yusugâtpatÂlepden - world english bible · 2020-05-23 · mataio1:20 2 mataio2:15 “nâŋgât...

378

Upload: others

Post on 06-Jul-2020

0 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

  • iiYusugât Pat Âlep Den

    The New Testament in the Timbe Language of Papua New GuineaNupela Testamen long tokples Timbe long Niugini

    copyright © 1987 Wycliffe Bible Translators, Inc.Language: TimbeTranslation by: Wycliffe Bible TranslatorsThis translation is made available to you under the terms of the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivatives license 4.0.You may share and redistribute this Bible translation or extracts from it in any format, provided that:

    You include the above copyright and source information.You do not sell this work for a profit.You do not change any of the words or punctuation of the Scriptures.

    Pictures included with Scriptures and other documents on this site are licensed just for use with thoseScriptures and documents. For other uses, please contact the respective copyright owners.2012-10-23PDF generated using Haiola and XeLaTeX on 28 Jul 2020 from source files dated 30 Jan 202003f82704-6ad1-5094-a78e-e240d9f2d4f8

    http://www.wycliffe.orghttp://www.ethnologue.org/language/timhttp://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/4.0/

  • Contents

    Mataio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1Mareko . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 48Luka . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123Aposolo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157Roma . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2051 Korinti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2252 Korinti . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 246Galatia . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 261Epeso . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268Pilipi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 275Kolosai . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2811 Tesalonike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2872 Tesalonike . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2921 Timoteo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2952 Timoteo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 301Tito . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 305Pilemoŋ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 308Hebraio . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 310Yakobo . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3261 Petoro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3322 Petoro . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3391 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3432 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3483 Yohane . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 349Yuda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 350Den hulaŋ agep . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 352

    iii

  • Mataio 1:1 1 Mataio 1:19

    MataioYesugât hakulupŋe yâk yeŋgât kot.

    1Yuda luâk âmbâle areyeŋgât hakuyeŋekotŋe Abraham yâkgât bâgiŋe siâ kotŋeDawidi aregât bâgiŋe siâ kotŋe YesuAnutuŋe huŋgunaŋdo giep amâ yâkgâthakulupŋe are kotyeŋe hin. 2 Ulik ulikluâk kotŋe Abrahamŋe nanŋe kotŋe Isakamiep. Isakaŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Yakobo miep. Yakoboŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeYuda miep. Akto nanaŋlupŋe siânbameyegep. 3 Akto Yudaŋe humo akmââmbâle kotŋe Tama erânŋe mendonanlogâtŋe lâuwâ meyelegep, kotyetŋePerese akto Sera. Akto Pereseŋe humoakmââmbâlemendonanŋe kotŋeHesoroŋmiep. Hesoroŋŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Ram miep. 4 Ramŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeAminadaba miep. Aminadabaŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Nasoŋmiep. Nasoŋŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Salamoŋ miep.5 Salamoŋŋe humo akmâ âmbâle kotŋeRahaba mendo nanŋe kotŋe Boasi miep.Boasiŋe humo akmâ âmbâle kotŋe Rutimendo nanŋe kotŋe Obedemiep. Obedeŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeYese miep.

    6 Yeseŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Dawidi miep. Dawidiŋe luâkkotdâ akmâ malep. Sop ain DawidiŋeUrigât âmbâle kambut mendo nanŋekotŋe Salomo miep. 7 Salomoŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeRehabeam miep. Rehabeamŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Abiamiep. Abiaŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Asa miep. 8 Asaŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeYosapata miep. Yosapataŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Yoram miep.Yoramŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Usia miep. 9 Usiaŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Yotammiep. Yotamŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Ahasi miep. Ahasiŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeHisikia miep. 10 Hisikiaŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Manasemiep. Manaseŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋe kotŋe Amoŋ miep. Amoŋŋe

    humo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeYosia miep. 11 Yosiaŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Yekoniamiep. Akto emilupŋe meyegep. Aktosop ain kepia humo kotŋe Babiloŋ aregâtambolupŋande togom Yuda luâk hikommeyegi. Akto luâk âmbâle meyekmâ purikkatmâ kewuguyekbiâ Babiloŋ kepian arimhoŋ bawa akyeŋgim mali.

    12 Babiloŋ hânân mali aregât kakŋânYekoniaŋe âmbâle mendo nanaŋ kotŋeSalatie miep. Salatieŋe humo akmâ âm-bâle mendo nanŋe kotŋe Serubabe miep.13 Serubabeŋe humo akmâ âmbâle mendonanŋe kotŋe Abiudu miep. Abiuduŋehumo akmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋeEliakim miep. Eliakimŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Aso miep.14Asoŋe humo akmâ âmbâlemendo nanŋekotŋe Sadokomiep. Sadokoŋe humo akmââmbâle mendo nanŋe kotŋe Akim miep.Akimŋe humo akmâ âmbâle mendo nanŋekotŋe Eliudu miep. 15 Eliuduŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Eleasamiep. Eleasaŋehumoakmââmbâlemendonanŋe kotŋe Mataŋ miep. Mataŋŋe humoakmâ âmbâle mendo nanŋe kotŋe Yakobomiep. 16 Yakoboŋe humo akmâ âm-bâle mendo nanŋe kotŋe Yosepe miep.Are humo akmâ Mariagât dâtâŋe dâm-biâ malep. Akto Mariaŋe Yesu miep yâkâmâ, “Anutuŋe huŋgun aŋdo giep.” haindâmaen. 17 Akto hain miawakmâ gayi,are Abraham yâkgâlânba miawakmâ gamDawidi miawagep are luâk kâmotŋe kâ-motŋe miawakmâ gambiâ gambiâ luâk kâ-motŋe 14 agep. Akto luâk kotŋe Dawidiainba gam Babiloŋ hânân mali are âmâluâk kâmotŋe kâmotŋemiawakmâ gambiâgambiâ akai hainâk 14 agep. Akto ainbagam Anutuŋe nanŋe Kristo huŋgun aŋdogem hânân miawagep are âmâ kâmotŋekâmotŋe miawakmâ gambiâ gambiâ akaihainâk 14 agep.

    Yesu miawagep.18 Akto Anutuŋe Yesu Kristo huŋgu-

    naŋdo gem Mariagât tepŋân meawaktoMariaŋe miep aregât keiŋe amâ hin tatâp.Memeŋe Maria amâ Yosepegât dâtâŋemalep. Ikiŋeâk ikiŋeâk manbela âmâ Anu-tugât Wâtŋande memeŋe agaŋdo luâkŋeolop bo peniaŋgim maliat. Yân potalakmâmanbela âmâ tepŋe agep. 19 Tepŋeagep aregât Yosepeŋe Anutugât denlokom malepgât biwiŋande hin nâŋgâep,

  • Mataio 1:20 2 Mataio 2:15“Nâŋgât dâtâŋe luâk siâŋe miep gârâmâluâk unduwâk dewunyeŋân watere aŋunaŋgiwop dâm aregât yoŋâk watbe.” hainnâŋgâep. 20 Hain akmâ benŋe aregâtnâŋgâm mando asiŋân Humogât aŋelosiâŋe hin dâm magaŋep, “Yosepe gâDawidigât hakuŋe hin makgiŋdere nâŋgâ.Anutugât Wâtŋande meme agaŋdo Mariatepŋe aktâp aregât memberâm hanâk hanlâuwâ bo akben. Hanâk oloŋmâ emetgânkatmâ siân memben. 21 Dâ hinŋe âmâbo mendâlân Anutugât Wâtŋande memeagaŋdo nanŋe membiap amâ yâkgâtkotŋe Yesu dâm konben. Akto kot aregâtkeiŋe hin. Yâkgât kâmot bâleŋe akmaiaregât dosa pulimbo aregât Anutuŋeyekto huraguwiap.” Aŋeloŋe hain dâmmagaŋmâ hepulep. 22-25 Hain dâmmagaŋmâ hepundo Yosepeŋe agatmâ denare lokomMaria gala agaŋmâmalep. Hainmando nanŋe mendo Yosepeŋe kotŋeYesu dâm kolep. Akto ainba peniaŋgimmaliat. Akto Anutuŋe aregât keiŋemiawagâk dâm ulikŋân makto Propetesiâŋe hin kulemgoep, “Âmbâle sigansiâŋe nanŋe siâ membiap aregât kotŋeImanue dâm konbai.” dâm kulemgoep.Kot aregât keiŋe amâ hin, Anutuŋe nenolop manmap.

    2Luâk nâŋgâ nâŋgârâŋe Yesu nanaŋ to-

    gom egi.1 Luâk kotdâ siâ kotŋe Herote are malep

    sop ain Maria akto Yosepe Betelehemkepia Yudaia hânân talewân ain manbelaMariaŋe Yesu miep. Mendo manbiâluâk nâŋgâ nâŋgâyeŋe olop diâgâtkeiŋe nâŋgâyiŋe dewutâ gagaŋângenbatogom Yerusalem kepia Yesu miawageparegen togom ambolupŋe aiyeŋgum hindâyi, 2 “Nanaŋ siâ Yuda yeŋgât kembumiawagep aregât diâ kâmŋe dewutâgagaŋângen ain miawakto ekten. Ekmâkotŋe mem agatne dâm diâ watmâ hânkâlewângenba togoen aregât emet yâtenmiawaktâp?” hain dâyi. 3 Hain dâmbiâluâk kotdâ Herote arekŋe hamep aktokepia ambolupŋande nâŋgâm sân sânmeyi. 4 Akto Heroteŋe sumbe kat katluâk areyeŋgât humomolupyeŋe aktoMosegât den kârikŋe makmâ kepigi arememmendugu yekmâ hin dâm aiyeŋguep,“Yeŋe Anutuŋe huŋgun aŋdo gewiaparekŋe kepia wânângen miawakbiap

    dâmai?” hain dâm aiyeŋguep. 5-6 Haindâm aiyeŋgumbo hin dâyi,

    “Anutuŋe makto propete siâŋe hinkulemgoep, “Luâk kembu siâBetelehem kepia bâlensiâ Yudaiahânân talewân ain miawakbiap.Miawakmâ manmâ nâŋgât kâmotIsrae luâk âmbâle yeŋgât kautyeŋemanmâ damunyeŋe akbiap aregâtBetelehem kepia bâlensiâ aregâtnâŋgâmbiâ agatbiap.” den hainkulemgoep aregât Anutuŋe huŋgunaŋdo gewiap yâkgât hin nâŋgâenBetelehem kepian Yudaia hânânmiawakbiap.” dâyi.

    7 Den hain dâmbiâ Heroteŋe nanaŋare hombaŋ amon agep aregât nâŋgâw-erâm luâk nâŋgâ nâŋgâyeŋe olop diâkeiŋe nâŋgâyi are yoŋâk mem oloŋyegep.Oloŋyekmâ diâ miawagep aregât sopgâtaiyeŋguep. Aiyeŋgumbo sop magaŋbiâhin makyeŋgiep, 8 “Betelehem kepia ainariŋet. Ain arim yeŋe kârikŋe akmânanaŋ are undâgâtmâ mem miawakmââmâ togom kepia yâgâten miawagep aremakniŋbiâ nâkâ hainâk arim âmâ kotŋemem agatbian.” dâm heyeŋgiep.

    9 Hain dâm heyeŋgimbo ariyi. Dâwânarim dewutâ gagaŋângen hân yeŋângendiâ kâmŋe are miawakto egi are siâkâmiawakmâ pagaleŋe yeŋgimbo watmâarimbiâ nanaŋ talep aregât emet kakŋânkârigem talep. 10 Tato ekmâ aregâtkambiamyeŋe heroŋe humo nâŋgâyi.11 Akto emelan âgâm Mariaŋe nanŋetambogo akmâ tato yelekmâ nanŋe okotâlep agaŋmâ pâwutyeŋe ligim kotŋe memagali. Mem agatmâ ito lândem katmâtâwât dewunŋe siâme siâyeŋememtogoyiare akto goli akto lâwin hâkŋe âlepŋeare akto lâwin hâkŋe siâ siâ are waŋi.12Waŋmâ tatmâasiŋ yemhin egi. AnutuŋeHerotegâlân bo purik katŋet dâm asiŋânmiawakyeŋgimbo agatmâ dâp siângenbapurik katmâ kepiayeŋângen ariyi.

    13 Purik katmâ arimbiâ Yosepeŋe asiŋyendoKembugât aŋelo siâŋemiawagaŋmâhin dâm magaŋep, “Nâŋgât. HeroteŋeMariagât nanŋe moâk dâm komberâmaregât undâgâtmâ mandâp aregât agatmânanaŋ meŋâi meyelekmâ Aigita hânânarim nâŋgât dengât lâmgom manben.”dâep. 14 Hain dâmbo Yosepeŋe agatmânanaŋ meŋâi meyelekto hândâkŋânâkAigita hânângen agatmâ ariyi. 15 Aktoulikŋân Humoŋe den siâ propete siâgât

  • Mataio 2:16 3 Mataio 3:10biwiŋân kato kulemgoep are hin, “Nâŋenanne konmâ oloŋdere Aigita hânhepunmâ purik katmâ togowiap.” denare bunŋe agep aregât Yosepeŋe Herotemombiawân âmâ purikatbian dâm Aigitahânân lâmgom malep.

    Heroteŋe makto nanaŋ gurukŋe yeŋguyi.16 Akto luâk diâgât keiŋe nâŋgâyiŋe

    Herote are bo miawagaŋmâ arimbiânâŋgâm biwiŋe bâlimbo kuk agep. Aktoluâk diâ keiŋe nâŋgâyiŋe Kotdâ Nanŋemiawagep aregât sop dâm miawakmâmagaŋi aregât nâŋgâm tembe luâklupŋeare huŋgun yeŋgimbo Betelehem kepiaain ariyi. Arim are ewumâk ewumâk kepiabâleŋ maleŋ tali ain nanaŋ miawagi arehombaŋ lâuwâ bo akyeŋgiep are hârogâkyeŋgumbiâ moyi. 17 Akto emelâk propeteYeremiaŋe den hin kulemgoep are bunŋeagep,

    18 “Siân âmbâle siâ kotŋe Rahe yâkgâthakulupŋe Rama kepian manbai aresiânbaŋe nanaŋlupyeŋe yeŋgumbiâmombai aregât nâŋgâm inde humoindewai. Aregât luâk âmbâlebikŋande kambiamyeŋe sândugeâkdâm okot âlep akyeŋgimbiâ kambi-amyeŋe bo sândugewiap.” hain dâmkulemgoep.

    Den are bunŋe akto Heroteŋe maktonanlupyeŋe yeŋgumbiâ memelupyeŋeRama kepian Betelehem ginŋân talep ainindeyi.

    Herote mondo purik katmâ togoyi.19 Akto Herote mondo, Yosepe Aigita

    hânân manmâ giwet ekto Humogâtaŋelo siâŋe miawakmâ den hin magaŋep,20 “Emelâk gasa akyeŋgimMariagât nanŋekone dâm agi are hârok moyigât agatmânanaŋ meŋâi meyelekmenâ Yudaia hânânpurik katmâ ariŋet.” dâep. 21 Hain dâmhepundo Yosepeŋe nanaŋ meŋâi aremeyelekto Yudaia hânân purik katmâtogoyi. 22 Purik katmâ togombiâ den hindâmbiâ Yosepeŋe nâŋgâep, “Herote aremondo nanŋe kotŋe Akelao are eweŋaetgewâkŋân kinmâ Yudaia yeŋgât luâkkotdâ mandâp.” dâmbiâ nâŋgâep. Denare nâŋgâm hamewakmâ Yudaia hânain manberâm han lâuwâ agep. Hainakto giwelân Anutuŋe miawagaŋmâmagaŋdo Yudaia hân hepunmâ Galilaiahânân ariyi. 23 Galilaia hânân arim kepiasiâ kotŋe Nasarete ain arim mali. Ainarim manbiâ aregât umbuŋân Anutugât

    propetelupŋande den kulemgoyi aregâtbikŋe hin tatâp, “Yâk âmâ Nasarete kepiaain gâtŋe.” hain tatâp. Den are bunŋeakto Yesuŋe Nasarete kepian malep.

    3Yohaneŋe âi keiŋe katmâ den dâm

    makyeŋgiep.1 Aregât hamiŋân Yohane tu puli puli

    luâk yâkŋe âi keiŋe katmâ Yudaia hânkamitŋângen arim mando luâk âmbâleekberâm arimbiâ hin dâm makyeŋgiep,2 “Anutuŋe damunyeŋe akberâm aktâparegât agak memeyeŋe bâleŋe makmâmiawakmâ panmâ han biwiyeŋe purikkatŋet.” hain dâm makyeŋgiep. 3 Aktoain manmâ den dâmmakyeŋgimbo aregâtemelâk propete kotŋeYesaiaŋe hin kulem-goep den are bunŋe agep.

    Hân kamitŋângen luâk siâ hin dâm tat-biap, “Ye kotdâgât dâp are megatŋet.Akto gimbâŋe ukuleŋe me kundetkokoŋe hâgâm kigilikmâ ârândâŋ ke-tugumbiâ dâp huraguâk.”

    Denmagep are bunŋemiawaktoYohanemiawagep.

    4 Akto Yohaneŋe âmâ hâk pekeŋesiâ soŋgo kamele aregât dumutŋandemendugum paruli are mem luguakmâmalep. Akto himbân tâkŋe siâ lalep.Akto sotŋe âmâ mumak koaŋe akto dukikotŋe kendemuŋ are nem malep. 5 Hânkamitŋângen are mando Yudaia hânambolupŋe akto Yerusalem aregât am-bolupŋe akto Yodaŋ tu biken biken tatmâariyi aregât ambolupŋande kepia ainbadenŋe nâŋgâne dâm yâkgâlân togommenduguyi. 6 Mendugu akmâ tatmâyeŋaet agakmemeyeŋe bâleŋe are makmâmiawakmâ panbiâ meyekmâ Yodaŋ tuânmeyekmâ gem tu puliyekminep.

    7 Akto Parisaio akto Sadukaio areyeŋgât kâmolân gâtŋe luâk âmbâledondâŋe tu pulinenegâk dâm yâkgâlântogombiâ yekmâ hin dâm makyeŋgiep,“Ye âmâ niambigât kâmot. Bundâkbiwiyeŋe purikato togoâi me? 8 Agakmemeyeŋe bâleŋe are panbiâ âmâ hanbiwiyeŋe Anutugâlânâk kindo aregâtbunŋe hainare âlepŋeâk akmâ biwiyeŋeirakŋeâk manŋet. 9 Akto biwiyeŋande hinbo nâŋgâŋet, “Nen Abrahamgât kâmotmanden.” hain bo nâŋgâŋet. Aregâtmaktere nâŋgâŋet. Anutuŋe dâwiap, “Kâtirekŋe Abrahamgât kâmot miawakŋet.”dâmbo âmâ âlepŋe miawakbai. 10 Akto

  • Mataio 3:11 4 Mataio 4:13hâuŋe ye yeŋgiwiap, aregât den ginŋe siâmaktere nâŋgâŋet. Luâk siâŋe unam areemelâk dâtŋe hâwim lâwin keiŋân kalepare lâwin siâ bunŋe bo yendo kârâmpandogembo kâlâwân ombiâ ombiap.

    11 Akto agak memeyeŋe bâleŋe makmâmiawakmâ hepunbiâ âmâ biwiyeŋe Anutuikiŋaelân ari kindo aregât nâŋe tuânkatyekberân. Hain katyekmâ mandân areâmâ luâk siâ haminângen togom mandâparegât kârikŋe humo talaŋdâp. Yâk âmâluâk Kotdâ. Dâ nâmâ luâk yânŋe aregâtnâŋe yâkgât ito are mem gâunmâ goli-aŋbeangât dopŋe bo. Yâkŋe âmâ Anu-tugât Heak akto kâlâp puliyekbiap. 12 Yâkgagap urutbiapgât mem togom sot kokowelamŋe ain gagap urutmâ heŋgemgomâmâ sot bunŋeâk kepilâm emelan katotatbiap. Dâ gagapŋe âmâ urutmâ ondokâlâwân ombiap.” hain dâep.

    Yohaneŋe Yesu tu puliep.13 Sop ain Yesuŋe Galilaia hân hepunmâ

    arim Yodaŋ tuângen ariep. ArimYohaneŋe tu puli negâk dâm ariep.14 Arim Yohane magaŋdo Yohaneŋenâŋgâmbo umatŋe akto Yesugât denare mem ge katbe dâm hin dâep, “Gâŋenâ tu pulinekberâm nâŋgâlân togoâtare ârândâŋ bo aktâp. Gâŋe âmâ nâtu pulinekmenâ dâine ârândâŋ akbop.”15 Hain dâmbo dâep, “Uŋak Anutuŋenâŋgâp aregât nâŋgâmenâ umatŋe boagâk. Akto netŋe Anutugât den lokoetŋearegât Anutuŋe nâŋgâmbo ârândâŋakberâp.” hain dâep. Hain dâmboYohaneŋe nâŋgaŋep. 16 Nâŋgaŋmâ tupulimbo agatmâ âgâmbo ainâk himbimdâpŋe pâroŋ âgâmbo Anutugât Heakarekŋe lâut kotŋe kembâ hain areakmâ Yesugât kakŋân gembo egep.17 Gembo ainâk himbimânba Anutuŋeden siâ hin dâep, “Ekŋet. Imâ nâŋgâtnanne. Kambiamne are yâkgâlâk nâŋgâmmanman aregât ekmâ ukenŋe nâŋgân.”dâep.

    4Hiaŋgi Amboŋande Yesu dop kombo âmâ

    Yesuŋe kârikŋe agep.1 Akto sinduk baniara bâleŋe yeŋgât

    humoyeŋe Hiaŋgi Amboŋe arekŋeYesu biwiŋe dop kowerâm agep aregâtAnutugât Heakŋe Yesu oloŋdo hânkamitŋângen ariep. 2 Ain arim sot bâlâkmando hilâm hândâk 40 bo akto mopŋe

    dondâ aguep. 3 Mopŋe agumbo âmâHiaŋgi Amboŋe arekŋe yâkgâlân arimhin magaŋep, “Gâ bunŋe Anutugât nanŋemandât akto mopge aguâpgât makmenâkât irekŋe sot akto ne.” hain dâmmagaŋep. 4 Magaŋdo Yesuŋe hin dâep,“Bo. Anutuŋe den hin makto kulemgoyiare yendâp, “Luâkŋe sotgâlâk dâm mandoâmâmanmanŋe bomiawakbiap. Anutugâtdenŋe mem lokomâk mando manmanŋeârândâŋ akbiap.” hain kulemgoyi.” dâep.5 Hain dâmbo Yesu mem Yerusalemkepia humoân sumbe kat kat emetŋetalep aregât bokŋân oloŋdo âgâep.6 Âgâ kato kindo hin dâm magaŋep,“Anutuŋe makto siâ hin kulemgoyi tatâp,“Anutuŋe kâlân gugum keige hârewopgâtaŋelolupŋe huŋgun yeŋgimbo meŋgekbiâbo guguwerâp.” den hain tatâp aregâtgâ Anutugât nanŋe mandân dâmat amâinba sopanmenâ aŋeloŋe meŋgekŋet.”dâep. 7 Dâmbo Yesuŋe dâep, “Bâe. Hainbo. Anutuŋe makto siâŋe hin kulemgoep,“Anutu Humoge bo dopkowen.” Denhain tatâp aregât lauge bo lokowerân.”dâep. 8 Hain dâmbo mem gimbâŋe kâlepsiân oloŋdo âgâep. Âgâm kindo ainhânŋe hânŋe luâk kâmotŋe kâmotŋekotdâlupyeŋe manmâ ariyi are yeŋgâtkotŋe egâliaŋ siâ siâ keiŋe keiŋe arehekalaŋmâ hin dâep, 9 “Nâŋe ire hârokdamunyeŋe akman. Aregât gâ ga okotnânkinmâ ulit niŋmâ nâŋgât nâŋgâmenâagato damunyeŋe kat gektere damunyeŋeakbiat.” dâep. 10 Hain dâm magaŋdoYesuŋe hin dâep, “Bâe. Hain bo. Anutuŋeden siâ hin dâep are tatâp, Anutu Humogekonok gala agaŋmâ hoŋ agaŋmâ aktoikiŋe den lokoaŋmâ kotŋe mem agatben.Den hain tatâp aregât ya maktât are bolokowerân. Hiaŋgi Amboŋe, gâmâ hepunnekmâ ari.” dâep. 11 Dâmbo hepunmâariep. Arimbo Yesu hân kamitŋângen tatoaŋelolupŋe togom hoŋ agaŋmâ tângoyi.

    Yesuŋe Galilaia hânân ari manmâ Anu-tugât den dâm makyeŋgim malep.

    12 Akto aregât kakŋân hân aregât luâkkotdâ Heroteŋe dâmbo Yohane mem lopekâlegen katbiâ talep aregât pat Yesuŋenâŋgâm Galilaia hânângen ariep. 13 Ainarim âmâ Nasarete kepia are hepunmâKapanaum kepian ain arim tatmâ malep.Akto Kapanaum kepian ain deŋgân humosiâ kotŋe Galilaia deŋgân aregât dâtŋân

  • Mataio 4:14 5 Mataio 5:12tatmap. Akto deŋgân are hân lâuwâ ko-tyetŋe Sebuloŋ akto Naptali are yetgâtginŋân tatmandat. 14 Akto Yesuŋe kepiaain ariep aregât emelâk Anutuŋe dâmbopropete Yesaiaŋe den hin kulemgoep arebunŋe agep,

    15“Sebuloŋ akto Naptali hân are Galilaialuâk âmbâleŋe Anutu bo nâŋgaŋmaiyâk yeŋgâlai deŋgân akto Yodaŋtu biken tatmandat. 16 Areyetgâtambolupŋande Anutugât bonâŋgâmmanmai. Hain manbiâ biwiyeŋegisap agum hândâgân yendopagaleŋande siliŋ siliŋ dâmewuyektobiwiyeŋe pâroŋ âgâwiap. Akto ainhilip aguwai aregât pat katyeŋgiepyâk yeŋgâlân pagaleŋe humomiawakto biwiyeŋe pâroŋ âgâwiap.”

    den are hain tatâp. Den are bunŋe mi-awakto Yesuŋe ain malep. 17 Ain manmâkeiŋe katmâ hin dâm makyeŋgiep, “Anu-tuŋe damunyeŋe akberâm aktâpgât agakmemeyeŋebâleŋemakmâmiawakmâhep-unŋet.” hain dâm makyeŋgiep.

    18 Akto sop ain arim Galilaia bâtgumginŋân arim luâk lâuwâ emi teu iŋanoloŋmâ manbela yelegep. Siâ âmâ kotŋeSimoŋ kotŋe siâ Petoro akto emiŋeâmâ Anderea yâkŋe waŋgan kinmâŋalu ŋalu are bâtgumân iŋangât panmâkiliat. 19 Akto Yesuŋe yelekmâ hin dâmmakyetkiep, “Yetŋe nâŋgâlân gambelaarine. Hinŋe âmâ iŋangât âi mendat.Dâ nâŋe âmâ tânyetkure luâk nâŋgâtkâmot akbaigât âi membiandat.” dâep.20 Hain dâmbo ainâk dowâk wan mewan hârok hepunmâ Yesu olop arimbelamali. 21 Akto arim âmâ emiteu lâuwâmem miawakyelegep kotyetŋe Yakoboakto Yohane yâk Yebedaiogât nanlogâtŋe.Eweyetŋe olowâk waŋgan tatmâ ŋalu ŋaluiŋangât are mem parutmâ heŋgemgomkili. 22 Kinbiâ Yesuŋe yetkondo dowâkwaŋganba gem eweyetŋe hepunbela Yesuolop ariyi.

    23 Akto Yesu Galilaia hân are hâlâŋmâkepia bâleŋ bâleŋ den emetŋe talewânain âgâm Anutuŋe damunyeŋe akberâmagep den pat âlepŋe aregât keiŋe dâmmakyeŋgiep. Akto luâk âmbâle kun-dat keiŋe keiŋe agi are hârok heŋgemyeŋguep. 24 Hain akto den pat arekŋeSiria hânângen sambelem arimbo nâŋgâmâmâ luâk kundat agi akto hâk hilâlâm olopmali are kâmotŋe kâmotŋe mem yâkgâlânoloŋ yekmâ togoyi. Akto sinduk baniaraŋe

    mem bâliyegi are akto dewun biri akmâmali akto luâk kei bâtyeŋe bâli bâliŋeare meyekmâ yâkgâlân togombiâ hârokheŋgem yeŋguep. 25 Akto Galilaia hânakto kepia bât bip bip hârok ain tali ko-tyeŋe humo siâ Dekapoli dâm koli are aktoYerusalem akto Yudaia hân akto Yodaŋ tubiken ain luâk âmbâle kâmotŋe kâmotŋemindugu akmâ Yesugâlân togoyi.

    5Yesuŋe gimbâŋân miti makyeŋgiep.

    1Akto Yesuŋe luâk âmbâle kâmot humoare yekmâ âmâ gimbâŋe siân âgâep. Âgâtato âmâ âi luâklupŋe ginŋân gambiâ 2denhin dâm makyeŋgiep, 3 “Biwiyeŋandeyeŋaet nâŋgâmbiâ gembo nen luâk yânŋemanden hain nâŋgâmai amâ Anutuŋe areyeŋgât nâŋgâm himbimgât pat emelâkyeŋgiepgât aregât biwiyeŋe heroŋe agâk.4 Akto bâleŋaet nâŋgâmbiâ biwiyeŋebâlimbo indem manmai are Anutuŋehâmbâi mem sândukŋân katyekbiaparegât kambiamyeŋe heroŋe akto manbei.5 Luâk lumbeŋe manmai yâk yeŋgâtnâŋgâre âlepŋe akmap. Yâkŋe hânhârokgât ambo akbai aregât biwiyeŋehinŋe heroŋe agâk. 6 Akto bikŋandesotgât tugât umburuk akmâ âmâ tusot aregâlâk nâŋgâmbiâ humo akmapdop hainâk âlepŋe aknegât nâŋgâmbiâhumo akmap yâk âmâ tepyeŋe piktosândugewiap aregât biwiyeŋe hinŋeheroŋe agâk. 7 Akto luâk âmbâleŋeyeŋgumbiâ hâuŋe bo memai amâ akbiââlepŋe akmap amâ Anutuŋe hainâkâlepŋe akyeŋgiwiap aregât biwiyeŋeheroŋe agâk. 8 Akto biwiyeŋe Anutugâlânâk kinmâ kau kau akto ikiŋe denŋelokom biwi lâuwâ bo akmâ manmaiare âmâ Anutu dewunyeŋande ekbaiaregât biwiyeŋe heroŋe agâk. 9 Aktobiwiyeŋande gala konok manne dâmaiare Anutuŋe meyekmâ, “Nune nannebaratne.” dâmap aregât biwiyeŋe heroŋeagâk. 10 Akto Anutugât den lokommanbaen dâmbiâ gasalupyeŋande kukakyeŋgimai aregât hanâk denŋe lokommanmai are yeŋgât Anutuŋe damunnenŋe akmap aregât biwiyeŋe heroŋeagâk. 11Aktonâŋgât akmâmanmai are hâkhilâlâm yeŋgim den bâleŋe makyeŋgimhâkyeŋe tunmai. 12Hain akyeŋgimbiâ âmâainâk hin nâŋgâwai, “Ulikŋân Anutugâtpropetelupŋe are siânbaŋe hanâk bâleŋeakyeŋgiyi dop hainâk hinŋe hainâk bâleŋe

  • Mataio 5:13 6 Mataio 5:30aknengimai aregât siân hâuŋe âlepŋemanmâ himbimân membaen.” dâmaiaregât biwiyeŋe heroŋe agâk.

    Kâtembe aregât dop.13 Akto aregât den ginŋe makyeŋgire

    nâŋgâŋet. Nen âmâ kâtembe mem sotkakŋân katenŋe ukenŋe akmap aregâtdopŋe hainâk akmâ yeâmâ luâk âmbâlehut yeŋân manmai. Akto kâtembe areukenŋe. Gârâmâ bo damunŋe akbiâ âmâpâlâmŋe akto âmâ gain gain lâuwâŋe ke-tugumbiâ ukenŋe lâuwâŋe akbiap? Are boagakŋe. Arekŋe hin me hain agakŋe botatâp amâ yân kâim panmâ keinenŋandetâlimaen.

    Kemdâ pagaleŋe aregât dop.14 Akto ye luâk âmbâle hânŋe hânŋe

    manmai are yeŋgât ululunŋe mandâi.Kepia humo siâ gimbâŋe tek tekŋântatmap are heambukbiapgât dop botatâp. 15 Akto kemdâ are gauŋmâ katmââmâ bo mem heambukmaen are tektekŋân katenŋe om pagalembo emetambolupŋande pagaleŋe yeŋgimbo tatmâmanmai. 16 Aregât kemdâ pagaleŋe omapdop hainâk yeŋe Anutugât den lokom agakmemeyeŋe âlepŋeâk akmâ manbiâ luâkâmbâle yânŋande yekbiâ ârândâŋ aktoEweyeŋe himbimânmanmap aregât kotŋenâŋgâmbiâ humo akbiap.

    Yesuŋe Mosegât akto propete yâk yeŋgâtden bo komberâm giep.

    17 Akto siâ makbe. Yeŋe âmâ nâŋgâyâkgât hin dâmai me bo? “Moseŋeden kârikŋe kulemgoep are akto propeteyâkŋe den kulemgoyi are komberâm ak-tâp.” Nâŋgât hain nâŋgâmai me? Nâŋeâmâ propete yeŋgât den are komberâm bogeân. Bo kârikŋe. Nâŋe are yeŋgât denlokore bunŋe agâkgât geân. 18 Nâ bundâkmakyeŋgiwe. Hân himbim yembian-dat dopŋânâk den kârikŋe yem âgâwiap.Ulikŋe siâ yem tik panbiapgât dopŋebo. Are hârok bunŋe olowâk miawakmâmetewiap. 19 Aregât luâk siâŋe denkârikŋe konok pâŋe siâ are loŋgaim âmâbikŋande hainâk akŋet dâm yâk yeŋgâlânarim hain dâm hâwât yekbiap yâkŋeâmâ himbimgât kâmolân dewatim luâkgegeŋe manbiap dâwaen. Hain gârâmâluâk siâŋe den kârikŋe are lokom manmâbikŋande hainâk akŋet dâm yâk yeŋgâlânarim hain dâm hâwât yekbiap yâkŋeâmâ himbimgât kâmolân dewatim âmâluâk humo manbiap dâwaen. 20 Aregât

    makyeŋgire nâŋgâŋet. Yeŋe âmâ Anu-tugât den lokom manmâ Mosegât denkârikŋe makmâ kepikmai are akto Pari-saioŋe wan me wan âlepŋe akmai are boewangim âmâ himbimgât kâmot bo akbai.

    Kuk bo akbaen.21 Bâgilupnenŋande den hin dâm kali,

    “Gâŋe luâk siâ bo komenâ mombiap. Dâhain akbiat âmâ Anutuŋe denân katgektodosa membiat.” hain dâm kali. 22 Haingârâmâ nâŋe âmâ maktere nâŋgâŋet.Luâk me âmbâle siâŋe galaŋaet kuknâŋgaŋbiap are Anutuŋe denân katbiap.Akto luâk siâŋe galaŋaet nâŋgâmbogemapare humomolupyeŋande menduguyekmâdâm makmâ hâreyeŋgiwai. Akto luâk meâmbâle siâŋe galaŋaet nâŋgâmbo gembobiwi bâle akmâ heŋgân nâŋgaŋmap areâmâ kâlâpgât pat akmâ dosa umatŋemembiap. 23 Aregât hin dâre nâŋgâŋet.Yeŋgâlân gâtŋe siâ me siâŋe Anutugâtsumbe omberâm akmâ âmâ biwiŋe kepikakto hin nâŋgâwiap. Nâŋe galane umatŋeagaŋân aregât kuk akniŋdâp. 24 Haindâm sumbe are hepundo tato galaŋaelânariwiap. Arim den yetŋe are makmâârândâŋ ketugumbela bo akto ainâkpurik katmâ arim sumbe are Anutugâtpat ketugum onmenâ âlepŋe ombiap.25 Akto gasagande meŋgekmâ kiapgâlânarim denân kat gekmâ dâm hâregiŋdotembe lokolupŋande meŋgekmâ kalabusiân katgekbâi aregât dâwân arimgalage makmâ miawagaŋmenâ yetŋeaknâŋgâm gala agaŋgiwiandat. 26 Borâmhâre aŋgiwiandat akto âmâ kala busiânkatgekbiâ tatmâ âmâ yân bo gewiat. Hâuhârok puligom kutigitbialân âlepŋe aingewiat.

    Gala siâgât âmbâle ekmâ bo egâliaŋbaen.27 Akto siâ makbe. Moseŋe den kârikŋe

    kulemgoep are hin dâmbiâ nâŋgâmai.Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe galaŋaet âmbenŋeekmâ kakŋe kom bo membiap. Haindâmai. 28 Aregât nâŋe âmâ hin dârenâŋgâŋet. Yeŋgâlân gâtŋe siâŋe âmbâlesiâ ekmâ memberâm nâŋgâm âmâ ikiŋebiwiŋande emelâk miep aregât dosa ta-laŋdâp. Aregât den memeŋe hin dâwe.29 Gâ hememgât pat akbâtgât dewungebungenŋe bâleŋe membom dâm nâŋgâmâmâ dewunge are ewum limbâpkowen.Hain akmâ dewunge bikŋe siâ are âlepŋeakto manmenâ ârândâŋ akbiap. 30 Akto

  • Mataio 5:31 7 Mataio 6:2hememgât pat akbâtgât hainâk bâtge bun-genŋe bâleŋe akberâm akto âmâ hârempanben. Hain akmenâ bâtge bikŋe areâlepŋe akto manmenâ ârândâŋ akbiap.

    Âmbenlupnenŋe hanâk hepun yek-baengât dop bo tatâp.

    31 Bikŋande amâ hin dâmai, “Luâksiâŋe âmbenŋaet hâkâŋ akmâ hepunbedâm aregât kulem esenŋe siâ mem âm-bâi hepun hepungât kulemgom waŋmâhuŋgun aŋdo yân ariwiap.” hain dâmai.32 Aregât nâŋe âmâ hin dâm makyeŋgiwe.Luâk siâŋe âmbenŋe kondarâ bo akbiapare yân hâkâŋ akmâ hepundo âmâ âmbâlearekŋe luâk siâ mendo âmâ luâk âmbâlelâuwâ lâuwâ dosa membiandat. Akto luâkaŋgâŋe âmbâle hepun hepunŋe mem âmâyâkâ hainâk dosa membiap.” hain dâep.

    33 Akto Yesuŋe den siâ hin dâmdewatiep, “Bâgi hakulupyeŋande hin dâmmakyeŋgiyi, “Anutugât meteŋân hin mehain dâm makbai amâ hainâk akbei.”hain dâyi. 34 Dâ nâmâ hin makyeŋgirenâŋgâŋet. Hinŋe âmâ Anutugât meteŋândâm bomakbei. Akto areâk bo. HimbimânâmâAnutuŋe ain tatmap aregât himbimânbo horatmâ makbei. 35 Akto hângâlânhoratmâ bo makbei. Amâ wangât?Hingât. Anutuŋe keiŋande tâlim tatmaparegât. Akto Yerusalemgât meteŋân bomakmâ horatbei. Amâ wangât? Hingât.Yerusalem amâ Anutu Humoyeŋe yâkgâtkepia kautŋe aregât. 36Aregât ire makterenâŋgâŋet. Dumutyeŋe bândup are makbiâheleŋ bo akbiap. Akto heleŋ are makbiâbândup bo akbiap. Aregât kautyeŋânhoratmâ bo makbei. 37 Akto siân me siânbo ewum makbai. Are bo agakŋe. Aregâtdenyeŋe are bunŋe akto âmâ are dâmbiâbunŋe akbiap. Akto bo dâmbiâ bo hainâkakbiap. Aregât kakŋân makmâ dewatiwaiamâ Hiaŋgi Amboŋande hâwâtyektomiawakbai.

    38 Akto den siâ hin kulemgoyi aremakbiâ nâŋgâmai, “Gasagande dewungeewum hogombo bokto âmâ gâkâ hainâkdewunŋe ewum hogomenâ bokbiap. Aktogasagande dâtge kom bererek komboâmâ gâkâ hainâk dâtŋe are kom bererekkowen.” hain dâyi. 39 Aregât âmâ hindâre nâŋgâŋet. Luâk bâleŋe gala agaŋben.Ondopge biken hogombo âmâ ondopgebikŋe waŋben. 40 Akto luâk siâŋe gâ olopewangiak ewangiak bâleŋe dâm kiapgâlânmeŋgekmâ ari denân katgekmâ gâŋgât

    hâk pekege timoŋân oloŋmâ meŋgiŋdoâmâ kakŋân olowâk are hainâk memwaŋmenâ lâuwâ lâuwâ membiap. 41 Aktoluâk siâŋe, “Nâŋgât wanme wan dewunŋesiâ siâ lokom kepia indâgen ari.” dâmmakgiŋdo âmâ gâŋe kepia magep ainlokom tângom ewangim indâŋân arikatben. 42 Akto luâk siâŋe wan me wansiâ siâgât ulit giŋdo âmâ are waŋben. Aktowan me wan are yân yogan mem manbedâmmakgiŋdo âmâ âlepŋe nâŋgaŋben. Yehârok hain akmâ manbei.

    Gasa me gala are gala konok agaŋgiwaen.43 Akto ye bikŋande den siâ hin dâm-

    biâ are nâŋgâmai, “Gâŋe galage âlepŋebiwi heroŋe agaŋben. Dâ gasage areâmâ gasa agaŋben.” Hain dâmai. 44 Dânâmâ aregât hin dâre nâŋgâŋet. Yeŋegasalupyeŋe yekmâ âmâ gala akyeŋgiwai.Akto ye yeŋgum watyekmâ manmai yâkyeŋgât tânyeŋgumAnutuulilaŋmâheroŋenâŋgâ yeŋgiwai. 45 Hain akmâ himbimEweyeŋaet nanŋe baratŋe bunŋe akmâmanbai. Yâkŋe âmâ makto yanep pa-galeŋande luâk âlepŋe me bâleŋe hârokpagaleyekmap. Akto tânâkgât makto luâkâlepŋe me bâleŋe hanâk hologoyeŋgimap.46 Akto luâk siâŋe ye olop gala konokmanne dâm aregât akyeŋgimai yâk konokyeŋe gala akyeŋgimbiâ âmâ Anutuŋe wanhâuŋe yeŋgiwiap? Luâk bikŋande gawa-mangât puli meyeŋgimaiŋe hain akmaiaregât yeŋe luâk bikŋe gasa akyeŋgim aregala bo akyeŋgimbiâ âmâ aregât hâuŋehâmbâi Anutuŋe ye yeŋgiwiap. 47 Aktogalalupyeŋe yâk konok yekmâgala katyek-mai arekŋe ârândâŋ bo akmap. Luâk âm-bâle Anutu bo nâŋgaŋmaiŋe hain akmai.Aregât yâkâ hainâk akbai aregât hâuŋeâlepŋe Anutuŋe bo yeŋgiwiap. 48 Aregâthimbimân Eweyeŋandewanmewan akmâmendo huragumap yekâ hainâk akmâmanbei.” dâep.

    6Anutugât âiân manmâ kotnenŋe bo mem

    agatbaen.1 Akto Yesuŋe den siâ hin makyeŋgiep,

    “Gâŋe Anutu heroŋe agaŋdere ârândâŋakbiapgât mene dâm âmâ luâk âmbâleŋenekbiâ huraguâkgât bo nâŋgâm manben.Hâk mem agat agat akmenâ âmâ him-bimân Ewegande gekmâ aregât ukenŋebo nâŋgâ giŋmâ hâuŋe âlep bo giŋbiap.2 Aregât gâŋe luâk umburuk manmai

  • Mataio 6:3 8 Mataio 6:23are han kalem akyeŋgim âmâ luâk âm-bâleŋe nekbiâ huraguâk dâm aregât bonâŋgâm manben. Wangât? Hingât. Luâkbikŋande nen bâleŋe bo akmaen dâmaiarekŋeak dewunyeŋânâk den emetŋânakto kâmot kepian ain hâkyeŋemem agat-mai. Luâk hain arekŋe kâmot humoânkinmâ kalem akyeŋgimai. Aregât mak-tere nâŋgâŋet. Hain dâmat are Anu-tuŋe hâuŋe âlepŋe bo giŋbiap. Emelâkhâuyeŋe yendâp. 3 Aregât luâk umbu-ruk manmai yâk han kalem akyeŋgiwedâm bâtge bungenŋe wan akbiat aregâtkanegenŋe bo nâŋgâwiap. 4 Yoŋâk ak-menâ âmâ galalupgande bo gekmâ aregâtkeiŋe bo nâŋgâmbiâ âmâ Ewege Anutuŋeyoŋâk yekmâ nâŋgâmapŋe ikiŋak gekmânâŋgâmbo ârândâŋ akbiap. Akto kalemakyeŋgimatgât hâuŋe giŋbiap.

    Anutu ulilaŋbaengât keiŋe.5 Gâŋe âmâ heambukmâ kinmâ Anutu

    âlepŋe dâm ulilaŋben. Dâ luâk bikŋeâmâ hiaŋgi luâk manmaiŋe hain boakmai. Yâkŋe âmâ Yuda luâk mendugumtatmaiân me kâmolân ari kinmâ âmâ luâkâmbâleŋe nenekmâ egâliaŋŋet aregâtnâŋgâm hâkyeŋe mem agatmâ Anutuulilaŋmai. Aregât âmâ hin dâre nâŋgâŋet.Yeŋe hain akbiâ âmâ aregât hâuŋe emelâkmembiâ bo aktâp. Anutuŋe hain dâmhâuŋe siâ bo dewatim yeŋgiwiap. 6 Gââmâ Anutu âlepŋe dâm ulilaŋberâm âmâemetgân âgâm heambukmâ hâŋgi gugumEwege tikŋân manbiap yâk ulilaŋben.Akto Ewege tikŋân siâ me siâ ekmânâŋgâmapŋe bunŋe mem peniaŋmâgiŋbiap.

    Anutu hin ulilaŋmâ manbaen.7 Akto aregât hin dâre nâŋgâŋet. Luâk

    bikŋande Anutugât keiŋe bo nâŋgâmaiŋeâmâ hin nâŋgâm hilipkomai, “Nengâtden kâlep hanâk hanâk ulilaŋdenŋedowâk nâŋgâm bunŋe nengiwerâp.”hain dâm hilipkomai. Aregât gâŋe luâkhain are bo akmâ âmâ den kâlep bomakmâ ulilaŋben. 8 Akto gâ amâ EwegeAnutu irawot bo ulilaŋmenân yâkŋe soŋnâŋgâ giŋmap. Aregât hanâk hanâk bomakmâ ulilaŋben. 9 Aregât gâŋe hindâm âlepŋe dâm ulilaŋben, “HimbimânEwenenŋe gâŋgât kotge âlepŋe akto kotgeare kârikŋe tato nâŋgâenŋe bunŋe aktomanbaen. 10 Akto hân ârândâŋ Kembuaknengi. Himbimân gâtŋande laugelokomai hainâgâk hânân gâtŋe nenŋe

    lauge lokoenŋe ârândâŋ agâk. 11 Aktouŋak ire gâŋe sotnenŋe are dopnenŋânâknengimenâ nene. 12 Akto luâk âmbâlebikŋande bâleŋe siâ siâ aknengimbiâ âmâare yeŋgât dosayeŋe hanâk hepun yeŋgimmanmaen dop hainâk gâŋe dosanenŋeare hepun nengiwen. 13 Nen bo dopnenguwen. Akto bâleŋânba kotgâmmenenekben. A bundâk.” Yeŋe hain dâmAnutu ulilaŋbei. 14 Aregât luâk âmbâlebikŋande bâleŋe siâ siâ akyeŋgimai areyeŋgât dosa hepun yeŋgimbiâ âmâ âlepŋe.Aregât himbimân Eweyeŋande yeŋgâtdosa hainâk hepun yeŋgiwiap. 15 Areâmâ luâk âmbâle bikŋande bâleŋe siâsiâ akyeŋgimai are yâk yeŋgât nâŋgâmâmâ benŋe himbimân Eweyeŋande yeŋgâtdosa hainâk bo hepun yeŋgiwiap. Dâhepun yeŋgimbiâ âmâ benŋe dosayeŋehepunyeŋgiwiap.

    16 Akto hiaŋgi luâkŋe hin dâmai,“Luâk âmbâle bikŋande nen hâk hilâlâmnâŋgâm Anutu ulilaŋmaen are nâŋgâmnen nenekmâ egâliaŋŋet.” dâm aregâtsot hepunmâ hâmeyeŋe oloŋbiâ gembohewugewai are Anutuŋe yekmâ hâuŋeâlepŋe bo yeŋgiwiap. 17 Aregât ye hainbo akbei. Yeŋe âmâ sot hepunmâ âmâtu puliakmâ dumutyeŋe kelu ketuguakmâ manbei. 18 Hain akbiâ yekmââmâ sot hepunmâ mandâigât keiyeŋe bonâŋgâwai. Eweyeŋe Anutuŋe bo egekŋeekmapŋe keiyeŋe yoŋâk memai arenâŋgâm aregât hâuŋe âlepŋe yeŋgiwiap.

    Puli siâ siâ tat nengiâp aregâlâk bonâŋgâm manbaen.

    19 Hângât tâwât dewunŋe siâ siâ tiŋenemai akto dek saŋ saŋŋe hâreyeŋgimaiaktomotmot akmap akto kâmbumeyeŋgi-mai aregât yeŋe dondâ tat nengiâkgât boundâgâtbei. 20 Are âmâ himbimân tiŋe boneyeŋgimap akto dek saŋ saŋŋe bo igimhâreyeŋgimap akto motmot bo akmapakto kâmbu bomeyeŋgiwai aregât wanmewan bunŋe kârikŋe tat yeŋgiwiap. AregâtAnutuŋe pat katyeŋgiep are himbimântatâp ain dewatimbiâ bo gulip akyeŋgi-wiap. 21 Tâwât dewunŋe siâ siâyeŋe kat-biâ tat yeŋgimap ainâk biwiyeŋe kinmaparegât himbimgât nâŋgâmbiâ âgâwiap.

    Biwinenŋande pâlâmŋe akbopgât biwigolâk manbaen.

    22 Akto dewunyeŋe âmâ pagaleŋe dophainare aktâp. Dewunyeŋe âlepŋe tatoain âmâ âlepŋe ekmâ bam gutbai. 23 Dâ

  • Mataio 6:24 9 Mataio 7:8dewunyeŋe bâlimbo âmâbiwiyeŋehândâkhumo dâgâwiap aregât biwiyeŋân pa-galeŋe tatâp are bokbiap âmâ biwi nâŋgânâŋgâyeŋe pâlâmŋe akbiap.

    Anutu konok hoŋ agaŋbaen.24Nanaŋ konokŋe luâk kotdâ lâuwâ yâk

    yetgât den lokom âmâ âlepŋe hoŋ bomanyetkiwiap. Siâ gala agaŋmâ siâ âmâhâkâŋ agaŋbiap. Akto siâgâlângen dewa-tim siâ âmâ hamiaŋbiap. Puli siâ siâgâtukenŋe nâŋgâmai yâkŋe âmâ gain gainAnutugât den lokom manbai?

    Anutuŋe damun nenŋe akmapgât bonelâm nengiwiap.

    25 Ye manman yeŋaet nâŋgâmâk akmâhin bo dâwei, “Wan arekŋaet mem nemmanbaen? Akto hâknenŋaet nâŋgâmwan mem manmâ luguakbaen.” dâmnâŋgâmâk bo akbei. Amâ hingât. Bâindâŋet. Manmanyeŋande bunŋe mesotŋe bunŋe? Akto hâkgande bunŋeme hâk pekegande bunŋe? 26 Aregâtsiâ maktere nâŋgâŋet. Lâut are ekŋet.Arekŋe âmâ âi bo ketugumai. Aktokalamŋânba sot wan bo mem katmai.Akto sot hapatet bo ketugum âmâ alekŋebo mem katmai. Hain bo akmai amâhimbimân Eweyeŋande hanâk sot memmiawak yeŋgimap. Ye lâut bo. Ye luâkaregât Anutuŋe dowâk tânyeŋgumap.27 Akto yeŋgâlân gâtŋe siâŋe nâŋgâmhanoko akmâ âmâ manman sopŋaetâlepŋe kâlep mem dewatim manbiapgâtdopŋe bo tatâp. 28 Akto sâŋgum lâuwâlâuwâ aregât nâŋgâm han lâuwâ akbiâbâliwiap. Aregât hin dâre nâŋgâŋet.Lâwin buluŋe are ekŋet. Arekŋe âmâsâŋgum lâuwâ lâuwâgât âi bo ketugumap.29 Buluŋe are âlep âlep aregât luâksiâ kotŋe Salomo ulikŋân malep yâkŋesâŋgum lâuwâ lâuwâŋe kulem melemâlep âlep hain are mem malep arekŋebuluŋe are bo ewangiep. 30 Pâloŋângensiâ me siâ buluŋe uŋak miawakmap aktohole bererek âgâm gembo ombiâ boakmap aregât Anutuŋe dâmbo hanâkkulemŋe âlepŋemiawakmap aregât Anutubo nâŋgaŋmâ ketelaŋmâ manmaiŋeyâk yeŋaet gai hainâk dâmbo wan mewan miawakyeŋgiwiap. 31 Are nâŋgâmheŋgemgowei. Are ekmâ nâŋgâm âmâbo hanokoakmâ âmâ hin bo dâwei, “Wannemberen me wan lalakberen?” 32 Areâmâ luâk bikŋe Anutu bo nâŋgaŋmaiarekŋe âmâ puli me sâŋgum me siâ siâ

    aregât nâŋgâmbiâ humo akmap. Hainakbiâ bâlimap aregât hain bo akmâmanbei. Are âmâ benŋe himbimânEweyeŋande nâŋgâ yeŋgimap aregât hâkpeke bâlâk bo manmai. 33 Yeŋe âmâAnutuŋe damun nenŋe akbiapgât aktoyâkgât agak meme ârândâŋ dâp ain hannâŋgâ nâŋgâyeŋe ulikŋân katbiâ yembiâp.Akto aregât kakŋân Anutuŋe siâ me siâbikŋe are hârok yeŋgiwiap. 34Aregât yeŋeagatmâ umatŋe gain hin arekŋe miawaknengiwiap hain dâm aregât nâŋgâmbiâhumo bo akbiap. Agatmâ miawakbiap areâmâ agatmâgât pat. Uŋak iregât hainare miawak nengiâp are ârândâŋ agâkdâm aregât kakŋân han lâuwâ bo akŋet.”Yesuŋe hain dâep.

    7Gala siâgât den bo makmâ hâreaŋbaen.

    1 Yesuŋe den siâ hin dewatimmakyeŋgiep, “Anutuŋe den âiân katyek-bopgât yeŋe luâk bikŋe den âiân bokatyekbei. 2 Dâ yeŋe yâk yeŋgât den dâmhâre yeŋgiwai dop hainâk Anutuŋe yedâm hâre yeŋgiwiap. Akto yeŋe siâ siâakyeŋgiwai dop hainâk Anutuŋe mempurik katmâ akyeŋgiwiap aregât siâgâtbo dâm hâreyeŋgiwei. 3 Aregât dendopŋe hin dâre nâŋgâŋet. Gâŋe galagaetdewunŋân gagap bâlensiâ tatâp are ekmââmâ guge dewungân gagap humo dondâtatâp are bo ektât are ârândâŋ bo aktâp.4 Gagap humo guge dewungân tatâp arebo ekmâ galagaet dewunŋân tatâp aregâthin dâmenâ ârândâŋ bo akbiap, “Galanekin. Gagap mem pan giŋbe.” dâwiat.5 Hiaŋgi luâk gâ. Guge dewungân gagaphumo tatâp a soŋ mem panakmâ âmâekmâ dewunge hulaŋ akto âmâ ekmâheŋgemgom âmâ galagaet dewunŋângagap bâlensiâ tatâp arememenâ ârândâŋakbiap.

    6 Yeŋe Anutugât sot are dua bo yeŋgi-wai. Hain akbiâ âmâ yeŋguwai. Akto puliumatŋe are mem bau kâit bo yeŋgiwai.Hain yeŋgimbiâ âmâ igim hârem purikdâm âmâ yeŋgiwai.” Yesuŋe hain dâep.

    Anutu ulilaŋmâ âmâ bunŋe membaen.7 Akto Yesuŋe den siâ hin dâm

    makyeŋgiep, “Yeŋe hin aregât undâgâtmâAnutu magaŋbiâ âmâ tân yeŋguwiap.Akto emet ginŋân kinmâ woa dâmbiâhâŋgi amboŋande meyeŋgimap. 8 AregâtAnutu aikomapŋe den hâuŋe nâŋgâmap.

  • Mataio 7:9 10 Mataio 8:4

    Undâgâtmapŋe mem miawakmap. Woadâmap are âmâ hâŋgi mem kalaŋmap.9 Aregât hin dâwe. Yeŋgâlân gâtŋe siâŋenanŋande sotgât ulilaŋdo âmâ kât bowaŋmap. 10 Akto iŋangât ulilaŋdo âmâgipmaŋ bo waŋmap. Bo. 11 Akto ye luâkbâleŋande nanaŋ lepatlupyeŋe damunakyeŋgim hin are yeŋgimai aregât dopŋeare ewangimAnutu himbimânmanmapŋeluâk siânbaŋe ulilaŋmai are yeŋgâtokot nâŋgâm dowâk wan ulilaŋmai areyeŋgimap. 12 Akto den dâm makyeŋgiânaregât keiŋe hin. Yeŋe bikŋande âlepŋeaknengiŋetdâm hârok âlepŋe tân yeŋgummanmâ âgâwei. Aregât âmâ Moseŋe aktopropete luâkŋe Anutugât den kârikŋekulemgoyi aregât keiŋe hainâk tatâp.

    Himbimgât dâp aregât den.13 Hilip agu hilip agugât kepia aregât

    dâp are humo akto pempemâk aregâtdâp humo ain âlepŋe ari ari aregât luâkdondâŋe arimai. Yeŋe âmâ ain bo ari-wei. Ye dâp gâwikŋânba ariwei. 14 Areâmâ manman kârikŋe aregât dâp amâgâwik gâwikŋe, heambukheambukŋe aktoyoŋâk yemap. Dâp are watmâ luâk âmbâleundup akmâ bo arimai. Dâ konok konokŋeain arimai. Ye âmâ dâp are watmâ ariwei.

    Hiaŋgi luâk yâk yeŋgât keiyeŋe.15 Propete luâk hiaŋgi arekŋe âmâ

    hâkyeŋe lama hâk yeukŋe hainare dâhanyeŋe âmâ dua metŋe han hainarearegât yâk yeŋgât damun agaŋgimmanbei. 16 Siâ siâ Bunŋe bo aregâtnâŋgâm kepilâyekbei. Giat ain kewubunŋe memaen mon? Me kândenân hambunŋe miawakto memaen mon? 17 Lâwinâlepŋân bunŋe âlepŋemiawakmap. Lâwinbâleŋân bunŋe bâleŋeâk. 18 Aregât lâwinâlepŋânba bunŋe bâleŋe bo miawakmapakto lâwin bâleŋânba bunŋe âlepŋebo miawakmap. 19 Aregât ire makterenâŋgâŋet. Lâwin siâ bunŋe âlepŋe bokindo âmâ kârâm ondenŋe ombiap hain.20Yeŋe luâk keiyeŋe ekmâ gain gain akmâiare akmai aregât nâŋgâwai.

    21 Akto aregât hin makbe. Luâk âmbâlenogonmâ âmâ kotdâ nenŋe kotdâ nenŋehain dâm nogonmai yâk hârokŋe himbimkepian bo ariwai. Himbimân Ewenaetdenŋe lokom manmaiŋe âmâ ariwai.22 Luâk dondâŋe sop humoân hin dâmmakniŋbai, “Kotdâ ire nâŋgâ. Nenŋegâŋgât kotgaet akmâ denge makmâmiawakmâ makyeŋgiyion. Akto gâŋgât

    kolân konmâ sinduk baniara bâleŋewatyeŋgienŋe luâk hepun yekmâ ariyi.Akto gâ gogonmâ kulem keiŋe keiŋe areketuguyion.” 23 hain dâmbiâ âmâ nâŋehin dâm makyeŋgiwian, “Nâ ye bo nâŋgâyeŋgiân. Nâŋgâlân bunŋe bo dewatiyigâthepunnekmâ ariŋet. Ye amâbâleŋememeluâk.” hain dâwian.

    Luâk lâuwâ emetyetŋe ketuguyiat aregâtden.

    24 Aregât den ginŋe ire makterenâŋgâŋet. Luâk siâŋe denne ire nâŋgâmlokomapŋe âmâ dop hinare aktâp. Luâknâŋgâ nâŋgâŋe olop yâkŋe emet are gim-bâŋe kârikŋân ketugumbo kilep. 25 Emetkât kakŋân mâŋgiep aregât tu tânâkhumo gembo âmâ ugurup humo gamlokowerâmbo âmâ kârikŋe akmâ ŋâŋâkkilep. Dop hain. 26 Dâ luâk siâŋe denneire nâŋgâm laune bo lokomapŋe âmâ dophin are aktâp. Luâk nâŋgâ nâŋgâŋe bosiâŋe emet nupiânâk ketuguep dop hainare. 27 Ketugumbo kindo tu seru humopando ugurup humoŋe togombo emet aregagai akmâ kom bâliep.” Yesuŋe hain dâmmakyeŋgiep.

    28-29 Yesuŋe Anutugât den keiŋânbaknâŋgâm makyeŋgiep. Akto biwiyeŋânkalepgât denŋe nâŋgâmbiâ dâtŋe akto hindâyi, “Mosegât den kepikmâ maknengi-mai are hârok ewangi yektâp.” hain dâmyâkgât nâŋgâmbiâ humo agep.

    8Luâk siâ diwi kârikŋe akmâ malep are

    Yesuŋe mem howaimbo âlepŋe agep.1 Akto Yesuŋe den makmâ metem

    gimbâŋânba gembo luâk âmbâle biwirâŋewatbiâ olop ariyi. 2 Akto luâk siâ diwikârikŋe akmâ malep arekŋe Yesu ekmâenemŋân togom pâwutŋe ligim hin dâmmagaŋep, “Humo, kârikŋege tatgiŋdâpgâtmakmenâ diwine bo akniŋâk mon?” dâep.3Hain dâmbo Yesuŋe hâkŋe mem howaimkinmâhin dâep, “Âlepŋe, nâŋgâ giŋdângâtdiwige are pandak giŋâk.” dâmbo ainâkdiwi bo agaŋdo hâkŋe âlepŋe agep.4 Âlepŋe akto ainâk Yesuŋe magaŋmâhin dâep, “Gâ iregât den pat luâk bomakyeŋgim âmâ yânâk arim sumbe katkat luâk damun yâkgâlân konok ari.Arimenâ keige gekmâ nâŋgâmbo âmâbenŋe Moseŋe wan me wan iregât denkârikŋe kulemgoep are lokom Anutugâtsumbe omben. Sumbe omenâ are ekmâ

  • Mataio 8:5 11 Mataio 8:25nâŋgâm heŋgemgowei.” dâm huŋgunaŋep.

    Yesuŋe hoŋ bawa siâ mem heŋgemgoep.5 Akto arewa arim kepia siâ kotŋe Ka-

    panaum ain arim âgâmbo Roma yeŋgâttembe loko are yeŋgât humoyeŋe siâŋeyâkgâlân arim den hin dâm ulilaŋep,6 “Humo, nâŋgât hoŋ bawane siâ kun-dat akmâ hâk hilâlâm bâleŋe umatŋemiawagaŋdo kei bâtŋe kâregembo yemtatâp.” dâmbo 7 dâep, “Âlepŋe, arimmem heŋgemgowerân.” dâep. Hain dâmmagaŋdo 8 hin dâep, “Humo, nâ luâkâlepŋe bo mandân aregât nâŋgât emelanbo âgâwerât. Inâk kinmâ denâk makmenââmâ nâŋgât hoŋ bawane are âlepŋe agâk.9 Akto nâ gai luâk kotdâ yâk yeŋgât denlokom manman akto nâ luâk humonandenâŋgâ niŋmâ damunyeŋeak dâm kat-negep. Aregât nâŋe tembe lokolupne denmakyeŋgire lokomai akto yâk yeŋgâlânsiâgât, “Gâŋe siâ ari.” hain dâm maga-ŋdere âmâ âlepŋe arimap. Akto siâgât,“Gâ ga.” dâre âlepŋe gamap. Akto hoŋbawane siâ ekmâ, “Âi ire me.” dâre âmââi are hainâk memap. Aregât gâ Humoinâk kinmâ denâkmakmenâ âlepŋe agâk.”hain dâep. 10Hain dâmbo Yesuŋe den arenâŋgâmbo dâtŋe akto purik dâm hamiŋântogommali are hin dâmmakyeŋgiep, “Denbunŋe maktere nâŋgâŋet. Israe kâmotire yeŋgât hutyeŋân luâk siâŋe nâŋgâtkeine nâŋgâm heŋgemgoep hainare siâ boekman. Roma luâk irekŋe hârok ewangiyektâp. 11Hâmbâi hân tuŋguŋângen bikenbiken ainba luâk biwirâŋe togom âmâAbraham, Isaka, Yakopo yâk olop manmâAnutugât kepian âgâm menduguakmâ ainsot keiŋe keiŋe nem heroŋe akbai. 12 Dâemelâk Anutuŋe Yuda luâk damunyeŋeakminep are panyekto yâk âmâ kepiaginŋângen hândâgân gem manmâ in-dem kamboŋmâ manbai.” 13 Hain dâmmakyeŋgim purik dâm tembe loko hu-moyeŋe are ekmâ hin dâm magaŋep,“Gâŋe biwige nâŋgâlân katmâ hain nâŋgâtaregât bunŋemiawakgiŋdâp. Gârâmâ bamari.” hain dâmbo bam arimbo sop ainâkhoŋ bawaŋe are âlepŋe akto egep.

    Yesuŋe makto Petorogât hewonŋe âlepŋeagep.

    14 Akto arewa arim Petorogât emelanâgâmbo Petorogât hewonŋe kundatakmâ hâk kâlâp akmâ yem tato egep.15 Bam ekmâ bâtŋân mendo ainâk kundat

    are bo agaŋep. Bo agaŋdo agatmâ sotom waŋep. 16 Waŋdo nem tato emetdâgâwerâm akto âmâ sinduk baniarabâleŋande luâk âmbâle bikŋe kautyeŋânmeyegi are meyekmâ yâkgâlân togoyi.Meyekmâ togombiâ Yesuŋe lauŋandemakmâ watyekto sinduk baniara bâleŋearekŋe hepun yekmâ ariyi. Akto kundatagi arekâ hainâk lokoyekmâ togombiâyekmâ mem heŋgem yeŋguep. 17 Hainagep aregât emelâk propete Yesaiaŋeden siâ hin kulemgoep are bunŋe agepamâ hin, “Nen kundat umatŋe miawaknengimbo me wan me wan pâpkomnâŋgâm hilipkomaen aregât yâkŋe bâleŋeare mendo bo agep.” dâm kulemgoep denare bunŋe akto Yesuŋe kundatdâ dondâheŋgem yeŋguep.

    Luâk hin arekŋe âmâ Yesugâlân dewati-wai.

    18 Yesuŋe hain akmâ tân yeŋgumboainâk luâk âmbâle biwirâŋe yâkgâlân to-gom ândeaŋmâ kinbiâ Yesuŋe are yekmâ,“Bâin, waŋga mem indâgen bam arine.”dâm aposololupŋe makyeŋgiep. Haindâmbo waŋga mem bâtgum humo arehâtikom ariwerâm agi. 19 Ariwerâm ak-biâ Mosegât den makmâ miawagi areyeŋgâlân gâtŋe siâŋe bam hin dâm ma-gaŋep, “Apo, gâ iregen me aregen ari-werâm âmâ makniŋmenâ olop ariwaet.”dâep. 20Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm ma-gaŋep, “Yo âmâ lâwin timopŋân yemap.Dâ lâut âmâ lâwin bât bâtŋân kelom tat-mai. Dâ nâmâ luâk akmâ geân aregâtnâŋgât emet âmâ bo tatniŋdâp.” dâep.21 Akto luâklupŋe yeŋgâlân gâtŋe siâarekŋe yâkgâlân togom hin dâm maga-ŋep, “Humo, nâŋgâ niŋmenâ arim ewenesoŋ hangom âmâ benŋe purik katmâtogore âmâ olowâk ariwaen.” dâep.22 Hain dâmbo Yesuŋe hin dâm magaŋep,“Hain bo. Luâk âmbâle momoŋandeakmomoŋelupyeŋe hangoyekŋet, Dâ gâmâhinŋe nâ wat nekmenâ olowâk arine.”dâep.

    Yesuŋe makto seru nâŋâgâep.23 Hain dâm waŋgan âgâmbo

    aposololupŋe olop ariyi. 24 Arim manbiâseru humo sân sânâk pando haru arebâliep. Akto haruŋe waŋga kâlegengewerâm agep ain Yesu asiŋ yiep.25 Akto aposololupŋande goaŋmâ hindâm magaŋi, “Humo, haruŋe kawutnenekberâm aktâp aregât agatmâ tân

  • Mataio 8:26 12 Mataio 9:13nengu.” dâyi. 26 Hain dâmbiâ hindâm makyeŋgiep, “Bo nâŋgâniŋmâkepilânekmai. Ye wangât hamewaktâi?”dâm agatmâ seru pando haru bâliepare den makyetkimbo ainâk nâŋâgâyiat.27Nâŋâgâmbela ekbiâ dâtŋe akto hin dâyi,“Ae, yâkŋe seru akto haru makyetkimboyâkgât den lokom nâŋgat aregât luâk iregain hinare?” dâyi.

    Yesuŋe sinduk baniara bâleŋe watyektobau biwiŋân geyi.

    28 Akto bâtgum are hâtikom indâŋânbam Gadara hânângen ariyi. Arim man-biâ luâk lâuwâ siâ sumângenba togommanbela yelegi. Yâk yetgât keiyetŋehin. Sinduk baniara bâleŋande kautyetŋân mendo metŋe akmâ luâk âmbâlehârok mem bâli yekte dâm manminiat.Akto dâwân togombela âmâ luâk âm-bâle hârokŋe hamewakmâ ain bo arim-ini. Keiyetŋe hain. 29 Lâuwâ arekŋe to-gom Yesu peniaŋmâ den hin dâm mag-aŋiat, “Gâ Anutugât nanŋe, gâ gain gainaknetkiwerâm togoât? Gâŋgât sop botâlâgumbo hâk hilâlâm netkiwerâm to-goât me?” dâyiat. 30 Akto indâgen baukâmot humo siâ tâmut nem mali. 31 Aktosinduk baniara bâleŋe arekŋe Yesu maga-ŋmâ hin dâyi, “Gâŋe wat nenekberâm âmâhuŋgun nengimenâ bau biwiyeŋân gene.”dâyi. 32 Hain dâmbiâ Yesuŋe, “Âlepŋegeŋet.” dâep. Hain dâmbo luâk lâuwâ arehepun yelekmâ bau hârok biwiyeŋân geyi.Gembiâ bau arekŋe pârigim arim indâgenbâtgum siân sopanbiâ tuŋe lauyeŋân piktomoyi. 33 Mombiâ bau damunlupyeŋandearim kepia yeŋângen âgâm Yesuŋe sindukbaniara bâleŋe watyekto bau biwiyeŋângembiâ moyi aregât den pat are kepiaambolupŋe makyeŋgiyi. 34Makyeŋgimbiâainâk luâk âmbâle hârokŋe Yesu are eknedâm kepiayeŋânba geyi. Gem kepia yeŋehepunmâ ariâkgât wârakmâ magaŋi.

    9Yesuŋe luâk parâŋe siâ mem âlepŋe ke-

    tuguep.1Magaŋbiâ Yesuŋe hepun yekmâ ariw-

    erâmwaŋgan âgâmbâtgumbikenhâtikomarim ikiŋe kepia ain ariep. 2 Arim kindoluâk bikŋande galayeŋe siâ bâtŋe keiŋemom kârikŋe akminep are temân katmâyâkgâlân lokom togombiâ Yesuŋe are bi-wiyeŋe ekmâ nâŋgâm luâk kundatdâ arehin dâm magaŋep, “Bâleŋe akmâ manmâ

    gaen aregât dosa puli giŋdân.” dâep.3Hain dâmboMosegât den kârikŋemakmâkepikmâ makmini are yeŋgâlân gâtŋebikŋande biwiyeŋân hin nâŋgâyi, “Anutuikiŋak âmâ dosayeŋe puli yeŋgimap inaluâk yânŋe irekŋe Anutu ewangiwerâmaktâp imâ bâliâp.” hain dâm nâŋgâm-biâ bâliep. 4 Biwiyeŋânâk hain nâŋgâm-biâ Yesuŋe biwiyeŋe ekmâ nâŋgâm hindâm makyeŋgiep, “Hanyeŋande wangâtden bâleŋaet nâŋgâi? 5 Gain gain arekŋeowâiŋe luâk bâtŋe keiŋe mom kârikŋeakmap ire hin dâm magaŋberân. Anu-tuŋe dosage hepungiŋdâphain dâmmaga-ŋberân me hin dâm magaŋberân. Agatmâtemge are lokoakmâ ari? 6Aregât makterenâŋgâŋet. Nâ luâk akmâgeângât dosayeŋehepun yeŋgiwerâmgât Anutuŋe makmâniŋep aregât keiŋe ekmâ nâŋgâŋet.” dâmmakyeŋgiep. Luâk kundatdâ are hindâm magaŋep, “Agatmâ temge loko akmâemetgângen bam ari.” dâep. 7Hain dâmboagatmâ temŋe lokoakmâ emetŋângenbamariep. 8 Arimbo luâk âmbâleŋe are ekmâotneyeŋe arimbo hin dâyi, “Yesuŋe Anu-tugât kârikŋân kinmâ agak meme boagakŋe aktâp.” dâm Anutu kotŋe memagatmâ kinmâ maŋganli.

    Yesuŋe luâk kotŋe Mataio gawamangâtpuli meme are miep.

    9Akto Yesu ainba arim gawamangât pulimeme luâk kotŋe Mataio puli emetŋântato ekmâ hin dâm magaŋep, “Nâŋgâlândewatimenâ nâ olop mande.” dâep. Haindâmbo agato olop ariyiat.

    10 Arim sot nemberâm âmâ hoŋbawa olop emetŋân âgâmbiâ Romagâtpuli meme akto bâleŋe meme luâkbiwirâŋe yâk yeŋgâlân arimbiâ Yesu aktoluâklupŋe olowâk sot neyi. 11 Nem tatbiâParisaio luâk bikŋande yekmâ Yesugâthoŋ bawalupŋe hin dâm aiyeŋguyi,“Wangât eweyeŋande Romagât pulimeme akto bâleŋe meme luâk oloptatmâ sot nendâp?” dâyi. 12 Hain dâmaiyeŋgumbiâ Yesuŋe den are nâŋgâmhin dâm makyeŋgiep, “Hin nâŋgâmheŋgemgowei. Âlepŋe mandâi yeŋgâlânare doktaŋe âi mene hain bo dâm arimai.Kundat aktâi are yeŋgâlân âi mene haindâm arimai. 13 Ulikŋân Anutuŋe maktoluâk siâŋe kulemgoep are hin, “Yeŋedosayeŋaet akmâ âmâ soŋgo wan gâimom nâŋgâlân katmai aregât bo nâŋgâmegâliaŋman. Gala konok akmâ manŋetgât

  • Mataio 9:14 13 Mataio 9:34nâŋgâm egâliaŋman.” den hain tatâparegât keiŋe yeŋenâŋgâmbiâ huraguâkgâtmendugum den âi mem magaŋgi goaŋgiakmâ manŋet. Aregât maktere nâŋgâŋet.Luâk bikŋande, “Nen luâk âlepŋe akmâyân târârâgâk manmaen.” hain dâmailuâk hain are mem oloŋyekbe dâm bogeân. Bo kârikŋe. Nâmâ luâk bâleŋememeoloŋ yekbiangât togoân.” dâep.

    Yesu Anutugât pat sot hepunmâ maligâtaikoyi.

    14 Hain dâmbo Yohane tu puli keiŋekalep are olop mali arekŋe Yesugâlântogom hin dâm aikoyi, “Nen Anutugâlânokot âlep agakgât akto Parisaio luâknenŋe âmâ sot hepunmâ manmaen. Dâluâklupge âmâwangât sot sapa bo akmai?”dâyi. 15 Hain dâmbiâ hin dâep, “Aregâtden ginŋe siâ makbe. Luâk kotdâŋeâmbâle siâ mendo âmâ kâmotlupŋeolop manmâ okot bâle akmâ sapa boakmai. Hâmbâi bikŋande menekbiâ boaktere sop ain nâŋgâm indem tatmâ sotsapa akmâ manbai. 16 Niŋande sâŋgumtâmbâŋân irakŋande katmâ parutbop?Bo. Irakŋande tâmbâŋe are oloŋdo dondâtorokbopgât hain bo akmaen. 17 Meniŋande waiŋ irakŋande hâpu tâmbâŋânkâimbo gewop? Bo. Waiŋ irakŋandehâpuŋe tâmbâŋe tâlim hogombo waiŋakto hâpu bâliwopgât hain bo akmaen.Waiŋ irakŋande hâpu irakŋân gemboâlepŋe akmap.” dâep.

    Yesuŋe makto Yairo baratŋe momoŋânbaagalep.

    18 Yesuŋe den hain dâm makyeŋgimkindo luâk damun siâŋe togom kâŋgomhânân gem âmâ hin dâm ulilaŋep,“Baratne hinŋe mondâp aregât nâ oloparim momoŋânba goaŋmenâ agalâk.”dâep. 19 Hain dâmbo Yesuŋe agatmâarimbo luâklupŋe olop ariyi. 20 Arimâmbâle siâ hutyeŋân kilep aregât keiŋehin. Âmbâi are dewutâyeŋe gamyeŋgumap dop hain bo geminep. Sopkâlep gembo mando hombaŋ bât bip biphârok keiân lâuwâ bo agep. 21 YâkŋeYesugât hamiŋân arim hin nâŋgâep, “Nâsâŋgumŋeâk howaim âlepŋe akberân.”nâŋgâep. 22 Hain nâŋgâm yoŋâk watmâsâŋgum kâlep are mem howaimboYesuŋe purik dâm ekmâ hin dâep, “Woe,meŋ, gâŋe biwige nâŋgâlân katâtgâtAnutuŋe nâŋgâ giŋdo kundat are uŋakbo akgiŋdâp.” dâmbo ainâk âmbâle

    are âlepŋe agep. 23 Akto Yesuŋe arimluâk damun yâkgât emetŋân âgâm âmâuruwaku waitbiâ nâŋgâep. Uruwakuwaitmâ den magaŋgi goaŋgi akbiâ ekmânâŋgâm hin dâm makyeŋgiep, 24 “Âmbâisisik ire bo mondâp. Yân asiŋ yendâparegât gem ariŋet.” dâep. Hain dâmbonâŋgâm giriŋaŋi. 25 Giriŋaŋbiâ denmakyeŋgimbo gem sopali. Gem arimbiââmâ baratŋe yiep ain bam bâtŋân memagato âlepŋe akmâ agatmâ kilep. 26 Aktokulem miep aregât den pat magaŋgigoaŋgi akbiâ kepiaŋe kepiaŋe arimbo hânhumo are ambolupŋande nâŋgâyi.

    Yesuŋe luâk lâuwâ dewunyetŋe bokbokŋeheŋgemyetkuep.

    27 Akto Yesuŋe kepia are hepunmâarimbo luâk lâuwâ dewunyetŋe bokbokŋearekŋe hamiŋân arim den hin dâm ma-gaŋiat, “Woe Dawidigât kâmolân gâtŋegâ den makgiŋdetŋe netgât okot nâŋgânetki.” dâyiat. 28 Hain dâm watmâ arim-bela emetŋân âgâmbo watmâ âgâm en-emŋân kinbela aiyetkum hin dâep, “Bi-wiyetŋande gain gain nâŋgat? Mak-tere âlepŋe dewunyetŋe hulaŋ akberâpme bo?” dâmbo dâyiat, “Humo, âo,kârikŋege tat giŋdâpgât nâŋgâgiŋdet.”dâyiat. 29 Hain dâmbela dewunyetŋemem howaim hin dâep, “Han biwiyetŋenâŋgâlân katat aregât dopŋân bunŋe mi-awak yetkiâk.” dâep. 30 Hain dâmbodewunyetŋe hulaŋ akto emet egiat. AktoYesuŋe hin dâmmakmâ hâre yetkiep, “Yetbât kulem iregât den pat luâk siâ me siâbo makyeŋgiwiandat.” dâep. 31 Haindâm makyetkimbo hepunmâ arim denkoaŋmâ aregât den pat are makyeŋgim-bela sambelem arimbo luâk âmbâle bi-wirâŋe nâŋgâyi.

    Yesuŋe luâk kopa siâgât sinduk baniarabâleŋe walaŋep.

    32 Akto arimbiâ ainâk luâk siâ Yesug-âlân kewugum togoyi aregât keiŋe hin.Are sinduk baniara bâleŋande mâŋgimbokopa akmâ den bo makmâ yân manmâgaep. 33 Akto luâk are kewugum togom-biâ sinduk baniara bâleŋe are wato hep-unmâ arimbo nâŋgâ nâŋgâŋe miawaktoden agep. Hain akto aregât kâmot humoain kili arekŋe hin dâyi, “Israe nengâthutnenŋân kulem hinare ulikŋân siâ mi-awakto bo ekmâ malion.” hain dâmekmâ nâŋgâm bâtyeŋe dâtyeŋân igimkili. 34 Dâ Parisaio yâkŋe âmâ Yesugât

  • Mataio 9:35 14 Mataio 10:16nâŋgâm bâliaŋmâ hin dâyi, “Sinduk ba-niara bâleŋe are yeŋgât humoyeŋandememeŋe agaŋdo aregât sinduk baniarabâleŋe are watyekmap.” hain dâyi.

    Yesuŋe luâk âmbâle damunlupyeŋe bomali are yekmâ okotŋe nâŋgâ yeŋgiep.

    35 Akto Yesuŋe kepiaŋe are hepunmâarim den emetŋe ârândâŋ âgâm Anutuŋedamunyeŋe akberâm agep aregât pat âlepden makyeŋgim malep. Manmâ kun-dat keiŋe keiŋe agi are mem heŋgemyeŋguep. Hain akmâ malep. 36 Akto lamadamunlupyeŋe siâ bo manmai dop hainâkakmâ luâk âmbâle arekŋe biwi gulip akmâwâtyeŋe gembo mali Yesuŋe are yekmâokot nâŋgâ yeŋgiep. 37Okot nâŋgâ yeŋgimaregât luâklupŋe den ginŋe siâ hin dâmmakyeŋgiep, “Kalamân sot bunŋe dondâtatâp aregât âi luâk amon siâ manmaiyâkgât âi kalam are mem metewaigât dopbo tatâp 38aregât kalamgât AmboŋeHumoare ulilaŋbiâ âmâ âi luâk siâkâ huŋgun-yeŋgiâk.” dâm makyeŋgiep.

    10Yesugât hoŋ bawalupŋe yâk yeŋgât ko-

    tyeŋe.1 Akto Yesuŋe luâklupŋe keiân lâuwâ

    yeŋgonmâ meyekto togoyi are hin dâmmakyeŋgiep, “Yeŋe sinduk baniara bâleŋeare luâk âmbâle mâŋgiyekbiâ bâliyi arewatyekŋet. Akto kundat keiŋe keiŋe aktâiare mem heŋgem yeŋguŋet.” dâep. Haindâm aregât memeŋe akyeŋgiep. 2 AktoAposololupŋe yâk yeŋgât kotyeŋe hin.Luâk siâ kotŋe Simoŋ kotŋe siâ Petoroakto emiŋe Anderea. Akto Yebedaiogâtnanlogâtŋe kotyetŋe Yakopo akto Yohane.3Akto siâ Pilipo, siâ Batolomaio, siâ Toma.Akto siâ kotŋe Mataio gawamangât pulimeme luâk manminep akto Yakopo amâAlipaiogât nanŋe are, akto Tadaio 4 aktoSimoŋ siâ Roma damunlupyeŋe yeŋgâthâkâŋ agi are yeŋgâlân gâtŋe. Akto siââmâ Yudasi Karioto kepian gâtŋe yâkŋehalop hogom luâk oloŋ yekto Yesu meyiare.

    5 Akto Yesuŋe aposololupŋe are hindâm huŋgunyeŋgiep, “Yeŋe âmâ Yudaluâk âmbâle bo yâk yeŋgâlân me Samariagâtŋe kepia siâ me siâ yâk yeŋgâlân boariwei. 6 Dâ Lama are damunyeŋe bomanmâ ari hilip agumai dop hainâk Is-rae luâk âmbâle yâkŋe hilip agune dâm

    aktâigât yâk yeŋgâlânâk tâŋ tâŋâk ari-wei. 7 Israe yâk yeŋgâlân areâk arimhin dâm makyeŋgiwei, “Anutu himbimânmanmapŋe damunnenŋe akberâm aktâp.”8 Hain dâm amâ kundat aktâi yâk memheŋgem yeŋguwei. Akto luâk âmbâlemomoŋe areyeŋgât dâmbiâ momoŋânbaagatbai. Akto hâk bâle aktâi are memheŋgem yeŋguwei. Akto sinduk baniaraŋemeyegi are watyekbiâ ariwei. Nâmâ yânkârikŋe yeŋgim huŋgunyeŋgiân aregât yegai hainâk wan me wan yân yeŋgiwei.9 Akto hin akmâ ariwai. Tâwât dewunŋeâmâ bomem ariwei. 10Akto ito siâ siâyeŋebo lugum goliakmâ ito bâlâk ariwei. Aktohâk pekeŋe konogâk lugu akmâ ariwei.Akto kei pekeŋe hainâk konogâk katmâariwei. Akto huwan hepunbiâ talâk. Yânarimbiâ âmâ kepia ambolupŋande yekmâluâk âirâ dâm tânyeŋgumbiâ ârândâŋ ak-biap. 11 Akto huŋgun yeŋgire arim ulikgulik kepia ambolupŋe yeŋgât keiyeŋaetmakmâ aikowei. Akto siâgât nâŋgâmbiâârândâŋ akto yâkgât emetŋân âgâm ainâktatmâ manbei. 12 Emetŋân âgâm Anu-tuŋe damunyeŋe agâkgât makmâ heroŋeakyeŋgiwai. 13 Heroŋe akyeŋgimbiâ emetamboŋande ye gala akyeŋgim denyeŋenâŋgâmbiâ ârândâŋ akto aregât bunŋemi-awakyeŋgiwiap. Gârâmâ denyeŋe nâŋgâmhâkâŋ akmâ gala bo akyeŋgimbiâ âmâhamiyeŋgimbiâ aregât bunŋe bo miawakyeŋgiwiap. 14 Akto yeŋe kepia siân arimmakyeŋgimbiâ hâkâŋ akbiâ aregât kepiaare hepunmâ Anutuŋe hâuŋe yeŋgiwiaparegât dop akmâ keiyeŋân hamaŋ siâtatbiap are paŋ paŋgom tâlim pulimbiâgewiap. 15 Aregât maktere nâŋgâŋet. Sophumoân Anutuŋe Sodom akto Gomorakepia ambolupŋande bâleŋe agi aregâthâuŋe yeŋgimbo meyi. Gârâmâ ye kepiayeŋân arimbiâ gala bo akyeŋgiwai âmâdosa yeŋaet hâuŋe umatŋe membai.

    Biwiyeŋande Anutugât nâŋgâm man-baiŋe Anutugât pat akbai.

    16 Lama pâlâmŋe are pugaiya yeŋgâthutyeŋân arimbiâ hilip yeŋgune dâmkinmai dop hain are akmâ huŋgun yeŋgireluâk bâleŋe hutyeŋân ari manmâ aregâtbo hamep akbei. Akto soŋgo kotŋehewam are nâŋgâ nâŋgâŋe olop manmâdamun agaŋgimap dop hainâk ye biwigolâk manbei. Akto lâut kotŋe kembâarekŋe bo kârâ nenekmap kopakomtatmap dop hainâk yeŋe arim yeukŋân

  • Mataio 10:17 15 Mataio 10:37manmâ bo mem bâli yekbai. 17 Ye luâkbikŋe yeŋgât nâŋgâmâk manbei. Yâkŋeyâk yeŋgât den emetŋân katyekmâ luâkkembulupyeŋe yâk yeŋgât dewunyeŋânbugâŋe yeŋguwai. 18 Akto areâk bo. Yenâŋgât akmâ mandâigât kiap me luâkkembu yâk yeŋgâlân meyekmâ arimbiâden âi membai. Aregât ye yâk yeŋgâtmeteyeŋân akto Anutu bonâŋgaŋmaiyâk yeŋgât meteyeŋân kârikŋeâk kinmâden bunŋe makmâ hulaŋbei. 19 Denâiân katyekbiâ âmâ den gain gainhinare maktenŋe ârândâŋ akbiap aregâtnâŋgâm han lâuwâ bo akmâ hanoko boakbei. Anutuŋe biwiyeŋân Heakŋe katoyâkŋe makmâ miawakyeŋgimbo areâkmakbei. 20 Sop ain âmâ den makbai areEweyeŋaet Heakŋande biwiyeŋân denkato nâŋgât keine makyeŋgiwai. Areâmâ yeŋeâk bo makbai. Amâ Heakŋandemakmâ miawakyeŋgiwiap. 21 Akto sopain teulupyeŋande emilupyeŋe moŋetdâm oloŋ yekmâ togo kiap magaŋbiâyeŋgumbo mombai. Akto ewelupyeŋandenanlupyeŋe yeŋgum gasa akyeŋgimkewugu yekmâ humomolupyeŋaelânarimbiâ âmâ yeŋgumbiâ mombai.Akto nanaŋ lepatlupyeŋande ewememelupyeŋe gasa akyeŋgim kiapgâlânarimbiâ tembe lokolupyeŋande togommeyekmâ arim yeŋguwai. 22 Akto ye kotpatnaet akmâ luâk hârok yâkŋe yeŋgâtnâŋgâmbiâ bâliwiap. Aregât yeŋgâlângâtŋe siâ me siâŋe nâŋgât akmâ bo hâkâŋakbiap âmâ sop humoân himbim kepiamembiap. 23Akto yemeyekmâden âimembugâŋe yeŋgune dâm akbiâ ain hepunyekmâ kepia siân arim manbei. Aregâtsiâ hin maktere nâŋgâŋet. Yeŋe âmâ Israekepia ârândâŋ tatmâ ariâp ain bo purikkatmâ arim âiyeŋe ketugum metembiââmâ nâ luâk akmâ geân aregât sopŋeewumâk akbiap. 24 Nanaŋŋe humoyeŋeewangiwaigât dop bo tatâp. Aktohainâk luâk humomolupyeŋe akto hoŋbawalupyeŋe yâk dop konogâk membai.25 Akto nâŋe âmâ yeŋgât kautŋe mandân.Akto yeŋe âmâ nâŋgât den lokom hoŋakniŋmâmandâi. Akto luâk bâleŋe arekŋeâmâ hin dâm nogondâi, “Sinduk baniarabâleŋe yâk yeŋgât amboyeŋe kotŋeBesebulu.” dâm nogondâi hainâk hâmbâiye hoŋ bawalupne manmâ denne lokommanbiâ âmâ makmâ mem ge katyekmâmem bâliyekbai.

    26 Aregât yâk yeŋgât bo hamewakbei.

    Amâ wan me wan siâ yoŋâk kinmâakmai are hainâk bo yembiap. Arehâmbâi miawakto ekbai. Akto wan mewan siâ akmâ heambukmai are hainâkbo yembiap. Are hainâk hâmbâi tektekŋân miawakto ekbaen. 27 Aregât âmânâŋe ye olop yoŋâk yoŋâk tatmâ denmakyeŋgim mandân ire luâk âmbâlehârokŋe nâŋgâŋetgât makyeŋgiwei. Aktonâŋe den hilop halowân makyeŋgimmandân ire hâmbâi kâmot humoân kinmâmakyeŋgiwei. 28 Akto luâk bâleŋandeyeŋgât wâtyeŋe bo akyeŋgiâkgât dâmbugâŋe yeŋguwai. Gârâmâ yeŋgâtotne biwiyeŋe hilipkowaigât dopŋe botatyeŋgiâp are yeŋgât bo hamewakbeiamâ Anutu yâk konokŋe ye yeŋgum aregâtkakŋân otne biwiyeŋe hilipkowiapgâtkârikŋe talaŋdâp yâkgât konok hame-wakbei. 29 Lâut sâmbâlilik are gagap amâbunŋe bo. Are amâ tâwât dewunŋandepuligowaengât dopŋe bo tatâp. Haingârâmâ sâmbâlilik siâ mombiap momoaregât himbimân Eweyeŋande bo ewumpâpkowiap. 30 Yâkŋe dumutyeŋe aregâtyalaŋe nâŋgâm metemap. Aregât yemanbiâ bo nelâm yeŋgiwiap. 31Dâ ye âmâsâmbâlilik bo. Ye luâk, aregât Anutuŋedamunyeŋe akmap. Akto yâkŋe keiyeŋehârok nâŋgâmap. Aregât luâk yeŋgâtbo hamewakbei. 32 Akto yeŋgâlân gâtŋesiâŋe luâk âmbâle yeŋgât bo hamewakmâyâk yeŋgât dewunyeŋân kinmâ, “Nâbiwine Yesugâlân katere kinbiap.” dâmmakyeŋgiwiap âmâ nâŋe hainâk hâmbâihimbimân Ewenaet dewunŋân kinmâ,“Luâk ire âmâ nâŋgât kâmolân gâtŋe.”dâre Anutuŋe luâk hainare manmanâlepŋân katbiap. 33 Aregât luâk aŋgâŋeâmâ luâk âmbâle yeŋgât hamewakmâdewunyeŋân kinmâ, “Nâ Yesu are bonâŋgaŋman.” dâwiap âmâ nâkai hainâkEwenaet dewunŋân kinmâ, “Bo nâŋgâgiŋdân.” dâwian.

    34Akto yeŋe nâŋgâ yâkgât hin bo dâwei,“Yesu âmâ nen gala konok manbaengâtgiep.” hain bo dâwei. Aregât makterenâŋgâŋet. Nâŋe miawakmâ geân aregâtbugâ miawakbiap. 35 Nâŋe geân aregâteweŋe nanŋe potalakmâ gasa agaŋgi-wiandat. Akto memeŋe baratŋe pota-lakmâ gasa agaŋgiwiandat. Akto erânŋeerânŋe potalakmâ ikiŋeâk ikiŋeâk gasaagaŋgim manbiandat. 36 Me yeŋgât gin-bailupyeŋande gasa agaŋgiwai. 37 Aktosiâ ewe meme han kalem humo akyetkim

  • Mataio 10:38 16 Mataio 11:14nâ bâlensiâ akniŋbiap âmâ yâk nâŋgâtpat bo akbiap. Akto siâ nanŋe baratŋehan kalem humo akyeŋgim nâ bâlen-siâ akniŋbiap âmâ yâk hain âgâk nâŋgâtpat bo akmâ manbiap. 38 Akto luâksiâŋe gasalupnande mem hilip nuguwaidâm aregât hamep akmâ ikiŋe hâkŋaethanokoak akmâ manbiap âmâ nâŋgât patbo akbiap. 39 Me luâk siâŋe manmanŋeare ikiŋaelâk mem hanokoak akmâ man-biap arekŋe hâmbâi hilip aguwiap. Dâluâk siâŋe nâŋgât akmâ nâŋgâ niŋmâmanmanŋaet bo hanokoak akmâ manmâdenne lokommanmâmanbiap arekŋe âmâmanman kârikŋân manmâ âgâwiap.

    40 Ye huŋgun yeŋgire arimbiâ galakonok akyeŋgimai yâkŋe nâ gala konokakniŋmai aregât dop aktâp hainâk nâ galakonok akniŋmai yâkŋe âmâ Ewenandehuŋgun niŋep yâk gala konok agaŋmaiaregât dopŋe aktâp. 41 Akto Anutugâtpropete siâ mandâp aregât luâk siâŋenâŋgâm gala konok agaŋdo ain gâtŋandehâmbâi Anutuŋe ikiŋe propetegât hâuŋewaŋbiap. Akto luâk siâ agak meme âlepŋemem manmap aregât luâk siâŋe yâkgâtkeiŋe ekmâ nâŋgâm heŋgemgoep aregâtgala konok agaŋmap yâk Anutuŋe luâkâlepŋe yâkgât hâuŋe waŋbiap. 42 Meluâk âmbâle siâŋe biwiyeŋe nâŋgât katbaiyâk yeŋgâlân gâtŋe gegeŋe are luâk siâŋeekmâ nâŋgâm âmâ tu hâgâm waŋbiapyâkŋe aregât hâuŋe âlepŋe hâmbâi mem-biap.” dâep. Yesuŋe den hain dâmaposololupŋe makyeŋgiep.

    11Yesuŋe Yohanegât magep.

    1 Yesuŋe hoŋ bawalupŋe keiân lâuwâare hain dâm makyeŋgiep. Hainmakyeŋgim metem kepia are hepunmâkepiaŋe kepiaŋe arim Anutugât denakto ikiŋe keiŋe are makmâ miawakmâmakyeŋgim malep.

    2 Sop ain âmâ Yohane are kala busi kâle-gen katbiâ talep. Kala busi kâlegen katbiâtatmâ Kristoŋe kulem keiŋe keiŋe memmalep aregât pat nâŋgâep. Nâŋgâm tatmâgalalogâtŋe lâuwâ huŋgun yetkimbo arim3 hin dâm aikoyiat, “Damun netŋe Yohaneare ulikŋân yâk togom damun nenŋe ak-biapgât dâyi are gâ me niŋaet lâmgommanbaen? dâm maknetkimbo gutet.”dâyiat. 4 Hain dâmbela Yesuŋe hin dâmmakyetkiep, “Yet arim âmâ wan me wanekmâ nâŋgat iregât den pat are Yohane

    hin dâm magaŋbiandat. 5 Dewunyeŋebok bokŋe yâk yeŋgât makto dewunyeŋehulaŋ akto emet ektâi. Akto luâk keibâtyeŋe bâli bâliŋe yâk yeŋgât maktoâlepŋe akmâ bam gutâi. Akto diwi kârikŋeakmâ manmai yâk yeŋgât makto pandakyeŋgiâp akto ondopyeŋe bok bokŋe yâkyeŋgât makto ondopyeŋe kepik akto dennâŋgâi akto makto momoŋânba agatmâgolâk mandâi. Akto umburuk mamburukmandâiŋe den pat âlepŋe makyeŋgimbonâŋgâi. 6 Akto luâk siâŋe hâkâŋne boakbiap âmâ yâkgât nâŋgâre âlepŋe aktâp.”hain dâm huŋgun yetkimbo purik katmâariyiat.

    7 Huŋgun yetkimbo purik katmâ arim-bela Yesuŋe Yohanegât hin dâm luâk âm-bâle kili are makyeŋgiep, “Ye Yohane hânkamitŋângen malep yâk wan ekne dâmyâkgâlân ariyi? Seruŋe dakerâ waitobam gutmap are ekne dâm yâkgâlân ariyime? 8 Me luâk siâŋe hâk peke kulemmelem are mem luguagep. Luâk hainareekne dâm yâkgâlân ariyi me? Luâkhain arekŋe hâk pekeŋe kulem melemluguakmâ heŋgemgom luâk kotdâ yeŋgâtemelan tatmâ manmai. 9 Ye wan eknedâmhân kamitŋângen ariyi? Amâ propetesiâ ekberâm ariyi mon? Ye Yohane Anu-tugât den makmâ miawagep are eknedâm ariyi aregât Yohane egi arekŋe âmâluâkŋe luâkŋe Anutugât den makmâ mi-awakmâ manmâ gayi yâk yeŋgât dop bo.Yâk amâ siâ. Yâkŋe âmâ propete hârokewangi yekmâ kautŋe mandâp. 10 Yâkgâtâmâ ulikŋân Anutuŋe den hin dâep aretatâp, “Nune hoŋ bawane huŋgun aŋderelaune lokom gâŋgât ulikŋân akgiŋmâ dâpheŋgemgo giŋbiap.” den are amâ bunŋeakto Yohane miawagep. 11 Akto Yohaneyâkgât den siâ maktere nâŋgâŋet. Luâkyânŋande âmâ Yohane bo ewangimap.Dâ Anutu himbimân manmapŋe damun-yeŋe akto yeŋgâlân gâtŋe hârokŋe âmâYohane ewangimai. 12 Akto Yohaneŋeâi keiŋe katmâ den makyeŋgim malepsop arewa luâk âmbâle biwirâŋe Anu-tuŋe damunnenŋe akberâm aktâp aregâtden pat âlepŋe nâŋgâm biwiyeŋe heroŋemaroŋe akto aregât bunŋe mene dâm ak-tâi. Akto luâk âmbâle kârikŋe akmai yâkŋehimbimgât pat akbai. 13 Propete luâk aktoMosegât den kârikŋe yâk hârokŋe Anu-tugât keiŋe kulemgom manmâ gayi. AktoYohaneŋe aregât den bâiŋe makmâ mi-awagep. 14 Propete luâk siâ kotŋe Elia are

  • Mataio 11:15 17 Mataio 12:4malep luâk hainare hutnenŋân miawak-biap, den are nâŋgâmbiâ ârândâŋ agâkgâttatyeŋgiâp mon? 15 Ire nâŋgâm biwiyeŋekepigâkgât den ire mem biwiyeŋân katmânâŋgâmâk manbei.

    16 Hinŋe mandâi yeŋgât den gain gainmaktere ârândâŋ akberâp? Dop hinare.Nanaŋ lepat hain are kâmot lâuwâ kepiasombeimân tatbai. Tatmâ kâmot siâŋekâmot siâ are hin dâm makyeŋgiwai,17 “Nenŋe han nenŋeâk kep konden hainkoŋet dâen. Hain dâm makyeŋgienŋeye bo kondâi. Umbi mem indiengâtyekâ han mem indeŋet dâen. Hain dâmmakyeŋgienŋe yekâ hainâk bo indeâi.”dâwai. Akto hainâk nâŋe bo indemokot bâle akmâ sot bâlâk manman aregâtnâŋgât hainâk hâkâŋ aktâi. Akto aregâtmaktere nâŋgâŋet. 18 Yohaneŋe sot waiŋtu bo nem âmâ yân manmâ gambo aregâtye hin dâyi, “Âi luâk ire âmâ sinduk ba-niara bâleŋande kautŋe mem gulip ke-tuguâp.” dâyi. 19 Akto nâ luâk akmâ gemsot soŋgo nendere hin dâm magaŋgi niŋ-mai, “Luâk irekŋe sot humo nem mandâpamâ Roma yeŋgât pat akmâ puli memeakto luâk bâleŋe yâk yeŋgât gala.” dâmmagaŋgi goaŋgi akmai. Gârâmâ Anutugâtnâŋgâ nâŋgâŋe nâŋgâm watmâ manbaiâmâ siâ me siâ bunŋeâk akto keiŋe yâkyeŋgâlân bunŋe miawakbiap.” dâep.

    Yesuŋe kepiaŋe kepiaŋe hârok makmâsârek yeŋguep.

    20 Akto emelâk Yesuŋe kepiaŋe kepiaŋemanmâ kulem keiŋe keiŋe mendo ekmâkinmâ agak memeyeŋe bâleŋe yeŋe bomakmâ miawakmâ han purikali aregâtnâŋgâm bâli yeŋgim sârek yeŋguep.21 “Bâe, Korasiŋ kepia ambolupŋe, bâe,Besaida kepia ambolupŋe yeŋgâlân kulemhamepŋe olowâk mem manmâ ganhainare Tiro akto Sidoŋ kepian ketuguredâine yâk emelâk agak memeyeŋe bâleŋehepunmâ kâŋgom kinmâ okot bâle nâŋgâaŋgim kinmâ Anutugât den nâŋgâwâi.22 Dâ ye âmâ hain bo agi aregât hâmbâisop humoân Tiro akto Sidoŋ kepiaambolupŋande aregât umatŋe membai.Hain gârâmâ ye âmâ agak memeyeŋebâleŋe bo hepuli aregât hâuŋe umatŋebâleŋe membai. 23 Akto Kapanaum kepiaambolupŋe ye âmâ Anutuŋe meyektohimbimân âgâwaimon? Hain bo. Anutuŋeâmâ ye hepun yekto hememân gewai.Yeŋgâlân kulem keiŋe keiŋe ketuguân

    are Sodom kepian ketugure dâine kepiaaregât ambolupŋe hanyeŋe purik katbiâAnutuŋe bo yeŋguwop. 24 Aregât hinmakyeŋgiwe. Sop umbuŋân Sodom kepiaambolupŋande bâleŋe agi aregât umatŋemeyi. Dâ ye âmâ sop humoân umatŋebâleŋe membai.” dâep.

    Yesuŋe biwi sânduk ketugu nenekto wât-nenŋe kârikŋe akmap.

    25 Sop ain Yesuŋe Eweŋe maŋganmâhin dâep, “Apo, hân himbim amboŋegâŋgât okot âlep akgiŋdân. Ewene gâluâk bikŋande gâŋgât keige nâŋgâne dâmnâŋgâ nâŋgâ emetŋân âgâyi yâk yeŋgâtwan me wan ire nâŋgâwâi dâm dâp tigiyeŋgimat. Are nâŋgâre ârândâŋ aktâp.Dâ nanaŋ hinare yânŋande âmâ aregâtnâŋgâŋet dâm hekat yeŋgimenâ nâŋgâ-mai aregât gâ mepaige mendân. 26 Apogâ hain miawakmâ ariâkgât nâŋgâmenââlepŋe agep.” dâm magaŋep. 27 Akto densiâ hin dâmmakyeŋgiep, “Ewene yâkŋe nâmemeŋe akniŋdo aregât kotŋe siâ siâ ak-biangât dopŋe aktâp. Akto Ewenaet keiŋenâŋgângât luâk âmbâle potat yekmâ bikenbiken makyeŋgire arekŋe âmâ hainâkkeiŋe nâŋgâwai. 28-30 Akto nâŋe nunakyeukŋân manmâ damunyeŋe akberâm ak-tângât ye hâk hilâlâm kakŋân manmaime umatŋe miawak yeŋgimbo wâtyeŋesândugewerâm aktâp ye hârok nâŋgâlântogombiâ âmâ nâŋe welam yeukŋe âlepŋeare mem katyeŋgire âmâ nâŋgât keinenâŋgâm heŋgemgombiâ mem hâk sândukketugu yektere wâtyeŋe kârikŋe akbiap.Akto biwiyeŋe sândugembo sân sân bomembai.” hain dâm makyeŋgiep.

    12Âi bo meme sopŋaet den.

    1 Âi bo meme sopŋe Sarere ain Yesuakto hoŋ bawalupŋe âi kalam kâlegenbabam ariyi. Arim hoŋ bawalupŋe mopy-eŋe agumbo sot mem hâkŋe gagaim neyi.2Akto Parisaio luâkŋe yekmâ Yesu hinma-gaŋi, “Hoŋ bawalupgande âi meme sopŋebo ain ina sot hâkŋe gagaim nendâi areyektenŋe ârândâŋ bo aktâp.” dâyi. 3Haindâmbiâ Yesuŋe hin makyeŋgiep, “Ye Daw-idiŋe agep aregât den pat oyaŋmai are booyaŋmâ nâŋgâmai mon? Yâk akto tembelokolupŋe mop humo miawak yeŋgimbomali. 4 Hain akmâ Anutugât sumbe katkat emetŋân âgâyi. Âgâm âmâ Anutugâtsumbe dâm sot kâmbokŋe dâtâŋe are om

  • Mataio 12:5 18 Mataio 12:28kali are neyi. Are âmâ sumbe kat katluâkŋeak ne. 5Moseŋe den kulemgoep areoyaŋmai dâ amâ bo nâŋgâmai. Sumbe katkatgât âi luâkŋe âimemSarere âi bomemesopŋân sumbegât âi memai amâ dosa boakmai. 6Nâŋe âmâ sumbe kat kat emetŋeare ewangiân. 7 Akto ye den ire Anutuŋemakto kulemgoep, “Sumbe ogogât âmâhâkâŋ aktân. Dâ okot âlep agakgât âmâegâliaŋdân.” den are nâŋgâmai dâine agakmemeyeŋe bâleŋe bo akmai yâk yeŋân denâiân umatŋe bo katyekbâi. 8Nâ luâk akmâgeân âmâ âi bo meme sopŋe Sarere aregâtdamunŋe akman.” dâep.

    Yesuŋe luâk siâ mem âlepŋe ketuguep.9 Akto Yesuŋe arewa arim yâk yeŋgât

    den emetŋân âgâep. 10 Âgâm ain luâkbâtŋe bâleŋe siâ tato egep. Akto Pari-saio luâk arekŋe, “Gain gain akmâ Yesudenân katbaen.” dâm aregât hin dâm ma-gaŋi, “Sarere âi bo meme sopŋân âlepŋeluâk kundatdâ heŋgem yeŋguwerât mebo?” dâyi. 11 Dâmbiâ hin makyeŋgiep,“Hut yeŋân gâtŋe siâŋe lama siâ ki-naŋbiap. Akto lama arekŋe Sarere âibo meme sopŋân lâmân gewiap. Aktoluâk arekŋe lâmânba bo hikom oloŋbiapme? 12 Hanâk hikom oloŋbiap aktoluâkŋe âmâ lama ewangimap. Aregâtnen âlepŋe âi bo meme sopŋe Sarere ainluâk heŋgem yeŋguenŋe ârândâŋ akmap.”dâep. 13Haindâmkinmâ luâk bâtŋe bâleŋeare hin dâm magaŋep, “Bâtge panmenâagalâk.” dâmbo bâtŋe pando âlepŋe akmâbâtŋe biken aregât dopŋe agep. 14 AktoParisaio luâkŋe agatmâ arim mendugumYesu kombiâmombiapgât magaŋgi goaŋgiagi.

    Yesu miawakbiapgât magi a kârigiep.15 Hain akbiâ Yesuŋe den are nâŋgâm

    kepia are hepunmâ agatmâ ariep. Aktoluâk âmbâle dondâŋe olop arimbiâ luâkkundatdâ dondâ heŋgem yeŋguep. 16Hainakmâ aregât den pat bo makyeŋgi-wei dâm den kârikŋe makyeŋgiep.17 Makyeŋgiepgât Anutuŋe ikiŋe hoŋbawagât den siâ Yesaia magaŋdo hinkulemgoep,

    18 “Hâmbâi nâŋgât hoŋ bawane nâŋeemelâk makmâ hâreaŋân. Nâyâkgât ukenŋe humo nâŋgân aktoyâkgât okot âlep nâŋgân. Aktonâŋe nune Heakne are yâkgâlânkatbian akto yâkŋe agak memeâlepŋe aregât den pat are hânŋe

    hânŋe manmai are makyeŋgiwiap.19 Akto yâkŋe kuk heŋgân denŋebo makbiap. Akto dâp humowatmâ bo kamboŋdo nâŋgâwai.20 Akto hâlâm pelâkŋe kokoŋe arebo hârem kâlâwân panbiap. Aktokâlâp ululunŋe are bo limbâpkombobokbiap. Nâŋgât hoŋ bawahain akmââi humo mem ârândâŋ den memhulaŋ golaŋ mâŋgimbo nâŋgâmbiââlepŋe miawakbiap. 21 Akto hânŋehânŋe manmai arekŋe yâkgât kotŋenâŋgâmbiâ humo akto biwiyeŋesândugembo yâkgât lâmgom tatmâmâruŋe akmâ konmâ manbai.”Yesaiaŋe hain kulemgoep.

    Yesuŋe sinduk baniara siâ walaŋep.22 Akto sop ain luâk siâ yâkgâlân

    kewugum togoyi. Akto luâk are âmâsinduk baniara bâleŋande kautŋân miep.Dewunŋe akto lauŋe hârok gisap aguep.Akto Yesuŋe luâk are mem âlepŋeketugumbo denŋe bo arekŋe den hogomemet ekmâ agep. 23 Akto luâk âmbâlekâmot humo arekŋe ekmâ otneyeŋearimbo hin dâm magaŋgi goaŋgi agi,“Luâk ire Dawidigât hakuŋe me aŋgâ?”dâmhan lâuwâ agi. 24Akto Parisaio luâkŋeden are nâŋgâm hin dâyi, “Yâkgât keiŋehingât akmâ kinmâ sinduk baniara bâleŋewatyekmâ kindâp. Sinduk baniara bâleŋeyeŋgât humoyeŋe kotŋe Besebulu yâkgâtkârikŋân kinmâ watyekmâ kindâp.”dâyi. 25 Hain dâmbiâ Yesuŋe biwiyeŋânekmâ hin dâm makyeŋgiep, “Luâk kâmotsiâŋe potalakmâ yeŋeak agumbiâ dâinebo akbop. Me emet me kepia humosiâŋe potalakmâ agumbiâ dâine emetkepia are bo yembop. 26 Dâ hainâkHiaŋgi Amboŋande ikiŋak walaktodâine kâmotlupŋe emelâk potalakmâbo akbâi. 27 Hiaŋgi Amboŋaet kârikŋânkinmâ âi mem manman dâine bunŋebo miawakbop. Dâ Anutugât kârikŋânkinman aregât Hiaŋgi Amboŋaet âi luâkwatyekman. Akto aregât lâuwâŋe makbe.Ye nâŋgâ yâkgât Besebulugât kârikŋânkinmâ Besebulugât kâmot watyekmapdâi aregât hin dâm makyeŋgiwe. Yeŋgâtluâklupyeŋande hainâk Besebulugâtkârikŋân kinmâ sinduk baniara bâleŋewatyekmai. Yâkŋe âmâ hâkyeŋe tunmâkeiyeŋe mem miawakmai. 28 Akto nâAnutugât Heakŋande wâtŋe niŋdo sindukbaniara watyekman aregât Anutuŋe wan

  • Mataio 12:29 19 Mataio 12:46me wan hârok damunyeŋe akbiapgâtsopŋe tâlâwâk aktâp. 29 Akto nâŋgâtkeine aregât den dopŋe siâ makyeŋgirenâŋgâŋet. Luâk kârikŋe siâŋe mârongoliakmâ tembe bisârâŋ mem âgâmemet kepiaŋe damungom heŋgemgowiapâmâ yâkgât ito me wan me wan âlepŋetalaŋbiap. Dâ gasa kârikŋedondâŋe togomemet damunŋe akmap are tâkŋe hikomboyeukŋe akto âlepŋe ito me baumewanmewan are meakbiap.

    Heak bo hâkâŋŋe akbaen.30 Akto aregât siâ maktere nâŋgâŋet.

    Luâk âmbâle siâŋe gala bo akniŋmapŋeâmâ gasa akniŋmap. Akto siâŋe âimendere bo tân nugumapŋe nugum pannekbiapgât dop aktâp. 31Akto luâk âmbâlebikŋande nugum bâleŋe maleŋe hârokmâŋginekmai dosa are Anutuŋe ikiŋakkutigit yeŋgiwiapgât dopŋe aktâp. Dâluâk siâŋe Anutugât Heakŋe are pilâkommem ge katmâ âmâ dosa membiap areAnutuŋe hepunbiapgât dopŋe bo tatâp.32 Akto nâ luâk akmâ geân nâŋgât siâŋemakmâ bâleniŋbiap âmâ dosa are Anu-tuŋe ikiŋak kutigilaŋbiapgât dopŋe ak-tâp. Dâ Heak âlepŋe yâkgât makmâ bâli-aŋbiap yâkgât dosa âmâAnutuŋe bo kutig-ilaŋbiap. Borondâ. Luâk are dosa olopmanmâ âgâwiap.

    33 Lâwingât keiŋe bunŋande mem mia-panmap. Aregât ye lâwin siâgât nâŋgâmkepilâm imâ âlepŋe dâmbenŋe bunŋeŋaethainâgâk âlepŋe dâmai. Akto lâwin siâgâtnâŋgâm kepilâm imâ bâleŋe dâm âmâbenŋe bunŋeŋaet hainâgâk bâleŋe dâmai.34 Wei, mulum nanaŋlupŋe, ye bâleŋeakmai aregât gain gain den âlepŋe siâmakbai. Amâ hanyeŋân wan me wansiâ yendâp hain âgâk lauyeŋânba gamap.35 Luâk âlepŋande han nâŋgâ nâŋgâŋeâlepŋânba siâ me siâ âlepŋe lândemap. Dâluâk bâleŋande âmâ han nâŋgâ nâŋgâŋebâleŋânba siâ me siâ bâleŋeâk lândemap.36 Aregât hin makyeŋgire nâŋgâŋet. Siânsop humoân luâk âmbâle hârokŋe denkeiŋe bo makmai are makmâ miawakbiâAnutuŋe den âiân katyekbiap. 37 Amâhingât. Den makmat arekŋe keige âlepŋemem miap pando Anutuŋe hâuŋe âlepŋeakgiŋbiap. Me den makmat arekŋe keigebâleŋe mem miap pando Anutuŋe hâuŋeumatŋe giŋdo umatŋân manmâ âgâwiat.”dâep.

    Yesuŋe kulem mendo eknegât magaŋi.

    38 Yesuŋe hain dâmbo sop ain Mosegâtden kârikŋe makmâ kepigi akto Parisaioluâk arekŋe Yesumagaŋmâ hin dâyi, “Apo,gâŋe kulem siâ memenâ ekne.” dâyi.39 Hain dâmbiâ hin makyeŋgiep, “Hainbo. Luâk âmbâle bâleŋe yeŋe Anutugâtkotŋe mem bâlimai arekŋe kulem mi-awakto ekne dâmai. Dâ nâŋe âmâ kulembo hekat yeŋgiwian. Konok amâ hin.Yonagât kulem are nâŋgâmheŋgemgowei.40Ulikŋân propete kotŋe Yona iŋan humosiâgât tepŋe kâlegen hilâm âlâwu yiephainâk luâk akmâ geân nâ hilâm âlâwuhân kâlegen yembian. 41 Dâ Yona arekŋekepia bâleŋe dondâ kotŋe Niniwe aregâtambolupŋe den makyeŋgimbo hanyeŋepurik kali. Dâ nâ Yonagât Humoŋenâŋe makyeŋgire hanyeŋe kârikŋe ak-mai aregât Niniwe ambolupŋande yeŋgâtdosa mem miawakyekmâ makbiâ agakmemeyeŋe bâleŋe are mem miawakbiap.42 Aregât den siâkâ makbe. Ulikŋânhakunenŋe Dawidi yâkgât nanŋe Salo-moŋe den nâŋgâ nâŋgâŋe makmâ mi-awagep. Den are sambelem arimbo âm-bâle kembu siâ hân bâiŋângen Salomogâtden are nâŋgâwerâm togombo magaŋdonâŋgâmbo dâtŋe agep. Dâ nâŋe âmâSalomogât Humoŋe aregât yu kindâi iremakyeŋgire nâŋgâmbiâ dâtŋe bo aktoaregât âmbâle kembu arekŋe yeŋgât dosamem miawakmâ hâkyeŋe tun akto agakmemeyeŋe bâleŋe are miawakbiap.

    Niambiŋe luâk hepunmâ arim manmâpurikamâ gewâkŋânâk togoep.

    43 Ye hain akmaigât hin makyeŋgirenâŋgâm heŋgemgoŋet. Sinduk baniaraheleŋ bâleŋe siâŋe luâk siâ hepunmâ hânkamitŋângen luâk memberâm undâgâtobo akbiap. 44 Undâgâto bo akto hindâwiap, “Emelâk nâŋgât luâk are agaŋmâhepulân aregâlân purik katmâ arim man-bian.” hain dâm purik katmâ arim luâkaregât biwiŋân siâ siâ bo kindo ekmâârândâŋ aktâpgât 45 âmâ arim galalupŋebât biken lâuwâ bâleŋe dondâ akmai areâmâ mem miawakyekmâ kewuguyektotogom manbiâ umatŋe bâleŋe dondânmanmâ âgâwiap. Akto agak meme hainarekŋe luâk âmbâle bâleŋe hinŋe mandâiare yeŋgâlân miawakbiap.” dâep.

    Yesugât memeŋe emilupŋe.46 Den hain dâm makyeŋgimbo ainâk

    memeŋe emilupŋe togom betgen kinmâ,“Teunenŋe gemenâ makgiŋne.” dâm

  • Mataio 12:47 20 Mataio 13:22koli. 47 Hain dâm konbiâ luâk siâŋe hindâm magaŋep, “Memege emilupge bet-gen kinmâ gogonmâ kindâigât gemenâmakgiŋberâi.” dâep. 48 Hain dâmboYesuŋe luâklupŋe are yekmâ hin dâm ma-gaŋep, “Memene niŋe? Akto emilupneniŋema? 49Memeneme emilupne amâ ire.50Ewene himbimânmanmap yâkgât lauŋelokomai yâkŋe amâ nâŋgât memene aktoemilupne garilupne aktâi.” dâep.

    13Luâkŋe sot koaŋe kâmelep.

    1 Akto sop ain Yesuŋe emet arehepunmâ sopanmâ arim bâtgum ginŋântalep. 2 Ain tato luâk âmbâle dondâŋeyâkgâlân togom gam ândeaŋi. Hainagi aregât waŋga siân âgâep. Aktoluâk âmbâle togoyi are bâtgum dâtŋânkinbiâ makyeŋgiep. 3 Waŋga kâlegenkinmâ den ginŋe dondâ makyeŋgiep arehutŋân den ginŋe siâ ikiŋaet pat hin dâmmakyeŋgiep, “Luâk siâŋe seŋgo alekŋemem âi pâiŋângen ariep. 4 Hain akmâarim mem biken biken pando giep. Dâseŋgo alekŋe bikŋe âmâ dâwân ge yiep.Are lâutŋe dowâk togo nem meteyi. 5 Dâbikŋe âmâ hân kât kâlegen hân dondâbo ain ge yiep aregât dowâk pâtkombokâmŋe dowâk gambo 6 dewutâ kârikŋepando kândârâŋe tâlâwâk aregât dipkommoep. 7 Dâ bikŋe âmâ hele kândârâŋekâlegen ain ge yiep arekŋe sopŋân pâtkomkâmŋe gambo hewukŋe âkâ hainâk gamkârikŋe akmâ sot tigimbo bunŋe boagep. 8 Akto seŋgo alekŋe bikŋe âmâhân kelurâ amboŋande mem bandikoepain ge yiep are bikŋande pâtkom agatmâbunŋe âlepŋe agep. Dâ bikŋande amâpâtkom agatmâ bunŋe âlepŋe dondâagep. 9 Gârâmâ ye den ire nâŋgâmbiwiyeŋân katmâ heŋgemgom manbiâbunŋe yeŋgâlân miawakbiap.” dâep.

    10Hain dâmbo luâk âmbâle dondâ arim-biâ luâklupŋande Yesu hindâm aikoyi,“Amâ wangât den ginŋeâk makyeŋgiât?”dâmbiâ hin makyeŋgiep, 11 “Ye Anutuŋedamunyeŋe akmap aregât keiŋe yoŋâkmalep are miapŋân makyeŋgiman. Dâluâk âmbâle bikŋe Anutuŋe bo damun-yeŋe akmap are Anutugât den patgâtkeiŋe miawâk bo makyeŋgiman. 12 Aregâtluâk âmbâle bikŋande siâ me siâ aredamun akmâ mem manmai are siâ mesiâ siâkâ yeŋgire sambe miawagaŋbiap.Dâ bikŋande âmâ siâ me siâ bâlensiâ

    are mem manmai are mendere yân man-bai. 13 Aregât den ginŋeâk makyeŋgi-man. Amâ yâkŋe âmâ ekmâ âmâ bo ekmânâŋgâwai. Akto nâŋgâwerâm hâumgowaiarekŋe keiŋe bo nâŋgâwai. 14 Aregâtden siâ Yesaiaŋe ulikŋân kulemgoep bikŋebunŋe aktâp. Amâ hin,

    Anutuŋe hin dâep, “Luâk âmbâleyu mandâi amâ ondopyeŋandenâŋgâwai. Dâ hanyeŋande âmâ bonâŋgâm kotgâwai. Akto dewun-yeŋande ekbai. Dâ ekmâ âmâ boheŋgemgowai. 15 Luâk kâmot irekŋehanyeŋe kârikŋe akto ondopyeŋebokbokŋe akto dewunyeŋe âmâbogep. Amâ dewunyeŋandesiâ me siâ ekmâ ondopyeŋandenâŋgâm heŋgemgom âmâ hanbiwiyeŋe purikatmâ heŋgemgombiânâŋe mem heŋgemgomyekbomgâtwan me wan bo ekmâ nâŋgâmheŋgemgowai.” Anutuŋe hain dâep.

    Yesaiaŋe den yu kulemgoep are bunŋeaktâp.

    16-17 Den bunŋe makyeŋgiwe. UlikŋânAnutugât propete akto luâk âmbâle bikŋeAnutugât dewunŋân agak meme âlepŋeâkakmâ mali arekŋe wan me wan uŋak yeŋeekmâ mandâi hainâk ekberâm ukenŋehumo nâŋgâm mali. Dâ amâ bo egi. Aktoden pat âlepŋe makyeŋgire nâŋgâi ire gainâŋgâwerâm ukenŋe humo nâŋgâm mali.Dâ amâ bo nâŋgâyi. Aregât ye âmâwanmewan ekmai aregât nâŋgâm heroŋe humoakmai. Akto den pat âlepŋe makyeŋgirenâŋgâmai aregât heroŋe humo nâŋgâmmanmai.

    Sot kâmelep aregât keiŋe.18 Akto nâŋe luâk siâŋe seŋgo palepgât

    den ginŋe maktân aregât keiŋe amâ hin.19 Seŋgo