Home Cinema- The number one enemy of the phonogram business.Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap Linköpings Universitet Linköpings Universitet SE-601 74 Norrköping, Sweden 601 74 Norrköping
C-uppsats LITH-ITN/MU-EX--06/002--SE
Dennis B Nagy
Examensarbete utfört i musikproduktion vid Linköpings Tekniska Högskola, Campus
Norrköping
Norrköping 2006-04-04
ISBN _____________________________________________________ ISRN _________________________________________________________________ Serietitel och serienummer ISSN Title of series, numbering ___________________________________
Nyckelord Keyword
Datum Date
2006-04-04
x
x
LITH-ITN/MU-EX--06/002--SE
Dennis B Nagy
Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alternativ produkt.
Skivbranschen, cd, dvd, musik, platina, musikproducent, statestik, musikbranschen, kvalitet, filmköp, skivköp, cdköp
Upphovsrätt
Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare – under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga extra- ordinära omständigheter uppstår.
Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner, skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten, säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ art.
Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.
För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se förlagets hemsida http://www.ep.liu.se/
Copyright
The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible replacement - for a considerable time from the date of publication barring exceptional circumstances.
The online availability of the document implies a permanent permission for anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose. Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity, security and accessibility.
According to intellectual property law the author has the right to be mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected against infringement.
For additional information about the Linköping University Electronic Press and its procedures for publication and for assurance of document integrity, please refer to its WWW home page: http://www.ep.liu.se/
© Dennis B Nagy
VT-2006 Musikproducentprogrammet
Sammanfattning
Fonogrambranschen har aldrig mått sämre än idag, i alla fall inte under de
senaste 17 åren och några av dessa faktorer som bidragit till nedgången
finns presenterade i den här rapporten. Det vi kan se klart och tydligt är en
koppling mellan den sjunkande fonogramförsäljningen och konsumentens
ökande intresse för filmköp. Allt för låg kvalité på artister och album har lett
till fonogrambranschens nedgång och den låga kvaliteten på fonogram gör
att konsumenten tappar intresse för produkten och väljer att köpa en alterna-
tiv produkt.
Målgrupp
Rapporten riktar sig först och främst till fonogrambranschen men även till
andra som vill sätta sig in och försöka förstå sig på problemet med den
dalande skivförsäljningen.
Förord
När jag först tog mig an den här uppgiften visste jag att det skulle bli svårt
och kräva massor av arbete, men inte trodde jag att det skulle vara så svårt
att få tag i material från berörda parter för att sammanställa denna rapport.
Det finns nämligen en stor ovilja i branschen att hjälpa till med fakta. Ideli-
gen har jag fått nekande eller avvisande svar på de frågor som jag ställt för
att samla underlag till den här rapporten. Man kan ju tycka att branschen i
sig vore intresserad att försöka få ett alternativt svar på de problem som
finns med fonogramförsäljningen, att man inte fastnar i sina egna teser om
varför fonogramförsäljningen har gått ner. Det ligger ju i deras intresse att
branschen mår och går bra så att inblandade parter har några jobb att gå till
imorgon. Blir det inga eller alldeles för få fonogram sålda finns ingen skiv-
bransch kvar. Musik är ju en stor del av våra liv, i alla fall för de flesta av
oss och musikbranschen kommer nog att finnas kvar i framtiden. Men dess
ekonomiska fördelar kommer nog att förändras drastiskt om vi inte hittar or-
sakerna till förändringen.
Men det finns dom som har hjälp till och jag skulle vilja passa på att tacka
de som hjälpt mig med framskaffandet av material till den här rapporten:
Katarina Hansson på statistiska central byrån, Charlotte Appeltoft och
Christer Nornholm på IFPI, Jens Olsson på Warner Music Sweden, Calle
Zakrisson Sveriges videodistributörers förening, Johan Petersson och Jennie
Karlsson som hjälpte mig med vissa problem knutna till Excel. Samt alla
andra som svarade så behjälpligt på mina frågor om både det ena och det
andra.
För att få en större, mer rättvis och träffsäker bild om fonogrambranschen
hade det varit nödvändigt att undersöka hur det såg ut långt tidigare än 1988
och kartlagt hur det såg ut innan CD formatet blev etablerat. Men det var ty-
värr inte möjligt då den informationen inte gick att få fram. Annan forskning
och rapporter i ämnet har jag ej kunnat hitta. Hoppas att ändå rapporten ska
ge en fingervisning på vad som bidragit till fonogrambranschens nedgång
och en möjlig lösning, tack för ordet! /Dennis B Nagy.
Sidan 4 av 49
2.1. PLATINAUTMÄRKELSER .................................................................... 10
2.1.1. Platinautmärkelser 1999 - 2005................................................ 10
2.2.1. Försäljning av fonogram........................................................... 12
2.3. OLIKA LÄNGDER PÅ ALBUM .............................................................. 13
2.3.1. Längder på album nu och då..................................................... 14
2.3.2. Medellängder på album nu och då............................................ 14
2.4. HUSHÅLLENS EKONOMI.................................................................... 14
2.4.2. Krona per hushåll och år, Totala utgifter ................................. 15
2.4.3. Hushållens inköp av fonogram och film.................................... 15
2.5. DVD/VHS FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE.............................................. 16
2.5.1. Försäljning och värde DVD/VHS 1990 till 2005...................... 16
3. SPEKULATION.................................................................................. 16
4. RESULTAT ......................................................................................... 24
4.4. AKTIVT AVSTÅND ............................................................................. 26
5. MÖJLIG LÖSNING ........................................................................... 27
TABELL 1.1 PLATINA , ALBUM ................................................................. 31
TABELL 1.2. PLATINA , BEST OF............................................................... 33
TABELL 1.4. SUMMA , ALLA ALBUM ......................................................... 35
TABELL 1.5. BÄST SÄLJANDE ALBUM...................................................... 35
TABELL 2.1. FÖRSÄLJNING AV FONOGRAM I SVERIGE 1988 – 2005......... 36
TABELL 2.2. ANTAL ENHETER, SAMMANSTÄLLNING ............................... 36
TABELL 2.3. FONOGRAM VÄRDEKURVA.................................................. 37
TABELL 2.7. FONOGRAM, VÄRDE 1988 – 2005........................................ 39
TABELL 2.8. VÄRDE, SAMMANSTÄLLNING .............................................. 39
Sidan 6 av 49
TABELL 3.1. ALBUM 1964 – 2005 ........................................................... 40
TABELL 3.2. MEDELLÄNGDER OCH ANTAL SPÅR PÅ ALBUM.................... 41
TABELL 4. HUSHÅLLENS EKONOMI ............................................. 42
TABELL 4.1. KRONA PER HUSHÅLL OCH ÅR............................................. 42
TABELL 4.2. HUSHÅLLENS INKÖP AV FONOGRAM OCH FILM 1988 – 200542
TABELL 5. FÖRSÄLJNING OCH VÄRDE DVD/VHS 1990 – 200543
TABELL 6. FÖRKLARING AV FÖRKORTNINGAR OCH FORMAT
................................................................................................................... 43
BILAGA
EKONOMI...............................................................................................44
1. Inledning
1.1. Bakgrund
Varför jag ville göra denna rapport beror mycket på att under de tre år vi läst
musikproducentprogrammet har alla föreläsare sagt att jobben håller på att
ta slut och att det inte är som förr, att en förändring håller på att ske. Musik-
producenter/låtskrivare som förr på heltid arbetade i branschen har nu fått ta
”vanliga” jobb på sidan om eller är på gränsen till konkurs. Därför tycker
jag att det är intressant ifall man kan peka på några speciella punkter som
bidragit till fonogrambranschens nedgång och på så sätt kunna bearbeta des-
sa fakta för att få en positiv trend igen.
1.2. Syfte
Syftet med den här rapporten är att försöka ta reda på vad som bidragit till
fonogrambranschens nedgång sedan toppen vid millennieskiftet. Genom att
lokalisera dessa faktorer kan vi på ett effektivt sätt ändra strategi för att få
konsumenterna att köpa fler skivor.
1.3. Arbetets huvudmål
Det huvudsakliga arbetet med den här rapporten var att sammanställa de ta-
beller som finns presenterade i rapporten. Tabellerna är till för att fono-
grambranschen själv ska kunna läsa och tolka tabellerna och ut ifrån de göra
en strategi som bidrar till branschens fortlevnad. I rapporten presenteras en
del lösningar och svar som jag tycker mig kunna utläsa och som jag hoppas
vara till hjälp i den strategi som ska få fonogrambranschen på fötter igen.
Sidan 8 av 49
1.4. Frågeställningar
När jag började med den här rapporten hade jag i huvudsak tre huvudfrågor
jag ville arbeta kring. Dessa bidrar indirekt till en massa bifrågor och fun-
deringar kring frågornas svar i sig, men det är i huvudsak de tre grundfrå-
gorna jag kommer att arbeta kring. Dessa är: Vad har gått fel i branschen de
senaste fem åren?, Varför vill inte konsumenterna köpa skivor i den mängd
som förr?, Finns det andra faktorer utanför musikbranschen som spelar in
och i så fall vad?
1.5. Avgränsningar
För att rapporten skall vara möjlig att göra under den tid 10 poäng, som av-
sats för examensarbete på musikproducentprogrammet 120p. Linköpings
universitet Campus Norrköping är vissa avgränsningar ett måste. Jag har i
huvudsak koncentrerat mig på Albumförsäljning då den står för nästan 95 %
av värdet på den totala fonogrammarknaden i Sverige, tabell 2 och är därför
den viktigaste produkten. Av dessa album är koncentrationen lagd på dem
som fått platinautmärkelser då vi ser en koppling mellan hur många album
som fått platina och branschens utveckling.
Distributionen av musik har jag valt att inte titta närmre på då detta arbete är
allt för stort och kan fylla en avhandling i sig. Därmed ska vi inte räkna bort
distributionsledet som en faktor som kan påverka skivförsäljningen. Vi vet
att i vissa distributionsbolag som inte har kunskap eller kapacitet att distri-
buera musik elektroniskt erbjuder denna tjänst ändå genom tredje part. Där-
med blir distributionskedjan längre och avståndet ökar mellan tillverkare
och konsument. Vad den ekonomiska effekten av detta bli vet jag inte? Men
den borde inte vara fördelaktig då en aktör till finns med i ledet från tillver-
kare till slutkund.
Vad det gäller nedladdning från nätet så finns det redan undersökningar i det äm-
net och jag väljer att se branschens nedgång från en ny synvinkel. Ämnet nedladd-
ning kommer att beröras i rapporten men inte i så stor utsträckning.
Sidan 9 av 49
1.5.1. Album
Album är en komplett produkt från artist och skivbolag och är fonogram-
branschens viktigaste produkt då den står för c:a 95 % av det totala värdet.
Med album vi kan mäta säljbarhet, kvalité och konsumentens krav på pro-
dukten med hjälp av antal platinanomineringar och antal albumtitlar som fått
platina. Om ett album har för få bra låtar eller för låg kvalité på ljudbilden
väljer konsumenten att köpa en alternativ produkt vilket jag försöker bevisa
i den här rapporten. Singlar och andra format som artister/skivbolag släpper
på marknaden har jag bedömt som en otillräcklig produkt för att mäta en ar-
tists säljvärde/kvalitet då detta bara specificerar en delprodukt av en
hel/större produkt. Album är i denna mening en hel produkt. Likväl som
man inte bedömer en bil efter en av dess komponenter utan det är de sam-
mansatta komponenterna som gör den till en bra eller dålig bil. Om en artist
gjort en bra singel är inte detta ett mått på hur bra artisten är utan bara visar
på en tillfällig/möjlig lyckträff eller en komponent i lyckad sammansättning
av låtar i ett album. Och om endast en singel säljer och inte albumet så har
ju artisten bara lyckats producera en enda lyckad delprodukt och håller där-
med inte de kvalitets krav som vi konsumenter vill ha för att köpa ett album.
1.6. Metod & Källor
Jag har varit i kontakt med SCB1, IFPI2, SVF3 och dom Svenska skivbola-
gen för att samla den information det krävs för att sammanställa denna rap-
port. Resultaten har jag fått fram genom att sätta ihop den insamlade infor-
mationen i tabeller för att överskådligt kunna behandla all data som insam-
lats under arbetet. Informationen är källornas egna samanställningar för att
redovisa den egna verksamheten och är på så sätt helt sanningsenliga med
verkligheten.
1 SCB, Statistiska centralbyrån är en central förvaltningsmyndighet för den officiella statistiken och för annan statlig statistik i syfte att förse allmänhet, användare och kunder med statistik av god kvalitet som underlag för beslutsfattande, debatt och forskning. 2 IFPI, International Federation of the Phonographic Industry. Organisationens uppgift är främst att arbeta för bättre rättsligt skydd för skivbolagen samt att tillvarata de rättigheter som upphovsrättsla- gen ger. 3 SVF, Sveriges Videodistributörers förening
Sidan 10 av 49
2. Förklaring av tabellerna
Under rubrik två kommer en förklaring över tabellerna som finns i slutet av
den här rapporten, hur de är uppbyggda och hur de ska läsas. Tabellerna är i
huvudsak till för att fonogrambranschen själv ska kunna läsa och tolka tabel-
lerna och ut ifrån dem göra en strategi som bidrar till branschens fortlevnad.
2.1. Platinautmärkelser Tabell 1. För att ett album ska sälja platina krävs att albumet sålt i minst
60 000 exemplar (2x platina =120 000 ex.) och att en ansökan om att certifi-
era albumet skickats in till IFPI som registrerar och behandlar ärendet. Som
vi kan se i tabell 1.1 till 1.4 är det listat antalet platinautmärkelser för album
år 1999 till 2005. Albumen är uppdelade i tre kategorier: Artist – Album, Ar-
tist – Best of och Blandande artister. Artist – album är original album, alltså
en utgåva av en specifik artist med en samling låtar specifikt skrivna för det-
ta album. Artist – best of är en kategori precis som den låter, en samlings-
skiva med en artists samlade hits på en och samma skiva framförd av origi-
nal artist eller annan artist. Kategorin Blandande artister är också en sam-
lingsskiva men där finns en samling låtar från flera olika artister eller en ar-
tist som tolkar flera andra artister på en och samma skiva.
2.1.1. Platinautmärkelser 1999 - 2005 Tabell 1.1. I kolumnen längst till vänster ser vi vilken artist det gäller och
om man följer raden ut åt höger ser vi vilket album, skivbolag och slutligen
vilket år och hur många platinautmärkelser som är tilldelat aktuellt album.
Den streckade linjen avser en gräns mellan varje år.
2.1.1.1. Platinautmärkelser, Antal utmärkelser Tabell 1.1 – 1.4. Som vi ser längst ner i varje tabell och i sammanfattningen
i tabell 1.4 finns rubriken antal utmärkelser som påvisar det sammanlagda
antalet platinautmärkelser för varje år och kategori. Härmed får man en upp-
fattning hur utvecklingen sett ut de senaste sex åren. Längs till vänster i ta-
bellen ser vi den sammanlagda summan under de senaste sex åren.
Sidan 11 av 49
2.1.1.2. Platinautmärkelser, Antal album Tabell 1.1 – 1.4. Antal album är framtaget genom att multiplicera antalet
platinautmärkelser med det minsta kravet på platina dvs. 60 000 exemplar.
Det finns därför ett mörkertal då vi inte ser om ett album till exempel sålt
100 000 exemplar då den endast har en platinautmärkelse. Detta mörkertal
är av mindre betydelse då förutsättningarna är samma för alla år i undersök-
ningen och vi får ett mätbart värde att ta fasta på, det ger oss en överblick
hur försäljningen sett ut. Antal album är i miljoner stycken enheter. Till
vänster ser vi den totala mängd platina under de senaste sex åren.
2.1.1.3. Platinautmärkelser, Styckpris Tabell 1.1 – 1.4. Styckpriset är beräknat på antalet album genom det totala
värdet, se tabell 2.1 och tabell 2.2. Till album räknas LP4, MC5, CD6 och
MD7 de format album förekommer i. Styckpriset är i kronor och är ett medel
fördelat över dessa fonogram där CD är den klart största posten.
2.1.1.4. Platinautmärkelser, Total summa Tabell 1.1 – 1.4. Det totala värdet på de album som har sålt platina beräknat
på antal album och styckpris. Enhet i miljoner kronor, till vänster ser vi det
totala värdet under de senaste sex åren.
2.1.1.6. Platinautmärkelser, Antal titlar Tabell 1.1 – 1.4. Som jag bedömer vara den viktigaste posten i att bedöma
kvalitén och i vilken riktning fonogrambranschen befinner sig i, och vad
konsumenten tycker om de produkter som funnits på marknaden under un-
dersökta år. Antal titlar är de antal album som fått platina under respektive
år och som vi kan se följer även antal titlar fonogrambranschens utveckling.
2.1.1.5. Platinautmärkelser i procent Tabell 1.4. Den här posten under rubriken Alla Album visar det procentuella
antalet platinautmärkelser av alla album sålda under respektive år. Det talet
är framtaget genom att dela antal album i milj st tabell 1,4 med Album tot
4 LP, Long Playing record, gramofinskiva. 5 MC, Music cassette, Kassettband 6 CD, Compact Disc, CD- skiva 7MD, Mini Disc.
Sidan 12 av 49
Tabell 2.1. Som vi kan se följer det procentuella antalet platinautmärkelser
fonogrambranschens utveckling.
2.1.1.7. Platinautmärkelser, Summa album, Bäst säljande Tabell 1.4 och tabell 1.5. En sammanställning av de uppgifterna från tabell
1.1 till tabell 1.3. Här ges en överskådlig bild på alla album som sålt platina.
2.2. Fonogram, försäljning och värde
2.2.1. Försäljning av fonogram Tabell 2.1 – 2.2. Statistiken bygger på faktisk försäljning mellan skivbolag
och skivbutik och vad som i branschen kalls för PPD8. Tabell 2.1 visar en
överblick av all försäljning av fonogram i Sverige registrerad av IFPI år
1988 till 2005. Kolumnen längst till höger visar hur många procent av all
fonogramförsäljning som är albumförsäljning, Album total visar antalet al-
bum som sålts och för att få fram den siffran har jag adderat LP, MC, CD
och MD. Totalt visar den totala mängden fonogram som sålts och de övriga
kolumnerna visar repetitive enhet. Anmärkningsvärt i denna tabell är fälten
märkta i rött MD/2000 och DVD9/1999 att de visar ett nollresultat när värdet
på dessa poster visar 0,29 respektive 0,45 miljoner kronor i tabell 2.2. Jag
har varit i kontakt med IFPI/GLF10 och påpekat detta om det är någon speci-
ell parameter man ska ta hänsyn till eller om det smugit sig in ett fel i tabel-
len, IFPI/GLF har valt att inte kommentera detta så denna fråga är fortfaran-
de obesvarad. Tabell 2.2 är en sammanställning av tabell 2.1 som visar olika
resultat mellan olika nyckelår. Minskning visar antalet procentenheter i för-
säljningsantal försäljningen minskat från år 2000 till 2005, Fonogram och
album ökning i procent visar den procentuella försäljningsökning som var
mellan åren 1988 till år 2000
2.2.2. Fonogram, värde Tabell 2.7 – 2.8. Statistiken bygger på faktisk försäljning mellan skivbolag
och skivbutik och vad som i branschen kalls för PPD. Tabell 2.3 visar en
bild av värdet på de sålda fonogrammen i Sverige registrerad av IFPI år 8 PPD, Price Per Deal 9 DVD, Digital Versatile Disc. 10 GLF, Grammofon Leverantörernas Förening
Sidan 13 av 49
1988 till 2005. Kolumnen längst till höger visar hur många procent av värdet
som är kommer från albumförsäljning, Album total visar värdet av albumen.
För att få fram den siffran har jag adderat LP, MC, CD och MD. Totalt visar
det totala värdet av alla fonogram som sålts och de övriga kolumnerna visar
repetitive enhet. Anmärkningsvärt i denna tabell är fälten märkta i rött
MD/2000 och DVD/1999 att de visar ett värde av 0,29 respektive 0,45 mil-
joner kronor när antalet sålda enheter i tabell 2.1 visar ett nollresultat på
dessa poster. Jag har varit i kontakt med IFPI/GLF och påpekat detta om det
är någon speciell parameter man ska ta hänsyn till eller om det smugit sig in
ett fel i tabellen, IFPI/GLF har valt att inte kommentera detta så denna fråga
är fortfarande obesvarad. Tabell 2.8 är en sammanställning av tabell 2.7 som
visar olika resultat mellan olika nyckelår. Minskning visar antalet procent-
enheter i minskande säljvärde från år 2000 till 2005, Fonogram och album
ökning i procent visar den procentuella värdeökning som var mellan åren
1988 till år 2000.
2.2.3. Jämförelse av Album, singel och musik-DVD Tabell 2.5. Respektive fält visar vissa nyckeltal av respektive enhet där det
är lätt att följa utvecklingen mellan år 1988 till 2005 och mellan år 2000 och
2005. De procentuella värdena visar en tydlig bild om hur stora andelar re-
spektive enhet har i förhållandevis till de andra.
2.3. Olika längder på album Tabell 3.1. I och med CDns inträde och dess kapacitet att lagra information
ville jag undersöka om albumlängderna ökat och i så fall hur mycket. Jag
valde slumpmässigt ut de album sammansatta i tabell 3.1 från Internetsidan
Music MP3 där det var lätt att söka album genom utgivningsår och att den
totala albumlängden fanns tillgänglig. Albumlängderna har ökat från 34 mi-
nuter i medel år 1964 till 41 minuter på 1980 talet fram till idag då 58 minu-
ter är medellängd på dagens album. Det innebär i praktiken att dagens artis-
ter gör så kallade dubbelalbum i gamla mått mätt, dvs. ett album som är två
LP lång. I praktiken får artisten och skivbolagen jobba dubbelt så hårt idag
för hälften av pengarna.
Sidan 14 av 49
2.3.1. Längder på album nu och då Tabell 3.1. Det gula fältet listar album från utgivningsår 1964 till 2005. I det
blåa fältet listas album från utgivningsår 2005 till 1964, detta för att lättare
få en överblick och kunna jämföra nytt och gammalt på ett överskådligt sätt
2.3.2. Medellängder på album nu och då Tabell 3.2. Medellängder och antal spår på album visar de medeltal på de
album listat i tabell 3.1 presenterade årtionde för årtionde. Intressant är att
1990 talet och 2000 talet har exakt samma siffror och att medellängden se-
dan CDns inträde som musikmedia har ökat så markant. Antal spår är mind-
re intressant då modet på låtlängder varierar från 2:50 min/sek på 60 talet till
4:08 min/sek idag.
2.4. Hushållens ekonomi Tabell 4. Undersökningen gäller Sveriges befolkning år 1988 – 2004 baserat
på SCB undersökningar om hushållens ekonomi HUT11. DVD/VHS12 inköp
och värde är tillhandahållen av SVF och bygger på faktisk försäljning av
SVF medlemmar. Fält med röda diagonala sträck markerar att ingen infor-
mation finns att tillgå.
2.4.1. Krona per hushåll och år Tabell 4.1. Som vi kan se i tabellen är det en markant skillnad på en barnfa-
miljs utgifter gentemot det medelvärde man får om vi tar ett medelvärde av
alla hushållens utgifter. Sammanboende med barn är uträknat på ett medel
av alla de hushåll med två vuxna och två barn under 18 år som var med i
SCB undersökningar om hushållens ekonomi 1988 till 2004. Samtliga hus-
håll är beräknat på ett medel av alla hushåll som var med i SCB undersök-
ningar om hushållens ekonomi 1988 till 2004. Storstädernas hushåll har om
man tar dom för sig en högre kostnad men har å andra sidan en högre in-
komst som väger upp det dyrare levernet. Den gulmarkerade raden Sport,
Hobby & Lek innehåller den del där fonogram- och filmköp ingår men dessa
är endast en liten del av den hela summan, se bilaga 1.
11 HUT, SCB undersökningar om hushållens utgifter 12 VHS, Video Home system.
Sidan 15 av 49
2.4.2. Krona per hushåll och år, Totala utgifter Tabell 4.1. Som vi ser har det blivit 167 087 kr dyrare för en barnfamilj att
leva år nu än för 16 år sedan. Inflationen påverkar en del men på det hela så
har vi dyrare levnadsvanor i dag. Det som tillkommit och som konkurrerar
med fonogramköp i konsumentens strama budget är bl.a. mobiltelefon,
bredband, betal-TV och dyrare boendekostnader. Jämför vi med fonogram-
branschen bästa år, år 2000, ser vi att vi spenderade 3800 kronor mindre om
året på kläder då än nu, 4480 kronor mindre om året på telefon och tidningar
och 11060 kronor mindre om året på vår bostad, samtidigt spenderar vi mer
pengar än någonsin på nöjen. I kategorin Sport, Hobby & Lek ser vi en ök-
ning med 5010 kronor inom det område där fonogram tas upp, vi lägger
även 4080 koronor mer på Övrig fritid nu än då. Det borde bero på att prio-
riteringen av våra pengar går till annat än fonogram.
2.4.3. Hushållens inköp av fonogram och film Tabell 4.2. Det vi ser i tabellen är att den sjunkande fonogramförsäljningen
går hand i hand med den ökande köpfilmsförsäljningen. Intressant är att vi
klart och tydligt ser att vi köper ungefär två album mindre per hushåll och
år, år 2005 än år 1988 då försäljningen är som näst sämst så långt tillbaka i
tiden vi ser i den här undersökningen och nästan fyra album per hushåll och
år mindre än när det gick som bäst. Men det är ju klart att fyra album per
hushåll och år blir några stycken, närmare bestämt 19,36 miljoner album och
det skulle i sin tur generera drygt en miljard Svenska kronor. Lägger vi ihop
de andelar album och film de Svenska hushållen köper ser vi att antalet en-
heter ligger på en konstant runt nio stycken enheter per hushåll och år från
år 1999 fram till nu. Vi skulle med det kunna dra en slutsats att köpfilmen
tar av de andelar hushållen förut spenderade på album och där finns en all-
varlig faktor som bidragit till fonogramförsäljningens nedgång.
Sidan 16 av 49
2.5. DVD/VHS försäljning och värde Tabell 5. Statistiken bygger på faktisk försäljning registrerad av SVF med-
lemmar.
2.5.1. Försäljning och värde DVD/VHS 1990 till 2005 Tabell 5. I de översta raderna ser vi omsättningen av försäljningen på VHS
och DVD filmer i miljoner kronor. Raderna under visar den total mängd
film som sålts, enhet i miljoner stycken. De sista raderna är den sammanlag-
da summan av DVD och VHS där vi kan se den totala mängd film som sålts
och dess värde.
3. Spekulation
Under punkt tre kommer jag att tala om några lösa trådar som inte följts upp
på sedvanligt vetenskapligt vis men är ack så viktiga.
3.1 Kvalité
Vad är kvalité på musik eller album? Det är enligt min mening svårt att de-
finiera men det går att förklara i det närmaste. Det finns en mängd faktorer
som tillsammans bidrar till albumets kvalité. Delarna är: artist, låtval, pro-
duktion, efterproduktion och trycksaker. Tittar vi på artisten, vad är det för
kvalitéer vi letar efter? Det första är artistens musikaliska egenskaper det
andra är artistens närvaro/engagemang i han/hon gör vare sig det gäller live,
i studion eller privat. Artisten måste även ha någon egenskap som gör att vi
värderar artisten lite högre än oss själva, antingen ska artisten vara extremt
duktig på sitt instrument eller ha extrem utstrålning. I produktionen bestäms
vilken typ av album och vilka låtar som ska produceras. Låtarna måste vara
självbärande i sig och det räcker inte med någon enstaka bra låt på ett helt
album utan albumet måste täckas av högkvalitativa låtar. Hur låtarna ska ar-
rangeras är också av central betydelse för slutresultatet liksom val av produ-
cent, ljudtekniker och deras skicklighet likväl som val av studio och studio-
utrustning. Efterproduktion med mix och mastring där teknikernas roll till-
sammans med utrustningen kan få en produktion att lyfta eller raseras är inte
nog viktigt att understryka. Trycksaker är en minst lika viktig del som nå-
Sidan 17 av 49
gonting annat, för ser inte produkten högkvalitativ och attraktiv ut kan pro-
dukten tappa i helhetsintryck. För att citera ett gammalt ordspråk ”kedjan är
inte starkare än dess svagaste länk” Om man vid tillverkningen av ett album
är mindre noga vi ett av dessa moment så kommer det att visa sig i slutresul-
tatet och vi får en sämre produkt, eller om man vill en lägre kvalité.
3.1.1. Inspelningens grunder
Här följer en kort redovisning hur en produktion fungerar så de som inte har
så stor inblick i branschen kan få en uppfattning om hur det fungerar.
När artisten anser sig har tillräckligt med material är dags att göra ett album.
Albumet är artistens produkt likt artisten är skivbolagets produkt, albumet
står för allt som artisten är och verkar för. När artisten fått klartecken från
skivbolaget väljs inspelningsstudio och producent efter ändamål och budget.
Producentens roll är att få fram det bästa ur artisten och låtmaterialet samt
att se till att tid och budget följs så skivbolaget blir nöjd med sin produkt.
Inspelningsstudion ska klara de specifika krav artisten och producenten sät-
ter för att nå de mål produktionen har.
3.1.2. Inspelning Innan det är dags att trycka på inspelningsknappen i kontrollrummet finns en
mängd förberedelser som måste göras. Beroende på ljudkälla, stil och det re-
sultat vi vill nå väljs mikrofon för ändamålet ut och placeras på exakt rätt
ställe för att nå rätt resultat. Fel mikrofon och mikrofonplacering kan resul-
tera i en mängd olika felkällor som om man har otur inte visar sig för än i ef-
terproduktionen och då är det för sent att göra någonting åt. Det samma
gäller inspelningsnivåerna13 om de är för starka eller för svaga så påverkar
det kvalitén på in-signalen till inspelningsmediet. En för svag signal genere-
rar brus och en för stark signal bryts sönder. Det finns en mängd olika
hjälpmedel för att få signalnivån som vi vill ha den men det gäller att an-
vända de hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att inte sig-
nalen förstörs.
Sidan 18 av 49
För att förstärka mikrofonsignalen på bästa sätt används en extern mikrofon-
förstärkare av så hög kvalitet som möjligt då mixerbordets14 mikrofonför-
stärkare oftast har för låg kvalité. För att få in mikrofonsignalen till ett digi-
talt inspelningsmedie behöver vi en A/D-omvandlare15 så signalen kan kon-
verteras från analog signal till digital signal, sen en D/A-omvandlare för att
konvertera signalen från digital signal till analog signal så vi kan lyssna på
det vi arbetar med i studiomonitorerna16. Det gäller att alla dessa komponen-
ter är av högsta kvalité för att signalen inta ska förvrängas eller förstöras på
väg från mikrofon till lyssningen17. Det samma gäller all utrustning i studion
som sladdar, kontakter, rummens akustik mm. Resultatet blir inte bättre än
den svagaste länken. När mikrofonen/mikrofonerna är placerade och nivåer-
na ställda är det dags för inspelning. Inspelning sker på flerspårsmedie vilket
innebär att flera mikrofoner kan kopplas till samma ljudkälla och att flera
ljudkällor inte behöver spelas in samtidigt. Exempelvis så spelar vi in trum-
morna först och efter det spelar vi in basen osv.
3.1.3. Mix När inspelningen är klar och det dags för mix18, att få ner alla de inspelade
spåren till ett stereospår19 kontaktas en utomstående mixare20 för att få dels
den expertis denna har, dels utrustning anpassad för ändamålet men också
att få ett nytt öra som lyssnar på materialet för att nå bästa resultat. Mixen
görs genom att blanda alla de inspelade ljudkällorna i rätt nivå i förhållande
till varandra och med hänsyn till ut-nivån.21 I mixen justeras även ljudkäl-
lornas frekvensomfång22 och färgningar av effekter som reverb23 eller någon
annan effekt som färgar ljudkällan till det vi är ute efter. Arbete med mixer-
bord, A/D-, D/A-omvandlare, filter och effekter gäller som jag nämnt tidiga-
re att använda de hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att
14 Mixerbord, Ett redskap som styr signalflödet mellan: mikrofon, inspelningsmedie, och lyssning. 15 A/D och D/A omvandlare, Signalkonverterare mellan analog och digital signal och tvärt om. 16 Studiomonitor, Ett slags högtalare med extra tydlighet och återgivning av ljudsignalen 17 Lyssningen, Fackspråk för den utrustning som används för att lyssna på materialet, monitorer, förstärkare mm. 18 Mix/mixning, Balansering av olika ljudkällor till ett stereo eller surround spår så kallad slutmix 19 Stereo, återgivning av ljud i två kanaler vänster och höger för att få ett mer naturtroget ljud. 20 Mixare, Ljudtekniker som specialiserat sig på mix. 21 Ut-nivå, Styrkan på signalen från i det här fallet mixerbordet till källan som spelar in stereo spåret 22 Frekvensomfång, området mellan två givna frekvenser anges med ett toleransvärde (+/- dB) för att bli rele- vant, t.ex. 20-20 000 Hz +/- 3dB. 23 Reverb, rumsklang
Sidan 19 av 49
inte signalen förstörs för om vi var noga i inspelningsskedet kan vi nu för-
störa hela det arbetet genom att använda oss av fel redskap.
3.1.4. Mastring När slutmixen24 är klar börjar förberedelserna för pressning. Materialet
skickas då till en expert som skall förfina slutmixen ytterligare ett steg med
samma motivering som tidigare i rubrik 3.1.3. Mix. Mastring går bland an-
nat ut på att materialet brustvättas, justeras i frekvensomfång för att materia-
let skall passa de flesta återgivningsenheter.25 När det är klart förs låtarna
över till en glasmaster26 i den låtordning albumet ska ha och skicka sedan
vidare för pressning. Även här gäller som jag nämnt tidigare att använda de
hjälpmedel med så pass hög kvalitet och noggrannhet att inte signalen för-
störs, vi kan nu förstöra hela arbetet genom att använda oss av fel redskap.
Mastring är ett kvalitetshöjande steg som höjer värdet på materialet, Många
försöker sig på denna tjänst men tyvärr finns det inte många i Sverige som
klarar av mastring, ofta får man söka den här tjänsten utomlands.
3.2. Studions betydelse
Det finns många faktorer som bidragit till fonogrambranschens nedgång och
som det gamla ordspråket säger: många bäckar små… En av dessa bäckar
kan vara dagens studiokvalitet. I allt större utsträckning ser vi de stora in-
spelningsstudiorna försvinna en efter en. För inte så länge sedan försvann
Polar Studios, Sveriges kanske mest namnkunniga studio som lockat artister
från hela världen och genom ABBA gett Sverige en plats på världskartan.
Polar Studios startade 18 maj, 1978 och var en av världens bästa studior.
Detta gav den Svenska artisteliten en plattform att stå på och konkurrera
med världseliten på hemmaplan utan att behöva resa utomlands med dyra
produktionskostnader som följd. Musikeliten sökte sig till Stockholm och
kom från alla världens hörn bland annat har dessa artister arbetat med sina
24 Slutmix, det färdiga resultatet av mixen 25 Återgivningsenheter, tex. LP, CD, MC, MD - spelare 26 Glasmaster, referensenhet som CD-skivan trycks från.
Sidan 20 av 49
produktioner på Polar Studios: Led Zeperlin, Rolling Stones, Ramones, Ge-
nesis, Carigans, Def Lepard, Eart wind & Fire, ELO, Eric Gadd och Anders
Glenmark med många fler. Polar Studios gick i konkurs i januari 2005 bland
annat på grund av för höga omkostnader och därmed gick en ikon och musi-
kalisk stöttepelare i Svensk synvinkel ur tiden. Runt om i världen ser vi att
samma sak händer, att de stora studiorna avvecklas till förmån för mindre
och med kostnadseffektiva studior men vart för det oss musikaliskt?
Att vi i dag ser mer och mer av den semiprofessionella inspelningsstudions
framfart i dagens produktioner tror jag har en viktig betydelse för kvalitén
på dagens album och detta lyser igenom i den dalande albumförsäljningen.
Jag tror inte att en lekman kan sätta fingret på vad som är bra eller dåligt på
ett album men jag tror definitivt att dom reagerar på en sämre inspelning och
produktionsstandard genom att tycka att låten/albumet inte är så bra. Att
göra en låt bra handlar om så mycket mer än att bara ha en bra melodi och
just detta moment håller musikindustrin på att ta bort då mer och mer av det
semiprofessionella studioförfarandet blir praxis i dagens produktioner.
3.3. Nedladdning från nätet
Under det här arbetet lät jag några frågor angående album typ och nedladd-
ning skickas i väg dom på min E-post lista. Nu kan det här inte räknas som
en vetenskaplig undersökning men det ger oss en bild om hur det kan vara.
Frågorna är:
1. Vilken typ av album har ni mest av hemma i skivhyllan? Är det original album el-
ler samlingsalbum? (Best of artist, Artist samlade, Absolute music, Mr music, mm.)
2. Vem köper mest av de olika formaten original eller samlingsskivor?
Köper "han" mest original eller är det hon? eller köper "han" mest samlingar eller
är det "hon"?
3. När/om ni laddar låtar från nätet är det album eller speciella låtar. Om album, i
så fall vilken typ av album, original eller samling? (laglig eller olagligt nerladdning
spelar ingen roll)
I min bekantskapskrets var det mest han som köpte original album och hon
köpte mest samlingsalbum. Jag tror egentligen inte att det är en genus fråga
utan en fråga om intresse. Vad gällande nedladdning från nätet så svarade de
Sidan 21 av 49
flesta att de laddar ned låtar som de är intresserade av och om det låter bra
köper de albumet, eller att de laddar ner musik de annars inte skulle köpa.
Det sista alternativet som jag fick svar på var att de laddar ner musik de re-
dan har på original för att bränna en kopia att ha i bilen eller på jobbet då de
inte vill slita på originalet och att kopieringskydden gör att det är alldeles för
svårt att göra en kopia från originalskivan. Vad gällande det sista svaret så
är det ju indirekt skivbranschen själv som bidragit till nedladdningen genom
att göra en mindre användarvänlig produkt. Visst finns det dom som bara
laddar ner musik olagligt från nätet men på det stora hela har nedladdningar
inte så stor effekt som branschen påstår om man ska tro det som sägs i Felix
Oberholzer och Koleman Strumpfs rapport. The Effect of File Sharing on
Record SalesAn Empirical Analysis*.
3.5. Comeback
Som jag ser det så har vi en markant kvalitets försämring av artister och al-
bum idag och det syns inte minst på den dalande albumförsäljningen. De
stora artisterna finns men inte i samma utsträckning som förr vilket medfört
att gamla storheter gör comeback och att några veteraner fortfarande finns
kvar på marknaden. Vi kan också se att gamla artister skaffar sig en ny yng-
re publik som knappt var födda då dessa artister hade sin storhetstid genom
att nylansera sin musik och sina album i original utförande och på samlings-
skivor. Visserligen är nyskrivet material av dessa veteraner inte lika upp-
skattad som deras gamla material men de finns där och är fortfarande kvar.
Detta kan enbart bero på att det inte finns några nya artister som kan ta deras
plats, att kvalitén på nya artister inte kommer upp till de gamlas klass.
Sidan 22 av 49
3.6. Majorbolagens betydelse
EMI27, Sony BMG28, Vivendi Universal29 och Warner30 är de stora majorbo-
lagen som finns idag. Dessa har ett stort ansvar för fonogrambranschens
fortlevnad då de år 2005 kontrollerade 71,7 % av världsmarknaden. Att in-
dependentbolagen kan bidra till någon förändrad världsbild har jag svårt att
se. Independentbolagen31 representerar visserligen nästan 30 % av världs-
marknaden men består av betydligt fler bolag än dessa fyra jättar, att inde-
pendentbolagen då ska kunna komma överens om en gemensam strategi lå-
ter mer otroligt än att de fyra major bolagen kan komma överens. Dock
finns en möjlighet att de kan skapa en viss trend om de agerar gemensamt
eller är starkt inflytelserika.
För att vända den negativa trenden och få tillbaka fokus på albumförsälj-
ningen som är fonogrambranschens stora inkomstkälla tror jag att majorbo-
lagen måste komma överens om en gemensam strategi där målet är att höja
den artistiska och musikaliska kvalitén för att få tillbaka stjärnglansen på ar-
tisterna, och på så sätt göra dom attraktiva och intressanta för konsumenten.
Att fokusera på mediet CD-skivan tror jag är fel inriktning, det är inte i for-
matet som förändringen bör ligga utan det formatet förmedlar. Just nu gäller
det att få kontroll över vad som släpps på skiva och om möjligt skapa någon
sorts kvalitetskontroll där det eventuellt gäller att certifiera de som gör eller
skapar ett fonogram. För om intresset på album försvinner och konsumenten
intresserar sig för alternativa medier som exempelvis film, då finns i framti-
den bara ekonomi för reklamjinglar och filmmusik kvar i musikbranschen.
Majorbolagens betydelse är av stor vikt när det gäller fonogrambranschens
fortlevnad och endast de tillsammans kan vända hur vi ser på våra stjärnor
idag.
27 EMI, har 13,4 % av världsmarknaden 28 Sony BMG, har 21,5 % av världsmarknaden 29 Vivendi Universal, har 25,5 % av världsmarknaden 30 Warner, har 11,3 % av världsmarknaden 31 Independentbolag, små oberoende skivbolag. Tillsammans har dom 28.4 % av världsmarknaden
Sidan 23 av 49
3.7. Tvetydigt agerande
Branschen har under de senaste åren skrikigt allt högre om piratkopieringen
och dess hot för branschens överlevnad men samtidigt är de stora major bo-
lagen förutom EMI vad jag kan se ägare/delägare i telekom och elektronik
företag som utvecklar nya format och medier som främjar dels kopiering av
musik och dels nya produkter som spelar musik. Kan de nya formaten bidra
till en acceptans av en lägre ljudkvalité då dessa format inte har lika hög
standard som en CD-skiva? Kan det i sin tur göra att nivån för ljudkvalitén
försämras redan i skapandet eller inspelningsskedet då referenserna för hög
kvalité suddas ut, då det blir allt vanligare att lyssna på musik genom dessa
nya medier som inte klarar av att återskapa ljudbilden i originalskick? Bran-
schen har i så fall själv investerat i en utveckling som kan bidra till en för-
sämrad skivförsäljning genom att föra utvecklingen mot en sämre kvalitets-
uppfattning som får morgondagens artister att uppfatta telefon, MP3 och
liknande formats ljudbild som ett ljudideal.
3.8. Singlar och ”one hit wonders”
Tittar vi på de destruktiva krafter som kan spela en roll i fonogrambran-
schens nedgång så tror jag att ”one hit wonder” artister kan ha en betydande
roll. Här står vi inför ett dilemma, ”one hit wonders” kan verka som en bra
lösning för den enskilda individen eller för det lilla företaget men om vi tit-
tar på det i ett större perspektiv tar de fokus från artister med en högre kvali-
tet, alltså artister som år efter år producerar album med hög kvalitet och på
så sätt håller konsumentens intresse uppe för albumköp. En annan fara med
”one hit wonders” är att de kan samlas och paketeras om i en ny produkt, ett
samlingsalbum som direkt tar säljandelar från originalalbum. Ser vi till sing-
lar kontra album i tabell 2.3. så står singlar för drygt 10 % av all försäljning
men bara 3 % av det totala värdet. Vi får här ett värde på minus 70% mellan
försäljning och det totala värdet. Tittar vi på album så står albumen för 86 %
av all försäljning och 94 % av värdet vilket ger ett positivt värde på 9 %
mellan försäljning och det totala värdet. Detta innebär att singeln tar mer
plats på marknaden än vad den är värd. Som jag ser det har singeln ingen
framtid i fonogrambranschen, i all fall inte i fysisk form, singlar gör sig nog
Sidan 24 av 49
bättre i digital form och som PR-produkt för ett albumsläpp och inte som i
dag där den är en egen produkt.
4. Resultat
Under punkt fyra återknyter vi till det jag har undersökt i rapporten och ser
på vilka resultat vi fått.
4.1. Kvalitetsförsämring
Vad har vi då fått fram för resultat av dom här uppgifterna? Vi ser att origi-
nal albumen och best of albumen tappat antal titlar som fått platina och att
de följs åt. Bägge kategorierna har tappat ungefär 50 % från millennieskiftet
men inte blandande artister albumen. De har behållit sin säljsiffra, i och
med detta så kan vi konstatera en kvalitetsförsämring vad gällande dagens
artister och album. De har inte de kvalitetskrav vi konsumenter vill ha för att
köpa ett originalalbum, det är för få låtar som är tillräckligt bra för att täcka
ett album. Vi ser i stället på dessa album som en singel eller ett album med
endast en eller två låtar som är bra med en massa skräplåtar som vi helst vill
vara utan och då blir det både billigare och bekvämare att köpa en samling
bra låtar av blandande artister. Vi sparar i och med detta en massa pengar
då vår ekonomi är mer ansträngd nu än förr då vi har mer nöjen/påtvingande
behov som konkurrerar om våra pengar. Vi ser också att blandande artister
albumen stjäl från original albumförsäljningen då branschen gjort det möj-
ligt genom att sätta ihop det bästa av flera produkter till en produkt, och på
så sätt får skivbolagen sälja enbart en produkt istället för flera stycken origi-
nal produkter.
Vad beträffande best of albumen ser vi att de följer original albumen i sälj-
siffror och borde på så vis inte vara något större hot för original albumen.
Men vi vet inte var det leder i framtiden då vi kan se att best of albumens ut-
givningar kommer allt tätare efter original albumutgivningarna och innan ar-
tisternas original album egentligen blivit mål för en samlad återblick av ar-
tistens karriär. Bl.a. kan vi se att både Ronan Keating och Jill Johnson
kommit ut med varsin best of redan år 2005. Borde det inte vara bättre att
Sidan 25 av 49
marknadsföra och sälja originalalbumen i ett nysläpp och på så sätt sälja fler
album än att göra en best of och bara sälja ett album? Det finns naturligtvis
en marknad för best of albumen då artisten varit verksam tillräckligt länge
att dessa samlingsskivor inte ska påverka försäljningen av original albumen.
4.2. Har längden någon betydelse?
Albumens längd har stadigt ökat via det medium albumen presenterats på i
och med CDns inträde på marknaden har albumlängderna nu ökat till nästan
en timme. Är detta en faktor till att albumförsäljningen minskat så drastiskt
de senaste sex åren? Nej inte vad vi kan se i den här undersökningen då den
sträcker sig till baka till 1988 i början av CDns introduktion. Den största
toppen vi kan se är år 2000 då försäljningsvärdet låg närmre två miljarder
Svenska kronor och medelländen på ett album var då som nu 58 minuter.
Däremot det vi kan se är att det är svårt att hålla kvalitén på albumet när det
ligger runt en timmes speltid vilket bidrar till minskad försäljning. Artisterna
tillsammans med skivbolagen borde bli mer kritiska på de produkter de
släpper på ett album. Kanske skulle det vara dags att minska på den totala
spellängden på ett album till 40 minuter genom att sålla bort de sämsta lå-
tarna och på så sätt höja kvalitén på albumet.
4.3. DVD, albumens största konkurrent
Att det idag har blivit populärt med att köpa film faller sig bara naturligt
med den ökning och prisbild av konsumentvaror inom hemelektroniken som
riktar sig mot film och TV. Det har blivit bekvämt att efter dagens eller
veckans stress koppla av framför TVn med en film i surroundljud som höjer
effekten av det vi ser i bild. Att köpa själva filmen är idag inte heller speci-
ellt dyrt. Det är billigare och bekvämare att köpa en film att titta på hemma i
soffan än det är att ta med familjen på bio med biljetter, godis, parkering och
allt vad det nu innebär. Detta gör att en genomsnitts familj spenderar hellre
pengarna på en film än att köpa ett album då film och musik ligger i samma
hushållskassa. Detta kan vi klart och tydligt se i tabell 4.1 och tabell 4.2 där
den fallande fonogramförsäljningen går hand i hand med den ökande film-
försäljningen och att vi faktiskt lägger mindre pengar på bio. Vi ser också att
sedan år 1999 att fonogram och film sammanlagt legat runt nio enheter per
Sidan 26 av 49
hushåll och år, vilket högst sannolikt bekräftar att filmen tar enheter av fo-
nogramförsäljningen.
4.4. Aktivt avstånd
Konsumenten är idag mycket medveten om vad han/hon köper och vad
han/hon vill ha. Det vi kan se från millennieskiftet och framåt är en minskad
försäljning av fonogram men också att konsumenten spenderar mer pengar
på sig själv. Att konsumenten tycker att ett album skulle vara för dyrt och att
de inte har råd, det resonemanget håller inte helt då en barnfamilj spenderar
i snitt 5,010 kronor mer om året på sig själva sen millennieskiftet och ge-
nomsnittshushållet 1,260 kronor. Där emot menar de nog att det är för
mycket pengar för produkten när den håller alldeles för låg kvalité. Om där
finns en produkt som håller det konsumenten vill ha så köper naturligtvis
konsumenten den produkten. Vi kan i tabell 1.1 till tabell 5. (med tabell 3
som undantag då den enbart visar spellängder och antal spår) att konsumen-
ten aktivt tar avstånd från att köpa album, att konsumenten väljer att inte
köpa album. Genom att konsumenten väljer bort originalalbumköp men väl-
jer att köpa blandade artister albumen kan vi dra en slutsats att originalal-
bumen inte håller de krav konsumenten vill ha för att köpa den produkten
men är fortfarande intresserade av att köpa musik. Vi får inte glömma bort
att originalalbumen är branschens ryggrad. Vi ser också att det är alternativa
produkter som tar köpandelar från album som DVD-filmer där det finns en
klar koppling, men också eventuellt TV/dataspel, sport och motion. Kan det
vara den ökande kroppsfixeringen som tar fokus bort från albumen? Att vi
idag spenderar våra pengar på gym och sportkläder för att få gynna oss den
där påsen med chips framför TVn med den nyköpta filmen? Det kan vi inte
se med de faktorer jag undersökt men det vi kan se är att konsumenten tar ett
aktivt avstånd från fonogram till fördel för alternativa produkter på grund av
en försämrad kvalité på fonogram.
Sidan 27 av 49
5. Möjlig lösning
Vad kan då fonogrambranschen göra för att stoppa den nedåtgående trenden
och vända den uppåt? Och vad är svaren på frågeställningarna?
5.1. Slutsats/diskussion
Vad har gått fel i branschen de senaste fem åren? Varför vill inte konsumen-
terna köpa skivor i den mängd som förr? Finns det andra faktorer utanför
musikbranschen som spelar in och i så fall vad?
Som jag ser det är det en markant kvalitetsförsämring som bidrar till kon-
sumenternas aktiva avstånd från fonogramköp tillsammans med att det finns
andra produkter som tävlar om konsumenternas plånböcker. Att det enbart
skulle bero på skiftande intresse hos konsumenten håller inte, finns där ett
album som möter konsumentens krav köper naturligtvis konsumenten denna
produkt. Problemet är att det finns för få produkter med tillräckligt hög kva-
litet för att hålla fonogrambranschen på fötter och för att konsumenten ska
föredra denna produkt framför andra alternativa produkter. För att möta
konsumentens krav tror jag att fonogrambranschen måste titta i backspegeln
för att se vad som var bra och vad de var bäst på, att se på det under ett läng-
re perspektiv några år innan toppen vid millennieskiftet. Att korta album-
längderna till en dryg halvtimme upp emot fyrtio minuter tror jag är ett mås-
te, vi får här med en ökad kontroll av kvalitén och de låtar som inte håller de
rätta kraven slängs eller görs om och sparas till senare. De låtar med rätt
kvalitet som inte får rum på ett album sparas och läggs på nästa album. Vi
kan här med få antingen ett snabbare skivsläpp till nästa album eller två al-
bum med högre kvalitet i stället för ett. Branschen får på så sätt två produk-
ter i stället för en, viktigt att beakta är att de inte släpps allt för tätt in på var-
andra då de kan ta försäljningsandelar av varandra. Fonogrambranschen
måste också begränsa antalet samlingsalbum för att ge originalalbumen mer
utrymme på marknaden, det är ju ändå artisterna med sina originalalbum
som gör att fonogrambranschen finns till.
Sidan 28 av 49
Inspelningskvalitén måste höjas om vi ska nå ett av de kvalitetskrav jag tror
finns bland konsumenterna. Det går inte att göra en professionell produkt på
semiprofessionella verktyg, vilket även för mig in på artisterna. Jag har svårt
att tro att dagens artister håller tillräckligt hög standard om man jämför nu
med förr. Dagens inspelningsteknik hjälper lika mycket som den stjälper.
Det går att redigera mycket hårdare i dag än förr vilket gör att kvalitén på
musikerna i dag är mycket sämre än förr då det inte krävs lika mycket av
dem, vilket nu återspeglar sig i den fallande fonogramförsäljningen. Här
måste skivindustrin bli mycket hårdare genom att öka kvalitetskraven på de
artister de kontrakterar och kanske minska antalet kontrakt för att få tillbaka
exklusiviteten och stjärnglansen på artisterna. Som det är i dag kan alla bli
artister och är inte så mycket mer åtråvärda än dom som har andra medie-
jobb.
Att filmbranschen är fonogrambranschens huvudkonkurrent råder det inga
tvivel om, men betänk att de stora majorbolagen som har både film och mu-
sik som sin syssla är sin egen huvudkonkurrent, de har två produkter som tar
ut varandra. Hur de ska uppträda i frågan vet jag inte och överlämnar det till
de experter som kan det området.
6. Summering
Det jag får ut av tabellerna i rapporten är att det är den sämre produktions-
kvalitén tillsammans med branschens obevekliga försök att få ut så många
artister som möjligt på marknaden oavsett om de har rätt musikaliska kvali-
téer eller inte som är till grund för den dalande skivförsäljningen. Att sen i
panikens tecken fortsätta producera best of och blandade artister kategorin
för att det där finns någon form av säljsiffra är att bränna ljuset i bägge än-
dar. Vad händer när konsumenten tröttnat på att det bara är samma låtar som
ges ut i ny förpackning och det inte finns några världsartister kvar? Vad ska
branschen livnära sig på då? Att piratkopiering skulle vara den störta boven
i dramat tror jag inte på. Hur såg det ut för tio- femton år sedan? För att refe-
rera till mig själv.
Sidan 29 av 49
När jag var ung och började intresserad mig för musik hade jag som de fles-
ta barn och tonåringar inte så mycket pengar och inte hade jag så stor kun-
skap om min musiksmak. Däremot hade jag kompisar och bekanta som ge-
nom sina större syskon kommit i kontakt med musik. Lösningen då likväl
som ungdomar gör nu var att kopiera från andra och från radio (idag nätet)
det vi ville lyssna på. Vi spelade av musiken vi var intresserade av från LP-
skivorna och musiken från radioprogrammen på kassettband. Jag hade nog
runt ett hundratal kassettband med diverse album och musik från radiopro-
gram, jag minns framför allt programmet Rock Box som spelade den typen
av musik jag tyckte om. Vad jag vill säga med detta är att tekniken var en
stor faktor till kopieringen nu som då. I början av min ungdom hade jag inte
råd att köpa och att det var för dyrt att skaffa sig en egen LP-spelare. Lös-
ningen då var en portabel kassettbandspelare som jag tror de flesta hade i
någon form på den tiden, i och med detta var kopiering ett måste för att få
lyssna på musik. Visst fanns album på kassetter att köpa med det var för oss
inget alternativ. När vi kom upp i övre tonåren och till slut skaffade bil ville
vi naturligtvis ha musik i bilen, det som fanns att tillgå var bilradio med kas-
settdäck, åter igen kom de gamla kassetterna till användning. All kopiering
jag gjorde under min ungdom födde mitt intresse för musik och lät mig bilda
en uppfattning om vilken musik jag tycker om. Nu har jag köpt alla de ori-
ginal album jag hade kopierat på kassett, så från min sida gjorde egentligen
inte branschen någon förlust snarare hjälpte det branschen att få en ny kon-
sument.
Jag tror här med att illegal nedladdning från nätet inte har så stor betydelse
som branschen vill tro med tanke på del hur det såg ut förr, i alla fall om vi
tar min historia som exempel och på den rapport som Felix Oberholzer och
Koleman Strumpf skrev, vad det gäller piratkopiering är det nog spel och
filmbranschen som har de största problemen. Det är snarare så att konsu-
menten tröttnat på den låga kvalitén på de album och artister som finns til-
gängliga idag att konsumenten väljer att köpa en alternativ produkt. Priset är
naturligtvis en faktor som vi inte tittat så nära på i rapporten men exempel-
vis en DVD kostar runt 200 kornor att införskaffa och ett album ligger mel-
lan 140 – 180 kronor och oftast tycker konsumenten att det bara finns en el-
Sidan 30 av 49
ler två låtar som är bra på albumet. Vad som behövs göras är att ställa högre
krav på de skivbolag och artister som ger ut fonogram, tråkigt nog måste
nog någon form av kvalitetslicenciering till för att få upp standarden på
branschen. Artisterna måste in i stjärnglansen igen så att de känns exklusi-
va och ouppnårliga, att göra det spännande att gå att köpa nästa skiva med
den eller den artisten. Som vi såg tidigare i rapporten finns det ett samband
mellan antalet album som fått platina och branschens hälsa både procent-
mässigt och styck mässigt. Det är den informationen måste vi ta vara på, för
om vi får upp kvalitén kommer konsumenten tillbaka.
Framtidsutsikter? Branschen står och väger på en guldvåg om den ska fort-
sätta att se ut som den alltid har gjort eller om hela tankesättet ska göras om.
Jag tror att vi innom en tioårstid kommer att se att några studior någonstans i
världen kommer att satsa på stora högkvalitativa anläggningar igen med allt
vad det nu innebär. Jag vill också tro att det kommer att bli exlusivt att vara
artist igen, att vi får se storheter likvärda med Elvis Presly, the Beatles, Mi-
chael Jackson, Kiss mfl.
Sidan 31 av 49
Platinautmärkelser 1 = 60 000 ex.
Artist Album Skivbolag 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Artist - Album Daniel Lindström Daniel Lindström SME/BMG 1 Lasse Stefanz Röd chevrolet EMI 1 Green Day American idiot WMS 1 Kent Du & jag döden SME/BMG 3 Shania Twain Up UNI 1 James Blunt Back to bedlam WMS 1 Amy Diamond This is me now BAM 1 Madonna Confessions on a dancefloor WMS 1 Per Gessle Son of a plumber EMI 1 Robie Williams Intensive care EMI 1 Lena Philipsson Jag ångrar ingenting SME 1 Agnes Agnes SME 1 Darin Darin SME 1 Boddies without organ Prototype EMI 1 Lisa miskovsky Falling water UNI 1 Per Gessle Mazarin EMI 5 9 Christina Aguilera Stripped BMG 1 Norah Jones Feels like home EMI 1 Åsa Jinder Folkmusik på Svenska EMI 1 Gyllene Tider Fin fem fel EMI 6 Jill Johnson Roots and wings BAM 1 Benny Andessons Orkester BAO! SME 1 Anastacia Anastacia SME 1 Lena Philipsson Det gör ont på natten men inte … SME 1 Lars Winnerbäck Vatten under broarna UNI 1 U2 How to dismantle an atomic bomb UNI 1 Magnus Uggla Den tatuerade generationen SME 1 Norah Jones Come away with me EMI 1 Avril Lavinge Lets go BMG 1 Red Hot Chili Peppers Be the way WMS 1 Robyn Don't stop the music BMG 1 Eminem Eminem show UNI 2 1 Shakira Laundry service SME 2 1 Metallica St Anger UNI 1 Kent Vapen & amunition BMG 5 7 Lars Winnerbäck Söndermakaren UNI 1 The Sounds Livin' in America WMS 1 The Cardigans Long gone before day light UNI 1 Kent Hagnesta hill BMG 2 1 Kent Isola BMG 2 Evanescence Fallen SME 1 Markolio I skuggan av mig själv BAM 1 Bo Kaspers Orkester Vilka tror vi att vi är SME 1 Peter LeMarc Det som håller oss vid liv SME 1 Dido Life for rent BMG 1 Markolio Tjock och lycklig BAM 2 1 Anastacia Freak of nature WMS 3 Kylie Minogue Fever EMI 1 E-Type Euro for ever UNI 1 Benny Anderssons Orkester Benny Anderssons Orkester SME 1 Tityo Come along WMS 1 Shakira When ever, when ever SME 2 Alica Keyes Songs in A-minor BMG 1 Gorillaz Gorillaz EMI 1 Tomas Ledin Hela vägen WMS 1 Celine Dion A new day has come SME 1 Bruce Springsteen The rising SME 3 Björk Debut UNI 1 Håkan Hellström Det är så jag säger det VIR 1 Hans Martin Landet där solen ej går ner EMI 1 Robbie Williams Escapology EMI 1 Pink Missundaztood BMG 1
Tabeller
Tabell 1.1 Platina, Album
Sidan 32 av 49
Artist Album Skivbolag 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Artist - Album Sade Lovers Rock SME 1 Electric Banana Band Nu ere djur igen WMS 1 Eminem Marschall matters UNI 2 1 Craig Davids Born to do it ERE 1 Barbados Rosalita MAR 1 The Ark We are the ark VIR 1 Roxette Room service EMI 1 The Corrs In blue WMS 1 Robbie Williams Sing when you are winning EMI 1 Håkan Hellström Känn ingen sorg för mig Göteborg VIR 1 1 Moby Play PGM 1 Ricky Martin Sound loaded SME 1 Desteny's Child Survivor SME 1 Peter Jöback Only when I breath SME 1 Coldplay Parachutes EMI 1 Bo Kaspers Orkester Kaos SME 1 Linkin Park Hybrid Theory WMS 1 Westlife World of our world BMG 1 Celine Dion All the way - a dedicate of song SME 3 Metallica Garage inc. UNI 1 Cher Believe WMS 5 1 Thåström Det är ni som e dom konstiga… MNW 1 Tom Jones Reload MNW 1 Pink Floyd The division bell EMI 1 Björn Afzelius Elsinore MNW 1 Petter Bananrepubliken BMG 1 Shanaia Twain Come on over UNI 3 3 Santana Supernatural BMG 1 Westlife Westlife BMG 1 Markolio Dikter från ett hjärta SDS 5 1 R.E.M. Automatic for the people WMS 3 Red Hot Chili Peppers Californiacation WMS 2 1 Madonna Ray of light WMS 3 Aqua Aquarius UNI 1 Ricky Martin Ricky Martin SME 1 Tina Turner Twenty four seven EMI 1 Olsen Brothers Wings of love EMI 1 Melanie C Northen star VIR 1 Britney Spears Oops! I did it again VIR 1 Whitney Houston My love is your love BMG 2 1 Savage Garden Affirmation SME 4 1 Magnus Uggla Där jag är e're alltid bäst SME 1 Backstreet boys Shape of my heart VIR 1 Kent Verkligen BMG 1 Madonnna Music WMS 1 Tomas Ledin Djävulen & Ängeln WMS 1 U2 All that I can't leave behind UNI 1 Mark Knoffler Sailing ti Philladelphia UNI 1 Westlife Coast to coast BMG 1 Ulf Lundell I ett vinterland EMI 1 Barbados Kom hem MAR 1 Dr. Bombay Rice & curry WMS 5 Emilia Big big world UNI 1 Five Five BMG 1 Sarah Brightman Timeless WMS 2 Offspring Americana SME 3 Roxette Have a nice day EMI 1 Bo Kaspers Orkester I centrum SME 3 E-Type Last man standing PGR 2 Celine Dion Lets talk about love SME 3 Lauren Hill The misseducation of Lauren Hill SME 1 Boyzone Were we belong PGR 1 The Corrs Talk on corroners WMS 2 Markolio Markolio stcker hårt SDS 1 Modern Talking Alone-the 8th album BMG 1 A-Teens The ABBA generation UNI 3 Di Leva För Sverige i rymden WMS 1 The Cardigans Grand turismo UNI 2 Robyn My truth BMG 1 Backstreet boys Millenium VIR 1 Patrik Isaksson När verkligheten tränger sig på SME 1 Lennart Wärmell och Tibblegänget Dans kring granen City Music 1 Bo Kaspers Orkester Hittills SME 1 Eric Gadd Spirit ERE 1 Artister - Album Antal utmärkelser 228 15 22 35 32 20 56 48
Antal album i milj. st. 13,68 0,90 1,32 2,10 1,92 1,20 3,36 2,88 Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58
Total summa i milj kr 851,73 48,87 74,80 118,40 116,29 78,48 220,25 194,63 Antal titlar st. 14 13 19 20 19 35 30
2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Sidan 33 av 49
Artist Album Skivbolag 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Artist - Best of Ronan Keating 10 Years of hits UNI 1 Jill Johnson Discography BAM 1 Ted Gärdestad 15 Klassiker UNI 3 Carola Guld, platina & passion UNI 7 3 Christer Sjögren Love me tender EMI 1 ABBA The name of the game UNI 1 Simon & Garfunkel The Essential Simon & Garfunkel SME 1 Pugh Rogerfelt Pughs bästa WMS 1 Vikingarna Bästa kramgoa låtarna EMI 3 1 Guns N' Roses Greatest Hits UNI 1 Gyllene Tider Samtliga hits EMI 2 Lasse Stefanz Det här är bara början EMI 3 Lisa Nilsson Samlade sånger 1992-2003 SME 1 Kent B-sidor BMG 1 Cher The very best of WMS 1 Creedens Clearwater Revival Platinum BAM 1 Robert Wells Rapsody in rock - the compl. col. EMI 1 Tomas Ledin Festen har börjat WMS 3 3 Elvis Presley Swedish hit collection BMG 1 Tommy Nilsson En samling 1981 - 2001 BMG 1 Rolling Stones Jump back -best of VIR 1 Magnus Uggla Klassiska mästerverk SME 6 Cornelius Vreeswijk Guldkorn från mäster Cees … WMS 4 3 Real Group Allt det bästa VIR 1 Sven - Ingvars Guld & Glöd EMI 1 Elvis Presley 30 # 1 hits BMG 3 Chicago Complete greatest hits WMS 1 Westlife Unbreakable - the greatest hits BMG 1 Marie Fredriksson Äntligen-Marie F bästa 1984-2000 EMI 3 3 Orup Flickor från förr & nu 1986 - 1996 WMS 1 Lenny Krawitz Greatest hits VIR 1 Gyllene Tider Halmstads pärlor EMI 12 Iron Maiden Best of the beast EMI 1 Ricky Martin La historia SME 1 Fred Åkerström Guldkorn från mäster Cees … WMS 1 Madonna Greatest Hits 2 WMS 1 Robert Broberg Höjdare EMI 1 Freestyle Guldkorn WMS 1 Björn Afzelius Den röda tråden MNW 3 Berry White The ultimate collection UNI 1 Roy Orbison Sweets for Sweden, the very best.. VIR 1 Cher Greatest hits WMS 2 Whitney Houston The greatest hits BMG 1 Beatles # 1 EMI 3 Ted Gärdestad Kalendarium 1972 - 93 PGR 1 Electric Banana Band Electric banana time WMS 2 ABBA Gold PGR 14 Niklas Strömstedt Oslagbara 1989-1999 WMS 1 ABBA More gold UNI 1 Vikingarna Kramgoa låtar 1999 EMI 1 Robert Wells Rapsody in rock -complete DHE 1 Eric Clapton Crinicles WMS 1 Dean Martin The very best of EMI 1 Smokie Our Swedish collection EMI 1 Metallica S&M UNI 1 Boyzone By request UNI 1 Artist - Best of Antal utmärkelser 126 14 8 11 24 24 19 26
Antal album i milj. st. 7,56 0,84 0,48 0,66 1,44 1,44 1,14 1,56 Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58
Total summa i milj kr 471,57 45,61 27,20 37,21 87,22 94,18 74,73 105,42 Antal titlar. st. 6 5 7 12 9 10 12
2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Tabell 1.2. Platina, Best of
Sidan 34 av 49
Artist Album Skivbolag 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Blandade artister
Blandade artister Absolute hits 2004 WMS 1 Blandade artister Melodifestivalen 2005 MAR 3 Blandade artister Absolute music 48 EMI 1 Blandade artister Älskade barnvisor från barnkam… BAM 1 Blandade artister De sjungande stenarna Privat 1 Blandade artister Absolute music 50 EMI 1 Blandade artister Ljuva 60-tal SME/BMG 2 IL Divo IL Divo SME 1 Stella Julens stjärna NAX 1 Björn Skifs Decenier- Sånger från en annan tid EMI 1 Crazy Frog Crazy Hits BAM 1 Agnetha Fältskog My coloring book WMS 1 Blandade artister Ljuva 60-tal del - 2 SME 1 1 Blandade artister Absolute seventies EMI 1 Blandade artister Absolute love classics EMI 1 Blandade artister Absolute Reggae classics EVA 1 Blandade artister Absolute hits 2003 EVA 1 Blandade artister Absolute rock classics - 2 EVA 2 Blandade artister Absolute rock ballads classic EVA 2 Blandade artister Melodifestivalen 2004 MAR 3 Blandade artister Klassiska favoriter vol. - 1 NAX 5 Blandade artister Absolute music - 16 EMI 1 Blandade artister 10 years of success NAX 2 Blandade artister Absolute music - 47 BMG 1 Blandade artister Hits for kids - 8 UNI 2 1 Blandade artister Melodifestivalen 2003 MAR 3 Peter Jöback Jag kommer hem igen till jul SME 2 1 Blandade artister Absolute relaxed BMG 1 Blandade artister Absolute synth classics EMI 1 Blandade artister Absolute music - 42 BMG 1 The Refreshments Rock n' roll x-mas BAM 1 Blandade artister Ljuva 50-tal SME 1 Blandade artister Absolute music - 43 WMS 1 Blandade artister Lilla melodifestivalen EMI 1 Blandade artister Absolute music - 44 EMI 1 Blandade artister Absolut unforgetable classics BMG 1 Blandade artister Absolute kids - 11 EMI 1 Blandade artister Absolute rock ballad classics WMS 1 Blandade artister Absolute music - 39 VIR 1 Blandade artister Melodifestivalen MAR 1 Blandade artister Absolute rock ballads BMG 2 Blandade artister Absolute number one 1975 - 1989 WMS 1 Blandade artister Absolute rock classics - 2 BMG 1 Helene Sjöholm Visor SME 1 Anibusk I midvintertid-En jul på Gotland UNI 1 Blandade artister Absolute music - 40 WMS 1 Blandade artister Absolute music - 41 VIR 1 Blandade artister Absolut kids - 7 WMS 1 Blandade artister Svensktoppen 40 år 1962- SME 1 Blandade artister Most wanted hits BAM 1 Blandade artister Absolute - the best of BMG 1 Blandade artister Absolute christmas classics BMG 1 Blandade artister Replay dance mania BAM 1 Blandade artister Absolute music - 36 BMG 1 Blandade artister Änglar NAX 1 Blandade artister Absolute music - 37 EMI 1 Helmut Lotti Helmut Lotti goes classic EMI 1 Blandade artister Absolute music - 38 EVA 1 Andrea Bocelli Celi di Toscana UNI 1 Blandade artister Absolute rock classics BMG 1 Blandade artister Hits for kids - 6 UNI 1 Blandade artister Absolut 2001 - the hits of 2001 WMS 1 Blandade artister Absolut kids - 4 VIR 1 Blandade artister Hits for kids - 2 UNI 2 1 Blandade artister Most wanted music 12 ERE 1 Blandade artister En salig samling MNW 3 Blandade artister Absolute music - 33 WMS 1 Christer Sjögren Ett julkort från förr EMI 1 Carola Jul i betlehem MNW 3 Blandade artister Absolute music - 34 VIR 1 Blandade artister Most wanted 2000 SME 1 Blandade artister Absolute christmas EMI 1 Blandade artister Absolute music - 35 WMS 3 Blandade artister Hit for kids - 4 UNI 1 Blandade artister Absolute kidz BMG 1 Blandade artister Smurf hits - 5 ARC 1 Blandade artister Från Watreloo till Duvemåla SME 1 Blandade artister Absolute music -30 BMG 1 Sarah Brightman Eden WMS 1 Blandade artister Most wanted summer '99 UNI 1 Blandade artister Lugna blå timmar NAX 2 Blandade artister Absolute dance - 21 VIR 1 Blandade artister Absolute music - 31 WMS 1 Blandade artister Absolute music - 32 EMI 1 Blandade artister Absolute 99 BMG 1 Blandade artister Solsken & sommarhus Aftonbladet 3 Blandade artister Antal utmärkelser 111 8 22 18 18 11 19 15
Antal album i milj. st. 6,66 0,48 1,32 1,08 1,08 0,66 1,14 0,90 Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58
Total summa i milj kr 405,89 26,06 74,80 60,89 65,42 43,16 74,73 60,82 Antal titlar. st. 11 13 14 17 11 12 12
2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Tabell 1.3. Platina, Blandande artister
Sidan 35 av 49
1999 - 2005 Artist / Album Skivbolag Antal Milj.st. Milj . Kr
Bästa Artist
Per Gessle / Massarin, Gyllenetider/ Fin fem fel, Roxette/ Roomservice, Roxette/ Have a nice day, Gyllenetider/ Samtliga hits, Gyllenetider/ Halmstads pärlor EMI 36 2,16 129,72
Bästa Album Per Gessle/ Massarin EMI 14 0,84 47,45 Bästa Bäst of ABBA/ Gold PGR 14 0,84 56,77 Bästa Blandade artister Klassiska favoriter vol. - 1 NAX 5 0,30 17,00
Summa, alla skivbolag 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999
Artister - Album Antal utmärkelser 228 15 22 35 32 20 56 48 Antal album i milj. st. 13,68 0,90 1,32 2,10 1,92 1,20 3,36 2,88
Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58 Total summa i milj kr 851,73 48,87 74,80 118,40 116,29 78,48 220,25 194,63
Flest utmärkelser Antal titlar. St 14 13 19 20 19 35 30
Artist - Best of Antal utmärkelser 126 14 8 11 24 24 19 26 Antal album i milj. st. 7,56 0,84 0,48 0,66 1,44 1,44 1,14 1,56
Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58 Total summa i milj kr 471,57 45,61 27,20 37,21 87,22 94,18 74,73 105,42
Antal titlar. St 6 5 7 12 9 10 12 Blandade artister Antal utmärkelser 111 8 22 18 18 11 19 15
Antal album i milj. st. 6,66 0,48 1,32 1,08 1,08 0,66 1,14 0,90 Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58
Total summa i milj kr 405,89 26,06 74,80 60,89 65,42 43,16 74,73 60,82 Anatal titlar. st. 11 13 14 17 11 12 12
Alla Album Antal utmärkelser 465 37 52 64 74 55 94 89 Antal album i milj. st. 27,90 2,22 3,12 3,84 4,44 3,30 5,64 5,34
Styckpris i kr 54,30 56,67 56,38 60,57 65,40 65,55 67,58 Total summa i milj kr 1 729,19 120