UPPSALA UNIVERSITETTeologiska institutionenReligionshistoria och religionsbeteendevetenskap E, 30 HP,HT, 2016.Handledare: Maria KlingenbergBetygsättande lärare: Anders Sjöborg

"En liten dusch för själen"– Heterogen andlighet bland Svenska kyrkans medlemmar.

Cristoffer Olsson19880417-8930

olsson.cristoffer@gmail.com

Abstract

The thesis explores relations between members of the Church of Sweden andheterogeneous spirituality. More specifically heterogeneous spirituality is studied withinthe Church, a terrain understudied. The purpose statement, method and material are allbifurcated, following a mixed methods design. Prevalence and contents of heterogeneousspirituality are examined through statistical secondary analysis and semi-structuredinterviews. Common variables and questions are studied quantitatively and qualitatively.The examination is preceded by an underlying operationalization in which categories aredetermined as indicators of religion or spirituality, understood as ideal typescorresponding to Paul Heelas' and Linda Woodhead's concepts life-as religion andsubjective-life spirituality. The operational definitions enable a simultaneous explorationof three disparate theoretical perspectives. Two are associated with Heelas andWoodhead, namely the process of subjectivization and the spiritual revolution claim. Thethird is derived from Grace Davies works on believing and belonging, which predictgrowing heterogeneity in the religious landscape.

The quantitative material consists of the extensive Enköpingsstudien and Medlem 2004. The secondary analysis' main contribution is tests of significance of variables previously overlooked, as well as a study of variables in detail previously explored as items within larger groups. The qualitative materials consist of semi-structured interviewswith participants in spiritual networks within the Church of Sweden, exclusively recruitedin the Diocese of Stockholm. The follow-up of identical questions quantitatively and qualitatively enables a dialogue between etic and emic perspectives. The interviews shed light over how etic indicators in fact can be interpreted by respondents in a given context.

A premise for the spiritual revolution claim is conflict between religion and spirituality, manifest in the heartlands of the congregational domain and the holistic milieu. Expected consequences are negative association between variables characterizing life-as and subjective-life quantitatively, expressions of conflict or incompatibility qualitatively. Results supporting the claim were at large absent. Better fares Davies prediction of increasing heterogeneity, characterized by positive association as well as expressions of compatibility. Lastly, the informants' statements were permeated by signs of subjectivization. One conclusion is that Heelas' and Woodhead's implementation of life-as religion and subjective-life spirituality as distinct and rival milieus is unwarranted. Subjectivization seems to, contrary to Heelas and Woodhead, influence the congregational domain to a large extent. This compromise use of the dichotomy religion and spirituality as largely distinct and differentiated phenomena. The overall tendency in the material is co-existence rather than conflict. Referring to Davie's phrase Believing without Belonging, I argue that Belonging and Believing Something Else better captures the members relationship to belief, belonging and heterogeneous spirituality.

Keywords: Religion; Spirituality; Life-as; Subjective-life; The Holistic Milieu; The Congregational Domain; Church of Sweden

Innehållsförteckning

Kapitel 1 Inledning.............................................................................................................11. Inledning....................................................................................................................11.1. Syfte och mål..........................................................................................................21.2. Frågeställning.........................................................................................................21.3. Design.....................................................................................................................31.4. Avgränsning............................................................................................................3

Kapitel 2 Forskningsgenomgång och teori.........................................................................42.1. Forskningsgenomgång............................................................................................42.2. Teori.......................................................................................................................5

2.2.1. Subjektivering och den andliga revolutionen..................................................52.2.2. Tro och tillhörighet..........................................................................................62.2.3. Invändningar...................................................................................................7

2.3. Begrepp...................................................................................................................82.3.1. Religion och andlighet.....................................................................................92.3.4. Heterogen andlighet........................................................................................9

2.4. Arbetsmodell........................................................................................................10

Kapitel 3 Metod och material...........................................................................................143.1. Metod....................................................................................................................14

3.1.1. Sekundäranalys.............................................................................................143.1.2. Intervjuer och fokusgrupper..........................................................................16

3.2. Material.................................................................................................................173.2.1. Enköpingsstudien och Medlem 2004.............................................................173.2.3. Intervjuer.......................................................................................................19

3.3. Validitet................................................................................................................19

Kapitel 4 Resultat.............................................................................................................224.1. Sekundäranalys.....................................................................................................22

4.1.1. Konfession....................................................................................................224.1.2. Tro.................................................................................................................234.1.3. Efterlivet........................................................................................................264.1.4. Andliga upplevelser.......................................................................................304.1.5. Heterogena praktiker.....................................................................................32

4.2. Intervjuer..............................................................................................................354.2.1. Såsomlivet.....................................................................................................354.2.2. Det subjektiva livet........................................................................................374.2.3. Relationer .....................................................................................................41

Kapitel 5 Analys...............................................................................................................435.1. Analys ..................................................................................................................43

5.1.1. Konflikt.........................................................................................................435.1.2. Komplement .................................................................................................445.1.3. Subjektivering ..............................................................................................45

5.2. Slutsatser...............................................................................................................47

Kapitel 6 Diskussion........................................................................................................496.1. Empirisk reflektion ..............................................................................................496.2. Teoretisk reflektion ..............................................................................................506.3. Metodologisk reflektion........................................................................................516.4. Avslutande reflektioner.........................................................................................52

Sammanfattning...............................................................................................................55

Referenser........................................................................................................................56

Appendix I. ......................................................................................................................60I.I. Chitvå-test..............................................................................................................60I.II. Faktoranalys..........................................................................................................62

Appendix II......................................................................................................................64II. I. Fråge- och samtyckesformulär.............................................................................64II.II. Informanterna......................................................................................................69

Kapitel 1 Inledning

1. Inledning

I believe in God. I'm not a religious fanatic. I can't remember the last time I went to church.My faith has carried me a long way. It's Sheilaism. Just my own little voice. (Bellah &Madsen 1985, s. 221)

Ovanstående citat tillskrivs Sheila Larson, en amerikansk sjuksköterska varsandliga liv betraktats som typisk för en tilltagande individualiserad, privat och(ibland) osammanhängande tro (McGuire 2008, s. 151-152). I sin granskning avsamtida europeisk religiositet framhåller David Voas med anspelning hur”Sheilaists” eller ”self-conscious seekers” (2009, s. 162) utgör en grupp inom ettväxande mellanskikt av den europeiska populationen som varken kan klassificerassom religiösa eller icke-religiösa. Mellanskiktet kännetecknas istället av fuzzyfidelity (ibid., s. 161): "They believe in ‘something out there’, pay at least lipservice to Christian values, and may be willing to identify with a denomination.They are neither regular churchgoers [...] nor self-consciously non-religious."(ibid., s. 161) Utöver uttalade sökare återfinner vi andra typer av ”fuzzychristians” som rör sig mellan konventionell kristendom och någonting annat.Kristen tillhörighet förenas med föreställningar om det paranormala, reinkarnationeller praktiker som spådomskonst och meditation. Detta benämner Voas populärheterodoxi (popular heterodoxy), "[which] combines elements of astrology,reincarnation, divination, magic, folk religion, and conventional Christianity"(ibid., s. 162). Voas ”fuzzy fidelity” överlappar Abby Days (2011, 2013)beskrivning av kristen nominalism. Detta betecknar en avsaknad av stark tro,indifferens gentemot samfund och likväl "an irregular adherence to religion as asignificant cultural, familial, and moral marker" (Day 2013, s. 440). Nominalismoch en avsaknad av skarpa gränsdragningar är alltså kännetecknande för enväxande andel av den europeiska befolkningen.

För forskare som Paul Heelas och Linda Woodhead (2005) är dettasymtomatiskt för ett massivt kulturellt skifte. Enligt författarna är religion ochandlighet olikartade och separata världar så till den grad att en holistisk miljö -kännetecknad av aktiviteter som yoga, massage och healing (Heelas & Woodhead2005, s. 24) - förutsägs utkonkurrera de kristna samfunden. Under senaredecennier har växande uppmärksamhet tillägnats alternativ andlighet ireligionsvetenskaplig forskning (Willander 2014). Etiketter varierar ochinkluderar paraplybegrepp som new age och nyandlighet (Frisk & Åkerbäck 2013,s. 24). Implicit i detta tämligen nyfunna intresse ryms föreställningar om attföreteelserna kan särskiljas från konventionella former av religion och andlighet.Samtidigt som religion och andlighet formulerats som två distinkta menjämförbara företeelser (Willander 2014, s. 50-66) höjs kritiska röster om brister irådande forskningspraktik (af Burén 2015, Rosen 2009, Willander 2014). Religion

1

förstådd som konsistenta meningssystem hävdas skapa orealistiska förväntningarpå sammanhang och koherens i populationens religiösa tro och utövning(McGuire 2008, Chaves 2010).

Relationer mellan kristna samfund och olika former av alternativ andlighetförblir däremot understuderad. Idag erbjuder Svenska kyrkan utpräglat holistiskaaktiviteter som meditation, yoga, tai chi, frigörande dans och qi gong (Frisk &Åkerbäck 2013, Frisk 2014). Utifrån Heelas och Woodheads teori, därförsamlingsliv och holism i allt väsentligt förblir rivaler, är kyrkans bejakanderelation till holistiska praktiker apart. Det är till dessa beröringspunkter dennauppsats vänder sig. I syfte att studera heterogenitet inom kyrkans domän har jaganalyserat statistisk data, försjunkit i kristen zazen och utfört 18 rörelser, enblandform av tai chi och qi gong som erbjuds vid flera församlingar i Stockholm.Resultatet är en blandad studie där kvantitativa och kvalitativa data tillsammanskastar ljus över vad som här benämns som heterogen andlighet i Svenska kyrkan.

1.1. Syfte och målSyftet med föreliggande uppsats är både att studera utbredning av heterogen

andlighet bland Svenska kyrkans medlemmar och vilken mening den tillskrivs.Två delsyften återspeglas i olika material och metoder: ett kvantitativt materialdär heterogen andlighet studeras som variabler tillgängliga för statistisk analys; ettkvalitativt där ett fåtal medlemmar i Svenska kyrkan kommer till tals i intervjuertillägnade samma frågor. Härmed överförs enkätens slutna frågor tillforskningsintervjuns öppna. Uppsatsens design är således blandad.

Analysen föregås av en grundläggande teoretisk bearbetning. Frågor, variableroch värden bestäms som indikatorer för religion och andlighet enligt en typologiassocierad till Heelas och Woodhead (2005). Härmed möjliggörs en samtidigundersökning av religion och heterogen andlighet liksom relationer däremellan.

Översättningen av kvantitativa variabler till öppna intervjufrågor aktualiseraren rad frågor beträffande validitet. Informanters tolkning av och svar påenkätfrågor tillåts kasta ljus över forskningspraktik, av vikt för hur vi tolkartidigare och samtidiga studier samt konstruerar framtida undersökningar. Härmedanknyter uppsatsen till en intern kritisk diskussion inom religionssociologin. Dettaär ett sekundärt syfte.

1.2. FrågeställningSyftet kan omformuleras till två övergripande frågeställningar vilka avspeglar

kvantitativa och kvalitativa data:

• I vilken utsträckning återfinner vi heterogen andlighet bland Svenska kyrkans medlemmar och hur förhåller den sig till indikatorer för religiös tro och tillhörighet?

• Hur tolkas och vilken mening tillskrivs heterogen andlighet av medlemmaroch hur kan detta relateras till religiös tro och tillhörighet?

2

Den första frågan undersöks genom statistisk slutledning. Den andra avserinnehåll i informanters utsagor. Valet av frågor och variabler som undersöks fattasmed hänsyn till ovanstående frågeställningar.

1.3. DesignUppsatsen följer en blandad design. Enligt Creswells (2009) typologi för

blandad forskningsdesign kan studien på samma gång klassificeras somsekventiell och transformativ. Det förstnämnda avser studier där en metod följerpå en annan i syfte att utvidga resultat eller vidareutveckla teori. Det andra avsertillvägagångssätt där en teoretisk eller konceptuell lins styr både insamling ochanalys av data (Creswell 2009, s. 14-15). Medan den sistnämnda typen utmärks avatt vara teoretiskt informerad framstår den förstnämnda i jämförelse som teoretisktnaiv. Svårigheten att klassificera uppsatsen illustrerar hur de olika formatensnarast är att betrakta som idealtyper. Arbetet påbörjades med statistisksekundäranalys varefter intervjuer genomfördes, vilket återspeglas i uppsatsensdisposition. Under arbetets gång har bearbetning av kvantitativa och kvalitativadata kommit att överlappa. De två metoderna och materialen har snarastinformerat varandra enligt ömsesidig växelverkan. Sekundäranalysen avgjordedock vilka frågor som skulle utforskas vidare kvalitativt.

De kvantitativa och kvalitativa materialen har uppskattningsvis tagit likamycket tid och arbete i anspråk. I egenskap av sekundäranalys stod kvantitativdata redan till buds medan kvalitativa genererats från grunden. Resultat redovisasseparat för att därefter sammanföras genom analys och diskussion.

1.4. AvgränsningEnligt den mest generella tolkning möjlig åsyftar uppsatsen studera relationen

mellan traditionell kristen religion och alternativ eller holistisk andlighet - medHeelas och Woodheads vokabulär life as-religion respektive subjective-lifespirituality (2005). Förtydligat studeras relationen mellan samfundsmiljön ochden holistiska miljön (Heelas & Woodhead 2005, s. 8).1 Än mer specifikt avsesrelationen mellan Svenska kyrkan och heterogen andlighet, närmare bestämt detholistiska inom Svenska kyrkan. Intervjuer har avgränsats till medlemmar aktivainom något av Svenska kyrkans andliga nätverk i Stockholms stift. MedanEnköpingsstudien och Medlem 2004 - de två undersökningar sekundäranalysentillägnas - uppfyller goda kriterier för generaliserbarhet är gruppen informanterselektiv och liten. Den senare kan inte antas representativ, vilket bör tas ibeaktande löpande genom uppsatsen.

1Här följer jag Frisk och Åkerbäcks (2013) svenska översättning.

3

Kapitel 2 Forskningsgenomgång och teori

2.1. ForskningsgenomgångDå syftet är att studera utbredning av heterogen andlighet bland Svenska

kyrkans medlemmar avses relationer mellan Svenska kyrkan och någonting annat.Forskning som direkt behandlar ämnet visade sig skral. Det finns dock tvåforskningsprojekt av omedelbar bäring för syftet. Därtill tillhandahåller deempiriskt material för uppsatsen. De introduceras inom kort. Därefter följer enpresentation av forskning som på olika sätt tangerar syftet.

Sedan decennier har religion studerats kvantitativt genom störreforskningsprojekt avsedda att fånga kulturell och religiös förändring. Till dessahör renommerade projekt som EVS (European Value Study), WVS (World ValuesStudy) och RAMP (Religious and Moral Pluralism). Komparativ data hargenererats för att uppskatta utbredningen av religion såväl som andlighet(Willander 2014, s. 50-66). Två svenska exempel är Det religiösa Sverige (2001)av Margareta Skog (red.) och Lars Ahlins Pilgrim, turist eller flykting (2005). Enviktig internationell föregångare är det banbrytande Kendalprojektet, redovisat iHeelas och Woodheads The Spiritual Revolution (2005). Studien behandlar denförmenta konflikten mellan religion och andlighet genom en lokal kartläggning avbrittiska Kendal med omnejd. Hypotesen var att en tilltagande kulturellsubjektivering bidrar till att holistisk andlighet växer på bekostnad av traditionellreligion. Som del av uppsatsens teoretiska bas återkommer jag till titeln senare.Projektet Den mediterande dalahästen (2013), redovisad i Liselotte Frisks ochPeter Åkerbäcks titel, är en lokalstudie i Kendalprojektets fotspår. Studienkartlade samtida religiositet i Dalarnas län. Framför allt var författarnaintresserade av vad de benämner som den populärreligiösa miljön2, enmotsvarighet till Heelas och Woodheads holistiska miljö (Frisk & Åkerbäck 2013,s. 109). Liksom för Heelas och Woodhead var studien förbehållen aktiviteter avandlig betydelse för producenter, det vill säga de som tillhandahåller eller lederdem. Frisk och Åkerbäck drog slutsatsen att omkring 2,7 procent av länetsbefolkning är aktiva inom den populärreligiösa miljön (ibid., s. 54).

Studierna av huvudsaklig betydelse för denna uppsats är Enköpingsstudien ochMedlem 2004, framgent förkortade ES respektive M04. Data från de två projektenstuderas genom statistisk sekundäranalys. Här summeras förutsättningar ochmålsättningar för dem i all korthet.

ES, redovisad i Guds närmaste stad? (2008), var en lokalstudie som avsågkartlägga det religiösa landskapet i Enköping med omnejd. Enköping betraktadessom en tämligen genomsnittlig plats, representativ för Sverige i stort (Ahlstrand,Palmer & Willander 2008, s. 10-14). Studien inkluderade ett både kvantitativt ochkvalitativt material. Det förstnämnda i formen av en omfattande enkät distribuerad2004, det senare som uppföljande intervjuer. En separat enkät distribuerades till2 Detta begrepp kan återföras på Steven J. Sutcliffe.

4

hälsofrämjande aktörer i syfte att studera holistisk andlighet. Utifrån variablersom kyrkotillhörighet, gudstjänstdeltagande eller förtrogenhet med "New Age-relaterade terapier" (Willander 2008, s. 258) genererades komparativ data för bådekyrklighet och heterogen andlighet.

Jonas Bromanders Medlem i Svenska kyrkan: En studie kring samtid ochframtid (2005) är den primära redovisningen av M04. Projektet, det dittills störstaav sitt slag, bestod av en enkät distribuerad till nästan 4000 medlemmar i Svenskakyrkan. Huvudsakligt fokus låg vid att generera kunskap om Svenska kyrkansmedlemmar utifrån olika målgrupper. Variablerna som här uppföljs var - med vissvariation - desamma som i ES. Urvalet i M04 bestod helt och hållet avkyrkotillhöriga, vilket innebär att M04 är den studie som initialt ligger syftetnärmast.

Heterogen andlighet har tidigare undersökts under en rad etiketter och begrepp.Heelas och Woodheads holistiska miljö är en efterföljare till Heelas (1996) "theNew Age Movement". I Sverige implementerades forskning om new age iegentlig mening under mitten av 90-talet. Frisks (2000) New Age-utövare iSverige är ett tidigt exempel, varefter flera avhandlingar följt (Ahlin 2001, Brodin2001, Gudmundsson 2001, Löwendahl 2002). Gemensamt för många svenska ochinternationella studier är att de på olika sätt undersökt new age som rörelse, vilketsenare ifrågasatts (Sutcliffe 2003). Utöver ES och M04 förblir relationen mellanSvenska kyrkan och heterogen andlighet tämligen okänd. Det finns indirektaföregångare internationellt, däribland Daren Kemps studie av "christaquarians" iStorbritannien. De senare utgör ett slags subkultur - "a self-conscious movement"(Kemp 2001 s. 108) - av kristna new age-utövare. I ett nederländskt projektundersökte Peter Versteeg kristna andliga centra och skulle därmed komma attifrågasätta Heelas och Woodheads skarpa distinktioner mellan samfundsliv ochden holistiska miljön. Subjektivering verkar även inom kyrkans sfär ochdistinktioner mellan kristen och holistisk andlighet är inte alltid tillbörlig(Versteeg 2007, Droogers 2007).

Sekundäranalysens huvudsakliga bidrag är att på detaljnivå studera relationermellan variabler som tidigare tillägnats ringa uppmärksamhet i ES och M04. I sinhelhet kartlägger uppsatsen heterogen andligheten inom kyrkan, en hittillsunderstuderad terräng.

2.2. TeoriI detta avsnitt introduceras disparata perspektiv vilka tillsammans och på olika

sätt gör uppsatsen teoretiskt informerad. Uppsatsens teori kan återföras på Heelasoch Woodheads The Spiritual Revolution (2005) liksom Grace Davies (2007,2013, 2015) forskning om tro och tillhörighet. Tillsammans kastar de ljus överuppsatsens empiri.

2.2.1. Subjektivering och den andliga revolutionen

I all korthet betecknar den subjektiva vändningen ett massivt kulturellt skiftedär livet i fallande grad präglas av inordning under yttre roller och auktoriteteroch tilltagande tillägnas det enskilda subjektets livserfarenhet, en process härbenämnd subjektivering. Som Erika Willander uttrycker det: "den ytterstaauktoriteten flyttas från en yttre till en inre källa." (Willander 2008, s. 242) Dessatvå grundhållningar, med fokus på det yttre respektive det inre, benämner Heelas

5

och Woodhead såsomlivet och det subjektiva livet.3 Vändningen betecknar ettanalogt skifte från religion som föreskriven tradition till andlighet vald utifrånsubjektiv hänsyn. Heelas och Woodhead förstår religion och andlighet somsakraliseringar av de två grundhållningarna. Subjektivering utgör en förutsättningför vad Heelas och Woodhead benämner subjektiveringstesen. Den senare hävdaratt det subjektiva livets andlighet kommer att växa på bekostnad av såsomlivetsreligion (Heelas & Woodhead 2005, s. 78). Religion och andlighet manifesteras itvå olika nyckel- eller kärnplatser: samfundsmiljön och den holistiska miljön.Dessa utgör idealtyper med följden att samfund och aktörer kan återfinnas inomett kontinuum mellan de två. Denna reservation tycks teoretisk och konflikten tasnärmast för given (ibid., s. 32). Den subjektiva vändningen antas följaktligenendast prägla samfundsmiljön i ringa grad. Med detta i beaktande bör Heelas ochWoodheads djärva hypotes om den andliga revolutionen introduceras. Denna kanuttryckas i två påståenden:

Life-as forms of the sacred, which emphasize a transcendent source of significance andauthority to which individuals must conform at the expense of the cultivation of theirunique subjective-lives, are most likely to be in decline[;] Subjective-life forms of thesacred, which emphasize inner sources of significance and authority and the cultivation orsacralization of unique subjective-lives, are most likely to be growing. (Heelas &Woodhead 2005, s. 6)

Den andliga revolutionen utgör den brytpunkt då den holistiska miljön till sinomfattning slutligen överträffar samfundsmiljön. Hypotesen fann inte något stöd iKendalprojektet: 7,9 procent av Kendals befolkning bedömdes aktiv inomsamfundsmiljön medan motsvarande siffra för den holistiska miljön endast var 1,6procent. Förutsatt att samfundsmiljön minskar och den holistiska miljön ökar ienlighet med longitudinell data förutsäger dock författarna att en andlig revolutionkan komma att äga rum under det tredje decenniet av 2000-talet (Heelas &Woodhead 2005, s. 45-48).

2.2.2. Tro och tillhörighet

Sedan 1990-talet har Davie formulerat två uttryck av stor spridning, bådaavsedda att uppfånga samtida kännetecken för religiositet. Det första är frasenbelieving without belonging, vilken åsyftar förklara diskrepansen mellan tvådimensioner av religion i samtiden. Det andra, ställföreträdande religiositet(vicarious religion), berörs endast indirekt. "One of the most striking features ofreligious life in contemporary Europe" skriver Davie, "is the evident mismatchbetween different measurements of religiousness" (Davie 2013, s. 140). Vad somavses är bristande överensstämmelse mellan "hårda" och "mjuka" variabler ellerindikatorer. Till den förstnämnda gruppen hör variabler som tillhörighet ochpraxis medan den senare bland annat betecknar tro.4 Även om trenden är generellnedgång för båda grupperna föreligger diskrepans då praxis avtar i snabbareutsträckning än tro. Tro utan tillhörighet betecknar denna klyfta, där privat trokvarstår i högre grad än religiös praktik. Alternativa formuleringar har erbjuditsför att beskriva situationen för folkkyrkornas fortsatt höga medlemsantal i3Dessa termer utgör Frisk och Åkerbäcks (2013) översättning av life-as och subjective-life. 4"Hårda"och "mjuka" variabler är något svårare att särskilja än indelningen tillhörighet och praxisrespektive tro. "[O]n the one hand are the variables concerned with feelings, experience and themore numinous religious beliefs" menar Davie, "on the other are those which measure religiousorthodoxy, ritual participation and institutional attachment" (Davie 2015, s. 20). Detta uppvisarsnarare likheter med Heelas och Woodheads begreppspar.

6

Norden, där tillhörighet snarare än tro är utmärkande (Botvar 2000, s. 88). Senarehar Davie vidareutvecklat sin teori om tro och tillhörighet genom konceptetställföreträdande religion. Med detta avser Davie hur officiell religion uppbärs aven aktiv minoritet, som detta till trots kommer majoriteten till del (Davie 2007, s.22).

Jag vill i synnerhet framhålla två utmaningar Davie iakttagit för samfund ochfolkkyrkor. För det första avtar kyrkornas förmåga att influera "the religiousthinking of large sections of the population" (Davie 2007, s. 30). Tro separeras iallt högre grad från kyrkans domän. För det andra skapas kontaktytor med tidigarefrämmande traditioner vilka potentiellt rivaliserar med äldre kyrkor och samfund.En konsekvens är större heterogenitet på ortodoxins bekostnad, vilket här står ifokus. Tro och praktik mångfaldigas och inkluderar idag företeelser som "healing,the paranormal, fortune telling, fate and destiny, life after death, ghosts, spiritualexperiences, prayer and meditation, luck and superstition" (Davie 2015, s. 74).Davie benämner dessa disparata och brokiga företeelser som det icke-rationella(the non-rational).

I linje med detta framhåller Davie hur gränsdragningar mellan kristna och icke-kristna uttryck förlorar relevans (Davie 2015, s. 76). Davie noterar vidare hurkyrkornas relation till andlig heterogenitet inte är given. Emellanåt tillhandahållerkyrkor vad som vid första anblick överskrider eller trotsar kristen tradition. Dettaexemplifieras i relation till schablonkategorin new age:

At one end of the spectrum are the churches that affirm many, if not all, aspects of new ageteaching as a source of inspiration or wisdom for the Christian. At the other arecongregations that see new age ideas in a more negative light. (Davie 2015, s. 159)

Frisk och Åkerbäck noterar samma ambivalens inom Svenska kyrkan. Medankristen djupmeditation, influerad av buddhistisk zazen, passerar har företeelsersom Oneness eller diksha varit föremål för betydande kontrovers i kyrkans regi(Frisk & Åkerbäck 2013, Frisk 2014).

2.2.3. Invändningar

Vissa invändningar mot Heelas och Woodhead bör nämnas. Framför allt berörde författarnas prognoser för den holistiska miljöns tillväxt och dess andligasignifikans. Ett kriterium för att avgöra vilket slags praktiker som skulle studerasvar att de ansågs andliga av de som tillhandahöll dem. Utifrån en kompletterandeenkät utdelad till generella utövare svarade endast 55 procent procent avrespondenterna att aktiviteten var av andlig signifikans för dem (Heelas &Woodhead 2005, s. 46). Återspeglar detta populationen är endast 0,9 procent - inte1,6 - av Kendals befolkning andligt engagerad inom den holistiska miljön. Trotsdessa bistra siffror är Heelas och Woodhead optimistiska (ibid., s. 137-138). Etttilltagande intresse för bland annat yoga antas vara en indikator för större tillväxt.Aktiviteter som yoga eller tai chi tolkas som utslag för en generell "culture ofsubjective wellbeing" (ibid., s. 83). Författarna menar att denna subjektivistiskamainstream-kultur förbereder människor för ett engagemang inom den holistiskamiljön, ett steg som många antas villiga att ta (ibid., s. 82-111, Heelas 2006, s. 51-56).

Både Steve Bruce och Voas ställer sig skeptiska till dessa slutledningar. SomBruce observerar är majoriteten holistiska aktiviteter snarast att betrakta som

7

avslappning: "practiced mainly by people who do not even pretend to see them asspiritual." (Bruce 2006, s. 42) Andlighet förskjuts som begrepp och blir snarast ettkodord för generellt välbefinnande eller "good feelings" (Voas & Bruce 2007, s.51). Dessa observationer finner resonans på annat håll, bland annat i Willanders(2014) semantiska analys av svensk bloggosfär där andlighet eller det heligamycket väl kan beteckna söndagsshopping.5 Heelas och Woodhead kan ävenkritiseras för optimistiska prognoser trots den påfallande homogenitet somutmärker den holistiska miljön: omkring 80 procent av både utövare ochproducenter är kvinnor, medan 73 procent är 45 år eller äldre (Heelas &Woodhead 2005, s. 94, 107). Med anledning av detta kan miljöns vitalitet medrätta ifrågasättas.

Generella invändningar mot både tro utan tillhörighet och ställföreträdandereligion uttrycks av Voas och Alasdair Crockett. Framför allt menar de att Davieöverskattar förekomsten och styrkan av tro samt misstolkar data som egentligentyder på nedgång: "Our point is simply that the crucial fact about religion inmodern Europe is decline; the rest is commentary." (Voas & Crockett 2005, s. 25)Day finner andra skäl till att ifrågasätta separationen av tro och tillhörighetföreslagen av Davie. Genom en travesti av Davies fras som believing in belongingargumenterar Day för en social och performativ snarare än propositionellförståelse av tro. Tro kan förstås som en önskan eller vilja att tillhöra, vilkenuttrycks i handlingar avsedda att skapa eller förmedla social identitet.Diskrepansen mellan tro och tillhörighet blir mindre relevant om vi förstår detförra som ett medel för att uppnå det senare (Day 2010, s. 19).

2.3. BegreppDå uppsatsen undersöker hur medlemmar inom Svenska kyrkan förstår begrepp

som andlig och religiös, religion och andlighet, vore det kontraproduktivt att utgåfrån bestämda betydelser hos begreppen. Det är således av vikt att inte fixera demsemantiskt. Snarare förblir de öppna. Samtidigt krävs tentativa arbetsdefinitioner,inte minst för att kunna implementera teori för analys. Av detta skäl förs här enbegreppslig diskussion.

En premiss är relationen mellan vad som ibland kallas för etiska (etic)respektive emiska (emic) kategorier. Detta kan uttryckas i dikotomin utifrån-inifrån. Med etiska begrepp avses kategorier och klassifikationer vilka formulerasur akademisk hänsyn i syfte att möjliggöra systematiska jämförelser. Emiskabegrepp förankras istället i "de studerade människornas begrepps- ochklassifikationssystem" (Andersson & Sander 2009, s. 55). Det bör understrykasatt relationen mellan det etiska och emiska är dynamisk. Vad som en gång varemiska begrepp kan, exempelvis, senare renodlas etiskt. Frågan är snarast hur närade står den population som studeras.

Kategorierna som studeras kan förstås utifrån detta begreppspar. De är påsamma gång standardiserade av forskare - som givna indikatorer - liksom mereller mindre öppna för respondenters tolkning. Användningen är därför både etiskoch emisk.

5Willander föreslår visserligen att konsumtion eller avslappning kan relateras till ”feelings of self-transcendence” (Willander 2014, s. 207) vilket associeras till Heelas och Woodheads "spiritualitiesof life". Detta är att betrakta som en parentes, men jag är benägen att dela Voas och Brucesskepsis.

8

2.3.1. Religion och andlighet

Trots att Heelas och Woodhead hävdar att begreppsparet såsomlivet och detsubjektiva livet hjälper oss särskilja religion och andlighet förblir de sistnämndaförhållandevis undanglidande. En ansats till definition inkluderas:

Most notably the term 'spirituality' is [...] used to express commitment to a deep truth that isto be found within what belongs to this world. [The] term 'religion' is used to expresscommitment to a higher truth that is 'out there', lying beyond what this world has to offer,and exclusively related to specific externals (scriptures, dogmas, rituals, and so on). (Heelas& Woodhead 2005, s. 6)

Willander (2014, s. 61) menar att religionssociologin - på likvärdigt sätt -föresatt sig studera religion och andlighet som mångdimensionella kategorier.Utifrån tillhörighet, tro och praktik skisseras en taxonomi av religion ochandlighet i Heelas och Woodheads efterföljd, användbar för att sammanfatta huren mångfald studier närmat sig ämnet:

Tabell 1. Religion och andlighet.

Dimension Religion Andlighet

Tillhörighet Kyrkor, religiös Holistiska miljön, andlig

Tro Personlig Gud Gud inom/livskraft

Praktik Kyrkobesök, bön Holistiska aktiviteter,meditation

Ovanstående tabell utgör ett första steg till tentativa arbetsdefinitioner, vilkavidareutvecklas som arbetsmodell i nästa avsnitt.

Det föreligger inte någon konsensus om huruvida religion och andlighetbetecknar två fenomen i motsättning. Bromander menar att begrepp som religiösoch andlighet kan förstås som synonyma (Bromander 2008). Frisk och Åkerbäckiakttog en generell passivitet till begreppet andlighet, vilket tyder på att kategorinvore emiskt främmande (Frisk & Åkerbäck 2013, s. 94). Religiös tillhörighetutesluter inte heller samtidig uppslutning till olika former av andlighet: gruppenBromander kallar för kyrktroende var överrepresenterad vad gäller att bejaka"nyandliga" trosuppfattningar och praktiker. Bromander misstänker att detta följerav att de religiösa har utvecklat "ett språk för andlighet i stort" (Bromander 2005,s. 138). Versteeg ifrågasatte Heelas och Woodheads modell i sin studie av kristnaandliga centra i Nederländerna. De senare tycks direkt kultivera det subjektivalivet kännetecknande för den holistiska miljön. "[T]o the clients of Christianspiritual centres" menar Versteeg, "the distinction between Christian andalternative or holistic spirituality is not always either meaningful or helpful"(Versteeg 2007, s. 103). Dessa reservationer bör tas i beaktande.

2.3.4. Heterogen andlighet

Problem med gränsdragningar föreligger även då vi försöker särskilja andligheti generell bemärkelse från specifika varianter eller former som new age,nyandlighet eller alternativ andlighet (Frisk & Åkerbäck 2013, Willander 2014)."[E]ach merges into the other and the terminology shifts over time" som Davie

9

(2015, s. 161) uttrycker det. Förled som ny- eller alternativ implicerar attföreteelser kan särskiljas från något slags ordinär andlighet. Frisk och Åkerbäckväljer även att undvika begrepp som new age då det ofta tillskrivs en pejorativinnebörd (Frisk & Åkerbäck 2013, s. 103). I föreliggande uppsats lämnas nämndabegrepp därhän av samma skäl. Istället använder jag heterogen andlighet. Dettabör inte misstas för en distinkt form eller miljö möjlig att särskilja från något slagshomogen andlighet. Förledet heterogen används istället deskriptivt för attunderstryka dess brokighet och mångfald, oaktat härkomst. Det motiveras även avnärhet till begreppet heterogenitet som konsekvens av Davies iakttagelser av trooch tillhörighet.

Det kvarstår att avgöra vad det aktuella begreppet omfattar. I förstoneöverlappar det innebörden i paraplybegrepp som new age eller nyandlighet. DavidThurfjell summerar vanligt förekommande element:

[A]llt från självhjälpskurser, coaching och andlig utveckling till chakras, auror ochenergifält. Här finns föreställningar om en levande andevärld och om människansinneboende potential att utvecklas; föremål som schamantrummor, kristaller ochdrömfångare; alternativmedicinska tekniker som reiki-healing, ayurveda, aromabehandlingoch regressionsterapi; spådomstekniker som astrologi, tarotkort och numerologi; en speciellestetik med milda färger, buddhor, delfiner, indianmotiv och instrumentell musik samtvästifierade varianter av olika indiska och östasiatiska praktiker som yoga, tai chi, och fengshui. (Thurfjell 2015, s. 122, jämför med Heelas & Woodhead 2005, s. 24)

Heterogen andlighet avgränsas inte till dessa företeelser. Operationellt antasden kännetecknas av samma kategorier som andlighet enligt det subjektiva livet(Heelas & Woodhead 2005), vilket gör att att begreppen tentativt kan betraktassom utbytbara.

2.4. ArbetsmodellOmständigheter har medgivit en rättfram, enkel och konsistent arbetsmodell.

De kategorier som framträder genom utvalda frågor, variabler och värden utgör ettslags operationella eller tentativa definitioner. De används som indikatorer vilkagör teori till föremål för empirisk utvärdering. Ett inledande beslut, samfällt fattatmed valet av blandad metod, var att studera samma frågor i det kvantitativa ochkvalitativa materialet. Samma variabler studeras, så långt de är analoga, i både ESoch M04. Även om specifika frågeformuleringar och variabelvärden emellanåtskiljer sig åt är de variationer snarare än olikartade. Formuleringar i ESreproduceras i den kvalitativa fasen som enkät- och intervjufrågor. Enkäteninkluderas i sin fullständighet i Appendix II. Här introduceras variablerna i allkorthet.

Gudstjänstdeltagande har en tämligen självklar ställning som mått för religiöspraktik. I ES formulerades frågan som "Hur ofta det senaste året har du besökt engudstjänstlokal för att delta i bön eller gudstjänst?". Ordinalskalan sträcker sigfrån "Varje dag" till "Mer sällan/aldrig". Variabeln knyter an till teori på två sätt.För det första är gudstjänstbesök en viktig uppskattning av samfundsmiljön ochreligion som sakralisering av såsomlivet. För det andra kan gudstjänstdeltagandebestämmas som "hård" variabel enligt Davies terminologi. Medlemstyp, enklassifikation som aktiv eller passiv medlem i ES, används som snarlikuppskattning av engagemang och förstås bäst som ett komplement.

10

Vad gäller konfessionell självbeskrivning - framgent förkortad konfession - är isynnerhet kristen, religiös, andlig och sökare av relevans. I ES ställdes frågan "Ihur hög grad betraktar du dig som..." följt av varje kategori som egen variabel,samtliga ordinala från "Helt och hållet" till "Inte alls". Religiös och kristenförbinds här med såsomlivet medan andlig associeras till det subjektiva livet.Begreppet sökare – i M04 sökande - har tidigare använts för att infånga ett slagsicke-konventionell eller alternativ andlighet (Willander 2014, s. 58-60). Av detskälet inkluderas det som indikator för det subjektiva livet. Konfession kantentativt, som mått på tillhörighet, klassificeras som "hårda" variabler.

Variabeln tros- eller gudsuppfattning, förkortad tro, avser mäta både religionoch andlighet. Den kategoriska variabeln formulerades som "Vilket avnedanstående påståenden stämmer bäst in på din uppfattning?" och omfattade femvärden: "Jag tror på en Gud som man kan ha en personlig relation till", härförkortat personlig Gud; "Jag tror på en opersonlig högre makt", förkortat enopersonlig högre makt; "Jag tror att Gud snarare är något inom varje människa",här Gud inom människan; Jag tror inte på någon Gud, övernaturlig makt ellerkraft"; "Jag vet inte vad jag ska tro". De tre första svarsalternativen benämnsemellanåt som gudsuppfattningar i syfte att särskilja dem från påståenden somuttrycker en avsaknad av eller osäkerhet beträffande tro. Enligt tidigare taxonomi(avsnitt 2.3.1.) antas en personlig Gud mäta religion medan både en opersonlighögre makt och Gud inom människan indikerar andlighet. Detta kanproblematiseras. En opersonlig högre makt utgör en variant av tidigareformuleringar som ande eller livskraft medan Gud inom människan tolkats som enmedierande kategori, "in-between the 'personal God' and the 'impersonal Spirit orlife force'" (Willander 2014, s. 62). Susan Sundback menar att Gud inommänniskan är diffust och kan uttolkas som "kristet" eller hemmahörande i "andrareligioner, meditationsfilosofier och New Age" (Sundback 2000, s. 60).

Variabeln efterlivet - "Vad tror du händer oss människor efter döden?" - ärsvårare att klassificera. Liksom tro var variabeln kategorisk med sju värden: "Detfinns någonting efter döden men jag vet inte vad", förkortat tro på "något"; "Vikommer antingen till himlen eller helvetet", förkortat himlen eller helvetet; "Vikommer alla till himlen", förkortat himlen; "Efter döden föds vi om och om igentillbaka till den här världen", här reinkarnation; "Vi uppgår i ett evigt tillstånd avupplysning, ljus eller lycka", här ett evigt tillstånd; "Döden är slutet"; "Jag haringen uppfattning om vad som händer oss efter döden". Onekligen tycksåtminstone ett par av svarsalternativen vara associerade till heterogen andlighet,ett evigt tillstånd respektive reinkarnation. Det förstnämnda kan associeras tillösterländska - inte minst buddhistiska - idémotiv medan det sistnämnda redannämnts i samband med det icke-rationella. Provisoriskt antas föreställningar omhimmel och helvete återspegla traditionell religion medan tidigare nämndabetecknar andlighet.

Den mångfald variabler som omfattas av frågan om andliga upplevelser - "Hardu varit med om något av följande?” - kan indelas i både"konfessionsupplevelser" och "New Age-upplevelser" följer vi Bromander (2008,s. 77-82). Givet dennes indelning kan upplevelsetyperna antas korrespondera motsåsomlivet och det subjektiva livet. I denna uppsats introduceras ett annatbegreppspar, nämligen traditionella och paranormala upplevelser. Variablerna ochklassifikation som traditionella respektive paranormala upplevelser presenteras iavsnitt 4.1.4. Ett bejakande av upplevelser kan även studeras som subjektivering i

11

stort, som subjektiv erfarenhet. Vissa upplevelser hänvisar vidare till vad somtidigare benämnts som det icke-rationella.

Tydlig koppling till den holistiska miljön har den mångfald praktikerBromander benämner "nyandliga", Willander "new age" (Bromander 2005 &2008, Willander 2008). Dessa var: meditation; örtmedicin och/eller homeopati;healing; trumresor och/eller schamanism; kristallterapi; rebirthing; astrologi;frigörande dans och/eller andning; tarot och/eller spådomar; kontakt med medieroch/eller kanalisering; yoga; qi gong; tai chi; Mirakelkursen (A Course inMiracles); ayurveda. I denna uppsats används begreppet heterogena praktiker.Variablerna - omfattade av frågan "Har du hört talas om eller prövat nedanståendeföreteelser?" - kan vittna om generell subjektivering såväl som heterogenitet ochdet icke-rationella.

Indikatorerna summeras i en översiktlig tabell:

Tabell 2. Såsomlivet och det subjektiva livet.

Variabel Såsomlivet Det subjektiva livet

Konfession Kristen, religiös Andlig, sökare

Tro En Gud som man kan ha enpersonlig relation till

En opersonlig högre makt eller kraft/attGud snarare vore något inom varje

människa

Efterlivet Himmel och/eller helvete Tro på något, ett evigt tillstånd ochreinkarnation

Upplevelser Traditionella upplevelser Paranormala upplevelser

Engagemang Gudstjänstdeltagande,medlemstyp

Heterogena praktiker

Två kolumner åskådliggör vilka kategorier som representerar såsomlivet ochdet subjektiva livet, religion respektive andlighet. Modellen föregår och möjliggörteoretisk analys. Den senare innehåller tre delar. För det första åberopas denandliga revolutionen som hypotes. Den andliga revolutionen förutsäger att en alltstörre del av befolkningen kommer befinna sig i den högra kolumnen till följd avden subjektiva vändningen. Av större intresse i denna uppsats är den konfliktmellan kategorier och variabler tillhörande de två kolumnerna som förutsätts avhypotesen. Det är detta spänningsförhållande som undersöks. För det andrastuderas andra möjliga relationer genom heterogenitet som föreslagen av Davie.Den andliga revolutionen utmärks av dikotomi och konflikt, oförenlighet mellansåsomlivet och det subjektiva livet. Heterogenitet betecknar istället ett mindrekonfliktfyllt förhållande där religion och andlighet tillåts samexistera. För dettredje spåras subjektivering i materialen. Det sistnämnda aktualiseras främst iintervjustudiens samlade utsagor och berättelser.

Såsomlivet och det subjektiva livet utgör grundläggande operationaliseringar.Den andliga revolutionen respektive heterogenitet förutsätter olika relationermellan grupperade kategorier och variabler. Teoriernas konsekvenser ochförutsägelser kan således uppföljas i resultaten. Tentativt undersöks, förkvantitativa data, negativ och positiv association mellan indikatorer för såsomlivetoch det subjektiva livet. Negativa relationer antyder konflikt, vilket underbyggerhypotesen om den andliga revolutionen. Positiva relationer talar snarare förDavies diskrepans som heterogenitet. I det kvalitativa materialet undersöks tecken

12

på konflikt och komplement i informanternas utsagor och svar. Slutligen uppföljsen generell subjektivering i analysen. Subjektivering förstås bäst genom attassociera det till vissa företeelser: "states of consciousness, states of mind,memories, emotions, passions, sensations, bodily experiences, dreams, feelings,inner conscience, and sentiments". (Heelas & Woodhead 2005, s. 3)Subjektivering utforskas genom att eftersöka nämnda uttryck: Förankras utsagor ihänvisning till yttre auktoritet eller någonting påfallande subjektivt? Densubjektiva vändningen kan alltså spåras utan att vi för den skull godtar denkonflikt som uppbär subjektiveringstesen och den andliga revolutionen.

13

Kapitel 3 Metod och material

3.1. MetodDenna uppsats följer en blandad design och inkluderar av det skälet både

kvantitativa och kvalitativa metoder och material. De introduceras var för sig i detföljande.

3.1.1. Sekundäranalys

Då material redan tidigare är insamlat och analyserat utförs sekundäranalyser(Rosengren & Arvidson, s. 377) av ES och M04. Karl Erik Rosengren och PeterArvidson framhåller hur detta utsätter forskaren för särskilda prövningar. Delsmåste forskaren som tar sig an materialet göra sig förtrogen med detsammagenom att följa i tidigare forskares fotspår, dels förnya analysen med nya grepp.Båda stegen har varit en bitvis mödosam process. Trots goda resultatredovisningari både Guds närmaste stad? (2008) och Medlem i Svenska kyrkan (2005) har detinte alltid varit uppenbart vilken typ av analys som utförts eller hur. Skrifterna harprioriterat läsbarhet framför minutiös statistisk redogörelse.

En uppenbar styrka i statistisk analys är förmågan att via ett begränsat urvalkunna dra slutsatser om egenskaper i den generella populationen. Vägen dithän är- i denna uppsats - signifikanstest av relationer mellan utvalda variabler (Moore,McCabe & Craig 2012, s. 356). Vad som undersöks är om samband finns mellanvariabler och värden kännetecknande för såsomlivet och det subjektiva livet. Iarbetet undersöks relationer mellan oberoende och beroende variabler, deförstnämnda förstådda som olika grupper. Status som beroende eller oberoendevariabel avgörs inte av signifikanstest utan antas på förhand. Vad som konkretundersöks är huruvida signifikanta skillnader kan iakttas mellan olika gruppergällande värden för beroende variabler. Bland annat kan vi testa huruvidaregelbundna gudstjänstdeltagare är över- eller underrepresenterade vad gäller atttro på en personlig Gud, eller om gruppen som tror på en personlig Gud skiljer sigfrån de som tror på Gud inom människan beträffande erfarenhet av meditation.Formulering av H0 och Ha (Moore, McCabe & Craig 2012, s. 373) är densammaför samtliga test: Den förra utsäger att ingen signifikant skillnad föreligger mellanaktuella grupper medan den andra hävdar att så är fallet. Gemensamsignifikansnivå,α, är 0.05 (Pallant 2011, s. 207).

Då majoriteten variabler som undersöks är kategoriska eller ordinala utförsprimärt χ2-test (chitvå-test). χ2-test jämför faktisk fördelning mot förväntad givetatt ingen relation - H0 - de facto föreligger mellan två variabler med minst tvåvärden var (Pallant 2011, s. 217). För att utföra ett giltigt test måste vissa

14

antaganden uppfyllas, som slumpmässigt urval och oberoende observationer6

(ibid., s. 214). Specifikt för χ2-test tillkommer ytterligare ett kriterium, nämligenatt ingen förväntad svarskombination bör understiga fem observationer. Pallantföreslår en generösare tillämpning där åtminstone 80 procent av samtligasvarskombinationer omfattar en förväntad frekvens om minst fem observationer(ibid., s. 217). I denna uppsats godtas det senare i syfte att möjliggöra fler tester.

I ett fåtal fall har t-test utförts för additiva index eller summa-variabler.Reliabilitetsanalys för summa-variabler redovisas med Cronbachs alpha. Värdenvilka är lika med eller överstiger 0.7 bedöms goda, vilket styrker beslut attinordna variablerna i aktuellt index (Pallant 2011, s. 97-101). Utöver ettslumpmässigt urval med oberoende observationer kräver t-test kontinuerligavariabler, normal fördelning och lika varians7 (ibid. s. 205-207). Egentligenuppfylls inte dessa kriterier. Summa-variablerna är diskreta snarare änkontinuerliga medan fördelningen är påfallande skev. Den centralagränsvärdessatsen erbjuder viss tillförsikt. I all korthet utsäger denna att etttillräckligt stort antal observationer approximativt uppvisar en normal fördelning,även för diskreta variabler (Moore, McCabe & Craig 2012, s. 298-304). Både ESoch M04 kvalificerar genom ett mycket omfattande urval.

Ett annat grepp vars lämplighet kan ifrågasättas är faktoranalys – egentligenprincipalkomponentanalys - som metod för datareduktion. Utförd analys följerinstruktioner erbjudna av Pallant (2011 s. 192-196). Faktoranalys avser upptäckalatenta variabler genom manifesta indikatorvariabler. Analysen förutsättervariabler med värden vilkas inbördes relation och avstånd kan klargöras, vilketsällan uppfylls i händelse av ordinala variabler (Meulman, van der Kooij & Heiser2004, s. 49). Inte sällan behandlas dock ordinala variabler som vore dekontinuerliga.8 Att faktoranalys likväl utförts motiveras av en ansats till att följa iBromanders (2008) fotspår. Densamme har nämligen utfört faktoranalys avandliga upplevelser. Syftet är med andra ord uppföljande och jämförande. Läsarenföreslås tolka resultaten med reservation.

Vissa bearbetningar bör uppmärksammas. Då sekundäranalysen endasttillägnas medlemmar i Svenska kyrkan skapades en ny SPSS-fil av ES genom attutesluta respondenter vilka inte var bekräftade medlemmar. Endast 57,6 procent -602 - av respondenterna var bekräftade medlemmar. Enligt dåvarande siffrorplacerade sig proportionen kyrkotillhöriga i Enköping - omkring 80 procent -strax över det nationella genomsnittet (Bromander 2008, s. 19, Laghé 2008, s.137). En rimlig förklaring till denna diskrepans är uteblivna svar: i enkätengjordes ingen skillnad mellan att förneka medlemskap och förbise frågan.Svarsalternativen var istället aktiv eller passiv medlem. Det är tänkbart att dennaformulering tycktes respondenter främmande och att de med anledning av dettaförbisåg frågan.

De fristående variabler som omfattas av frågan om efterlivet sammanfördes tillen övergripande med nominala svarsalternativ i ES. I sekundäranalysen reducerasgudstjänstdeltagande till att endast omfatta två värden, vilket överensstämmer

6Dessa behöver inte nödvändigtvis vara hämtade ur två separata och av varandra oberoende urval.Moore, McCabe och Craig (2012) adresserar detta med ett exempel där grupperna som jämförs ärmän och kvinnor, båda hämtade ur samma urval: "In this example men and women were notsampled separately. The sample sizes are in fact random and reflect the gender distributions of thecolleges that were randomly chosen. Two-sample significance tests and confidence intervals arestill approximately correct in this situation." (s. 488)7SPSS stödjer dock t-test där lika varians inte är uppfyllt.8Vilket riskerar leda till "inkonsistenta parameterestimat samt felaktiga standardfeluppskattningaroch modelltest" (Gunsjö 1994, s. 11).

15

med Laghé (2008, s. 145): regelbundna gudstjänstbesökare respektive de somsällan eller aldrig besöker gudstjänst. Detsamma gäller värden för heterogenapraktiker, vilka reduceras till de som har eller saknar erfarenhet av praktiken ifråga.

3.1.2. Intervjuer och fokusgrupper

Samtliga intervjuer är semistrukturerade (Kvale & Brinkmann 2009, s. 43). Tvåav de totalt åtta intervjuerna var gruppintervjuer, inspirerade av fokusgruppensformat. Deltagare i en fokusgrupp förenas vanligen av någon delad egenskap, somen "gemensam upplevelse eller liknande erfarenheter inom ett område"(Tursunovic 2002, s. 67). I detta arbete förenas informanterna som engagerade ikyrkans andliga nätverk. Fokusgrupper präglas av en lägre maktasymmetri ochstörre spontanitet än den individuella intervjun då intervjuarens roll i högre gradantar karaktären av moderator (Kvale & Brinkmann 2009, s. 166). Dennaöppenhet är både till för- och nackdel. En risk är att intervjuaren får det svårare attfinna svar på frågor och reglera samtalet i enlighet med studiens syfte. Det kantilläggas att de individuella intervjuerna - som de här genomförts - inte skiljer sigfrån fokusgrupperna i andra avseenden.

Medan Day undersökt tro utan "overtly religious vocabulary" (Day 2011, s.34) var mitt syfte det direkt motsatta. En konfrontation med explicit religiösvokabulär - som den tillämpas inom religionssociologin - var central. Härigenomprövas det etiska mot det emiska genom att låta dessa träda i dialog. Utifrånenkäten uppmanades informanterna att utveckla sina svar. Den generelladispositionen för provisorisk intervjuguide (Kvale & Brinkmann 2009, s. 156) kansummeras i två punkter, oaktat vilken fråga som avhandlades:

• Vad betyder aktuellt påstående?• I händelse av multipla svarsalternativ: hur relaterar olika påståenden till

varandra?

Beträffande upplevelser och heterogena praktiker tillkom en fråga om huruvidade har en distinkt andlig betydelse. Denna fråga inkluderades i syfte att försökaavgöra vilken betydelse eller signifikans upplevelser och praktiker har somförment andliga företeelser. Oaktat övriga svar tillkom ett par positionerandefrågor, nämligen:

• Kan religion och andlighet särskiljas?• Hur värderas möjligheten att kunna besvara frågor med flera

svarsalternativ samtidigt?

Den första frågan undersöker begreppsparets relevans utifrån vilken meninginformanter tillskrivit begrepp som religiös och andlig och är således uppföljande.Den andra frågan anknyter till föregående fråga om multipla svarsalternativ menkan även tolkas som feedback till enkätens konstruktion. Samtliga kategorier i demånga frågorna kunde inte behandlas i alla intervjuer av utrymmesskäl, vilketinnebär att närhet till enkätsvar var avgörande.

Två kriterier styrde rekrytering av informanter. För det första skulle de varamedlemmar i Svenska kyrkan. För det andra skulle de vara engagerade inomnågot av Svenska kyrkans andliga nätverk i Stockholm med omnejd. De slutgiltigt

16

rekryterade informanterna utgör ett bekvämlighetsurval, därtill kan det beskrivassom "teoretiskt motiverat" (Tursunovic 2002, s. 66). Efter tips kontaktadesAndreas Holmberg, stiftsadjunkt i Stockholms stift. Holmberg hänvisade mig tillarrangörer och ledare för andliga nätverk i Stockholm. Kontakt inleddes över e-post varefter möten ägde rum. Arrangörer och ledare, däribland två präster, kundesedan introducera mig för presumtiva informanter i samband med olikaaktiviteter. Kontakt etablerades med deltagare intresserade av studien varefterträffar planerades enligt bekvämlighet.

I samband med varje intervju introducerades studiens syfte. Villkorsummerades i ett samtyckesformulär tillsammans med enkäten. Härmedsäkerställdes informerat samtycke och konfidentialitet (Kvale & Brinkmann 2009,s. 87-88). Informanterna försäkras anonymitet: personliga uppgifter lyser med sinavsaknad i resultatredovisningen och alla informanter figurerar under kod snarareän namn. Enkäter, ljudinspelningar och transkriberingsdokument står endastförfattaren - och handledare - till förfogande. Då jag varken före, i samband medeller efter intervjuerna försökt avgöra sanningsanspråk i informanters utsagorkännetecknas uppsatsen av metodologisk agnosticism (Smart 1973, s. 121).

En etisk fråga som restes var hur intervjuaren bäst bemöter känsliga ämnen ochaffekter hos informanter (Kvale & Brinkmann, s. 90). Det var angeläget vid etttillfälle då en av deltagarna visade sig djupt berörd av ämnet och hade nära tilltårar. I denna situation valde jag att avvakta och låta informanten uttömma ämnetenligt preferens. I övrigt bemöttes problematiken preventivt genom attåterkommande understryka vikten av att informanterna endast bör dela med sig avinformation de själva är bekväma med.

I redovisningen har läsbarhet prioriterats framför trohet till talspråk. Det senarekan vara direkt kontraproduktivt som Kirsti Malterud observerar: "En ordagrannnedteckning av ett muntligt samtal kan paradoxalt nog ge läsaren en annan bild avsamtalet än vad samtalsparterna hörde i situationen" (Malterud 2014, s. 91). Endirekt återgivning kan skapa ett förvirrande eller irrationellt intryck. I störstamöjliga mån har jag försökt citera mina informanter som vore kommunikationenskriftlig, vilket innebär att transkriberad data städats.

3.2. MaterialFör att kunna bedöma sekundäranalysens bidrag erbjuds en kort summering av

tidigare resultat av ES och M04 följt av en introduktion till intervju ochinformanter.

3.2.1. Enköpingsstudien och Medlem 2004

ES distribuerades till ett urval om 1956 slumpmässigt utvalda personer iEnköpings kommun, med en svarsfrekvens om 1045 respondenter (Ahlstrand,Palmer & Willander 2008, s. 14 och Bromander 2008, s. 60). M04 distribueradestill 2940 slumpmässigt utvalda medlemmar. Svarsfrekvensen var 1692 individer.Ett sekundärt urval om 750 medlemmar tillkom, vilket bestod av medlemmar somtillkommit det senaste decenniet. Endast det första urvalet analyserades avBromander (2005, s. 17-18, 38). Båda studierna var omfattande och uppfyllerkriterier för slumpmässiga urval. Frågor om reliabilitet och validitet - sombortfallsanalys - adresseras i respektive verk och behandlas inte här. I det följandesummeras resultat avgränsat till de variabler som undersöks i sekundäranalysen.

17

I ES inordnades respondenter i olika konfessionsgrupper. Av dessa var fyragrupper tillräckligt stora för att användas, nämligen starkt och milt kristna, ateisteroch icke-konfessionella (Bromander 2008, s. 68). Utifrån iakttagen samvariationdrog Bromander slutsatsen att troende, religiös och andlig kan tolkas somsynonyma begrepp (ibid., s. 71). Trots att ett motsvarande frågebatteriinkluderades i M04 redovisas ingen data för dessa variabler.

Tro studeras av både Bromander (2008, s. 75-76) och Laghé (2008, s. 151) iES. Här framgår att starkt kristna är överrepresenterade vad gäller att tro på enpersonlig Gud medan både starkt och svagt kristna i hög grad bejakar Gud inommänniskan. Bland regelbundna gudstjänstdeltagare bejakade 60 procent tro på enpersonlig Gud och en fjärdedel att Gud snarare är något inom människan. I M04framgår att "transcendensreligiösa" utgör 40 procent av respondenterna,"immanensreligiösa" 25 procent (Bromander 2005, s. 98). Variabeln återkom somdel av en klusteranalys tillsammans med bland annat gudstjänstdeltagande ochheterogena praktiker (ibid., s. 111).

Andliga upplevelser undersöktes genom faktoranalys i ES. Utöver dennadatareduktion är resterande redovisning deskriptiv. Bland annat konstateras attden vanligaste upplevelsetypen är starka andliga upplevelser i naturen följt avupplevelser av att händelser i livet tycks förutbestämda och gränslös frid(Bromander 2008, s. 78). Utifrån konfessionsgrupper konstaterar Bromander attdet föreligger samband mellan att bejaka konfession - oaktat vilken - och erfaraandliga upplevelser (ibid., s. 82). Således är starkt kristna överrepresenterade ävenvad gäller nyandliga upplevelser. Detsamma gäller regelbundnagudstjänstbesökare (Laghé 2008, s. 152).

Heterogena praktiker behandlades deskriptivt i Guds närmaste stad? Willander(2008, s. 258) konstaterade att örtmedicin eller homeopati är den aktivitet flestrespondenter har erfarenhet av följt av astrologi och meditation. Medelvärden förförtrogenhet med praktiker generellt studerades i M04 (Bromander 2005, s. 101-106).

Varken i ES eller M04 fann Bromander - med explicit hänvisning till Heelasoch Woodhead - något stöd för en andlig revolution. Det föreligger ingen "våg avnyandlighet som sköljer genom Svenska kyrkan" (Bromander 2005, s. 103)medan Enköpings befolkning åtminstone nominellt förblir kristen (Bromander2008, s.71). Bromander konstaterade även att det inte tycks föreligga någon direktkonflikt mellan medlemskap, tro och metoder "i bjärt kontrast till kyrkanstradition" (Bromander 2005, s. 117). Tolkas Davies belonging som ett slagsgenerell tillhörighet med "den kristna kulturtraditionen i stort" (Bromander 2008,s. 74) motsvarar denna teori bättre resultaten.

Som sekundäranalys kommer uppsatsens resultat per default att sammanfallamed Bromanders. I sekundäranalysen studeras variabler på detaljnivå vilkatidigare behandlats som delar inom större variabelgrupper. Signifikanstest utförsäven där tidigare förfarande varit deskriptivt. Härmed öppnas möjligheten tillstatistisk slutledning. Ett fåtal variabler skiljer sig mellan ES och M04.Medlemstyp och andliga upplevelser förekommer i ES, däremot inte i M04.Skalan för gudstjänstdeltagande och förtrogenhet med heterogena praktiker varkortare, med fyra istället för fem värden, i M04. Antalet heterogena praktiker i detvå projekten skiljer sig åt. Yoga, qi gong, tai chi, A Course in Miracles ochayurveda inkluderas i ES men saknas i M04. I den senare ingick docknyhedendom.

18

3.2.3. Intervjuer

Samtliga deltagare skulle komma att rekryteras från Svenska kyrkans andliganätverk9 i Stockholm med omnejd. Nätverken var två meditationsgrupper10, ettkatekumenat11 och Taiji Qigong 18 rörelser12. Den första gruppintervjun bestod avdeltagare i en meditationsgrupp, den andra av katekumener. Då båda utgår frånfaktiska grupperingar kännetecknas de av redan befintlig sammanhållning ochförtrogenhet deltagare emellan. Mitt intryck är att deltagarna engagerat deltog isamtalen med stort intresse. Befintlig gruppdynamik tycks inte ha verkathämmande. Totalt intervjuades 15 informanter.

Ett fåtal deltagare hade en mer framträdande roll som funktionärer. Imeditationsgruppen deltog meditationsledaren medan en medvandrare eller seniordeltagare återfanns bland katekumenerna. Ingen av de två skulle komma attdominera samtalen. Snarare förhöll det sig tvärtom. Utöver lekmän intervjuadestvå präster. En förväntan var att dessa intervjuer i högre grad skulle varateologiskt orienterade. Att inkludera andra än ordinarie medlemmar kan initialtantas överskrida uppsatsens syfte. I linje med Heelas och Woodhead (2005)liksom Frisk och Åkerbäck (2013) vill jag dock hävda att dessa röster i hög gradär intressanta. Både Kendalprojektet och Den mediterande dalahästen utgick frånreligiösa eller andliga producenter. Härmed skapas en överensstämmelse medtidigare forskning.

Intervjuerna skulle komma att ta mellan 45 minuter och en och en halv timme ianspråk. Tid för både förberedelse och avrundning tillkom. Deltagarnassysselsättning och bakgrund varierade. Ett flertal var yrkesverksamma, andrapensionerade. Utöver två präster återfanns en elektriker, två personer mederfarenhet av vård och omsorg, ett flertal inom ekonomi eller administration, eninformant verksam inom läkemedelsindustrin och en pensionerad forskare ur mitteget gebit. Alla utom två var kvinnor. I resultaten presenteras informanternautifrån kod snarare än namn. Denna består av två siffror. Den första siffran utläsessom vilken intervju i kronologisk ordning som informanten deltog i, den andra ärindividuell numrering. Exempelvis betecknar 1:2 den andra deltagaren i den förstafokusgruppen medan 5:1 betecknar deltagaren i en femte individuell intervju. IAppendix II presenteras informanterna utifrån hur de besvarade tre centralafrågor.

3.3. ValiditetVissa frågor beträffande reliabilitet och validitet bör tas i beaktande. Om

reliabilitet avser "konsistens och tillförlitlighet" betecknar validitet hur väl "enmetod undersöker vad den är avsedd att undersöka" (Kvale & Brinkmann 2009, s.263-264). Creswell föreslår en mer inkluderande definition för kvalitativ metod

9Notera att begreppsanvändningen “andliga nätverk” är emisk och används av Svenska kyrkan('Fler vägar till andlighet och tro'. <https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/vagar-till-tro>[2016-09-11].)10Vad som avses är kristen djupmeditation, influerad av buddhistisk zazen ('Meditation'.<https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/meditation> [2015-12-07]).11Betecknar tidigare undervisningsverksamhet för vuxna som avses döpas eller konfirmeras menanvänds idag i vidare bemärkelse för olika samtalsgrupper inom kyrkan ('Katekumenat' &'Katekumenat: Vuxenväg till tro'. <https://www.svenskakyrkan.se/katekumenat> [2015-12-07] &<http://www.gustafvasa.nu/katekumenat-vuxenvag-till-tro/> [2016.09-27]).12Denna blandform av tai chi och qi gong erbjuds vid flera församlingar i staden, med GudrunKhemiri som instruktör (Khemiri. 'Metoder. Taiji Qigong 18 rörelser.'<http://www.andasut.se/TaijiQigong/Metoder.html> [2015-12-07]).

19

där reliabilitet bäst förstås som överensstämmelser med andra studier och projekt(2011, s. 190). Inledningsvis kan konstateras att föreliggande uppsats uppvisarbegreppslig, teoretisk och metodologisk överensstämmelse med tidigareforskning. Ett flertal frågor i ES och M04 - som uppföljs här - har även använts itidigare studier (Bromander 2005, s. 96).

Min ingång till ämnet står under influens av en kritisk och reflexiv diskussioninom religionssociologin. Denna kan återföras på samtida norm- ochideologikritiska perspektiv av generell betydelse inom humanvetenskaperna. Härär tillräckligt att hänvisa till vad som i Michel Foucaults efterföljd brukar kallasför genealogi (Asad 1993). Genealogin är en strategi för att skärskåda kategoriersoch företeelsers historicitet. Metoden avser inte minst avslöja eller demaskerabias som följer av kategoriers ställning som historiska och sociala konstruktioner.Om vi – som exempel - inte uppmärksammar religionsbegreppets historiskahärkomst riskerar vi reproducera implicita, normativa antaganden om vad som börinkluderas inom kategorin. Den genealogiska kritiken sammanfaller med enuppmaning av antropologen Paul Rabinow väl värd att hörsamma:

We need to anthropologize the West: show how exotic its constitution of reality has been;emphasize those domains most taken for granted as universal[...]; make them seem ashistorically peculiar as possible; show how their claims to truth are linked to socialpractices and have hence be come effective forces in the social world . (Rabinow 1996, s.36)

Strategin avser med andra ord avslöja det specifika och partikulära under detskenbart universella.

Genealogin kan göras konkret. Days (2011) rannsakan av tro som primärtkognitiv kategori är av direkt bäring för religion, förstådd som sammanhängandetros- eller meningssystem. Det senare implicerar en inneboende konsistens i denenskildes tro. Liknande kritik har anförts av Meredith B. McGuire. McGuireframhåller begreppet lived religion, en neologism avsedd att understryka vikten avpraktisk snarare än intellektuell konsistens. Det betecknar religionens vardagliga,materiella och förkroppsligade relevans. "This practical coherence" menar hon,"explains the reasoning underlying much popular religion, which may otherwiseappear to be irrational and superstitious” (McGuire 2008, s. 15). Den enskildesreligiösa tro och praxis kan te sig "messy" i jämförelse med den förväntan påordning och reda som reproduceras inom akademiska studier. Dettaöverensstämmer i stora drag med Mark Chaves beskrivning av "the religiouscongruence fallacy":

[P]eople’s religious ideas and practices generally are fragmented, compartmentalized,loosely connected, unexamined, and context dependent. […] Even though we know thatcultural fragmentation is common, we often interpret our research findings in ways thatpresuppose a congruence that we know is not generally there. This is the religiouscongruence fallacy, and it pervades the scientific study of religion. (Chaves 2010, s.2)

McGuire (2008, s. 21) ifrågasätter även om samtida heterogenitet verkligen

vore ny. Synsättet är beroende av en historieskrivning där tro, tillhörighet ochpraxis tidigare antas överensstämma. Vore detta inkorrekt riskeras validiteten ibåde tidigare och samtidig forskning. Även Willander (2014) argumenterar för attmotsägelsefulla tolkningar av empirisk data kan vara följden av defekter i rådande

20

forskningspraktik. Låg grad av engagemang liksom diffusa trosuppfattningar harvarit regel snarare än undantag. Utifrån data över svenskars gudstjänstdeltagandekonstaterar Willander hur ”they have been staying home on Sundays for morethan a century" (Willander 2014, s. 112).

Ovanstående kritik kan te sig abstrakt och teoretisk. Av det skälet ville jag tafasta på möjligheten att ge den substans i uppsatsens empiri. Ett sätt var att öppnaför multipla svarsalternativ i frågor som tidigare var slutna. I min egen enkätmedgavs explicit denna möjlighet för variablerna tro och efterlivet. Härmed blevdet möjligt att iaktta huruvida informanterna var villiga att samtidigt bejaka flerasvarsalternativ istället för att betrakta dem som ömsesidigt uteslutande. Dettasammanfaller med Anders Sjöborgs (2013) kritik mot bruket av binära,kategoriska variabler i religionssociologisk forskning liksom invändningar frånMcGuire och Chaves.

Mer rättframma valideringsfrågor uppträder i samband med intervjustudien. Ettkonkret grepp för att validera tolkningar är formuleringen av följdfrågor (Kvale &Brinkmann 2009, s. 156) vilka ger informanter möjlighet att antingen bekräftaeller avfärda intervjuarens tolkning. Tolkningsföreträdet tillhör informanterna.Detta till trots har jag vid mer än ett tillfälle iakttagit en viss ängslan. Denna bestårav en önskan att tolka och besvara frågorna rätt. Det enda jag har kunnat resa motdenna oro har varit en försäkran om att det inte finns rätta eller felaktiga svar. Härkan det vara väl värt att påminna om påverkan från min egen person. Enforskningsintervju utgör inte en "dominansfri zon av samförstånd och empati"(Kvale & Brinkmann s. 70). Tvärtom utmärks den av ett antagande av bestämdaroller och grundläggande maktasymmetri. Den interferens min egen person skaparförblir dock en svårskattad parameter. Jag vill ändå påminna läsaren om attpåverkan finns där.

Förknippat med dessa frågor är förutsättningar för upprepning av resultat ochmöjligheter till generalisering, vad Malterud för kvalitativ metod kallaröverförbarhet (Malterud 2014, s. 65). Medan den kvantitativa analysen utan störresvårighet kan upprepas är den kvalitativa kunskapen en dynamisk produkt av mininteraktion med informanter, under ömsesidig påverkan. Utan att hävdasrepresentativa kan intervjuernas rörelse mellan etisk och emisk nivå kasta ljusöver avstånd mellan enkät och respondent i en given kontext. Resultaten kan idetta avseende ge förslag till tidigare, samtidig och framtida forskning.

21

Kapitel 4 Resultat

4.1. SekundäranalysDisposition för resultaten avgörs av vilken eller vilka variabler som studeras

som beroende inom utförda χ2-test. Även resultat av reliabilitets- och faktoranalyssamt ett fåtal t-test inordnas under dessa rubriker. Först presenteras konfessionsom beroende variabler följt av tro, efterlivet, andliga upplevelser och heterogenapraktiker. Oberoende variabler är medlemstyp, gudstjänstdeltagande, konfessionoch tro. χ2-test förmår inte avgöra vilka variabler som är beroende elleroberoende. Detta antas istället på förhand. Ett urval korstabeller inkluderas somillustrationer. Dessa omfattar observerad och förväntad frekvens för olikasvarskombinationer. Härmed blir det möjligt att se vilka som över- ellerunderträffar förväntad frekvens. Den senare bör förstås som beräknad frekvensvore H0 sann. Fullständig output från χ2-test exkluderas av utrymmesskäl.Däremot inkluderas P-värden och antal observationer (n) för signifikanta test iAppendix I.I. Då endast ett urval korstabeller inkluderas innebär det att den storamajoriteten resultat utläses i brödtext. Endast signifikanta resultat (p<0,05) utifrångiltiga test redovisas i text om inte annat specificeras. Kompletterande output frånfaktoranalys erbjuds i Appendix I. II.

4.1.1. Konfession

I denna sektion presenteras hur respondenter förhöll sig till konfessionellasjälvbestämningar. Kristen var den första konfessionella variabeln som testades.Bland de som helt och hållet liksom ganska mycket identifierar sig som kristnavar regelbundna gudstjänstdeltagare kraftigt överrepresenterade i ES. Blandmåttligt till inte alls kristna iakttas motsatt tendens. Här överträffar de som sällaneller aldrig besöker gudstjänst förväntad fördelning. Sambandet är detsamma iM04. Att skatta sig som aktiv respektive passiv medlem uppvisar samma mönster.

Liknande relation föreligger mellan att delta i gudstjänst och anse sig andlig iES. Bland andliga i måttlig eller högre grad var regelbundna deltagareöverrepresenterade. Aktiva medlemmar utmärker sig på samma sätt. Även i M04iakttas positiva samband, med skillnaden att regelbundna deltagare endastöverträffar förväntad fördelning bland i ganska eller mycket hög grad andliga.

Sambandet mellan att frekventera gudstjänst och bejaka begreppet religiös ärdetsamma. I både ES och M04 är regelbundna deltagare överrepresenterade blandmåttligt till helt och hållet religiösa. Relationen är densamma mellan medlemstypoch religiös.

Samband mellan gudstjänstdeltagande och sökare är inte lika tydliga. I ESöverträffar regelbundna gudstjänstdeltagare förväntad frekvens bland de somanser sig ganska lite till helt och hållet sökare. Med andra ord är regelbundnadeltagare endast underrepresenterade vad gäller att inte alls anse sig vara sökare. I

22

M04 är regelbundna gudstjänstdeltagare överrepresenterade vad gäller att i ganskatill i mycket hög grad anse sig sökande.

För att summera föreligger generella samband mellan gudstjänstdeltaganderespektive medlemstyp och samtliga konfessionella kategorier.

4.1.2. Tro

Vad gäller variabeln tro och gudstjänstdeltagande kan vi i ES iaktta enöverrepresentation av regelbundna deltagare både vad gäller tro på en personligGud och Gud inom människan, vilket framgår av nedanstående tabell.

Tabell 3. Gudstjänstdeltagande och tro, ES.

Tro→ Personlig Gud

Opersonlig högre makt

Gud inom människan

Tror inte Vet ej

Gudstjänstdeltagande↓

Regelbunda deltagare

Observeradfrekvens

25 4 18 1 2

Förväntadfrekvens

6,8 8,4 13,9 6,6 14,3

Besöker sällan eller aldrig gudstjänst

Observeradfrekvens

46 84 127 68 148

Förväntadfrekvens

64,2 79,6 131,1 62,4 135,7

Totalt 523 71 88 145 69 150

Regelbundna deltagare är underrepresenterade bland de som bejakar enopersonlig högre makt, som saknar tro eller svarar att de inte vet. De som sällaneller aldrig deltar i gudstjänst är däremot överrepresenterade för alternativen. IM04 är regelbundna besökare endast överrepresenterade vad gäller tro på enpersonlig Gud medan de som sällan eller aldrig deltar i gudstjänst överträffarförväntad fördelning för resterande svarsalternativ. Aktiva medlemmar är i högregrad benägna att bejaka tro på en personlig Gud. Den enda tydliga tendensenbland passiva är en överrepresentation vad gäller att sakna tro eller inte veta.

Prövar vi tro mot konfession som oberoende variabler framträder varierademönster. Bland helt och hållet kristna ser vi i ES en tydlig överrepresentation vadgäller tro på en personlig Gud och - i något mindre utsträckning - Gud inommänniskan. Av tabell 4 framgår även att ganska mycket kristna är mer benägna attbejaka samtliga gudsuppfattningar.

23

Tabell 4. Kristen och tro, ES.

Tro→ Personlig Gud

Opersonlig högre makt

Gud inom människan

Tror inte Vet ej

Kristen↓

Inte alls Observerad frekvens

1 12 11 29 32

Förväntadfrekvens

11,9 14,6 23,3 10,7 24,5

Ganska lite Observeradfrekvens

3 16 22 28 49

Förväntadfrekvens

16,6 20,3 32,3 14,9 34

Måttligt Observeradfrekvens

15 37 66 11 62

Förväntadfrekvens

26,8 32,8 52,3 24,1 55

Ganska mycket

Observeradfrekvens

24 20 21 0 10

Förväntadfrekvens

10,5 12,9 20,5 9,5 21,6

Helt och hållet

Observeradfrekvens

37 13 36 4 11

Förväntadfrekvens

14,2 17,4 27,6 12,8 29,1

Totalt 570 80 98 156 72 164

Tendensen i M04 är ungefär densamma med undantaget att de som i myckethög grad anser sig kristna endast är överrepresenterade gällande tro på enpersonlig Gud.

I M04 är tro på en personlig Gud ensam överrepresenterad bland i mycket höggrad andliga. Detta framgår av Tabell 5:

24

Tabell 5. Andlig och tro, M04.

Tro→ Personlig Gud

Opersonlig högre makt

Gud inom människan

Tror inte Vet ej

Andlig↓

Inte alls Observerad frekvens

18 51 79 111 161

Förväntadfrekvens

89,2 85,3 103,4 42,1 100,1

I ganska liten grad

Observeradfrekvens

32 85 90 18 85

Förväntadfrekvens

65,8 63 76,3 31 73,9

I varken liten eller hög grad

Observeradfrekvens

105 86 109 8 77

Förväntadfrekvens

81,7 78,2 94,8 38,6 91,8

I ganska höggrad

Observeradfrekvens

89 51 60 4 12

Förväntadfrekvens

45,9 43,9 53,2 21,6 51,5

I mycket hög grad

Observeradfrekvens

57 15 11 1 3

Förväntadfrekvens

18,5 17,7 21,4 8,7 20,7

Totalt 1418 301 288 349 142 338

Samtliga gudsuppfattningar överträffar förväntad fördelning bland andliga iganska hög och i varken liten eller hög grad. En opersonlig högre makt och Gudinom människan överträffar förväntad fördelning även bland i ganska liten gradandliga.

I mycket hög grad religiösa är i M04 ensamma överrepresenterade bland desom tror på en personlig Gud, medan religiösa i ganska och i varken liten ellerhög grad uppvisar förhöjd fördelning för samtliga gudsuppfattningar. Bland iganska liten grad religiösa kan överrepresentation iakttas för tro på en opersonlighögre makt, Gud inom människan eller för de som uppger att de inte vet.

I M04 är i mycket hög grad sökande överrepresenterade vad gäller att tro på enpersonlig Gud eller en opersonlig högre makt. Grupperna i ganska hög och ivarken liten eller hög grad sökande överträffar förväntad fördelning för samtligagudsuppfattningar. Gud inom människan och en opersonlig högre makt bejakas ihögre grad även bland i ganska liten grad sökande.

Sammanfattningsvis iakttas generella samband mellan gudstjänstdeltagandeeller konfession och samtliga gudsuppfattningar. Med Davies terminologi

25

föreligger alltså en positiv relation mellan tillhörighet och tro. Tydligast är dockmönstret för tro på en personlig Gud.

4.1.3. Efterlivet

Giltiga och signifikanta test var endast möjliga för M04 för variabeln. De imycket hög grad kristna var överrepresenterade bland de som tro på "något",himlen eller helvetet, himlen liksom ett evigt tillstånd. Observerad och förväntadfrekvens framgår av nedanstående korstabell. I ganska hög grad kristna varöverrepresenterade vad gäller tro på "något", himlen, reinkarnation och ett evigttillstånd. I varken liten eller hög grad kristna överträffar förväntad fördelning förtro på "något", reinkarnation, ett evigt tillstånd och att sakna uppfattning.

26

Tabell 6. Kristen och efterlivet, M04.

Efterlivet→ Tror på ”något”

Himlen eller helvetet

Himlen Reinkar-nation

Ett evigt tillstånd

Döden ärslutet

Saknar uppfatt-ning

Kristen ↓

Inte alls Observerad frekvens

68 3 4 13 3 92 69

Förväntadfrekvens

112 8,8 8,1 13,4 6,7 53,8 51,7

I ganskaliten grad

Observeradfrekvens

120 1 5 13 4 91 79

Förväntadfrekvens

137,6 10,8 10 16,5 8,2 66,1 63,5

I varkenliten eller hög grad

Observeradfrekvens

212 4 12 25 13 76 93

Förväntadfrekvens

189,1 14,9 13,7 22,6 11,3 90,8 87,3

I ganskahög grad

Observeradfrekvens

167 7 16 19 13 38 39

Förväntadfrekvens

132,9 10,5 9,6 15,9 8 63,8 61,3

I mycket hög grad

Observeradfrekvens

68 35 9 6 5 8 13

Förväntadfrekvens

63,5 5 4,6 7,6 3,8 30,5 29,3

Totalt 1491* 635 50 46 76 38 305 293

* Inklusive frekvens för det här utelämnade alternativet “Annat” (n = 48).

I mycket hög grad andliga är överrepresenterade vad gäller att tro på himleneller helvetet, himlen, reinkarnation och ett evigt tillstånd. Mönstret är detsammaför i ganska hög grad andliga, med tillägget att de även överträffar förväntadfrekvens gällande tro på "något". I varken liten eller hög grad andliga äröverrepresenterade vad gäller att tro på "något" och - i lägre grad - reinkarnation

27

samt att sakna uppfattning. I ganska liten grad respektive inte alls andliga äröverrepresenterade bland de som saknar uppfattning eller tror att döden är slutet.De i ganska liten grad andliga uppvisar även en förhöjd fördelning beträffande tropå "något".

I mycket hög grad sökande överträffar förväntad frekvens för samtligapåståenden utom att sakna uppfattning eller tro att döden är slutet. Tendensen ärdensamma för i ganska hög grad sökande. De i varken liten eller hög gradsökande är överrepresenterade vad gäller att tro på "något", himlen eller helvetetoch ett evigt tillstånd. I ganska liten grad eller inte alls sökande uppvisar, somföregående konfession, överrepresentation bland de som saknar uppfattning ellerinstämmer i att döden är slutet.

Avslutningsvis kan samband iakttas mellan föreställningar om efterlivet ochtro. Dessa framgår av tabell 7. De som tror på en personlig Gud är tydligtöverrepresenterade vad gäller att tro på himlen eller helvetet, himlen och ett evigttillstånd. Samtidigt är de något överrepresenterade bland de som bejakarreinkarnation liksom svarar att de tror på "något". Det sistnämnda är ävenöverrepresenterat bland de som tror på en opersonlig högre makt. Denna grupp ärvidare överrepresenterad bland de som bejakar reinkarnation och - i mindreutsträckning - ett evigt tillstånd. Bland de som tror på Gud inom människanöverträffar i synnerhet reinkarnation förväntad fördelning, men även himlen.Samband kan analogt iakttas mellan de som inte tror och hävdar att döden är slutetliksom svarar att de saknar uppfattning eller inte vet.

28

Tabell 7. Tro och efterlivet, M04.

Efterlivet→ Tror på ”något”

Himlen eller helvetet

Himlen Reinkar-nation

Ett evigttillstånd

Döden är slutet

Saknar uppfatt-ning

Tro ↓

Personlig Gud

Observeradfrekvens

179 44 23 19 20 10 21

Förväntadfrekvens

139 10,5 9,6 17,3 8,5 67,6 67,4

Opersonlighögre makt

Observeradfrekvens

181 0 4 25 9 31 42

Förväntadfrekvens

125,9 9,5 8,7 15,7 7,7 61,3 61,1

Gud inom människan

Observeradfrekvens

148 2 14 27 7 85 75

Förväntadfrekvens

157,1 11,9 10,9 19,5 9,6 76,4 76,2

Jag tror inte på någon Gud, högre makt eller kraft

Observeradfrekvens

14 1 0 1 1 88 35

Förväntadfrekvens

60,2 4,6 4,2 7,5 3,7 29,3 29,2

Jag vet inte vad jag ska tro

Observeradfrekvens

113 1 3 7 2 95 135

Förväntadfrekvens

152,9 11,6 10,6 19 9,4 74,4 74,1

Totalt 1508* 635 48 44 79 39 309 308

* Inklusive frekvens för det här utelämnade alternativet “Annat” (n = 46).

29

4.1.4. Andliga upplevelser

Aktiva medlemmar visar sig överrepresenterade bland de som bejakat enmångfald upplevelser, nämligen svar på bön, Guds närvaro, gränslös frid,naturupplevelser, upplevelser i samband med födelse, i kyrka eller dylikt och isamband med dödsfall. De anser sig även i högre grad ha kunnat förutseframtiden. Regelbundna gudstjänstdeltagare överträffade förväntad fördelning vadgäller svar på bön, Guds närvaro, gränslös frid, naturupplevelser, upplevelser isamband med födelse, i kyrka eller dylikt och dödsfall. Gudstjänstdeltagandeliksom medlemstyp tycks med andra ord befrämja ett flertal andliga upplevelser,eller vice versa.

Att betrakta sig som kristen uppvisar en positiv relation till en mångfald andligaupplevelser: svar på bön, Guds närvaro, närvaro av ande, gränslös frid,naturupplevelser, upplevelser i samband med födelse, i kyrka eller dylikt ochdödsfall, nära döden-upplevelser liksom att händelser i livet tycks förutbestämda.Detta gäller de som anser sig ganska mycket respektive helt och hållet kristna.Måttligt kristna är även överrepresenterade bland de som bejakat upplevelser isamband med dödsfall.

Samband kan iakttas mellan att identifiera sig som andlig och erfara olikaupplevelser. Tendensen är i huvudsak densamma som tidigare. En skillnad är attett flertal upplevelser uppvisar förhöjd frekvens redan bland ganska lite andliga.Denna relation kan uttryckas omvänt: inte alls andliga är underrepresenterade vadgäller att bejaka upplevelser överhuvudtaget.

De som anser sig måttligt religiösa eller starkare överträffade förväntadfördelning bland de som bejakat upplevelser av svar på bön, Guds närvaro,gränslös frid, upplevelser i kyrka eller dylikt, att kunna förutse framtiden och attlivet är förutbestämt. Från och med ganska lite religiösa iakttas överrepresentationbland de som upplevt närvaro av ande, naturupplevelser, upplevelser i sambandmed födelse och dödsfall liksom kontakt med avliden.

De som i måttlig eller högre grad anser sig vara sökare är överrepresenteradebland de som uppger sig ha upplevt svar på bön. Sökare i ganska liten eller högregrad är överrepresenterade för: Guds närvaro, närvaro av ande, gränslös frid,naturupplevelser, upplevelser i samband med födelse, i kyrka eller dylikt och isamband med dödsfall samt kontakt med avliden. Ett undantag var upplevelser isamband med födelse där måttligt sökande inte uppvisade överrepresentation.

Samtliga gudsuppfattningar överträffar förväntad fördelning för fleraupplevelser. Dessa var närvaro av ande, gränslös frid, naturupplevelser,upplevelser i kyrka eller dylikt, i samband med dödsfall liksom att livet tycksförutbestämt. Därutöver uppträder vissa variationer. De som tror på en personligGud och en opersonlig högre makt är överrepresenterade vad gäller upplevelser avsvar på bön och att kunna förutse framtiden. De som tror på en personlig Gud varensamma överrepresenterade vad gäller upplevelser av Guds närvaro.Tillsammans med de som tror på Gud inom människan överträffar de förväntadfrekvens för upplevelser i samband födelse.

Bromander (2008) upptäckte att tre distinkta faktorer kunde urskiljas blandupplevelserna: konfessionsupplevelser; New Age-upplevelser; ochlivscykelupplevelser. Naturupplevelser tillkom men behandlades separat (ibid., s.79). Faktoranalys mot datafilen för kyrkotillhöriga gav ett annorlunda resultat.Den första faktorn omfattade naturupplevelser, upplevelser i kyrka eller dylikt, isamband med födelse och dödsfall, Guds närvaro, gränslös frid liksom svar påbön. Faktorn rymmer variabler Bromander ordnade i två distinkta grupper,

30

nämligen konfessions- och livscykelupplevelser. Den andra faktorn tycksmotsvara vad Bromander benämnde New Age-upplevelser: att kunna förutseframtiden; telepati; kontakt med avliden; utomkroppsliga upplevelser; närvaro avande; att livet tycks förutbestämt; och nära döden-upplevelser. En tredje faktorgenererades vilken uppvisar konsekvent negativa värden. Detta för: Guds närvaro,svar på bön, upplevelse i kyrka eller dylikt, att livet tycks förutbestämt ochgränslös frid. Individer som placeras inom denna tycks benägna att ta avstånd frånen rad upplevelser. En intuitiv tolkning är att variablerna framträder som endistinkt grupp bland de som inte vill kännas vid dem. Enligt output från MonteCarlo föreslås vi endast behålla två faktorer. Av enkelhet väljer jag att benämnadessa som traditionella respektive paranormala upplevelser. De båda summeras itabellform:

Tabell 8. Upplevelsetyper, Enköpingsstudien.

Traditionella upplevelser Paranormala upplevelser

Stark andlig upplevelse i samband med ettbarns födelse

Utomkroppslig upplevelse

Stark andlig upplevelse i samband med attnågon dött

Kontakt med avliden person

Stark andlig upplevelse i naturen Telepatisk kontakt

Stark andlig upplevelse i kyrka, moské,synagoga el dyl.

Att på övernaturligt sätt kunna förutseframtiden

Gränslös frid Närvaro av något slags ande

Känsla av Guds närvaro Nära döden-upplevelse

Hjälp i livet som svar på bön Att händelser i livet verkar varaförutbestämda

Utifrån dessa har två index eller summa-variabler skapats. Ett tredjetillkommer vilka omfattar samtliga upplevelser i sin totalitet. En tabell summerarvärden för Cronbachs alpha koefficient:

Tabell 9. Upplevelseindex.

Upplevelseindex Cronbachs alpha (antal variabler)

Traditionella 0.761 (7)

Paranormala 0.650 (7)

Totala 0.787 (14)

För paranormala upplevelser var Cronbachs alpha 0.650, något lägre än vad viskulle önska. Det skulle konsekvent sjunka om vi avlägsnade variabler. Av detskälet föreslår jag att denna kvarstår. Cronbachs alpha för den totalasummavariabeln är högre än för de två mindre. Vi kan av detta skäl dra slutsatsenatt olika typer av upplevelser samvarierar och att en respondent som upplevtnågon av dem med större sannolikhet har upplevt andra. Fördelning för antalupplevelsetyper respondenterna sammanlagt bejakat kan illustreras med följandestolpdiagram:

31

Figur 1. Upplevelsetyper, Enköpingsstudien.

Ovanstående figur avslöjar att de flesta medlemmar helt saknar eller har fåerfarenheter av andliga upplevelser. T-test, vilka jämför medelvärden för antaletbekräftade upplevelsetyper två grupper emellan, har utförts för de tre summa-variablerna. Test mot paranormala upplevelser var dock inte signifikanta.

Aktiva medlemmar utmärker sig genom en generell benägenhet till fler typer avupplevelser än passiva. Aktiva medlemmar har i snitt erfarenhet av 1,87 slagstraditionella upplevelser medan passiva endast upplevt 0,86. Om vi adderarsamtliga upplevelsetyper utmärker sig de aktiva genom att i snitt ha erfarit 2,71slags upplevelser mot de passivas 1,42. Vi kan med förtroende dra slutsatsen attde som betraktar sig själva som aktiva medlemmar är mer benägna till andligaupplevelser.

Trenden är densamma för regelbundna gudstjänstdeltagare. I genomsnitt har deerfarit 2,7 slags traditionella upplevelser medan de som sällan eller aldrig deltarendast har upplevt motsvarande 0,86. Resultatet blir mer iögonfallande då vi sertill den totala summa-variabeln. De som sällan eller aldrig deltar i gudstjänst har isnitt erfarit 1,45 slags upplevelser mot regelbundnas 3,59.

Utifrån detta kan vi konstatera att andliga upplevelser uppvisar positivasamband med medlemstyp, gudstjänstdeltagande, konfession och tro. Starkaretillhörighet eller engagemang ökar alltså benägenheten till att erfara – eller haerfarit - andliga upplevelser överhuvudtaget.

4.1.5. Heterogena praktiker

Regelbundna gudstjänstdeltagare var överrepresenterade bland de förtrognamed meditation i M04, medan aktiva medlemmar uppvisade samma mönster i ES.Regelbundna deltagare överträffade förväntad fördelning för praktikerna

32

kristallterapi och ayurveda - om än marginellt - i ES. En negativ relation mellanatt aktivt delta i gudstjänst och vara förtrogen med astrologi kunde iakttas i M04.

Kristna från i varken liten eller hög till och med i hög grad varöverrepresenterade bland de med erfarenhet av örtmedicin eller homeopati i M04.I ES framträder en mångtydig bild. Inte alls, ganska lite respektive helt och hålletkristna var i högre grad förtrogna med astrologi. Av någon anledning ärytterligheterna överrepresenterade. Ganska lite, måttligt och helt och hållet kristnavar överrepresenterade vad gäller förtrogenhet med både qi gong och tai chi.

I många fall är de positiva sambanden än tydligare för variabeln andlig. De somidentifierar sig som andliga är i M04 överrepresenterade vad gäller förtrogenhetmed meditation, örtmedicin eller homeopati, healing, trumresor eller schamanism,kristallterapi, astrologi, frigörande dans, spådomskonst, medier och telepati. Församtliga kan överrepresentation iakttas bland de som bejakat andlig i ganskarespektive mycket hög grad, undantaget örtmedicin eller homeopati där även ivarken liten eller hög grad överträffar förväntad fördelning. I ES kan dengenerella trenden uttryckas som att inte alls andliga är underrepresenterade vadgäller förtrogenhet med flera praktiker: meditation; örtmedicin eller homeopati;healing; frigörande dans; qi gong; tai chi. Relationen uppträder mindre linjärbeträffande ett fåtal variabler. Det är ganska lite, ganska mycket och helt ochhållet andliga som är överrepresenterade vad gäller förtrogenhet med astrologi.Detsamma gäller spådomskonst och yoga. För dessa variabler är alltså de måttligtandliga ett brott mot vad som kunde ha varit en entydigt positiv relation. Deganska mycket respektive helt och hållet andliga är även överrepresenterade vadgäller förtrogenhet med medier.

En övergripande tendens för variabeln religiös och de heterogena praktikerna ärpositiva samband. I M04 visade sig religiösa i varken liten eller hög till och medde i mycket hög grad överrepresenterade gällande förtrogenhet med meditation,healing, frigörande dans, medier och telepati. De inte alls religiösa var uppenbartunderrepresenterade vad gäller att ha erfarenhet av örtmedicin eller homeopati. IES var de ganska lite till och med helt och hållet religiösa överrepresenteradegällande förtrogenhet med meditation och frigörande dans. Test mot örtmedicineller homeopati och healing visade att ganska lite, måttligt och helt och hålletreligiösa överträffade förväntad fördelning. Däremot inte de ganska mycketreligiösa. Vad gäller förtrogenhet med tai chi var inte alls, måttligt och ganskamycket religiösa underrepresenterade. Således var ganska lite och helt och hålletreligiösa ensamma om att uppvisa överrepresentation, vilket ger en motsägelsefullbild.

I M04 indikerade varje test - utom de för rebirthing och nyhedendom – positivasamband mellan att vara sökande och förtrogen med de heterogena praktikerna. Ivarken liten eller hög till och med i mycket hög grad sökande varöverrepresenterade bland de med erfarenhet av meditation, örtmedicin ellerhomeopati, spådomskonst, medier och telepati. I ganska respektive i mycket höggrad sökande överträffade förväntad fördelning gällande förtrogenhet medhealing, trumresor eller schamanism och kristallterapi. Detsamma gällde astrologioch frigörande dans, med tillägget att även i ganska liten grad sökande uppvisaröverrepresentation. I ES var mönstret att ganska lite sökare eller starkare varöverrepresenterade gällande erfarenhet av ett flertal praktiker. Annorlundauttryckt var de som helt tog avstånd till begreppet överrepresenterade vad gälleratt sakna erfarenhet. Detta gällande meditation, örtmedicin eller homeopati,astrologi, spådomskonst, yoga och qi gong.

33

Samtliga gudsuppfattningar uppvisar positiva samband med flera praktiker iM04: meditation; örtmedicin eller homeopati; healing; frigörande dans; ochtelepati. De som tror på en opersonlig högre makt eller Gud inom människanöverträffade förväntad fördelning gällande förtrogenhet med kristallterapi,astrologi och spådomskonst. De som tror på en personlig Gud var tillsammansmed de som tror på en opersonlig högre makt överrepresenterade vad gällererfarenhet av medier. Samtliga gudsuppfattningar var i ES överrepresenteradebland de med erfarenhet av meditation, örtmedicin eller homeopati och qi gong.Tillsammans med de som tror på en personlig Gud var gruppen som tror på enopersonlig högre makt överrepresenterade gällande förtrogenhet med healing.Bland de med erfarenhet av spådomskonst var de som tror på en opersonlig högremakt och Gud inom människan överrepresenterade. De som tror på en opersonlighögre makt var ensamma om att överträffa förväntad fördelning gällandeerfarenhet av astrologi och yoga.

I syfte att vidareutforska materialet skapades ett additivt index vilket kundegöras till föremål för t-test. Det visade sig att varken tester mot medlemstyp ellergudstjänstdeltagande var signifikanta. Deskriptivt är ett stolpdiagram behjälpligtför att illustrera generell fördelning för det totala antalet praktiker respondenternahar erfarenhet av, denna från ES:

34

Figur 2. Heterogena praktiker, Enköpingsstudien.

Ovanstående avslöjar hur majoriteten respondenter – trots allt - saknar eller harringa erfarenhet av heterogena praktiker.

4.2. IntervjuerResultatredovisningen följer en tematisk disposition. Tematisering motiveras

som sortering och avgränsning av materialet enligt teoretisk relevans. Valdateman avspeglar arbetsmodellen och är tre: såsomlivet; det subjektiva livet;relationer däremellan. Respektive avsnitt innehåller informanternas svar på ochtolkningar av de många frågor och kategorier som introduceras. Redovisaderesultat avgränsas till gemensamma mönster eller återkommande tendenser imaterialen. Tolkningar av – och mening som tillskrivs – olika kategorier uttrycksalltså av flera informanter, även om de formuleras olikartat. Detta innebär attresultaten redan delvis har abstraherats. Gemensamma nämnare har alltsåprioriterats framför en mer induktiv redogörelse.

4.2.1. Såsomlivet

Inledningsvis redovisas hur informanterna förhöll sig till de konfessionellakategorierna kristen och religiös. Informanterna tillfrågades i vilken utsträckningde ville identifiera sig med begreppen, vad de betecknar samt hur de förhåller sigtill varandra. Den mening informanterna tillskrev begreppet kristen kankoncentreras till en grundläggande ambivalens mellan kristen identitet somtradition och ursprung å ena sidan, ställningstagande å andra sidan. Oaktat om

35

informanterna är uppvuxna i ett hem där kristendomen är tydlig och explicit harden på olika vis omgärdat dem som "kulturell bakgrund" (2:1). Att vara "född i enkristen kultur" (4:1) eller att ha genomgått dop och konfirmation framträder i flerautsagor som självklara och ibland tillräckliga kriterier för att vara kristen. Dennaminimala definition, förankrad i medlemskap, bekräftas av prästerna. 2:1tillskriver denna tillhörighet en negativ bibetydelse som "slentrian". Att varakristen är default, vilket innebär att majoriteten svenskar förblir det till dessmotsatsen har bevisats. Den som är främmande för en kristen identitet bör utträdaur kyrkan menar 7:4, "[a]nnars är man ju kristen." Enligt denna förståelseförutsätts ett aktivt ställningstagande för den som inte vill kännas vid begreppet,medan kristen identitet upprätthålls passivt. Samtidigt beskriver 7:4katekumenatet som en process varmed hon "kommit ut som kristen" och berörhärmed den dubbelhet som kännetecknar begreppet. För katekumenerna, en skarakristna sökare, är vägvalet centralt. Båda prästerna särskiljer även passiv kristenidentitet, synonym med kyrkotillhörig, från en aktiv som troende ochpraktiserande. "Bekännande kristen", som 4:1 uttrycker det. Denna andrabetydelse, med fokus på kristen tro, ligger nära begreppet troende som det förståsav informanterna.

Även religiös kan koncentreras till två primära tolkningar hos informanterna.För det första framträder det som ett slags yttre egenskaper eller beteenden. Fördet andra tillskrivs det vissa negativa konnotationer. Begreppet förutsätterkonfession eller tillhörighet. Därjämte förstås det som ett slags aktiv utövning, attfölja vad "konfessionen föreskriver" (1:2). 3:1 relaterar begreppet till"institutionerna och det formaliserade" medan den som är religiös deltar i "denkristna trons ritualer, traditioner, institutioner". 7:3 associerar religiös till ettbejakande av symboler vilket överensstämmer med 1:5 tolkning av begreppet somnågonting vilket "syns mer utifrån". Bland negativa konnotationer nämnsegenskaper som "bigott" (1:2), "jobbig" (7:4), företeelser som "fundamentalism"(1:3) eller en användning som "skällsord" (6:1).

Tro på en personlig Gud bestämdes tidigare som indikator för såsomlivet. Enmajoritet instämde med påståendet i enkäten. Utsagan tolkades främst som att denhandlar om människans relation till Gud snarare än Guds egenskaper. Jag får skälatt återkomma till detta beträffande andra gudsuppfattningar. En förutsättning förpraktiker som bön är att denna riktas mot någon eller något, menar 1:2. "[S]kaman be så måste man kunna be till en Gud" fortsätter hon, "jag måste få tro attGud hör mig". 3:1 framhöll hur en personlig relation till Gud inte nödvändigtvisär liktydigt med att Gud vore personlig:

[D]et behöver nog inte betyda samma sak. För man kan ju ha något slags personlig relationtill någonting, eller något som inte har - ett som inte är ett tydligt du. Det är ju utifrån mig,en personlig relation. Det handlar om min relation. (3:1)

8:1 bejakade påståendet utifrån en uppenbart subjektiv grund, nämligen vadhon vill eller behöver tro: "Det finns ett behov, jag känner ett behov av att det skafinnas en personlig [Gud], en känsla av att det finns nån som bryr sig om mig ochsom jag kan ha kontakt med."

På samma gång som andliga upplevelser kan betraktas som kännetecknande förden subjektiva vändningen i stort har en grupp tentativt klassificerats somtraditionella upplevelser. Prästerna närmar sig svar på bön och Guds närvaro ursamma utgångspunkt, nämligen kris: "ju eländigare situationen är, ju mer kris det

36

är liksom - ju intensivare blir bönen" (5:1). Att uppleva sig som bönhörd kan varaen förhållandevis anspråkslös upplevelse vilken bland annat ger sig tillkänna i"små detaljer i vardagen" (8:1). 3:1 närmar sig flera av de starka upplevelsernamen understryker samtidigt att de inte varit så kontext- eller situationsbundna somenkäten formulerar dem. 7:4 distanserar sig från desamma av ett annat skäl: "detär väl inte riktigt säker att de är starka". Samma informant strök över adjektivet ienkäten. Naturupplevelser var ett alternativ som närmades med positivt intresse avmånga informanter. I synnerhet tycks det kretsa kring upplevelser av tacksamheteller att naturen vore sinnrik och skön (2:1, 6:1, 7:2). 4:1, en "glad naturmystiker",sammanfattar:

Jag menar, vi är ju såna här, vi nordbor. När skuggorna i naturen och... När ljusetåtervänder. När min blodlönn - jag var ute och reste som du vet - och när jag kom hem såfick jag vara med om det här dygnet [när det] skira ljusgröna i blodlönnens blad går övertill det här blodröda. Det är... Ja, men det är ju ett mysterium! (4:1)

Hur ofta informanterna deltar i gudstjänst eller andra kyrkobesök inkluderadessom fråga i enkäten men behandlades sällan konkret under intervjuerna. Däremotkom det att beröras indirekt. Det bör understrykas att de aktiviteter som förs inomde andliga nätverken i sig utgör ett slags kyrkobesök då samtliga äger rum iSvenska kyrkans lokaler. Ett huvudsakligt tema låter sig urskiljas vad gällergudstjänst och kyrkobesök, nämligen upplevelse. Meditationen som förenardeltagarna i den första fokusgruppen följs av en tisdagsmässa. Utöver att befrämjakänslor av delaktighet och gemenskap uppskattar 1:2 det lugn som infinner sig isamband med mässan, vilket i bästa fall befrämjar en "kontakt med Gud" (1:2).1:3 beskriver detsamma som "[e]tt slags andlig upplevelse". Ett flertal informanterhänvisar till känslor av lugn och frid som åtföljer vistelser i kyrkorummen (1:2,1:5, 4:1, 6:1, 7:2). "Det är någon stämning" menar 2:1, "även om jag inte ärtroende, så kan jag känna att jag blir lugn." Kyrkorummens och gudstjänsternasskönhet anges som skäl till detta för 2:1, som gärna vallfärdar till kyrkor förkonserter eller som turistmål. Även 4:1 hänvisar till lokalernas skönhet och hurmeditation i den kyrkliga miljön skänker aktiviteten "en extra kvalitet". Ett flertalbesöker kyrkorna för att delta i körsång (7:1, 7:2, 7:3, 7:4, 8:1). Känslor avsamhörighet, stöd och gemenskap anges vidare som en viktig komponent ikyrkobesöken för flera deltagare (1:2, 1:5, 2:1, 4:1, 7:2, 7:3, 7:4).

4.2.2. Det subjektiva livet

Tolkningar av begreppet andlig - och andlighet - kan utkristalliseras i ett fåtalövergripande betydelser. För det första framhålls det som ett slags inherentegenskap individer besitter. För det andra tolkas det, i kontrast till religiös ellerreligion, som oberoende av tillhörighet. För det tredje förknippas det mederfarenhet och upplevelse. 1:4 associerar andlig som egenskap till föreställningarom autenticitet - det handlar om att se människor "för hur de är". Detta gör även1:3 som förstår begreppet som ett avståndstagande till materialism, medan 1:5menar att andlig handlar om att bejaka "det inre mer än det yttre" i människan. 7:1och 7:3 förstår andlig i bemärkelser som "känselspröt" (7:1) eller "sjätte sinne"(7:3). Även 5:1 framhåller andlighet som en förmåga, möjlig att kultivera elleruppöva. Föreställningen om andlighet som oberoende av tillhörighet tycks stånära andlighet som egenskap. Det blir således någonting "större än religion" (1:1).

37

Andlighet behöver inte religionens form utan är "mer intuitiv utifrån [...] egnaupplevelser", som 3:1 uttrycker det. Således kan begreppet associeras till det inre:upplevelser, erfarenheter, känslor och stämningar, övningar och praktiker. 2:1erbjuder meditationen som exempel:

Det handlar mer om kanske, i meditationen, när man lyssnar inåt. [...] Och då, kan manantingen lyssna till mig själv, eller till både mig själv och eventuellt om det finns någonGud. Inuti mig.

I anslutning till tolkningar av begreppet som både egenskap och erfarenhetförstår 1:2 andlig som övningar eller praktiker vilka befrämjar "andligutveckling". Dessa metoder sörjer för struktur eller form, någonting även 4:1framhåller: "Det går inte bara att sväva i någon tomhet och bejaka någon'andlighet'". Härmed erbjuds en nyansering av andlig som obunden och subjektiv.

Sökare är ett epitet av rättfram betydelse. Begreppet tolkades som ett generelltintresse för existentiella frågor, som öppenhet och nyfikenhet gentemot olikaföreteelser. Till de senare räknar informanter praktiker som meditation, yoga, qigong eller det vagare "new age" (7:1). Sökaren uppvisar alltså viss förtrogenhetmed de heterogena praktikerna. Samtidigt framhåller i synnerhet prästernasökande som en integrerad del av kristen tro. I egenskap av nätverk för explicitkristna sökare finner denna tolkning resonans bland deltagarna i katekumenatet.Den första fokusgruppen framhåller den gemensamma aktiviteten - meditation -som ett slags uttryck för att söka par excellence. Det handlar om att "skala bort allreligion" (1:1) för att "utveckla andligheten" (1:2) bortom etiketter. Jämte religiösär sökare det begrepp flest informanter uppvisar en normativ hållning till. Utöverföregående associationer nämns konnotationer som att vara osäker, naiv ellerflummig (1, 2:1, 4:1).

Bland de som bejakat tro på en opersonlig högre makt är den gemensammanämnaren transcendens. 1:2 uttrycker det som ett tillkortakommande för detmänskliga språket. Som någonting större undflyr det gudomliga "denbegreppsvärld som du själv förfogar över" (1:2). Både 4:1 och 6:1 närmar sigdetta genom negationer, utifrån vad det inte är. Föreställningen om en "GudFader" (4:1) eller en "farbror som är Gud" (6:1) bedöms begränsade ochotillräckliga. 7:1 bejakar svarsalternativet med hänvisning till transcendentalmeditation och framhåller en opersonlig högre makt som någonting vi återfinneröverallt och inom var och en av oss. Det sistnämnda medför att 7:1, liksom 4:1och 6:1, samtidigt bejakar Gud inom människan. Flera informanter tolkar detsenare som en tro på människans inneboende godhet eller helighet (1:1, 1:5, 4:1,6:1). Detta aktualiserar föreställningar om var det gudomliga är beläget. Enrelation till det gudomliga tycks förutsätta att vi återfinner denna "kontakt" (1:5)inom oss själva. Svarsalternativet bejakas således utifrån samma slags hänsyn somen personlig Gud. Båda uttrycken förutsätter nämligen subjekt och objekt. 7:4uttrycker denna tendens koncist:

Gud finns ju överallt. Så det är ju nån som jag menar, jag kan ju prata med Gud i mitthjärta. [...] Så tänker jag. Så det är inte en motsats liksom. Att Gud sitter där borta, eller attGud finns här. (7:4)

Två huvudsakliga mönster kan urskiljas beträffande tolkningar av ochberättelser om paranormala upplevelser. För det första kretsar ett flertal kring

38

anhöriga, i synnerhet hädangångna. För det andra framträder synkronicitet som ettslags samlande karaktärsdrag för flera av upplevelserna. Informanterna (5:1, 6:1,7:1, 7:4, 8:1) berättar om upplevelser av vägledning från de döda. 5:1 uttryckerdet som intuitiva känslor av att de döda "vakar över mig". I jakt på sin "inre guru"- en meditativ upplevelse - berättar 8:1 hur hon kom att möta en framliden personav stor betydelse under barndomen. Gemensamt är upplevelser av omsorg bortomgraven eller föreställningar om att vi efter döden lever vidare genom andra.Närvaro av något slags ande - eller "kraft", som 4:1 inflikar - antar en mångfaldolika skepnader: som en återförening med en både okänd och osynlig entitet (7:3),en "ljusgestalt" eller ängel (5:1), totem- eller kraftdjur (8:1). 6:1 är ensam om attredogöra för en mer sinister närvaro, en upplevelse förbunden med dödsångest.Gemensamt för dessa sällsamma möten tycks vara att de äger rum mellan sömnoch vaka. Att plötsligt komma att tänka på någon person som i samband med dettasöker kontakt - exempelvis genom ett telefonsamtal - tolkas av både 5:1 och 6:1som tecken på telepatisk kommunikation, om än med förbehåll. Att händelser ilivet vore förutbestämda tolkas som att det finns ett dolt "finger med i spelet"(3:1), att det inträffade "har varit det rätta" (5:1) eller "ödet" (6:1). 5:1 tolkarupplevelser av att på ett övernaturligt sätt kunna förutse framtiden som ett slagsföraningar. Även dessa händelser närmas med reservation. "Vadå övernaturligt?"undrar 5:1 med ett skratt. Gemensamt är att skenbart disparata eller slumpmässigahändelser tolkas som påverkade av krafter som verkar i det fördolda.

Härnäst beskrivs vilka heterogena praktiker informanterna har erfarenhet avoch huruvida de kan tillskrivas en andlig signifikans. Initialt summeraspraktikerna i en frekvenstabell utifrån hur många informanter som har provat ellerutövar dem regelbundet:

Tabell 10. Heterogena praktiker, frekvens.

Meditation 15

Yoga 11

Qi gong 10

Örtmedicin/homeopati 9

Tai chi 7

Healing (reiki etc) 6

Astrologi 6

Divination (tarot etc) 5

Frigörande dans/andning* 5

Medier/kanalisering 3

Trumresor/schamanism 2

Ayur veda 2

Kristallterapi 1

* - Inklusive rebirthing enligt förfrågan.

Av ovanstående framgår att samtliga informanter har erfarenhet av meditation.De praktiker de i övrigt är mest förtrogna med är yoga, qi gong och tai chi samtörtmedicin eller homeopati. Det sistnämnda tillskrevs, på fråga, ingen andlig

39

betydelse. Örtmedicin och homeopatika har en tämligen självklar plats på hyllornai apotek eller hälsokostbutiker. Varken mer eller mindre. Det förhåller sig någotannorlunda med healing. Informanterna nämner praktiker som aroma-terapi,kraniosakral terapi, handpåläggning och kristallterapi. Många förblev skeptiskatill effekten av healing men uppger sig ha upplevt ett visst välbehag ellervälbefinnande i samband med sessioner. 7:1 var ensam om att själv ha utövatnågon form av healing.

Den mest påtagliga gemensamma nämnaren för praktiker som qi gong, tai chioch yoga är att de är hälsofrämjande.13 Som svar på den explicita frågan omaktiviteterna har en andlig signifikans svarar de flesta jakande (1:1, 1:2, 1:3, 1:5,2:1, 4:1, 5:1, 6:1, 7:1, 8:1). Den uppenbara följdfrågan var då hur? Det visade siginte bara vanskligt att försöka särskilja praktikernas effekter för fysiskt ochpsykiskt välmående från deras andliga betydelse. Tvärtom tycks det vara sammasak. Praktikerna beskrivs som avstressande (1:3, 2:1, 7:1), som "ett sätt att bli ettmed kroppen" (4:1) eller som någonting "bra både för kropp och själ" (6:1).

Den mening informanterna tillskriver yoga, qi gong och tai chi överlapparmeditationens innebörd. 4:1 sammanfattar de hälsofrämjande aspekterna avmeditationen:

För många börjar det ju med att man har nästan medicinska skäl. Eller man kan hahuvudvärk, spänningar i kroppen, dålig matsmältning... [...] Och det tycker jag är en väldigtbra anledning till att börja. Sen när man fortsätter, då kommer - för många - den här... Deandliga frågorna. [...] Många av deltagarna har med sig [dem] från början, men inte alla.

Andlig signifikans framlyfts här som potential. Avslappning, medveten närvarooch lugn framställs som primära mål, men bakom hörnet finns andra. 1:2 sökte sigtill meditationen för att kultivera sin andlighet och framhåller det som metod föratt "komma i kontakt med Gud." 2:1 summerar meditationens potential i en utsagasom påminner om Sheila Larson: "Kontakt med det inre. Det handlar mer omkanske att lyssna på sin inre röst." I huvudsak förblir dock den andliga betydelsen,som tidigare, svår att särskilja från generellt välbefinnande. Ett citat av 1:5 fåravrunda meditationens betydelse, den aktivitet som veckovis samlar deltagarna iden första fokusgruppen:

En tid att bara stanna upp, tycker jag. En stillhet, som du sa... Att bara... En liten dusch försjälen på något sätt. [skratt] Att man bara renar sig själv. Av någonting. Man stänger avomvärlden. 45 minuter. 50 minuter.

Informanterna har strödda erfarenheter av andra praktiker som astrologi ochspådomskonst, framför allt genom vänner och anhöriga. 7:3 har en eklektiskbakgrund inom "new age". Tarot är den divinatoriska praktik som flestinformanter har erfarenhet av och 8:1 är den mest entusiastiska. 8:1 är ensam omatt ha fullbordat en trumresa under vilken hon fick visioner och mötte sitt kraft-eller andedjur. Ett antal individer efterlyste praktiker som inte ingick i enkäten,som retreat (2:1, 4:1, 5:1, 7:1, 7:2), körsång (7:1, 7:3, 7:4, 8:1) och kampsport(7:3).

136:1 beskriver body balance på samma sätt, ett slags konglomerat av yoga, tai chi och pilates.

40

4.2.3. Relationer

Konfessionella epitet uppfattades sällan som ömsesidigt uteslutande kategorier.Jämte att betrakta dem som kompletterande låter sig en annan iakttagelse görasbland informanterna, nämligen ett slags passivitet. Flera informanter anger att deinte har reflekterat över begreppens innehåll och vad, om något, som gör demdistinkta. Detta kan tyda på att kategorierna vore emiskt främmande ellerirrelevanta. Några informanter (4:1, 7:4, 8:1) nämner situationer där begrepptillskrivits dem utifrån, av andra . 8:1 är villig att betrakta sig som både kristenoch buddhist men förblir vankelmodig. Hon har nämligen fått skilda omdömenfrån religiösa företrädare på frågan "om man kan vara kristen buddhist?".

Liksom i ES inkluderades världsreligioner som variabler i enkäten. Såledesaktualiseras frågor om multikonfessionalitet. Ett par informanter (3:1, 4:1) varskeptiska till möjligheten att samtidigt kunna identifiera sig med flera religioner.Ett större antal förhöll sig positiva till frågan (1:1-1:5, 5:1, 6:1, 7:3, 8:1). De som imåttlig eller högre grad skulle komma att identifiera sig med en annan religion vardock få. 1:1, 1:3 och 8:1 bejakade buddhism, medan 8:1 även betraktar sig somjudinna i måttlig grad. Gemensamt för de positivt inställda finns ett slagssynkretistisk grundsyn. Av det skälet kan 1:2 tala om ett slags "gemensam kärna"i olika religioner medan 1:3 tror på "en gemensam Gud som har funnits jämt".Både 7:1 och 8:1 beskriver explicit religioner som vägar till samma mål:

[D]et är liksom ett val. Som jag har gjort. Att jag väljer att - alla religioner är ju i så fallvägar, på något sätt... Då har jag valt att gå den här vägen. Att liksom gå i kyrkan - denlutherska kyrkan, Svenska kyrkan - och att... Ja, men att gå in i den religionen. (7:1)

Härmed aktualiseras inte bara frågor om gemensamt ursprung utan även viktenav individuell valfrihet. 4:1 beskriver sig själv som "selektiv eller synkretistisk",villig att tillägna sig vad som tilltalar henne. Gränsdragningar tycks irrelevanta.Av samma skäl kan 7:3 bejaka aspekter av buddhism i en utsträckning "sompassar en själv i ens vardag" (7:3).

De flesta bejakade mer än en gudsuppfattning. En personlig Gud var mestpopulär följt av Gud inom människan. En huvudsaklig motivering – som delvisredan berörts - till att olika påståenden i så hög grad vore förenliga är på sammagång relationell och rumslig. "Gud finns ju överallt", som 7:4 hävdade. Medan 1:2förutsatte ett slags riktning för praktiker som bön kan svaret komma "från dittinre". 1:5 menade att själva relationen är förankrad inom människan: "Det kanockså upplevas... I mig, på något sätt." Gud är således kännbar för den enskilde.För 5:1 motsvarar gudsuppfattningarna olika beskrivningar av treenigheten.Samtidigt förblir det gudomligas situering okänd: "Vad är det som handlar ommitt inre och hos mig? Gud i mig, liksom, eller vad är det som jag får [...] frånGud, utifrån så att säga?" (5:1). Det gudomliga blir således föremål för subjektiverfarenhet. En följd av detta tycks vara svårigheter att bedöma eller värderautsagor om tro, vilket 7:4 illustrerar:

[Det finns] ingen som kan säga hur min Gud är. Om jag säger att jag tror på Gud inomkristendomen så är ju det min tro. Det är ingen som kan säga att han är grön eller röd elleratt det är en han.

Föreställningar om efterlivet närmades med stor reservation av informanterna.Detta var en generell tendens för samtliga svarsalternativ. Hållningen är skeptisk,

41

försiktig och agnostisk. Symtomatiskt för frågan är en avsaknad av definitioneroch gränsdragningar. Prästerna bejakar att vi alla kommer till himlen samtidigtsom de understryker att de inte vet. De enda som explicit kom att uttala sig omreinkarnation var 7:1 och 7:3. Samtidigt görs detta spekulativt med hänvisning tillteori och litteratur hämtad ur "new age-världen" (7:1). De tror samtidigt att allakommer till himlen liksom att vi uppgår i ett evigt tillstånd. Några tydligadistinktioner görs inte mellan dessa påståenden och det förblir oklart hur de börförstås i relation till varandra. 7:4 för resonemang som kan klassificeras somepistemologiska, av betydelse för både tro och föreställningar om efterlivet:

[Mina föräldrar] finns ju på nått vis - eftersom jag tänker på dem så finns de ju kvar. Mende behöver inte finnas i verkligheten, i ett land någonstans. Utan de finns ju liksom kvar i -så länge man tänker på dem [...] Och så länge jag tänker på Gud så finns ju han. [...] Definns ju inte i verkligheten. Och det kanske inte Gud heller gör. (7:4)

Andliga upplevelser sammantaget - traditionella och paranormala - skullekomma att förenas av ett tydligt övergripande tema. Detta överensstämmer medett av svarsalternativen, nämligen upplevelser av gränslös frid. Denna kategorikan antingen förstås som överordnad eller som ett element i de flesta typer avupplevelser. Frid, lugn och harmoni återkom som beskrivningar hos nästan allainformanter (1:1, 1:2, 1:5, 2:1, 3:1, 4:1, 5:1, 6:1, 7, 8:1) beträffande ett flertalupplevelser. Den brokiga mångfalden upplevelser uppvisade alltså enanmärkningsvärd enhet.

42

Kapitel 5 Analys

5.1. Analys I detta kapitel sammanförs kvantitativa och kvalitativa data för analys. Dennamotsvarar tre teoretiska aspekter enligt introducerad arbetsmodell (2.4.Arbetsmodell): Konflikt, vilken grundas i hypotesen om den andliga revolutionen;Komplement, vilket grundas i Davies teori om heterogenitet utifrån tro ochtillhörighet; Subjektivering, en process utmärkande för den subjektivavändningen. Här skärskådas hur väl, om alls, de teoretiska bidragen förmårförklara erhållna resultat. Medan de två förstnämnda avsnitten tillägnas detkvantitativa och kvalitativa materialen fokuserar det sista på kvalitativ data.

5.1.1. Konflikt

I ES visade sig regelbundna gudstjänstdeltagare underrepresenterade vad gällertro på en opersonlig högre makt. Samma grupp var däremot överrepresenterad vadgäller tro på Gud inom människan. Då båda trosuppfattningarna antagits somindikatorer för det subjektiva livet är bilden som framträder kluven. Regelbundnadeltagare var underrepresenterade bland de som bejakat båda gudsuppfattningarnai M04. I den senare kunde en negativ relation även iakttas mellan att aktivt delta igudstjänst och vara förtrogen med astrologi. I M04 var i mycket hög grad kristnaoch religiösa endast överrepresenterade bland de som tror på en personlig Gud.Bland de som bejakat trosuppfattningar associerade till det subjektiva livet vardock i ganska hög och i varken liten eller hög grad religiösa överrepresenterade.Tendensen är alltså att de som fullständigt identifierar sig som kristna ochreligiösa utmärker sig genom att i högre grad instämma med trosuppfattningenassocierad till såsomlivet. Däremot finns en positiv relation mellan en förmildradidentifikation som kristen eller religiös och det subjektiva livets trosuppfattningar.Kvantitativa belägg för en andlig revolution lyser därutöver med sin frånvaro. Enrimlig förväntan utifrån hypotesen vore långt fler negativa relationer. Data tillförmån för hypotesen kan således betraktas som ytterst skral.

Kvalitativt eftersöks motsättningar mellan informanternas tolkningar av - ochidentifikation med - indikatorer för såsomlivet och det subjektiva livet. Attkonfessionella kategorier inte stod i motsättning till varandra märktes omedelbartdå majoriteten informanter bejakat flera av dem i enkäten. Intressant är även attflera förhöll sig positiva till multikonfessionalitet. Informanterna är inte barabenägna att samtidigt identifiera sig med begrepp associerade till såsomlivet ochdet subjektiva livet - flera har även en bejakande relation till andra traditioner.

Hypotesen kan antas förutsäga en oppositionell relation mellantrosuppfattningar, vilket i de kvalitativa resultaten kommer till korta. Ett stortantal informanter skulle komma att ge flera svar på frågan om vad som händer

43

människan efter döden. Endast en informant (3:1) bejakade uteslutande ettsvarsalternativ utmärkande för såsomlivet. Kombination snarare än konfliktutmärker informanternas relation till det hinsides. En överväldigande majoritetskulle komma att bejaka ett flertal slags andliga upplevelser. Ingen uppenbarkonflikt kunde iakttas mellan traditionella och paranormala upplevelser ellermellan upplevelser och övriga indikatorer för såsomlivet. Talande är att 8:1 - somendast tror på en personlig Gud - var den som bejakat flest upplevelser avparanormal art.

Även om "new age" var en emisk kategori ett fåtal förhöll sig till adresseradesingen uppenbar rivalitet mellan heterogen andlighet och såsomlivet annat än av7:1. Hon var ensam om att beskriva en känsla av konflikt "mellan [...] new age-världen och den kristna världen". Känslan föregrep en stark andlig upplevelse ochinformanten tycks senare ha kunnat harmoniera sin tillhörighet inom de tvåvärldarna. 3:1 framhöll hur kunskap om "vad som förr kallades new age"underlättar hennes roll som präst. Hon menar att bekantskap med heterogenapraktiker gör henne bättre rustad för att kunna bemöta människor med olikaerfarenhet. Övriga tecken på en andlig revolution - där heterogena praktikerföreträder den holistiska miljön som rival till församlingsliv - saknades.

5.1.2. Komplement

Heterogenitet - som konsekvens av diskrepansen mellan tro och tillhörighet -förutsätter ingen konflikt mellan indikatorer för såsomlivet och det subjektivalivet. Heterogeniteten anger vidare ingen riktning: populationen kan uppbära enkristen tro, tillägna sig det icke-rationella eller både-och. Davies teori är såledesrustad för att hantera brokighet och mångfald. Kvantitativt tolkas positivarelationer mellan såsomlivets och det subjektiva livets variabler till förmån förheterogenitet. Kvalitativt spåras tecken på komplement och förenlighet samtavsaknad av skarpa gränsdragningar i informanternas utsagor.

Kvantitativa resultat till förmån för en generell teori om heterogenitet varöverväldigande jämfört med det armod som utmärkte hypotesen om den andligarevolutionen. Att regelbundet delta i gudstjänst uppvisar en positiv relation till attidentifiera sig som både andlig och sökare, att tro på Gud inom människan elleratt ha erfarenhet av meditation. I ES föreligger positiva samband mellangudstjänstdeltagande och att vara förtrogen med både kristallterapi och ayurveda.Gudstjänstdeltagande eller att skatta sig som aktiv medlem uppvisar positivasamband med andliga upplevelser generellt. Detsamma kan sägas omidentifikation med begrepp som religiös och kristen. Helt och hållet kristna var iES överrepresenterade bland de som tror på Gud inom människan, medan ganskamycket kristna överträffade förväntad fördelning även bland de som tror på enopersonlig högre makt. Iögonfallande var att i ganska hög grad kristna inte baravar överrepresenterade bland de som tror på "något" eller ett evigt tillstånd efterdöden utan även bland de som tror på reinkarnation. En positiv relation kundeäven iakttas mellan att beskriva sig som kristen eller religiös och ett flertalheterogena praktiker. Tro på en personlig Gud uppvisar en positiv relation medflera av det subjektiva livets indikatorer. Resultaten var inte identiska i ES ochM04 men den övergripande tendensen densamma.

Den sammantagna bilden av kvantitativa data är heterogenitet som positivasamband mellan såsomlivet och det subjektiva livet. Konstellationerna är brokigaoch det icke-rationella tycks närliggande för de som utmärks av både tillhörighet

44

och tro inom såsomlivet. Att uppfylla värden kännetecknande för religion ökarmed andra ord sannolikheten för att samtidigt ge utslag för andlighet enligtmodellen som tidigare föreslagits.

De flesta informanter identifierade sig samtidigt som kristna, religiösa ochandliga i måttlig eller högre grad. Även gudsuppfattningar bejakades simultant ihög utsträckning. Påståenden tolkades relationellt och rumsligt. De handlar ommöjligheten till en relation till Gud, var vi finner den och hur Guds egenskaperkan beskrivas. Informanterna tycks röra sig tämligen fritt mellan trosuppfattningarkännetecknande för såsomlivet och det subjektiva livet. Tillhörighet och tro, somföregripande variabler, tycks inte heller ha varit avgörande för hur informanternabesvarade frågan om vad som händer oss efter döden. Informanter som bejakadereinkarnation betraktade sig som kristna, medan 7:4 ansåg att döden är slutet trotsatt hon anser sig helt och hållet troende kristen.

Utifrån positiva och statistiskt signifikanta samband har konstaterats hurtillhörighet och tro befrämjar andliga upplevelser, oaktat de senares art. För desom kan tillskrivas värden associerade till såsomlivet ligger det icke-rationellanära som möjlighet, vilket överensstämmer med Davies heterogenitet eller Voas”populära heterodoxi”. Talande var att en av prästerna (5:1) erbjöd personligaberättelser om kontakt med avlidna, möten med andeväsen, upplevelser avtelepatisk kontakt och att kunna förutse framtiden.

Informanterna förenades genom engagemang i Svenska kyrkans andliganätverk. De senare var tillägnade aktiviteter som meditation och 18 rörelser, i sig"holistiska" och utmärkande för det subjektiva livet. Informanternas utsagorliksom de aktiviteter som förenar dem vittnar om en generell heterogenitet inomden kyrkliga sfären. I viss mening måste konstateras att heterogenitet befrämjas avaktörer inom kyrkan. En möjlighet att undersöka huruvida dessa aktiviteter pånågot sätt utmanar kristen eller religiös tillhörighet och tro var att undersökavilken andlig signifikans aktiviteter tillskrevs av informanterna. Avslappnandepraktiker som meditation, yoga, tai chi och qi gong erhöll mest utrymme.Samtliga görs tillgängliga på olika håll inom Svenska kyrkan. Praktikernasandliga signifikans var vansklig att särskilja från deras hälsofrämjande funktion.Gemensamt är att de befrämjar fysisk och psykisk hälsa liksom lugn och harmoni.Om de flesta praktiker främst tillskrivs andlig signifikans av informanternasåtillvida de är hälsofrämjande blir det uppenbart att de inte står i omedelbarkonflikt med såsomlivet. Som metoder för välbefinnande eller möjlig kontakt meddet gudomliga - ospecificerat hur – är de förenliga med religiös tillhörighet, trooch erfarenhet.

5.1.3. Subjektivering

Utbredningen av variabler och värden associerade till det subjektiva livet kan isig antas vittna om ett slags pågående subjektivering. Av det skälet kanidentifikation med begreppet andlig, tro på en opersonlig högre makt ellerreinkarnation samt förtrogenhet med praktiker som meditation antas tala förHeelas och Woodheads subjektiva vändning. Den kvalitativa analysen medger enfördjupning. Här skärskådas informanters utsagor såtillvida de hänvisar tillprocesser kännetecknande för subjektivering: det inre, erfarenhet och känsla ellersubjektiva snarare än objektiva omdömen och auktoriteter. Dessa skulle visa sigtalrika, oaktat vilka frågor som avhandlades.

45

Tro gjordes till föremål för subjektivering genom återkommande hänvisningartill subjektets relation till ett objekt. Vissa ställningstaganden motiverades på äntydligare subjektiv grund. 8:1 valde att tro på en personlig Gud då hon behöverdet, medan 1:2 "måste få tro att Gud hör mig". På liknande grunder har 7:1'sfascination för buddhismen kommit att avta "just för att de inte har en Gud". Vadsom händer efter döden behandlades mindre explicit likväl kan subjektivapreferenser skymtas som då 6:1 avfärdar att döden vore slutet då det vore "såhimla meningslöst". Vidare kan ett bejakande av upplevelser i sig betraktas somen positiv relation till subjektivering i bemärkelsen vändning till erfarenhet.

Den enskildes preferenser placerades i förgrunden för informanternas relationertill heterogena praktiker. Vilket slags praktiker de väljer att fördjupa sig inom -eller väljer bort - motiveras av subjektiv hänsyn. Av detta skäl kunde 7:1 avbrytavistelsen på en buddhistisk retreat då meditationen var “plågsam". 4:1 övergav envariant av tai chi då läraren ändrade format, medan 8:1 avslutade en form av yogapå grund av en osympatisk instruktör. 7:3 är ointresserad av yoga som praktik dådet är "lite långsamt". Aktiviteter kan även avbrytas av något så krasst somtidsbrist, som för 2:1. Emellanåt deltar 4:1 i den mässa som följer efter 18rörelser, om praktiska förhållanden medger det. Gemensamt är att praktikerna börpassa för informanter till både form och innehåll. "Jag tar emot vad Svenskakyrkan kan ge mig" som 4:1 uttrycker det, "det som jag tycker är bra". Dettaligger nära den positiva attityd flera informanter visar till andra religioner. De kanpå samma gång förstås som vägval och vägar till samma mål. Gemensamt ärsubjektets valfrihet, vare sig det utmynnar i ställningstagande eller synkretism.Detta reser frågor om var vi finner det andliga. "Vill man öppna sig för detandliga" menar 4:1, "så kan man ju göra det vid frukostbordet". Även dennautsaga vittnar om subjektets avgörande roll. 7:4 framhöll hur den enskilda ensaminnehar tolkningsföreträde i frågor om tro. Av det skälet kan ingen avgöra omGud "är grön eller röd eller att det är en han".

Samtidigt som andlighet betecknade vissa tillstånd, känslor eller upplevelserantogs det av flera vara en egenskap möjlig att kultivera. Andlighet som praktikhar inte minst berörts av 1:2 och 5:1 Denna betydelse implicerar någon form avstruktur. I och med detta berör vi en diskret kritik mot en alltför tilltagensubjektivering. 3:1 framhåller - som präst - den kritiska vikten av struktur, vilketuttrycks genom prosopopoeia där en hypotetisk sökare kommer till tals:

Jag är här, jag har varit med om någonting, jag har något slags tro, men jag vet inte vad jagtror eller vem jag tror på. Jag behöver ett språk. Hjälp mig. (3:1)

Med detta framlägger 3:1 en betydande uppgift och utmaning för kyrkan.Samtidigt som dogm och liturgi kan verka avskräckande eller hämmande för densom söker sig till kyrkan är ett slags kunskapsöverföring fullständigt central. Avsamma skäl kunde 4:1 varna för att "sväva i någon tomhet och bejaka någon'andlighet'" utan riktning eller form.

Subjektivering genomsyrar med andra ord det kvalitativa materialet. Frågorbesvaras och svar motiveras med hänvisning till känsla, upplevelse och erfarenhet.Som iakttagits har även indikatorer för såsomlivet tolkats på sätt som görsubjektivering framträdande. Tro på en personlig Gud motiveras utifrån subjektetsrelation till ett objekt, medan relationen är kännbar inom människan och såledesföremål för subjektiv erfarenhet. Även kyrkobesök har motiverats utifrån känsla,stämning och estetik. 4:1's relation till påskens ceremonier är talande i dettaavseende, vilken avslutar denna sektion:

46

Jag går varje [...] Skärtorsdag i mässa här uppe i min kyrka. Det är viktigt för mig. Och jagär djupt gripen när altaret kläs av, och altarskåpet stängs. Och jag tar del av den myten. Förmig är det en myt. Och dagen därpå går jag och hör [...] Matteuspassionen. Jag lever i dettorsdagen och fredagen. Det är viktigt för mig. Och sen efter det så är jag renad på någotsätt, och jag kan inte förklara hur och varför. Jag behöver inte det.

5.2. SlutsatserEn blandad design gjorde det möjligt att studera utvalda variabler både

kvantitativt och kvalitativt. Kategorier bestämdes på förhand som indikatorer förantingen såsomlivet eller det subjektiva livet. Utifrån denna grundläggandeoperationalisering kunde relationer mellan religion och andlighet blandmedlemmar i Svenska kyrkan utforskas. Genom att erbjuda olika empiriskakonsekvenser kunde tre teoretiska perspektiv jämföras. I denna sektion summerasuppsatsens resultat utifrån inledande frågeställningar.

Den huvudsakliga kvantitativa frågeställningen var:

• I vilken utsträckning återfinner vi heterogen andlighet bland Svenska kyrkans medlemmar och hur förhåller den sig till indikatorer för religiös tro och tillhörighet?

Det generella mönstret för heterogen andlighet var positiva samband med ettstort antal indikatorer för religiös tro och tillhörighet. Negativa relationer uteblevmed ett fåtal undantag. Sannolikheten ökar med andra ord för att värdenassocierade till heterogen andlighet påträffas bland de som samtidigt uppvisarvärden för såsomlivet. Religion befrämjar andlighet, eller vice versa. Den viktigaslutsatsen är att såsomlivet och det subjektiva livet tycks befrämja varandra.

Medan den första frågeställningen tillägnades utbredning riktades den andra tillinnehåll och uttrycktes som:

• Hur tolkas och vilken mening tillskrivs heterogen andlighet av medlemmaroch hur kan detta relateras till tro och tillhörighet?

Intervjustudien visade att majoriteten informanter identifierade sig med flerakonfessionella kategorier samtidigt. Innehåll i begrepp som kristen, religiös,andlig och sökare var olikartade utan att för den skull befinna sig i opposition.Kännetecknande var att religiös associerades till det yttre, andlig till det inre.Medan det första begreppet betecknar påvisbara beteenden i enlighet medkonfession betecknade det senare egenskaper, upplevelser och erfarenheter. Efteratt ha möjliggjort multipla svarsalternativ för frågor om tro och efterliv instämdeen majoritet med flera påståenden samtidigt. Gudsuppfattningar tolkadesrelationellt och rumsligt. En personlig Gud eller Gud inom människan kundesåledes bejakas simultant på lika grunder. Samtliga informanter hade erfarenhetav meditation. Aktiviteter som yoga, tai chi och qi gong tillskrevs, jämtemeditation, en andlig signifikans av de flesta. Det visade sig dock att den andligasignifikansen i olika praktiker generellt inte kunde särskiljas från hälsofrämjandeeffekter. Sammantaget identifierade sig informanter i hög grad med kategoriertillhörande såsomlivet och det subjektiva livet på samma gång.

47

Genom utebliven konflikt mellan såsomlivets och det subjektiva livetsindikatorer saknades i stort resultat till förmån för en andlig revolution,kvantitativt som kvalitativt. Heterogenitet genom tro och tillhörighet var bättrerustad att svara för resultaten. Teorin förutsäger att heterogenitet är att vänta tillföljd av en tilltagande diskrepans mellan "hårda" och "mjuka" variabler.Subjektiveringstesen står ostärkt om vi med denna avser den konflikt mellansåsomlivet och det subjektiva livet som förebådar en andlig revolution. Däremotkan subjektivering som process iakttas i stor utsträckning. Hänvisningar tillsubjektiva omdömen, erfarenheter och upplevelser var talrika. Både heterogenitetoch subjektivering svarar alltså väl för att förklara empirin.

48

Kapitel 6 Diskussion

6.1. Empirisk reflektion Två viktiga slutsatser Bromander (2005, 2008) drog med bäring för de variabler

som här undersöks bör upprepas. För det första gav ingen av studierna stöd förhypotesen om en andlig revolution. För det andra konstaterades att det inteföreligger någon omedelbar konflikt mellan kristen självkaraktärisering och ensamtidig uppslutning till heterogen andlighet. Sekundäranalysen bidrog till attundersöka utvalda variabler - och relationer däremellan - på detaljnivå. Därtillbearbetades ett flertal grupper variabler som tidigare förbisetts. Konstaterade ellermisstänkta samband mellan variabler associerade till såsomlivet och detsubjektiva livet kunde härmed stärkas.

Med ett fokus på innehåll och mening kunde kategorier associerade till religionoch andlighet utforskas vidare kvalitativt. Konfrontationen mellan etiskaindikatorer och emisk förståelse tilläts kasta ljus över hur slutna enkätfrågor defacto kan tolkas av den studerade populationen. Intervjustudien erbjuder såledesen rörelse från etisk till emisk nivå, från respondent till informant. Resultaten ärinte endast av intresse empiriskt. De kan även åberopas för en kritisk utvärderingav validitet.

Framför allt bidrar uppsatsen till att utforska relationen mellan folkkyrkansmedlemmar och någonting annat, vad som här benämns heterogen andlighet. Idetta avseende överlappar uppsatsen Versteegs undersökning i Nederländerna därsubjektivering av såsomlivet kunde påvisas. Valet av studieobjekt kan i sig tolkassom ett ifrågasättande av Heelas och Woodheads formulering av såsomlivet ochdet subjektiva livet som miljöer i konflikt. Den höga grad av förenlighet mellansåsomlivet och det subjektiva livet som framträder undergräver hypotesen om denandliga revolutionen. Att subjektiveringstesens förled - subjektivering - i så höggrad kom att prägla informanternas utsagor ger ytterligare skäl till att ifrågsättaHeelas och Woodheads bipolära typologi. Tillsammans vittnar resultaten om attsubjektivering präglar samfundsmiljön i långt högre utsträckning än vad Heelasoch Woodhead förutsäger. Annorlunda uttryckt tycks författarnas holism inte barakultiveras utan trivas inom kyrkan. Heterogenitet som konsekvens av Daviesiakttagna diskrepans mellan "hårda" och "mjuka" variabler är i detta avseende merframgångsrik vad gäller att belysa resultaten.

49

6.2. Teoretisk reflektion Även om Heelas och Woodhead tillhandahåller en synnerligen skarp

gränsdragning mellan religion och andlighet är liknande om än mildaredefinitioner utbredda. Att religion och andlighet vore manifesta i tvådifferentierade och rivaliserande miljöer tycks kontraintuitivt utifrån resultaten.Samexistens snarare än konflikt utmärker relationer mellan indikatorer försåsomlivet och det subjektiva livet. Talrika hänvisningar till subjektivering iinformanternas svar vittnar om att subjektiveringstesen - där subjektiveringnärmast förbehålls den holistiska miljön – här har föga att erbjuda. Därtill varandlig signifikans vansklig att särskilja från hälsofrämjande funktioner. Såledeskan vi, som Bruce och Voas (2007), resa frågan om inte andlighet främstbetecknar "good feelings" eller vore ett kodord för välmående. Givet dettaförefaller det naturligt att de heterogena praktikerna inte befinner sig ikollisionskurs med samfundsmiljön. Sammantaget undermineras inte bara densociala inverkan andlighet kan tänkas ha - följer vi Heelas och Woodhead - utanbegreppets tillämplighet och validitet överhuvudtaget.

En iakttagelse är att både subjektivering och heterogenitet som föreslagen avDavie är ytterst generella. Möjligen för generella. Medan det förra förutsäger envändning till det enskilda subjektet som suverän individ - i kontrast till inordningunder yttre roller och auktoriteter - är följden av en diskrepans mellan "hårda" och"mjuka" variabler tilltagande heterogenitet, oaktat riktning. Konsekvensen ärmångfald, ospecificerat hur. Tillsammans förutsäger perspektiven en kultiveringav subjektet under alltmer brokiga former. En rimlig fråga är hur storförklaringspotential de två har.

En möjlig tolkning är att både subjektivering och heterogenitet kan återföras påmer grundläggande processer. Varken Heelas och Woodhead eller Davie ärfrämmande för att hänvisa till socioekonomiska och demografiska förändringar.Heelas och Woodhead anmärker hur det subjektiva livet är anpassat för att hanteralivet under den sena kapitalismen. Potentiellt kritiska observationer av det post-industriella samhällets baksidor berörs kort. Under begreppet "the targeted-life"(Heelas & Woodhead 2005, s. 128) inryms nya former av social kontroll ochreglering. Medan det subjektiva livets attraktionskraft antas ligga i dess förmågaatt lätta, dämpa eller frigöra människor från dessa negativa influenser finner jagskäl till att ifrågasätta dess emancipatoriska potential. En alternativ tolkning är attsubjektivering tämligen väl svarar för att flytta fokus från materiella, sociala ochkulturella strukturer till individen som slutgiltigt ansvarig för sin egen situation.

Därutöver lyser kritiska reflektioner i stort med sin avsaknad i Heelas ochWoodheads framställning. Davies kartläggning av tro och tillhörighet rymmer enhögre kritisk potential. Hänvisning görs till teorier om skiften mellan modernitet,post- eller senmodernitet liksom en förskjutning från "obligation to consumtion"(Davie 2013, s. 97-99). Perspektivet är dock svepande, en möjlig konsekvens avden mångfald som kännetecknar disciplinen. Ett sätt att fördjupa och skärpa denteoretiska förklaringspotentialen vore - förslagsvis - en tydligare implementeringav kritiska perspektiv. I denna uppsats har ideologikritik begränsats till enbegreppslig diskussion i relation till genealogin. Det saknas här utrymme till attytterligare behandla dessa frågor annat än genom att resa dem.

50

Kritiken tarvar positiva svar om alternativ. Frisk och Åkerbäck föreslår entematisk forskning, där övergripande kategorier som religion och andlighetåsidosätts i relation till mindre omfattande "utsnitt av kulturen" (2013, s. 107).Delvis kan förslaget återföras på antropologen Benson Salers förordande avprototyp-teori. Religion kan betraktas som ett slags ”unbounded category” (Saler2000, s. 201) vars referenter förenas av familjelikhet med renodlade ellerprototypa definitioner av religion, som kristendom eller islam. En följd är attföreteelser kan graderas och vara mer eller mindre religiösa. I ljuset av resultatenförefaller perspektivet befogat. Vad som iakttas är inte bara en avsaknad av skarpagränsdragningar utan även tämligen friktionsfria glidningar mellan olikaidentiteter, idéer och praktiker. En kristen identitet kan förenas medföreställningar om reinkarnation liksom holistiska praktiker. Att praktiker somyoga främst används som medel för välbefinnande kan vittna om pågåendeavdifferentiering, vilket talar till förmån för prototyp-teori. Frikopplade fråntidigare religiösa eller filosofiska denotationer kan dylika praktiker mycket välkultiveras inom förment kristen kontext. Detta förpliktigar ingen explicitsynkretistisk grundsyn, även om några informanter uppvisar detta.

Trots att kategorier som religion riskerar reproducera en eurocentrisk biasmenar McGuire att vi inte för den skull behöver lämna begreppet därhän. Engenealogisk analys av religion och andlighet kan synliggöra implicita ochnormativa element (McGuire 2008, s. 22). Även om uppsatsens resultat skavermot begreppsparet är det tänkbart att vägen framåt utmärks av problematiseringoch nyansering snarare än avfärdande. Att fixera religion och andlighet vid tvåmanifesta miljöer - samfundsmiljön och den holistiska miljön - är däremot intetillrådligt.

6.3. Metodologisk reflektionMin bedömning är att valet av blandad design och metod var gott. De olika

materialen kastar tillsammans ljus över medlemmarnas relation till heterogenandlighet. I föregående reflektioner ifrågasätts en användning av såsomlivet ochdet subjektiva livet som typologi. Det innebär inte att det var ett misstag attanvända dem som grundläggande operationalisering. Tvärtom var begreppsparetstillkortakommanden i sig av relevans.

Ett enkelt grepp för att pröva kritiska reflektioner om validitet var attintroducera multipla svarsalternativ i min egen enkät. Medan konfession i bådeES och M04 konstruerades som ordinala variabler var tro och efterliv slutna ochkategoriska. Då informanter i så hög grad bejakade flera påståenden samtidigtvore en rekommendation att omkonstruera variablerna enligt ordinalskala. Det ärtänkbart att svarsbortfall skulle öka då frågor tar mer tid och utrymme i anspråk.För statistisk slutledning vore möjliga konsekvenser svårigheter att genomföragiltiga tester till följd av utökade svarskombinationer. Föreliggande resultat talardock för att detta slags frågor - som kategoriska variabler - är olyckligt ställda.

I syfte att möjliggöra signifikanstester reducerades variabler och värden,däribland de heterogena praktikerna. I ursprungliga formuleringar kunderespondenter bejaka erfarenhet av praktiker i olika hög grad: utövar/använderregelbundet; har utövat/använt men slutat; har prövat någon gång.Sekundäranalysen särskiljer endast mellan de som har erfarenhet respektivesaknar erfarenhet av praktiken i fråga. Den temporala aspekten går med andra ord

51

förlorad. Detta innebär att vi inte kan särskilja regelbundna utövare från de medett förflutet eller sporadiskt intresse. Utifrån kvantitativa data saknas alltsåmöjlighet att avgöra huruvida respondenternas beröring med heterogena praktikervore samtidig med kyrklig tillhörighet och praxis, och vice versa. Detta gälleräven för frågor om andliga upplevelser. Svaren avslöjar inte när en upplevelse defacto ägt rum. Däremot kunde temporala skillnader vanligen iakttas iintervjusvaren.

Vissa problem av semantisk art kan beröras. I Guds närmaste stad? tolkades tropå en Gud som man kan ha en personlig relation till som synonym med "[e]npersonlig Gud", en av hävd kristen trosuppfattning (Bromander 2008, s. 75). Isjälva verket är detta två olika påståenden: en personlig relation till Gudimplicerar inte nödvändigtvis att Gud vore personlig. 3:1 problematiseradeuttryckligen denna begreppsanvändning, medan ett flertal informanter indirektberörde detta genom att placera det relationella i fokus. Ett flertal andligaupplevelser föregicks av adjektivet stark. Vad gör en upplevelse stark, och voredet ointressant att mäta svaga? Det är tänkbart att denna pregnanta formuleringkan verka avskräckande. Både 3:1 och 7:4 förhöll sig kritiska till formuleringen,den senare till den grad att hon valde att stryka över adjektivet i sin enkät.

Emellanåt uppvisade informanterna indifferens eller passivitet gentemotkategorier - som konfession - vilket överensstämmer med iakttagelser av Friskoch Åkerbäck (2013). Begreppens möjliga irrelevans på emisk nivå kan tolkassom stöd för kritiska iakttagelser av forskare som McGuire (2008) och Chaves(2010) vilka menar att föreställningen om religion som konsistentameningssystem är opåkallad. Introduktionen av begrepp som kristen, andlig ochreligiös – eller begreppsparet religion och andlighet - implicerar att dessa iväsentlig mening betecknar olika saker. Frågor riskerar vara ledande genom attskapa en orealistisk förväntan på att distinktioner och gränsdragningar voremeningsfulla. Kritiken drabbar även mitt eget förfarande. Detta stycke kan tolkassom ett utslag för reflexiv självrannsakan.

6.4. Avslutande reflektionerResultaten talar för en problematisering av begreppsparet religion och

andlighet. I linje med detta föreslår jag en fortsatt rannsakan av begreppsparetsrelevans som en angelägen forskningsuppgift framöver: Begreppsligt, teoretiskt,empiriskt.

Arbetet kan tolkas som en kritik mot samfundsmiljön och den holistiska miljönsom differentierade och olikartade. Syftet var att undersöka holismen inomsamfundsmiljön. Resultaten talar för att det inte föreligger någon omedelbarrivalitet mellan de två samtidigt som subjektivering i hög grad präglarsamfundsmiljön. Holism som företrädd av heterogena praktiker tycks trivas välinom samfundsmiljön. Integrering av meditation, yoga eller 18 rörelser i kyrkansregi vittnar om detta. Det är vidare intressant att de medlemmar som kännetecknasav förhållandevis stark tro och tillhörighet utmärker sig som mer benägna attnärma sig heterogen andlighet. En angelägen uppgift för framtida forskning är attidentifiera och fördjupa förståelsen av heterogen andlighet inom kyrkornas hägn.Internationellt som nationellt. Detta reser frågor om huruvida de mönster somiakttagits av Bromander - vilka här uppföljs - vore partikulärt svenska eller

52

återspeglar internationella trender. Jag föreslår vidare att relationer till detheterogena utforskas inom olika delar av och bland olika aktörer i folkkyrkansorganisation. I detta fall förbehölls studien aktiva medlemmar inom de andliganätverken i Stockholm med omnejd, primärt bland lekmän. Frågor om centrumoch periferi kan aktualiseras - skiljer sig medlemmars relation till heterogenandlighet mellan stad och landsbygd eller olika stift?

Jag har tidigare föreslagit att ideologikritiska perspektiv skulle kunnakomplettera eller skärpa generella teorier om subjektivering och heterogenitet,förslagsvis genom intersektionell analys (De los Reyes & Mulinari 2005). Ettfåtal exempel kan nämnas. Iakttagelsen att kvinnor är mer religiösa än män(Woodhead 2007, Trzebiatowska & Bruce 2012) fann resonans hos Bromander(2005, 2008) men förbisågs i denna uppsats. Hur kyrkotillhöriga och utövare i deandliga nätverken präglas av kön eller genus är en angelägen uppgift attidentifiera. I Kendalprojektet kunde andra demografiska tendenser iakttas. Blandutövare i den holistiska miljön var de med högre utbildning kraftigtöverrepresenterade, majoriteten är 45 år eller äldre medan de saknat tidigareengagemang före medelåldern. Var sjätte utövare är downshifter (Heelas &Woodhead 2005, s. 94-107). En slutsats författarna drar är att den holistiskamiljön lockar "those who are sufficiently satisfied with their lives to believe thatthey are worth improving, but sufficiently dissatisfied to believe suchimprovement is desirable" (ibid., s. 106). En följdfråga vi skulle kunna ställautifrån detta vore: vem har möjlighet och resurser att engagera sig i den holistiskamiljön? Fältet öppnas för en ytterligare variabel, nämligen klass. En annan frågasom förtjänar uppmärksamhet är hur praktiker förändras då de integreras i en nykontext. Vad sker när zazen rekonstrueras som kristen djupmeditation ellerdisparata praktiker som tai chi och qi gong förenas i 18 rörelser? Urideologikritisk synpunkt kan processer som kulturell appropriering (Young 2005)undersökas då element förflyttas från tidigare kulturell kontext - utanföroccidenten - till förmån för en förhållandevis homogen population i det samtidaSverige. Detta reser frågor om relationer mellan majoritet och minoritet.

Subjektiveringstesen formulerades av Heelas och Woodhead som ett slags heliggraal med potential att förklara både sekularisering och sakralisering. Dennedgång som kännetecknar samfundsmiljön och den holistiska miljöns vitalitetskulle båda kunna återföras på den subjektiva vändningen. Föreliggande uppsatshar istället påvisat hur subjektivering kan iakttas inom samfundsmiljön, blandengagerade i kyrkans andliga nätverk. Resultaten talar snarast till förmån för engenerell vändning till erfarenhet, vilket även Davie iakttagit inom den kristnasfären: "The point is that we feel something." (Davie 2013, s. 149) Bromanderfann att frasen "belonging without believing" svarade väl för att beskriva data frånES, där kristen nominalism som identifikation med "den kristna kulturtraditionen istort" (Bromander 2008, s. 74) dominerade. Willander har summerat fyraomformuleringar av tro och tillhörighet i Davies efterföljd: "'Believing withoutBelonging', 'Believing in Belonging', 'Neither Believing nor Belonging' and'Belonging but Believing Something Else'." (2014, s. 94) Det sistnämnda ärkännetecknande för Heelas forskning, menar Willander. Att tillhöra men tro pånågonting annat implicerar dock konflikt och uttrycker inte den övergripandetendens uppsatsen påvisat: samexistens mellan såsomlivet och det subjektiva livet.Givet detta vore ett riktigare sätt att beskriva tro och tillhörighet snarare detinkluderande att tillhöra och tro på någonting annat. Annorlunda uttryckt:Belonging and Believing Something Else. Min gissning är att denna fras kommer

53

stå sig tämligen väl framöver, varefter relationer mellan folkkyrka och heterogenandlighet undersöks närmare.

54

Sammanfattning

Uppsatsen undersöker relationer mellan Svenska kyrkans medlemmar ochheterogen andlighet. Närmare bestämt studeras heterogen andlighet inomfolkkyrkan, en hittills tämligen okänd terräng. Syfte, metod och material ärtudelade och följer en blandad design. Den heterogena andlighetens utbredningoch innehåll studeras genom statistisk sekundäranalys och semistruktureradeintervjuer. Variabler och frågor studeras både kvantitativt och kvalitativt.Undersökningen föregås av en grundläggande operationalisering där kategorier påförhand bestäms som indikatorer för religion och andlighet. De senare tillämpassom idealtyper motsvarande Paul Heelas och Linda Woodheads begreppsåsomlivet och det subjektiva livet. Bearbetningen medger en samtidig prövningav tre teoretiska perspektiv. Två kan associeras till Heelas och Woodhead,nämligen subjektivering och hypotesen om den andliga revolutionen. Det tredjehärrör ur Grace Davies forskning om tro och tillhörighet, vilken förutsäger enväxande heterogenitet i det religiösa landskapet.

De kvantitativa materialen består av de befintliga och omfångsrikaEnköpingsstudien och Medlem 2004. Sekundäranalysens huvudsakliga bidrag ärsignifikanstest av variabler som tidigare försummats eller test på detaljnivå avvariabler som tidigare behandlats inom större grupper. Kvalitativa material bestårav semistrukturerade intervjuer med deltagare i Svenska kyrkans andliga nätverk iStockholm med omnejd. Genom att uppfölja samma frågor och kategorierkvantitativt och kvalitativt möjliggörs en dialog mellan etiska och emiskaperspektiv. Intervjustudien kastar ljus över hur etiska frågor och indikatorer defacto kan tolkas. Härmed uppföljs frågor från respondent till informant, somslutna och öppna.

Hypotesen om en andlig revolution förutsätter en konflikt mellan religion ochandlighet, manifesta i kärnplatser som samfundsmiljön och den holistiska miljön.Konsekvenser vore negativa relationer mellan variabler kännetecknande försåsomlivet och det subjektiva livet kvantitativt, uttryck för konflikt ochoförenlighet kvalitativt. Resultat till stöd för hypotesen uteblev i stort. Daviesförutsägelse om heterogenitet, utmärkt av positiv association liksom tecken påförenlighet, svarade bättre för resultaten. Slutligen genomsyrades informanternasutsagor av tecken på subjektivering. En slutsats är att Heelas och Woodheadstillämpning av såsomlivet och det subjektiva livet som rivaliserande miljöer ärotillbörlig. Subjektivering tycks tvärtom påverka samfundsmiljön i hög gradutifrån kyrkomedlemmarnas svar. Detta komprometterar en användning avbegreppsparet religion och andlighet om vi med detta avser två distinkta ochdifferentierade företeelser. Den övergripande tendensen är samexistens snarare änkonflikt. Med hänvisning till Davies populära fras Believing without Belongingföreslår jag att Belonging and Believing Something Else bättre beskrivermedlemmarnas relation till tro, tillhörighet och heterogen andlighet.

55

Referenser

Litteratur

af Burén, Ann. (2015) Living Simultaneity On religion among semi-secularSwedes. Huddinge: Södertörns högskola.

Ahlin, Lars. (2005) Pilgrim, turist eller flykting? En studie av individuellreligiös rörlighet i senmoderniteten. Stockholm/ Stehag: Symposion.

Ahlin, Lars. (2001) New age: konsumtionsvara eller värden att kämpa för? :Hemmets journal och idagsidan i Svenska dagbladet analyserade utifrån MaryDouglas grid/group-modell och Pierre Bourdieus fältteori. Lund: Teologiskainstitutionen, Lunds universitet.

Ahlstrand, Kajsa, Palmer, Brian & Willander, Erika. (2008) Guds närmastestad?. I Ahlstrand, Kajsa & Gunner, Göran (red.). Guds närmaste stad? En studieom religionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet.Stockholm: Verbum.

Andersson, Daniel & Sander, Åke (red.). (2009) Det mångreligiösa Sverige:Ett landskap i förändring. Lund: Studentlitteratur.

Asad, Talal. (1993) Genealogies of Religion. Discipline and Reasons of Powerin Christianity and Islam. London: John Hopkins University Press.

Botvar, Pål Ketil. (2000) Kristen tro i Norden. Privatisering og svekkelse avreligiose dogmer. I Gustafsson, Göran & Pettersson, Thorleif (red.). Folkkyrkoroch religiös pluralism – den nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum.

Brodin, Jenny-Ann. (2001) Religion till salu? : en sociologisk studie av Newage i Sverige. Stockholm: Univ.

Bromander, Jonas. (2008) Enköpingsstudien: en religionssociologisk analys. IAhlstrand, Kajsa & Gunner, Göran (red.). Guds närmaste stad? En studie omreligionernas betydelse i ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm:Verbum.

Bromander, Jonas. (2005) Medlem i Svenska kyrkan: En studie kring samtidoch framtid. Stockholm: Verbum.

Bruce, Steve. (2006) Secularization and the Impotence of IndividualizedReligion. I The Hedgehog Review. Critical Reflections on Contemporary Culture.vol. 8: 1-2.

Bruce, Steve & Voas, David. (2010) Vicarious Religion: An Examination andCritique. I Journal of Contemporary Religion. vol. 25:2.

Chaves, Mark. (2010) Rain Dances in the Rain Season: Overcoming theReligious Congruence Fallacy. I Journal for the Scientific Study of Religion. vol49 :1.

Creswell, John W. (2009) Research Design: Qualitative, Quantitative, andMixed Methods Approaches. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc.

Davie, Grace. (2007) Vicarious Religion: A Methodological Challenge. IAmmerman, Nancy T. Everyday Religion: Observing Modern Religious Lives.Oxford Scholarship Online.

56

Davie, Grace. (2010) Vicarious Religion: A Response. I Journal ofContemporary Religion. vol. 25:2.

Davie, Grace. (2013) The Sociology of Religion: A Critical Agenda. London:SAGE.

Davie, Grace. (2015) Religion in Britain : A Persistent Paradox. Chichester:Wiley Blackwell.

Day, Abby. (2010) Propositions and Performativity: Relocating Belief to theSocial. I Culture and Religion: An Interdisciplinary Journal. vol. 11:1.

Day, Abby. (2011) Believing In Belonging: Belief and Social Identity In theModern World. Oxford: Oxford University Press.

Day, Abby. (2013) Nominal Christian Adherence: Ethnic, Natal, Aspirational. IImplicit Religion. vol. 15: 4.

De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana. (2005) Intersektionalitet: Kritiskareflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber.

Droogers, André. (2007) Beyond Secularisation versus Sacralisation: Lessonsfrom a Study of the Dutch Case. I Flanagan, Kieran & Jupp, Peter C. (red.). ASociology of Spirituality. Aldershot: Ashgate.

Frisk, Liselotte & Åkerbäck, Peter. (2013) Den mediterande dalahästen:Religion på nya arenor i samtidens Sverige. Stockholm: Dialogos Förlag.

Frisk, Liselotte. (2000) New Age-utövare i Sverige: Bakgrund,trosföreställningar, engagemang och omvändelse. I Carlsson, Carl-Gustav ochFrisk, Liselotte (red.). Gudars och gudinnors återkomst: Studier i nyreligiositet.Malmö: Institutionen för religionsvetenskap, Umeå universitet.

Frisk, Liselotte. (2014) Enhetsvälsignelse eller diksha: Helande och upplysningpå samma gång. I Moberg, Jessica och Ståhle, Göran (red.). Helig hälsa:Helandemetoder i det mångreligiösa Sverige. Stockholm: Dialogos Förlag.

Gudmundsson, Magnus. (2001) Tarot: New age i bild och berättelse.Stockholm: Carlsson.

Gunsjö, Anna. (1994) Faktoranalys av ordinala variabler. Uppsala universitet,Stockholm: Almqvist och Wiksell International.

Heelas, Paul. (1996) The New Age Movement: The Celebration of the Self andthe Sacralization of Modernity. Oxford: Blackwell Publishers.

Heelas, Paul. (2006) Challenging Secularization Theory. I The HedgehogReview. Critical Reflections on Contemporary Culture. vol. 8: 1-2.

Heelas, Paul & Woodhead, Linda. (2005) The Spiritual Revolution: WhyReligion is Giving Way to Spirituality. Oxford: Blackwell Publishing.

Kemp, Daren. (2001) The Christaquarians? A Sociology of Christians in theNew Age, i Studies in world Christianity. vol 7:1.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. (2009) Den kvalitativaforskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Laghé, Birgitta. (2008) Andlighet och gudstjänstliv. I Ahlstrand, Kajsa &Gunner, Göran (red.). Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelsei ett svenskt samhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum.

Löwendahl, Lena. (2002) Med kroppen som instrument: en studie av New agemed fokus på hälsa, kroppslighet och genus. Stockholm: Almqvist & WiksellInternational.

McGuire, Meredith. (2008) Lived Religion: Faith and Practice in EverydayLife.. Oxford: Oxford University Press.

Malterud, Kirsti. (2014) Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: Enintroduktion. Lund: Studentlitteratur.

57

Meulman, Jacqueline J., van Der Kooij, Anita J. & Heiser, Willem J. (2004).Principal Components Analysis With Nonlinear Optimal Scaling Transformationsfor Ordinal and Nominal Data. I Kaplan, D. (red.). The SAGE Handbook ofQuantitative Methodology for the Social Sciences. Thousand Oaks, Kalifornien:SAGE Publications, Inc.

Moore, David S., McCabe, George P., Craig, Bruce A. (2012) Introduction tothe Practice of Statistics. New York: W.H. Freeman and Company.

Pallant, Julie. (2011) SPSS Survival Manual: A step by step guide to dataanalysis using SPSS 4th edition. Crows Nest: Allen & Unwin.

Rabinow, Paul. (1996) Essays on the Anthropology of Reason. Princeton:Princeton University Press.

Rosen, Ina. (2009) I'm a Believer : But I'll Be Damned If I'm Religious: Beliefand Religion In the Greater Copenhagen Area: A Focus Group Study. Lund:[Centrum för teologi och religionsvetenskap], Lunds universitet.

Rosengren, Karl Erik & Arvidsson, Peter. (2002) Sociologisk metodik. Malmö:Liber.

Saler, Benson. (2000) Conceptualizing religion: Immanent anthropologists,transcendent natives, and unbounded categories. New York; Berghahn.

Skog, Margareta (red.). (2001) Det religiösa Sverige: gudstjänst- ochandaktsliv under ett veckoslut kring millennieskiftet. Örebro: Libris.

Sjöborg, Anders. (2013) Mapping 'Religion' or 'Something – I don't know?'Methodological Challenges Exploring Young Peoples' Relations with 'Religion". IDay, Abby, Vincett, Giselle & Cotter, Christopher R. (red.). Social IdentitiesBetween the Sacred and the Secular. Farnham: Ashgate.

Smart, Ninian. (1973) The Phenomenon of Religion. New York. The SeaburyPress.

Sundback, Susan. (2000) Medlemskapet i de lutherska kyrkorna i Norden. IGustafsson, Göran & Pettersson, Thorleif (red.). Folkkyrkor och religiöspluralism – den nordiska religiösa modellen. Stockholm: Verbum.

Sutcliffe, Steven J. (2003) Children of the New Age: A History of SpiritualPractices. London: Routledge.

Thurfjell, David. (2015) Det gudlösa folket: De postkristna svenskarna ochreligionen. Stockholm: Molin & Sorgenfrei.

Trzebiatowska, Marta och Bruce, Steve. (2010) Why Are Women MoreReligious Than Men? Oxford: Oxford University Press.

Tursunovic, Mirzet. (2002) Fokusgruppsintervjuer i teori och praktik. ISociologisk forskning, vol. 39: 1.

Voas, David. (2009) The Rise and Fall of Fuzzy Fidelity in Europe. EuropeanSociological Review. vol. 25: 2.

Voas, David & Bruce, Steve. (2007) The Spiritual Revolution: Another FalseDawn for the Sacred. I Flanagan, Kieran & Jupp, Peter C. (red.) A Sociology ofSpirituality. Aldershot: Ashgate.

Voas, David & Crockett, Alasdair. (2005) Religion in Britain: NeitherBelieving nor Belonging. I Religion in Contemporary Britain. vol. 39: 1.

Young, James O. (2005) Profound Offense and Cultural Appropriation. I TheJournal of Aesthetics and Art Criticism. vol. 63: 2.

Versteeg, Peter. (2007) Spirituality on the Margin of the Church: ChristianSpiritual Centres in The Netherlands. I Flanagan, Kieran & Jupp, Peter C. (red.)A Sociology of Spirituality. Aldershot: Ashgate.

58

Woodhead, Linda. (2007) Why so Many Women in Holistic Spirituality? APuzzle Revisited. I Flanagan, Kieran och Jupp, Peter C. (red.) A Sociology ofSpirituality. Aldershot, England; Ashgate.

Willander, Erika. (2014) What counts as religion in sociology? : The problemof religiosity in sociological methodology. Uppsala: Sociologiska institutionen,Uppsala universitet.

Willander, Erika. (2008) Avslappnad och berörd. Synen på hälsa och andlighetbland hälsofrämjande företag i Enköping. I Ahlstrand, Kajsa & Gunner, Göran(red.). Guds närmaste stad? En studie om religionernas betydelse i ett svensktsamhälle i början av 2000-talet. Stockholm: Verbum.

Webbplatser

Svenska kyrkan. Fler vägar till andlighet och tro. Tillgänglig: <https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/vagar-till-tro> [2016-09-11].

Svenska kyrkan. Katekumenat. Tillgänglig: <https://www.svenskakyrkan.se/katekumenat> [2015-12-07].

Svenska kyrkan. Katekumenat: Vuxenväg till tro. Tillgänglig: <http://www.gustafvasa.nu/katekumenat-vuxenvag-till-tro/> [2016.09-27].

Svenska kyrkan. Meditation. Tillgänglig: <https://www.svenskakyrkan.se/stockholmsstift/meditation> [2015-12-07].

Gudrun Khemiri. Metoder. Taiji Qigong 18 rörelser. Tillgänglig: <http://www.andasut.se/TaijiQigong/Metoder.html> [2015-12-07].

59

Appendix I.

I.I. Chitvå-test

I tabellen framgår samlade P-värden för de många χ2-testen, följt av antaletobservationer – n – för respektive test inom parentes. Varje kolumn representeraren oberoende variabel medan raderna representerar beroende. χ2-test avgör intevilken variabel som vore beroende eller oberoende. Detta förhållande antas påförhand. Celler motsvarar istället tester som de facto utfördes. Testernas faktiskainnehåll liksom tolkningar presenteras i resultaten. Om P-värde anges var testetsignifikant (p<0,05). “-” betecknar ogiltigt test medan “n. s.” (non significant)betecknar icke-signifikanta resultat. Om test inte utförts mellan aktuella variablerär cellen blank.

Oberoende → Medlem Gudstj. Kristen Andlig Religiös Sökare Tro

Beroende ↓

Kristen ES 0.000(594)

0.000(542)

Kristen M04 - 0.000(1521)

Andlig ES 0.000(533)

0.000(489)

Andlig M04 - 0.000(1434)

Religiös ES 0.000(536)

0.000(492)

Religiös M04 - 0.000(1432)

Sökare ES n. s. 0.000(494)

Sökande M04 - 0.000(1449)

Tro ES 0.001(573)

0.000(523)

0.000(570)

- - -

Tro M04 - 0.000(1537)

0.000(1500)

0.000(1415)

0.000(1415)

0.000(1432)

Efterliv ES - - - - - - -

Efterliv M04 - - 0.000(1491)

0.000(1411)

- 0.000(1425)

0.000 (1508)

Svar på bön 0.001(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Guds närvaro 0.000(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

60

Närvaro avande

n. s. n. s. 0.002(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Gränslös frid 0.000(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Naturen 0.046(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Födelse 0.006(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Kyrka el dyl 0.000(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Dödsfall 0.000(602)

0.000(548)

0.000(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.000(540)

0.000(573)

Kontakt medavliden

n. s. n. s. n. s. 0.000(533)

n. s. - n. s.

Nära döden - n. s. 0.044(594)

- - - n. s.

Förutseframtiden

0.019(602)

n. s. n. s. 0.000(533)

0.042(536)

- 0.003(573)

Förutbestämt n. s. n. s. 0.029(594)

0.000(533)

0.000(536)

0.002(540)

0.000(573)

Meditation ES 0.005(592)

n. s. n. s. 0.000(528)

0.000(532)

0.000(536)

0.000(566)

MeditationM04

- 0.004(1521)

n. s. 0.000(1437)

0.000(1437)

0.000(1448)

0.000(1499)

Örtmedicin/homeopati ES

n. s. n. s. n. s. 0.000(526)

0.026(530)

0.000(533)

0.000(561)

Örtmedicin/homeopati M04

- n. s. 0.000(1498)

0.000(1429)

0.000(1429)

0.000(1442)

0.000(1484)

Healing ES - n. s. n. s. 0.000(524)

0.013(528)

- 0.000(561)

Healing M04 - n. s. n. s. 0.000(1429)

0.035(1422)

0.000(1430)

0.003(1460)

Trumresa M04 - - n. s. 0.000(1424)

n. s. 0.000(1434)

n. s.

Kristall ES - 0.048(539)

- - - - -

Kristall M04 - - n. s. 0.000(1428)

n. s. 0.000(1439)

0.015(1464)

Astrologi ES - n. s. 0.029(581)

0.000(524)

n. s. 0.000(531)

0.003(561)

Astrologi M04 - 0.005(1493)

n. s. 0.000(1429)

n. s. 0.000(1441)

0.002(1472)

Frigörandedans ES

- n. s. n. s. 0.000(527)

0.012(532)

- n. s.

Frigörandedans M04

- - n. s. 0.000(1424)

0.002(1424)

0.000(1435)

0.014(1460)

Yoga - n. s. n. s. 0.007 n. s. 0.000 0.000

61

(528) (535) (564)

Qi Gong n. s. n. s. 0.022(586)

0.000(527)

n. s. 0.000(535)

0.032(566)

Tai Chi - n. s. 0.028(585)

0.010(528)

0.014(532)

- n. s.

SpådomskonstES

- n. s. n. s. 0.000(527)

n. s. 0.000(534)

0.031(564)

SpådomskonstM04

- - n. s. 0.000(1429)

n. s. 0.000(1441)

0.000(1474)

Medier ES - n. s. n. s. 0.000(527)

- - n. s.

Medier M04 - - n. s. 0.000(1427)

0.011(1427)

0.000(1439)

0.000(1466)

Telepati M04 - - - 0.000(1423)

0.001(1424)

0.000(1434)

0.000(1461)

Ayurveda - 0.027(541)

- - - - -

ES = EnköpingsstudienM04 = Medlem 2004Uppgift inom parentes betecknar antal observationer eller individer, n, för aktuellt test.n. s. = Ej signifikant - = Ogiltigt.

I.II. FaktoranalysDe 14 variabler som i ES omfattades av frågan om andliga upplevelser

studerades genom faktor- eller principalkomponentanalys (PCA). Värdet förKaiser-Meyer-Olkin var .826 medan Bartlett's Test of Sphericity gav ettsignifikant resultat (P = .000). Initialt gavs tre faktorer med eigenvärden somöversteg 1, vilka tillsammans förklarade 47.282 procent av variansen. Enscreeplot indikerade att endast två faktorer bör behållas. Detta avgjordes av enparallellanalys i Monte Carlo PCA, som avfärdade att inkludera mer än tvåfaktorer.

Tillsammans förklarade de två faktorerna (endast) 39.262 procent av variansen- den första 27.386, den andra 11.876 . Värden efter rotation (Oblimin with KaiserNormalization) inkluderas i nedanstående tabell, det vill säga summerad outputfrån Pattern respektive Structure Matrix. Redovisningen följer rekommendationeri Pallant (2011, s. 181-201). Bruket av faktoranalys för kategoriska - här binära -variabler är riskabelt, som tidigare adresserats. Samtliga resultat bör således tolkasmed förbehåll.

62

Item Pattern coefficients Structure coefficients Communalities

Faktor 1 Faktor 2 Faktor 1 Faktor 2

Stark andligupplevelse i

kyrka, moské,synagoga el dyl.

.760 -.099 .726 .160 .537

Stark andligupplevelse i

samband med ettbarns födelse

.758 -.161 .704 .098 .518

Stark andligupplevelse i

samband med attnågon dött

.661 -.012 .657 .214 .432

Stark andligupplevelse i

naturen

.610 .010 .614 .218 .377

Känsla avGuds närvaro

.571 .172 .630 .367 .423

Gränslös frid .512 .200 .581 .375 .372

Hjälp i livetsom svar på bön

.454 .277 .549 .432 .369

Att påövernaturligt sätt

kunna förutseframtiden

-.132 .674 .098 .629 .411

Telepatiskkontakt

.015 .668 .242 .673 .453

Kontakt medavliden person

-.017 .666 .210 .660 .436

Utomkroppsligupplevelse

-.101 .653 .122 .618 .391

Närvaro avnågot slags ande

.209 .522 .387 .593 .391

Att händelser ilivet verkar varaförutbestämda

.079 .417 .222 .444 .203

Nära döden-upplevelse

.115 .376 .243 .415 .184

63

Appendix II.

II. I. Fråge- och samtyckesformulär.Författare: Cristoffer Olsson, cristoffer.olsson.8252@student.uu.seHandledare: Maria KlingenbergUPPSALA UNIVERSITETTeologiska institutionenReligionshistoria och religionsbeteendevetenskap E, 30 HPVT, 2015.

Syftet med denna intervjustudie är att undersöka hur Du, med engagemang i

Svenska kyrkan, förhåller Dig till begrepp som religion och andlighet, troende

och sökare. Intervjuerna försöker även besvara i vilken utsträckning du är bekant

med praktiker eller trosuppfattningar utanför traditionell kristen tradition. I

intervjun ställs också frågor om andliga eller religiösa upplevelser.

Ditt deltagande är helt och hållet frivilligt. Författaren eftersträvar fullständig

transparens och besvarar alla typer av frågor kring projektet både före, under eller

efter intervju. Uppsatsen kommer att publiceras elektroniskt via Uppsala

universitet men kan även vidarebefordras enligt förfrågan .

Samtliga svar och allt material vilket berör Din person kommer att presenteras

anonymt. Ljudupptagningar finns endast i privat förvar av författaren och kommer

inte att laddas upp i någon databas, vilket säkerställer att dessa inte kommer

spridas utanför detta projekt. Om handledare eller annan forskare önskar ta del av

materialet enligt peer review underkastas de samma krav på konfidentialitet.

Transkribering, tolkning och rapportering av resultat kommer ske på ett sådant

sätt att Din identitet på intet vis kommer att röjas.

64

Denna skrift avser säkerställa både Din anonymitet och konfidentialitet liksom

Ditt informerade samtycke.

Ett stort tack utgår på förhand för Din villighet att delta i denna studie!

Underskrift

Namnförtydligande Datum och ort

Samtliga frågor besvaras genom att placera ett kryss i rutan för det eller de

svarsalternativ som passar bäst. Notera att fråga 3, 7 och 8 rymmer flera

delfrågor, varav du placerar ett kryss för varje enligt den gradskala som

presenteras i kolumner.

Fråga 1. Är du...

Man☐

Kvinna☐

Annat personligt pronomen☐

Fråga 2. Är du medlem i Svenska kyrkan?

Ja☐

Nej☐

Fråga 3. I hur hög grad betraktar du dig som...*

* - Fyll i svar för samtliga från a) till k.)

Helt och

hållet

Ganska

mycket

Måttligt Ganska lite Inte alls

a) kristen ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

65

b) muslim ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

c) jude ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

d) buddhist ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

e) hindu ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

f) troende ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

g) andlig ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

h) religiös ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

i) sökare ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

j) ateist ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

k) tvivlare ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fråga 4. Vilket av nedanstående påståenden stämmer bäst in på din

uppfattning?*

* - Det är möjligt att välja fler alternativ än ett.

Jag tror på en Gud som man kan ha en personlig relation till☐

Jag tror på en opersonlig högre makt eller kraft☐

Jag tror att Gud snarare är något inom varje människa☐

Jag tror inte på någon Gud, övernaturlig makt eller kraft☐

Jag vet inte vad jag ska tro☐

Fråga 5. Vad tror du händer oss människor efter döden?*

* - Det är möjligt att välja fler alternativ än ett.

Det finns någonting efter döden men jag vet inte vad☐

Vi kommer antingen till himlen eller helvetet☐

Vi kommer alla till himlen☐

Efter döden föds vi om och om igen tillbaka till den här världen☐

Vi uppgår i ett evigt tillstånd av upplysning, ljus eller lycka☐

Döden är slutet☐

Jag har ingen uppfattning om vad som händer oss efter döden☐

66

Fråga 6. Har du varit med om något av följande?*

* - Fyll i samtliga som stämmer.

Att du fått den hjälp du behövt i livet som ett direkt svar på bön☐

Att du känt Guds närvaro☐

Att du känt närvaron av något slags ande☐

Att du fyllts av en gränslös frid☐

En stark andlig upplevelse i naturen☐

En stark andlig upplevelse i samband med ett barns födelse☐

En stark andlig upplevelse i en kyrka, moské, synagoga el dyl☐

En stark andlig upplevelse i samband med att någon dött☐

Att du fått kontakt med en avliden person☐

Att du lämnat din egen kropp☐

Nära döden-upplevelser av något slag☐

Att du fått telepatisk kontakt med någon☐

Att du på ett övernaturligt sätt kunnat förutse framtiden☐

Att det som hänt dig i livet verkar ha varit förutbestämt☐

Fråga 7. Har du hört talas om eller prövat nedanstående företeelser?*

* - Fyll i svar för samtliga från a) till o).

Utövar/

använder

regelbundet

Har utövat/

använt men

slutat

Har prövat

någon gång

Har bara

hört talas

om det

Nej

a)

Meditation

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

b)

Örtmedicin/

homeopati

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

c) Healing

(reiki etc)

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

d)

Trumresor/s

chamanism

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

67

e)

Kristalltera

pi

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

f)

Rebirthing

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

g) Astrologi ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

h)

Frigörande

dans/andnin

g

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

i)

Divination

(tarot etc)

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

j) Kontakt

med

medier/kana

lisering

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

k) Yoga ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

l) Qui gong ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

m) Tai Chi ☐ ☐ ☐ ☐ ☐

n)

Mirakelkurs

en (ACIM)

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

o)

Ayurveda

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

Fråga 8. Hur ofta det senaste året har du besökt en gudstjänstlokal...*

* Fyll i för båda delfrågorna.

Varje dag Varje

vecka

Varje

månad

Minst en

gång

Mer

sällan/aldri

g

1. För att delta i

bön eller

☐ ☐ ☐ ☐ ☐

68

gudstjänst?

2. Av annan

anledning?

☐ ☐ ☐ ☐

II.II. Informanterna

Informant* Religiössjälvbeskrivning***

Tro Efterlivet

1:1, K. Helt och hållet: Kristen;Buddhist, Troende;

Andlig; Religiös; Sökare;Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till;Kärleken inom var och

en av oss*.

Reinkarnation ; Viuppgår i ett evigt tillståndav upplysning, ljus eller

lycka; Saknaruppfattning.

1:2, K. Helt och hållet: Kristen;Troende; Andlig;

Religiös; Sökare. Ganskalite: Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till;

En opersonlig högremakt eller kraft.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad; Vi uppgår i ett evigttillstånd av upplysning,

ljus eller lycka.

1:3, K. Helt och hållet: Kristen;Troende; Sökare. Ganskamycket: Andlig; Religiös.

Måttligt: Buddhist;Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad.

1:4, M. Ganska lite: Kristen;Troende; Andlig; Sökare;

Ateist; Tvivlare.

Jag vet inte vad jag skatro.

Saknar uppfattning.

1:5, K. Helt och hållet: Kristen.Ganska mycket: Troende;

Andlig. Måttligt:Religiös. Ganska lite:

Sökare:

En Gud som man kan haen personlig relation till;Att Gud snarare är något

inom varje människa.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad; Vi uppgår i ett evigttillstånd av upplysning,

ljus eller lycka.

2:1, K. Ganska mycket: Tvivlare.Måttligt: Andlig; Ateist.

Ganska lite: Kristen;Sökare.

Jag vet inte vad jag skatro.

Döden är slutet.

3:1, K.** Helt och hållet: Kristen;Troende. Ganska mycket:

Andlig; Religiös.

En Gud som man kan haen personlig relation till.

Vi kommer alla tillhimlen.

4:1; K. Ganska mycket: Troende;Andlig; Religiös; Sökare.Måttligt: Kristen. Ganska

lite: Ateist; Tvivlare.

En opersonlig högremakt eller kraft; Att Gud

snarare är något inomvarje människa.

Tror att: Döden är slutet;Saknar uppfattning.

5:1, K.** Helt och hållet: Kristen;Troende; Andlig;Religiös; Sökare.

En Gud som man kan haen personlig relation till;

En opersonlig högre

Vi kommer alla tillhimlen; Vi uppgår i ett

evigt tillstånd av

69

Måttligt: Tvivlare.Ganska lite: Muslim;

Jude; Buddhist; Hindu.

makt eller kraft; Att Gudsnarare är något inom

varje människa.

upplysning, ljus ellerlycka.

6:1, K. Ganska mycket: Kristen;Troende; Andlig;

Religiös. Ganska lite:Sökare; Tvivlare.

En opersonlig högremakt eller kraft; Att Gud

snarare är något inomvarje människa.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad.

7:1, K. Helt och hållet: Kristen;Troende; Andlig;

Religiös; Sökare. Ganskalite: Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till;

En opersonlig högremakt eller kraft; Att Gud

snarare är något inomvarje människa.

Vi kommer alla tillhimlen; Reinkarnation;

Vi uppgår i ett evigttillstånd av upplysning,

ljus eller lycka.

7:2, M. Helt och hållet: Kristen.Ganska mycket: Troende;

Religiös.

En Gud som man kan haen personlig relation till;Att Gud snarare är något

inom varje människa.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad.

7:3, K. Ganska mycket: Troende.Måttligt: Kristen; Andlig;Religiös; Sökare. Ganskalite: Buddhist; Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till;Att Gud snarare är någotinom varje människa; Jagvet inte vad jag ska tro.

Det finns någonting efterdöden men jag vet intevad; Vi kommer alla tillhimlen; Reinkarnation;

Vi uppgår i ett evigttillstånd av upplysning,

ljus eller lycka.

7:4, K. Helt och hållet: Kristen;Troende. Måttligt:

Religiös. Ganska lite:Andlig.

En Gud som man kan haen personlig relation till;Att Gud snarare är något

inom varje människa.

Döden är slutet.

8:1, K. Helt och hållet: Troende;Andlig; Religiös; Sökare.Ganska mycket: Kristen;Buddhist. Måttligt: Jude.

Ganska lite: Hindu;Tvivlare.

En Gud som man kan haen personlig relation till.

Det finns någonting efterdöden men jag vet inte

vad; Vi uppgår i ett evigttillstånd av upplysning,ljus eller lycka följt avkommentar "Kanske?

Man kan ju hoppas det."

Den första siffran utläses som vilken intervju i kronologisk ordning som informanten deltog i, denandra är individuell numrering. Exempelvis betecknar 1:2 den andra deltagaren i den förstafokusgruppen medan 5:1 betecknar deltagaren i en femte individuell intervju.* - K = kvinna, M = Man.** - Prästvigd.*** - Alternativ som besvarats Inte alls exkluderas.**** - Eget alternativ.

70