”När börjar livet?” ” ”Hur kommer världen att se ut?”

”Vad händer efter döden?” ”Vem är jag?”

”Varför finns det ondska?” ”Hur kom universum till?”

”Finns Gud?””Varför är vi olika? ” ”Vad är meningen med mitt liv?”

LIVSFRÅGOR ”Hur blir man lycklig?”

”Vad är rättvisa?”

”Vad är rätt och fel” ”Vem bestämmer över mitt liv?”

”Hur kan vi leva tillsammans? ”

”Vad är sant?”

”Hur kommer mitt liv att bli?” ”Vad är viktigt för mig?”

Livsåskådningar- livsfrågorOmråde

Vi kommer att arbeta med och utgå ifrån Livsfrågor under detta arbetsområde. Genom att vi jobbar med dessa frågor kommer vi även att komma in på och behandla grundtankar från samtliga världsreligionerna.

Centralt innehåll – kursplanen

Undervisningen i religionskunskap ska behandla följande centrala innehåll:

- Hur olika livsfrågor, till exempel meningen med livet, relationer, kärlek och sexualitet, skildras i populärkulturen.

- Hur religioner och andra livsåskådningar kan forma människors identiteter och livsstilar.- Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna judendom, kristendom, islam,

hinduism och buddhism.

Konkretisering av målen

Du ska:

- Känna till grundtankarna och grundläggande begrepp i världsreligionerna judendom, kristendom, islam, hinduism och buddhism.

- Kunna reflektera över olika livsfrågor, din och andras identitet och olika etiska förhållningssätt i samarbete och samspråk med dina klasskamrater..

- Utveckla en personlig livshållning och förståelse för sitt eget och andra människors sätt att tänka och leva.

- Kunna motivera och pröva dina val, tankar och åsikter i samspråk och samarbete med andra.

Material

Du kommer att få:

- Låna boken SO Direkt: Religion.- Detta häfte som innehåller planering, arbetsuppgifter och texter.- Du är välkommen att använda andra källor till kunskap, dessa ska kunna anges.

Upplägg

- Alla kommer att arbeta igenom alla uppgifter i häftet..- Lektionerna kommer även att ge utrymme för diskussioner dels utifrån givna frågeställningar,

dels kommer ni att kunna formulera era egna frågeställningar.- .Muntliga redovisningar i seminarieform.

Bedömning

Det ni skriver i häftet, hur ni agerar, diskuterar och resonerar under lektionerna kommer att vägas in i bedömningen. Vi kommer att bedöma:

- Din förmåga att söka och hantera information om religioner genom att använda olika källor.- Din förmåga att resonera kring livsfrågor.- Din förmåga att reflektera, se samband, likheter och skillnader mellan olika religioner och

livsåskådningar.

2

Betygskriterier

E C A

- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett i huvudsak fungerande sätt samt för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

- Eleven kan också föra enkla resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av reli-gioner och andra livsåskådningar på ett sätt som till viss del för resonemanget framåt.

- Eleven har grundläggande kunskaper om kristendomen och de andra världsreligio-nerna och visar det genom att beskriva vissa centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven enkla resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett relativt väl fungerande sätt samt för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

- Eleven kan också föra utvecklade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt.

- Eleven har goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband mellan vissa centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna. Dessutom för eleven utvecklade resonemang om likheter och skillnader inom och mellan några religioner och andra livsåskådningar.

- Eleven kan söka information om religioner och andra livsåskådningar och använder då olika typer av källor på ett väl fungerande sätt samt för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.

- Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur livsfrågor skildras i olika sammanhang och hur identiteter kan formas av religioner och andra livsåskådningar på ett sätt som för resonemanget framåt och fördjupar eller breddar det.

- Eleven har mycket goda kunskaper om kristendomen och de andra världsreligionerna och visar det genom att förklara och visa på samband och generella mönster kring vissa centrala tankegångar, urkunder och konkreta religiösa uttryck och handlingar inom religionerna.

3

Livsfrågor

Människan har under sin tid på jorden alltid ställt sig svåra frågor. Frågor som det inte finns några definitiva svar på. Olika religioner och ickereligiösa livsåskådningar har utvecklat sina tankar och svar på frågorna liksom naturvetenskapen.

Vi kommer att arbeta med hur fem av dessa frågor:1. Varför finns jag till?2. Varför drabbas jag av sjukdomar och olyckor?3. Vad händer efter döden?4. Vem bestämmer över mitt liv?5. Finns det en högre makt i universum?

Vi kommer att ta reda på vad olika de olika världsreligionerna (och i mån av tid och intresse, andra livsåskådningar) ger för svar på dessa funderingar.

Ämnet religionskunskap har som utgångspunkt att på ett icke-konfessionellt sätt diskutera och behandla dessa frågor utifrån både religiösa och icke-religiösa perspektiv. Syftet är att du som elev ska få kunskap och insikt om olika religioners och icke-religiösa livsåskådningars tankar om dessa frågor, och inte minst dina egna funderingar.

Till uppgifterna finner du en del tips på litteratur och hemsidor. Observera att dessa är endast förslag, utan värdering eller prioritering. Du som elev kanske redan har tillgång till andra källor som är lika bra eller bättre.

Lycka till!

”Mycket få människor lever i dag – de flestagör förberedelser för att leva i morgon.”

(Jonathan Swift)

4

Varför finns jag till?Allmänt: Hur skapades världen? Hur bildades liv på jorden?

Personligt: Varför finns jag till? Varför är jag som jag är? Vad är min uppgift på jorden?

Genom hela den mänskliga historien har människan funderat över hur världen kommit till. Det vetenskapliga ordet för dessa tankar och teorier om jordens och andra himlakroppars uppkomst heter kosmogoni. Du har kanske hört talas om big bang. Det är den naturvetenskapliga teorin om universums uppkomst.

I de flesta religioner och kulturer finns det berättelser om hur världen kom till och hur livet på jorden uppstod. Dessa berättelser är så kallade skapelsemyter. Skapelsemyterna försöker förklara för människan och ge människan kunskap om världens uppkomst. Det är viktigt att komma ihåg att de flesta skapelsemyter nedtecknades för mycket länge sedan. De är påverkade av den tid och miljö de vuxit fram ur.

Alla människor har en önskan att leva ett lyckligt och meningsfullt liv. Olika livsåskådningar har dock olika uppfattningar om vad som är ett meningsfullt liv.

Allmänt, uppgift:Läs skapelseberättelserna på sidan 6-7 och ta reda på hur de olika världsreligionerna, judendom, kristendom, islam, hinduism, buddhism, och naturvetenskapen ser på skapelsen. Ta gärna hjälp av läroboken också.

1. Vilka likheter hittar du?2. Vilka skillnader finns?3. Vilket samband ser du mellan skapelseberättelsen och relationen mellan

Gud och människa och människans roll på jorden?4. Vilka likheter finner du mellan de olika skapelseberättelserna?5. Vilka skillnader finner du mellan de olika skapelseberättelserna?6. Jämför de religiösa skapelseberättelserna med den naturvetenskapliga.

Vilka likheter och skillnader finner du?7. Vilka funderingar och slutsatser skulle man kunna dra?

Personligt, uppgift:1. Hur tänker du just nu att du vill leva för att ditt liv ska kännas meingsfullt?2. Vad gör dig glad och lycklig?3. Vad är människans uppgift på jorden enligt judendomen, kristendomen,

islam, hinduismen och buddhismen? (Läs i boken Religion under rubrikerna Budskapet och läran).

4. Vad tror du?

5

Hinduismens skapelseberättelse:

Guden Vishnu flyter på vattnet i uroceanen. Han ligger på ryggen av jätteormen Ananda. En lotusblomma växer fram ur hans navel och på den sitter Brahma. Brahma klyver sig själv i två delar, en manlig och en kvinnlig. Dessa båda varelsers omfamning utgör skaparkraften. Av den skapas människor och alla andra levande varelser. Därefter blir Brahma till en igen. Alla härstammar från Brahma som är en del av världssjälen; Brahman.

Allting kommer från Brahmas kropp. Brahmas huvud blev himlen och hans huvud blev jorden. När detta universum nått sitt slut vänder allt tillbaka till universums själ, Brahman. Ett universum varar en dag i Brahmas liv. Gamla matematiker räknade ut att en dag i Brahmas liv varar i 4 320 000 000 år, alltså i mer än fyra miljarder år. Sedan sover Brahma en natt som är lika lång som dagen, och innan han somnar så förstörs universum av guden Shiva genom eld och översvämningar. Sedan finns det bara kaos och vatten. När Brahma vaknar skapar han världen på nytt. Om igen dyker Vishnu upp ur oceanens djup. Han vilar på nytt på jätteormen Anadas rygg, långsamt växer lotusblomman upp ur hans navel och allting börjar om på nytt.

Det har funnits, och kommer att finnas fler universum än det finns vattendroppar i den heliga floden Ganges. Dessa universum skapas av guden Brahma, de beskyddas av Vishnu och de förstörs av Shiva. Om det inte förstörs så uppstår inget nytt liv. Shiva är den som både förstör och återföder. De tre gudarna är olika former för den högsta gudomen Brahman - universums själ, som finns i allt och står bakom allt.

Buddhismens skapelseberättelse:

Världen har alltid funnits men i olika skepnader. När världen har tillintetgjorts upphör den för en tid att finnas till. Men kraften i karma hos de varelser som befolkat det utplånade universum kan inte upphöra att verka. De tar på nytt gestalt, och därmed är en ny världsprocess igång. En rad varelser framträder i himmelska, jordiska och underjordiska världar. Deras plats och uppgift i världen bestäms av deras karma från tidigare existens.

6

Judendom, Kristendom, IslamI begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Först skiljde han ljus från mörker och land från vatten. Gud skapade växter i vattnet och på land. Det första djuren var vattenlevande, därefter kom kräldjur, fyrfotadjur och sist skapades människan att råda över Guds skaplese. Adam och Eva levde lyckliga i Edens lustgård. En listig orm lurade Adam och Eva att trotsa Guds förbud och äta av kunskapens träd. Gud straffade dem med att de inte längre fick bo kvar i Eden.

Big BangFör många miljarder år sedan skedde en stor explosion (the Big Bang) som slungade runt enorma mängder gaser och materia i ett enda stor kaos. Dragningskraften gjorde att bitar av materia krockade med varandra. Ju större bitar, desto större dragningskraft. På så vis bildades stjärnor, planeter och månar, Vintergatan tros vara ca 10 miljarder år gammal.

Jorden var insvept i ett gasmoln och bestod av kokande magma. Gasmolnen skyddade vår planer från solen. När jorden svalnade bildades hav och land. Under miljoner år utvecklades olika former av liv, först i vatten och sedan på land. Det var fiskar, kräldjur som blev fyrbenta djur och så småningom även tvåbenta. Det enda djur som kan tänka abstrakt är människan. Människan kan föreställa sig och skapa saker utan att ha tidigare kunskap eller erfarenhet av dem. Många anser att det ger oss människor rätt att styra över livet på jorden.

7

Varför drabbas jag av sjukdomar och olyckor?

Allmänt: Varför finns det naturkatastrofer, krig och ondska i världen?

Personligt: Varför drabbas just jag av otur, svek, olyckor, depression och sjukdomar?

Idag vet vi massor om bakterier och virus, tumörer och smittspridning. Olycksorsaker utreds och det finns svarta lådor som förklarar vad som gått snett vid flygplanskrascher och bilolyckor.

Ändå finns det hela tiden en okänd faktor. Varför bröt jag benet när jag trampade snett i trappan? Andra bara snubblar till och går vidare. Varför blev jag sjuk men min kompis klarade sig trots att vi träffat samma personer? Var det bara tur att jag glömt nyckeln och därför missade tåget som spårade ur?

1. Ta reda på vad orden fatalism och predestination betyder?

2. Tänk om allt är förutbestämt. Hur skulle du förhålla dig till det?

3. Tänk om allting bara händer av en slump. Hur skulle du förhålla dig till det?

4. Varför tror du att det finns det ont i världen?

5. Varför tror du människan gör ont mot varandra?

6. Ta reda på vad teodicéproblemet är (läxa)

Diskutera teodicéproblemet med kamraterna i gruppen. Resonera om, och motivera olika lösningar på problemet.

7. Hur förklarar olika de olika religionerna varför det finns ont och gott i världen?

8

Vad händer efter döden?Allmänt: Är det skillnad mellan kropp och själ. Vad händer med kroppen efter döden? Vad händer med själen?

Personligt: Hoppas att det som händer efter döden är behagligt.

Vad tror du händer när vi dör? Finns det något liv efter döden?

Jämför islam, kristendomen, judendom, buddhismen och hinduismens syn på döden och livet efter döden. Vilka likheter och skillnader finner du? Bläddra och sök i boken Religion, kolla innehållsförteckning för stöd. Sök även på Google om vad som händer efter döden enligt Världsreligionerna.

”Jag är inte rädd för att dö, jag vill bara inte vara med när det händer”(Woody Allen)

Vem bestämmer över mitt liv?Allmänt: Medvetet och omedvetet påverkas vi av miljö, auktoriteter, klimat och en rad andra faktorer. Antalet människor på jorden har snart uppnått 10 miljarder och vi är beroende av att kunna leva tillsammans

Personligt: Det finns också många som vill hjälpa oss till ett bra liv, till exempel föräldrar, syskon, lärare, annonsörer. Hur stora möjligheter har vi att påverka våra egna liv egentligen?

AuktoriteterEn person med auktoritet är en person som inger respekt och förtroende. I de flesta religioner är Gud/gudar självklara auktoriteter. Ofta finns det också historiska personer som uppfattas som stora auktoriteter, t.ex. ,Jesus i kristendomen Muhammed i islam eller Siddharta Gautama (Buddha) i buddhismen.

8. Punkta ned en lista över personer som du uppfattar som auktoriteter.9. Varför anses Muhammed i islam, Jesus i kristendomen och Siddharta

Gautama i buddhismen som stora auktoriteter i sina respektive religioner?

Värderingar

9

Olika kulturer och personer har olika uppfattningar om vad som är ett bra liv. Det som skiljer oss åt i våra uppfattningar är våra värderingar. Värderingarna styr oss när vi väljer yrke, bostadsort, skaffa barn men också om vi är för eller emot dödsstraff eller hur handikappade ska behandlas.

Det område som behandlar frågor om vad vi tycker är rätt eller fel, hur vi ska leva och vara mot varandra kallas för etik. Religionerna världen över har under en lång period utvecklat en etik som påverkar våra värderingar i flera frågor även idag.

Vad kommer att hända med ditt liv i framtiden? Vilken gymnasieutbildning ska du välja? Vad du kommer att arbeta med? Kommer du att finna den rätte? Kanske gifta dig och skaffa familj?

Somliga människor menar att det är individen själv som avgör hur man blir och hur framtiden kommer att utformas. Det är de många val vi gör i livet som avgör vår framtid menar de. Andra tror att Gud eller någon högre makt bestämmer varje individs framtid. Livet är enligt denna tanke redan förutbestämt.

1. De tio budorden i bibeln (s. 74 i boken Religion) är en uppsättning etiska regler. Läs och rangordna dem enligt din uppfattning. Vilka regler värderar du högst? Vilka värderar du mindre? Finns det regler som du anser är onödiga? Saknar du några regler?

2. Undersök vilka etiska regler som finns i hinduismen och buddhismen och jämför med de tio budorden i bibeln. (S. 414 och 444 i boken Religion)

3. Finns det några brott som anses mycket allvarliga i alla religioner?4. Vad anser de som tror på existensialism?5. Vem bestämmer över ditt liv? Är det du själv, dina föräldrar, den miljö du

lever i,ödet, någon högre makt? Motivera och diskutera.6. Att ljuga anser de flesta är fel. Men är det alltid fel att ljuga? Finns det

situationer då en lögn kan vara berättigad? Resonera kring problemet.

”Även om alla har samma åsikt kan alla ha fel.”(Bertrand Russell)

10

Finns det en högre makt i universum?Gemensamt för alla religioner är att de anser att det finns någon form av högre makt. En Gud i judendom och islam, treenigheten i kristendomen, många gudar i hinduismen och dharma i buddhismen.

Förutom religionen finns det andra livsåskådningar som mer ser till människorna.

1. Ta reda på vad följande ord betyder: monoteism, polyteism, panteism, ateism.

2. Hur ser existensialismen på tillvaron?3. Det finns också så kallad new age, vad innebär det?4. Vad är astrologi, nummerologi, och kinesisk astrologi?

Det är dags att börja fundera på vad du själv tror och inte tror på.Lycka till!

Några tips på Internet

http://lankskafferiet.skolverket.seUtmärkt länksamling för vidare sökning.http://hem.passagen.se/religionEn bra sida för vidare sökning iden religiösa virtuella världen.www.kyrktorget.comAdresser och telefonnummer till Sveriges kyrkor och församlingar.www.bibelsajten.nuDiskuterar olika livsfrågor utifrån ett kristet perspektiv. Sidan har ävenen frågelåda.www.svenskakyrkan.seSvenska kyrkans officiella hemsida. Här kan du söka dig vidare i frågorsom rör t.ex. kristen etik.www.islamguiden.comEn bra och översiktlig sida om islam.www.jf-stockholm.orgJudiska församlingen i Stockholm.www.judiska-museet.a.seGrunder i judisk tradition och tro.www.fakta.org/etikFörklarar etikens grunder. Sidan diskuterar även ondska m.m.

11

Utvärdering1. Vad gjorde jag bra?

___________________________________________________________________________________________________2. Vad gjorde jag mindre bra?

_________________________________3. Detta ska jag förbättra?

________________________________________________________________________

Övriga insatser (upplägg, litteratur, information, föreläsning)

4. Vad fungerade bra?

____________________________________________________________________________________________________________5. Vad fungerade mindre bra?

____________________________________6. Något som borde förbättras

________________________________________________________________________________

12