2009 bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza jose manuel sayago...

57
URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER ERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOA ERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOA 2009. URTEKO TXOSTENA 2009. URTEKO TXOSTENA ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER INFORME 2009 INFORME 2009

Upload: others

Post on 18-Jul-2020

2 views

Category:

Documents


0 download

TRANSCRIPT

Page 1: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER ERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOAERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOA

2009. URTEKO TXOSTENA2009. URTEKO TXOSTENA

ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER

INFORME 2009INFORME 2009

Page 2: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Egileak / Autores: José Mª Unamuno, Edorta Unamuno, Alberto Unamuno, Fernando Ruiz

Moneo, Ainara Azkona

Agradecimientos: Desde la Estación deAnillamiento de Urdaibai perteneciente a laSociedad de Ciencias Aranzadi, mostramosnuestro agradecimiento a la Dirección deBiodiversidad del Departamento de MedioAmbiente del Gobierno Vasco, por seguircolaborandocon esta actividad científica

Esker onak: Aranzadi Zientzi Elkartekoaden Urdaibaiko Eraztunketa estaziotikeskerrak eman beharrean gaude lehenengoeta behin, Eusko Jaurlaritzako ingirugirosaileko Biodibertsitatearen zuzendaritzari,gure inguruko hegaztien ikerketa zientifikohonetanlaguntzenjarraitzeagaitik.

URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER ERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOAERAZTUNKETA ZIENTIFIKOKO ESTAZIOA

2009. URTEKO TXOSTENA2009. URTEKO TXOSTENA

ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO ESTACIÓN DE ANILLAMIENTO CIENTÍFICO URDAIBAI BIRD CENTER URDAIBAI BIRD CENTER

INFORME 2009INFORME 2009

colaborandocon esta actividad científicadedicada al estudio y divulgación de las avesde nuestro entorno.Pero la Estación de anillamiento de Urdaibaiha podido desarrollar su actividad gracias ala ayuda de un gran número de voluntariosde la zona, así como de otras personas quenos han visitado en distintas jornadas deanillamiento y el consejo dado porinvestigadores como José Manuel Sayagosobre el anillamiento de larolimicolas yAguila pescadora. Especialmente vayanuestro agradecimiento para la estimableayuda de Luis Betanzos e Iker Mintegi, asícomo para Aitor Galarza, Asier Oar-Arteta,Isidro Rodriguez, Jose Luis Bardón, MirenJosu Omaetxebarria, Aitor Aldamiz-etxebarria, Naia Unamuno, Peru Barainka,Joserra Diez, Nerea Oar-Arteta, BegoOmaetxebarria, Nati Yarza, Koldo y OlatzBetanzos, Alfredo Moreno así como paralos profesores y alumnos de las escuelasUrretxindorra y Montorre de Urdaibai.

honetanlaguntzenjarraitzeagaitik.Hala eta guztiz ere,

Urdaibaiko eraztunketa estazioa aurreraeramateko ezinbestekoa izan da gureinguruko bolondresen ekimena, eraztunketaegunetan bisitatu gaituzten hainbat pertsonaeta nola ez, adibidez larolimikola eta arranoarrantzaleari buruzko aholkua eman digutenikerlariak laguntza Jose Manuel Sayagoesaterako.

Honekin batera, gure eskerrikberoenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegirieman diguten laguntza itzelagaitik; baita ereAitor Galarza, Asier Oar-Arteta, IsidroRodriguez, Jose Luis Bardon, Miren JosuOmaetxebarria, Aitor Aldamiz-etxebarria,Naia Unamuno, Peru Barainka, Joserra Diez,Nerea Oar-Arteta, Bego Omaetxebarria, NatiYarza, Koldo eta Olatz Betanzos, AlfredoMoreno eta nola ez Urretxindorra etaMontorre eskoletako Irakaslego eta ikaslegoguztiari.

Page 3: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

AURKIBIDEAINDICE

SARRERAINTRODUCCIÓN..........................................................................................................4

IKERKETA-GUNEA: URDAIBAIKO BIOSFERA ERRESERBAAREA DE ESTUDIO: RESERVA DE LA BIOSFERA DE URDAIBAI …………....6

METODOLOGIAMETODOLOGÍA………………………………………………………………………9

EMAITZAKRESULTADOS..............................................................................................................16

ERAZTUNKETA AKTIBITATEAKACTIVIDADES DE ANILLAMIENTO....................................................................36

FORMAZIOA ETA DIBULGAZIOAFORMACIÓN Y DIVULGACIÓN…………………..……………………………....45

BIBLIOGRAFIA..........................................................................................................50..

Page 4: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

SARRERA

INTRODUCCIÓNINTRODUCCIÓN

Page 5: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

SARRERAINTRODUCCION

Desde que hace algo más de 100 años comenzóa utilizarse el anillamiento como unaherramienta para la investigación, se ha podidocomprobar que ésta es una herramientasumamente eficaz para la conservación y elestudio de las aves. Toda la información quese ha reunido durante estos años ha creado unade las bases de datos más grandes y completasque existe sobre fauna y junto a esta, haayudado a establecer las prioridades queestablece la ornitología para la conservación delas aves.

Los comienzosdel anillamientocientífico de

Eraztunketa ikerketarako tresna zientifikomodura erabiltzen hasi zenetik, 100 urteigaro ostean, metodo hau hegaztienkontserbazio eta azterketarako tresna guztizeragingarria dela frogatu da. Urte horietanguztietan bildu den informazioak gaur egunexistitzen den faunaren datu basehandienetarikoa eta osotuena sortu du, etahonekin batera, ornitologiakkontserbazioaren arloan jokatzen duenbetebehar garrantzitsua finkatzen lagundudu.

Hegaztien eraztunketa zientifikoarenhastapenak Iberiar Penintsulan 1949an

Los comienzosdel anillamientocientífico deaves en la Península Ibérica se dieron de lamano de la Sociedad de Ciencias Aranzadi en1949; después de esto en 1957 comenzó suandadura la Sociedad Española de Ornitología.

Hoy en día, la Oficina de Anillamiento deAranzadi, junto a anilladores que realizan susinvestigaciones tanto en Euskal Herria, comoen otras zonas de la Península Ibérica, se haconvertido en un referente para el control yseguimiento de las aves que usan la costacantábrica durante la migración.

hastapenak Iberiar Penintsulan 1949aneman ziren Aranzadi Zientzia elkarteareneskutik; honen ostean, 1957an “SociedadEspañola de Ornitologia” ere zereginhonetan hasi zen.

Gaur egun, Aranzadiko eraztunketabulegoa, bai Euskal Herrian eta baiPenintsularen beste herrialdetan ikerketakburutzen dituzten eraztuntzaileekin batera,erreferente bihurtu da, migrazioankantauriar kostaldea erabiltzen dutenhegaztien kontrol eta jarraipenerako.

5

Page 6: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

IKERKETA-GUNEA: URDAIBAIKO BIOSFERA

ERRESERBA

ZONA DE INVESTIGACIÓN: RESERVA DE LA BIOSFERA

DE URDAIBAI

Page 7: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

La Reserva de la Biosfera de Urdaibai es unespacio que está situado en la costa deBizkaia, en la comarca de Busturialdea.Tiene una superficie de 220km2, lo querepresenta aproximadamente el 10% delTerritorio de Bizkaia y comprende 22municipios.

La reserva tiene numerosos hábitat yecosistemas diferentes, aunque puededecirse que son cuatro los más destacables:las zonas húmedas compuestaspor los

Urdaibaiko Biosfera Erreserba Bizkaikokostaldean, Busturialdeko eskualdean,kokatuta dagoen eremua da. 220 kmkarratuko azalera du, gutxi gorabeheraBizkaiko lurraldearen 10%a, eta bere baitan22 herri barne hartzen ditu.

Erreserbak hainbat habitat eta ekosistemadesberdin biltzen ditu bere baitan; hala etaguztiz ere, lau dira nabarmendudaitezkeenak: itsasadarrak eta padurekosatzendituzten ingurunehezeak,artadiak

IKERKETA-GUNEA: URDAIBAIKO BIOSFERA ERRESERBA

ZONA DE INVESTIGACIÓN: RESERVA DE LA BIOSFERA DE URDAIBAI

las zonas húmedas compuestaspor losestuarios y las marismas, el bosque mixtocreado por el encinar cantábrico, la campiñaatlántica creada y mantenida por el trabajode los caseríos y la franja litoral que seexpande por toda la costa.

En cuanto a fauna, uno de los mejoresvalores que tiene esta reserva es el de suavifauna, sobre todo, las aves que seencuentran relacionadas con zonas húmedas.Debido a esto, las aves son bioindicadoresinigualables a la hora de determinar lasituación de este estuario

En 2002 se puso en funcionamiento unaestación de anillamiento para el seguimientode aves paseriformes y limícolas. Y lo quese comenzó entonces, este año 2009continúa, en la Reserva de la Biosfera deUrdaibai, con su actividad de anillamientocientífico siendo desarrollada, sobre todo, enlos municipios de Gautegiz Arteaga,Busturia y Muxika..

osatzendituzten ingurunehezeak,artadiakeratzen duen baso trinkoa, baserri munduaksortu eta mantendutako landazabalatlantiarra eta kostaldean zehar hedatzenden zerrenda litorala.

Faunari dagokionez, erreserba honekdaukan baliorik handienetarikoa berehegazti-faunan datza, batez ere ingurunehezeetara lotuta dauden hegaztietan. Horidela eta, hegaztiak itsasadarraren egoerarenbioindikatzaile ezin hobeak dira.

2002. urtetik hasita, hegazti paseriforme etazangaluzeen jarraipena egiteko eraztunketaestazio bat jarri genuen martxan inguruhonetan; horrenbestez, 2009. urtean zeharere eraztunketaren aktibitatea UrdaibaikoBiosfera erreserbako gune desberdinetanburutu dugu, batez ere Gautegiz Arteaga,Busturia eta Muxikako udalerrietan.

7

Page 8: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Las Estaciones de Anillamiento se handiseminado por los diferentes hábitats deUrdaibai, en zonas húmedas, el carrizal deOrueta de la zona alta de la marisma y elpolder de Anbeko, en encinar cantábrico enAtxarre, estaciones de limícolas en lasmarismas de Orutea y por último, loscomederos de aves de la ikastolaUrretxindorra. Además de esto, se estállevando a cabo un programa deanillamiento de pollos en caja nido, en las60 colocadas a lo largo de toda la reserva.

Eraztunketa estazioak Urdaibaiko habitatdesberdinetan kokatuta daude: goi-padurainguruan, Oruetako lezkadi eta Anbekokopolderreko larre hezeetan; artadikantauriarrean, Atxarren; San Kristobal etaOruetako paduran, zangaluzeen estazioak,eta, azkenik, Urretxindorra eskolan,hegaztientzako jantokian. Horrekin batera,habia-kutxetan txitoak eraztuntzekoprograma eskualde osoan zeharsakabanatuta ditugun 60 habiatan burutzendugu.

Hay que mencionar, que durante este año2009 la marisma de Orueta de GautegizArteaga se ha realizado un proyecto demejoras ambientales, debido al cual laestación principal de esta zona ha sufrido ungran cambio y durante este año, se harealizado un seguimiento de la evolución yacondicionamiento de la zona, con laintención de poner en funcionamiento unaestación de esfuerzo constante.

Esan beharra daukagu, 2009an GautegizArteagako Oruetako paduretan egin direningurumen hobekuntza proiektuaren lanenondorioz, gaurdaino izan dugun estazionagusiak aldaketa ugari jasan dituela, etaurte hau berau moldatzen eta urtean zeharizan duen eboluzioa jarraitzen aritu izangarela, etorkizunean, esfortzu konstantekoestazio bat martxan jartzeko asmotan.

8

Page 9: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

METODOLOGIA

METODOLOGÍAMETODOLOGÍA

Page 10: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

El anillamiento científico es unaherramienta para el estudio de la biología ylos movimientos de las aves. Este es unmétodo de estudio en el que a cada avecapturada, a través de diferentes métodos detrampeo, se le coloca en la pata una anillametálica con numeración exclusiva.

Estas anillas, son exclusivas de cada Oficinade Anillamiento y en ellas, aparecengravadas letras y números, así como elnombre de la Oficina; por este motivo, seríaimposible que en cualquier parte del mundoaparecieran dos anillas con la mismareferencia. En nuestrocaso,nos proveede

Eraztunketa zientifikoa, hegaztien biologiaeta mugimenduak ikasteko helburuarekin,harrapaketa-metodo desberdinen bitartezhartutako hegazti bakoitzari zenbakiesklusibo bat duen eraztun metaliko hankanjarriaz markatzean datzan ikerketa-metodoada.

Eraztun horiek esklusiboak dira EraztuntzeBulego bakoitzarentzat, eta horietan, elkarridarraizkion hainbat letra eta zenbaki daudegrabatuta; hori dela eta, mundu guztianzehar eraztun baten erreferentzia berdinaagertzea ezinezkoa litzateke. Gure kasuan,eraztunak Aranzadi Zientzia Elkarteko

METODOLOGIA

METODOLOGÍA

referencia. En nuestrocaso,nos proveedeanillas la Oficina de Anillamiento de laSociedad de Ciencias Aranzadi.

Hay que subrayar que se solicita una granpreparación a las personas que quierenrealizar actividades de anillamiento.También hay que tener en cuenta que esmuy importante conocer los métodos detrampeo y de manejo de las aves que seaninocuas para ellas y que es vital saberidentificar y clasificar debidamente las avespresentes en nuestra zona.

eraztunak Aranzadi Zientzia ElkartekoEraztuntze Bulegotik hornitzen zaizkigu.

Esan beharra dago eraztunketarenaktibitateak burutzen duten pertsonenprestakuntza handia eskatzen duela.Kontuan hartzekoa da, baita ere, hegaztiakez mintzeko harrapaketa eta maneiua beharden bezala ezagutzetik aparte, beharbeharrezkoa dela gure eremua erabiltzenduten hegaztiak identifikatzen jakitea.

10

Page 11: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Sin ningún género de duda hay que decirque en el anillamiento científico, elbienestar de las aves está por encima decualquier otro aspecto; por lo tanto, hay queconocer y aplicar medidas de protecciónpara que las aves trampeadas no sufran dañoante diferentes situaciones climáticas o a lahora de su manejo para tomar los datosbiométricos.

El poder tener un ave en mano permitereunir un gran número de datos importantespara conocer numerosos aspectos de subiología y migración; permitiendo poderobtener gran información a cerca de labiometría (ala, pico o longitud de tarso), lafisiología (situación reproductora, grasa,peso, músculo…) y también datos referentesal estado sanitario de cada ave.

Duda izpirik gabe, eraztunketazientifikoaren jardueran hegaztiarenongizatea beste edozein aspekturen gainetikdago; beraz, eraztuntzaileak hegaztibakoitzak egoera klimatiko desberdinenaurrean eta datu bilketarako maneiatzekoorduan kalterik jasan ez dezan hartubeharreko babes-neurriak ezagutu etaonartu beharko ditu.

Todos estos datos son recogidos por losanilladores en hojas de anillamiento yenviados a la Oficina de Anillamiento de laSociedad de Ciencias Aranzadi, donde songuardados en una base de datos general.

Hegazti bat eskuan eduki ahal izateakhorien biologia eta migrazioaren aspektuugariren ezagutzarako datu osogarrantzitsuak biltzea ahalbideratzen du;izan ere, biometria (hegoa, mokoa edotatartsoaren luzera), fisiologia (ugalketaegoera, gantza, pisua, muskulua… ) etabaita ere euren egoera sanitarioari buruzkodatuak biltzeko aukera ematen du.

Eraztuntzaile bakoitzak datu horiek guztiakeraztunketa-orrietan bildu eta Aranzadizientzia elkarteko eraztunketa bulegoraigortzen ditu, bertako datu-baseangordetzen direlarik.

11

Page 12: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

En un nivel superior de funcionamiento, estáel EURING, que recoge la información decada una de las Oficinas de Anillamiento ycoordina y gestiona un banco de datoscomún para toda Europa.

Hoy en día, se han puesto en marchanumerosos programas para facilitar lacomunicación y el alcance de lacolaboración entre los diversos estamentos ypara que los usen los anilladores.

De todos los métodos de trampeo, enUrdaibai el más utilizado es el de las redesjaponesas; este método se denomina así, alser uno que se solía utilizar en Japón paraatrapar aves de pequeño y mediano tamaño.Las redesque se utilizan estánhechascon

Horren guztiaren gainetik; EURINGizeneko erakundeak herrialde bakoitzareninformazioa bildu eta Europako herrialdeguztietarako komuna den datu-bankuakoordinatu eta kudeatzen du.

Egun, estamentu desberdinen artekokomunikazioa eta elkarlanarenirisgarritasuna errazten duten etaeraztuntzaile bakoitzak erabili ditzakeenhainbat programa daude denon esku.

Harrapaketa-metodo guztietatik, gukUrdaibain erabiltzen ditugunen arteanohikoena sare japoniarrarena da; izenahegazti txiki eta ertainak harrapatzekoJaponian erabili ohi zen metodotikdatorkio. Sareakizateznylon edo poliester Las redesque se utilizan estánhechascon

hilos muy finos de nylon o poliéster, puedenser de color oscuro y de diferentes tamaños,de forma, que puestas en los lugaresadecuados permitan atrapar a las aves quepasan por ahí. Para utilizar esta técnica, esnecesario conocer de forma detallada labiología de la especie que se quiere anillar,dónde y cómo hay que colocar las redes ysobre todo, lo más importante, cómo hayque sacar las aves de la red para nocausarles ningún tipo de daño.

Este año, se ha utilizado otro método decaptura, de forma puntual, con la intenciónde trampear las águilas pescadoras quepasaban por nuestra zona. Para poner latrampa se usan los posaderos de laPescadora y mediante un resorte, que no lecausa ningún tipo de molestia al ave, secaptura éste Águila.

datorkio. Sareakizateznylon edo poliesterhari finez eginak, kolore ilunekoak etaneurri desberdinekoak izan daitezke, etaleku egokian jarriz gero, bertatik pasatzendiren hegaztiak harrapatzeko aukera ematendu. Teknika hau erabiltzeko, beharrezkoada eraztundu nahi diren espezi-een biologiazehatz-mehatz ezagutzea, non eta nola jarribehar diren sareak, eta batez ere,garrantzitsuena, hegaztiak saretik nola aterabehar diren inongo minik jasan ez dezaten.

Aurten, beste harrapaketa metodo bat ereerabili izan dugu puntualki, gure eremutikigarotzen diren arrano arrantzaleakharrapatzeko asmoz. Arranoak erabiltzenduen poste batean jartzen da tranpa, etamalguki baten bidez harrapatzen da inongominik sorrarazi gabe; metodo honekinhainbat arrano harrapatu dira.

12

Page 13: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Cada jornada de anillamiento se recogedentro de una ficha de datos, en ella despuésde registrar variables de interés como: fecha,lugar, horario, situación meteorológica,longitud de redes, marea y cualquier otrasignificativa; se tomarán los siguientesdatos, en la medida de lo posible:

- Código del nombre de la especie, que seconstruye con las tres primeras letras delnombre genérico y específico de la especie.(P. ej.Erithacus rubeculaERIRUB)

- Edad del ave, según el códigointernacional propuesto por EURING.

- Sexo del ave, en caso de que se puedaconocer.

Eraztunketa-egun bakoitza datu-fitxabatean jasotzen da; bertan, data, ordutegia,lekua, egoera meteorologikoa, sareluzera,itsasmaila eta interesekoak diren bestehainbat aldagai erregistratu ostean, ahal denheinean, hurrengoko datuak biltzen dira:

-Espeziearen izenaren kodea: izengenerikoaren eta espezifikoaren lehenengohiru letrak biltzen dituena. (ad.ErithacusrubeculaERIRUB)

- Hegaztiaren adina, EURINGekhitzartutako nazioarteko kodearen arabera.

-Hegaztiaren sexua, ezagutu ahal denean.

-Hegoarenluzera maximoa, milimetrotan conocer.

- Máxima elongación del ala, en milímetrosy con una precisión de 0,1 mm.

- Longitud de la octava primaria, enmilímetros y con una precisión de 0,1 mm.

-Peso en gramos y con una precisión de 0,1gramos.

- Grasa, nivel de acumulación: según laescala de 0 a 8 (Kaiser, 1993).

- Musculatura pectoral: según la escala de 0a 3 (Barlein, 1995).

- Situación de la muda, diferenciando lagrado de desgaste y longitud de las plumasdel cuerpo y de vuelo. (Barlein, 1995)

-Hegoarenluzera maximoa, milimetrotaneta 0,1 mm-ko zehaztasunarekin.

-Zortzigarren luma primarioaren luzera,milimetrotan eta 0,1 mm-kozehaztasunarekin.

-Pisua gramotan eta 0,1 gramokozehaztasunarekin.

-Gantzaren metaketa: 0tik 8ra arteko(Kaiser, 1993) eskalaren arabera.

-Bularreko muskulatura: 0tik 3ra doan(Barlein, 1995) eskalaren arabera.

-Lumaldatzearen egoera, gorputzeko etahegan egiteko lumen arteko higadura mailaeta luzapena desberdinduz. (Barlein, 1995)

13

Page 14: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

De igual forma, en muchas especies tambiénse toman otros datos complementarios:

- Longitud de tarso, en milímetros y conuna precisión de 0,1 mm.

- Medida de todas las plumas primarias y delas secundarias más interiores, en milímetrosy con una precisión de 0,1 mm.

- Otro tipo de información que puede sercomplementaria; por ejemplo, desarrollo dela cloaca, placa incubatriz, nivel deosificación craneal, presencia de parásitos ocondición del ave cuando se libera. Ademásde esto, cada día de anillamiento también sesacan fotografías de aspectos que puedan serimportantes e interesantes.

Horrekin batera; hainbat espezietan,osagarriak diren beste datu batzuk ere hartudira:

- Tartsoaren luzera, milimetrotan eta 0,1mm-ko zehaztasunarekin.

-Luma primario guztien eta barneragokosekundarioaren neurria, milimetrotan eta0,1 mm-ko zehaztasunarekin.

- Osagarriak izan daitezkeen bestelakoinformazioak; hala nola, kloakarengarapena, inkubazio-plaka, garezurrarenosifikazio-maila, bizkarroien presentzia,edota hegaztiaren egoera askatzen denmomentuan. Horrez gain, garrantzizkoakedo interesgarriak izan daitezken aspektuenargazkiak ere ateratzendira eraztunketa

Otra de las partes más importantes delanillamiento, es la recuperación o recapturade las aves que llevan anillas, y ésta es unade las mejores formas de conocer más sobrelos movimientos y la biología de las aves.Ya que al recuperar un ave anillada,tendremos una perspectiva inmejorable delviaje que ha realizado este ave desde que sele puso la anilla hasta que se le ha vuelto acoger.

argazkiak ere ateratzendira eraztunketaegun bakoitzean.

Eraztunketaren beste atal garrantzitsuenaeraztuna jarrita duen hegazti bat harrapatuedo errekuperatzearena da, eta, hain zuzenere, berau da hegazti bakoitzarenmugimendu eta biologia hobekienezagutzeko giltza. Eraztuna duen hegaztiaerrekuperatuz gero, eraztundu denmomentutik harrapaketaraino egindakobidaiaren ikusmira ezin hobea edukikobaitugu.

14

Page 15: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Además, también hay que tener en cuentaque en los pequeños paseriformes hay queanillar varios miles de aves para poderconseguir una sola recuperación. Por lotanto, queda en evidencia que para superarla falta de información que hay sobrenumerosas aves, es necesario continuar coneste tipo de trabajo de forma exhaustiva.

Kontuan hartzekoa da, gainera, paseriformetxikietan, milaka hegazti eraztundu behardirela errekuperazio soil bat izateko. Beraz,begi bistan dago gure inguruko hainbathegaztiri buruz daukagun informazio ezagainditzeko, beharrezkoa dela lan honetanetengabe aurrera egitea.

Aves con anilla extranjera recuperadaspor la Oficina de Anillamiento deAranzadi

Aranzadiko eraztutze bulegoak kanpokoeraztuna duten hegaztien berrezkurapenak

15

Page 16: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

EMAITZAK

RESULTADOSRESULTADOS

Page 17: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

EMAITZAK RESULTADOS

De igual forma que se realizó en añosanteriores, también en 2009 se ha puesto enfuncionamiento la estación de anillamientocientífico que investiga la migración,reproducción e invernada de avespaseriformes y similares en la Reserva de laBiosfera de Urdaibai.

Durante este año se han capturado 1.348 avesen la estación de Urdaibai Bird Center; deellas 1.275 han sido anillamientos y 73controles. Todo ello en 53 jornadas deanillamiento, siendo registrada cada una enlas hojas correspondientes.

Aurreko urteetan egin dugun antzera,2009.ean ere martxan izan dugu UrdaibaikoBiosfera Erreserban hegazti paseriforme etaantzekoen migrazio, kumaldi eta negu-pasaikertzeko eraztunketa zientifikoko estazioa.

Aurten 1.348 hegazti harrapatu dituguUrdaibai Bird Center estazioan; horietatik,1.275 eraztunketak izan dira eta 73 kontrolak.Hori guztia 53 eraztunketa egunetan etabakoitzari dagokion orritan erregistratu dugu.

Aurten, gehitu egin da berriro ikertutakoespezieen kopurua, zehatzago esanda,guretzat berriak diren 3 espezieeraztundu

Este año se han vuelto a ampliar el número deespecies investigadas, concretamente se hananillado tres especies nuevas (Becada(Scolopax rusticola), Águila Pescadora(Pandion haliaetus) y Curruca Carrasqueña(Sylvia cantillans)), lo que suma un total de99 especies en todos estos años. Se hanrecuperado 10 aves procedentes de fuera de laestación de Urdaibai, siendo las procedenciasde las aves recapturadas, entre otras,Inglaterra, Bélgica o Francia. Por otra parte,anilladores de fuera de Urdaibai hanrecuperado 3 aves anilladas aquí.

Sumando los datos de los últimos 8 años, entotal se han capturado 18.213 aves; de lascuales, 15.813 han sido anillamientos y 2.400controles.

guretzat berriak diren 3 espezieeraztunduditugu: Oilagorra (Scolopax rusticola), Arranoarrantzalea (Pandion haliaetus) eta Txinbopapargorrizta (Sylvia cantillans), urte hauetan99 espezie desberdin izan direlarik guztira.Urdaibaiko eraztunketa estaziotik kanpoeraztundutako 10 hegazti errekuperatu ditugu.Ingalaterra, Belgika eta Frantzia izan diraerrekuperatutako hegazti horien jatorrietakobatzuk. Beste alde batetik, guk eraztundutako3 hegaztiren datuak errekuperatu dituzteUrdaibaitik kanpoko beste eraztun-jartzailebatzuek.

Azken 8 urteetako datuak batuz, guztira18.213 hegazti harrapatu ditugu; horietatik,15.813 eraztunketak izan dira eta 2.400kontrolak.

17

Page 18: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Es reseñable el hecho de que este añotambién los cazadores nos las han hechollegar las anillas que obtienen, dándonos laoportunidad de estudiar los movimientos deespecies que de otra forma son muy difícilesde controlar, lo que permite obtener datosmuy interesantes.

Para conocer la trayectoria que se ha llevadoa cabo este año, hay que mencionar uncambio muy significativo a la hora decompararlo con los años anteriores, y es queen 2009, la estación que se habían mantenidohasta ahora en Orueta, ha sufridomodificaciones debidas a unos trabajos demejoras ambientales en la marisma. Por lotanto, el trabajo en esta estación en concretoha sido el seguimiento y adecuación de lamismaduranteesteaño; por lo que,comola

Esan beharra daukagu aurtengo honetan ereoso interesgarri suertatu zaigula ehiztariekerrekuperatzen dituzten eraztunak guri helduizana, aukera ematen baitigute kontrolatzekozailak egiten zaizkigun espezieenmugimenduak aztertzeko.

Urtean zeharreko eraztunketa ibilbideaezagutzeko, aurten aldagai garrantzitsu batizan dugu beste urte batzuekin konparatzekoorduan. 2009an, gaurdaino Oruetan izandugun eraztunketa estazioak aldaketa batzukjasan ditu, paduraren hobekuntzarabideratutako lan batzuen ondorioz; beraz,aurtengo lana, estazio konkretu horretan,berorren jarraipenarena eta moldaketarenaizan da; hori dela eta, leku konkretu horretanerabilitako dinamika oso desberdina izandenez,aurtengodatuakbesteurtebatzuetako mismaduranteesteaño; por lo que,comola

dinámica de trabajo utilizada en este lugar enconcreto ha sido muy diferente, al compararlos datos obtenidos durante este año con losanteriores, los resultados van a ser muydiferentes.

denez,aurtengodatuakbesteurtebatzuetakodatuekin alderatuz oso desberdinak gertadaitezke.

18

Page 19: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

De igual forma que se hizo en 2008, alcomienzo de año se realizó el anillamiento deaves en los comederos colocados en laIkastola Urretxindorra de Muxika, de los quese obtuvieron datos muy interesantes. Enestas jornadas de anillamiento, se anillaronlas aves que se acercaron a los comederos,entre ellos, Verderón Común (Carduelischloris), Pinzón Común (Fringilla coelebs),Carbonero Común (Parus major), siendo losLúganos (Carduelis spinus) los máscapturados, con 266 aves anilladas ycontroladas. Entre estos controles hay avesanilladas fuera y otras anilladas aquí en añosanteriores.

Urtea hasteko orduan, 2008an egingenuenaren antzera, Muxikako UrretxindorraEskolan kokatuta dagoen hegaztienjantokian eraztunketa oso interesgarriakburutu genituen. Eraztunketa-egun hauetan,jantokietara hurbiltzen diren hegaztiakeraztundu izan dira, berorien artean, txorruarrunta (Carduelis chloris), txonta arrunta(Fringilla coelebs) eta kaskabeltza (Parusmajor), baina denen artean harrapatuenatarina (Carduelis spinus) izan da, aurten 266ale eraztundu eta kontrolatu baititugu(beraien artean, kanpoko kontrolak eta gukaurreko urteetan eraztundutakoak harrapatuditugu).

19

Jornada de anillamiento en UrretxindorraEraztunketa eguna Urretxindorran

Page 20: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Desde el inicio al final de la primavera, serealiza el anillamiento de Golondrinas enmigración prenupcial en el dormiderolocalizado en el carrizal de la marisma deOrueta. Al mismo tiempo, entre las actividadesrealizadas está el anillamiento de los pollos delas cajas nidos colocadas por toda la comarca.

En mayo, también se realiza el anillamiento delimícolas que vienen de migración a lamarisma de Orueta. En esta misma época, losreiterados intentos de trampeo de Chotacabrasen el encinar, han provisto de datos muyinteresantes para un mejor conocimiento de labiología de la especie.

Más adelante, se anillan golondrinas, de nuevoen dormidero, y limícolas para realizar elseguimiento de la migración postnupcial deambos. De forma paralela, se pone en marcha

Udaberri hasieratik bukaera arte Oruetakopadurako lezkadian ezkon-aurrekomigrazioan datozen elaien eraztunketaburutzen da lo lekuetan; horrekin batera,gure zeregina eskualde guztian zehar jarritadauzkagun habia-kutxetako txiteneraztuntzea izan da.

Maiatzean zehar ere Oruetako paduranmigrazioan datozen hainbat limikolareneraztunketa egiten da. Garai honetan,artadian zatak harrapatzeko egindakohainbat saiok oso datu interesgarriak emandizkigute espezie honen biologia hobetoezagutzeko.

Urteak jarraitu ahala, berriz ere lo-lekuetan,elai eta limikolen ezkon osteko migrazioarenjarraipena egiteko eraztunketa izango dagure jarduna. Aldi berean, Atxarreko

el diseño y creación de una estación deesfuerzo constante en el Encinar de Atxarre.

Como en los últimos años se realiza elseguimiento de la migración postnupcial delÁguila Pescadora en Urdaibai, con el intentode trampeo de las aves que realizan paradasmás prolongadas en la Reserva.

Finalmente, se realizan otros anillamientosmás específicos dentro de los proyectos deseguimiento de la invernada en Urdaibai,como por ejemplo, el anillamiento de Becada.

gure jarduna. Aldi berean, Atxarrekoartadian esfortzu konstanteko estazio batsortzeko ekimena jarriko dugu martxan.

Aurreko urteetan egin dugunaren antzera,arrano arrantzalearen ezkon ostekomigrazioaren jarraipena burutzen da,honetarako, Urdaiban geldialdi luzeenakegiten dituzten aleen harrapaketa saiakerakeginaz.

Azkenik, erreserban ematenden negu pasaren jarraipena egitekohelburuarekin, eraztunketa saio zehatzagoakeramaten ditugu aurrera, oilagorrarenaesaterako.

20

Page 21: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ERAZTUNKETAK / ANILLAMIENTOS BALANTZEA / BALANCE: 2009 GUZTIRA / TOTAL 1.275 ESPEZIEAK / ESPECIES 36

Amiamoko zuria Cigüeña común Ciconia ciconia 2

Arrano arrantzalea Águila pescadora Pandion haliaetus 1 Txirritxo handia Chorlitejo grande Charadrius hiati cula 3 Txirri arrunta Correlimos común Calidris alpina 15

Oilagorra Chocha perdíz Scolopax rusticola 1 Kuliska txikia Andarrí os chico Actitis hypoleucos 6

Zata arrunta Chotacabras gris Caprimulgus europaeus 2 Uhalde-enara Avión zapador Riparia riparia 25 Enara arrunta Golondrina común Hirundo rustica 541

Larre -buztanikara Lavandera boyera Motacilla flava 4 Txepetxa Chochín Troglodytes troglodytes 1

Tuntún arrunta Acentor común Prunella modularis 1 Txantxangorria Petirrojo Erithacus rubecula 32

Papo-urdina Pechiazul Luscinia svecica 1 Buztangorri iluna Colirrojo tizón Phoenicurus ochruros 2

Zozo arrunta Mirlo común Turdus merula 2

12

Zozo arrunta Mirlo común Turdus merula 2 Birigarro arrunta Zorzal común Turdus philomelos 3 Errekatxindorra Cetia ruiseñor Cettia cetti 8 Benarriz arrunta Carricerín común Acrocephalus schoenobaenus 30 Benarriz nabarra Buscarla pintoja Locustella naevia 1 Lezkari arrunta Carricero común Acrocephalus scirpaceus 35

Txinbo burubeltza Curruca cabecinegra Sylvia melanocephala 2 Txinbo kaskabeltza Curruca capirotada Sylvia atricapilla 8

Txinbo papargorrizta Curruca carrasqueña Sylvia cantillans 1 Txio arrunta Mosquitero común Phylloscopus collybita 15 Txio iberiarra Mosquitero ibérico Phylloscopus ibericus 1

Txio horia Mosquitero musical Phylloscopus trochilus 19 Erregetxo bekainzuria Reyezuelo listado Regulus ignicapilla 2

Euli-txori-beltza Papamoscas cerrojillo Ficedula hypoleuca 4 Buztanluzea Mito Aegithalos caudatus 16

Amilotx urdina Herrerillo común Parus caeruleus 80 Kaskabeltza Carbonero común Parus major 105

Etxe-txolarrea Gorrión común Passer domesticus 3 Txonta arrunta Pinzón vulgar Fringilla coelebs 14 Txorru arrunta Verderón Carduelis chloris 12

Tarina Lugano Carduelis spinus 277

21

Page 22: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ERAZTUNKETAK / ANILLAMIENTOS BALANTZEA / BALANCE: 2002-2009

TOTAL/GUZTIRA 15.808 ESPECIES/ESPEZIEAK 99

Lertxuntxo txikia Garceta común Egretta garzetta 1Amiamoko zuria Cigüeña común Ciconia ciconia 33

Arrano arrantzalea Águila pescadora Pandion haliaetus 1Gabiraia Gavilán Accipiter nisus 1Uroilanda Rascón Rallus aquaticus 8

Txirritxo txikia Chorlitejo chico Charadrius dubius 2Txirritxo handia Chorlitejo grande Charadrius hiaticul a 42

Urre-txirri arrunta Chorlito dorado Pluvialis apricaria 1Txirri grisa Chorlito gris Pluviales squatarola 1Txirri lodia Correlimos gordo Calidris canutus 3

Txirri kurlinta Correlimos Zarapitín Calidris ferrugine a 9Txirri arrunta Correlimos común Calidris alpina 309

Oilagorra Chocha perdíz Scolopax rusticola 1Kuliska txikia Andarrios chico Actitis hypoleucos 21Kuliska iluna Andarrios grande Tringa ochropus 3

Bernagorri arrunta Archibebe común Tringa totanus 4Kuliska zuria Archibebe claro Tringa nebularia 4

Harri iraularia Vuelvepiedras Arenaria interpres 4Kuliska gorria Aguja colipinta Limosa lapponica 3

Istingor arrunta Agachadiza común Gallinago gallinago 7Istingor txikia Agachadiza chica Lymnocryptes minimus 1Istingor txikia Agachadiza chica Lymnocryptes minimus 1

Usapal turkiarra Tórtola turca Streptopelia decaocto 6Zata arrunta Chotacabras gris Caprimulgus europaeus 11

Mozolo arrunta Mochuelo Atiene noctua 2Apo-hontza Autillo europeo Otus scops 1

Sorbeltz arrunta Vencejo común Apus apus 1Martín arrantzalea Martín Pescador Alcedo atthis 80

Okil berdea Pito real Picus viridis 3Okil handia Pico picapinos Dendrocopos major 2Okil txikia Pico menor Dendrocopos minor 5Lepitzulia Torcecuellos Jynx torquilla 7

Uhalde-enara Avión Zapador Riparia riparia 190Enara arrunta Golondrina común Hirundo rustica 7068

Enara azpizuria Avión común Delichón urbica 7Mendi txirta Bisbita ribereño alpino Anthus spinoletta 7Negu-txirta Bisbita común Anthus pratensis 21Uda txirta Bisbita arboreo Anthus tivialis 1

Buztanikara-zuria Lavandera blanca Motacilla alba 69Larre-buztanikara Lavandera boyera Motacilla flava 54Buztanikara horia Lavandera cascadeña Motacilla cinerea 3

Ur zozoa Mirlo acuático Cinclus cinclus 3Txepetxa Chochín Troglodytes troglodytes 119

Tuntún arrunta Acentor común Prunella modularis 117Txantxangorria Petirrojo Erithacus rubecula 526Urretxindorra Ruiseñor común Luscinia megarhynchos 10Papo-urdina Pechiazul Luscinia svecica 56

Buztangorri argia Colirrojo real Phoenicurus phoenicurus 4Buztangorri iluna Colirrojo tizón Phoenicurus ochruros 7Pitxartxar nabarra Tarabilla norteña Saxicola rubetra 1 5

Pitxartxar burubeltza Tarabilla común Saxicola torquatus 147Zozo arrunta Mirlo común Turdus merula 293

Birigarro arrunta Zorzal común Turdus philomelos 5422

Page 23: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ERAZTUNKETAK / ANILLAMIENTOS BALANTZEA / BALANCE: 2002-2009

TOTAL/GUZTIRA 15.808 ESPECIES/ESPEZIEAK 99

Errekatxindorra Cetia ruiseñor Cettia cetti 260Ihi-txoria Cisticola buitrón Cisticola juncidis 180

Ur-benarriza Carricerín cejudo Acrocephalus paludicola 12Benarriz arrunta Carricerín común Acrocephalus schoenobaenus 374Benarriz nabarra Buscarla pintoja Locustella naevia 11Benarriz gorrizka Buscarla unicolor Locustella luscinioides 2Lezkari arrunta Carricero común Acrocephalus scirpaceus 1209

Lezkari karratxina Carricero tordal Acrocephalus arun dinaceus 4Sasi-txori arrunta Zarcero poliglota Hippolais polyglotta 121

Sasi-txinboa Curruca zarcera Sylvia communis 33Etze-txinboa Curruca rabilarga Sylvia undata 2Baso-txinboa Curruca mosquitera Sylvia borin 21

Txinbo burubeltza Curruca cabecinegra Sylvia melanocephala 15Txinbo kaskabeltza Curruca capirotada Sylvia atricapilla 296

Txinbo papargorrizta Curruca carrasqueña Sylvia cantillans 1Txio arrunta/iberiarra Mosquitero común/iberico Phyll oscopus collybita/ibericus 488

Txio horia Mosquitero musical Phylloscopus trochilus 287Txio marrabikoa Mosquitero bilistado Phylloscopus inornatus 1Mendi-erregetxoa Reyezuelo sencillo Regulus regulus 1Mendi-erregetxoa Reyezuelo sencillo Regulus regulus 1

Erregetxo bekainzuria Reyezuelo listado Regulus ignicapilla 81Euli-txori grisa Papamoscas gris Muscicapa striata 3Euli-txori-beltza Papamoscas cerrojillo Ficedula hypoleuca 43

Buztanluzea Mito Aegithalos caudatus 199Pinu-kaskabeltza Carbonero garrapinos Parus ater 16Amilotx urdina Herrerillo común Parus caeruleus 378

Kaskabeltza Carbonero común Parus major 539Kaskabeltz txikia Carbonero palustre Parus palustris 20Amilotx motoduna Herrerillo capuchino Parus cristatus 3

Dilindaria Pajaro moscón Remiz pendulinus 4Gerri-txori arrunta Agateador común Certhia brachydac tyla 7Artzandobi arrunta Alcaudón dorsirrojo Lanius collur io 37

Mika Urraca Pica Pica 4Eskinosoa Arrendajo común Garrulus glandarius 8

Araba-zozo-pikarta Estornino pinto Sturnus vulgaris 1Etxe-txolarrea Gorrión común Passer domesticus 120

Landa-txolarrea Gorrión molinero Passer montanus 46Txonta arrunta Pinzón vulgar Fringilla coelebs 358

Negu-txonta Pinzón real Frigilla montifringilla 9Txirriskila arrunta Verdecillo Serinus serinus 91

Txorru arrunta Verderón Carduelis chloris 140Karnaba Jilguero Carduelis carduelis 58Tarina Lúgano Carduelis spinus 624Gailupa Camachuelo Pyrrhula pyrrhula 10

Mokolodia Picogordo Coccothraustes Coccothraustes 1Hesi-berdantza Escribano soteño Emberiza cirlus 27

Zingira-berdantza Escribano palustre Emberiza schoeniclus 315

23

Page 24: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

1.307

2.171

3.2472.994

1.507

1.891

1.4201.275

0

500

1.000

1.500

2.000

2.500

3.000

3.500

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

ANILLAMIENTOSERAZTUNKETAK

24

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009

NUMERO DE ESPECIES ANILLADASERAZTUNDUTAKO ESPEZIE-KOPURUA

Page 25: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

541

277

105 8035 32 30 25

ESPECIES MÁS ANILLADAS EN 20092009.EAN GEHIEN ERAZTUNDU DIREN ESPEZIEAK

Hirundo rustica

Carduelis spinus

Parus major

Parus caeruleus

Acr. scirpaceus

Erithacus rubecula

Acr. schoenobaenus

Riparia riparia

25

Page 26: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

RECUPERACIONES EXTERNASEN TRÁMITE

En 2009 han sido numerosas las avesanilladas fuera y controladas en nuestraestación; en estos casos, todos los datos delave son enviados a la Oficina de Anillamientode Aranzadi, siendo ellos los que nos envíantoda la información del historia del ave. Entrelas recuperaciones, se han obtenido datostanto de Europa como de varias estaciones dela Península.

BIDERATZEAR DAUDENKANPOKO ERREKUPERAZIOAK

2009. urtean hainbat izan dira kanpokoeraztuntzaileek eraztundu eta gure estazioankontrolatu ditugun hegaztiak; kasu hauetan,hegaztiaren datu guztiak Aranzadikoeraztunketa bulegora igortzen ditugu, etaberaiek dira hegaztiari buruzko historialguztiaren informazioa bideratzen digutenak.Ondoren aipatzen direnak bideratuta bainaerantzunaren zain daude. Errekuperazioenartean, bai Europa eta bai Penintsulako besteestazio batzuetakoak izan ditugu.

1.-Lezkari arrunta/ Carricero común/ Acrocephalus scirpaceus

Anilla: 10116537 MUS.SC.NAT1000 BRUSSELS

En la marisma de Gautegiz Arteaga, duranteel seguimiento del dormidero de golondrinas,el 15 de mayo de 2009 se recupero este aveanillado en Bélgica.

Eraztuna: 10116537 MUS.SC.NAT1000 BRUSSELS

Gautegiz Arteagako paduran, elaienetzalekuaren jarraipena egitearekin batera2009ko maiatzaren 15ean errekuperatugenuen Belgikan eraztundutako hegazti hau.

26

Page 27: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Anilla: 5291989MUSEUM PARIS

En este caso, se controló el ave el 15 de abrilde 2009 en el carrizal de Orueta en GautegizArteaga.

Eraztuna: 5291989MUSEUM PARIS

Kasu honetan ere, 2009ko apirilaren 15ean,Gautegiz Arteagako Oruetako lezkadiankontrolatu genuen.

3.- Tarina/ Lúgano/Carduelisspinus

2.- Benarriz arrunta/ Carricerín común/ Acrocephalus schoenobaenus

2.

Anilla: 6H95427STAVANGER MUS. NORWAY

Este Lúgano anillado en Noruega fuecontrolado el 31 de enero de 2009 en unajornada de anillamiento en los comederos dela Ikastola Urretxindorra de Muxika.

Anilla: HC7383ICONA MADRID

Esta Golondrina que volvía de África, fuecapturada en su regreso a las zonas de cría, el15 de abril de 2009 en el dormidero de lamarisma de Gautegiz Arteaga.

Eraztuna: 6H95427STAVANGER MUS. NORWAY

Norvegian eraztundutako tarin hau Muxikako Urretxindorra eskolako jantokian egindako eraztunketa egunean kontrolatu genuen 2009ko urtarrilaren 31n.

Eraztuna: HC7383ICONA MADRID

Afrikatik bueltan zetorren enara hau, 2009ko apirilaren 15ean GautegizArteagako padurako etzalekuan, harrapatu genuen, umatze lekura bueltan.

27

4.- Enara arrunta/Golondrina común/ Hirundo rustica

3.- Tarina/ Lúgano/Carduelisspinus

Page 28: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Anilla: GY95769OIS.MUSEUM PARIS

El 17 de diciembre de 2009, uncazador de la zona cazó una becadaanillada en el estado Francés y noshizo llegar esta anilla.

Anilla: X029101 BRIT.MUSEUM LONDON S.W.7

Eraztuna: GY95769OIS.MUSEUM PARIS

2009ko abenduaren 17an, gureinguruko ehiztari batek, EstatuFrantsesean eraztundutako oilagor batehizatu eta eraztuna bideratu zigun

Eraztuna: X029101BRIT. MUSEUM LONDON S.W.7

Ingalaterran eraztundutakotarin hau

5.- Oilagorra/ Becada/ Scolopax rusticola

6.- Tarina/ Lúgano/ Carduelis spinus

Este Lúgano anillado en Inglatera fuecontrolado en los comederos de laIkastola de Muxika mientras invernabaen la zona, concretamente el 2 defebrero de 2009.

Anilla: Z22237ARANZADI SAN SEBASTIAN

Una golondrina anillada en undormidero de Lasarte el año anterior, el21 de agosto de 2008, fue capturadamientras volvía a sus zonas de cría, enel carrizal de Orueta en GautegizArteaga, el 13 de abril de 2009.

Ingalaterran eraztundutakotarin hauere, Muxikako eskolako jantokiankontrolatu zen negu pasaren aldian,zehazki, 2009ko otsailaren 2an.

Eraztuna: Z22237 ARANZADISAN SEBASTIAN

Aurreko urtean, 2008.eko abuztuaren21an Lasarteko etzagune bateaneraztundutako elaia, Umatze guneetarabueltatzen ari zela Gautegiz ArteagakoOruetako lezkadian agertu zen 2009koapirilaren 13an.

7.- Enara arrunta/Golondrina común/ Hirundo rustica

28

Page 29: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

AVES QUE NOS HANRECUPERADOEn este apartado, se presentan las avesanilladas en nuestra estación y que hansido recuperadas en otras zonas, tanto lascapturadas en campañas de anillamientorealizadas en otros lugares como lasaparecidas por otras razones.

Anilla: F4621

La fundación Urdaibai uno de losproyectos que lleva a cabo es la

ERREKUPERATU DIZKIGUTENHEGAZTIAK.

Atal honetan, gure estazioan guk eraztundueta beste leku batzuetan errekuperatudizkiguten hegaztien kasuak aurkeztukoditugu, bai hemendik kanpo egindako besteeraztunketa kanpaina batzuetanharrapatutakoak eta bai beste edozeinarrazoirengatik agertutakoak ere.

1.- Amiamoko zuria/Cigueña común/ Ciconia ciconia

proyectos que lleva a cabo es lareintroducción de la Cigüeña Blanca enla Reserva de Urdaibai. Después de tenera las cigüeñas traídas de fuera durante untiempo cerradas para que se acostumbreny se aclimaten a la zona, se liberan peropara poder realizar un seguimiento apartir de ese momento, antes se anillan.

En este caso, la cigüeña anillada yliberada el 5 de marzo de 2007 en Forua,después de pasar 2 años, concretamenteel 2 de abril de 2009 fue encontradamuerta en Lemoa. A este ave se le realizóla necropsia y se concluyó que murió acausa de una intoxicación.

Eraztuna: F4621

Urdaibai fundazioak aurrera daramanproiektuetariko bat amiamoko zuriaUrdaibaiko erreserban birsartzearena da.Kanpotik ekarritako amiamokoak ingururaohitzeko eta moldatzeko denboraldi luze batzaintzapean eduki ostean, askatu etaaurrerantzean berorien jarraipena egitekohelburuarekin eraztuntzen dira.

Kasu honetan, 2007ko martxoaren 5eanForun eraztundu eta askatutako amiamokohau, bi urte igaro ostean, konkretuki 2009koapirilaren 2an, Lemoan hilda aurkitu zuten.Hegazti honi autopsia egin zitzaion eta,emaitzen ondorioz, intoxikazio baten kausazhil zela ondorioztatu zuten.

29

Page 30: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Anilla: Z50114

Entre las golondrinas anilladas en lasjornadas realizadas en dormidero en2009, dentro del Programa Swallow deEuring, una golondrina joven anilladael 7 de septiembre ha sido recuperadaeste mismo año por otro anillador deAranzadi, Gorka Belamendia, en elpueblo de Miranda de Ebro, yconcretamente en la estación deanillamiento de la “Laguna de Bayas”,21 días después de ser anillada pornosotros, según iba de camino haciaÁfrica parapasarel invierno.

Eraztuna: Z50114

Euring swallow programaren baitan2009an egindako etzalekuetakoeraztunketa saioetan eraztunduditugun enaren artean, irailaren 7aneraztundutako enara gazte bat urtebereko irailaren 28an Aranzadikobeste eraztuntzaile batek, GorkaBelamendiak, Miranda de Ebroherrian, konkretuki “laguna de Bayas”eraztunketa estazioan kontrolatu zuenguk harrapatu eta 21 egunberanduago, Afrikarantz negu-pasaegitekobideanzihoala.

2.- Enara arrunta/ Golondrina comun/ Hirundo rustica

África parapasarel invierno.

Para nosotros, este dato es muyimportante, si se tienen enconsideración las recapturas degolondrinas de otros años, ya que alunirles éste, nos confirma másclaramente cómo siguen su ruta haciael sur las golondrinas que pasan porUrdaibai en su migración postnupcial.

egitekobideanzihoala.

Guretzat datu hau oso garrantzitsuada, beste urte batzuetako enarenberreskurapenak kontuan hartuz gero,datu honekin ere, kumaldi ostekomigrazioan Urdaibaitik igarotzendiren enarek erabiltzen duten bideazehatz-mehatz hegoaldera jarraituzburutzen dutela konfirmatzendigulako.

.

30

Elaiek kumaldi osteko migrazioa egiteko jarraitzenduten bidea, jasotako berreskurapenen arabera

Ruta utilizada por las golondrinas en su migración postnupcial, de acuerdo a las recapturas obtenidas

Page 31: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Si esto es así, los humedales que hayen la península camino de África, porejemplo, los de Araba, Burgos yGuadalajara, van a ser muyimportantes para las golondrinas quepasan por nuestro territorio

Anilla: T064626

En una jornada de anillamiento delimícolas en migración postnupcialrealizada el 23 de Agosto de 2004 enSan Kristobal (Busturia), se cogieron yanillaron 16 correlimos comunes

Honela, bada, Afrikarako bideanpenintsulan dauden hainbat hezegune,Araba, Burgos eta Guadalajarakoakesaterako, oso garrantzitsuak dira gurelurraldetik igarotzen diren enarentzat.

Eraztuna: T064626

2004ko abuztuaren 23an SanKristobalen (Busturia) egindakozangaluzeen eraztunketa saioan,16 txirri arrunt (Calidris alpina), 2txirritxo handi (Charadriushiaticula)

3.- Txirri arrunta/ Correlimos común/ Calidris alpina

anillaron 16 correlimos comunes(Calidris alpina), 2 chorlitejos grandes(Charadrius hiaticula) y unvuelvepiedras (Arenaria interpres).

Este año hemos tenido noticia de undato muy interesante. Uno de loscorrelimos comunes anillados ese día,un año más tarde, concretamente el 2de diciembre de 2005, losinvestigadores del “Royal NetherlandsIntitute for Sea Research” de Holandacontrolaron este ave mientras estaba deinvernada en los alrededores de EbelKeaiznaya till iouik en Mauritania, enuna campaña de anillamiento delimícolas que se estaba haciendo entre200 y 2005 en la costa del Bancd’Arguin.

txirritxo handi (Charadriushiaticula)eta harri iraulari bat (Arenariainterpres) harrapatu eta eraztundugenituen umaldi osteko migrazioan.

Aurtengo urtean, datu oso interesgarribaten berri izan dugu. Egun horretaneraztundutako txirri arrunt bat urtebete beranduago konkretuki 2005 ekoabenduaren 2an, Ebel Keaiznaya tilliouik Mauritaniako inguruan, negupasan zegoela kontrolatu zutenHolandako “Royal NetherlandsIntitute for Sea Research”-ekoikertzaileek, Banc d́Arguinekokostaldean 2002tik 2005era eginzuten zangaluzeen eraztunketakanpainan.

.

31

Page 32: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Hay que mencionar que los correlimoscomunes del Paleártico tienen variassubespecies, artica, schinzii y alpina.Las diferencias entre ellos, a parte delas medidas, va a depender de segúndónde críen y sobre todo, según dóndepasen su invernada.

Aipatu beharra dago, Paleartikokotxirri arrtunten artean, hainbatsubespezie existitzen direla, artica,schinzii eta alpina. Beraien artekodesberdintasunak, neurrietatik aparte,umatzen duten lekuaren araberakoak

La subespecieCalidris alpina schinziicrían en Groenlandia e Islandia y pasasu invernada en el oeste de África,siendo grande la cantidad de aves queser reunen en la zona de Bancd’Arguin. Por lo tanto, los correlimoscomunes que anillamos, se puede decirque son de la subespecie schinzii y quela migración postnupcial de estaespecie pasa por la Reserva de laBiosfera de Urdaibai. De todas formas,es muy importante seguir con elanillamiento de limícolas, ya que estegrupo de aves esta muy poco estudiadoen nuestras latitudes.

eta batez ere negu pasa non burutzenduten araberakoak dira.

Calidris alpina schinziisubespezieakGroenlandia eta Islandian umatu etanegu pasa Afrika mendebaldekokostaldean igarotzen du, Bancd´Arguin inguruan kontingentehandiak biltzen direlarik. Beraz, gukeraztundu genuen txirria schinziisubespeziekoa dela esan genezake, etasubespezie honen umaldi ostekomigrazioa Urdaibaiko BiosferaErreserbatik igarotzen dela. Hala etaguztiz ere, zangaluzeeneraztunketarekin aurrera jarraitzea osogarrantzitsua da, hegazti talde haugure inguruan oso gutxi ikertuta baitdago.

32

Banc d’Arguin

Page 33: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ESPECIES NUEVAS ANILLADASEN 2009

Curruca Carrasqueña Sylvia cantillans

La Curruca Carrasqueña es una especie decurruca que se expande por toda la costa delMediterráneo. En la península Ibérica,exceptuando en el norte, es una especie quese extiende por todo el territorio. En la costacantábrica las observaciones de esta especiehan sido muy escasas y raras.

En lo referente al hábitat, este pequeñopaseriforme se distribuye por formacionesvegetales con influencia mediterránea, comoencinar, jaral o brezal.

2009AN ERAZTUNDUTAKOESPEZIE BERRIAK

Txinbo Papagorrizta Sylvia cantillans

Txinbo papargorrizta, mediterraneo inguruosoan hedatzen den txinbo espeziea dugu.Iberiar penintsulan, iparraldeko probintzietanizan ezik, beste komunitate guztietanumatzen den espeziea da, eta kantauriarisurialdean espezie honen behaketak osobakanak eta arraroak dira.

Habitatari dagokiola ere, artadi, txaradi etatxilardien erako kutsu mediterraneoa dutenlandare-formazioetan zehar hedatzen denpaseriforme txikia dugu.

El 28 de marzo de 2009 en una jornada deanillamiento realizada en una huerta deGautegiz Arteaga, entre otras aves, y paranuestra sorpresas, capturamos y anillamos unmacho de curruca carrasqueña (Sylviacantillans).

Este ha sido el primer anillamiento de laespecie en Urdaibai, y hasta hoy, por lo quesabemos, no ha habido ningún otroavistamiento por la zona.

2009ko martxoaren 28an Gautegiz Arteagakoortu batetan egindako eraztunketa egunean,beste hainbat hegaztiren artean, Txinbopapargorrizta (Sylvia cantillans) ar batharrapatu eta eraztundu genuen gureharridurarako.

Urdaibaiko eskualdean espezie honenlehenengo eraztunketa izan da guretzat, etagaur egunerarte ere; dakigunez behintzat, ezda inongo ikusketaren berririk eduki inguruhonetan.

33

Txinbo Papagorrizta arra.Sylvia cantillansMacho de Curruca Carrasqueña

Page 34: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

La Curruca Carrasqueña siendo un ave que semueve en formaciones de influenciamediterránea, al haber aparecido, idea de quese está expandiendo por la comarca yremarca la necesidad de un mayor estudio delencinar, del que apenas se sabe nada; ya quees posible que esta zona sea utilizada durantesu ciclo vital por aves con distribuciónmediterránea.

Becada Scolopax rusticola

La becada, un ave tan conocida en nuestrazona y sobre todo entre los cazadores,siempre ha sido una de las especies quehemos querido anillar. Pero hasta ahora todaslas becadas que hemos tenido entre manoshan sido cazadas previamente, siendo algunasde ellasportadorasde anillasde otraszonas,

Txinbo papargorrizta mediterraniar kutsukoformazioetan mugitzen den hegaztia izanik,agerpen honek, gure eskualdean hedatzenden, eta hain ezezaguna den artadiarenikerketa sakonago baten beharra adieraztendu; litekeena delako, inguru horiek,distribuzio mediterraneoa duten espezieek,beraien bizi zikloan zehar erabiltzea.

Oilagorra Scolopax rusticola

Gure inguruan eta batez ere ehiztarien arteanhain ezaguna den espezie hau, betidanikeraztundu nahi izan dugun espezie bat izanda. Gaur egunerarte, eskuartean izan ditugunoilagorrak, ehizatutakoak izan diren arren,euretariko batzuek, beste herrialde batzuetakoeraztunak zeramatzaten, Frantzia, Errusia…eta gure estaziotik bideratuak izan dira, de ellasportadorasde anillasde otraszonas,

de Francia, Rusia…que después de sertramitadas, han dado una información muyinteresante.

Este año, por primera vez se anilló unabecada en nuestra estación, siendo capturadaen la última jornada de anillamiento del año,el 28 de diciembre.

eta gure estaziotik bideratuak izan dira,informazio oso interesgarriak emandituztelarik.

Aurtengo urtean, gure estazioan lehenengoaldiz oilagor bat eraztundu genuen urtekoazkeneko eraztunketa eguna izan zenabenduaren 28an.

34

Page 35: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Águila Pescadora Pandion haliaetus

La reserva de Urdaibai es una de las zonas dedescanso del Águila Pescadora en sumigración postnupcial hacia África. Desdehace algunos años, en colaboración con laSociedad para el Estudio de las Aves Rapaces(SEAR) se viene realizando un seguimientodel movimiento de estas aves por la reserva,así como el paulatino alargamiento de susestancias en la zona, durante la invernada.Durante esta época, además se trata dedeterminar el número y procedencia de lasaves que se detienen en Urdaibai, para lo cualse realiza el trampeo de la especie para suanillamiento, así como un seguimiento de lasaves anilladas que aparecen.

Arrano Arrantzalea Pandion haliaetus

Urdaibaiko Erreserba, Afrikarako kumaldiosteko migrazioan atseden lekuenetako bat daArrano Arrantzalentzako. Azken urteotan,Hegazti Harraparien IkerketarakoElkartearekin lan eginez, hegazti hauenmugimenduak Erreserbatik jarraitzen dira etahalaber negualdian urtez urte luzatzen direnegonaldiak. Sasoi honetan, Urdaibaingelditzen diren hegaztien kopurua eta jatorriaikertzen da, eta hori lortzeko arranoakharrapatu eta eraztundu egiten dira eraztunakdaramatzaten hegaztiei jarraipen zehatzaegiten zaielarik.

Aurtengo urtean, Urdaibai Bird Centerrekoeraztunketaestazioarenbarne lanen artean

Este año por primera vez el anillamiento deun ejemplar de Pescadora se ha realizadodentro de los trabajos de la estación deanillamiento del Bird Center, el 7 de octubrede 2009, después de numerosos intentosinfructuosos de captura.

eraztunketaestazioarenbarne lanen arteanArrantzale baten lehenengo eraztunketa eginda; hainbat saio egin ondoren, arranoa2009.ko urriaren 7an harrapatu zelarik.

35

Page 36: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ERAZTUNKETA AKTIBITATEAK

ACTIVIDADES DE ANILLAMIENTO

Page 37: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

La estación de anillamiento de Urdaibai tomaparte en numerosas actividades deanillamiento que se realizan a lo largo delaño, como el seguimiento y anillamiento delas aves que se reúnen y utilizan la Reserva dela Biosfera de Urdaibai, empezando porinvierno, durante la invernada, la migraciónprenupcial, la migración postnupcial y denuevo, la invernada.

En 2009 se ha trabajado en la estación en laslíneas de investigación detalladas acontinuación.

ESTACIÓN DE ESFUERZO

Urdaibaiko eraztunketa estazioak, urte osoanzehar burutzen diren hainbat eraztunketaaktibitatetan hartzen du parte, negu garaitikhasi negu pasa, kumaldi aurreko migrazioa,kumaldia, kumaldi osteko migrazioa etaberriz ere negu pasa biltzen dituen etaurdaibaiko biosfera erreserba erabiltzen dutenhegaztien eraztunketa eta jarraipenean laneginez.

2009an, hurrengoko lerroetan zehaztukoditugun aktibitateak izan dira landuak gureestazioan.

ARTADI KANTAURIARREKO

ERAZTUNKETA AKTIBITATEAK

ACTIVIDADES DE ANILLAMIENTO

ESTACIÓN DE ESFUERZOCONSTANTE DE ENCINARCANTÁBRICO

Uno de los hábitats más importantes quecomponen la Reserva de la Biosfera deUrdaibai, es el bosque formado por el encinarcantábrico; en total, ocupa 1300 ha desuperficie de la reserva, y aun siendo uno delos más importantes, en lo relativo a sucomposición y movimientos de la avifauna esuno de los ecosistemas más desconocidos.

Debido a esto, ese año se han dado losprimeros pasos para poner en funcionamientouna estación de anillamiento constante, con laintención de conocer la importancia que tienepara las aves en la época de cría, en lamigración o en la invernada.

ESFORTZU KONSTANTEKOESTAZIOA

Urdaibaiko Biosfera Erreserbak daukanhabitaten artean garrantzitsuenetariko batArtadi kantauriarrak osotzen dituen basoenada; guztira, erreserbako 1300 hektareakoazalera hartzen du, eta garrantzitsuenetarikoaizanda ere, hegazti faunaren konposizio etamugimenduei dagokiela daukagunekosistemarik ezezagunena da.

Horiek horrela, artadiak hainbathegaztirentzat kumaldian, migrazioetan nahiznegu pasan duen garrantzia ezagutzekoasmoz, aurten eraztunketa konstanteko estaziobat martxan jartzeko lehenengo pausoak emanditugu.

37

Page 38: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

El encinar cantábrico, aparte de por encinas(Quercus ilex), está compuesto, entre otras,por madroños (Arbutus unedo), labiernagosnegros (Phyllirea latifolia), espino albar(Crataegus monogyna) y aladiernos(Rhamnus alaternus). En las zona en las quela tierra es másprofunday máshúmeda, en

Artadi kantauriarrean, artearen (Quercus ilex)nagusitasunetik aparte, basoa eta basoberagurbitzez (Arbutus unedo), gartxuhostozabalaz (Phyllirea latifolia), elorri zuriz(Crataegus monogyna) eta karraskilaz(Rhamnus alaternus) eratuta dago bestehainbat espezieren artean. Lurrak sakonagoaketa hezeagoak diren lekuetan, aldiz,(dolinetan), haritzak (Quercus robur),gaztainondoak (Castanea sativa), ezkiak (Tiliaplatyphyllos) eta gereziondoek (Prunusavium) kentzen diote nagusitasuna arteari.

2009an, estazio honetan bi eratako saioakburutu ditugu; alde batetik, umaldi garaianinguru hau erabiltzen duten zaten(Caprimulgus europaeus) eraztunketa, etaurtean zehar, bestelako paseriformeeneraztunketarako estazioaren finkapenerako la tierra es másprofunday máshúmeda, en

cambio, le quitan el protagonismo a la encina,especies como el roble (Quercus robur), loscastaños (Castanea sativa), los tilos (Tiliaplatyphyllos) y los cerezos (Prunus avium).

En 2009, se han establecido dos tipos detrampeos para esta estación; por un lado, elanillamiento de los chotacabras (Caprimulguseuropaeus) que utilizan esta zona en la épocade cría y a lo largo del año, realizando lospreliminares para establecer una estación deanillamiento de paseriformes.

eraztunketarako estazioaren finkapenerakosaioak eginez.

38

Atxarrenko artadian eraztundutako Txinbo burubeltzaCurruca cabecinegra anillada en el encinar de Atxarre

Page 39: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

PROGRAMA SWALLOW DEEURING

El Programa Swallow de Euring es unprograma que se desarrolla en toda Europa,que pretende conocer mejor los modelos demigración que realizan las golondrinas alcruzar el Paleártico y las causas por las quehoy en día la especie está sufriendo un declivepor toda Europa.

Al igual que en años anteriores, durante esteaño se ha continuado el trabajo decolaboración con este programa; tanto en losdormideros que usan las golondrinas, como,en la medida de lo posible, anillando lospollos en los nidos de los caseríos. Hay quedecir que el dormidero que utilizamos paraanillar, seencuentraen el barriodeOruetade

EURINGEKO SWALLOWPROGRAMA

“EURINGeko SWALLOW” programa enaraarruntak Paleartikoan zehar burutzen duenmigrazio-eredua ezagutzeko eta gaur egunEuropa osoan zehar jasaten duengainbeheraren zergatia ezagutzekohelburuarekin Europa osoan zehar garatutadagoen programa da.

Aurreko urteetan egin bezala, aurtengoan ereprograma honekin martxan jarraitu dugu; baienarek erabiltzen duten etzalekuan eta bai,ahal izan dugun neurrian, baserrietakohabietan txitak eraztuntzen. Esan beharradago eraztuntzeko erabiltzen dugun etzalekuaGautegiz Arteagako Orueta auzoan dagoelaeta berez, goi paduran, marearen eragina

anillar, seencuentraen el barriodeOruetadeGautegiz Arteaga y por lo tanto, en lamarisma alta, siendo un carrizal que sufre lainfluencia mareal. Debido a que se cree quelos trabajos de mejora de la marisma de esteaño van a modificar el carrizal (sobre todo enlo referente a la aportación hídrica), va a sermuy interesante realizar, desde ese momentoen adelante, un seguimiento muy estrecho deeste dormidero.

En 2009, en total se han anillado y controlado544 golondrinas, tanto en época de migraciónprenupcial como en postnupcial, con lo quesuman un total de 7.186 golondrinas anilladasdesde que se comenzó con este programa.

jasaten duen lezkadi bat dela. Aurten paduranegin diren hobetze-lanek lezkadia eraldatudezaketelakoan (batez ere ekarpen hidrikoaridagokiola), oso interesgarritzat jotzen duguaurrerantzean etzaleku honen jarraipenestuago bat egitea.

2009ko urte honetan, guztira 544 enaraeraztundu eta kontrolatu ditugu, bai umaldiaurreko eta bai osteko migrazio garaietan, etaprograma honekin hasi ginenetik, eraztundudiren enarak 7.186 izan dira.

39

Page 40: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Golondrinas en el dormidero de ArteagaEnarakArteagakoetzalekuan

De las golondrinas controladas, dos erananilladas por otro anillador y la otra era unaanillada por nosotros en 2007 cuando erajoven, y después de 784 días, el 9 seseptiembre de 2009, cuando se disponía arealizar su 3º viaje a África, la controlamos enel mismo dormidero. De igual forma, como secomentaba en el apartado anterior, también sehan recibido las comunicación dosgolondrinas anilladas por nosotros y unarecapturada por otro anillador y otraencontrada muerta.

Finalmente, como ocurre todos los años, sehan anillado también 21 aviones zapadoresque usan el mismo dormidero que lasgolondrinas.

En lo referente a los nidos en caseríos, se hananillado los 13 pollos de golondrina de losnidos de tres caseríos.

Kontrolatu ditugun enaretatik bi besteeraztuntzaile batzuek eraztundutakoak izandira, eta beste bat guk 2007an urteko gazteazela eraztundu, eta 784 egun igaro ostean,2009ko irailaren 9an Afrikarantz 3. bidaiaegiteko prest zegoela kontrolatu genuen,etzaleku berean. Era berean, gukeraztundutako bi enaren komunikazioa jasodugu, bata beste eraztuntzaile batekerrekuperatutakoa eta bestea hilda zegoena,lehenagoko atalean esan dugun modura.

Azkenik, urte guztietan gertatu bezala,etzaleku bera enarekin batera erabiltzen zuten21 uhalde-enara ere eraztundu ditugu.

Baserrietako habiei dagokienez, hirubaserritako habietan 13 enara kume izan diraeraztunduak.

40

Golondrinas en el dormidero de ArteagaEnarakArteagakoetzalekuan

Page 41: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

PROGRAMA DE SEGUIMIENTO DELIMÍCOLAS

Desde el momento que comenzamos a anillaren Urdaibai, una de las áreas de trabajo másimportantes e interesantes ha sido elanillamiento y seguimiento de limícolas. Losprimeros años, el anillamiento de limícolas serealizaba sobre todo en la marisma media, enlas cercanías de San Kristobal del municipiode Busturia; la estación está situada en unallanura intermareal compuesta, sobre todo,por limos, y a pesar de que al principio dabamuy buenos resultados, año a año, a medidaque en vez de limo, se ha ido sedimentandoarena, los limícolas han tenido que buscarotras zonas para alimentarse; de forma quedebido al descenso en la disponibilidad dealimento, la cantidad y diversidad de

ZANGALUZEEN JARRAIPENPROGRAMA

Urdaibain eraztuntzen hasi ginen momentutik,gure laneko arlorik garrantzitsuenetariko etainteresgarrienetariko bat zangaluzeeneraztunketa eta jarraipenarena izan da.Hasierako urteetan, zangaluzeen eraztunketabatez ere padura erdialdean, Busturia herrikoSan Kristobal inguruan, burutzen genuen;estazioa batez ere limoz osatutako mareaarteko lautada batean kokatuta dago, etahasiera batean oso emaitza onak izan arren,urtetik urtera limoen ordez hareasedimentatuz joan den heinean, zangaluzeekere bazkatzeko beste leku batzuk bilatu beharizan dituzte; horrela, bada, elikagaieskuragarritasuna jaistearen ondorioz, inguruhonetakozangaluze-kopuruaeta dibertsitatea alimento, la cantidad y diversidad de

limícolas se ha reducido mucho.

Hoy en día, además de hacerun seguimiento de esta estación, se ha puestoen funcionamiento otra estación para elanillamiento de limícolas en el barrio deOrueta de Gautegiz Arteaga. Esta zona estásituada en la marisma alta, y este año en lamisma se han realizado unos trabajos demejora con la intención de erradicar elarbusto invasor Baccharis halimifolia y sobretodo, para recuperar el humedal.

honetakozangaluze-kopuruaeta dibertsitateaere asko murriztu dira.

Gaur egun, estazio honen jarraipena egiteazaparte, Gautegiz Arteagako Orueta auzoanzangaluzeak eraztuntzeko beste estazio batjarri dugu martxan. Inguru hau goi-padurankokatuta dago, eta aurten, Baccharishalimifolia zuhaixka inbaditzailea ezabatzekoeta batez ere hezegunea berreskuratzekoasmoarekin, hainbat hobekuntza-lan burutudira bertan.

41

Page 42: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Especiesde Limícolas anilladasen Urdaibai

Esta estación tiene como objetivos determinarla utilización que hacen los limícolas de estazona, tanto en migración como en invernada,y de paso, conocer la influencia que hantenido las obras de mejora de la marisma enestas aves.

Este año, los trampeos se han dirigido sobretodo a las migraciones prenupciales ypostnupciales, y entre las aves anilladas lasmás remarcables son el correlimos común(Calidris alpina), chorlitejo grande(Charadrius hiaticula) y andarríos chico(Actitis hypoleucos).

Estazio honek zangaluzeek inguru honetan bai migrazioan eta bai negu-pasan egiten duten erabilera jarraitzea eta, bide batez, egin diren hobekuntza-lanek hegazti horiengan izan duten eragina aztertzea dauka helburutzat.

Aurten, burutu ditugun saioak kumaldi aurreko eta osteko migrazioetara zuzendu ditugu batez ere, eta eraztundutakozangaluzeen artean aipagarrienak Txirri arrunta (Calidris alpina), Txirritxo handia (Charadrius hiaticula) eta kuliska txikia (Actitis hypoleucos) izan dira.

Calidris alpina73%

Charadrius hiaticula10%

Actitis hypoleucos5%

Calidris ferruginea

2%Rallus aquaticus

2%Gallinago gallinago

2%Tringa totanus

1%Tringa

nebularia1%

Arenaria interpres

1% Calidris canutus

1%

Tringa ochropus

1%

Limosa lapponica

1%

Otros/Besteak1%

Especiesde Limícolas anilladasen UrdaibaiUrdaibain eraztundutako Zangaluzeen Espezieak

42

Page 43: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

SEGUIMIENTO DE LAS CAJAS-NIDO: ANILLAMIENTO DE LOSPOLLOS

Con éste ya son tres años los que se llevarealizando el seguimiento y anillamiento delos pollos de páridos usando cajas-nido; paraello, este año hemos utilizado las 60 cajas-nido que tenemos repartidas por toda laReserva de Urdaibai.

Durante la época reproductiva se han anilladoa lo largo de mayo los pollos de 29 nidos. Entotal, se han realizado 161 anillamientos, 75herrerillos comunes (Parus caeruleus) y 86carboneros comunes (Parus major). Lo cual,unido a los datos de otros años, estápermitiendo obtener datos cada vez másinteresantessobre la reproducción de los

HABIA-KUTXEN JARRAIPENA:TXITOEN ERAZTUNKETA

Badira hiru urte, habi kutxak erabiliz paridoenkumeen eraztunketa eta jarraipena egitenduguna; honetarako, aurtengo urtean,Urdaibaiko erreserba guztian zehar jarritadauzkagun 60 habi kutxa erabili ditugu.

Umaldi honetan, maiatzean zehar 29habiatako kumeak izan dira eraztundutakoak.Guztira 161 eraztunketa burutu ditugu, 75amilotx urdin (Parus caeruleus) eta 86kaskabeltz arrunt (Parus major). Honela ba,datu hauek beste urte batzuetako datuekinbilduaz, paridoen umatzeari eta kumeendispertsioari dagozkien datu osointeresgarriak lortzen dira urtetik urtera.

interesantessobre la reproducción de lospáridos y la dispersión de sus pollos.

También hay que mencionar que ennumerosas cajas-nido, en vez de encontrarnidos de aves, hemos encontrado avispones(Vespa cabro) ocupando totalmente el nido.

Aipatzekoa da ere, hainbat habi kutxatan,hegaztien habiak aurkitu beharreanliztortzarrak (Vespa cabro) aurkitu ditugulahabia guztiz okupatzen.

0

50

100

150

200

2007 2008 2009

Pollos salidos de las Cajas-nidoHabi-kutxetatik ateratako Txitoak

Parus palustris

Parus major

Parus caeruleus

43

Page 44: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

ANILLAMIENTO EN COMEDEROS

Desde 2008 y en colaboración con la IkastolaUrretxindorra de Muxika y Montorre deGautegiz Arteaga, se lleva a cabo el proyecto“Hegazti eskola”. Dentro de este proyecto, losalumnos con la intención de realizarobservaciones de las aves, colocan en losalrededores de las escuelas comederos quepuedan ser utilizados por los pequeñospaseriformes para alimentarse en invierno.En concreto, en los comederos de la IkastolaUrretxindorra se ha colocado una estación deanillamiento, en la que se realizan variasjornadas de anillamiento de enero a marzo.

Durante este año se han realizado 3 jornadas,en las que se han anillado o controlado 359 delas avesqueutilizan estoscomederosdurante

JANLEKUETAKO ERAZTUNKETA

Muxikako Urretxindorra eskolarekin etaGautegiz Arteagako Montorre eskolarekinbatera, 2008ko urtetik gaur arte “Hegaztieskola” deritzon proiektua lantzen ari gara.Proiektu honen baitan, ikasleek hegaztienbehaketa burutzeko helburuarekin, eskoleninguruan, paseriforme txikiek negu garaianerabiltzeko jateko lekuak jarri dira.

Urretxindorra eskolan, konkretuki,janlekuetako eraztunketa estazioa daukagumartxan, urtarriletik martxora bitarteanhainbat eraztunketa saio burutzen ditugularik.

Aurten burutu ditugun hiru eraztunketasaioetan zehar, janleku hau negu pasanerabiltzen duten hegaztien artean 359 ale las avesqueutilizan estoscomederosdurante

el invierno, siguiendo la tendencia del añoanterior; de esas capturas 311 son lúganos(Carduelis spinus); también es importante queha habido 43 controles y de ellos dos han sidolúganos anillados en Noruega y de ReinoUnido (estamos pendientes de la respuesta).

erabiltzen duten hegaztien artean 359 aleeraztundu edo kontrolatu ditugu, aurrekourteko joerarekin jarraituz; harrapaketahorietatik guztietatik 311 tarinei (Carduelisspinus) dagozkie; aipatzekoa da 43 kontrolakizan direla, eta horietatik bi Norvegian etaErresuma Batuan eraztundutako tarinak(komunikazioaren zain gaude).

Carduelis spinus88% Parus major

6%

Fringilla coelebs4%

Carduelis chloris1%

Otros/Besteak1%

2009

Urretxindorra Ikastolaren jantokian agertutako espezieen portzentaia.Porcentajes de especies encontradas en el comedero de la Ikastola Urretxindorra

44

Page 45: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

FORMAZIOA ETA DIBULGAZIOA

FORMACIÓN Y DIVULGACIÓN

Page 46: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Junto con las actividades de anillamientocientífico, en 2009 se han realizado campañasde formación y divulgación dirigidas alpúblico general.

Día de las Aves (Gautegiz Arteaga,28.03.2009)

Dentro del proyecto “HEGAZTI ESKOLA”que tenemos en funcionamiento con lasikastolas de Urretxindorra de Muxika yMontorre de Gautegiz Arteaga, por tercer añoconsecutivo, tomamos parte en la preparaciónde la fiesta para el día de las aves que une alas dos ikastolas, que concretamentese

Eraztunketa zientifikoaren aktibitatearekinbatera, 2009an zehar publikoari zuzendutakoformazio eta dibulgazio kanpainak ereantolatu dira.

Hegaztien eguna (Gautegiz Arteaga,2009.03.28)

Muxikako Urretxindorra eta GautegizArteagako Montorre eskolekin martxandaukagun “HEGAZTI ESKOLA”proiektuaren barruan, hirugarren urtezjarraian, bi eskolak batzen dituen hegaztieneguneko festaren antolaketan parte hartugenuen,konkretuki martxoaren28an ospatu

FORMAZIOA ETA DIBULGAZIOA

FORMACIÓN Y DIVULGACIÓN

las dos ikastolas, que concretamentesecelebró el 28 de marzo en el municipio deGautegiz Arteaga.

genuen,konkretuki martxoaren28an ospatuzen Gautegiz Arteagako udalerrian.

46

Page 47: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Este día, los niños, profesores y padres de lasdos ikastolas a demás de dar a conocer lostema que han preparado en el proyecto de laikastola durante el año a cerca de las aves; sehacen presentaciones, informes, videos…, enun ambiente festivo inmejorable; se preparandiversas actividades para que realicen losniños: taller para hacer cajas-nido ycomederos, móviles de pájaros, dibujos, etc.

Como parte de la estación de anillamiento deUrdaibai, esa mañana se preparó una pequeñajornada de anillamiento, sobre todo, para quelos niños de las dos ikastola puedan ver yanalizar las aves de cerca

Egun honetan, bi eskoletako ume, irakasle etagurasoek hegaztien inguruan urtean zehareskolako proiektuan lantzen dituzten gaiakezagutzera ematetik aparte, aurkezpenak,txostenak, bideoak…, egiten dira, jai giro ezinhobean, umeek egiteko hainbat aktibitateprestatzen dira: habia-kutxak eta janlekuakegiteko tailerra, hegaztien mugikorrak,marrazkiak eta abar.

Urdaibaiko eraztunketa estazioaren partetik,goiz horretan eraztunketa saio txiki batantolatu genuen, batez ere eskola bitakoumeek hegaztiak hurbiletik ikusi etaaztertzeko helburuarekin.

47

Page 48: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Oñatiko natur eskola

El 9 de febrero del 2009, dentro de laquincena medioambiental que organiza elaula de la naturaleza de Oñate, Urdaibai BirdCenter, impartió una charla denominada “Lamigración de las aves y la situación de lospequeños paseriformes en Urdaibai”.

Dentro del programa, también se realizó unasalida guiada para conocer de cerca lospaseriformes de Urdaibai, para lo queorganizamos una pequeña jornada deanillamiento.

Prácticas de AnillamientoEn las diversas campañas de anillamiento quellevamos a cabo a lo largo del año, además delos anilladores de la estación, tenemos aalgunosalumnosquea mododeayudantesse

Oñatiko natur eskola

2009ko otsailaren 9an, Oñatiko natur eskolakantolatzen duen ingurumen hamabostaldiarenbarruan Urdaibai Bird Center-ek, “Hegaztienmigrazioa eta paseriforme txikien egoeraUrdaibain” izeneko hitzaldia eman zuen,natur eskolan bertan.

Hamabostaldiaren barruan, natur eskolatikbertatik, Urdaibai ezagutzeko irteera antolatuzuten; honekin batera, Urdaibaikopaseriformeak ezagutzeko helburuarekinzentroan bertan egin genuen eraztunketa saiotxiki baten parte hartu zutelarik.

Eraztunketa praktikakUrtean zehar martxan ditugun eraztunketakanpaina desberdinetan, estaziokoeraztuntzaileeiletatikaparte, formakuntza algunosalumnosquea mododeayudantesse

forman para poder obtener en el futuro eltítulo de anillador.

eraztuntzaileeiletatikaparte, formakuntzabidean dauden hainbat ikasle izaten ditugulaguntzaile gisa, etorkizun bateaneraztuntzaile titulua ateratzeko asmoarekin.

48

Page 49: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

Estos alumnos, en su programa depreparación manejan la metodologíarequerida en cada jornada de anillamiento;montaje de redes, manejo de aves en la red yen la mano, utilización de guías deidentificación, inserción de los datos en lashojas de anillamiento… Hay que subrayar quela colaboración que prestan estos alumnos esmuy importante para llevar a cabo lascampañas de anillamiento.

Ikasle hauek, beraien trebakuntza programaneraztunketa saio bakoitzaren metodologialantzen dute; sareen muntaia, hegaztienmaneiua sarean eta eskuartean,identifikaziorako giden erabilpena,eraztunketa orrietan datuak sartzea…azpimarratu beharra dago ikasle hauekeskaintzen diguten laguntasuna osogarrantzitsua dela eraztunketa kanpainakaurrera eramateko orduan.

49

Page 50: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

BIBLIOGRAFIA

BIBLIOGRAFÍABIBLIOGRAFÍA

Page 51: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

- Aidley,D.J. & Wilkinson, R.(1987). Moult of some Paleartic warblers in northern

Nigeria.Bird Study.

- Akesson,S.Hedemstrom,A.(2000).Wind selectivity of migratory flight departuresin

birds.Behav.Ecol.Sociobiol.

- Alatalo,R.V.; Gustafsson,L.& Lundberg,A.(1984).Why do young passerine birds have

shorter wings than older birds?Ibis 126

- Alerstamn,T.(1990).Bird Migration . Cambridge University Press.

- Alerstamn,T.(1991).Bird flight and optimal migration.TREE.

- Alvarez,J.,Bea, A., Faus, JM., Castien, E. & Mendiola,I. 1985.Atlas de los vertebrados

continentales de Alava, Vizcaya y Guipuzcoa. Ed. Gobierno Vasco. Vitoria.

BIBLIOGRAFIABIBLIOGRAFÍA

- Anderson,D.R. & Burnham,K.P. (1999).General strategies for the analysis of ringing

data.Bird Study.46.

- Aquatic Warbler Conservation Team (1999).World population, trends and conservation

status of the Aquatic Warbler.Die Vogelwelt.120.

- Asensio,B. (1984).Migración de aves fringilidas a base de resultados de

anillamiento.Ediciones Universidad Complutense, Madrid.

- Asensio,B. (1985).Migración e invernada en España deFringilla coelebs de origen

europeo.Ardeola, 32.

- Asensio,B. (1987).El anillamiento científico, un metodo imprescindible para elestudio de

las aves.Quercus,24.

- Asensio,B. (1997).El marcado de aves para el estudio de las migraciones.La Garcilla,100.

- Baillie, S. (1993).The implications of studies of the reporting rates of ringed birds for the

interpretation of results from the wildlife incident investigation scheme. BTO Research

Report nº 117, Thetford.

43

Page 52: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

- Baillie, S.; Green, R.E.; Boddy, M. & Buckland, S.T. (1993).An evaluation of the Constant

Effort Sites Scheme. British Trust for Ornithology, Thetford.

- Baillie, S.R.; Werham, C.V. & Clark, J.A. –eds- (1999). Proceedings of the JNCC/BTO

Workshop on the Conservation Uses of Ringing Data.Ringing & Migration, 19, supplement

november 1999.

-Bairlein, F. (1995).European-African songbird migration network. Manual of field methods.

European Science Foundation.

-Bairlein, F.(1992).Rccent prospects on trans-Saharan migration songbirs.Ibis,134.

-Bairlein, F.(2001).Results of bird ringing in the study of migration routes.Árdea,89.

-Basciutti,P.;Negra,O.&Spina,F.(1997).Autumn migration strategies of the Sedge Warbler in

northern Italy.Ringing & Migration,18.

-Becker,P.H.;Wendeln,H. & Gonzalez-Solis,J.(2001).Population dynamics, recruitment,

individual quality and reproductive strategies in common terns marked with

tranponders.Ardea,89.

-Bensch,S.;Hasselquist,D.; Hedenstrom,A. & Ottosson, U. (1991).Rapid moult among

palearctic passerinnes in West-Africa- an adaptation to the oncoming dry season? Ibis.133.

-Bensch,S. & Nielsen,B. (1999).Autumm migration speed of juvenile reed and Sedge

warblers in relation to date and fat loads.Condor,101.

-Berthold,P. (1973).Relationships between migratory restlessness and migration distance in

six Sylvia species.Ibis,115.

-Berthold,P.(1991).Orientation in Birds.Birkhauser,Basel

-Berthold,P.(1993).Bird Migration.A general survey.Oxford University Press.

-Berthold,P.;Gwinner, E. & Sonnenschein, E. (2003).Avian Migration.Springer-Verlag,

Berlin.

-Berthold,P. & Terrill,S.B. (1988).Migratory behaviour and population growth of backcaps

wintering in Britain and Ireland: some hypotheses.Ringing & Migration,9.

44

Page 53: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

-Bibby, C.J.(1992) Conservation of migrants on their breeding grounds.Ibis,134.

-Bibby,C.J. & Green, R.E.(1981).Autumn migration strategies of reed and sedge

warblers.Ornis Scandinavica,12.

-Cantos,F.J. (1992).Migracion e invernada de la familia Sylvidae en la península

ibérica.Tesis doctoral Universidad Complutense,Madrid.

-Cantos,F.J. (1998). Patrones geográficos de los movimientos silvidos transaharianos

a través de la península ibérica.Ecología,12.

-Cantos,F.J. & Tellería,J.L. (1994).Stopover site fidelily of four migrant warblers in

the Iberian Península.Journal of Avian Biology,25.

-Castro,G.& Myers,J.P.(1989).Flight range estimates for shorebirds.Auk,106.

-Conroy,M.J.; Senar,J.C. & Domenech,J. (2002). Analysis of individual and time

specific covariate on survival of Serinus serinus in North Eastern Spain.Journal of

Applied Statistics,29.

-Cuadrado,M. (1992). Year to year recurrence and site-fidelity of Blackaps and

Robins in a Mediterranean wintering area.Ringing & Migration,13.

-Cuadrado,M.;Rodriguez,M. & Arjona, S.(1989).Fat and weight varitions of

Blackcaps wintering in southern Spain.Ringin & Migration,10.

-Curry-Lindahl,K.(1981).Bird migration in Africa.Vols. 1 y 2.Academic Press,

London.

-De Juana, E. & Varela,J. 2000.Guia de las aves de España, Península, Baleares y

Canarias. Lynx Edicions. Barcelona.

-Desante,D.F. (1995).Suggestions for future directions for studies of marked

migratory landbirds from the perspective of a practitioner in population management

and conservation.Journal of Applied Statistics,22.

45

Page 54: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

-EURING (1994). El anillamiento de aves: herramienta científica y de gestión

ambiental. SEO/BirdLife – Ministerio de Medio Ambiente, Madrid.

-Evans,A.E.;Gosler,A.G. & Wilson,J.D.(1999).Increasing the conservation value of

ringing studies of passerines, with emphasis on the non-breeding season.Ringing &

Migration,19.

-Ferns, P.N. (1975).Feeding behaviour of autumn passage migrants in north east

Portugal.Ringing & Migration,1.

-Finlayson,J.C. (1981).Seasonal distribution, weights and fat of passerine migrants at

Gibraltar.Ibis,123.

-Fogden,M.P.(1972).Premigratory dehydration in the Reed Warbler and wateras a factor

limiting migratory range.Ibis.

-Fransson,T.(1995).Timing and speed of migration in North and West European-Fransson,T.(1995).Timing and speed of migration in North and West European

populations of Sylvia Warblers.Journal of Avian Biology,26.

-Fry,C.H.(1992).The Moreau ecological overview.Ibis,134.

-Galarza, A. (1989)Avifauna de la Ría de Gernika.Diputación Foral de Bizkaia.

-Garcia-Peiró,I.(2003).Intraespecific variation in the wing- shapeof the long-distance

migrant reed-warbler:effects of age and distance of migration.Ardeola,50.

-Garcia-Peiró,I. & Esteve,M.A. (2001).Ecología de los paseriformes del carrizal del

Parque Natural del Hondo. Instituto Alicantino de Cultura Juan Gil-Albert.Alicante.

-Gardiazabal,A.(1998).Autocontrol y estandarización de medidas en el anillamiento de

aves.Revista de Anillamiento,1

-Helle,P. & Fuller,R.J. (1998).Migrant passerine birs in European forest succession in

relation to vegetation height and geographical position.Journal of Animal Ecology, 57.

-Heredia, B.; Rose, L. & Painter, M. (1996).Globally threatened birds in Europe. Action

plans. Ediciones Consejo de Europa, Strasbourg.

46

Page 55: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

-Herremans,M.(1991).Trans-Saharan migration strategies.Ringing & Migration,12.

-Jenni,L. (1997).Proyecto Golondrina de EURING. Manual de metodos de campo.SEO/BirdLife,

Madrid.

- Jenni, L. –eds- (2001). Bird Ringing 100 Years.Ardea, 89 (1), Special Issue.

Jubete, F. (2001). La migración del Carricerín Cejudo en España y en la laguna palentina de La

Nava.Quercus, 184: 18-23.

-Kaiser ,A (1992).Fat deposition and Theoretical flight range of small autumn migrants in southern

Germany.Bird Study,39.

-Karr,M.(1979).On the use of mist nets in the study of birds communities.InlandBird Banding,51.

- Lebreton, J.D. & North, P.M. –eds- (1993).Marked individuals in the Study of Bird Population.

Advancesin life Sciences,BirkhauserVerlag, Basel.Advancesin life Sciences,BirkhauserVerlag, Basel.

- Lebreton, J.D. & North, P.M. –eds- (1993).Marked individuals in the Study of Bird Population.

Advances in life Sciences, Birkhauser Verlag, Basel.

-López, G. (2001). Estimando la supervivencia de las aves a partir de su marcaje y recaptura.

Revista de Anillamiento, 8: 25-34.

-Madroño,A.;Gonzalez,C. & Atienza,J.C.Libro rojo de las aves de España. Dirección General de

Conservación de la Naturaleza-SEO/BirdLife.Madrid.

-Mead,C.(1983).Bird Migration .Country Life Newness Books,Feltham.

-Moreau,R.E. (1972).The Palearctic-African Bird Migration Systems.Academic Press, London.

-Morel,G.J. & Morel, M.Y.(1992).Hábitat use by Palearctic migrant passerine birds in West

Africa.Ibis,134.

47

Page 56: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

- Onrubia, A.; Unanue, A.; Sáenz de Buruaga, M.; Andrés, T.; Canales, F.; Campos, M.A. (2003).

Estudio ecológico de la sedimentación de pequeñas aves migradoras enel área de Salburua

(municipio de Vitoria-Gasteiz). Informe inédito de Consultora de Recursos Naturales, S.L. 195

pp.

- Pain, D.J.; Green, R.E.; GieBing, B.; Kozulin, A.; Poluda, A.; Ottosson, U.; Flade, M.& Hilton,

G.M. (2004). Using stable isotopes to investigate migratory connectivity ofthe globally

threatened aquatic warbler Acrocephalus paludicola. Oecologia, 138: 168-174.

- Peach, W.; Buckland, S.T. & Baillie, S. (1996). The use of constant effort mist-netting to

measure between year changes in the productivity of common passerines. Bird Study, 43:142-

156.

- Pinilla, J. –coord- (2000). Manualparael anillamientocientífico de aves. Ministerio de Medio- Pinilla, J. –coord- (2000). Manualparael anillamientocientífico de aves. Ministerio de Medio

Ambiente, Madrid.

- Ralph, C.J.; Geupel, G.R; Pyle, P.; Martin, T.E.; DeSante, D. & Milá, B. (1996). Manual de

métodos de campo para el monitoreo de aves terrestres. General Technical

- Report, Pacific Southwest Research Station, United States Department of Agriculture.

- Schaub, M.; Schwilch, R. & Jenni, L. (1999). Does tape-luring of migratingEurasian reed-

warblers increase number of recruits or capture probability? The Auk, 116 (4): 1047-1053.

Selman, R.G. & Houston, D.C. (1996). A technique for measuring lean pectoral musclemass in

live small birds. Ibis, 138:348-350.

- Spina, F. (1999). Value of ringing information for bird conservation in Europe. Ringing &

Migration, 19. Suppl.: 29-40.

48

Page 57: 2009 Bird center eraztunketa txostena · 2016-06-10 · ikerlariak laguntza Jose Manuel Sayago esaterako. Honekin batera, gure eskerrik beroenak, Luis Betanzos eta Iker Mintegiri

- Svensson, L. (1992). Identification guide to European Passerines. 4 ed. Stockholm.

- Uribe-Etxebarria, P. (1995). Informe botánico del área de Salburua. Informe inédito.

- Villarán, A. (2002). El anillamiento: un método de plena vigencia para el estudio científico

de las aves. Ecología, 16: 433-449.

- Wernham, C.; Toms, M.; Marchant, J.; Clark, J.; Siriwardena, G. & Baillie, S. –eds- (2002).

The Migration Atlas: movements of the birds of Britain and Ireland. T & AD Poyser, London.

49