handbok i conscientia metoden

______________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons

1

Handbok i

CONSCIENTIA METODEN

för utveckling av psyko-soma-socio


2

Handbok i CONSCIENTIAMETODEN - för utveckling av psyko-soma-socio Pertti Simula Conscientia Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling Handelsvägen 24, 12232 Stockholm, Sverige +46-708-742080 Harjutori 10 A 14, 00500 Helsingfors, Finland +358-44-3444616 Rua Cayowaa 869, 05018-001 São Paulo, Brasilien +55-11-91892934 www.conscientia.se, [email protected]

Uppdaterad 2012-02-28

CC Creative Commons: Allt material av Conscientia kan kopieras genom att ha käl-lan synlig och texten oförändrad.


3

HANDBOK I CONSCIENTIAMETODEN för utveckling av psyko-soma-socio

INNEHÅLL Pag.

1 INLEDNING …………………………………………………………….. 05 1.1 Syfte och ursprung ………………………………………………………05 1.2 Överblick över metoden ………………………….………………...…..08

2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM … ……………..…….. 09 2.1 Människosyn och grundtankar …………………………………………10 2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………………………….18 2.3 Självförtroende och självkännedom …………………………………...24 2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal ………...……….…………..25 2.5 Självkännedom genom identifikation ………………….……………….28 2.6 Att förstå och behandla det traumatiska ……………………….……29 2.7 Det terapeutiska synsättet ………………………….…………………..31

3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET …………………………………....32 3.1 Känsla och emotion ……………………………………………………..32 3.2 Krav – stimulans eller konflikt? ………………………………………...33 3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet …………………………...…...34 3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga…………………………...…….36 3.5 Förhållningssätt för att bemöta negativa emotioner .…………...……38 3.6 Hur undvika att bli sårad ………………………………………………..40 3.7 Hur hantera elakhet och aggressivitet …………….…………….…….41 3.8 Hur bemöta mobbning ……………………………………….………….43 3.9 Hur bemöta ”problemperson” – sammanfattning ……….……………48

4 STRESS OCH HÄLSA – EN FRÅGA OM ATTITYDER ……….…...50 4.1 Om psykosomatik och vilja ………………….………………………….50 4.2 Den sunda och sjuka stressen ……………………………………....…51 4.3 Symtom är nyttiga larmsignaler ………………………………………...52 4.4 Om den fysiologiska stressreaktionen ………………………………...53 4.5 Hur hantera stress …………………………………………………….…54

5 FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV BEROENDE .……….56 5.1 Ingen vill bli beroende …………………………………………………..56 5.2 Fördelar och nackdelar med beroende ……..……………….….........56 5.3 Förebyggande …………………………………………………..……….57 5.4 Stegen i den individuella processen …………………………………..58 5.5 Kollektivt medvetandegörande ……………………………………...…59

6 SAMARBETE OCH RÄTTVISA …………………………..….………..61 6.1 Samarbete ………………………………………………………….….…61 6.2 Organisationsschema för direkt demokrati ………...……………..…..63 6.3 Regler och konsekvenser ………………………...…………….….…...64 6.4 Hur hantera konflikter ……………………………………………….…..66 6.5 Ett svårt fall – arbetsplan för samarbete ………………………….…..69 6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati…………………………….…......69


4

Bilagor 1 Mänskliga rikedomar och hämningar ………………..72

2 Frågor för utvecklingssamtal …………………………73

3 Frågor för självkännedom …………………………….74

4 Arbetsplan för samarbete …………………………….75

5 Exempel på arbetsplan för samarbete ……………...76

6 Organisationsschema ………………………………...77

7 Frågor om arbetsplatsens kvalitet …………….……..78

8 Conscientiametoden – människosyn och arbetssätt 79

Grundtankar

Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala hand-

lingar.

Allt vad jag ser hos andra finns i mig själv på något sätt.

Det som jag gör mot andra gör jag mot mig själv, i mitt inre.

Människan är sin medvetenhet.

Det onda kan endast botas med det goda.

Gemenskap förutsätter direkt demokrati.


5

1 INLEDNING 1.2 Metodens syfte och ursprung

CONSCIENTIA Institutet för psykoanalys och organisationsutveckling har som syfte att utveckla, integrera och tillämpa det psykoanalytiska synsättet och de kognitiva metoderna inom det terapeutiska arbetet på både den individuella och kollektiva nivån. Institutet har utvecklat ett speciellt koncept kallat Conscientiametoden. Ordet conscientia är latin och betyder medvetenhet. Människan är en helhet av ”psyko-soma-socio”: - den psykiska dimensionen; det intellektuella, känslomässi-

ga och andliga (metafysiska) - den somatiska aspekten; kroppen, den fysiska och fysiolo-

giska aktiviteten - den sociala strukturen; nära relationer, studie- och arbets-

organisationen och samhällsstrukturen

Metoden används för att behandla bl.a: - samarbete och relationer på arbetsplatsen - stress, spänningar, ökat blodtryck, huvudvärk, ont i ryggen,

magkatarr, psykosomatiska sjukdomar - traumatiska minnen, instängdhet, depression - laddade emotioner som ångest, rädsla, ilska, bitterhet - svårigheter med nära relationer, personlig utveckling - elakhet och destruktivitet - konflikthantering - brist på arbets- eller studiemotivation, koncentrations-

svårigheter - missbruk och beroende - fobier och tvångsmässiga beteenden som flygrädsla och

stamning - organisationsutveckling för ökat initiativ och ansvar - förstärkt medvetet ledarskap

Människan uttrycker sin ohälsa på varierande sätt: via kroppsliga be-svär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter. An-ledningarna är multipla och hör till följande områden: - Under barndomen har ens egen familj sina speciella socia-

la och känslomässiga svårigheter, ofta i form av intolerans, aggressivitet, avvisande och/eller förnedring.

- Man lider av sina genetiska svagheter; ärftliga problem

både på det fysiska och psykiska planet.


6

- Miljöförgiftning som till exempel bekämpningsmedel i ma-ten förorsakar sjukdomar.

- Samhälleliga orättvisor förorsakar mänskligt lidande. Själ-

va den rådande socioekonomiska strukturen, kapitalismen, grundar sig på hårda värderingar liksom konkurrensandan, individualismen och girigheten. Människor som arbetskraft, som resurs, är alienerade från beslutsfattande och informa-tion. Eftersträvan av oändlig ekonomisk tillväxt förutsätter konsumism som främjar ytlighet och meningslöshet.

- Man har själv sitt eget sätt att möta glädje, kärlek, möjlighe-

ter, utmaningar och problem på mer eller mindre livsbeja-kande sätt. Man har sin egen attityd till att tackla livet, sin egen vilja och sitt eget ansvar. Det är något som man inte rationellt kan förutse eller förstå.

Den sist nämnda faktorn, den egna viljan, är grunden till förändringar, eftersom den innebär frihet och ansvar. Där finns hoppet för ett bättre liv, även om de andra faktorerna fortsätter oförändrade. Hoppet finns i ansvaret och friheten, inte i känslan av att vara offer. Hur man använder sin vilja, vilken attityd man har, dels gentemot livets rikedomar och möj-ligheter, dels gentemot svårigheter och problem, det är viljans sak. Vilket är ens förhållningssätt, hur vill man ha det i livet? I Conscientiametoden är grundhypotesen den som Sokrates (grekisk fi-losof, cirka 469-399 f.Kr.) uttryckte: “Känn dig själv.” Självkännedom, dvs. medvetenhet om sig själv, är den väsentliga aspekten för psykisk och fysisk hälsa. Bland människor, på hemmaplan, på arbetsplatser, i skolor och andra sammanhang där människor möter varandra, finns det alltid behov av att främja personlig utveckling och samarbetsrelationer. Individer kan må dåligt och den psykosociala miljön kan vara otrygg och sakna tydlig struktur och stimulans till samarbete. Conscientiametoden presenterar redskap för att: - öka människans motivation för arbete, inlärning, deltagande

och personlig utveckling; ansvar, initiativ- och samarbets-förmåga

- öka den psykiska och fysiska hälsan både på den individu-ella och kollektiva nivån

Konceptet bygger på två dimensioner: - den individuella dimensionen; kännedom om sig själv och

andra - den sociala dimensionen; tillämpning av samarbetsregler,

utvecklade genom en demokratisk process


7

Detta förbättrar sammanhållningen och känslan av tillhörighet mellan människor och främjar kärlek och hälsa.

Metoden härstammar från olika filosofer, pedagoger och terapeuter. Den viktigaste filosofiska källan är Sokrates. Man kunde även nämna Fjodor Dostojevski, Sigmund Freud, Erich Fromm och Viktor Frankl. Människo-synen baseras till stor del på integral psykoanalys, vars grundare heter Norberto Keppe (österrikisk-brasiliansk psykoanalytiker, 1927-). Princi-perna för den sociala dimensionen är inspirerade av Anton Makarenko (rysk pedagog, 1888-1939) och den erfarenhet som Jordlösa Lantarbe-tares Rörelse i Brasilien (omfattar två miljoner människor) har utveck-lat i sina bosättningar, kooperativ och skolor genom tillämpning av direkt demokratiska metoder under cirka 25 år. Albert Einstein (tysk fysiker, 1879-1955) kritiserade dåvarande skolor. Detta gäller även idag. Inte bara skolor utan kritiken inkluderar hela samhället. Enligt honom är skolans syfte, förutom att väcka individens medfödda talanger och nyfikenhet, också att utveckla individens känsla och ansvar för andra människor. Han kritiserade skolan för att i stället glorifiera individen och skapa konkurrensmentalitet. ”Människan ska värdesättas efter vad hon är kapabel att ge i stället för efter vad hon är kapabel att tillskansa sig.” Skolans värderingar är en konsekvens av ar-betslivets värderingsstruktur; exploatering, konkurrens och pengar. … På följande sida, 1.2 Helhetsbild över Conscientiametoden, finns en kort sammanfattning om metoden. I översta stycket finns exempel på olika problem och utmaningar. I andra stycket finns listan med de viktigaste grundtankarna. Längst ner finns metoderna eller verktygen som används på individuell eller kollektiv nivå. Grundtankar och metoder förenas och utnyttjas alltefter varje falls behov. Man kan läsa och tillämpa materialet efter eget intresse genom att välja det kapitel som mest motsvarar ens behov. Men för att kunna förstå hel-heten behöver man först läsa kapitel 2, Människosyn och självkänne-dom, som ger den grundläggande tankestrukturen för alla praktiska tema. Det skulle vara önskvärt om denna text kunde vara till nytta särskilt för den som upplever sig osäker och sårbar. Att medvetet acceptera sin svaghet, i stället för att försöka visa sig stark och säker.


8

1.2 ÖVERBLICK ÖVER CONSCIENTIAMETODEN Problem/utmaningar

Hur ska man utveckla den psykiska och fysiska hälsan? Mycket att göra, brist på resurser, stress och psykosomatiska sjukdomar Att få en oenig och missnöjd grupp att samarbeta? Hur kan man hantera negativa emotioner som ångest, rädsla, ilska, arrogans och hat? Likgiltighet och lathet Depression, aggressivitet och missbruk Skvaller, intriger och nedvärdering av andra, t ex. förnedrande ironi? Hur kan man bearbeta bitterhet och hämndmentalitet? En person vill ha allas uppmärksamhet - maktbegär. Principer för konflikthantering Hur systematiskt förebygga och förhindra destruktiva handlingar? Svaghet, osäkerhet, dåligt självförtroende, till lags, tyst, rädd för att inte duga Kärlek, sexualitet och nära relationer, relationsberoende Hur ska man hantera organisatoriska eller samhälleliga orättvisor?

Grundtankar - Ansvar förutsätter frihet och frihet leder till ansvar. Människan styr sina känslor, tankar och

handlingar. Hon har ansvar för sin inre och yttre aktivitet. - Den psykiska aktiviteten, hur man känner och handlar inom sig, inverkar på kroppen.

Rädslan, ilskan aktiverar stressreaktioner, glädje och kärlek skapar balans i kroppen. Att känna kärlek är livets grundkänsla.

- Det man gör mot andra gör man mot sig själv - på ett inre sätt. Om man säger något gott till den andra har man redan tänkt gott och känt gott. Om man sårar, har man redan tänkt ne-gativt, känt ilska/avundsjuka, m.a.o. gjort sig själv illa inombords.

- Allt vad man ser hos den andra finns inom en själv på något vis. Det handlar både om mänskliga rikedomar och om hämningar eftersom ingen är perfekt i något avseende.

- Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga och intellektuella vetskapen om verkligheten. Den är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet.

- Ingen gör något elakt i sin sanna medvetenhet. Om man handlar elakt måste man först anstränga sig för att ignorera medvetenheten om sin intention.

- Det onda kan botas bara med något gott. Man kan inte bota huvudvärk med irritation. Den andras aggressivitet botas inte med frustration/hat. Något ont blir inte bättre med annat ont.

- När alla får delta i beslutsfattande, blir det enklare att skapa samhörighet och jämlikhet. Metod/verktyg Den individuella nivån Den kollektiva nivån Bekräftande samtal syftar till att bekräfta med-vetenhet om det goda (mänskliga rikedomar osv.) och att leda till insikt om hur man själv motarbetar det goda. Självhjälp genom identifikation: När jag kän-ner rädsla eller ilska inför den andras arrogans, betyder detta att jag inte vill se hennes arrogans men inte heller min egen. Vi är varandras inre speglar genom liknande och motsatta sätt. Utvecklingssamtal kartlägger å ena sidan ar-betssituationen, mål och resultat och å andra si-dan den personliga utvecklingen. Terapiformer: Psykoanalys, kognitivt orienterad samtalsterapi eller kroppsterapi med samtal

Introduktion om människo- och självkännedom; grundtankarna Gradvis introduktion av direkt demokratiska principer Samarbetsregler som skapats genom direkt demokratisk process. Att bryta regler leder till träning i goda handlingar. Kollektiv belöning när hela gruppen agerar rätt under perioden. Plan för samarbete omvandlar ett komplicerat problem till en konkret handlingsplan med två separata aspekter; å ena sidan självkännedom och å andra sidan kollektiva praktiska åtgärder. Syftet är att alla ska uppleva att alla är ansvari-ga för alla – samhörighet, solidaritet.


9

2 MÄNNISKOSYN OCH SJÄLVKÄNNEDOM

Hälsa, personlig utveckling, motivation för inlärning/arbete och goda re-lationer med andra samt ett välfungerande samarbete förutsätter att alla utvecklar sin psykiska och sociala kompetens. En tydlig människosyn lägger grunden och skapar möjligheter för att utveckla konkreta verktyg för att förstå och respektfullt möta andras känslor, reaktioner och beteenden, inklusive sina egna. Människokännedom och självinsikt är viktiga faktorer för såväl initiativförmågan, samarbetsförmågan, kärleks-fullheten och glädjen i livet. Arbete som handlar direkt om människor förutsätter nära kontakt både med andra och med sig själv. I detta samspel visar sig mänskliga rike-domar men också problem. Följande utmaningar är vanliga: - Hur ska man hjälpa andra att inse och använda sina förmågor och

möjligheter? - Hur ska man hantera rädsla, missnöje, likgiltighet, depression och

ilska/hat hos andra (eller hos sig själv)? - Hur ska man få en oenig och irriterad grupp att samarbeta? - Hur ska man förändra en stressig arbetsmiljö till att bli energisk och

lugn? - Hur ska man behandla svåra konflikter? - Hur ska man hjälpa en (själv)destruktiv person att inse sin attityd

och hur motivera denna att förändra sitt handlingssätt? Människan är inte en helt rationell varelse. Hon vill inte alltid bara det goda, som utveckling, glädje och samarbete. Hon agerar alltid i viss mån med egocentricitet, intolerans och avundsjuka. Ingen av oss är fullkomlig. Vi har en inre obalans; vi lider av narcissism, vanföreställningar och dåliga intentioner. Det vanligaste är att vi är räd-da för medvetenhet om detta inom oss. Man säger att människan är sin egen största fiende. Det behöver man vara nyfiket observant på när man vill utveckla sina förmågor och sina relationer med andra. I annat fall blir förståelsen av människan så ytlig att det leder till felaktiga uppfattningar och bristande arbetsmetoder. Ju mer öppen kontakt man har med sig själv och andra, desto bättre kan man samarbeta och påverka.


10

2.1 Människosyn och grundtankar

Människan kan betraktas som en aktör i tre dimensioner: - Den psykiska aktiviteten:

Hon tänker (det intellektuella), känner (att känna betyder att för-nimma, uppfatta) och handlar andligt (metafysiskt). Till det psy-kiska hör ett evigt mysterium, ens vilja, friheten att själv välja för-hållningssätt till det man möter i livet. Vilja innebär frihet och an-svar. Den andliga aktiviteten är den djupaste dimensionen inom ens inre, sen kommer den känslomässiga och sist den intellektuella handlingsnivån.

- Den fysiologiska (kroppsliga, materiella) aktiviteten:

Människan fungerar (handlar) neurologiskt, hormonellt och immu-nologiskt. Vi växer, rör oss, smälter näring, tar emot energier, blir sjuka och friska, utvecklas sexuellt, åldras. På sätt och vis styr man sina fysiologiska processer i viss mån med sitt sätt att handla i det psykiska.

- Den sociala aktiviteten: Människan utvecklar kontakten med andra redan som spädbarn. Vi förnimmer och upplever det yttre utifrån vår egen inställning (vilja – ansvar). Vi får influenser från våra föräldrar och andra närstående, senare mer och mer från samhället. På detta sätt får vi kontakt med oss själva och mognar i vår självkännedom och vår kun-skap om livet. Samhällsstrukturen och dess värderingar, på gott och ont, har stor betydelse för vår personlighetsutveckling. Vi imi-terar mest det som vi uppfattar som vanligast, inklusive det sjuka.

Människan har ett naturligt sunt behov av kärlek. Kärlek kan beskrivas som värme, tillit, öppenhet (nyfikenhet), glädje och tacksamhet. Kärlek betyder att vilja väl och handla i enlighet därmed. Kärleken från föräld-rarnas sida är den bästa och viktigaste upplevelsen. I kärleken upplever barnet sig tryggt, hennes existens är omtyckt, hon känner sig fri i att fin-nas till. Kärlek är livets grundkänsla. Brist på kärlek leder däremot lätt till ett behov av att bli sedd. Med andra ord, behov av uppmärksamhet och att bli accepterad för den man är. Man känner sig osäker, sårbar och kanske lätt kränkt av andra. Då rea-gerar man med överdrivna emotioner; blockering, självförnekelse och/eller aggression. Man behöver hjälp, andras acceptans och kärlek. Men behov av uppmärksamhet, dvs. kärlek, upplevs ofta besvärande, som något neurotiskt. Det neurotiska finns med men det är inte den vä-sentligaste aspekten utan det grundläggande är det sunda behovet av kärlek.


11

Människan vill leva, vara med, bli älskad, upptäcka verkligheten och för-verkliga sina möjligheter i livet. Med andra ord: hon vill uppleva sin exi-stens.

Människan är av sin natur god men har i sin genetiska struktur brister, både i den psykiska och i den fysiska dimensionen. Ingen är perfekt. På ett grundläggande sätt är vi alla likvärdiga, men i våra handlingar är vi olika.

Det är naturligt för människan att reflektera över sina handlingar, det etiska, livets mening och tillvaron efter döden. Man bearbetar sina för-nimmelser och upplevelser i sin medvetenhet. Ordet medvetenhet be-tyder den övergripande kontakten med den yttre och inre verkligheten, eller, med ett annat uttryck, den fysiska och metafysiska dimensionen. Ordet samvete är förståelsen av rätt och fel. Samvetet baseras till stor del på sociala värderingar. Det etiska sinnet är nära samvetet men har en universal grund oberoende av tid och rum. Det etiska handlar om in-tentioner, inte om vanor. Medvetenheten täcker följande aspekter: - Kontakt med det sunda inom sig, i andra och i livet, den

universala etiska och estetiska medvetenheten. - Självkännedom – att vara medveten om sig själv i alltet, att

känna sig själv, sina egna attityder, känslovanor och inten-tioner (sin vilja), att vara medveten om sina mänskliga rike-domar och hämningar.

- Människokännedom – att vara förtrogen med sin bakgrund

(“inre ryggsäck”), att känna sina närmaste som de är, sin mor och far, och att acceptera medvetenheten om deras brister, vilket innebär att man inte dömer dem.

- Medvetenhet om sin omgivning och hur samhället fungerar

i ekonomiskt, politiskt och socialt avseende och om dess sjukliga värderingar och orättvisa maktstrukturer.

Det som kallas omedvetenhet bör förstås som ett resultat av att försö-ka tränga bort medvetenhet. Men även om man anstränger sig att tränga bort medvetenheten, försvinner den inte, tvärtom, då aktiveras den. Då uppstår en kamp inom människan och hon agerar på ett de-struktivt sätt även utåt. Det nedanstående schemat belyser på ett förenklat sätt hur psykiska, fysiologiska och utåtriktade handlingar hör ihop. Bilden visar det psykis-ka, som medvetenheten, viljan och olika psykiska handlingsnivåer: det andliga (metafysiska), det känslomässiga och det intellektuella.


12

I kroppen finns det tre väsentliga fysiologiska funktioner: det neurologis-ka (kroppens kommunikationssystem), det hormonella (styrsystemet) och det immunologiska (försvarssystemet). Människans reaktioner och handlingar uppstår från hennes psykiska aktiviteter:

Bilden ovan visar mer övergripande hur man kan komma till följande slutsatser eller grundtankar om människan: VI HAR FRIHET OCH ANSVAR FÖR ATT STYRA VÅRA PSYKISKA, FYSIOLOGISKA OCH SOCIALA HANDLINGAR. Vi har viljan att styra vårt beteende, våra handlingar, tankar och vår känsloaktivitet, samt våra andliga (metafysiska) val. Frihet leder till an-svar, ansvar förutsätter frihet. De är olika sidor av samma mynt. Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiologiska och sociala handlingar. Livsbejakande känsloaktivitet, som glädje och kärlek, medverkar till balans i neurologiska, hormonella och immunologiska processer. Räds-la, ilska och bitterhet (stress) leder till sjukdomar. Vi har ansvar för vår hälsa. Voltaire (fransk filosof, 1694-1778) skrev: ”Läkekonsten består i att underhålla patienten, medan naturen botar sjukdomen.”


13

Vi reagerar och handlar med vår vilja. Vi är offer för orättvisor och ag-gressioner men det är vi som förhåller oss gentemot dem och agerar på vårt sätt. Offermentalitet är en självförnekande attityd, man accepterar inte med-vetenhet om sin svårighet, man förnekar sig själv och med detta binder man sig till sitt problem, problemet blir kroniskt även om det inte finns i praktiken. När man skyller på det och odlar bitterhet, har man skapat sitt eget fängelse. Ju mera ansvar man accepterar ha för sitt liv, desto stör-re frihet upplever man sig ha för att handla på ett livsbejakande sätt. Nedan finns grundtanken med en metafor och en bildsymbol för att un-derlätta kommunikation och minne. Metaforen ger en enkel association till grundtanken och bildsymbolen en visuell representation.

Grundtanke Metafor Bildsymbol Vi har frihet och ansvar för våra psykiska, fysiolo-giska och sociala handlingar.

Jag är kapten på min egen skuta.

ALLT VAD VI SER HOS DEN ANDRA FINNS I OSS SJÄLVA PÅ NÅGOT SÄTT. Vi alla har alla slags mänskliga egenskaper. Eftersom ingen av oss är perfekt i något enda avseende har vi samtliga alla slag av brister men i olika grad och vi uttrycker dem på olika sätt. Det medför att de psykiska problem som vi ser hos andra också finns i oss själva på något sätt. På samma sätt är det med våra förmågor och mänskliga rikedomar. Vi är varandras inre speglar. Konfucius (kinesisk filosof, 555-479 f.Kr.) uppmanade: ”När du träffar en god människa, försök att imitera denna. När du ser en elak männi-ska, reflektera över dig själv.”

Grundtanke Metafor Bildsymbol Allt vad jag ser hos andra, finns i mig själv på något sätt.

Eftersom vi har alla mänskliga egen-skaper, är vi var-andras inre speg-lar.


14

Just då när man blir överdrivet upprörd gentemot den andras beteende kan speglingen vara den viktigaste aspekten i situationen. Det man allra minst vill se hos den andra, vill man inte alls heller se i sitt eget inre. Om denna grundtanke är aktiverad i allas medvetenhet blir konflikterna mycket mindre och lättare att hantera. Barnen skyller inte så mycket på sina föräldrar och tvärtom. I spända relationer kan man reflektera över sig själv i stället för att uppleva endast den andra som bov. ALLT VAD VI GÖR MOT ANDRA, DET GÖR VI MOT OSS SJÄLVA I VÅRT INRE. Aktivitet uppstår ur ens inre liv. Därför till exempel, när vi gör något gott för andra, handlar vi inom oss genom att tänka gott, känna gott och handla andligt med goda energier och därmed gör vi något gott för oss själva inom oss. När vi handlar ont mot andra, handlar vi ont mot oss själva. När vi sårar andra, tänker och känner vi på ett så-rande sätt samt handlar med förnekande energier. Detta drabbar oss själva, vi har sårat oss själva. Enligt ordspråket: ”Varav hjärtat är fullt, därav talar munnen.” Enligt Sokrates: Den verkliga personliga katastrofen består i att själen fördärvas. Det är därför som det är långt mindre illa för en människa att lida orätt än att begå orätt. Vi borde känna medlidande med den som begår orätta handlingar och inte med offret för dem (citat ur boken Filo-sofi – från antikens naturfilosofer till dagens moderna tänkare, av Bryan Magee, Bonniers Förlag, 1998). Detta betyder inte att man inte ska ta hand om offret samt förebygga och förhindra möjliga angrepp. Lao Zi (kinesisk filosof, runt 500-talet f. Kr.): “Själen har inga hemlighe-ter som inte beteendet avslöjar.”

Grundtanke Metafor Bildsymbol Det som jag gör mot andra, gör jag mot mig själv, i mitt inre.

Vi uttrycker och avslöjar våra inten-tioner och känslor i vårt sätt att reagera och handla.

Den som attackerar eller hånar andra, gör detta först och främst mot sig själv. Den som är attackerad har stor nytta av att förstå detta. Hon ”tar inte åt sig” men kan istället säga till den aggressiva: ”Du attackerar dig själv.” Och när denna börjar inse detta, förlorar hon lusten att attackera andra.


15

MÄNNISKAN ÄR SIN MEDVETENHET. Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), känslomässiga (intuitiva) och intellektuella vetskapen om verkligheten. Ofta kopplar man ordet medvetenhet enbart till det intellektuella men den andliga och känslomässiga dimensionen är minst lika viktig. Medvetenhet är som en struktur, där all förnimmelse om det yttre och inre samlas och bearbe-tas. Den inkluderar det etiska sinnet (samvetet). Utan medvetenhet har livet ingen mening alls. Medvetenhet är den mest väsentliga aspek-ten i vår existens. man kan förenkla det till: Du är din medvetenhet. Det man mest vill undvika att vara medveten om, får den största makten inom en. Till exempel ett ogjort arbete, som man inte vill se, besvärar en hela tiden. Eller om man har blivit utsatt för våld och inte accepterar medvetenhet om detta, då blir reaktionen att man förnekar minnet av det som hänt och detta aktiverar upplevelsen av händelsen; man trau-matiserar sig själv. Kamp mot medvetenhet är kamp mot det väsentli-ga i ens existens. Man upplever då en stor orättvisa och reagerar med att försvara sig. Man uppfattar inte att det är man själv som förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet). I stället upplever man lätt att andra har fientliga intentioner (projektion, paranoia). Enligt Sokrates handlar ingen elakt med sin sanna medvetenhet i behåll. När människan agerar på ett förstörande sätt är hon i obalans. Hon ignorerar medvetenheten, väljer ignoransen. Hon upplever felaktigt att hon har rätt till och behov av att attackera det goda, vackra och san-na. Hon handlar genom att först förneka medvetenhet (samvete, det etiska) och sen attackera det goda (elakhet).

Grundtanke Metafor Bildsymbol Människan är sin medvetenhet.

Kompassen leder oss i rätt riktning. Medvetenheten är vår inre kompass.

Ibland händer det att man blir nedvärderad av någon annan. Om man då inte accepterar medvetenheten om den andras förtryckande attityd blir konsekvensen att man trycker ner sig själv och det gör mer psykiskt ont än den andras elaka kommentarer. Att försöka tränga undan med-vetenhet (inre kompassen) om den andra eller om något i sig själv är nästan som att förinta sig själv. DET ONDA KAN BARA BOTAS MED NÅGOT GOTT.


16

Man kan inte bota det onda med rädsla eller ilska. Att bli besviken över att man fick huvudvärk botar inte huvudvärken, tvärtom. När någon är arg, blir det inte bättre genom att man själv blir arg. Om någon är i kon-flikt, hjälper det inte att själv hamna i konfliktattityd. Det sjuka kan bara botas med det goda. Det är det goda, kärleken, som botar det onda. Det är inte genom straff som man uppfostrar fria, ansvariga och initiativ-tagande människor utan bara genom kärlek. Förövaren och offret behö-ver mötas med kärlek, som betyder att hjälpa offret och förhindra för-övarens försök att attackera andra samt att medvetandegöra henne om hennes attityd att attackera sig själv.

Grundtanke Metafor Bildsymbol Det onda kan en-dast botas med det goda.

Den bästa läke-konsten är kärleks-fullt handlande.

Enligt Konfutse: ”Vad du inte önskar dig själv, bör du inte göra med andra.” Kristendomen lär oss samma budskap.

GEMENSKAP FÖRUTSÄTTER DIREKT DEMOKRATI.

Gemenskap och samhörighet och gemensamt ansvar frodas när människor har lika villkor för att delta och vara verksamma i samhället. Maktstrukturer betyder att några har större makt än andra; i en familj har föräldrarna mera ansvar och frihet än barnen. Men ju mera jämlika relationerna är, desto mera frihet (dvs. ansvar) finns det. Vi kan troligtvis inte leva utan viss struktur i det sociala, men ju mera demokrati desto mera jämlikhet och gemenskap. För att skapa en social struktur, som innebär jämlikhet, behöver man tillämpa direkt demokratiska principer, dvs. att alla röstar direkt i viktiga beslut och väljer dem som ska verkställa besluten. Den mest betydelsefulla makten finns inom den ekonomiska sektorn. Därför är det just där som det största behovet av att demokratisera beslutsfattande finns. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre.

Grundtanke Metafor Bildsymbol


17

Gemenskap förut-sätter direkt demo-krati.

Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folkstyre.

Ju mer ansvar och frihet desto mindre alienation och mera medveten-het, dvs. mera självständiga och kärleksfulla människor, större samhö-righet och livsglädje. …

Om begreppet andlighet

Begreppet andlighet betyder det icke-materiella, med andra ord det metafysiska eller det transcendentala, det som religioner studerar och beskriver, var och en på sitt sätt. Helt allmänt kunde man kalla det and-liga för den djupaste, oförklarliga dimensionen, som innebär kontakten med det universala, det etiska (samvetet) ibland kallad till ursanning. Aristoteles (grekisk vetenskapsman och filosof, ca 460 - ca 370 f.Kr.) fi-losoferade om alltets ursprung, som han kallade för ”Den Första Mo-torn”. Enligt Aristoteles är den Första Motorns essens ren handling, dvs. oerhört intensiv handling i godhet, skönhet och sanning, det vill säga i kärlek. Man kan förena detta med den judiska, kristna och islams-ka tron om människan som Guds avbild, för att kunna konstatera att människans essens är handling i kärleksfullhet. I den mån du hand-lar kärleksfullt, är du dig själv. När du ger näring till rädslor eller uppehål-ler bitterhet och ilska, förnekar du dig själv. Människan kan också ses utifrån den energetiska synvinkeln. Livet är energi, förmodligen i grunden metafysisk energi. Människan kan liknas vid en antenn, som tar emot metafysisk livsenergi (som ett träd som tar emot solens energi och förenar den med det fysiska genom fotosyntes). När man öppnar sig mot livet, är det som att ”koppla in antennen”. När man sluter sig, stänger man av antennen och följden blir trötthet och brist på energi. Den mest väsentliga aspekten i denna process, som pågår kontinuerligt, tycks vara inställningen till medvetenheten. Om man har en viktig med-vetenhet som man inte vill ha, reagerar man med att kämpa emot, fly el-ler förvränga; ”man kopplar ur antennen”. Detta leder med tiden till ut-mattning. Upptagandet av energi är blockerat. När man öppnar sig för medvetenheten, kopplas antennen på. Stressen försvinner. Ofta upplever vi oss som offer för våra känslor, som om de skulle upp-stå ur en svart låda inom oss utan något eget ansvar. Med detta bortför-klarar vi våra möjligheter att agera annorlunda, vi utesluter lätt friheten och ansvaret för våra känslor och för våra energetiska eller andliga val.


18

2.2 Mänskliga rikedomar och hämningar

Grundprincipen är att vi alla har alla slags mänskliga rikedomar, dvs. essentiella förmågor och talanger i olika grad och på olika sätt oavsett ålder, ras, social status osv. På samma sätt har vi alla slag av brister m.a.o. hämningar, eftersom ingen av oss är perfekt ur någon som helst aspekt. Ett sätt att beskriva rikedomar och hämningar finns i bilaga 1. De mänskliga rikedomarna beskrivs nedan: Sinnesförmåga; förmåga att se, höra, smaka, lukta och känna

Minnesförmåga; förmåga att komma ihåg (förnimma) det förflutna.

Intuition; det sjätte eller andliga/metafysiska sinnet, tron

Kärlek; förmåga att känna det goda som värme, glädje, tacksamhet, en-

tusiasm...

Ansvarskänsla, mod, initiativ; förmåga till handlingskraft

Kreativitet; förmåga att fantisera, att skapa nytt

Bedömningsförmåga; det sunda förnuftet

Det etiska sinnet; ärlighet, rättvisa

Det estetiska sinnet; förmåga att känna skönhet

Självdisciplin; förmåga att kontrollera sina destruktiva viljor och impul-

ser

Inlärningsförmåga; förmåga att skaffa och ackumulera erfarenheter och

kunskaper.

Talanger: speciella individuella gåvor

Fysiska förmågor; fysiska förmågor, skönhet och styrka

Hämningar är attityder, känslovanor och intentioner som förvränger eller förhindrar rikedomar och möjligheter. I den mån människan upplever an-svar för sina inre och yttre handlingssätt, känner hon frihet att förhålla sig på ett annat sätt, hon känner hopp. Nedan finns en kortfattad lista över problemattityder med en kort förklaring till varje term:


19

Dålig känslomässig vana; uppehåller ångest/rädsla/ilska, ger näring till bitterhet och hat, kan inte njuta av lugn och ro

Censur; blir rädd/arg inför vetskap om egna fel, skuldbelägger, dömer

andra och sig själv, moraliserar gärna, uppehåller offerkänsla, undviker, bortförklarar, ljuger, blir ofta sjuk, psykosomatiserar, reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks genom den andras beteende (motstånd mot identifikation)

Idealisering; idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvansinne),

ställer stränga/gränslösa krav på sig själv och på andra (kontrollbe- gär), upplever sig ha allt ansvar och all skuld, upplever sig vara oersätt- lig, idealiserar andra, lever i förväntningar

Avundsjuka; reagerar negativt på nya idéer och möjligheter, förstorar

och ältar/maler problem, klagar och kritiserar allt, koncentrerar uppmärksamheten på problem, blir glad över andras misslyckanden, saknar motivation och handlingskraft, agerar girigt eller uppehåller miss- nöje, förstör och agerar elakt/aggressivt

Projektion; upplever sina egna förnekande avsikter hos andra, är ofta rädd och misstänksam, upplever andra som hot Inversion (upp-och-nervärderingar); anser att arbeta/studera är dumt

och lättja/förstörande är smart, upplever kärlek/goda känslor som fara/skam

Egocentricitet, narcissism; alla dessa inre handlingssätt förutsätter

egocentricitet

Dessa termers innehåll är beskrivna mer ingående med exempel och de-taljer i följande:

Attityd av censur

Censurera betyder att dölja, att inte vilja veta det som man vet. Till ex-empel är det vanligt att människor reagerar med ångest, rädsla eller ag-gressivitet inför medvetenhet om sina brister, fel och svårigheter. En censurerande reaktion syftar till att undvika medvetenhet som man har eller skulle ha. Attityden är kopplad till den emotionella inversionen; det man inte ser finns inte och när man börjar se det, då börjar det existera.

När en elev/studerande ska göra prov, är hon ofta nervös, hon vill inte ha medvetenhet om hur lite hon vet. Provet skulle visa det för henne. Hon kan vara så spänd i sin rädsla att ha kontakt med sina bristfälliga kunskaper att hon i provet blir nästan blockerad. Minne, bedömnings-förmåga och kreativitet fungerar inte. Censuren förlamar de psykiska förmågorna.


20

En lärare kan ha mycket ångest över att behöva gå in i en klass där det finns arroganta och spydiga elever. Läraren har en stark önskan om att sådant inte får finnas och därför accepterar hon inte medvetenhet om det. Läraren hamnar i konflikt med sin vilja – med förnimmelsen om verk-ligheten. Läraren vill inte veta och vill censurera sanningen om dessa elever och därför hamnar personen i obalans; stress. Om läraren skulle agera utan censur, skulle denna vara nyfiken på fenomenet och skulle vilja veta mera om det och undersöka det och sen skapa en konstruktiv strategi för att försöka leda dessa elever till insikt om deras destruktiva förhållningssätt.

Censurreaktion (censurattityd) skapar stressemotioner:

• rädsla, ångest, ledsnad, förlamning (flykt) och/eller

• irritation, ilska, aggressivitet, hat (kamp mot medvetenhet)

Synonymer till censurattityden:

• hårdhet, stränghet, intolerans, gränslösa krav, perfektionism

• totalt tillåtande för att slippa medvetenhet (blunda)

Censur kallas också försvarsreaktion. Det finns olika sätt att för-svara sig mot medvetenhet:

• bortförklara, intellektualisera

• förminska, försumma, blunda

• skylla på andra/annat, döma, moralisera, skuldbelägga

• se sig själv enbart som offer

• fly till emotioner (ångest, rädsla, ilska, bitterhet, likgiltighet)

• huvudvärk, magsår, fysiska krämpor och andra psykosomatiska sjuk-

domar, tics

• splittra sig, älta oändligt

• missbruk av mat, droger, arbete etc.

• främlingskap, flykt till fantasier

Några vanliga konsekvenser:

• Man ser inte sina problem på ett konstruktivt sätt

• Man beter sig försiktigt, blockerat, eller ilsket, aggressivt

• Bakom censuren har problemen en tendens att växa, att ta över nästan

allt det sunda


21

• Stress, svårigheter i relationer och i handlingsförmåga

• Panikångest, fobier, stamning, tvångshandlingar

Idealisering, perfektionism, storhetsvansinne och narcissism Man idealiserar = skönmålar, övervärderar, man vill inte se brister eller det problematiska. Man inbillar sig kvalitéer som inte finns. Man har orealistiska förväntningar. Man ställer orimliga krav på sig själv och andra. Man lever i falska förhoppningar och vill inte ha kontakt med verkligheten. Om man är tvungen att se något som man inte vill, reagerar man med stark besvikelse. Lever jämt frustrerad och stressad. Idealiseringen är nära släkt med censur. Ibland när man blir rejält förälskad, ser man den andra med stor idealisering, ofta som nästan perfekt. Det känns som att bara hon kan göra en fullkomligt lycklig (man är nära en minipsykos). Eleven kan idealisera läraren, kan tycka mycket om henne men kan sedan hamna i besvikelse och även fientlighet, såsom barn ofta gör gentemot sina föräldrar. Eleven idealiserar ibland sig själv och upplever att hon kan och vet mera än läraren. Läraren kan idealisera sig själv och tro att hon kan allt, att hon har kontroll och att alla tycker om henne. Läraren kan varje dag bli besviken på samma elev som hon redan väl känner till. Men hon accepterar inte medvetenhet om elevens beteende. Man kan säga att läraren agerar som om hon inte hade något minne alls. Man idealiserar sig själv och/eller andra och t.ex. samhället, maktmänniskor, maktstrukturen, artister, kändisar etc. Den perfektionistiska personen förutsätter att allt ska vara felfritt enligt hennes smak och vilja. Individen upplever sig själv som (näst intill) per-fekt men är samtidigt medveten om sina brister och för därför en inre kamp mot medvetenhet. I sin kamp mot medvetenhet förnekar denna sig själv. Personen vill att omgivningen och hennes medmänniskor också ska vara perfekta och ställer sådana krav på alla. Ofta har hon en stark mask, hon anstränger sig för att vara något som hon inte är och gör sig själv därmed ”reducerad”, mycket mindre än hon verkligen är som män-niska.

Attityden av storhetsvansinne gör att människan upplever eller tror sig kunna allt, veta allt bättre än andra. Där uppstår gränslöshet i krav och förväntningar. Hon vill ha makt därför att hon tror att bara hon kan få li-vet och världen att fungera rätt. Hon jobbar hårt utan att känna sina na-turliga begränsningar, dagen har 24 timmar, åtta timmars arbete, åtta för


22

att sova och åtta för att koppla av och njuta av livet på olika sätt. Hon vill inte erkänna sina symtom av trötthet eller psykosomatiska varningar.

Vanligtvis lider kvinnan mera av perfektionismen och mannen mera av storhetsvansinnet. Båda attityderna är grundade på egocentricitet. Se nedan ett schema som förtydligar attitydernas konsekvenser:

Perfektionistisk attityd Megalomani, storhetsvansinne

• tolererar inga fel • kan och vet allt

• ställer stränga och gränslösa krav • upplever sig vara oersättlig

• för sträng kritik • vill ha makten

• lider av starkt kontrollbehov • attityd av gränslöshet

• egocentricitet, narcissism • teomani; teo = gud

• egocentricitet, narcissism

Rädsla för att göra fel; ”broms” Vill göra allt; ”gas”

otålighet, intolerans

spänningar, konflikter

otillräcklighet, hopplöshet

stress, trötthet

psykosomatisering, utbrändhet


23

Projektion Projektion är ett sätt att censurera. Man överför sina egna negativa avsikter, sina känslo- och tankebanor och fantasier på andra eller på livet. Man agerar destruktivt men upplever att andra har fientliga intentioner. När man själv är missnöjd, känns det som att alla är missnöjda. Man tolkar situationer och andra enligt sin egen negativa inställning. Man lever därför under känslan av fara och hot på grund av sina inbillade misslyckanden, sin avvisande kritik och sina attacker. Man kan projicera något gott också. När man blir förälskad, börjar man lätt tro att den andra tycker om en. Eller när man är glad över livet, då känns det som att allt är glatt. När projektionen är kontinuerlig, kallas den för paranoia, förföljelse-mani.

Avundsjuka (missunnsamhet) Att man missunnar sig det glada, goda, framgången, och att man unnar sig det negativa, trista, problematiska, är en vanlig upp-och-nerattityd. Man vill förhindra glädjen och framgången. Att njuta av livet är nästan syndigt. En stark avundsjuka i nära relationer kallas svartsjuka, som kan leda till att man dödar ”kärlekens” objekt. Eleven lider av avundsjuka när denne stör undervisningen. Att lära sig nya kunskaper betyder större möjligheter att kunna använda sina förmågor i livet, att kunna upptäcka mera om verkligheten, det leder till bättre framtid, det är bara något gott. Men ändå vill man inte det utan agerar med syfte att förhindra sin egen utveckling. Ibland vill läraren kontrollera de unga, inte på grund av sin kärlek till dem men på grund av sin avundsjuka på deras glädje, spontanitet och skönhet. På latin har begreppet avundsjuka följande innehåll, som belyser syftet

väl:

Invidere = avundsjuka på latin; in = inte, videre = se

Vad vill man inte se? • det goda, det vackra, det sanna • glädje, kärlek • kunskap, utveckling, framgång • verkligheten, livet

I de fall man ser något som man inte vill se, reagerar man med att förhindra eller förstöra det: Att man inte vill se leder till att man vill förstöra.


24

Detta är en livsattityd mot sig själv ocn andra: man hindrar sin egen glädje, utveckling, möjligheter och man vill förstöra andras lycka, framgång…

Hur märks avundsjuka? • störande beteende • allmän likgiltighet, kroniskt missnöje • skvaller, baktaleri, skadeglädje, förnedrande ironi • negativitet, att bromsa, hindra • lathet, passivitet, vana att älta, överdriva problem • svårighet att välja eller fatta beslut • svartsjuka, kontrollbegär, maktlystnad, revirtänkande • svårighet att delegera, ge information, samarbeta • destruktivitet, aggressivitet, depressivitet

Stark avundsjuka (missunnsamhet) kopplad till perfektionism leder till hård inre spänning. Allt måste vara perfekt enligt den egna viljan, ett exempel: om man är på väg att nå en viss framgång, uppstår det en inre konflikt på grund av missunnsamhet mot sin egen möjlighet till framgång. Följden blir att man motarbetar sig själv. Denna inre kamp tär mycket på ens energi och hälsa. Det sägs att aggresivitetens största motor är avundsjuka. Den mänskliga utvecklingen betyder, att å ena sidan bli mera medveten om sina mänskliga rikedomar, att tro på dem, att bli bekräftad genom dem, att å andra sidan ha mera tolerans med medvetenhet om sina hämningar. Denna dialektiska process syftar till självinsikt, självkännedom, som beskrivs i nästa kapitel. Processen är att öppna sitt inre, vara i kontakt med sig själv, kunna förnimma inåt.

2.3 Självförtroende och självkännedom

Självförtroendet är en väsentlig förutsättning för ens välmående. När man kan lita på sig själv behöver man inga ”konstgjorda kryckor” i form av makt, fina bilar, vackert utseende eller andras beundran. Man kan agera spontant utan att jämt kontrollera sig själv och utan att försöka rätta sig efter andras eventuella verkliga eller inbillade förväntningar. Begreppet självkänsla betyder närmast självkännedom, men det förväxlas ibland med självförtroende. För ett barn som får mycket kärlek och uppmuntran är det lättare att acceptera sig själv. Om människan däremot ofta blir nedtryckt, avvisad, hånad eller om man ställer stränga krav på henne blir hon lätt osäker. Hon börjar lätt imitera andras handlingssätt inom sig själv, särskilt om


25

hon hyser offermentalitet och har tendensen att förneka sig själv genom sin egen attityd av censur, stränghet, avundsjuka och/eller egocentricitet. Människan kan lita på sig själv om hon kan lita på sina intentioner, sina känslor och sin tankeverksamhet. Om man har destruktiva intentioner är det bra att inte lita på sig själv. Lever man i fantasier, antingen i luftslott eller i att skapa problem och oro, kan man inte lita på sig. När man idea-liserar sig själv eller andra, förlorar man kontakten med det verkliga. Detta upplevs som otrygghet.

Den osäkra eller blyga vill ofta tro något overkligt om sig själv, att hon är bättre, vackrare eller mera kapabel än vad hon är, hon kan även upple-va sig som en speciellt unik person. Då kan man verkligen inte lita på sig.

Dåligt självförtroende är ett nyttigt tecken på att man inte har bra kon-takt med verkligheten och att man inte vill ha medvetenhet om detta. Man är rädd för att inse sina felaktiga inställningar. För att kunna hamna mera i balans behöver man ha bättre insikt om sig själv, bättre själv-kännedom om sina intentioner och vanor att handla i det känslomässi-ga och i sin tankeverksamhet.

2.4 Bekräftande kritik och utvecklingssamtal

Brist på motivation, likgiltighet, destruktivitet och dåligt samarbete bear-betas genom konstruktiv feedback, som kallas dialektisk återföring eller bekräftande kritik. Syftet är att människan (den kritiserade) skulle acceptera att inse sina problematiska psykiska handlingsmönster och negativa intentioner. Den baseras på dialektiken. Varje människa har ett mått av - mänskliga rikedomar; glädje, kärlek, uppfattningsförmåga, kreativi-

tet, bedömningsförmåga, intuition, mod, självdisciplin, ärlighet... och samtidigt ett mått av - hämningar; intolerans, avundsjuka, dåliga känslomässiga vanor,

fantasier, egocentricitet... Det primära syftet är att bekräfta medvetenhet om rikedomars och möj-ligheters existens. Detta kan göras i andras närvaro eller på tumanhand. Efter bekräftelsen kan det ibland vara nyttigt att medvetandegöra vars och ens attityd att hämma dem, detta är bäst att göra på tumanhand.

Uttryck dina iakttagelser med öppenhet och kärleksfullhet och i den ut-sträckning det känns klokt.


26

Använd följande process för den bekräftande kritiken: 1 Iaktta ditt eget emotionella tillstånd.

Om du själv är överdrivet frustrerad, rädd eller arg, inse detta och dess orsaker inom dig. Har du orealistiska förväntningar eller en fördömande inställning, överdriver du det problematiska; vill du ha makt att förändra den andra? Inrikta dig på att hjälpa den andra (man kan inte göra något gott med något ont).

2 Uppmärksamma det emotionella tillståndet hos den andra.

Om hon mår dåligt (är ångestfull, arg, trött, sårad), belys detta sym-tom med tolerans genom att prata om emotionen med respekt för att hon ska kunna komma mer i balans och ta emot ditt budskap på ett konstruktivt sätt. Lyssna på henne aktivt, ställ frågor för att bättre kunna förstå hur hon tänker och känner. Använd ordentligt med tid.

3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv:

- hennes mänskliga rikedomar (kreativitet, uppfattnings- och initiativförmåga, kunskaper, glädje, handlingskraft osv.)

- hennes goda handlingar (vad gott som hon har gjort för andra)

- möjligheterna som livet erbjuder Oftast behöver du inte gå vidare i processen. Det räcker att bara bekräfta medvetenhet om det godas existens. Men när du bedö-mer att det är produktivt att fortsätta processen, ta nästa steg.

4 Använd principen, allt vad man gör med andra (mot eller för), gör man med sig själv inom sitt inre, för att medvetandegöra hur indivi-den motarbetar det goda hos sig själv genom:

- sina nedsättande tanke- och känslovanor inför sina förmå-

gor och handlingar eller sitt sätt att inte ge rätten till sig att använda det goda som hon har

- sin tankeverksamhet (föreställningar och idéer som strider mot verkligheten, t.ex. höga stränga krav, orättvis kritik, ne-gativt ältande, överdriva problem)

- sina känslovanor (sitt beroende av att väcka och hålla sig fast vid negativa känslor och energier som oro, ilska, rädsla, bitterhet, aggressivitet osv.)

5 Belys konsekvenserna av detta handlande för henne själv: förhindrande av sina förmågor, försämrat självförtroende, stress, förlust av glädje och det goda i livet…


27

Bedöm den bekräftande kritikens verkningar. Utveckla ditt handlings-sätt och fortsätt efter behov. Främja tron på det goda samt styr perso-nen mot goda handlingar.

Allmänna principer för konstruktiv feedback:

- Undvik att döma, stämpla, skylla på eller tjata (moralisera). - Uttryck dig kort, omtänksamt och tydligt. - Förutsätt inte alls att han/hon ska acceptera det du säger. - Försök att handla i ödmjukhet, och se även dig själv genom den

andra på något vis. (Allt det du ser hos den andra finns också i nå-gon mån och på något sätt hos dig själv.)

Några exempel på den bekräftande kritiken: ”Jag observerar att du blockerar dina förmågor och kunskaper ge-nom att reagera på ett krävande och strängt sätt.” “Genom att du koncentrerar all uppmärksamhet på svårigheter för-lorar du kontakten med din kreativitet.” ”Jag tror att du lätt reagerar med en förnekande inställning när det dyker upp en möjlighet till glädje och samvaro.” ”Jag kan tänka mig att du ofta har förnekande tankar och känslo-vanor om dina förmågor och möjligheter eftersom du så lätt ger upp inför nya utmaningar.” ”Jag ser att du har en förnekande inställning till att lära dig nya sa-ker och att utvecklas i livet. Detta gör att du inte ger dig själv en chans att använda dina verkliga förmågor.” ”Det verkar som om du förhindrar dina förmågor och försöker få andra elever att imitera ditt mönster. Det är troligen den största or-saken till att du har så svårt att lära dig.” ”Jag uppfattar att din reaktion av ilska på din svårighet förhindrar dig att koncentrera dig på dina kunskaper och din utmaning.” ”Eftersom du ofta kommer för sent visar du att du inte respekterar dig själv.” ”Du ställer så stränga krav på dig själv, och på andra, att du blir trött av det och då orkar du helt enkelt inte alls att arbeta/studera. Du själv reagerar med revolt mot din stränghet och detta skapar en konflikt inom dig.”

Principen med bekräftande kritik används också inför ett planerat ut-vecklingssamtal.


28

Kritik kan uttryckas genom en planerad process med hjälp av ett formu-lär med frågor för utvecklingssamtal, se bilaga 2: - första delen handlar om resultat, hur målen blev förverkliga-

de, vad som saknas, vilka hinder upplevdes och planering-en av nya mål

- andra delen undersöker arbetssituationen och samarbetet - tredje delen använder den konstruktiva kritikens principer

Formuläret kan utdelas i förväg så att den kritiserade i lugn och ro kan reflektera över frågorna och förbereda svar. Det bästa är att kritiken är demokratisk, dvs. att den kritiserade i sin tur också kan kritisera den som kritiserar, men ofta är det bra att organisera detta i ett annat tids-moment. Ett sätt att kritisera den andra kort och konstruktivt, kan vara att du frå-gar den andra vilka dina två sämsta handlingssätt är i hennes ögon. Sen kan du tala om din åsikt om hennes två sämsta handlingssätt.

2.5 Självkännedom genom identifikation

Ett viktigt sätt för att ha mera kunskap om sitt inre är identifikation, den tvingar en nästan att komma till insikt om sig själv.

När ens irritation eller rädsla gentemot en annan är svår att hantera, betyder detta att man troligen har insikt om sig själv genom den andra. Man kan kalla detta för inre spegling. Detta enligt principen: allt vad vi ser hos den andra finns i oss själva på något vis.

Man kan bli överdrivet upprörd (irriterad, arg, ledsen, rädd) på/för någon annan (eller på en viss situation) när den andra (eller situationen) på-minner om något i en som man inte vill se:

• genom likheter (naturligtvis på olika sätt och i olika grad);

en person som är arg inser sin ilska genom den andras ilska (men vill oftast inte ha denna insikt), en dominant person in-ser sin arrogans genom den andras maktlystna attityd; den som utnyttjar andra vill inte se sådant i andra

• genom motsatser; en lat och passiv person inser sin för-

nekande attityd genom en aktiv och initiativtagande person, en person som ofta är orolig eller sur inser sin attityd att älta och överdriva problem genom den glada; en spänd person vill inte ha kontakt med den spontana, eftersom det väcker medvetenhet om ens spändhet

• genom ett annat mera komplicerat sätt; en snål person

kan provocera dig till att inse hur du i din slösaktighet kastar


29

bort dina möjligheter, att du på detta sätt inte heller använ-der livets rikedomar

Identifikation betyder medvetenhet om intentioner och känslovanor. Den behöver inte alls betyda likheter på den beteendemässiga nivån. Identifikation är ett viktigt verktyg för självkännedom och därmed också för självförtroendet. Alla barn skulle redan i skolan behöva ha grundkunskap om detta för att förebygga onödiga konflikter och ut-veckla sina relationer och sin samarbetsförmåga. Detta är den grundläggande anledningen till att den s.k. personkemin inte fungerar; den andra väcker insikter som man inte vill ha eller som man hatar. Men tvärtemot fungerar personkemin bra när människor väcker medvetenhet om det goda, t.ex. om sina förmågor, möjligheter, glädje, trygghet, goda minnen osv. I bilaga 3, Frågor om självkännedom, kan man väcka medvetenhet om sig själv genom att reflektera över sina föräldrar och vad andra tycker om en.

2.6 Att förstå och behandla det traumatiska

För att kunna reflektera nyfiket och liksom se in i en person som har speciellt komplicerat handlingsmönster, till exempel stark likgiltighet, nedstämdhet eller impulsivitet, aggressivitet eller egocentricitet (hamnar lätt i försvar och/eller vill vara i centrum för uppmärksamhet) är det nyt-tigt att reflektera över processen av traumatisering.

Ett komplicerat, besvärligt eller förstörande beteende är konsekven-sen av det problematiska i ens inre, dvs. konsekvensen av ens neurotis-ka värderingar, intentioner och känslovanor. Denna problematik uppstår delvis från en vanlig process, där människan motarbetar sig själv ge-nom att motarbeta sin medvetenhet. Alla människor lider av detta i någon grad. Processen kan beskrivas så här:

• Människan upplever något ont som är viktigt i hennes liv. Individen

försöker bli av med det genom att kämpa emot det, genom att för-neka det. Om det sker med en hård och dömande attityd, innebär detta att denna inte ens vill se det och då hamnar personen i att förneka medvetenhet om det. Individen tror att om medvetenhet förträngs då finns inte det onda.

• Den mest väsentliga aspekten i människans existens är medveten-heten. Utan den är livet helt meningslöst. När medvetenheten för-nekas, förnekar människan sig själv. Individen upplever sig för-nekad, m.a.o. sårad och kränkt. På detta sätt, genom att censurera medvetenhet, traumatiserar personen sig själv.


30

• Eftersom hon upplever sig förnekad, leder detta till en känsla att man inte får finnas. Hon känner sig orättvist behandlad och tror att orättvisan kommer utifrån. Hon upplever sig lätt som ett offer av andra och vill revoltera samt reagerar med konstant flykt- eller kampattityd gentemot allt i livet, både mot gott och ont. Genom att förneka medvetenheten (minnet) om något smärtsamt, aktiverar hon upplevelsen av detsamma. Livet blir konstant försvar och kamp (stress).

• Eftersom människan har förnekat sig själv, sin egen existens, finns ett starkt behov av att existera. Individen vill få bekräftelse på sin existens genom andra, så att andra ska reagera på dennas exi-stens. Denna person vill leva genom andra, som man ibland säger. Personen vill få andras uppmärksamhet. Det friska i detta är att det finns ett sunt behov av kärlek, värme, acceptans och ett behov av att få bekräftelse på att hon är värdefull som människa.

• Men individen har förnekat sig själv och med detta kärleken. Då vill denna desperat få andras reaktion för att känna sig levande. Personen är inte van vid kärlek, därför blir lätt dennas försök att få andras reaktion (kärlek) neurotisk. Här förväxlas kärlek med makt. Individen använder varierande ”strategier” för att få:

o Andras acceptans/beundran: ansträngning för att vara snäll,

till lags, duktig, perfekt, räcka till för allt (gränslöshet), göra allt för att undvika andras avvisande, kritik, missnöje eller ilska, el-ler att eftersträva makt och social/materiell framgång.

o Andras uppmärksamhet: önskan att jämt bli sedd av andra,

beter sig och klär sig annorlunda, vill vara clownen i klassen, vill vara i centrum.

o Andras medömkan/skuldkänsla: att agera som ett offer inför livet med självdestruktivitet och depressivitet för att provocera medömkan och för att skapa skuldkänslor hos andra.

o Andras irritation/rädsla/hat/förakt: att bete sig på ett provo-kativt, elakt, aggressivt och/eller motbjudande sätt, att använ-da vulgärt språk...

Den här processen börjar ofta i tidig barndom. Till exempel när en föräl-der agerar på ett avvisande, hånande eller aggressivt sätt mot barnet. Det finns också andra faktorer med, inte bara censuren, t.ex. perfektio-nismen, avundsjukan, som ytterligare förstärker den onda cirkeln.

Människan reagerar vanligtvis gentemot det onda genom att ge tillbaka med samma mynt och på så sätt ökar mängden av det som är ont. Per-sonen har svårt att hantera det onda med något gott.

För att möta denna censur krävs tolerans och kärlek. På ett kollektivt sätt kan man hjälpa hela gruppen genom att prata om denna process,


31

genom att väcka medvetenhet om den hos var och en. Insikten om detta ökar toleransen och förebygger destruktiva reaktioner och konflikter. Hjalmar Söderberg (svensk författare 1869-1941) skriver i sin bok ”Doktor Glas”, Albert Bonniers Förlag, 2005 (1905): ”Ingenting förringar och drar ned en människa så, som medvetandet att icke vara älskad… Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill få kontakt till vad pris som helst.”

2.7 Det terapeutiska synsättet

Terapins syfte är att klienten ska utveckla acceptans för att bli mera medveten om sig själv och för att komma till insikt om sina inre vanor, värderingar och intentioner på den känslomässiga och andliga nivån. Processen leder till att hon har å ena sidan bättre kontakt och starkare tro på sina mänskliga rikedomar och å andra sidan ökad medvetenhet om sina hämningar.

Metoden baseras tekniskt på den traditionella freudianska psykoanaly-sen i den psykoanalytiska terapisituationen. Människosynen är dock ganska annorlunda. Människan ses som sin egen aktör i livet, som be-möter livets lycka och smärta med sitt eget förhållningssätt, med frihet och ansvar. Man är inte bara en konsekvens av det ärftliga, historiska och omgivningen. Under sessionen tar klienten upp det som hon anser viktigt eller intres-sant för att bättre förstå sig själv genom sina svårigheter och problema-tiska känsloreaktioner. Analytikern/terapeuten kan fråga vidare och sen tolkar detta för att ta fram medvetenheten som rör problematiken. Ingen gör någon illa medvetet och minst av allt sig själv. Analyssessioner eller terapisamtal har man minst en gång per vecka. Processen slutar när klienten bedömer att terapins syfte har uppnåtts el-ler att insatsen inte kompenseras med tid och pengar.

Medvetenheten är den viktigaste aspekten i människans existens. Var och en av oss behöver utveckla och ”träna” den, såsom vi gör med kroppen, under hela livet på olika sätt. Sören Kierkegaard (dansk filosof 1813-1855) har uttryckt: ”Om jag vill hjälpa en annan människa måste jag först förstå det hon förstår. Gör jag inte det och försöker hjälpa denna människa ändå är det att hävda mig själv och visa mig bättre.”


32

3 RÄDSLA, ILSKA OCH ELAKHET 3.1 Känsla och emotion

Att känna betyder att förnimma, upptäcka, vara medveten om någon-ting. Människan uppmärksammar verkligheten genom att känna efter. Att känna är en inre handling, som man kan göra med nyfikenhet, med kär-lek, alltså med vilja att vara medveten om det som man uppmärksam-mar. Orden känsla och emotion kan definieras så att betydelsen blir olika:

Kärlek betyder värme, tacksamhet, ansvars- och initiativtagande. Den är en god inre handling. Kärleksfullhet är goda avsikter och stämmer överens med den universala etiken. Livets förutsättning, innehåll och mening är kärlek. Det är alltid vist att agera kärleksfullt. Även om du känner likgiltighet och avundsjuka, handla medvetet kärleksfullt genom att frustrera dina förnekande intentioner och emotioner. Leo Tolstoj (rysk författare, 1828-1910) skrev: ”Endast i kärleken upp-står sanningen.” Detta ser man praktiskt i det terapeutiska arbetet; en-dast i kärleksfullhet uppstår medvetenhet; klienten får kontakt med sin inre balans genom att tillåta medvetenhet om sina rikedomar, svårighe-ter och möjligheter. Människan ”finns” i den utsträckning hon accepterar kärleken. På detta vis är medvetenhet och kärlek nästan samma sak. Fjodor Dostojevskij (rysk författare, 1821-1881) beskrev människans motsägelsefullhet: ”Där det inte finns kärlek, finns inte heller förnuft.” Men också: ”Den som du mest älskar, sårar du först.”

Känna (man vill upptäcka, vara medveten)

Emotion (man vill inte upptäcka)

kärlek glädje tacksamhet entusiasm nyfikenhet trygghet

Ångest, rädsla likgiltighet, depressivitet eufori blind förälskelse irritation, ilska, hat överlägsenhet, aggressivitet

Dessa känslor tillåter upptäckten av verkligheten och att acceptera den medvetenheten. Människan agerar med rätt stressnivå.

Rädsla och ilska är känsloreaktioner inför hot och fara. I den mån de inte motsvarar det verkliga behovet är de reaktioner (attityder) för att för-tränga en känsla/uppfattning. De är symtom på att människan motarbe-tar medvetenheten om verkligheten.


33

Samhällets lagar och institutioner borde byggas enbart på kärleksfullhet. Visdom betyder förening av kunskap och kärlek. Negativa emotioner som rädsla, ångest, oro, ilska, bitterhet och aggres-sivitet skapas av attityder som censur, avundsjuka, perfektionism och storhetsvansinne. Då accepterar man inte medvetenhet om det verkliga som finns. Man hamnar i flykt- och kampattityd på ett neurotiskt sätt.

3.2 Krav - stimulans eller konflikt?

Vettiga, praktiska krav som utmaningar att utföra något nyttigt och/eller glädjande är inspirerande. Krav betyder möjlighet att kunna utveckla sina förmågor och erfarenheter. Syftet är på förverkligandet, inte på personen. Men om kraven upplevs som att man måste vara på ett visst sätt, till ex. duktig, snäll, rolig, säker eller spontan, blir effekten den motsatta. Utåt kan man spela sin roll, men inåt blir man missnöjd, blockerad och revol-terad. Då upplevs kraven som fara och hot och man reagerar med flykt- och kampattityd (censur). När ett barn ofta hör vuxna säga, ”du är så duktig”, kan det upplevas som att man ska bli ännu duktigare och barnet kan anstränga sig mera och mera. Hon kan uppleva hon sig då vara mer accepterad och älskad. Detta kan förorsaka duktighetssyndrom; man får sin existens bekräftad genom att duga. Om det utvecklas starkt hos människan kan det leda till grundlig utmattning redan i hennes bästa arbetsår. Det är viktigt att inspirera andra, att bekräfta medvetenhet om goda handlingar och det goda som finns men inte ge fokus på själva männi-skan. Människan finns redan och det räcker. När kraven riktas eller upplevs på så sätt att man ska vara någonting, hamnar man lätt i självupptagenhet som bromsar den mänskliga utveck-lingen. När andra ställer krav på en, beror det på henne hur hon reagerar på dem. Om man själv har en vana att ställa stränga krav på sig själv (och på så sätt på andra), tar man åt sig av alla möjliga yttre impulser genom att uppleva dem som ett måste. Om man har en perfektionistisk och gränslös inställning upplever man sig som den mest centrala figuren i världen och då känns det lätt som att allt är ens eget ansvar eller egen skuld. Konkurrenssamhället har en social struktur där man upplever sociala si-tuationer som tävling och krav. Livet känns som en konstant kamp för den egna platsen; man måste vara någonting. Detta kan leda till att även vardagliga aktiviteter upplevs som hårda krav; sköta barn, diska, åka till jobbet, möta människor osv. Allt blir som prestation, då är glädjen


34

borta. Vi har alla en tendens att reagera med motstånd mot stränga krav, de upplevs orättvisa. Kraven kan vara vettiga men strängheten är orättvis. När jag upplever att kraven är auktoritära reagerar jag med revolt. Efter-som det är jag själv som hanterar kraven på mitt inre sätt, hamnar jag i konflikt med mig själv (det är jag som agerar auktoritärt). Jag ställer krav på mig själv, upplever orättvisa pga. strängheten, reagerar med mot-stånd mot mig själv och skapar med detta en inre konflikt. Detta leder till att jag uppfattar eller tolkar allt möjligt som orättvisa och konflikt och lätt upplever mig kränkt. Jag känner ett starkt behov av att hävda mig gent-emot det minsta möjliga. Konsekvensen blir rädsla, frustration, ilska, en-samhet och stressrelaterade sjukdomar. Krav som inspirerande utmaning är utvecklande men krav med sträng-het upplevs med revolt.

3.3 Om skuld, offerkänsla och maktlöshet

Den sunda skulden betyder följande: • Skuldkänsla är ett symtom på att man har handlat med en felaktig,

t.ex. perfektionistisk eller avundsjuk intention. Skuld är en sund inre varning, ett tecken på sundhet.

• Det är viktigt att tillåta sig att känna skuld. Genom att reflektera

över sitt handlande utvecklar man sin etiska förmåga. Den överdrivna skulden uppstår från attityden att skuldbelägga sig själv, döma och moralisera: • Det är vanligt att man skuldbelägger, överdriver och dömer sig

själv, och andra. Nästa steg är att man hamnar i starka negativa emotioner som värdelöshet, hopplöshet och depression, vars syfte är att censurera medvetenheten om den sunda skulden och om sitt fel. Ofta är den sunda skulden bara en bråkdel av den totala skuld- och skamkänslan. Den sjuka aspekten, orsakad av sitt eget skuld(skam)beläggande, utgör den allra största delen.

När man ser att en människa lider av skuld, reagerar man ibland med att vilja eliminera eller dämpa skuldkänslan i stället för att bekräfta medve-tenheten om den sunda skulden och medvetandegöra det sjukliga skuldbeläggandet. Genom att dämpa skulden blockeras befrielsepro-cessen, som alltid börjar med att man accepterar medvetenheten om sitt destruktiva sätt att förhålla sig till sina svårigheter. Människan är ett offer för olika stressande och orättvisa omständighe-ter. Den yttre omgivningen är aldrig helt sund eller rättvis. Frågan är hur


35

människan tar emot svårigheter och smärtsamma händelser. Är hennes inställning konstruktiv eller skadlig? Offermentalitet är en vanlig attityd som leder till onödigt lidande. I offer-attityden gör människan sig passiv och hopplös. Hon skyller på andra el-ler omständigheter och tar inte egna initiativ. Hon förnekar sitt ansvar och därmed sina möjligheter att agera annorlunda. Hennes uppfattnings-förmåga, bedömningsförmåga och kreativitet är nästan blockerade. Hon upplever att det inte finns någon utväg. Det är en väsentlig skillnad mellan att vara ett offer och offermentalitet. Alla är vi offer för orättvisor men man kan handla på ett sunt sätt för att förändra det som går att påverka och anpassa sig medvetet till det som inte går att påverka. Om du ofta upplever dig som ett offer, är det ett tecken på offermentali-tet. Försök att acceptera medvetenheten om detta för att avveckla attity-den och därmed kunna minska känslan av hopplöshet. Då har du möj-lighet att få kontakt med dina förmågor och kan bedöma situationen på ett mera balanserat sätt. Du hittar nya bättre sätt att agera på. Ofta bortförklarar (psykologiserar) man människans ansvar, delvis med syfte att inte skuldbelägga henne. Men det förstärker bara hennes offerattityd och förlänger lidandet.

Emotion av maktlöshet betyder att man vill ha mera makt än vad man har i praktiken. Man vill till t.ex. förändra den andra, få den andra att handla på ett visst sätt. Ju mera makt man vill ha, desto mera maktlöshet och hopplöshet upplever man. Andra emotioner som avslöjar maktattityd är besvikelse, bitterhet, ångest och vanmakt. Man använder olika maktmedel som t.ex. ilska, aggressivitet, gråt, ledsnad, kränkthet, rädsla och desperation för att styra och manipulera andra. Ibland börjar denna ”skolning” med spädbarn när mamman eller pappan hotar och straffar barnet med avvisande och med andra destruktiva emotioner som ilska, neurotisk sorg eller gråt. Denna känslomässiga manipulation överförs lätt till följande generationer som ett familjemönster. Alla mår mycket dåligt av detta. Om du känner maktlöshet inom dig, stanna upp och reflektera över maktkampen. Erkänn att du bemöter den andra med maktinställning, att du vill styra och kontrollera. Den andra reagerar vanligtvis på samma sätt, vill styra dig med sina emotioner. Detta skapar destruktiva konflikter. Det kan vara så att ditt sätt att försöka hjälpa är att få den andra att göra/bete sig på det sätt du anser är det rätta. Du vill ha makt för att kunna styra. Du vill ha kontrollen för att få den andra att lyda dig. Detta är ett vanligt sätt att försöka ”hjälpa” den andra. Maktlösheten är ett tecken på att du har en felaktig inställning, din attityd är att föra krig. Med krig åstadkommer man ingenting nyttigt i


36

livet. Befinner man sig i en maktkamp har man redan givit makten till det som är destruktivt hos den andra. Man kan säga att man är i pakt, i samarbete med t. ex. barnets eller den vuxnes aggressivitet. Maktkamp kan ha dolda former. Attityder att vara för snäll och att vara ”till lags” döljer ofta en auktoritär inställning. Man vågar inte agera utåt för att inte, inför sig själv eller andra, avslöja sin starka auktoritära vilja. Ibland säger man: ”Jag har så svårt att säga nej.” Detta grundas ofta på att man har svårt att säga ja, att vara överens med andra. Man måste hela tiden motarbeta andra på samma sätt som man motarbetar sig själv. Anledningen till detta finns troligen i: - Kronisk censur och perfektionism; man tål inte att möta

konflikter, missnöje eller avvisande. - Avundsjuka (missunnsamhet), man förnekar systematiskt

det man i själva verket skulle vilja. Dessutom motarbetar man jämt sig själv och, som konsekvens, andra.

I sin perfektionism blir det svårt att säga nej, för att man vill att alla jämt ska vara enbart nöjda. Man vill hela tiden uppleva sig vara accepterad av andra. Man har ett starkt behov av att få bekräftelse. Man är rädd för att bli avvisad och kritiserad. Detta berättar om en perfektionistisk och egocentrerad inställning. Man ställer stränga krav på sig själv och andra som leder till att man kritiserar och nedvärderar sig själv och andra åtminstone i sin känslo- och tankeverksamhet. Se kapitlet 2.6 om trauma.

3.4 Till lags, för snäll, rädsla att inte duga… Attityden att vara till lags, för snäll eller en stark rädsla för att inte duga döljer vissa intressanta aspekter. Låt oss säga att man är konstant rädd för att bli avvisad, kritiserad, att inte duga, inte räknas, att hamna i utan-förskap, att bli helt isolerad. Att vara till lags betyder att man inte respekterar sina egna åsikter, sin vilja, sin rätt att uttrycka sig. Man respekterar helt enkelt inte sig själv, man ”utplånar” sig själv. I en relation uppfattas detta som någonting obe-hagligt, och den andra reagerar lätt genom att avvisa den som försöker vara till lags. Det kan kännas provocerande, eftersom vi alla har denna attityd i viss mån, men vi vill inte vara medvetna om detta. Från en annan synvinkel provocerar detta ”till lags beteende” oss andra till att inte respektera den som vill vara till lags. Man hör inte till gemenskapen, lider av ensamhet, som icke-existerande. Dessa rädslor är symtom som man känner och man upple-ver att man inte har rätt att finnas till i en gemenskap. Samhörighet med andra är det väsentliga. Naturligtvis därför att man lever, älskar och kän-ner glädje just genom kontakten med andra. Att vara i gemenskap är att vara i kärleken, då upplever man känslan av sin existens.


37

När man upplever att man inte tillhör någon gemenskap, att man inte existerar, är detta tecken på att man inte är i gemenskap med sig själv i första hand, och man upplever sig vara oälskad. Detta kan vi säga med hänsyn till grundtanken; kärlek är livets grundkänsla. Man känner skuld. Vilket fel gör man? Eftersom man har tappat kon-takten med sig själv, upplever man en stark känsla av utanförskap, ut-stötthet, icke existerande. Man är inte älskad. Vanligtvis reagerar man med mycket skam, skuld och rädsla för denna medvetenhet. Man upple-ver skuld för detta, man gör verkligen ett allvarligt fel inom sig. Skulden är inte den andras utan ens eget fel. Hur händer detta? Människan är i grund och botten sin medvetenhet. När man förtränger medvetenhet om något viktigt i sitt liv, förtränger man samtidigt sig själv, ofta på ett kroniskt, vanemässigt sätt. Då gör man sig icke existerande. Man skapar upplevelsen av utanförskap, man är verkli-gen utanför sig själv, dvs. i stort sett utan kontakt med sitt inre. Detta är eget fel och skapar därför skuldkänsla. Eftersom man själv förnekar sig själv (genom att förneka sin medvetenhet) upplever man att man inte är värd att bli älskad. Man tränger bort medvetenhet, dvs. sig själv. Varför förtränger man så starkt medvetenhet? Det kan vara att pappan ofta är berusad och slår mamman, att föräldrarna nästan aldrig är hemma, att de är mer intresse-rade av sina jobb, eller är mycket auktoritära, att man blev våldtagen osv. Man vill inte att sådant sker, man vill inte veta om det, man vill inte kom-ma ihåg detta utan förtränger medvetenheten om det och förnekar då samtidigt kontakten med sig själv. Man förnekar sig själv, dvs. kärleken. Detta känns skamligt och kränkande. Man blir lätt kränkt. För att nu i vardagen kunna undvika medvetenhe-ten om denna skam och självförnekelse anstränger man sig till det ytters-ta för att bli bekräftad av andra, för att inte bli avvisad av andra. Man an-stränger sig att vara snäll, duga oändligt, vill bli beundrad till varje pris. Man försöker på alla möjliga sätt att inte bli kritiserad. Man är fobiskt rädd för medvetenheten om sin skam och självförnekelse. Då uppstår beteen-det till lags, för snäll, tyst och rädd. Och med denna inre aktivitet gör man sig ytterst lätt kränkt. Man upplever andras kommentarer eller kritik som kränkande eftersom man kränker sig själv genom att förneka sig själv. Vad betyder uttrycket att man tar för mycket ansvar? Det är vanligt att barn till alkoholiserade eller på annat sätt sjuka föräldrar tar för myck-et ansvar. De sköter sina små syskon, hushållet och försöker även göra allt för att pappa ska sluta supa. De gör allt för att andra inte ska se att pappan super. Och andra bekräftar att de tar för mycket ansvar. Men det är något felaktigt i detta eftersom ansvar förutsätter frihet och bara frihet leder till ansvar. I så fall kan man säga att barnet tar för myck-et frihet. Men barnet upplever sig inte alls fritt, tvärtom, som i fängelse. I själva verket anstränger sig barnet gränslöst till det yttersta för att lyckas dölja medvetenhet om att pappan super. Barnet gör allt för att inte själv


38

behöva ha medvetenheten om att pappan föredrar flaskan före familjen. Med detta förnekar hon sig själv. Man kunde tolka att i dessa fall har barnet troligen en stark attityd av censur, perfektionism och möjligen av-undsjuka. Just detsamma som den alkoholiserade pappan vanligtvis har i sig. Man vill ha kontroll som överlevnadsstrategi. Ofta i denna situation finns redan hos barnet ett starkt försök att ha kontroll. I själva verket vill barnet kontrollera medvetenheten, eliminera den. Konsekvensen blir att hon anstränger sig för att eliminera sig själv. Man är sin medvetenhet. Att lyckas kontrollera medvetenhet (om pappas supande) blir som den enda möjliga överlevnadsstrategin, men det är en fälla. Denna strategi leder till att man förnekar sig själv och det upplevs som mycket orättvist och krän-kande. Varför är detta kopplat med starka krav och press? Personen som li-der av detta symtom upplever ofta livet med starka krav och press, var-för? Gränslösheten i hennes krav förorsakas av egen gränslöshet. Att man inte vill ha medvetenhet om något som är verkligt förutsätter stark vilja och en gränslöshet för att tränga bort medvetenheten. En så stark vilja innebär en auktoritär och hård attityd som vanligen visar sig i perfek-tionism och storhetsvansinne (attityder som vi alla lider av i någon mån). Kravfullheten blir en vana, ett beroende så att kravlöshet blir en okänd fara. Som en klient uttryckte: ”Kraven ger mig upplevelsen av att jag exi-sterar. Utan krav finns jag inte.” Medvetenhet är den befriande möjligheten och den öppnas i kärle-ken. Medvetenhet om allt detta i sig är den befriande möjligheten. Att man accepterar att man hamnade i en fälla. Att alla krav att lösa proble-met fungerar som blockering, att det finns ingen brådska att bli av med detta. Medvetenhet öppnas inom människan bara i frivilligheten, i kärle-ken. Alla krav eller skuldbelägganden fungerar bara som censur och för-hindrar befrielsen. Man behöver träna sig i att möta sig själv medvetet med värme, tacksamhet och acceptans. Denna reflektion kan också tillämpas vid depression och aggressivitet, dvs. man kan byta begreppet till lags och tyst mot depression eller ag-gressivitet. Självklart finns det också andra aspekter med, som till exem-pel avundsjuka, perfektionism och storhetsvansinne.

3.5 Förhållningssätt för att hantera negativa emotioner

Bakom problematiskt beteende finns problematiska emotioner. Det är just negativa emotioner som man ofta behöver möta först. Alla vet att negativa emotioner som ilska eller rädsla inte är förbjudna. Det går helt enkelt inte att förbjuda känslor. Men hos oss finns det en stark konflikt mellan det intellektuella och känslomässiga. Intellektuellt vet vi att det inte är förbjudet att vara rädd


39

eller arg, men känslomässigt agerar vi tvärtom. Negativa (fula) emotioner får inte finnas, dvs. synas. Och det är den här aspekten inom oss som styr oss åt fel håll.

Det är svårt att möta arrogans, likgiltighet, ilska eller aggressivitet på ett balanserat sätt. Negativa emotioner innebär starka negativa energier. Man vill undvika att se och hantera ilska hos andra (och hos sig själv). Därför smittar ilskan lätt. När man tränger bort medvetenhet om rädslan/ilskan och beter sig som ”snäll”, ökar ilskan och bitterheten hos båda. Nedan finns några allmänna principer för att möta ilska, rädsla, sorg, depressivitet, missnöje, aggressivitet osv.

Förnim öppet, låt dig inte smittas av negativa emotioner (energier). • Försök att vara nyfiken på den andras emotioner. Ta emotionellt

avstånd från ilska och rädsla för att kunna undersöka den med din balans i behåll. Men om du ändå upplever en överdriven känsloreaktion, tillåt dig att känna den för att inte förneka medvetenhet om den, och försök samtidigt agera så vist som möjligt.

• För att kunna bearbeta dina egna känsloreaktioner medvetet kan

det ibland vara nyttigt att räkna till tio eller att ta ett djupt andetag, vilket har en lugnande effekt. På så sätt får du mera tid till att reagera med större balans.

• Om möjligt belys den andres emotioner med öppenhet och respekt,

till exempel: ”Jag tror att du är ganska stressad (frustrerad, missnöjd, arg…) just nu. Stämmer det?” Ibland kan man säga enkelt och vänligt: ”Vad irriterad du är idag. Vill du berätta om vad som oroar dig?” Den arga vill alltid att hennes missnöje blir sett.

• Undvik att falla in i den aggressivas (depressivas) argumentation.

Hon har en bristande logik och/eller intentioner; hamna inte i personens resonemang men observera uppmärksamt.

• När den andra försöker lägga skulden på dig, hamna inte i försvar.

Visa systematiskt hennes felaktiga handling, att hon i själva verket skuldbelägger sig själv, vilket är orättvist.

• När någon försöker förolämpa dig, reagera inte med ledsnad,

rädsla eller hat utan koncentrera dig intensivt på något konstruktivt även om du inte säger något. Du kanske säger: ”Det låter som du förnedrar dig själv.”

• Ta inte åt dig av de dumma ord och negativa energier som du får ta

emot. Ge inte rätt till det nedlåtande och avvisande. Den som handlar elakt har sitt eget ansvar, skuldbelägg inte dig själv. Du har ditt ansvar i sättet som du bemöter denna ignorans. Du kan kanske säga: ”Jag uppfattar att du undervärderar dig.”


40

• Ge inte den psykologiska makten till den elaka. Om du har intagit

försvarsställning eller en offerattityd innebär detta att du har gett makten till det elaka; avveckla den här inställningen inom dig.

• När du idealiserar den andra, hamnar du lätt i frustration och ilska

(stress). Du vill inte se det du ser, du vill inte ens komma ihåg hur den andra brukar agera. Då förnekar du din medvetenhet och detta leder till att du reagerar fel, destruktivt, du förnekar dig själv. Se den andra som hon är, förvänta inget annat. Blunda inte och överdriv inte. Undvik att bortförklara eller döma. Samla konkreta fakta.

• Bekymra dig inte när det inget tjänar till. Om du tänker över en svår

sak, skapa nya idéer, utveckla en praktisk handlingsplan. Mal eller älta inte, det är rent destruktivt (elakt).

• Undersök allt från ett större perspektiv. Kommer du ihåg det om ett

år? Är din reaktion till nytta för andra? Vilken betydelse har det för kollektivet, för mänskligheten?

• Avveckla bitterheten och offerattityden. Reflektera över:

- Hur påverkar din bitterhet ditt liv? - Vilka förväntningar har du som förorsakar din frustration? - Sluta att döma. Ingen har rätt att döma den andra.

• Kom ihåg att kärleksfullhet är en mycket starkare energi än

förnekelse (ilska, hat, rädsla...).

3.6 Hur undvika att bli sårad Låt oss först reflektera över följande dialog:

- Kalle försöker såra Lena. Vems fel är det? - Felet är enbart Kalles. Man har aldrig rätt eller anledning att

såra andra. - Lena blir sårad. Vems fel är det? - Enbart Lenas. Kalle kan inte styra Lenas känslor. - Är det vist att bli sårad? Nej! - Lena är inte vis. - Lena tar åt sig och använder Kalles elaka ord för att såra

sig. - När Kalle angriper en annan person, angriper han sig själv i

sina känslor och tankar. - Han handlar elakt mot sig själv inom sig, som gör att han

mår dåligt och lider av detta, på sätt och vis straffar han sig själv.

Allt vad vi gör mot andra, det gör vi först och främst inom oss, mot oss själva. På så sätt skulle Lena kunna reagera gentemot Kalle och säga:


41

- ”Kalle, jag tror att du nedvärderar dig själv, du gör dig själv illa.”

Det är aldrig rätt att såra andra. Det finns heller inte någon anledning att ta åt sig den andras förolämpningar. För att undvika att uppleva dig sårad, gör följande reflektioner:

1 Ställ inga krav på att inte bli sårad.

Det är bra att för sig själv medge att man blir sårad, och att även minnas exempel på detta från det förflutna, från barndomen… Vanligen blir man besviken och arg på sig själv när man blir sårad. Detta betyder att man ställer krav på sig själv att inte bli sårad. Dessa krav fungerar genom att de blockerar medvetenheten om att man blir sårad. Detta leder till att man motarbetar sig själv och detta skapar en känsla av hopplöshet. Där-för vore det viktigt att tillåta sig att bli sårad. 2 Reflektera över ansvaret för dina känslor.

Vem är ansvarig för dina känslor, för ditt känsloliv? Endast du själv, ingen annan har makten eller kontrollen över dina känslor, över det sätt som du reagerar känslomässigt gentemot elakheter eller lycka. Det är du själv som tar åt dig av andras elakheter. Du använder den andras ord för att göra dig själv illa, så mycket som du ”vill”. Kom ihåg: Den som an-griper en annan person, angriper sig själv i sina känslor och tankar. 3 Att inte acceptera identifikationen betyder att du sårar dig själv.

När någon kränker dig, väcks insikten om din överdrivet självkritiska och destruktiva läggning. Med andra ord, den andras förnekande handling speglas i ditt inre genom identifikationen. Vanligtvis vill man inte vara medveten om sitt självförnekande och reagerar mot medvetenheten om detta. På detta sätt angriper du dig själv, eftersom människan är sin medvetenhet. Om man tar åt sig den andras avvisande eller förolämpande handling, beror det på att man lider av ett nedsättande förhållningssätt gentemot sig själv. Det viktigaste är att komma ihåg; man får uppleva sig sårad, det är inte förbjudet. Tillåt dig själv att bli sårad, men kom samtidigt ihåg att dina emotionella reaktioner är ditt eget ansvar.

3.7 Förhållningssätt inför aggressiva handlingar

Emotioner går inte att förbjuda men destruktiva handlingar ska man för-söka tydligt förhindra. Man behöver markera gräns mot det destruktiva. Rättvisa regler och struktur betyder trygghet och trivsel. Det finns två ni-


42

våer för att sätta stopp för den destruktiva handlingen; den individuella och kollektiva nivån. Följande principer gäller i den personliga kontakten: Handla tidigt och tydligt

• Rikta dina åtgärder mot att förhindra den destruktiva handlingen,

inte mot själva personen. • Säg ”nej” med positiv psykologisk energi. • I nödsituationer, använd din ilska som styrka. • Sätt gränser genom att tydligt uttrycka dina motiv när så behövs. • Utvärdera orsaken till den andras aggressivitet. Finns det någon

logisk anledning? Försök att få fram det sakliga. • Om den andra är besviken (ledsen, arg), fråga rakt ut och

respektfullt om personens förväntningar. • Om den andra agerar hotfullt och kan vara farlig, bemöt denna med

mycket respekt. Be andra om hjälp när det behövs. Handla långsiktigt

• Förändra ditt eget handlingssätt med kreativitet. Detta provocerar

förändringar i den andras beteende. • I stället för att klaga på hennes destruktivitet, be om idéer och

förslag för att förbättra situationen. • Undvik situationer där det uppstår ”vinna – förlora” -stämning,

sådant leder lätt till hämndbegär. Använd en strategi som leder till att båda sidor vinner något.

• Visa tydligt de fördelar som personen kan uppnå genom att

förändra sitt handlingssätt. • Skriv ner viktiga fakta om problemet, analysera och prioritera olika

aspekter och utveckla en konkret handlingsplan. I svåra fall kan det vara bra att skriva dagbok om besvärliga händelser: datum, beskrivning av händelsen, vad den andra sade, vad du sade, hur du skulle ha svarat.

• Skriv i förväg på papper vad du vill säga. Genom detta kan du

formulera ditt budskap väl och undvika onödig provokation. • Sätt dig tillfälligt men ordentligt in i den andras position för att

bättre förstå dennas intentioner och möjliga vanföreställningar, så att du bättre kan förnimma hur personen fungerar.


43

• Om det handlar om ett ”omöjligt” fall är det bättre att neutralisera denna persons makt och påverkan till ett minimum. Tänk sedan på vad du kan göra för att hjälpa personen.

• Använd ditt sinne för humor; genom det kan följande ske:

- Du kan kanske prata om saker som i vanliga fall kunde upplevas förolämpande.

- Du kan locka fram kreativiteten genom att avveckla spänning och stress.

- Du kan kanske förändra händelsernas gång till något mer positivt genom att få uppmärksamhet även från den som inte vill lyssna på dig.

• Skapa tydliga rättvisa regler enligt kollektivets behov och villkor,

använd den demokratiska processen i utvecklandet av detta.

3.8 Hur hantera mobbning?

Mobbing är en upprepad, elak, aggressiv och föraktfull attityd som hand-lar om förödmjukelse, diskriminering eller fysiska övergrepp, med syfte att såra och angripa en annan människa. Som mänskliga varelser bär vi, i mer eller mindre hög grad, onda avsikter med oss, vilka vi inte helt kan bortse från. Det är därför ingen god lösning att fördöma de som mobbar. Men det är viktigt att förebygga och förhindra aggressiva handlingar och andra kränkningar.

Att hantera mobbning är inte enkelt eftersom det många gånger är ett förtäckt fenomen. Det förekommer ofta mobbning med subtila psykiska kränkningar. Detta gör dem än mer plågsamma ur en psykologisk aspekt eftersom de är mycket svåra att bevisa.

Mobbning är en destruktiv och egocentrisk handling som uppstår från tävlingsanda och avundsjuka. Det är därför intressant att bekämpa mobbning med motsatsen till dessa destruktiva mönster - genom att stärka gruppens solidaritet och gemensamma ansvarstagande. Detta nås genom att bygga en social struktur där deltagandet är jämlikt. Paral-lellt används principer som leder till att utveckla större självinsikt. Som metod används direkt demokrati och människosyn där man arbetar med att öka förståelsen om den mänskliga naturen. Denna inriktning innebär att det är möjligt att förebygga och minska problem med bråk och konflik-ter och samtidigt öka motivationen för studier, arbete och samarbete.

Sättet du hanterar mobbning kan innebära att situationen förvärras

En av svårigheterna i att möta mobbning är att mobbaren på grund av sina egna interna problem har ett stort behov att få uppmärksamhet från gruppen. Förutom mobbarens dåliga intentioner har denna ett starkt be-hov att hävda sig, att ha status och makt. Hon vill ha uppmärksamhet


44

och därför så är det fel att koncentrera sig allt för mycket på mobbaren. Att sätta mobbaren i centrum innebär att man på sätt och vis “marknads-för” denne.

En annan risk är att inte ta den utsattes eventuella destruktiva mönster på allvar. I många fall blir resultatet av vårt mötande av mobbning att den utsattes offermentalitet förstärks och att man väljer att endast foku-sera på mobbaren. Det finns en utbredd oro kring skuldbeläggelse av offret. På så sätt hindrar vi ökad medvetenhet om självförnekelse och stärker tankar om att fienden alltid är den andre.

I vissa fall bemöts mobbning med hårdhet och detta förvärrar ytterligare situationen. Auktoritära attityder är destruktiva och resulterar i ökad rädsla och aggressivitet. Detta leder till en ond cirkel som är svår att ta sig ur.

På grund av detta bör metoder för att möta mobbning huvudsakligen in-rikta sig på förebyggande och strukturella åtgärder. Man kan inte bortse från alla tre parter som ingår i processen mot mobbning, vilka är kollekti-vet, den som kränker och den som blir kränkt.

Förbereda kollektivet för att handla solidariskt

I skolan (eller på arbetsplatser) bör det finnas en kontinuerlig process med målsättning att skapa stimulerande och rättvisa förhållanden för del-tagande och skapa förståelse om människans natur och om relationer. En viktig aspekt rör rättvist deltagande, vilket etableras genom metoden direkt demokrati. Samtliga i gruppen deltar i beslut som rör viktiga frågor. Varje deltagare har en röst. De valda representanternas uppgift är att genomföra de kollektiva besluten. På detta sätt kommer mobbning att sluta vara en enskild angelägenhet som endast rör läraren (eller chefen) och blir i stället allas ansvar. Det utvecklas ett kollektivt ansvar och en ökad solidaritet. Självstyre möjlig-gör utvecklingen av tydliga rutiner om hur kollektivet bör agera ifall kränkningar skulle förekomma. Den andra aspekten har att göra med förståelse för den mänskliga na-turen och innehåller två huvudsakliga principer: Allt som jag ser hos andra finns hos mig själv i någon mån. Ingen människa är perfekt, inte ens i någon enstaka aspekt. Alla människor har alla slag av fel och brister. På samma sätt har var och en av oss alla slag av mänskliga kvalitéer, mänskliga rikedomar. Följaktligen är den andras rikedomar och brister också en del av mig, givetvis i olika grad och på olika sätt. Den som kränker mig är en “spegel” av min egen aggressivitet, även ifall jag har den i en mindre grad. På samma sätt finns glädjen och kreativite-ten som jag ser hos min medmänniska hos mig själv, trots att jag kanske inte tillåter mig att njuta av den i samma utsträckning. När någon provo-


45

cerar mig på så sätt att jag blir obalanserat rädd eller arg, ser jag hos den andra någonting som jag inte vill se hos denna och ännu mindre hos mig själv. Hon är som min inre spegel. När kollektivet har denna förstå-else leder det till att man kan förebygga konflikter och öka toleransen inom gruppen. Det jag gör mot en annan gör jag också mot mig själv. Allt uppföran-de uppstår från de psykiska aktiviteterna. Ett glatt sinne sprider glädje. Ett aggressivt sinne manifesterar sig i aggressioner och hotfullhet. Vårt beteende är en konsekvens av vårt sätt att tänka och känna och agera metafysiskt. Den som kränker en annan människa, kränker också sig själv. Den som behandlar andra på ett fint sätt, gör gott mot sig själv. Så-ledes kränker mobbaren först och främst sig själv och som en konse-kvens även andra. När en majoritet i kollektivet har denna förståelse så kommer det inte längre att förekomma så mycket anklagelser, fördöman-den, skuldbeläggande av sin nästa och vi får färre hämndaktioner och mindre bråk.

Hur möta mobbaren? Kollektivet utvecklar tydliga rutiner kring hur mobbning ska mot-verkas. Detta kräver att en majoritet i gruppen är motståndare till mobb-ning och är villiga att reagera. Genom en demokratisk process bör en majoritet i gruppen utforma principer för att förhindra destruktiva hand-lingar i kollektivet. Till exempel när någon i gruppen blir kränkt så bör kol-lektivet reagera för att få stopp på övergreppet. Genom den direkt demo-kratiska strukturen känner kollektivet gemensamt ansvar för att ta initiativ och ingripa. Strategin används inte bara i fall av mobbning, utan även i andra typer av destruktiva mönster. Till exempel är ett vanligt problem i elevgrupper att en stökig minoritet tillåts ta plats samtidigt som en majoritet egentligen vill ha lugn och ro för att kunna fokusera på studier. Genom att införa demokratiska principer övergår makten från att ha varit hos en minoritet till att ligga hos majoriteten. När individen bryter mot gruppens regler så kommer denne att få stå till svars inför kollektivet. Konsekvenserna av att bryta mot reglerna ska vara rättvisa och i utbildningssyfte. Mobbaren är en människa som har det svårt med sig själv. Ingen kan uppleva sann lycka i att göra andra illa. Och den som gör andra illa, gör sig själv illa med sina destruktiva intentioner och sin negativa känslo-verksamhet. Man kan njuta av att göra andra illa men det har ingenting med lycka att göra, tvärtom.

Vanligtvis är den som plågar och behandlar den andra elakt fysiskt star-kare. Det behövs inget mod att attackera svagare, tvärtom, det är all-tid ett tecken på svaghet och osäkerhet. Mobbaren lider av svaghet och osäkerhet, men med sitt beteende vill hon visa sig stark och säker. En av de viktigaste delarna för att förebygga mobbning är att organisera kollektivet för reflektioner kring samarbete, mänsklig utveckling och de-


46

struktiva beteendemönster. Fokus bör ligga på att kollektivet får större kunskap om mobbarens osäkerhet och avundsjuka och att hon gör sig själv illa. Denna kunskap är viktig för att man ska kunna möta mobbning-en på ett balanserat sätt. Reflektionen görs utan att någon pekas ut. Kontentan är att man får större förståelse för att mobbaren gör sig själv illa när hon kränker andra.

Avsikter med mobbning kan analyseras utifrån följande hypoteser:

Elakhet är en form av avundsjuka som betyder att man missun-nar sig det goda, vackra och glada, till exempel framgång, möj-ligheter, kunskap och kärlek. Den avundsjuka reagerar genom att försöka hindra och förstöra det goda. Om man är missunnsam mot det goda hos den andra, är man det mot sig själv. Allt man gör uppstår från ens inre liv. Till exempel, när man gör något gott mot den andra, känner och tänker man gott. Man gör sig själv gott. Och detsamma gäller när man gör någon illa, då handlar man illa mot sig själv.

Attityd av censur innebär att mobbaren identifierar sig själv med någonting som hon inte vill ha medvetenhet om. Till ex. väcker den mobbades osäkerhet insikten om hennes egen osäkerhet. Hon vill inte ha denna insikt och reagerar genom att attackera den som väckte medvetenheten (spegling genom likhet). Den andra kan också väcka insikten om något motsatt hos mobbaren, till exempel att den andra arbetar och når framgång. Detta väcker insikten hos mobbaren om hur hon själv försummar sina egna förmågor och möjligheter (spegling genom motsatsen), och då reagerar hon genom att attackera personen som väckte denna insikt. Det är också möjligt att någon avvikande egenskap hos den andra kan väcka medvetenhet hos mobbaren om hennes egen avvikande egenskap.

Den som mobbar har ett stort behov av att bli sedd, att upp-leva sig som existerande. Hon söker uppmärksamhet, status och makt från andra genom metoder som närmast kan liknas vid besatthet. Det är möjligt att mobbaren har problematiska familjerelationer med föräldrar som är aggressiva och avvisande (vilket givetvis inte ger mobbaren rätt att kränka). Mobbaren accepterar inte insikten om sina föräldrar. Hon kämpar emot medvetenheten. Medvetandet är emellertid kärnan i vår existens och hon gör sig själv illa genom att försöka förneka detta. Hon förnekar sin egen existens och får en känsla av brist på existens. Mobbaren agerar destruktivt och i obalans inte bara mot sig själv utan även i andra mänskliga relationer. I grund och botten vädjar hon om kärlek eftersom det är endast i kärleken som människan existerar.

Samhällsstrukturen som vi lever i är kapitalistisk. Dess huvudprinci-per är: konkurrens, utnyttjande, individualism, ytlighet, konsumtion och känslokyla, vilka prioriteras på bekostnad av mänskligt lidande. Dessa principer har stor påverkan på barns, ungdomars och vuxnas mentalitet och späder på mobbtendenserna hos oss alla. Jakten efter njutning ge-


47

nom de perversa värden som kapitalismen bygger på har kommit att bli en livsfilosofi.

Den som är ”medlöpare” till mobbningen är kanske oftast rädd för att själv bli ett offer. Alternativt lider hon av samma motiv som själva mobba-ren. Även passivt deltagande är deltagande. Om man bevittnar en ag-gressiv handling och inte reagerar mot den på något sätt, upplevs det lätt som ett godkännande. Det är därför viktigt att tydligt visa att man inte ac-cepterar mobbning. Även chefen/läraren kan systematiskt vara nedlåtande och aggressiv mot en underordnad på grund av sin avundsjuka. Hennes glädje, spon-tanitet och livlighet provocerar chefens missunnsamhet och det kan hän-da att chefen/läraren upplever allt möjligt som störande och vill ”discipli-nera” henne på ett orättvist sätt. Eftersom det rör sig om personer i le-dande ställning blir situationen extra komplex. Just därför är det extra vik-tigt att problemet behandlas med kollektivets gemensamma ansvar.

Hur möta den utsatta?

Kollektivet utformar tydliga rutiner, dels för att hjälpa den som utsätts för aggressioner, dels för att förhindra mobbning och dels för hur ta hand om den utsatta. Om den utsatta har svårt att tala om problemet och känner starka skuld- och skamkänslor så finns det behov av att föra en dialog med henne för att hon ska kunna inse att hon gör sig själv illa och lierar sig med den som agerar elakt.

Den som handlar elakt och kränker andra har det fulla ansvaret för detta. Den utsatta ska aldrig ta åt sig eller göra sig själv illa med hennes för-olämpande ord. Det är bättre att överhuvudtaget inte ge makt åt hennes elakheter.

Ofta tänker man sig att den som drabbas av mobbning är en innesluten, blyg eller osäker person. Eller att denna har något utmärkande drag, som till exempel övervikt, kortväxt, utmärkande näsa, stamning eller hör till någon minoritet.

Den som är mobbad, kan delvis ha sin egen roll i mobbningen, men det är osannolikt att man medvetet väljer att bli mobbad. Däremot kan en människa ha förnekande tankar och känslohandlingar om sina förmågor och sitt människovärde. Hon trycker ner sina kvalitéer och fixerar sig vid svagheter. Hon kan exempelvis lida av avundsjuka och perfektionistiskt beteende. Hon kan ha en negativ inställning till sitt utseende, vara över-kritisk gentemot sitt liv samt uppleva konstanta krav på att vara annor-lunda. På detta sätt utvecklar hon ett mönster som framkallar andras nedlåtanden och avvisanden. Det etableras på detta sätt en smärtfylld pakt mellan förövaren och den som utsätts.

Om den mobbade antar en offermentalitet blockerar hon sig och blir pas-siv och nedbruten. Hennes uppfattnings- och bedömningsförmåga samt kreativitet blir blockerade och hon upplever att det inte finns någon utväg.


48

Den mobbade kan uppleva så stora skam- och skuldkänslor att denna inte har modet att prata med någon om mobbningen. Människan har en vanlig tendens att skuldbelägga och döma sig själv för sina svårigheter. Den här orättvisa skulden kan delvis uppstå genom att man har medve-tenhet om sin pakt med elakhet men är rädd att inse detta. Starka skuld-känslor kan vara symtom på en pakt med mobbaren. Att tala om mobb-ningen skulle väcka medvetenheten om detta och den mobbade känner rädsla för denna insikt.

I offerattityden hör det till att man dömer mobbaren hårt. Det föder ett kompulsivt behov av att få rättvisa till vilket pris som helst och där till och med hämndelement kan ingå. Ur detta föds onödigt lidande, förutom allt annat lidande som mobbningen i sig innebär. Viktigt är att påminna sig om att det onda endast kan botas med det goda.

Det är en väsentlig skillnad mellan offer och offermentalitet. Alla är vi offer för orättvisor, men hur man förhåller sig gentemot dem är på sätt och vis vars och ens känslomässiga val. Att ge eller inte ge makt åt elakheter är en metafysisk och känslomässig fråga. I valmöjligheten finns frihet men följaktligen även ansvar och möjlighet till frigörelse. Medve-tandegörande av beteenden kring självförnekelse och självfördömande är viktigt för att kunna bryta pakten mellan den som utför kränkningarna och den som blir kränkt. Med denna medvetenhet kan den mobbade fri-göra sig från gamla mönster och agera på ett mera balanserat sätt.

En stark och kontinuerlig process Processen är inte enkel. Den kräver tid och övning. Den nödvändiga ti-den bör ses som en investering, det är en kontinuerlig och kraftfull bear-betningsprocess. Positivt är att resultat uppnås snabbt. Man får bättre arbetsklimat, större motivation, ett stärkt samarbete inom kollektivet och intjänad tid då man slipper hålla efter disciplinen. Man får större solidari-tet och glädje i gruppen. Erfarenheter har på ett tydligt sätt visat detta.

3.9 Hur möta ”problempersonen” – sammanfattning

Det är inte lätt att möta och arbeta med en person som systematiskt uppträder med aggressivitet, destruktivitet eller likgiltighet. Man skulle behöva se den andra med nyfikenhet, öppenhet och värme och samti-digt stoppa dennas destruktiva handlingar tydligt och rättvist. Hon är en människa som har sina svårigheter, vilka ofta uppstår ur svåra sociala förhållanden och följande egna attityder:

• Bakomliggande attityder

o Egocentricitet, narcissism (instängdhet, själviskhet, maktlyst-nad, hänsynslöshet, brist på självdisciplin)

o Stark censur; flykt och kamp mot medvetenhet


49

o Stränga och gränslösa förväntningar och krav (”stark vilja”)

o Avundsjuka; attityd att förstöra möjligheter, utveckling, glädje, framgång, undervisning, leva i negativa fantasier, oroa sig oändligt, älta, attackera det goda och vackra.

o Identifikation; Läraren väcker medvetenhet om något hos ele-ven som denna upplever som fara/hot. Underordnad upplever chefen som sin fiende.

o Kronisk censur; Flykt/kamp mot medvetenhet leder till trauma-

tisering. Individen hämmar det sunda i sig.

• ”Botemedel”

o Tillåta och belysa emotioner och andra symtom för att lättare acceptera medvetenhet om dem.

o Hjälpa personen att förhindra sina destruktiva handlingar. Detta är kollektivets ansvar, som organiseras genom allas del-aktighet och ansvar (direkt demokrati).

o Öka individens självkännedom om både mänskliga rikedomar

och hämningar (bakomliggande attityder) genom dialektisk feedback.

o Alltid möta individen med kärlek. Kärleken betyder tydligt

stopp på den destruktiva handlingen och öppenhet för att öka sin självkännedom. Endast det goda kan bota det onda.

o Hjälpa till i det sociala sammanhanget så gott det går.

Man kan använda metoden Arbetsplan för samarbete (bilaga 4) med hela arbetsgruppen för att utveckla en kollektiv reflektion om fenomenet. Men då ska man inte peka ut någon, syftet är endast att öppet och strukturellt diskutera fenomenet. Var och en kan inse sin del i situatio-nen utan någon som helst kritik eller något krav. … Människan är både liten (ur helhetens synvinkel) och stor (ur egen syn-vinkel). Är meningen med ditt liv ditt välmående eller något som är stör-re än du själv? Kanske kontakt med Oändligheten? Människan behöver inte skapa någonting. Alla mänskliga rikedomar ingår i livet. Man behö-ver använda sina förmågor för att kunna uppleva att de finns. Livets grund är kärlek. Handla kärleksfullt, gör livsbejakande handlingar och ha tolerans med dina svårigheter. Dina gåvor är mycket större än dina brister och problem!


50

4 STRESS OCH OHÄLSA – EN REFLEXION OM ATTITYDER

4.1 Om psykosomatik och vilja

Hippokrates (grekisk fysiker, ca 460-ca 370 f. Kr.), som uppfattas som läkekonstens fader, menade att hälsa är människans inre harmoni och harmoni mellan henne och hennes omgivning; att bli frisk betyder att man blir medveten om sin motstridighet och börjar leva under naturens lagar. I denna princip, som fortfarande sägs vara läkekonstens grund, anser Hippokrates troligen att människans omgivning bör stämma överens med naturlagar för att principen ska kunna gälla. Men vår omgivning fungerar mycket annorlunda än den naturliga balansen, det finns orättvi-sor, fattigdom, hunger, orimliga krav, våld, utnyttjande, konkurrens, strukturell alienation osv. I själva verket skulle man behöva bota den samhälleliga strukturen (se mera i kapitlet 6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati) och naturförstö-ringen för att kunna tillämpa Hippokrates tes. Men i grund och botten är den intressant ändå. Ohälsan kan ses som en avvikelse från det sunda. Sjukdomar kan ha olika anledningar som togs upp på sidan 6: - genetiska brister - naturförstöring, förgiftning - social stress - egen psykisk obalans På vilket sätt medverkar människan till att bli sjuk? Äter dåligt, motione-rar inte tillräckligt, missbrukar kemiska medel eller vilar inte ordentligt – dessa är några vanliga sätt för att göra sig själv illa. Men dessa är bara beteendemönster som uppstår från människans psykiska liv, hennes in-tentioner, hennes andliga och känslomässiga handlingsmönster. En mycket stressad klient upplevde en stor befrielse när hon hörde tolk-ningen: ”Du anstränger dig jämt att vara någonting som du inte är, och det du är, är någonting mycket bättre än vad du försöker vara.” Psykosomatik är den vetenskap som undersöker hur psyket påverkar kroppen. Hur vi stressar oss till ohälsa, hetsar upp det neurologiska sy-stemet, vilseleder det hormonella och utmanar det immunologiska. Placebo-effekten hör till det psykosomatiska. Man inställer sig psykiskt på att en tablett (som inte har medicinska ämnen) botar sjukdomen, och då blir ofta effekten enligt ens egen tro. Det psykiska styr då det fysiolo-giska i en viss riktning. Påfrestning leder till ansträngning och ansträngning leder till stress. Man kan tolka ordet stress så brett att det innebär motsatsen till vilotillstånd. Att vilja göra någonting, vare sig det handlar om att försöka förändra en situation eller att försvara sig mot ett hot, leder till ansträngning. Man vill


51

utföra ett bra jobb trots tidsbristen, man blir kär i någon och gör allt för att få henne. Man vill så mycket. Ju mera man vill, desto mer stressar man sig. Att vilja är att stressa sig. Motvilja är också att vilja. När man inte tycker om sitt arbete, reagerar man med motstånd. Om man associerar arbete (och ansvar) med något tungt och krävande, istället för möjligheter och utmaningar, uppstår mot-stånd. Man reagerar negativt inför arbetsuppgiften, man vill inte men måste. Ur detta uppstår en konflikt. Detta medför att energiförbrukningen blir stor, man använder energier (1) i sitt motstånd, (2) i att övervinna sitt motstånd och (3) i att utföra uppgiften. Viljan är människans ”förgasare”, som tänder drivkraften. Engagemang och entusiasm frigör och öppnar oss så energin börjar flöda. Motstånd däremot krymper energiintaget och man blir snabbt trött. Låt oss studera detta genom stressen och speciellt genom den sjuka stressen, som betyder att man har en attityd av att stressa sig destruk-tivt.

4.2 Den sunda och sjuka stressen

Vanligen blir vi stressade i situationer då det finns för mycket att göra, ti-den räcker inte till, någon kritiserar oss, barnet krånglar med att klä på sig på morgonen, en gubbe kör sin bil sakta framför oss, de andra kas-saköerna flyter snabbare, bussen kommer inte i tid, man kan missa tå-get... Stress är den psykiska och fysiska reaktionen som vi får när vi blir utsat-ta för påfrestningar. Vi reagerar känslomässigt, fysiologiskt och hand-lingsmässigt. Vi handlar och anpassar oss till situationen. Man kan säga att stress är en anpassningsprocess. När man gör ett test, håller ett föredrag eller blir tvungen att arbeta mycket effektivt, höjs stressnivån. I en tävling skärper man sina sinnen och hetsar upp alla sina förmågor till det yttersta, man anstränger sig maximalt. När man går till sängs för att sova, vore det bra att ha så låg stressnivå som möjligt. Under sömnen kan man slappna av helt och hål-let, nästan nollstress. Varje situation kräver en viss ansträngning, ett visst behov av stress, alltså ett visst optimalt stressbehov. Individens reaktion kan vara sund, hon reagerar då med att höja stress-nivån så mycket som situationen kräver. Men stressen kan hamna på skadliga nivåer, så att stressreaktionen inte motsvarar behovet, den kan vara under- eller överdimensionerad, och det är då den sjuka stressen uppstår. På ett smygande sätt kan sedan stressen växa till utbrändhet. I vad mån ansvaret ligger hos samhället, på arbetsplatsen eller hos indi-viden, är en komplicerad fråga. Stressen har också en epidemisk karak-tär, den smittar från en person till en annan. Om stressbehovet, den nödvändiga stressnivån är hög och varar länge, försvagas hälsan. Stressen tär på den psykiska och fysiska balansen,


52

man har tendensen att börja handla destruktivt. Organismen börjar ock-så motarbeta sig själv (autoimmunsjukdomar). I en miljö där konkurrensen, individualismen och kraven hela tiden höjs, kan även den sundaste individen bli utbränd. När samhället priori-terar ekonomiska vinningar framför människors välmående, blir resulta-tet att befolkningen insjuknar oftare, trots det ökade materiella välmåen-det. Inför påfrestningar reagerar vi på olika sätt. Stressens nivå beror på själ-va situationen (stressbehovet) och på vår inställning till den. Eftersom det inte finns en enda perfekt människa, kan vår attityd aldrig bli full-ständigt balanserad. Detta innebär att vi i någon mån alltid skapar onyttig stress på grund av attityder som censur, idealisering, perfektionism, avundsjuka och vanföreställningar. Man kan ha en ovana att skapa och uppehålla en hög stressnivå helt utan anledning därför att man gjort sig beroende av stress, psykiskt och fysiskt. Inför långvariga påfrestningar är det lätt hänt att man upplever sig som ett offer, man känner hopplöshet och anser att man inte kan påverka si-tuationen på något sätt. Man ser då inte möjligheten att ta ansvar för att förhålla sig på ett nytt sätt och med detta kunna agera och anpassa sig bättre till förutsättningarna. I vad mån har samhället, arbetsgivaren och individen ansvar för den sju-ka stressen?

4.3 Symtom är nyttiga larmsignaler

Stress är en varningssignal. Spändhet, värk i huvudet, magen eller ryg-gen, sömnsvårigheter, nervositet, ångest, konstant skuldkänsla, bitterhet är några vanliga symtom. De är nyttiga larmsignaler. Psykosomatik betyder att den psykiska aktiviteten styr den somatiska (kroppsliga) så att kroppen insjuknar på grund av psykiska spänningar och illamående. Ju tidigare man drar nytta av larmet, desto bättre. Därför är det bra att ha tålamod, att ta tid och förnimma stressymtomen ordentligt för att kunna undersöka, behandla och avveckla dess anled-ningar både i det psykiska och sociala avseendet. Man gör det som behövs för att minska yttre faktorer till stress och man reflekterar över sina egna stressattityder för att avveckla den sjuka stressen. Medvetenhet om vårt inre liv har en balanserande och läkande effekt. Genom ökad självkännedom förstärks tilliten till livet (som uppfattas som


53

självtillit) och till den psykiska balansen och med detta förmågan att möta påfrestningar. Den förebygger och avvecklar den sjuka stressen och dess konsekvenser. Nedan finns en lista över symtom som kan kopplas till stress.

Symtom är nyttiga larmsignaler. Dra nytta av dem! Förnim dem med tå-lamod. Försök inte att snabbt bli av med dem. För inte kamp mot dem.

4.4 Om den fysiologiska stressprocessen En av de första stressforskarna, den österrikiske läkaren Hans Selye, använde termen stress för att beskriva syndromet fysisk utmattning. Han utvecklade teorin om det allmänna anpassningssyndromet och om anpassningssjukdomarna. Om anpassningsreaktionen hos en individ är alltför stark eller icke tillräckligt stark, skapas den onyttiga stressen. Det allmänna anpassningssyndromet uppstår när individen känner sig utsatt för fara eller hot. För att försvara sig mot en attack sätter männi-skan i gång den s.k. alarmreaktionen genom att aktivera det sympatis-ka nervsystemet. Binjuremärgen börjar utsöndra hormonerna adrenalin och noradrenalin. Adrenalinets funktion är att mobilisera organismens reserver för snabba åtgärder – flykt eller kamp. Hjärtat slår snabbare, mjälten drar sig samman för att släppa ut fler röda blodkroppar i blodom-loppet, levern frigör lagrat socker, andningen blir häftigare, blod samlas i musklerna och i hjärnan, pupillerna utvidgas... Om nödläget fortsätter, börjar organismen förbereda sig för motstånds-

PSYKISKA Ångest, ängslan Spändhet, rädsla Lättretlighet Nervositet Bitterhet Nedstämdhet Koncentrationssvårigheter Svag självkänsla Rädsla att förlora kontrollen Hopplöshet Isolering Ätstörningar Minskad sexlust Depression Fobier Psykiska sjukdomar Utbrändhet Upprepade ”tics” t.ex. att man svänger med foten, knackar med fingret.

FYSISKA Spända muskler Stel nacke Utebliven menstruation Ont i bröstet Högt blodtryck Magsår Ryggvärk Obalanserad ämnesomsättning Hormonrubbningar Åderförkalkning Magsyra Hjärtklappning Snabb andhämtning Hudbesvär Förkylningar Infektioner Hjärtattack Autoimmunsjukdomar (cancer, reumatism, diabetes)


54

fasen, ett andra stadium som innebär mer komplicerade organiska ske-enden. Om stressen varar länge kommer individen in i en tredje fas – utmattningsfasen – då hon är mottaglig för sjukdomar, infektioner, in-flammationer, drabbas lätt av rubbningar i ämnesomsättning och hor-monproduktion, cancer, reumatiska reaktioner osv. (ur Claudia Pache-cos bok ”Hälsa genom medvetenhet”). För ett par århundraden sen skrev Voltaire: ”Medicinens konst finns i att roa patienten så att naturen botar sjukdomen.” Denna princip gäller fort-farande. Den psykiska balansen medför kroppslig hälsa och livsbeja-kande handlingar.

4.5 Hur hantera stress Allmänna principer • Stress är ett symtom. Det är inte en orsak utan en konse-

kvens. Det är viktigt att acceptera stressen. Det är en var-ningssignal, som man kan och bör dra nytta av.

• Stanna upp och reflektera. Ta en paus, en vilodag. • Utveckla tolerans för att erkänna symtom. Förnim symtom

utan att försöka bli av med dem. • Analysera vad som kan ha förorsakat stressen (yttre och

inre faktorer). • Använd din bedömningsförmåga och kreativitet till att ut-

veckla en handlingsplan med konkreta åtgärder för att av-veckla stressens anledningar.

• Det som du inte kan påverka, lämna det åt sidan. Lär dig att leva med det.

Kroppen • Observera kroppens begränsningar. • Ät sunt. Undvik nikotin, alkohol och droger. • Vila tillräckligt. Ha roligt. • Motionera regelbundet. Den sociala nivån • Bedöm dina handlingsmöjligheter och ta hänsyn till dina be-

gränsningar. Håll dina krav och mål på realistisk nivå. • Utveckla dina arbetsmetoder kontinuerligt. • Träffa dina vänner, använd tid till behagliga, intressanta ak-

tiviteter. • Planera din dag med klokhet, sköt vardagliga rutiner syste-

matiskt. • Delta i aktiviteter med syfte att utveckla den samhällsord-

ning som du hör hemma i. • Delta i kulturella och estetiska aktiviteter (musik, litteratur,

vetenskap, konst, natur, andlighet).


55

Den psykiska nivån

• Försök att acceptera dina emotioner (ångest, rädsla, hat, sorg, hopplöshet, skuld…). De är nyttiga, värdefulla larm-signaler. Stanna upp, ta tid, känn efter vad du känner.

• Avveckla den makt som du har gett problemet. • Utveckla din tolerans att acceptera medvetenhet om problem. • Reflektera över vad som förorsakar dig onyttig stress. • Erkänn din emotionella attityd med syfte att inse:

• otålighet, intolerans • överdriven kritisk och krävande attityd • självidealisering, otillräcklighet (gränslöshet) • idealisering av andra: ofta besvikelse • motstånd mot identifikation: genom en situation

eller en annan person väcks medvetenhet om ditt inre, vilket du inte vill acceptera

• att du reagerar negativt på dina möjligheter el-ler på något gott, såsom din eller någon annans glädje eller framgång

• att du ständigt uppmärksammar dig själv • att du koncentrerar dig mycket på dig, att du tar

allt ansvar på dig, att du vill kontrollera allt • att du har en vana att skapa och underhålla ne-

gativa tankar och känslor, att älta olyckor och sjukdomar, att överdriva problem.

• Att acceptera medvetenhet om dessa attityder och vanor samt att ta ansvar för dem, detta hjälper dig att agera på ett mera frimodigt, utåtriktat och balanserat sätt. Du upplever dig öppnare och energiflödet fungerar bättre.

• Försök att vara verksam i det som är nyttigt i livet, trots ditt motstånd. Praktisera dina förmågor och begåvningar. Var mindre inriktad på dig själv.

• Utveckla medvetet vanan att observera och värdera det goda och vackra i livet: kärlek, glädje, generositet och tacksamhet.


56

5 PREVENTION OCH BEHANDLING AV BEROENDE 5.1 Ingen vill bli beroende

Alkoholism, missbruk och beroende anses vara som vilken sjukdom som helst och som har sina multipla orsaker. Man kan säga att männi-skan uttrycker sitt illamående på varierande sätt: via kroppsliga besvär och sjukdomar, psykiska symtom och/eller sociala svårigheter, beroende. Beroendet kan gälla sex, spel, arbete, uppskattning, mediciner eller rela-tion. Det kan gälla att betala bolån. Eller emotionella aktiviteter som oro, ångest, bitterhet, aggressivitet och depression eller även konstgjord gläd-je osv. Beroende är ofta ett försök att bli av med sina problem, dvs. att “lösa” problemet. Redan i skolan lär ungdomarna sig att konkurrensen i studie- och ar-betsliv är stenhård, att många har inga vettiga perspektiv och att man bara blir en onödig varelse till. Agrobusiness förgiftar naturen och ma-ten. Det är den kortsiktiga vinsten som gäller. Människans girighet och storhetsvansinne har blivit den ekonomiska strukturens grundla-gar. Kapital, vinst och ekonomisk tillväxt är de mest “heliga” dogmerna. Man behöver inga statistiska undersökningar för att kunna konstatera med sina egna ögon att samhället har en mycket ojämlik och orättvis struktur. En av de stora (kanske den största) anledningarna till missbruk och beroende finns i denna problematik. Den som är beroende hotar inte alls med sin medvetenhet maktstruk-turen, hon är lätt att styra över och att utnyttja. Inte bara de som di-rekt utnyttjar denna marknad, lagligt eller olagligt, gör stora vinster utan även en del av drogvinsterna hamnar i den ekonomiska tillväxten. Miss-brukare är nödvändiga konsumenter på en av de största och mest lön-samma marknaderna. (Men detta betyder inte att människan inte skulle ha frihet och ansvar för sina val.)

Målgruppen består av: - De som använder och är beroende. - Närstående, vilka ofta har svårt att handla ”rätt” med miss- brukaren - Alla de som arbetar förebyggande och med behandling

5.2 Fördelar och nackdelar med att använda droger

Beroendet kan vara med olika faktorer men texten koncentrerar sig på drogmissbruk, som alkohol, mediciner och illega droger. Droger ger star-ka, positiva konsekvenser. Alkohol eller antidepressiva piller – vilket är bäst? Marijuana eller lugnande piller? Droger förändrar hjärnkemin och medvetenheten. I beroendet finns det något mycket gott, attraktivt. Man använder inte dem för att göra sig illa.


57

Man använder alkohol, droger och andra medel för att uppnå något gott och viktigt. Man tänker inte alls på att man förstör sitt eget och andras liv. Det goda kan vara: - frihetskänsla, glädje och eufori, njutning, nästan perfekt gränslös lycka - frihet från blyghet, osäkerhet, rädsla, ångest, frihet från sina blockeringar - känsla av storhet, känsla av existens (man finns). - upprymdhet, allt känns möjligt, alla tycker om en, alla beund- rar en, man är åtråvärd - flykt från medvetenhet om sin brist på kärlek, flykt från den tomhet man känner för sin brist på kärlek - flykt från medvetenhet om sina svårigheter, flykt från medvetenhet om sina misstag och destruktiva handlingar - flykt från medvetenhet om ensamhet, sorg, depression, bitterhet och brist på mening med livet - flykt från ansvaret att använda sina mänskliga rikedomar och möjligheter - känslan av mod och härligheten av den förbjudna frukten - sätt att skaffa vänner och sällskap - möjlighet att kunna delta i makt genom trafficking Å andra sidan har man följande negativa konsekvenser: - stegvis sämre hälsa, psykiskt och fysiskt - förstörande av nära relationer - mycket smärta och besvikelse hos sina eventuella egna barn - svårighet i arbetslivet och i det sociala - förstörd egen ekonomi - risk för rättsliga problem - större risk för våldsam död Om man inte värderar för- och nackdelar ordentligt och öppet blir det svårt att motivera sig för att lämna en väsentlig vana i sitt liv. Oftast censurerar man starkt missbruket genom att se bara på nackde-lar. Man skuldbelägger sig lätt och dömer sig själv (andra) som betyder censur mot medvetenhet. Då har man inte en trovärdig och rättvis syn på problemet. Därför ska fördelarnas betydelse lyftas upp. Ingen vill göra sig själv direkt illa, man letar efter större lycka och mindre smärta med alkohol och andra droger eller med annat beroende.

5.3 Förebyggande

Prevention baseras på att utveckla självkännedom och medvetenhet om andra och samhället. Alla skulle behöva ha grundkunskaper om männi-skan och samhället; om det sunda och det sjuka i människan och i mänskliga maktstrukturer.


58

Livets väsen är kärleken, sanningen och skönheten. Men vi alla för-vränger detta mera eller mindre. Och de som har makt förvränger detta ännu mera genom att styra samhällets utveckling mot allt större makt-koncentration. Missbrukare och de som är mest alienerade är de lättaste bytena i detta sjuka spel. Förebyggande arbete är att informera, diskutera och bearbeta kunskap i skolor, kanske redan i förskolor, på arbetsplatser, i media, i politik, i kyr-kor osv. Medvetandegörande om människan, självkännedomen och samhället är det viktigaste förebyggande arbetet.

5.4 Stegen i den individuella processen

Man kan besluta sig för att gå igenom en individuell strukturell process för att behandla sitt beroende. Processen kan göras med någon annans stöd och uppföljning och den kan innebära följande steg:

1 Att tillåta problemet, att acceptera medvetenhet om sitt beroende

- Ingen ber om hjälp innan man accepterat att erkänna att man har ett allvarligt problem.

- För att kunna göra något konstruktivt åt sitt problem, är det nöd-vändigt att erkänna ditt beroende, tillåta ”att känna efter det” och samtidigt försöka att inte döma ut sig, skuldbelägga sig, skambe-lägga sig och ställa krav på sig att lösa problemet.

- Först är det viktigt att acceptera att man har problemet, att leva med det och helst utan krav på att bli av med det.

- Att erkänna att man inte är kapabel att lösa problemet utan hjälp.

2 Medvetandegörande om sitt förflutna 1 Beskriv spontant din livshistoria från så tidig barndom som du

kommer ihåg, kanske med koppling till vad som då var på gång ute i världen och på hemmaplan.

2 Beskriv dina föräldrar eller de närmaste människorna, deras sätt att möta livet, dvs. hur de bemötte det goda och det problematis-ka.

3 Gör en personlig bedömning, en livsbalansräkning, som handlar om vad du förverkligade i livet vad gäller gott och ont.

4 Förbered en ”lista” över de personer som du hjälpt och en annan lista över de som du gjort illa.

5 Skriv ner på papper alla psykiska symtom som du känner (som ångest, osäkerhet, skuld, skam, bitterhet, rädsla, depression, hat...) och fysiska symtom (som spändhet, trötthet, darrning, hos-ta, ont i magen, ont i ryggen, hjärtproblem, eksem, hjärnblödning) med syfte att känna efter dem, att acceptera dem, för att kunna acceptera medvetenhet om dem (de är nyttiga larmsignaler, de är ett tecken på det sunda).

6 Använd denna reflektion för att känslomässigt acceptera proble-met (utan att skuldbelägga dig) och därmed på så sätt kunna prata om detta med dina närmaste.


59

3 Medvetandegörande om sina anledningar till missbruk - Skriv utförligt en lista över fördelar och nackdelar med ditt miss-

bruk. - Medvetandegör för dig själv på vilket sätt du har tagit på dig

samhällets sjuka och inverterade värderingar och hur du blev sy-stemets slav.

- Reflektera över hur du tagit på dig problematiska attityder från dina närmaste under livets gång.

- Medvetandegör dig om dina egna attityder i livet genom att re-flektera över listan med ”Mänskliga rikedomar och hämningar” (bifogad i dokumentet som refererats till tidigare), och betrakta ditt eget ansvar för dina val för att inte hamna i censur.

4 Planera en förändring av dina värderingar och vanor

- Studera och väck till liv humana och metafysiska universella vär-deringar på den individuella och sociala nivån.

- Planera din förändringsprocess steg för steg eller ta ett radikalt beslut om absolutism.

- Öka din motivation för förändring genom att reflektera gång på gång över fördelar och nackdelar med att använda alkohol eller droger.

5 Praktisera förändringsplanen

- Sätt igång planeringen i praktiken. - Studera och reflektera över livet, över människan, över universel-

la värden av kärlek och goda handlingar, fortsätt att främja moti-vationen i riktning mot det sunda och rättvisa.

- Hjälp andra som har samma problem och träna dig, rent allmänt, i att alltid hjälpa andra för att motverka din egocentricitet.

- Reflektera över dina handlingar varje dag och, även om du skulle falla ”tillbaka”, reagera inte med dömande och censur utan sträva efter att på nytt uppnå förändring (undvik att reagera med stränghet inför eventuellt misslyckande).

6 Bedömning och en ny planering

- Repetera tidigare steg när så är nödvändigt. - Gör, då och då, en allmän bedömning av din process tillsam-

mans med någon annan person och förbered en ny planering. - Processen fortsätter hela livet, själva vägen är resultatet, försök

inte att bli av med problemet. 5.5 Grupper för medvetandegörande

Syftet med självhjälpsgrupper är självkännedom, medvetandegöran-de. Meningen är att var och en skall se inåt och inte stanna i yttre aspek-ter. Varje händelse eller handling ska man försöka reflektera över utifrån den psykiska synvinkeln. Därför ska man inte diskutera vad som hän-de eller inte hände. Och man ska undvika frågan varför, den leder till bortförklaringar och flykt från medvetenheten. Mötena ska ha en tydlig tidsstruktur för disciplin betyder trygghet. Möten ska ske minst en gång i veckan.


60

Ett möte kan utformas på följande sätt:

1 En kort filosofisk eller andlig reflektion och presentation, kan ske på 10 minuter.

2 Introduktion och diskussion om dagens tema, som varar till

ex. 40 minuter. Nedan följer några förslag om olika tema som man planerar i en serie (man studerar olika aspekter på människosynen, kapitlet 2.1):

- Vem är jag? Vad är en människa? Vad är livets mening? - Ansvar och frihet – rädsla och hämnd - Varför vill maktstrukturen att man använder droger? - Medvetenhet och mänskliga relationer - Skuld, offerattityd och befrielse - Trauma och smärta – min ryggsäck - Mina drömmar – mina handlingar - Avund och inversion – konkurrens - Sex och rus - njutning eller lycka? - Finns det andliga? Vad är det andliga? - Perfektionism, storhetsvansinne och egocentricitet - Varför använder jag droger? - Maktkamp och till lags -attityd - Ångest och depression - Konflikten mellan värderingar och principer i samhället och i livet - Kärlek, handla gott och lycka – men hur?

3 Någon (några) ska prata om sig själv, till ex. under nästa 40 minuters pass. Personen pratar om sina känslor, sina svårigheter, utmaningar och sina framsteg, med syfte att medvetandegöra sig själv inför andra. De andra kan sen bekräfta vad de har förstått, tydliggöra det och ge sin egen uppfattning med acceptans och värme enligt principen bekräftande kritik. Det kan bli en dialog. Det är möjligt att planera mötet så att alla kan prata om sig men då måste tiden planeras därefter.

4 Mötets samordnare sammanfattar insikter som kommit upp

under mötet. Man kan avsluta mötet med filosofisk reflektion eller andlig meditation eller ceremoni.

Detta är ofta en nödvändig process som kan pågå under resten av livet.

Människor, som står nära missbrukare, är viktiga resurser i arbetet att organisera ett strukturellt sätt för att hjälpa denne. Familjemedlemmar, vänner, arbetskamrater, lärare och alla som har intresse av att ställa upp, kan använda processen Konstruktiv kritik, kapitel 2.4 och Plan för sam-arbete, kapitel 6.3. Älska mig mest när jag förtjänar det minst. För det är då jag behöver det bäst!


61

6 SAMARBETE 6.1 Samarbete

Samarbete börjar inifrån dig själv när: - Du har en samarbetsattityd, att vilja arbeta med och ha kontakt med andra människor. - - Du inte förväntar eller förutsätter att andra människor skulle vilja samarbeta med dig. - Du tar ansvar bara för dig men detta innebär att du alltid för- söker göra något gott för andra. Samarbete förstärks väsentligt utav att så många som möjligt skulle ta det som självklart att (se kapitlet 1.1, Människosynen och grundtan-karna): - Allt vad jag ser hos den andra (i det psykiska), finns i mig själv på olika sätt och i olika mån. - Allt vad man gör mot andra, det gör man mot sig själv i sitt inre. - Människan agerar med sin vilja, sin frihet att välja. Frihet leder till ansvar och ansvar förutsätter frihet, dvs. ansvar = frihet. - Medvetenheten inkluderar den metafysiska (andliga), käns- lomässiga och intellektuella vetskapen om verkligheten. Den är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Männi- skan är sin medvetenhet. - Ingen handlar elakt i sin sanna medvetenhet. En elak handling förutsätter att man först försöker tränga bort medveten heten om sina intentioner. - Kärlek är livets grundkänsla. Det onda kan endast botas med det goda. - Alla ska så mycket som möjligt vara likvärdiga i beslutsfattande som leder till rättvisa och samhörighet. Samarbete byggs på vars och ens mänskliga rikedomar och häm-ningar (enligt bilaga 1):

Mänskliga rikedomar:

- Sinnesförmågor (se, höra, smaka, lukta och känna) - Förmågan att minnas det förflutna - Det metafysiska sinnet, intuition, det sjätte sinnet - Förmågan att känna (förnimma) kärlek, glädje, tacksamhet och entusiasm - Känsla för ansvar, mod, initiativ - Förmågan att fantisera, kreativitet


62

- Det sunda förnuftet, bedömningsförmåga - Det etiska sinnet, ärlighet, rättvisa - Det estetiska sinnet, känslan för skönhet - Speciella personliga talanger - Förmågan att skaffa erfarenheter och kunskaper - Fysiska förmågor, fysisk skönhet och styrka

Hämningar:

- Dålig känslomässig vana (ex. oro, bitterhet, missnöje) - Attityd att censurera medvetenhet, attityd att tränga bort

medvetenhet - Attityd att idealisera sig själv och andra; perfektionism, stor-

hetsvansinne - Avundsjuka, missunnsamhet, destruktivitet - Egoism, självupptagenhet Samarbete utvecklas genom att bekräfta medvetenhet om mänskli-ga rikedomar och att medvetandegöra hämningar genom den dia-lektiska (bekräftande) kritiken.

1 Iaktta ditt emotionella tillstånd för att återfå din balans, så att du vill den andra väl.

2 Uppmärksamma och respektera det emotionella tillståndet hos den andra, samtala om den andrea emotioner med syfte att denna kan acceptera medvetenhet om dessa.

3 Bekräfta medvetenhet om det goda i den andras liv (helst flera gånger innan du fortsätter till nästa steg 4).

4 Använd principen, allt vad man gör med andra (mot eller för), gör man med sig själv inom sitt inre, för att medvetan- degöra hur hon motarbetar det goda hos sig själv.

5 Belys konsekvenserna av detta handlande för henne själv. Samarbete förutsätter tydlig organisation samt öppen kommunika-

tion:

- Chefen definierar, motiverar och rådgör om medarbetares arbetsinsats. - Alla vet vars och ens ansvarsområde och när man ska samarbeta. - Målsättningen är tydlig och chefen (kollektivet) uppmärksam- mar förverkligandet (inte människan). - Öppen kommunikation begränsas inte av hänsyn till möjliga emotionella reaktioner. Marit Johnsen Höines skriver i sin bok Matematik som språk (Liber AB, 2000): ”Genom att lära känna, utveckla och visa respekt för förstaklassarnas kunskaper hittar vi rätt utgångspunkt för vårt arbete.”


63

6.2 Organisationsschema för direkt demokrati

För att främja personalens delaktighet och motivation är organisationen strukturerad på tre nivåer (se ett exempel om Skolans organisations-schema, bilaga 6): - arbetsplatsens beslutsgrupp (den högsta nivån) - det direkt demokratiska beslutsfattandet - den verkställande organisationen

Arbetsplatsens beslutsgrupp (BG) består av alla formellt ansvariga och representanter för övrig personal. Den har rätt att förändra ett demokra-tiskt fattat beslut eftersom gruppen har ett ansvar för att arbetsplatsen uppfyller yttre krav och regler. För att göra det mera konkret utvecklas konceptet i ett specifikt område i skolan, där det finns tre kategorier av deltagare, nämligen ledningen, personalen och eleverna. Detta komplicerar modellen men är ett viktigt tillämpningsobjekt. För att undvika den representativa demokratins nackdelar (lågt intresse och främlingskap) är alla inom personalen delaktiga i det demokratiska beslutsfattandet. Den direkt demokratiska organisationens basenhet är personalteam, vilka vart och ett omfattar cirka tio medlemmar. I skolan är eleverna också indelade i elevteam (ET). Till exempel är en grupp på 27 medarbetare/elever uppdelad i tre team. Diskussioner i olika ärenden genomförs i team, som tar fram sina förslag till beslut.

Alla team väljer två representanter till sin personalgrupp (PG), som i sin tur väljer två representanter till den demokratiska ledningsgruppen (DL), där alla gruppers förslag diskuteras och sammanfattas för ett gemensamt beslut.

Därefter överförs besluten till den verkställande ledningsgruppen (VL), samt till BG, som kan ta ärendet till beslutsgruppen för att förändra eller stoppa beslutet. VL har den verkställande uppgiften och är ansvarig för den dagliga rutinen, som gäller produktionen i vid mening.

Teamen träffas en gång per vecka och vid speciella behov. Den demo-kratiska ledningsgruppen träffas minst en gång per månad.

Den högsta demokratiska enheten är generalförsamlingen (GF), i vil-ken alla deltar. Den samlas åtminstone två gånger om året för att intro-ducera, diskutera och kanske även besluta om principer och målsätt-ningar och för att behandla speciella frågor vid behov. GF:s möte har också till syfte att förena alla, samt att utveckla känslan av tillhörighet och för att fira och främja hela skolans enhet.

Vid behov kan man bilda uppföljningsgrupper som stöd för den demo-kratiska ledningsgruppen, som till exempel:


64

• uppföljningsgrupp för tillämpning av principer och metoder för männi-

skokännedom • uppföljningsgrupp för tillämpning av demokratiska principer

Om man tar ett exempel från skolans värld, definierar beslutsgruppen (BG) vilka ärenden, som hör till de demokratiska besluten. Allteftersom demokratin etablerar sig och deltagarna blir mer medvetna, kan den gradvis utvidgas. Nedan kan du ta del av olika idéer om var/när demo-kratiska beslut kan tas under den demokratiska processen:

Klassrums/personalgrupp

- Praktiska: sittordning, ordningsregler, klassregler, hur ska nya ele-

ver tas emot, samverkan med andra klasser, inredning, städrundor, fortlöpande arbetsmiljöarbete, klasskassa för gemensamma aktivi-teter, tillämpning av jämställdhet och likabehandling

- Teoretiska: kursplanering, planering av innehållet, projektteman, samverkan mellan olika ämnen, grupparbete, redovisningsformer, organisering av läxhjälp, utvärderingsformer, provens fördelning över terminen, studiebesök, gäster, etc.

Årskursnivå

- Praktiska: gemensamma regler, tillställningar, temadagar, utveck-

lingssamtal, friluftsdagar etc. - Teoretiska; verksamhetsplanering, teman, hur tilldelade medel ska

fördelas, läromedel, arbetsplatsens utformning, tekniska hjälpme-del, fortbildning, studiedagar, kompetensutveckling, fortlöpande ar-betsmiljöarbete, utvärdering etc.

Skolnivå

- Praktiska: budget, verksamhetsplaner, marknadsföring, personal-

frågor, kontakter med närsamhälle, förvaltningsledning och politiker, ordningsregler, hur möta gäster/föräldrar, skolmiljö etc.

- Teoretiska; läroplan, skolutvecklingsfrågor, strategier/planer för an-timobbnings- och krisprogram etc.

När man börjar processen kan man först låta alla organisationens med-lemmar fylla i formuläret i bilaga 7, Frågor om arbetsplatsens kvalitet, för att sen efter en period på nytt kunna ställa dessa frågor. På så sätt kan man jämföra situationen med början av processen för att därefter utvär-dera resultatet.

6.3 Regler och konsekvenser

Då ordningsregler är uppgjorda tillsammans, är anknytningen till dem större. En demokratiskt sammansatt grupp agerar som en naturlig, posi-


65

tiv kraft till förmån för arbetsro och disciplin. Syftet är att eleverna i klassrummet ska uppleva att de själva har ansvar för upprätthållandet av arbetsron. Till exempel kan två elever åt gången dagligen agera som upprätthållare av arbetsro och disciplin. Lärarens uppdrag är/blir att lära och väcka intresse.

Regler bör upprättas i sådan anda att de inte betonar straff utan innehål-ler styrning, ökad medvetenhet och träning i god handling. När man bryter mot regler eller agerar destruktivt, måste vederbörande - rätta till det och kanske träna sig i goda handlingar, göra något som

är nyttigt, som blir till förmån för andra - och, om så behövs, ta emot ett utvecklingssamtal.

En annan viktig aspekt i ordningsreglerna är, när de följs upp av grup-pen, att detta ska leda till kollektiv belöning. Detta främjar kollektivt ansvar och omtanke samt förebygger egoism.

Eleverna skriver under ett kontrakt, som bekräftar att de är medvetna om skolans samarbetsregler. Nedan finns det ett exempel på Ordningsregler, konsekvenser och kol-lektiv belöning från en pilotskola i Brasilien (Escola Nova Sociedade). Varje skola har sin identitet och behöver skapa sina regler alltefter situa-tionens behov och möjligheter. Regler 1 Visa aktning och respekt för andra: skolarbetare, elever och besök. 2 Använd inte svordomar och förolämpa inte andra. 3 Det är förbjudet att bråka och attackera andra. 4 Det är förbjudet att ta andras saker, dvs. stjäla. 5 Passa tiderna (kom i tid till klassrummet). 6 Var under skoltid inom skolans område. 7 Informera i förväg om frånvaro. 8 Kom till skolan med nödvändigt material; böcker, häften, penna osv. 9 Håll utrymmet rent och organiserat. 10 Ha inte sönder skolans egendom. Om du hittar något som är trasigt, informera skolpersonalen. 11 Ha mobilen avstängd. 12 Ta inte med sprit, droger eller farliga medel till skolan. Konsekvenser om man bryter mot regler 1 Laga om möjligt det som gått sönder eller ersätt det på annat sätt. 2 Praktisera goda handlingar, till exempel:

1. Hjälp en annan elev i ett ämne du själv har mera kun-skap.

2. Du får vara med vid en annan elevs stödundervisning och i slutet ge dina synpunkter på hur läraren bättre hade kunnat arbeta med elevens svårigheter och hur eleven själv skulle ha kunnat förhålla sig för att lättare ha kontakt med sina förmågor.


66

3. Hjälp skolarbetare med städning, organisation och andra praktiska arbeten.

4. Gör klassrummet mera organiserat och vackrare. 5. Gör något socialt arbete; hjälp t.ex. en annan person i

närheten (en åldring, någon sjuk eller ett barn). 3 Utvecklingssamtal med läraren eller annan behörig skolpersonal 4 Medvetandegör problemet i kollektiv form

Extrema gränser

5 Medvetandegör problemet med föräldrarna. Formalisera problemet skriftligt och med föräldrarnas underskrift 6 Eleven får komma till skolan endast om någon av föräldrarna är med. 7 Eleven får inte komma till skolan men får distansundervisning under en viss period. 8 Eleven är avstängd från skolan under en viss period. 9 Eleven är avstängd från skolan (en laglig process). Kollektiv belöning

1 Ordna en intressant och rolig utflykt. 2 Organisera ett sportevenemang. 3 Organisera en fest, en dans osv. 4 Se en valfri film tillsammans och diskutera den. 5 Lyssna på valfri musik och diskutera den.

6.4 Hur hantera konflikter

Det väsentliga i konflikter är din egen attityd. Hamnar du i en kampatti-tyd (stress) eller håller du dig i balans? - Upplever du konflikten som en möjlighet att kunna veta

mera om andras synsätt och värderingar, vill du kolla dina kunskaper och idéer, vill du lära dig något nytt?

- Eller upplever du ett hot på grund av din kampattityd, vilken lätt leder till försvars- och attackreaktioner av rädsla och ils-ka? Detta minskar din förmåga att uppfatta och bedöma si-tuationen och att använda din kreativitet.

Konflikter är nyttiga därför att de, till exempel: - bryter upp gamla rutiner, utmanar en acceptans inför nya

idéer och synvinklar, - väcker fram latenta energier i en organisation, - belyser dolda problem, - hjälper till att upptäcka nya möjligheter och - stimulerar kreativitet.


67

Principer för den som befinner sig i konflikt 1 Uppmärksamma egna och andras emotionella reaktioner. - Upptäck dina eventuella reaktioner av rädsla, nervositet och

ilska. Kanske har du intagit en kampattityd. Erkänn detta i så fall. Inse din attityd av intolerans (stark vilja), dina orealistis-ka förväntningar, din avundsjuka eller ditt motstånd mot identifikation.

- Låt den andra ha sina reaktioner, prata om hennes/hans ångest, ilska eller frustration öppet och respektfullt. Emotio-nerna får finnas. Kanske kan du berätta om dina emotioner för att minska censuren hos den andra.

2 Lyssna aktivt och undersök. Lyssna på den andras åsikter noga. Undvik att hamna i argumentation. Lägg fram frågor, försök att få veta mera. Sätt dig, för en kort stund, in i den andras situation. Undersök vad som är det väsentliga. Uttryck vad du har uppfattat genom att repetera viktiga aspekter i hennes/hans åsik-ter. 3 Värdera praktiska konsekvenser. Visa på vilket sätt konflikten påverkar arbetet (ökade kostnader, förse-ningar, kvalitetsproblem, ekonomiska förluster, spända relationer, mins-kad motivation, högre stress…). 4 Uppmuntra den andra till att lägga fram förslag. Analysera dessa förslag genom att koncentrera uppmärksamheten på konkreta fördelar och nackdelar. 5 Förhandling Försök att hitta gemensamma fördelar. Prata om dem. Utveckla alter-nativa förslag. Kom ihåg att reflektera över principer som kan mjuka upp konfliktattityder. Värdera olika alternativ med konkreta faktorer, såsom marknadsvärde, prejudikat, vetenskapliga synpunkter, professionella normer, effektivitet, kostnader, laglighet, ömsesidighet… Motivera den andra till förhandling med målet att nå ett gemensamt kontrakt som be-tonar fördelarna. Utveckla en kompromiss som är till nytta för båda par-ter. 6 Konfrontation Om denna process inte leder till resultat, kan det ibland vara nödvändigt att tillspetsa situationen mot en öppen konfrontation. Föreslå att hon/han behöver söka hjälp för att tackla sitt problem. Ta upp ärendet med din chef och/eller dina kolleger. Be om råd. Kanske behöver du ta upp kon-flikten vid en process, styrd av en opartisk medlare.


68

Principer för medlare 1 Förberedelse - Om du har blivit vald till medlare försök att leda båda (alla)

parter dithän att de accepterar konfliktens existens utan krav på att lösa den snabbt. Planera din strategi.

- Undersök vars och ens synpunkter separat i personliga samtal. Uppmärksamma det emotionella tillståndet, prata om det med acceptans. Ge inga egna värderingar, ta inte någons parti på något sätt.

- Försök att leda var och en separat åt att se inåt. Detta för att kunna erkänna sina emotionella reaktioner, sina felaktig-heter i sitt resonemang och i sitt beteende, vilket föder kon-fliktstämningen. Det vore bra om du lyckades få parterna att bli medvetna om sina egna problematiska attityder i situa-tionen och på detta sätt delvis avveckla kampen.

- Om det ovannämnda inte ger tillräckligt resultat, ta ärendet till en formell förhandling.

2 Förhandling - Arrangera mellan parterna och dig själv (medlare) ett for-

mellt möte. Lägg fram mötets målsättning och arbets-schema. Till exempel: det första steget är att alla ska ut-trycka sin version av situationen; det andra, att var och en berättar om sina emotioner; det tredje, att alla beskriver sina önskemål; och det fjärde, att alla lägger fram sina förslag. Man kan besluta att varje inlägg får ta en viss tid. Man ska inte ha dialog utan enbart uttrycka sina åsikter.

- Alltefter hur situationen ser ut försöker medlaren leda par-terna fram till en kompromiss om praktiska åtgärder och regler, som ska följas. Medlaren kritiserar inte någon och tar inte någons parti varken för eller mot. Medlaren tar en-bart hand om den formella processen i mötet och underlät-tar förhandlingen.

- Bedöm resultatet och planera nästa steg. Det finns konflikter som inte har lösningar. Då är målet att hjälpa parter-na att utveckla en vettig samvaro, att acceptera att leva med konflikten utan att behöva lösa den. Konflikter lär oss att frustrera vår vilja så att det blir lättare att arbeta och umgås med andra. Bortskämda barn, som alltid får sin vilja genom, har svårt att leva i verkligheten… Svåra frågor har inga lätta svar.


69

6.5 Ett svårt fall – arbetsplan för samarbete

Svåra situationer förutsätter strukturerad planering för att åstadkomma något nytt och annorlunda. I bilaga 4 och 5 Arbetsplan för samarbete, finns ett verktyg för att omvandla ett komplicerat problem till en konkret handlingsplan. Syftet är att styra uppmärksamheten och kreativiteten på ett strukturellt sätt så att man skall kunna planera praktiska åtgärder för varje problemhandling. Proceduren fungerar enligt följande:

1. Först beskriver man spontant och kort fenomenet eller problemet i sig.

2. Sen gör man en lista över några vanliga handlingar/handlingssätt hos den/dem som förorsakar problemet.

3. Sen fortsätter man med att beskriva med vilka handlingar andra medverkar till problemet eller hur andra reagerar destruktivt i stäl-let för att göra något nyttigt i situationen. Nu har man förvandlat problemet till handlingar.

4. Nästa steg är att planera åtgärder både på: i. den inre nivån; reflektera över och fundera ut vad man

kan säga om varje handlingssätt. Detta för att medve-tandegöra den motsvarande inre handlingen, t ex när man sårar den andra betyder detta att man redan har sårat sig själv, enligt metoden för konstruktiv kritik, (kap. 2.4) (allt detta skrivs i den vänstra kolumnen) och

ii. den yttre eller sociala nivån; att skapa regler och konsekvenser för att förebygga och stoppa destruktiva handlingar (kap. 4.6).

6.6 Rättvisa, frihet och direkt demokrati

Frihet betyder ansvar, ansvar innebär möjlighet att agera och handla. Det innebär makt att påverka och samverka. Rättvisa förutsätter jämlik-het. All maktkoncentration ökar risken för att alienera och utnyttja andra människor. Vi har erfarenheter från feodalism, slaveri, kolonialism och kapitalism. För att undvika maktmissbruk behövs det så jämlik maktutdelning som möjligt. Detta kan uppnås genom direkt demokratiska principer, alla del-tar i viktiga beslutsprocesser, röstar direkt utan representanter. Erfaren-heten visar att de politiska folkvalda representanterna gör en pakt med de ekonomiska makthavarna och underkastar det politiska och sociala till den ekonomiska maktens intresse. Därför har de folkvalda enbart an-svar för att tillämpa de beslut som folk har fattat. Detta kan leda till att folket kommer att rösta flera gånger per vecka.


70

Den samhälleliga strukturen och de allmänna värderingarna påverkar människan. Alla slag av orättvisor, osäkerhet och överkrav är sjukliga stressfaktorer, som förorsakar ohälsa, brist på motivation, meningslös-het, konkurrensmentalitet, egocentricitet och aggressivitet. I dagens samhälle finns det olika problem: • Den ökande konkurrensmentaliteten höjer kraven oändligt

och den ger näring till individualism och paranoia istället för solidaritet.

• Det finns en strukturell konflikt mellan arbetsgivare och ar-

betstagare, som föder spänning, alienation och osäkerhet. • Lönearbetare har inte rätten till vinsterna för sitt arbete och

rätten att vara delaktiga i beslutsfattandet i viktiga ärenden. Detta skapar främlingskap och känslor av orättvisa.

• På grund av den ekonomiska exploateringen finns det stora

klyftor mellan människor och mellan nationer; detta leder till våld, kriminalitet och missbruk.

• Konsumtionsmentaliteten förstärker materialismen och yt-

ligheten, dvs. meningslösheten och ångesten hos alla, och den leder till naturförstöring.

För att minska dessa problem skulle man kunna föreslå följande utopis-ka principer: • Den som arbetar måste ha rätt till sitt arbetes frukter. Bara

de som arbetar i företaget ska vara dess delägare. Den ka-pitalistiska företagsmodellen ska ersättas av en kooperativ företagsmodell.

• Avveckla maktkoncentration genom att beslutsfattandet

om viktiga samhälleliga och ekonomiska frågor överförs till folket via direkt demokrati.

• Räntor betyder överföring av tillgångar från arbete till kapi-

tal. För att undvika maktkoncentration genom räntor och spekulation ska man tillämpa negativa räntor eller nollrän-tor. Alla finansiella transaktioner ska skattas globalt.

• Den samhälleliga och ekonomiska makten måste göras

livsvänlig genom att man bygger upp ett system för att medvetandegöra och behandla girighet, avund, stor-hetsvansinne och hänsynslöshet i maktstrukturer och bland makthavare.


71

• Åstadkomma en samhällsplanering vad beträffar boende, arbetsplatser, skolor och andra institutioner så att de främ-jar förenande av familjer och individer. Främja samarbets-mentalitet och avveckla konkurrensmentalitet.

• Förena olika kunskapsområden (teologi, filosofi och na-

turvetenskap) och undervisa om en helhetsförståelse av verkligheten.

• All aktivitet ska respektera naturbalansen. Samhällsplane-

ringen ska följa principen att folk kan bo nära sina arbets-platser, skolor och viktig service som handel, med syfte att främja lokalt liv och undvika behov av transport genom att införa en global transportskatt.


72

Bilaga 1

MÄNSKLIGA RIKEDOMAR OCH HÄMNINGAR

MÄNSKLIGA RIKEDOMAR – essentiella förmågor och talanger

HÄMNINGAR – attityder som förvränger/förhindrar rikedomar och möjligheter

Sinnesförmåga - Förmågan att se, höra, smaka, lukta och känna Minnas - Förmågan att förnimma det förflutna. Intuition - Det sjätte eller andliga/ metafysiska sinnet, tron Kärlek - Förmågan att känna goda känslor som vär-me, glädje, tacksamhet, entusiasm... Ansvarskänsla, mod, initiativ... - Förmågan till handlingskraft Kreativitet - Förmågan att fantisera, skapa nytt Bedömningsförmåga - Det sunda förnuftet Det etiska sinnet - Ärlighet, rättvisa Det estetiska sinnet - Förmågan att känna skönhet Självdisciplin - Förmågan att kontrollera sina destruktiva vil-jor och impulser Inlärningsförmåga - Förmågan att skaffa och ackumulera erfa-renheter och kunskaper. Talanger - Speciella individuella gåvor Fysiska förmågor - Fysiska förmågor, skönhet och styrka Reflektioner: Människan upplever rikedomar när hon an-vänder dem. Om hon inte använder dem men förnekar sina möjligheter, börjar hon uppleva att de inte finns. Människan använder sina ri-kedomar utifrån sin inställning till livet (sina intentioner, attityder, värderingar). Hon hand-lar med virtuositet genom att leva ut sin es-sens.

Dålig känslomässig vana - Uppehåller ångest/rädsla/ilska. - Ger näring till bitterhet/hat. - Kan inte njuta av lugn och ro. Censur; flykt och kamp mot medvetenhet - Blir rädd/arg inför vetskap om egna fel. - Skuldbelägger, fördömer andra och sig själv,

moraliserar gärna. - Uppehåller offerkänsla. - Undviker, bortförklarar, ljuger… - Blir ofta sjuk. - Reagerar mot den medvetenhet om sig själv som väcks fram genom den andras beteende (motstånd mot identifikation). Idealisering av sig själv och andra - Idealiserar sig själv (perfektionism, storhetsvan-

sinne), ställer stränga/gränslösa krav på sig själv (kontrollbegär).

- Upplever sig ha allt ansvar och all skuld. - Upplever sig vara oersättlig. - Idealiserar andra, ställer stränga/gränslösa krav

på andra, lever i förväntningar. Avundsjuka, missunnsamhet, elakhet - Reagerar negativt på nya idéer och möjligheter. - Förstorar och ältar/maler problem. - Klagar och kritiserar allt. - Koncentrerar uppmärksamheten på problem. - Blir glad över andras misslyckande. - Saknar motivation och handlingskraft. - Agerar girigt eller uppehåller missnöje. - Förstör och agerar elakt/aggressivt. Projektion - Upplever sina förnekande avsikter hos andra. - Är ofta rädd och misstänksam. - Upplever andra som hot. Inversion (upp-och-nervärderingar) - Anser att arbeta/studera är dumt och lätt-

ja/förstörande är smart. - Upplever kärlek/goda känslor som fara/skam. Egocentricitet - Alla dessa inre handlingssätt förutsätter egocentricitet.

HÄLSA/BALANS/DET GODA SJUKDOM/NEUROS/DET ONDA


73

Bilaga 2

FRÅGOR FÖR UTVECKLINGSSAMTAL Namn: Datum: 1 RESULTATDEL 1.1 Överenskomna mål från den föregående

perioden: 1.2 Hur upplever du själv att du lyckats med att uppnå målen? 1.3 Vad främjade framgång, vilka hinder låg i vägen? 1.4 Mål och utmaningar under den kommande perioden: 2 ARBETSSITUATION 2.1 Lyckas du organisera ditt arbete (dina studier) på ett bra sätt, om inte på vilket sätt? 2.2 Är arbetsmängden rimlig? 2.3 Tidsanvändning; till vad går mest tid? 2.4 I vilka aspekter behöver du möjligen stöd? 2.5 Hur har samarbetet med andra förlöpt? 2.6 Får du tillräckligt med uppmuntran, om inte, vad föreslår du?

2.7 Hur är arbetsron? 2.8 Hur förverkligas rättvisan och jämställdheten på arbetsplatsen? 3 DIN PERSONLIGA UTVECKLING 3.1 Hur är din motivation och arbetsglädje? 3.2 Har du stress- eller/och psykosomatiska symtom? 3.3 Vilka krav uppfattar du som de största utmaningarna? 3.4 Vilka är dina personliga styrkor enligt andras kommentarer? 3.5 Vad tycker du, vilka är dina personliga styrkor enligt bilagan 1 om ”mänskliga rikedomar”? 3.6 Med bilagans termer, vilka är dina hämningar enligt dig själv? 3.7 Får du tillräckligt med feedback om dina ”mänskliga rikedomar” och hämningar? Om inte, har du förslag? 4 DINA KOMMENTARER OCH FÖRSLAG

Skriv på baksidan om så behövs (citera frågans nummer).


74

Bilaga 3

FRÅGOR FÖR SJÄLVKÄNNEDOM

Svara på följande frågor så spontant som möjligt, utan att analysera eller värdera det som kommer till ditt huvud. Skriv ner det första du tänker på.

Du och dina föräldrar

1.1 Vilka sidor eller attityder hos din mamma tycker du bäst om? ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... ............................................................................................................................................ 1.2 Vilka sidor eller attityder hos din pappa tycker du bäst om? ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... 2.1 Vilka attityder hos din mamma irriterar dig mest? ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... 2.2 Vilka attityder hos din pappa irriterar dig mest? ....................................................................................................................................... ....................................................................................................................................... .......................................................................................................................................

Du och andra

3.1 Vilka sidor eller attityder brukar andra tycka om hos dig?

.......................................................................................................................................

.......................................................................................................................................

....................................................................................................................................... 3.2 Vilka sidor eller attityder brukar andra tycka sämre om hos dig? ....................................................................................................................................... .............................................................................................................................................................................................................................................................................. Tolkning: Barnet har en tendens att imitera sina föräldrar både i deras goda och de-struktiva förhållningssätt. Detta ser man inte ofta tydligt i beteendenivån, tvärtemot, barnet kan göra allt för att dölja detta för sig själv och andra. Men i sina andliga och känslomässiga handlingssätt är de ganska lika. Det som du mest irriterar dig på hos dina föräldrar vill du inte se i dem och inte heller i dig själv, och just detta ökar san-nolikheten för att du kopierar deras beteende inom dig. Andra ser oss mera objektivt än vi själva, därför är det viktigt att lyssna på andra.


75

Bilaga 4

ARBETSPLAN FÖR SAMARBETE 1 Beskriv problemet i korthet:……………………………………………………………….

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………

2. Hur agerar människor vanligtvis i denna situation? Gör en lista över vanliga hand-lingar och numrera dem.

Nr. Vanliga problematiska handlingar

3. Introducera och diskutera människosynen samt mänskliga rikedomar och häm-ningar. 4. Förbered en handlingsplan: Nr. DET INRE – att medvetandegöra

rikedomar och hämningar

Nr. DET YTTRE – åtgärder för att begränsa det destruktiva och för att öva sig i goda handlingar

5. Finn din balans genom att reflektera över dina emotioner, ta ansvar för dem och inse bakomliggande attityder; din vana att underhålla negativa emotioner, din intole-rans, dina orealistiska förväntningar, din projektion, din avundsjuka och/eller ditt motstånd mot att känna igen dig/identifiera dig med den andra.

_________________________________________________________________________________ CONSCIENTIA institutet, www.conscientia.se cc creative commons

76

Bilaga 5 EXEMPEL: ARBETSPLAN FÖR SAMARBETE 1 Beskriv problemet i korthet: En elev/studerande kräver hela tiden uppmärksamhet, stör undervisningen och får lätt plötsliga utbrott. 2 Hur agerar människor vanligtvis i denna situation? Gör en lista över vanliga handling-

ar och numrera dem. Nr. Vanliga problematiska handlingar 1 2 3 4 5 6

Någon pratar ofta med kompisar och lyssnar inte. Någon svarar utan att räcka upp handen och väntar inte på sin tur. Någon vill alltid vara i centrum av allas uppmärksamhet. Någon reagerar hetsigt och aggressivt. Andra reagerar inte eller helt enkelt ger stöd till detta. Man blir besviken och frustrerad.

3 Introducera och diskutera människosynen samt mänskliga rikedomar och hämningar. 4 Förbered en handlingsplan: Nr. DET INRE – att medvetandegöra rike-

domar och hämningar Nr. DET YTTRE – åtgärder för att

begränsa det destruktiva och öva sig i goda handlingar

1

2 3 4 5 6

”Du lyssnar inte på dig själv, på dina kunskaper.”

”Du ger inte värde till dina förmågor eftersom du använder dem så sällan, eller att du inte ger dig rätten att använda dem.”

”Du har värdefulla kunskaper men värdet förring-as när du framhäver dem på ett olämpligt sätt.”

”Du upplever brist på kärlek och det är möjligen riktigt. Du vill ha kärlek men du ber om den på ett destruktivt sätt.”

”Du har stort behov av att känna dig sedd därför att du nedvärderar dina inre rikedomar och på detta vis din rätt att existera som människa.”

”Du har en stark vilja. När du vill något, vill du det våldsamt. Du upplever att andra är emot dig ef-tersom du ständigt är i försvar. Kanske handlar du emot dig själv på ett inre sätt.”

”Du gör dig själv illa inom dig, kanske slår du ner på dig själv. Och detta leder till att du försöker slå på andra.” ”Man väljer att ge makten till det förhindran-de/förstörande. Man väljer pakten för att förhind-ra möjligheterna.” ”Man vill inte se vad man ser, man idealiserar envist och hamnar i destruktiv besvikelse. Man förnekar sin medvetenhet, dvs. sig själv och där-för handlar man destruktivt. Då kan man inte an-vända sin bedömningsförmåga, kreativitet och handlingsförmåga.”

1

2

3

4 5 6

Skapa regler mot detta med klassens hjälp, t.ex. att alla andra ropar ”låt oss lyssna”. Belöning när klassen har age-rat rätt under en period. Om det inte leder till förbättring, får man rätten till utvecklingssamtal.

Samma som i punkt 1, ”handen upp och vänta”.

(ingen regel)

Skapa en tydlig regel för att fysiskt stoppa eleven när så behövs. Man förlorar den kollektiva belöningen. (ingen regel)


77

Bilaga 6 ORGANISATIONSSCHEMA (exempel på en skola)

SKOLANS BESLUTS-GRUPP - BG

GENERAL FÖRSAM-LING - GF

DEMOKRAT. LEDNINGS- GRUPP - DL

VERKSTÄLL. LEDNINGS- GRUPP - VL

PERSONAL- FRÅGOR

ELEVHÄLSA UNDER- VISNING

PERSONAL- GRUPP 2 PG2

PERSONAL- GRUPP 1 PG1

KLASS-GRUPP 2 KG2

KLASS-GRUPP 1 KG1

UTVÄRDER. SKOLVERK-SAMHET

ET2 ELEV-TEAM 1 ET1

PT2 PERS.- TEAM 1 PT1

KANSLI

UPPFÖLJ- NINGS- GRUPPER


78

Bilaga 7

FRÅGOR OM ARBETSPLATSENS KVALITET Arbetsplats:........................................................................................................... Ditt namn (kan vara anonymt):.................................................Datum:................... Ditt arbete:……………………….............................................................................. Notera x i den kolumn som bäst motsvarar din åsikt. Frågor Mycket

bra Bra Dåligt Mycket

dåligt Hur trivs du på arbetsplatsen?

Hur är din relation med din chef/lärare?

Hur är din relation med dina kolleger?

Känner du dig motiverad att arbeta?

Hur är samarbetsklimat och disciplin?

Hur upplever du rättvisan på arbetsplatsen?

Är du nöjd med den uppmuntran som du får?

Är du nöjd med kritiken som du får?

Är du lycklig?

Öppna frågor 1 Skriv om dina svårigheter och kritik mot arbetsplatsen ...............................................................................................................................................................................................................................……...………………………………. 2 Vill du föreslå något?.......................................................................…………………….. .............................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................................……………………………………. 3 Hur är en bra chef/lärare?............................................................……………………….. .............................................................................................................................………… 4 Hur är en bra medarbetare?........................................................……………………….. .............................................................................................................................…………


79

CONSCIENTIAMETODEN - MÄNNISKOSYN Bilaga 8 Grundtankar om människan Metafor Symbol Vi har frihet att känna och tänka och begränsad fri-‐het att handla. Frihet betyder ansvar och ansvar för-‐utsätter frihet. Vi påverkar direkt även våra fysiolo-‐giska aktiviteter med våra andliga och känslomässiga handlingar, alltså med viljan.

Jag är kapten på min egen skuta.

Allt jag ser hos andra finns också hos mig själv på något vis. Eftersom vi har alla mänskliga egenskaper, är vi varandras inre speglar. Din glädje väcker medve-‐tenhet om glädjen i mig. Eller tvärtom, den kan väcka medvetenhet om mitt missnöje.

Vi är varandras inre speglar.

Det jag gör mot andra gör jag även mot mig själv i mitt inre. Sättet jag agerar på är ett uttryck för mina känslor. En god/ond handling uppstår ur en god/ond känslohandling.

Som jag bemöter mig själv bemöter jag andra.

Jag är medveten, alltså finns jag. Medvetenhet är den mest väsentliga aspekten i vår existens. Människan är sin medvetenhet. Den är vår etiska kompass. När jag motarbetar medvetenheten förnekar jag mig själv.

Medvetenhet är min inre kompass.

Det onda kan endast botas med det goda. Ont kan inte botas med ont. Kärlek är livets grundkänsla. Varje människa har rätt till och ett sunt behov av kärlek.

Bara det goda bo-‐tar det onda.

Gemensamt ansvar förutsätter jämlikhet. Det inne-‐bär att alla har lika stor rätt att delta i och fatta beslut. Direkt demokrati i ekonomi och politik betyder folk-‐styre.

Jämlikhet förut-‐

sätter direkt demokrati.

MÄNSKLIGA RIKEDOMAR (det sunda, det verkliga) HÄMNINGAR (neuroser, patologi)

1 Sinnesförmåga (se, höra, känna, lukta, smaka), intresse för att upptäcka, få veta 2 Minnesförmåga (förnimma det förflutna) 3 Intuition, det sjätte sinnet, omedelbar förståelse 4 Kärlek, ansvarsfullhet, vänlighet, kravlöshet, tacksamhet, lycka 5 Metafysiskt sinne, andlighet, djupsinne 6 Mod, initiativ, uthållighet 7 Kreativitet, fantasi, entusiasm 8 Det sunda förnuftet, förmåga att se konsekvenser 9 Ärlighet, rättrådighet, det etiska sinnet 10 Skönhetssinne, det estetiska sinnet 11 Självdisciplin, förmågan att inse och kontrollera sina destruktiva impulser 12 Speciella talanger 13 Inlärningsförmåga, ackumulera kunskap 14 Fysiska förmågor

1 Förnekande känslomässiga vanor: att skapa och upprätthålla ångest, missnöje, skuld, ilska nästan kroniskt 2 Censurera (förtrycka) medvetenhet: att reagera med rädsla/ilska gentemot medvetenhet om sina brister, bortförklara, skuldbelägga, moralisera… 3 Idealisera sig själv och andra (perfektionism, storhetsmani, narcissim): att ställa stränga/ gränslösa krav på sig själv och andra, att uppleva sig ha ”ansvar” (krav) för nästan allt… 4 Avundsjuka, missunnsamhet, elakhet: att inte se det goda, att koncentrera sig i det negativa, att känna, tänka och handla på ett destruktivt sätt 5 Alla dessa förhållningssätt förutsätter egocentricitet.


80

CONSCIENTIAMETODEN -‐ ARBETSSÄTT

INDIVIDUELL PROCESS – bekräftande samtal GEMENSAM PROCESS – förändring av hand-‐lingssätt

Syftet är att lyfta fram människan, att bekräfta medvetenhet om mänskliga rikedomar. Ibland kan det vara nyttigt att också medvetandegöra häm-‐ningar.

1 Iaktta ditt eget emotionella tillstånd. Om du själv är frustrerad, rädd eller arg, inse detta. Stanna upp, känn efter och var medveten om dina känslo-‐handlingar. De hör till din frihet. Reflektera dess möjliga anledningar inom dig själv. Har du orealis-‐tiska förväntningar? Vill du ha makt att förändra den andra? Förtränger du medvetenheten om dig själv som väcks genom speglingen? Respekterar du dina emotioner?

2 Uppmärksamma det emotionella eller andra symtom hos den andra. Lyssna på henne aktivt, ställ frågor för att bättre kunna uppfatta hur hon känner. Om hon är ångestfylld, frustrerad, arg, trött, sårad…, belys detta med tolerans genom att fråga och prata om det med medveten närvaro. Människan vill bli sedd och respekterad just i sina emotioner. Alla emotioner, rädsla, ilska osv. är ändå i grund och botten bevis på kärlek.

3 Bekräfta medvetenhet om det goda i henne: prata om hennes mänskliga rikedomar. Repetera detta i flera omgångar. Oftast behöver du inte gå vidare till nästa steg. Det räcker att bekräfta med-‐vetenhet om det goda.

4 Medvetandegör hur hon motarbetar det goda hos sig själv genom att komma ihåg principen; allt vad man gör mot andra, gör man mot sig själv inom sitt inre. Beskriv hennes negativa förhållningssätt: nedsättande tanke-‐ och känslovanor inför sig själv, vana att upprätthålla oro, ilska, rädsla, bitterhet eller aggressivitet, hennes missunnsamhet, för-‐väntningar och krav på sig själv (och på andra), storhetsmani och perfektionism... 5 Slutligen: bekräfta medvetenhet om mänsk-‐liga rikedomar.

I en grupp tillämpas processen så att man förflyt-‐tar uppmärksamheten från individer till männi-‐skors handlingssätt. 1 Definiera ett problem eller ett tema och om-‐vandla det till en utmaning/vision. 2 Samtala och medvetandegör grundtankarna, mänskliga rikedomar och hämningar (neuroser). Denna människosyn är processens referensram, allt ventileras genom den. 3 Medvetandegör känslor som finns inför pro-‐blemet/temat. Människans känslotillstånd (gläd-‐je, kärlek, nyfikenhet, sorg, rädsla, ilska…) styr re-‐aktioner och handlingar. Att acceptera och respektera känslor utan kritik och krav är förut-‐sättningen för att behandla utmaningen på ett konstruktivt sätt. Detta gäller även om ång-‐est/skuld/ilska är irrationella, när de kommer från ens inre handlingssätt och inte ur de verkliga be-‐hoven. 4 Beskriv kort människors handlingssätt i nulä-‐get. Skriv sedan ner de vanligaste handlingssätten som de inblandade har. Fokusera på handlingssät-‐ten i stället för på individer. 5 Beskriv kort visionen och tillhörande hand-‐lingssätt. Visionen beskrivs genom människors ideala handlingssätt. 6 Värdera fördelarna med nuvarande sätt att a-‐gera och de visionära handlingssätten. Männi-‐skan söker efter det goda som ibland kan visa sig vara det motsatta. Det goda blir det onda pga. hämningar. För att motivera en förändring jämför de nuvarande handlingssättens fördelar med de ideala handlingssättens fördelar. 7 Utveckla en handlingsplan för att öva på visio-‐nens handlingssätt. Repetera processen efter behov och utvärdera dess resultat för en eventu-‐ell ny planering.

handbok i conscientia metoden

Documents