Examensarbete 15 hp – kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Lokalpolisen på Facebook En kvantitativ studie om polisen i Växjö och Alvesta och deras ”Gillare”

Vivica Sjögren Jonna Svensson Media Management 180 hp Vårterminen 2013 Handledare: Helena Meldré

Abstract Authors: Vivica Sjögren & Jonna Svensson Title: The local Police on Facebook – a quantitative study of the Police in Växjö and Alvesta and their “Likers” Level: BA Thesis in Media and Communication Studies Location: Linnaeus University Language: Swedish Number of pages: 59 The value of an organization’s availability and transparency towards the public

whenever and wherever it is necessary has increased. Internet and the social

networks have become essential to most of the citizens of Sweden but for

organizations social networking still is an area that is relatively unexplored. As the

Internet and social media progresses it becomes a greater part of people’s lives,

which leads to more demands but also a great amount of possibilities for the

organizations that participate in this technical revolution.

The purpose of this quantitative study is to examine if and how the people receiving

the information published on the Växjö and Alvesta police department’s Facebook-

page are considering Facebook as a channel of communication. The study is based

on survey responses from users Liking the Facebook page Polisen i Växjö/Alvesta.

By analyzing our findings we discovered that although people where interested in

taking part of the information they were not too eager to participate in the

conversation by for example making comments, however the average reliance for

the police had increased since the respondents started Liking the Facebook page.

Facebook is a good place for citizens to connect with authorities such as the police,

getting the information that they want faster and easier and making the organization

more transparent to the audience.

Key words: Social networks, The Police, Authorities, Public relations, Recipients, Facebook, Communication

2 (65)

Förord Vi vill rikta vår tacksamhet till alla som har varit med och gjort denna

uppsats möjlig.

Först och främst vill vi rikta ett tack till informationsansvarig på polisen i

Kalmar, Lina Isaksson Funke för, hennes expertis framförallt kring polisen på

sociala medier och för hennes hjälpsamhet i vårt arbete. Vi vill även tacka vår

handledare Helena Meldré för många värdefulla synpunkter.

Slutligen vill vi tacka de respondenterna som ställde upp och svarade på vår

enkät, deras svar var väldigt värdefulla för oss och förde vår forskning

framåt.

Tack!

Vivica Sjögren & Jonna Svensson

Kalmar, 27 maj 2013

3 (65)

Begrepp Facebook En webbaserad plattform där personer och företag har möjlighet att dela text, bilder och annan information samt interagera socialt med andra användare. Facebook-sida Profil specialiserad för företag eller organisationer där, i polisens fall, enbart den som är sidans administratör kan publicera inlägg och där antingen de som Gillar sidan eller samtliga Facebook-användare kan interagera genom att kommentera eller Gilla inlägg. Gilla/Gillar/Gillat Facebook-användare kan genom att trycka på en knapp på en Facebook-sida visa att de gillar den för andra användare samt få uppdateringar från sidan. Gillare Ett samlingsnamn på de användare som Gillar en Facebook-sida, i det här specifika fallet de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Inlägg Uppdateringar som görs på en sida eller profil av en sida eller profils administratör eller i vissa fall andra användare. Kan bestå av text, bilder, videos samt länkar till andra webbplatser. Nyhetsflöde En Facebook-användares startsida där uppdateringar från vänner och Gillade sidor visas. Privat meddelande Ett personligt meddelande som skickas till den enskilda användarens profil på Facebook. Profil Privatpersoners konton som är helt eller delvis synliga för andra Facebook-användare.

4 (65)

Innehåll 1. Inledning __________________________________________________ 7

1.1 Problembakgrund ________________________________________ 9 1.2 Syfte och frågeställningar _________________________________ 11 1.3 Avgränsningar __________________________________________ 12

2. Metod ____________________________________________________ 13 2.1 Primärdata _____________________________________________ 14 2.2 Surveyundersökning _____________________________________ 14

2.2.1 Urval ______________________________________________ 15 2.2.2 Utformning av enkät __________________________________ 16

2.3 Forskningsetik __________________________________________ 17 2.4 Metodkritik ____________________________________________ 19

2.4.1 Validitet och Reliabilitet _______________________________ 21

3. Teori och tidigare forskning _________________________________ 24 3.1 Publika relationer _______________________________________ 24 3.2 Uses and gratificationsmodellen ___________________________ 25 3.3 Attityder och påverkan ___________________________________ 26 3.4 Myndigheter och internet _________________________________ 28 3.5 Webb 2.0 och sociala nätverk _____________________________ 29 3.6 Myndigheters transparens ________________________________ 30 3.7 Sammanfattning ________________________________________ 32

4. Resultatredovisning ________________________________________ 34

5. Analys ____________________________________________________ 47 5.1 Budskap och avsändare __________________________________ 47 5.2 Interaktion och deltagande _______________________________ 48 5.3 Förtroende och relationer ________________________________ 49 5.4 Polisens existens på Facebook _____________________________ 50 5.5 Informationens transparens och tillgänglighet _______________ 52 5.6 Mottagarna som aktiva åskådare __________________________ 53

6. Slutdiskussion _____________________________________________ 55 6.1 Svar på frågeställningarna ________________________________ 58 6.2 Förslag till vidare forskning _______________________________ 59

7. Källförteckning ____________________________________________ 60

5 (65)

Bilagor

Bilaga 1 – Enkät

Bilaga 2 – Kodschema

Bilaga 3 – Missivbrev och påminnelse

Bilaga 4 – Fullständiga svar från fråga 8, 18 och 19

6 (65)

1. Inledning

Vi lever i en tid då myndigheter, precis som alla andra organisationer, måste finnas där

allmänheten finns. Enligt .SE:s rapport Svenskarna och Internet 2012 hade 64 % av

Sveriges befolkning år 2012 ett konto på något socialt nätverk, främst på Facebook.

Särskilt en myndighets Facebook-sida har under det senaste året inte bara fått stor

uppmärksamhet på det sociala nätverket utan även i de traditionella medierna. Ett inlägg

skrivet av en av de poliser som uppdaterar sidan och som publicerades i augusti förra

året på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta fick allmänheten att reagera och skapade

stora rubriker i vissa dagstidningar samt ledde till att sidan var tvungen att stängas ner

under en kort period (Lennander 2012).

”Ett litet tips till ungdomar. Om du är 16 år gammal, berusad och håller

i en petflaska full med sprit är det inte särskilt smart att skrika ”FK

THE POLIS” när vi går förbi. Om du tänker göra det ändå se då till att

du åtminstone kan springa hyfsat fort!! Jag vet inte vad som var mest

pinsamt för killen som gjorde det inatt – att han blev fångad av en 40år

gammal polis i full utrustning eller att hans mamma kom till polishuset

för att hämta honom kl. 03.00. /Scott”

(Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta 2012)

Idag är det ungefär 39 000 personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta

och därmed är det den näst största av polisens sidor på Facebook, den enda sida som är

större än Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta är polisens nationella sida1. Enligt

polisen själva vill de genom att finnas på Facebook minska brottslighet, berätta om

1 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013

7 (75)

polisens arbete för ökad trygghet och för att nå ut och få tips och vittnesuppgifter för att

lösa vissa brott (www.polisen.se).

”Sociala medier är ett effektivt sätt för oss att nå ut med

brottsförebyggande information och få in tips eller vittnesuppgifter i ett

särskilt ärende. Det är också ett fantastiskt sätt att sprida bilden av oss

och berätta om vårt arbete.”

(Hagquist 2013)

Med mellan 15 000-150 000 visningar per inlägg, i vissa fall upp emot en miljon, och

ibland nära 50 000 personer som har Gillat eller kommenterat någon statusuppdatering

är Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta den enskilt största distriktsidan2 och det står

därför klart att de genom Facebook når ut till en hel del människor. Men hur ser

egentligen de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta på polisens närvaro i

det sociala nätverket? Har deras bild av polisen som myndighet förändrats sedan de

anslöt sig till Facebook och är det i så fall till det positiva eller negativa? Frambringar

polisens tillgänglighet, aktivitet och närvaro någon form av närmare band till dem eller

får det dem att se mindre seriöst på polisen som statlig myndighet? Med den här studien

är vi intresserade av att undersöka polisens närvaro på Facebook ur ett

användarperspektiv.

Enligt Safko och Brake i boken Social Media Bible (2009) är sociala medier platser där

människor kan mötas och interagera, dela åsikter, tankar och värderingar med varandra

genom text, bilder, rörliga bilder och ljud och Solis & Breakenridge (2009) definierar

sociala medier som “Anything that uses the Internet to facilitate conversations.”

2 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013

8 (65)

Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som

tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom

exempelvis text, bild eller ljud. /.../ Genom sociala medier

kommunicerar i stället många till många. Varje enskild mottagare av ett

meddelande kan också sända på samma villkor och genom samma

kanaler.

(Nationalencyklopedin)

1.1 Problembakgrund

En studie av 275 ideella organisationers närvaro på Facebook gjord av Waters, Burnett,

Lamm och Lucas (2009) visade att även om de flesta av dessa inte använde de sociala

nätverken till dess fulla potential så började de ändå visa ett intresse för deras

användningsområden. I takt med att de sociala nätverken blir en del av våra vardagliga

liv så blir publiken allt bredare när det kommer till ålder, kultur och socioekonomisk

status och därför kommer organisationer då behöva använda sig av de sociala nätverken

för att möta de växande behoven och förväntningarna från sina intressenter. (Waters et

al. 2009).

Under näringsdepartementet finns en kommitté som heter E-delegationen. Enligt IT-

minister Anna-Karin Hatt, skrivet på E-delegationens hemsida, är E-delegationens

uppdrag att driva på e-utvecklingen inom offentlig sektor med sociala medier, e-

förvaltning och vidare nyttjande av offentlig information. I en tid då sociala nätverk

spelar en allt större roll för organisationer arbetar E-delegationen bland annat även med

att ta fram vägledningar och riktlinjer för sociala medier och då specifikt för

myndigheters användning av dessa. I E-delegationens riktlinjer för Myndigheters

användning av sociala medier från år 2010 beskrivs det att nästan varannan svensk

myndighet använder sociala medier, dessa riktlinjer riktar sig främst till statliga

myndigheter före kommuner och landsting. E-delegationen menar att privatpersoner i

9 (65)

större utsträckning ska tillåtas bli mer delaktiga i processer samt få mer tillgång till

information. Att som myndighet använda sociala medier bör ses som ett

kommunikationsverktyg för att bjuda in till dialog och skapa en öppenhet gentemot

publiken. De riktlinjer som tagits fram behandlar hur sociala medier bör användas av

myndigheter utifrån ett rättsligt perspektiv i hur de bör gå tillväga i sin externa

kommunikation, exempelvis via ett konto på Facebook och att sociala medier bör ses

som en bra kanal för att sprida information. (E-delegationen 2010).

Internet och de sociala nätverken erbjuder en mängd olika sätt för användarna och

organisationer att kommunicera med varandra. De sociala nätverken kan vara bra

möjligheter för organisationer att skapa en transparens och därmed ett ökat förtroende

hos sin målgrupp, åtminstone om de är medvetna om hur intressenterna använder dessa

sidor (Waters et al. 2009). Då ”alla är välkomna” på internet finns det utrymme för allas

röster och alternativa tolkningar av politik och samhällsfrågor har ett annat utrymme på

internet än i till exempel massmedier. (Dahlgren (red.) 2002).

Internet har gått från att vara ”read only” till att idag ha utvecklats till ett medium där

det sker ett konstant kommunikationsutbyte och där alla kan vara med och interagera.

Detta kraftfulla verktyg för kommunikation har kommit att benämnas som webb 2.0

(Thorstenson 2006). Enligt Blank och Reisdorf (2012) är webb 2.0 en ny utveckling av

tekniken där internet används för att “provide platforms through which network effects

can emerge.” Florini (2008) skriver att det informationssamhälle vi lever i idag och där

den digitala informationen spelar en stor roll bör transparens ses som en viktig aspekt

vid informationsspridning från en statlig instans. Florini anser att transparens kan vara

begränsat men menar samtidigt att genom att låta transparensen lysa igenom i

informationen kan organisationens kommunikation förändra synen på dem.

Kraft och Strandberg (2007) menar att myndigheter behöver fråga sig vilka typer av

möten med medborgare som kan ske med enkelhet över internet. Tidigare låg fokus på

det tekniska snarare än på innehållet men ju längre tiden gått och ju mer digitaliseringen

10 (65)

utvecklats har det arbete som tidigare utfördes av en IT-avdelning, nu flyttats över till

kommunikationsavdelningen. Detta är något som Kraft och Strandberg menar bör

utvecklas ännu mer och anser samtidigt att Sverige har stora förutsättningar för att

lyckas med denna utveckling. Detta grundas på att 80 % av Sveriges befolkning år 2006

hade tillgång till internet, antingen i hemmet, i skolan eller på arbetet. Den siffran hade

enligt Olle Findahl:s rapport Svenskarna och Internet 2012 år 2012 ökat till 89 %.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka vad de som Gillar polisen på Facebook har för

uppfattning om hur polisens närvaro på det sociala nätverket påverkar

kommunikationen dem emellan, detta för att ta reda på om sociala medier som

exempelvis Facebook bidrar till att skapa en bättre kommunikation mellan myndigheter

och medborgare. Vi analyserar hur de som Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta anser att denna sida fungerar som en kommunikationskanal dem emellan

och om denna kommunikation har haft någon inverkan på den bild som mottagarna

sedan tidigare haft av polisen. Slutligen är syftet med studien att besvara följande

huvudfrågeställning samt delfrågeställningar.

Vad har Facebook som kommunikationskanal, enligt mottagarna, haft för

inverkan på kommunikationen mellan Polisen i Växjö och Alvesta och de

som Gillar deras Facebook-sida?

Vad vill de som Gillar Polisen i Växjö/Alvestas Facebook-sida få

ut av den?

Hur har förtroendet för polisen förändrats hos mottagarna sedan

de började Gilla Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta?

11 (65)

1.3 Avgränsningar

Idag finns polisen på flera sociala medier, i denna studie undersöker vi enbart polisens

närvaro på det sociala nätverket Facebook. Polisen har utöver den nationella Facebook-

sidan ett flertal Facebook-sidor som var och en är kopplade till distrikt men vi har valt

att avgränsa oss till att enbart undersöka polisen i Växjö och Alvestas Facebook-sida. Vi

har valt att avgränsa oss till att undersöka Facebook-sidan därför att det är ett socialt

nätverk som så pass många av Sveriges medborgare har tillgång till, till skillnad från

andra sociala medier så finns det möjlighet att publicera text, bild, video och externa

länkar samtidigt som de som Gillar sidan har möjlighet att delta i diskussioner genom

att kommentera de olika inlägg som publiceras på sidan.

Med ungefär 39 000 Gillare är Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta den i särklass

största av dessa distriktsknutna sidor på Facebook och med sina statusuppdateringar har

polisen i Växjö och Alvesta både kritiserats och hyllats av de som tar del av dem. Det

senaste året har också ett flertal av deras uppdateringar uppmärksammats i medierna och

deras Facebook-sida har vid tillfällen fått stängas ner på grund av den höga

uppmärksamhet den genererat. Därför anser vi att det är av ett större intresse att

undersöka just deras Facebook-sida.

12 (65)

2. Metod

Olsson och Sörensen (2011) beskriver två olika övergripande forskningsmetoder, vid

den samhällsvetenskapliga forskningen, precis som vid all annan, tillämpas antingen en

kvalitativ eller en kvantitativ metod. Att använda en kvalitativ forskningsmetod vid

insamling av material till en undersökning menar Ekström och Larsson (red.) (2010) är

lämpligt när forskaren ämnar studera någonting på djupet. De beskriver att i den

kvalitativa forskningen ligger fokus vid att göra djupgående studier av relationer, olika

processer och egenskaper. Enligt Nyberg (2000) används en kvalitativ forskningsmetod

när material som insamlats syftar till att begripa och tolka ett forskningsproblem snarare

än att mäta data, som är tillvägagångssättet vid en kvantitativ forskningsmetod.

Att studera något kvantitativt innebär enligt Ekström och Larsson (red.) (2010) att en

större grupp eller mängd, såsom människor eller texter, undersöks för att ta reda på om

någon regelbundenhet eller något samband existerar bland dessa analysenheter. I en

kvantitativ studie baseras resultatet på ett stort antal enheter, dessa enheter analyseras

genom svaren på ett begränsat antal frågor som bearbetats och utformats för att vara så

tydliga att svara på som möjligt (Olsson och Sörensen 2011). Forskaren ses här som

objektiv och har ofta inte någon personlig kontakt med respondenterna i

undersökningen, vilket inte heller vi har haft med våra respondenter då de har fått svara

på en internetbaserad enkät. Patel och Davidson (2011) beskriver generalisering inom

denna forskningsmetodik som att en mindre grupps resultat får representera en större

mängd människor. Ekström och Larsson (red.) (2010) menar att studiens resultat ska

kunna vara tillämpbart utöver det specifika fall som studerats.

Utifrån vårt syfte, att undersöka hur de som Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta uppfattar att kommunikationen påverkas av polisens närvaro på

Facebook, ansåg vi att en kvantitativ forskningsmetod var mest lämpad. Vi valde att

utgå från det deduktiva tillvägagångssättet och med hjälp av vår insamlade empiri, alltså

13 (65)

de resultat vi fått i surveyundersökningen, testa gamla teorier. Vi anser att detta

tillvägagångssätt var mest lämpligt för att uppfylla syftet med studien i enlighet med

våra frågeställningar.

2.1 Primärdata

Olsson och Sörensen (2011) beskriver två olika typer av data som går att samla in,

primär- och sekundärdata. Primärdata innebär enligt Olsson och Sörensen de rådata som

samlas in av forskaren för en specifik studie. Boeije och Hox (2005) menar att

insamlingsmetoder för primärdata är enkäter, observationer, fokusgrupper eller

intervjuer. De primärdata vi använde i vår undersökning var det material vi samlade in

genom en internetbaserad enkätundersökning som skickades ut till de som Gillar

Polisen i Växjö/Alvestas Facebook-sida.

2.2 Surveyundersökning

Enligt Johansson (2010) är surveyundersökning en vanlig metod inom medie- och

kommunikationsforskning och används bland annat för att undersöka mediepubliken.

En surveyundersökning bygger på att samla information med hjälp av frågor och

metoden karaktäriseras av hög grad av strukturering och standardisering (Patel &

Davidson 2011). Frågorna i en surveyundersökning ställs med hjälp av ett standardiserat

frågeformulär som respondenten svarar på genom antingen post, e-post, telefon eller vid

en standardiserad intervju (Deacon et al. 2007).

Vi valde att använda ett webbaserat frågeformulär för att samla in de data som krävdes

för att genomföra vår studie. Ett webbaserat frågeformulär, eller webbenkät, är en

teknik som har blivit ett allt viktigare verktyg för datainsamling inom forskning

(Johansson 2010). Att skicka ett frågeformulär via post, e-post eller på annat sätt över

internet är också lämpligt och väldigt kostnadseffektivt när det handlar om att få in svar

från ett större antal respondenter (Deacon et al. 2007). Eftersom syftet med vår studie är

14 (65)

att ta reda på hur Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta uppfattas av de som Gillar

sidan så valde vi att sprida vår enkät genom just Facebook. Genom att göra detta nådde

vi direkt ut till den population som var målet för vår undersökning.

En enkät är en teknik som oftast har en hög grad av standardisering och strukturering.

Med standardisering menas i vilken utsträckning frågornas utformning och inbördes

ordning är bestämda. Vid en intervju med hög grad av strukturering lämnas ett litet

utrymme för respondenterna att göra fria tolkningar av frågorna och framförallt litet

utrymme att svara inom. Strukturerade frågor, likt de i en enkät, har oftast fasta

svarsalternativ. (Deacon et al. 2007). Eftersom vi i vår undersökning strävade efter att

använda resultatet för generalisering ansåg vi att en strukturerad teknik var det bästa

alternativet för studien.

2.2.1 Urval

För att kunna generalisera resultaten som framkommit från urvalet till hela populationen

bör urvalet vara slumpmässigt, detta ökar sannolikheten för att urvalet är representativt

för hela populationen (Olsson & Sörensen 2011). Med ett obundet slumpmässigt urval

har alla i urvalsramen en lika känd chans att komma med i urvalet och detta var något vi

strävade efter. Johansson (2010) kallar detta tillvägagångssätt för sannolikhetsurval. Då

vi inte kunnat göra en totalundersökning av hela populationen, utan använt oss av ett

begränsat urval kunde vi med denna undersökning endast se och visa vilka tendenser

som var ofta förekommande i de svar vi fått.

Populationen, alltså de personer som vi valt att studera, var de Facebook-användare som

Gillar sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Eftersom vi inte hade möjlighet att få tillgång till

en komplett lista över de som har Gillat Facebook-sidan så blev urvalsramen, det

register där vi fann vår population, de som Gillat ett specifikt inlägg på Facebook.

Inlägget publicerades på Facebook-sidan den 23 april 2013 och vid tidpunkten för

utskicket var det 4 424 personer som Gillade inlägget, alltså bestod urvalsramen av

15 (65)

dessa 4 424 personer. Dessa nådde vi sedan genom att klicka oss vidare från inlägget till

en lista över de som Gillat det och kunde därifrån skicka ut privata meddelanden till det

slumpmässiga urvalet.

Enkäten skickade vi ut från våra personliga konton i ett privat meddelande via

Facebook. Att skicka ut ett privat meddelande till en person i taget tog lång tid och

därför beslutade vi att bjuda in sammanlagt 500 personer som Gillat inlägget till att

delta i undersökningen. Detta eftersom vi ansåg att utskicket annars skulle ta för mycket

tid i anspråk från andra delar av studien. Eftersom listan över de 4424 personer som

Gillat inlägget inte var ordnad utan hade en slumpmässig inbördes ordning från början

så valde vi att börja från toppen av listan och arbeta rakt nedåt tills vi skickat ett

meddelande till 250 av de personer som fanns i urvalsramen, därefter gick vi från botten

av listan för att arbeta uppåt tills vi skickat ett meddelande till ytterligare 250 personer i

urvalsramen. På det här sättet ansåg vi att samtliga i urvalsramen fick en lika känd chans

att bli inbjudna till att delta i undersökningen.

2.2.2 Utformning av enkät

Vi operationaliserade vår huvudfrågeställning och våra delfrågeställningar med hjälp av

17 obligatoriska och två frivilliga frågor som respondenterna svarade på i ett webbaserat

frågeformulär (se Bilaga 1). Eftersom vi visste att vi tog människors tid i anspråk så

valde vi att göra enkäten så kort och konkret som möjligt utifrån våra frågeställningar.

På så sätt minskade vi förhoppningsvis även risken att vissa ur vårt urval slutade svara

på frågorna eller undvek att svara på enkäten överhuvudtaget eftersom de ansåg att den

tog för lång tid.

Vi valde att börja med demografiska frågor som kön, ålder och vilket län de bodde i. En

del forskare (Johansson 2010) argumenterar för att det är bättre att lägga dessa frågor i

slutet av en enkät med skälet att de kan anses vara ointressanta att svara på och därför

sänker motivationen att svara på resterande frågor. Vi utgick dock från att respondenten

16 (65)

skulle fortsätta att svara på resterande frågor eftersom de själva valde att ta sig till

enkäten via en extern länk. Vi valde att utgå från en ”omvänd” tratt-teknik vilket

innebär att man börjar med de specifika frågorna för att sedan avsluta med mer

övergripande frågor (Patel & Davidson 2011). Detta gjorde vi för att vi ville ta reda på

vad respondenterna har för inställning till något och vi inte visste om de som svarar

faktiskt har en åsikt kring detta. Med den ”omvända” tratt-tekniken ville vi också att

respondenterna skulle få en chans att reflektera kring området och skapa sig en

uppfattning under tiden som de svarade på de mer specifika frågorna. När vi skrev

frågorna och formulerade vårt frågeformulär så la vi också särskild vikt vid att alla

frågor skulle uppfattas på samma sätt av varje person som svarade på dem och att de

skulle vara lätta att förstå.

Enkäten skapade vi med hjälp av programmet Google Forms och distribuerade den via

Facebook. Vi skickade ett meddelande innehållande en extern länk till

enkätundersökningen samt medföljande missivbrev. Vid utskick av enkät ska det alltid

finnas med ett missivbrev, detta ska innehålla information om syftet med

undersökningen samt ha en tydlig avsändare (Johansson 2010). Vårt missivbrev

skickades ut tillsammans med den externa länken till enkäten i ett privat meddelande på

Facebook (se Bilaga 3). Enkäten låg uppe under perioden 29/4-13/5 2013. Efter en

vecka valde vi att skicka ut en påminnelse till dem vi redan bjudit in att delta i

undersökningen, detta eftersom vi ansåg att svarsfrekvensen dittills varit för låg.

2.3 Forskningsetik

Vid en undersökning finns det forskningsetiska aspekter som det är krav på att ta

hänsyn till som forskare, detta för att det huvudsakliga målet för all forskning är att

finna ny kunskap med hög trovärdighet som dessutom kan fungera som information

både för oss som människor och för utvecklingen av vårt samhälle (Patel & Davidson

2011). Enligt Vetenskapsrådet benämns detta som forskningskravet. Utöver

forskningskravet finns det en aspekt kallad individskyddskravet och inom all forskning

17 (65)

är det mycket viktigt att ta hänsyn till båda dessa och samtidigt väga dem emot

varandra.

Individskyddskravet innebär att individer ska skyddas från obefogat intrång på sina

privatliv och Vetenskapsrådet har konkretiserat fyra huvudkrav för individskyddskravet

som syftar till att beskriva regler och riktlinjer för etisk forskning. De fyra kraven är

informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet och

dessa fyra har vi tillsammans med forskningskravet haft i åtanke under forskningens

gång. Informationskravet innebär att de människor som deltar i studien ska ha blivit

informerade om syftet med undersökningen (Patel & Davidson 2011). Detta tog vi

under hela undersökningens gång hänsyn till och var mycket noggranna med, dels att

beskriva för inblandade vad syftet med vår forskning var och dels var vi under studiens

gång varit noga med att låta respondenterna veta att deras enkätsvar var anonyma samt

vad svaren skulle användas till och var undersökningen sedan kommer att publiceras.

Samtyckeskravet syftar till att respondenterna själva ska få bestämma om de vill delta i

undersökningen (Patel & Davidson 2011). Detta har vi varit tydliga med att informera

våra respondenter om i det privata meddelande som via Facebook skickades ut till vårt

urval tillsammans med den externa länken till enkäten. På så vis lät vi respondenterna

helt på egen hand bestämma ifall de ville delta i vår studie. Konfidentialitetskravet

menar Patel och Davidson (2011) innefattar hur personuppgifter om studiens deltagare

ska behandlas.

I vår enkätundersökning valde vi att inte fråga efter respondentens namn utan lät dem i

stället vara anonyma. Däremot frågade vi efter ålder på svarsperson. Vi ansåg att de

frågor vi formulerat i enkätundersökningen inte skulle ge tillräckligt personliga svar för

att kunna gå att koppla till en enskild person och därmed bedömde vi att namn på

respondenterna var oväsentligt för vår forskning. Nyttjandekravet innebär att de

uppgifter och svar som samlas in via enkät inte får användas för något annat ändamål

utan endast för den studie den ämnar vara underlag till (Patel & Davidson 2011).

18 (65)

2.4 Metodkritik

Den kvantitativa metoden fungerar bäst när syftet med studien är att hitta samband

mellan olika variabler och det är viktigt att kunna sätta siffror på det som undersöks.

Det går inte att komplettera enkäter i efterhand och därför är förberedelserna väldigt

viktiga vid just de här typerna av datainsamlingstekniker. (Eliasson 2010). För att testa

vår enkät och våra frågor valde vi att först byta perspektiv och själva agera

svarspersoner, därefter bad vi ännu en person läsa igenom frågorna för att få dem

betraktade utifrån en utomståendes perspektiv. Detta är något som enligt Patel och

Davidson (2011) bör göras eftersom det alltid finns en risk att frågorna formuleras så att

de kan missuppfattas av respondenterna. Vidare skriver de att forskare måste granska

frågorna kritiskt eftersom de är väl insatta i problemområdet och besitter kunskap som

kanske inte varje respondent gör. Detta var också något vi tog fasta på när vi

formulerade våra frågor. Slutligen pilottestade vi vår enkät på två personer som

uppfyllde kriterierna för den population som vi valt att undersöka.

Surveyundersökning karaktäriseras av den höga grad av standardisering och

strukturering och syftet med en strukturerad metod är bland annat att undvika viss

påverkan från mänskliga faktorer som kan uppstå vid personlig kontakt mellan den som

intervjuar och respondenten och som kan påverka tillförlitligheten i respondentens svar

(Deacon, Pickering, Golding & Murdock 2007).

Eftersom vi inte hade möjlighet att lägga upp enkäten på Facebook-sidan och inte heller

fick tillgång till en lista över samtliga personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta så hade vi ingen möjlighet att exponera den för samtliga som Gillar sidan.

Därför ansåg vi att det inte fanns någon annan möjlighet än att skicka ett privat

meddelande till de som Gillat det specifika inlägget. Vi ansåg inte att det påverkade

vilka som fick en känd chans att vara med i undersökningen eftersom sociala medier

ständigt förändras, i det här fallet kan antalet personer som Gillar det specifika inlägget

både ha ökat och minskat sedan perioden då vi skickade ut webbenkäten och den fanns

19 (65)

tillgänglig. Trots att alla de personer som Gillar det specifika inlägget på Facebook-

sidan fanns samlade i samma lista ansåg vi att vi fick undertäckning eftersom vissa av

dessa personer har helt låst profil. Låst profil innebar att vi inte kunde skicka

meddelande till dessa personer och vi kunde därför inte heller bjuda in dem till vår

enkätundersökning. Samtidigt fanns det en möjlighet att få övertäckning då det går att

Gilla ett inlägg utan att Gilla Facebook-sidan, därför var den första frågan i enkäten en

kontrollfråga (Se Bilaga 2).

Det önskvärda målet för studien hade varit att få en svarsfrekvens på 50 %, alltså 250

svar, utav de 500 utskickade enkäterna. Detta uppnåddes tyvärr inte då vi fick in 64

svar, vilket alltså var en svarsfrekvens på 12,8 % och därmed blev bortfallet 87,2 %. Vi

fick därmed en låg svarsfrekvens både i förhållande till antalet respondenter men även i

förhållande till vår urvalsram, vilket innebär att vi fick ett stort externt bortfall. Hade

möjligheten funnits att lägga upp enkäten på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta

hade det inneburit att den exponerats för ett större antal människor än de 500 personer

vi bjöd in att delta i undersökningen och detta tror vi kunde ha lett till en betydligt högre

svarsfrekvens och ett mindre extern bortfall. En av nackdelarna med en webbaserad

enkät är enligt Trost (2012) att denna enkätform inte genererar lika hög svarsfrekvens

som postenkäter. Med detta i åtanke valde vi därför att skicka en påminnelse via privat

meddelande till samtliga 500 personer ungefär en vecka efter att gjort det första

utskicket av enkäten.

I den webbaserade enkäten valde vi att ställa frågor om ålder och kön därför att vi ansåg

att det kunde varit av intresse för studien om vi hade haft ett större antal respondenter,

men då svarsfrekvensen var så låg ansåg vi att det inte gick att göra några

generaliserande anspråk i dessa och därför valde vi att inte heller analysera dessa två

frågorna senare.

20 (65)

2.4.1 Validitet och Reliabilitet

När man inom vetenskapen pratar om kvaliteten i den kvantitativa forskningen syftas

det oftast på till vilken grad det går att lita på det empiriska underlaget, med detta menas

oftast hur pass tillförlitlig en undersökning är och om det som undersökts verkligen är

det forskaren ämnat undersöka (Patel & Davidson 2011).

Eliasson (2010) beskriver validitet som giltigheten i att det som avses mätas i

undersökning är det som faktiskt mäts. Vidare lägger hon tyngd i att undersökningens

frågeställningar måste vara väldefinierade och tydligt kunna beskriva vad forskaren

genom studien ämnar mäta. Vid insamlingen av data är det viktigt att regelbundet under

undersökningens gång kontrollera att den information som insamlats är giltig för

undersökningen (Eliasson 2010). Ejlertsson (2005) beskriver att en enkäts validitet

bestäms då enkätfrågorna sätts i relation till forskningssyftet. Vi valde att mäta vad

personer som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta tyckte om denna

Facebook-sidas kommunikation. Dessa personers svar har hög validitet eftersom de i

och med att de valt att Gilla sidan exponeras för all den information som polisen i

Växjö/Alvesta publicerar. För att i vår forskning kunna styrka att dessa faktiskt Gillar

Facebook-sidan valde vi att även att som första fråga använda en kontrollfråga (se

Bilaga 2) och skulle vi fått in ett negativt svar på denna fråga hade vi räknat denna

svarsperson som bortfall.

Reliabilitet betyder enligt Eliasson (2010) pålitlighet och för att uppnå hög reliabilitet i

en undersökning ska studien kunna göras om vid ett annat tillfälle och då frambringa

samma resultat som vid det första undersökningstillfället. För att resultatet av studien

ska uppnå så hög reliabilitet som möjligt måste mätningarna vara noggrant och korrekt

utförda. Vid en kvantitativ undersökning menar Eliasson att detta innebär att den

information som samlats in är pålitlig eller med andra ord att källorna har uppfattats

korrekt. Dessutom, fortsätter hon, ska denna information vid framtida, upprepade

studier tolkas på samma sätt. Holme och Solvang (1997) menar att det är en omöjlighet

21 (65)

att helt undvika fel som uppstår i insamlingen och bearbetningen av information. Detta

menar de vidare innebär att forskare hela tiden bör arbeta för att felen ska bli så små

som möjligt. Orsaker till att fel kan uppstå är exempelvis att enkätens svarspersoner inte

förstår frågorna, att det inte går att få ut tillräcklig information genom enkätfrågorna, att

det blir ett stort bortfall eller att forskaren tolkar enkätsvaren fel. Det kan också finnas

en viss risk att respondenterna svarar så som de tror är rätt sätt att svara vilket i sin tur

skulle leda till att reliabiliteten blir lägre, detta har vi försökt undvika genom att låta

enkäten vara anonym och försäkra respondenterna om att svaren inte går att härleda till

den som svarat. En av nackdelarna med att använda sig av en surveyundersökning som

skickas via post eller publiceras på internet är att det knappt finns något utrymme alls

för den som intervjuar att utveckla eller omformulera frågorna i enkäten. Det är då inget

som försäkrar om att respondenten eller respondenterna faktiskt har förstått samtliga

frågor, något som är väsentligt för att de som svarar ska kunna ge ett så sanningsenligt

svar som möjligt. (Deacon et al. 2007).

Vår internetbaserade enkätundersökning hade en utformning på frågorna som i största

möjliga mån skulle sudda ut eventuella missförstånd. Frågorna var tydliga och väl

genomarbetade för att få fram den information vi faktiskt behövde till vår undersökning.

Vi har även använt oss av litteratur för att få tips om frågeformulering och uppbyggnad

av enkäten. Vid de frågor där vi förutsåg att missförstånd eller tolkningsskiljaktigheter

möjligtvis kunde uppstå valde vi att ha med ett exempel eller en påbörjad mening som

var menad att få respondenten i rätt tankebana kring frågan. Dessutom valde vi att i

enkätens inledning förklara begreppen Gilla och Inlägg för att undvika missförstånd.

Vår internetbaserade enkätundersökning anser vi har hög reliabilitet då någon annan

skulle kunna göra samma undersökning och komma fram till samma resultat som oss.

Dock inser vi att sociala medier är i ständig förändring och utveckling, vilket skulle

kunna påverka delar av svaren för denna undersökning i framtiden.

Att några utav respondenterna har valt att svara nej på frågan om de någon gång har

Gillat eller kommenterat ett inlägg på Facebook-sidan trots att vi valde att enbart bjuda

22 (65)

in de som har Gillat ett specifikt inlägg tror vi kan bero på att respondenterna i dessa fall

antingen inte läst och uppfattat frågan korrekt eller att de inte minns om de någon gång

Gillat eller kommenterat ett inlägg. Detta kan till viss del göra att trovärdigheten och

giltigheten i respondenternas svar minskar, något som hade kunnat åtgärdas om vi i

detta fall valt att använda oss utav svarsalternativet ”Vet ej.”

23 (65)

3. Teori och tidigare forskning

Kraft och Strandberg (2007) beskriver begreppet samhällsinformation som att det har

gått från att tidigare ha varit sändarfokuserat, ”en till många”, där processen enbart

handlade om att sändaren skulle få ut sitt budskap till mottagarna så effektivt som

möjligt, till att idag ha fokus på mottagaren och hur informationen denne får ta del av

uppfattas. Vidare skriver de att i takt med att kommunikationen har blivit mer

mottagarorienterad och att internet har vuxit sig stort har också kraven på att få tag i

information både snabbt och med stor öppenhet vuxit sig allt tydligare. Medier är idag

samhällets stora informationskälla, vilket i sin tur leder till en konstant ökning av

möjligheter och förväntningar på den så kallade samhällsdialogen, alltså dialogen

mellan samhällets olika delar. Detta menar de innebär att medierna har gått från att bara

varit en källa till information till att också bli en kanal där information delas och

diskuteras. Detta är något som även Larsson (2008) beskriver då han menar att internet

är en teknik som gjort det möjligt att kommunicera trots skillnader i tid och rum.

Dessutom har internet öppnat upp för att enkelt komma åt och som mottagare själv ha

en obegränsad tillgång till mängd av information som finns på internet.

3.1 Publika relationer

Falkheimer och Heide (2007) beskriver uttrycket public relations som en funktion som

innebär att upprätta och stärka kontakter mellan organisationer och dess publiker. De

menar även att relationen mellan organisationer och publiker måste vara ömsesidigt god

och en kontinuerlig dialog bör föras för att, i ett tidsmässigt längre perspektiv, fortsätta

ha en framgångsrik relation. Det handlar helt enkelt om att myndigheter ska

kommunicera med medborgarna och inte till dem, eftersom det ger en indikation på att

de vill arbeta tillsammans med publiken och skapa en god relation till sina mottagare.

(Falkheimer & Heide 2007).

24 (65)

3.2 Uses and gratificationsmodellen

Gripsrud (2002) beskriver en forskningsinriktning som började växa sig stor under

femtiotalet, kallad uses and gratificationsmodellen. Denna teori grundar sig på att se till

vad mottagarna gör med medierna snarare än vad medierna gör med sina mottagare.

Man insåg att medierna inte hade det stora, direkta inflytande på sina mottagare som

man tidigare trott. Utifrån detta gick det att göra tolkningen att det är människors

individuella, psykologiska behov som ligger till grund för vilka medier mottagarna

väljer att ta del av och hur de tar del av mediernas information. Gripsrud menar vidare

att en stor inspirationskälla till uses and gratificationsmodellen var socialpsykologen

Maslow och då specifikt hans utarbetade behovshierarki. Denna behovshierarki utgår

från att människor har vissa grundläggande behov, såsom mat och sömn som de

behöver få tillfredsställda innan vidare behov som social kontakt eller trygghet. Vidare

beskriver Gripsrud att det forskats kring vilket av människans behov som

tillfredsställdes genom användning av medier. Slutsatserna av dessa studier visade att

orsakerna till människors val av medier och medieinnehåll låg i människors behov av

information, social identitet och självbekräftelse. Zhao, Grasmuck och Martin (2008)

skriver att uses and gratificationsmodellen kan ses som att en användare genom medier

kan uppfylla behovet av att stöpa sin egen identitet. Människor kan genom sociala

medier dela med sig av, för denne, behovsuppfyllande information i form av text eller

bild till andra.

McQuail (2010) beskriver genom uses and gratificationsmodellen användaren som aktiv

i sina val av medier och menar att användningen och val av olika medier kan knytas till

olika typer av behov. Människan kan genom informationssökning och uppbyggandet av

personlig identitet genom medier skaffa sig personliga värderingar och attityder och

även tillfredsställa behovet av grupptillhörighet. Det huvudsakliga syftet med uses and

gratificationsmodellen är enligt McQuail att ta reda på varför medier används och vad

dessa sedan används till genom att användaren ses som aktiv i sina val av medier. Detta

för att på bästa sätt kunna tillfredsställa det egna behovet av information, såsom

25 (65)

polisens samhällsinformation. Dessutom undersöks vilken effekt användningen av

medierna har på mottagaren genom att se till vad denne har för uppfattningar kring hur

värdefullt mediets innehåll är.

3.3 Attityder och påverkan

Attityder är ett av de vanligast förekommande och mest kända begreppen inom

socialpsykologin och omfattar de värderingar och känslor som en människa har

gentemot något. En människas attityd eller attityder mot det egna jaget (i dessa fall

kallat självkänsla), andra människor, händelser, situationer och saker, eller i detta fall

polisen som myndighet, kan variera. Känslan eller känslorna som medborgarna har för

myndigheter kan antingen vara negativ, neutral eller positiv men den kan också variera i

intensitet, alltså vara svag eller stark. (Ekehammar 2005). Människor utvecklar attityder

därför att det underlättar interaktionen med omgivningen, attityder hjälper oss att

organisera och förenkla våra erfarenheter av något. På så sätt kan vi enklare och mer

effektivt hantera den eller det som vi har attityder mot. Många attityder uppstår hos oss

genom en direkt kontakt med attitydobjektet, på så sätt har vi alltså genom erfarenhet

fått en positiv eller negativ bild av exempelvis polisen. (Ekehammar 2005).

Enligt Ekehammar (2005) går det att påverka och ändra en människas positiva eller

negativa bild av något bland annat genom budskapets innehåll. Den effekt ett budskap

har påverkas bland annat av källans trovärdighet och om trovärdigheten för källan är

hög eller inte kan variera beroende på flera orsaker. Trovärdigheten hos polisen kan

alltså bli högre om kommunikatören har makt eller kunskap men den kan också

påverkas av om den som är avsändare har en viss popularitet och är omtyckt av de som

är mottagare. Avsändarens verbala och sociala skicklighet är också av stor betydelse när

det kommer till trovärdigheten hos honom eller henne. (Ekehammar 2005).

Larsson (2008) menar att kärnan i all kommunikation är själva innebörden av det som

kommuniceras, även om både karaktären och strukturen på mediet numera är av allt

26 (65)

större vikt. De vanligaste sätten att se på budskap inom vetenskapen är som formella

eller informella och i dessa fall finns det enligt Larsson fyra typer av budskap vilka är

formella, informella, personliga och subformella. Vilka budskap som är de formella är

relativt lätt att förstå, det är de som myndigheten och medarbetarna uttrycker i enlighet

med bestämda roller och uppgifter. Informella budskap är de som uttrycks utanför den

formella kommunikationens ramar, personliga budskap är när de som arbetar inom

myndigheten uttrycker sig som individer i stället för som tjänstemän. Oftast är budskap

i den offentliga sektorn mer omfattande och mångsidiga än kommersiella budskap, vilka

snarare behöver vara mer lockande. Det offentliga budskapet behöver också ha en högre

nivå av saklighet samt täcka både stora frågor och flera olika intressen. Att välja rätt

budskap är fortfarande essentiellt för de som vill intressera och locka mottagarna att läsa

och ta emot informationen men fokus på en dialog mellan avsändare och mottagare blir

allt viktigare. (Larsson 2008).

Larsson (2008) beskriver åtta olika principer, exempelvis nyttobudskap,

informationsbudskap och etikbudskap, som är framgångsrika att använda för budskap

inom den sociala och offentliga sektorn men skriver också att ingen utav dessa principer

utesluter att budskapen presenteras ur vinklar som är mer vanliga inom

marknadskommunikation, till exempel med känslor eller humor.

Palm och Bjellert beskriver i En trygg polis i ett otryggt samhälle – nyhetsmediernas

bild av polisen och polisarbetet (2012) att en individs personliga relation till polisen har

två olika påverkansfaktorer. Dels den bild individen fått genom att själv se till polisens

arbete genom personlig kontakt och dels den bild som byggts upp genom att andra

berättar om polisens arbete. Av dessa två är berättandet den dominerande faktorn till en

individs bild av polisen som organisation.

27 (65)

3.4 Myndigheter och internet

FN kom år 2008 ut med rapporten UN e-Government Survey 2008. From eGovernment

to Connected Governance, där de menar att medborgarna som följt med väl i den

digitala utvecklingen har börjat kräva att tjänster ska finnas tillgängliga online tjugofyra

timmar om dygnet och dessutom ska dessa tjänster kunna användas med enkelhet och ta

kort tid att arbeta sig igenom. OECD (2005) menar i Public Sector Modernisation: The

Way Forward att allmänheten i dagens samhälle är välinformerade och har

förväntningar på att informationen de får från myndigheter ska vara av hög kvalitet

samtidigt som den ska levereras till medborgarna snabbt. Dessutom menar OECD

(2005) att allmänheten ställer krav på att myndigheterna i sina processer där beslut ska

fattas, ska ta hänsyn till medborgarnas kunskapsnivå och åsikter.

Idag används e-tjänster, alltså tjänster som utförs elektroniskt, på många offentliga

förvaltningar och i och med detta menar Kraft och Strandberg (2007) att en webbplats

inte längre bara ska agera som en spegel av verksamheten. Webbplatsen har istället

kommit att utgöra en stor del av själva verksamheten, för det är när innehållet på

webbsidan blir användaranpassat som sidan verkligen tjänar både medborgaren och

myndigheten. Vidare anser de att myndigheter ska kommunicera med befolkningen i

stället för att enbart informera och att detta ska ske på befolkningens villkor med total

tillgänglighet, den ska både vara sökbar och anpassad efter olika målgruppers olika

behov. Curtis et al. (2010) beskriver en studie där resultatet visar att sociala medier kan

fungera som en framgångsrik metod för icke vinstdrivande organisationers externa

kommunikation. För att bli framgångsrik i kommunikationen på sociala medier menar

de att avsändaren bör vara påhittig och dra nytta av de verktyg som finns att tillgå på

sociala medier för att på ett så effektivt sätt som möjligt nå sin målgrupp. Sociala

medier öppnar upp för större möjligheter för den som utövar public relations till att

interagera med mottagare när denna typ av teknologi och kommunikationskanal är en

del av människors vardag.

28 (65)

Carlsson (2010) menar att organisationer som tar tillvara på möjligheterna att synas på

sociala medier har mycket att vinna. Samtidigt måste det finnas med i beräkningarna att

detta sätt att kommunicera ställer nya krav på både kommunikationen och

organisationens agerande eftersom den kommunikation som sker på ett socialt nätverk

kan vara både informerande, relationsskapande och bjuder in till att delta i

konversationer. E-delegationen, en kommitté under Näringsdepartementet menar att

myndigheter genom att finnas på sociala medier kan öppna upp till en dialog med

privatpersoner och på detta sätt även få allmänheten att få större och snabbare tillgång

till myndigheternas information. Dock menar Carlsson (2010) att det finns forskare som

beskriver sociala medier som platser där gränser mellan offentligt och privat,

kommersiellt och ideellt samt socialt och digitalt suddas ut. Enligt Lovejoy och Saxton

(2012) är att sprida informationsinlägg en bra bas för att kunna skapa och bygga upp en

dialog på samt att visa att organisation faktiskt existerar på det sociala nätverket. Om

dessa informationsinlägg signalerar att myndigheter bjuder in till en dialog skapar det

ett engagemang hos medborgarna.

3.5 Webb 2.0 och sociala nätverk

Grundtanken med webb 2.0 är att internet har gått ifrån att bara vara en källa till

information till att vara en plats där användarna är med och bidrar till innehållet via

exempelvis bloggar, kommentarer eller kundrecensioner, detta brukar även kallas att

innehållet är användargenererat. webb 2.0 har inneburit en helt ny dimension av internet

och utan webb 2.0 och de sociala nätverken hade vanliga internetanvändare inte varit

delaktiga på det sätt som de är idag och de hade inte heller haft samma möjlighet att

själva vara producenter och skapa innehållet för internet. (Blank & Reisdorf 2012). Men

med webb 2.0 har organisationer och myndigheter fått en stor utmaning som de måste

hantera. Ständigt blir de ifrågasatta hur de på bästa sätt ska kunna nå ut till

medborgarna, kunna delta i konversationer som rör den egna verksamheten och försöka

få igång nya samtal med sina intressenter. Om exempelvis polisen lyckas med dessa

utmaningar har de en enorm tillgång att dra nytta av som innefattar att kunna ta del av

29 (65)

olika nätverk och själva nätverka, samtidigt som det går att lyssna, delta och mäta i en

omfattning som tidigare inte varit möjligt. (Thorstenson 2006).

Ur medborgarnas perspektiv består webb 2.0 av två huvudsakliga beståndsdelar. För det

första så tar webb 2.0 fördel av effekten av nätverk, alltså idén om att något blir mer

värdefullt ju fler personer som är inblandade. Här är e-posten ett bra exempel. Om du är

den enda personen med en e-post så blir den inte särskilt värdefull, men ju fler som har

en e-postadress desto större chans att du kan skicka ett meddelande till den personen

som du vill nå och därmed skapas ett värde för din e-post. Den andra beståndsdelen är

de plattformar, som exempelvis Facebook, Youtube och Twitter, vilka erbjuder

lättillgängliga och trovärdiga platser för användarna att göra vad de vill och där det

mesta av innehållet är just användargenererat. Dessa två beståndsdelar kombinerat

skapar nytt innehåll och en mängd nya former av användarengagemang, kommunikation

och informationsinsamlande. (Blank & Reisdorf 2012).

3.6 Myndigheters transparens

Meredith (2012) menar att sociala medier är ett område med potential för myndigheter

och företag att nå stor genomslagskraft. Gehl (2011) trycker på att vikten av att vårda

sitt varumärke väl idag är en nödvändighet för att nå ut till publiken och detta är något

som sociala medier öppnat upp och ökat möjligheterna för. Varumärkesbyggande

innebär att tydligt visa vem avsändaren är och vad denne gör. Genom att vara

transparent i sin externa kommunikation menar Gehl visar att organisationen är

uppriktig samt går att lita på och Falkheimer och Heide (2007) menar att om en

organisation arbetar med att stärka sitt varumärke genom strategisk kommunikation

leder det till en mer positiv inställning från omvärlden.

Sociala medier och envägskommunikation är en kombination som inte går bra ihop

enligt Carlsson (2009). Sociala medier ska istället verka som relationsbyggande genom

dialog och kan dessutom användas till varumärkesbyggande. Vidare diskuterar Carlsson

30 (65)

uteblivna kommentarer hos en organisations Facebook-sida. Hon menar att

organisationer vars uppdateringar på sina Facebook-sidor inte får många kommentarer

och där det inte förekommer mycket dialog mellan organisationen och dess publik inte

behöver se avsaknaden av kommentarer som något negativt. Hon menar att avsaknaden

av dialog i själva verket kan vara ett resultat av att organisationens uppdateringar ses

som ointressanta och utan starka åsikter. Detta behöver inte innebära att organisationen

saknar publik, publiken kan istället verka som passiva åskådare. För att skapa och

upprätthålla en bra dialog med sin publik bör organisationen gå in för att skapa ett

innehåll som både fångar publikens intresse och engagerar dem. Använder en

myndighet sina konton på sociala medier på rätt sätt kan det leda till publicitet i olika

medier, stärkta relationer med omvärlden och bättre kontakt med sin publik. Genom att

polisen finns tillgänglig på sociala medier skapas en direktkontakt med omvärlden tack

vare att de har sin egen publiceringskanal. Detta innebär att den externa

kommunikationen inte längre är begränsad till traditionella medier. En fördel med att

kommunicera digitalt genom direktkontakt med allmänheten menar Carlsson är ett

tillfälle till att skapa dialog, besvara frågor och nå ut med information på ett snabbt sätt.

Waters et al. (2009) har studerat hur icke vinstdrivande organisationer använder

Facebook. De har sett hur organisationer går till väga för att skapa relationer till sina

besökare genom att undersöka hur dessa interagerar och använder sig utav det sociala

nätverket. Att enbart finnas på Facebook ökar inte medvetenheten om organisationen

hos Facebook-användare, det handlar istället om att noga planera hur man vill nå ut till

sina besökare. Forskarna kom fram till att just dessa organisationers Facebook-sidor är

både öppna och transparenta i sin kommunikation men fann samtidigt att de inte

använde nätverket till sin fulla potential, utan ansåg att de behövde arbeta mer med hur

de skulle informera och engagera besökarna på sidan. Vidare beskriver de att när en

organisation får en ökad besöksstatistik får de inte glömma bort hur viktigt det är att

fortsätta arbeta med utvecklingen av kommunikationen så att den inte avstannar.

(Waters et al. 2009).

31 (65)

Det finns en mängd olika kommunikationsstrategier som kan vara användbara när det

kommer till relationsbyggande via sociala nätverk men enligt Waters et al. (2009) är det

särskilt tre strategier som i studier återkommande har visat effekt. Den första involverar

offentliggöranden eller utlämnanden. Särskilt efter kriser så efterfrågar publiken mer

transparens och öppenhet från organisationer och myndigheter, detta inkluderar även att

dessa organisationer erbjuder en detaljerad beskrivning av dem själva och dess historia,

att de lägger ut en extern länk till sin egen hemsida och så vidare. Den andra strategin,

som särskilt Taylor, Kent och White (2001) betonar är att exempelvis Facebook-sidor

ska vara av nytta och användbara för intressenterna och enligt Crespo (2007) handlar

användbarheten när det kommer till organisationers sidor och medverkande i sociala

nätverk ofta om vilken typ av information det är som delas där. Carrera et al. (2008)

menar att det är vanligt att organisationer använder sitt nyhetsflöde för att dela externa

länkar till hemsidor, svara på frågor, publicera videos, bilder eller ljud från

organisationen och deras supporters eller posta tillkännagivande (Waters et al. 2009).

Men för att maximera kan det också vara bra att använda sin sida för att sammanfatta

kampanjer och skicka ut pressmeddelanden (Waters et al. 2009). Slutligen skriver de att

det handlar om att interagera med mottagarna för att på så sätt kunna skapa och

upprätthålla en relation med dem online.

Inom organisationer kan sociala medier användas för att bygga relationer genom både

intern och extern öppen dialog (DiStaso, McCorkindale & Wright 2011). Enligt Rawlins

(2009) är en transparent kommunikationsstrategi ett av de bästa sätten att skapa ett

förtroende hos omgivningen och sociala medier är ett bra verktyg för organisationer

som vill skapa en högre transparens i sin externa kommunikation (DiStaso & Sevick

Bortree 2012).

3.7 Sammanfattning

I takt med att användandet av sociala nätverk har ökat och kommunikationen har gått

från att vara sändarorienterad till att handla om att kommunicera på mottagarnas villkor

32 (65)

har kraven på myndigheters transparens ökat. Medborgare kräver mer information

samtidigt som de vill ha information av en högre kvalitet och snabbare tillgång till den.

Genom att skapa och upprätthålla en dialog mellan myndighet, medborgare och övriga

samhället så skapas även relationer mellan dessa olika delar. Enligt uses and

gratificationsmodellen är det mottagaren som väljer vilken information den vill ta till

sig för att tillgodose sina behov, vid fullständig information är det alltså mottagaren som

styr över kommunikation. Därför är det viktigt, som myndighet och sändare, att vara

medveten om de olika sätt som ett budskap kan tolkas och hur ett budskap formuleras

kan påverka förtroendet och den trovärdighet som mottagarna har för avsändaren, i det

här fallet polisen. Sociala medier har visat sig vara ett bra verktyg för organisationer att

nå fram med sin externa kommunikation. Genom kommunikation på sociala nätverk

ställs nya krav på avsändaren att vara både informerande och bjuda in till dialog för att

skapa engagemang hos mottagarna, dock bör man vara medveten om att

kommunikation på sociala nätverk kan bidra till att gränser mellan offentligt och privat

suddas ut. Trots att kraven på organisationers kommunikation ständigt ökar i takt med

att användandet av sociala nätverk som exempelvis Facebook ökar så visar ändå

forskning och tidigare studier att alltfler organisationer ser positivt på dessa plattformar

som kommunikationskanaler och tror att de har förbättrat kommunikationen mellan dem

och mottagarna.

33 (65)

4. Resultatredovisning

1. Gillar du Facebook-sidan "Polisen i Alvesta/Växjö"? Frekvens Procent

Ja 64 100 %

Nej 0 0 %

Total 64 100 %

Tabell 4.1 Statistik över andelen respondenter som Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta

2. Kön Frekvens Procent

Kvinna 43 67,2 %

Man 21 32,8 %

Total 64 100 %

Tabell 4.2 Könsfördelningen bland respondenterna

3. Vilket år är du född? Frekvens Procent

1994-1991 (18-22 år) 8 12,5%

1990-1976 (23-37 år) 35 54,7%

1975-1961 (38-52 år) 16 25,0%

1960-1946 (53-67 år) 5 7,8 %

Total 64 100 %

Tabell 4.3 Åldersfördelning bland respondenterna

Av de 64 personerna som deltog i enkätundersökningen var 43 (67,2 %) kvinnor och 21

(32,8 %) män, samtliga angav att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Av

de 64 personer som svarat på enkäten är 5 stycken i åldrarna 53-67, detta är den minst

34 (65)

representerade åldersgruppen och utgör 7,8 % av respondenterna. 8 stycken, alltså 12,5

%, av respondenterna är i åldrarna 18-22. 16 (25 %) av svarspersonerna är i åldrarna 38-

52. De resterande 35 (54,7 %) som svarat på enkäten är i åldrarna 23-37 och dessa utgör

alltså mer än hälften av de som Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta.

4. Vilket län bor du i? Frekvens Procent

Kronoberg 26 40,6 %

Kalmar 14 21,9 %

Stockholm 6 9,4 %

Jönköping 3 4,7 %

Östergötland 3 4,7 %

Halland 3 4,7 %

Skåne 2 3,1 %

Uppsala 2 3,1 %

Västerbotten 2 3,1 %

Gävleborg 1 1,6 %

Värmland 1 1,6 %

Västra Götaland 1 1,6 %

Total 64 100 %

Tabell 4.4 Statistik över vilket län respondenterna är bosatta i

26 respondenter angav att de bor i Kronobergs län. Dessa motsvarar 40,6 % av de som

svarat vilket är den störst representerade gruppen. Näst flest bor i Kalmar län, denna

grupp motsvarar 14 stycken, alltså 21,9 %, av de som svarade på enkäten. 6 (9,4 %)

respondenter har svarat att de bor i Stockholm län. 3 (4,7 %) har svarat att de bor i

Jönköpings län, lika många av respondenterna har uppgett att de bor i Östergötlands och

Hallands län. 2 (3,1 %) respondenter vardera har uppgett att de bor i Skåne, Uppsala och

35 (65)

Västerbottens län. I Gävleborgs, Värmlands och Västra Götalands län har 1 (1,6 %)

person vardera uppgett att de bor.

5. Har du läst något inlägg från Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta" under de senaste två veckorna? Frekvens Procent

Ja 57 89,1 %

Nej 7 10,9 %

Total 64 100 %

Tabell 4.5 Statistik över om respondenterna har läst ett inlägg från

Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna

57 (89,1 %) av respondenterna uppger att de har läst något inlägg från Facebook-sidan

Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna. På samma fråga svarar

resterande 7 (10,9 %) av de som svarat Nej.

6. Har du någon gång kommenterat och/eller Gillat något inlägg på Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta”? Frekvens Procent

Både kommenterat och Gillat 17 26,6 %

Endast Gillat 31 48,4 %

Endast kommenterat 0 0,0 %

Nej, varken eller 16 25,0 %

Total 64 100 %

Tabell 4.6 Statistik över hur många av respondenterna som någon gång har

kommenterat och/eller Gillat ett inlägg på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta

På frågan om respondenterna någon gång Gillat eller kommenterat Facebook-sidan

Polisen i Växjö/Alvesta fanns fyra alternativ. Det överlägset största svarsalternativet,

Endast Gillat, fylldes i av 31 personer, alltså 48,4 % av de 64 som svarat.

36 (65)

Svarsalternativet Både kommenterat och Gillat har fått 17 svar (26,6 %) och Nej, varken

eller har fått 16 svar och har därmed en svarsprocent på 25 %. Ingen (0 %) av våra 64

respondenter valde svarsalternativet Endast kommenterat

7. Har du kommenterat och/eller Gillat något inlägg på Facebook- sidan "Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna? Frekvens Procent

Både kommenterat & Gillat 5 7,8 %

Endast Gillat 29 45,3 %

Endast kommenterat 0 0,0 %

Nej, varken eller 30 46,9 %

Total 64 100 %

Tabell 4.7 Statistik över hur många av respondenterna som har kommenterat och/eller

Gillat ett inlägg på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två

veckorna

På frågan om respondenterna har kommenterat och/eller Gillat något inlägg på

Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta under de senaste två veckorna så svarar 29

(45,3 %) av respondenterna att de endast har Gillat inlägg. 30, alltså 46,9 %, av de som

svarat på enkäten anger att de varken Gillat eller kommenterat något inlägg på

Facebook-sidan under de senaste två veckorna. Utav de 64 personer som svarat på

enkäten är det 5 (7,8 %) stycken som uppger att de både har kommentera och Gillat

något inlägg. Ingen (0 %) av respondenterna har endast kommenterat något inlägg under

de senaste två veckorna.

37 (65)

8. Varför gillar du Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta"? Procent

Frekvens (av 64 personer)

För att få information om polisens arbete 47 73.4%

För att få allmän information 40 62.5%

För att få information om aktuella händelser och nyheter 37 57.8%

För att kunna ge tips 3 4.7%

För att kunna anmäla om brott 1 1.6%

För att få information om pågående brottsvåg 21 32.8%

För att få information om alkohol, narkotika och brott 15 23.4%

För att få information om brottsförebyggande arbete i min närhet 18 28.1%

För att få information om hur man skyddar sig mot brott 11 17.2%

För att kunna ställa frågor till polisen 11 17.2%

För att få viktig information/samhällsinformation i samband med kriser 26 40.6%

Vet ej 3 4.7%

Övrigt 18 28.1%

Total 251

Tabell 4.8 Fördelning över varför respondenterna Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta

På frågan Varför Gillar du Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta”? fick

respondenterna välja fritt hur många av alternativen de ville svara på. 47 (73,4 %) av de

64 svarande angav att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta för att få

information om polisens arbete. Alternativet som fick näst flest svar, 40 stycken, var

För att få allmän information och innebär att 62,5 % av de 64 svarande kryssat i detta

alternativ. 37 personer (57,8 %) valde För att få information om aktuella händelser och

nyheter. 26 personer (40,6 %) vill få viktig information/samhällsinformation i samband

med kriser.

21 (32,8 %) har kryssat i För att få information om pågående brottsvåg. 18 personer

(28,1 %) har kryssat för påståendet om att få information om brottsförebyggande arbete

38 (65)

i sin närhet och samma siffror gäller för Övrigt. 15 personer (23,4 %) har valt För att få

information om alkohol, narkotika och brott. 11 personer, alltså 17,2 % Gillar sidan

bland annat för att de vill kunna ställa frågor till polisen och samma siffror gäller för

För att få information om hur man skyddar sig mot brott. 3 personer, vilket motsvarar

4,7 % av de 64 svarande anger att de inte vet varför de Gillar Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta och 3 personer (4,7 %) har även kryssat i För att kunna ge tips. En av de

64 respondenterna har svarat att den Gillar sidan för att kunna anmäla om brott.

På ”Övrigt” svarade en större del utav respondenterna att polismannen Scott var en av

orsakerna till att de Gillar Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. Scott står som

avsändare på flera utav de inlägg som publiceras på sidan och är en av två poliser som

uppdaterar sidan med mer personliga texter och erfarenheter av arbetet som polis inom

regionen Kronoberg3. För alla svar under ”Övrigt” se Bilaga 4.

9. Anser du att Polisen i Växjö och Alvesta bör finnas på Facebook? Frekvens Procent

Ja 58 90,6 %

Nej 0 0,0 %

Ingen åsikt 6 9,4 %

Total 64 100 %

Tabell 4.9 Statistik över om respondenterna anser att polisen i Växjö och Alvesta bör

finnas på Facebook

6 (9,4 %) svarar att de inte har någon åsikt kring huruvida Polisen i Växjö och Alvesta

bör finnas på Facebook. 90,6 %, alltså 58 stycken, svarar Ja på samma fråga. Ingen

svarar Nej.

3 Lina Isaksson Funke informationsansvarig med inriktning mot sociala medier på polisen i Kalmar län, personligt möte den 26 april 2013

39 (65)

10. Vilket av följande påståenden tycker du passar bäst in om informationen på Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta"? Frekvens Procent Intressant 56 87,5 %

Ointressant 1 1,6 %

Varken intressant/ointressant 5 7,8 %

Vet ej 2 3,1 %

Total 64 100 %

Tabell 4.10 Statistik över vilket påstående som respondenterna tycker passar bäst in om

informationen på Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta

56 personer (87,5 %) av de 64 svarande uppgav att informationen på Facebook-sidan

Polisen i Växjö/Alvesta av intressant medan 5 stycken (7,8 %) svarade att de tyckte att

informationen på sidan varken var intressant eller ointressant. 1 person (1,6 %) tyckte

att informationen var ointressant och 2 personer (3,1 %) har svarat Vet ej.

11. Tycker du att du har fått mer eller mindre information om polisen i allmänhet sen du började Gilla Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta”? Frekvens Procent

Mer 50 78,1 %

Mindre 1 1,6 %

Varken mer eller mindre 11 17,2 %

Vet ej 2 3,1 %

Total 64 100 %

Tabell 4.11 Statistik över om respondenterna som anser att de fått mer eller mindre

information om polisen i allmänhet sedan de började Gilla Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta

Av de som svarat på enkäten anger 50 (78,1 %) att de tycker att de har fått mer

information om polisen i allmänhet sedan de började Gilla Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta. På samma fråga svarar en (1,6 %) person att den har fått mindre

40 (65)

information om polisen i allmänhet. 11 (17,2 %) svarar att de tycker att de varken fått

mer eller mindre information sedan de började Gilla Facebook-sidan. 2 (3,1 %) har

svarat Vet ej.

12. Anser du att du vet mer om polisen i Växjö och Alvesta sedan du började Gilla deras Facebook-sida? Frekvens Procent

Ja 55 85,9 %

Nej 3 4,7 %

Vet ej 6 9,4 %

Total 64 100 %

Tabell 4.12 Statistik över om respondenterna anser att de vet mer om polisen i Växjö

och Alvesta sedan de började Gilla deras Facebook-sida

Av de 64 svarspersonerna har 55 (85,9 %) angett att de tycker att de vet mer om polisen

i Växjö och Alvesta sedan de börjat Gilla dem på Facebook och 3 personer (4,7 %)

anser att de inte vet mer om polisen i Växjö och Alvesta nu än innan de började Gilla

sidan. 6 personer (9,4 %) har svarat Vet ej.

41 (65)

13. Hur anser du att Facebook fungerar som en kommunikationskanal mellan dig och polisen i Växjö & Alvesta? Frekvens Procent

Mycket bra 15 23,4 %

Bra 25 39,1 %

Varken bra eller dåligt 16 25,0 %

Mindre bra 1 1,6 %

Dåligt 2 3,1 %

Vet ej 5 7,8 %

Total 64 100 %

Tabell 4.13 Statistik över hur respondenterna anser att Facebook fungerar som en

kommunikationskanal mellan dem och polisen i Växjö och Alvesta

25 (39,1 %) av respondenter uppgav att de ansåg att Facebook fungerar Bra som

kommunikationskanal mellan dem och polisen, 15 (23,4 %) svarade Mycket bra. På

samma fråga svarar 16 (25 %) respondenter att den varken fungerar bra eller dåligt, 5

(7,8 %) att de inte vet hur Facebook fungerar som kommunikationskanal mellan dem

och polisen. 3 (4,7 %) respondenter uppger att de anser att Facebook fungerar Mindre

bra eller Dåligt som kommunikationskanal.

14. Hur har ditt förtroende för polisen som myndighet förändrats sedan du började Gilla Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta"? Frekvens Procent

Starkare 29 45,3 %

Svagare 2 3,1 %

Oförändrat 32 50,0 %

Ingen åsikt 1 1,6 %

Total 64 100 %

Tabell 4.14 Statistik över hur respondenterna anser att deras förtroende för polisen som

myndighet har förändrats sedan de började Gilla Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta

42 (65)

32 personer (50 %) angav att deras förtroende för polisen som myndighet inte har

förändrats sedan de börjat Gilla Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta. 29 personer

(45,3 %) svarade att deras förtroende har stärkts. Alternativet Svagare har en

svarsfrekvens på 2 personer (3,1 %) och en person har svarat Ingen åsikt och står

därmed för 1,6 % av de 64 svarande.

15. Hur har ditt förtroende för polisen i Växjö och Alvesta förändrats sedan du började Gilla deras Facebook-sida? Frekvens Procent

Starkare 31 48,4 %

Svagare 3 4,7 %

Oförändrat 25 39,1 %

Ingen åsikt 5 7,8 %

Total 64 100 %

Tabell 4.15 Statistik över hur respondenterna anser att deras förtroende för polisen i

Växjö och Alvesta har förändrats sedan de började Gilla deras Facebook-sida

På frågan om förtroendet för polisen i Växjö och Alvesta har förändrats sedan

respondenterna började Gilla deras Facebook-sida uppger 3 (4,7 %) att förtroendet har

blivit svagare. 31 (48,4 %) respondenter svarar på samma fråga att förtroendet har blivit

starkare. 30 (46,9 %) anger att deras förtroende för polisen i Växjö och Alvesta är

oförändrat eller att de inte har någon åsikt i frågan.

43 (65)

16. Anser du att informationen du får via Facebook-sidan ”Polisen i Växjö/Alvesta” är mer tillräcklig i förhållande till den information du tidigare fick ta del av från polisens verksamhet? Frekvens Procent

Ja 41 64,1 %

Nej 5 7,8 %

Vet ej 18 28,1 %

Total 64 100 %

Tabell 4.16 Statistik över om respondenterna anser att informationen de får via

Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta är tillräcklig i förhållande till den information

de fick ta del av från polisens verksamhet tidigare

Av de 64 svarande menar 41 (64,1 %) att informationen de fått från Facebook-sidan

Polisen i Växjö/Alvesta är tillräcklig i förhållande till den information de fick ta del av

från polisens verksamhet innan de började Gilla sidan, medan 5 personer (7,8 %) angav

att de inte tycker at informationen är tillräcklig. 18 personer (28,1 %) har svarat Vet ej.

17. Tror du att det finns andra sätt som polisen i Växjö och Alvesta skulle kunna använda sin Facebook-sida för att du skulle ha ännu mer nytta av den?

Frekvens Procent

Ja 22 34,4 %

Nej 8 12,5 %

Vet ej 34 53,1 %

Total 64 100 %

Tabell 4.17 Statistik över om respondenterna tror att det finns andra sätt som polisen i

Växjö och Alvesta skulle kunna använda sin Facebook-sida för att respondenterna

skulle ha mer nytta av den

På frågan om det finns andra sätt som polisen i Växjö och Alvesta kan använda sin

Facebook-sida för att respondenterna ska ha ännu mer nytta av den svarar 22 (34,4 %)

44 (65)

av de 64 respondenterna Ja, 34 (53,1 %) av de som deltog i enkäten svarar Vet ej och de

resterande 8 (12,5 %) anger att de inte tror att det finns några andra sätt som polisen i

Växjö och Alvesta kan använda sin Facebook-sida.

18. Om du svarat JA på fråga 17, på vilket sätt tycker du att de skulle Procent kunna använda sin Facebook-sidan för att du skulle ha ännu mer nytta av den? Frekvens (av 64)

Få mer information och tips från polisen 2 3,1 %

Facebook-sidan ger en mer positiv bild av polisyrket 2 3,1 %

Engagera allmänheten för att kunna stärka deras relation till polisen 1 1,6 %

Göra fler uppdateringar 1 1,6 %

Polisen borde arbeta mer med att skapa dialog 8 12,5 %

Kunna ställa frågor 1 1,6 %

Kunna lämna tips 2 3,1 %

Möjligheten att skicka privata meddelanden till polisen 2 3,1 %

Total 19

Tabell 4.18 Hur respondenterna anser att polisen i Växjö och Alvesta kan använda

Facebook-sidan för att den ska vara av mer nytta för mottagarna

Fråga 18 var inte obligatorisk att svara på men 15 av de 64 respondenterna valde ändå

att svara. Av de 64 respondenterna tycker två personer (3,1 %) att polisen genom

Facebook-sidan skulle kunna publicera mer information och tips än de gör idag. Samma

antal personer tycker att Facebook-sidan ger en mer positiv bild av polisyrket, vill

kunna lämna tips samt vill att det ska finnas en möjlighet att skicka privata

meddelanden till polisen. En person vardera (1,6 %) vill att polisen ska engagera

allmänheten mer för att stärka relationen dem emellan, göra flera uppdateringar samt

kunna ställa frågor. 8 personer (12,5 %) tycker att polisen borde arbeta mer med att

skapa dialog mellan dem och Gillarna. Svaren finns att läsa i sin helhet i Bilaga 4.

45 (65)

19. Har du några övriga kommentarer som du vill dela med dig av till oss angående Procent Facebook-sidan "Polisen i Växjö/Alvesta"? Frekvens (av 64)

Får genom Facebook-sidan ökad förståelse för deras arbete 2 3.1%

Informativ 4 6.3%

Roliga inlägg 4 6.3%

Visar att de är en del av samhället 2 3.1%

Positivt att de finns på Facebook 2 3.1%

Polisen borde genom Facebook-sidan berätta mer om hur de jobbar 1 1.6%

Polismannen Scotts inlägg 2 3.1%

Polisen delar ut pekpinnar genom Facebook-sidan 1 1.6%

Informationen på Facebook-sidan känns ibland oseriös 1 1.6%

Det borde finnas en inläggs/meddelandefunktion på Facebook-sidan 1 1.6%

Total 20

Tabell 4.19 Respondenternas övriga kommentarer kring Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta

Fråga 19 var inte obligatorisk att svara på, 15 av de 64 respondenterna valde att svara på

denna fråga. 6,3 % (4 av de 64 respondenterna) tycker att Facebook-sidan Polisen i

Växjö/Alvesta är informativ och lika många tycker att inläggen som publiceras är roliga.

2 personer (3,1 %) är de 64 menar att de genom Facebook-sidan fått ett ökat förtroende

för polisens arbete och samma siffror gäller för att polisen genom Facebook-sidan visar

att de är en del av samhället, att polismannen Scotts inlägg är uppskattade samt att

polisens närvaro på Facebook är positiv.

En person vardera (1,6 %) menar att polisen borde genom Facebook-sidan berätta mer

om hur de jobbar, tycker att informationen ibland känns oseriös, tycker att polisen delar

ut pekpinnar och tycker att det borde finnas en funktion för de som Gillar sidan att

skicka meddelanden på Facebook-sidan. Svaren på fråga 19 går att finna i sin helhet i

Bilaga 4.

46 (65)

5. Analys

Då svarsfrekvensen var låg har vi valt att inte generalisera resultat av studien för hela

populationen utan vill enbart visa vilka tendenser som är ofta förekommande i de svar

undersökningen genererade.

5.1 Budskap och avsändare

Enligt Palm och Bjellert (2012) finns det två faktorer som påverkar en persons relation

till polisen, den bild som mottagaren bildat själv genom personlig kontakt och bilden

han eller hon fått genom att höra andra berätta om polisens arbete. Ekehammar (2005)

menar att en attityd kan förändras med hjälp av budskapets innehåll men inte minst tack

vare källans trovärdighet, alltså vem det är som är avsändare. Vidare skriver han att

trovärdigheten hos avsändaren kan bero på hur pass populär en källa är och hur omtyckt

den är av mottagaren. Även Larsson (2008) beskriver budskapets innehåll som en

väsentlig del i det som kommuniceras, även om mediets utformning numera spelar en

allt mer avgörande roll. Han beskriver vidare några olika principer för att skapa ett

framgångsrikt budskap inom just den offentliga sektorn och även om det framförallt

handlar om informativa meddelanden så menar han också att det är bra att inte helt och

hållet utesluta att använda sig av exempelvis humor och känslor för att intressera

mottagarna. Curtis et al. (2010) menar att ett effektivt sätt att nå ut till sin målgrupp är

att dra nytta av de verktyg som finns att använda på sociala medier genom att vara

påhittig. Det finns enligt Carlsson (2010) forskare som anser att sociala medier kan

sudda ut gränserna för det privata och det offentliga, det kommersiella och det ideella

samt det digitala och det sociala.

56 (87,5 %) av de som svarat på enkäten anger att de tycker att informationen på

Facebook-sidan Polisen i Växjö/Alvesta är intressant och endast 7 (10,9 %) anser att de

47 (65)

inte vet eller att den varken är intressant eller ointressant. Enligt Isaksson Funke4 riktar

sig polisen i Växjö och Alvestas Facebook-sida huvudsakligen till de som bor i

Kronobergs län och därför handlar det som polisen lägger upp på sidan framförallt om

vad som händer i länet. 38 (59,4 %) av de som svarade på enkäten att de Gillar polisen i

Växjö och Alvestas Facebook-sida kommer dock från andra delar av Sverige än

Kronobergs län. Facebook-sidan har fått en personlighet genom polismannen Scott och