Om återvinningen ökar i framtiden och man prioriterar större andel

returgips i skivorna, vad händer med industrigipset som då uppstår vid kolkraftverk? Som ett förslag

på vidare studie, hade det varit intressant att utreda:

• LCC-analys (livscykelkostnadsanalys) på en valfri gipsskiva (samma mängd industrigips) vs

samma gipsskiva där mängden returgips ökas.

För att minska utbrytning av naturresurser är materialåtervinning grundläggande.

Byggbolag och kommuner har börjat ställa krav på återvinning av gipsavfall och utvecklingen bör

främjas. I detta sammanhang är återvinningsmöjligheter för returgips och Wiklunds arbete viktigt.

Från ett kretsloppsperspektiv är det bäst att återvinna gipsavfall för tillverkning av nya gipsskivor.

Författarna rekommenderar Wiklunds att fortsatt ha sin avsättning för återvunnet gips vid

nytillverkning av gipsskivor via sin samarbetspartner Gips Recycling.

3 I Gyprocs byggvarudeklaration går industrigips (restprodukt från kolkraftverk) under ”återvunna material

som använts vid tillverkning av varan”

32

33

Källförteckning Elektroniska källor

Andersen, Mikael Skou (2007). An introductory note on the environmental economics of the

circular economy. Sustainability Science, 2(1), pp. 133–140 Tillgänglig på: https://link-

springer-com.focus.lib.kth.se/article/10.1007/s11625-006-0013-6 [Hämtad: 2017-04-03]

Anneroth, Marcus (2016). Framgångsfaktorer för ökad återvinning av mineralull från

byggprojekt. Lunds Universitet: studentuppsats [pdf] Tillgänglig på:

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8896178&fileOId=88

96179 [Hämtad 2017-03-28]

Arm, Maria. m.fl., 2014. ENCORT-CDW: Evaluation of the European recovery target for

construction and demolition waste, Tillgänglig på:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3200. [Hämtad:2017-04-04]

Avfall Sverige (2012). Ändringar i deponeringsföreskrifterna [www]. Publicerad: 2012-03-22.

Tillgänglig på: http://www.avfallsverige.se/nyhetsarkiv/nyhetsvisning/artikel/aendringar-

i-deponeringsfoereskrifterna/ [Läst 2017-04-11]

BRM, Beneficial Reuse Management – The Concept [www]. Tillgänglig på:

http://www.beneficialreuse.com/ [Läst 2017-04-18]

Burström, Per Gunnar (2007). Byggnadsmaterial. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. ISBN 978-91-

44-02738-8

Cementa AB (2017). Om cementa [www]. Tillgänglig på: http://www.cementa.se/sv/om-cementa

[Läst 2017-05-18]

Ding, Grace. K. C (2008). Sustainable construction—The role of environmental assessment tools.

Journal of Environmental Management, 86, 451-464. Tillgänglig på:

http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0301479706004270

[Hämtad: 2017-04-23]

Ekholm, m.fl., 2011. The effect of gypsum on phosphorus losses at the catchment scale,

Helsingfors: Finlands miljöcentral. Tillgänglig på: http://hdl.handle.net/10138/37061

[Hämtad:2017-04-18]

Ellen Macarthur Foundation (2012). Towards the Circular Economy Vol. 1: an economic and

business rationale for an accelerated transition [pdf]. Tillgänglig på:

https://www.ellenmacarthurfoundation.org/assets/downloads/publications/Ellen-

MacArthur-Foundation-Towards-the-Circular-Economy-vol.1.pdf [Hämtad 2017-04-12]

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om

upphävande av vissa direktiv [pdf], Tillgänglig på: http://eur-lex.europa.eu/legal-

content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32008L0098&from=SV [Hämtad 2017-04-12]

Finlands miljöcentral, (2016). Friskare Skärgårdshav med gips [pdf] 16 juni 2016. Tillgänglig på:

http://nutritradebaltic.eu/wp-content/uploads/sites/34/2016/06/Friskare-Skargardshav-

med-gips-160616.pdf [Hämtad: 2017-04-24]

34

Ghisellini, P., Cialani, C., Ulgiati, S. 2016. A review on circular economy: the expected transition

to a balanced interplay of environmental and economic systems. Journal of Cleaner

Production, 114, 11-32. Tillgänglig på:

http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0959652615012287

[Hämtad: 2017-04-03]

Giddings, Bob., Hopwood, Bill., O'Brien, Geoff (2002). Environment, economy and society:

fitting them together into sustainable development. Sustainable Development, 10(4), p.

187–196. http://onlinelibrary.wiley.com.focus.lib.kth.se/doi/10.1002/sd.199/epdf

[Hämtad:2017-04-14]

Gips Recycling Sverige (2017) - Nya bestämmelser från Naturvårdsverket om hantering,

sortering och deponering av gipsavfall [Broschyr]. Tillgänglig på:

http://www.gipsrecycling.se/SiteConnect/Customers/Gypsum%20Recycling%20Int/Archi

ve/238/Brochure%20Sverige%20Nya%20bestemmelser%20om%20gipsavfall%20A5.pdf

[Hämtad 2017-04-02]

Gips Recycling Sverige AB (2012). En av världens största succéer inom återvinning av

Gipsavfall [Broschyr]. Tillgänglig på:

http://gypsumrecycling.biz/SiteConnect/Customers/Gypsum%20Recycling%20Int/Archiv

e/238/217482%20-%202012%20Gips%20brochure%20Svensk.pdf [Hämtad 2017-04-24]

Gips Recycling Sverige AB. Vem är vi. [www]. Tillgänglig på:

http://gypsumrecycling.biz/15909-1_Profile/ [Läst: 2017-05-05]

Gyproc (2012). BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj

2007 [pdf]. Tillgänglig på: http://gyproc.se/sites/gypsum.nordic.master/files/gyproc-

site/document-files/BVD3%20GYPROC%20NORMAL%20V3.pdf [hämtad: 2017-05-

18]

Gypsoil (2017) - History [www]. Tillgänglig på: http://www.gypsoil.com/about-us/company-

history [Läst 2017-04-15]

Gypsym to gypsym - Layman’s Report (November 2015). A cirkular economy for the

construction sector [pdf] Tillgänglig på:

http://ec.europa.eu/environment/life/project/Projects/index.cfm?fuseaction=home.showFil

e&rep=file&fil=LIFE11_ENV_BE_001039_LAYMAN.pdf [Hämtad 2017-03-31]

Hedenus, Fredrik., Persson, U. Martin., Sprei, Frances (2016). Hållbar utveckling - historia,

definition och ingenjörens roll [e-bok] Göteborg: Chalmers. Tillgänglig på:

http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/230808/local_230808.pdf [Hämtad:

2017-04-11]

Heinsoo, J. och Westerbring, J. (2016) Cirkulär ekonomi och demontering för återanvändning

inom byggindustrin. Göteborg: Chalmers University of Technology (Examensarbete -

Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola, nr: BOMX03-16-

10)

Johansson, Emilia (2016). Ingen övergödning [www]. Tillgänglig på:

http://www.miljomal.se/Miljomalen/7-Ingen-overgodning/ [Läst: 2017-04-27].

Jordbruksverket (2016). Jordbruket och övergödningen [www]. Tillgänglig på:

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ingenovergodning/jordbruketo

chovergodningen.4.4b00b7db11efe58e66b80001608.html [Läst: 2017-05-05].

35

Knauf Danogips (2011). BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer

maj 2007 [pdf]. Tillgänglig på:

http://www.knaufdanogips.se/index.php/filbibliotek/byggvarudeklarationer/details/26/3/b

yggvarudeklarationer-classic-board?layout=listone [Hämtad: 2017-05-18]

Knauf Danogips (2017) Tillverkning av gipsskivor - steg för steg [www] Tillgänglig på:

http://www.knaufdanogips.se/index.php/om-oss/om-oss-tillverkning [Läst 2017-04-24]

Kommissionens förordning (EU) nr 849/2010 av den 27 september 2010 om ändring av

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2150/2002 om avfallsstatistik [pdf]

Tillgänglig på: http://eur-

lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2010:253:0002:0041:SV:PDF

[Hämtad: 2017-05-07]

KRAV (2017). Regler för KRAV-certifierad produktion utgåva 2017 [pdf]. Tillgänglig på:

http://www.krav.se/sites/default/files/kravs_regler_2017_preliminar_version_webb.pdf

[Hämtad: 2017-05-13]

Kroon, J., 2013. Rökgasrening: Avfallsförbränning med rostereldning. Examensarbete.

Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-28728. [hämtad: 2017-

05-09]

Land, Carl Johan (2004). Mikroorganismer. Luftburna mögelsvampar och mykotoxiner i svenska

problemhus – anpassning till byggprocessen[pdf] Solna: SBUF. Tillgänglig

på:http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/091acfde-9b13-4a7c-b7ae-

6442bab9a73e/FinalReport/SBUF_11019_Slutrapport_Mikroorganismer%20-

%20Luftburna%20m%C3%B6gelsvampar%20och%20mykotoxiner%20i%20svenska%2

0problemhus.pdf [Hämtad 2017-05-01]

Lantmännen Lantbruk (2017). Fakta om strukturkalk [www]. Tillgänglig på:

https://www.lantmannenlantbruk.se/sv/vaxtodling/kalk/fakta-om-strukturkalkning/ [Läst

den 2017-05-13]

Li, Zhi (2012). On the Establishment of Ecological Circular Economy under the Guidance of

Sustainable Development Concept. Advanced Materials Research, Volym 524-527, pp.

3647-3650. Tillgänglig på: https://www-scientific-net.focus.lib.kth.se/AMR.524-

527.3647.pdf [Hämtad: 2017-04-04]

Lind, Hans., Bonde, Magnus., Zalejska-Jonsson, Agnieszka (2013). The economics of green

buildings- Sustainable Stockholm: Exploring Urban Sustainability in Europe's Greenest

City. [E-bok] .Taylor and Francis, pp. 129-146. Tillgänglig på:

http://ebookcentral.proquest.com.focus.lib.kth.se/lib/kth/reader.action?docID=1323345&

ppg=156 [Hämtad 2017-04-28]

Lundgren, Thomas (2016). AMA-redaktionen: Svensk Byggtjänst [Artikel] Tillgänglig på:

http://static.byggtjanst.se/amadocs/any_2-2016_15-17.pdf [Hämtad 2017-04-20]

Löf, Andreas (2014). Gips som avfall, produkt eller i biprodukt? Hur tillämpas lagstiftningen vid

återanvändning av gipsmaterial. Umeå universitet: studentuppsats [pdf] Tillgänglig på:

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:728947/FULLTEXT01.pdf [hämtad 2017-03-

29]

36

Mälardalens högskola (2014). Vilken metod [www]. Senast uppdaterad 2014-01-02. Publicerad

av: Akademin för ekonomi, samhälle och teknik. Tillgänglig på:

http://www.mdh.se/student/minastudier/examensarbete/omraden/metoddoktorn/metod/vil

ken-metod-1.29981 [Läst 2017-05-20]

Naturhistoriska Riksmuseet (2016). Mineralens egenskaper [www]. Text: Åke Johansson. Senast

uppdaterad 2016-11-28. Tillgänglig på:

http://www.nrm.se/faktaomnaturenochrymden/geologi/mineralochmeteoriter/mineralense

genskaper.326.html [Läst 2017-05-07]

Naturvårdsverket (2012). Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012–

2017. [pdf] Rapport 6502. Tillgänglig på:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6502-7.pdf

[Hämtad: 2017-04-10]

Naturvårdsverket (2016) - Miljömålen- Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och

etappmål 2016 [pdf] Rapport 6707. Tillgänglig på:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6707-

6.pdf?pid=17690 [Hämtad 2017-04-10]

Naturvårdsverket, (2015). Regeringsuppdrag Icke farligt byggnads- och rivningsavfall [pdf],.

Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-

samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2015/ru-byggnads-och-

rivningsavfall/ru-byggnads-och-rivningsavfall-20150309.pdf [Hämtad: 2017-04-22]

Naturvårdsverket, (2015b). Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle:

Sveriges program för att förebygga avfall 2014–2017, Stockholm. Tillgänglig på:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6654-

3.pdf?pid=14439 [Hämtad: 2017-04-22]

NFS 2012:2 Föreskrifter om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om

deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för

deponering av avfall; [pdf]. Tillgänglig på:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/foreskrifter/nfs2012/nfs-2012-02.pdf

[Hämtad: 2017-05-10]

Norgips (2011). BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj

2007 [pdf]. Tillgänglig på: http://www.norgips.se/byggvarudeklarationer [Hämtad: 2017-

05-18]

Norgips Svenska AB (2017) - Norgips skivor [pdf]. Tillgänglig på:

http://www.norgips.se/viewres/index1,1779.htm/bace2252faf7b2d20378fb12404b54d2ab

3d782d.pdf [Hämtad: 2017-05-08]

Norgips Svenska AB (2017) – Om gipsskivor. [www]. Tillgänglig på: http://www.norgips.se/om-

norgips/foretaget/om-gipsskivor/gipsskivans-uppbyggnad/index1,62.html

Obrovac, Julia. m.fl. 2013. Översyn av deponiskatten, [pdf]. Stockholm: Naturvårdsverket.

Tillgänglig på: https://www.naturvardsverket.se/upload/miljoarbete-i-

samhallet/miljoarbete-i-sverige/regeringsuppdrag/2013/deponiskatt/131220-redovisning-

deponiskatten.pdf [Hämtad: 2017-05-10]

37

Palm, David., Sundqvist, Jan-Olov., Jensen, Carl., Tekie, Haben., Fråne, Anna., Ljunggren

Söderman, Maria (Februari 2015). Analys av lämpliga åtgärder för att öka återanvändning

och återvinning av bygg- och rivningsavfall [pdf]. Rapport 6660. Naturvårdsverket:

Stockholm. Tillgänglig på:

http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6660-

4.pdf?pid=14683 [Hämtad 2017-04-03]

Paulrud, S., Hjörnehede, A. & Öhman, M., 2015. Färdig bränslemix av halm, flis och additiv från

terminal till kraftvärmeverk RAPPORT 2015:149, Stockholm: Energiforsk AB.

Tillgänglig på: http://www.energiforsk.se/program/branslebaserad-el-och-

varmeproduktion-sebra/rapporter/fardig-branslemix-av-halm-flis-och-additiv-fran-

terminal-till-kraftvarmeverk/

[Hämtad: 2017-06-08]

Piotrowska, Patrycja. m.fl.., 2013. Krossade gipsplattor som bränsleadditiv vid fastbränsleeldning

för minskad risk för askrelaterade driftsproblem - etapp 1 termokemiska

modellberäkningar och bänkskaleförsök. : Slutrapport NWI Dp 4, Mars 2013, Tillgänglig

på: ttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-24514. [Hämtad:2017-05-11]

Rebbling, Anders. m.fl., 2013. Krossade gipsplattor som bränsleadditiv vid fastbränsleeldning för

minskad risk av askrelaterade driftsproblem - etapp 2 fullskaleförsök i avfallseldad

rosterpanna (25 MWt); Slutrapport NWI Dp 4, december 2013, Tillgänglig på:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:996991/FULLTEXT01.pdf

[Hämtad:2017-05-11]

Riksantikvarieämbetet (2013). Materialguiden [pdf]. Tillgänglig på:

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/3310/Varia%202013_35.pdf [Hämtad

2017-05-07]

Sev, Aysin., (2009). How can the construction industry contribute to sustainable development? A

conceptual framework. Sustainable Development, 17(3), pp. 161-173. Tillgänglig på:

http://onlinelibrary.wiley.com.focus.lib.kth.se/doi/10.1002/sd.373/full

[Hämtad: 2017-03-28]

SFS 1999:673 Lagen om skatt på avfall. Stockholm: Finansdepartementet S [www]. Tillgänglig

på: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-

forfattningssamling/lag-1999673-om-skatt-pa-avfall_sfs-1999-673

[Hämtad: 2017-05-10]

Statistiska centralbyrån (SCB)(2016). Uppkommet avfall efter näringsgren SNI 2007 samt hushåll

och avfallsslag. Vartannat år 2010 - 2014 [Uppkommen icke-farligt avfall (ton)> F41-43

BYGGVERKSAMHET> mineralavfall från bygg och rivning>2010, 2012,2014] [www].

Tillgänglig på:

http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0305/MI0305T01/t

able/tableViewLayout1/?rxid=299fe003-a5cb-438a-8c1c-b9ea3b1bcb3d#

[Hämtad: 2017-05-07]

Santillo, David., Johnston, Paul., Everard,Mark., Robèrt, Karl-Henrik (2007). Reclaiming the

Definition of Sustainability. Environmental Science and Pollution Research -

International, 14(1), p. 60–66. Tillgänglig på: https://link-springer-

com.focus.lib.kth.se/article/10.1065/espr2007.01.375 [Hämtad: 2017-04-13]

38

Su, Biwei,. Heshmatia, Almas, Gengb, Yong,. Yu, Xiaoman. (2013). A review of the circular

economy in China: moving from rhetoric to implementation. Journal of Cleaner

Production,[E-journal] Volym 42, p. 215–227. Tillgänglig på:

http://www.sciencedirect.com.focus.lib.kth.se/science/article/pii/S0959652612006117

[Hämtad: 2017-04-03]

Sweden Green Building Council, . Sweden Green Building Council. [www] Tillgänglig på:

https://www.sgbc.se/statistik

[Läst 2017-04-22]

Sörensen, Max., Higson, Adam (2015). Optimering av gipshantering inom produktion -

reducering av onödiga kostnader. KTH: Studentuppsats [pdf]. Tillgänglig på:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:859290/FULLTEXT01.pdf

[Hämtad: 2017-04-13]

Westlund, Per. et al., 2014. Klimatpåverkan från byggprocessen[pdf], Stockholm: Kungl.

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA). Tillgänglig på:

https://www.iva.se/globalassets/rapporter/ett-energieffektivt-samhalle/201406-iva-

energieffektivisering-rapport9-i1.pdf

[Hämtad: 2017-04-28]

White, Tim (2014). Gypsym Rescue? Publicerad oktober 2014. [Artikel] Tillgänglig på:

http://www.gypsoil.com/research-library?id=173

[Hämtad 2017-04-18]

Wigart, Kari., 2016. Hantering av gips på deponier: Naturvårdsverket. [www] Tillgänglig på:

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Deponering-av-

avfall-/Hantering-av-gips-pa-deponier/ Publicerad 2017-03-16.

[Hämtad 2017-05-17].

Wiklunds Åkeri AB. Om Wiklunds. [www]. Tillgänglig på: https://www.wiklunds.se/om-wa/

[Läst 2017-04-11]

World Commission on Environment and Development(WCED), (1987). Report of the World

Commission on Environment and Development: Our Common Future.[pdf].Genève.

Tillgänglig på: http://www.un-documents.net/our-common-future.pdf

[Hämtad 2017-04-17]

WRAP, Waste & Resource Action Programme. Recycled gypsym in a novel cementitious

material [pdf]. Publicerad på WRAP. Tillgänglig på:

http://www.wrap.org.uk/sites/files/wrap/Case%20study%20-

%20Recycled%20gypsum%20in%20a%20novel%20cementitious%20material.pdf

[Hämtad 2017-04-21]

Övriga källor

Berge, Bjørn (2009). The Ecology of building materials. 2nd edition. Oxford: Elsevier. ISBN:

978-1-85617-537-1. (Journal of Cleaner Production)

Bertil Ekdahl. F.d. intendent på miljöförvaltningen på Stockholm stad.

[Telefonkontakt: 2017-05-06]

Blomberg, Niklas (2017). Handledare på Wiklunds.

39

Gips Recycling Sverige AB. Mer information - videopresentation [video].

Publicerad: 2014-09-25. Tillgänglig på: http://gypsumrecycling.biz/16408-1/

[Sedd 2017-05-05]

Lassen, Henrik. VD på Gips Recycling AB

[Intervju 2017-04-27]

Lassen, Henrik. VD på Gips Recycling AB

[Mailkontakt 2017-05-04]

Wiklunds Åkeri AB. Wiklunds Åkeri Master [video]. Publicerad: 2013-10-01. Tillgänglig på:

https://www.wiklunds.se/om-wa/

[Sedd 2017-04-11]

40

41

Bilagor Bilaga 1

Intervjumall: Gips Recycling

Informera om:

• Anonymitet, om så denne vill.

• Inspelning av intervjun, om så denne vill

• Intervjuobjekten får hoppa över frågor eller avsluta intervjun när så denne vill.

• Intervjuobjekt får se renskriven transkribering från inspelningen & anteckningarna.

Inledande kommentar kring studien.

Frågor:

1. Vad har för titel idag? Hur länge har du jobbat på Gips Recycling?

2. Vilka länder samt vilka delar av Sverige är ni verksamma i?

3. Finns det några geografiska skillnader i insamlingen av gips? Om Ja, hur påverkar det er hantering?

4. Hur ser hela Gips Recyclings process ut idag?

a) Insamlingen av gips?

b) Bearbetning av gips?

c) Avsättning av material?

d) Deponi?

5. Hur ser er exakta kravspecifikation ut på materialet som får levereras till er?

6. Hur ser ni på utvecklingen av alternativa gipsskivor (cementbaserade, inblandning av cellulosafiber,

glasfiber)?

a) Hur påverkar det er avsättning?

7. Hur uppfattar ni byggbranschens intresse för att återvinna gipsskivor?

a) Hur har intresset varit tidigare?

b) Hur är den idag?

c) Vad är förväntningar på framtiden?

8. Vilka fördelar ser du med återvinning av gips?

42

a) Ditt perspektiv

b) Branschens perspektiv

9. Vilka svårigheter ser du med återvinning av gips?

a) Ditt perspektiv

b) Branschens perspektiv

10. Hur har utvecklingen sett ut de senaste åren av återvinning av gips?

a) Mängder, priser för deponi och återvinning

11. Hur stora mängder avfall tar ni emot per år?

a) Kommer mängden öka/förbli detsamma i framtiden?

12. Hur ser avsättningsmöjligheter ut gentemot uppkommen avfall från gipsskivor idag?

13. Hur ser dessa samarbeten ut med gipstillverkare och hur ser du på producenternas ansvar i

återvinningsprocessen?

14. Vad tror du krävs för att öka återvinningen av gips?

15. Hur tror du att framtiden ser ut för återvinning av gipsskivor?

a) Mängder uppkommen gipsavfall?

b) Mängder inkommen avfall till Gips Recycling?

c) Vad kommer vara drivande för ökad återvinning?

d) Avsättningsmöjligheter?

16. Vad tror du om gipsavfall lämplighet för andra återvinningsvägar än gips?

a) Jordbruk

b) Cement

c) Bränsleadditiv

d) Andra Uppslag

17. Hur stor andel av återvunnet gips finns i dagens gipsskivor?

43

Bilaga 2

Frågeformulär - Jordbruk

Frågeformuläret syftar till att undersöka vilka andra återvinningsområden gips kan tillämpas i bortsett

från deponi och återvinning (återvinning till nya gipsskivor). Studien är avgränsat till standardgipsskivor

(gipskärna med pappkartong) och det avfall som uppstår vid nybyggnationsprojekt (spill)

Informera om:

• Anonymitet, om så denne vill.

• Deltagaren får hoppa över frågor.

Namn och titel:

1. Vad har du för erfarenhet kring gipsfrågor.

Jag känner väl till användningen av gips inom byggsektorn.

mycket begränsad erfarenhet, främst genom kollegor

Det diskuteras som ett strukturförbättrande ämne för jordbruksmark som skulle kunna minska

fosforförluster till vatten

Jag har forskat kring användning av gipsavfall från gödselindustrin.

Det har använts inom ekologisk trädgårdsodling för att tillföra Ca utan att höja pH.

Har haft ett fältförsök med tillförsel av "fosforgips" (Yara, Finland) till jordbruksmark (lerjord)

2. Vilken skillnad är det i lämplighet mellan industrigips och naturgips, för tillföring på

mark?

Vad man än tillför till mark så är det viktigt att veta vad för nya föroreningar som kan tillföras marken.

Min misstanke är att industrigips är en biprodukt av reningsprocesser. Risken för kontamination av

tungmetaller är betydande. Och dessa har bara en väg bort och det är genom grödorna för att senare

anrikas i näringskedjorna.

Jag antar att industrigips innehåller mera föroreningar som t ex tungmetaller

Om industrigips uppfyller miljönormer ser jag ingen skillnad.

Enligt regelverket för ekologisk produktion får endast naturgips användas, se KRAV´s regel 4.8.8.,

EU-förordningen och exakt formulering i förordningen (EG) nr 2003/2003 nr 1, bilaga I.D.

Vet ej i detalj, men det är viktigt att det inte är några förorenande ämnen i gipsen tex tungmetaller

44

3. Vilka fördelar ser du med att tillföra gips i jordbruk?

Frågan är om gips kan höja pH-värdet i sur jord. Det tror jag egentligen inte. Sedan är frågan om det i

jorden finns brist på kalciumsulfat. Det skan en jordanalys svara på. Jag tror att LRF har avtal med

laboratorier som gör jordanalyser. Det bör gå att fråga ett sådant om det finns någon odlarnytta med att

tillföra gips.

Det har antagligen inte samma långtidseffekt som strukturkalk. Det används mycket i Finland eftersom

man har det mer eller mindre gratis från framställning av mineralgödselfosfor.

Gips är bra S- och Ca-gödsel där dom behövs. S-tillförseln är ofta speciellt nyttig till korsblommiga

växter som kålväxter. Då har man också funnit att gips föstärker aggregatstrukturer genom den s.k.

salteffekten för att den är relativt löslig salt (jämfört med t.ex. kalkstensmjöl), men inte för löslig för

att orsaka skördebortfall.

Att kunna tillföra Ca utan att påverka pH

Kortsiktigt (3-4 år) kan det förbättra strukturen på lerjordar och om man har svavelbrist så blir det

även ett svavelgödselmedel

4.Ser du andra incitament för att tillvara gipsavfall i jordbruk än att det kan vara fördelaktigt

för jordbruket?

Min gissning är att det snarast är den som har byggavfall som ser nytta i att blanda gips i jorden.

Nej. När det gäller slamm har det länge funnits ett motstånd - lantbrukare som mer eller mindre av

princip inte vill ta emot städernas avfall

Visst är bra att ta tillvara restmaterial (om den lämpar sig till matproduktion) som kan minska ingrepp

i naturens lagringar som annars skulle brytas.

Återvinning är oftast generellt positivt för miljön och för resursutnyttjande

Nja, jag är ganska trött på att samhället ser jordbruket som en chans att bli av med allehanda avfall....

men om det är rena produkter så är det bra om man kan ta till vara avfall av olika slag.

45

5. Finns det platser eller områden som skulle ha nytta av tillfört gips? Vilka är de i så fall?

Jag vet inte.

I USA har man testat 'gipsgardiner' längs med ett vattendrag. Det var ett mycket utsatt vattendrag med

höga fosforhalter också i grundvattnet. Sådana problem har vi sällan i Sverige. Kanske man skulle

testa runt deponier?

Erosionsbenägna lerjordar skulle vara i toppen av min list.

Ekologisk grönsaksodling på friland och i växthus, bär- och fruktodling, troligen även lantbruket i

stort där balansen mellan olika positiva joner behöver rättas till. Svaveltillskottet kan också vara

positivt ibland.

se fråga 3

6. Vilka svårigheter ser du med att tillföra gips i jordbruk?

Gipsen kan vara kontaminerad med tungmetaller och möjligen även annat avfall, spik, skruv,

impregnerat trä.....

Kräver nog samma förhållanden som strukturkalk - tillförsel vid torra förhållanden och en noggrann

inarbetning i jorden. Men det är bäst att fråga finska kolleger

Riktigt annat än att man inte tillför tungmetaller med gipsen ser jag inte. Visst är det önskvärt att

gipsen också är i en sådan form att man kan sprida den jämt (t.ex. med en vanlig kalkspidare).

Svårt att sprida

Vi har inga långliggande försök så vad effekterna på lång sikt är vet vi inte. Man tillför mycket sulfat

så vad händer när det lakas ut till vattendragen? Vid återkommande gipstillförsel måste man nog kalka

också för att undvika en viss pH-sänkning. Om produkten ska användas för markstrukturförbättring

måste den vara mycket billig eftersom man måste återkomma vart fjärde år. Jag tror att det bara är

naturgips som får användas i ekologisk odling och den tror jag är dyr (obs tror, vet ej).

7. Känner du till om gips från från gipsskivor har testats inom jordbruk? Beskriv gärna vad

det används till och erfarenheter ifrån det.

Nej

Verkar osannolikt

Sådana tester känner jag inte till.

Cresco Ecogips var godkänt under en tid för användning i ekologisk odling, men tillåtetbedömningen

har dragits tillbaka. Kontakta KRAV och kontrollorganet som jobbat med detta för att få

bakgrundinformation. De odlare som jag arbetet med har oftast köpt sitt gips i färgaffärer eftersom det

använts i växthusodling och jordblandningar och därmed inte i så stora mängder.

Har ingen erfarenhet

46

8. I tidigare kontakt med en aktör från gipsindustrin, menade hen att återvunnet gips inte

lämpar sig för applicering på mark p.g.a. innehållande tillsatser och tungmetaller. Om så är

fallet, hur ser du på möjligheterna att rena gipset från dessa ämnen?

Min gissning är att det är mycket svårt att få bort tungmetallerna.

Jag gissar att det är svårt

Visst är möjligt, men priset kan vara rätt så hög. Naturgips får man (så vitt jag vet) på ett förmånligt

pris, så en eventuell processeringsbehov är en klar nackdel.

Den processen känner jag inte till, men det vore så klart önskvärt att kunna rena gipset för att kunna

återanvända det i jordbruket. Vi ska absolut inte tillföra tungmetaller och andra tillsatser i vår

livsmedelsproduktion och inte heller sprida det i naturel för övrigt.

Ingen aning

9. GYPSOIL använder sig av industrigips och är den ledande leverantören till

jordbruksändamål i USA. Spoerri (VD) menar att gips från gipsskivor är vällämpade för

att återanvändas jordbruket. Vad anser du om saken?

Det krävs en oberoende kontroll av gipsavfallet. Det krävs många mätningar i samma parti av gips så

att mottagaren av gipset blir pålurad något som gör åkerjorden obrukbar.

Är skeptisk. Det skulle ju lösa ett problem för Spoerri - jordbruket vill ha så rena tillsatser som möjligt

till marken

Så länge dom ligger under gränsvärden för tungmetaller och andra oönskvärdä substanser ser jag ingen

hinder för användningen i jordbruket. Kolla gärna om tungmetallgränserna i USA är högre än här i

Norden. Vi har ju ofta litet annan syn på möjliga risker i livsmedelproduktionen än jänkarna.

Ingen aning

47

10. Vad anser du behövs göras för att undvika att gips hamnar på deponi?

Att använda gammal gips i nya gipsskivor.

Förutom att man bör sträva efter att återvinna gipsavfall ser jag inga problem med att lägga gips på

avfallsupplag. Lagstiftning finns för att begränsa andelen organiskt material i avfall som

samdeponeras med gips (eftersom gips kan påverka deponigassammansättningen genom

svavelvätebildning.)

Man kunde som sagt testa om man kunde använda gipset som skydd runt de deponier där man har

lagrat mycket fosfor t ex i form av slamm

Återvinning är väl mest vettig användning så länge det går tekniskt.

Det behöver renas eller ändra processen när gipset tas fram så att det inte innehåller miljöfarliga

ämnen

Se till att gipsskivorna inte innehåller några förorenande ämnen

11. Anser du att ändringar i lagar/föreskrifter behövs för utvecklingen av

tillämpningsområden för återvunnen gips?

Detta vet jag inte.

Om det ska gå till jordbruksmark behöver man definitivt analysera och sätta gränsvärden för innehållet

av tungmetaller etc

Om man tänker på livsmedelsproduktionen, så tycker jag att undantag i gränsvärdena skall undvikas,

även när man främjar återanvändning av biprodukter. Gränsvärden till t.ex. tungmetaller finns där för

en orsak.

Nej, inte ändra lagar och förskrifter som förbjuder tillförsel av miljöfarliga ämnen, de

lagarna/förordningarna behövs

vet ej

Om svar ja på fråga 11. Vilken/vilka myndigheter skulle i så fall vara ansvariga?

Naturvårdsverket och länsstyrelserna är troligen de rätta myndigheterna.

Naturvårdsverket och ev också Jordbruksverket

48

12. Vem/vilka i kedjan från att gipsavfallet uppstår till dess att det används i jordbruket/annat

anser du vara ansvariga för att regelverken uppfylls?

Skadan drabbar markägaren. Vilken myndighet som ger tillstånd till deponering av avfall är jag osäker

på, men min gissning är länsstyrelserna.

En lantbrukare har alltid rätt att säga nej. Rekommendationer kan bestå i max tillförsel till olika sorts

jordar och grödor. Till eko-odling är det uteslutet.

Varje parti skall testas för oönskade substanser, så det är väl den som säljer sådana produkter för

ändamål som spridning i åkrar skall bära ansvar för testandet.

Alla

Jordbruksverket/EU ställer upp reglerna och om inte leverantören kan visa att kraven uppfyllts så

kommer ingen lantbrukare köpa varan

13. Känner du till andra återvinningsområden gips har testats i (vägutfyllnad, cement, bränsleadditiv i

biobränsleanläggningar)? Beskriv gärna vad det används till och erfarenheter ifrån det.

Nej

Nej

Saknar tyvärr erfarenheter.

svaveltillsats till förbränning kan minska beläggningar i förbränningsanläggningen samt kloridhalten i

flygaskan, se t ex Rebbling, A., et al., Waste Gypsum Board and Ash-Related Problems during

Combustion

of Biomass. 2. Fixed Bed. Energy & Fuels, 2016. 30(12): p. 10705–10713.

Jag har en kollega i Nya Zeeland som hade ett uppdrag att reda ut möjligheterna på spridning på åkrar

av gipsavfall som uppstod när Christchurch jämnades med marken i jordbävningen för några år sedan.

När jag sist var i kontakt med honom sade han att dom i stället hade använt materialet till

vägutfyllnad.

nej

Övriga kommentarer:

Ni kan kolla om sveriges geotekniska förening har givit ut någon rapport om förorenad jord.

Det är nuförtiden ett stort intresse att föra olika restprodukter till jordbruket. Så länge man kan visa att

marken mår bra av dom är det helt okej. Det har ändå visat sig att man ibland tänker jordbruket som en

"alternativ avstjälpningsplats", så man skall vara litet på alerten med industrins aktörer. Man skall

absolut inte rucka gränsvärden av oönskade substanser för återanvändningens skull för att det mesta

som hamnar i marken förblir där för en lång tid. Det är speciellt sannt för tungmetaller, som skall ha

strikta gränsvärden för att inte äventyra livsmedelssäkerheten. Annars: lycka till med arbetet!

49

Bilaga 3

Frågeformulär - Cement

Frågeformuläret syftar till att undersöka vilka andra återvinningsområden gips kan tillämpas i bortsett

från deponi och återvinning (återvinning till nya gipsskivor). Studien är avgränsat till standardgipsskivor

(gipskärna med pappkartong) och det avfall som uppstår vid nybyggnationsprojekt (spill)

Informera om:

• Anonymitet, om så denne vill.

• Deltagaren får hoppa över frågor.

Namn & titel:

1. Vad har du för erfarenhet kring gipsfrågor.

Not much. Work more with cement and concrete products

Utbildat i miljöskyddsteknik och vet hue avsvavvling går till samt arbetar med LCA på betong samt

besökt cementfabriker.

Beror på tillämpningaområde

19 års arbete på Cementa, nära produktionen och mycket teoretiskt kring cementtillverkning.

Liten

Ganska liten, mest kemiska och fysikaliska egenskaper ur mineralogiperspektiv.

2. Vilken skillnad är det i lämplighet mellan industrigips och naturgips, för tillföring i

cement?

Vet ej

Vet ej

One major source of gypsum used in Europe comes from cleaning the exhaust gases of fossil fuel

power plants (mostly coal) with lime water. This flue-gas desulfurization produces FGD gypsum as a

waste product and which is widely used for using different sulfate binder products (gypsum plasters,

gypsum boards, plaster of paris, anhydrite for screeds). A second major industrial source is the

production of phosphates, where gypsum is formed, again, as a waste product. Both processes provide

fairly high grade gypsum, which is finely grained and usually wet. I think in Europe most of the

cement companies use FGD gypsum for cement production since it is cheap and costs much to

nothing. Natural gypsum is usually excavated in larger blocks and needs to be ground if it should be

used in cement.

Känner inte till att det finns några skillnader. Mig veterligen kan båda sorterna användas i

cementtillverkning.

Se cementstandarden SS-EN197-1

5.4 Calcium sulfate

Calcium sulfate is added to the other constituents of cement during its manufacture to control setting.

50

Calcium sulfate can be gypsum (calcium sulfate dihydrate, CaSO4 ⋅ 2H2O), hemihydrate (CaSO4 ⋅ ½H2O), or anhydrite

(anhydrous calcium sulfate, CaSO4) or any mixture of them. Gypsum and anhydrite are found

naturally. Calcium sulfate

is also available as a by-product of certain industrial processes.

Industrigips har annan kemi och kristallstruktur vilket ofta har ställt till med problem. Man har återgått

till naturgips då det är en säkrare produkt.

Ingen om industrigipsen är ren från andra fraktioner och rätt form av hydrat föreligger, dihydrat, halv

eller anhydrit gips.

3. Vilka fördelar ser du med att tillföra gips i cement? (kemiska egenskaper, mängder,

tillsatser, hållfasthet mm)

Gypsum is used as set controller in Portland cement. By this concrete can be cast within a time slot of

several hours. Without gypsum, Portland cement would set within minutes. However, the amount in

gypsum is not huge, usually in the range of a SO3 content of 3 to 4 mass-%. Larger amounts are not

allowed by standard since they would compromise the durability of any concrete made with that

cement. In another type of binder, so called super sulfated cement, gypsum is an activator, which

triggers the hydration of finely ground granulated blast furnace slag (ggbs). Those so called super-

sulfated binders are known since ca. 70 years and have excellent chemical resistance. However, they

never gained much prominence due to other disadvantages in hardening times and workability

properties and the availability of ggbs, which is mostly used for the CEM II and CEM III production.

From my perspective as a cement guy, I think at the moment any gypsum recycled from CDW

(Construction & Demolition Waste) materials has no chance to compete with the quality and

quantities of FGD gypsum available, if it should be applied in cement.

ca 2 % tillsatts i cement har en retarderande effekt vid hydratationen för att förhindra att betongen

omedelbart stelnar.

Den klinkerkomponent som retarderas är trikalcumaluminat (3CaO)Al2O3

Ref. Betonghandboken

Gipsen påverkar den tidiga strukturutvecklingen i ung betong.

Går inte att tillverka betong annars. Bindetiden blir noll! se mängder av teori kring cementhydratation.

Gips är viktig för hållfasthetstillväxt i ung betong, under hydratationens första fas.

Som retardator huvudsakligen, även till viss del för hållfasthet.

51

4. Ser du andra incitament för att tillvara gipsavfall i än att det kan vara fördelaktigt i

cement?

My opinion is that gypsum gained from CDW materials is not having a chance to be used in cement as

long as there are FGD and natural resources available. The quality standards for cements are most

rigorously controlled and any materials used in cements need to go though a tough quality control

process.

Gypsum from CDW materials can just not provide the constant quality needed without a refinement

process (or can it?). This means it can most possibly only be used for products/processes, were quality

standards are minimal, such as for the grade layers of road beds. But those, I would say, are niche

applications.

Det kan ingå i gipsskivor

Det är inte fördelaktig

Återvinning/återanvänding ska förstås prioriteras. Som råvara vid cementklinkertillverkning för att få

svavel t.ex. Testat/testas vid vår fabrik i Skövde.

Vet ej

Minska brytning av primär råvara.

5. Finns det platser eller områden som skulle ha nytta av tillfört gips? Vilka är de i så fall?

Vet ej

Vet ej

In the end, gypsum from recycling processes will always have fulfill the cost question: Is it cheap and

good enough to replace something already existing? How much would it cost to be used as a raw

material for the production of gypsum binders?

Pigment i målafärg

se ovan

Jordförbättring?

52

6. Vilka svårigheter ser du med att tillföra gips i cement? (kemiska egenskaper, mängder,

tillsatser, hållfasthet mm.)

It comes always down to the quality and costs: Can CDW gypsum be produced in constant high

quality without impurities and to costs comparable to FGD gypsum?

Inga

Det är komplicerat.

renhet, volymer, logistik - kostnader

För mycket gipsinblandning kan på sikt innebära inre sulfatangrepp på cementpastan (sekundär

ettringitbildning) som kan leda till sprickor.

vet ej.

7. Känner du till om gips från från gipsskivor har testats i cement? Beskriv gärna vad det

används till och erfarenheter ifrån det.

Maybe it has, but have not heard of it.

Nej

Om för stora bitar kan det ge en inre expansion. Komplicerat. Läslitertur om cemengtkemi.

Ja som tillsatsmaterial vid malning av cementklinker till cement. Gipsen var inte ren, hade något slags

organiskt material från pappret som påverkade förloppet vid härdning av betongen.

Känner inte till

Vet ej.

8. Vad anser du behövs göras för att undvika att gips hamnar på deponi?

Instead of putting CDW gypsum in cement, it would be better to think about alternative building

products made from gypsum. Gypsum is one of the oldest materials in construction and the best for

recycled materials would be to use it were quality standards are not as high, e.g. for alternative plaster

boards, e.g. reinforced with natural fibers, etc.

Minska gipsflödena Använd returgips till nya produkter

Vet ej

Begränsa användning av gips

Från byggindustri så har jag fått intrycket att stora besparingar kan göras redan på bygget, där man

överbeställer ganska ordentligt.

53

9. Anser du att ändringar i lagar/föreskrifter behövs för utvecklingen av tillämpningsområden

för återvunnen gips?

Vet ej

Vet ej

I think there will be no lobby for this, maybe in 10 to 15 years. It is already hard to lobby for recycled

CDW materials, e.g. as aggregate in concrete, which is a much larger volume than any gypsum

wastes.

Nej

Piska brukar fungera :-)!

Troligen måste SS 137003:2008 (betongstandard) modifieras

Om svar ja på fråga 9. Vilken/vilka myndigheter skulle i så fall vara ansvariga?

SIS

10. Vem/vilka i kedjan från att gipsavfallet uppstår till dess att det används i cement/annat

anser du vara ansvariga för att regelverken uppfylls?

For gypsum in cement it will always be the producers themselves who decides what comes into their

cements.

Jag känner inte till att det finns oklarheter i ansvarsfrågan i avfallslagstiftning om gipsavfall.

Standardisering och cementindustrin. Cementindustrin har arbetat mycket med industrigips med dåligt

resultat.

För betong: Cementtillverkare och konstruktörer som föreskriver rätt bindemedel i rätt

exponeringsmiljö.

Svårt säga direkt, men stort ansvar ligger hos fastighetsägaren och rivaren.

11. Känner du till andra återvinningsområden gips har testats i (vägutfyllnad, jordbruk,

bränsleadditiv i biobränsleanläggningar)? Beskriv gärna vad det används till och

erfarenheter ifrån det.

Nej

Nej

No idea...

vet ej

Känner inte till

Jordbruk. Inga erfarenheter.

54

12. Vad har du för kommentarer på WRAP-projektet? (inledande bakgrundsbeskrivning ovan)

Never have heard of it. However, supersulfated cements, as mentioned above, is nothing new and only

a niche product (there are some cement companies, who produce those). Other non-Portland cements

are calcium sulfoaluminate cements, which include also gypsum in their production process. But

again, it boils down to quality and costs.

Om man hittat ett användningsområde för gips är det positivt. Att det retarderar cementreaktionen är

inte förvånande. Det är viktigt att pröva långtidshållfastheten i den nya produkten då man har så pass

höga svavelhalter som kan ge en sen svällning och låg långtidshållfasthet.

Enligt cementstandarden SS-EN197-1 får man högst ha 3,5-4% SO3 i cementet.

Vet ej vad det är för projekt

Det är intressant med nya bindemedel.

Bra att det görs något

Övriga kommentarer:

Sorry to be rather negative about the use of recycled gypsum in cement. But please just keep in mind

that cement is one of the cheapest construction materials available (ca. 900 SEK/t!!!) and any

component bringing up that low price without any functional benefit will not be considered. Also, it

needs to be considered the impact in sustainability using CDW gypsum compared to FGD gypsum,

the latter available in large amounts, cheap and in high grade.

Ring om ni har funderingar, –

Sitter mycket illa till med tid denna perioden, därav korthuggna svar där jag tyvärr inte hinner

reflektera och svara utförligt. RISE och CBI kommer sannolikt få ett projekt som handlar om gips i

bygg- och rivningsavfall, så mycket intressant ta del av era resultat.

55

Bilaga 4

Frågeformulär - Bränsleadditiv

Frågeformuläret syftar till att undersöka vilka andra återvinningsområden gips kan tillämpas i bortsett

från deponi och återvinning (återvinning till nya gipsskivor). Studien är avgränsat till standardgipsskivor

(gipskärna med pappkartong) och det avfall som uppstår vid nybyggnationsprojekt (spill)

Informera om:

• Anonymitet, om så denne vill.

• Deltagaren får hoppa över frågor.

Namn & titel:

1. Vad har du för erfarenhet kring gipsfrågor.

Som doktorand forskat kring användning av returgips som bränsleadditiv vid förbränning av biomassa

Har insyn i några projekt där gips tillförts bränsle.

Som bränsleadditiv vid förbränning (FoU)

Gips som används som additiv för att reducera korrosion vid förbränning i större pannor

Användning som bränsleadditiv vid förbränning

2. Vilken skillnad är det i lämplighet mellan returgips, industrigips och naturgips, för

tillföring som bränsleadditiv?

Det kan jag inte med säkerhet säga, men skillnaden i renhet borde vara väsentlig. Returgips kan

innehålla allt möjligt (glasfiber, flamskyddsmedel, järn etc.) vilket t.ex. naturgips inte gör i samma

utsträckning

Gips som utgör avfall kan troligen ej brännas i icke-avfallsklassad anläggning enligt gällande

regelverk. Alternativt kan det kanske resultera i att askan blir klassad som farligt avfall istället för att

kunna användas för skogsgödsling.

Rent förbränningstekniskt behöver det inte vara skillnader mellan klasserna. Det är förmodligen en

fråga om att optimalt utnyttja gipsen i fråga i ett kretslopp.

Bara testat returgips

56

3. Vilka fördelar ser du med att tillföra gips som bränsleadditiv?

Om bränslet man avser använda skulle kunna förbättras med Ca- och/eller S-additiv skulle gips kunna

användas som en källa för båda

Gips kan ev minska korrosion under vissa betingelser, då det tillför svavel.

Minska korrosion på tuber på överhettare/konvektionsdel, minimera slaggning i eldstad (roster och

fluidbäddsanläggnigar)

Gips kan ersätta t.ex. svavel som används för att reducera korrosion

Kan ha motsvarande effekt som ett vanligt svaveladditiv

4. Ser du andra incitament för att tillvara gipsavfall än att det kan vara fördelaktigt för

bränsleadditiv?

Inga uppenbara.

Det bör minska mängden avfall som går på deponi.

Gips, precis som andra råvaror, bör i möjligaste mån åter-vinnas/användas

Returgips används vid produktion av gipsplattor idag

5. Vilka platser eller områden där kraftvärmeverk skulle ha nytta av tillfört gips i

förbränningsanläggningar? Vilka är de i så fall?

Det är beroende av bränslet, inte plats eller område.

Kan förmodas minska korrosion på överhettare.

Se svar till fråga 3.

Alla anläggningar som använder svavel kan i princip övergå till gips. Det finns många men förbränns

returträ kan ett behov finnas. Om det är rätt panntyp.

Vid användning av bränslen som har höga klorhalter som returflis, halm mm.

57

6. Känner du till om returgips från gipsskivor har testats som bränsleadditiv? Beskriv gärna

vad det används till och erfarenheter ifrån det.

Rebbling et al, Piotrowska et al, och jag tror att det finns en studie från RISE som också är publicerad.

Om ni vill titta på kraftvärme specifkt är Rebbling et al nog bäst. "Waste gypsum board and ash-

related problems during combustion of biomass II, fixed bed" tror jag att den heter. Google Scholar.

http://www.energiforsk.se/program/branslebaserad-el-och-varmeproduktion-sebra/rapporter/fardig-

branslemix-av-halm-flis-och-additiv-fran-terminal-till-kraftvarmeverk/

Kraftvärme - avfallsrosterpanna (12 MW) ; Fullskaleförsök med 1-3 % i typiskt avfallsbränsle.

Potentiellt reduktion av NaCl/KCl i rökgaserna

Lyckade försök finns gjorda och rapporterade i Boden, Borås och Enköping

Luleå Tekniska universitet har även gjort tester.

7. Vilka svårigheter ser du finns med att tillföra returgips som bränsleadditiv?

verkningsgraden på sönderfallet, återbildning av gips efter sönderfallet, dosering, reaktivitet hos

produkterna, mängd additiv för att nämna några. Det är komplicerat att ändra bränslekaraktäristik.

Dosering kan vara svårt. Överdosering kan leda till ökad korrosion pga svavelsyrabildning i de bakre

och kallare rökgaskanalerna. Överdosering kan också leda till ökade mängder av avlagringar med

åtföljande behov av ökad sotning och risk för igensättningar. Ökad sotning sänker verkningsgraden

genom ökad ångförbrukning, samt kan ge erosionsskador.

Det gäller att otimera inblandnigen mot bränslesammansättning för att inte producera för höga halter

SO2/SO3 i rökgaserna

Gips kräver en viss förbehandling som är helt nödvändig. Annars blir resultatet sämre än utan gips.

Att få en jämn inblandning i bränslet.

8. I tidigare kontakt med en aktör från gipsindustrin, menade hen attåtervunnet gips inte

lämpar sig för applicering på mark p.g.a. innehållande tillsatser och tungmetaller. Om så

är fallet, hur ser du på möjligheterna att rena gipset från dessa ämnen?

Det är inte mitt område. I teorin skulle man kanske kunna binda tungmetaller i bottenaska/slagg i ett

kraftvärmeverk men det är inget jag har koll på.

Förefaller svårt, kostsamt och energikrävande.

Givetvis kan inte gipstillsatsen öka emissionerna till över gränsvärdena. Halterna varierar mellan

gipstillverkarare och det kan vara så att tungmetaller avskiljs i reningsprocessen

Som bränsleadditiv inget större problem då tillsatsen rör sig om 2 %.

58

9. Vad tror du tungmetallerna i återvunnet gips kan påverkar vidanvändning som

bränsleadditiv? Beskriv gärna konsekvenserna.

Se ovan.

Känner inte till om det finns några negativa konsekvenser. Förmodar att halterna är på spårämnesnivå.

Med en realistisk inblandningsgrad blir tillförseln av tungmetaller kanske försumbar för en

avfallsanläggning. Eventuellt även för en (avfallsklassad) returträanläggning.

Konsekvenser för hanteringen av de bildade askfraktionerna - högre kostnader för anläggningen

Man måste dels klargöra vilka halter som finns i återvunnet gips dels om tungmetallerna kan renas till

en acceptabel nivå innan man kan peka på konsekvenser.

Se ovan

10. Vad anser du behövs göras för att undvika att gips hamnar pådeponi?

Då måste man nog sluta använda gips i steget före deponi.

Ökad användning som additiv kan vara en väg framåt. Men om nyttan är liten för anläggningen, så

kan det krävas att ersättning erhålls för den anläggning som tar emot den. Detta kräver ekonomiska

styrmedel. Ökad återvinning/upparbetning kan ev vara möjligt, men kräver nog också ekonomiska

styrmedel. Förmodligen även forskningsfinansiering för att hitta nya/förbättrade metoder. Ev. kan

ändrad lagstiftning kring avfallsklassning krävas. Detta kräver då i så fall underlag ifrån ytterligare

forskning/utredningar som visar att miljöriskerna blir acceptabla.

Gips liksom andra varor bör inte hamna på deponi överhuvudtaget och metoder för förädling måste

utvecklas samt användningsområdena måste breddas.

Jobba med retursystem som tex gipsrecycling gör.

11. Skulle gips som bränsle additiv vara ett alternativ för undvika deponi?

I de fall då bränslet skulle förbättras. Men volymerna är så små att det skulle vara ett alternativ för att

minska deponi, inte undvika.

I viss omfattning bör det vara ett möjligt alternativ.

Ja primärt i alla fall

Ja

Det kan vara ett av flera användningsområden.

59

12. Anser du att ändringar i lagar/föreskrifter behövs för utvecklingen

avtillämpningsområden för återvunnen gips?

Ja, om man vill använda återvunnen gips måste lagstiftningen ändras men det gäller allt processavfall

och liknande.

Ja, ifall det kan påvisas att miljöriskerna blir acceptabla.

Ja, anar att lagstiftningen inte finns på plats till fullo

Kan finnas fördelar med det då gips idag inte kan användas i en biobränslepanna då det är klassat som

ett avfall.

Om svar ja på fråga 12. Vilken/vilka myndigheter skulle i så fall vara ansvariga?

Den lagstiftande församlingen. Riksdagen alltså, ingen annan kan vad jag vet ändra lagar.

Naturvårdsverket och eventuellt Energimyndighet. Jag är osäker på om det även krävs ändringar i EU-

direktiv.

Jag vet inte vems ansvarsområde gips hamnar

Börja med Naturvårdsverket.

13. Vem/vilka i kedjan från att gipsavfallet uppstår till dess att detanvänds som

bränsleadditiv/annat anser du vara ansvariga för att regelverken uppfylls?

Det borde väl vara återvinnanrna, de som hanterar deponiavfallet

Ansvaret ligger på respektive aktör för den hantering som sker av den aktören. Övergripande ansvar

för att hanteringen som helhet blir god ligger hos berörda myndigheter främst Naturvårdsverket som

skall tillse att reglverken är utformade så att så blir fallet.

Gipsskivor tillverkas inte med syfte att användas som additiv. Därför är det nog svårt att lägga

ansvaret hos tillverkare som använder returgips (de måste ju dock uppfylla andra krav)

Alla i kedjan har ett ansvar från uppsamling till slutanvändning.

14. Känner du till andra återvinningsområden gips har testats i(vägutfyllnad, cement,

jordbruk)? Beskriv gärna vad det används till och erfarenheter ifrån det.

Inga egna erfarenheter.

Nej

Övriga kommentarer: