Marcus  Johansson  Anneli  Nilsson  Susann  Jenebeck  Naturorienterande  ämnen  och  teknik  för  lärare  (1-­‐15hp),  F-­‐3  2012-­‐2013    

Projektarbete  

Inledning  .......................................................................................................................................................  3  Syfte    ................................................................................................................................................................  3  Fysik  ...........................................................................................................................................................  3  Kemi  ............................................................................................................................................................  3  Teknik  ........................................................................................................................................................  4  Från  centralt  innehåll  för  årskurs  1-­‐3  inom  de  naturorienterande  ämnena  ..............  5  Från  centralt  innehåll  för  årskurs  1-­‐3  inom  teknik  ...............................................................  5  Från  kunskapskraven  för  årskurs  1-­‐3  inom  de  naturorienterande  ämnena  ..............  5  Undervisningsmetoder  ......................................................................................................................  6  

Övergripande  perspektiv    ......................................................................................................................  6  Historiska  perspektiv  ..........................................................................................................................  6  Miljöperspektiv  ......................................................................................................................................  6  Internationellt  perspektiv  .................................................................................................................  6  Etiska  perspektiv  ..................................................................................................................................  6  

Undervisningsplanering    ........................................................................................................................  7  Utvärdering  och  bedömning    ................................................................................................................  7  Genomförande    ...........................................................................................................................................  8  Anneli  .........................................................................................................................................................  8  Susann  .......................................................................................................................................................  9  Marcus  .......................................................................................................................................................  9  

Diskussion    .................................................................................................................................................  10  Anneli  .......................................................................................................................................................  10  Susann  .....................................................................................................................................................  10  Marcus  .....................................................................................................................................................  11  

Källförteckning  .........................................................................................................................................  12  

Inledning  Vi har valt att arbeta med temat “luft”. Vi valde detta område eftersom vi såg att vi hade detta ledigt gemensamt mot slutet av terminen. Te.x. så hade några redan av oss undervisat om fotosyntesen och cellandningen och hade inte med det i området ”Luft”. Vi kom överens om grunden om vad som skulle läras ut och hur undervisningen skulle ske. När vi samlades för grovplaneringen så var det roligt att se hur lika vi hade tänkt i vårt upplägg av undervisningen och vilket material som vi hade valt ut. Första problemet som vi stötte på var att vi inte hade samma ålder på våra grupper. Anneli undervisar i en 1-2:a, Susann i en 4:a och Marcus i en 3-4:a. En viss anpassning fick göras beroende på målgruppen men grunden blev det samma och självklart fick vi allihopa olika resultat.

Syfte    Undervisningen om temat ”Luft” ska syfta till att eleverna ska utveckla sina kunskaper om biologiska, fysikaliska, kemiska och tekniska sammanhang samt nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Från de olika kursplanernas text om syftet har vi kunnat utläsa följande som passar vårt arbetsområde: (Skolverket, Lgr-11)

Fysik  ”Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om fysikaliska företeelser och sammanhang utifrån egna upplevelser och aktuella händelser.” ”Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder.” ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med fysikens begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur de formas i samspel med erfarenheter från undersökningar av omvärlden.”  Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö och hälsa,

• genomföra systematiska undersökningar i fysik samt • använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

fysikaliska samband i naturen och samhället.

Kemi  ”Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i kemi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör energi, miljö, hälsa och samhälle.” Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att:

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och • använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara

kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Teknik  ”Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man kan lösa olika problem och uppfylla behov med hjälp av teknik. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla egna tekniska idéer och lösningar.” Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar ut utveckla sin förmåga att:

• identifiera och analysera tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion,

• identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag till lösningar,

• värdera konsekvenser av olika teknikval för individ, samhälle och miljö, och

Naturvetenskapligt  och  tekniskt  innehåll Luft  är  något  naturligt  för  alla  men  innefattar  många  begrepp  som  för  eleverna  inte  alltid  är  lätta  att  förstå.  I  kommentarmaterialet  som  tillhör  kursplanen  i  Fysik  (Skolverket,  2011)  nämns  detta  och  inte  enbart  i  området  luft.      ”Genom  att  eleverna  blir  förtrogna  med  fysikens  begrepp,  modeller  och  teorier  kan  de  använda  dessa  för  att  bearbeta  frågeställningar  och  formulera  nya.”      Begrepp  som  t.ex.  luftens  egenskaper,  lufttryck,  luftmotstånd  och  luftens  bärkraft  har  förklarats  med  hjälp  av  experiment  och  undersökningar.  Fortsättningsvis  står  det  i  kommentarmaterialet      ”Eftersom  teorierna  har  vuxit  fram  i  sociala  och  kulturella  sammanhang  är  de  föränderliga.  Detta  gör  fysik,  liksom  all  naturvetenskap,  till  en  öppen  och  kreativ  verksamhet.”      Detta  har  åskådliggjorts  med  hjälp  av  experiment  som  exempelvis  att  göra  en  katt  med  spiralsvans  som  hängs  i  ett  fönster  för  att  där  sättas  i  rörelse  av  den  stigande  luften.    ”Ord  och  begrepp  hör  i  hög  grad  samman  med  att  erövra  ett  tekniskt  kunnande.  Eleverna  behöver  därför  ord  och  begrepp  för  att  benämna  och  samtala  om  tekniska  lösningar.  Detta  är  ett  gemensamt  centralt  innehåll  för  alla  årskurser.”      Detta  är  hämtat  från  kommentarmaterialet  till  ämnet  teknik  (Skolverket,  2011).  Att  använda  konkret  material  och  låta  eleverna  prova  och  experimentera  själva  är  ett  

sätt  att  ge  eleverna  mer  förståelse  och  bättre  begreppsuppfattning  när  det  gäller  luft.  Frågeställningar  som  t.ex:    

• Syns  luft?    • Känns  luft?      • Väger  luft  något?    • Känns  luft?    • Vifta  med  en  bok  framför  ansiktet.  Hur  känns  det?  • Syns  lyft?    • Blås  upp  en  ballong.  Hur  ser  det  ut  när  det  blåser  ute?  • Väger  luft  något?  Väg  en  ballong.    • Blås  upp  den.  Väger  den  lika?  

Pedagogiska  och  didaktiska  överväganden När vi bestämde de pedagogiska utgångspunkter så utgick vi från kunskapskraven för  årskurs  1-­‐3  inom  de  naturorienterande  ämnena. Utifrån kunskapskraven så tittade vi på vilka punkter från de centrala innehållen som passade. Eftersom det saknas kunskapskrav för ämnet ”Teknik” så fick vi nöjet att välja lite mer fritt ur det centrala innehållet. Som pedagogisk utgångspunkt har vi valt följande från kursplanerna (Skolverket, Lgr-11) :

Från  centralt  innehåll  för  årskurs  1-­‐3  inom  de  naturorienterande  ämnena  • Människans upplevelse av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika

sinnen. • Luftens grundläggande egenskaper och hur de kan observeras. • Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. • Berättelse om äldre tiders naturvetenskap och om olika kulturers strävan att förstå

och förklara fenomen i naturen.

Från  centralt  innehåll  för  årskurs  1-­‐3  inom  teknik  • Några enkla ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. • Egna konstruktioner där man tillämpar enkla mekanismer. • Dokumentation i form av enkla skisser, bilder och fysiska mekanismer.

Från  kunskapskraven  för  årskurs  1-­‐3  inom  de  naturorienterande  ämnena  • Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och

luft och relatera till egna iakttagelser. • Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla

undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och luft.

• Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal.

Undervisningsmetoder  På grund av den varierande åldern så fick vi anpassa undervisningsmetoderna så det skulle passa våra elever. Under lektionernas gång fick flera ändringar göras.

• Lektioner med presentation på whiteboardtavlan (powerpoint-presentation) • Filmer om luftens egenskaper • Fakta från NO- och teknikböcker (te.x. ”PULS NO-boken 1-3) • Lektioner med experiment • Gruppdiskussioner • Avslutande lektion med utvärdering av temat

Övergripande  perspektiv    

Historiska  perspektiv  Enligt Lgr 11 skall ett historiskt perspektiv läggas på undervisningen, där eleverna skall utveckla en förståelse för samtiden och de skall även ha en beredskap för framtiden för att även utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande. Då samhället idag är mer komplicerat än vad det var för 100 år sedan, (Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996) ansåg vi att det var av stor vikt att eleverna fick med sig de aktuella kunskapsbegrepp som området ” Luft innebär”. Det historiska perspektivet i vår planering har varit att delge eleverna historiskt perspektiv på luft genom att bl a berätta om Andrés luftballongsfärd mot Nordpolen. En dykarklockas funktion visar på hur man kunde gå ner på djupare vatten förr.

Miljöperspektiv  Skolans uppdrag är att eleverna skall få ett miljöperspektiv på sin undervisning. Där de lär sig ta ansvar för den miljö de själva kan påverka. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa en hållbar utveckling (Lgr 11). Det är viktigt att undervisningen ger eleverna grunder för ett livslångt lärande som inte bör avslutas i och med att gymnasietiden tar slut. Det finns en stor miljöproblematik som ställer krav på att den naturvetenskapliga kompetensen. (Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996). I vår undervisning tar vi upp skillnaden på ”Bra och dålig luft” och hur det påverkar miljön.

Internationellt  perspektiv  Det internationella perspektivet sätter in den egna verkligheten i ett globalt perspektiv, som förbereder eleverna för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det skall också utveckla förståelse för den kulturella mångfalden som finns i landet. (Lgr 11)

Etiska  perspektiv  Inom det etiska perspektivet ska prägla hela skolans verksamhet, som ska ge grund för att eleverna skall kunna utveckla sin förmåga att göra personliga ställningstagande. (Lgr 11) Människor bildar alltid en egen uppfattning av verkligheten omkring oss. Beroende på vilka miljöer vi befinner oss i. Dessa uppfattningar och intryck tolkas och sorteras utifrån den mentala strukturen som hjälper oss (eleverna) att skapa förståelse för upplevelserna.

(Dimenäs, Sträng Haraldsson 1996). Det etiska perspektivet har eleverna fått träna sina förmågor genom att delta i diskussioner och samtal samt hur de redovisar sina resultat.

Undervisningsplanering    Undervisningen inleds med en presentation som varje lärare har förberett.

• Varför (LPP) • Lektioner om luft (powerpoint/fakta) • Experiment • Lektioner med film • Gruppdiskussioner • Öppet hus/gruppredovisningar/temadag/redovisningar/ • Utvärdering

På grund av variationen av åldersgrupperna fick vi göra en viss anpassning av undervisningen. Tillsammans med skillnaden på åldern så tillkommer den vanliga undervisningen, schemat på skolan och nationella prov som gör att vi får avvikelser i undervisningen. Vi har lagt den enskilda lärarens undervisning som bilaga.

Utvärdering  och  bedömning    En elev når målen i temat ”Luft” när de har:

• Varit aktiv på lektionerna genom samtal och diskussion • Genomfört experimenten • Genomför redovisningen • Genomför DINO-uppgiften med egna analyser och reflektioner

Den sista bedömningen som genomförs är  DINO-­‐materialet  ”Hur  kan  man  känna  doften  av  parfym  i  rummet?”.  De  yngre  eleverna  gör  uppgiften  tillsammans  i  grupp  medan  de  äldre  eleverna  gör  uppgiften  individuellt  (Skolverket,  DINO  2012).    

     Temat  avslutat  med  en  lektion  där  gemensamt  går  igenom  svaren  från  DINO-­‐uppgiften  tillsammans  med  en  kort  sammanfattning.

Genomförande    

Anneli  Området  inleddes  med  att  vi  gjorde  en  katt  med  svans  som  en  spiral.  Denna  hängdes  upp  i  våra  fönster  utan  att  eleverna  visste  vad  det  var  till  för.  När  skulle  eleverna  komma  på  vad  vi  skulle  använda  katterna  till  och  varför?  Kommande  lektion  visades  film  som  handlade  om  luftens  bärkraft.  Vi  gjorde  flygplan  av  olika  slag  och  jämförde  hur  det  gick  i  luften.  Vad  gör  att  det  fungerar  bra  och  vad  gör  att  det  fungerar  dåligt?  De  3  kommande  lektionerna  ägnades  åt  att  göra  experiment  vid  sidan  av  att  läsa  fakta  i  NO-­‐boken.  De  experiment  som  vi  genomförde  var  att  väga  luft,  doftexperimentet,  luftmotstånd  med  hjälp  av  papper.  Till  den  faktatext  vi  läste  hade  vi  instuderingsfrågor  som  eleverna  gjorde  tillsammans  i  par.  Under  hela  perioden  byggde  vi  luftballonger  i  papie  maché.    Avslutande  lektioner,  2  stycken,  hade  vi  som  förberedande  inför  elevernas  redovisning  som  skulle  ske  på  ett  gemensamt  Öppet  Hus  där  temat  var  NO-­‐Teknik  för  hela  skolan.  Eleverna  redovisade  på  olika  sätt.  Parredovisning  där  eleverna  ställde  frågor  till  sin  kompis  och  den  andra  svarade.  Några  läste  om  Andrés  luftfärd  och  några  berättade  om  de  praktiska  experiment  vi  hade  gjort.  Eleverna  var  

indelade  i  3  grupper  som  alternerade  mellan  3  stationer.  En  station  där  de  redovisade,  en  där  de  byggde  klart  sina  ballonger  och  gjorde  figurer  som  åkte  med  och  en  station  där  eleverna  visade  det  material  som  vi  hade  gjort  under  temat.  Eleverna  bedömdes  utifrån  de  frågor  som  de  använde  vid  redovisningen,  att  de  kunde  förklara  vad  de  olika  experimenten  hade  för  funktion  och  vad  de  visade.  Bedömning  skedde  även  vid  de  olika  gruppuppgifter  som  vi  hade  då  jag  gick  runt  och  lyssnade  på  hur  de  diskuterade  och  drog  slutsatser  om  det  olika  uppgifter  de  hade.  

Susann  Jag valde att ha en hel temadag i NO där jag även integrerade ämnen som musik och engelska. Min Powerpoint som jag visade för mina elever, som även var min grundplanering, kan ses som bilaga. Dagen inleddes med att eleverna fick gå in i klassrummet till Phil Colins ”In the Air tonigth” sen gick jag igenom målen både för dagen och för området ”Luft”. Under dagen arbetade vi med olika experiment främst hämtade på You Tube, som ”Resurscenter i för fysik” hade lagt ut. Experimenten instruerades via storbild på den interaktiva tavlan. Det fanns tid till muntliga diskussioner och inför varje experiment fick de i par samtala och skriva hypoteser samt skriva slutsatser när experimentet var genomfört. Eleverna fick även blåsa såpbubblor och sjunga sånger om luft samt se filmer från AV-media och You Tube både på engelska och svenska. Dagen avslutades med både en muntlig och skriftlig utvärdering.

Marcus  Dagen  innan  temat  skulle  startas  så  gick  vi  igenom  områdets  LPP.  Vi  pratade  om  vad  eleverna  kunde  förvänta  sig  och  vilka  förväntningar  jag  hade  på  elevernas  prestationer.  Vi har gått igenom många olika LPP:er och eleverna tyckte inte det fanns några konstigheter. Undervisningen utgick från powerpointen som ligger som bilaga och allt börjades med diskussion i klassen om olika frågeställningar om luft. Med 27 stycken elever så blev det många och långa diskussioner. I denna del av undervisningen försöker jag inte att svara på frågorna utan meningen är att skapa en nyfikenhet. Lektionen avslutats med frågeställningen ”Kan man känna luft” där eleverna får chans att gå upp och röra på sig. Först testar vi att vifta med armarna och några blåste på varandra. Efter det så testa vi att vifta med något i armen för att få ett motstånd. Lektionen avslutades med diskussion varför det blev ett motstånd. Andra lektionen börjades med en återkoppling till motstånd och vi tittade på bilden med två personer där en har en fallskärm på sig. Diskussionen engagerade elever och många bra förslag kom fram men majoriteten trodde samma sak, att det skulle vara jobbigt att springa med fallskärmen. Vidare så pratade vi om luft vägde något och vi tittade på youtube-filmen där de väger luft. Efter filmen så gjorde vi två experiment där vi slog på en blomsterpinne som låg under en tidning och jämförde vikten på två ballonger. En som var uppblåst och en som var tom.

Tredje lektionen inleddes med att titta på filmen ”Luftens egenskaper” och sen sus gick genom klassen när de två tjejerna sprang med fallskärmen. Efteråt pratade vi att springa med fallskärm och pratade om luft vägde något. Vi avslutade med att prata om kall och varm luft och byggde en ”pappersspiral” som vi höll över ett värmeljus. Detta tog lite längre tid än vad jag trodde och fick göras klar på andra lektioner. På fjärde lektionen så pratade vi om ”Vad är luft?” och kopplade detta till gamla lektioner om atomer, molekyler, atmosfären, växthuseffekten och fotosyntesen. Vi avslutade med att prata om doften och gjorde ett experiment där jag hade parfym som spred sig i klassrummet. Efteråt så fick alla blunda och jag klämde på lite apelsinskal och eleverna skrev ner på en lapp vad de hade luktat. Beroende på hur långt ifrån källan se satt så tog det olika lång tid innan de kände något. Självklart gjorde jag kopplingen till att de hade små bitar av apelsiner i näsan och eleverna sammanfattade det med: ”Så om man känner av en fis så har man bajs i näsan?” Jag kopplade sedan detta till ”Bra och dålig luft” och miljöförstöring. Femte lektionen handlade om maskiner och uppfinningar som använder luft för att fungera. Vi i klassen om vad som behöver luft och vi avslutade med att bygga pappersflygplan och tävlade om vilket som kunde flyga längst. På den sjätte lektionen så gjorde vi DINO-materialet ”Hur kan du känna doften av parfym i rummet? Treorna arbetade i grupp på 2-3 stycken medan fyrorna fick göra uppgiften själva. När alla vara klara så gick vi igenom svaren tillsammans i klassen. Temat avslutades med att jag den sista powerpoint-sidan som jag fick modifiera på grund av tidsbrist. Eleverna ska göra en skiss på en maskin som på något sätt använder luft som de sen ska redovisa inför klassen. I skrivande stund är vi inte klara.

Diskussion    

Anneli  Det  var  ett  tacksamt  tema  att  arbeta  med  när  det  gäller  experiment  som  går  att  genomföra  i  ämnet.  Eleverna  var  engagerade  och  intresserade  vilket  visade  sig  mycket  på  redovisningen  där  eleverna  gjorde  ett  fantastiskt  bra  arbete.  De  kunde  berätta  om  luft  på  ett  utförligt  och  konkret  sätt.  Föräldrarna  var  väldigt  imponerade  av  det  arbete  vi  hade  gjort,  vilket  är  en  bra  utvärdering.  Alla  eleverna  gjorde  vad  de  kunde  utifrån  den  individuella  förmågan.  Jag  hade  medvetet  indelat  eleverna  i  grupper  och  med  uppgifter  som  de  klarade  av  efter  sin  egen  förmåga.    När  det  gäller  arbetet  med  luftballongerna  så  hade  vi  behövt  mycket  mer  tid  eftersom  våra  NO-­‐lektioner  inte  räckte  till  utan  vi  fick  ta  andra  lektioner  till  anspråk  för  att  hinna  klart  till  vårt  Öppet  Hus.  En  spontan  reflektion  är  att  tema  luft  kan  man  göra  nästan  hur  mycket  som  helst  med,  det  gäller  att  begränsa  sig  eftersom  det  kan  involveras  i  flera  ämnen.  

Susann  Under hela studiedagen i mars ägnade jag tid till att planera denna temadag. Fem timmars planering. En av anledningarna till att jag valde att göra NO:n till en hel temadag, med små ”happenings” under hela dagen, var att mina elever har en relativt negativ syn på NO, och jag ville försöka ändra på detta genom att visa dem på ett mer koncentrerat och

fokuserat sätt att NO kan vara lustfyllt. Hela dagen från klockan 8-14 upplevde både eleverna och jag att det var en mycket rolig och lärorik dag. En av dem största förklaringarna till att dagen blev lyckad och bra vara att jag hade fem hela timmar till planeringstid till att fokusera på ett enda ämne. Jag hade en tydlig struktur, från början till slut och experimenten var roliga och stimulerade för eleverna då ville de även fokusera på den något mer teoretiska delen att skriva hypoteser och dokumentera sina experiment. Ytterligare en anledning till att dagen blev bra kan ha varit att NO känns ännu inte som ”mitt ämne”, så jag var själv tvungen att vara ännu mer påläst och inriktad på att göra det här bra. Anledningen till att jag hade valt You Tube filmer som visade hur eleverna skulle genomföra sina experiment var för att eleverna skulle få variation i sin undervisning, de är vana vid att jag håller i genomgångar och instruktioner i vanliga fall, därför ville jag hitta en annan metod vid genomgångarna. Det fanns ingenting som fungerade mindre bra under den här dagen, där emot har jag en pojke i min klass som har svårt att arbeta i grupp och i par. Trots att jag dagen innan hade förberett honom på vem han skulle arbeta med under temadagen, fick han ett svårare fall av panik-utbrott. Det gjorde att jag fick focusera ett kort tag på pojken innan han kom in i klassrummet. När han anslöt sig till klassen, var han något avvaktande men deltog tillslut med en viss glädje och närvaro. Min klass är i vanliga fall en mycket ”rörlig” klass och ganska svårarbetad. Men den här dagen var nog den absolut bästa dag som jag har gjort som lärare. Eleverna var glada, arbetsvilliga och intresserade, de har aldrig tidigare arbetat så målmedvetet och kreativt. Även de elever som i vanliga fall har svårigheter i skolan klarade att redogöra för vad luft är. I utvärderingen skrev flertalet av eleverna att det var den absolut roligaste dagen i skolan någonsin.  

Marcus  Jag har en klass med 27 stycken elever med 10 stycken fyror och 17 stycken treor. Problemet med denna undervisningsform är att man ibland glömmer bort en av grupperna. Plötsligt så pratar man med fyrorna på en nivå som utesluter treorna eller man pratar med treorna som gör att fyrorna tycker att det är för lätt. När vi valde temat luft så märkte jag direkt att jag redan hade undervisat runt ämnet på olika sätt. Fyrorna har redan lärt sig om fotosyntesen, cellandning, atmosfär, växthuseffekten samt mycket mer och nu gällde det att koppla ihop det på ett bra sätt. Temat började med en diskussion där många av dessa begrepp togs upp och med 27 elever så tar det ett tag innan alla har sagt sitt. Problemet med diskussioner är att många elever ”går före” och börjar prata om saker som kommer senare i undervisningen. Förhoppningsvis så blir det i så fall bara en nyttig repetition. Undervisningsformen som jag valde var att ha en presentation på whiteboardtavlan med bilder på vad jag pratade om. Denna undervisningsform med att visa på tavlan är att man lätt ser när eleverna tittar ner och börjar tappa fokus. Denna undervisning bryts med lagom mellanrum med praktiska experiment som skapar ett avbrott och en annorlunda inlärning. Problemet med experiment är att de är ganska tidskrävande och det är några elever som tar lång tid på sig innan de blir klara.

Utvärderingen av ett område är alltid spännande eftersom man får reda på hur effektiv ens undervisning är. Lyckan är stor när man märket att eleverna hade lätt för att berätta hur man kan känna doften av parfym. Lyckan är lika stor när man märker att de flesta kopplar det till att de har bajs i näsan när de luktar en fis, men inlärning är inlärning. Avslutningsvis så skulle eleverna göra sen skiss maskiner som använder luft på något sätt och på grund av tidsbrist så blev jag inte klar med temat innan arbetet skulle vara färdigt.

Källförteckning  Dimenäs J. Sträng Haraldsson M. (1996). Undervisningen i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur. Skolverket. (2012) Diagnoser i NO årskurs 1-6. http://www.skolverket.se/prov-och-bedomning/bedomningsstod/grundskoleutbildning/ak-4-6/2.2976/2.5584 [2013-05-12] Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i fysik. Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket. (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i teknik. Stockholm: Fritzes förlag.