jmg – institutionen fÖr journalistik, medier och …€¦ · it was used 11 000 times. metoo...
TRANSCRIPT
JMG – INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION
#METOO En studie om Metoos gestaltning i svenska medier
Jonna Eklund
Uppsats/Examensarbete: 15hpProgramoch/ellerkurs: ExamensarbeteiMedie-ochkommunikationsvetenskapMK1500Nivå: GrundnivåTermin/år: Vt2018Handledare: MonikaDjerf-PierreKursansvarig: MalinSveningsson
Abstract Uppsats/Examensarbete: 15hpProgramoch/ellerkurs: ExamensarbeteiMedie-ochkommunikationsvetenskapMK1500Nivå: GrundnivåTermin/år: Vt2018Handledare: MonikaDjerf-PierreKursansvarig: MalinSveningsson Sidantal: 66Antal ord: 19519
Nyckelord: #Metoo,framing,frame,gestaltning,feministiskarörelser,hashtagaktivism,
Syfte: StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtdeproblemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.
Teori: Gestaltningsteorin(framingtheory)
Metod: Kvalitativtextanalys
Material: 75artiklarfrånAftonbladet,DagensNyheterochExpressen.Tagnafrånperioderna16-29oktober2017,13-26november2017och5-18mars2018
Resultat: ResultatetvisarattmediernasrapporteringhargestaltatspåettsättsomgerrörelsenMetoolegitimitet,samtidigtsomkritikochartiklarsomfårMetooattframståsomillegitimknapptförekommer.Fleraproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppskildrasimedierna.Ensammanslagenanalysavalladessavisarattmediernagestaltatproblemensomtematiska(samhällsproblem)inågotstörreutsträckningänepisodiska(koppladetillenskildaindivider).Desomsedanskildrassomansvarigaförattförändringskallskeärdockfrämstindivider–vilketinnebärattansvarskildratsepisodiskt.Avslutningsvisvisaranalysenattutsattakommertilltalsibetydligtstörreutsträckningänanklagade.Gestaltningenidessareportagebidrardessutomtillattgedemutsattatrovärdighet.
Tillallakvinnorochmänsom
publicerar,stöttarochkämparförförändring.
ExecutivesummaryThe15thofOctober2017theactorAlyssaMilanotweeted:”Ifallthewomenwhohave
beensexuallyharassedorassaultedwrote’Metoo’asastatus,wemightgivepeoplea
senseofthemagnitudeoftheproblem”.Thistweetlatercametomarkthestartingpoint
ofthe#Metoomovement.UsingthehashtagMetoowomenandmenallovertheworld
havesharedtheirstoriesaboutsexualharassmentsandassault.InSwedenMetoos
breakthroughturnedouttobehuge–andjusttwodaysafterMilanostweetthehashtag
itwasused11000times.Metoohavesinceresultedinmanifestationsalloverthe
country,andbeendiscussedbymultipleSwedishpoliticians.ThereportaboutMetoo
hasalsobeenhugeinthetraditionalmedia,andthepurposeofthisessayisthereforeto
examinehowMetoohavebeenframedinthemassmedia.
InthisessayMetooisdefinedasanewformofsocialmovementthatisprimarilybased
online–alsocalledhashtagactivism.Thepurposeofthisessayistocontributetothe
researchabouthowwomen’smovementsinourmoderndaysocietyareportrayedin
themedia–whileatthesametimecontributingtotheresearchabouthowhashtag
activismisportrayed.
Usingqualitativetextanalysisandframingtheory,thisessayhasbeeninvestigatinghow
(1)TheMetoomovementisframedinthemedia,(2)howthemediahasframedproblem
relatedtosexualassaultandharassmentduringthemovementand(3)howthevictims
andtheaccusedhavebeenframedinthemedia.Thishasbeendonebylookingat75
articlesfromthreedifferentnewspapers,fromthreedifferentperiodsoftheevolvement
ofthemovement.
TheresultshowsthatMetoohasprimarilybeenportrayedinawaythatgivesthe
movementlegitimacy.Themediahavedonethisbypublishingarticlesandstoriesthat
supportsthebeliefsthatMetoostandsfor–whichisthatsexualassaultand
harassmentsisawidespreadprobleminoursociety.This,incombinationwithalackof
criticismorstatementsthatcouldmakethemovementseemillegitimate,makesthe
framingoftheMetoomovementalmostexclusivelypositive.
Theproblemsrelatedtosexualassaultandharassmentthatisfeaturedinthemass
mediaarequiteafew.Forexample:asexistculture,lackofsupportfromemployers,
victimsblamingthemselvesandaculturewherevictimsdoesnotdaretotellanyone
whathavehappened.Theproblemspresentedbythemediawereportrayedbothasa
socialproblem(thematicframing)andasaproblemrelatedtospecificindividuals
(episodicframing).Thisanalysisalsoshowedthateveniftheproblemswereoftenseen
asthematic,thesolutionswerealmostexclusivelyepisodic.
Theanalysisofthelastthemeshowsthatvictimsarefeaturedmanytimesmorethanthe
accused.Thevictims’storiesareoftenusedtosupporttheframinginthearticles,while
theaccusedmostofthetimeonlygetsabriefchancetodefendthemselves.Thefactthat
victims’storiesareportrayedinabiggerextentcontributestotheoverallframingof
sexualassaultandharassmentsasabigproblem.Iftheoppositehadbeendonethe
chancesareMetoocouldhavebeenframedas“agroupofcrazyorvindictivewomen
accusinginnocentmenonline”.Nowtheframingcontributestogivingthevictims
credibilityinstead.
Innehållsförteckning
1.Introduktion..................................................................................................................................................... 1 1.2Studiensrelevans ................................................................................................................................... 2
2.Bakgrund:Metoo ........................................................................................................................................... 4 2.1USA-startskottet..................................................................................................................................... 4 2.2SpridningtillSverige............................................................................................................................. 4 2.2.3Metoo:sutveckling......................................................................................................................... 5
3.Tidigareforskning......................................................................................................................................... 7 3.1Socialarörelser ............................................................................................................................................ 7 3.1.1Metoo–ennysocialrörelse........................................................................................................... 7 3.1.2DefinitionenavMetoo ...................................................................................................................... 8
3.2Medier.............................................................................................................................................................. 9 3.2.1Metoo–enmediahype .................................................................................................................... 9 3.2.2Mediernasrapportering–viktigförMetoo.......................................................................... 12
3.3NyhetsmediersrapporteringomFeministiskarörelser......................................................... 12 3.3.1Feministiskarörelsersgestaltning........................................................................................... 13 3.3.2Vemharansvar? .......................................................................................................................... 14
3.4VåldmotkvinnorochKvinnomord.................................................................................................. 15 3.4.1Mediernasgestaltningavvåldmotkvinnor......................................................................... 15
4.Teori ................................................................................................................................................................. 17 4.1Gestaltningsteori ...................................................................................................................................... 17 4.2Gestaltning-funktion ............................................................................................................................ 17 4.2.1Mediepaket ......................................................................................................................................... 18 4.2.2Påverkagestaltningen ................................................................................................................... 18
4.3Generisksamtspecifikgestaltning................................................................................................... 19 4.4Episodiskochtematiskgestaltning.................................................................................................. 20 4.5Påverkanpåjournalister ...................................................................................................................... 20 4.6AnvändningavTeorin............................................................................................................................ 21 5.Syfteochfrågeställningar ....................................................................................................................... 22 5.1Syfte ............................................................................................................................................................... 22 6.Metod ............................................................................................................................................................... 23 6.1Avgränsningochurval........................................................................................................................... 23
Period1....................................................................................................................................................... 24 Period2....................................................................................................................................................... 24 Period3....................................................................................................................................................... 25
6.1.1Urval ...................................................................................................................................................... 25 6.2Insamlingavmaterial-program....................................................................................................... 26 6.3Kvalitativtextanalys ............................................................................................................................... 26 6.3.1Altheides12steg.............................................................................................................................. 27 6.3.2Tillvägagångssätt ............................................................................................................................. 27 Kodningavartiklar ................................................................................................................................ 28
6.3.3Analys ................................................................................................................................................... 29 6.4Operationalisering................................................................................................................................... 29 6.4.1RörelsenMetoo................................................................................................................................. 30 6.4.2ProblemochAnsvar ....................................................................................................................... 31 6.4.3UtsattaochAnklagade ................................................................................................................... 33
6.5ValiditetochReliabilitet........................................................................................................................ 33 6.5.1Generaliserbarhet............................................................................................................................ 34
7.ResultatochAnalys.................................................................................................................................... 35 7.1RörelsenMetoo......................................................................................................................................... 35 7.1.1Legitimitetochstödfrånmedierna ......................................................................................... 35 Personligaberättelseromutsatthet............................................................................................... 36 Sexuellatrakasserierochövergreppsstoraomfattning ....................................................... 36
7.1.2Bristpåkritikochillegitimeranderapportering ............................................................... 37 7.1.3Övergripandeanalys–PositivochlegitimeranderapporteringkringMetoo ...... 38 SkildringenavMetoossyfte............................................................................................................... 39
7.2ProblemochAnsvar................................................................................................................................ 40 7.2.1Problembeskrivningar................................................................................................................... 40 Tystnadskultur ........................................................................................................................................ 40 Manlighetochmänsagerande .......................................................................................................... 41 Ignoransochmanlighetisamhället ...........................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Individuellamänsagerande ..........................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare ............................................................... 42 Problematiskastrukturerochkulturer ........................................................................................ 43 Enskildförövare...................................................................................................................................... 44 Utbrettproblem ...................................................................................................................................... 44 Detindividuellaskuldbeteendet...................................................................................................... 45
7.2.2Övergripandeanalys–ettsamhällsproblemellerindividproblem?.......................... 46 Tematiskgestaltning............................................................................................................................. 46 Episodiskgestaltning............................................................................................................................ 47
7.2.3LösningarochAnsvar .................................................................................................................... 47
Anmäl........................................................................................................................................................... 48 Mänskataansvar................................................................................................................................... 48 Mänsomgrupp....................................................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Mänsomutsattkvinnor...................................................Fel!Bokmärketärintedefinierat. Prataomdet ............................................................................................................................................. 48 Lösningarpåarbetsplatsen................................................................................................................ 49
7.2.4Övergripandeanalys-Vemharansvar?................................................................................. 50 7.3UtsattaochAnklagade ........................................................................................................................... 51 7.3.1Utsattasberättelser ........................................................................................................................ 51 Berättelsersomskildrarskandalerochavslöjanden ............................................................. 52 Upprop ........................................................................................................................................................ 53 Utsattasberättelser ............................................................................................................................... 53
7.3.2Anklagadesförsvarstal .................................................................................................................. 54 7.3.3UtsattaochAnklagadesfunktionimedierna....................................................................... 55 7.3.4Utsattagestrovärdighetgenomrapporteringen,inteanklagade .............................. 56
8.SlutsatsochDiskussion............................................................................................................................ 57 8.1Reflektionochslutsats........................................................................................................................... 57
Överraskandemyckettematiskrapportering ........................................................................... 58 Mediernasrapportering–enförklaringtillMetoo:sgenomslag....................................... 58
8.2Reflektionkringstudiensresultat .................................................................................................... 59 8.3Vidareforskning....................................................................................................................................... 59 Källor .................................................................................................................................................................... 61 Bilaga1:Artiklar.............................................................................................................................................. 65 Aftonbladet .................................................................................................................................................... 65 DagensNyheter ........................................................................................................................................... 65 Expressen ....................................................................................................................................................... 67
Bilaga2:Statistik ............................................................................................................................................. 70
BegreppslistaSocialamedier:Webbplatserellerapparsomfungerarsominteragerandesociala
nätverk,däranvändarnasjälvaskaparinnehållet.
Twitter:enwebbaseradmikrobloggförsocialtnätverkande(entypavsocialamedier).
Tweet:PubliceringavettinläggpåmikrobloggenTwitter,sommaxkanbeståav280
tecken.
Twittra:EttverbförattbeskrivaattnågonuppdaterarpåTwitter.
Hashtag(#):Enhashtaganvändspåolikasocialamedieplattformarförattgöraettord
sökbart.Ävenandraanvändarekandåhittainläggerochsevadsomskrivitsunder
hashtagen.
Posta:Publiceraettinläggpåsocialamedier
1
1. Introduktion ”Ifallthewomenwhohavebeensexuallyharassedorassaultedwrote’Metoo’asastatus,
wemightgivepeopleasenseofthemagnitudeoftheproblem”
SåtwittradeskådespelerskanAlyssaMilanoden15oktober2017(Alyssa_Milano,
2017)ochsedandessharhundratusentalspersonerspriditvidarehashtagenMetoopå
socialamediervärldenöver.Kvinnor,ochmän,hargenomMetoodelatsinapersonliga
berättelserförattbelysadeutbreddaproblemenmedsexuellatrakasserieroch
övergreppsomfinnsvärldenöver–ochinteminstiSverige(Eriksson&Martinsson,
2017,12nov).
FörutomdenstoraspridingensomskettpåsocialamedierspredsigMetoosnabbt
vidareäventillredaktionellamedierdärrapporteringenfullkomligtexploderade.Den
19eoktober,bara4dagarefterAslyssaMilanostweet,nämndesMetooisvensktryckt
press247gångerenligtensökningpå”Metoo”idatabasenMediearkivet.Någraveckor
senareden24enovembervarantaletträffaruppeihela567,vilketävenutgör
toppnoteringenförantaletomnämnandenavMetooiredaktionellamedierpåendag.
SedanMetookomtillSverigeharmanifestationergenomförtsöverhelalandet,flera
framståendeoffentligapersonerharavgåtttillföljdavavslöjandenkringderas
beteende,uppropfråndiversebranscherharpubliceratsmedkravpåförändringoch
flerapolitikerharvisatsittengagemangifrågangenomdiverseuttalanden.Genom
Metooharofferfåttenmöjlighetattdelasinhistoria,samtidigtsomrestenavSverige
harfåttuppögonenförattävenvi,ettavvärldensmestjämställdaländer
(Regeringskansliet,2018),harproblemmedsexismpåochutanförarbetsplatsen.
DenstorapåverkanskraftMetoofått,tillsammansmeddenstoraspridningenisociala
ochredaktionellamedier,görMetootillettintressantfenomenattundersöka.Medierna
hardessutommöjlighetenattpåverkaosssomläsare,vilketgöratttraditionellamediers
rapporteringomMetookanpåverkahurviuppfattarfenomenet(deVreese2005:51).
Därmedärdetavintresseattundersökahurtraditionellamediervaltattporträttera
dennaviktigasamhällsrörelse.DennauppsatskommerdärförattundersökahurMetoo
skildratsitraditionellanyhetsmedier,samthurdessamedierskildratproblemensom
haruppmärksammatsisambandmedMetoo.
2
1.2 Studiens relevans EnligtSOM-undersökningen2016anserhela46%avsvenskarnaattdeharganska
dåligaellermycketdåligamöjligheterattpåverkapolitikeniSverige(Annerstedt&
Solevid,2017).Samtidigtvisartidigareforskningattaktivismochaktionerpånätethar
enreellchansattpåverkasamhällsdebatten(Yang,2016:13).ISverigeharMetoo
lyckatstasighelavägentilldenpolitiskaagendan.BådeStatsministerStefanLöfven(S)
ochutrikesministerMargotWallström(S)haruttalatsigomrörelsen,samtidigtsom
jämställdhetsministernÅsaRegnér(S)imars2018mottogenkravlistafrånhela65
Metoo-upprop(Tenitskaja,2017,18okt;Kaspersen&Joelsson,2018,6mars).Iettland
somSverigedärhela95%avbefolkningenhartillgångtillinternetihemmet
(Svenskarnaochinternet,2017)kanrörelserochaktivismonlineblienmöjligvägför
svenskarattvisamissnöje,krävaförändringochpåverkalandetsbeslutsfattare.
Detgårdockinteattuteslutatraditionellanyhetsmediersrollispridningenoch
tolkningenavdessahändelser.Medierharsomnämntmaktenattpåverkahur
allmänhetenserpåettfenomen,ochhurdetolkarsyftetbakomenaktionsomMetoo.
Utöverdettablirmediernasmöjligheterattpåverkaenindividsuppfattningienfråga
störredestomindrepersonenvetomfrågansedantidigare(Vliegenthart,&VanZoonen,
2011:104).
Metoohandlarigrundenomattuppmärksammaochspridamedvetenhetkringettstort
samhällsproblem–idettafallsexuellatrakasserier(NE,2018).Iettsamhälledär
majoritetenavmedborgarnatardelavnyheterfråntraditionellamedier,somhar
maktenattpåverkaindividersverklighetsuppfattningiolikafrågor,blirdeturett
samhällsperspektivrelevantattgranskahurmedierväljerattskildraensåstoroch
viktigsamhällsrörelsesomMetoo.
ForskningenkringMetooäränsålängebegränsadpågrundavnärhetenitid,ochen
studiepåområdetkandärmedbidratillattfylladennaforskningslucka.Utöverdetta
kandennauppsatsävenbidratillforskningenomhurfeministiskarörelserporträtterats
imediersamtforskningenkringonlineaktivism.Tidigareforskningredogörförhur
feministiskarörelserhistorisktporträtteratssomnågotillegitimt,avvikandeoch
negativt,samtidigtsomderasmåltrivialiseratsellerosynliggjortsgenomattinteens
rapporterasimedierna(VanZoonen,1992:468;Ashley,&Olson,1998:269-272;
Bronsteins.2005:792).SenareforskningkringWomensMarchiwashington2017visar
3
dockpåförändringirapporteringenkringdessarörelser.Någotsomkansessomett
resultatavattdagensaktivistgrupper,tillskillnadfråntidigare,harstörrechansatt
påverkamediersrapporteringkringgruppenpågrundavdagensdigitalamöjligheter–
somgerdessagruppermöjlighetenattävensjälvaspridainformation(Nicolini,&
Hansen,2018:3).Dennauppsatskandärmedbidramedensvenskkontexttillhur
mediernasrapporteringkringrörelsersomkämparförförändringserutidagens
moderna,teknologiska,samhälle.
Utöverdettakandennauppsatsbidramedensvenskkontexttillforskningenkring
onlineaktivism.Tidigare,amerikansk,forsningharundersöktvilkenfunktion
onlineaktivismfyller,hurdenäruppbyggdsamtdessförmågaattpåverka(Ghobadi,&
Clegg,2014:54;Yang,2016:13).Därmedbidrardennaforskningävenmedennyvinkel
tillforskningenkringdennanyatypavrörelsegenomattundersökahurdenkan
porträtteratsimedier.
4
2. Bakgrund: Metoo
2.1 USA- startskottet EfterAlyssaMilanosuppmaningtillallakvinnorsomnågongångharblivitutsattaför
sexuellatrakasserierellerövergreppattposta”Metoo”exploderadehashtageniUSA
(RespersFrance,2017,16oktober).EttdygnefterAlyssastweethade”Metoo”redan
twittrats200,000gånger.Alyssastweetvartillenbörjanenreaktionpåanklagelserna
motfilmproducentenHarveyWeinstein.Underhastagenharolikapersoner,bådemän
ochkvinnor,sedandessdelatmedsigavsinaegnaberättelser;frånbarndomen,
arbetsplatserellerhändelsersominträffatidenegnafamiljen(Schmidt,2017,16
oktober).
EfterattMetoofåttspridninguppdagadesdetattMetoostartadesredan10årtidigare
avaktivistenTaranaBurke.Burkearbetarförenorganisationmedsyftetattstärkaunga
svartakvinnor.IdéntillMetookomefterattenungflickaberättatförBurkeatthon
utsattaförövergrepp.Burkekundeistundenintehittaordenförattstöttaflickan,eller
modetattberättaatthonsjälvvartutsatt.IdénbakomMetoovarattgenomtvåsmå
kortaordkunnavisaattduocksåvaritutsatt,geuttryckförsympatiochsamtidigtvisa
attduinteskämsförvadduutsattsför.Efteratthafåttredapåuttrycketshärkomsthar
AlyssatweetatenlänktillBurkesorganisation,ochBurkeärendastgladöverattidén
fåttsåstorspridning(Santiago&Criss,2017,17oktober).
2.2 Spridning till Sverige HashtagenficksnabbtspridningutanförUSAsgränserochredanden16oktober,dagen
efterAlyssastweet,postadesMetooiSverige2000gånger.Endagsenare,den17,
publiceradeshela11000inlägg(TT,2017,26december).
TvprofilenLuluCarter,somanklagadeprogramledarenMartinTimellföropassande
beteende,samtbloggarenochradioprofilenCissiWallinsomanklagadeAftonbladets
ledarskribentFredrikVirtanenförvåldtäktvarblanddeförstastorasvenskanamnenatt
offentligtgåutmednamnetpåenannanoffentligperson(TT,2017,26december).
RedanunderMetoosförstaveckoranklagadessedanflerakändapersoner,ochbland
annatMTG(TV3),TTochförsäkringsbolagetIFstartadeinternautredningar.Sedan
Metoosgenomslagharflerakända,samtokända,personertvingats(ellervalt)attavgå
5
frånsinapositionerpågrundavanklagelser,samtidigtsomberättelserfortsätteratt
regnainbådeiredaktionellamedierochpåsocialamedier(Delling,2017,28oktober).
2.2.3 Metoo:s utveckling Vadsombörjadesomenhashtagpånätetutveckladessnabbttillnågotstörre,ochi
slutetavoktobergenomfördesmanifestationermotsexuellatrakasserierruntomi
Sverige.IblandannatMalmö,Göteborg,Umeå,UppsalaochLundsamladesfolkföratt
visasittstödochfrustration.PåStockholmsmanifestationtaladeblandannat
jämställdhetsministernÅsaRegnérochFi:spartiledareGudrunSchymanomsina
personligaerfarenheterochhurförändringmåsteskeivårtsamhälle(Bouvin,Carp,
Boström&Johansson,2017,22oktober).
Inovember2017kom#tystnadtagning,ettuppropmotsexuellatrakasserierifilm-och
teaterbranschen,somundertecknadesavmerän800skådespelerskor.Iuppropet
deladeskådespelerskormedsigavvittnesmålkringdeövergreppochtrakasseriersom
skettinombranschen(Sundell,2018,22januari).Dettablevstartskottettillenrad
andraupploppfråndiversebranscher.Uppropfrånsångare,jurister,politiker,
journalister,teknikbranschen,läraremedflerahadeunderslutetav2017fåttmånga
tusenunderskrifter(Snöbohm,2017,6december).Den6mars2018togsedan
regeringensjämställdhetsministerÅsaRegnér(S)emotenkravlistafrånhela65metoo-
upprop.Kraveninnefattadeblandannatbättresex-ochsamlevnadsundervisningi
skolanochmerpengartillkvinnojourer(Kaspersen&Joelsson,2018,6mars)
Metooharunderperiodengåttfrånattvaraenhashtagpånätetförattuppmärksamma
sexuellatrakasserierochutsatthet,tillattresulteraimanifestationerspriddaöverhela
Sverigeochfaktiskakravlistortillregeringenmedkravpåattförändringmåsteske.
2.3 Mediernas rapportering DettognågradagarinnanrapporteringenkringMetootogfartiredaktionellamedier.
Menden19oktober,fyradagarefterMilanostweet,förekomdockhela247
publiceringarsomnämndemetooiredaktionellamedier(enligtmediearkivet).
Rapporteringenfortsattesedanstiga,medentoppnoteringv47medhela2053
sökträffariredaktionellamedier.RapporteringenkringMetoovarhögstunderslutetav
2017,förattsedansjunkaunder2018.Igrafennedanredogörsantaletträffarpå
6
sökordet”Metoo”somförekommervarjeveckairedaktionellamedierfrånhösten2017
tillvåren2018imediearkivet.
Uppmärksamhetskurva–traditionellamediersrapporteringkringMetooKälla:mediearkivet,sökning”Metoo”
Somnämntharmediernamaktenattpåverkahurallmänhetenserpåochuppfattar
olikafenomen.Samtidigtsommöjlighetenattpåverkaindividersuppfattningblirstörre
destomindredevetsedantidigareomfenomenet(Vliegenthart,&VanZoonen,
2011:104).Dessutomuppfattasdetsommediernarapporterarkringsomnågotsomär
viktigtatttyckatillom(Dearing,&Rogers,1996:29).Attmediernaharrapporterati
dennautsträckningkringMetooharmedandraordtroligtvishjälptrörelsenfåden
spridningsamtstoragenomslagsomfenomenetfåttiSverige.
0
500
1000
1500
2000
2500
42/1
7 43
/17
44/1
7 45
/17
46/1
7 47
/17
48/1
7 49
/17
50/1
7 51
/17
52/1
7 01
/18
02/1
8 03
/18
04/1
8 05
/18
06/1
8 07
/18
08/1
8 09
/18
10/1
8 11
/18
12/1
8 13
/18
14/1
8 15
/18
16/1
8 17
/18
18/1
8 19
/18
7
3. Tidigare forskning
3.1 Sociala rörelser Socialarörelserharfunnitlänge,menharmedtidenförändratsochförekommernui
fleraolikaformer.Idettaavsnittbeskrivsdesocialarörelsernasutveckling,ochhurden
tekniskautvecklingenharresulteratiattnyasocialarörelsersomMetooharkunnat
uppstå.
3.1.1 Metoo – en ny social rörelse Traditionelltharsocialarörelservarthierarkiska,lokaliseradepåenspecifikplats,
bundnatillspecifikamålochområdensamtbeståttavidentifierbaramedlemmar
(Bennett,&Segerberg,2012:759).Dessarörelserkräveroftaendelanpassningfrån
demsomväljerattdelta,vilketkangöraattdetintealltidupplevsvaravärtdentidoch
ansträngningsomkrävs(Bennett,&Segerberg,2012:748).
Idetalltmerindividualistiskasamhälletharävendetpolitiskaengagemangetblivitmer
personligtochindividuellt(Bennett,&Segerberg,2012:743).Tillföljdavdettaharäven
nyamerindividualistiskasocialarörelserutvecklats.Typisktfördessamodernarörelser
äranvändandetavbudskapsomlättgårattpersonifiera–vilketgerplatsförolika
individuellamotivtillattkämpaförförändringienvissfråga(Bennett,&Segerberg,
2012:744).Dennanyatypavrörelseharkunnatväxaframpågrundavdendigitala
utvecklingen,davagensdigitalamedierharblivitettverktygsomsocialarörelserkan
användaochanpassaeftersinaegnasyftenochbehov(Mattoni,&Treré,2014:260).
Genomattanvändasigutavmejllistor,socialanätverkellerhemsidorkandeltagarei
dessarörelserexempelvisdelamedsigavindividuellamålellerklagomål(Bennett,&
Segerberg,2012:742).Samtidigtsomdeltagarnakankommunicerasvadsomhäntoch
vadsomplaneras(Mattoni,&Treré,2014:260).Utöverdettagördigitaliseringendet
möjligtfördessarörelserattsjälvadirektkommunicerasittbudskaptillallmänheten,
skapanätverkochorganiseraaktiviteter(Bennett,&Segerberg,2012:749).
BennetochSegerberg(2012)definierardetraditionellarörelsernasomkollektiva
(collective)ochdennyaformenavrörelsersomnätverkande(connective).Dennanya
typavnätverksrörelserkansessommersjälvmotiverandeändetidigare.Genomdessa
rörelserkanolikaindivideruttryckasinapersonligaintressen,klagomålochönskemåli
8
specifikafrågor.Individernaengageradeirörelsenbehöverintehellervarageografiskt
näraellerdelasammaideologiskasynsätt.Mengenomdigitalaplattformarsamlasderas
individuellaställningstagandentillnågotsomkanliknasvidettkollektivt
ställningstagande(Bennett,&Segerberg,2012:752f).
Enavdeformerdennatypavrörelserkantaäronlineaktivism(Bennett,&Segerberg,
2012:759).Onlineaktivism,elleraktivismviasocialamedier,ärenformavaktivismsom
organiseraspånätetmedmåletattpåverkapolitiskafrågorellerproblemisamhället
(Brown,Ray,Summers&Fraistat,2017:1831;Ghobadi,&Clegg,2014:54).Dennatypav
aktivismharävensyftetattmobilseraochorganiseraindividerienvissfrågaeller
händelse,samtidigtsomaktivismenbidrartillattskapaenkollektividentitetoch
solidaritetblanddemsomdeltar(Ghobadi,&Clegg,2014:54).Enformav
onlineaktivismärhashtagaktivism,sominnebärattettstortantalinläggdykeruppi
socialamedierunderengemensamhashtag.Hashtagenkanutgörasavettord,enfras
ellerenmeningmedettsocialtellerpolitisksyfte.#BlackLivesMattersamt#Fergusonär
tvåexempelpåhashtagaktivismsomfåttstorspridning,ochlyckatspåverkatdet
offentligasamtaletiUSA(Yang,2016:13).
3.1.2 Definitionen av Metoo Genomgångenavnyasocialarörelsersamtonlineaktivismliggertillgrundför
uppsatsensperspektivpåMetoo.LiktdenyasocialarörelsernaärMetooenkampanj
somgettindividermöjlighetattuttryckasinapersonligaberättelserochkrav–samtidigt
somdessaindividerframträdersomenstörresamladgruppsomvilluppmärksamma,
ochmotarbeta,sexuellatrakasserierochövergrepp.Dendigitalaplattformenhar
dessutomanväntsförattspridahistorierochbudskap,samtannonseraevenemangäven
utanfördendigitalaplattformen.PågrundavdettakommerMetooiresterandedelav
arbetetrefererastillsom”rörelse”.Metooingårhäridentypavrörelsesomovan
refereratstillsomOnlineaktivism–tillföljdavattrörelsenfrämstförekommerpå,och
harmobiliseratsvia,internet.
PågrundavattMetooärenonlinerörelseutanenetableradorganisationsomstyr
kommunikationen,klargörorganisationensvärdegrunderellervilkaspecifikamål
rörelsenskallarbetamotärdetsvårtattfastställaexaktvadsomärMetoossyfteoch
mål.Eftersomonlineaktivismensutformninginnebärattolikaindividerkandeltaav
9
olikaanledningarochmedolikabilderavvaddevilluppnå.SkådespelerskanAlyssa
Milanostartadedockhashtagen,somredogjortiinledningen,medsyftetatt
uppmärksammaproblemenmedsexuellatrakasseriersamtövergreppivårtsamhälle.
AttuppmärksammadettakandärmedävensessomMetoosövergripandesyfte.Allade
individerochuppropsomsamlatskringdennafrågakansedanutvecklaindividuella
motiveringartillattdeltaellerförhoppningarkringvadMetoorörelsenskaresulterai.
3.2 Medier SomstatistikenfrånMediearkivetvisaribakgrundenharMetootrendatimedierna
sedanrörelsensstoragenombrottiseptember2017tillvåren2018,medentoppi
rapporteringenunderhöstenochvintern2017.Härredovisasnågraavde
förklaringsmodellersomfinnstillattenhändelseellerhashtagsomMetooansesviktig
attrapporteraomavtraditionellamedier,förattfåenbättreförståelseförMetoosstora
genomslagimedierna.Dettaföljsavengenomgångavtidigareforskningkringhur
mediernasrapporteringkanpåverkaensocialrörelsepositivtellernegativt.
3.2.1 Metoo – en media hype Inommediernafinnsorganisatoriska,ekonomiska,politiska,socialasamtkulturella
faktorersompåverkarvadsomvärderassomennyhetochinte,därgatekeepersinom
medietavgörvadsomblirennyhetellerej(Andrews,&Caren,2010:843).Förattblien
nyhetbehöverenhändelseellerettfenomenävenpassainimediernasnyhetsvärdering.
Strömbäck(2015)listartionyhetsfaktorersomkanpåverkahuruvidaenhändelseanses
nyhetsvärdig:enmöjlignyhetska(1)upplevasrelevantoch(2)publikensintresseskall
uppfattassomstort.Nyhetenkanmedfördel(3)handlaomelitpersoner,(4)varanärai
tid,geografisktsamtkulturelltoch(5)kunnarapporterasmedhjälpavberättartekniker
somtillspetsning,förenkling,polarisering,konkretion,personifiering,intensifieringoch
stereotypisering.Utöverdettaskanyhetenenligtdessakriterieräven(6)gåattanpassa
tillmedietsformat.Ennyhetharstörrechanstillspridningom(7)nyhetskällangjort
händelsenlättattbevakaochredananpassadtillmedielogikensamtom(8)nyheten
redanpassardefrågorochberättelsersombefinnersigpåmedietsagenda.(9)Desto
mindrekravsomställspåpublikensförförståelsedestobättre.Detsammagäller(10)
resurser–destomindresomkrävsiformavarbetstid,personalellerpengardesto
bättre.Ennyhetbehöverinteinnefattaalladessakriterier,menförekomstenavetteller
fleraökarchansenattennyhetpubliceras(Strömbäck,2015:164f).Utifrån
10
bakgrundskapitletomMetookandetantasattMetoouppfylltfleraavdessakriterier–
blandannatindikerardetstoraengagemangetonlineettstortpublikintresse,detskeri
Sverigeochärdärmednäraitid,kulturelltsamtgeografisktochrapporteringenhari
vissutsträckninginnehållitelitpersoner.Dåstordelavrörelsensspridningärpånätet
krävsdetdessutomsmåresurserförattfåtillgångtillmaterialet.
Utövermediernasnyhetsvärderingpåverkarävenandrafaktorervadsompublicerasi
mediet,ochdetfinnsettsambandmellanhurmycketolikamedierpublicerarkring
sammaämneundersammatid.Oftafårsammaämneellerhändelseungefärlikamycket
täckningiolikamedierinomsammatidsram–ävenomvinklingenintetvungetvisär
densammaideolikamedierna(Dearing,&Rogers,1996:8f).Enförklaringtilldettaär
attvadettnyhetsmediumansernyhetsvärdigtävenkommeransesviktigtavandra
nyhetsmedier(Vasterman,2005:514).Mediernaäruppmärksammapådenyhetersom
publicerassamtprioriterasiandramedier.Dettaikombinationmedliknande
professionellavärderingarblandjournalisterresulterarienliknandenyhetsvärdering–
ochdärmedävenliknandenyheteriolikamedier(Dearing,&Rogers,1996:9).
DennatendenskansesävenifenomenetMetoo,därAftonbladet,ExpressenochDagens
NyheterallaföljerenliknandekurvaisinrapporteringkringMetoo.
Trendkurva–Expressen,DagensnyheterochAftonbladetsrapporteringomMetooKälla:mediearkivet,sökning”Metoo”–iAftonbladet,DagensNyheterochExpressen
SomdetgårattutläsafrånkurvanharAftonbladetrapporteratomMetooimindre
utsträckningändeandratvåmedierna.Trotsdettaframgårdetdockattäven
Aftonbladetföljersammamönstersomdeandramedierna,därsamtligamedier
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90
Expressen
Dagens Nyheter
Aftonbladet
11
rapporteraristörstutsträckningnågraveckorefterMetoosgenomslag–förattsedan
trappaneriliknandetakt.
Attmedierihögutsträckningpublicerarartiklarkringsammaämnekallasäven”Media
Hypes”.EnMediaHypedefinierasavVastermansomenmediegenereradnyhetsvågsom
triggatsavenspecifikhändelse(Vasterman,2005:515).EnMediaHypetriggasigångav
enenskildhändelsesomfårmeruppmärksamhetänvanligt.Dennatriggerkanvaraett
chockerandehändelse,menävennyhetersomgesplatspågrundavbristpåstörre
nyhetersamtpseudoeventskapadeavmediernasjälva(Vasterman,2005:513f;Wien,&
Præstekær,2009:187).Underhypenärdenstoramedietäckningen,enligtVastermans
definition,ettresultatavattmediernasjälvaskaparnyheter–snarareännyheter
baseradepåverkligahändelserrapporteras(Vasterman,2005:515).Wienoch
PræstekærdelartillstordelVastermansdefinition,menmenardockattdetärempiriskt
problematisktattkunnaavgöravadsomärenmediehändelseellerverklighändelse–
detvillsägavilkanyhetersomärverkliganyheterochvilkasomskapatsavmedierna
själva.DemenardärmedattenMediaHypeendastbördefinierasutifrånVastermans
förstakriterium:attrapporteringenkringettvisstämneintensifieras(Wien,&
Præstekær,2009:185).
EnMediaHyperörsigmångagångersomenvåg–medenstorökningavartiklaroch
inslagibörjansomsedandalaitaktmedattämnetblirmättat,andranyheteranses
viktigareellerreportrartapparintresset.Närenvåggårnerkanliknandevågor
koppladetilldenförstauppstå(Vasterman,2005:515).
Allaartiklarsomingårihypensammanlänkasunderettvissttemasomgördetmöjligt
attfortsättarapporterakringhändelsen.Dettatemaresulterariattnyhetersomannars
inteskullepasseramediernasgatekeeperskankommaattpublicerassomnyheter.
Nyhetertolkasomförattpassadetvaldatemat,ochdetaljersomstridermotdettatema
väljsbortellerförminskas(Vasterman,2005:514).Hypengenererarisinturreaktioner
frånsamhälletsamtindivider,ochresulterariattofficiellakällorsamtintressegrupper
delarsinaberättelser,idéerochförslagimedierna.Dettastärkerisinturdennyhetsvåg
somhypengenereratochbyggerpådessnyhetsvärde(Vasterman,2005:515;Wien,
&Præstekær,2009:186).Denskildringsomskapatsförstärksmedvarjerapportering,
vilketisinturresulterariattproblemetsstorlekochbreddväxterdagligen.EnMedia
12
Hypekanpådettasättbliensjälvuppfyllandeprofetia–därdetmediernasägerärett
problemocksåsessomettproblemisamhället(Vasterman,2005:517).
DefaktorersomfårMetooattframståsomenMediaHypeärflera.Exempelvisvisar
uppmärksamhetskurvanhurrapporteringenkringMetooföljerdetmönstersomär
typisktförenMediaHype–medenstorökningtillenbörjansomsedandalar.
Resultatetfråndennauppsatsundersökningvisardessutomattmediernaistor
utsträckningrapporterarindividersberättelser,vilketytterligarestärkeruppfattningen
attMetookandefinierassomenMediaHype.
3.2.2 Mediernas rapportering – viktig för Metoo Somnämntibakgrundenkanmediernasrapporteringpåverkauppfattningenavett
fenomen.Flerastudiervisarpåattmediersrapporteringöverlagkanpåverkaindividers
åsikterkringsocialarörelser–genomattdrauppmärksamhettillrörelsensfrågoroch
deproblemrörelsenvilllyfta(Wien,&Præstekær,2009:841).Mediernakandessutom
genomattskildraenrörelsepåettvisstsättpåverkahurrörelsensbudskappresenteras
förallmänheten(Ashley&Olson,1998:263).Pådettasättbidrarmediernatillattskapa
förståelseförvadrörelsenharförsyfte,ipositivochnegativbemärkelse,samtidigtsom
deävenkanbidratillattgerörelsenlegitimitet(Nicolini&Hansen,2018:3).Den
täckningsomrörelsernafårkandärmedävenpåverkaderaschanserattpåverkaoch
skapasocialaförändringar(Wien,&Præstekær,2009:841).Dagordningsteorin(agenda
setting)talarförattmediernaharenförmågaattfokuseraallmänhetensintressemot
vissafrågor,genomattmediernatalaromförossvilkafrågorviskavetaochtyckakring
(McCombs,&Shaw,1972:177).Attkommamedpåmediernasdagordninginnebärmed
andraordattenorganisation,desshjärtefrågaellervisionävenansesviktigaatttycka
tillomavandra(Dearing,&Rogers,1996:29).
3.3 Nyhetsmediers rapportering om Feministiska rörelser Metoo:ssyfteärattuppmärksammaettproblemsomfrämstdrabbarkvinnor.Därmed
harrörelsenmångalikhetermedtidigare,ochnutida,kvinnorörelserruntomivärlden.I
dettaavsnittpresenterardärförhurkvinnorörelserhargestaltatsimedierövertid–det
villsägahurdeharskildratsochporträtteratsimedierna.
13
3.3.1 Feministiska rörelsers gestaltning Forskningenvisarattdetfinnsfleraolikasättattgestaltaolikaprotestgrupper.
Exempelvisgenomattignoreradem,genomhurgruppensmedlemmarellerutseende
beskrivs,trivialiseringavderasmålsamtmarginaliseringavgruppensåsikter(Ashley,&
Olson,1998:264;Bronstein,2005:786).
Enåterkommandegestaltningharvartattställadefeministiskarörelsernamot
varandraellerandragrupperförattskapaintrycketavenkonflikt.VanZoonens
forskningkringkvinnorörelseniNederländernapå60-och70-taletvisarattmediernai
storutsträckninggjortenuppdelningmellan”devanligahemmafruarna”ochde
”kvinnligaaktivisterna”,däraktivisternaansågsvaraannorlundaochinte
representativaförden”vanligakvinnan”(VanZoonen,1992:468).AshleyochOlson
redogörförenliknandegestaltningavkvinnorörelseniUSA,därkvinnligaaktivister
ställdesmotandragrupper–exempelvisgenomrubrikersom”WomenvsWomen”eller
”BlackvsFeminism”–förattgeintrycketavenkonflikt.Utöverdettagestaltadesäven
meningsskiljaktigheterinomdenegnarörelsenförattgeintryckavinrekonflikter
(Ashley,&Olson,1998:269).Bronsteinsstudieavdentredjevågensfeminismunder
1990-taletvisarisinturhurdessafeministermångagångerjämfördesmedandra
vågensfeminism,bådeiformavutseendeochmål(Bronstein,2005:791-794).
AshleyochOlsonsforskningkringrapporteringenavdenfeministiskarörelsenpå1960-
till1980-taletvisarvidarehurmedieranväntsigavfleraolikagestaltningarföratt
avlegitimerakvinnorörelsen.Dettagjordesgenomnedvärderandeanvändningav
citatteckenkringordsom”kvinnorörelsen”,fokuspåprotestanternaskropparsamt
utseendeochundervärderingavantaletdeltagandevidprotester.Samtidigtsom
rörelsenmålendastlyftesi44av499artiklar(Ashley,&Olson,1998:269-272).Äveni
Nederländerna,undersammaperiod,porträtteradeskvinnligaaktivisteroftasom
fanatiker,fula,frustreradeochanti-män(VanZoonen,1992:467).Enförklaringtill
dennagestaltningärattgruppersomsökerpolitiskaellersocialaförändringaroftagår
emotdenrådandenormen.Närengruppkämparförnågotsomärutanförnormen
brukarmedierifrågasättaderaslegitimitetochöverdrivaderashotmotdetrådande
samhället(Ashley&Olson,1998:263),eftersomävenmedierpåverkasavde
dominerandenormerochdensocialaordningsomfinnsisamhället(Tuchman,
1978:187).
14
NicolinisamtHansenmenardockattdagensaktivistgrupper,tillskillnadfråntidigare,
harstörrechansattpåverkamediernasgestaltningavgruppen.Genomstrategisk
kommunikationpåexempelviswebbplatserochsocialamedierharaktivistgrupperen
chanssjälvaförmedlasinamålochbudskaptillallmänhetenochdessutompåverka
gestaltningen(Nicolini,&Hansen,2018:3).JämförelsevisvisadeBronsteinsstudieav
feministerpå1990-taletochtidigt2000-talhurmediernaimångafallhadesvårtatt
förmedlaenkorrektbildavdenfeministiskarörelsensmålisinaartiklar(Bronsteins.
2005:792).NicoliniochHansensharisinturjämförtWomen’sMarchs(somtogplatsi
Washingtonijanuari2017)officiellabudskapmedhurderasbudskapgestaltatsiolika
medier.Undersökningenvisadeattalladebudskapsomrörelsenvillefåframnåttuti
medierna–ävenomvissavarmerförekommandeänandra.Dessahadedessutom
gestaltatspåsammavissomrörelsengjort(Nicolini,&Hansen,2018:5),ochreportagen
varimajoritetenavfallenpositivtinställdatillgruppenochdessbudskap(Nicolini&
Hansen,2018:8).
3.3.2 Vem bär ansvar? Ytterligareenintressantfaktorigestaltningenavkvinnorörelserärattsevemsombär
ansvarförvadsomskettsamtförattförändringskallske.VanZoonensstudievisaratt
dekvinnorörelsersomvaldeattsamarbetamedmänmöttesavberöm,samtidigtsom
männensomvaldeattdeltaikvinnorörelserförlöjligades.VanZoonendrarfråndetta
slutsatsenattåsiktenvarattdetendastärkvinnansomskabehövasamarbeta,förändra
sittbeteendeelleranpassasig–medanmannenredanansågsvaraproblemfri(Van
Zoonen,1992:469).EnstudentuppsatsvidJMG,Göteborgsuniversitet,undersökteisin
turhuruvidaansvaretfördehandlingarsomuppdagadesiartiklarunderMetoosförsta
veckagestaltadestematisktellerepisodiskt.Enepisodisknyhetläggeransvarochskuld
påenskildaindividermedanentematiskgestaltningporträtterarettansvarpåen
djuparesamhällsnivå(Svärd,2017:16).Studienvisarattbådaformernaförekom,men
attdetfannsentendensattviljaförenkla.Artiklarnafokuseradedärmedistor
utsträckningpåenskildakriminellahandlingarframförsocialaochkulturellastrukturer
(Svärd,2017:37f).DettablirettteckenpåattdenproblematiksomlyftsunderMetoo
snararesessomettindividproblemänettsamhällsproblemvisomsamhälleharansvar
förattlösa.
15
3.4 Våld mot kvinnor och Kvinnomord ÄvenomMetoointeärsynonymtmedvåldmotkvinnorfinnsdetflerafaktorersomgör
dettaområdeintressantävenförforskningenkringMetoo.Bådafenomenenfokuserar
påutsattakvinnoroch,oftast,manligaförövare.Bådaproblemenkandessutomsesfrån
olikavinklar–exempelvissomettstrukturelltsamhällsproblemellerindividrelaterat.
Detärdärmedintressantattsehurmedierporträtterarmänochkvinnorsomutsatts
för,ellergenomfört,brott.Förattredovisavilkamönstersomfinnsirapporteringen
samtseomdetärexempelvisindivider,mänsomgrupp,ellersamhälletsomhelhetsom
gesskuldenfördetsomkvinnorutsättsför.Dettaärävenkategoriersomkommeratt
liggatillgrundföranalysenavmediernasgestaltningavMetoosamtdenproblematik
artiklarnalyfter.
3.4.1 Mediernas gestaltning av våld mot kvinnor Pågrundavmediernasmaktattpubliceradetdesjälvaanserharnyhetsvärde,samtatt
bestämmamedvilkenvinklingreportagetskallgöras,hardeenchansattpåverka
individersuppfattningkringettvisstproblemochvadlösningenärpåproblemetär
(Bullock,&Cubert,2002:475;Taylor,2009:21).Dettagörattmediernasgestaltningkan
påverkahursamhälletserpå,idettafall,våldmotkvinnorochhurdeväljerattagera
(Bullock,&Cubert,2002:476).
Ettåterkommandemönsterirapporteringenkringkvinnomordochvåldmotkvinnori
USAäranvändningenavpolisersomkällor,snarareänvännerellerfamiljemedlemmar
(Taylor,2009:27;Gillespie,Richards,Givens,&Smith,2013:225),eftersom
journalisternaserpolisensomenlegitimkälla(Bullock,&Cubert,2002:479).Pågrund
avattmångafallavvåldihemmetinterapporteras–ochpolisenbaserarsinasvartill
mediernapådenkunskapsamtrapporterdenneharatttillgå–blirkontextenbakom
brottetoftafelaktigrapporteradellerutesluten(Taylor,2009:27).Enannan
återkommandekällaärgrannar(Taylor,2009:27;Gillespie,etal,2013:226).Detta
medfördennegativakonsekvensenattkvinnomordoftarapporterassom
engångshändelser,pågrundavgrannarnasokunskapkringvadsomtidigarepågåtti
hemmet(Gillespie,etal,2013:226).
Ävenspråkärenviktigfaktorihurdeinblandadeskildrassamtuppfattas.Forskningen
visarattartiklarkringkvinnomordoftasaknarnågonformavskuldbeläggningav
förbrytaren(Taylor,2009:25).BullockochCubertsstudievisarexempelvishurhela
16
47.8%avallaartiklardeanalyseratrörandekvinnomordföreslogminstettmotiveller
ursäktförförövarenshandlande(Bullock,&Cubert,2002:484).Taylorsstudievisadei
sinturattskuldenmångagångerläggspåoffret.Exempelvisgenomspråkbruksom
beskriveroffretellerhennesrelationer(Taylor,2009:33).Utöverdettaanvändsmånga
gångerettsexualiseratspråksomstödjertraditionellabilderochstereotyperavkvinnor
irapporteringenkringkvinnorutsattaförsexualbrott(Gillespie,etal,2013:226).
ÄvenianalysenavMetooärdetintressantattsevartskuldenläggsfördetsomskett.En
storskillnadmellandessakvinnomordochrapporteringenkringMetooärdockattde
kvinnor(ochmän)somunderrörelsenberättatomdesexuellatrakasserieroch
övergreppdeutsattsförfortfarandeäravdendigitalautvecklingen,davagensdigitala
medierharblivitettverktygsomsocialarörelserkananvändaochanpassaefåberätta
sinversionavhändelsenimedierna.Mediernasmöjlighetattintervjuadedirekt
inblandade(utsattaochanklagade)ärdärmedbetydligtstörreänifallenmed
kvinnomord.Detfinnsdärmedävenenchansattdettapåverkarhurofferochförövare
gestaltasavmedierna.
17
4. Teori DennauppsatskommerattutgåifrånFramingteoriianalysenavmediersrapportering
kringMetoo.DennateoriöversättspåsvenskatillGestaltningsteorin(Strömbäck
2004:37),ochdetärdettanamnsomkommerattanvändasiresterandedelav
uppsatsen.
4.1 Gestaltningsteori Envanliguppfattningärattmedieragerarsomenspegelavverkligheten,detvillsäga
attdessaförmedlarenobjektivbildavverkligheten.Detfinnsdockingetstödfördetta
synsättinomforskningen.Iställetgörsdagligenenmängdvalpånyhetsredaktionerna–
rörandealltfrånvalavämne,berättarperspektiv,ochkällortillvadsomklassassomen
nyhet(Strömbäck,2004:41).Därmedbörnyhetersnararesessomengestaltningav
verklighetenochaldrigsomenspegelbildavdenna.
Detfinnsenmängddefinitioneravbegreppetgestaltninginomgestaltningsteorin.
Majoritetenavforskarnaväljerdockattutgåfrånenbredaredefinitionavbegreppet(de
Vreese,2005:52f).EnåterkommandedefinitionkommerfrånGamsonsom,fritt
översatt,definierargestaltningsom”encentralorganiserandeidésomanvändsföratt
skapameningsamtrelevanskringenhändelseochsamtidigtföreslårvadsomärviktigt”
(Gamson,1989:157).Entmanbeskriver,påettliknandevis,attmediernagestaltar
nyhetergenomattväljautnågraaspekterurenuppfattadverklighetochgörademmer
framträdande,förattfrämjaenvissproblemdefinition,tolkningellerrekommendation
(Entman,1993:52).
Bådadessadefinitionerbeskrivergestaltningsomettsättattskapameningkringen
händelse.Vilketgörsgenomattfokuserapåvissaaspektersomskaparellerstödjeren
vissskildring–ochdärmedskaparellerbidrartillenvissgestaltning.
4.2 Gestaltning - funktion Gestaltningärettnödvändigtverktygförjournalisterattanvändaförattreducera
komplexiteteniolikafrågorochgöraämnenmertillgängligaförmottagaren(Scheufele,
Tewksbury,2007:12;Strömbäck,2004:43).Inomgestaltningsforskningenansesdetatt
enfråga,problemellerhändelsekansesfrånfleraolikaperspektiv,ochtolkaspåolika
sättavolikaavsändareochmottagare(Chong&Druckman,2007:104).Gestaltningeni
18
envissframställningkanskebådemedvetetochomedvetet,menpåverkardetsomsägs
ellerskrivs.Dettainnebärattsammahändelsekangesfleraolikagestaltningar
beroendepåvemsomrapporterarkringhändelsen.(Entman,1993:53).
Gamsonmenarattfaktaisiginteharnågonmening,utandetärförstnärfaktagestaltas
somdenfårettsammanhangochbetydelse(Gamson1989:157).Dettainnebärattett
urvalgörs;därvissaaspekterienfrågalyftsochandraväljsbortförattgöradetmöjligt
attförmedlaexempelvisvissaargumentellersynsätt(Entman,1993:53;Gamson
1989:157).Gestaltningarutformasblandannatgenomvalavkällor,ordval,fakta,och
perspektiv.Utöverdettakandessutomenvissdelbetonasochgörasmerviktigtgenom
placering,repetitionellergenomattdenassocierasmedkulturelltbekantasymboler
(Entman1993:52,Strömbäck,2004:43).Genomdessagestaltningarpresenterasvissa
dominerandeproblemformuleringar,tolkningar,moraliskaomdömen–ocheventuellt
förslagpålösningar(Strömbäck,2004:43).
4.2.1 Mediepaket Degestaltningarsompresenterasientextkanförklarassom”Mediepaket”eller
”Gestaltningspaket”,därdegestaltningarsommediernaskaparfungerarsom
tolkningsbarapaket(VanGorp,2007:64;Gamson&Modigliani,1989:3).Idessapaket
finnsencentralidé,envissgestaltning,sommediernaanvänderförattgöraenhändelse
meningsfullochbegriplig(Gamson&Modigliani,1989:3).Ettframträdandemediepaket
kräverintemeränenreferenstilldetaktuellapaketetförattdetskaskapaskopplingar
tillenvissgestaltning.Dettainnebärattävenomkopplingentillettvisstmediepaket
inteärexplicitkopplarmottagarensammandettameddenaktuellagestaltningen,och
därmedärdetmöjligtförengestaltningattinteintaencentraldelavreportagetmen
trotsdettavaranärvarande(VanGorp,2007:66).Exempelviskanmedierivaltider
skrivavemavpartiledarnasom”vanndebatten”.Dettablirenmetaforförpolitikensom
ettspel–medvinnareochförlorare.Mediernabehöveridettafallintesägameränatt
någonvannellerförloradeförattframkalladennagestaltninghosmottagaren.
4.2.2 Påverka gestaltningen Detärintebarajournalistersomkanpåverkaennyhetellerettreportagesgestaltning.
Oftaärdetjournalistensompåverkargestaltningenibörjanochslutetavenartikel,men
citatfrånolikaindividerkanföreslåandratyperavgestaltningaritexten.
19
Allainblandade,såväljournalistersomkällor,kansessom”sponsorer”avolika
gestaltningar.Iblandskerdennagestaltningomedvetet,medanenhistoriaandragånger
medvetetgestaltaspådetsättsomsponsornanserbästförklarardetsomhänteller
passarinmedtidigaregestaltningar.Iandrafallkanengestaltningstödjaintressenhos
envissorganisationsomensponsorrepresenterar.Idessafallkanattförmedlaenviss
gestaltningvareenmetodförattgenererastödförsittagerandeellerneutralisera
motstånd(Gamson,1989:158).Dettainnebärattävenjournalistenkanpåverkastillatt
gestaltaenhändelsepåettvisstsättavolikasponsorer.
Gestaltningärettkraftfulltsättsommediernakanpåverkadenallmännaopinionen
genom–vilketävenkanförklaravarförvissasponsorerförsökerpåverkagestaltningen
avolikahändelserellerfrågor.Dettakanskebådepåindividnivåochsamhällsnivå–på
individnivåkandethandlaomexempelvisförändradeattityder,medandetpå
samhällsnivåkanhandlaomattpåverkabeslutsfattande,normer,samtkollektiva
handlingar(deVreese2005:51f).
4.3 Generisk samt specifik gestaltning Inomgestaltningsforskningenkanbådegeneriskaochspecifikagestaltningar
identifieras.Enspecifikgestaltninggårbaraattåterfinnainomspecifikafallellerfrågor
(exempelvisMetoo,kvinnorörelserellerfotboll).Generiskagestaltningar(generic
frames)ärintelikabegränsadeochkanidentifierasinomfleraolikaområden.Vissaav
dessageneriskagestaltningargårdessutomattåterfinnaiolikakulturellakontexteroch
övertid(deVreese,2005:54).
DeVreeseredogörfördegeneriskagestaltningarSemetkoochValkenburgfannisin
studie.Dessavar:konflikt,personifiering,tillskrivandeavansvar,moralsamt
ekonomiskakonsekvenser(deVreese,2005:56):
• Konflikt:Gestaltningsomporträtterarkonfliktmellanindivider,grupper,
institutionerellerländer.
• Personifiering:Dennatypavgestaltninggerdenaktuellafråganettmänskligt
ansiktegenomindividersberättelserellerenkänslomässigpresentationavett
fenomen,händelseellerproblem.
20
• Ansvar:Dennagestaltningtilldelaransvarföratthaorsakatettproblemeller
ansvarförattlösadet.Dettaansvarkantillskrivasbådedestyrande,individer
ellergrupper.
• Moralisk:Dennagestaltningpresenterarenhändelseienkontextgrundadpå
religiösaellermoraliskaantaganden.
• Ekonomiskakonsekvenser:Gestaltarenfråga,händelseellerproblemutifrån
deekonomiskakonsekvenserdettakanfåförindivider,grupper,institutioner,
religiösagrupperellerländer.
4.4 Episodisk och tematisk gestaltning Gestaltningarkanävensorterasutifrånhuruvidadeärepisodiska(episodic)eller
tematiska(thematic).Episodiskagestaltningarskildrarproblemellerfrågoriformav
specifikahändelser,exempelvisgenomattrapporterakringenterroristbombningeller
ettfallavmisshandel.Entematiskgestaltningskildrarisinturdessahändelserfrånett
bredareperspektivgenomatsättademienkontext.Exempelvisgenomattrapportera
statistikkringhurmisshandelsfallökatellerminskatiolikaområden(Iyenar,1996:62).
Iyenarundersökerhurepisodiskgestaltningpåverkartittarnasförståelseförpolitiska
frågor.Resultatetvisadeattepisodiskagestaltningarskildradeindividualistiskasnarare
änsamhällsrelateradeansvarsfördelningar.Medandraordsågsproblemensom
relateradetillindividershandlingarsnarareänkoppladetillsocioekonomiska,
kulturella,ellerpolitiskaförhållanden(ibid).
4.5 Påverkan på journalister Uppbyggnadenavenvissgestaltning(framebuilding)påverkasavbådeinternasamt
externafaktorerimedierna(deVreese,2005:52).Scheufelelistarsocialanormeroch
värderingar,organisatoriskaförutsättningarellerhinder,påtryckningarfrån
intressegrupper,journalistiskarutinersamtjournalistenspolitiskaåsiktersomfaktorer
somkanpåverkagestaltningen(Scheufele,1999:109).GamsonochModiglianiharen
liknandeuppfattningochmenarattkulturellresonans,sponsoraktivitetersamt
mediernasarbetssättpåverkargestaltningen(Gamson&Modigliani,1989:5).
• Kulturellresonans:Engestaltningsomärisamklangmedstörrekulturella
teman(themes)upplevssomnaturligaochbekantaavmottagarna,vilketgördet
21
tillenfördelförjournalisterattvaraisamklangmeddessa(Gamson&
Modigliani,1989:5).
• Sponsoraktiviteter:Somtidigarenämntärblandannatföretagengruppsom
kanförsökapåverkamedietsgestaltningtillsinfördel.Dessaföretagharofta
anställdavarsfrämstaarbetsuppgiftärattfåföretagetattkommaikontaktmed
medier.Utöverdettakanävensocialarörelserochandraorganisationerförsöka
påverkaenvissgestaltning(Gamson&Modigliani,1989:6).
• Mediersarbetssätt:Normerocharbetssättinomjournalistkårenpåverkarvad
sompubliceras.Medierutgåroftafrånmerofficiellakällor,ochdesomsponsrar
enalternativgestaltningfåroftaansträngasigförattmotbevisadentidigare
(Gamson&Modigliani,1989:7).
4.6 Användning av Teorin Enförståelseförhurgestaltningfungerar,varfördenanvändsochhurengestaltning
kanuttryckasliggertillgrundföranalysenavhurblandannatrörelsenMetoohar
gestaltatsimedierna,förattförståochförklarafenomensamtdraslutsatser.
Degeneriskagestaltningarnaharkommittillanvändningianalysen,menocksåi
operationaliseringen.Ioperationaliseringen,ochkodningen,hardessageneriska
gestaltningarvarttillhjälpiattidentifieraolikatemansomkanvaraavintresseatttitta
nämnarepåförattbesvarafrågeställningarna.Mediernasarbetssättharisintur
bidragittillförståelsenavvarförgestaltningenserutsomdengörochanvändsävenden
ianalysen.Tematiskochepisodiskgestaltningattanvändasförattanalyserahuruvida
problemrelateradetillMetooporträtterassomettsamhällsproblemellerproblem
kopplattillspecifikaindivider,därdeartiklarsomredogörförproblemetpåettsättsom
kopplardemtillenstörrehelhetochstrukturerisamhälletsessomtematiska,och
artiklarsomfokuserarpåproblemkoppladetillindividersessomepisodiska.
22
5. Syfte och frågeställningar
5.1 Syfte StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtde
problemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.
5.2 FrågeställningarUppsatsenutgårfråntrehuvudfrågeställningarsamttredelfrågor.
1. HurgestaltasMetoosomrörelseimediernasrapportering?
- Gestaltasrörelsensomlegitimellerillegitimochpåvilketsättgörsdetta?
2. Hurharproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppgestaltatsi
sambandmedbevakningenavMetoo?
- Hurhardessaproblemkopplatstillansvarförattlösadem,ochpåvilketsätt?
3. Hur gestaltas de utsatta och anklagade i mediernas rapportering kring Metoo?
- Hurochivilkasammanhangkommerutsattaochanklagadetilltals?
23
6. Metod Förattbesvarauppsatsensfrågeställningarharenkvalitativtextanalys,medvissa
kvantitativainslag,genomförts.Alldatainsamlinghargjortsmanuellt.Idatainsamlingen
haranalysprogrammetNvivoanvändsförattorganiseramaterialetochgeenbättre
överblick.DenkvalitativatextanalysenhartagitutgångspunktiAltheides(2013)metod
förtextanalys.
6.1 Avgränsning och urval TillanalysenhartidningarnaExpressen,AftonbladetsamtDagensNyheteranvänts.
Dessaharvaltspågrundavattdeärrikstäckandetidningarmedstoraläsargrupper.Att
väljabådekvällspresssamtenmorgontidningvarettaktivtval–medsyftetattinnefatta
enstörrebreddavmedierapporteringenochdärmedkunnapresenteraenmer
övergripandebild.Aftonbladetharvaltsutpågrundavsinstoraläsarkretsochpågrund
avatttidningensjälva,ochenavdessreportrar,varitiblåsvädretunderMetoo.Dagens
NyheterochExpressenharvaltsutpågrundavattdeärdetvåtidningarmedstörst
antalträffarpåsökordet”Metoo”(bortsettfrånTTNyhetsbyrån)idatabasen
mediearkivet.Dettatyderpåattdessatidskrifterintebararapporterataktivtutanäven
varitdesomrapporteratmestkringMetoo.UtöverdettaharDNävenpubliceratupprop
frånfleraolikabranscher.
Artiklarnasomanväntsianalysenharhämtatsfrånmediearkivet.Sökordetsomanvänts
ärordet”Metoo”.Dettasökordinnefattarävenexempelvissökordet#metoooch
formuleringarsomMetoo-kampanjen.Förattavgränsamaterialetvaldessedantre
tvåveckorsperioderut.
Innanperiodernaföranalysvaldesutgjordesenövergripandekontrollavvadsom
rapporteratsimediernaunderhösten2017tillvåren2018.Efterdettavaldestre
perioderpåtvåveckorvarderautbaseratpåvadsomrapporteratssamthurstor
medietäckningrörelsenfåttundertiden.Syftetvaratttaframtreperioderurrörelsens
utveckling,ochmediernasrapporteringkringdenna,somkanansesrepresentativaför
medierapporteringensutveckling.Valetavperioderföregåsmedandraordinteavett
slumpmässigturval.Ettslumpmässigaurvalärimångafallattföredradådessager
24
bättreminiatyrkopioravverkligheten(Esaiasson,Gilljam,Oscarsson,&Wängnerud,
2012:172).Idettafallmotiverasdockdetickeslumpmässigaurvaletmedattdettagör
detmöjligtattkunnaväljaperioderunderMetoosomgerenbättrerepresentationav
helheten.EnligtAltheidebehöverforskareförattfångauppmeningen,betydelseneller
relevantatemanienundersökningsetillattfåmedenstorbreddavdetsomskall
undersökas(Altheide,2013:55).Genomattgöraettstrategiskturvalökarmöjligheten
förattfåmeddennabreddiuppsatsen.Dessaperioderärdessutomintressantaatt
analyserapågrundavdenstoraaktivitetenimediernaunderdessaperioder.Ibilden
nedanredogörsdeutvaldaperioderna.
UtvaldaperioderidetraditionellamediernasrapporteringkringMetoo
Period 1 Denförstaperiodenärmellan16-29oktober2017(V42-43).Dennaperiodinnefattar
rörelsensförstatvåveckorochMetooomskrivsihögutsträckning.Enstordelav
rapporteringencirkuleradekringanklagelsermotkändaochokändapersoner,artiklar
omhashtagensstoragenomslag,manifestationersamtrapporterkringantaletutsatta.
Underdennaperiodgavsimediearkivet90träffarpåDagensNyheter,97påExpressen
samt31påAftonbladet.
Period 2 Denandraperiodenärmellan13-26november2017(v46-47).Efterennedgångökar
underdessaveckorrapporteringenåterochv47ärdenveckamedhögstantalartiklar
underhelaperioden.Underperiodenpubliceradesfleraartiklaromkända(namngivna
samtickenamngivna)profiler.Ävenfleraolikabranschersuppropfickuppmärksamhet
0
500
1000
1500
2000
2500
42/1
7 43
/17
44/1
7 45
/17
46/1
7 47
/17
48/1
7 49
/17
50/1
7 51
/17
52/1
7 01
/18
02/1
8 03
/18
04/1
8 05
/18
06/1
8 07
/18
08/1
8 09
/18
10/1
8 11
/18
12/1
8 13
/18
14/1
8 15
/18
16/1
8 17
/18
18/1
8 19
/18
25
imedierna.Underdennaperiodgavsimediearkivet128träffarpåDagensNyheter,107
påExpressensamt48påAftonbladet.
Period 3 Dentredjeperiodenärmellan5-18mars2018(v10-11).Undervecka10ökade
rapporteringenåter,främsttillföljdavinternationellakvinnodagenden8emars.Denna
periodvaldesförattianalysenävenfåmedenperioddådenförstauppståndelsenkring
rörelsenlagtssig,ochdenintensivarapporteringenminskat.Underdennaperiodgavsi
mediearkivet24träffarpåDagensNyheter,18påExpressensamt23påAftonbladet.
6.1.1 Urval Utavdeartiklarsomidentifieradesunderperiodernasorteradesallabortsominte
primärt,elleristorutsträckning,fokuseradepåMetoo.Eftersomavsiktenäratt
undersökarapporteringenkringMetooiSverigevaldesävenartiklarmedprimärtfokus
påUSAellerandradelaravvärldenbort.Utöverdettaharävendubbletteruteslutits.
EftersomstudienssyfteärattundersökanyhetsrapporteringenkringMetooblir
ytterligareennaturligsorteringattväljabortalladebattartiklarsamtledare.Även
kortarenotiservaldesbortfrånurvalet,förattfokuserapådenågotlängrereportagen.
Dennagränssattesvid300ord,därtexterkortareändettaharsorteratsbort.
Dettaresulteradeietturvalpåtotalt150artiklar.Fråndessaharettslumpmässigturval
avhälftenavartiklarnafrånvarderamediumsamtperiodgjorts.Dennametodharvalts
förattgebästamöjligarepresentationavrapporteringenunderdeundersöktaveckorna
(Esaiasson,etal,2012:172).Totaltresulteradedettai75artiklarsomanalyserats.
Antaletartiklarsomåterfunnitssamtanalyseratsundervarjeperiodblirdärmedenligt
följande:
Period1,16-29oktober2017(v42-43)
Dagensnyheter:19artiklarvarav9analyserade
Expressen:36artiklarvarav18analyserade
Aftonbladet:11artiklarvarav6analyserade
Period2,13-26november2017(v46–47)
Dagensnyheter:28artiklarvarav14analyserade
Expressen:26artiklarvarav13analyserade
26
Aftonbladet:18artiklarvarav9analyserade
Period3,5-18mars2018(v10-11)
Dagensnyheter:3artiklarvarav2analyserade
Expressen:7artiklarvarav3analyserade
Aftonbladet:2artiklarvarav1analyserade
6.2 Insamling av material – program ProgrammetNvivoharanvändstillanalysenavartiklarna.Programmetärtillför
kvalitativkodningavstörretextmaterial.Samtligaartiklarharladdatsuppi
programmetochsedankodatsutifrånolikaNoder(kategorier).Dettainnebär
exempelvisattsamtligaartiklarsomlyfternågontypavproblemrelateradetillsexuella
trakasserierochövergreppsorteratsinidenkategorisomstämmeröverrensmedden
problematiksombeskrivs.Programmetgördetsedanmöjligtattfåenöverblicköver
samtligatextstycken,frånallatexter,somkodatsienvisskategori.Ianalysenharsedan
varjekategori,ochunderkategori,analyseratsmedhjälpavdennafunktion.Dessahar
sedansammanställtsianalysenbådevarförsigochianalyseravrapporteringensom
helhet.Funktionenharävengjortdetenklareattidentifieraomartiklarkodatsfeloch
rättatilldetta.Programmetgördetävenmöjligtattkodaytterligareengånginom
sammakategori,samtvidbehovåtergåtillhelaartikelnförenbättreöverblick.
6.3 Kvalitativ textanalys Uppsatsensfrågeställningaranalyserasmedhjälpavenkvalitativtextanalys.Denna
metodharvaltseftersomsyftetmedundersökningenärattgåmerpådjupeti
rapporteringenkringMetooförattmöjliggöraenanalysavhurmediernagestaltat
fenomenet.Enkvantitativanalysärisinturattföredraiforskningsomvillundersökai
vilkenutsträckningsamthurolikatyperavinnehållskategorierförekommeriett
material–exempelvismedvilkenfrekvensellerhurstortutrymmedessafår(Esaiasson,
etal,2012:197).Eftersomdennauppsatsharföravsiktattanalyserabetydelsenavdet
somsägs,snarareänhurofta,passardetkvalitativaangreppssättetbättre.Pågrundav
attdennametodgördetmöjligtattfångauppdedelarsomansesvaracentralaitexten–
menärnågotannatänsummanavdelarna(Esaiasson,etal,2012:210).Denkvalitativa
textanalysentillsammansmedGestaltningsteorinkommermöjliggöraendjupareanalys
avdenskildringmediernahargjort.
27
6.3.1 Altheides 12 steg UtgångspunktenförgenomförandetavanalysenharvartAltheidesmetodbeskrivningi
bokenQualitativeMediaAnalysis.Underarbetetsgånghardennes12stegförkvalitativ
textanalysföljts.Nedanbeskrivsmetodens12steg.Inästkommandeavsnittredovisas
sedantillvägagångssättetidennauppsatsmeridetalj.
Altheidestolvsteg(2013:39-73):
1. Väljettspecifiktforskningsproblemattundersöka
2. Blibekantmedområdetochutforskaolikatyperavinformationskällor.
3. Gördigbekantmedmaterialetgenomattväljautnågrarelevantaexempel.
Bestämsedanvilkaenhetersomskallanvändasföranalys(heladokument,tv
program,styckenientext).
4. Listakategoriersomskallguidadatainsamlingenochgörettutkasttillett
protokoll.
5. Testaprotokolletgenomattsamladatafrånfleraolikadokument.
6. Revideraprotokollet,ochgådärefterigenomfleradokumentförattåterigen
revideraprotokollet.
7. Komframtillenmetodsamtstrategiförinsamlingavdata.
8. Samlaindataochdeskriptivaexempelmedhjälpavdedefinieradekoderna.
Kontrollerahalvvägsgenominsamlingenkodschematförattseomnya
anpassningarbehövergöras.
9. Genomföranalysen,inklusivebearbetningavbegreppochkodning.Läsigenom
kodadepartiernogaochvidupprepadetillfällen.
10. Jämförochkontrasteraextremersamttypsiskafallinomvarjekategori.Görsmå
sammanfattningarelleröverblickarövervarjekategori.
11. Kombineradekortaresammanfattningarnamedexempelpåsåvältypiska
exempelsomextremfall.Illustreramedhjälpavprotokollet.
12. Integreradinaresultatmeddinatolkningarsamtnyckelkonceptiettannat
utkast.
6.3.2 Tillvägagångssätt Nedanbeskrivsdeninledandekodningensamttillvägagångssättetianalysenföratt
skapaenöverblicköverprocessen.
28
Denkvalitativatextanalyseninledstraditionelltmedettövergripande
forskningsproblem,somsedankonkretiserastillenradpreciseradefrågor(Esaiasson,et
al.2012:215),vilketärettviktigtförstastegiframtagandetavpassandeanalysenheter
(Altheide,2013:39).Efterattettforskningsproblemidentifieratsgickarbetetvidaretill
steg2och3iAltheidesmodel,därjagbeslutademigförattanalyserahelanyhetsartiklar
skrivnaavtraditionellamedieriSverige–eftersomsyftetärattundersöka
nyhetsrapporteringenkringMetooiSverige.
Kodning av artiklar Inästastegutformasettprotokoll.Denkvalitativainnehållsanalysenfokuserarpåatt
fångauppdefinitioner,betydelserochprocesser.Ävenomdessakanredovisas
numerisktsågörsdettaistorutsträckningfrämstförattkompletteraochgeenöversikt
överresultaten.Eftersomdenkvalitativaanalysenistorutsträckningärberoendeav
berättandeochbeskrivningarbrukarprotokollenbeståav12ellerfärrekategorier.
Protokollenutvecklasisinturgenomattenradutkastsamtrevideringargörsinnan
datainsamlingeninleds(Altheide,2013:45f).Detförstautkastettillprotokollettogs
framgenomenöverblickavdentidigareforskningen.Utifråndennagjordesen
preliminärlistapåkategoriersomkundeansesrelevantautifrånuppsatsens
forskningsfrågor.Dettaföljdesavengenomläsningav5-10artiklarfrånolikaperioder
avMetoosutveckling.Efterdennagenomläsningladesflerkategoriertillochvissa
valdesbort.
Isteg7väljsenmetodförinsamlingavdatamängden.Förattkunnafångauppde
tolkningarellertemanenharföravsiktattundersökabehövsstorvariationiurvalet,för
atttäckainsåstordelavdetfenomenenharföravsiktattundersökasommöjligt
(Altheide,2013:55).FörattfåmedenstorvariationirapporteringenkringMetoohar
olikatyperavtidningarsamtolikaperioderavrörelsensutvecklingvaltsut.Sedanhar
ettslumpmässigturvalanväntsförattväljaartiklarunderdessaperioder.Motiveringen
tilldessavalharbeskrivitsiavsnittetAvgränsningochurval.
Inästasteg,självainsamlingenavmaterialet,rekommenderasforskarenattungefär
halvvägstittaöverkodningsschematförattseomanpassningarbehövergöras.Om
dettabehövsbehöverävendettidigareinsamladematerialetanpassasefterdetnya
kodschemat(Altheide,2013:62).Dennaanpassninggörsförattsetillatttolkningarna
avmaterialetgörssystematisktochpåsammagrunder.Dåstudienharenkvalitativ
29
utformningharstudienvaritöppenförnyakategoriersamtunderkategorierunder
arbetetsgång.Iblandhartilläggetavnyakategorierinneburitatthelamaterialet
behövtsgåigenomengångtillochrevideras.Andragångerharexempelvisettproblem
relaterattillsexuellatrakasserierskildratsförförstagången–ochallaartiklarharinte
behövtsgåigenom.
Ianalysenanvändskvantitativamåttförattredovisahurmångaartiklarsomkodats
inomrespektivekategori.Somredogjortovankandessamåttanvändasianalysenför
attkompletteraresultaten.Idennauppsatshardessaanväntsförattskapaen
uppfattningkringhurvanligtförekommandevissatyperavgestaltningarär.Vilketgör
detmöjligtattanalyserahurmycketplatsvissagestaltningarfår–ochhurdenna
uppdelningpåverkargestaltningensomhelhet.
Ikodningenharenartikelkunnatförekommainomfleraunderkategorierisamma
kategori,beroendepåexempelvishurmångasomkommertilltalsochhurmånga
perspektivartikelnpresenterar.
Analys Deresterande4stegen(9-12)utgöranalysenavdekodadeartiklarna.
Depassagersomkodatsinomvarjekategorisamtunderkategoriharanalyseratsdels
varförsigdelstillsammansförattutläsavadsommenasmeddetsomsägs,vilken
gestaltningdettabidrartillsamtvilkenfunktiondessapassagerfyllerförartikelns
helhet.Dettaförattskapaenuppfattningomhurdentypiskaskildringenserutinom
varjekategori,menävenförattidentifieradeartiklarsomavvikerellerpåandrasätt
stårutfrånresterande.
Efterdennaanalysgjortsavrespektiveunderkategoriharävenmerövergripande
strukturersamtgestaltningarinomdeolikatemanaanalyserats.Ianalysenbidrarbåde
skildringenavvarjeenskildkategorisamtanalysenavvaddessabetydertillsammans
tillanalysenavdengestaltningsomskett.Bådadelarbidrarsedantillattbesvara
uppsatsensfrågeställningar.
6.4 Operationalisering Inomdenempiriskaforskningenbehöverteoretiskabegreppöversättastill
operationellaindikationer,detvillsägaoperationaliseringar.Förattundvika
30
systematiskafelkrävsdetdärmedattforskarenanvänderrättmätinstrumentsom
faktisktmäterdetsomavsettsiproblemformuleringen(Esaiasson,etal,2012:58).Inom
gestaltningsforskningärettsättattgöradettaattskapaettkodschemautifråntidigare
forskningsamtlitteratur(Chong&Druckman,2007:106-108).Dockärdetvanligtinom
denkvalitativaanalysenattnärmasigtextenförutsättningslöst,ochprovasigframför
attsevadenfinner.Attförtidigtskapamönsterochmallarförvadensökerkanbli
begränsandeidennatypavanalys(Ledin,&Moberg,2010:160).Meddettaiåtankehar
uppsatseninledningsvisutvecklatoperationaliseringenutifråndentidigareforskningen
samtdegeneriskagestaltningarnasompresenteradesiteoriavsnittet,mensedananvänt
ettinduktivtarbetssättochlåtitnyakategoriertillkommaunderkodningen.
Analysenochkodningenhardelatsuppitretemanutifrånuppsatsensfrågeställningar:
(1)RörelsenMetoo,(2)ProblemochAnsvarsamt(2)UtsattaochAnklagade.Dessatre
temanharsattramarnaförvadsomkodatsiartiklarna.Meddetsagtharfleraavde
textpassagersomingåttianalysensorteratsinifleraavdem.Idennaredogörelsehar
kodningendelatsuppefteranalysenstreteman.
6.4.1 Rörelsen Metoo Idettatemabesvaras:
HurgestaltasMetoosomrörelseimediernasrapportering?
Gestaltasrörelsensomlegitimellerillegitimochpåvilketsättgörsdetta?
AnalysenavhurMetoohargestaltatstarutgångspunktidelfråganomrörelsenfått
legitimitetellerej,samthurrörelsenochdesssyftebeskrivs.Hurrörelsensyfteoch
funktionbeskrivsblirenindikationpåhurmediernagestaltatMetoo–detvillsägamed
vilkenvinklingMetoobeskrivs,ochomdennabeskrivningärkritiskellerinnefattarstöd
ochberöm.
AnalysenavhuruvidamediernagerMetoolegitimitetellerejblirettteckenpåom
rörelsengesstödochsessomnågotpositivt,ellertvärtomsessomnågotillegitimtoch
fårmycketkritik.TillsammansgerdettaenövergripandebildavhurMetoohar
gestaltatsimediernaunderperioden.
Indikationerpåattmediernasrapporteringgettrörelsenlegitimitetharidentifierats
närmediernaskildrardeproblemrörelsenhaftföravsiktattuppmärksamma.Närdessa
31
skildrasgermediernaMetoolegitimitetgenomattbekräftadenproblematikrörelsen
haftföravsiktattförmedla.Kategoriernaförillegitimitetharisinturutgåttfrånnär
mediernauttryckerattpersonerunderMetooageratfelaktigtellernärrörelsens
förmågorellerbetydelsetrivialiseras.
Olikakategorierharidentifieratsbådeinnanochunderkodningen.Efterrevideringar
harvissakategoriertagitsbortochandradelatsupp.Dekategoriersomefterdessa
revideringarochtilläggislutändaningåttikodningen,ochlegattillgrundföranalysen,
ärföljande:
Legitimitet
Personligaberättelser
Problemetsomfattning
Metoossyfte
Illegitimitet
Obefogatbeteende
Förlöjligande
IfrågasättandeavMetoosförmågaattpåverka
6.4.2 Problem och Ansvar Idettatemabesvaras:
Hurharproblemkoppladetillsexuellatrakasserierochövergreppgestaltatsi
sambandmedbevakningenavMetoo?
Hurhardessaproblemkopplatstillansvarförattlösadem,ochpåvilketsätt?
Forskningenomgeneriskagestaltningarvisarattmedierharentendensattgestalta
ansvar.Samtidigtvisarforskningenomkvinnomordentendensattdelspresentera
ursäktertillvarförgärningsmannenhandlatsomdennegjortsamtskuldbeläggningav
offret.Därmedblevuppsatsensandratemaattanalyserahurproblemochansvar
gestaltatsimedierna.Förattidentifierahurmediernaskildraransvarfördetsomskett
ochdeproblemsomlyftsunderMetoo.
Problemensomskildrasimediernasrapporteringharkodatsinduktivtförattidentifiera
deproblem,koppladetillMetoorörelsen,sombeskrivsimedierna.Problemenkan
32
presenterasiartiklarnaavjournalisternasjälvaelleravdesomintervjuas.Dessa
problembeskrivningaranalyseradesvarförsig,mensedanäventillsammansförattse
omdessaproblemskildrassomorsakadeavindivider,grupperellerstruktureri
samhället.
Förattkommaåtvemsombäransvarhardelösningarsompresenteratsiolikaartiklar
förattåtgärdaproblemenidentifierats.Genomattkodalösningarblirdetsedanmöjligt
attanalyseravemellervilkasomansesansvarigaförattagera,ellerförändrasitt
beteende,förattförändringskallkunnaske.Ävendettaharkodatsinduktivt.De
kategoriersomidentifieratsunderkodningen,ellerfråntidigareforskning,ochsom
efterdiverserevideringaringårianalysenärföljande:
Problembeskrivning
Tystnadskultur
Manlighetochmänsagerande
-Problematiskmanlighetisamhället
-Individuellamänsagerande
Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare
Problematiskastrukturerochkulturer
Enskildförövare
Utbrettproblem
Detindividuellaskuldbeteendet
Lösningar
Anmäl
Mänskataansvar
-Mänsomgrupp
-Mänsomutsattkvinnor
Prataomdet
-Prataomdet–Isamhället
-Sägifrån
-Anmälellerberätta
Påarbetsplatsen
-internautredningar
33
-externautredningar
-Avslutatsamarbete
6.4.3 Utsatta och Anklagade Idettatemaanalyseras:
HurgestaltasdeutsattaochanklagadeimediernasrapporteringomMetoo?
Hurochivilkasammanhangkommerutsattaochanklagadetilltals?
Personifieringärenavdegeneriskagestaltningarsompresenteratsiteoriavsnittet.
Dennagestaltninganvändsförattgehändelserellerfrågorettmänskligtansikte.Iden
inledandekodningenärfokuspåhuruvidautsattasamtanklagadekommertilltals.De
gångernågonavdessafårtalahardetkodatsinunderrespektivekategori.Utifråndetta
analyserassedanivilketsammanhangdefårkommatilltals,vilkenfunktionderas
uttalandenfylleriartikelnsamthurdegestaltats.
Analysenidettatemaäruppdelatpåutsattaochanklagade.Deutsattaharsedandelats
uppiunderkategorier,vilketmotiverasvidareianalysen.Dekategoriersomingåtti
dettatemaärdärmed:
Utsatta
-Upprop
-Skandalerochavslöjanden
-Utsattasberättelser
Anklagade
6.5 Validitet och Reliabilitet Förattuppnågodresultatvaliditetkrävsbådegodbegreppsvaliditetsamtgod
reliabilitet.Detvillsägaattdetfinnsengodbegreppsvaliditet–avsaknadav
systematiskafel–samtgodreliabilitetsominnebäravsaknadavslumpmässigasamt
osystematiskafel(Esaiasson,etal,2012:63).
Kvalitativtextanalysanseshabravaliditetomfrågornasomställstilltextenmäterdet
somavses.Dettavaliditetsresonemangbaserasmångagångerpåhurtidigareforskning
gjort(Esaiasson,etal,2012:216).Denoperationaliseringsomidettafallskettärdels
baseradpåtidigareforskningsoperationaliseringar,delsskapadeutifrånempirin.Atti
34
sinforskningtautgångspunktitidigareforskninginnebärdockävenattforskarenbör
haettkritisktförhållningssätttilldentidigareforskningen(ibid).Lösningenpådetta
blevdärmedattinkluderadekategoriersomidentifieratsitidigareforskning,men
samtidigtvaraöppenförvadmaterialetvisarochävenkodamaterialetinduktivt.
Godreliabilitetharstudiensträvatefterattuppnågenomattgenomförakodningensamt
analysensånoggrantsommöjligt.Faktumetattnyakategoriertillkommitunder
kodningensgångärnågotsomskullekunnapåverkareliabiliteten,dettaharjagdock
försöktundvikagenomattgåigenommaterialetpånyttefterattnyakategorierlagtstill.
Ytterligareenpotentiellproblematikmeddenkvalitativametodsomanväntsäratt
studienstolkandeutformningpåverkasavhurjagsomforskaretolkardetsomsägsi
materialet.Dettakangöradetsvårareförenutomståendeattvärderastudiens
reliabilitet.Attvaratransparentochvisapåtydligaresonemangianalysenblirdärmed
viktigt(Esaiasson,Gilljam,Oscarsson,&Wängnerud,2015:233).Genomatt
kontinuerligtredovisacitatochexempelitexten,samtföraettresonemangkringde
slutsatsersomdragitsutifråndessa,harmåletvartattvaratransparentochtydligihur
jagresoneratochtolkattexternaianalysen.
6.5.1 Generaliserbarhet Generaliserbarhetinnebärattstudieninteenbartgerkunskapkringdefalloch
händelsersomstuderatsutanävenbidrartillkunskapavmergenerellkaraktär
(Ekström&Larsson,2010:17).Dennastudiehargenomattaktivtväljautolikaperioder
avMetoo,förattgeenbättrerepresentationavhelheten,ambitionenattkommamed
generaliserbararesultatkringhurMetoogestaltatsimedierna.Pågrundavdetta
strategiskaurvalharstoradelaravrörelsensutvecklingochförändringi
medietäckningenkunnattäckasin.Underdessaperioderharsedan50%avallaartiklar
slumpmässigtvaltsut–enmetodsomvaldeseftersomdennatypavurvalharen
tendensattresulteraienbättrerepresentationavhelheten(Esaiasson,2012:172).
35
7. Resultat och Analys Nedanpresenterasresultatochanalysfråndengenomfördatextanalysen.Analysenär
uppdeladpåuppsatsenstreteman:gestaltningenavRörelsenMetoo,Problematikoch
AnsvarsamtUtsattaochAnklagade.Idessaavsnittbesvarasävenfrågeställningarna
koppladetillrespektiveavsnitt.
Allaartiklarsomanväntsianalysenfinnsienseparatkällförtäckningibilaga1.I
analysenharartiklarnarefereratstillmedtidningensnamnsamtdatumförattgöradem
lättareattidentifieraibilagan.Ibilaga2finnsalladekategoriersomkodatsoch
analyserats,inklusivestatistikkringhurvanligtförekommandedessaäri
nyhetsrapporteringenförattgeenöverblick.Antaletartiklarsomförekommerinom
varjekategoriredogörsävenlöpandeitexten,tillsammansmedenprocentsatssom
redogörhurvanligtförekommandedenaktuellaskildringenär.
7.1 Rörelsen Metoo IdennadelavanalysenundersökshurMetoohargestaltatsimedierna.Inledningsvis
analyserashuruvidamediernasrapporteringharvartlegitimerandeförrörelsenochiså
fallpåvilketsätt.Sedananalyserasmotsatsen–detvillsägaommediernaisin
rapporteringfåttrörelsenattframståsomillegitimellerriktatkritikmotdenna.Detta
mynnarsedanutienövergripandeanalyskringvaddettabetyderförgestaltningenav
Metoosomrörelse.
7.1.1 Legitimitet och stöd från medierna DetfinnsflerasättsommediernakangestaltaMetoopåsomgerrörelsenlegitimitet.
RörelsenMetoo:sprimärasyfteär,somnämntibakgrunden,attuppmärksamma
sexuellatrakasserierochövergrepp.Idennauppsatssesdetdärmedsomettsättattge
rörelsenlegitimitetattbekräftaattdeproblemrörelsenharsomsyfteattskildra
existerar.Dettagörsgenomattpublicerapersonligaberättelsersomberörämnetoch
genomatttalaomsexuellatrakasseriersamtövergreppsomstoraomfattandeproblem
–eftersomdessaskildringarbekräftarattdetfinnsutbreddaproblemmedsexuella
övergreppsamttrakasserier.Personligaberättelserrapporterasihela38(51%)av
artiklarna,ochproblemetsomfattninglyftsi24(32%).
36
Personliga berättelser om utsatthet Blanddepersonligaberättelsersompubliceratsärdetungefärlikamångakända
personersomkommertilltalssomokändaelleranonyma.Berättelsernakommerfrån
intervjuerellerärciteradefrånsocialamedier.Berättelsernahandlarbådeomsexuella
ofredandenochvåldtäkter.Vissaberättelserärlängre,merbeskrivande,reportage
medanandragerkortabeskrivningaravvadsomskett.Enkvinnaberättarexempelvis
hur”Jagfickendrinkavensnubbeutepåennattklubb,sedankommerjagknapptihåg
någotavvadsomhände.Jagblevhemdragentillmigsjälv,jagvarnästintillmedvetslös,
ochjagblevvåldtagen.”(Expressen29/102017),medanprogramledarenochkomikern
KarinAdelsköldciterasfrånsocialamedier:”Såmångagånger.Påkrogen.Påjobbet.Och
inteminst,ienavminarelationer.Detfårräckanu"(Aftonbladet18/102017).Båda
dessaberättelserkansessomtypiskaexempelpåhurkortarepersonligaberättelser
porträtteratsimedierna.Ävenomdessaintegermångadetaljerframgårdet,precissom
idelängrereportagen,attdessapersonerharutsattsförnågontypavsexuella
övergreppellertrakasserier.
Ientextkanenvissdel,enligtgestaltningsteorin,görasmerframståendeochviktig
genomupprepning.Eftersompersonligaberättelserförekommerihälftenavalla
artiklarkandennatypavartiklarisigsessomettupprepandeförattskapaenviss
gestaltning,därdetstoraantaletpersonligaberättelsersomrapporterasimedierna
tillsammansbidrartillenstörrehelhet.Pågrundavattsåmångaskildaindivider
kommertilltallsbidrarhistoriernatillsammanstillengestaltningavsexuella
trakasserierochövergreppsomettstortochomfattandesamhällsproblem.Dettageri
sinturstödfördenståndpunktMetoostårför–ochgerdemdärmedlegitimitet.
Sexuella trakasserier och övergrepps stora omfattning Problemensomfattningförmedladespåfleraolikasättiartiklarna.Inågrafåreportage
presenterasflerapersonligahistorier,ellerhurettstortantalkvinnorkommitmed
anklagelsermotsammaperson.Deartiklarsominkluderatettstortantalpersonliga
berättelserharsorteratssompersonligaberättelserochattproblemetsomfattning
skildras.ExempelvisintervjuarExpresseniettreportage25kvinnorsomdelarmedsig
avsinahistorier(Expressen29/102017),ochävendettablirenformavupprepning.I
likhetmednärenstormängdpersonligaberättelserförmedlatsiolikareportage–och
bidrartillenstörrehelhet–fårdessaartiklarsammaeffekt.Genomattpresenteradessa
37
historiertillsammansbidrardettillintrycket,ochgestaltningenav,attdennatypav
övergreppärettvanligtförekommandeochettomfattandeproblem.
Etttypexempelpåenvanligtförekommandeformuleringsomvisarpåproblemets
omfattningär:”Iveckanharmiljontalskvinnorvärldenöverdelatsinaerfarenheteroch
upplevelseravsexuellaövergreppochtrakasserierunderhashtaggenmetoo”(DN21/10
2017).Engestaltningkangörasfrånolikaperspektivochpåverkasavblandannat
ordvalochformuleringar.Attskrivaatt”miljontalskvinnordelarmedsig”(eller
liknandeformuleringar)belyserattdetisamhälletfinnsettstortutbrettproblem.Att
ävenskrivaattkvinnornadelarsina”erfarenheterochupplevelser”fårdetattframstå
somattmediernatardessakvinnorsberättelserpåallvar,ochintevisarmisstrogenom
attexempelvisiställetskrivaatt”miljontalskvinnorvärldenöverpåstårattdeblivit
utsattaförsexuellaövergrepp”.
Ävendeartiklarsomrapporteratkringhurmångasomvaltattdeltaiuppropsessomen
gestaltningavproblemetsomfattning.Etttypexempelpådettaär:”Iförraveckangick
456kvinnligaskådespelareutiettgemensamtuppropiSvenskaDagbladet,därde
berättadeomdeövergreppdeutsattsförinomteaterbranschen.”(Aftonbladet13/11
2017).Alladessaunderskrifteridiverseupproptyderpåattdetfinnsenstormängd
personersomserelleruppleverdeproblemsomframkommitunderMetoo.Ävenom
dessauttryckisigintevisarpåstatistikkringutsatta,ellerinågonannanformexplicit
talaromhurutbrettproblemetär,såredogördeförhurmångasomsersamtupplever
deproblemrörelsenvilluppmärksamma.Medandraordvisardetattmångahållermed
omMetoosställningstagandeochmenarattenförändringkrävs.Därmedbidraräven
dessaartiklartillattstärkasynenpådessaproblemsomettomfattandeproblem,ochatt
dettaproblemdessutomfinnsinommångabranscher.
7.1.2 Brist på kritik och illegitimerande rapportering KritikriktadmotMetooellerdetsomskettunderrörelsenskerilitenutsträckning.En
typavkriteriesomidentifieradesvarobefogatbeteende,vilkethittadesiendast3(4%)
avartiklarna.Enavdessaärenintervjumedprogramledarenochproducenten
AlexanderBarddärdennesäger”Detärnågotfundamentaltfelienkulturnärunga
brudargårutochkallarsigmanshatarenärdeleveriettsamhälledärdeärfullständigt
beroendeavmänialltingdegör.Debordevaraförbannattacksammaöverattmän
38
existerar.”(Aftonbladet21/112017).Uttalandetfårdockmotståndiartikelnoch
kritiserasavandraoffentligapersoner.Artikelnsskildringfårdetdärmedattframstå
somattBardärensamisinaåsikter.
Ettannatexempeldärettmediumdiskuterarettobefogatbeteendeförekommeri
Dagensnyheter,därdeskriverhur”Isvallvågornatill#metooharfleraocksåuppgett
namnpåmänsompåståsvaraförövare”,ochisammaartikeluttryckerenprofessori
civilrättatt”socialamedierskainteanvändassomenskampåledärmänniskorsominteär
dömdaförbrotthängsut”(DN18/102017).Någotsompåverkarenartikelsgestaltning
är,somnämnt,ordval.Attskrivaattmän”påståsvaraförövare”antyderattartikeln
ställersignågotkritisktillsanningsenlighetenivissaavdessaanklagelser,eftersom
personernaidettafall”påstår”iställetföratttillexempel”berätta”.Meddettasagtså
uttrycksdetiresterandedelaravartikelnettstortstödtillrörelsen,ochdetframgåratt
detfrämstäruthängandetavnamnsomDagensNyheteridennaartikelställersig
kritisktill.Dessatvåexempelkan,eftersomdebaraförekomengångvardera,sessom
tvåundantag.Vadsomdockärintressantärattdetäveniexempletsomriktarkritik
motMetooskildrasflerapositivafaktorermedrörelsen,vilketkansessomettteckenpå
mediernasoviljaattframståsomförkritiskatillMetoo.
Utifråntidigareforskningladeskategorinförlöjligandetill.Ävenifrågasättandeav
Metoo:sförmågaattpåverkafannsmed.Dessatvåkategorierförekomintenågongångi
materialet.Mediernakandärmedsjälvainteansesförsökafårörelsenattframståsom
illegitima.ÄvenomBardförsöktpåverkagestaltningenidennariktninggenomsina
uttalandennästandumförklararmediernadennakritiktillMetoogenomsingestaltning
avBardsomensammedsinaåsikter.
7.1.3 Övergripande analys – Positiv och legitimerande rapportering Somredogjortovanbidrardenstoramängdenpersonligaberättelser,samtartiklarnas
sättattgestaltasexuellatrakasserierochövergreppsomettutbrettproblem,tillatt
stärkaMetoo:slegitimitet.Dettadåmediernasrapporteringförstärkerochbekräftar
denproblematikMetoohaftföravsiktattskildra.Dettaikombinationmedbristenpå
artiklarsomfåttMetooattframståsomillegitimagörattslutsatsenkandrasatt
mediernasrapporteringhargettMetoolegitimitet.
39
DennalegitimeringisambandmedbristenpåkritikmotMetoorörelsengöratt
mediernaisinnyhetsrapporteringharkommitattgestaltaMetoofrånenpositiv
synvinkel–därMetooframstårsomnågotpositivtsomharbidragittillattdessafrågor
uppdagats.
Attvaraisamklangmeddenkultursamtdevärderingarsomfinnsisamhälletäroftaen
fördelinyhetsrapporteringen,dådessanyheterupplevssomnaturligaochbekantaför
mottagaren.Mediernasrapporteringkandärmedpåverkasavenönskanattförsöka
följadessanormer.Dettaärenpotentiellförklaringsmodelltillvarförrapporteringen
kring,ochskildringenav,Metoonästanuteslutandevarttillrörelsensfördel.Detstora
antaletsomdelat,kändasamtokända,hashtagenMetoogertrotsalltenfingervisning
kringhurviktigfrågankringsexuelltutnyttjandeansesvaraavmånga–samtidigtsom
jämställdhetmellankönenärenviktigfrågaiSverige.
Detsynsättmediernarapporteratblirdessutomsjälvförstärkande,eftersommedierna
genomsingestaltningavenfrågaävenkanpåverkadenallmännaopinionen.Desto
störrestödMetoofårfrånallmänhetendestomindreönskvärtblirdetförmediernaatt
gåemotdennauppfattning.Dettablirförvissoenpositiveffektförskildringenav
rörelsenMetoo,meninnebärävenattvissapotentiellanyanseringarirapporteringen
kangåförlorade.
Skildringen av Metoos syfte Identidigareforskningensågsavsaknadavfeministiskagruppernasmålsomettsättatt
avlegitimeradessagrupper.IkodningeningickdärmedattMetoossyftesframsomen
formavlegitimering,menävenenviktigkomponentiattsehurmediernavaltatt
framställarörelsenMetooochdesssyfte.
EnbeskrivningavMetoosyfteförekommeri7(9%)avartiklarna.Dessartiklarlyfter
samligasammamål,ochmångaävenupphovsmakarenAlyssaMilano.Etttypiskt
exempelpåhurdettaserutär:”SkådespelarenAlyssaMilanoharuppmanatkvinnoratt
berättaomdesexuellakränkningarochövergreppsomdeharvaritmedom.Attsjälv
berättaellerheltenkeltbaratwittra#metooskullekunnageenbildöverhurstort
problemetfaktisktär,menarhon.”(Aftonbladet18/102017).Dettasyftestämmerväl
överrensmeddetsyfteMilanoangavisinuppmaning,närhonombadallasomvart
40
utsattaatttwittra#Metoo,ochkandärmedsessomenkorrektskildringavMetoos
övergripandesyfte.
Entolkningtillvarförrörelsenssyfteinteförekommeristörreutsträckningskullekunna
varaattmediernaintevelatgerörelsenlegitimitetellerförmedlavaddestårför.Dock
kännsdennaslutsatsinterimligmedtankepådeniövrigtlegitimeranderapporteringen
kringMetoo.EnmertroligförklaringsmodellärattMetooblivitettframträdande
mediepaket,därendastenreferenstillordet”Metoo”krävsförattläsarenskallkoppla
ordettillenvissgestaltning.PågrundavdettabehövermediernainteupprepaMetoo:s
syfteivarjeartikel,eftersomdettaredanfinnsinbäddatidetmediepaketsomMetoo
ingåri.
7.2 Problem och Ansvar Iavsnittetproblemochansvaranalyserasförstdeproblembeskrivningarsomskildratsi
rapporteringenrörandesexuellatrakasserierochövergrepp,följtavenmer
övergripandeanalyskringhuruvidadessaproblemkansessomsamhällsproblemeller
problemkoppladetillspecifikaindivider.Efterdettaredogörsanalysenavvemsom
ansesansvarigförattlösadeproblemsomidagfinnsrörandesexuellatrakasseriersamt
övergrepp.
7.2.1 Problembeskrivningar Nedanredovisasochanalyserassamtligaproblemsomåterfunnitsideolikaartiklarna.
Tystnadskultur Entystnadskulturnämnsdirektellerindirekti21(28%)avartiklarna.Ifleraavdessa
artiklarnämnsbegreppettystnadskultursomettstortproblempåarbetsplatsenelleri
samhället.Exempelvisbeskrivsimusikernasupprop#tystnadtagninghur”Viknyter
nävenifickanochnämnerdetsällan,knapptenstillvarandra.Tystnadskulturråder”(DN
18/112017),ochföretagetIF:schefersägerattdesjälvamåstetaansvarföratt
tystnadskulturenskaförsvinnafrånarbetsplatsen(DN24/112017).Dessaartiklar
nämnersjälvabegreppet”tystnadskultur”ochtalaromdetsomnågotproblematisk.
Andraartiklartalariställetmerindirektomentystnadskultur.Dettaskerexempelvis
genomatttalaomhurutsattaintevågarberättavadsomhäntdemsamtstigmatiseringi
samhälletkringvåldtäkt.Enutsattkvinnaberättarhur”Änidagkanjagkännaskamoch
fåbilderimitthuvudfråndegångernahanutnyttjademigsexuellt.Dettogmigfleraår
41
attvågaprataomdetöppet.”(Expressen29/102017),medanenannankvinnaberättar
hurhonintekantalaomdethonutsattsförmedvissavännerellernyabekantskaperpå
grundavstigmatiseringensomfinnskringvåldtäkt(Expressen20/102017).Båda
dessaexempeltalaromettproblemmedattenintevågatalaomdetsomhäntellerinte
kännerattdetärsocialtaccepterat.Utanattbenämnadettasomentystnadskulturså
talardedärmedomen.
EtttredjeåterkommandetemaäratttalaomMetoosomenpositivutvecklingdäroffer
nuvågarbrytatystnadskulturenochprataomdetdeutsattsför.Etttypsiktexempelpå
hurdettakanseutärnärkriminologenNinaRungberättarhurhonefterMetoos
genombrott”fåttenlångradmejlochsamtalfrånungakvinnorsomnuvågatanmäla
övergreppdeutsattsför”(DN18/102017).Ävendessauttalandenantyderattdetfinns
entystnadskulturivårtsamhälle,dockpekardennatypavartikelävenpåattdenna
kutlurkanskeredanärpåvägborttillföljdavMetoo.
Ävenomalladessacitatskiljersigåtskildrarsamtligaatt”intetala”somnågot
problematiskt–genomattbetonaattdeintevågat,attdeintekantalapågrundav
stigmatiseringen,hurdeknyterhandenifickaniställetförattnämnavadsomhänteller
företagetsomanserattdemåstetaansvarförattbliavmedtystnadskulturen.Dessa
uttalandenbidrartillsammanstillenstörrehelhet,ochoavsettomdenämnerordet
tystnadskulturellerejbidrardetillgestaltningenavenproblematisktystnadskultur.
Manlighet och mäns agerande VissaartiklargestaltarproblemensomlyftsframunderMetoosomorsakadeav
manlighetochmänsagerande.Dennagestaltningförekommeri15(20%)avde
analyseradeartiklarna.Dessaartiklarkansedandelasuppitvåtyper,därdenförsta
talarommanlighetsomettstörresamhällsproblem,ochdenandratalaromattdetfinns
individuellaproblematiskamän.Enproblematiskmanlighetisamhälletåterfinnsi8
(11%),ochindividuellamänsagerandei7(9%)avartiklarna.
Ignorans och manlighet i samhället Artiklarrörandemanlighetisamhälletgestaltarmanlighetochmänsagerandesomett
störresamhällsproblem.RadiopratarenTittiSchultzciterasfrånsittInstagraminläggav
Aftonbladet,därdenneskriver”Skuldenärmännens.Jaja,detfinnsjättefinamän,de
männenhardockingabehovavattpåpekahurfinaochbradeär.Detkommernaturligt,
delärsinasöner.Allaandramåstetaegetansvar,göromochgörrätt.Förjagochandra
42
kvinnorärinte'känsliga'och'lättkränkta’”(Aftonbladet18/102017).Journalisten
NivetteDawodsägerisinturatt”sexuellatrakasserierochotrevligtbeteendefrånmäns
hållharpågåttunderdecennier”(DN22/102017).Vilkaenväljerattintervjua,eller
citera,påverkardenvinkelsamtgestaltningenartikelfår.Därmedpåverkardennatyp
avuttalandenävengestaltningenavdeproblemsomlyftsunderMetooimedierna.
Dessauttalandenskildrarenbildavmänochmanlighetsomettstörre,mergenerellt,
problemochkansessomtypsiskaexempelpåhurmänlyftssomettsamhällsproblem.
Debeskriverintehur”vissamän”orsakarproblemivårtsamhälle–utanhurmäns
beteendeharlåtitsfortgå,menhurdetnuärdagsförförändringdärallamänbehöverta
sittansvar.
Idennaproblembeskrivningingårävenartiklarsomtalaromhurmäninteförståreller
nonchalerarMetoorörelsensamtkvinnorsberättelser.Etttalandeexempelkommer
frånAftonbladet,somienundersökningkommerframtillatt:”Justgruppenmedelålders
mänverkarhaextrasvårtattförändrasittbeteende/…/Baraenav20,5procent,av
männenöver50årmedgerattdeförändratsittbeteende.”(Aftonbladet.8/32018).
Dennatypavuttalandenvisarpåettstörreproblemänendastmänsomförövare.De
bidraräventillengestaltningavmänsomliteignorantsamtarrogantinställdatill
Metooochdebristerrörelsenlyftisamhället.
Individuella mäns agerande EnskådespelerskavidDramatenuttryckerienintervjuhur”detfinnsjuendelmanliga
skådespelaresomärganskaobehagligaochbesvärliga.Deutnyttjarsinställningotroligt
mycket”(Expressen,13/112017).Tillskillnadfråndetidigareartiklarnalyfterdenna
hur”endelmanligaskådespelare”ärproblemet,ochdiskuterarintemänsomettstörre
mergenerelltproblem.Utandetfinnsproblematiskaindividersomärendelavorsaken
tilldeproblemsomidagfinnsmedsexuellatrakasserierochövergrepp.Dettaärett
typisktexempelpåhurartiklaridennakategoriporträtteratvissamänsagerandesom
problemet.
Bristande stöd eller engagemang från arbetsgivare Ytterligareettåterkommandeproblemärhurarbetsgivaresamtcheferiolika
organisationerharbrustitisittstödsamtarbetssätt.Detbeskrivsiflertaletartiklarhur
arbetsgivarevaritmedvetnaomolikaindividersproblematiskabeteendemeninte
agerat,ellerageratfelaktigt.Dessaproblemskildrasi20(27%)avartiklarna.
43
EnkvinnasomuppgeratthonblivitsexuelltofredadavprogramledarenMartinTimell
berättarhurproduktionsbolagetförÄntligenhemmaiställetföratthjälpahennekom
medursäkterförTimellsbeteende–ochgavhenneenlöneförhöjning(DN7/32018).
Expressenrapporterariettannatreportageatt”FleramedarbetarepåAftonbladet
framförkritikochhävdarattchefernaintegripitinitidmotVirtanenochattdeharsett
mellanfingrarnamedhansagerande.Deskahaskyddathonompågrundavhansstarka
ställning”(Expressen,25/102017).GunillaAxén,somvidtillfälletjobbadesom
utvecklingschefförsvenskafotbollsförbundet,harberättatatthonfåttopassandebilder
skickadetillsigfrånmänilandslaget.Närhonvisatdettaförsinförbunds-och
säkerhetschefskalldennehasvaratatthonficktaitumedfrågansjälv(DN28/102017).
Samtligaavdessacitatgestaltarföretagsomageratfelaktigtochskyddatdeskyldiga.I
flerafallhardessutomledningenvartmedvetnaomdetsomskettmentrotsdettainte
gettstödtilldeutsatta,ellerståttuppförförövarnatrotsderasagerande.Idenna
kategoriframgårdetattföretagenageratomoralisktochprioriteratframgångsrika
individerföredenutsattesberättelsesamtvälmående.
Problematiska strukturer och kulturer Gestaltningenavproblematiskastrukturerellerkulturerförekommeri23(31%)av
artiklarna.Dessasträckersigfrånbeskrivningaravmachokulturerochsexistiska
kulturertillstrukturersomgynnarmän.Dessakulturerochstrukturerpåtalaspåflera
olikasättochiolikasammanhang.
AftonbladetbeskriverhurdegranskatmachokulturenpåDramaten(Aftonbladet,17/11
2017)ochDagensNyheterrapporterarattsexuellatrakasserierblivitendelavelevers
vardagiskolan(DN,23/112017).Samtidigtdiskuterassamhälletssexistiskakulturav
Bonniersdigitalchef:”Detharaldrigvarittydligarehurgigantisktproblemetmed
sexuellatrakasseriermotkvinnorär.Detärenkultur.”(DN,18/102017).Dessaexempel
talaromolikasituationermenpekarallapåattdetfinnsproblematiskakulturerrunti
kringoss.
Ävenproblematiskaköns-strukturerberörsifleraartiklar.Exempelvispåtalas
problemetkringhurungakvinnorinompolitikenblirutsattaförsexuellaofredandeni
störreutsträckningänmän,därdesomutnyttjarfrämstäräldremänimaktpositioner
(Expressen,18/112017).Ävensvenskakyrkanlyfterproblematiskastrukturerisitt
44
upprop,ochsägerblandannatatt”ocksåinomkyrkanharförövareskyddats,
brottsutsattabestraffatsochövergrepptystatsned.Ocksåinomkyrkanharmän
uppmuntrats,befordratsochtagitplatspåicke-mänsbekostnad.Detärnognu.”
(Expressen,25/112017).
Dessagestaltningarskiljersignågotåt,menhardengemensammanämnarenatt
samtligaskildrarproblemetsomettstörresamhällsproblem–därdetärstrukturer
och/ellerkulturersomresulteratidenproblematiksomnuuppdagats.Detframgåratt
detinteärenstakaindividerinomexempelviskyrkanellerisamhälletsomorsakat
dessaproblem–utandetärenstörrehelhet,enkultur,somgördetmöjligtfördettaatt
fortsätta.
Enskild förövare 19(25%)avartiklarnaskildrarenproblembeskrivningsomendaströrenenskild
förövare,ochdärenkopplingtillettstörresamhällsproblemintegörs.Exempelviscitat
som”TV4skakasisinagrundvalarsedankvinnligatidigaremedarbetaregåttutoffentligt
ochavslöjatdenpopuläreprogramledarenMartinTimells’sexism,rasismochhomofobi’”
(Expressen,22/102017)kansessometttypsiktexempelpåhurenensamindivid
skaparproblem.Idessaartiklarskildrasintemänöverlag,ellerenkultur,påexempelvis
TV4somproblemet.Iställetlyftsendastdennaensammaindividsomintebetersigsom
dennebordeochsomkanalenintehanteratpårättsätt.
Hosdessaförövareskildrasenbristandemoral,vilketärenavdegeneriska
gestaltningarsomoftaförekommerinomnyhetsrapporteringen.MartinTimellhargjort
sexistiska,rasistiskaochhomofobiskauttalanden,medanenskådespelarepåDramaten
betettsigoacceptabeltochsattskräckisinakollegorgenomatt”hakastatföremåloch
hotatandraanställda.”(Aftonbladet17/112017).Dessaincidenterbeskriverbeteenden
sominteansessocialtaccepterade,ochgestaltardessaindividersbristandeomdöme
samtomoraliskabeteende.
Utbrett problem Attdetfinnsettomfattandeproblemmedsexuellaövergreppsamtofredandeni
samhälletgestaltasi25(33%)avartiklarna.
Samtligamedierharrapporteratkringdenstoramängduppdateringarochberättelser
somframkommitiochmedMetoo:sgenomslag.ExempelvisskrevExpressen”Påsociala
45
medierspridersighashtaggen#metoosomenlöpeld.Underhashtaggenberättartusentals
bådeberömda,ochokända,kvinnoromsinaerfarenheteravsexuellatrakasserieroch
övergrepp.”(Expressen,17/102017).Dettaäretttypisktexempelpåhurdetkanseut.
Språkbruketgördettydligtattmediernainteförsökerifrågasättakvinnornas
berättelser–utansnararevilllyftaettomfattandesamhällsproblem.Genomatt,idetta
fall,skrivaatttusentalskvinnor”berättar”omsina”efterenheter”blirdettydligtatt
artikelnserdessaanklagelsersomlegitimaochintepåhittade.
Enannan,intelikavanligtförekommande,typavrapporteringsomstärkerskildringen
avsexuellatrakasseriersomettutbrettproblemgörsienartikelavDagensNyheter,där
tidningenredogörförenundersökningsomvisarattnästanvarfjärdekvinnautsattsför
sexuellatrakasserierpåsinarbetsplats(DN,24/102017).Återigengestaltassexuella
trakasseriersomettutbrettproblemsomdrabbarmånga,fastdennagånggenomatt
lyftafaktafrånenundersökningiställetförrapporteringarfrånsocialamedier.
Utöverdettaharävenrapporteringarkringolikauppropsorteratsidennakategori.
Dessaartiklarseroftastutpåettliknandesättochskriverexempelvis:”ionsdagsgick2
290kvinnligaidrottsprofilerutochskrevunder#timeout.”(Aftonbladet,24/112017).
Dessaartiklarbidrartillbildenavattdetfinnsmånga,inomdiversebranscher,somser
sexuellatrakasseriersomettstortproblemisamhälletellerpåarbetsplatsen.Därmed
ansesdessaartiklaridennaanalysävenbidratillgestaltningenavtrakasseriersomett
utbrettproblem,genomattpåvisaattdetintebaraärmediernasomanserattproblemet
ärutbrett.
Det individuella skuldbeteendet I6(8%)avartiklarnalyftsproblembeskrivningenattindividerskuldbeläggersigsjälva.
Dennaproblematikförmedlasdelsavpersonersomvartutsattamenävenavandra.
ExempelvissägerbeteendevetarenMariaBaueratt"Enanledningattutsattainte
anmälerellersägerifrånärattdekännerskam.Metooharflyttatskammentillbakatillde
mänsomgåttövergränsen”(Aftonbladet,26/112017).Citatettalaromenskuldoffer
kännerinförnågotsominteärderasfel.Påettliknandesätttalarandrasomsjälvavart
utsattaomdenskuldochskamenkännersomoffer,ochkänslanavattenfårskyllasig
själv.ExempelvisdelarMyMartens,frånprogrammetEnsammammasöker,medsigav
sinhistoriaochkänslaavskamföratthon”villhjälpaandrasomharblivitutsatta.Man
känneroftaskuldochskam,trotsattdetaldrigärensegetfel”(Aftonbladet,29/102017).
46
Dessaartiklarfårproblemetattframståsomettstörreproblemännågotsombara
drabbardemsjälvaellerenskildaindivider,genomattartiklarnatalaromattviljahjälpa
andraochbeskrivautsattasomengruppsomkännerskam.Medandraordses
problemetmeddetindividuellaskuldbeteendetsomettstörreproblem,ettproblem
somdrabbarutsattaindividermenäromfattandenogattsessomettsamhällsproblem.
7.2.2 Övergripandeanalys – ett samhällsproblem eller individproblem? Degestaltningarsomredogjortsförovanbildartillsammanstvåstörreteman.Dessakan
påettmerövergripandeplandelasuppiartiklarsomläggerskuldenpåindividnivå
samtsamhällsnivå.Dessabenämnssomepisodiskasamttematiskagestaltningar.Dären
tematiskgestaltningskildrarettansvarpåendjuparesamhällsnivå,medanden
episodiskagestaltningenläggeransvarochskuldpåenskildaindivider.
Tematisk gestaltning Gemensamtförkategoriernatystnadskultur,problematiskastrukturerochkulturer,det
individuellaskuldbeteendet,manlighetisamhälletsamtettutbrettproblemärattde
lyfterproblementillenstörresamhällsnivå.Näralladessatematiskagestaltningarslås
samman,ochdegångerfleraolikagestaltningarförekommerisammaartikelräknas
bort,förekommertematiskagestaltningari44(59%)avartiklarna.
Gestaltninganvändsförattreducerakomplexitetenochgeenhändelsemening,vilket
blandannatgörsgenomvalavperspektiv.Ideovanståendekategoriernaharfleraolika
gestaltningargjorts–genomattskildraolikaproblematikerochseproblemenfrånolika
perspektiv.Dessafallerdocksammanunderdenmerövergripandegestaltningenav
sexuellatrakasserierochövergreppsomettsamhällsproblem.Atttalaomkulturersamt
strukturerantyderattdettaärnågotsomfinnsivårtsamhällesompåverkarossallaoch
inteendastorsakasavenellerfåtal”problematiska”individer.
Dessaolikagestaltningarskildrarävenhurmängynnasavrådandestruktureroch
kvinnormissgynnas.Deskildrarentystnadskulturdärkvinnorintevågarberättaeller
intekännersigtrodda,attdetfinnsstrukturersomgörattkvinnorärmerutsattaän
män,attkvinnorsjälvatarpåsigskuldenfördetdeutsattsför,ensexistiskkultursom
främstdrabbarkvinnorsamtettsamhälledärblandannatvarfjärdekvinnauppleveratt
deblivitutsattaförsexuellatrakasserierellerofredandenpåarbetsplatsen.Deolika
problemsomskildrasbidrardärmedäventillenytterligaregemensamgestaltningsom
47
påvisarvilkendelavvårtsamhällesomgynnasochvilkensommissgynnasavrådande
strukturer.Dessagestaltningarbeskriverhurmänsmanlighet,ochkvinnorsutsatthet,
påensamhällsnivåkanansesvaragrundentillmångaavdeproblemMetooharlyft.
Episodisk gestaltning Bristandestödochengagemangfrånarbetsgivare,individuellamänsagerandesamt
enskildförövaregestaltarettproblempåindividnivå,kopplattillspecifikapersonereller
mindregrupper.Dessagestaltningarserinteproblemenfrånettsamhällsperspektiv–
utanproblemensessomenföljdavenskildaindividerellergruppers(exempelvisen
företagslednings)agerande.
Närettfenomengestaltaslyftsvissaaspekterframmedanandraväljsbortföratt
förstärkagestaltningen.AttexempelvisvidupprepadetillfällenbeskrivaMartinTimell
somenensamproblematiskindividpåTV4,somfåttobefogatmycketspelrumav
ansvariga,blirdärmedettsättattstärkaenvissgestaltning:Samtidigtsomdettakan
resulteraiattenbredareproblematikrörandearbetsplatsenutesluts.Totalt
förekommerepisodiskagestaltningar,efterattsamtligaartiklarslagitssamman,i37
(49%)avartiklarna.Videttfåtaltillfällenförekommerdessaepisodiskagestaltningari
enartikeltillsammansmedentematiskgestaltning.Dessatillfällenärdocksåfåattde
intekansessomnågotannatänundantag.
7.2.3 Lösningar och Ansvar Ivissaavdeanalyseradeartiklarnapresenterasolikalösningarellerförslagpå
förändringarsombörgörasförattkommatillrättamedproblemenmedsexuella
trakasserierochövergrepp.Alladessalösningarläggerdirekt,ellerindirekt,ansvarpå
exempelvissamhället,politiker,allmänheten,specifikaindividerellergrupperattagera
ellergöraenförändring.Härpresenterasförstdelösningarsomidentifierats,dettaföljs
sedanavenanalyskringvemsombäransvaretförattgenomföradessalösningar.
Förslagpålösningarvaröverlagintelikavanligtförekommandesom
problembeskrivningar.Uppmaningaromattanmäla,prataomdetsamtattmänskata
ansvarärdockdevanligastförekommandeochmestkonkretaförslagen.Utöverdessa
harmångaavdechefersamtansvarigasomintervjuatskringbristerpåderas
arbetsplatserpresenteratredanpåbörjadeinsatser,medavsiktattlösasituationen.
Dessalösningarpresenterasunderrubriken”Lösningarpåarbetsplatsen”.
48
Anmäl I8(11%)avartiklaruppmanasofferattanmälavaddeutsattsför.Dessauppmaningar
kommerfrånkvinnorsomvartutsattaocharbetsgivare,menävenfrånexempelvis
statsministernStefanLöfven–somienartikeluppmanarkvinnorattvågaanmälatill
polisen(Expressen,20/102017).Gemensamtförmajoritetenavdessaartiklarärattde
presenterarattanmälasomettsättattfåupprättelse,vilketävenvidfleratillfällenläggs
framsomnågotsomkanhjälpadenutsattaattkommaöverellerbearbetahändelsen.
Män ska ta ansvar Uppmaningenattmänskalltaansvarförekommeri7(9%)avartiklarna.Dessakan
delasuppitvåtyper–därdenförstatalaromhurmänsomgruppskataansvar,ochden
andraomhurdemänsomutsattkvinnorskataansvar.
Attmänsomgruppmåstetaansvarlyftsi4avartiklarna.Dessaartiklartalaromhur
ävenmänmåsteengagerasigidessafrågor,vågasägaifrånochståuppförkvinnor.Ett
typisktexempelpådettaärInstagramprofilenToraRydeliussomsägeratt”Honhoppas
attpubliceringarnaskaledatillattflermänförstårhurstortproblemetär,ochattde
självataransvarförattförhindraochförebyggasexuellaövergrepp”(DN,19/102017).
Dessauttalandentalartillmännenivårtsamhällesomhelhet–därallabörbidratillen
lösningpåproblemet.
Resterande3artiklartalariställetomhurmänsomutsattkvinnormåstetaansvarför
sinahandlingar.Socialdemokraternaspartisekreterareuttryckerexempelvisatt”Vihar
allaettansvarförvårahandlingar,oavsettomviärmanellerkvinna.Jagärövertygadatt
dethärkommerpåverkamänsbeteendenochdetkommerpåverkakulturenihela
samhället.”(Expressen18/112017).Dennatypavskildringfokuserarpåattmäninte
skallkommaundanmeddennatypavbeteende–utanmåstetaansvarförsinaegna
handlingar–ochfokuserardärmedendastpådemänsomutförtnågontypav
övergreppellerövertramp.
Prata om det Uppmaningenattprataomdetförekommeri9(12%)avartiklarna.Dessakandelasupp
itreolikainnebörder.Denena,somförekommeri3avartiklarna,handlaromhurvi
somsamhällemåstefortsätta,ochvåga,prataomsexuellatrakasserierochövergrepp.
Denandraskildringenhandlaromattvågasägaifrån,ochförekommeri3artiklar,den
49
sistaärattanmälaellerberättaförarbetsgivare.Dennauppmaningförekommeri4
artiklar(enavdessaförekommeräveniattsägaifrån).
Ideartiklarsomlyfterattdetgenerelltmåstepratasmeromsexuellatrakasserieroch
övergreppuppmanarsamhälletsomhelhetatttalameromproblemen.Enartikelhävdar
exempelvisattvimåstebörjadiskuterasexuellatrakasseriersamtövergreppisamhället
förattkommatillbuktmedproblemet(DN18/102017).Dettaärettåterkommande
temaidennakategori.Allatreartiklarnatalaromhurviintekanlösaproblemetomvi
intetalaromdetochlyfterdessutomdettillensamhällsnivå–därallabärendelav
ansvarettillattdetblirförändring.
BeteendevetarenMariaBauerärisinturetttypsiktexempelpåhurlösningenattsäga
ifrånskildras.Honuttryckeratt”Detärbaravissamänsombärskuld.Menvibäralla
ansvarförattsäganej,sättaordpåsakerellerattanmäla”(Aftonbladet26/112017).
Dettaläggeransvarpåkvinnorattageraisituationerdärdekännersigutsatta,och
menarattkvinnornasjälvaocksåharettansvariattsetillattingaövertrampgörs.
Ävenförslagensomuppmanarkvinnor(ellermän)attanmälaellerberättalägger
ansvarpådeutsattaattagera.EnföreträdarefrånUnionentalaromhurdetärviktigtatt
anmälavadsomskerpåarbetsplatsen,ävenomenäroroligförhurdetkanpåverka
arbetssituationen.Dettapågrundavattomingenanmälerärdetsvårtattförändra
kulturenpåenarbetsplats(DN24/102017).Ansvarethamnarhärpådenenskilda,
utsatta,individenattageraförattförändradenproblematiskakulturenpå
arbetsplatsen.
Lösningar på arbetsplatsen Underdennarubrikdiskuterasdeåtgärderolikaföretaguppgerattdeinrättatefter
Metoo:sgenomslag.I9(12%)avartiklarnapresenterasdetattinternautredningarska,
ellerhar,påbörjatspåarbetsplatsen.Dessutomrapporterasdetattexternautredningar
tillsatsi6(8%)avartiklarna.Enannanlösningpåproblemensomförekommeri5(7%)
avartiklarnaäravslutatsamarbetemedanklagadeindivider.
Utöverjournalistensomskriverettreportagekanävendenintervjuade(enkälla)
försökapåverkagestaltningenavenvisshändelse.Attberättaattengörinsatserföratt
kommatillbuktmeddeproblemsomlyftsunderMetookandärmedsessomettsättför
företagenattförsökapåverkagestaltningen.Genomattförmedlaattde,trotstidigare
50
misstag,arbetaraktivtförattlösadenproblematiskasituationen.Ettexempelpådetta
finnsiDagensNyheter,därdeskriveratt:”PåonsdagenberättadeAftonbladets
chefredaktörSofiaOlssonOlsénatttidningenharinlettenegenutredningefterattenav
dessprofilerademedarbetareanklagatsförvåldtäkt.”(DN20/102017).Honerkänner
härattdetfinnsprobleminomföretaget,menförmedlarsamtidigtattdearbetarmedatt
lösadem.Förutomattdetkanvaraettsättattframståibättredagerimediernakan
dessautredningarävensessomenmetodförattlösaproblemet–ellerfåbättre
förståelseförden.Menävenomdettaärfalletblirdessauttalandenettsättattförmedla
attenvaltattagerapådeproblemsomidentifierats.Dessauttalandenkandärmedses
likamycketsomkrishanteringsomenlösningpåproblemet.
Analysenvisarattdetfrånföretagenssidasessomenlösningavproblemenpå
arbetsplatsen,ellerenvägtillenlösning,ärattutredaellergörasigavmeddem
individersomställttillproblem.Dennadelärdocksvårattanalyseravadgällerfrågan
omvemsombäransvar–bortsettfrånnärdenanklagadefårsparken,ochdenna
därmedansesvarabådeproblemetochlösningen.Enutredningskalltrotsalltresultera
iettförslagpålösningarellerenstörreinblickförattfattarättbeslut.Enutredning
läggerdärmedinteansvarpånågonellernågotförrändenärklar.
7.2.4 Övergripandeanalys - Vem bär ansvar? Attigestaltningenavettproblemellerfenomenfördelaansvarärenvanligt
återkommande,generisk,gestaltning.Idennaanalyskopplasdeförslagpålösningar
somåterfunnitsitexternatillvemellervilkasomansesvaraansvarigaförattgenomföra
deförändringarsomdessalösningarkräver.
Delösningarsomidentifieratsunderkodningenärfrämstkoppladetillindivideroch
individuellthandlande.Attkvinnor(ellerutsattamän)skallsäganej,berättaomvad
somdrabbatdemsamtattanmälaläggeransvarpåutsattaattsjälvaagera.Ävenomdet
tydligtframgåridessagestaltningarattdetärkvinnansomärutsattärdetävendenne
somskasetillattproblemetfårenlösning.Endasttreartiklardiskuteradeattvimåste
pratameromsexuellatrakasserierpåenhögresamhällsnivå–därviallaharansvarför
attstartaendiskussionsomkanledatillförändring.
Ikontrasttilldegestaltningarsomplaceradeansvaretattagerapådenutsatta,lade
uppmaningenattmänskalltaansvaranasvaretattagerapåmännen.Attlyftaattmän
51
skataansvarförsinaegnahandlingarförflyttaransvaretfrånoffrettillförövaren–men
ävendennaansvarsfördelningfokuserarpådenenskildeindividenochdennesansvar
försinahandlingar.Attmänskallengagerasigochsägaifrånkanävendetsessomatt
detärdenenskildemannensansvar.Docktilltalardessaartiklarmångagångermänsom
enkollektivhelhet,ellerstörregrupp,därförändringariuppfattningarsamt
engagemanginomdennagruppbehövs.Dessaartiklarkandärmedansesskildrahur
mänssynsättochagerandemåsteförändraspåensamhällsnivå.
Sammanfattningsviskanenöverlagseattävenommångaavdeproblemgestaltningar
sompresenteradestidigarevartematiska,detvillsägaproblempåenstörre
samhällsnivå,såärmajoritetenavdelösningarochansvarsfördelningarsom
presenterasriktadetillenskildaindivider(episodiska).Enmöjligförklaringkanvara
mediernasviljaattreducerakomplexiteteniolikafenomen.Attgehandfastarådomatt
säganej,tänkaöversittbeteendeelleranmälakanansesvaralättareattgestaltaänhur
allmänhetensamtsamhälletskalltaansvarochförebyggasexuellatrakasserier.
Sammantagetkanvidärmedseattansvaridessaproblemgestaltningaristor
utsträckningläggspåindividuellakvinnorsamtmänsomskaageraellerändrasitt
beteende.
7.3 Utsatta och Anklagade Utsattaochanklagadeärdehuvudsakligaaktörersomskildratsimediernas
rapporteringkringMetoo.Iförstadelenavdennaanalystittasdetnärmarepåhur
utsattafårkommatilltalsochivilkasammanhang.Efterdettatittasdetnärmarepåde
anklagadeochnärsamthurdessafårenchansattkommatilltals.Dettaföljsavenmer
övergripandeanalyskringdetvågrupperna.
7.3.1 Utsattas berättelser Utsattautgöridennakategoriallasomkommertilltalsochpånågotsättvaritutsatta
försexuellatrakasserierellerövergrepp.Dessapersonerkomtilltalsi39(52%)av
artiklarna.Personligaberättelseromhurmanutsattsärvanligtförekommandebland
utsattasuttalanden,menävenexempelvishistorierkringbemötandefrånarbetsplatser
ellervänner,personligtbearbetandesamtupprättelserförekommer.Desenare
förekommeristorutsträckningikombinationmedattdetpersonenutsattsför(dennes
personligaberättelse)redogörs.
52
Pågrundavdenstoramängdartiklarsomkodatsidennakategorihardessa,efteren
genomgångavsamtligaartiklar,delatsuppytterligareengångförattidentifieraivilket
sammanhangutsattakommertilltals.Avde39artiklardärutsattakommertilltalsär5
(13%)frånupprop,18(46%)artiklarsomgestaltarnågontypavskandalereller
avslöjandensamt16(41%)artiklardärutsattasberättelserskildrasutanattanklagelser
görsmotvarkenföretagellerkändapersoner.
Berättelser som skildrar skandaler och avslöjanden Imångaavdeartiklarsomanalyseratsanvändspersonligaberättelserförattskilda
någontypavkris,skandalelleravslöjande.Dessaartiklarpekarinteenbartpåproblem
medsexuellaövergreppsamtofredanden,utanuppmärksammarproblemenirelation
tillspecifikaföretagellerpersoner.
IettlångtreportageomAftonbladetsledarskribentFredrikVirtanenciterasmångasom
sägersighablivigutsattaavdenne.ExempelvisskriverExpressenomenkvinnasom
”skriveratthonsom16-åringträffadeVirtanenutanförenStockholmskrog.Hanskadåha
betthenneföljamedhemoch”drickasprit”,varpåhanföljerefterhennetillhonsäger
ifrånpåskarpen(Expressen25/102017).Häranvändsflickansberättelseförattskapa
envissgestaltningavFredrikVirtanen–defelhangjortochvemhanärsomperson.
BeskrivandetavVirtanensomenmansomblandannatförsökerraggapåminderåriga
ochbjudadempåspritbidraronekligentillengestaltningavVirtanensomenmindre
sympatiskindivid.Dennaartikelkanansesvaranågotavettextremfall,pågrundavden
mängduttalandensamtutläggandensomskerintebarakringhurVirtanenbehandlat
kvinnor,utanävenkringhansövrigalivochdroganvändande.Exempletärdocktalande
förhurolikaberättelser,påettliknandesätt,användsiflertaletartiklarförattstärka
gestaltningenavenindividochdennesagerande.
Påliknandesättharutsattaävenkommittilltalsisammanhangdärdiverseföretaghaft
missförhållandenunderenlängretid,ellerdärledningenpådessaföretagmissköttsin
roll.ExempelvisuttalarsigenskådespelerskaomhurvissamänpåDramatenutnyttjar
sinställning(Expressen13/112017).Medanenannankvinna,somredogjortunder
Bristandestödellerengagemangfrånarbetsgivare,uppgerattproduktionsbolagetför
ÄntligenhemmakommitmedursäkterfördetsexuellaofredandeMartinTimellutsatt
henneför,ochiställetförattvidtaåtgärdergetthenneenlöneförhöjning(DN7/32018).
Bådadessaartiklarärtypiskaexempelpåhurpersonligaberättelseranvändsiett
53
sammanhangförattgestaltaenkrisellerskandal.Vilkakällorsomanvändspåverkar
dengestaltningsomgörs:Genomattinkluderaberättelserfrånpersonersomharen
relationtilldessaföretagstärkermediernadärmedenvissgestaltning–idessafall
gestaltningenavföretagsommisskötthanteringenavövergrepp,samtskildringenav
företagmedinternaproblem.
Upprop Samtligaberättelsersomskildrasiuppropenbeskrivsinågrafårader."Enetablerad
manligskådespelareviskarnärvirörossbakomscenen:'Jagblirsåtändpådigattjag
spelarmedhalvståndhelatiden'varpåhanläggerminhandpåsittkön"(Aftonbladet,
13/112017) äretttypisktexempelpåhurdettakantesig.Ideartiklardärutsatta
kommertilltalsinomramenföruppropanvändsberättelsernaförattunderstrykade
problemsomdessauppropuppgerattfinnsinombranschen.
Utsattas berättelser Idensistaformensomutsattaharkommittilltalsfinnsingatydligakopplingartill
kändaindividerelleruthängandetavspecifikaföretag.Idennakategoriharkändasamt
okändapersonersberättelserskildras.Delsgenomintervjuer,delsgenomattdessa
historierciteratsfrånsocialamedier.Ivissaartiklartarberättelsenstorplatsellerutgör
helaartikeln.ExempelvisskildrarenhelartikelhursångerskanCarolasom11åringblev
utsattförövergreppavenkvinnapåettläger(Expressen18/102017).
Imajoritetenavartiklarnaanvändsdockberättelsernaförattförstärlaellerunderstryka
dengestaltningsomgjortsiresterandedelaravartikeln.Enartikelhandlaromhur
chefergörsigskyldigatill25%avallaövergreppsomsker,ochidennaartikelberättar
enkvinnavidnamnIdahurhonblivitutsattförsexuellatrakasserieraventidigarechef
(Expressen29/112017).Enannanartikeltalaromhurutbrettproblemetär,ochatt
månganugårutpåsocialamediermedsinaberättelser,samtidigtsomdeciterar
flertaletkändapersonersberättelserfrånsocialamedier(Aftonbladet18/102017).Att
väljadessapersonersberättelsersomkällorireportagenstödjerdengestaltningmediet
haftföravsiktattskildra.AttberättaIdasberättelseomhurhonutnyttjasavenchefger
stödtilldenundersökningsompublicerat.Samtidigtsomattciteraflerakända
personersuttalandenunderMetoogerstödtillartikelnspåståendeattdetfinnsett
omfattandeproblem,ochattmånganuvaltattdelasinahistoriermedallmänheten.
54
7.3.2 Anklagades försvarstal Anklagadepersonerkommertilltalsi6(8%)avallaartiklar,vilketinnebäratt
anklagadekommertilltalsibetydligtlägreutsträckningänutsatta.Endastenavdessa
artiklarfokuserarheltpådenanklagadesberättelse.Dettaärenintervjumed
programledarenLasseKronér.IartikelnbeskriverKronérhurhanuppfattatatt
intressetfrånkvinnan,somanklagathonomförsexuelltutnyttjandeavpersoni
beroendeställning,varömsesidigt.Hurhansendamisstagpå35årvaritattsägaett
dumtordtillenproducent,ochhurhanochkvinnanefteratthonslutatpåkanalen
underentidhadeettförhållandesomavslutatspåhansinitiativ(Aftonbladet,22/10
2017).IartikelnärdetingenannanärKronérsomkommertilltals,ochdetärdärmed
intehellernågonsomsägeremot(ellerbekräftar)hanshistoria.Enartikelsgestaltning
kanpåverkasavbådejournalistensamtdensomintervjuas.Attförsökaförmedlaenviss
gestaltningkanvaraenmetodförattfåmedhållochstöd–ellerneutraliseramotstånd.I
dettafallharKronérpersonligenmycketattvinnapåattpåverkagestaltningenavvad
somskettmellanhonomochdennakvinnatillsinfördel.Genomintervjunskildras
Kronérsomenindividsomintegjortnågotfel,ochmerännågotkansessomettoffer
förkvinnansanklagelser.Pågrundavattingenalternativbildavdetsomsägs
presenteras–exempelvisgenomenkommentarfrånkvinnan–blirdetingensomsäger
emotKronérsskildringavhändelsen.
Iresterandeartiklarhardeanklagade,namngivnasamtickenamngivna,iintervjuer
kommenteratdeanklagelsersomkommitfram.Itvåavdessaartiklarsäger
SocialdemokratenRogerMogertatthanärdjuptledsen,villbeomursäktochharsökt
hjälp(Aftonbladet24/112017;DN,24/112017).Ienartikelsomkonstateraratt
Dramatenställerinföreställningartillföljdavanklagelsermotenavdessmedarbetare
svarardennepåanklagelserna:”Nejnejnejnej,absolutinte.Niharpratatmedenmassa
människorsomspriderrykten,ochpressastillattsägavaddesäger.”(Aftonbladet17/11
2017).EnlandslagsspelaresomAxénanklagatföratthaskickatpenisbildersägeratt
haninteriktigtminns–menhardetskettmåstedetvaratillföljdavkraftigt
alkoholintag(Expressen,27/102017).SlutligenciterasLarsOhlyfrånettinläggdenne
självlagtupppåsocialamedier–därhansägeratthanblivitpolisanmäldmen”Nuär
jaginteräddförattnågotjaggjortärbrottsligtilagensmening,mendetärintepoängen.
Poängenäriställetattinseattvarjekvinnasomnubeskriverhurdeutsattsför
oacceptablabeteendenharrätttillsinhistoria”(Expressen,25/112017).
55
Dessapersonerharvaltattbemötaanklagelsernapåolikasätt.Bådelandslagsspelaren
samtskådespelarenfrånDramatenantingenförnekarellerförsökerbortförklaradet
somskett,Mogertväljeratterkännasinamisstagochbeomursäkt.Ohlyerkännerisin
turlitevagtatthankanskegjortnågotoacceptabelt,mendetvariallafallinteolagligt.
Detfinnsmedandraordingagemensammanämnareförhurdessapersonervaltatt
förmedlasinbildavdetsominträffat.Gemensamtfördessafemuttalandenärdockatt
deförekommerisammaartiklarsomdesnestegdeanklagatsförredogörs.Dekommer
alltsåendasttilltalsisammanhangdärdeombedsförsvaraellerförklaraettvisst
beteende.PrecissomifalletmedKronérkandessaindividerförsökapåverka
gestaltningenavdemsjälvaireportaget–menidessafallskerintedettautanatt
konkurrerandegestaltningarförekommer.
7.3.3 Utsatta och Anklagades funktion i medierna Somredovisatfårutsattakommatilltalsistorutsträckningimediernasreportage.Att
utsattasberättelserrapporterasidennautsträckningkankopplastilldengeneriska
gestaltningenPersonifiering.Dennatypavgestaltninggerdenaktuellahändelseneller
fråganettmänskligtansiktegenomindividersegnaberättelser.
Allagångernågonutsattdelarmedsigavsinberättelse,ellerexempelvishurde
behandlatsefterhändelsen,förstärkerdennaberättelsepånågotsättdengestaltning
sommedietförmedlatidenspecifikaartikelnelleröverlagisinrapportering.Uppropen
använderberättelsernaförattstyrkasinargumentation,medanberättelseromkända
personersagerandeochhistoriersomstärkerintrycketavenskandaleller
problematiskaarbetsförhållandenfyllersammafunktion.Deberättelsersomtarupp
hela,ellerstörredelenav,ettreportagebidrarävendetilldeolika
problembeskrivningarsomtidigareidentifierasianalysen.Medandraordfyllerdessa
berättelserfunktionenattförstärkadengestaltningsommediethargjort,samtidigtde
ävengerhändelsenettmänskligtansikte.
Deanklagadefårkommatilltalsibetydligtmindreutsträckningändesomblivitutsatta.
Dessutomärdetendastengångenavdessapersonerfåttkommatilltalsutanattäven
andraperspektivlyfts.Somtidigarediskuteratsärvalavkällaendelavhurenviss
gestaltningvinklas.Attväljaattfrämstlåtautsattakommatilltalskandärmedsessom
ettmedvetetvalavmediernaförattgestaltadeproblemMetooförsökerfåframsomett
56
stortochutbrettproblem.Hademotsatsengjorts–ochfokusimediernaiställetvartpå
attlåtamän(ochkvinnor)somanklagatspåsocialamedierredogöraförsinversionav
historien–hademedstörstasannolikhethelagestaltningenavMetooochproblemen
somskildratssettannorlundaut.Iställetförengestaltningsomskildrarutbrettproblem
ärettpotentielltresultatattMetoohadegestaltatssomen”hashtagpånätetdärkvinnor
hängerutoskyldigamän”,därmännensberättelserhadefylltfunktionenattförstärka
dennagestaltning.
Deanklagadeharnästanuteslutandekommittilltalsisammanhangdärresterandedel
avartikelnförmedlarennegativgestaltningavdemsompersoner.Personernafåren
chansattkommamedförklaringarellerförsvartilldeanklagelsersomkommitfram,
menendastKronérgesenchansattiettlängrereportageredogöraförsittperspektiv
ochhurhanupplevtsituationen.Detupplevssomattdeanklagadeshistorierfyller
funktionenavattkommamedettnyttperspektiv,enchansattförsvaraellerförklarasig
–samtidigtsomdeipraktikenintegesnogmedutrymmeförattkunnapåverka
mediernasgestaltningavdemsompersoner.
7.3.4 Utsatta ges trovärdighet genom rapporteringen, inte anklagade Attmediernafrämstharskildratutsattasberättelserbidrartillattgedemtrovärdighet.
Mediernaifrågasätterintedeutsattasberättelser,ochviddefåtillfällenanklagadefår
kommatilltalsgörsdettaienkontextdärdeanklagadefrämstfårförsökaförsvarasig
meninteförklarasittegetperspektiv.Mediernabidrardärmedtillengestaltningavde
utsattasomtrovärdigagenomattskildraderasberättelsersomsanna.
Pågrundavattdeanklagadekommertilltalsimindreomfattning–ochimindre
utsträckningideartiklardekommertilltals–gesanklagadeintesammachansattdelge
sinhistoriaochpåverkagestaltningen.Denbegränsadeskildringen,iformavbådeplats
ochtillfällen,resulterarisinturiattdessaanklagadeinteframstårsomlikatrovärdiga.
UndantagetärintervjunmedKronér,därdenneutanifrågasättandefårdelgesinversion
avvadsomhänt,ochdetiartikelniställetärkvinnansomanklagathonomsomskildras
sommindretrovärdig.
57
8. Slutsats och Diskussion
8.1 Reflektion och slutsats StudienssyfteärattanalyseramediernasgestaltningavrörelsenMetoosamtde
problemMetoohaftföravsiktattuppmärksamma.Analysenvisarhurmediernahaften
övervägandepositivgestaltningavMetoo,ochgenomsinrapporteringkontinuerligtgett
demlegitimitetgenomattlyftaframproblemenmedsexuellatrakasserieroch
övergreppsomrörelsenhaftföravsiktattskildra.Vidaregestaltarmediernafleraolika
problembeskrivningarkoppladetillMetoo.Denövergipandeanalysenvisarhur
problemenmedsexuellatrakasserierbådegestaltatssomettsamhällsproblemochsom
ettproblempåindividnivå.Tillskillnadfrånproblembeskrivningarnaärdelösningar
somföreståttsdocknästanuteslutandegestaltadefrånettepisodisktperspektiv–där
enskildaindividergesansvarförförändring.Detavslutandetematvisarhurutsattakom
tilltalsistoradelaravartiklarna,dessafickmöjlighetatttalaomvadsomhäntdem
samtföljdernaavdettaibådederasprivatlivochiarbetslivet.Dessapersonliga
berättelseranvändesdelsiuppropförattunderbyggauppropenskravochresonemang,
förattskildraskandalerochavslöjandensamtförattunderbyggaolikagestaltningari
mediernasolikareportage.Anklagadekomisinturtilltalsimycketbegränsad
utsträckning.Idefalldettagjordesfickdefrämstmöjlighetenattkortförsvaraeller
förklarasig–mensällannågotutrymmeförattmerutförligtförklarahändelsenfrånsitt
egetperspektiv.Skildringenavutsattaochanklagadeharresulteratiattdeutsattas
berättelsersettssomtrovärdiga.Tillskillnadfråndentidigareforskningenkring
kvinnomordläggsdärmedingenskuldpåoffren,ochintehellerpresenterasnågra
ursäkterförförövaresbeteende.
Detreanalyseradetemanasamexisterarinyhetsrapporteringenochärberoendeav
varandra.Exempelvisbidrardepersonligaberättelsernatillattstärkaenviss
gestaltning,samtidigtsomdessahistoriergerMetoolegitimitetgenomattdepersonliga
berättelsernastödjerrörelsenssyfteochunderstöderbildenavettomfattandeproblem.
OmmedierexempelvisskildratproblemenMetoohjälpttillattföraframiljusetoch
samtidigtkritiseratMetooistorutsträckninghadetroligtvisgestaltningenavfenomenet
blivitbetydligtmerkomplicerad.Gestaltningensmålärattförenkla–vilketgördettill
58
enfördelattskildraettproblempåettenhetligtsätt,eftersomdettaskaparen
övergripandeochsammanhängandegestaltningkringalltsomrörMetoo.
8.1.1 Överraskande mycket tematisk rapportering Detärvanligareattmedieranvändersigavepisodiskagestaltningaräntematiska,på
grundavattdetmångagångeranseslättareattgestaltaennyhetepisodiskt–då
tematiskagestaltningaroftakrävermerbakgrundocheftersökningar(Kim,2015:554).
Resultatetfrånanalysenärdärmednågotöverraskande,eftersomnästan60%avde
problembeskrivningarsomgjordesimediernavartematiska.Idessaartiklarskildrades
problemensomstörreänkoppladetillenskildaindividerochskapadebildenavettstort
omfattandeproblem.Pådettasätthardetgenommediernasgestaltningblivittydligtatt
detrörsigomettstortsamhällsproblem.
8.1.2 Mediernas rapportering – en förklaring till Metoo:s genomslag GenomsinareportageharmediernamedstörstasannolikhethjälptMetoofådetstora
genomslagrörelsenfått.Metooharvaritberoendeavattmediernagerdem
uppmärksamhet,förmedlarvadrörelsenstårförochspriderdessbudskapförattfå
genomslag.Mediernakandessutompåverkavadsomisamhälletsessomettproblem
ochinte,samtidigtsomdekanpåverkahuruvidaMetoosessomnågotpositivteller
negativtavallmänheten.Denlegitimeranderapporteringenochbristenpåkritiki
mediernakandärmedsessomendeliförklaringentillattMetooväxtochblivitså
mycketmeränenhashtagpåsocialamedierochfåttdenpåverkanskraftrörelsenfått.
Medentillbakablicktilldentidigareforskningenkringfeministiskarörelserblirdet
tydligtattMetoofåttenmerpositivrepresentationänmångaavdessagrupperfått
genomhistorien.Denna,förrörelsen,positivagestaltningframgickävenitidigare
forskningomWomen’sMarch2017.EnförklaringtillgestaltningenavWomen’smarch
ansågsvaraattgruppenhaftenstörrechansattviaegnakanalerpåverkamediernas
gestaltning.Kanskeärdetävenfallethär–därdettroligtvisärfåsomintetagitdelav
inläggkoppladetillMetooisinaegnasocialamedieflöden.Vadsommedsäkerhetäven
kanhabidragitärsamhälletssynochinställningtilldennatypavrörelser.Dentidigare
forskningenredogörförattmediernaoftaifrågasättergrupperslegitimitetnärde
kämparförnågotsomärutanförnormen,ochoftaöverdriverderashotmotden
59
gällandeordningen.Kanskeärdetdärmedlikamycketsamhälletsnuvarandesynpå
feminismsompåverkatrapporteringentilldetbättre.
8.2 Reflektion kring studiens resultat Deturvalavtidningarsamtperioderattundersökasomgjortsiundersökningenhar
gjortdetmöjligtattanalyserastoradelaravMetoosutveckling.Vadjagdockreflekterat
kringärommerkritikochandravinklingarhadegåttatthittaifallandratidningarhade
valtsut.Exempelvisgenomattävenväljaenmindre,lokaltidningellernågonformav
alternativmedium.Omdettahaderesulteratienmerkritiskmedierapporteringellerej
gårdockinteattsägautanattenundersökningmeddessamediumgjorts.Meddetta
sagtuppleverjagattuppsatsentrotsalltfåttmedenstortochbretturvalav
rapporteringenomMetoo.Vilketharuppnåttsgenomattväljautperioderi
nyhetsrapporteringensomtäckerinstoradelaravMetoosutvecklingochsedan
användaettslumpmässigturval.Pågrundavdennabreddanserjagävenattuppsatsens
resultatärmöjligaattgeneraliseraochtalarförnyhetsrapporteringenkringMetoo
underhelaperioden.
Studiensavsiktärattbidratillforskningenkringkvinnorörelseriensvensk,modern,
kontext.Vadsomärintressantattseärhurbådedennastudiesamtstudienfrån
Women’sMarchiWashingtonbådavisarpåenmindrenegativochmerkorrekt
representationimediernaäntidigarerörelser.Dettakantydapåattenförändringhar
skettihurmediernanurapporterarkringkvinnorörelser.Merforskningbehövsdock
innanenstörrehelhetkansesochnågrageneraliserandeslutsatserkandraskring
dennautveckling.
8.3 Vidare forskning NärdennauppsatsgenomfördesbörjaderapporteringenkringMetooebbaut.Dethade
varitintressantattåterigentittapåhurrapporteringenkringMetoosettutnärlite
längretidpasseratsedangenomslaget.Detärexempelvisförstnunågrariktigabakslag
kommitförMetoorörelsen.ExempelvisbegickstadsteaternsVDBennyFredriksson
självmordkorttidefteratthanfåttavgåfrånsintjänsttillföljdavatthaanklagatsfören
förhårdledarstilunderMetoo(Andersson,2018,19mars).
InnanperiodernavaldesuttillstudiengjordesenkontrollavveckanefterFredrikssons
dödförattkontrolleraomnågonkritikframkommit.Dettagickinteattfinnai
60
nyhetsrapporteringenfråndeutvaldatidningarna–mendetförekomendelkritiktill
blandannatmediernasrapporteringiledareochdebattartiklar.Undergenomgångenav
materialetfrånmediearkivetkonstateradesdetattmångaavdeledaresamtdebatter
somskrivitskommermedandravinklar,samtärmerkritiskatillexempelvishur
mediernavaltattskrivautnamnpåanklagade.
Tillvidareforskningvoredetdärmedintressantattanalyseraendastdebattartiklar,för
attgöraenjämförelsemellandessaochnyhetsrapporteringenkringMetoomöjlig.Men
ävenattundersökahurmedierapporteringenfortgårfrånvåren2018ochframåt.Föratt
seommedierapporteringenförändrasochblirmerkritisk,nunärdenstörstahypenhar
lagtsig.
61
Källor Altheide.D.,&Schneider.C.(2013).QualitativeMediaAnalysis.LosAngelses:SAGE
Alyssa_Milano.(2017,15oktober)Ifyou’vebeensexuallyharassedorassaultedwrite’metoo’asareplytothistweet[Twitterpost].Hämtadfrånhttps://twitter.com/alyssa_milano/status/919659438700670976
Andersson.E.(2018,19mars).BennyFredrikssontogsittliv:”Gränslöstmediedrev”.SvenskaDagbladet.Hämtad2018-05-17frånhttps://www.svd.se/benny-fredriksson-begick-sjalvmord-granslost-mediedrev
Andrews.K.T.,&Caren.N.(2010).Makingthenews:MovementOrganisations,MediaAttention,andthePublicAgenda.AmericanSociologicalReview,75(6),841-866
Annerstedt.L.,&Solevid.M.(2017).Demokratiochdelaktighet.(SOM-rapport,2017:14)Göteborg:Göteborgsuniversitet
Ahley.L.,&Olson.B(1998).Constructionreality:Printmedia’sframingofthewomen’smovement,1966to1986.JournalismandMassCommunicationQuarterly,75(2),263-277.
Bennett&Segerberg(2012).Thelogicofconnectiveaction.Information,Communication&Society,15(5),739-768.Doi:10.1080/1369118X.2012.670661
Bouvin.E.,Carp.O.,Boström.A.,&Johansson.H.(2017,22oktober).#Metoo-manifestationerihelalandet.Dagensnyheter.Hämtad2018-04-10frånhttps://www.dn.se/kultur-noje/metoo-manifestationer-i-hela-landet/
Bronstein.C.(2005).Representingthethirdwave:MainstreamprintmediaframingofaNewfeministmovement.J&MCQuarterly,82(4),783-803
Brown.M.,Ray.R.,Summes.E.,&Fraistat.N(2017).#SayHerName:acasestudyofintersectionalsocialmediaactivism.EthnicandRacialstudies,40(11),1831-1846.Doi:10.1080/01419870.2017.1334934
Bullock.C.F.,&Cubert.J.(2002).CoverageofDomesticViolenceFatalitiesbyNewspapersinWashingtonState.Journalofinterpersonalviolence,17(5),475-499,
Chong.D.,&Druckman.J.(2007).Framingtheory.AnnualReviewofpoliticalScience,10(1),103-126.Doi:10.1146/annurev.polisci.10.072805.103054
DeVreese.C.(2005).Newsframing:Theoryandtypology.InformationDesignJournal+DocumentDesign,13(1),51-62
Dearing.J.W.,&Rogers.E.M.(1996).Agenda-Setting.ThousandOaks:SAGEPublicationsInc
Delling.H.(2017,28oktober).”Detstörstasomhäntkvinnorsfrigörelsesedan70-talet”.SvenskaDagbladet.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.svd.se/uppropet-ilskan-for-stark--nu-ar-det-slut-pa-tystnad
62
Ekström.M.,&Larsson.L(2010).Inledning.Larsson.L(red.),Metoderikommunikationsvetenskap(13-24).Lund:Studentlitteratur
Entman.R.M.(1993).Framing:Towardclarificationofafracturedparadigm.Journalofcommunication,43(4),51-58
Eriksson.A.K.,&Martinsson.D.(2017,12november).#Metoo:DettaharhäntiSverige.Göteborgsposten.Hämtad2018-03-19,frånhttp://www.gp.se/nyheter/sverige/metoo-detta-har-h%C3%A4nt-i-sverige-1.4824403).
Esaiasson.P.,Gilljam.M.,Oscarsson.H.,&Wängnerud.L.(2012).Metodpraktikan.Stockholm:NordstedtsJuridik
Esaiasson.P.,Gilljam.M.,Oscarsson.H.,&Wängnerud.L.(2015).Metodpraktikan.Stockholm:NordstedtsJuridik
Gamson.W.A.(1989).Newsasframing.Americanbehavioralscientist,33(2),157-161
Gamson.W.,&Modigliani.A.(1989).MediaDiscourseandPublicopiniononNuclearpower:Aconstructionistapproach.Americanjournalofsocioogy,95(1),1-37
Ghobadi.S.,&Clegg.S(2015).”Thesedayswillneverbeforgotten…”:Actriticalmassapproachtoonlineactivism.Informatinandorganisation,25(1),52-71.Doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.infoandorg.2014.12.002
Gillespie.L.K.,Richards.T.N.,Givens.E.M.,&SmithM.D(2013).FramingDeadlydomesticviolence:Whythemedia’sspinnmattersinnewspapercoverageoffemicide.ViolenceagainstWomen,19(2),222-245.Doi:10.1177/1077801213476457
Iyenar.S.(1996).FramingResponsibilityforPoliticalIssues.TheAnnalsoftheAmericanAcademyofPoliticalandSocialScience,546.59-70
Kaspersen.V.,&Joelsson.F.(2018,6mars).Regeringentogemotkravlistafrånmetoo-rörelsen.Metro.Hämtad2017-10-18,frånhttps://www.metro.se/artikel/regeringen-tar-emot-kravlista-fr%C3%A5n-metoo-r%C3%B6relsen
Kim.S(2015).WhoIsResponsibleforaSocialProblem?NewsFramingandAttributinofResponsibility.Journalism&MassCommunicationQuarterly,92(3),554-558.Doi:10.1177/1077699015591956
Ledin,&Moberg(2010).Textanalytiskmetod.Larsson.L(red.),Metoderikommunikationsvetenskap(153-178).Lund:Studentlitteratur
Mattoni.A.,&Treré.E.(2014).MediaPractices,MediationProcesses,andMediatizationintheStudyofSocialMovements.CommunicationTheory,24(3)252-271.Doi:10.1111/comt.12038
McCombs.M.E.,&Shaw.D.L.(1972).TheAgenda-SettingFunktionofMassMedia.ThePublicOpinionQuarterly,36(2),176-187
Nationalencyklopedin[NE].(2018).Metoo-rörelsen.Tillgänglig:https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/me-too-r%C3%B6relsen
63
Nicolini.K.M.,&Hansen.S.S.(2018).FramingtheWomen’sMarchomWashington:Mediaciverageandorganisationalmessagingalignment.PublicRelationsReview,44(1),1-10.Doi:https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2017.12.005
Regeringskansliet(2018).Svenskjämställdhetitopp.Hämtad2018-05-07,frånhttp://www.regeringen.se/artiklar/2017/10/svensk-jamstalldhet-i-topp/
RespersFrance.L.(2017,16oktober)#Metoo:Socialmediafloodedwithpersonalstoriesofassault.CNNentertainment.Hämtad2018-04-09,frånhttps://edition.cnn.com/2017/10/15/entertainment/me-too-twitter-alyssa-milano/index.html
Santiago.C.,&Criss.,D.(2017,12oktober).Anactivist,alittlegirlandtheheartbreakingorginof’Metoo’.CNN.Hämtad2018-04-10,frånhttps://edition.cnn.com/2017/10/17/us/me-too-tarana-burke-origin-trnd/index.html
Scheufele.D.A.(1999).FramingasTheoryofMediaEffects.Journalofcommunication,49(1),103-122
Schmidt.S.(2017,16oktober).#MeToo:HarveyWeinsteincasemovesthousandstotelltheirownstoriesofabuse,breaksilence.TheWashingtonPost.Hämtad2018-04-09frånhttps://www.washingtonpost.com/news/morning-mix/wp/2017/10/16/me-too-alyssa-milano-urged-assault-victims-to-tweet-in-solidarity-the-response-was-massive/?utm_term=.d641e9eb1e1b
Scheufele.D.A.,&Tewksbury.D.(2007).Framing,agendasetting,andpriming:Theevolutionofthreemediaeffectsmodels.Journalofcommunication,57(1),9-20.Doi:10.1111/j.1460-2466.2006.00326.x
Snöbohm.J.(2017,6december).Härärsamtliga#metooupprop.Expressen.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.expressen.se/nyheter/har-ar-samtliga-metoo-upprop/
Strömbäck.J.(2004).Denmedialiseradedemokratin.Omjournalistikensideal,verklighetochmakt.SNSförlag:Stockholm
Strömbäck.J.(2015).Journalistikensnyhetsurvalochnyhetsvärderingar.IStrömbäck.J.,&Karlsson.M(Red),HandbokiJournalistikforskning.(s.151-168).Lund:Studentlitteratur
Sundell.J(2018,22januari).Ipploppet#tystnadtagningistorgalamanifestation:50skådespelerskorintogscenen.SVT.Hämtad2018-04-10,frånhttps://www.svt.se/kultur/film/guldbaggen-metoo
Svenskarnaochinternet(2017).Allmäntomutvecklingen.Hämtad2017-10-18,frånhttp://www.soi2017.se/allmant-om-utvecklingen/allmant-om-internet-sammanfattning/
Svärd.C.(2017).Tvåkortaord:Metoo(Kandidatuppsats).Göteborg:InstitutionenförJournalistik,Medierochkommunikation.
Solevid.M.,&Arkhede.S.(2017).SOM-undersökningeniGöteborg2016.(SOM-rapport,2017:31)
64
Taylor.R.(2009).SlainandSlandered.HomicideStudies,13(1),21-49.Doi:10.1177/1088767908326679
Tenitskaja.A.C.(2017,18okt)StefanLövfen:Detärbedrövligt.Aftonbladet.Hämtad2017-10-18,frånhttps://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0ewz0/stefan-lofven-det-ar-bedrovligt
TT(2017,26december).Såtog#metooSverigemedstorm.SVT.Hämtad2018-04-09,frånhttps://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/sa-tog-metoo-sverige-med-storm
Tuchman.G.(1978).TheNewspaperasAsocialMovement’sResource.ITuchman.G.,Daniels.A.K.,&Benét.J(Red),HearthandHome(s.186-213).NewYork:OxfordUniversityPress
VanGorp(2007).TheConstructionistApproachtoFraming:BringingCultureBackIn.JournalofCommunication,57(1),60-78.Doi:10.1111/j.0021-9916.2007.00329.x
VanZoonen.E.(1992).Thewomen’smovementandthemedia:ConstructingaPublicidentity.EuropeanJournalofComminication,7(4),453-476
Vasterman.P.L.M.(2005).Media-Hype.EuropeanJournalofCommunication,20(4),508-530.Doi:10.1177/0267323105058254
Wien.C.,&Præstekær.C.E.(2009).AnAnatomyofMediaHypes.EuropeanJournalofCommunication,24(2),183-201.Doi:10.1177/0267323108101831
Vliegenthart.R.,&vanZoonen(2011).Poweroftheframe:Bringsociologybacktoframeanalysis.EuropeanJournalofCommunication,26(2),101-115.Doi:10.1177/0267323111404838
Yang.G.(2016).NarrativeAgencyinHashtagActivism:Thecaseof#BlackLivesMatter.MediaandCommuncation,4(4),13-17.Doi:10.17645/mac.v4i4.692
65
Bilaga 1: Artiklar Samtligaartiklarärtagnafrånmediearkivetsdatabas,Frånsökningpåfrasen”metoo”,
deperiodersomvaltsuttillundersökningen.Artiklarnasorterashäreftertidningsamt
datum.
Aftonbladet Silverberg.J.(2017,18okt)Hanvägradelämnamigifred.Aftonbladet
Nordström.I.(2017,21okt).Helavärldenharberättat.Aftonbladet
Meijer.J.(2017,22okt).Jaggickförlågtutanattvetadet.Aftonbladet
Westin.A.(2017,23okt)TusentalssaNEJ.Aftonbladet
Micic.M.,Tagesson.E.,&Trus.H.(2017,27okt).Anmäldförofredandepåflygplan.Aftonbladet
Elmervik.L.(2017,29okt).Dettoglångtidattälskamigsjälvigen.Aftonbladet
Meijer.J.(2017,13nov).Visstärdenstor,taidenförhelvete.Aftonbladet
Åström.L.(2017,16nov).HårdkritiktillparetssexskämtomTimell.Aftonbladet
Silverberg.J.,&Emervik.L.(2017,17nov).Dramatenställerinföreställningar.Aftonbladet
Pettersson.L.(2017,19nov).LuluCarterpratadeomTimell–itimmar.Aftonbladet
Johansson.A.(201720nov).”Viblevtvingadeattstånaknaigivakt”.Aftonbladet
Dahlgren.S.,&Pettersson.L.(2017,21nov).Bard:Mänärvärdarespekt.Aftonbladet
Hägerfeldth.L.,Fredriksson.E.,&Durefelt.F.(2017,24nov).Jagfrysertillis,kaninteröramig.Hanvåldtarmig.Aftonbladet
Jeppsson.J.,&Lindström.E.(2017,24nov).S-toppenavgår–haranklagatsförtrakasserier.Aftonbladet
Ekroth.B.(2017,26nov).Metoo-männenärnarcissistiskaochantisociala.Aftonbladet
Andersson.J.(2018,8mars).InteallaäldremänöppnaförMetoo.Aftonbladet
Dagens Nyheter Lindkvist.H.,&Letmark.P.(2017,18okt).Kvinnorrunthelavärlden:jagockså!.DagensNyheter
66
Bouvin.E.,Delin.M.,&Svensson.A.(2017,19okt).Flerakändamänanklagasförövergrepp.DagensNyheter
Delin.M.,&Bouvin.E.(2017,20okt).SVTutrederocksåtrakasserier.DagensNyheter
Kasurien.A.(2017,20okt).”Attdelapåsocialamediergermöjlighetattfåstöd”.DagensNyheter
Lindström.A.(2017,21okt).Kampanjentarstegetutpågatorochtorg.DagensNyheter
Yttergren.I.(2017,24okt).Fåpratarmedchefenomsexuellatrakasserier.DagensNyheter
Bouvin.E.,&Delin.M.(2017,26okt).”Förmigärdetskitsammavemdetär,detfårinteförekomma”.DagensNyheter
Lindkvist.H.(2017,26okt).TV3-profilutredsför”oacceptabeltbeteende”.DagensNyheter
Grimlund.L.(2017,28okt).Axénhotadespelaresomskickatpenisbildermedpolisanmälan.DagensNyheter
Söderberg.N.,&Canoilas.V.(2017,15nov).Flersångareanslutersigtilluppropet.DagensNyheter
Lindkvist.H.(2017,16nov).KulturhusetStadsteaternavslutarsamarbetemedstjärna.DagensNyheter
Upprop(2017,18nov).Jagvågadealdrigberätta–dåskullejagintefåsjunga.DagensNyheter
Bouvin.E.(2017,20nov)Tusentalskvinnoriupprop.DagensNyheter
Holmberg.K.(2017,22nov).”Detvarpåtidenattjournalisternagickut”.DagensNyheter
Gustavsson.M.(2017,22nov).SaraDaniusvillkapabandtillkulturprofilen.DagensNyheter
Röstlund.L.(2017,23nov).#tystiklassen–uppropmotövergreppiskolan.DagensNyheter
Björklund.M.(2017,24nov).Kvinnorinomgrönsektor:Viserattsexismfinns.DagensNyheter
Forsström.A.(2017,24nov).Linnéavannmålomsexuellatrakasserierpåjulfesten.DagensNyheter
Gripenberg.P.,&Röstlund.L.(2017,24nov).Fråganomsexuellatrakasserierlyftsuppibolagsledningar.DagensNyheter
Gustavsson.M.(2017,24nov).Enavkvinnornahartagitkontaktmedadvokat.DagensNyheter
67
Lindkvist.H.,&Svahn.C.(2017,24nov).Kulturministernvilltatillbakakungligorden.DagensNyheter
Ritzén.J.,&Säll.A.(2017,24nov).”Hanharmissbrukatsinmaktpositionförattfåkontaktmedkvinnor”.DagensNyheter
Ritzén.J.(2017,25nov).Maktenskorridorerfortsätterattskakasomefteruppropet.DagensNyheter
Tenitsakaja.C.A.,Lindkvist.H.,&Flores.J.(2018,7mars)MartinTimellåtalasförvåldtäkt.DagensNyheter
Björling.T.S.(2018,11mars).”Detärintejuridikensomärkrånglig,utanmänniskorna”.DagensNyheter
Expressen Lindstedt.M.(2017,17okt)StinaWolter:jagblevvåldtagen.Expressen
Thomsen.D.,&Rydberg.N.(2017,18okt)AnjaPärsontrakasserad”slutadegåut”.Expressen
Rydber.N.,&Jönsson.E.(2017,19okt)Carolaberättaromövergreppetsombarn.Expressen
Andersson.A.,Knutson.M.,&Rogsten.E.(2017,20okt).Maria,32,kalladesflr”hockey-hora”eftervåldtäkten.Expressen
Svensson.N.(2017,20okt)Löfven:”Omdetsomhäntärbrottsligtskadetnaturligtvisanmälas”.Expressen
Nilsson.A.,&Oxblod.A.(2017,21okt)TV-profilen:Timellvisademigsittkön.Expressen
Lapidus.A.(2017,22okt).Ledningenskyddadestjänrnan.Timellfälldesavkvinnornassexlarm.Expressen
Malmgren.K.,&Yoldas.Atilla.(2017,22okt)SVTkanstoppaKronérefteranmälningen.Expressen
Thomsen.D.,&Andersson.L.H.(2017,24okt)4riverTimellskontrakt.Expressen
(2017,25okt)Virtanenanklagasförsexövergrepp.Expressen
Lindstörm.L.(2017,26okt).”EU-parlamentetsMeToo-kampanjärskrattretande”.Expressen
Lindström.L.(2017,27okt).Sexismpågymnasieskolaslätadesöver.Expressen
Nilsson.N.,Kristoffersson.D.,&Landén.P.(2017,27okt).Ex-landslagsstjärnanskickadepenisbildertillAxén.Expressen
68
Thomsen.D.,Andersson.L.H.,&Stjernberg.S.M.(2017,27okt)4-chefernaanmälstillDOefterMartinTimell-härvan.Expressen
Bachner.N.,&Kristoffersson.D.(2017,28okt).Fleratv-sportsprofilerberättaromförföljelseochpåhopp.Expressen
Lapidus.A.(2017,28okt).Kritik:SexismpåExpressenundertidiga2000-talet.Expressen
Lindstedt.M.(2017,29okt).StrömstedtshårdakritikMotsoncacheferpå4.Expressen
Omerspahic.M.,Knutson.M.,Andersson.A.,&Häggström.A.(2017,29okt).25Kvinnoromövergreppen.Expressen
Nilsson.A.,&Thomsen.D.(2017,13nov).Larmadeförsjuårsedan–nuhyllarhonteateruppropet.Expressen
Malmgren.K.(2017,16nov).Komikernutredsförofredande–MassiFritzhävdarvåldtäkt.Expressen
Abrahamsson.K.(2017,17nov).JennyHammar:Hanstoppadenerhandeniminatrosor.Expressen
Heimersson.A.,Samuelson.F.,&Skoglund.K.(2017,18nov).Riksdagsmannenhöllknivenmothalsen–hotadeattdödahenne.Expressen
Heimersson.A.,&Hellberg.M.(2017,19nov).”Klapparmigpårumpanochsägerduktigflicka”.Expressen
Asplind.Å.(2017,20nov).Jessica:M-toppensändenakenbilderpåsigsjälvtillmig.Expressen
Rydhagen.M.(2017,21nov).Guillouvågarintekramakvinnligavänner.Expressen
Bråstedt.M.(2017,25nov).SR-uppropetsomslutademedLottaBromésavsked.Expressen
Hellberg.M.(2017,25nov).Svenskakyrkansupprop.Expressen
Julin.A.,&Nilsson.M.(2017,25nov).VportarOhlyefteranmälanomsexuellatrakasserier.Expressen
Mattsson.S.(2017,25nov).”Dettogmigenhalvtimmeatttaredapåvemdetvar”.Expressen
Hellberg.M.,&Svanberg.N.(2017,26nov).Cheferskylldigatill25procentavövergreppen.Expressen
Knutson.M.(2017,26nov).InternabråkpåSverigesradioomLottaBromé.Expressen
Holm.G.,&Jakobson.H.(2018,6mars).AliceBahKuhnke:Mediernamåstesjälvastoppamansdominansen.Expressen
Sunnervik.L.(2018,12mars).IngenpolisutredningiHjelmersvåldtäktsfall.Expressen
69
Axelsson.J.(2018,15mars).DärförberättarLinn,37,omvåldtäkten.Expressen
70
Bilaga 2: Statistik Totaltfinns75artiklarianalysen.Nedanpresenterashurmångaartiklarsomåterfinnsinomvarjekategori,samthurmångaprocentdessautgöravtotalen.
RörelsenMetoo Procentav Antal Procent övergripandeIllegitimitet artiklar artiklar kategoriObefogatbeteende 3 4 Förlöjligande 0 0 IfrågasättandeavMetoo:s förmågaattpåverka 0 0 Legitimitet Personligaberättelser 38 51 Problemetsomfattning 24 32 Metoo:ssyfte 7 9
ProblemochAnsvar Procentav Antal Procent övergripandeProblembeskrivning artiklar artiklar kategoriTystnadskultur 21 28 Manlighetoch 15 20 Mänsagerande Problematiskmanlighet isamhället 8 11 53(*)Individuellamänsagerande 7 9 47(*)Bristandestödochengag- emangfrånarbetsgivare 20 27 Problematiskastrukturer ochkulturer 23 31 Enskildförövare 19 25 Utbrettproblem 25 33 Detindividuella skuldbeteendet 6 8 (*)UtavartiklarnaomManlighetochmänsagerande. Lösningarochansvar Anmäl 8 11 Mänskalltaansvar 7 9 Mänsomgrupp 4 5 57(**)Mänsomutsattkvinnor 3 4 43(**)Prataomdet 9 12 Prataomdetisamhället 3 4 33(***)Sägifrån 3 4 33(***)Anmälellerberätta 4 5 44(***)(**)Utavartiklarnamänskalltaansvar. (***)Utavartiklarnaprataomdet.
71
Påarbetsplatsen Externautredningar 9 12 Internautredningar 6 8 Avslutatsamarbete 5 7
UtsattaochAnklagade Procentav Antal Procent övergripande artiklar artiklar kategoriAnklagade 6 8 Utsatta 39 52 Upprop 5 13(*)Skandalerochavslöjanden 18 46(*)Utsattasberättelser 16 41(*)(*)Utavartiklarnaomutsatta.