militÄrhistorisk tidskrift 2007 - diva-portal.se1234143/fulltext01.pdf · williamson murray and...

MILITÄRHISTORISKTIDSKRIFT

2007

MILITÄRHISTORISKTIDSKRIFT2007Redaktörer:Göran RydebergFredrik ThisnerGunnar Åselius

Militärhistorisk Tidskrift 2007Omslagsbild: Jatsikhen Nihal Singh ur Rattrays sikher, åttio år, företrädare för de ”krigiska raserna” i Brittiska Indiens armé, ca 1880. (Källa: Ashok Nath)

© Försvarshögskolan och respektive författare 2007Mångfaldigandet av innehållet i denna bok är enligt lagen om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av Försvarshögskolan.

Bokens innehåll har granskats och godkänts av Militärvetenskapliga institutionens publikationsråd.

Serieredaktörer: Göran Rydeberg, Fredrik Thisner och Gunnar ÅseliusGrafisk form och teknisk redigering: Elsa JohannessonTryck: Elanders, Vällingby 2007

Första upplagan, första tryckningen, december 2007

ISSN 0283-8400

För mer information om Försvarshögskolans publikationer, kontakta oss på tele-fonnummer 08-553 42 500 eller besök vår hemsida www.fhs.se/publikationer.

Innehåll

Förord 7

OmsvenskmilitärvetenskapligforskningHervé Coutau-Bégarie 9

MartialRaceTheoryintheSouthAsianContextAshok Nath 31

Karriäristellerhetsporre?Enstudieavsvenskaofficerareiutrikeskrigstjänstunder1800-taletsandrahälftEsbjörn Larsson 43

JungochVougtKaj Björk 67

Svenskamilitärhistoriskakommissionenunderår2007Lars Ericson Wolke 85

Recensioner

WilliamsonMurrayandRichardHartSinnreich(red.),The Past as Prologue. The Importance of History to the Military Profession,anmälanavLarsWedinochavMichaelHesselholtClemmesen 89

AzarGat,War in Human Civilization.anmälanavLarsWedin 98

RolfHobson,Krig og strategisk tenkning i Europa 1500–1945,anmälanavGunnarÅselius 104

MirkkaLappalainen,Släkten – Makten – Staten. Familjen Creutz i 1600-talets Sverige,anmälanavLarsEricsonWolke 108

PeterFrom,Katastrofen vid Poltava,anmälanavLarsEricsonWolke 111

ChristopherCollstedt,Duellanten och rättvisan. Duellbrott och synen på manlighet i stormaktstidens slutskede,anmälanavGöranRydeberg 115

DavidBell,The First Total War: Napoleon’s Europe and the Birth of Warfare as we Know it,anmälanavGunnarÅselius 118

MartinHårdstedt,Finska kriget 1808–1809,anmälanavOlofSantesson 121

EvaHelenUlvros,Oscar I. En biografi,anmälanavGöranRydeberg 125

DareWilson,Tempting the Fates. A Memoir of Service in the Second World War, Palestine, Korea, Kenya and Aden,anmälanavLarsWedin 129

TedMorgan,My Battle of Algiers: A Memoir,anmälanavUrbanSchöön 131

PeterHandberg,Undergångens skuggor. Missiler och Möten,anmälanavFredrikThisner 135

RobertDalsjö,Life-Line Lost: The Rise and Fall of ’Neutral’ Sweden’s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West,anmälanavJerkerWidén 138

Författare 143

Militärhistorisktidskrift 145

�

Förord

Härmedöverlämnasden tjugoåttonde årgången avMilitärhistorisk tidskriftiläsarnashänder.Fortsättningsvismåstevityvärrfrånochmeddettanum-mer upphöra med tidskriftens prenumerationsverksamhet. Militärhistorisk tidskriftkanbeställasviaFörsvarshögskolansinternetbokhandelellerperpostfrånredaktionen.

Sommaren2000besökteden franske strategiprofessornHervéCoutau-BégarieStockholmisambandmeddeninternationellamilitärhistoriskakom-missionens26:ekongress.Närkonferensenvälhadeavslutatsdröjdesigpro-fessornkvariSverigeförattlärakännadensvenskakrigsvetenskapen.Hanmöttesavsemesterstängdaforskningsbibliotek,menblevåtminstoneinsläpptiläsesalenpåKungligabiblioteket.Medhjälpavettsvenskt-fransktlexikonochsinbeundransvärdaenergilyckadeshandärskaffasigensnabböverblicköverdenmilitärafacklitteratureniSverige,från1500-taletframtillvåregentid.DenuppsatssomblevresultatetharMHTglädjenattpresenteraisvenskspråkdräktidettanummer.Cotau-Bégarieslillaskisskangivetvisintejämfö-rasmedLarsEricsonWolkesmonumentalaverkKrigets idéer. Svenska tankar om krigföring, somutkommitdennahöstoch somärden förstagrundligastudienavdensvenskakrigsvetenskapensidéhistoria(delItäckertidenframtill1920,ochenfortsättningharutlovats).Cotau-Bégariesuppsatshardocklegatopubliceradettantalår,ochförtjänardärförändåuppmärksamhetsomen sorts pionjärinsats. Somalltidhardet också intresse att fåden svenskatraditioneninomettvisstvetenskapsområdespegladgenomenutländskbe-traktaresperspektiv.

�

Militärhistorisk tidskrift 2007

Doktorand Ashok Nath vid Stockholms universitet, med en bakgrundsomofficeridenindiskaarménochsomforskarevidMHA:smotsvarighetiNewDelhi (CentreofArmedForcesHistoricalResearch,UnitedServiceInstitutionofIndia),presenterariettkortbidragdencentralaproblematikeni sinkommandeavhandling:hur”themartial race theory”–den ihindu-isktkastväsenderotadeföreställningenomattvissaetniskagrupperiIndienerbjödsärskiltgottsoldatmaterial–uppstodidenbrittiskakolonialarmén,och sedan fördes vidare till de självständiga staterna IndiensochPakistanskrigsmakterefter1947.

EsbjörnLarsson, somidecemberår2005disputeradepåenuppmärk-sammad avhandling om utbildningen vid Kungl. Krigsakademin Karlberg1792–1866 (Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning), bidrar till åretsMHTmedenstudiekringsvenskaofficerareiinternationellkrigstjänstunder1800-taletssenarehälft.BaranågothalvsekelefterSverigessistakrigverkarkrigserfarenheterha förloratalltmeritvärde i en svenskmilitärkarriär.Tillstordelhängdedettasammanmeddetframväxandeindustrisamhälletsbyrå-kratiseringochentilltagandefixeringvidformellautbildningskvalifikationerframförpraktiskerfarenhet.Deofficeraresomförsvanntillutländskakrigs-skådeplatserdrevsdärförsannoliktavandramotivänkarriärlystnad,menarLarsson.

AmbassadörKajBjörk,författaretilluppmärksammadebiografier,senastöverdensocialdemokratiskeförsvarsministern1945–1951AllanVougt,dis-kuterarisittbidragtillåretsMHTrelationenmellanVougtochdenmansominnehadepostensomöverbefälhavareunderstörredelenavVougtsförsvars-ministertid–HelgeJung.Medutgångspunkt i JungsdagboksanteckningarhardetspändaförhållandetmellandebäggeanalyseratsavGabriellaTheilerienuppsatsiMHT1998(”Snygggosse”).Björkvillhärläggahärettvidareperspektivpårelationen,blandannatmedutgångspunktidebådamännenskarriäreroch1900-taletssvenskahistoria.

LarsEricsonWolke,Svenskamilitärhistoriskakommissionensordförande,gerensedvanligöversiktöverkommissionensverksamhetunderår2007.

Avslutningsvisrecenserasendelnyutkommenlitteraturmedmilitärhis-toriskanknytning.

RedaktionenönskarMHT:släsareettgottnyttår2008.

Göran Rydeberg, Fredrik Thisner och Gunnar Åselius

�

Om svensk militärvetenskaplig forskning1

Hervé Coutau-Bégarie

Föreliggande uppsats har tillkommit med anledning av den internationellakongressenimilitärhistoriaiStockholmår2000.Tidenharintemedgivitattgenomföranoggrannastudierpåplats,eftersomArmémuseumsbibliotek(un-derombyggnad)ochFörsvarshögskolansbibliotek (personalenpå semester)intevarit tillgängliga.Dethardärförvaritnödvändigt förmigattbegränsamigtillenöversynavKungligabiblioteketskatalogerochatt studeranågraarbetenomflygkrigföring.Dettaarbete, somsenareharkompletteratsmedutgångspunktiPohlersbibliografiochunderkortavistelseriSverige,ärendastenskiss,avseddattinledaenreflexionochattväckareaktionerblandsvenskahistoriker.PåInternetspråkskullemankalladenenRequest for Comments.

Problemet

Densvenskaneutralitetspolitikenharunderlättatsavenfördelaktiggeostra-tegiskposition(ingenframsidamothavet,enförsvarsbarriärmotÖstersjön

1. ArtikelnkommerattpublicerasitidskriftenStratégique nr89(utgesavInstitutdeStratégieComparée i Paris). Den har översatts från franska av professor Gunnar Åselius och FDGöranRydeberg,MHA.

10


gentemot stormakter) somsedannästan två seklerhar skyddat landetmotkrig.MenföredennaperiodvarSverigedjuptengageratikampenomhege-moniniÖstersjöområdetochocksåundertrettioårigakriget,iNapoleonkri-genochidestoraeuropeiskakonflikterna;underåren1550–1721harSverigeenbartupplevt50fredsår,medandessrivalà priori, Danmark,somdessutomvaränmerautsatt,åtminstoneupplevdeendubbeltsålångfredsperiod.2Förövrigtfårmaninteglömmaattdennutidaneutralitetspolitikenharkunnatgaranterasmedenkonsekventmilitärstyrkasomkunnatsäkralandetsför-svar.3Detkankonstaterasattdensvenskamilitärhistorien,långtifrånattvaraetttomtark,ärrik.

Denäridagordentligtstuderad.LarsEricsonharupprättatenbalansräkningvidden24:einternationellaMilitärhistorikerkongressenochvisatattallaepo-ker,samtligafrågor,ärbehandladeivetenskapligaarbetensomärotillräckligtkändatillföljdavspråkhinder.4Mankansamtidigtavslöjaenbrist:detfinnsingentingsärskiltrörandedensvenskamilitärvetenskapenshistoria,imeningenpubliceradeskrifteromteoriochdoktrin.Visserligenkandetrörasigomettytligtintryck,somberorpåotillräckligdokumentation,menkontakternamedsvenskahistoriker frammanar samma slutsats: en frånvaroav svenskmilitär-ochsjökrigsvetenskapvärdnamnet.HurkanmanundgåattläggamärketillattmedundantagförRudolfKjellen,somuppehållersigmervidgeopolitikenänvidstrategin,haringensvenskförfattareinomdettaämnesområdeuppnåttenensbegränsadinternationellryktbarhet?Endastentyckshaföräratsettföredragellerenstudieutanförsvenskakretsar:översteG.M.Sprengporten,föddiFin-land,teoretikerrörandestridiskog,på1700-talet.5

Orsaken ska därför utredas. En sådan frånvaro skulle för övrigt enkeltkunnaförklarasmeddenpragmatismvilkenmangärnatillskriverskandina-ver.Detärsamtidigttillåtetattformuleratvåinvändningar.

2. EnlämpligpresentationfinnsiUlfSundberg, Svenska krig 1512–1814,Stockholm,Hjal-marson&Högberg,1999ochLarsEricsons,MartinHårdstedts,PerIkos,IngvarSjöblomsochGunnarÅseliusmagnifikabok, Svenska slagfält,Stockholm,Wahlström&Widstrand,2003,medypperligaillustrationerochmycketuttrycksfullabataljkartor.

3. Cf.NathalieBlanc-Noël,La Politique suédoise de neutralité active,Paris,ISC-Économica,1997.

4. Lars Ericson, ”Mars à la veille d’un nouveau millenaire. La recherche en Suède en his-toiremilitairependantlesannées1990”,Bibliographie internationale d’histoire militaire,21,1999.

5. IlmariHakala,”G.M.Sprengtporten–aTactician–someAspectsabouttheSwedish-Finn-ishTacticsintheLatterPartofthe18thCentury”,Acta 13e colloque international d’histoire militaire,Helsingfors,1991.

11


Försten teoretisk sådan.Detfinns ingetexempelpåettutvecklat sam-hälle,ännumindreetteuropeiskt,6somskullehautvecklatenkrigskonstute-slutandepåempiriskerfarenhetochsomaldrigiskriftskullehaformaliseratendoktrinellerteori.Överalltfinnermanuppsatser,didaktiska,utredandeellerhistoriska,publiceradeelleropublicerade,merellermindrelyckade,merellermindreinnehållsrika.7DettagällerförPortugal,Rumänien,Bulgarien,detmodernaGreklandochPolen.NärliggandeDanmarkharefterlämnatenöverflödandemilitärlitteratur,8sombaraväntarpåsinuttolkare.Detäriallafall förvånandeattSverigeärdetendaundantagetfrånregelnattteoriochpraktikmarscherartillsammans,omänintealltiditakt.

Dettaärsåmycketmeraförvånande,eftersomteorinfårsinförstärkningfrånenhistoriskinvändning.IeuropeiskhistoriahadeSverigeföresittrela-tivatillbakaträdandeunder1800-taletintevaritnågonandrarangensmili-tärmakt,utansnararetvärtom.From1500-taletingriperlandetaktivtidenkontinentalapolitikenochärefterfrågatsomallianspartner.9Under1600-ta-letspelarGustavIIAdolfenförstaplansrollinomvadsomidagbenämnsdenmodernamilitärarevolutionenochomvälvertaktikenlikamycketsom,omintemerän,nederländarnaunderOranien-Nassau.HansefterträdareskaparettÖstersjöimperium10 sombestår tomdet storanordiskakriget (1700–1721),undervilketKarlXIIkastarsiginienvirvelvindavkampanjersomvisserligenlämnarlandetåderlåtet,menfördessarméertilldetinreavUkrai-na.FortfarandeunderNapoleonkrigen,11ärSverigeinteenandrarangensna-tion,ochBernadottelederenavdeallieradearméernaunderfälttåget1814.1848bidrarinterventionshotetfrånSverigeisambandmeddettysk-danskakrigettillettprovisorisktvapenstillestånd.Alladesskrignödvändiggjordeeneffektivmilitärapparat,sominteenbartkundevilapåpraktiskaerfarenheter,

6. Turkietutgörundantaget.Dessrikamilitärhistoriakanendastjämförasmedfattigdomenvadgällerdessmilitärlitteratur.

7. Jfr..HervéCoutau-Bégarie, Traité de stratégie,Paris,ISC-Économica,5utgåvan.2005,kap.III.

8. Jfr.Bibliotheca Danica, Systematisk fortegnelse over den Danske Litteratur fra 1482 til 1830,Köpenhamn,1962,volII,s.329–348.

9. Jfr.ClaudeNordmann,Grandeur et liberté de la Suède,Paris-Louvain,Publicationsde laSorbonne,1972.

10. UtmärktsammanfattningiGöranRystad,Klaus-R.BöhmeochWilhelmM.Carlgren(ed), In Quest of Trade and Security. The Baltic in Power Politics 1500–1990,2vols,Stockholm,ProbusFörlag,1995.

11. Jfr.detomfattande specialnumret avMeddelande från Armémuseum 58–59,1998–1999,”BetweentheImperialEagles.Sweden’sArmedForcesduringtheRevolutionaryandtheNapoleonicWars1780–1820”.

12


utanbehövdeutrustasmedendoktrin somstödde sigpå tänkande.Dettaharutantvekangynnatsavkontakternamedkontinenten,vilkavidmakthöllsgenomlandetskrig.

Många faktorer tillåter slutsatsen,utanstor riskattmantar fel, attdetfinnsettstruktureratsvensktmilitärttänkande.Förövrigträckerdetmedattkonstateraattdetsvenskamarinatänkandetsomocksåantagitsinteexistera,verkligenharträttframiljusettackvareattenforskaretillsistharägnatsigåtfrågan.12Mendetsomgårattfastslågenomettlogisktresonemangmåstefortfarandebevisashistoriskt.Dettaärsvårt,eftersomindiciernaärsvaga.

DetförstaärgeneralBardins Dictionnaire de l’armée de terre(1850),somhar intemindreän20svenska författaresomegnauppslagsord.Detärettansenligtantal.TyvärrärBardinlångtifrånensäkerkälla.Redanislutetav1800-talet beklagade den store lärde preussaren, Max Jähns, Bardins otill-förlitlighet.Detmåste framhållasatt författareciteradeavBardinharvaritomöjligaattidentifiera,ochdettaiensåhögutsträckningattfleraavdemkanmisstänkasvaraenfruktavenalltförlivligfantasi.EnhastiggenomgångvidKungligabiblioteketiStockholmbekräftardettaantagande.Bardinnämneren vissBorath, författare tillLa Palestre suédoise ou l’art des armes, i folio-format,Stockholm,1693.VerkochförfattareärokändaiKB:skortregister,vilkaendastinnehållerenBorath,artillerilöjtnantvidmittenav1700-talet.ÅandrasidanärKarl-AugustStruensee,nämndförenrelativtomfattandeproduktionomartilleriochfortifikationochenöversättningtilltyskaavRê-veriesavmarskalkMoritzavSachsen,enverkligperson:problemetäratthanärfödd1735iHalle,ochfaktisktärdanskochintesvensk.TreförfattareärnämndaavBardinangåendefortifikation:Stahlschwerht(Principes et leçons sur la fortification régulière et irrégulière,Köpenhamn,1788;tysköversättning,Gotha,1788),Stohlswerd(Système de fortification,1755)ochStrohlsthwerd(Leçons sur l’art de la fortification,1755).Bardinellerhansefterföljare(efter-somhanavledinnanhanhunnitfullbordasinbok,vilkenutgavsavnågraofficerare)haruppenbartinteförståttattdetreförfattarnaisjälvaverketbaravar en enda.Det20-tal författare sombehandlats i hansuppslagsbokhar,12. LarsWedin,”StratégieetpolitiquenavalesenSuède.La synthèsedeDanielLandquist”,

L’Évolution de la pensée navale IV, ISC-Économica, 1994, s. 191–213; ”Kjellén, lanais-sance de la géopolitique et la pensée navale suédoise”, L’Évolution de la pensée navale V,ISC-Économica,1995,s.227–244;”D’unemarineforteresseàunemarinedehautemer.Latransformationdelamarinesuédoise1895–1910”,L’Évolution de la pensée navale VI,ISC-Économica,1997,s.67–91;”Lapenséenavalesuédoiseaprès1945”,L’Évolution de la pensée navale VII,ISC-Économica,1999,s.189–217;”Unmanuelsuédoissurl’artdelaguerrenavaleen1887”,L’Évolution de la pensée navale VIII,ISC-Économica,2007.

13


medreservationförbehovetavytterligarekontrollavuppgifterna,minskatstillett15-tal.

Inte destomindre äger vi andra indicier som antyder att saken inte ärhopplös.EnsystematiskgenomgångbordekunnauteslutadeförfattaresomBardinharhittatpå.Åandrasidanfårdenandraattträdafram.Pohlersmo-numentalbibliografiavslöjarettstortantalunder1800-talet,menocksånågrafråntidigareperioder.

En mödosam början

År1494publicerarskriftställarenPederMånssonenintroduktiontillstrids-konsten,Stridz Konsth,somhuvudsakligenärenöversättningavVegetius.13Sverigeinförshärienallmäneuropeiskkontext,eftersomdenromerskeför-fattarenvardenallmännakällantillmilitärvetenskapvidslutetavmedelti-den.Detärintressantattnoteraattdensvenskaöversättningenärokändävenför de moderna specialisterna vad gällerVegetius.14 Biskopen i LinköpingHemmingGadhstuderadekrigskonstiItalien1481–1500.Hansfallärinteunikt.EnligtLarsEricson”hadevid1500-taletsinledning,enhandfullmi-litäraledaredenallramodernastekunskapenomkrigskonstsommankundefinnaiEuropa”.15

Något mera än ett halvsekel senare hade ärkebiskopen i Uppsala i exilOlaus Magnus (italieniserat Olao Magno) publicerat ett stort arbete, skri-vetpålatin,angåendedegotiskaochsvenskakungarnashistoria(Historia de gentibus septentrionalibus, 1555), fullständigt översatt till italienska (1565)(Historia de li modi e costumi e de la natura ed uso di guerreggiare de le genti e popoli settentrionali,1565)ochsomiförkortadformgjordeenstorsuccéihelaEuropa(tysköversättning1567, fransk1561, italiensk1561,neder-ländsk1562,engelsk1658).16Arbetetintresseradevisserligenfleraetnologeränstrategerellertaktiker,menmanfinnerhärflerataktiskaellerstrategiskainfallsvinklar.

13. PederMånssons textharutgivitsavRobertGeete förSvenskaFornskriftsällskapet,Peder Månssons skrifter på svenska,Stockholm,1913–1915.

14. Särskilt Philippe Richardot, Végèce et la culture militaire du Moyen Âge, Paris, ISC-Eco-nomica,Bibliothèquestratégique,1998.

15. LarsEricson,”Farmersormercenaries?TheSwedisharmyinthelate15thandearly16thcenturies”, XXII Congress der Internationalen Kommission für Militärgeschichte(Wien1996),Acta22,1997,s.65.

16. ElenaBalzamo,”LafortunelittérairedesfrèresJohannesetOlausMagnusoulesenjeuxdelatraduction”, Proxima Thulé. Revue d’études nordiques,vol5,våren2006.

14


Detfinnsingetriktigtspårförtillfället,frånvaresig1600-17eller1700-talenefterenordentlig samtidabetraktelserörandeellerenuppföljningavGustavIIAdolfsreformer.ErikZeeh,överstelöjtnantvidKrigsarkivet,fram-fördemedvissförsiktighet1945:

Desvenskamilitärernaunder1500-taletvarintenågrapennansmän.Låtosstextahöjdpunktenfördensvenskastormaktstiden,dvsGus-tavIIAdolfstyskakrig.Mankundeföreställasigattdetskullefinnasmycketattläsaomdetta.Meniställetärdetfrapperandeattkonsta-teraattinteenendasvenskofficerharlockatsavdettaämne.Under-rättelseromdennestorekungskrigskonstframkommerendastgenommemoarerfrånnågraavhansskotskaofficerare.18

Detåterstårattfåvetaomdettakonstaterandeocksågällerfördecivilahis-torikerna.DettaärtroligteftervadmankanbedömautifrånPohler(I,s.371–380)somsärskiltciterarsamtidatyska,franskaochtomitalienskahistorikermendesvenskahistorikernadäremotförstmycketsenare(1800-talet).

Det förstakändaarbetetärmärkligtnogenöversättningavenmindrevälkändförfattare,envissAegidiusGirssomöversätterDiscorsiavFrancesco-MariadellaRovere(Krijjz discurs…).ArbetetpublicerasiStockholm1626.EttbevisförettregelbundetutbytemellanItalien,förstochfrämstRom,ochSverige.ErikZeehciterarett förstareglementeutkommeti tryck1669,avöverstelöjtnantJules-RicharddeLaChapelle,sontillenfranskofficeritjänsthosGustavIIAdolf.Denärnaturligtvismycketprägladavfranskakällor.DetärpåsammasättmedAndersSöderman,författaretillettexercisreglementepublicerat1679,somisittförordangeratthanhadetjänstgjortidenfranskaarménochtillSverigehemförtdiverseskrifteromdenfranskamilitärautbild-ningen.Enavhandlingomfortifikationuppträddeunderdeallrasistaårenavseklet.:Architecturae militarisavBartholdOttoSchmoll(1693),trotssintitelskrivenpåsvenskaochmedgraveradeplanerochplanscher.

Det utländska inflytandet

Påettgenerelltplanföljdesdetitalienskainflytandet(ellersnararekontakternamedItalien),avettfransktsomblevdetförhärskandetillslutetav1700-talet,tillföljdavdetomfattandeutbytetmellandebådaparterna.Under1500-taletochbörjanav1600-taletvardetmångafransmänsomtogtjänstidensvenska17. Samtidigtsomdetdanskamilitäratänkandetredanärmycketverksamt.18. ErikZeeh, ”L’influence française sur lesméthodes de guerre enSuède du xvie au xviie

siècle”,Revue internationale d’histoire militaire,5,1941–1945,s.24.

15


armén.IslutetavLudvigXIV:sregering,vardetsnarastdetomvändafalletsomgällde.1690skapadesettsärskiltinfanteriregementeleRoyalSuédois,19ivilketdettjänstgjordeettantalsvenskaofficeraresomoftanåddehögatjäns-tegraderisittland(ErikZeehnämnerenmarsk,enstoramiralochsjusvenskamarskalkarsomhartjänstgjortiFrankrike).DeföljdedentaktikdebattsompåverkadedenfranskaarménsomenföljdavarbetenavFolard,deFeuquière,dePuységurochdedeltogiblandsjälva.Endeltjänstgjordeifranskaarmén,meniandraregementen,exempelvisdenblivandeöverstenochförfattarenCarl-JakobvonQuantensomvarofficeriRoyal-Polonais.Menmanfinnerdessutomunder1700-taletmotsattaexempel:detmestkändaärkavalleristendeFolard,sombörjadesinkarriäriKarlXII:sarmé.20

Detfranskainflytandetärallerstädesnärvarande.LarsEricsontalaromen ”lång tradition av begränsade militära kontakter”, vilka genom franskarevolutionenbrutaltbringades till ett slut.21Manfinner exempelpådettainomfortifikationen,medPaganochVauban,sommycketstuderadesiSve-rige.KarlXIIgicksålångtsomattsäga:”JagärenlitenVauban.”MenocksåavseendetaktikochstrategilästesalladestorafranskaförfattarnaiSverige.Beträffande1600-taletciterarErikZeehLouisdeMontgomery,JérémiedeBillon och Henri de Rohan, den störste av dem alla. 1700-talet markerarhöjdpunktenavden franska strålglansenmedFolard,Feuquière,Puységur,MoritzavSachsenochGuibert,förattenbartnämnadeallrafrämsta.BlanddessaärdetmarkisdeFeuquièresomgivitdetstarkasteekot,kanskedärföratthanhar vistats iSverige.EnligtErikZeehhar svenskarnautarbetat etttaktiskt system, lineartaktiken, använt fram till kriget i Finland 1809 ochsomskullehaprovoceratfram”enlidelsefullskriftligpolemik”,vilkenZeeholyckligtvisintegernågraupplysningarom.

Eftersjuårskrigetminskarintedetfranskainflytandet,mendetfårtyskkonkurrens. Fredrik II:s instruktioner översätts till svenska, liksom till

19. Jfr. MargaretaBeckman, Under fransk fana! Royal Suédois 1690–1791,Stockholm,SvensktMilitärhistorisktBibliotek,1995.Skapat1690avenfranskofficerursprungligenfrånAl-sace.Regementet friköptesavdensvenskeöverstenbaronErikSparre,1695.HanutgavenCode militaire (Paris,1709),ivilkenendastrutintjänstbehandlas.RegementetslysandeinsatsunderdetösterrikiskatronföljdskrigetavgjordeattdetficktanamnetRoyalSuédoisår1742.DesssisteöverstevardenberömdegreveAxelvonFersend.y.,vänochälskaretilldrottningMarie-Antoinette.

20. Jfr. Jean Chagniot, La Stratégie de l’incertitude, Le Chevalier de Folard, Edition Rocher,1997.

21. LarsEricson,”TheNationatArms.TheSwedishExperience”, Acta XXVe Congrès internatio-nal d’histoire militaire,Stockholm,2001.

16


flertalet europeiska språk (Konungens af Preussen militairiska instruktion för sina generaler,1762ochKrigsvetenskapen,utanortochårtal).Före1800-taletförefallerScharnhorstsverkpåsammasättsomiövrigaEuropaiSverigehafunnitenvidläsekrets.ManåterfinnerocksåenöversättningavöverstenvonLindenausspecialverkomkrigvintertid(Om vinterposteringar,1807).

Svenskt militärt tänkande under 1700-talet

Det utländska influenserna förhindrar inte under 1700-talet uppkomstenavensvenskmilitär litteratursomkanskevarkenärsärskiltomfattandeel-leroriginell,mensomändåfaktisktexisterar.ManmåstestuderahistorikersomJakobRichardson(Historisk grundelig Inledning till krigsvetenskap,3vol1738–1749)ochA.Sahlstedt (Krigs-konstens tillväxt i äldre och nyare tider, i synnerhet i Sverige under våra stora Gustaver,1770);taktikersomöverstenGöran Magnus Sprengtporten tidigare omnämnd, J.W. Wrangel (Kort af handling öfwer tactiquen,1752),L.Kagg(Försök uti konsten att strida,1765)elleröverstenCarl-JakobvonQuanten(Tankar i Krigsvetenskapen,1773);enartillerispecialist som Nils Lindblom (Tal, om angelägenheten och nyttan af några artillerie-försöks anställande,1774).EnofficeriRoyal-Suédois,kaptenStierneman,somhadedeltagitiniofälttåg,22publicerariStrasbourgPrinci-pes de l’art de la guerre (1764),ivilkenhanförespråkarenåtergångtilldenantikamodellenmedfärredetachement,någotsomocksåhademanifesteratshosFolard:”[D]eolikadelarnainommilitärkonsten(utomdesomrörmari-nenochfortifikationen)varännubättreordnadehosantikensromareändetärivåradagarhosnågonavdeeuropeiskamakterna.”23Detärnödvändigtattåtervändatillromarnaty”principernaförkrigskonstenharinteförändratspånågotsättsedaneldvapnenuppfanns.”24NågotsenarepubliceradebaronC.G.deSinclaire, ”general i svensk tjänst”, Institutions militaires ou traité élémentaire de tactique(AuxDeuxPonts,1773).

Mannoterarocksåenuppsatsom”det lillakriget” (engenre somfak-tisktvarmycketutövadihelaEuropa),undertecknadJ.F.,pseudonymförartilleriöversten Carl Funck, som tjänstgjorde i Finland och som slutadesom generalfälttygmästare vid artilleriet (Anmärkningar, Gjorde under flere

22. Löjtnant1744,kapten1757,riddareavMéritemilitairefrançais(endastavseddförutländ-skaprotestantiskaofficerare)ochriddareavdensvenskaSvärdsorden.

23. SieurdeStierneman,Principes de l’art de la guerre,Strasbourg,HosJonasLorenz,1764,opagineratbrev.

24. Titelnpåförstakapitlet.

1�


campagner öfver lätta troupers…,1761).EnligtprofessorLarsEricson,skulledethafunnitsytterligareenuppsats,skrivenavenfinländskofficer(vierinrarossattFinlandvarsvensktändatill1809),fokuseradpåförsvaretavavlägsnaområden.

Denmestbetydelsefullaförfattaren,pratiskttagetheltokändförfortifi-kationshistorikerna,ärgenerallöjtnantJohanBernhardVirgin(1705–1783),generaldirektör vid fortifikationen som vid 75 års ålder 1781 publiceradeLa défense des places mise en équilibre avec les attaques savantes et furieuses d’aujourd’hui (Stockholm,hos förläggarePerHesselberg,2vol ikvartofor-mat).Frapperadavdetfaktumattdemestkändaanläggningarharkapituleratinomloppetavnågradagarvillhanledaibevis”felaktigheterochotillräcklig-heterinomdenmodernafortifikationen”ochföreslår”fleranyasystemgenomvilkamankangöraställningenåtminstonejämnmellananfallochförsvaravfästningar”. ManmåstejämförahansvinkelrätafortifikationslösningarmedMontalemberts,ochmanmåstefrågasigomdeinteharpåverkatsavingenjörDahlbergstorniGöteborg.25Menderevolutionäraomvälvningarnablevetthinderförarbetetsspridningutomlands,trotsettfranskspråkigtoriginalochentysköversättningutgiven1820påinitiativavdenmycketkändebayerskegeneralenJ.vonXylander.BardinciterarocksåFeignet,som1771skrevettarbete om fortifikation (men detta verk är på tyska och utgivet i Köpen-hamn),ochGeiger,författaretillMoyen géométrique de fortification.

Det moderna marina tänkandet

Densvenskaflottansomärmycketlitetkänd,speladeenstorrollunderdenordiskakrigen.DenförstesvenskamarinaförfattarenförfallervaraFritzHe-ribertSeitz,somredigerarenArs amiralitetsvärja.26EfterdessomorganisationopereradedenpådrivenavgeneralamiralHansWachtmeister.Densvenskaflottan blev åter under 1700-talet en mäktig styrka, på vilken det franskainflytandetärstort,somenföljdavattofficerarehartjänstgjortiFrankrikesåsomamiralernaAugustinEhrensvärd,OttoHenrikNordenskjöldochCarlGustafTornquist.Den sistnämndedeltog1781 igrevedeGrasses sjömili-tärakampanjer,vilkahansedanredogörförienboksomutkommer1787,Grefve Grasses Siö-Batailler, innan han följande år utger, den svenska flot-tanshistoria,Utkast till Swenska Flottans Sjö-Tog.1752publicerarKristoffer

25. PhilippeProst, Les Forteresses de l’Empire,Paris,EditionMoniteur,1991,s.48.26. PubliceradiSjöhistorisk årsbok1953–1954,Sjöhistoriska Museets Meddelanden 3.

1�


Falkengreen(1722–1789),somslutarsomamiralochförstestyresmaniKunglÖrlogsmannasällskapet,enöversättningavfaderPaulHostesarbeteangåendesjöstridskrafternasrörelser,Evolutioner till sjös Underrättelse huru skieppen, af en örlogs flåtta. Denföljdesmärkligtnog1764avenytterligareöversättningutgiveniStPetersburg,utgåendefrånenryskspråkigversion,Sjökrigskonsten eller en avhandling om Sjöevolutioner… utgiven av Jesuit Paul Gost(sic). Dettavittnardelsombetydelsenavförfattarensbok,somhadeutgivitsmeraänetthalvsekeltidigare(1690)ochöversattespåengångtilldanska,delsomdetintressedensvenskaflottanvisadeförteorin.Kadettskolantillskapades1756iKarlskronaochFalkengreenblevutnämndtillläraredär.1787begåvasflottanmedetttaktikreglementesom,redigeratavSalomonGyllenskepp,tillstordellåtitsiginspirerasavfranskareglementen.Detresulteradeienpublikation:Sjö-Tactique jemte Dag-Signaler för en Örlogs Flotta.

Kanske skulle man kunna finna också andra skrivna doktrindokumentvidKunglÖrlogsmannasällskapetsbibliotekiKarlskrona.27Enmarinofficer,BengtFerner,presenterarförKungligaVetenskapsakademienden28augusti1756ettföredragrörandemarinamaktmedelisittInträdestal om Sjö-Magt.Ensådanrentstrategiskinfallsvinkelförtjänarattuppmärksammasunderettsekel somnästa uteslutande fokuseradepå taktiska frågor.28 1771 instiftasKungligaÖrlogsmannasällskapet,medmålet attbidra till attutvecklaochspridadenmarinavetenskapen.Denbörjade1787utgesinapublikationer,ochharfortsattändatillsidag.29

Institutionaliseringen av det militära tänkandet under första hälften av 1800-talet

En ordentlig ansträngning avseende det militära tänkandet vidtar vid slu-tetav1700-talet.30EnkrigsakademiskapasvidslottetKarlberg1792.Den12november1796grundarettantalarméofficerareettmilitärsällskapsomlåter publicera Handlingar, from följande år. Endast sex nummer utges,menerfarenheternaharintevaritförgäves,eftersomsällskapetombildastill

27. InformationenlämnadavbibliotekarienvidKungligaÖrlogsmannasällskapet.Olyckligtvishardeäldrehandlingarnaskadatssvårtavenöversvämningunder1800-talet.

28. DennatextharprofessorLarsEricsonvisatmig.Denförtjänarattöversättas.29. Presenteras i jubileumsskriften Kungl. Örlogsmannasällskapet 1771–1971, Stockholm,

1971.30. Deorganisatoriska frågornaärvälbeskrivna iLarsEricson,”TheBeginningsofMilitary

ScienceinSweden”,Meddelande,58–59,2000.

1�


KungligaKrigsvetenskapsakademienden2maj1805.311805skapasKrigs-arkivet.AkademienssekreteraregeneralGustafWilhelmafTibell, somhartjänstgjortidenfranskaarmén,spelarenbetydanderollgenomattpropageraförkrigsvetenskapen.Militair Journallanseras1811.ISverigesompåandrahållfårpreussarenvonBülowsuppsatsrörandedetmodernakrigssystemetsandaenstorläsekrets.Arbetetöversättsredan1801(Det nyare krigs-systémets esprit),ochbidrartillattväckaintresserade.Ordetstrategieintroducerasidensvenska militära vokabulären redan 1800,32 även om det temporärt måstekonkurreramedKrigslist.33

Manåterfinnernågraförfattaresomskulleförtjänaegnamonografierochsomendastkortfattatkanberörashär.MestbetydandeärförmodligengeneralJohanPetterafLefrén,lärareistrategiochtaktikvidKrigsakademin.HansFöreläsningar i krigsvetenskapen1817mottogsmedtillräckligtintresseförattbliöversattatilltyska1824avXylander,ochlikasåblevhansredogörelseförutbildningochundervisningvidkrigsakademinKarlbergöversatt till tyska1836. Alla delar inom militärvetenskapen behandlas, däribland krigsspel(Krigs-Spelet,anonym,1830),samtarméorganisationenochdebattenomenyrkesarmékontraettmilisförsvar(enanonymförfattaregörettutkasttillen”militärekonomi”iReflexioner öfver Svenska Arméen,1832).

JuliusMankell(1828–1897)vareninfanteriofficersomdeltogidenmili-täraplaneringenunderKrimkriget.Hanblevslutligenriksdagsman.Mankellvar en engagerad intellektuellmed enöverflödande energi. SomhistorikerpåtoghansigattgöraensystematiskgenomgångavSverigeskrig,fråntret-tioårigakrigettillNapoleontidenskrig,Berättelser om svenska krigshistoriens märkvärdigaste fälttåg(1857–1859),kompletteradmedenhistoriaomFinskakriget 1808–1809 (Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigs-historia, 1870) och en postumt utgiven syntes (Öfversigt of Svenska krigen och Krigsinrättningarnes historia, 1897–1903), för att inte tala om ett an-senligtantalregementshistorikerochhäfteniskildaämnen.SomteoretikergjordehanClausewitz(enaning)kändiSverigeochlämnadeettbetydandebidragtillteorieromamfibieoperationerisinhistoriköverskärgårdsflottan

31. Jfr.ErikNorberg(ed.),Fäderneslandets försvar. Kungl Krigsvetenskapsakademien 1796–1996, Stockholm, 1996.

32. Dettaärtitelnpåandradelenavbokenavenanonymkavallerikapten,Krigskonsten,Stock-holm,AndersJac.Nordström,1800.BlandciteradeförfattareåterfinnsFeuquière,TurpindeCrissé…

33. DettaärdenanvändaöversättningeniDictionnaire militaire portatif franco-suédois,1817.Krigslist(ruse de guerre)användesredansomsynonymtilldetfranska”stratagème”.

20


(Studier öfver Svenska Skärgårds-flottan,1855),sominnehålleretthistorisktparti(1700–1814)ochettsådantmedteori,strategiochtaktik.Somdoktrin-teoretikerochdebattörvarhanenavdefrämstaförespråkarnaför”centralför-svarstanken”.Somtidningsskribentkommenteradehansamtidenskrig,detitalienskafälttåget1859liksomdetpolskaupproret.OkändutanförSverigesgränserochsnartbortglömd,ärhan typisk fördeandra rangens författaresomtrotsbristpåvaraktigbetydelse livadeuppdenmilitäradebattenisinsamtid.

JohanAugustHazeliusvarocksåenförstarangensförfattare.Hanbör-jadesomfältmätningsofficerochslutadesomgeneral;ochsomlärareitaktikochstrategiefterlämnadehanettmycketomfattandeförfattarskap,ivilketdemestbetydandearbetenaärFöreläsningar öfver Krigskonsten (1839)somärendetaljstudieavarménsorganisationochdetrevapenslagenstaktik.MenpåsammasättfinnermannamnenM.A.Blum(Taktiska fragmenter och compi-lationer samt militäriska aphorismer,1834),A.G.Örn(Handbok i de trenne vapnens taktik,1864),likasånågraförfattaresomskriveromteknik,texomartilleriet (Isander, Föreläsningar öfver Artilleriet, 1840 och J.M. Flygares,Tillägg till Isanders Föreläsningar öfver Artilleriet,1840).Ensvenskförfattarehadeenspeciellutländskläsekrets,detrördesigomkungKarlXV,varsessäTankar om nutidens taktiska rörelser (1867)översattestillfranska(1868).

Ett historiskt betraktelsesätt förefaller vara det dominerande, hos såvälsvenskaförfattaresomhosdendanskeprästenochprofessornChristianFre-derickBrorson (Ledetraad ved undervining i krigskonstens historia fra krud-tets opfindelse til aar 1800,3vol.1809–1811),somiöversättningenavtys-karnaJohannGottfriedHoyer(Krigskonstens historia…,1809)ochCarlvonDecker(Åsigter af Krigskonsten enligt tidens anda, 1822;Infanteri-kavalleri och artilleri-vapens taktik,1830)ochfransmännenRogniat(Afhandlingar i Krigs-konsten,1834),Carrion-Nisas(Försök till en allmän historia om Krigskonsten,1828)ochFoy(Kriget på Pyreneiska halfön under Napoleon,1833).

Anpassningentillstrateginmedett”centralförsvar”kringKarlsborgsfäst-ning, som ihändelse av en invasion förutsatte en reträttmot landets inre,följdesavenintensivdebatt.34Pohler(s.629–630)levererarenlistapåetttjugotalförfattaresomhardeltagitidebattenfromslutetav1820-talettom1870-talet,mendetvarmångafler.Härnämnsendastdesomförefallerhavaritdemestbetydelsefulla.DeninflytelserikeviceamiralensBaltzarBogislaus

34. FHS bibliotek bevarar en stor mängd bundet tryck under den gemensamma titeln Om Sveriges försvaroch,mycketbetecknande,Polemik om Sveriges Sjoförsvar.

21


vonPlatenarbete, Om Sveriges försvar(1828,norskupplaga,1829)följdesavenreplikfrånJ.Lagerbjelke, Erinringar vid sjö-försvaret…(1829).GrundernaförcentralförsvaretutveckladesavM.B.,Sveriges central och sjöförsvar(1856),vilketföranleddefleraanonymagenmälen.FråganomStockholmskulleöver-gesellerförsvarasvaricentrumavdebatten,medAndreasÖhmansuppsats(Om Stockholms försvar i dess samband med landets allmänna försvarssystem,1858),vilkenframkallarettinläggavJuliusMankell(Hvilket bör ändamålet vara med Stockholms befästande,1859),följtavÖhmansreplik(Granskning af J. Mankells förslag till Stockholms befästande,1860).Devarfortsattaktivaunderdrygtettårtionde(A.Öhman, Om de frivilliga skarp-skytteföreningarne och deras samverkan vid national-försvaret med särskild tillämpning på försva-ret af Mälaredalen,1864;J.Mankell, Kan Sverige försvara sin sjelfständighet,1871,vilken föranleddeettanonymtgenmäle följandeår). Idebattendel-togandraförfattare:under1860-taletsedermerageneralmajorenochchefenförgeneralstabenHugoRaab,C.G.Lindmarkunder1870-talet.Dessutomfannsenförfattaresomskrevpålatin(C.A.Forselius,Disquisitio causarum Sueciam bellis trans mare Balticum implicantium,1830)ochytterligareensomtogsintillflykttilldenhistoriskafictiongenren(G.Svederus,Det nya tåget öfver Bält, 1856).

Den sjömilitära debatten är aktiv, stimulerad av Kungliga Örlogsman-nasällskapetvarsTidskrift i Sjöväsendet utgavsregelbundetfrom1835.Detkrävsenfördjupadanalysavolikaarbeten,framförallttaktiskasompåandrahåll,menockså strategiska, såsommajorA.W.Lavénsuppsats Tvenne Af-handlingar i Sjökrigs-Vetenskapen(1854).FlottoperationernaiÖstersjönun-derKrimkrigetharstimuleratdessatankar.

Defranskaochtyska influensernautjämnassaktafrom1803(året fördeförstainvaleniKunglKrigsvetenskapsakademienavutländskaledamöter,blanddemNapoleonBonaparte).Till1870väljerAkademienin23tyskaroch18fransmän.35E.vonXylanderärutländskledamotavakademien,påsamma sätt somgeneralHelmuth von Moltke, invald1869, efter SadowamenföreSedan.Blandfransmännenmärks,förutomNapoleonIIIochtreavdennesmarskalkar,särskiltJominisnamn(betraktadsomfransman,menföddschweizareochdåryskgeneral),sintidsmestberömdemilitäreskrift-ställareochinvald1830.Hansarbetenhaderedan1816presenteratsiakade-miensHandlingar.

35. ErikNorberg,op. cit.,s.53.

22


Clausewitzblirintemedlemavakademien.MannoteraratthansarbeteninteförefallerattgöranågotavtryckiSverige.JuliusMankellöversätterettut-dragfrånClausewitzår1855,Krigförandets viktigaste grundsatser,mendetrörsigendastomettfyrtiotalsidor.36Mankanintelyftaframatttekniskaellerfinansiellaproblemskullehaomöjliggjortpublicering,tyandraarbetenöver-sättsunderåren1850–1860,attmärkadenschweiziskegeneralenDufourskursitaktik(Afhandling i taktiken,1857),K.G.vonBerneckshistoriskaessä(Krigskonstens historia,1869)ochBugeaudsberömdasammanfattning(Krigs-konstens grunder,1866),översatttillmångaspråk.

Uppsvinget under ”la Belle Epoque”

Eftertysk-franskakriget1870systematiserasdetmilitäratänkandetpåsam-masättsomiallaandraländer.ISverigestillskapasmedelförattutgeennytidskrift,Svensk Militär Tidskrift,ochenskriftseriefrånMilitärlitteraturför-eningen,varsförstavolymutges1871ochfortsätterutkommaändatill1970-talet.Med260utgivnavolymerärserienförmodligendenmest långlivadeochomfångsrika igenrenmilitärvetenskapliga studier iEuropa.Det förstabandetutgörsavenöversättningavdentyskegeneralenfurstvonHohenlohe-Ingelfingensbokomartilleriet (Tankar om fältartilleriet,1871).Dettabordeinteförvåna.DentyskamodellenutövadesåväliSverigesompåandrahållettinflytandesomvarnästanoemotståndligtunderfleradecennier.Påsåsättblevmerpartenavdestoratyskaförfattarnaöversatta:Blume(volXIV),vonScherff(volXV,Studier öfver den nyare infanteritaktiken, 1873–1876,4delarochXXX,Infanteriet på exercisplatsen,1876),VerdyduVernois(volXXVIII,Studier öfver truppföring,itvådelar:1,1873–1877;2,1875–1878ochLXVI, Studier i krigföring på grundvalen af den tysk-franska kriget,3delar,1893),vonSchlichting(volXXXIX, Om infanteriestriden,1880),vonHohenlohe-Ingel-fingenännuengång(volLIV,Bref i militära ämnen,3delar,1886–1887).Påsammasättskeriandraserier:överstenKraftvonHohenlohe-Ingelfingenbrevomartilleriet(Tankar om fältartilleriet,1871),tvåböckeravgeneralAl-brechtvonBoguslawski:hanshistorikomtaktik(Nutidens taktik,1871)ochanalysomfransk-tyskakriget(Taktiska iakttagelser från 1870–1871 års krig,1874)samtColmarvonderGoltzklassiskaarbete,Ett folk i vapen(1901).

Vidsidanavdennatyskahegemonifinnermanettlitetochsällsyntan-tal författarefrånandra länder: tvåryskaförfattare,varavenmycketkänd,

36. Jfr.GunnarÅselius,“LaréceptiondeClausewitzenSuède”,Stratégique,somframgår.

23


generalLeer(volXX,Positiv strategi,1873),denandrefurstGalitzynärmin-drekänd,menförfattaretillenmonumentalmilitärhistoria(Allmän krigshis-toria,8vol.,1875–1887);denstoreschweiziskeförfattarenWilhelmRüstow,varsberömdabokomkrigskonstenframtill1800-taletblevöversatt idesshelhet (Det nittonde århundradets fältherrekonst, 3 vol, 1882–1886). Ingenfranskförfattareuppträderförutomgenerald’AurellesdePaladinesmemoa-rerrörandeLoire-armén (1873).Beträffandeanglosachsiskaförfattarelyftermanframensedanlängebortglömd,generalmajorCallwellvarsbådaarbetensamtidigtöversattes1902,denförsta(volLXXXV,Den nutida taktiken)ochden andra (vol LXXXVII, Sjömaktens inflytande på fälttågen till lands efter Waterloo).

Detärintressantattnoteraattdennavågavöversättningarfårettabruptslut1902.Före1945finnsinteenendaöversättningavnågotutländsktar-beteisamlingen.Detta”uppehåll”kanförmodligensättasisambandmedettbefästandeavennationelldoktrin,somintelängrehadebehovavattkopieraen utländsk modell, för övrigt en relativ tillbakagång,men som framledeskundestödjasigpåensolidegentradition.Mendetrörsigenbartomenhypotes,vilkenmåsteverifieras.MannoterarsamtidigtattantaletutländskaledamöteriKrigsvetenskapsakademiensamtidigtföljerennedåtgåendekur-va:22invaldesunder1870-talet(varav5fransmänoch5tyskar),17under1900-taletsförstaårtionde(5tyskaroch2fransmän),10under1910-talet(2tyskaroch4fransmän),5under1920-talet(1tysk,2fransmän,1ryssochen1österrikare).37Blanddeutländskaledamöternaåterfinnsflerastoranamninommilitärvetenskapen:blaLewal,38Leer,Rüstow…Denrelativa”stäng-ningen”under1920-talet,varenföljdavenenaståendeaffär:tvågermanofilageneralerframfördeden19november1918generalvonLudendorffskandi-datur!Dennaprovokation ledde ingenstans,menficksomföljdattakade-mientillfälligtbeslötattavståfråninvalavutländskaledamöter.39

Man noterar något karakteristiskt: produktionen från åren 1870–1900utgörs närmast helt och hållet av taktik. Det är enbart under seklets sistaårsomman,påsammasättsomiflertaleteuropeiskaländer,orienterarsigmot den högsta nivån, den strategiska.Vittnesbörd om denna orienteringär översättningen av österrikaren A. von Horsetzskys strategiföreläsningar

37. ErikNorberg(ed.),op. cit.,s.211.38. Detskullevaraintressantattlärakännahanssvenskapublik.Hanförefallerinteatthablivit

översattochhansnamnuppträderinteidenavE.Norbergutgivnahistorikenomakade-mien.HanvarjämteRüstow,denmestkändemilitäreförfattarenunderåren1870–1880.

39. ErikNorberg(ed.),op. cit.,s.213.

24


(volLXXII,Föreläsningar öfver strategi,1895)ochefterförstavärldskriget,enuppsatsavL.H.Tingsten(volCXXVIII,Strategiens grunder,1920).ISverige,vilketavspeglarentydligtendensiallaländer,övergårmanfrånenrentpassivstrategi,nästandefaitistisk,somvarförhärskandetillomkringår1900,tillenmycketoffensivarefrom1905:detärintelängrefråganomattpassivtinväntaettfientligtanfall(Rysslandärdenutpekadefienden),utaniställetatttainitiativetioperationerna,däriblandmotdessterritorium(iFinland).40

Samtida marint tänkande

Detfinnsettannatmycket specifiktsvensktuttryck:kravetpågemensam-maarmé-ochflottoperationer.DettaärtematiC.M.H.Falleniusbokomerfarenheterna från rysk-japanska kriget (Samverkan mellan här och flotta, 1906).

Denmarinmilitäradebattenkännetecknasavdenbreddningsomflott-operationernafår from1900-talets inledning:densvenskaflottanupphörattvaraenbartettstödförmarkoperationerochutvecklastillenstyrkasomkanopereraiöppethav.EftersammamodellsomMilitärlitteraturföreningenutvecklas tre årtionden senareMarinlitteraturföreningen, vars första volymutkommer1903:marinlöjtnantC.E.Holmbergstuderarblockaden(Han-delsblockad),iettbretthistorisktperspektivochavslutarmedenstudieomdetsvenskafallet.Dettaföljsavstudieromflottansorganisation(vol3,OttoLybeck,Öfversikt af marinorganisationerna, 1904),ommarinbaserna(vol4,ClaesLindström,Maritima Operationsbaser,1905),enhistoriskstudieomav-slutningsfasenavdetStoranordiskakriget(vol5och6,H.Wrangel,Kriget i Östersjön 1719–1721),samtidaanalyseravrysk-japanskakriget(översättningivol7–1908–och9–1909–avdenmycketkänderyskekommendörenNicolajKladosbok,samtvol8,H.LindbergochO.Lybeck,Tre sjöslag under rysk-japanska kriget – 1904–1905, 1908)ochomBalkankriget(vol14,OttoLybeck,Balkankriget1912–1913,1913),vilkaföljdesavarbetenomförstavärldskriget(somutgörvol18–23,frånåren1915–1919).

Deutländskainfluensernaspeglardennautveckling:idetinledandeske-detvardenmestinflytelserikeförfattarenamiralSirPhilipColomb,varsNa-val Warfare(1891),översatt1892,föreföllinnehållaenlösningpådensvens-kaflottansproblemmedenfleet in being som”gerenstrategiskt trovärdig

40. Jfr.GunnarÅselius,The “Russian Menace” to Sveden, Stockholm,Almqvist&WiksellInter-national,1994,s.346–350.

25


uppgiftåtensvagflotta”.41Menredanfrominledningenavföljandeårhund-radeförefallerdennauppfattningvaraotillräckligochflottanbörjaranvändasigavenmeraoffensivstrategi.Tidskriftensutländskareferenserspeglarflot-tansnyaambitioner.DetgällerfrämstMahan,denoundviklige,varshuvud-verkomdenmaritimamaktengenomhistorienöversätts1899–1900avMili-tärlitteraturföreningen(volLXXX,2vol).Franskaförfattarebehålleralltjämtenansenligplats.DarrieusöversättsavMarinlitteraturföreningen(vol10och11,Sjökriget,1911);Daveluyärmycketvälkänd,menendastvolIIIavhanssammanfattningL’Esprit de la guerre navaleöversätts(vol12,Sjöstridskrafter-nas organisation,1912).BlandbritternaväckerCorbettknappastomedelbartnågoteko,medanThe Art of Naval Warfare avCyprianBridgevisserligeninteöversätts,menkommenterasochciterasimycketstorutsträckning.42

Under mellankrigstiden dominerade studier rörande världskrigets lär-domar,medettstörrearbeterörandetrupptransporteravdenblivandema-rinstabschefen (vol 38, S. H:son Ericson,Trupptransporter till sjöss, 1934).Mendetfinnsocksåhistoriskastudieröverettmycketlängretidsperspektivsom det av AdolfTydén rörande handelskriget som går tillbaka till 1600-talet (vol 26, Handelsförstöringen, 1923) och särskilt örlogskapten GunnarUngersarbetemedentitelinflueradavMahan(vol24–25och32,Sjömak-tens inflytande på Sveriges historia, 1922 och 1929). Under 1930-talet kanmankonstatera en fördjupning avperspektivet somärorienteradmot ak-tuellaämnenochmycketpåverkadavdenpolitiskadimensionen,medes-säersomPaulMohns(vol42,Sverige i utrikespolitiskt perspektiv,1937)ellerviceamiralHelgeStrömbäcks(vol40,Sverige och Östersjön,1936).DenmestbetydelsefulleärDanielLandquistsom,kraftigtpåverkadavamiralCastex,lyckadesåstadkommaen syntesmellanMahansochColombs teorier i sitthuvudarbete(vol34,Några av sjöstrategiens grunder,1935),medandäremotamiralKrusenstiernautarbetadeengeostrategiskvisionavsjökriget,grundatpåmotsättningenmellaninnanhavochoceaner(vol33,Likheter och olikheter mellan sjökriget på innanhaven och på oceanerna,1930).

Från ett världskrig till ett annat

Det skulle vara särskilt intressant att studera det svenska militära tänkan-det under första världskriget, därför att de neutrala länderna då hade en

41. LarsWedin,”D’unemarineforteresseversunemarinedehautemer”,art.cit.,s.74.42. UppmärksamhetbörfästaspåenintressantinternationellbibliografiavgenerallöjtnantH.

Wrangel,Marin-litteraturen 1901–1925,1927,Marinlitteraturföreningennr31.

26


privilegieradobservatörspositionochcensurenvarmindretryckandedäränidekrigförandeländerna.Översiktersåvälsomböckerfortsatteattutkomma.Men avgörandediplomatiskaöverväganden ledde till enbetydande försik-tighet och Militärlitteraturföreningen, till skillnad mot dess motsvarighettillsjöss,utgavhelsthistoriskaarbeten,ellerenanalysavBalkankriget.Denstoravågenavstudierrörandeförstavärldskrigetsoperationer inleddesun-der1920-talet,närinformationsflödetvarstort,uppgifternatillgängligasamtåsiktsfrihetenåterställd.

Andravärldskrigetmedförtydligtennyblomstringavintresset.Clause-witzblev1942föremålförenpartiellöversättning,medutdragurvarochenavdeåttaböckerna,iVom Kriegemedettomfångpånågotmerän200sidor.C.A.EhrensvärdpåvisadepåettmyckettydligtsättprincipernaförBlitzkriegoch särskilt försvaretmotdetta (Hårt mot hårt. Blixtanfall och blixtförsvar,1943).W.Brandtpubliceradeenmycketkompletthistorikomgerillasedanstoranordiskakriget:Guerilla-Krig(1942).

Det flygmilitära tänkandet

Det flygmilitära tänkandet utvecklades relativt tidigt i Sverige, vilket inteär ägnat att förvåna eftersom den nya försvarsgrenen medverkade till attåterställadetnaturligaskyddsomÖstersjöngerlandet.43Deförstaarbetenaavbetydelseutkompå1920-talet:militärattachéniLondon,CarlFlorman,hadedärföljtdebattenkringvillkorenförRoyalAirForceochförespråkadeett oberoende flygvapen enligt denna modell (Flygvapnet och Sveriges för-svar,1923),medanlöjtnanternaDanielLandquist, somskullekommaattlåta talaomsig,ochEgmontTornberguttryckteflottansuppfattningochvilleförsvaradessframväxandemarinflygförattkunnaattackeramotsidansflygbaser(vol27iMarinlitteraturföreningen,Flygvapnet och vårt sjöförsvar,1924).HugoJungstedtanvänderettheltglobaltperspektivpåflygkrigfö-ringens utveckling (Flygvapnet. Uppkomst och utveckling, 1925). DebattenavslutasiorganisatorisktavseendetillfördelförFlorman,somvarsekreterarei den parlamentariska försvarskommissionen och hade förstått att erhållapolitisktstödförettsjälvständigtflygvapen,vilketträderiverksamhetfrånden1 juli 1926.Mendess utveckling går långsamt till följd av bristanderesurser.

43. Jfr.KlausH.Böhme&CarlLinton(ed), Air Power, Doctrine and Technology,Stockholm,SwedishWarCollege-SwedishAirForce,1997.

2�


Produktionenbliromfattandeunder1930-taletochavspeglarallmäneu-ropeiska tendenser.Douhets inflytande förfaller att ha varit svagt: han varnästanokändunder1920-talet;närGustav-AdolfWestringanalyseradehansteorier(Luftkrig,1936)skeddedetpåettmycketkritisktsätt.Detdomine-randesynsättetienlighetmedprioriteringaravettluftförsvarbyggtpåjaktflygärinflueratavdendentyskeförfattarenHansRitter(Der Luftkrieg, 1926),somärdenmestciteradeutländsketeoretikern.Förespråkarnaförbombflygetåtertarendasttemporärtinitiativetunderandrahälftenav1930-talet.Carl-GustavStenbeckutvecklarfråganomkemisktluftkrigi(Luftkrigföringens mål och medel,1935),BjörnBjuggrenåterupptarfråganomstrategiskbombning(Bombflyget. Uppträdande. Verkan. Möjligheter,1936).DetsvenskaproblemetanalyserasavKarl-AxelBrattochBerndtKretz,varsbokLuftkrig över Sverige? Befolkningens skyddande mot bombanfall fick en omfattande spridning: tvåutgåvor1938,entredje1940ochenfjärde1941.

Andravärldskrigetföranledertydligtvisenomfattandelitteratur,medupp-satseravmajorÅgeLundström(Flygvapnens insatser under det andra världs-kriget,1941),avHansOstelius(Flyg och krig,1942),avUlfRamm-Ericson(Modernt stridsflyg,1943;ochisamarbetemedLennartSundström,Slutske-dets krigsflyg,1944).KampenomStorbritannienanalyserasmedomsorgochutmynnariettåterupprättandeavuppfattningenomjaktflygetsprimat,vil-kenintelängreifrågasätts.Detperspektivsombekymrarförsvarsstabenäreninvasionsominledsmedluftlandsättningar,påsammasättsommotNorge1940;BillBergmanochBjörnLindskog(Luftinvasion,1942)avspeglaretteko av denna fruktan (inte helt ogrundad, eftersom tyskarna har övervägteninvasionavSverige,omlandetskulle inställasinajärnmalmsleveranser).Oronlevervidareefterkriget.NugällerdetSovjetunionen:enöversättningavJamesGavinsbok Airborne Warfare(1950)bärvittnesbördomdenfort-satta fokuseringen, liksom LennartWockatz och Bertil Stjernfelts bok omamfibieförband(vol48Marinlitteraturföreningenoch212iMilitärlitteratur-föreningen,Svenska amfibieförband – lyx eller nödvändighet?,1955).

Det nutida tänkandet

Efter1945bekräftasintevaletavneutralitetspolitikenförränefterendebattomeneventuellNATO-anslutningellertillskapandetavettnordisktblock.44Dennaomställningdominerasavenboksomförefallerhafåttstorspridning,

44. Jfr.HervéCoutau-Bégarie,”Leflancnorddel’Europe”,Défense nationale,januari1989.

2�


O.Claessons (Strategi för alla,1946), somföljdesavettarbeteavRichardLindström (Försvarets högsta ledning, 1947). C.A. Ehrensvärd redovisadeprincipernarörandedetsvenskaförsvaret(Vett och vilja. Studie över svenska försvarsprinciper,1957).Denmarinadebatten,somharskildratsavLarsWe-din,förbliraktiv,menbegränsarsigtillfrågoromteknikochorganisation.Det förekommer ingenegentlig strategiskdebatt somen följd avpolitiskaoch ekonomiska problem.45 Det är betydelsefullt att rätt kunna utvärderadebattenomflyget,hävdarenförfattaresomHansG.Anderson(Kalla kri-gets flyg,1953).SerieniMilitärlitteraturföreningenstidskriftfortsätter,menilångsammaretakt,ändaframtomvol260,densista,somärägnadÅlandsö-arna1977.Tomrummetfyllsavandraserier;Försvarshögskolan,skapad1997genomsammanslagningenavförsvaretshögskolor,ärsärskiltaktiv.Påsammasättsomiandraländerhardetstrategiskatänkandetupphörtattvaraavrentmilitärkaraktär,förattdärigenomintegrerasiuniversitetsmiljön.Tillskapan-detavinstitutsomSIPRI(StockholmInternationalPeaceResearchInstitute)ellerFOA46hargynnatdennautveckling.47

Mankonstateraretttilltagandeintresseförkrishanteringochfredsbeva-rande, vilket tillskapandet av Nationellt centrum för krishanteringsstudier(CRISMART),förlagttillFörsvarshögskolan,vittnarom,liksomdenväldo-kumenteradesyntesenavBengtSundelius,EricSternochFredrikBynander,Krishantering påsvenska –teori och praktik(1997),vilkenärstarktinflueradavanglosachsiskakällor.

Detärframföralltnödvändigtattutvärderadestorainternationellaför-fattarnasinflytande.Översättningarnaåterupptasmeddebådabrittiskaträ-tobröderna, J.F.C. Fuller (Pansarkrig, 1945) och B.H. Liddell Hart (volCC,Västerns försvar,1950).Vilkakanhavaritpåverkadeavdeamerikanskastrategerna?Säkerligenåtskilliga.Mångaberömdaverköversätts,texS.L.A.Marshalls (Soldater i strid,1952),HenryKissingers (Försvar och Utrikespo-litik, 1962), och William Kaufmanns (McNamara-strategien, 1965). Nor-dalÅkermans avhandling (On the Doctrine of Limited Nuclear War, 1973)är en omsorgsfullt utarbetad tolkning av det amerikanska kärnvapentän-kandet.Detta inflytandemanifesterar sig tydligtefterSovjetunionens sam-manbrott:densvenskadoktrinenföljernogadeamerikanskadebatternaom

45. LarsWedin,”Lapenséenavalesuédoiseaprès1945”,art.cit.,s.202.46. Totalförsvaretsforskningsinstitut(FOI)2001,somenföljdavsammanslagningmedFlyg-

tekniskaförsöksanstalten(FFA).47. Jfr. Nathalie Blanc-Nöel et Matthieu Chillaud, ”La recherche stratégique dans les pays

nordiques”, Annuaires français de relations internationales,4,2003.

2�


manöverkrigföring(försvaretshandbokbyggerpåWilliamS.LindsManœu-ver Warfare, som översätts 2002), angående lågintensitetskonflikter (ArneBaudin,ThomasHagman,JanÅngström,En ny medeltid? En introduktion till militär teori i lågintensiva konflikter,2002)ochpåoperativnivå(NilsMariusRekkedal,Operationskonst,2003)om effect-based operations (JohanElg,Ef-fektbaserade operationer,2005).

Defranskainfluensernakvarstårmenärtydligtförsvagadeunder1950-och1960-talen.AmiralBarjotsbokomflottanikärnvapenåldernöversätts1956.GeneralBeaufreutövarenbetydandepåverkanpåofficersutbildningenändatill1980-talet:hansIntroduction à la stratégieöversattes(Modern strategi för fred och krig, 1966),påsammasättsomStratégie pour demain(Strategi för morgondagen, 1974).Idagärdettainflytandebegränsattillettfåtalindivider:LarsWedingörtalrikareferensertillfranskaförfattare,särskiltCastex.Sammafrågaominflytandekanställasangåendedetyskaförfattarna,sombordevarameranärvarandesomenföljdavkulturgemenskapen;WernerHahlwegsbokomgerillaäröversatt(Gerilla. Krig utan fronter,1970).Clausewitzblevförst1981slutligenisinhelhetöversatt,avNilsBergochsedan1991avHjalmarMårtenson,Klaus-RichardBöhmeochAlfW.Johansson.

Som på andra håll gynnades Sun Zi av en omfattande våg av intresseunder1980-talet,medtvåskildaöversättningar1989och1997.Deövrigaklassiskakinesiska författarnaär föremål för svenskaöversättningar.WuZi(2001),Wei Liao Zi (2001) ochTai Gong (2002), som ännu inte finns ifranskspråkdräkt,harredanutkommit.48

***

Dennakortautredningiettfågelperspektivharsomendasyftehaftattvisaattdetfinnsensvenskmilitärvetenskap.Redandåmansökerförfattarefin-nermansådanafrånsamtligaepokersombehandlarsamtligaämnen,ochdetendastaningensenareäniDanmark.Detvarintepgaattmansaknadeeninternationellpublik som litteraturen förblev såobetydlig.Arbetenamåstesättasinieneuropeiskkontext.SchmollärsamtidamedVauban,CoehornochMedrano…Hannöjersigintemedatthärma,hanlåtersigäveninspi-rerasavenheltsvensktraditioninomfortifikationen.Manmåstebestämmahansgradavoriginalitetgenomattjämförahonommedhansstoraeurope-iska konkurrenter.På samma sättmedVirgin sommåste ses i relation till

48. UtomiengammalöversättningavfaderAmyot(1779).

30


Montalembert. J.F. skriver en bok av respektabelt omfång om gerillakrig.Viddentidendådennagenreväckerettstort intresse iEuropa,nöjerhansigmedattplagieraGrandmaisonellerJeneyellertillförhanelementavetteget tänkande? Den specifika nordiska krigsskådeplatsen, karakteriserad avstoraavstånd,glesbefolkningochstoraunderhållssvårigheter,talarstarktfördensistnämndahypotesen.För1800-taletsdelväckerenläsningavverkenstitlaromedelbartenaningomattdeärilinjemedenklassisk,heltallmän-europeiskproduktion.Finnsdetdåintenågrasvenskasärdrag?Dettaåterstårattbekräfta.Idennakortapresentation,finnsintenågonrecensionavnågotmilitärgeografisktverk,engenresomdåuppväckteettverkligtstortengage-mangiheladetmilitäraEuropa.Kanmanvarasäkerpåattnågotsådantverkverkligen intefinns?Sverigeär trotsalltmedRudolfKjelléndet land somuppfunnitgeopolitiken.

Manskullekunnamångfaldigaexemplenpåfrågorförattbegrundadetsvenskamilitäratänkandet.Detintressantamedensådanundersökningskul-levaratrefaldig:iförstarummetattdenberikarvårkännedomomSverigesmilitärhistoria,ettlandsomvarenstormilitärmaktändatillbörjanav1800-talet;fördetandrablirdetmöjligtattmätade”stora”författarnasreellainfly-tande,desomoftaciterasmenvanligenomtolkasförattanpassabudskapettillensärskildpublik;fördettredjeskulledentillåtaossatttaframarbetensomexemplifieraroriginellatänkareochkanberikavårförståelseavmilitär-teorin.Beträffandealladessaprojektbörhistorikerochteoretikersamarbetamedettinterdisciplinärtochkomparativtperspektiv.Detärenbartmedsåomfattandeundersökningarsommöjligtsommangradviskantecknakontu-rernaavenvärldsomspännandehistorikövermilitärvetenskapen.

31

Martial Race Theory in the South Asian ContextAshok Nath

This paper examines the martial race theory in the South Asia context, its modern day critics, its origins, conventions and applications. The induction of Jat Sikhs, as a favoured group is looked into and the paper concludes with its present day paradox within the Indian military establishment.

ModerncriticsoftheMartialRaceTheoryhavedescribeditasacleverBritishefforttodivideandrulethepeopleofIndiafortheirownpoliticalends.T.A.Heathcoteforexampleinhisbook,1statesthataftertheMutinyof1857tilltheendoftheBritishRajin1947,controlwasbasedon‘usinghalfoftheIndianArmytowatchtheotherhalf,andusingone-thirdoftheBritishArmytowatchthemall’.2

Amongst the foremostcriticsof themartial race theorywehaveNiradChaudhuri,arguingthatitwasafixedandunchangingcolonialconstruction,andthatitwascreated,atleastinpart,todemeanthe‘non-martialIndian’oftheSouthandBengal.3Anotherauthor,AshishNandy, inhisbook The

1. T.A.Heathcote,The Military in British India. The Development of British Land Forces in South Asia, 1600–1947,ManchesterUniversityPress,1995.

2. Ibid,p.126.3. NiradC.Chaudhuri.‘TheMartialRacesofIndia’,The Modern Review,Calcutta,July,Sept.,

1930,Jan.,Feb.,1931.

32


Intimate EnemyforcefullyassertsthatthedemasculationandneuteringofthemajorityofIndians,andthecontrastinghyper-maculationofwhiteimperial-istsandIndiansoldiers,wasoneofthechiefdevicesusedbycolonialistwrit-erstojustifyBritishrulefrom1830onwards.4

HeatherStreets,inherrecentworkMartial Races: The Military, race and masculinity in British Imperial Culture, 1857–1914,5 evokes a cultural ap-proachtothistheory,arguingthatthedoctrinewasshapedbyaracial-mascu-lineideologyandthatmilitaryauthoritiespuffeduptheimagesofthemartialsoldiers by writing regimental histories, and by extolling the kilted Scots,kukri-wieldingGorkhasandturbanedSikhsinnumerouspaintings.Suchaninflatedreputationhadaneffectontheself-imageofthesewarriorslacedwithgenderbiasbecauseitemergedinresponsetothenineteenth-centuryfemi-nistandnationalistcritiqueinIrelandandIndia,whicharguedthatthearmywas composedof ruffiansandmercenaries.Since threats,both to the coreoftheEmpireandtotheperipheryresultedintheriseofthistheory,StreetssaysthatitisnecessarytogobeyondthefrontiersofnationalhistoryforbothBritishandIndiansasthisideologyalsoplayedacrucialroleinmakingthearmyappearasanattractivecareeroptionforcommoners.Thiswasdonetostimulaterecruitmenttothearmedforces.

Streets,whohasbeeninfluencedbyEdwardSaid’sbipolarmodelofselfandtheothergoesontoshowhowtheimperialarmyascribedtoitscritiquesfemininequalities like softness, fickleness and soon. In contrast, the elitesoldiersoftheBritishEmpireliketheScottishtenants,GorkhamountaineersandSikhpeasantswereportrayedasintrepidmenwhowerereadytoprotectthebordersofthekingdom.Thisstrandwithinthecompleximageryofthemartialwarriorsgotaboostduringtherevoltof1857andtheAfghancam-paign.Interestingly,thoughamajorityofBritishsoldierssufferedfromahighdegreeofvenerealdiseases,theordinarypeopleweremadetobelievethatthemartialsoldierswereimmunetothem.

Theimagebuildingof themartial soldierswas largelydue toeffortsofthearmy’spublicrelationscampaign;publicopinioninthenineteenthcen-turycametoaccepttheideaofthemartialraces.Pulpmagazinesandperi-odicalsplayedanimportantroleinblendingmilitarydoctrinewithpopulardiscourse.NotonlytheVictoriansociety,buteveninpresentdayScotland,

4. AshishNandy.The Intimate Enemy: Loss and Recovery of Self Under Colonialism.NewDelhi:OxfordUP,1988.fromp.6onwards.

5. HeatherStreets,Martial Races: The Military, race and masculinity in British Imperial Culture, 1857–1914,ManchesterUniversityPress2004.

33

Ashok Nath

NepalandPunjab,martialracestereotypesdominate,claimsStreets.Thishasledtotheeradicationoftheothercompetingregionalculturalsystems.Theculturalapproachtomilitarystudiesopensupnewavenuesregardingimagesandmythsconstructedby the institutions.Notonly thosewithamilitarybendofmindbelieved in these larger-than-life imagesbut theyalsohadaspill-overeffectonthecivilsociety.This,accordingtoStreets,isnothingnew.Thetrendwasalsoprevalentinthelate19thcenturywhentheBritishEmpirewasatitszenith.

DavidOmissiwritinginhisbookThe Sepoy and the Raj. The Indian Army, 1860–1940(London:Macmillan,1994)arguesthatthemartialracetheorywas in response to theRussian threat and subsequentlybecamea colonialobsessionwithprofoundeffectontherecruitmentandradicallyreshapedthearmy’scomposition.

JohnLynninhisclassicwork,Battle a History of Combat and Culture,6suggeststhattraditionalSouthAsianvalueshadacceptanceforsuchatheoryandIndiansocio-culturalattributesplayedacrucialroleinconstructionofefficientregiments,‘…socriticalwereindigenousvaluesandtiestomartialperformancethatCompanyofficialswiselyfosteredthem...’.7

Origin and conventions

EarlyliteratureavailableonmartialracetheoryinthecontextoftheImpe-rialBritishIndianArmyreflectstypicalVictorianviewsonscientificracismandaremirroredbluntlyinthewritingsofSirGeorgeMacMunn,8apopularmilitary commentator and official British Army historian. A characteristicpassage fromhiswork reads: ‘It isoneof theessentialdifferencesbetweentheEastandtheWest,thatintheEastonlycertainclansandclassescanbeararms; theothershavenot thephysical couragenecessary for thewarrior.’9SimilarviewswerecodifiedinIndianarmyhandbooks10ormanuals,officialGovernmentofIndiapublicationsandessentialreadingforallBritishoffic-ers joining the Indian service.Handbookswerecontinuouslyupdatedand

6. JohnA.Lynn,Battle–A History of Combat and Culture,WestviewPress,2003,p.148–49.7. Ibid.8. General-SirGeorgeFletcherMacMunn(1869–1952).CommissionedintotheRoyalArtil-

lery,QuarterMasterGeneral of the IndianArmy and authorof several bookson IndiaincludingThe Martial Races of India,SampsonLow,MarstonandCo,London,1933.

9. G.F.MacMunn,The Armies of India,AdamandCharlesBlack,London1911.p.129.10. Indian Army Handbook, 1902–1945.

34


ranintoseveraleditions;theirpopularitycanbegaugedbylookingatonesuchexample–Handbooks for the Sikhs 11publishedfirstin1889,byCap-tainA.H.Bingley,andsubsequentlyreprintedwithupdatesin1918,1928,1931and1942.Packedwithmuchdescriptiveinformationthe‘Handbooks’expressedpopularopinionsbutlackedanthropologicalinsight.‘Martialraces’aredistinguishedby loyalty,militaryfidelity and ‘manly independence’, incontrasttotheothergroups(races)whoareeffeminate,cowardlyorinclinedtocrime’ranatypicalpassagefromtheseHandbooks.

‘MartialRaces’wasadesignationcoinedbyofficialsinBritishIndia,andincreasinglyinvogueaftertheSecondAfghanWarof1878–80.ItrepresentedacollectiveexpressionofbeliefsprevalentamongsttheBritishIndianArmyofficercorpswhichhadgainedwidecurrencyunderFieldMarshalLordRob-ertsofKandahar(Kipling’sBob’s Bahadur),apopularVictorianmilitaryheroandconsideredthemainarchitectofvictoryovertheAfghans.

However,muchofitsgenesiscanbetracedtotheGreatMutinyof1857,alsoknownastheFirstWarofIndianIndependencewherebyamajorityoftheBengalArmy12hadrebelledagainstBritishrule.1857hadaprofoundimpactontheBritishandalltheirsubsequentpoliciesappeartogiveprioritytopreventingitfromrepeatingitself.

Onesuchsafeguardwastograduallyrestrictserviceinthearmytorela-tivelybackwardminoritieswhosethenprivilegedpositionwoulddependonthecontinuationofBritishrule.Thispolicyreceiveditsideologicaljustifica-tion through a racist ideology influencedbyboth the Indian caste systemandSocialDarwinism, referred toas ‘scientific’ racism, itpropounded thetheorythatthemeasureofhumanpotentialmightbejudgedbyrace.Inad-ditionto,andcloselylinked,wereamilitaryandanenvironmental(climatic)perspective. All three combined as criteria for purposes of evaluation andrecruitment.Themilitaryviewofthemartialracestheoryattemptedtojudgethereliabilityandabilityofdifferentmilitaryclassesaccordingtotheirrecentcombatexperience.ForexampleRobertsarguedthat simple inactivityhadloweredtheefficiencyofmanyclassesofIndians,notablytheSouthIndianmilitaryclasseswhohadnotseenbattleforyears;buttherewasasmuchde-clineinthequalityoftheBritishofficerscommandingthesetroopsasinthe

11. Captain.A.H.Bingley,Handbooks for the Indian Army – Sikhs,compiled under the orders of the Government of India,SuperintendentGovernmentPrinting,Calcutta,India,1887.

12. TheArmyinIndiaatthattimecomprisedthethreePresidencyarmiesofBengal,MadrasandBombay.TheIndianRevoltof1857withinthemilitarywasalmostexclusivelyconfinedtotheregimentsoftheBengalArmy.

35

Ashok Nath

troopsthemselves,andRoberts’theorywasdesignedinparttogetridoftheseincompetentofficers.13

TheenvironmentalaspectofthistheoryisbestreflectedintheviewsofaformerCommander-in-chief,IndianArmy,GeneralSirO’MooreCreagh,whoheldthat:

Inthehot,flatregions…India...thereisnowintercold.Inthehotregionsare foundraces, timidbothbyreligionadhabits, servicetotheirsuperiors,buttyrannicaltotheirinferiors,andquiteunwarlike.Inother parts…where thewinter is cold, thewarlikeminority istobefound,butitscomponentpeoplesvarygreatlyinmilitaryvir-tue.Nowhere,however,aretheyequalinthatrespecttoEuropeansorJapanese.14

Thesepolicieswhenrigidlyappliedcompartmentalizedvariousethno-re-ligiousgroupswithin themilitary.Thenet result contributing toaBritishpolicy of Divide et Impera15 whereby it was assumed that in the event offuturetroubleeachclasswouldbalancetheotherorinotherwords,giveoneanotheraway.BritishcontrolofIndiadependedonalliancesfosteredbytheelevationofMuslimoverHindu,ofhighcasteoverlowcaste,ofsettled,com-mercializedpeasantsovernomadicandtribalpeoples,ofmenoverwomen,ofruralinterestsoverurbaninterestsandthe‘earlywinnersintheimperialcol-laborationgameincludedgroupstargetedformilitaryrecruitment,supposed“tribes”and“castes”singledoutforinclusionandprivileges.16

JeffreyGreenhutwritinginhisarticle ‘SahibandSepoy’17describedthemartialracetheoryashavingan‘elegantsymmetry’,whereby,‘Indianswhowereintelligentandeducatedweredefinedascowards,whilethosedefinedasbravewereuneducatedandbackward’.Therefore,‘onlyBritishgentlemencombinedboththeintelligenceandcouragenecessaryforamantobecome

13. Lord Roberts of Kandahar, Forty-One Years in India (2 vols., London: Bentley and Son1897);CohenStephen, ‘TheuntouchableSoldier,Caste,Politics and the IndianArmy’,Journal of Asian Studies,Vol28,No3(May,1969),pp.453–468.

14. Gen.SirO’MooreCreagh,Indian Studies(London:Hutchison&Co),p.233.15. Divide et Impera.TheBritishdidnotinventthispolicybuttheycertainlyperfecteditwhile

givingitrespectability.InIndiatheyborroweditfromtheMoghulswhohaduseditfairlyeffectivelyonacasteriddenstratifiedsociety.

16. T. Metcalf, Ideologies of the Raj (Cambridge: Cambridge University Press, 1994,), pp.122–126.

17. JeffreyGreenhut,‘SahibandSepoy:AnenquiryintotherelationshipbetweentheBritishOfficers andNative Soldiers of theBritish IndianArmy.’Military Affairs,Vol 48,No.1(Jan.,1984),p.16.

36


anofficer’.Ontheotherhand,theArmyrecognizedthatsomeavenueforad-vancementhadtobeopenforIndiansoldiersoritfacedthepossibilityofdis-affectionorevenanothermutinylikethatof1857.Itssolutionwastocreateacarefullylimitedpositionwithintheregiment,theViceroy’sCommissionedOfficer,orVCO.TheVCOwasacommissionedofficer,woreadistinctiveofficer’suniform,andwasentitledtoreceiveasalutefromanyIndiansoldieror non-commissioned officer. He functioned as either a platoon leader orcompanycommander,andindeed,mostoftheplatoonsandcompaniesofanIndianregimentwereledbysuchsoldiers.Theyhadnoauthorityovereitherwhite enlisted men of British regiments or even over British officers whomightbejuniortothem.Infact,theywereoutrankedbyanyholderoftheKing’sCommission,andthusbyallBritishorwhiteColonialofficers.

VCO’swereselectedfromtheranks,generallyafterlongyearsofserv-ice.Asaclass,theywereunfamiliarwithanythingbeyondcompanylevelduties,andsincetheywereuneducated,theycouldnotbetrainedtomanagetheadministrativedutiesrequiredforhigherrank,orforstaffpositions.Indeed,theirobviouslimitationsconfirmedtheBritishintheirattitudethatonlywhitemencouldbecomeeffectiveofficers.

YetalthoughtheOfficerCorpswereunashamedlyracist,leaveningthebeliefthatIndianwereinherentlyinferiorwastheconceptthatChris-tianmoralitydemandedthatone’sinferiorsbetreatedashumanelyaspossible,asafatherwouldtreatasomewhatbackwardchild.ThattheaverageBritishofficerbelievedinbothhis inherentsuperiorityoverandhisresponsibilitytohismenisbeyonddoubt.18

AscanbeseenheretheMartialRaceTheorysuitedtheImperialistsandseeminglytendedtojustifytheirrule.

Onemajoradvantagewasthatsincetheyhabituallychosepeasantcastesasmartial,andsincethese,inadditiontobeinginuredtohardshipandame-nabletodiscipline,wereuneducatedandpoliticallybackward,theirloyaltywasassured.19AnotheradvantagewasthatbydefiningtheeducatedclassesofIndiaasnon-martial,theBritishjustifiedtheirrefusaltocommissionIndiansandassuredthatonlyBritishgentlemenbecameofficers.

TheclassificationoftheIndianpeopleintothemartialracesandnonmar-tialwasnotaninventionoftheBritish;itwastherecognitionofsomethingalreadyimplicitintheIndiansocialsystem.Butitwasextremelyconvenient

18. Ibid.19. StephenP.Cohen,The Indian Army (Berkeley:University ofCaliforniaPress, 1971), p.

45–52.

3�

Ashok Nath

toaconqueror.Themartial-racediscoursehadatleastsomebasisinthecus-tomsandselfimageofthemanycommunitieswhohadamartialtraditionquite independent of the colonial encounter, however this theory codifiedandeffectedindigenoussociety.

Jat Sikhs induction as a martial race

Onesuchcommunity,theSikhs,bytheendoftheMutinycametobeclassifiedasoneofprominentmartialracesofIndiabytheBritishfortheirloyalsupport.TheBritishcolonialembrace,startingfromtheannexationofthePunjabin1849andthepost-1860reorganisationoftheArmyhadanoverridingsignifi-canceinchangingthesocialstructureandcasterelationsintheSikhcommu-nity.AshortpeepintothebackgroundoftheSikhswouldbeinorder.

ThewordSikhcomesfromthePaliSikkhaorSanskritShishyameaningdisciple.TheSikhsaredisciplesoftheirtenGurusorteachersbeginningwithGuruNanak(1469–1539)andendingwithGuruGobindSingh(d.1708).SikhismhasitsbirthinthePunjabareaofSouthAsia,whichnowfallsintothe present day states of India and Pakistan. Earlier the main religions inthatareawereHinduismandIslam.Hindusociety,accordingtothefamoushistorianArnoldToynbee,hadbythetimeoftheTurkishinvasions,startedtobreakdownunder‘morbidsocialgrowthofthecastesystem’,resultinginrevoltsoftheproletariatledbyKabir20andNanak.Nanak’sreligionwasanausteremonotheismwhichdisapprovedofidolworshipandtheHindudivi-sionofsocietyintocastesandsub-castesandhestartedhismissionwithasimplestatement:‘ThereisnoHindu,thereisnoMussulman.’Hiscrusadewasagainstfanaticismandintolerance.Apopularcoupletdescribeshimas:Guru Nanak Shah Fakeer, Hindu ka Guru, Mussulman ka Peer.(“Guru Nanak,GurufortheHindusandPeerfortheMuslims”,inotherwordshisteachingsincorporatedbeliefsfrombothHinduismandIslam)

Recruitment of Sikhs in the Indian Army was confined mainly to JatSikhs,whoweresturdyownersandcultivatorsofland.Theirprideinmanuallabour–dab ke vaah, te rajj ke khah(tillthelandvigorouslyandeattoyourcontent).Known for their indifference toBrahminical social stratification,theGuruswillinglyraisedJatstopositionofhighauthorityinthenewpanth.

20. Kabir(1440–1518AD)Indianmystic,poetwhopreachedanidealofseeingallofhuman-ityasoneandlaterbecamefamedforscorningreligiousaffiliation.Hisphilosophiesandideasof lovingdevotion toGodareexpressed inmetaphorand language fromboth theHinduVedantaandBhaktistreamsandMuslimSufiideals,usingvernacularHindi.

3�


TheinevitableresultwasthedevelopmentalonglinesdictatedbyinfluenceofJatculturalpatterns.DuringtheruleofMaharajaRanjitSingh(1799–1839),JatSikhsemergedasamajorpartofthenobilityorrulingclassandconsti-tutedamajorpartofRanjitSingh’sarmy.Ahighpercentageofthenobilitywererecipientsoflandgrants.21

Inordertoconstructamartialculture,theBritishcouldnotenlist lowstatusgroups.Civiliansocializationofthepersonnelwasvitalingeneratinggroupdynamics.StanfordW.Gregoryarguesthatasoldier’sfightingquali-tiesdependonhowcivilsocietyperceiveshim.22TheBritishthereforegavepreferencetoJatSikhsoverotherSikhs,inotherwordsSikhswhowerecon-vertsfromlowcastesliketheMazhbiorRamdasiaSikhswereexcludedfromrecruitmentintoSikhregimentscomposedentirelyofJats.

ThearmystrengthenedSikhismamongtheSikhrecruitsnotonlytogivethemaseparatereligiousidentitybutalsobecausetheimperialbeliefwasthatSikhism,beingamartialreligion,impartedamartialethostothoseJatswhoembraced Sikhism.W.L. McGregor, a British officer represented the pre-1857army’sviews,hethoughtthatingeneralIndiansoldiersweremercenar-ies,andthatforthemleavingthearmywasnotareligioussin.ButSikhismheclaimeddemandedthatitsfollowersshouldneverrenouncetheirweaponsbeforedeath.23

G.F.MacMunnvoiced thepost-mutiny army’s viewwhen in1911hewrote:

Sikhismisanausterefaithdemandingsomesimplicityandrigouroflifefromitsadherents.Somuchisthisso,thatformanyyearstherehasbeenatendencyforyoungmentoavoidthe pahul andgrowupasordinaryHindusforwhomlifehasfewirksomerestrictions.ButthevalueoftheSikhasthesimple,faithfulsoldierhaslaininhisadher-encetothesimpletenetsandhardylifeofhisforebears.Nonon-bap-tizedSikhisadmittedintoaregimentoftheIndianArmy.SocarefulareregimentsinthismannerandsomuchareregimentsthehomeoftheoldmartialandsimpleSikhprinciples,thatithasbeensaid,notwithoutsomeshadowoftruth,thatit istheBritishofficerwhohaskeptSikhismuptoitsoldstandard.24

21. AshokNath, ‘EthnographyofIndiancavalryregiments’,Lecturedeliveredat theUnitedServiceInstitutionofIndia,Autumn2005.

22. W.Gregory Jr., ‘Towards aSituatedDescriptionofCohesion andDisintegration in theAmericanArmy’,Armed Forces and Society Iii(1977),p.476–81.

23. W.L.McGregor,The History of the Sikhs[1846](Allahabad,1979),p.51.24. MacMunn,Armies,p.135.

3�

Ashok Nath

TheBritishpreferenceforJatSikhsencouragedmanyjobhungryHinduJats toacceptSikhism. In1891, therewere250000maleSikhs inPatialaDistrictofthePunjab.Despiteheavyenlistmentinthearmy,theirnumbersroseto323000in1900.25

Conclusion

LessonslearntfromtheIndianArmy’sparticipationintheFirstandSecondWorldWarsdemonstratedthatthesocalled‘martialrace’theorywasirrel-evanttomodernwarfare.Morerecently,experiencesoftheIndianArmy’sviz,theLTTE26andothermotivatedgroupswhofallinthesocalled‘non-martialrace’category,havefurthersubstantiatedit.Whythendoes,the‘martialovernon-martial’,stilldominatethepsycheofthepresenthighlyprofessionalIn-dianArmyandeventhePakistaniArmy?

CompleteregimentsexclusivelycomprisingJatSikhs,Gurkhas,Rajputs,Dogras,existandthrive, inspiteofadecree issuedbytheGovernmentofIndia in1949, throwingarmyrecruitmentopentoall Indian’s irrespectiveofcaste,raceorreligion.InallfairnesstotheArmymanychangeshavealsotakenplacewhererecruitment isnowopentoall Indians,martialornon-martial,albeitmainlyinthoseregimentscreatedorreconstitutedafter1949liketheBrigadeoftheGuards,ParachuteRegimentetc.

The socalled“martial race” identity in severalof theolddistinguishedregimentsisconsideredinseparablefromregimentalorunitidentitybecausetheseregimentsarenamedafteraparticularcommunity,likeSikhs,Gurkhas,Garhwalisetc.intheinfantry.

Interestingly, regiments considered the elite within Army circles andthereforethemostsoughtafter;stillexclusivelyrecruitintheirrankandfilethesocalledmartialraces.

It isanacknowledgedfactthattheIndianArmyisaprofessionalbody,considered to be the nations most secular, apolitical institution that alsodemonstratestheworkingofdiversityat itsbest.Simultaneouslythere isaparadoxinthefactthatitenforcescaste,ethnicandcommunalidentitiesbyretainingitsclassregimentsbasedonanobsoletemartialraceagenda.

25. Bingley,Sikhs,p.i,ii,vi,41,49,53,appA.26. TheLiberationTigersofTamilEelam(LTTE),commonlyknownastheTamilTigers,isa

militantorganizationthathasbeenwagingaviolentsecessionistcampaignagainsttheSriLankangovernmentsincethe1970sinordertocreateaseparateTamilstateinthenorthandeastofSriLanka.

40


Tradition,esprit de corpsandthefactthattheIndianArmyisanallvol-unteerforceplaysasignificantroleinitscompositionandethos,possiblyitmirrorsIndiansociety.Thesetogetherwithacombinationofseveralfactorsneedtobescrutinizedandunderstood.Ahistoricalresearchthereforeiscer-tainlymeritedintothisoranalogoussystemsthatmighthelpusunderstandthisparadoxbetter.

Selected Bibliography

Published Primary Sources

Indian Army Lists.GovernmentofIndia,1897–1900

Bingley, A.H. Handbooks for the Indian Army: Sikhs. Simla: GovernmentCentralPrintingOffice,1899.

MacMunn, George. The Martial Races of India. London: Sampson Low,MarstonandCo.,1933

Roberts,Frederick.Forty-One Years in India: From Subaltern to Commander-in-Chief,Vols.IandII.London:RichardBentley&Son,1897

Yeats-Brown,F.Martial India.London:EyreandSpottiswoode,1945

Secondary Sources

Articles and Chapters

Greenhut,Jeffrey.‘SahibandSepoy:AnInquiryintoRelationshipbetweenBritishOfficersandNativeSoldieroftheBritishIndianArmy.’Military Affairs,Vol.48,No.1(Jan.,1984),pp.15–18.

Ellinwood,D.C.‘EthnicityinaColonialAsianArmy:BritishPolicy,War,andtheIndianArmy,1914–1918’;Ellinwood,D.C.andEnloe,C.H.(eds.),Ethnicity and the Military in Asia (NewBrunswick,New Jersey;Transaction,1981)

Peers,DouglasM.‘“ThoseNobleExemplarsoftheTrueMilitaryTradition”:ConstructionsoftheIndianArmyintheMid-VictorianPress’.Modern Asian Studies,Vol.31,No.1(February1997).

41

Ashok Nath

Books

Cohen,StephenP.The Indian Army: Its Contribution to the Development of a Nation.Berkeley:CaliforniaUP,1971

Heathcote,TerenceA.The Military in British India: The Development of Brit-ish Land Forces in South Asia, 1600–1947.Manchester:ManchesterUP,1995

Mason,P.A Matter of Honour: An Account of the Indian Army, Its Officers and Men.London:JonathanCape,1974

Mazumdar,RajitK.The Indian Army and the Making of Punjab.Delhi;Per-manentBlack,2003

Menezes,S.L.Fidelity and Honour: The Indian Army from the Seventeenth to the Twenty-First Century.NewDelhi:OxfordUP,1999

Peers,DouglasM.Between Mars and Mammon: Colonial Armies and the Gar-rison State in India, 1819–1835.London:Tauris,1995

Omissi,David.The Sepoy and the Raj: The Indian Army, 1860–1940.London:Macmillan,1994

Streets,Heather.Martial Races: The Military, Race and Masculinity in British Imperial Culture, 1857–1914.Manchester:ManchesterUP,2004

Trench, Charles C. The Indian Army and the King’s Enemies, 1900–1947.ThamesandHudson,1988

Wickremesekera,Channa.“Best Black Troops in the World”: British Perceptions and the Making of the Sepoy, 1746–1805.NewDelhi:Manohar,2002

Nath, Ashok. IZZAT, Historical Records and Iconography of Indian Cavalry Regiments 1760–2007, Centre for Armed Forces Historical Research,UnitedServiceInstitutionofIndia,Delhi2007(underpublication).

43

Karriärist eller hetsporre? En studie av svenska officerare i utrikes krigstjänst under 1800-talets andra hälftEsbjörn Larsson

Densvenskahistorienförknippasoftamedkrigochsedan1521harSverigevaritinblandatiintemindreän31krig,oräknatenradinbördesstridigheter.1Förutomdevedermödorochdetlidandedessakrigmedförde,bidrogdeäventillattförändravårtsamhälle.2Dettaharinteminstuppmärksammatsidensocialhistoriskaforskningen,därmanvisatpåhurperioderavkrigbidrogtillattgöradetmöjligtförnyagrupperattgörakarriärinomkrigsmakten.3

MöjlighetenförsvenskaofficerareattavanceramedhjälpavmeriterfrånslagfältetbegränsadesemellertidiochmedWienkongressen1815,vilkenmar-kerarstartpunktenfördensnart200-årigafredsperiodsomSverigeupplevt.

1. SeUlfSundberg,Svenska krig 1521–1814.Stockholm1998.2. Förenmerallmändiskussion rörandekrigensbetydelse för samhällsförändring, seTilly,

Charles,Coercion, capital, and European states, AD 990–1990. Studies in social discontinuity,Oxford1990.

3. SeexempelvisStenCarlsson,Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning,(2:arevideradeupplagan),Lund1973(1949);Gun-narArtéus,Krigsmakt och samhälle i frihetstidens Sverige,Stockholm1982.

44


Densvenskaofficer somdärefter söktkrigserfarenhetharvarithänvisad tilltjänstgöringiandraländerskrigsmakter.

Syftetmeddennatextärattundersökabetydelsenavutrikeskrigstjänstförenmilitärkarriärunder1800-taletsandrahälft.DetempiriskaunderlagetutgörsavdeungamänsomantogssomkadettervidKungligaKrigsakade-mienpåKarlbergsslottunderperioden1850–1866,ochdåsärskiltdekadet-tersomsenaretjänstgjordeiandraländerskrigsmakt.

Tidigare forskning om utrikes tjänstgöring

Under1600-och1700-talenvardetingenovanlighetattsvenskaofficeraretjänstgjordeentidiandraländerskrigsmakter,och1721fastslogsdennased-vänjasomettadligtprivilegium.Detgjordeattadligaofficerareoftabevilja-destjänstledighetmedfulllönvidsådantjänstgöringochivissafallutgickävenbidragtillresan.Utöverovannämndapraxisingickdetocksåideadligaprivilegiernaattutrikesmeriterficktillgodoräknasinomdensvenskakrigs-makten.Detinnebarattutrikestjänstgöringblevettsättattpåskyndakar-riäreninomriketskrigsmakt.4EnnärmarestudieavtjänsteförhållandenavidUpplandsregementeunder1700-taletvisarävenattdetnästanuteslutandevaradligaofficeraresomgjortutrikestjänstsamtattdessaofficerareskarriärerlågövergenomsnittetvidregementet.5Därtillkanocksånämnasattdenut-rikestjänstgöringeniblandframhållitssomettsättattskaffasignödvändigakunskaperförenfortsattmilitärkarriär.6

Svenskaofficerarestjänstgöringiandraländerskrigsmakterundersenarehälftenav1800-talethar framföralltuppmärksammats i sambandmeddetdansk-tyska treårskriget (1848–1850), dansk-tyska kriget 1864 samt detnordamerikanskainbördeskriget(1861–1865).7LarsEricsonWolkehävdari

4. KaarloWirilander,Officerskåren i Finland under 1700-talet. En socialhistorisk avhandling om den finska arméns officerare,Falun1964,s.193.

5. Dessa officerares karriärer låg emellertid i paritet med övriga adliga officerares karriärer.FredrikThisner,Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800,Uppsala2007,s.225f.

6. SeexempelvisOscarNikula,Svenska skärgårdsflottan 1756–1791,Helsingfors1933,s.237;Lars Ericson, Svenska frivilliga. Militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen,Lund1996,s.123.

7. LarsEricsonWolketarävenupptjänstgöringiblandannatfranskaarmén(delsiAlgeriet,delsunderfransk-tyskakriget1870),engelskaflottanochösterrikiskaarmén(underfälttågiItalien1859)samttjänstgöringpåbäggesidorunderdetandraBoerkriget(1899–1902).Ericson,1996.

45

Esbjörn Larsson

sammanhangetattutrikestjänstgöringfortfarandeunderslutetav1800-taletbetraktadessomettteckenpåatt”liggapåframkant”,samtattsådanaerfa-renheterkundegeviktigakunskaperfördenkarriärlystneofficeren.8Dennatolkningstödsävenavdetfaktumattdensvenskaregeringengavettfemtiotalofficeraretjänstledigtförattdeltapådansksida1864,medmotiveringenattdeerfarenheterdessaofficerareskullegörakundekommadensvenskakrigs-maktentillgagn.9

En närmare undersökning av det svenska deltagandet i de dansk-tyskakrigen1848–1850och1864hargjortsavMikaelBoox.Hanharfrämstin-tresseratsigförhurfrivilliginsatsernaorganiseradessamtvilketpolitisktochmilitärtvärdedehade.Därtillbehandlarhansundersökningävendefrivil-ligasbakgrundochmotivförattdelta.Studiernaavdefrivilligasbakgrundsträckersigdockintelängreäntilltidigaresysselsättning,varvidBooxvisaratt andelen militärer bland de frivilliga uppgick till 39 procent under detdansk-tyskatreårskrigetoch33procentunder1864årskrig.10Vadgällerdefrivilligasmotivframhållssärskiltäventyrslystnad,understöddavskandina-vismenochentämligenromantiseradbildavkrig.11

NärmarestudieravdesvenskafrivilligaunderamerikanskainbördeskrigethargjortsavAlfÅbergsamtPerIko.12Åbergsverkharennärmastnarrativkaraktär,därkrigetbeskrivskronologisktsamtidigtsomindividuellainsatserbelyses.Avslutningsvisägnasävenuppmärksamhetåtdefrivilligasfortsattaöden.Åbergkonstaterar attden svenskakrigsmaktenvisade ettminst sagtsvaltintresseförattdranyttaavdefrivilligaserfarenheter.Därtillverkardethavaritsvårtattutnyttjakrigserfarenhetensomenmeritidenfortsattakar-riären.MångasvenskaofficerarevaldeocksåattstannaiNordamerika,medanandralämnadedensvenskaarménförencivilkarriär.13

8. Ericson,1996,s.123.9. Ericson,1996,s.40.10. Booxundersökningäremellertidbehäftadmedvissamaterialproblem,vilketvisarsigiatt

bakgrundenhos35respektive27%avindividernainomkohorternainteharkunnatklar-läggas.MikaelBoox,”SvenskafrivilligatillDanmark.Krigen1848–1850och1864”,Mili-tärhistorisk tidskrift2004,s.30,36–40.

11. Boox,2004,s.25,33ff,59.12. UtöverIkosochÅbergsundersökningarkanävenRogerKvistsstudieavsvenskättlingarun-

deramerikanskainbördeskrigetnämnas.Denstudienframståremellertidsommerperifervisavidenaktuellaundersökningen,dådenbararörsvenskautvandrare.RogerKvist,För adoptivlandets och mänsklighetens sak. Svenskarna i Illinois och det amerikanska inbördeskriget,Umeå2003.

13. Alf Åberg, Svenskarna under stjärnbaneret. Insatser under nordamerikanska inbördeskriget 1861–1865,Stockholm1994,s.233ff.

46


Ikokoncentrerarsigisinstudiepådesvenskaarméofficeraresombevil-jadestjänstledigtfördeltagandeiamerikanskainbördeskrigetochfinnerattdetvarungefär25officeraredetrördesigom.Vidarekanhanocksåvisaattåtminstone sjuavdessaofficerare erhöll statlig ersättningunder sin tjänst-göringinordstatsarmén.IfrågaomdefrivilligasmotivavfärdarIkotankenomattdefrivilligaiförstahandskullehahaftnågraideologiskaskälförsittdeltagande.Iställetvardetavalltattdömaäventyrslystnadochmöjlighetenattutövakrigaryrketsomlockade.VadgällerdetsenaremotivetserIkoocksåkrigserfarenheten somenmöjlighetattökadenegnamilitäradugligheten.Väl tillbaka i Sverige igen var det flera som belönades med tapperhetsme-dalj,mendärutöverfinnerintehellerIkonågrabeläggföratterfarenhetfrånamerikanskainbördeskrigetautomatisktbetraktadessomenmerit.SomenmöjligförklaringtilldettaanförsblandannatattkonkurrensenomtjänsternainomdensvenskakrigsmaktenvarhårdsamtattdesomdeltagitistrideriNordamerika hade att konkurrera med dem som tjänstgjort under dansk-tyska kriget 1864, en väpnad konflikt som av samtiden sågs som ett mer”europeisktkrig”.14

Att undersöka krigserfarenhetens betydelse

Somframgårråderdetdelademeningaromhurerfarenheteriandraländerskrigsmaktervärderadesunder1800-taletsandrahälft.MedanEricsonWolkemenarattdessaerfarenheterbörsessomettteckenpåambitiontyderÅbergsochIkosstudierpåatterfarenheternainteautomatisktborgadeförenfram-gångsrikkarriär.Tolkningenavdessaresultatkomplicerasävenavdetfaktumattdensvenskastatentrotsalltbeviljadetjänstledighetförutrikestjänstgö-ringochivissafallävenlämnadeekonomiskabidragtilldefrivilliga.VidarepekarIkoocksåpåbehovetavmerforskningrörandeofficerareiallmänhetförattkunnasättainsinaresultatiettsammanhang.15Detbehövsdärmedytterligareundersökningarförattkunnabringaklarhetifrågan.

Förattundersökavilkadetvarsomvaldeattgörautrikeskrigstjänstochhurdennatjänstgöringpåverkadederasfortsattakarriärerbehövsdetnågonformavreferenspunkt.Utanenjämförelseblirdetsvårtattsäganågotombetydelsenavdenaktuellaerfarenheten.EttlämpligtunderlagförensådanundersökningärdekadettersomantogstillKrigsakademienunderperioden

14. PerIko,”Svenskaarméofficerareiblått.Tjänstledighetförkrigstjänstiamerikanskainbör-deskriget”,Släktforskarnas årsbok2004,s.187f,191f,195–199.

15. Iko,2004,s.199.

4�

Esbjörn Larsson

1850–1866.16 Ur kadettkårens led hämtades under den aktuella periodenungefärentredjedelavriketsofficerareochsermantillkadettkårenssocialasammansättning skiljde sigdenna intemarkant frånden inom landets of-ficerskårer.17Genomattjämförakarriärenfördekadettersomgickiutrikestjänstmeddekarriärersomövrigakadettergjorde,kanmansäganågotomhurutrikestjänstgöringpåverkadeensvenskofficerskarriärmöjligheterunder1800-taletsandrahälft.Vidareblirdetävenmöjligtattundersökaomdeka-dettersomvaldeattgåiutrikestjänstskiljdesigfrånsinakamraterpånågonavgörandepunkt.

Forna kadetter i utrikes tjänst

Underperioden1850–1866vardetsammanlagt740ynglingarsomantogssomkadettervidKrigsakademien.18Avdessavardetdrygtsjuprocent(53individer) som gjorde tjänst i andra länders krigsmakter under sitt kom-mandeyrkesliv.Blanddeaktuellakadetternavardettjugotvåsomdeltog idansk-tyska kriget 1864 och sex som deltog i amerikanska inbördeskrigetpånordstatarnassida.VidareåterfinnsinomdennagrupptiopersonersomgjordeerfarenheterunderfransktbefäliNordafrikaochfyrasomdeltogpåfransmännenssidaitysk-franskakriget1870.Därtillfinnsdetävenenstakaindividersomgickitjänstvidengelskaflottansamtdesomgjordeerfarenhe-tergenomösterrikisktjänstiItalien,brasiliansktjänstikrigetmotParaguay(trippelallianskriget 1865–1870), amerikansk tjänst i spansk-amerikanskakriget(1898)elleristrideriMexico,KinaalternativtJapan.19

16. År 1866 som slutår bestäms av att Krigsakademien slutgiltigt ombildades till KungligaKrigsskolan1867.SigvardEkstrand,Karlberg. Kungl. Krigsakademiens och Kungl. Krigssko-lans historia 1792–1936,Stockholm1937,s.68.

17. ÅkeBernström,Officerskår i förvandling. Den svenska arméofficerskårens rekrytering, utbild-ning och tjänstgöringsförhållanden från 1860-talet fram till 1920,Stockholm1988,s.194.Andelenadelsmänvaremellertidnågraprocentlägreinomkadettkårenäninomkrigsmak-tensofficerskårer.Carlsson,1973(1949),s99,112.

18. Avdessa740har690 inkluderats i studienavhurvälutrikes tjänstgöringbetalade sig iform av en framgångsrik karriär. De femtio som exkluderats har det gemensamt att dealdrigupplevde sin trettioårsdag.Dennaavgränsningärgjord förattöka träffsäkerhetenvidundersökningenavförhållandetmellansocialbakgrundochframtidakarriär.Blanddeexkluderadevardetniosomtjänstgjordeiandra länderskrigsmakt,varavtvådogistrid(HermanIssacStårckochJohanGustafCarlBergenstråhle).CarlHulthander,Biografiska anteckningar från Carlberg 1792–1892.Norrköping1892,s.164–221.

19. Hulthander,1892,s.164–221.

4�


Enanalysavdenaktuellagruppenirelationtillövrigakadettervisaratterfa-renheternaavutrikestjänstinteautomatisktborgadeförenframgångsrikkarriär.Iochförsigåterfinnsennågothögreandelsomgjordeframgångsrikamilitärakarriärerinomdennagrupp,20mendennavariationförklarasframföralltavattjustdessakadetterhadeennågotmerexklusivbakgrundänövrigakadetter.21Flertaletavdemestframgångsrikainomdennagruppkomuradligafamiljerochendelhadeävenfädermedframträdandepositionerisamhället.BlanddesistnämndafädernakansärskiltnämnasCarlFredrikRidderstad,grundareavÖstgöta Correspondentenochsjälvkadettunder1820-och1830-talen.22

Ommanvidarejämförkadetternautifrånsocialbakgrund(fädernasyrkes-titlar)visardetsigattdesönertillhögamilitärerellercivilaämbetsmän(lägstöverstealternativtlandshövding)somgickiutrikestjänstfaktisktgjordesäm-rekarriärerändemmedliknandebakgrundsomstannadehemma.Situatio-nenblandsönernatillkaptenerellercivilaämbetsmänpåmotsvarandenivåverkardäremothavaritomvänd.Nämnasbördockattdesistajämförelsernabyggerpåettlitetantalindivider,varvidmanbörvaraförsiktigmedattdranågramerlångtgåendeslutsatser.23

Ennärmare analys av ytterligare variabler visar emellertidpå andra in-tressantasamband.Exempelvisvardesomgjordesigskyldigatillallvarligaregelöverträdelserundersinutbildningstidöverrepresenteradeinomdenak-tuellagruppen.24Dessutomvardetocksåbetydligtvanligareattdessakadet-terlämnadeKarlbergutanexamen.25Denslutsatsmankandraavdettaäratttjänstgöringiandraländerskrigsmaktunder1800-taletsandrahälftinteenbartverkarhavaritenstrategifördenframgångsrikekarriäristen,utanävenenutvägfördensomgjortsigskyldigtilldisciplinbrottunderkadettårenochdärtillkanskeäventvingatslämnaKarlbergutanexamen.

20. Runtvarfjärdeavdessakadetter(25%)uppnåddeöverstesgradellerhögre,medansammaandelblandövrigakadettervarknapptenfemtedel(16%).Sebilaga1a&1b.

21. Inomdenaktuellagruppenvardetungefär25%somhadeenfarmedentitelinomnågonavdeelvaförstarangklasserna,vilketkanjämförasmed9%blandövrigakadetter,samti-digtsomöverhälften(55%)avdekadettersomintegjordeutrikestjänstvarofrälsemedaninteensvartredjekadett(32%)inomdenaktuellagruppensaknadeadligtpåbrå.Sebilaga1a,1b&2.

22. Hulthander,1892,s.89.23. Sebilaga1a&1b.24. Vartredje(34%)avdekadettersomsedangickiutrikestjänsthadegjortsigskyldigtill

allvarligadisciplinbrott,vilketkanjämförasmedknapptvarnionde(11%)blandövrigakadetter.Sebilaga3.

25. Entredjedel(34%)inomdenaktuellagruppenlämnadeKarlbergutanexamen,vilketkanjämförasmedensjättedel(17%)blandövrigakadetter.Sebilaga4.

4�

Esbjörn Larsson

Enmeringåendeanalysavdemsomgjordeutrikeskrigstjänstvisarocksåattdeinteutgjordenågonhomogengrupp,utangruppenrymmerindividermed vitt skilda livsöden. I syfte att åskådliggöra hur olika krigserfarenhetkundepåverkaenmilitärkarriärunder1800-taletsandrahälftkommernågraskildalivsbanorattnärmarebeaktas.

Krigserfarenheten som språngbräda

Blandde53kadettersomsenareilivettjänstgjordeifrämmandemaktstjänstvardettolvsomblevminstöversteellererhöllandratitlarpåenmotsvarandenivå.DetvåmestframgångsrikaavdessavarHenrikGyllenramochGustafBråkenhielm.BådatvåkomuradligafamiljerochGyllenramsfarslutadesinkarriärsomgeneralmajorochlandshövdingpåGotlandmedanBråkenhielmsfarhadelagmanstitelochframlevdesomfideikommissariepåVallbyfidei-kommissiSkirösockeniJönköpingslän.26Dessaungaherrarhadedärmedetttämligenfördelaktigtutgångslägenärdeskulleskapasigenframtid.

BråkenhielmvarpåKarlbergfrån1851till1855ochGyllenrammellan1856och1861.AvdessabäggeverkarGyllenramhavaritdensombästut-nyttjadesinutbildningstid.Hanlämnadeingaanteckningareftersigistraff-registrenochhansmedelbetyglågklartövergenomsnittetinomkåren.Inteheller Bråkenhielm antecknades för några allvarligare förseelser, men hansbetygvar långtifrånimponerande.27EfterexamengickGyllenramtillSvealivgardemedanBråkenhielmplaceradesvidSkånskadragonregementet.28

Ibörjanav1860-taletgickBråkenhielmifransktjänstefterenkortaretidpå ridskolan iSaumur.Hananställdesvid förstaafrikanskahästjägarerege-mentetochdeltogsedaniexpeditioneriAfrika1863ochiMexicovidfält-tåget1864–1865.Underdetsenarefickhanettomnämnandeförtapperheti

26. Gyllenram A1528, tab 27, Bråkenhielm A1055, tab. 5 i Riddarhusets stamtavlor (CD-ROM),Stockholm2000.

27. Bråkenhielmerhöllenvarningundersinkadettid.Denförseelsehanhadegjortsigskyldigtillvaratthanröktcigarrislottsparken.VadgällermedelbetyghadeGyllenramochBrå-kenhielm8,4respektive7,8ideteoretiskaämnenaoch7,1respektive5,5idepraktiskaöv-ningarnapåentiogradigskala,vilketkanjämförasmed7,6respektive6,7inomkadettkårensomhelhet.Bråkenhielmden1/21855&Gyllenramden10/41861,Betyg,Officerskur-serna1855–1860,1860–1865,Vol9&10,BIII,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigsskolan,(219:2b),Krigsarkivet(KrA);EsbjörnLarsson,Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. krigsakademien mellan åren 1792 och 1866,Uppsala2005,s.116.

28. GyllenramA1528,tab28BråkenhielmA1055,tab.6iRiddarhusets stamtavlor2000.

50


sambandmedatthansåradesivänstraaxelnavenkulaochiknäetavenlans.KortdärefterbefordradesBråkenhielmtilllöjtnantvidsittsvenskaregementeochhanfickävenenradmedaljerförinsatsernaunderfälttåget.År1866varhantillbakaisvensktjänstsomordonnansofficerhosCarlXVochåretdärpåutnämndeshantill stallmästarehoskonungen.Dettamarkerar startskottetförenhovkarriärsomslutadeiuppdragetsomtjänstgörandekabinettskam-marherre.ParallelltmedkarriärenvidhovetfortsatteBråkenhielmävenattstigaigradernaoch1904utnämndeshantillgenerallöjtnant,vilketmarke-radehöjdenavhanskarriär.29

TillskillnadfrånBråkenhielmfickGyllenramuppdragsomordonnansof-ficerhosCarlXVinnanhangickiutrikestjänst.Hanhadebefordratstilllöjt-nantredantvåårefterofficersexamenochåretdärpåvarhanitjänsthoskon-ungen.Tvåårsenare,1866,gickGyllenramifransktjänstochkortdärefterfickhantjänstgörasomadjutanthosenöverstedeColomb.Under1870-taletvarGyllenramåterisvensktjänstochtjänstgjordeävendåsomadjutant,delshosöverståthållarenBildtpådennesbeskickning tillBerlin,delshosöver-ståthållareniStockholm.Från1881till1882varGyllenramigrekisktjänstvarefterhanfortsattesinmilitärakarriärpåhemmaplan.År1894utnämndeshantillöversteochchefförKalmarregemente.Gyllenramslutadesinkarriärsomgeneralmajor.30

Somframgåravdeanfördaexemplenvardetsnararetjänstgöringenvidhovetänkrigserfarenhetenisigsomborgadefördessaofficeraresframgångs-rikakarriärer.VadgällerBråkenhielmverkardetemellertidinteotroligtattdetvarjustkrigserfarenhetensomgjordeatthanblevaktuellförhovtjänst.Ytterligareexempelpåpersonersomtilldeladeshovtitlarefterutrikeskrigs-tjänstär JohanHenningvonHornochGustafWrangel, söner tillkapten-löjtnantenLeopoldvonHornochministerpresidentenAntonWrangel.Somframgårnedanvardessatvå intenågraexemplariskakadetterundersintidpå Karlberg, utan de gjorde sig skyldiga till en rad regelöverträdelser.TillskillnadfrånBråkenhielmochGyllenramlämnadeHornochWrangelävenKarlbergutanexamen.HornlyckadestrotsdettablilöjtnantvidAndraliv-gardetmedanHornaldrigficknågonsvenskofficerstitel.OaktatdessaminstsagtblygsammakarriärerutsågsbådeHornochWrangeltillkammarherrar,kortefterderastjänstgöringidanskrespektiveösterrikisktjänst.31

29. BråkenhielmA1055,tab.6iRiddarhusets stamtavlor2000.30. GyllenramA1528,tab.28iRiddarhusets stamtavlor2000.31. GrevligaättenWrangel,nr99,tab.4iRiddarhusets stamtavlor2000;Hulthander,1892,s.

186.

51

Esbjörn Larsson

Gemensamt för såväl Bråkenhielm och Gyllenram som Horn ochWrangelvarattdekomhursamhälletsallraöverstaskikt.Dehadedärmedettfördelaktigtutgångslägeförattgöraenframgångsrikkarriärunderentiddådensocialabakgrundenvaravavgörandebetydelseförenungofficers-aspirantslivsbana.32Vidarevisarderaslivsödenattutrikeskrigstjänstinteensamtkanförklaraderaskarriärer.IochförsigkandethavaritBråken-hielmsinsatserpåslagfältetsomgjordehonomintressantförtjänstgöringvid hovet, men i Gyllenrams fall hade karriären skjutit fart redan innanhangickiutrikestjänst.KrigserfarenhetenkandärmedknappastsessomenförutsättningförGyllenramskarriär,utansnararesomensprångbrädasombidrogtillattdenblevsåframgångsrik.VadgällerHornochWrangelframstårdenutrikes tjänstgöringen snarare somen reträttväg än somettstrategisktkarriärval.Derasupphöjelsetillkammarherrarkaniochförsigses i ljuset av krigserfarenheterna, men dessa erfarenheter ledde inte tillnågonmilitärkarriär.

Att göra karriär i utrikes tjänst

Utövermöjlighetenattpåskyndasinkarriärinomdensvenskakrigsmaktenmedhjälpaverfarenheterfråntjänstgöringiandraländerskrigsmakter,kanman också tänka sig att sådana erfarenheter skulle ha lett till en karriär idetlandmanstriditför.IdettaavseendehartidigareforskningsärskiltlyftframgeneralmajorenochriksdagsmannenErnstvonVegesacksomexempelpåenlyckadkarriär.vonVegesackvarvidtidenföramerikanskainbördes-krigetsutbrott41årgammalochhadeundersinasjuttonårsomofficerintenåttlängreäntillkapten.VidtidenföramerikanskainbördeskrigetsutbrotttjänstgjordehansomtrafikchefvidGävle-Dalajärnväg.Påhösten1861gickvonVegesackinordamerikansktjänstsomkaptenochredanefterenmånadbefordradeshantillmajor.Undersommaren1862utsågshantillöversteochchefför20th New York Volunteerssamttillförordnadesävensombrigadchef.NärvonVegesackkomhemtillSverigeigenpåhösten1863erhöllhanblandannatguldmedaljförtapperhetifältochundervåren1864befordradeshandirekt till överstelöjtnant samt gavs befälet över Västerbottens fältjägarkår.Därefterfortsattekarriärenmedbefordrantillbrigadgeneralidennordameri-kanskaarmén1865ochbefordrantillöversteochregementschefförHälsingeregemente 1868. Höjden på sin militära karriär nåddeVegesack 1884, då

32. Larsson,2005,s.109.

52


hanbefordrades till generalmajorochutsågs till generalbefälhavare i femtemilitärdistriktet.33

SermantilldemsomutbildadespåKarlbergunder1850-och1860-talenfinnsdet ioch för sig ingen somgjordeen likaanmärkningsvärdkarriär iutrikestjänstsomvonVegesack,mendetfinnstrotsalltenhandfullpersonersomgjordekarriär i andra länderskrigsmakter.34Denmest framgångsrikeavdessavarNereAlbertElfvingsomgavsöverstesavskedeftersinainsatserunderamerikanskainbördeskriget.ElfvingkomtillNordamerika1855ochfyraårsenarefickhananställningidengeodetiskakåreniWashington.Hanhadeemellertidingentidigaremilitärerfarenhet,utanhadelämnatKarlbergredanijuli1850,drygttvåmånaderefterdetatthanantogssomkadett.Iställethadehan först legat iUppsalaochsedan läst somcivilingenjörselev.VidkrigsutbrottetblevElfving löjtnantvid48th New York State Volunteersoch1864kundehantitulerasigöverstelöjtnant.Densnabbakarriärenhadeemellertidsittpris.Elfvingsåradesvidettflertal tillfällenunderkrigetochi februari 1865blevhan tvungen att amputera sitt enaben.Väl tillbaka iSverigeigentjänstgjordehandelssomlärareiengelskapåKarlberg,delssombådeLiberiasochUSA:skonsuliSverige.35

IlikhetmedElfvinggjordeintehellerCorfitzStaëlvonHolsteinochCarlLiljenstolpe några spikraka militära karriärer. Staël von Holstein lämnadeKrigsakademienpåegenbegäran ioktober1860,efteratthabestraffatsettotalgångerförblandannatmisshandelavyngrekamrater,ordervägran,brukavalkoholoch tobak samtdiverseuppviglingar.36Snartdärefterbegavhansig tillNordamerikadärhan tog tjänst iunionsarmén.Under amerikanskainbördeskrigetstegStaëlvonHolsteinigradernaochslutadesomöverstelöjt-nantvidettsåkallatnegerregemente.År1867återvändehantillSverige,menflyttadetillbakatillNordamerikaigen1882.Däremellanhadehanblandan-natvaritdisponentförTorsebrokrutbruk.37Liljenstolpevarintehellernågonexemplariskkadett.Iseptember1869relegeradeshanfrånKarlbergefteratt

33. vonVegesack,F379,tab.7iRiddarhusets stamtavlor2000;Åberg,1994,s.234;Iko,2004,s.195.

34. FörutomnedananfördakanävenOscarHultman(majorinordamerikansktjänst),GustafPontusBagge(kaptenidefranskaingenjörtrupperna)ochBrorThureThulstrup(kaptenifransktjänst)nämnas.Hulthander,1892,s.178,202.

35. ”Elfving,NereAlbert” iNordisk familjebok. Ny, rev. Och rikt ill. Uppl,Bd4,Stockholm1884;äventillgängligpå:<http://runeberg.org/nf>.

36. Nr183StaëlvonHolstein,Straffregister1848–1875,Vol4,DIX,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigsskolan(219:2b),KrA.

37. FriherrligaättenStaëlvonHolstein,nr155,tab.6iRiddarhusets stamtavlor2000.

53

Esbjörn Larsson

hamisshandlatenarbetaresomutfördeunderhållislottet.38Trotsattdettavarenpermanentrelegering,fickLiljenstolpeåtervändatillKarlbergredanåretdärpå.39EfterexamengickhantillKalmarregemente,mentogavskedredan1877.Därefterframlevdehansomgodsägare,menprövadeocksålyckansomkommissionäriStockholmunderfirmaVästra Liljenstolpe.År1894flyttadeLiljenstolpetillNordamerikaochfyraårsenaredeltoghanispansk-amerikan-skakrigetsomöverstelöjtnantvidettavIllinoisfrivilligregementen.40

Inte heller bland dem som gjorde karriär i främmande länders tjänstfinnsdetnågratydligaexempelpåhurkrigserfarenhetkundebidratillnå-got somkan liknas vid en social klassresa.Blandde anfördapersonernasfäderfinnermannämligenlagmannenAndersElfving,statsrådetochgene-ralpostdirektörenOttoStaëlvonHolsteinsamtmajorenCarlLiljenstolpe.41Likaledesframstårenkarriäriutrikestjänstintesomnågonframgångsrikstrategiförattbättrapåkarriärmöjligheternapåhemmaplan.TillskillnadfrånvonVegesack,somframgångsriktlyckadesöverföradenpositionhanskaffatsigidennordamerikanskaarméntilldensvenskakrigsmakten,finnsdetblanddefornakadetternaingensomlyckadesmedenliknandebedrift.Snarareverkardethavarittvärtom.DetfaktumattmanhadenågonformavmilitärerfarenhetöppnadevägenförennymilitärkarriärpåandrasidanAtlanten.AttdömaavElfvingsochStaëlvonHolsteinskarriärerverkarså-danaerfarenheteremellertidintehavaritnågonnödvändighet.

Kriget som äventyr

Somredanberörtsfannsdetblanddekadettersomgickiutrikestjänstunderandrahälftenav1800-taletflerasomundersinvistelsepåKarlbergpasseradegränsenförvadsombetraktadessomettlämpligtuppförandeochivissafallverkarheladeraslivsstilhaundergrävtenframgångsrikmilitärkarriär.

Vidennärmaregranskningavdesextoninomdenaktuellagruppensomstraffadeshårdastundersinkadettidfinnermanuppgifteromvåldmotsåväl

38. Nr134Liljenstolpeentledigadestillsammansmednr138Kuylenstierna,nr145Ekman,nr178Rosencrantz,nr198Håkanssonochnr205Nordgrenföratthamisshandlatgasarbeta-renÖbergiseptember1869.Straffregister1848–1875,Vol4,DIX,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigsskolan(219:2b),KrA.

39. Matrikel1854–1872,Vol3,DIIa,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigs-skolan(219:2b),KrA.

40. AdligaättenLiljenstolpe,nr2151,tab.8iRiddarhusets stamtavlor2000.41. Hulthander,1892,s.165;FriherrligaättenStaëlvonHolstein,nr155,tab.4,Adligaätten

Liljenstolpe,nr2151,tab.8iRiddarhusets stamtavlor2000.

54


kamrater somslottetspersonalochcivilpersoner,olikagrader avorderväg-ran,skuldaffärer,olovligtbrukavalkoholochtobak,samtiettfallävenettförsöktillduell.Blanddessakadettervardetåttasomrelegerades,varavtvååterkomochtogsinexamen,medansammanlagtniolämnadeKarlbergutanexamen.42BlanddemsomintetogexamenvardetemellertidbaranämndaWrangelochStaëlvonHolsteinsomaldrigficknågontjänstidensvenskakrigsmakten.TillskillnadfrånStaëlvonHolsteintvingadesWrangellämnaKarlberg.OrsakentilldettaentledigadevarattWrangelhadevaritinblandadienduellmedpistol.Vemhanskontrahentvarframgårinte,menenligtKnutReutersvärdssjälvbiografiskabeskrivningavkadettlivethadeduellensinupp-rinnelseiettgrälröranderangordningenmellandentyskaochdensvenskanationenifrågaomintelligensochtapperhet.43

DetfaktumattdetendastvartvåavdeaktuellakadetternasominteocksåblevofficerareiSverige,kankanskesynasmärkligtmedtankepåderasupp-trädandeunderutbildningstiden.Idetavseendetverkarmanhavarittämli-gengenerösnärdethandladeomattförlåtagamlaförsyndelser.44AvdeåttakadettersomrelegeradesvardetfaktisktfyrasomkomtillbakatillKarlberg,varavtvålikvällämnadeakademienvidettsenaretillfälle.DessatvåvarCon-radReventlowochAxelSandels.BådeReventlowochSandelsrelegeradesinovember1862efteratthadeltagitnärtredjeklassengavenyngrekadettsåkallatklasstryk.OrsakentillattdenyngrekadettenbestraffadesvaratthantidigareunderdagenklåttuppenkadettiReventlowsochSandelsklass.Desistnämndashandlandekandärmedsessomenhandlingsomsyftadetillattförsvaraklassenshederochupprätthållahierarkininomkadettkåren.45Trots

42. Straffregister 1848–1875, Vol 4, DIX, Stabsavdelningen med skolexpeditionen, Kungl.Krigsskolan(219:2b),KrA.

43. Duellenavstyrdesdockavenavsekundanterna,menförstefterdetattbäggeavlossatsinaskottutan att träffaden andre.KnutReutersvärd,Kadettlif på Karlberg för 50 år sedan,Stockholm1908,s.105.Historienkandelvisbekräftasmedhjälpavuppgifterurstraffre-gistrenrörandenr16vonKrusenstierna,nr49Wrangelochnr168Printzensköld.Straff-register1848–1875,Vol4,DIX,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigs-skolan(219:2b),KrA.

44. Att detta var resultat av ett aktivt beslut framgår av det faktum att Kungl. Maj:t 1844faktisktavslogettförslagfrånKrigsakademienskanslersomgickutpåattdenkadettsomhadeuppfört sig illa underutbildningen skulle utses till underofficer i stället för officerefterexamen.Somorsaktillattmanintebiföllförslagetanges”deolägenheter,somkunnaföranledasderaf”.Larsson,2005,s.137.

45. DennahändelsehartidigareanalyseratsiEsbjörnLarsson,”ManligtochomanligtpåKarl-berg.EnstudieavpennalistisktvåldinomKrigsakademienskadettkår”,Historisk tidskrift2007:3.

55

Esbjörn Larsson

dehårdaord som fälldesnärdessakadetterfick lämnaKarlberg tillättsdeattåterkommaredanislutetavmaj1863.Destannadeemellertidinteensettårvidskolan,utanbäggelämnadeKrigsakademienundervåren1864förattgåidansktjänstisambandmeddansk-tyskakriget.Redanåretdärpåvardepåsvenskmarkigensåsomunderofficerare;ReventlowvidSkånskadra-gonregementet och Sandels vidVästgötadals regemente. Den förstnämndenåddealdriglängreäntillunderlöjtnantochtogavskedredan1871,medandensistnämndebefordradestillkapteninnanhanöverfördestillregementetsreserv1895.46

Somframgåravdeexempelsompresenterasfinnsdettydligakopplingarmellandeaktuellakadetternasuppförandeochuppfattningarrörandehurenungmanskullehandla.IfalletWrangelhandladedetomattförsvaranatio-nensäramedanReventlowochSandels tvingades lämnaKarlbergefteratthaförsöktåterupprättadenegnaklassensheder.Iljusetavdessahandlingarframstårvaletattgåiutrikestjänstknappastsomettstrategisktkarriärstegeller somett sätt att skaffa sig behövliga erfarenheter förden framtida yr-kesutövningen.Snararesynesbeslutetattgåistridhalegatilinjemeddessaungamänsuppfattningaromvadsomkrävdesavenriktigman.FördensomliktReventlowochSandelsvarvilligattriskerasinplatspåakademinförattförsvaraklassensanseende,kanvaletattgåidansktjänstsessomenlogiskkonsekvensavsammaförhållningssätt.

DennaundersökningkandärmedsägasbekräftasåvälBoox’somIkosbe-toningaväventyrslystnadensåsomenviktigdrivkraftvidvaletattgåiutrikestjänst.DetkanskefrämstaexempletpådettafinnermaniHjalmarAnderssonslivsöde.DennesontillteaterdirektörenOscarAnderssonantogssomkadett1858.Enligtstraffregistretvarhanlångtifrånnågonskötsamkadettochframtillochmedvåren1862hadeAnderssonstraffatsåttagångerförblandannatrökningochbrottmotpermissionsreglerna.Iseptember1862dömdeshantill28dagarssvårarrestochpermissionsförbudunderrestenavåretföratthamisshandlatenyngrekadett.Bakgrundentilldennamisshandelvarattdenyngrekadettendageninnanhadeanmältentidigaremisshandel.Anderssonshandlandevardärmedettförsvaravkadettkårenstystaöverenskommelseattaldrigskvallrapåenkamrat.47ÅretdärpåstraffadesAnderssonförattvidettflertaltillfällenhaöverträttsinpermission.Den30juli1863,efterattredanstraffatstregångerdenmånaden,entledigadesAnderssonfrånakademiendå

46. AdligaättenReventlow,nr2335,tab.2;AdligättenSandels,nr2006,tab.9iRiddarhusets stamtavlor2000.

47. DennahändelsehartidigareanalyseratsiLarsson,2007:3.

56


hansmititundanartilleriövningarnaochhämtatpunschtillövningsplatsenpåLadugårdsgärde.PåvägentillbakatillKarlbergskallhanävenhaförsvun-nitochintekommittillbakaförränklockantiopåkvällen.48

Redanunderhösten1863gickAndersson inordamerikansk tjänstochbefordradestillsekundlöjtnant.Undervintern1863/64deltoghanifälttågetiSouthCarolinaochFlorida,därhanblandannatvarmednärmanerövradeJacksonville.Den20februarisåradeshanunderslagetvidOlustee.Dessför-innanhadehanövertagitbefäletfördetkompanihantillhörde,efterdetattbådehanslöjtnantochkaptenstupat.EfterslagetbelönadeshanmedGrandArmy-fälttecknet för tapperhet, efter enomröstningbland regementetsof-ficerare.Väl iSverige igenfickhanävenmottagaguldmedaljenförtapper-het i fältochutnämndes tillunderlöjtnant.År1865placeradesAnderssonvid Älvsborgs regemente och under åren 1867–1874 undervisade han vidGymnastiskacentralinstitutet(GCI).Sedantjänstgjordehansomgymnastik-lärarevidolikaskoloriStockholminnanhanflyttadetillSkåne.Underåren1877–1882varhanöverbefälhavare förNordvästraSkånes frivilliga skarp-skyttekåroch1881utnämndeshantillkapten.AnderssontjänstgjordeocksåsomgymnastiklärareochbrandchefiHelsingborg.49

Anderssonframstårsomenmanvarsidentitetimångtochmycketkret-sadekringdenmilitäragymnastikenochhanserfarenheterfrånamerikanskainbördeskriget.HansryktesomfäktareframhållsblandannatiViktorBalcksmemoarer.AnderssonfigurerardärblanddeeleverpåGCIsomliktBalcksjälv testade fäktkonstensgränsergenomatt fäktasmedspetsigavapen,ettexperimenterande som skall ha slutatmed attAnderssons skicklighetmedvärjanlämnadeettbeståendemärkeibröstetpåBalck.50Anderssonsidentitetsomkrigsveteranvisadesigihanstestamente,enligtvilketdenkulahanburitilåretsedanslagetvidOlustee,skulletasurhanskropp,föratttillsammansmedhanstapperhetsmedaljochcoltrevolverförvaraspåÄlvsborgsregemen-tesofficersmäss.51

SomdekoreradkrigshjälteframstårAnderssonnärmastsomettskolexem-pelövermanligtuppträdande.LikaledesframställshanavBalcksåsom”den

48. Hulthander,1892,s.190;Nr45Andersson,Straffregister1848–1875,Vol4,DIX,Stabs-avdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigsskolan(219:2b),KrA.

49. Hulthander,1892,s.190;ViktorGustafBalck,Viktor Balcks minnen. Ungdomen,1,Stock-holm1929,s.220;ViktorGustafBalck,Viktor Balcks minnen. Mannaåren,2,Stockholm1931,1931,s.109;Åberg,1994,s.151f.

50. Balck,1929,s.220ff.51. Åberg,1994,s.152.

5�

Esbjörn Larsson

skickliga,hårtdrillandeochdisciplinära”,närBalckskallbeskrivaAnderssonsinsatssomgymnastiklärarevidNyaelementarskolan.Trotsdessamanligafö-reträden gjorde Andersson en tämligen ordinär karriär. Kaptensgraden varmednödochnäppeattbetrakta somenmedelmåttigkarriär förden somantagitsvidKrigsakademienunder1850-och1860-talen.52DenmanlighetochframåtandasomAnderssonförkroppsligadeverkardärmedintehavarittillräckligföratttillförsäkrahonomenframgångsriklevnadsbana.

Betydelsen av utrikes tjänst under 1800-talets andra hälft

Tillskillnadfrånsituationenunder1600-och1700-talenvartjänstgöringiandraländerskrigsmakterintelängreattbetraktasomnågongenerellmeritförofficerareiSverigeunder1800-taletshälft.SomföreliggandestudievisarframstårtjänstgöringiandraländerskrigsmaktunderdenaktuellaperiodensnararesomettalternativfördensomavolikaskälintehademöjlighetattgörakarriäriSverige,änsomengenvägtillenlyckadkarriärpåhemmaplan.Därmed kan konstateras att vad som tidigare framförts rörande krigserfa-renhet som en självklar merit saknar grund. I och för sig gavs i vissa falltjänstledigtfördeltagandeikrigiandraländer,mendetfinnsingetsomtyderpåattdeerfarenhetersomofficerengjordeansågssomengivenmeritihansfortsattakarriär.

Motbakgrundavdessa resultatkanman självklart fråga sigvarfördensvenskakrigsmaktenintepåettbättresätttogtillvaradeerfarenhetersomdeaktuellaofficerarnagjorde.MedtankepåattSverigeintehadevaritikrigse-dan1814måstestridserfaretbefälhavaritenverkligbristvarainomdetsena1800-taletskrigsmakt.

BristenpåintressefördeerfarenhetersomdeaktuellaofficerarnakundebidramedkanhärledastilldenutvecklingSverigeupplevdesedanNapoleon-krigensslut.TidigarestudieravkadettutbildningeniSverigeharvisatattfor-mellutbildningkomattspelaenalltviktigarerollinomkrigsmaktenunder1800-talet.Mankanhärseenutvecklingslinjefrån1820-taletsdiskussionerrörandebehovetavenmilitärutbildningpåvetenskapliggrund,viainföran-detavettkravpåofficersexamen1836,tillKrigsakademiensombildningtillKrigsskolaunderåren1862–67.53Dennautveckling fortsatte sedanunder

52. Kaptenvariochförsigdenenskiltvanligastegradenblandfornakadetter,menandelenkadettersomnåddehögregradervarnästandubbeltsåstorijämförelsemeddemsominteensblevkapten(45%jämförtmed25%).Larsson,2005,bilaga3b.

53. Larsson,2005,s.189–197.

5�


senare delen av 1800-talet samt början av 1900-talet, då man i allt högreutsträckningbörjadekrävaattofficerareävenskullevidareutbildasigförattkunnabefordras.54

Detökadeintressetförutbildningkanidethärsammanhangetkopplastillförvaltningensbyråkratisering.Försvensktvidkommandeses1870-taletsomdentiddåstatsapparatenantogenrationelltbyråkratiskform.55Iochmedattdokumenteradkompetenssomerhållitsgenomformellutbildningsamttydligaregler förbefordringarutgörgrundstenar ienbyråkratiskför-valtning,56 reduceras möjligheten för förvaltningens tjänsteinnehavare attåberopaerfarenhetsbaseradkompetensibefordringsärenden.Medandraordfannsdetunderandrahälftenav1800-taletingensjälvklarplatsfördensompåannathållskaffatsigandraformeravkunskapändensomolikaexaminarepresenterade.57Därmedverkardethavaritbättreförkarriärenattvidare-utbildasigvidnågonavkrigsmaktensskoloränattvälja livetshårdaskolagenomattdeltainågotavdekrigsomutkämpadesunderperioden.

Vidarevisardennastudieattbeslutetattgåiutrikestjänstinteinnebarsammasakförallasomsöktestridundernågotannatlandsfanor.Fördemsomhadeenfördelaktigutgångspunktgenomexempelvisexklusivsocialbak-grundellerenredanframgångsrikkarriärverkarutrikestjänstgöringbarahapåverkatkarriärenienpositivriktning.Densomdäremotlämnadekadett-utbildningenutanexamenkundeinteräknamedattgenomutrikestjänstnåliknande fördelar.Detärvidare svårtatt senågra strategiskabeslutbakomvalenattgåiutrikestjänst.Iblandverkardetiställethavarittillfällighetersomlågbakomvaletattgåiutrikestjänst.DetkanskefrämstaexempletpådettaåterfinnsiPeterBeijerliebslivsöde.

Dennebagarsonantogssomkadett1859videnålderav16år.UndersintidpåKarlbergföräradeshanmedenbelöningsjetongförframstegistudierna

54. Bernström,1988,s.239–307.55. Göran Therborn, Borgarklass och byråkrati i Sverige. Anteckningar om en solskenshistoria,

Lund1989,s.12,37f.56. MaxWeber,Ekonomi och samhälle. Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi samhälls-

ordning och grupper,1,Lund1983,s.147ff;MaxWeber,Ekonomi och samhälle. Politisk sociologi,3,Lund1987,s.92ff.

57. Detfaktumattdenformellabehörighetenfåttföreträdeframfördenkunskapdenrepre-senterar märks redan under början av 1860-talet, då man införde krav på examen frånKrigsakademienförattfåtillträdaenofficerstjänstinomflottan.Dettaleddetillattettantalofficersaspirantertvingasgenomgåenförnyadexamentrotsattderedangenomgåttofficers-exameniKarlskronasamtdärtillredantjänstgjortenlängretidtillsjöss.Larsson,2005,s.130f.

5�

Esbjörn Larsson

och1863blevhanävenutnämndtillkadettkorpral.58Avstraffregistretattdöma synesBeijerliebha skött sig tämligen väl somkadett,59 ochnärdetgällerhansexamensbetygliggerdeiparitetmedgenomsnittetinomkadett-kåren.60Eftersinexamenidecember1863gickBeijerliebtillNorraskånskainfanteriregementet,menredanfyramånaderdärefterbeviljadeshantjänst-ledighetförattgåidansktjänst.IkrigetmellanDanmarkochPreussendel-toghanblandannatistridenpåönAls,därhanstapperhetgjordeatthanutnämndestillriddareavDannebrogsordenstredjeklassinnanhanåtervändetilltjänstgöringvidsittsvenskaregemente.Dennainsatstilltrotsdröjdedetändatill1870innanBeijerlieblyckadesblibefordradtilllöjtnant.61

Vidtidenförfransk-tyskakrigetsutbrottbefannsigBeijerliebpåkurresaiAachen.Utantillståndattgåiutländsktjänstskrevhandåinsigifranskaarménochfickdärigenomtjänstgörasomunderofficerifrämlingslegionen.IsambandmedslagetomOrleans tillfångatogsBeijerlieboch fördes till fäst-ningenLudwigsburgiWürtemberg.Därsatthantillshanfrigavsgenomenfångutväxlingiapril1871.UndersommarentoghanavskedurfranskaarménochåtervändesedantillSverige.IochmedattBeijerliebgåttiutländsktjänstutantillståndtvingadeshantaavskedfrånNorraskånskainfanteriregementet.UtantjänstemigreradehansedantillAmerika.VälpåandrasidanAtlantenblevhankompanichefvidPennsylvaniasTredjeinfanteriregemente1873.62

SomframgårärdetsvårtattseBeijerliebslivsvalsåsomresultatetavenut-veckladstrategi.Snarareverkardethavarityttreomständighetersompåverka-dehansminstsagtbrokigakarriär.Därigenomblottläggsocksåsvårigheternamedattförsökagöranågragenerellaantagandenrörandedenminstsagthe-terogenagruppsomhärstårifokus.Försökenattförklaradessaofficeraresvalsomettuttryckförkunskapshungerellerkarriärlystnadmåstedärmedavskri-vassomettuttryckfördefelslutsomuppstårnärviförsökerförståhistoriskaepokerutifrånvåraegnauppfattningaromhurmänniskorbordehandla.

58. Hulthander,1892,s.195;<http://www.tjelvar.se/biografica/biografica-46.htm>.59. Beijerliebbestraffadesendastengångundersinakadettårochdetvarnärhanfickpermis-

sionsförbudförattha”HemtatpounschtillSlottetunderbalen”.Nr161Beijerlieb,Straff-register1848–1875,Vol4,DIX,Stabsavdelningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigs-skolan(219:2b),KrA.

60. Beijerliebsmedelbetygvar7,8ideteoretiskaämnenaoch6,5idepraktiskaövningarnapåentiogradigskala,vilketkanjämförasmed7,6respektive6,7inomkadettkårensomhelhet.Beijerliebden19/121863,Betyg,Officerskurserna1860–1865,Vol10,BIII,Stabsavdel-ningenmedskolexpeditionen,Kungl.Krigsskolan,(219:2b),KrA;Larsson,2005,s.116.

61. Hulthander,1892,s.195;<http://www.tjelvar.se/biografica/biografica-46.htm>.62. Hulthander,1892,s.195;<http://www.tjelvar.se/biografica/biografica-46.htm>.

60


Referenser

Otryckt material

Krigsarkivet

Kungl.Krigsskolan(219:2b)

Stabsavdelningenmedskolexpeditionen

Betyg

Matrikel

Straffregister

Tryckt material

Artéus, Gunnar, Krigsmakt och samhälle i frihetstidens Sverige, Stockholm1982.

Balck,ViktorGustaf,Viktor Balcks minnen. Ungdomen,1,Stockholm1929.

Balck, Viktor Gustaf, Viktor Balcks minnen. Mannaåren, 2, Stockholm1931.

Bernström,Åke,Officerskår i förvandling. Den svenska arméofficerskårens re-krytering, utbildning och tjänstgöringsförhållanden från 1860-talet fram till 1920,Stockholm1988.

Boox, Mikael, ”Svenska frivilliga till Danmark. Krigen 1848–1850 och1864”,Militärhistorisk tidskrift2004.

Carlsson,Sten,Ståndssamhälle och ståndspersoner 1700–1865. Studier rörande det svenska ståndssamhällets upplösning, (2:a revideradeupplagan),Lund1973(1949).

Ekstrand,Sigvard,Karlberg. Kungl. Krigsakademiens och Kungl. Krigsskolans historia 1792–1936,Stockholm1937.

Ericson,Lars,Svenska frivilliga. Militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen,Lund1996.

Hulthander,Carl,Biografiska anteckningar från Carlberg 1792–1892.Norr-köping1892.

61

Esbjörn Larsson

Iko,Per,”Svenskaarméofficerareiblått.Tjänstledighetförkrigstjänstiame-rikanskainbördeskriget”,Släktforskarnas årsbok2004.

Kvist,Roger,För adoptivlandets och mänsklighetens sak. Svenskarna i Illinois och det amerikanska inbördeskriget,Umeå2003.

Larsson,Esbjörn,Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. krigsa-kademien mellan åren 1792 och 1866,Uppsala2005.

Larsson,Esbjörn,”ManligtochomanligtpåKarlberg.Enstudieavpenna-listiskt våld inom Krigsakademiens kadettkår”, Historisk tidskrift 2007,nr.3.

Nikula,Oscar,Svenska skärgårdsflottan 1756–1791,Helsingfors1933.

Nordisk familjebok. Ny, rev. Och rikt ill. Uppl,Bd4,Stockholm1884;äventillgängligpå:<http://runeberg.org/nf>.

Reutersvärd,Knut,Kadettlif på Karlberg för 50 år sedan,Stockholm1908.

Riddarhusets stamtavlor(CD-ROM),Stockholm2000.

Sundberg,Ulf,Svenska krig 1521–1814.Stockholm1998.

Therborn,Göran,Borgarklass och byråkrati i Sverige. Anteckningar om en sol-skenshistoria,Lund1989.

Thisner, Fredrik, Militärstatens arvegods. Officerstjänstens socialreproduktiva funktion i Sverige och Danmark, ca 1720–1800,Uppsala2007.

Tilly,Charles,Coercion, capital, and European states, AD 990–1990. Studies in social discontinuity,Oxford1990.

Weber,Max,Ekonomi och samhälle. Sociologiska begrepp och definitioner. Eko-nomi samhällsordning och grupper,1,Lund1983.

Weber,Max,Ekonomi och samhälle. Politisk sociologi,3,Lund1987.

Wirilander,Kaarlo,Officerskåren i Finland under 1700-talet. En socialhistorisk avhandling om den finska arméns officerare,Falun1964.

Åberg, Alf, Svenskarna under stjärnbaneret. Insatser under nordamerikanska inbördeskriget 1861–1865,Stockholm1994.

62


Bilaga 1a. Korstabell över förhållandet mellan social bakgrund och karriär bland de kadetter som gjorde utrikes krigstjänst

Uppnådd rang

Ran

gnr

1-1

1

Ran

gnr

12-2

1

Ran

gnr

22-2

9

Ran

gnr

30-3

6

Ran

gnr

37-4

0

Uta

n ra

ng

Tota

lt

Antal 2 1 1 2 5 0 11

% inom social bakgrund 18 9 9 18 45 0 100

% inom uppnådd rang 18 25 20 17 42 0 25

Ran

g 1

-11

% av total 5 2 2 5 11 0 25

Antal 3 1 0 2 0 0 6



Ran

g 12-2

1

% av total 7 2 0 5 0 0 14

Antal 0 0 0 0 2 0 2



Ran

g 22-2

9

% av total 0 0 0 0 5 0 5

Antal 5 2 2 3 1 0 13



Ran

g 30-3

6

% av total 11 5 5 7 2 0 30

Antal 1 0 1 2 1 0 5



Ran

g 37-4

0

% av total 2 0 2 5 2 0 11

Antal 0 0 0 1 2 0 3



Kap

ital

ist

% av total 0 0 0 2 5 0 7

Antal 0 0 1 2 1 0 4


% inom uppnådd rang 0 0 20 17 8 0 9Övr

ig

% av total 0 0 2 5 2 0 9

Antal 11 4 5 12 12 0 44



Fade

rns

rang

Tota

lt

% av total 25 9 11 27 27 0 100

Anm:Ranggrupp1–11omfattarblandannatöverstar,12–21överstelöjtanter,22–29majorer,30–36kaptenersamt37–40löjtnanterochunderlöjtnanter.Källa:Larsson,2005,bilaga1b.

63

Esbjörn Larsson

Bilaga 1b. Korstabell över förhållandet mellan social bakgrund och karriär bland de kadetter som inte gjorde utrikes krigstjänst

Källa:Larsson,2005,bilaga1b.

Uppnådd rang

Ran

gnr

1-1

1

Ran

gnr

12-2

1

Ran

gnr

22-2

9

Ran

gnr

30-3

6

Ran

gnr

37-4

0

Uta

n ra

ng

Tota

lt

Antal 15 5 12 15 8 4 59



Ran

g 1

-11

% av total 2 1 2 2 1 1 9

Antal 9 8 10 14 12 2 55



Ran

g 12-2

1

% av total 1 1 2 2 2 0 9

Antal 14 11 16 16 8 5 70



Ran

g 22-2

9

% av total 2 2 2 2 1 1 11

Antal 34 22 34 73 29 14 206



Ran

g 30-3

6

% av total 5 3 5 11 4 2 32

Antal 14 5 19 25 12 13 88



Ran

g 37-4

0

% av total 2 1 3 4 2 2 14

Antal 14 8 14 41 27 11 115



Kap

ital

ist

% av total 2 1 2 6 4 2 18

Antal 6 5 15 13 8 6 53


% inom uppnådd rang 6 8 13 7 8 11 8Övr

ig

% av total 1 1 2 2 1 1 8

Antal 106 64 120 197 104 55 646



Fade

rns

rang

Tota

lt

% av total 16 10 19 30 16 9 100

64


Bilaga 2. Korstabell över förhållandet mellan ståndstillhörighet och valet att gå i utrikes krigstjänst


Bilaga 3. Korstabell över förhållandet mellan straffanteckningar och valet att gå i utrikes krigstjänst


Utrikes tjänst

Ja Nej Totalt

Antal 4 25 29Grevlig

% inom utrikes tjänst 8 4 4

Antal 8 62 70Friherrlig


Antal 18 181 199Lågadel


Antal 6 39 45Okänd


Antal 17 380 397Ofrälse


Count 53 687 740

Stå

ndst

illhö

righ

et

Totalt% av total 7 93 100

Utrikes tjänst

Ja Nej Totalt

Antal 7 203 210Inga anteckningar


Antal 24 304 328Enstaka anteckningar


Antal 4 104 108Flera anteckningar


Antal 18 76 94Många alternativt allvarliga


Antal 53 687 740

Str

affr

egis

ter


65

Esbjörn Larsson

Bilaga 4. Korstabell över förhållandet mellan examen och valet att gå i utrikes krigstjänst


Utrikes tjänst

Ja Nej Totalt

Antal 35 570 605Utexaminerad


Antal 18 117 135Lämnade utan examen

% inom utrikes tjänst 34 17 18Antal 53 687 740

Exa

men


6�

Jung och VougtKaj Björk

Mellanapril1944ochapril1951hetteSverigesöverbefälhavareHelgeJung.Mellanaugusti1945ochoktober1951hetteSverigesförsvarsministerAllanVougt.Relationernamellandetvåblevmedtidenmyckettillspetsade,såsomframgåttavenintressantuppsatsiMilitärhistorisk tidskrift1998,författadavGabriellaTheiler,somanalyseratinnehålletiJungsdagboksanteckningarfrånperioden.MinastudierkringAllanVougthargettmigtillfälleochanledningatt komplettera Gabriella Theilers observationer med en mera omfattandebelysningavhurförhållandetmellanJungochVougtkommitattutvecklas.

Detharaldrigvaritfrågaommotsättningarmellantvåpersonermedheltolikasocialbakgrund.SläkternaJungochVougtvarbådaavtysktursprung,ochrepresentanterförsläkternaharefterinflyttningtillSverigeunder1700-taletåterfunnitspårättviktigaposterunder1800-talet.HelgeJunghadeenfarbror,somblevmajoriväg-ochvattenbyggnadskåren,medanhansfarvaren humanist, som slutade sin bana som rektor i Helsingborg. Fadern dogunderHelgeJungsuppväxt,ochnärdenne1903togstudenteniMalmösam-manboddehanmedsinmor.AllanVougtssläkthadestarkaremilitärainslagmenocksåanknytningartilldenskånskaadeln.FadernCarlFredrikVougthar efter avlagd jur. kand. tillbringatnågra år somauditör vid ettmilitärtförbandochdäreftergjortkarriär inomecklesiastikdepartementet,därhanmedtidenblevkansliråd.BådeHelgeJungochAllanVougtharvuxituppienkonservativtprägladfamiljemiljö.

6�


Dethar däremot varit fråga om två personer med en åldersskillnadpånågotårtionde.Skillnadenharinneburitattdeupplevt1900-taletsviktigarehändelserurolikatidsperspektiv.HelgeJunghareftersinstudentexamenun-derettparterminerbedrivithumanistiskastudieriLundmensedaninlettenmilitärkarriär.Detharhävdatsatthanvaritstarktpåverkadavunionskrisen,somnåddesinhöjdpunkt1905.Möjligenkanmannoteraatthansstudent-betygintevaritsärskiltlysandeochattvaletavmilitäryrketlegaträttnäratill.MenintehellerAllanVougtharhaftnågraalltförimponerandeslutbetygvidsinstudentexamen1914.Bådasynesdockhahystettstarktintresseförhis-toria,ochbådahartagitdjuptintryckavbondetågsstämningarna1914.VidkrigsutbrottetsammaårhardeutantvivelsympatiseratmedTyskland.

IntressantnogharbådeHelgeJungochAllanVougträtttidigtfåttkon-taktermedPerAlbinHanssonavbetydelseförderaskarriärer.JunghargärnaåberopatengammalvänskapsrelationtillPerAlbin,ochdetärsannoliktattnågonförbindelsemellandetvåförmedlatsavenellerannanavJungsstu-dentkamratertilldenicke-akademiskePerAlbinHansson,somsnartskullefåenledandeställningiettnyttsocialdemokratisktungdomsförbund.JungharefteretttiotalårstrupptjänstgenomgåttKrigshögskolanunderåren1916–1918, medan Per Albin Hansson under krigsåren skaffat sig journalistiskaerfarenheterfråndetkrigförandeEnglandochilikhetmedHjalmarBrantingtenderatiententevänligriktning.GymnasistenAllanVougtuppgeshasiktatpåenutbildningtillofficer,menhanharaldriggenomgåttdennödvändigaplutonchefsutbildningen.Iställetharhantillbringatläsåret1916–1917viduniversitetet iGenève,därhankoncentrerat sigpåstudiumavdet franskaspråket. I vad mån Vougts alltmer påtagliga franskvänlighet betingats avkrigsutvecklingenelleravenkonfliktmeddenmyckettyskvänligefadernäromöjligtattavgöra.Eftersinåterkomsttillhemlandetharhanfortsattsinaakademiskastudier iUppsalaoch1919avlagtenfilkand-examenmedro-manskaspråksomhuvudämne.PolitisktharhanviddennatidståttunderinflytandeavdenblivandekonsthistorikernochdiktarenErikBlomberg,vil-ken1919tagitinitiativtillbildandeavensocialistiskstudentförening.EfterattunderenkorttidhafigureratsomstyrelsemedlemiföreningenharVougttillsammansmedBlombergochettparandrakamrateravrest tillLondon,ochunderdeföljandetreårenharhanhaftväxlandeupplevelseriEngland,FrankrikeochSpanien.HansförstadokumenteradekontaktmedPerAlbinHanssonkannoterasfrånhösten1920,närhanundernågothalvårframträttsom ”Social-Demokratens Spanienkorrespondent”. Per Albin var vid denna

6�

Kaj Björk

tidtillfälligredaktörförtidningenSocial-Demokraten,ochVougtsdebutsomjournalistharobserveratsävenavandraframträdandesocialdemokrater.

1921 har Vougt blivit värvad till medarbetarskap i tidningen Arbetet iMalmö,ochtreårsenareharhanefterträttArthurEngbergsomtidningenshuvudredaktör.HanharocksåkunnatknytakontaktermedHjalmarBran-ting,ochilikhetmeddenneharhanengageratsigstarktfördetnybildadeNationernasFörbund.SintrohetmotNationernasFörbundsidéerharVougtbevaratframtillandravärldskrigetsutbrott.HelgeJungharförsindelunderåren1919–1922ägnatsigåtutbildningavkadettervidKarlbergochdäref-tertjänstgjortvidgeneralstabenskrigshistoriskaavdelning1922–1926.Hansstarka intresse för äldre svensk krigshistoria har varit en del av underlagetförhansmedverkaniopinionsbildningenmotdennedrustningavförsvaretsom inletts med Brantings parti som pådrivare. 1927 framträdde majorenHelgeJungsomredaktörfördennyaNy Militär Tidskrift,därhanyrkadepåatt statsmakterna skulleanpassa sinabeslut i försvarsfrågor tillmilitärernasbedömningar.HanharocksåutvecklatsinatankaromennödvändigsvenskmedverkaniförsvaretavFinlandvidettväntatangreppfrånSovjetunionen.Dets.k.Systerbäck-tänkandetfloreradeihögerkretsarredanföreJungsfram-trädande,menenhögerregeringhade1923tvingatsoffrasinutrikesminister,därförattdenneiettimproviseratanförandeuttalatsigförettsvensk-finsktförsvarsförbund.PerAlbinHansson,somvarförsvarsministervidtidenförriksdagensbeslut1925omenomfattandenedrustningavförsvaret,varförsindelenobetingadmotståndaretillSysterbäck-tänkandet.Underhelasinpolitiskagärningförenadehanenstarktantikommunistiskinställningmedmisstromotvarjeutslagavdentraditionellasvenskarysskräcken.Samtidigtharhangjortmotståndmotdeväxandekrafterinomdetegnapartiet,somyrkatpåen isoleradsvenskavrustning.AllanVougt, somefter sitt tillträdesomhuvudredaktörförArbetetuttrycktsympatiförsärskiltnedrustningsvil-ligakrafterkommedtidenattalltmersolidariserasigmedPerAlbinslinjeri försvarsfrågan,medanArthurEngbergsomriksdagsmanochredaktörförSocial-Demokraten flirtademedavrustningsvännerna.

Mellankrigstidenharpräglatsavskiftandeparlamentariskakombinatio-ner,ochåsikternaomhurstoramedeldetmilitäraförsvaretskullefåförfogaöverharutantvivelpåverkatsavallehandataktiskaöverväganden.Enhö-gerregeringhar1929tillsattenförsvarsutredning,varssekreterareNilsRo-senbladintetillhördejuntankringHelgeJung.Närutredningenåretdärpåframladesinaförslagbefannsdessadelsstarktprägladeavettkonservativt

�0


miltärttänkande,delsalltfördyrbaraföratthautsiktertilletttillräckligtpar-lamentarisktstöd.SedanhögerregeringenavgåttbildadedenfolkfrisinnadeledarenC.G.Ekmanenminoritetsregering,somvaldesittstödänåthöger,än åt vänster.Ekman tognudetoriginella greppet att tillsätta enny för-svarsutredningmedoppositionsledarenPerAlbinHanssonsomordförande.SekreterareblevHelgeJung,somvisserligenideologisktvarhögermanmenmedtaktiskskicklighetförbereddeunderlagetförenförsvarsuppgörelse,somkundeaccepterasidetpolitiskamittfältet.Efterdetattsocialdemokraternahaftframgångari1932årsvalharPerAlbinfåtttillfälleattbildaenregeringochisambanddärmedmåstlämnaordförandeskapetiförsvarsutredningen.Enavvakanserna iutredningen fylldes avAllanVougt, somdessförinnanockså blivit indragen i förberedelserna till Sveriges deltagande i nedrust-ningsförhandlingarna i Genève. En intressant roll hade diplomaten ErikBoheman,somredanpå1920-taletfåttbetydandeerfarenheteravnedrust-ningsdiskussonernainomNationernasFörbundochsombådeinomhögernsförsvarsutredningochEkman-regeringensutredningfungeradesomsärskildsakkunnig. Mellan Helge Jung och Erik Boheman inleddes ett långvarigtsamarbete,mendetärnågotoklarthurlångtBohemanlåtitsigengagerasiJungsspeciellaSysterbäck-funderingar.Inom1930årsförsvarskommissionharAllanVougtkommitattspelaenvissrollgenomattstarkareänarméföre-trädarenHelgeJungframhävaflygetssannolikarolliettframtidakrig.Inomdet socialdemokratiska partiet har Vougt haft att räkna med trycket fråndeklartförsvarsfientligakrafterna,somföreträddesavriksdagsmannenElofLindberg.TillsammansmedsinpartivänHaraldÅkerbergharAllanVougtinomkommissionenföreslagitenutgiftsnivåpåcirka125miljonerkronor,vilket även Per Albin Hansson och hans utrikesminister Rickard Sandlerfunnitrimligt.Densocialdemokratiskariksdagsgruppenvilledock integålängreän100miljoner.Ännu1936hardenmindreförsvarsintresseradeför-svarsministernIvarVennerströmiinternasammanhangstämplatVougtsom”mermilitäriskänmilitärerna”.InomförsvarsutredningenhadeAllanVougtdockfunnitanledningattkritiseraHelgeJungsinsatser.Bakomutredning-ens majoritetsförslag 1935 stod mittenpartiernas representanter, och Junghadeihöggradmedverkattillresultatet.AllanVougtochHaraldÅkerbergharståttförettavdetresärskildayttranden,somsocialdemokraternainomutredningen funnit anledning att framlägga. I enkommentar inovember1935harVougtbetecknatmajoritetensuppläggningsomdiffus,ochhanharironiseratöver ”de fyraherrarnas förvirrade spekulationeromovissa faror

�1

Kaj Björk

iösterochsöder”.Vougtmenadeocksåattdenmilitäraanalys, somJungansvaratför,varett”hafsverk”.

Inför 1936 års val till riksdagens andra kammare har Per Albin Hans-son – säkerligen under intryck av den oro som Mussolinis Abessinienkrigskapat–varitbenägenattgörauppmedmittenpartiernaomförsvarskostna-dernaförattintebehövadiskuteraförsvaretivalrörelsen,menhanharmöttmotstånd från sina regeringskolleger ErnstWigforss och Per Edvin Sköld.Oenighetmellan socialdemokraternaochmittenpartiernaomförsvaretharletttillattbondeförbundetbildatenkortlivadminoritetsregering,mensoci-aldemokraternastaktikattspelautpensionskostnadermotförsvarskostnaderharvisatsigframgångsrik.EftervalenharPerAlbinHanssonkunnatbildaennyregeringmedväsentligtförstärktsocialdemokratisktunderlagmenhanharocksårättöverraskandeinbjuditbondeförbundetattingåienkoalition.AllanVougtharvaritmissnöjdmedattpostensomförsvarsministerdärmedkommitattbesättasavbondeförbundarenJanneNilsson,somhaftettnärasamarbetemedJungiförsvarsutredningen.

Vid inledningen till 1937 års riksdag har AllanVougt tagit ett kliv påkarriärstegengenomattbliledamotiutrikesnämndenochkonstitutionsut-skottet.HelgeJungutnämndessammaårtillöversteochchefförarméstaben.Deninternationellautvecklingenharpåolikasättpåverkatderasbedömning-arocharbetsuppgifter.Vougthartagitdjuptintryckavdetspanskainbördes-krigetmellansommaren1936ochvåren1939,ochhanharhaftpåtagligasvårigheterattgentemotpartivänneriandraländerförsvarautrikesministerSandlers mycket försiktiga politik, både när det gällde Sveriges relationertill Nationernas Förbund och tillämpningen av det internationella nonin-terventionsavtaletbeträffandeSpanien.Hanskontakter iGenèvemedSov-jetsutrikesministerLitvinovochintryckfrånfolkfrontspolitikeniFrankrikeochSpaniensyneshaförstärkthansövertygelseomattSovjetunionenskullekunna spela en mycket positiv roll i strävandena att bygga upp en mot-ståndsfront gentemot Hitler-Tysklands expansionspolitik, som lett till detsjälvständigaÖsterrikes undergångochöverenskommelsen iMünchenomstyckningavTjeckoslovakien.HelgeJungstänkandeharuppenbarligenrörtsigiandrabanor.Hanharvaritdjuptengageradiutarbetandetavdens.k.Stockholmsplanen,somförutsågettnärasamarbetemellanSverigeochFin-land beträffande försvaret av Ålandsöarna i händelse av krig. Jungs gamlaSysterbäck-tänkande kan spåras bakom hans övertygelse att Sverige måstegöraenaktivinsatsförFinlandiettkrigmotSovjet.HansgamlevänErik

�2


Bohemanhar1938blivitkabinettssekreterareiUD,ochdeharbådabörjatvarnaförökadekrigsrisker,samtidigtsomBohemanfåttökademöjligheterattpåverkautrikesministerSandlerstänkande.Jungharhaftsvårigheterattsamarbetameddennye försvarsstabschefenOlofThörnell, somvisserligenocksåvaritstarktengageradförFinlandmenmeraentydigträknatmednöd-vändighetenavettsamarbetemedTyskland.Våren1939harmotsättningenmellanThörnell och Jung födjupats, ochdennye socialdemokratiske förs-varsministernPerEdvinSköld,somefterträttdenavlidneJanneNilsson,harställtsigpositivtillThörnellsprioriteringavflottansbehov.Koalitionsreger-ingenharfrånbörjanav1938verkatförenökningavförsvarsbudgetenmeninteisammataktochomfattningsomThörnellochJungönskatsig.AllanVougthar följtmed i socialdemokratinsorienteringmotökadförsvarsvän-lighet,menhanhardärutöverägnatsigåtspekulationer,somtordehahaftringaförankringidetegnapartiet.HanharsålundaförutsattdetfannsenintressegemenskapmellandeeuropeiskasmåstaternaochSovjetunionen,närdetgälldeattbevarafreden,ochenledareiArbetetmotslutetav1937harhantillåtitsiggerubriken”UnderSovjetsbajonetter”.IdiskussionenomStock-holmsplanenharhanbetonatviktenavattövertygaMoskvaomFinlandsviljatillneutralitet.Vougtsönskeföreställningaromdekommunistiskapartiernasminskadebetydelseharståttiskarpkontrasttilldenkommunistskräck,somvartraditionblandledandesvenskamilitärer.

Iapril1939harVougtochJunghafttillfälligakontaktermedtvåfram-trädandeföreträdarefördestormaktsblock,somvarpåvägattutformasef-terTysklandsslutligalikvideringavTjeckoslovakien.DenfranskesocialistenLéon Blum, tidigare ledare för en folkfrontsregering, har sålunda talat in-förensvensksocialdemokratiskjubileumskongressochgettförsäkringaromFrankrikesväxandemotståndsvilja.HelgeJungharsomarméchefdeltagitiensvenskdelegation,sominbjuditstillBerlinförattfiraAdolfHitlers50-års-dag.DelegationenstodunderledningavOlofThörnell,somficktillfälleattsamtalamedHitler.Deltagarnaharfåttbevittnaenstormilitärparad,ägnadattdemonstreraTysklandsöverväldigandemilitärastyrka.Jungsyneshaspe-latenunderordnadrollunderbesöketmenharvaritangelägenomkontaktmeddentyskearméchefen.

DenomsvängningiSovjetunionenspolitik,somkomtilluttryckiMolo-tov-Ribbentrop-pakteniaugusti1939harväcktförvirringhosAllanVougtliksomhosmångaandra.Jungsreaktionärintebekant,mendetpåföljandekrigsutbrottetochSovjetunionensinbjudanavFinlandtillförhandlingarhar

�3

Kaj Björk

uppenbarligenförstärkthansgamlaövertygelseomdenryskafaran.Hanhardockintespelatnågonsynligrollidetäventyrligaspel,främstriktatmotPerAlbinHansson,somnågraavhansmilitärakollegerbedrevunderdetfinsk-sovjetiskavinterkrigetssistaskede.AllanVougtharförsindelutåtgettsinanslutningtillPerAlbinsbedömningattenalltföromfattanderekryteringavsvenskafrivilligatillFinlandkundedrainSverigeistorkriget.

UnderkrigsårenblevAllanVougtsärskiltexponeradgenomenimångasögonöverdriveniverattförsvarasamlingsregeringensnödtvungnaeftergiftertillHitler-Tyskland.HelgeJunghar intehaftnågotmotsvarandebehovavatt deklarera sina åsikter om den internationella utvecklingen, men det ärtydligtatthantidigareänThörnellinsettattTysklandintekundeväntassegrai storkriget. Medan Thörnell gång på gång rekommenderat åtgärder, somohjälpligenskullehabunditSverigetillHitler-Tyskland,synesPerAlbinhafåttintrycketattJungintelikalättlätsigimponerasavBerlin.Jungsiverattodlapersonligakontaktermedkungafamiljenkandockväckaenundranomhurlångthandelatdentyskvänlighet,somGustafVobestridligenföreträdde.HerbertTingstenharisinamemoarernoterat”ettutomordentligtskickligt,ehuruväl undvikande anförande av general Jung”, när ”folkberedskapensråd”,därTingstenvarmedlem,videnkritisktidpunktunderkrigetförhördeledandemilitäreromderasbedömningaravkrigetsutgångochomdennazis-tiskapropagandansinverkanpåförsvarsmakten.IsinadagboksanteckningarvarJungmycketfåordignärdetgälldekommentarertillkrigsutvecklingen

NärOlofThörnell, somunderdemestkritiskakrigsåren fungerat somöverbefälhavare, blev mogen för pensionering 1944, var det ur Per AlbinHanssonsochPerEdvinSköldssynpunktopportuntattutseHelgeJungtillhansefterträdare.Jungstidigauttalandenefterutnämningenvittnadedockomatthaniförstahandbetraktadekungenochinteregeringensomsinupp-dragsgivare.Försenaresvenskasläktenbördetframståsomytterstegendom-ligtattlandetsmilitäreöverbefälhavaregångpågånguppvaktatkungenochkronprisen med sina bekymmer, när försvarsministerns ställningstagandenskurit sigmedhansegnabedömningar.Manfårhären illustrationavhurmonarkin under efterkrigstiden alltmer förvandlats till en dekoration. FörHelgeJung,somvarmedredan1914,ställdesigsakenannorlunda.

PerEdvinSköld,somleddeupprustningenunderkrigsåren,skullesäker-ligenhavälkomnatsavJung,omhanstannatpåförsvarsministerposten,närPerAlbinHanssonvidkrigsslutetbildadeensocialdemokratiskpartiregering.JungsgamleantagonistAllanVougtblevnaturligtvismindreuppskattad.Men

�4


närJungisindagboknoteradeenradexempelpåVougtsförmentaokunnig-hetiallehandadetaljfrågorinomförsvaretkanmanmisstänkaattåtskilligacivilaämbetsmängjort liknandereflexionervidmötenmedfärskastatsråd,sompåpolitiskameriterhamnatpåämbetsmännensspecialområden.Vougtstillträde somförsvarsminister sammanföll i tidenmedatombombernamotHiroshimaochMagasaki.Jungharilikhetmedsinakollegeriandraeurope-iskastaterintresseratsigförhuratomvapnensutvecklingkundepåverkadetnationellaförsvaret,ochhanharföranstaltatomettutredningsarbetepådettaområde.VougtharvaritförsiktigisinaförstauttalandenisammaämnemenintevelatuteslutaattatomvapenkundefåenrolliSverigesförsvar.

Hösten 1945 har medfört en tillspetsning av relationerna mellan för-svarsmaktensledningochdensocialdemokratiskaregeringenisambandmedfrågan om utlämnande av militärflyktingar i tysk uniform till Sovjetunio-nen.Kampanjenimassmediamotettutlämnandeavmilitärermedbaltisktursprungdrabbadei förstahandPerAlbinHansson,somkundestödjasigpåetttidigaremedgivandeavsamlingsregeringenmensäkerligenocksåbe-dömdedetsomalltförriskabeltförSverigeattetthalvårefterkrigsslutettaenkonfliktmedenavsegrarmakterna.AllanVougtharutåtställtsiglojaltillregeringschefenmenvisat vissa tecken till sympatimedbalterna.Hanharvarit tillräckligtbesväradavutlämningsbeslutet förattundvikamedverkanavdensvenskamarinen,ochhanhariställetföranstaltatomtågtransportavbalternatillTrelleborg,därdeblivitinhystapåettsovjetisktfartyg.”Baltaf-fären”hörtilldehändelser,därdetförekommitsärskiltupphetsadekontaktermellanJungochkungahuset.

Under1946harytterligareen”affär”varitägnadattförsvagaVougtsställ-ning gentemot Jung. Nils Rosenblad, som inte tillhörde kretsen kring Ny Militär Tidskrift ochsuttitsomsekreterareiLindman-regeringensförsvarsut-redning1929,harundermångaårförblivitJungsfiende,menunderkrigetharhanblivitkomprometteradgenomettalltförnärasamröremedkretsenkringdentyskbesoldadeDagsposten.SedanJungsomöverbefälhavareförbju-ditfortsattspridningavDagspostenpåofficersmässarnaharhanocksåkunnatriktaettslagmotRosenbladgenomatthänvisatilluppgifteromattdennevaraktieägareiDagsposten.Hurdetförhöllsigmeddensakenblevföremålförmotstridigabedömningar,menden antinazistiska tidsandanbidrog tillatt ett antal värnpliktiga i Boden vägrade att tjänstgöra under Rosenbladsbefäl.JungharnukunnatpåminnaVougtomdens.k.Anjalaparagrafen,somförutsatteallvarligareaktionervidvägranatt lydaförmansorder.Samtidigt

�5

Kaj Björk

harVougtkritiseratsinomregeringenförattalltförmycketlåtasigpåverkasav generalerna. I förtvivlan har han förklarat att han var tvungen att lydakrigslagarna.Rosenblad-affärenutmynnade i attdennemåste låta sigpen-sionernas,trotsuppvaktninghoskungen,tillvilkenhansfamiljhadegamlarelationer.RosenbladsjälvharföredetslutligaavgörandethaftuppfattningenattPerAlbinHansson,PerEdvinSköldochAllanVougt försvarathonominomregeringen,medanGustavMöllerochTageErlandervarithansfrämstakritiker.

Allvarligare ochmera avgörandemotsättningarmellan JungochVougtharbetingatsavförändringarisegrarmakternasrelationerochdäravföljandemeningsskiljaktigheteromenskildastatersbehovavettförstärktförsvar.Sve-rigehadeutgåtturkrigetmedenförsvarsorganisation,somkundeimponerapåregeringarnaikrigshärjadeländer,menurekonomisksynpunktframstoddet som angeläget att nu reducera krigsårens tyngande försvarsbördor. Enpådrivare iden riktningenhar varitfinansministernErnstWigforss.ÄnnuvidtidenförPerAlbinHanssonsplötsligabortgångioktober1946ochTageErlanderstillträdesomsocialdemokratiskpartiordförandeochstatsministerdominerade synpunktenatt försvaret intefickkosta förmycket.De tidigautredningarnaomdet svenska försvaretsbehov efterkrigetharhamnatpålägrenivåeränvadgeneralernafunnitansvarsfullt.WinstonChurchillhöllsitt första tal om ”järnridån” i mars 1946, men det var först under 1947somenväxandefruktanförSovjetunionensavsikterpåverkadeopinioneniUSAochVästeuropairiktningmotenmerförsvarsvänligpolitik.Pragkup-pen1948harstegratdeninternationellaoron,ochErlanderochhansutrikes-ministerÖstenUndénharbörjatletaeftermöjligheteratthållaSverigeochhelstocksådessgrannarutanföretttänkbartnyttstorkrigiEuropa.Resultatetharvaritpropånomettskandinavisktförsvarsförbund,somblivitföremålföröverläggningarmellanSveriges,NorgesochDanmarksregeringarunder1948ochbörjanav1949.UnderdennaprocessharförsvarsministernAllanVougthaftenanmärkningsvärtlågprofil.EnstakavittnesmålkandocktydapåatthanhystenvissoptimismommöjligheternaattfåtillståndettskandinavisktförsvarssamarbetemedbevarandeavSverigesalliansfrihet.PerAlbinHans-sonsbortgångharutantvivelförsvagathanspolitiskaställning,ochErlander,somunderkrigetaccepteratdestoradrageniPerAlbinseftergiftspolitikgen-temotHitler-Tyskland,harhaftsvårtattsväljaVougtssättattförsvaradennapolitik.

�6


HelgeJungharförsindelkunnatuttryckatvivelpårealismeniprojektetomett skandinaviskt försvarsförbund.Hanhar genomårtiondenvarit all-deleskonsekvent i sin fruktan förSovjetunionens avsikter,ochefter andravärldskrigetsslutharhanfrånetttidigtstadiumförlitatsigtillattUSAskullebyggauppettverksamt försvarmotettväntat sovjetiskt storangrepp.MedsinutprägladebeundranförUSA:svärldsstrategiharhanfunnitdetnaturligtattunderhandkritiseraensvensksocialdemokratiskregering,somintevelatsolidariserasigmedUSAochdessallierade.

Iettskede,präglatavväxlandepolitiskaochpsykologiskaförutsättningarfördensvenskaförsvarspolitiken,harAllanVougthaftattskötadetlöpandesamarbetetmedlandetsöverbefälhavare.VougtspartikamratRickardLind-strömharintehaftframgångmedsinpropåomattSverigeinteskullebehövaenöverbefälhavareifredstid,ochJungharförsindelhållitfastvidtraditio-nella föreställningar om att försvarsministern i alla frågor borde lyssna tillochaccepteraÖB-synpunkterna.Dennabakgrundbörmanhålla iminnetnärmantardelavJungsdagboksanteckningaromVougtsuppförande.Iettallmänt sammanhang är Jungs irritation begriplig.Vougt synes ha haft enbenägenhet attbåde skriftligtochmuntligtuttrycka sig i vaga termer,närhanvelatkringgåenbesvärligfrågaochundvikaenöppenkonfliktmedenpartner,medanJungmedsinmilitärauppfostranförväntatsigenklaochklarabesked.Detharsålundafunnitsgottomutrymmeförömsesidigamissför-stånd.MennärmantardelavJungsvredesutbrottidagböckernablirmanocksåpåmindomhansmycketkonservativasynpåhurärendenmedmilitäranstrykningbordehanteras.OmVougtivarjefrågaskullehaanpassatsigtillJungsåsikterblevehanspolitiskahandlingsutrymmeytterligtbegränsat.Detkundet.ex.gällahansiverattunderlättauppbyggnadenavDanmarksförsvarefterkriget–enfrågadärhansäkerligenvaritpåverkadavsittnärasamarbetemeddanskarnaunderkrigsåren.

TageErlandersdagböckerochandrakällorkanbelysahurVougtsreger-ingskollegeruppfattadehansrelationertillJung.ErnstWigforsspåmindesigisinamemoarerhurVougt”kämpadesomettlejon”försinaförsvarsanslag,medanErlanderspåradeenbenägenhethosVougtattvaraalltförmjukmotgeneralerna.Medtidenharstatsministerndockfunnitatthansförsvarsmi-nistervarbättreänsittrykte.Dennamerapositivasynkandelvishabeting-atsavattVougtilikhetmedfleraandraregeringsmedlemmarblivitalltmermisstrogenmotJungsochförsvarsledningensaktiviteter.Jungharislutetav1949hållitettomskrivettaliLund,varsuppläggningvittnadeomatttalaren

��

Kaj Björk

villeövertyga sina lyssnareomattenanslutningavSverige tilldetnyligenbildadeNATOskulleblioundviklig, ävenomhan inteöppet rekommen-deradeettsådantsteg.ManvetnumeraocksåattJungspeladeenviktigroll,närdetgälldeattpåverkaHerbertTingsten,somefterettförflutetsomstats-kunskapsprofessormedsocialdemokratiskasympatiervärvatsavBonnierstillpostensomchefredaktörförDagens NyheterochidennaegenskapinlettenhäftigkampanjföranslutningavSverigetillNATO.EngränslösfruktanförSovjetunionenvarvidkrigsslutetgemensamförTingstenochJung,ochnärDagens NyheterschefredaktörskrevsinagiftigasteledareomdenkaraktärslöseAllanVougtkundehanhämtaendelavsininspirationfrånlandetsöverbefäl-havare.Tingsten,somannarsvarfögamilitärtorienterad,kundeocksåutgåfrånframtidsscenerier,uttänktapådemilitärastaberna,närhanskullebevisaattVougtvaralldelesverklighetsfrämmandeisitttänkandeomförsvarsfrågor.Vougthardockhaftvissasympatierpåförsvarssidan.GeneralenHenrikKell-gren,somefterkrigetkritiseratsföratthavaritalltföreftergivenisinakon-taktermed tyska representanter under krigsåren, uppfattade sålundaAllanVougt somenolycksbroder,somblivitutsatt förorättfärdigabeskyllningar.AttVougtviddensocialdemokratiskapartikongressen1948förloratsinplatsipartistyrelsenochviddeefterföljanderiksdagsvalenintekunnatbehållasittmandatiandrakammarenharförsvagathanspolitiskaauktoritet.

AllanVougtharnaturligtvisintevaritopåverkadavattefterkrigsårenskritikfrånvänsterbliutsattförenkampanjfrånhöger.IolikasammanhangharhankunnatuttryckasinirritationmotJung.VidetttillfälleharutomståendekunnatavlyssnahurVougtsagtsigtvivlapåJungsstrategiskabegåvning.Enöppenkrisharutbrutit,närVougtdirektavbrutitenavöverbefälhavarensföredragningarförstatsministern.SannoliktharVougtmisstänktattJungvillefåtillståndenordning,därstatsministernskullebindasigutanförsvarsministernshörande.VougtsreaktionharemellertidgjortettogynnsamtintryckpåErlander,medanJungidagbokenkunnatberömmasigavatthavidhållitsittmilitäralugn.

Försvarsministerns iver att skapa svenska kontakter med det befriadeFrankrike,ocksåpådetmilitäraplanet,harinteuppskattatsavöverbefälhava-ren.Detharförekommitettfransktflottbesök,ochVougtharvaritangelägenom att inbjudadenkände franske generalenLattre deTassigny, somvaritmedomatttaemottyskarnaskapitulationiBerlinochkundeväntasspelaenviktigrolliförsvaretavFrankrikespositioneriIndokina.TankenattbehövataemotensådanfigurharväcktHelgeJungshäftigaindignation,vilketavsattspåridagboken.

��


Nordkoreas angrepp mot Sydkorea vid midsommaren 1950 har i heladen icke-kommunistiska delen av världen utlöst farhågor för en sovjetiskstoroffensiv inomöverskådlig tid. I det klimat, som förstPragkuppenochsedanKoreakrigetskapade,hardetiSverigeuppståttförutsättningarförenmerforceradupprustningiJungsanda.Menkrisenharocksåskapatandraproblemförförsvarsministern.Sverigehadevisserligenenrespektabelvape-nindustri,menpåvissapunktervarlandetberoendeavimportutifrån.NärdenbrittiskaLabourregeringenunderAttlee tvärbromsade en avtaladflyg-plansleveransmåsteVougtvädja tilldensvenskeLondonambassadörenomensnabbinsats,somocksågavavsettresultat.Menunderintryckavengels-männensalltförpåtagligaintresseförnågonformavmilitärtsamarbetemedSverigeharErlanderkommitpåtankenattutnyttjadenideologiskasamhö-righetenmellandebrittiskaochsvenskaregeringarnaförattsökabliinbjudentillLaboursårskongressochdärvidklargöraattSverigeefterdetmisslyckadeförsöketattfåtillståndettskandinavisktförsvarsförbundinriktadesigpåattstrikt avhålla sig frånmiltärt samarbetemeddetnybildadeNATO.EnligtErlanders egen mening lyckades han inte med sin avsikt, och i början av1951gjordedenbrittiskeflygministernettbesökiStockholm,somvarkenstatsministernellerförsvarsministernfannanledningattvälkomna.FörattifortsättningenundgåalltförnärgångnauppvaktningaruppdrogErlanderåtVougtattutarbetaenpromemoriaomSverigesförsvarskrafter,innehållandesådanauppgifter somengelsmännen ändåkunde antagasha tillgång till. IefterhandförekomresonemangmedutrikesministerUndén,somhadenågradetaljanmärkningarkringpromemorian.Mångaårefteråtblevpromemori-ansexistensengrundvalförpåståendenomett“dubbelspel”avErlander,ochävenVougtblevutpekad,fastänhanendastfullgjortErlandersuppdrag.IvadmånJungbidragittillmisstänkliggörandetavdensocialdemokratiskareger-ingenidettasammanhangäroklart.

AvinrikespolitiskaskälharErlandereftersträvatenförstärkningavreger-ingsunderlagetgenomsamarbetemedvadsomnumeraärcenterpartiet.EnkoalitionErlander-Hedlundharocksåkommittillståndpåhösten1951,ochdärvidharErlanderutansaknadoffratAllanVougt.EftersomJungsammaårlämnadesinpostsomöverbefälhavarehadekonfliktenJung-Vougtkommittillända.

GabriellaTheilerharisinåterblickpåkonfliktenfunnitattJunguppträttillojaltmotregeringenochhänvisattillhans”borgerligt-nationalistiska”tän-kesätt.Detärkanskeennågotlättköpttolkning.Mingenomgångtyderpå

��

Kaj Björk

attfiendskapenmellanJungochVougtvuxitframundermycketlångtid,ochävenomJungundernågraårefterkrigetkunnatuppfattassom”illojal”motregeringenharhansäkerligensjälvhaftsynnerligengottsamvete,förankradisinövertygelseattregeringenbedrevenpolitiksommåsteledaSverigetillkatastrof.

Efter sin avgång som försvarsminister har Vougt haft några tillfälligauppdrag,innanhanharkunnatplacerassomlandshövdingiMalmö.Hanslandshövdingetidblevemellertidkort.Ijanuari1953avledhanplötsligt,en-ligt läkarutlåtande i hjärtförlamning. Vid jordfästningen blev han föremålför omfattande hyllningar, statsministern höll tal och franska regeringenskickade en krans. Änkan fick skriftligt besked om att hon kunde behållamakenshederslegion,ochfleraframståendemilitärer,dockinteJung,sändekondoleansbrev.AllanVougtfickdock inte sin sistaviloplats iMalmö.PåGalärvarvskyrkogården i Stockholm, där åtskilliga kända svenska militärerblivitbegravda,ärdetintealltförsvårtattfinnaenstorgravsten,därmajorenA.J.Vougtsnamnstårhögstupp,följtavkanslirådetCarlFredrikVougtochnederstlandshövdingenAllanVougt.

HelgeJungöverlevdeAllanVougtienkvartssekelmenblevaldrigitill-fälleattfullbordasinamemoarer.

Källhänvisningar

Otryckta källor

Riksarkivet:

PerAlbinHanssonssamling

AllanVougtssamling

CarlAugustEhrensvärdssamling

Handlingaromfredochnedrustning

Krigsarkivet:

HandlingarberörandeK.A.Bratt,CarlAugustEhrensvärd,Helge Jung,AlfMeyerhöffer,NilsRosenblad,OlofThörnell,FabianTammm.fl.

�0


Djursholms samskolas arkiv:

HandlingaromAllanVougt

Malmö stadsarkiv:

Handlingaromstudentklassen1903vidläroverketiMalmö

Uppsala universitetsarkiv:


ErikBlombergssamling

Universitetet i Genève:


Folkrörelsernas arkiv i Uppsala:

HandlingaromSocialistiskastudentföreningen

Arbetarrörelsens arkiv i Stockholm:

HjalmarBrantingsbrevsamling

Socialdemokratiskariksdagsgruppensprotokoll

Förtroenderådetsprotokoll

Partistyrelsensverkställandeutskottsprotokoll

RapporterfrånSAI-möten

SAP-korrespondens

MinnesanteckningavTageErlander17/10-51

Privata arkiv:

KorrespondensinomfamiljenVougt

KondoleanservidAllanVougtsbortgång

Tryckta källor

Propositionertillriksdagen1914

Uppsalauniversitetskataloger

�1

Kaj Björk

HandlingarfrånStockholmsnationvidUppsalauniversitet

Riksdagstryck1929–1948

Protokollfrånsocialdemokratiskapartikongresserna1928–1948

SOU1930:12:UtredningrörandeSverigesförsvarspolitiskalägesamtbehovavförsvarskrafter

1930årsförsvarskommissionsbetänkande1935medsärskildayttranden

Samråd i krigstid. Utrikesutskottets memorialprotokoll 1940–1945.Stock-holm2007

TageErlandersdagboksanteckningar1945–1953

ÖstenUndénsdagböcker

SvenGrafströmsanteckningar

Litteratur

Anderson,Ivar:Arvid Lindman och hans tid.Stockholm1956

Andersson,Sven:På Per Albins tid.Stockholm1980

Jung,Helge(red.):Antingen-eller.NMT:sförlag1930

Artéus,Gunnar(red.):Svenska officersprofiler under 1900 taletmeduppsatsavKentZetterbergomHelge Jung.Militärhögskolan1966

Backlund,Sven:På jakt efter Europa.Stockholm1952

Björk,Kaj:Ett krig.Stockholm1986

Björk,Kaj:Livet är kort.Stockholm1988

Boheman,Erik:På vakt.Stockholm1963

Bratt,K.A.:I krigarens lovliga avsikt.Stockholm1952

Carlgren,WilhelmM.:Svensk utrikespolitik 1939–1945.Stockholm1973

vonDardel,Gustaf:Lyckliga hov, stormiga år.Stockholm1953

vonKonow,Jan:Helge Jung.Stockholm1999

Ehrensvärd,CarlAugust:I rikets tjänst.Stockholm1965

�2


Johansson,AlfW.:Per Albin och kriget.Stockholm1985

Moberg,Vilhelm:Sanningen kryper fram.Stockholm1943

Molin,Karl:Omstridd neutralitet.Stockholm1991

Möller,Yngve:Östen Undén. En biografi.Stockholm1986

Möller,Yngve:Rickard Sandler.Stockholm1990

Nerman,Ture:1940 års män.Stockholm1943

Nilsson,Torsten:Utanför protokollet.Stockholm1986

Northedge,F.S.:The League of Nations, its life and time 1920–1946.LeicesterUniversityPress1986

Stenkvist,Jan:Den nya livskänslan.Stockholm1968

Svenska diplomatprofiler under 1900-talet.Stockholm2001

Tennant,Peter:Vid sidan av kriget.Stockholm1989

Theiler, Gabriella: ”’Snygg gosse!’ En ÖB:s syn på en försvarsminister”,Militärhistorisk tidskrift 1998

Tingsten,Herbert:Mitt liv. Mellan trettio och fyrtio.Stockholm1962

Trönnberg,Stefan:Nedrustning under mellankrigstiden.Lund1985

Wigforss,Ernst:Minnen II.Stockholm1951.

Minnen III.Stockholm1954

Vougt,Allan:Folkens förbund.Stockholm1931

Vougt,Allan:Försvaret och demokratin.Stockholm1935

Vougt,Allan:Moskva-Madrid.Malmö1938

Vougt,Allan:Ur svensk synvinkel.Malmö1943

Dagstidningar

Aftonbladet

Aftontidningen

Arbetet

�3

Kaj Björk

DagensNyheter

Dagsposten

Expressen

FolketsDagblad

GöteborgsHandels-ochSjöfartstidning

NyTid

Göteborgs-Posten

NyaDagligtAllehanda

Social-Demokraten

SvenskaDagbladet

SydsvenskaDagbladet

UpsalaNyaTidning

VårtLand

Veckotidningar och tidskrifter

Clarté

Frihet

Nationelltidning

Nordeuropa

NyMilitärTidskrift

Stormklockan

SvenskTidskrift

Trotsallt!

�5

Svenska militärhistoriska kommissionen under år 2007Lars Ericson Wolke

Underår2007hardensvenskamilitärhistoriskakommissionenhaftsinatvåsedvanligamöten,ettårsmöteimarsochetthöstmöteioktober.

Marsmötet avhölls på K1:s kasernområde vid Lidingövägen. Medlem-marnafickdär engedigenvisning avK1:snya stall och allade facilitetersomhörtilldet,inklusiveenutförliginformationomdenberidnahögvak-tens verksamhet. Visningen följdes av ett föredrag där Sam Nilsson frånFRAberättadeomsinaforskningarkringT-kontorets–densvenskamilitäraunderrättelsetjänstens–värderingaravdensovjetiskamarinenunder1940-talets senaredel.Eftervisningenoch föredragetdrog sig sällskapet tillbakatillofficersmässendärledamotenBengtWallerfeltberättadeomdeolikatra-ditionsföremålens historia. Kvällen avslutades med en supé i de magnifikamässlokalerna.

PåhöstmötetioktoberdeladeNinaochErikTilasprisförmilitärhistoriskgagneliggärningut.PrisetfinansierasavNinaochErikTilasfondsamtSvensktMilitärhistorisktBibliotek(SMB)ochharunderårentilldelatsolikapersonersompåettellerannatsättbedrivitverksamhetsomenligtpriskommitténvarittillgagn förutvecklingenavmilitärhistorien iSverige ividbemärkelse.År2007tilldeladesprisetdocentLennartSamuelsonvidHandelshögskolanför

�6


hansomfattandeochnydanandeforskningarisovjetiskmilitärhistoria.HansenastebokTankograd. Den ryska hemmafrontens dolda historia 1917–1953 (SNSFörlag2007)beskriveroch analyserarutvecklingen iTjeljabinskdärenenormtraktorfabrikinvigdeår1933.Fabrikenvarmedvetetkonstrueradsåattden ikrigstidkundeställasomtill stridsvagnsproduktion.Såskeddeockså efter det tyska anfallet sommaren 1941 ochTjeljabinsk fick snabbtsmeknamnet”Tankograd”.Samuelsonföljer i sinbokstadenshistoria frånrevolutionen1917ochframtillStalinsdöd1953.Hansätterindenindu-striellautvecklingenoch stridsvagnsproduktionen i ett större sammanhangmedSovjetunionensindustrialisering,tvångskollektiviseringenavjordbruket,StalinsutrensningarochkrigetmotTyskland1941–1945.

EfterprisutdelningenhöllLennartSamuelsonettföredragomsinaRyss-landsforskningarmedutgångspunktfrånbokenTankograd.

Denårligamilitärhistoriskakonferensenunderdeninternationellamili-tärhistoriskakommissionens (CIHM)överinseende, den33:e i ordningen,organiseradesiaugusti2007avdensydafrikanskakommissionenochgickavstapelniKapstaden.TematförkonferensenvarRegions, Regional Organisa-tions and Military Powermedenkronologisktyngdpunktpådetkallakriget.

Delegaterfrånett40-talländerhademöttuppochinteminstfleraafri-kanskaländerdeltognuförförstagången.Frånarrangörernassidapoängtera-desocksågångpågångattdennakonferensintebaravarenangelägenhetförSydafrika,utanattdenvarenviktigmanifestationförhelaAfrika.

DensvenskakommissionenrepresenteradesavordförandenLarsEricsonWolkeochledamotenErikNorberg.DenförredeltogimötetmeddenInter-nationellamilitärhistoriskakommissionensstyrelseochvardessutomkom-mentatorvidenavdevetenskapligasessionerna.Mångaavföredragenkomatthandlaomfredsbevarandeinsatseravolikaslagochdetsvenskaföredra-get, somhölls avLarsEricsonWolke,behandlade erfarenheterna fråndenmultinationellaFN-insatseniKongo1960–1964.FöredragetfokuseradepådesvårighetersommötteFN-organisationenistabsarbetetunderKongoin-satsen.Stabssamarbetethadeundersöktspåfleraolikanivåer,frånbataljons-ochbrigadnivåochupptilldetgemensammaFN-högkvarteretiLeopoldville(Kinshasa),liksomKongostyrkornassamverkanmedFN-högkvarteretiNewYorkrespektivekontakternameddeolikanationellakontingenternashem-länder.FöredragetbaseraspådennyutkomnabokenLessons learned? Svenska operativa och taktiska erfarenheter från Kongokrisen 1960–1964(Försvarshög-skolan,Krigsvetenskapligaforskningsrapporternr.15).

��

Lars Ericson Wolke

År2008kommerdenitalienskakommissionenattståsomvärdförden34:einternationellamilitärhistoriskakonferenseniTrieste.Preliminärtkom-merkonferensenstemaattvara”Militaryconflictsandcivilpopulation:limi-tedwars,totalwars,asymmetricwars”.

��

Recensioner

Militärhistoria är viktigt

Williamson Murray and Richard Hart Sinnreich (red.):The Past as Prolo-gue: The Importance of History to the Military Profession.CambridgeUniversityPress,Cambridge2006.287s.

FörmodligenbehöverintealltförmångaavMHT:släsareövertygasombety-delsenavmilitärhistoria.Tyvärrvetviattdetfinnsmångaandrasombehöverdet.SåväliFörsvarsmaktensomiFörsvarsdepartementetochtillochmedpåFörsvarshögskolansitterdettaämnetrångt.The Past as Prologue kanhärtjänasomenutmärktargumentsamling.

Bokenärenantologimedenutmärktintroduktionavredaktörernakom-pletteradmedenelegantessäavMichaelHoward,militärhistoriensnestor.Härefterföljer12uppsatseravakademikerochhögaofficerare,allafrånUSAellerStorbritannien.Därmedärocksåbokensstörstabegränsningidentifierad–perspektivetärutpräglatanglo-saxiskt.

Bokensärendeframgåravinledningensförstameningsomförtjänarattciteras:”Ifrecenteventsareanyguide,anunacknowledgedconvictionoftoomanyofthoseresponsablefornationalsecuritydecisions,civilianandmili-tary,isthathistoryhaslittletooffertoday’sdefencepolicymaker.”

Dettagällerocksåihöggradvårtland–ävenomivarjefallundertecknadsnarareskullehaskrivitacknowledged iställetför unacknowledged.

�0


RedaktörernaMurray ochHartSinnreichframhållerattdetintebaraärsåattdeverkligtframgångsrikabefälhavarnaharstuderatmilitärhistoria;dess-utomfinnsdetenstarkkorrelationmellanokunnighetihistoriaochmilitärinkompetens.Merallmäntärdetuppseendeväckandeattkrigoftastuderassåöversiktligtavdemilitärersomharattledaverksamheten–dettatrotsattkrigärenavdemestkomplexamänskligaverksamheterna.Ettresultatavdettaärdet”ändlösa”sökandetefterlättsåldaochhelstbilligalösningarförenavsamhälletsmestkomplexaochsvåraverksamheter–denmilitära.DettaärskrivetförUSAmengällertyvärrihöggradocksåiSverige.

RedaktörernaciterargillandemarinkårsgeneralenMattis,chefför1.Ma-rinkårsdivisionenunderinvasioneniIrak,närhantalarom”allaanhängareavfjärdegenerationenskrig,sompåståsfundamentalthaändratkrigetsnatur”.Mattis kommentar är ”knappast”; Alexander den Store hade inte känt sigfrämmandefördetkrigUSAmöteridettaområde.EnligtMattisinnebärattstuderakrig,iförstahandattstuderamilitärhistoria.Mendenskallstuderas,intebaraläsas.

IenkortessädiskuterarMichaelHowardbegreppetmilitärhistoria somhanhelstvillutvidgatillkrigshistoria.Howardär,skriverhan,enförkämpeförinriktningen”krigochsamhälle”.Marinhistorikernkanintehellerbegränsasig till att studera sjökrigföring,hanmåste ta indenbredaremaritimahis-torien.Hanvarnar förattmilitärhistoriaalltförmycketkoncentrerar sigpåoperationer,vilketlättlederettsökandeefter”skollösningar”påaktuellapro-blem.Militärhistoriaärocksåoftamycketnationalistisk–vilketbokensovanpåtaladebegränsningtillanglo-saxiskaländerärettteckenpå.Mentilsyvendeogsidstmåstemilitärhistoriatrotsalltkoncentrerasigpåkärnan–striden.

Bokenbeståravtvådelardärdenförstabehandlarhistoriaochdenmili-tärautbildningen.

GenerallöjtnantJohnP.Kiszely,förnärvarandechefförbrittiskaFörsvars-högskolan, skriveromrelevansenavhistoria fördenmilitäraprofessionen.Hannoteraratttankenomattdagensteknologiskullehagjorthistorienoin-tressantinteärennyidé;redanamiralFisherhävdadedettaibörjanavförraseklet.Ibrittiskaarménfannsdessutomlängeettföraktfördemsomlästeböckeriställetförattägnasigåtmerlämpligasysselsättningarsomjaktochfiske.Mendettaändradesefterandravärldskriget.Idagfyllermilitärhistoriaenviktigrollibrittiskofficersutbildning.

Kiszelypåtalar här ett viktigt problem. Juhögremilitär grad, ju störrepotentiellskadakanbristandekunskaperihistorialedatill.Mensamtidigt

�1

Recensioner

minskartidenförläsningjuhögreenofficerkommer.Historiskförståelsekanbara,understrykerhan,skapasgenomlångvarigastudier.Följaktligenläggerbrittiskaarménstorviktvidsjälvstudier.

För Kiszely är militärhistoria en nödvändig kunskapsbas för en militärchef–utanstudieridettaämnekaninteenbefälhavareförvärvadenförslag-fältetnödvändigaintuitionen.Personligerfarenhetärgivetvisbramen,härciterarhanScharnhorst,dennaärfarligomdenintekombinerasmeddeerfa-renhetersomhistorienkange.Dennaståndpunktgällerävenfredsfrämjandeoperationer.Menmilitärhistorienbehövsintebaraförslagfältetutanförhelaspektratavbeslutmedmilitäraimplikationer.Varjebeslutmåsteåtminstonetestasmothistoriskaerfarenheter.Dettagällersärskiltmellanmilitärteoriochdoktrineråenasidanochmilitärhistoriaådenandra.Vidareärmilitärhisto-riennödvändigförattskapaförståelseförensegenmilitärakultur–genomvilkensprismavimerellermindreomedvetetseromvärlden.

MarinkårsgeneralenvanRiperharkanskeskrivitdetmestpersonligaka-pitlet.Hanbeskriverhärhurhanundersinkarriär–frånmenigsoldattillgenerallöjtnant–harsöktochfåttstödimilitärhistorien.Somenrödtrådgåråenasidandealltstörreuppgifterhanhaftochådenandradeböckerhanharläst.Ävenhanunderstrykeratthistorienintegernågrareceptutanskaparenförutsättningförförståelseavdetkomplexafenomenetkrig.VanRiperharocksåhaftmöjlighetattmerdirektomsätta sitt intressenärhan1988tillträddebefattningensomchefförmarinkårensCommandandStaffCollegemedklaraorderattförbättradenmilitärautbildningen.

ÄvenvanRiperbetonarviktenavsjälvstudier,vilketimarinkårenunder-lättas av ettofficielltprogram för självstudiermedettobligatoriskt läspro-gramanpassattillvarjegrad.

HartSinnreichdiskuterarmilitärhistorians roll iperspektivet av ameri-kanskofficersutbildning.Ettproblemhär,somocksåKiszelyhartagitupp,är officerens attityd till teoretisk utbildning. Eftersom officerens grundut-bildning med nödvändighet är starkt uppgiftsorienterad uppskattar maninteabstraktioner.Dennaattityd leder tillentendensattvilja fåkonkreta,praktisktanvändbaraerfarenheteravhistoriskastudier.HartSinnreichvar-nardärförförhistoriskastudiersomäralltföröversiktligaochsomintetarhänsyntillaktuellasammanhangmm.Härfinnsettreelltproblemeftersomofficerensällanhar,ellerges,tillräckligtidförsinastudier.Dettagällerinteminst studiet av Clausewitz. Historiska studier måste därför ges tillräckligplatsiofficersutbildningenochvaraavtillräckligkvalitet.Härföreslårhanett

�2


mentorsystemdäräldreofficerarestödersinayngrekollegeriderasstudier.Realistiskt?InteiSverigeivarjefall.

Denandre redaktörenMurray inleder sittkapitelmedett citat frånenfilmdärhuvudpersonen säger ”ja, jaghar gått igenomminamisstag gångefterannanochjagärsäkerpåattjagkanbegådemengångtill”.Ettproblemärattalltfärreamerikanskamilitäraskolorgergodutbildningimilitärhisto-riaochstrategiskhistoria.Änvärreärattdeakademikersomskriverommili-tärhistoriaintesjälvaharnågonerfarenhetutantillbringatsinaliviskolorochpåuniversitet.Officeraremåstedärförinseatthistorienalltidärmerkomplexänvadhistorikerframställerdensom.Menhistoriakangeofficerenförståelseförhursvåraproblemkanbemästras,atthanteraosäkerhetsamtattförberedasigföralltviktigareposterunderkarriärensgång.

Ombokens förstadelkansägasutgöraendiskussionomviktenavor-dentliga militärhistoriska studier så är den andra snarare tänkt att visa påbetydelsenavhistoriskaerfarenheter.Kapitlenspänneröverettbrettochgan-skadisparatfält.IdetförstakapitletgörprofessorRaheendjupanalysöverThukydides.Slutsatsenärattdengrekiskeförfattarensbetoningavförmåganattkunna”reflektera,övervägaochmerallmänttänka”fortfarandegäller;såvälipolitiksomikrig.

DenkändeColinS.Grayskriver–förstås–omClausewitz.DenendesomunderdetvåsenasteårhundradenakommitnärhetenavdenneäramiralJ.C.WyliemedsinMilitary Strategy: A General Theory of Power.Medhänvis-ningtillatthaninteärhistoriker,utansamhällsvetare,vågarGraybrytameddengängsesanningenattmanintekandralärdomaravhistorien.Problemetäriställetattdesomarbetarmedförsvarsfrågortenderarattföraktahistorien.Mankansimuleraochgörakrigsspelmendessakaninteersättadenverkligaerfarenhetenfrånkonflikterochkrigsombarahistorienkangeoss.

GraygörsedanenganskalånganalysavClausewitzarbetesomintetillförnågotnyttfördensomexempelvisharlästAronsPenser la guerre, Clausewitz.EttspecielltproblemärattGrayintegörnågotverkligtförsökattplacerainClausewitzochsynenpådenneisitthistoriskaochkulturellasammanhang.FörGrayäruppenbarligenClausewitzevigtrelevantochvedensomvågarframföraandrasynpunkter!

Gooch diskuterar sammanhanget mellan historia och strategi utan attegentligentillföra frågansärskiltmycket.Tvärtomtyckshaninte förståattmilitärdoktriniallmänhetutvecklasifredstid.Intehellerserhanattmilitärttänkande är en spegel av sin tid. Även han insisterar på att historien inte

�3

Recensioner

kangetydligalärdomarförframtiden–historiaärintesciencemenåandrasidanärdenalltviharavkonkretakunskaper,somkanhjälpaossattmötaframtiden.

Marinhistorikern Gordondiskuterarettämnesombörvaraintressantförosssvenskar–militärförändringunderenlångtidavfred.Hansexempelärtagetfråndenbrittiskaflottanframtillförstavärldskriget.Denlångatidenavfred,inklusivedenviktorianskatidsåldernsförkärlekför”aktning,lydnadochordentlighet” resulterade i enbetoningavdetaljer,kontrollochadmi-nistration. Amiralen Jellicoe var i hög grad en produkt av denna uppfatt-ning.Denne,somGordonuppenbarligenharenlåguppfattningom,varenmotståndaretilldesomhävdadeviktenavatttillvaratahistoriskalärdomar.Iställethävdadehanattrationalitetochteknologigavtillräckligasvar;isyn-nerhet tyckte han illa om en fri professionell debatt. Grundproblemet varattdenbrittiskaflottanunderdenlångafredsperiodenhadebetonatteknikpåbekostnadavstudieromhurmaterielenskulleanvändas.Detkrävdesettstortkrig–förstavärldskriget–förattförändradettasynsätt.KapitletkännsangelägeteftersommångaavdeproblemGordonskriveromgårigenidagenssvenskaförsvarsmakt.

Den brittiske generalen Bailey diskuterar rysk-japanska kriget och delärdomar som samtiden drog. Den japanska armén använde här en starktoffensiv taktik, somavmångaobservatöreruppfattades som framgångsrik.Såvälbritter,somfransmän,ryssarochtyskarsågocksåoffensivensomdenendataktikförenligmeddetegnakynnet.Iallmänhetdrogmanintekor-rekta slutsatseravkrigetutansåg snararedettagenomglasögonfärgadeavden egna doktrinen. Resultatet blev bland annat första världskrigets storaförluster.Baileykundedocknågothadiskuteratsocialdarwinismenochdenallmännatidsandansombidrogtilltronpåattstridsmoralochoffensivandaskulleövervinnakulsprutor,taggtrådochskyttegravar.

Harris fortsätter på samma tema som Gordon när han diskuterar denbrittiskaarménssvårigheterattanpassasigtillennytidundermellankrigsti-den.DetmansärskiltslåsavärattHarrismyckettydligtnedvärderarLiddellHart.Dennevarinteallsenförkämpefördenbrittiskaarménsmekanisering–snararetvärtom,hävdarhan.Denbrittiskaarménvisadedockstörreför-mågatillanpassningtillnyakravänmanvanligtvistror.Däremotvardenbrittiskageneralstabenalltförsvagföratt ledahelaarménmotettmålochförattförhindraattpersonligrivalitetfickstorakonsekvenser.Chamberlaingjordeocksåvadhankundeföratthindraarménsupprustning.Enlärdom

�4


ärattenarmébehövervisionärermedförmågaattimplementerasinaidéer.Manmåstekunnadrastörstanyttaavdeexpertermanharävenomdessainteärägnadeattgörakarriär.

Harmon från marinkårens universitet diskuterar historiska erfarenheteravterrorism.Viktigt,inteminstursvensksynvinkel,ärattHarmoninsiste-rarpåattterrorismäruttryckförettmedvetetstrategisktvalochintebaraenprodukt avmiljöochövertygelse.Däremot, skriverhan, är frånvaroavallmänordningochadministrationenbakomliggandedrivkraftförvåldmotenskilda.Åandrasidan,recensentensanmärkning,ärdetjustdennakänslaavsårbarhetsomärettavterrorismensviktigastemåleftersomdettaundergrävertilltrontillstaten–terrorismärenformavkrig.MycketavdethanskriverkännsigenfrånRogerTrinquiersLa guerre modernefrån1961,somnukom-mitiamerikansknyöversättning.

Kapitletsstyrkaärattdetspänneröverenlångradavolikasituationeravterror:Algeriet, Israel–Palestina,BinLaden, förstås,ochFARCmenocksåeuropeiskarörelsersomPKKiVästtysklandunder1990-talet.Intressantäratt i det senare fallet lyckades terroristernamed att driva in enkilmellanTysklandochdessallieradesomiflerafallslutadesäljavapentillBundeswehr.Enviktigslutsatsärattterrorismfungerar,åtminstonesåvälattdenkommerattvaraettkvarståendefenomen.Däremotkommerterrorismenattförändrasallteftersomnyagrupperförsökeranvändadennastrategi.Emellertidminskarterrorismennu faktiskt iomfattning– ivarje fall avseendeantalet lyckadeangrepp.

I det sista kapitlet diskuterar Hoffman relationen mellan historia ochframtidacivil-militärarelationer.Hanunderstrykerviktenavattstuderaden-narelationochdeolikaaktörernasperceptioneravkrigochpolitik.Strategiskkulturär,understrykerhan,intenödvändigtvisvaresigperfekt,rationellellerkorrekt. Men det måste finnas en ömsesidig respekt och förståelse mellancivilaochmilitäraledare;relationernamåsteledatilleffektivitet.

Hoffmangörsedanenintressantanalysavcivil-militärarelationerblandannatrörandedeskildakulturerna.Blandannatskriverhanattmedanpoli-tikernäraman of words…såärThe general is a man of deeds, liefelong study, and preparation for a day of battle that may never come.DenförstadelenavdettapåståendeägersingiltighetäveniSverigemendenandra?Analysenäriförstahandgjordmedamerikanskaögonmenärändåavallmäntintresse.Enmotsvarandestudieavdesvenskarelationernavorekanskepåsinplats,inteminstnunärfinansdepartementethartagitöverförsvarspolitiken.

�5

Recensioner

Sammanfattningsvisinnehållerdennabokmångautmärktaargumentförbetydelsenavmilitärhistoriaochkandärförtjänasomargumentsamlingförosssomarbetarfördettaämne.Deninnehållerocksåviktigavarningar:histo-riengerintekonkretalärdomarochhistoriamåstestuderasordentligtförattvaratillgagn.TankenpåenobligatoriskläslistabordekanskekunnarealiserasäveniSverige;närnuväsentligtfärreofficerareuttastillhögreutbildningblirdetänviktigareattfångadesomärverkligtägnadeåthögrestudier.

Enirriterandedetaljäromslaget.Dettavisaruppenbarligenparaderandefransk trupp iNordafrikagissningsvisnågongång i slutetavandravärlds-kriget.Menläsarengesingensomhelstledningomvadochvarförellervadbildenharmedbokenattgöra.

Allakapitelärinteinvändningsfria.Denstörstanackdelenärdenensidigafokuseringenpåamerikanskochbrittiskhistoria.TrotsHowards inledandeessäomviktenav”krigochsamhälle”saknasoftajustdetstörrepolitiskaochkulturellasambandet.Trotsdessainvändningarärdettaenboksomförtjänarstorspridningidetsvenskaetablissemanget.

Lars Wedin

Bogen offentliggør resultaterne af en dialog mellem briter og amerikanere–mellemhistorikereogofficerer–underoverskriften’PastFutures’.Dialo-genfandtstedisommerenogefteråret2003vedkonferencerihenholdsvisSandhurstogQuantico.

Flereafbogensartiklererderefterblevetpåvirketaffrustrationoverdenproblematiskesituation,somdenvestligeverdenunderUSA’sførerskabnuerendti.Problemernekunnesandsynligvisværeundgåetellermindsket,hvisbeslutningerienhøjeregradhavdehviletpåenballastafforståelseaftidligerekonfliktforløb.

MichaelHowardharmereendnogenandeninspireretdetmilitærhisto-riskestudieideseneste50år.Herbidragerhanmeddenindledendeartikel,hvorhanmedudgangspunktisinpersonligeerfaring–endnuengang,ogmedendnustørreklarhed–understregervilkårenefordetproblematiske,mennødvendige,samspilmellemhistorikerenogdenprofessionellemilitære.

Artiklerneerfragodetilfremragende.TreidensidstegruppeerbidragenefraRichardHartSinnreich,WilliamsonMurrayogColinS.Gray.

�6


Sinnreich,derienårrækkevarlederafdenamerikanskehærsvideregå-endemilitærestudier,analysererdetproblemfyldtesamspilmellemmilitær-historienogdeamerikanskeofficersuddannelser.

ColinS.Grayerdenafvortidsstrategi-teoretikere,dermesttroværdigtharanvendthistoriensomfundamentisitforfatterskab.Handiskutererogargu-mentereroverbevisendefordenfortsatterelevansafClausewitz’forfatterskab.

WilliamsonMurrayhariårtiergennemsineanalyserafudviklingenistor-magternesmilitærestruktureridettyvendeårhundredeskabtetnytgrundlagforvortidsmilitærhistorieskrivning.Hanklarlæggerisitkritiskeogoverbe-visendeessayforholdetmellemmilitærhistorienogdenmilitæreprofession.IkkemindstMurray’sartikelburdeværegentagettvangslæsningogansættel-sespensumidedeleafdendetmilitæreogcivileembedsværk,derharansvarforuddannelsenogudviklingenafofficerer,dvs.iDanmarkbl.a.ForsvaretsPersoneltjeneste.

AfdemindregenerelleartiklerskalfremhævesChristopherC.Harmon’somterrorismenshistoriesmuligebidragtilforståelsenafnutidensogfremti-densproblemer.

BogenlæggerhovedvægtenpåsituationeniUSA.Deterrimeligt,fordiproblemerdérmegethurtigtdrypperpåosandre.MendetgørikkebogenmindrerelevantismålandesomDanmark.Virkningerneaftåbelighedererherganskevistdramatiskmindre,mendetbetyderikke,atviharindrettetosmerehensigtsmæssigt.Tværtimod,somlæserneafdettetidsskriftved.

Uansetlandadskillerofficerensprofessionfraandreved,atdenkunudø-ves for alvormedmellemrum.Disse kan være så lange, at generationer afofficererkunlærerogøversigpågrundlagafenmereellermindreoverfladiskbaseretopfattelseaf,hvaddervilskabemilitæreffektivitetidenkonflikt,dersessommestsandsynlig.

Valgetafdetmesthensigtsmæssigegrundlagfororganisationogaktivite-tereraltidvanskeligt.Detkompliceresaf,atkombinationenaflangeperioderudenrelevantpraktiskerfaringogkonfliktersmangeartedekaraktergør,atprofessionensledereisamspilmedjuridisk,økonomisk,politologiskellerma-nagementuddannedebureaukrater rutinemæssigtfinderdet selvindlysende,atmilitærhistorienerirrelevantfornutidenogfremtiden.Deterfordenheltellernæstenhistorieløseuimodsigeligtklart,atnutidensogfremtidenskon-fliktererfundamentaltanderledesendfortidens.Ogteknologiengiveraltidnye,grundlæggendeanderledesmulighederogvilkår–førvardetkernevåb-nene,nupræcisionsvåbnene.

��

Recensioner

Bureaukraternesnegativegrundholdningbetyderdogikke,atofficerskorp-seneheltignorererhistorienidelangeperioder,hvordeikkefår,hvaddesersomrelevantpraktiskerfaring.Værnanvenderoftetilpassedeskitserafegetogstørresøsterværnshistorie–oghistorieromvelvalgtebegivenheder–tilopløftendealmenogmoralskdannelseafkadetter.

Hære anvender med forkærlighed udvalgte eksempler – normalt fra 2.Verdenskrig–sompædagogiskhjælpemiddelunderindlæringenafdet,mannuansersomkorrekttaktiskoptrædeniforventedekampsituationer.

Endeligharofficerskorpssidenmidtenaf18-hundredetalletelsketkorteog velskrevne forenklinger af krigens realitet og udfordringer. Fra Jominis’ResuméoverKrigskunsten’tilnutidensamerikanskemodeslagord–’Revolu-tioniMilitæreForhold’,’AsymmetriskKrigsførelse’,’NetværksbaseredeOpe-rationer’ogsenest’EffektbaseredeOperationer’.Stofogslagord,derkanlæresudenadogfordøjesmedenminimalindsatsmellemforvaltningsjobbenepåvejfremikarrieren.

For samtidig styresofficerskorpsenes studier iVesten sidenRobertMc-NamarasforsvarsministertidiUSAi1960erneimegethøjgradaflandenesoffentligeforvaltningerscykliskpulserendemanagementmoderetninger.Denegentlige,sikre,styrendeudfordringerjofrafinansministeriersembedsmænd,derharengrundlæggendemistillidtilargumenter,deikkeforstår.

Underpressetfraoverfladenogdagligdagenglemmes,atkrigemerelignerhinandenendnogenandenmenneskeligaktivitet,ogdetoverses,atmilitæreorganisationersstrukturogaktiviteteraltidmåhvilepåeterfaringsgrundlag,derkunkanfindesibredemilitærhistoriskestudier.

Damankorrekterkender,atheller ikkemilitærhistorienkangivekon-kretesvarpånutidensogfremtidensproblemer,ignorererman,atnetopden,ogkundenkangivegeneralenogadmiralendennødvendigeballast af generel forståelse og kritisk indsigt.

Samarbejdet mellem den politiske og militære ledelse op til og underkrige indeholderproblemer, somikkeharændret sigafgørendesidenSun-tzus’Krigskunsten’blevformuleretforvel2300årsiden.Ledelseafmennes-kerunderpressetafkrigstillerkrav,egenartedekrav,somselvstudieridensenestemanagementteoriikkekanforberedeofficerenpå.AmatørenicivilttøjelleruniformkansomRumsfeldtoghansrådgiveretro,atdenplanlagtekrigbliversometingeniørprojekt,derkanplanlæggesidetaljerogforberedestilstrækkeligtgennemcomputersimulation.

��


Denmodneprofessionellemilitæreforstårogacceptererfrakombinatio-nenafegenmenneskeligogprofessionelerfaringogetlivskritisklæsning,atpressetpåmennesket,dets iboendesvagheder samtdet forhold,atfjendenselvkantænkesamtforberedeogtilpassesig,gøratkrigenstadigprægesafusikkerhed,tilfældeogfriktion–ogatsuccesderforkrævergrundigforbere-delsegennemgentagne,realistiskeøvelser–samtenmassivoverlegenhed.

Somdenneanmeldelseerbogenskrevetudenreelthåbombedring.Menogsåpessimistenbørforsøge.

Brigadegeneral Michael Hesselholt ClemmesenCenter for Militærhistorie

Forsvarsakademiet

Våldets historia

Azar Gat: War in Human Civilization. Oxford University Press, Oxford2006.822s.

Efterattha lästAzarGats tidigarebokA History of Military Thought from the Enlightenment to the Cold War från2001ärdetmedstorspänningmanöppnarhansWar inHuman Civilization.Liksomdenförraärdetfrågaomettmonumentaltverkbakomvilketdetfinnsenbrettanlagdforskning.Mennuärdetintefrågaomtankeutanomhandling.Grundfråganär,enkeltut-tryckt,ommänniskantillnaturenärgodellervåldsbenägen–detvillsägavardetHobbesellerRousseausomhaderätt?BokenpåminneromKeegansA History of Warfare menärmycketmerdjuplodande.

Bokenbeståravtredelar.Idenförstadiskuterasdeprimitivafolken–jä-gareochsamlare.Idenandradiskuterasdentidigastatenmedandensistabehandlardetmodernasamhället.

GenomgåendeärattGatberättartvåparallellahistorier–omsamhälletsutveckling respektiveomkrigföringensutveckling samt interaktionendememellan.Hansträvarefterattfokuserapåkrigets”djupastekällor”ochdessrelation till den kulturella utvecklingen av människans liv. Härvid använ-der han sig av något som man skulle kunna kalla för funktionell historiatillskillnadfrånkronologisksådan.HärärkronologinmedGatsordrelativ.

��

Recensioner

Dettainnebäratthanförsökerjämföraolikasamhällenochkulturerutifrånderaskaraktär.ExempelvishävdarhanattdeförstastaternaiMellerstaÖst-ern,NorraKina,MellanamerikaochAndernaallautveckladesefterliknandemönster från jordbrukssamhällen till tidiga stater under ungefär 5000 år–menmedtusentalsårskronologiskskillnaddememellan.Påsammasättanserhansigkunnaanvändamodernastudieravbefintligajägar-ochsam-larfolkiendiskussionomsådanaoavsettnärdefanns.HärmedintesagtattGatbortserfrånkulturellaskillnader–blandannatberoendepågeografiskaochekologiskafaktorer.

DetkanredannusägasattbokenärmycketkomplexinteminsteftersomGatgörsuccessivautflykteriolikavetenskapsgrenarlångtutanfördenvanli-gamilitärhistoriensdomäner.Dekronologiskaperspektivenäroftahisnandemeniallmänhetvälargumenterade;iblandtillochmedvälmångordigtochutförligt.

Deletthandlarom”de första tvåmiljonernaår”ochdiskuterar fråganom våld bland annat ur ett genetiskt och antropologiskt perspektiv. Gatsutmaningärhäratt försökareduceradekomplexaprocessernabakomdenursprungligamänniskansutvecklingtillettgrundläggandekonceptinomra-menfördetvaldaperspektivet–människansbenägenhetattslåss.Fråganärdå–varförslogsjägar-ochsamlarfolken?

Teoriernaomdeprimitivafolkenskrigföringhärstammarimycketfrån1800-och1900-talensantropologiskaforskningomdenaustraliskaurbefolk-ningen–GatskriveromAustraliensomett”laboratorium”idettaavseende.AndrastudieobjektärdelängeokändafolkeniNyaGuineashöglandsamtvissasydamerikanskastammar.Avdessastudierdrarhanslutsatsenattävenprimitivajägar-ochsamlarfolkoftaslogsinbördes.Studiervisarattdeflestamänidessafolkgrupperbärärrefterolikasår.Stridäralltsåinteettkulturelltfenomenutanettursprungligtsådant.Motivenäreviga:hunger,kärlek/sex,fåfängaochrädsla.Bakomdessafinnsdenmänskligautvecklingenslogikochdetnaturligaurvalet.

Enintressantaspektpådeprimitivafolkensstriderärviktenavsamman-hållningmellansmågrupperavkrigare.Dennautgöränidaggrundenförallframgångsrikkrigföring.Skillnadenmotidag,skriverGat,ärattidetprimiti-vasamhälletbyggdedettafenomenpåsläktskap.Medtidenhar”släktskapet”utvecklatstillattocksåomfattagemensamkulturochnationellkänsla.

HärkommerGat inpågenusfrågor.Bortsett frånbarnsbördär förmå-gantillstriddenavgörandeskillnadenmellankönen.Mannenärheltenkelt

100


starkareochgenomhistorienharstyrkavaritavgörandeistrid.Mannenärocksåaggressivare;enviktigegenskapistrid.Dettaär,hävdarGat, inteenfrågaomuppfostranellersocialanormerutanomgener.Inästanallakulturerochallatidsåldrarvisarstatistikenattmändödaroftareänkvinnor.HärgersigGatinienganskalångrandigdiskussionomgenerochdessasanpassninggenomhistoriensgång.Mentaltskullesäkertkvinnorkunnahanteradagensmertekniskakrigföringlikabrasommän–mendetärväsentligtfärrekvin-noränmänsomlockasavdetta,noterarhan.Krigarkulturenärialltväsent-ligtmanlig.Närkvinnorochmänidagmåste levasåtätt tillsammanssommilitärlivetkräverärsexuellattraktionofrånkomlig,vilketriskerardenovannämndafundamentalasammanhållningenmellankrigare.Sexärnaturligtvisocksåenviktigmotivationsfaktor–imångaprimitivasamhällenvardenendamöjlighetenförungamänattfåkvinnoratterövradessafrånnågonnärbe-lägenstam.

En”evig”faktorärocksådetsåkalladesäkerhetsdilemmat.Förattvarasä-kermåstemanvarastarkvilketinnebärattenpotentiellmotståndarekännersighotadochförsökerbliännustarkare.Ettsättattbrytadennaspiralärattanfallaförst,iförebyggandesyfte.”Rädslaförkrigföderkrig”skriverGat.Ettannatsättärattanvändaförtroendeskapandeåtgärdersomgiftermål,besökellergemensammaceremoniellafester.Sådanametoderanvändsfortfarandeävenomgiftermålharövergivitssommetod.

Många forskare, skriverGat,harhävdatattprimitiva folkskrigföring iförstahandvar rituelloch syftade till att tillfredsställapsykologiskamotiv.Dettaärfel,hävdarGat.Hosprimitivafolksvaradevåldföromkring25%avalladödsfallblandmän;nästanallamänhadeocksåärrochandrastrids-skador.Relativtsettvarantaletdödaiandravärldskrigetväsentligtlägreänblanddeprimitivafolken.

Sammanfattningsvisvisarstudietavstridblandprimitivafolkattdetsna-rarevarHobbessomhaderättänRousseau.

I del två diskuteras den förmoderna världen – tidiga civilisationer ochjordbrukarsamhällen.Dennatidomfattadeomkring5000år,somdocklig-gerolikaikronologinmedKinaochMellerstaÖsternförstispåretochAme-rikasist.Utvecklingenavdetförmodernasamhälletkaraktäriserasavattnågrafåfåralltstörrekontrollöversamhälletsresurserochdärmedblirmäktigare.Idenprocesssomleddetillbildandetavstatervaranvändningavochhotomutnyttjandeavmilitärstyrkaencentralfaktor.Varesighandelellerreligionspeladetillnärmelsevisenlikaviktigroll,hävdarGat.

101

Recensioner

Underdennatidbörjarmantydligtattskiljapåinterntochexterntvåld–d.v.s.mellanmordochfejderåenasidanochkrigådenandra.Detärnukrigetblirstatligt,vilketinteinnebärattClausewitztesomkrigetsompo-litiskhandlingnödvändigtvisärapplicerbar;Clausewitzskrevjuutifråndetpolitiskasystemsomhanlevdei.Gatvilliställetgeneraliseradennates:stridären fortsättningpåmänskligamål.Dethar, skriverGat,oftahävdatsattstatensuppkomstökadevåldet.Dettaärfel–våldetminskargenerelltmendemerorganiseradekrigeninnebärattdödandetfårmerspektakulärkaraktärnärdetsker.

ÄvenidennadelkommerGatinpågenusfrågor.Hanavvisartesenomattvåldtäktsnarareärettuttryckfördominans,våldochförnedringänomsex.Våldtäktärenfrågaomattmedvåldtilltvingasigsex–önskanattdomineraochförnedraär,iförekommandefall,snarareentillkommandefaktoränenmotsats.Enannanaspektpåproblemetärattframgångikrigochdäravföl-jandevälståndocksågavökadframgångpådetsexuellaområdet.

Kopplingenmellanvåld,krigochmaktharocksåhaftsomkonsekvensatthärskare tenderar attdöenvåldsamdöd.Gathänvisar till studier somsägerattentredjedelavnorskakungarundervikingatidendogistrid.Intemindreär70%avderomerskakejsarnadogavvåld.Maktochäraärviktigadrivkrafter.

Medcivilisationenkomocksåde stora religionerna.Vissaavdessapre-dikadenågonformavheligtkrigmoticke-troende.HärpekarGatpåattisådanareligionerblevden”heligekrigaren”såattsägaansvarigförvärldensfrälsning eftersom denna var beroende av den egna religionens spridning,vilketnaturligtvisvarstarktmotiverande.

Gatläggerstorviktvidhästen,dessanvändningochhistoriskabetydelse.Hanseringetproblemiattanvändageografiska-ekologiskametodertrotsatthistoriker tenderarattvarafientliga till sådana teorier.Hästen, skriverhanärsjälvagrundentillfeodalismen–feodaladelnvar”oundvikligen”beriden.Feodalismkundebarauppträdadärhästenvarviktigsommedelikrigochdärdedyrareberidnatruppernaintekundebekostaspåannatsättängenombetalningijord.Hästenhadeocksåenavgörandebetydelseförryttarfolkenfrånsteppeniöster.HärförGatettresonemangomytansbetydelse–sålängedessafolkfannspåstäppenvardetsnartsagtomöjligtatttvingademtillstrid.Med tidenökadeviljanatt samla rikedomar,manbörjadeanvändavagnarochblevalltbofastare.Ochdärmedupphördemanattvaraettryttarfolk.

102


Med staten kom också specialisering. I romarriket professionaliseradesarménunderAugustus.Milistruppernaförsvann.Dettainnebarattnärfolk-vandringstidens invasioner kom fanns det helt enkelt inte tillräckligt medtrupp.Entänkvärdkonsekvensvaratteftersombefolkningensålängehadelevtifredochutankontaktmedkriget,förmåddemanintegöramotståndnärlokalahärskareförsökteorganiseraettsådant.

Deltrebehandlardenmodernatidenochär,följdriktigt,kortareändetidigare.Härsaknasdenbreda,ochiblandsvepande,analysenfråntidigaredelar.IställetblirGatmerideologisk.Omdenförstadelenbehandladehelavärlden–ellersnararesagtallaprimitivafolkoavsettgeografiskbelägenhet–ochdenandrakoncentreradesigpåEuroasiensåfokuserardentredjepåEuropaochUSA.

Gatgörävenhärintressantajämförelseröverstorageografiskaochkrono-logiskaavstånd.EttsådanärnärhandiskuterardenfranskaarménsstorlekunderLudvigXIV.Detharhävdatsattdennavarexceptionelltstor.Nej,sägerGat,inteiförhållandetillfolkmängden.Övertidenhardetvisatsigattenarmémotsvarande1%avbefolkningenvardetmaximalaförenprofessionellarmé.DettagälldeocksåLudvigXIV:sFrankrike.

IövrigtärdetnogtveksamtomGatverkligenlyckaskommamednågotverkligtnyttidennadel.Däremotfinnsdetenheldelpåståendensommankansättafrågeteckenikantenför.EndetaljärattGatpåstårattdetsvenskaindelningsverketskapadesunderKarlXII.ÅandrasidangerhanenganskagodbildavGustavIIAdolfsarmé,vilket i sig inteär såkonstigteftersomdennekungfortfarandeansessomenavdestorareformatorernapåkrigetsområde.

Ävenunderdennatidvardetkrigetochdesskrav,hävdarGat,somtving-adeframreformeravseendeekonomiochsamhälle.HärförnogGatettväldeterministisktresonemangochverkarheltbortsefrånbetydelsenavtidsandaspridandetavidéer.Intevardetvälkrigetskravsomdrevframupplysnings-tiden?

Gatpekar,sommärktsovan,fleragångerpåriskenmedatttappakontak-tenmedkriget,vilketförrellersenareledertillundergång.Dettaäriochförsignaturligtmedhansigrundendarwinistiskainställningtillutvecklingen.Hurärdetdåmeddeliberalademokratiskastaterna?Under1900-taletharviUSA,hävdarhan,atttackaattförattdessagicksegrandeurdettaårhundrade.Enförändringhänger ihopmedindustrialiseringen–fiendensekonomiskaruinäridagintelängreettprisutanenkostnad.Enannanfaktorärattvårt

103

Recensioner

alltbekvämare liv,ursynvinkelnkrigetskrav,uppvägsavvårtteknologiskaövertag.Entredjefaktorärenkonsekvensavdentidigarediskuteradeskill-nadenmellanmänochkvinnor.Dennagenetisktberoendeskillnadavseendevåld, innebärattvåramer jämställda samhällenblirmer fredliga.Detäråandrasidansvårighetenattförverkligasigsjälvekonomisktochsexuellt,somgörattmångaungamänistagnerandemuslimskasamhällenväljervåldetsvägmedandetomvändaärfalletiväst.

IsammanhangettarGatuppdetsombrukarkallasthe transatlantic gap –skillnadenisynenpåmilitärförmågamellanUSAochEuropa.Härförefal-lerGattydligtståpåUSA:ssidaochförettresonemangsompåminneromRobertKagansfamösaOf Paradise and Power.Detvarbara,skriverGat,tackvareUSAsometniskrensningkundestoppasiBosnienochKosovo.Dede-kadentaeuropéernaleverifredbaratackvareUSA:smakt.

Ämnetärkrigets”djupastekällor”ochderasinteraktionmedkulturellaförändringaravmänniskansliv.Allteftersomdesenarebliralltmerkomplexa,blirdetocksåallt svårareatt fångadenna relation.Följaktligenär, i recen-sentenstycke,detvåförstadelarnaväsentligtmerintressantaändentredje.Denna är mer traditionell även om Gat förvisso kommer med intressantajämförelserochendelkontroversiellasynpunkter.Mansaknarexempelvisendiskussion om de transnationella problemen som globalisering, klimatför-ändringarmedmera.

Intrycketavbokenär,somtordehaframgått,blandat.Mycketärintres-sant,hansförmågaattgöranärmasthisnanderesoritidochrumärhäpnads-väckande.Samtidigtställersigläsarenliteskeptisk–ärdetverkligenmöjligtattgörasådanajämförelserochdrasåpassbestämdaslutsatser?FörvissoförGatomfattandeteoretiskaresonemangisyfteattbyggaundersinaslutsatser;hanrörsighäröverettbrett spektrumavteorier frånolikavetenskapsgre-nar.Samtidigtsomdettaärbeundransvärtärdetocksåtröttandeochbryterframställningen.Somsåmångaandraböckerhadedennatjänatpåattvarakortare.

EnslutsatsavGatsbokärattvåldochkrigutgörencentraldelimänsk-ligtliv.HobbessnarareänRousseauhaderätt.Hantarocksåtydligtochoftaställningmotde somhävdarattvåldochkrigär ett resultat av samhälletsuppbyggnadochstatenstillkomst.Inteså–detärsnararekrigetskravsomskapatstaten.

OmGatharrättärdetevigafredstillståndetenchimär.Fredkanbeståunderlångtidmenkommerförrellersenareattpånyttföljasavkrig.Här

104


förefallerresultatetavGatsanalysattsammanfallameddentessomColinS.GrayförframiAnother Bloody Century;recenseradi förraåretsMHT.Ut-gångspunkternaärolikamenresultatetdetsamma–storamellanstatligakrigärinteettpasseratstadium.

Lars Wedin

Lärd lärobok i militärhistoria

Rolf Hobson:Krig og strategisk tenkning i Europa 1500–1945. Samfunnsend-ring – statssystem – militærteori.Cappelen,Oslo2005.345s.

RolfHobson,historikerverksamvidInstituttforforsvarssstudier,harskrivitenöversiktöverkrigochinternationellpolitikiEuropafrånmedeltidensslutframtilldetkallakriget:Krig og strategisk tenkning i Europa 1500–1945.Syf-tetmedbokenärattdenskatjänasomintroduktionpådettaområdeförnor-skastudenteriämnensomhistoriaochstatskunskap,liksomförstuderandevidmilitärahögskolor.Bokenharfinansieratsgenomettpostdoc-stipendiumfrån det norska försvarsdepartementets forskningsbudget, och Hobson hartillbringatnärmaretvåårmedstudiervidBibliothèqueNationaleiParis.

Ännuförtre-fyragenerationersedanvarenöversiktöverdesenasteår-hundradenas slagsmålmellandeeuropeiskamakternamerellermindreenöversiktöverdesenasteårhundradenasvärldshistoria.NärEuropaintelängredominerarvärldenochkrigetharförloratsinstatusiVästerlandetbådesompolitiskproblemlösareochmoralisktkraftprov,hardettaperspektivemeller-tidförloratsinförklaringskraftochkrigenochutrikespolitikenfåttavsevärtmindreplatsivåraläroböcker.

Hobsons bok representerar inte heller en återgång till den äldre tidenssynsätt.Snararevillhanplacera inmaktpolitikenochdetmilitära tänkan-det ienbredaresamhälleligkontextochförennorskpublikpresenteradesenaste decenniernas internationella forskning på temat krig och samhälle(”WarandSociety”).FramställningenvilarpåförfattaresomGeoffreyParker,JeremyBlack,WolfgangReinhard,WilliamMcNeill,PaulKennedyochPaulW.Schroeder,vilkapågrundavSverigesstormaktshistoriamöjligenärnågotmerakändaidensvenskahistoriskafackmiljönänidennorska.DensvenskehistorikernJanGlete–somocksåförekommerblandHobsonsreferenseroch

105

Recensioner

avtackasiförordetförsynpunkter–harävenlämnatviktigabidragtilldeninternationellaforskningen.Intedestomindrefyllerbokenenluckaäveniutbudetförsvenskastudenter.Närdetgällerdetmilitäratänkandetshistoriaberikadesvisserligendensvenska litteraturenunder1980-taletmedAlfW.JohanssonsEuropas krig,menHobsonsframställninggårdelslängretillbakaitiden,delshardenkunnatdranyttaavisraelenAzarGatsepokgörandearbe-ten(utgivnaisamlingsvolymenA History of Military Thought2001).

Som undertiteln antyder (”samfunnsendring – statssystem – militærte-ori”)ärdettreolikatemansomHobsonsbokbehandlar,vilkanormaltsettalltidundervisasomiskildasammanhang.

Delsärdethistorienomhurdeständigaeuropeiskakrigenskaparbehovavskatteintäkterförfurstarna,tvingardemattinstiftaparlamentariskaför-samlingar,samarbetamedolikaelitgrupperochorganiseraförvaltningarförattfåtillståndensmidigexploateringavsamhälletsresurser.Genomfranskarevolutionenochstatslegitimitetensförändradefokusfrånfurstetillfolkblirsenarenationalistiskideologi,successivtutvidgadmedborgarrättochsocialareformer det som möjliggör en fortsatt resursöverföring under 1800- och1900-talen.Dennatredjedelavhistorienharfortfarandeenstarkställningiläroplanernapåskolorochuniversitet.

DenandratredjedeleniHobsonsbokrördenhistoriasomtidigaredo-mineradeläroböckerna,ochhandlaromdeninternationellamaktkampsomskatternaskulleanvändasförattbetala.Ännutenterasvälstudenterpåort-namnsomOsnabrück,Utrecht,Wien,VersaillesochJaltamedvidhängandeårtal,ochkanskeocksåpådeterritoriellaförändringarsomföljdeavfredsför-dragen(ominteannatförattsådantärlättattställafrågorpå).Detäremel-lertidintedentypenavfaktasompräglarHobsonsframställning.Snararevillhan visa på sammanhanget mellan konkurrensen inom det internationellasystemetochdeninternasamhällsomvandlingen.UpptäcktenavAmerikavarexempelvisenviktigdrivkraftförFransI,HenrikVIIIochGustavVasaatteffektivisera det statliga resursuttaget i sina riken, eftersom de annars intehadekunnatkompenseradetenormaresursövertaghabsburgarnafickgenomsilverströmmarnaöverAtlanten.Omvänträckerintevapenteknologiskaför-ändringarsomeldvapnensinförandeförattförklaradenmilitärarevolutio-nenochfemdubblingenavdeeuropeiskaarméernasstorlekunder1500-talet.Inte heller kan genialiteten hos en härförare som Gustav II Adolf ensamtförklaraSverigesuppgångsomstormakt.Ennödvändigförutsättningförattkunnaskapaståendearméerochflottorvarettfungerandesamarbetemellan

106


statocheliterkringresursmobiliseringen.HärbildadeSverigeskolexempel,medan ett betydligt större och viktigare europeiskt land som Polen aldriglyckadesfåtillståndensådansamverkan,ochdärförsåsmåningomutplåna-desfrånkartan.

Den tredje tredjedelen–militärteorin– ärdetminstkända tematochknappastendelavallmänbildningeninomdenhistoriskafackmiljön.Efterdet kalla krigets slut har den klassiska militärteorin visserligen fått ett be-tydandeuppsvingvidmilitärahögskolorruntomivärlden.Därundervisasemellertidoftaomförfattare somClausewitz, Jomini,MahanochLiddell-Hartutanhistoriskakopplingar,på ett sätt som inbjuder till feltolkningarochmissförstånd.MedHobsonsbredaframställningkansådantemellertidundvikas.ClausewitzärexempelvisenskribentsombarablirbegripligmotbakgrundavPreussensnederlag1806,KantsochHegelsfilosofiochdentys-karomantikenstankevärld.Ensådanläsningärdessvärreknappastsjälvklarvidenmilitärhögskola.Ännufinnsofficeraresomryseravobehagnärmanpåstårattderasyrkekräveromfattandebeläsenhetavsinautövare.

Napoleonkrigen framstår utan tvekan som en vändpunkt i Hobsonsframställning.DetbrittiskaimperietssegeröverNapoleonvisadepåöverläg-senhetenhosenmaritimtorienterad,kapitalistiskindustriekonomi,somtillskillnadfrånNapoleonsmerkantilistiskakontinentalimperiumkundefåidetnärmasteobegränsadrespithossinakreditorer.Erfarenhetenavfranskarevo-lutionensochNapoleonshänsynslösakrigföringskrämdesamtidigtframenmoderationhosdeeuropeiskastormakterna.Detgamlabalanssystemet–därvarje utvidgning för någon av de ledande aktörerna automatiskt ledde tillkompensationskravfråndeövriga(detvardennamekanismsomhadebeseg-latPolensödeislutetav1700-talet)–hadevisatsigdestabiliseradeochfar-ligt.Maktbalansenutveckladesefter1815tillnågotsomliknadeenmaktge-menskapmedåterkommandestormaktskonsultationerochgavEuropaframtillmittenav1800-taletenavdelängstasammanhängandefredsperiodernaivärldsdelenshistoria.SlutligenvardetikölvattnettillNapoleonkrigensomdenmodernamilitärteorinföddesgenominsatseravskribentersomJominioch Clausewitz, och som en akademiskt anlagd officersutbildning börjadeutformas.

Krimkrigetochdenationellaenhetskrigenunder1860-talendemonstre-rade emellertid att den nedärvda säkerhetsordningen från Napoleonkrigenskulle bli svår att bevara. Industrialiseringens påverkan på krigföringen ge-nomjärnvägar,telegrafochrepetergevärgjordedetalltsvårareattbegränsaden

10�

Recensioner

militäravåldsutövningen.Samtidigtinnebarnationalismenochdemokratise-ringenattdetblevalltsvårareförEuropasaristokratiskaeliterattkompromissasinsemellanochaccepterabegränsadepolitiskamålsättningar.Efter1871vardetuppenbartattnästaeuropeiskastormaktskrigskulleblienuppgörelsemel-lanhelafolk,somriskeradeblienkamptillsistablodsdroppenochframkallarevolutionochsamhällsupplösning.Deförsökattjusteramaktbalansensomännupå1700-taletkunnatskegenombegränsadekabinettskrig,skeddefrånslutet av 1800-talet istället genom en ständigt pågående rustningskapplöp-ning.Framtill1914vardennakonkurrenssärskiltmanifestpådetsjömilitäraområdet,därHobsongenomsintidigareforskningkringTirpitzochdentyskamaritimaimperialismenärensärskildkvalificeradciceron.

Ävenenledandemilitärteknokratiskideologsomdenpreussiskegeneral-stabschefenHelmuthvonMoltkedenäldreerkändeattdenmilitäravålds-utövningeniframtidenintelängreskullegåattkontrolleraochvarnademotslutetavsittlivförkrigetsfaror.HobsonkundeidettasammanhanggärnaocksåhanämntdenpolskebankirenAlexanderBloch,varsMorgondagens kriginnehöllenganskakorrektförutsägelseavförstavärldskrigetsdödläge.BlochinspireradetsarNikolajIIattsammankalladenförstaHaagkonferensen1899ochvarnomineradtillNobelsfredsprisnärhandog1902.

Under perioden 1914–1945 fick Europa så pröva på det totala kriget,närregeringarnatillätsgöraanspråkpåsamhälletsresurserförmilitärasyfteni enomfattning somGustav IIAdolf,LudvigXIV,Fredrikden store ellerNapoleonbarakunnatfantiseraom.Påsammagångoffradeocksåeuropé-ernasindominerandeställningivärlden.DetotalitärasamhällssystemsomutveckladesiRysslandochCentraleuropaundermellankrigstidengårendastattförståmotbakgrundavföreställningarnaomdettotalakriget.Synenpådeninternationellapolitikensomenkamppålivochdödmellanrivaliseran-desamhällssystem,ideologier,klasserochraservilkengrundladesårenkring1917,skulle intilldetkallakrigetsslutpå1990-taletkastasinskuggaöverEuropa.Fögaöverraskandevarundermellankrigstidendemestentusiastiskaförespråkarnaförmodernistiskamilitärdoktriner,grundadepåmekaniseradkrigföringochstrategiskbombning,samtidigtradikalaanhängareavtotalitä-raideologiersomfascism,nazismochkommunism.SomAzarGatframhållit,vardetdenbrittiskemilitärteoretikernBasilLiddell-Hartsomformuleradedeliberalademokratiernasalternativ.Denanpassningsomkrävdesförattut-kämpaetttotaltkrigidenindustrialiseradetidsåldern,utgjordeisigsjälvtettdödligthotmotdenvästligacivilisationen.Enliberaldemokratikundedärför

10�


inte frivilligt inledakrigellereftersträvapolitiskaavgörandenmedmilitäramedel.Detendaalternativetfördemokratiernavardefensivtorienterade”in-direkta”och”uppdämmande”strategier.ÄvenomLiddell-Harts inflytandeunderandravärldskrigetblevsynnerligenbegränsat,skullehansanvisningaristortsettföljasavvästunderdetkallakriget,ochefternärmareetthalvtsekelresulteraiseger.

RolfHobsonharskrivitenboksomställerstorakravpåenläsareutansärskildaförkunskaper,mensomutgörenutmärktsammanfattningavdese-nasteårensforskninginomämnesområdetkrigochstrategiskttänkandeframtill1945.Förhoppningsvisskadenkommatillflitiganvändningiundervis-ningenviduniversitetochhögskoloriNorgeochdetövrigaNorden.

Gunnar Åselius

Mirkka Lappalainen:Släkten – Makten – Staten. Creutzarna i Sverige och Finland under 1600-talet. Norstedts,Stockholm2007.393s.

LorentzCreutzärvälföreftervärldenmestihågkommensomdenolyckligeamiralensomgenomsittagerandebidrogtillkatastrofenfördensvenskaflot-tanislagetvidÖlandssödrauddeden1juni1676.SjälvgickhanundermedamiralsskeppetKronan tillsammansmed800manurdessbesättning.Detvarmedallamåttmättenavdevärstakatastrofersomgenomtidernadrabbatdensvenskaflottan.Symptomatisktnogharforskningensenarefokuseratpåsjälvaslagetochhändelseförloppetianslutningtilldetta.Dencentraleaktö-renLorentzCreutzhardärmedfåttenganskafragmentariskpersonteckning,manharmestnoteratatthantrotssitthögabefälsomcheffördensvenskaflottaninteallsvarsjömilitär,jaknappastenshadenågonmilitärerfarenhetöverhuvudtaget.

NuföreliggerengedigenboksomharLorentzCreutz,hansbrorErnstJohanochfadernErnstCreutzifokus.DenfinskahistorikernMirkkaLap-palainensavhandlingfrån2005haröversattstillsvenskaochdetbaraunder-strykerdetgamlavälkändafaktumetattsvenskaforskareharoerhörtmycketvärdefulltatthämtainomfinländskhistoriskforskning

MirkkaLappalainentarsinutgångspunktidetrenämndamännenslev-nadsödenochkarriärbanorförattstuderahurennyländskadelssläktetableradesigochgjordekarriäralltnärmaremaktenunderdensvenskastormaktstiden,

10�

Recensioner

menocksåhurdennasläktsmaktpositionkulmineradeochsnabbteroderadeunderdetbegynnandekarolinskaenväldet.

Ganskasnabbtiundersökningenframgårviktenavattenadelsmanellerfördendelenenadelsfamiljpåväguppidensocialarangordningenmåstehaenellerfleraviktigabeskyddare,attutvecklaettpatron-klientförhållandemedenmaktennärståendeman.FörCreutzarnablevdetdennärarelationentillJakobDelaGardie,mannensom1610erövradeMoskvaochsomgenomsinabaltiskagodsblevÖstersjönsstörsteprivatespannmålsproducent.Tilldettakomallianser,inteminstgenomstrategiskaäktenskap,medandrafamiljerpåsammanivåiFinlandochfrämstdåidenegnahembygdeniNyland,kringsläktgårdenSarvlaxiPernå.

Mirkka Lappalainen beskriver också svårigheterna för en familj somCreutz, som hade en mellanposition i adelsståndets interna hackordning.Manlyckadesaldrignåinidenhögstaaristokratinskrets–trotsattdrott-ningKristinatilldeladedemfriherretiteln,dockutandetgeografiskafriher-reskapsomannarsautomatisktföljdemedensådantitel–samtidigtsommanavlägsnade sig från de tidigare likvärdiga adelsfamiljerna i södra och östraFinland.Underhelasinkarriär ledLorentzochErnstJohanavattbefinnasighängandeemellanolikaadelsgrupperutanennaturlighemmahörighetinågonavdem.

Under1500-talethadedetförenadligkarriärsåattsägaräcktmedattföra framgångsrikt militärt befäl i östra Finlands gränskrig med Ryssland.DettagälldeävenförCreutzarna.MeniochmedGustavIIAdolfsreformerinom statsförvaltningen, såväl den civila som den militära, krävdes en allttydligarekoppling tilldencentralamakten iStockholm.Omenadelsmanvillegöraenkarriärtillriketshögresfärer,dåvarhantvungenattrentfysisktbegesigtillmaktensalltmerutveckladecentrumiStockholm.

SåskeddeocksåmedCreutzarna.Såsentsom1599avrättadessläktenshuvudmanslottsfogdenLarsMårtenssonpåViborgsslottföratthasattsigemothertigKarl och stött kungSigismund. I åratal varLarsMårtenssonsochtvåandraavrättadeshuvudenuppsattapåpålarvidborgporten,somenständigpåminnelseomviktenavatthållasigvälmeddenalltstarkarekunga-makten.LarsMårtenssons sonErengisleLarsson lärdesig läxanochundernamnetErnstCreutzvaldehanatträttainsigiledet.Hansbådasönerfort-sattepådenvägen.

MirkkaLappalainensbokblirsedanenskildringavhurdetreCreutzarnamanövrerarfråndenenapositionenochuppgiftenefterdenandra,mendär

110


denrödatrådenärtrohetmotkungenochcentralmakten.Detblirförmå-ganattledaenorganisationeffektivt,intenödvändigtvisatthafackkunskapinomvarjeämnesområde,sombliravgörandeförattlyckasmedenuppgift.MedanLorentzCreutzgörenviktigkarriärinombergverksstatensåhamnarhansbrorErnstJohaniSveahovrätt.LorentzblevlandshövdingiFalunmedansvarfördenavriksledningennärmastheligförklaradekopparhanteringen,medanErnstJohanblevlandshövdingförstöverNylandochTavastlandochsedanöverVästmanland.

StändigtsöktedesigtillmäktigapatronerochunderKristinasochKarlXGustavs regeringarvardetMagnusGabrielDe laGardieochPerBrahed.y.somhöllsinbeskyddandehanöverCreutzarna.MensamtidigtundgickbrödernaattdrasmediDelaGardieshårdafalldåKarlXIpå1670-talethadetagitettgreppomriksledningen.IställethadeinteminstLorentzdålyckatsvinnaKarlsXI:spersonligaförtroende.

Nu närmar sig Lorentz Creutz den militära sfären i än högre grad änvadhanhadegjortsomlandshövding.Somchefförkammarkollegietunder1670-taletsförstaårgickhanhårtåtvadförfattarenmedallrättbetecknarsom ”arméns finanskris”. Kulmen kom i 1672 års riksdagsdebatt. LorentzCreutz’hårdhäntahanteringavarménsekonomiskaproblembelönadesmedkungensförtroendemengavhonommångaoförsonligafiendersombetrak-tadeCreutzsomenfyrkantigochkompromisslösekonomutanförståelsefördenmilitäraverkligheten.Kopplingarnatillenmoderndebattomförvarspo-litiskaprioriteringargersignaturligtfördensvenskeläsaren.

DenkonfliktenskullebliänvärrenärLorentzi januari1675hamnadeikonfliktmedmarinledningeninomamiralitetskollegiet.Kungenhadebe-ordratdetsenarekollegietattsättaflottanistridbartskickförattdenskullekunnautmanadendanskaflottannär seglationssäsongen infannsig senareundervåren.Detvarkammarkollegietsuppgiftattförseflottanmederforder-ligamedelförattgenomföraflottrustningen.Amiralernaiamiralitetskollegiethävdadeattdeinteficktillräckligtmedpengarochklagadehoskungen,mendenne avvisade dem bryskt och höll Lorentz Creutz och kammarkollegietbakomryggen.PådetsättethadeCreutziettslagfåtthelamarinledningensomsinabittrafiender.Denfiendskapenförvärradessuccessivtunderdetföl-jandeåret.

NärLorentzden7 januari1676självgjordeentré iamiralitetskollegietsomnyutnämndchef förflottan,mötteshanavunderlydande som iolikagrader avskydde, ja även hatade honom och det han stod för. Det är den

111

Recensioner

viktigabakgrundentillslagetvidÖlandssödraudde.Den1juni1676led-desdensvenskaflottanavenamiral,Creutz,somhadeistortsetthelasinunderlydandeofficerskår emot sig.Detvar en förtroendekris avgigantiskadimensioner.

Oftaharmanisenarelitteraturförvånatsigöverattmänmedfögamarinerfarenhetunder1500-och1600-talenutnämndestillcheferförflottstyrkoreller enskilda fartyg.Men för samtidenvardet inte såkonstigt.Endugligarméofficerutnämndestillmarinchefförsinförmågaattledastrid,medanhansnärmastemänskulleståfördetmerapraktiskasjömanskunnandet.Pro-blemetförLorenzCreutzvaratthanintehellerhadenågonlantmilitärerfa-renhetochdessutomhadeväcktenstordelavsjöofficerskårensfiendskap.

När katastrofen inträffade – Lorentz Creutz missförstod en signal frånamiralenKlasUgglapådetframförKronan seglandeSvärdet–ochhanbeor-dradedengirsomleddetillKronans undergång,dåfickallabelackarna,tillsjössochtilllands,sinbildavhurodugligflottanshögstechefvar.

MenMirkkaLappalainensundersökningunderstrykerhurviktigtdetkanvaramedettannorlundaperspektivförattbättreförståettgenomforskatske-ende.Genomattanalyseradefinanspolitiskaaspekternapåförsvaretskrispå1670-talet,gerhonettnyttochbredareperspektivpådehändelsersomleddeframtillkatastrofenden1juni1676.LorentzCreutzuslarelationtillallasinaunderlydandeinomflottanärenviktigkunskapförattförstådensituationhanbefannsignärslagetvidÖlandssödrauddestodfördörren.StöddpåenimponerandearkivforskninggerMirkkaLappalainenenvälavvägdochbelysandebildavframföralltLorentzCreutzlångavägtillpostensomhögstechef förflottanochdärmedsätterhonocksåkatastrofenvidÖlands södrauddeinybelysning.

Lars Ericson Wolke

Peter From: Katastrofen vid Poltava. Karl XII:s ryska fälttåg 1707–1709. His-toriskamedia,Lund2007.432s.

PeterFromutkom2005medboken Karl XII:s död, ett onekligenklassiskttemaisvenskhistoriskforskning.Nuharhangåttvidareochåterkommitmedenbokomkungens ryska fälttåg åren1707–1709,det fälttåg somändademedkatastrofenvidPoltava.Vänavordningkanskefrågarsigomvibehöver

112


enboktillomspecifiktdetryskafälttåget,somjuharbehandlatsavenradframstående forskare somHansVillius,AlfÅbergochPeterEnglund.Mittsvarpådenfråganärettobetingatja.Fälttågetochdessdramatiskautgångfickdramatiskakonsekvenserförsvenskhistoria,vilketisigvälmotiverarattdetgranskasavgenerationeftergenerationavhistoriker,förhoppningsvismednyaögonochfräschafrågeställningar.

FromsätterinfälttågetiettstörresammanhanggenomattberättaomdetstoranordiskakrigetshistoriaframtilluppbrottetfrånSachsen1707,liksomävenomvadsomhändeefterkatastrofenfrånPoltava.Läsarenförshärframtillkungensdöd1718ochkrigsslutet1721.

Pådetstorahelaärdetenmycketvälgenomfördskildringsomläsarensbjuds.Språkbehandlingenärgod,ochPeterFromrädsinteattläggainegnareflektionernärsåkännsrelevant.Författarenärpåtagligvälbelästinomsittområdeochdettaförmedlaspåett lättsmältmendärmedingalundaalltförförenklatsätt.Tvärtom,detärenstyrkahosPeterFromatthanvågardis-kuteraochförklaraolikaföreteelserochhändelseförlopp.Påettklargörandesättbeskriverhanattenfälttågsplanärjustenplan,somsedanblirmerellermindreförvandladavmötetmedverkligheteniformavvadClausewitzkall-ladefriktioner:omiltväder,deegnatruppernasstridsvilja,fiendesoväntadedispositionerosv.

IsambandmedredogörelsenfördeolikaalternativentilldengenomfördaryskafälttågsplanenredogörhanenkeltmenpedagogisktförvaletattförsvaraÖstersjöprovinsernasellerattviaPskovgåmotS:tPetersburgochsedanvikanedmotMoskva.Detta är ju enklassisk stridsfråga: varförvaldeKarlXIIattgådirektmotMoskvaochdärmedprisgedesvenskaÖstersjöprovinsernainförangreppavryskatrupper?GeneralkvartermästarenAxelGyllenkrokre-kommenderadejuattarménskulleryckanorrutmotPskov.PeterFromvisarvarförKarlXII:sanfallmotRysslandshjärtavarrimligurkungenssynvinkel,hansträvadeefterenmöjlighetattkrossatsarPetershuvudarméiettavgöran-deslag.Dettavardetprimära,intestadenMoskvaisig.MankanjuspekuleraivadsomhadehäntomryssarnahadeövergettMoskvautanattgesvenskarnaenmöjlighetattmötademiettstörreslag.Hadedensvenskaarménkunnatfortsättaän längreösterut,ellerhademansomNapoleonår1812tvingatsåtervändamedstoraförlusterutanatthauppnåttettavgörande?Detärno-tabeltatttsarensnärmastemilitärerådgivare,furstMensjikov,tidigtföresprå-kadeattmanskullelockaindensvenskemotståndarenalltdjupareinpårysktområde,samtidigtsommananvändesigavmindrenålsticksoperationeroch

113

Recensioner

denbrändajordenstaktikförattsaktamalaneddensvenskaarménsanfalls-kraft.Denryskaarménstotalahänsynslöshetmotdenegnacivilbefolkningenförvånaderedankarolinernaochdenupphöraldrigattförvånaochchockeraensentidaläsare.

Fromframhållermedallrättattinteminstryssarnabetraktadedenkaro-linskaarménsomenformidabelmotståndare.Kvantitativtvarsvenskarnaiparitetmeddenryskahuvudarménochkvalitativtstoddefortfarandedeflerasnäppovanförsinmotståndare.Denryskataktikenlyckadesockså,detvarhungernsomfickdensvenskaarménattavbrytamarschenösterutochsvängasöderutnedmotkornbodenUkraina.

PeterFromsbokgeranledningtillettparreflektioner:Fördetförstafinnsengenomgåendetendensattförklaramenocksåtill

vissdel försvaraKarlXII:sagerandeochbeslut.Mankandocktydligtanaavsmakochavståndstagande i skildringenavdengrymmaavrättningenavdenlandsförrädiskelivländarenPatkulår1707.Iblandfinnsdetfogfördetta,kungen lyckadesmed sinbeslutskraft redauppmångaprekära situationer,mendethelabörskemedvissbalans.InteminstunderKarlXII:stidiTur-kietförsökteriksrådetgångpågångförmåkungenattminskaantaletfiendergenomattgöraeftergifterdärdetminstkändes,detvillsägaiTyskland.OmmanavstodområdeniPommernochandradelaravSverigestyskaprovinsersåskulle ialla fallPreussenochHannover(ytterstEngland)kunnaavförasfråndenhotfulltväxandeskaranavfiender.Dettaavslogsdockhelatidenavkungen.

FördetandrabeståsFredrikIettnegativtporträttiFromsbok.Detärinteförstagångensåsker,tvärtomärdetsnarastregelatttidenmellanKarlXII:sdödochfredeniNystadsessomdensvenskakrigsledningensförfall.Fulltsåenkelttordedetintevara.Denuppgiftsomdennyasvenskaledningenstodinförpånyåret1719varjuformidabeltsvår.DessutomglömmermanoftaisvenskhistorieskrivningattFredrikIfaktisktvarbådeteoretisktochpraktisktvälförfarenikrigiskavärv.Hanhademångaårsaktivtjänstunderdetspanskatronföljdskriget bakom signärhankom till Sverige somUlrikaEleonorasmake.FråganärominteFredrikIitaktiskt,omäninteoperativt,hänseendevarvälsåkrigserfarensomKarlXII.

Härärförfattarenlitemotsägelsefull.ÅenasidahävdarhanattSverigeintevarslutsomstormaktefter1709ochattominteKarlXIIhadestupat1718”hadeEuropaavår1721eller1725settbetydligtannorlundaut”.Sam-tidigtresonerarhanibokenomhuruvidadetallshadegåttattupprätthålla

114


detsvenskastormaktsväldetomPoltavakatastrofenhadeundvikits.Häran-knyterFromipraktikentillenforskningsinriktningsomhävdarattdenvik-tigafråganinteärvarfördensvenskastormaktenbrakadesammanislutetav1710-talet,utanhurdetkomsigattdetsvenskastormaktsbyggetstodupprättsålängesomdetgjorde,medtankepåderelativtsvagaresursersomSverigehadeattstöttadessförsvarmed.

PeterFromsbokärettgotthantverkochdenföljsavendigerförteckningöverarkivkällorochenännudigrareförteckningövertrycktakällorochlitte-ratur.Härfinnsmångagodatipspåarkivserierisvenskaochutländskaarkiv,liksompåtrycktaböckerfördenläsaresomvillborrasigvidareiämnet.Menhärharjagocksåentungsynpunkt.Bokensaknarnästanheltennotförteck-ningochkäll-ochlitteraturförteckningenärbararedovisande,interesone-rande.Därmed saknas allamöjligheter att se vad författarenharbyggt sinframställningpå.Vilkakällorharnyttjatsvarochhur?Vilkenlitteraturbyg-gerhanvissaspecifikaresonemangpå?Sådanafrågorärnästanheltomöjligaattbesvara.Detgördetsvårtattbedömastyrkaniendelavresonemangen.Dettahandlarintebaraomvetenskapligaformalia.Enförteckningöverar-kivserierutantydliganknytningtilltextenärfögameningsfullomdenintegörsresonerandeinågonform.Dettasaknasnuhelt.Dessutomtackarför-fattareniförordetvänneriS:tPetersburgsomhjälpthonommedryskaochukrainskaarkivforskningarochöversättningar tillengelska.Någraspecifikahänvisningartillryskaellerukrainskaarkivgesdockinteiboken.Författarennämnerockså i förordetatthanfåttmångakällortillsändasigdigitaltochdärförintebehövtbesökaarkivendärdeförvaras.Detärförvissoengodsak,mendetrederinteutfrågetecknenkringvilkakällorsomanväntsochhur.DettaärsyndeftersomPeterFromvisaratthanbesitterenstorbeläsenhet.Hansobestridligakunskaperomkäll-ochlitteraturförhållanden,somgångpågångframskymtaridenlöpandetexten,undanhållsdärmedläsaren.

Lars Ericson Wolke

115

Recensioner

Manlighetsideal i en religiös och social kontext

Christopher Collstedt:Duellanten och rättvisan.Duellbrott och synen på manlighet i stormaktstidens slutskede.Sekel,Lund2007.342s.

ChristopherCollstedtangerisinavhandlingattavsiktenärattstuderadenrättsligaargumentationenochanalyseramotsvarandediskurskringduellbrottunderperioden1700–1740.Detärframförallttidenssynpådessabrottsomförfattarengenomolikaanalysmetoderavserattvärdera. I fokus står”taletkringvadsomhadehänt,intevadsomverkligenhänt.”

Detkällmaterial som legat till grund förundersökningen avduellbrot-tenharvaritganskabegränsatochharhuvudsakligenhämtatsfrånJustitie-revisionensarkiv,närmarebestämtdes.k.Generalauditörshandlingarna,där80-taleträttsfallfördenangivnaperiodenhargåttsigenom.Författarenharjuhuvudsakligenvarituteefterresonemangenkringbrottenochskälenfördomstolens agerande har varit det avgörande. Däremot har mindre fokuslagtspåkommentarerkringdomstolsutslagen.

Författarenangerettantalförfattare,blandannatEvaBergenlöv,AntonBlok, Marie Lindstedt Cronberg, Martin Dinges, Karin Hassan Jansson,ErlingSandmoochEvaÖsterberg,vilkainomfältetkvantitativsocialhisto-rikharbedrivitstudierrörandediskurser.FörfattarenangersittberoendeavfrämstBergenlövochDinges,vilkarespektivehuvudsakligenharinriktatsigmotbarnamords-ochincestproblematikrespektivefrågoromhedersbrottitidigmoderntid.

Avhandlingenbeståravtioavsnittochdefemförsta–ellerknappthal-vaframställningen–ägnasåtettinledandediskursavsnitt.Dettainnehållerocksåettallmäntoch svenskthistorisktperspektiv,där författarenbl.a. taruppdentraditionsomkanskefrämstrepresenterasavNorbertEliasochsombehandlarmentalitetsfrågorurstats-ochcivilrättsligsynpunkt.DettadelvistillskillnadmotdetsomCollstedtangeriformavettutifrånfrågeställningennärliggandegenus(manlighets)perspektiv.HäranknytstillblandannatIvarNylandersdrygt40årgamlastudierörande1682årssvenskaduellplakat,vil-ketvardetsomvargällandevidinträdetavCollstedtsundersökningsperiodochsomstadgadedödsstraffförduellbrott.Dettavarnågotsomemellertidaldrigkomattdömasut.

Författarentarutgångspunktenivadhanangersomdensnabbautveck-lingenpådetsocialaochvetenskapligaområdet,vilkenjämförsmedenäldre

116


religiössynpåhursamhälletbordefungera.Motbakgrundenavdettaärdetdekristnadygdernaoch andradelar avden religiösabegreppsvärlden somutgör den begreppsram inom vilken människor tänker och agerar. Förfat-tarenbetonarstarktvadhanuppleversomjustenavgörandeskillnadmellanmänniskorsinreochyttrevärld.Förattfåtillgångtilldensenareharhanvaltatt arbetamed råds- och riksdagsprotokoll, lagtexter, teologiska texter ochalltmaterialsomkommit intilldömandeinstans, justitierevisionen.Dessahandlingarärolikaslagsrättshandlingarochmedicinskarapporter.Samtidigtharförfattarenangivitsigavtids-ochutrymmesskälhatvingatsattväljabortadelsmännensbetraktelseröver egnaoch andras våldshandlingar i formavdagböckerochbrev.

Detärenbartattbeklagaattförfattarenharvaltbort”externadokument”.Dessaärnaturligtvissvåraattspåra,menmedhjälpavolikasökingångartillsvenskaarkiv, skulledetnog intehavarit enalldelesoöverkomligvägochhaderimligengivitettmycketintressantbakgrundsmaterial.Officiellahand-lingaräralltidproblematiskaurettdiskursperspektiv,eftersomdenaturligentenderarattvaraformaliseradeochintealltidspegladjupetidefrågeställning-arsomberörs.Eftersomantaletduellermeddödligutgånglyckligtvisvarfå(11)ochdettaocksåöverhuvudtagetvarfalletfördennaformavuppgörelseöverhuvudtaget,innebärdetattförfattarenfårsvårigheterviddeförsöktillkvantifieringarsomfaktisktförekommeriavhandlingen.

Enavundersökningensstoraförtjänsterärdeinledandekapitlen,därför-fattarenredogörförenallmänsynpåduellenochdessvaraeller intevara.Uppenbarligenharmanfrånstatenssidaalltidvaritnegativtillföreteelsen,vilketmotbakgrundavattdensominstitutharmedverkattillattcentral-maktenivissafallberövatsdelaravkontrollenöverrättskipningen.Detangesocksåattduellplakatenisamtligafallinnehöllförbudmotföreteelsenochdetförekomsträngasanktioneriformstadgandenomlivsstrafffördensombrötmotbestämmelserna.Författarenrefererar samtidigt till intressantautsagorfrånbl.a.drottningKristina,vilkaärägnadeattgeenintressantbelysningavdelaravdenidévärldsomdåbehärskadehovet.Dockbortsågmandelvisfrånproblemen,vilketenligtförfattarenbyggdepårelationerbaseradepåhierar-kierochömsesidighet,demografiskaochpolitiskaförhållanden–adelnhaderedaniandrasammanhangdrabbatshårtavtidenskrig–samtvärldsbildochrättslära.

Samtidigt ville första ståndet förbehålla sig rätten att avgöra vilka slagssanktioner–t.ex.kroppsstraffochfängelse–somintevarförenligameddess

11�

Recensioner

ära.Denadligadygdesfärenochdessallmännakarakteristikaföreochunderundersökningsperiodendiskuterasikapitlen4–5,varefterenexempelsamlingochanalysavfleraavdeenskildafallengenomförs.Ensärskilddelbehandlarsedandomstolsutslagetochhurrättslärdabetraktadeinnehålletidet.

Ettstortarbeteläggsocksånedpåattanalyserademotiveringarsomläm-nasochhurdetofficiellasamhälletladeviktvidexakthurduellenhargåtttill.Detvarjuinteminstavgörandeförhurmanhadeagerat.Teckenpåmindredygdigthandlandeleddetillsträngarestraff.Därförfannsdetnaturligenettstortintresseförinblandadeparterattframhållaattsådantsomt.ex.hämnd,hatellerettimotsvarandegradettfegtuppträdandeinteskullekommafram.Avgörandefördenenskildeduellantenvar–enligtförfattaren–attföljaetttämligenstriktschemapräglatavvadsombenämnsettkristetmanlighetsi-deal.Hankonstaterar–vilketmannaturligtvisharkunnatförväntasig–attargumentationernaligger”näralagensföreskrifter”.

Författarenkommertillslutsatsenattdetvardenkristnareligiösadiskur-sen somprägladeden svenskaverklighetenoch inte somhävdats av andraforskare, ett allmänt värdesystem genomsyrat avhumanistiskadygder somfredlighet,självbehärskningetc,vilketkontrasterasmotdessmotsats.Ettpro-blem i sammanhanget är att Collstedt så uppenbart redan har utgått fråndessapremisserattdeturdetbegränsadematerialet–somangivits–ärsvårtattdraeventuelltandraslutsatser.

Samtidigtförklarasduellensomfenomenviddentidenavenmanlighe-dersuppfattningsommåstehävdasidetrådandemanssamhället,vilkenihu-vudsakskahagällt:kränkningarpådenoffentligascenen,ifrågasättandeavmilitärrollochduglighetsamtbeskyllningaromlögnochryktesspridning.Dessarollerskiljersigjusomkunnatförväntasväsentligtmellant.ex.adelnochbondesamhället,vilkahadeolikahederskodex.

Sammanfattningsvis kan konstateras att författaren har producerat envälskrivenochdetaljrikskildringavettmycketintressantfenomen.Akribinmåstebetecknas somgod.Emellertidhar framhållitsatt författarensvalavteori,inriktningochmetodersamtmaterialärproblematiska.Deriskerarattledatillredanpåförhandgivnaresultat.Författarenkangivetvisintelastasföratthavarittvungenatt låtasignöjamedettkvantitativtförhållandevisbegränsatmaterial.Emellertidärdetnaturligtvissvårtattgörakvantitativaanalyseravettsådant–inteminstnärmanheller inteharnågotjämförel-sematerial.Deförsöksomhargjortsärgivetvislovvärda,mentillförkanskeintesåmycketnyinformation.Dettordedockfinnasstoramöjligheteratt

11�


ytterligareutvecklaämnetsomhittillsharvaritrelativtlitetutforskatochsomgenomförfattarensarbetehargivitossmycketnydetaljkunskap.

Göran Rydeberg

Napoleonkrigen som kulturell erfarenhet

David Bell:The First Total War: Napoleon’s Europe and the Birth of Warfare as we Know it.HoughtonMifflin2007.432s.

IsinsenastebokargumenterarDavidBell,historikervidJohnHopkinsUni-versity,förattNapoleonkrigen1792–1815föralltidförändradesynenpåkrigiVästerlandetgenomattgörakriget”totalt”.Frånattunder1700-talethavaritenaristokratisksysselsättning–enarenaförsjälvförverkligandeförenlitenelitisamhälletmenabsolutintedennaelitsviktigastearena–blevkrignuenverksamhetsomangickhelasamhälletochgjordeanspråkpåallamän-niskorochallaresurser,ochsomerbjödmöjlighetertillsocialtavancemang,hjältestatusochrikedomförallaochenvar.Denidealefältherren–somunder1700-taletskullevaraenkyligaristokrat,enkalkylerande,behärskadveten-skapsmansomavstodfrånbataljominteoddsenvaroptimala–blevmedNapoleonochClausewitzenintuitivspelare,ettromantisktgeniochföremålför extatiskkult.Medandekänslor somdeprofessionella arméernaunderl’ancien regime hysteförfiendenväxlademellankollegialitetochlikgiltighet,blevdetunderdenya”demokratiskakrigen”nödvändigtatthatafiendenhettochlidelsefullt,eftersomvärnpliktsarméerochgerillarörelserskullemotiverasavidealismiställetföravpengar.

OmedelbartefterrevolutionenförklaradedennyaregimeniFrankrikeattdenämnadeavståfrånerövringskrigochmaktpolitik,mendendrevssnartändåattgåikrigmotEuropa,inteminstförattkunnahanteraväxandein-rikespolitiskamotsättningar.Krigeträttfärdigadesdåideologisktmedattdetskullevaradetsistaavallakrig,somskulleskänkamänsklighetenfrihet.Defranskaarméernablevsegerrikagenomattdebaseradespåvärnpliktstankenochdärigenomkundemobiliserastörremängdermänniskor,menocksåge-nomattdefördekrigetitermeravtotalsamhälleligkraftansträngningtillskill-nadfråndeförsiktigaeuropeiskamonarkierna.Fransmännenvardessutom

11�

Recensioner

villigaatttastörreförluster(ellerkundesnararetastörreförlustergenomsinnumeräraöverlägsenhet).Soldaternamatadesocksåmedlidelsefullhatretorikmotfienden,somförförstagångenomsatteskonkretunderinbördeskrigetiVendée1793–95–ettkontrarevolutionärtgerillaupprorsomunderkuvadesgenomenveritabelfolkutrotningskampanj.Vendéeärdetförstakrigetisittslag,somsenareskulleupprepasavdefranskaarméernaiSpanien,Tyskland,RysslandochItalien–ochunder1800-och1900-talenavandravästländeriotaligakolonial-ochavkoloniseringskrigruntomivärlden.

Attfransmännenserövringaruppväcktesådantmotståndhängdesammanmeddet franskasystemet förkrigsfinansiering–sombyggdepåplundring–ochfransmännenstotalasättattförakriget.Detpolitiskasystemetskulleomgestaltas ideområdensomockuperades,gamla sedvänjoravskaffasochreligionenskymfas.Såhadekrigaldrigförtsunderl’ancien regime.Motståndmotden franskaockupationenbestraffades givetvismeddrakonisk sträng-het,vilketleddetillytterligaremotståndochsåvidareientröstlöscirkelavhämndochvedergällning.

EngestaltsomNapoleonvardenförsteisittslag:enpolitiserandegeneral,enpersonvarshelakarriärvarberoendeavkrigetochsomalltidgickkläddiuniformochidentifieradesigsjälvsommilitär.Fältherrarnaunder1700-talethadeiförstahandvaritaristokratersomhelstvistadesisalongerförattkon-verseradamer,ochdåkläddeomtillcivila,elegantarekläder.Napoleon,somhadehaftbetydandelitteräraintressenisinungdom,uppfattadedäremotsigsjälvsomenromanhjälteochlyckadesiPR-syfteutåtframställasittlivsomendramatisksaga.Krigetblevförhonomenformavpersonligtsjälvförverkli-gande.Detskapadeenidolmässigbindningtillhonomhoshanssoldaterochhosallmänheten.Idolskapetblevviktigtförhansframgångochundandroghanshandlingarfrånrationellkritik–intebaraisamtidenutanocksåblandsenarehistoriker.

GenomkultenkringNapoleonskapadesocksåförförstagångeniEuropaen klyfta mellan det militära och det civila samhället. Eftersom han tagitmaktengenomenmilitärkuppansträngdesigNapoleonförattbevaraenspe-ciellrelationtillsinasoldater–”sinabarn”.Medvetetavskiljdeskrigsmaktenfråndetövrigasamhälletgenomgrannauniformer,paraderochutmärkelser.Krigsmaktenfickenidentitetsomdeninstitutionsomegentligenförkropps-ligadenationen,stodfördisciplin,oegennytta,självuppoffringochsträngtta-getallademoralisktädlavärderingarnaisamhället.Förl’ancien regimes aristo-kratiskaarméhadedennaöverlägsenhetskänslaocksåvaritsjälvklar,mendet

120


varförattdenvaritaristokratisk.Civilakundedärigenomdelaförnämiteten,förutsattattdevarståndsbröder.Soldaternadäremotvariofficerarnassåvälsom i samhälletsögonavskyvärtdrägg.UnderNapoleonkundeemellertidävenmanneniledetupplevakänslanavheroiskupphöjdhet,åtminstonese-danhanhadeblivitmatadmedkejsarensbombastiskakommunikéer.

Bellsstilärmedryckande.Hanengagerarläsarengenomattkastautfrå-gor,somomgåendebesvaraspåettresonerandesätt.Litteraturlistanärändlösochomfattartitlarpåtyska,spanska,franskaochengelska.Densträckersigfrån1700-taltill2000-tal.Detärenkortsagtenmycketvälskrivenbok,avenskribentsombärsinenormalärdominomsåvälmilitärhistoria,litteratur,konst,arkitekturochfilosofimedutsöktlätthet.

Detärdockinteenjämntjockkronologiskredogörelseförettavhisto-riens storakrigmedfälttågochfreder,utanskildrar iställetdettakrig somkulturellerfarenhet.Bellgörständigaåterkopplingartilldetsena1700-taletsochtidiga1800-taletstrenderinomlitteraturochfilosofi(skiftetfrånupplys-ningtillromantikärhärcentralt)liksomtillvåregentid.Gångpågångdykerhanneridramatiskascener(påfallandeoftabataljscener)ellerfördjuparsigienstakahistoriskagestaltersomNapoleon–alltidisyfteattbelysaviktigapoänger.BelllyckasocksådrabegåvadeparallellermellanfransmänneniSpa-nien1808ochamerikanernaiIraktvåhundraårsenare.MankanmöjligeninvändamotBellshuvudtesomNapoleonkrigensomhistoriensvattendelare,att1700-taletsregleradekrigföringfaktiskthadeutvecklatssomenreaktionpå 1600-talets ohyggliga erfarenheter av ”totalt” krig, och att 1900-taletsvärldskrigåtminstonechockeradesinsamtidochbidrogtilldenkrigsskepsissomdomineratVästerlandetefter1945.Dettotalakrigetverkaralltsåmedjämnamellanrumdöochåterfödas–vartannatårhundradeellerså.Iavslut-ningendiskuterarocksåförfattarensjälvomviintealltföroftahörtsägasattkrigensepoknuäröver.Detsademanfaktisktunderupplysningstidenockså,påpekarhan,medungefärlikagodaargumentsomviidag.

Gunnar Åselius

121

Recensioner

”Finska armén lämnades åt sitt eget öde”

Martin Hårdstedt: Finska kriget 1808–1809. Prisma, WS Bookwell AB,Borgå2006.388s.

Påbudetkomfrånpredikstolarna.Bönderna iFinlandskullebörja levereraförnödenheter och svara för skjutsningar. Indelta soldater kallades till sinakorpralskapochkompanier.Detvarden7februari1808.Detsvenskariketsavgörandestundnalkades.

Fördemobiliseradesoldaternakandetändåmesthakäntssomatt”såvardetdagsigen”.Derasfäderochförfäderhadejupåsammasättunderett-hundraårgåttifältnärkrigetnådderiksenhetensöstrahalva.Ryssarnahadekommit till Finland som ockupanter under Stora nordiska kriget (1700–1721)ochunderhattarnasolycksaligakrig(1743–1745),mendehadealltiddragitsigtillbakaefterfientligheternasinställande.Ja,underGustavIII:skrig1788–1790hadedeöverhuvudtagetintenåttlångt.Behövdedetdennagångblinågotvärreänenupprepning?

Desomhadeenöverblicköverdetsvenskaförsvarethadedockingaskälattsesangvinisktpåföreståendekrigshandlingar.DetvarinteKarlXII:sarmésom skulle stridamot en förväntadövermakt.Officerare saknade fältvana.Alltförmångaövningarhadeuteblivitpågrundavarbetskommenderingar.Ochsäkerhetspolitisktvarlägetdjuptallvarligt.

SomUmeåhistorikernMartinHårdstedt framhåller i sin välgjordabokFinska kriget1808–1809hadelägettettsigtämligenriskfrittbaranågraårtidigarenärSverigeanslötsigtilldensåkalladetredjekoalitionenmotNa-poleonBonaparte.Mendenfranskekejsarenelimineradesinamotståndareenefteren.Tillsist,sommaren1807,hadeävenRysslandstsar,AlexanderI,underettryktbartmöteiTilsitidåvarandeOstpreussentvingatsböjasigochinträdasomNapoleonsbundsförvant.

Frontenmotdensistasvåramotståndaren,Storbritannien,varnästaslu-ten.Ihandelsblockadenmotbritterna(”kontinentalsystemet”)fannsbaraenluckakvaratttäckaigen.DenskapadesavSverigeunderkungenGustafIVAdolf,tidenskanskemestfanatiskeNapoleonfiende.HonomkundeFrank-rikeskejsarenuhotafråntrehåll,isydochvästfrånDanmark,iösterfrånRyssland.UppdragetatttvingainSverigeisystemetlågsärskiltlämpligttillförAlexander.

122


I Stockholm såg man sig nödsakad att i första hand försvara det riks-svenskakärnlandet,medenarméiVärmlandocheniSkåne.SomHårdstedtskriver:finskaarménlämnadesåtsittegetöde.SvenskeambassadöreniS:tPetersburghadeiallafalliettbrevsomankomden1februari1808hunnitvarnageneralenCarlNathanaelafKlercker, idendesigneradeöverbefälha-varenMauritzKlingsporsfrånvaroansvarigförfältarméniFinland.Detvardettabrevsomutlöstepådraget.

LiksomfalletvarmedFinlandsförsvarsmaktden30november1939stoddärmed1808årsarmésåredodenkundeblinärdetryskaanfalletinleddes.Fördenskullkundemanintetauppettframskjutetförsvarmotdetreryskadivisioner–drygt20000man–somunderbefälavgeneralenvonBuxhoev-den(ledareavdeallieradessönderslagnavänstraflygelvidAusterrlitz)den21februarigicköverdendåvaranderysk-svenskagränsen:Kymmeneälv.

MedgarnisonerinlagdaifästningarnaSvartholmoch–framförallt–Svea-borgfannsdetmindreän12000finskasoldaterkvarförrörligaoperationer.

IdetvägfattigaochglesbefolkadeFinlandgickdetoperativahuvudstråketlängskustvägenutmedBottenhavet/Bottenviken.Klingsportycksdockfak-tisktettslaghavaritinnepåattplaneranågotoväntat–ensvenskoffensiviSavolaxriktningen,genomdetinreavFinland.Onekligenenoptimistiskfun-deringmedtankepådenväntaderyskaövermaktenavkrigsvanasoldater.

Densvenskakrigsplanenföljdehursomhelstvadsomsamtidenansågvarahögstaklokhet–densvagarepartenskullehållasigpådefensiven.Vadsomtillämpadesvarcentralförsvarsprincipen,somfrånKarlXIVJohanstidlängeblevettsvensktsignummedKarlsborgochsåsmåningomBodensomförråds-fästningar.Detvarframfördemmanskulleinledadenavgörandestriden.Idetfinskafallet1808motsvaradesdeavSveaborgochUleåborginorraFinland.

Fältarménskullebörjamedenlångreträtt.SålängeSveaborghöllstvingadesdenryskaangriparensplittrasinakrafter.Förföljanderyskastridskraftertroddestappaistyrkajulängrenorrutdekom.Dåskullearméngåtillmotanfall.

Såblevdet,ochuträkningen stämde i vissmån.Stridstekniskt stoddefinskasoldaternaenligtHårdstedtintederyskaveteranernaefter.UnderettantalsmärresegraröverunderlägsnaframskjutnaangriparekundeKlingsporsarmé,medCarl JohanAdlercreutz somtaktisk ledare,ocksåpå sommaren1808övergåtillenallmänoffensiv.

Militärhistorisktärfinskakrigetsstriderochslagavbegränsadbetydelse.VadHårdstedtbjuderpå är enmodern forskarinsats somkoncentrerar sigpå direkt avgörande brister i den svenska krigföringen. Skildringen av de

123

Recensioner

sanitäraförhållandenaochdenundermåligasjukvårdenutgörenplågsamläs-ning,ävenomförfärandebristerlängehördearméernatill.Menframförallt,”kriget stodoch föllmedkvinnornasbakningochmännens skjutsningar”,skriverförfattareniennyckelsats.

Densvenskalogistikenmedförrådimagasinhängdeintemediettopera-tivtsnabbtförlopp.HärtappadeKlingsporsförbandinitiativet.Idenfinskamiljönvarryssarnamedblasinaföretagsammasmåmatlag”överlägsnaöver-levare”,skriverHårdstedt.

Påfallandeärdenfinskaarménsbristpåhästar.Dåhademanändåettförhållandevissvagtartilleri,sombehövdedragdjur.Ochdetfannsbara750ryttare–detvådragonregementensomhadeblivitkvarsedanettårtiondetidigareandraförbandhadegjortsomtillfältjägare.ImångaarméerunderNapoleontidenutgjordeannarskavallerietkringenfjärdedelavstyrkan.Mankanundraomarménskullehavågatmeromresursernahaderäckt tillettstörreberidetinslag.UtöverSandelsframstötiSavolaxblevdetaldrignågradjärvaoperationerpådjupet.

Redan före offensiven hade botten gått ur hela krigsplanen. Sveaborgskommendant,amiralenCarlOlofCronstedt(GustavIII:snärmastemanise-gernvidSvensksund1790),hadeibörjanavmaj,medförnödenheterkvarochutannämnvärdaförluster,oväntatkapituleratförenunderlägsenbelägrare.

BaraefternågraveckorsstriderhadeAlexanderocksåbestämtsigförattvidga sina krigsmål. Nu ville han inte bara göra Napoleon en tjänst utanengångförallaavlägsnavarjehotmotS:tPetersburg.HelaFinlandskulleerövras.

VadförmåddedånumerasmåstatenSverigegöramotettimperium?Kun-dedethagåttannorlundamedbättreledare?SomforskareärHårdstedtfögabenägenattuppehållasigvidindividuellainsatser.MenRunebergsvärderingavamiralenpåSveaborghåller.”Utifråndenormersområdde1808varhans(Cronstedts)kapitulationettförräderibådeijuridiskochmoraliskmening”,skriverförfattaren.Ja,denormernarådervälfortfarande.

BästurävenHårdstedtshistoriakommernogGeorgCarlvonDöbeln,frånbörjanendastienunderordnadposition.Manfårfinnasigiattvårfräm-stekännareavfinskakrigetinteläggernågonhuvudskuldpådenförsiktigeochnågottrögeKlingsporförkrigetsmisslyckande.

Ansvaret låg på en högre nivå. Det kan nog sägas att hela det svenskasystemetkrackeleradeienförriketkritiskstundutanlike.Kungensaknadevarjestrategiskochmilitärförmåga,ochfleraavhansnärmastemedhjälpare

124


motarbetade ipraktikenförsökenattundersommaren1808stödjamotof-fensivenmedlandstigningaravrikssvensktruppiÖsterbotten.

Krigslägetvändeåternär ryssarnafick förstärkningar i juli/augusti.Tillsiststod70000maniFinland,låtvaraatthuvuddelenvarinsattienanmärk-ningsvärtframgångsrikpacificering.Klingsporkändesignödsakadattinledaenandrareträtt.MednederlagetvidOravais i septembervardetdefinitivtslutmeddenfinskakrigslyckan,DöbelnslillaviktoriamedBjörneborgsbri-gadenvidJutas(5stupadepådenegnasidan)varmestvärdnågraglansfullaversrader.Återtågetblevtidvisenrenflykt.InovembervardesistaresternaavarménuteurFinland.

Resten är rikssvensk politisk och militär historia. Statskuppen i mars1809, som avlägsnade den redan tidigare alltmer kringskurne kungen ochgavossennyförfattning,åstadkomingenövertygandecentralstyrningavdesvenskakrigsinsatserna.MedankuppmännenägnadesigåtinbördesintrigerräddadeDöbelnsinatruppergenomkrigslisterochettepiskttågöverisenpåÅlandshav.

Ryskatrupper trängdener iVästerbotten.En landstigningförattbese-graochheltinfångademblevkrigetssistastorasvenskavapeninsats.Förettögonblicktroddenågrapåsvensksidaattdettakundebliinledningentillattrulla tillbakautvecklingenochåtertaFinland.Men företagetmisslyckades,ochkvarstodbaraförSverigeattgörauppmedRyssland.

Urettrikssvensktperspektivhadeentredjedelavterritorietochenfjär-dedelavbefolkningenslutgiltigtgåttförlorade–vårgenomtidernahårdastefred.Frånsvensksidaettsorgespel,menMartinHårdstedthargåttbortomallkänslosamhetochmedenstadigforskarinsatsgettossbästamöjligaavstamptilldetkommandetvåhundraårsminnet.

UrfredsförhandlingarnaiFredrikshamniseptember1809räddadesisistastundett styckemark.GränsenmotFinlandfastställdes tillTorneälv, inteKalixsomryssarnahadetänktsig.Attdetintegickännuvärretordeåtmins-tonedelvishaberottpåattkejsarAlexandersaknadefulltstödavsinagene-raler,somvarpåfallandetrögaattgesigpådetegentligaSverige.DeogilladeunderkastelsenunderNapoleonsplaner.

Detbesvärandeförhållandetmellandetvåstormakternaavlöstesavfulltkrig iochmeddet franskastoranfallet1812.AlliansenFrankrike-Rysslandvarkortlivad.Denfickettendabeståenderesultat–ennyrollförFinland.

Olof Santesson

125

Recensioner

Kungabiografi

Eva Helen Ulvros: Oscar I. En biografi. Historiska media, Lund 2007.303s.

AlltsedanKjellFridh1995utkommedverketGamle kungen. Gustaf VI Adolf. En biografi,harettflertalsvenskakungaporträtttecknats,medjustdenav-slutandeundertitelnsomgemensamnämnare.Förlagenharvaltattsatsapågenrenochantaletstatschefsbiografierharvaritstortunderdetsenastedrygaårtiondet.OmvitänjeraningenpåbegreppenochlåterävenPeterEnglunds,arbeteDen oövervinnelige – om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt fyllaanspråkenpåattvaraenkungabiografi,fårviframföljandebildavbiografiernafr.o.m.GustavVasa.

ErikXIV (genom IngvarAndersson),Gustaf IVAdolf (StenCarlsson)ochKarlXV(SvenEriksson)harsamtligaporträtteratsförmerän50årse-dan.UlricaEleonora,FredrikI,AdolfFredrikochOscarIIharännuintefåttnågrabiografier.Däremotharellerkommersamtligaövrigaregenterattmedutgångenav2007attvaraporträtteradeienellerflerabiografierutkomnadesenastedryga20årenochmedentyngdpunktunder2000-talet.

Detfinnsanledningattställasigfråganomvarförochsomenföljdtauppvilkaslagsbiografiervimöter.ServitillEvaHelenUlvrosporträttavOscarIsomärenavdeallrasenastbidragentilldennaminigenre,kanvikonstateraattdenfallerinomdenhuvudfårasomkommitframidagensedannymarkbrutits.Ideflestafall,utomgivetvisvadgällerPeterEnglundochhansförhål-landetillKarlXGustaf,kangenerelltnoterasattdeflestaförfattareärmerel-lermindregenuintpositivatilldenregentsomporträtteras.Ideflestafallharmanvaltattfokuserapåprivatpersonen,ochmerasällanhardetvaritfalletattmansomhuvudsyfteharhaftatttecknaettsammanfattandeporträttavstats-chefenspolitiskagärning.Därmedkanrimligenfastslåsattdeflestaförfattareharhaftenbredläsekretssommålgruppochattdetsällanelleraldrigharvaritavsiktenattmanskulleproblematiseradenenskildagärningen.

IfalletmedOscarIharUlvrosarbeteredanrecenseratsifleratidskrifteroch ide störredagstidningarna.Här ska intenågongenomgång företasavdessabedömningar.Dockfinnsdetkanskeanledningattnågot ta fastapåvadHåkanArvidssonochÅsaLinderborg(SydsvenskanrespAftonbladetden4juli2007)noterarochkortjämföramedJonasNordin(Svenska Dagbladetden2aug2007).Detärintefrämstdetfaktumattdebådaförstnämndaär

126


extremtkritiskatillgenrenöverhuvudtaget–såäventillUlvrosframställning–medanNordindäremotärmycketpositivtillarbetetomOscarIsomisigärdetintressantaattdryfta.DetärdäremotfrågansomframföralltArvids-sonställerhuruvidaenregentsomhargivitsomdömetatthavarittämligenobetydlig–något sommöjligenUlvros anser omOscar I – är förtjänt avenbiografi.Avgörande idetta fall ärnaturligtvisvadmankan fåutavnykunskapomregentensamtominformationenpresenteraspåettbraochkor-rektsätt.Detfinnsrimligenanledningattfrågasigominteävendenmestobetydligastatschef–justiegenskapavsittämbete–närmastperdefinitionärvärdattporträtteras.

Avintresseärattnoterahurdetenskildaarbetetärupplagtochhurfaktapresenteras.Ulvrosärjuenflyhäntberättaresomäventidigarearbetetigräns-landetmellanakademiskochpopulärvetenskapochdetärocksådärsomdetsenastearbetetutspelarsig.Författarenharhaftambitionenatttäckainså-vältronföljarens/kungensprivatlivsomdenallmännapolitiskautvecklingenunderhansår iSverige.Boken taravstampfråndenvinterkväll1811,närfamiljenBernadottesamlatanländetilldetnya landet inorr, föratt sedanomedelbartstartamedOscarsfödelse.HärgesnaturligenfadernsJeanBap-tisteBernadottebakgrund,utvecklingochslutligaframgånggenomvalettillsvensktronföljareettstortutrymme.

Ulvrosgörhärentämligenlånginledningochkommerdärefternärmastdirektinpåvadsomvälförblirhenneshuvudtemaiboken,modernDesi-réesvantrivselidetnyalandetochnärmastomedelbarafrånvarofrånsonen,somdärmedunderdeformativatonårenochtidigvuxenåldersaknarenmo-dersgestalt (1811–1823). Iställetpräglashanavden strängeoch fordrandefadern,somsällanelleraldrighellerärriktigtnärvarandemenständigthållerettmycketvakandeögaöverdenvekesonen.

EftersomkronprinstidenvaradeundernärmareettkvartssekelochattOs-cardärigenomkomattspelaenganskaperiferpolitiskrollunderstörredelenavsittliv,koncentrerarocksåattförfattarensittintresseihöggradpåderentfamiljerelateradesakförhållandena.Iavsnitten”Denungekronprinsen”och”Denäktamaken”tarförfattarenpåsammasättsomidetföregåendeavsnit-tetuppdenblivanderegentensagerandeochdetintryckhangörpåomgiv-ningen.Detgårinteattmisstasigpåförfattarenssympatiskainställningtillföremålet förskildringen,vilketärenbedömningsomlyser igenomunderhelaframställningen.UlvrossökerhärpåolikasättkontrasteradeallmännaomdömenomOscar–vilkagenomgåendeuppgesvarapositivaellert.o.m.

12�

Recensioner

mycket positiva, mot det drag av ”hållningslöshet” som väl varken samti-denellereftervärldenheltharkunnatbortseifrån.HärharjukronprinsenslångvarigaförbindelsemedaktrisenEmilieHögqvistsinspecielladel.DettaförklarasdockpåfleraställenvarautslagjustavmodersförlustensamtavattOscariallmänhetärenganskaosäkerochauktoritetsbundenperson.

Ulvros ansluter sig till den huvudfåra av historiker som alltsedan F.F.CarlsonharhävdatattOscarbådesomkronprinsochnyblivenkunggärnaanslötsigtilldetliberalalägret.Ettexempelsomkanbelysadettaåterfinnsiavsnittetomden liberalepublicistenMagnusJacobCrusenstolpe.Dennehadejuiolikasammanhanguttalatsigkritisktomregeringsalltmerakon-servativapresspolitik,ochsedanhandömtsochhamnatpåfästning,utbrött.o.m.kravalleriStockholm.IsammanhangetkontrasterasOscarsförståendeinställninggentemotpublicistenmedföräldrarnashållningisambandmedCrusenstolpekravallerna.

PåsammasättsomOscarIframtillrevolutionsåret1848brukarbeteck-nassomliberalskeremellertiddärefter–enligtsammahistorikersallmännauppfattning – en tydlig övergång till det konservativa lägret. Ulvros delardennasyn.Iavsnittet”Avståndenminskar”taskungensangivetvarmasym-patierförSkandinavismenupp,samtidigtsomhanuppenbarligenvarintres-seradavettförsökattageraidendanskatronföljdfråganocht.o.m.hadeatttaställningtillfråganomattlåtasigsjälvellernågonavsönernaväljastilldanskkronprins.Sombekantgickdettaäventyromintet,bl.a.somenföljdavbris-tandeintressefrånstormakternassida.Fr.o.m.dennatidmärksenorienteringbortfrånfadernstraditionelltryskvänligahållningsamtattOscarstöderjustdekonservativakrafternavilkaocksåkommerattomgehonom.

Ulvroskommenterarocksåkungenssistauppblossandeaktiva försökattbedrivaenegenpolitik,vilketinträffarvidmittenav1850-taletisambandmedKrimkriget.OscarIkontaktarnärmastutandenegnaregeringensvetskapbl.a.NapoleonIII,förattsonderaSverigesmöjligheterattagerapådenantiryskafronten.Fredenkomemellertidattslutassåsnabbtattmanfrånsvensksidaintebehövde/fickmöjlighetattagera.DesistaårensavtynandeskildrasocksåiettavsnittochdåhadeOscarspolitiskabetydelsenästanupphört.

Författaren har inte enbart avsikten att skildra huvudpersonens famil-jeförhållanden och politiska agerande, utan har även ambitionen att görasärskildanedslag i samtiden.Teknikutvecklingen,de sociala förhållandena,ideologiernasutveckling,inrikes-,kultur-ochkyrkopolitikenärföremålförkortautblickar.Oscarsgodautbildningochnärakontaktermedtidensstorai

12�


Sverigeinomvetenskapgesocksåvissuppmärksamhet.SåvälOscarsegetsomsonensGustafmusikaliskaintresseleddejutillolikakontaktermedstorhetersomBeethoven,MendelssohnochSchumann.Dettagesintesåstortutrym-me.Mankanskekanbeklagaattförfattarenisambandmedskildringenavdenförsta”nordiskanäktergalens”,finländskanJohannavonSchoultz,kortakarriär,angerattoperasångerskanstoppadesavkonkurrens,sjukdomarochekonomiskabekymmerochattdetkungligastödetinteräcktefulltuttillenprofessionellsångkarriär.Vadvivetärjuattideuppräknadeförklaringarnafaktisktfinns enhelt avgörandehuvudfaktor,nämligen just svår sjukdom,bakomattdenungaoperastjärnanskarriäromöjligenkundefortsätta.

Oscars”liberala”inställning,angesocksåhamanifesteratsihansförsökattmedverkatillreformeringenavfångvårdensamtattåstadkommalikaarvsrättmellankönen,vilketges ett visstutrymme i framställningen.Arbetetmed1847årsfattigvårdsförordningskildrasocksåhärsamtförsökenfr.o.m.1850-taletattökareligionsfriheten.Isamtligafallskakungenenligtbiografernahaåterfunnitspådenreformvänligasidan.

Ser vi till akribinfinnsdet egentligen inget att anmärka.DäremotharförfattarenvaritganskabundentillredanutgivetmaterialsamtharitämligenbegränsadutsträckningbedrivitkällstudierutanförBernadottearkivet.Ingetutländsktarkivmaterialharbegagnats.Inågotfallskullekanskeenbättrekor-rekturläsninghaelimineratvissamindrefelbl.a.vadgällerkällorochlittera-tur,mendessaärintesåallvarligaattdeenskiltstörframställningen,ävenomdetinågotfallharbidragittillvissförvirringomvilkaarbetensomåsyftas.

Bokenärvälskriven,vändersigtillenallmänpublikochharintenågraegentliga ambitioner att bidra till en allmän historierevision. Personligenhadejagkanskeföredragitattavsnittet”Slutreflektion–materialochtolk-ningar” hade varit något mera stringent. Här ger sig författaren in på detmycketbesvärligaområdetattsökapsykologiseraOscarslivochgärning.Detär naturligtvis vällovligt och intressant, men eftersom det är mycket svårtattiefterhandochpågrundvalavbefintligtkällmaterialdranågragenerellaslutsatser,hadedetkanskevaritattföredraattiettarbetemedvetenskapligaambitioneravståfråndessaspekulationer.

Göran Rydeberg

12�

Recensioner

En erfaren general

Dare Wilson:Tempting the Fates: A Memoir of Service in the Second World War, Palestine, Korea, Kenya and Aden. Pen & Sword Books Limited, Barnsley/CambridgeUniversityPress,Cambridge2006.233s.

SedermerageneralmajorenDareWilson,brittiskaarmén,gavsverkligenettpassandenamnavsinaföräldrar.Bokenärettsjälvporträttavenofficersomalltidsöktutmaningarochfarorutanatt fördenskullvaraens.k.rambo-typ.Bokenärkanskeintesåmycketmilitärhistoriasommilitärhistoria.Denförsökerinteattgenyahistoriskainsikterellerteorier.Iställetärdenenrakberättelseomensoldatslivgenomettantalkrigochkonflikter.Bortsettfrånattdenärsåvälunderhållandesomallmänt läsvärdinnehållerTempting the Fatesmycketavpraktiskamilitäralärdomar.

Wilsonföddes1919ochbokenbörjarmedhans intrycksomspråkstu-dentiTyskland1938.HansviktigasteintryckvardåhurHitlerhadelyckatspåverkaochbrytaneddentyskaungdomen.

Vidkrigsutbrottetharhanjustblivitbefordradtill2nd Lieutenant.Hankommer till Frankrike ungefär samtidigt med den tyska invasionen 1940.UndernågraintensivadagarimajlederhansinplutonfrånArrastillDunkirkochräddningenöverkanalen.Hansnästainsatsärattförberedakustförsvaretav den lilla orten Padstow. Här hamnarWilson under en pensionerad vi-ceamiralGordonCampbell,nuinkalladsomkommendörkapten.Campbellhadeunder första världskriget fört befäl över s.k.Q-ships (ubåtsfällor) ochbl.a.erhållitViktoria-korset.Dengamleamiralengavdenungeofficerenalltstödoch skildringenavderasmellanhavanden tillhörbokenshöjdpunkter.DetbörkanskesägasattWilsonmemoarerärprägladeavvadsomoftakallastypiskbrittiskhumor.

NärinvasionsfaranärnågorlundaöverståndenkommenderasWilsontillspaningsförband.Hansförsökatt fåskvadronschefskapmisslyckasochhanfårnöjasigmedattutbilda.Ettgenombrottkommerdocknärhanunderför-stahalvåret1944kommenderastillMiddleEastStaffCollege iHaifa.HärfårhansinaförstaintryckavMellerstaÖstern,dithanåterkommerfleragångersenareikarriären.

Från Haifa går färden till Italien och tjänst som sambandsofficer vid8. armén under striderna i Norditalien. I september kommenderas hantill Frankrike och blir äntligen skvadronchef. Resten av kriget tillbringas i

130


spaningstjänstpå2.arménsvästflank:Maas–Bremen.Härefterföljerocku-pationstjänst.NufårWilsonför förstagångenupplevaettsamhälledärallorganisationharförsvunnitochvåldetskraftersläpptslösa.

Dessaerfarenheterhadehannyttaavnärhanhösten1945kommenderastillPalestinaochden,framförallt,judiskaterrorn.Närhanlämnar1948serhanmycketpessimistisktpåframtiden.

EfterenkortaretjänstgöringiUSAkommenderashantillförsvarsdeparte-mentetisambandmedutbrottetavkrigetiKorea.Mentidenistabstjänstblirkort–1951ärhanmedsittregementeiKorea,nusomkompanichef.EfterettkortgästspelsomdelavförsvaretavHongKongkommenderasWilsontillKenyaochMau-Mau-upproret.1960blirhanchefför22SpecialAirServiceRegiment.Härblirhanintresseradavfallskärmshoppfrånhöghöjdochlederettdetachementfrånsittförbandnärmantarvärldsrekordet1962.

EfteratthavaritelevvidKanadasförsvarshögskolakommenderasWilsontillAden, där han,nu sombrigadgeneral, deltar i de sista striderna innanStorbritannienlämnarAden.Hanssistatjänstgöringärsomgeneralmajorochchefförarméflyget.Typisktnoglärhansigsjälvflygahelikopter.Avslutnings-viskommernågraganskakortaraderomhanslivsompensionär–universi-tetsstudierochgiftermål.

SomframgåravovanhargeneralWilsonhaftenhändelserikkarriär.Attföljahonomidennaärintressantnog,inteminstmedtankepåhurvälskri-venbokenär.MendetsomgörattTempting the Fates förtjänarenrecensioniMHTärframförallttvåaspekter.Denenaärdeiakttagelserhangörfrånsinamångatjänstgöringarochdesituationerhandåmött.Härärupplevel-sernaunderandravärldskrigetavsärskiltstortintresse.Detfinnsmassoravböckeromdettakrigmenintesåmångasomskildrardetfrånenungofficerssynvinkel.VidaregerhansskildringavkommenderingeniPalestinaenökadförståelsefördennu60-årigakampenmellanisraelerochpalestinier.

Denandraaspekten,ochdenförenmilitärkanskemest intressanta,ärhurhanframhållerledarskap,förbandsandaochdisciplin.Detärmyckettackvaredessaegenskaperoch, inteminst,deerfarnabrittiskaunderofficerarnasomhankanhållaihopsittförbandunderdekaotiskadagarnaimaj1940.Den26majskriverhan:”Discipline and morale were now the forces upon which performance and, in due course, survival would depend.”

Lojalitetenmedsittegetregemente–Royal Northumberland Fusiliers–ärocksåettåterkommandetemaiboken.SåbeskriverhanapropåKoreahurfeldetkändesattvaraiWhitehallnärregementetfickstoraförluster.

131

Recensioner

DareWilsonsmemoarerbörmedstorbehållningkunnaläsasavallaof-ficerare,ävensådanasomliktundertecknadinteärarméofficerare.Inteminstskulledengörasigpåenobligatoriskläslistaförungaofficerare(jämförVik-ten avmilitärhistoriapå annanplats i dettanummer avMHT).Denkanockså rekommenderas alladepolitiker som i sin strävanefter ”modernitetochrationalitet”ärbereddaattoffradetraditionersomutgörsjälvakittetienförsvarsmakt.

Lars Wedin

Slaget om Alger – ur grodperspektiv och på distans

Ted Morgan:My Battle of Algiers: A Memoir.FirstSmithsonianBooks,NewYork2005.284s.

Den23augusti2003genomfördesenovanligfilmförevisning idetameri-kanska försvarshögkvarteret Pentagon. I syfte att stimulera kreativitet ochfritttänkandevisadesGilloPontecorvosSlaget om Algerfrån1966.1Anled-ningenpåstods vara attmanuppmärksammatparallellernamellanfilmenstema–FrankrikeskrigiAlgeriet–ochdetpågåendekrigetiIrak.Parallel-lernamellandetvåkrigenharsedandessflitigtkommenteratsimediaochpåInternet.SjälvasteAlistairHorne,författarentillvadsomvälfårbetraktassomettstandardverkiämnet,A Savage War of Peace,2görsådanajämförelseriförordettilldensenasteutgåvanavsinbok.KrigetiAlgeriet,ochframföralltslagetomAlger,ärocksåtematfördennyligenutkomnasjälvbiografiskaMy Battle of Algiers: A MemoiravTedMorgan.PåomslagettillbokengörsmycketriktigtocksåparallellermedsituationeniIrakidag.

FörfattarenochhistorikernTedMorgan,tidigaremestkändförbiografierövertillexempelFranklinD.RooseveltochWinstonChurchill,föddessomSanche,grevedeGramont,ochmedlemavenavFrankrikesäldstaadelssläk-ter.FadernvardiplomatochfamiljenboddeundermellankrigstideniUSA,där Ted Morgan också genomförde sina universitetsstudier. Efter examenochenkortperiodavarbetesomjournalist,hannödet,iformavFrankrikes

1. ArtikeliThe Washington Post 2003–09–04:”ThePentagon’sLessonsFromReelLife‘BattleofAlgiers’ResonatesinBaghdad”avStephenHunter,WashingtonPostStaffWriter.

2. Horne,Alistair:A Savage War of Peace: Algeria 1954–1962,(2006),NewYork:N.Y.R.B.

132


motsvarighet tillPliktverket, ikapphonomochhan återkallades till franskvärnpliktstjänstgöring.Eftersomårethunnitbli1954innebardettaattkrigs-tjänstiAlgerietväntadeeftergenomfördgrundutbildning.

Viddenhärtidengickkrigetfortfarandedåligtförfransmännen.Dedis-poniblaförbandenutnyttjadesinledningsvispåettsättmerlämpatförkon-ventionelltkrigiEuropaochstödetförFLN3ökadesaktamensäkert.TedMorgansförstakontaktmedkrigetlätdockväntapåsigeftersomhan(ochenligthonomsjälvmångalikasinnade)gjordealltförattfördröjaenplaceringvidettstridandeförband.Ettvanligtsättvarattsökasigtillkorpralsskola,ser-geantsskolaochtillsluttillofficersutbildning.Efterofficersexamen(vilkethärsnarastmotsvararensvenskreservofficersexamen)skickadesMorganslutligentillettförbandstationeratiAlgeriet.FörbandetvarettregementeavtypenTirailleurs Sénégalais, alltså ett infanteriregemente ur kolonialarmén rekry-teratiSenegal.Eftertjänstgöringförstsommotor-ochtransportofficerochdäreftersomplutonchef(ochupplevelseravettkolonialkrigsmerobehagligasidor)beviljadeshanentidspermission.MorganbegavsigdärförtillAlger.HärgrepödetellerslumpenåterigeningenomatthanpåenmiddagträffadegeneralenJacquesMassu,chefför10.luftlandsättningsdivisionenochnytill-träddmilitärbefälhavare iAlger.FLN-ledningenhadebeslutatattflytta inkrigetistorstäderna,delsdärförattfransmännenbörjatvinnaframgångarpålandsbygden,delsdärförattmanvillevinnainternationellpublicitetochförauppkampenpåFN:sagenda.Förattmötaterrorattentatenmedbombdådmotcivilaeuropéer (ochmotsvarande”motdåd”motcivilamuslimer)fickden10.luftlandsättningsdivisioneniuppgiftattåterställaordningochsäker-het.Manerhöllipraktikenistortsettfriahänderattanvändametodersomidag definitivt klassats som folkrättsvidriga – inklusive tortyr, summariskaavrättningaroch etablerandet av en stenhårdkontrollapparat.Bland annatmed hjälp av dessa metoder4 lyckades man på ett år riva upp FLN:s nät-verkochåterställaordningochsäkerhetmenocksåskapasåmycketnegativ

3. FLN(Front de Libération Nationale);nationellabefrielsefronten,dvs.namnetpådenalge-riskamotstånds-ochbefrielserörelsen.

4. Menocksåmyckettackvaresamlatbefäl,snabbhet,effektivsamordningavunderrättelserochsistmeninteminstenständigochheltäckandetruppnärvaro.Dessutombortsesiblandfrån det faktum att en inte obetydlig del av den muslimska befolkningen var lojal motFrankrike–elleråtminstoneintelojalmedFLN.FörenmernyanseradbildseHorne,Pel-lisier(nedan)ellerdenivissaavseendetendentiösamenändåproblematiserandepopulär-historiskaHistoire Militaire de la Guerre d’AlgerieavHenrileMire((1982),Paris:ÉditionsAlbinMichel).Försvenska läsarefinnsocksåenuttömmandesammanfattningiÅselius,Gunnar(2007):Krigen under kalla kriget.Stockholm:MedströmsBokförlag.

133

Recensioner

publicitetattopinioneniFrankrikebörjadeifrågasättaomändamåletverkli-genhelgademedlen.

När Massu upptäcker att Morgan arbetat som journalist i USA värvasdennetilldenenhetidivisionsstabensomärverksammedvadsomidagskullekallatsinformationsoperationer.DettainnebärförMorganatthanplacerasiengruppsomarbetarmedentidningriktadtilldenmuslimskabefolkningenochvarssyfteärattspridadenfranskabildenavhändelserna.Frånsinbefatt-ningidenlillatidningsredaktionenuppleverförfattarenslagetomAlgerpååskådarplats,relativtlångtbortafrånhändelsernascentrum.LäsarenerbjudsettantalmiljöskildringarfrånAlger,serverasstämningarochåsikter,menfåregentligeninteupplevasjälvaslaget–annatändåMorganåtergervadhanförefallerha läst i andraböcker.Efter enkärlekshistoriamedenöverklass-kvinnaurdeneuropeiskaminoritetenochenannanmedenmuslimskkvinnagripshanav säkerhetstjänsten förattha spionerat föramerikanskräkning!Anledningentilldettaärhanslitenaivaumgängemedgästandeamerikaner.Efternågradagarsarrestoch (relativtmilda) förhör släppshan, fullgör sinmilitärtjänstochåtervändertillUSA.IettsenareskedeavkrigetåtervänderhansomamerikanskjournalisttillAlgeriet,någontingsomdockinteskildrasiboken.

TedMorgansbokärutantvekanenläsupplevelse.Denärvälskriven,lätt-lästochstundtalsspännandesomenroman.Läsarenerbjudsmångaögon-blicksbilderochstämningarfrånkrigetsAlgeriet.Dettaärsamtidigtproble-metmedboken.Ögonblicksbilderochdialogeråtergessåexakt(trotsattmerän50årförflutit)attmanintekanlåtabliattundraominteförfattarentagitsigfrihetenattsuddautgränsenmellandiktochverklighet.OmmanläserbokennoggrantmärkermandessutomattMorganhaftensåperiferbefatt-ning att han antingen enbart återberättar till exempel vad hans chef hörtavgeneralMassuellervadolikahistorikerskrivitomkriget.EpisodersomåterfinnshosAlistairHorneochiJeanPierrePellissiersLa Bataille d’Algiers 5dykerupphosMorganocksåutanattkällanangesochutanatteventuellaosäkerheterdiskuteras.Dessutomframstårbokensbakgrundsbeskrivningavkrigetochdessomedelbaraorsakersomlitevälendimensionell.Läsarenser-veras en klassisk berättelse om ett i stort sett rättfärdigt befrielsekrig, förtav ett enat folk mot en mer eller mindre orättfärdig kolonialmakt. Blandbokens få försiktigaansatser tillnyanseringavbildenkannämnaskorrige-ringenavhistorienomgripandetavFLN-medlemmenAliLaPointe(också

5. Pellissier,Pierre:La Bataille d’Alger(2002),Paris:Perrin.

134


skildradiGilloPontecorvosfilm).IfilmenröjsAliLaPointegenomattenFLN-medlemundertortyrbryterihopochlämnaruppgiftersomledertillettgripande.Morgandäremotåterberättar, i likhetmedPellisiermedflera,enhistoriaenligtvilkenAliLaPointeegentligenangesavsinchef,YacefSaadi–utanattdenneförsttorterats.NärdetgällerjämförelsermedsituationenidagensBagdadfårläsarenocksåistortsettsjälvsvaraföranalysen.Morgangördockenintressant,omänkanskeinteheltpolitisktkorrekt,distinktionmellananvändningenavtortyriAlgerietochtortyridagensIrak.HanpåstårnämligenattmedanförhörsmetodernaiAbuGhraib-fängelsetkaraktäriseratslikamycketavbrutalitetsomavklumpighetochokunnighet(hananvänderuttrycket”cirkusatmosfär”)karaktäriseradesdefranskametodernaaveffek-tivitet,förberedelser,kunskaperomvarjeenskildfångeochgavdärförstoraresultat.Problemetvarnaturligtvisattdeocksåvarbrutala(ochmersåäniIrak)ochpåverkadeandanhosdefranskaförbanden,hemmaopinionenochdemoderatamuslimernapåettmycketnegativtsätt.EnannandelavbokensomförtjänarattlyftasframärdessbeskrivningavdetfranskaAlgerietshis-toriaunder1800-talet.Dennaärpåsittsättfylligareochmernyanseradänskildringenavsjälvakrigetochdessaktörer.

Bokensförstahälft,detvillsägaskildringenavMorgansmilitärautbild-ningochtidsomofficervidettkolonial-regemente,ärintressantareochgerettmeräktaintryckänskildringenfrånAlger.Visserligeningerdeexaktåtergivnadialogernaävenhärenmisstankeomkonstnärligfrihet,menskildringenver-kariavsevärthögregradbyggapåförfattarensegnaupplevelser.Scenernaväx-larmellandetabsurda(somuppgiftenförkompanietstransportofficerattledadenenligtgällanderegelverkrutinmässigabordelltransporten)ochdetobehag-ligtnärgångna.EttexempelpådetsenareärskildringenavhurMorgansjälv,trotsatthaninnerstinnesympatiserarmeddenalgeriskafrigörelseprocessen,avmisstagdödarenfångeunderettförhör.Detfinnsocksåintressantatids-ochmiljöskildringarsom,idenmåndeärsanna,gereninblickistämning-arnaidenfranskakrigsmakten.Vidofficersutnämningenfårdenyutnämndafänrikarna ropaupp sinaönskemål om framtidaplacering.DåhuvuddelenvarkensökerAlgerietellernågotavelitförbandenutbristerenavlärarna,enfallskärmsjägaröverstemeddetförpliktandenamnetMurat,attdettavisarhurillaställtdetärmedFrankrike.”Niärallaidioter…Frankrikeärfullständigtkorrupt…vibehöverinteenstamaktenutanbaraplockauppden.”

Sammantagetärbokenspännande,lättlästochvälskriven.Dengerocksåettantalsannolikttrovärdigatidsskildringar.Sommemoarbokfårdendock

135

Recensioner

sägasvaratämligenlättviktig–delsförattförfattarensjälvknappastupplevtsärskiltmycketavdetbokensägsskildra,delsdärförattdengerintryckavattdelvisvaraentillmemoarbokförkläddroman.Självabakgrundsskildringenavkrigetärenförenkladstandardbeskrivning,sannoliktfärgadavTedMor-ganstydligtamerikanskaperspektiv.FördensvenskeläsaresomvillfräschauppsinakunskaperomslagetomAlgerfinnsbättrealternativänMy Battle of Algiers: A Memoir.

Urban Schöön

I spåren av en utebliven förintelse

Peter Handberg:Undergångens skuggor. Missiler och Möten. Naturochkultur,Stockholm2007.

OrtsnamnsomValgaiEstland,LilasteiLettlandochTaurageiLitauensägerossintesärskiltmycketidag.Detrörsigiregelomsmåorterpådenbaltiskalandsbygden.Derasbetydelseframtillföromkring20årsedanhadeemel-lertidgjortdemtillståendebegrepp,omderasmörkahemlighetervaritkändaförenbredareallmänhet.DetvarblandannatfråndessaortersomUnder-gångenimoderntappningvartänktattutgå.

IBaltikumvarfrån1950-taletssistaårframtillnedrustningsavtalenun-der1980-taletsslutenstormängdkärnvapenlagrade,främstrördedetsigommedeldistansmissilermedräckvidder långt inöverVästeuropa.Varje sådanrobotbarvanligenenellerfleraladdningarsomfickbombernaöverHiroshi-maochNagasakiattframståsomnyårsfyrverkerierijämförelse.DensamladesprängkraftsomlåglagradiBaltikumunder1960-,70-och80-talenhaderäcktförattförintahelamänskligheten.Ändåvardettaendastenlitendelavdetsovjetiskakrigsmaskinerietskärnvapenarsenaler.

Detär resternaavdennakärnvapenapparatochnågraavdemänniskorsomarbetadehärsomärföremålförPeterHandbergsUndergångens skuggor. Missiler och möten.HandbergtarutgångspunktidenatomvapenskräckhansjälvupplevdeundersinbarndomiBrommapå1960-talet,närhanpresente-rarresultatetavsinastudieravdenfornaSovjetunionensvapenarsenaliBalti-kum.Underenperiodav15årharhanmedGPS-navigeringsutrustninggjort

136


ettflertalresortilldesjälvständigabaltiskastaternaochdärbesöktnedlagdakärnvapenbaserochgenomförtinterjuvermedmänniskorsomantingensjäl-vavaritstationeradeviddedödsbringandeinstallationerna,varitmedomattmonteraneddemellerheltenkeltframlevtsinalivikärnvapnensskugga.

Handbergsframställningärenblandningavreseskildring,barndomsmin-nenochkärnvapenhistorik.Textenspeglarinteenbartdetkallakriget,utanävendentransformationsomdebaltiskastaternagenomgickefterdetattdeåterficksinsjälvständighet.Påsåsättfårtextenocksåettflertaldimensioner.

EttgenomgåendedraghosdenmilitärapersonalHandberginterjuvatärattallanogskullehatrycktpåknappenomorderngavs.Utrymmetförattifrågasättaengivenorderochtidenförattkontrolleraattdetinterördesigomettfalsktalarmvarmycketliten.Givetdetfaktumattdetfaktisktföre-kommitettflertalincidenter,därkärnvapenberedskapenkraftigthöjdesochlarmenpågrundavolikatekniskamissödenljöd,ärdetsnarastförvånandeatt ingaallvarligare incidenter inträffade.Närväl larmetgåttochde förstamissilernaskickatsiväg,skulleundergångensmaskinerilöpasometturverk.SkillnadenmellandemilitärerochpolitikersomstackEuropaibrand1914,varpådennapunktintesärskiltstorijämförelsemeddemsomvariståndattgrillajordskorpan50–60årsenare.Detkallakrigetsmilitärervarliksomsina föregångareunder1910-talet fastlåsta inoggrant fastställda tidsplanersomtillsinkaraktärvarirreversibla.Idettaavseendefinnsalltsåbetydandelikheter.

IdettasammanhanghadedetmöjligenvaritpåsinplatsomHandbergdiskuteratdetmodernaprojektetsdraglitenärmare.Parallellaexempel–somocksåsattesiverket–saknasinteunder1900-talet.Ialltväsentligtförefal-lernämligenkärnvapenkapplöpningensbyråkratieriolikaavseendenföljadeböjningsmönstersomexempelvisstyrdegeneralernaiderasplaneringunderförstavärldskriget,luftkrigetmotTysklandunderandravärldskrigetochFör-intelsen.MedettsådantperspektivhadeUndergångens skuggor. Missiler och mötenkunnatblinågotmeränen initieradframställningavdetplaneradekärnvapenkrigetskusligalogik.Därmedhadeocksåkontinuitetenidetmo-dernaprojekteti1900-talstappningkunnatbelysas,ochenpusselbit–intebaratillkärnvapenkapplöpningensmekanismerutantillheladetbyråkratise-radeindustrisamhälletsfunktionssätt–varitmöjligatterhålla.

Handbergsverkärdockinteenvetenskapligframställningisnävbemär-kelseutanhar snarastambitionenavattvaraett reportage.Dettaärenligtminmeningocksåett lyckatstilistisktgrepp.Valetattvarvafaktauppgifter

13�

Recensioner

medfotografier,interjuverochintryckgörframställningenlättillgängligochskänkerfleradimensioneråtämnet.IHandbergsframställningfinnsocksåförsökattfångadekulturelladimensionernaavkärnvapenhotet,blandannatgenomenanalysavdeväggmålningarsomivittrattillståndalltjämtkanbe-skådasinågraavdeövergivnakomplexensamtenbeskrivningavstämnings-lägetidetdeladeBerlinunder1980-taletskyligarepolitiskaklimat.

Somsvensk läsare sätterman iblandkaffet ivrångstrupen,närmantardelavdevittnesmålsomHandbergåterger.IenintervjumedenfördettasovjetiskofficerframkommernämligenattdetfrånöstblocketssidaintefannsnågrabetänklighetermotattietttidigtstadiumsättainkärnvapenmotSve-rige.Redanvidde inledandeskedena ihändelseavettmerkonventionelltkrigsfall,skulletaktiskakärnvapenhasattsinmotsvenskamålochdenin-tervjuadegjorde snararebedömningenattSkandinavien skullehadrabbatshårdareänandralandområden.

Utöver redogörelser över det kalla krigets tillstånd, skildrar Handbergockså hur nedmonteringen av kärnvapenbaserna gick till. Den sovjetiskakrigsmakten hade förvisso väl utarbetade planer för hur kärnvapen skulleproducerasochanvändas,medanrutinerförvapnensskrotandelystemedsinfrånvaro.Miljökonsekvensernablevdärföromfattande.Spårenavbristfälligtomhändertagetraketbränsle–somivissafalldumpadesiskogarna–finnskvar.Dödlighetenblanddeskrothandlare,tjuvarochandrasompåolikasätthanteraderesternaavarsenalernavarochärfortfarandemyckethög.Inteensnärvapnenskrotats,hardeberövatsallsinförödandepotential.

Omjagpånågonpunktändåskallvara litekritiskttillHandbergsstil,ärdetmöjligenattjagtyckeratthanväloftaältarsinbarndomskärnvapen-ångest.Dettablirenligtminmeningsärskiltframträdandeislutetavfram-ställningen.Textenhadetjänatpåomhandragitnernågotpåsådanapartier.Pådethelatagetförtardettadockinteintrycketavenspännandeskildringiövrigt.

VarförskallmandåläsaHandberg?Fördetförstaärdetengodskildringavvårmodernahistoria–ochdåsärskiltdetmodernaprojektets skruvadebaksida.Det efterkrigstidaEuropakännetecknas allmänt av framstegsopti-mismochbitvisordentligekonomisktillväxt,menfruktadesamtidigtocksåförsinexistens.Handbergharbidragittillattdettamentalalandskapspara-doxerinteförbliroförglömda.FördetandrabordeHandbergstextstimuleratill vidarehistorisk forskning.Kärnvapenkapplöpningen är enmycket godingång till förståelsenavdetmodernaprojektet.Utöverdettahar ävenett

13�


styckesamtidshistoriapresenterats,nämligenibetraktelsernaavdesjälvstän-digabaltiskastaternasvillkor.Avdennaanledningkanjagvarmtrekommen-deraHandbergsbokförläsning.

Fredrik Thisner

Robert Dalsjö:Life-Line Lost: The Rise and Fall of ‘Neutral’ Sweden’s Secret Re-serve Option of Wartime Help from the West. SantérusAcademicPress,Stock-holm2006.

EnavdeviktigasteavhandlingarnasompubliceratsdensenastetidenrörandeSverigessäkerhetspolitikunderdetkallakrigetärRobertDalsjös,Life-Line Lost: The Rise and Fall of ‘Neutral’ Sweden’s Secret Reserve Option of Wartime Help from the West (Stockholm:SantérusAcademicPress,2006).Dennaav-handling, som i en tidig upplaga lades fram vid King’s College London idecember2005ochsommottagitspositivtibl.a.svenskpress,ärfruktenavett årtionde långt arbete och personligt engagemang från författarens sidarörandedessa frågor.1FOI-analytikernDalsjö följer tydligt i spåret pådetarbete som utfördes av Neutralitetspolitikkommissionen (NPK), nämligenattiljusetavdensvenskaneutralitetspolitiken,uttrycktsom”alliansfrihetifredsyftandetillneutralitetikrig”,diskuterafråganomsvenskaförberedelserifredförmottagandeavmilitärtbiståndfrånvästmakternaihändelseavkrig.Dettagörsdockmedenhögregradavsystematikochtydligarestrukturännämnda statligautredning.Det sker ävenmedbättre tillgång till såväl lit-teratur somnyttkällmaterial, vilket forskningenunderde senaste tio årenskänktoss,ochgenomenbeskrivningsomtäckerenlängretidsperiod–40åriställetför20år.

Dalsjöbeskriver inledningsvisdebegränsademilitära förberedelsermedvästsomhävdats,ochimångafallpåvisats,itidigareforskning,t.ex.förlängdalandningsbanorförattkunnataemotNatoflyg,tekniskaförberedelserförattmöjliggöraöverflygningarfrånNatoflyg,förberedandeavreservhögkvarterivästihändelseavockupation,förberedelserförattskickaiväginköps-ochsambandsgrupper till väst i händelse av en sovjetisk invasion, samt instal-lationer av sambandskanaler mellan försvarsstaben i Stockholm och olika

1. Se bl.a. recension författad av Mikael Holmström, ”Palmes dubbelspel förblir en gåta”,Svenska Dagbladet,2007–07–29.

13�

Recensioner

militärhögkvarteriväst.Hanhänvisaräventillinformationsomframkommitomframtagandetavgemensamma(huvudsakligenbilaterala)planermellanSverigeochdenordiskagrannarna,NorgeochDanmark,bl.a.förkoordine-ringavflygövervakning,flygsäkerhet,signalspaning,koder,utbyteavunder-rättelsersamtinformellakontaktermellanhögamilitärerirespektiveland.2

EnligtDalsjöupprättadesvästsamarbetetislutetav1940-taletochibör-janav1950-talet,mendetstagneradefrånmittenav1960-talet föratt se-naretynabortheltimittenav1980-talet.Varförtillätsdennareserv-optionisvensksäkerhetspolitiskdoktrinattförsvinna,frågarhansig.Härpresenterarförfattaren fyraalternativa förklaringar tillvarför så skedde.Fördet första,attdensvenskaregeringenmedvetetvaldeattbegränsaoch/elleravbrytaför-beredelserna; fördetandra,attvästmakternabeslöt sig förattavbrytapla-nerna på att bistå Sverige i händelse av krig och/eller avbröt sina hemligakontakterochförberedelsermedSverige;fördettredje,attpolitiskaochmi-litäraförändringarinternationelltgjordeförberedelserförmottagandeavmi-litärtbiståndfrånvästmakternamindrenödvändigaochangelägna;ochfördetfjärdeslutligen,attförändringaridensvenskadeklaratoriskadoktrinenrörandeneutralitetspolitikenochSverigesrollivärldenresulteradeiattupp-rätthållandetavsådanaförberedelsermedvästmakternablevalltmerkänsliga,svårhanterligaochpolitisktfarliga.3

Dalsjödiskuterarsedanvarochenavdessaförklaringarochkommerframtillattdenfjärdeochsistaärdenendarimliga.Merspecifiktuttryckthävdarhanattenstriktareochmerrenlärigdeklaratoriskdoktrin,samtupphöjandetavneutralitetensomöverideologiochsomsocialdemokratisktvapenmotdenborgerligaoppositionen,vardeanledningarsomresulteradeiensaktadödförreservoptionenmedvästmakterna.Regeringensretorikidennafrågabidrogt.o.m.tillattomskapaverkligheten,menarDalsjö.4

Hansdärpåföljandeundersökningsyftar tillattgranskavärdetavden-naförklaring,ochmetodenärattsystematisktjämförautvecklingenavdenofficiella och deklaratoriska svenska neutralitetsdoktrinen med de hemligaförberedelser som,enligtDalsjö,gjordesmedvästmakternapåolikaområ-denunderperioden.Utvecklingenrörandedessaförberedelserdelasinitrefaser:”denformativaochevolutionäraperioden”,1949–1966;”årenavstag-nation”,1967–1978;och”optionensnedgångochfall”,1979–1989.Hansgenomgång av den officiella doktrinen är både heltäckande och skickligt

2. Dalsjö,Life-Line Lost,s.xi.3. Dalsjö,Life-Line Lost,s.24och26–28.4. Dalsjö,Life-Line Lost,s.xi–xii.

140


utfördmedanhansbeskrivningar avdehemliga förberedelserna innehållervissaproblematiskainslag.

Vilkaärdådeviktigastestyrkornarespektivesvagheternaidennaavhand-ling?Vadgällersvagheternarördessaförstochfrämstfrågeteckenkringvaletavförklaringsalternativ,tillgångenochhanteringenavkällorsamtargumen-tenbeträffandearbetetsoriginalitet.Beträffandeförfattarensvalavförklaringfinnst.ex.mycketsomtalarförattalternativtreskullekunnavaraenrimli-garetolkningavvarförreservoptionenombiståndfrånvästtynadebort.5Mi-litäroperativaförändringariEuropaunder1960-talet,införandetavdens.k.marginaldoktrinen6ochframväxtenavdenaktivautrikespolitikenpåsvensksida,desistnämndafrånca1965ochframåt,gjordesannoliktattförberedel-sernaförbiståndfrånvästblevalltmerirrelevantafördensvenskasäkerhets-politiken.Förstdärigenomblevdenextrapolitisktkänsliga.Härfinnsfogattmisstänkaattförfattarenharförväxlatorsakochverkan.

Dalsjöharävenvissaproblemmedbalansenikällmaterial,bådeövertidoch i avhandlingensolikadelar.Medandeofficiellaochöppnadelarna avdensvenskadoktrinenärrelativtlättåtkomligaiöppnahandlingarochpu-blikationer, såsom statligautredningar, riksdagstryckocholika anförandenpublicerade i den av Utrikesdepartementet utgivnaUtrikesfrågor, är de in-officiellaochhemligadelarnaavdensvenskadoktrinenrörandeeventuellamilitäraförberedelsermedvästmakternabetydligtsvårareattskaffasigsäkerinformationom.IdetsenarefalletärDalsjö,särskiltrörandeperiodenfrån1970ochframåt,istorutsträckninghänvisadtillegnaintervjuermedtidigaremakthavareochtilldisparatadokumentsamlingarsomoftagenomgåttmerellermindreomfattandegallring.Hantvingasävenfördensenareperiodenattförlitasigpåenstatligutredning(läs:Ekéusutredning)somhaniandradelaravsinavhandlingärstarktkritisktillochifrågasättervärdetav.7

ProblemetmeddentypavintervjuersomDalsjögenomförtförattkun-nabeskrivadehemligadelarnaavdensvenskadoktrinenomhjälputifrånunderdensenaredelenavkallakriget,ärattdeoftasäger likamycketomintervjusubjektets intentioner och preferenser som om intervjuobjektets

5. Sådan kritik framförs även i Wilhelm Agrell, ”En livlina som gick förlorad?”, Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift,2007:2,s.129.

6. TankenmeddennadoktrinvarenkeltuttrycktattdetihändelseavenmilitärkraftmätningmellanmaktblockenicentralEuropavarrimligtattantaattdentänktamotståndareniöstintekundeavvarameränmarginellastyrkoriettangrepppåSverige,eftersomangriparenshuvudstyrkorvarbundnapåannathåll.

7. Dalsjö,Life-Line Lost,s.37–39.

141

Recensioner

ihågkomnaerfarenheter.Dennatypavinformellaochkvalitativaintervjuerkantyckasnödvändigaförenstudiesomdenna,mensvårigheternabörävenpåtalasochdettabörkommaframbättre i framställningenänvadsomnuär fallet.Dalsjöskällkritiska resonemang rörande intervjuerverkarprimärthandlaomintervjuobjektetssannolikasubjektivitetochdåligaminne,menproblemetärminstlikastorthosintervjusubjektet,dvs.författarensjälv.8Såärsärskilt falletomforskarenkännermångaavdepersonersomintervjuasochomhanellerhonharstarkaochvälkändaåsikterrörandedessafrågor.Sommanfrågarfårmansvar,lyderettgammalttalesätt,ochdettaärettrele-vantproblemmeddennatypavkällor.

IntehellerdenoftasvepandekritikenmotRolfEkéussäkerhetspolitiskautredningärheltövertygande.9DalsjösargumentidettafallärattEkéusrap-port,idefallnärdenneskälloromoperativaförberedelserhargåttattkon-trollera(eftersomutredningensarkivfortfarandeärbelagtmedsekretess)oftager”enmissvisandebildavverkligenhetenochbortserfrånviktigafakta”.10DennakritikärintressanteftersomDalsjöriktarsammatyperavanklagelsermotNPKidenlöpandetexten,medanhaniinledningengerkommissionenberömochkonstaterarattstorkonsensusråderblandforskareattNPK:sbe-tänkandevar”ettärligtförsökochattdefaktasompresenteradesiallmänhetvisat sig vara korrekta”.11 Särskilt problematisk blir denna svepande kritikmotEkéusutredningnärförfattarensamtidigtanvänderdensomenavsinaviktigastesekundärkällor.

Dalsjösanspråkpåoriginalitetkan,somävennämntsiWilhelmAgrellsutvärdering, inteprimärtsägas ligga i framtagandetavnyttkällmaterialel-lernyauppgifterrörandevästsamarbetet,dåmycketavframställningenbyg-gerpåutsagorfrånstatligautredningar,tidigareforskningochundersökandejournalistik.12SåärävenfalletmeddenavDalsjöframhållnaförklaringenattförberedelsernaförmottagandeavmilitärtbiståndfrånvästavveckladespå

8. Dalsjö,Life-Line Lost,s.37.9. Ekéus rapport får även beröm av Dalsjö för viktiga bidrag till forskningen rörande den

amerikanskapolitikengentemotSverige,detsvensk-amerikanskasamarbetetmedmilitär-teknologi,och förupptäckandenav svagheter iden svenska försvarsmaktensutrustning.Dalsjö,Life-Line Lost,s.37–39.

10. Dalsjö,Life-Line Lost,s.39.Författarensegenöversättningfrånengelskan.11. Dalsjö,Life-Line Lost,s.38.Författarensegenöversättningfrånengelskan.Exempelpåkri-

tikmotNPKochanklagelseomfelaktigheterfinnsatttillgåpås.69,76–77,168,179.Videtttillfälleintart.o.m.DalsjösammapositionsomEkéusidenneskritikmotNPK.Ibid.,s.77.

12. Agrell,”Enlivlinasomgickförlorad?”,s.127.

142


grundavsinpolitiskakänslighet,dåsådanahypoteserharlegatimplicitideflestatidigarerevisionistiskaanalyseravdennafråga.

IställetkanDalsjösfrämstabidragtillforskningenochanspråkpåorigi-nalitetsägasvaraatthangenomenegenhändigtutveckladochsinnrikveten-skapligmetodhar skapatenvälstruktureradochdjuplodandesyntesavettlikaomfattandesomdisparatforskningsområde,ettämnesommångaanservaraensynnerligenviktigdelavsvensksamtidshistoria.Tilldettabörävenläggas ett imponerande arbete med intervjuer av viktiga makthavare samtkällforskning inågra tidigareejanvändapersonligaarkiv(bl.a.Norlinarki-vet).Detsenarekällmaterialetfårdockingenstörreplatsiframställningen,vilkettordebetydaattnyttanavinformationenvarbegränsad.IövrigtkankonstaterasattDalsjösengelskasakprosaärföredömligochatthanskontinu-erligadialogmedtidigareforskningiämnetgerdenintresseradeläsarenstorbehållning.Sammantagetövervägerstyrkornameddennaavhandlingklartdesvaghetersomtrotsalltfinns.

Jerker Widén

143

Författare

KAJBJÖRK(f.1918),Stockholm.Redaktör,riksdagsmanochambassadör.Harutgivitböckerominternationellpolitikochbiografier,senastEn utskälld man: Allan Vougt och hans tid (2007).

HERVÉCOUTAU-BÉGARIE(f.1956),Paris.ProfessorochforskningschefistrategividCollègeInterarméedeDéfense,Paris.OrdförandeiFranskami-litärhistoriskakommissionen.LedamotavKunglÖrlogsmannasällskapet.

LARS ERICSONWOLKE (f. 1957), Stockholm.T.f. professor i krigsve-tenskapvidFörsvarshögskolanochdocentimilitärhistoriaviaÅboakademi.Sedan2001ordförande iSvenskamilitärhistoriskakommissionen samt se-dan 2005 ledamot av den Internationella militärhistoriska kommissionensstyrelse.Hanhargettutett20-talböcker,varavsenastKrigets idéer. Svenska tankar om krigföring 1320–1920 (2007)ochLessons learned? Svenska operativa och taktiska erfarenheter från Kongokrisen 1960–1964 (2007).

ESBJÖRNLARSSON(f.1968),Uppsala.Fil.drochkoordinatorviddenNationellaforskarskolaniutbildningshistoria.Larssondisputerade2005påavhandlingenFrån adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. Krigsaka-demien mellan åren 1792 och 1866. HanhartidigaremedverkatiblandannatHansNormansSkärgårdsflottanmedettbidragrörandeskärgårdsflottansof-ficerare1809.

ASHOKNATH(f.1953),Trångsund.DoktorandvidStockholmsuniversi-tet,tidigaremilitärhistorikervidUnitedServiceInstitutionofIndia.HanärutbildadvidStStephen’sCollege,DelhiochStockholmsuniversitet,harvaritgästföreläsarevidMilitaryHistoricalSocietyochundervisatvidSödertörnshögskola.

145

Militärhistorisk tidskrift

utgesav

MilitärhistoriskaavdelningenMVI/FörsvarshögskolanBox2780511593Stockholm

Redaktion

GöranRydeberg,[email protected],[email protected]Åselius,[email protected]

Vetenskapligt råd

Fil.dr.AnnHörsell,Riksantikvarieämbetet,[email protected].ÅsaKarlsson,SvensktBiografisktLexikon,[email protected]öberg,Göteborgsuniversitet,[email protected]öderberg,Krigsarkivet,[email protected],Åboakademi,[email protected]

Beställa tidskriften

Militärhistorisk tidskrift utkommer i december varje år. Tidskriften, ävenäldreårgångar,beställesgenomFörsvarshögskolansinternetbokhandel,somnåsviaFörsvarshögskolanshemsidawww.fhs.seunder”publikationer”,ellerunderredaktionensordinariepostadress

MilitärhistoriskaavdelningenMVI/FörsvarshögskolanBox2780511593Stockholmwww.fhs.se/militarhistorisk-tidskrift

146


Anvisningar till författare

Tidskriften publicerar nyskrivna uppsatser i militärhistoriska ämnen samtkortarerecensioneravaktuell litteratur.Insändabidragböromfattamellan30.000och90.000teckenmedanrecensionerskallvaraiintervallet5.000till10.000tecken.Närmareanvisningaromreferenssystemmedmerafinnspåtidskriftenshemsidawww.fhs.se/mht-skrivregler

Redaktionenförbehållersigrättentillytterligareredigering.Författareavpu-bliceradeuppsatsererhåller10exemplar(recensenter1)avaktuelltnummer.Förejbeställtmaterialansvarasej.

militÄrhistorisk tidskrift 2007 - diva-portal.se1234143/fulltext01.pdf · williamson murray and...

Documents