Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete 10 poäng

Ungas syn på människans värde – En studie av synen på människovärde i konfirmationsundervisningen i förhållande till

synen på människovärde i skolans religionsundervisning

The Views on Human Value Among Youths - A Study About the Views of Human Value in the Preparation for Confirmation in Relation to

the Views of Human Value in the Religious Education Subject in School.

Annika Jönsson

Lärarexamen 140 poäng Examinator: Boel Westerberg Religionsvetenskap och lärande Vårterminen 2007 Handledare: Torsten Janson

Abstract

Annika Jönsson

Unga människors syn på människans värde.

- En studie av synen på människovärde i konfirmationsundervisningen i förhållande till

synen på människovärde i skolans religionsundervisning.

Januari 2007

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur konfirmander upplever synen på människans värde

under konfirmationsläsningen i förhållande till hur de upplever synen på människans värde

som skolan förmedlar? Arbetet tar sin utgångspunkt i de formuleringar kring människans

värde som återfinns i skolans styrdokument.

Resultatet bygger på kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en grupp konfirmander som läser

inför konfirmationen till våren 07, en konfirmandgrupp som konfirmerades våren 06 samt fem

lärare som undervisar i religionskunskap på de fyra skolorna som deltagarna går på.

Min slutsats är att dessa specifika ungdomar som läser eller har läst inför konfirmation

upplever att skolan inte bearbetar människosynen på ett tillfredsställande sätt, genom

konfirmationsarbetet finner de ett komplement. Konfirmationsundervisningen förändrar deras

självbild och synen på människans värde på ett positivt sätt. De undervisande lärarna ansåg

sig ha ett bra förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det

svårare att svara på. De verkade vara tillfredsställda med den syn de förmedlar av människans

värde ute på skolorna.

Nyckelord

Konfirmation, värdegrund, människosyn, människovärde, identitet, religionsundervisning.

Innehållsförteckning

1. Inledning………………………………………………………………………………1

1.1 Bakgrund………………………………………………………………………….…....2

1.2 Skolans styrdokument………………………………………………………………….2

1.3 Riktlinjer för konfirmandundervisning………………………………………………...3

1.4 Syfte och frågeställningar…………….…………………………………..……………4

2. Tidigare forskning……………………………………………………………………5

2.1 Ungas sökande efter andlig identitet………………………………………………..….5

2.2 Människosynen hos barn och unga…………………………………………………….8

2.3 Etik i skolan…………………………………………………………………………..10

3. Metod…………………………………………………………………………………14

3.1 Kvalitativ intervju……………………………………………………………...……..14

3.2 Metoddiskussion……………………………..………………..…………...………....15

3.3 Mitt metodval…………………………………………………………………………16

3.4 Urval av deltagare och övrigt material………………………………………………..17

4. Resultat…………………………………………………………………………....…18

4.1Genomförandet av konfirmandintervjuerna…………………………………………...18

4.2 Presentation av intervjuresultaten med konfirmanderna ……………………………..19

4.3 Intervju med konfirmandgruppen som läser inför våren 2007………………………..20

4.4 Intervju med gruppen som konfirmerades våren 2006……………………………….24

4.5 Genomförandet av intervjuer med undervisande lärare i religionskunskap ………….28

4.6 Intervjuer med undervisande lärare i religionskunskap……………………………...28

5. Analys…………………………………………………………………………..……..30

5.1 Synen på människans värde………………………………………………………….30

5.2 Synen på människans värde i skolan…………………………………………………33

5.3 Ungas sökande efter andlig identitet…………………………………………………35

6. Diskussion…………………………………………………………………………….37

6.1 Skolan och människovärdet………………………………………………………….37

6.2 Sökandet efter andlig identitet……………………………………………………….39

7. Litteraturförteckning………………………………………………………………...41

8. Bilagor

1. Inledning

Eftersom jag arbetar som konfirmandledare bredvid mina studier fann jag det intressant att

undersöka hur konfirmationsläsningen relaterar till skolans religionsundervisning i frågor som

rör människovärdet. Församlingen jag valt ligger i ett mångkulturellt område i Skåne.

Konfirmationsundervisning bygger mycket på värdegrundsfrågor som är snarlika dem vi

finner i skolans styrdokument och går ut mycket på att tänka själv och att söka sin identitet.

Mycket fokus ligger på den egna självbilden, synen på människan och hennes värde. Bl.a.

berör konfirmandundervisningen olika etiska problemställningar samt belyser begreppen etik,

moral, medmänsklighet, empati och sympati.

Detta väcker frågor om hur konfirmanderna utvecklar sin egen förståelse för människans

värde. Hur är deras upplevelser av synen på människans värde i konfirmationsläsningen i

förhållande till upplevelsen av synen på människans värde i skolans undervisning?

Upplevelsen av synen på människans värde är centralt i denna uppsats. Med människans

värde menar jag alla människors lika värde samt människans egenvärde.

Konfirmationsundervisningen skiljer sig från religionsundervisningen i skolan där man

undervisar om religion medan i konfirmationsundervisning undervisar man i religion, mer

korrekt i kristendom. Konfirmationsundervisningen har kort sagt en mer normativ och en

tydlig konfessionell inriktning. Inom konfirmationsundervisningen är det vanligt att även

andra religioner tas upp samt kulturkrockar och hur man förhåller sig till dem. Exempelvis

kan man göra studiebesök i en moské eller en synagoga. Fokus ligger på kristendomen enligt

svenska kyrkans traditioner. Kristendom är ingenting enhetligt.

De som väljer att läsa inför konfirmation gör det av olika skäl som exempelvis traditioner

inom familjen, påverkan av vänner och för gåvors skull. Enligt min erfarenhet är dock det

främsta motivet att ungdomarna är nyfikna på kristendomen och på andlig identitet. Den

andliga identitet de bygger upp ser olika ut. Det kan vara att en konfirmand tror på något

andligt men inte direkt vill påstå att det är en Gud. Det finns även konfirmander som börjat

läsa med en uppfattning och avslutat läsningen och sagt ja till att konfirmeras med en helt

annorlunda uppfattning. Alla som väljer att läsa inför konfirmationen är inte troende, men det

finns en nyfikenhet. Under konfirmandläsningen har konfirmanden tid på sig att fatta beslutet

om man vill konfirmeras eller inte. Dock är det beslutet inget man behöver ta ställning till

under läsningens gång. Under själva konfirmationen blir konfirmanden tilldelad

konfirmandfrågan som innebär att prästen frågar konfirmanden om hon/han vill säga ja till

konfirmationen och kristendomen. 1

1.1 Bakgrund

Jag presenterar här utdrag ur skolans styrdokument samt riktlinjerna för

konfirmandundervisning som ska vara grund för hur unga ska bemöta och bemötas både i

skolans värld och i konfirmandundervisningen.

1.2 Skolans styrdokument

Arbetet med värdegrunden ska pågå i alla ämnen och i skolmiljön. Värdegrunden spelar en

viktig roll inom religionsundervisningen där den går hand i hand med frågor som berör etik

och moral. De värden som skolan har i uppgift att förmedla och gestalta står beskrivna i

läroplanen Lpo94 och kursplanen för religionskunskap. Om skolans värdegrund, i texter av

Skolverket, står det: ”människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla

människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och

utsatta”. (Lpo 94)

I kursplanen för ämnet religionskunskap står det beskrivet att ämnet religionskunskap har ett

individperspektiv, där eleven får möjlighet att bearbeta sina egna livsfrågor, samt ett

samhällsperspektiv, som ska bidra till en förståelse för religion och des form och funktion i

samhället. Livsfrågor och Livstolkning är en av utgångspunkterna i ämnet religionskunskap.

Att tolka och tyda tillvaron i uttryck i traditioner, riter, berättelser och myter är en eftersträvan

i ämnet religionskunskap. En annan eftersträvan är att kunna betrakta tillvaron ur ett etiskt

perspektiv. Vardagens etiska frågor och dilemman är en utgångspunkt för diskussioner som

vidare kan fördjupas genom kännedom om etiska regler och tankar bl.a. från olika religioner

och livsåskådningar. Att jämföra olika religioner och livsåskådningar är viktigt för att få en

historisk och kulturell förståelse. Ämnet religion belyser samlevnad och jämnställhet samt

tolkningar och erfarenheter av musik, konst, riter och högtider ur ett religions- och

livsåskådningsperspektiv. Ämnet religionskunskap ska bidra till fördjupade kunskaper samt

problematisering kring grundläggande demokratiska värden som människans egenvärde, alla

människors lika värde och omsorg om de svaga. Ett av de syften som står beskrivna i

kursplanen för religionskunskap är att öka elevers etiska medvetande och skapa

handlingsberedskap inför frågor som exempelvis berör demokrati, miljö, jämnställhet och

fred.

Ett av de mål som eleven skall ha uppnått i slutet av nionde skolåret är, enligt Skolverkets

kursplan för ämnet religionskunskap att ”eleven skall kunna föra etiska resonemang och se

konsekvenser av olika ställningstaganden”. 2

I bedömning i ämnet religionskunskap, bedömningens inriktning står det i Läroplaner för

det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna, att:

”Elevens reflektioner angående frågor om rätt och orätt, rättvisa och relationer samt frågor

kring livets ursprung, mål och mening, synen på människa och samhälle samt frågor om

gudstro och gudsuppfattning skall ligga till grund för bedömningen av hans eller hennes

kunskaper i ämnet. /…/ Alla som verkar i skolan skall hävda de grundläggande värden som

anges i skollagen och i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dem”.

(Lpf 94)

Det är viktigt att eleverna känner att även lärare på skolan tar hänsyn till deras

okränkbarhet, frihet och integritet för att eleven ska förstå sitt värde som människa. De ska

inte känna sig kränkta eller nedvärderade pga. sina olikheter och sina existentiella

reflektioner. Tankar och frågor kring livet och människovärdet ska lyftas fram och belysas.

Det är intressant att undersöka hur konfirmanderna uppfattar att de fått tillfällen till sådana

reflektioner i skolan respektive konfirmandläsningen och om de anser att de belyses

tillräckligt i konfirmandundervisningen och skolan.

1.3 Riktlinjer för konfirmandundervisning

Bosbach, Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, (1994), är de officiella riktlinjerna

för Svenska kyrkans konfirmandarbete. I boken beskrivs fjorton-femton års åldern, som en tid

då den unga individen läser inför konfirmation som en tid i den ungas liv där hon ifrågasätter

och revolterar. Inte bara i hemma men även bland vänner, i sin trosuppfattning och i skolan.

Konfirmanden bär på livsfrågor och det är församlingens uppgift att ta reda på vilka dessa är i

konfirmandgruppen och se varje konfirmand för den individ hon/han är. Först då

konfirmandledare skapat en förståelse för det och för konfirmandernas livssituation ska det

finnas möjligheter att tillsammans belysa de frågor de har och bearbeta dessa. Oavsett hur

situationen, livet, värderingar ser ut för varje individ finns det vissa grundläggande frågor som

den unga individen ställer sig till livet. Vem är jag? Duger jag? Får jag vara med? Och vad

ska jag göra i livet, nu och i framtiden? Kontakten den unga individen får med vuxna i sin

omgivning ska hjälpa henne ta ansvar för sitt liv och sina relationer till omgivningen. Att våga

leva i samliv med andra, ta emot och ge och dela med sig av sina värderingar, tankar och

åsikter. Det är ett ansvar gentemot konfirmanderna att de ska ha rätt att mötas med respekt, 3

bli tagna på allvar och få möjlighet att formulera sina frågor om livet och tron i

konfirmandundervisningen. (Bosbach, 1994:18)

Själva pedagogiken är baserad på en kunskapssyn i tre delar. Den konstruktiva,

uppbyggande, aspekten handlar om att kunskap inte avbildar världen utan hjälper till att göra

världen begriplig. Den kontextuella, sammanhängande, aspekten handlar om att kunskap är

beroende av sitt sammanhang. Sammanhanget är grunden för att kunskapen ska bli förståelig.

Och den instrumentella, fungerande, aspekten där kunskapen har ett värde först då den blir ett

fungerande redskap för något. (Bosbach, 1994: 19)

Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet är fyra former av kunskap som måste inkluderas

och komplettera varandra i konfirmandarbete. Den grundläggande metoden är att samtala.

Konfirmandarbetet är ett tvåvägs samspel mellan konfirmanderna, prästen och ledarna. För att

komma bakom de sagda orden och ge plats åt känslor och tankar behövs flera olika metoder

som ska ge möjlighet till undervisning, upplevelse och gestaltning. Exempelvis drama, färg

och form, värderingsövningar, musik och film. Det hjälper att väcka förståelse för andra

individer och hjälper konfirmanden att relatera sin tro till sitt eget liv. (Bosbach, 1994)

1.4 Syfte och frågeställningar

Mitt övergripande syfte är att ta reda på vad konfirmanderna har för tankar och upplevelser

kring synen på människans värde under konfirmationsläsningen i förhållande till den

upplevelse de har av den syn på människans värde som förmedlas på deras skolor.

Upplever de att deras självbild samt synen på människans värde utvecklas under

konfirmationstiden enligt konfirmanderna?

Uppsatsens övergripande frågeställning blir därmed:

• Hur upplever konfirmander att frågor om människans värde behandlas i

konfirmationsläsningen jämfört med hur frågan behandlas i ämnet religionskunskap i

skolan?

Denna frågeställning har delats upp i följande frågor:

• Vad har konfirmander för tankar om människans värde?

• Upplever konfirmanderna att den egna självbilden och inställningen till människans

värde förändras under konfirmationsläsningen, i så fall hur?

• Vad har undervisande lärare, i ämnet religionskunskap, för upplevelse av den syn på

människans värde som skolan bör förmedla?

4

2. Tidigare forskning

I följande parti redogör jag för nyare svensk forskning kring ungas identitet och existentiella

frågor i en föränderlig värld. Jag försöker även följa upp forskningsrönen med hur

konfirmationsundervisningen, sådan jag erfarit den ur ett ledarperspektiv, har ambitionen att

knyta an till centrala frågor om den mänskliga värdegrunden och om ungas identitet. I vilken

mån denna anknytning verkligen sker i skolan samt i konfirmationsläsning ska följas upp och

närmare diskuteras i uppsatsens analysdel. Det jag tar upp i den här delen hör inte direkt till

värdegrunden men är ändå viktigt eftersom det handlar om ungas identitet samt syn på

människans värde. Jag tar även upp etik i skolan samt förhållningssättet till värdegrunden som

är en viktig aspekt. Andlig identitet, eller överhuvudtaget sökande efter identitet har inte en

direkt koppling till värdegrunden men är ändå viktigt eftersom det handlar om att hitta sig

själv och upptäcka vem är jag? Här kommer människans egenvärde in i frågor som

exempelvis självförtroende och synen på sitt värde som människa.

2.1 Ungas sökande efter andlig identitet

Göran Larsson beskriver i sin artikel ”Talande tro: Ungdomar, religion och identitet” i

volymen Talande tro, (2003), hur unga människor söker sin andliga identitet antingen har de

en gudstro eller inte. Talande tro, (2003), tar upp hur unga skapar och formar sina livsstilar

utifrån sina erfarenheter och upplevelser. Ungdomstiden är en viktig tid där grundläggandet

av värderingar och ideal sker. Många unga vill formulera sin egen tro, och inte nödvändigtvis

en tro på en Gud. Vissa vill söka sina egna svar medan andra söker sig till grupper som redan

har alla svar. Religion kan fungera som en bevarare av den kulturella identiteten i en

minoritetsgrupp i samhället eller staden de lever i. Religionen blir också viktig när den

kulturella identiteten går vidare till nästa generation och på så sätt bevaras religionens centrala

funktion för identitet. (Larsson, 2003: kap1)

Mia Lövheim påpekar, i sitt bidrag ”Religiös identitet på Internet” i samma volym, att

individen under hela sitt liv bygger upp olika förhållningssätt till vardagens erfarenheter,

religiösa traditioner såväl som föreställningar, praktiker och till de människor som företräder

en sådan tradition, exempelvis föräldrar och ledare. Dessa religiösa traditioner kan sägas

representera större berättelser till vilka individen kan relatera sin livsberättelse.

(Lövheim, 2003: kap 3)

5

Helena Inghammar skriver i sin artikel ”Ungas religiositet och konservativa kristna

ungdomsrörelser”, även här i samma volym, att unga ofta själva försöker välja sina

auktoriteter. Även auktoriteter som blir alternativ till föräldrarna. Unga söker ofta förebilder

att efterlikna bland auktoriteter som bl.a. lärare och ledare. (Inghammar, 2003: Kap1).

Det är intressant vad ovanstående författare har skrivit eftersom det relaterar till dessa

specifika ungdomar i konfirmandläsningen. Att läsa inför konfirmation är ett sätt att söka efter

en andlig identitet. De söker sina auktoriteter och bygger upp sina förhållningssätt och

föreställningar som blir till traditioner, inte nödvändigtvis religiösa traditioner, som de får

bearbeta i konfirmandarbetet. Ett exempel på sådana föreställningar är hur man behandlar

andra människor? Hur är man en bra vän? Hur ser man på sig själv som människa och på sitt

värde?

Lövheim, (2003), menar att många saknar en etablerad religiös tradition och tar därför egna

initiativ till att söka upp något för att relatera till sina erfarenheter och reflektioner över

tillvaron. Media, populärmusik och konsumtionsvaror har bl.a. givit upphov till nya miljöer

där människor möter religiösa symboler, riter och myter på nya sätt (och vis). Mening och

tillhörighet söker unga lika mycket i kyrkorna som i dagens musikkultur. Internet är en annan

källa, enligt Lövheim, där unga söker sin identitet. Internet ger sökaren en möjlighet att söka

upp och förhålla sig till olika rörelser och sajter samt ger en möjlighet att möta människor

som delar åsikter och värderingar. På internet kan sökaren, på ett annat sätt än i tillvaron, välja

sin grad av synlighet och engagemang. (Lövheim, 2003: kap 3)

I konfirmandarbetet har konfirmanderna fått jobba utefter sina sätt att relatera till sina

erfarenheter och reflektioner över tillvaron. Det har varit allt ifrån nyheter och massmedia till

musik och film, konst och bild och Internet. Genom att göra egna ”reklamkampanjer” för

någonting ur etisk synvinkel, exempelvis människovärde, kärlek, relationer, mänskliga

rättigheter eller djurrätt har konfirmanderna fått använda sig av valfria medel som t.ex. musik,

Internet och massmedia. Det är ett sätt att arbeta med konfirmander och bearbeta viktiga

frågor som just människovärde.

Thomas Bossius, skriver om Black metal-kulten som ett levnadssätt i sin artikel ”I skuggan

av nattens herre - om musik, religion och rasism i den nordiska black metal-kulturen” i

samma volym. Anhängarna strävar efter att behålla människors kulturella skillnader och

bevara nationens identitet. Inom religionen satanism är, för många, ett kriterium för om

musiken ska få kallas black metal eller inte eftersom för många är skillnaden mellan bl.a.

punk och black-metal hårfin, dock har de olika musikgenrerna olika budskap. 6

Bl.a. politiska budskap. Många av anhängarna inom black metal kulten samt satanismen

längtar efter ett terrorsamhälle med Satan som ledare. Det är oftast arbetarklassungdomar som

förlorat sin sociala identitet i samhället och vill revoltera mot sina föräldrar och samhället.

Musiken ger dem utlopp för deras känslor och vrede men är också ett sätt att skapa mening,

hopp och styrka i det som många upplever som hopplöst. Livsfilosofin är att vara fri och

självständig. Musiken kommer i första hand och får inte sättas i skuggan av något och

ingenting får hota den. (Bossius, 2003: kap 4)

Black metal-kulten kan verka främmande och skrämmande så motto att anhängarna gör

revolt, vilket kan upplevas hotfullt. Det är ett sätt att bearbeta frågor kring människovärde.

När är det okej att handla på ett visst sätt? Konfirmandarbete handlar mycket om en själv och

vad jag som individ anser rätt eller fel. Men ens handlingar får inte lov att vara till skada för

andra, det bör man däremot starkt poängtera. Bland deltagarna finns det många som finner

musik som ett sätt att agera och uttrycka sig igenom, exempelvis musiktexter att relatera till,

en stil att klä sig och vara i eller artister som blir till förebilder. Det är en fördel att ta upp

olika slags levnadssätt bl.a. genom musiken, eftersom den i allra högsta grad relaterar till

deras vardag och nutid. Exempelvis dagens hip hop- kultur, black metal- kulturen, punk-

kulturen och vad de står för. Hur kommer det sig att hip hopare och punkare för det mesta inte

tål varandra? Den typen av frågor har tagits upp bland konfirmanderna. Återigen aktualiseras

frågorna om hur vi behandlar varandra. Hur ser vi på människans värde? Hur ser vi på vårt

eget värde? Det vill säga man är som människa berättigad till egna åsikter, värderingar och

åsikter men de får inte utsätta andra för skada på något sätt. Alla människor är lika mycket

värda oavsett sina handlingar, åsikter och värderingar.

Oddbjörn Evenshaug och Dag Hallen, skriver om religiositet hos unga, i sin bok Barn- och

ungdomspsykologi, (1992). Religiositet kan vara den ungas förhållande till religion, antingen

innebär religion en tro på en Gud, något andligt eller annat för individen.

Grunden i religiositet är att tillfredställa behov som kärlek, trygghet, omsorg, meningen med

livet, auktoritet och världsbild. Det är inget som behöver vara religiöst i fråga och dessa behov

går att tillfredställas på andra sätt. Exempelvis musiken som en trygghetskälla som ger

mening. Musiken är inte i sig religiös men får då kanske en religiös innebörd för lyssnaren. På

det sättet tillfredställer individen ett behov av trygghet. Unga har ett intresse för existentiella

frågor, meningen med livet, människovärde, lidande och ensamhet, dock är intresset för

kristendomen bland unga mindre. Ungdomen, främst puberteten, är den mest kritiska tiden då

individen vill ta ställning till frågor som berör tro och religion. (Evenshaug och Hallen, 1992) 7

För att återgå till Bossius, (2003), med metal musiken som en religiositet där individen

finner sina förebilder och auktoriteter bland musiker, kärlek och trygghet i musik och text där

hon även känner tillhörighet och något som kan koppla till hennes eget liv.

(Bossius, 2003: kap 4)

Även där vill jag poängtera att musiken är en viktig del av ungdomars liv. Att vara punkare,

hip hopare eller något annat är ett sätt att leva, en livsstil. Det kan bli en slags ”religion” för

den unga individen. Ett sätt att känna tillhörighet och känna att man kan vara sig själv på. Och

för att känna sig accepterad för vem man är och vilken musikstil man tillhör.

2.2 Människosynen hos barn och unga

Sven G Hartman menar i sitt bidrag ”Livstolkning hos barn och unga” i volymen Livstolkning

och värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik, (2000), att det finns en

spänning mellan den människosyn som förmedlas i skolan och den uppfattning många elever

har. Unga har olika synsätt där de kategoriserar människan på gott och ont, men dock saknas

inte resonemang och åsikter i deras människosyn.

Om självbilden hos barn skriver Hartman:

”Vi ska nog vara glada så länge den optimistiska självbilden består hos de unga, för hur

ska barnen orka bära insikten om värdens och människornas grymhet om de tycker att de

själva mest är skit. Man önskar att den vrede och det engagemang de känner för hotade

regnskogar, misshandlade djur, förföljda människor, förtryckta folk också ska komma dem

själva till del i form av en bibelhållen självkänsla och växande medvetenhet om att FN: s

konvention om barnens rätt, att principen om barnets bästa också gäller en själv.”

(Hartman, 2000: 77)

Eftersom eleverna utgör flertalet av dem som gestaltar skolans värdegrund, menar Hartman

på att det är viktigt att diskutera frågor som rör värdegrunden och människosynen i skolan och

ta del av vad eleverna tycker och tänker. Skolan upptar dessutom större delen av ett barns tid

och stor del av kontakten ett barn har med vuxna sker i skolans värld. Hartman beskriver den

polske pedagogen och läkaren Janusz Korczaks tankefigur:

8

”En människas värde är omätbart och alla har lika stort värde oavsett ålder. Därför har

också barn samma värde som andra; deras liv i dag är inte mindre värdefullt än det, som de

kommer att leva som vuxna”. (Hartman, 2000: 22)

Det som Hartman berör är en intressant aspekt i den här undersökningen. Lever skolan upp

till det som den ska i frågor om värdegrunden? Känner de unga att de bemöts med respekt i

skolan eller förekommer det beteende som kränker deras eller andras värde som människor?

Göran Collste, skriver om etik och människosyn i sin bok Inledning till etiken, (1996), hur

vår människosyn påverkar våra handlingar. Den människosyn vi bygger upp har sin grund i

bl.a. i hur vi fostras, våra barndomserfarenheter samt upplevelser av otrygghet. Kränkning,

våld, hårda ord kan förfölja en genom hela livet och sätta spår i ens egen människosyn. Synen

på människans värde samt rätt och fel är upp till var och en, det finns ingen ”mall” på den

rätta synen. Ändå poängterar Collste på att alla är vi lika mycket värda.(Collste, 1996: kap 2)

Collste tar upp några etiska principer, bl.a. att inte skada eller döda, att bidra till

välbefinnande, visa respekt för de mänskliga rättigheterna, respektera individens vilja, låta

alla berörda demokratiskt påverka beslut, fördela lika, fördela efter behov eller insats.

Inledning till etiken, (1996), tar upp begreppet ”moraliskt dilemma” som förklaras som en

valsituation med en konflikt mellan etiska principer och en andra principer, exempelvis

politiska principer.(Collste, 1996: kap 5)

Olof Franck menar i sin bok Domens eller hjärtats etik, (2003), att människor som gjort sig

skyldiga till brott mot andra individer, exempelvis genom mord, våldtäkt eller stöld också är

människor med ett värde och bär på förmågan att göra gott och ont. När man gör etiska

reflektioner bör man, enligt Franck, bevara respekten för människovärdet oavsett vilken

individ eller handling man talar om. Även en kriminell individ har rätt till värdighet i livet och

bär på goda egenskaper. Vi är alla lika värda oavsett våra handlingar.

(Franck, 2003: kap 2)

Det Collste och Franck tar upp knyter an till konfirmandundervisningen. Konfirmanderna är

unga och deras åsikter, värderingar och tankar kan avspegla barndomsminnen eller minnen av

otrygghet som påverkar deras människosyn. Tankar om ”hjärtats” eller ”domens” etik tas upp

i konfirmandundervisningen och det poängteras att alla människor är lika mycket värda

oavsett sina handlingar i livet. Det är just ur den aspekten konfirmanderna upplever

värdegrunden i konfirmandarbetet. Skolan har en snarlik skyldighet att förmedla

värdegrunden.

9

Skolan och konfirmandgrupperna bör vara platser där unga kan känna sig trygga och

respekterade för det de är. Vad tycker konfirmanderna? Är skolan och konfirmandläsningen

en sådan plats i deras ögon?

2.3 Etik i skolan

Skolan har i uppgift att förmedla värdegrunden, men det räcker inte. Lärare och skolpersonal

bör, ur yrkesetiska principer, vara de medmänniskor och auktoriteter som på bästa sätt

vägleder eleverna genom frågor och funderingar som rör bl.a. livet. Yrkesetiken och sätten att

förmedla och bearbeta värdegrunden går hand i hand.

För att återgå till Franck, (2003), har lärare och vuxna ansvar att föra in ”hjärtats” etik

snarare än ”domens” etik. Dvs. det är inte frågan om den kriminelle ska gå fri, utan frågan om

varje människa, oavsett handling, har del av det universella människovärdet och rätten att bli

behandlad efter värdegrundens värden. (Franck, 2003: kap2)

Hartman beskriver i sin artikel ”Etik i skolan” i Volymen Livstolkning och värdegrund – Att

undervisa om religion, livsfrågor och etik, (2000), yrkesetik, där han menar att inom området

utbildning finns det ingen etisk kod som det finns inom vården, exempelvis. Dock aktualiserar

undervisningen etiska frågor. (Hartman, 2000: 25) Lärarförbundet har dock en del

rekommendationer kring yrkesetik för lärare.

Hartman tar upp några etiska dilemman. Bl.a. då läraren själv kränker en elev. Det kan

finnas situationer där personkemin mellan en lärare och en elev inte stämmer vilket kan leda

till att läraren inte tål eleven. Läraren kan bli provocerad vilket kan leda till kränkning mot

eleven. Det rätta att göra är att be eleven om ursäkt. Läraren har anmälningsplikt gentemot sig

själv och en moralisk skyldighet att handla. (Hartman, 2000: 28)

Gunilla Zackari och Fredrik Modigh, beskriver i Värdegrundsboken. Om samtal för

demokrati i skolan, (2000), att den svåra uppgiften skolan har är att sätta in kunskap i ett

berörande sammanhand som kan relatera till nutiden, individen själv och frågor som berör

etik och moral. Skolan har misslyckats om den blir kunskapsmässigt effektivare men

någonstans på vägen förlorar sin respekt för mänskliga värden. Om skolan inte ingriper på

kränkande ord ger den eleverna dubbla budskap och bidrar till diskriminering. Det är inte bara

kunskap som krävs av personalen utan även att ta sig tid att hitta rätt resurser, engagemang

och handling för att göra något. Värderingar är något som måste synliggöras och konfronteras.

Värdegrunden måste upplevas och forma samt formas utav alla.

10

Ett problem kan vara att lärare har fullt upp med att ägna mer tid åt dem som tar mest plats

och inte ser de andra eleverna.

Det är viktigt att skolan har ett bra samspel med hemmen. Om inte skolan har en levande

dialog med hemmet blir det lätt ”vi och de” och då kommer arbetet med värderingar att bli

svårare och eleverna riskerar att hamna i kläm mellan hemmet och skolan när det kommer till

etiska övertygelser. (Zackari, Modigh, 2000: 65)

Ett begrepp som tas upp är ”kommunikativ demokrati”. Det innebär att man utgår ifrån

olikheter mellan människor, visar respekt för dem samt samtalar om dessa. Det ställs krav på

att undervisningen ska vara objektiv, lärarna inte ska påverka och ta ställning utifrån sina

åsikter och värderingar utan vara objektiva vilket medför att etik, moral och

värdegrundsfrågor riskerar att hamna i skymundan på skolorna. Skolan förlorar sin funktion

som social mötesplats om den inte möter fördomar på alla tänkbara sätt och anpassar dem

efter eleverna. (Zackari, Modigh, 2000: 27)

Att utgå ifrån olikheter hos andra och lära sig visa respekt för dem är en röd tråd i

konfirmandundervisningen. Det kan förekomma situationer där det blir ”vi och de” inte bara

mellan skolan och hemmen utan även mellan elever och lärare eller elever sinsemellan.

Trygve Bergem, skriver i sin bok Läraren i etikens motljus, (2000), att skolans fostrande

uppdrag ska bygga på människors lika värde och människolivets okränkbarhet. Ett nära

samspel ska finnas mellan hemmet och skolan och det övergripande syftet är att främja

respekt för olika värderingar och motverka fördomar och diskriminering. För att tillämpa

yrkesetik som lärare krävs att man är medveten om etiska dimensioner i undervisningen och

hemmet. Hänsyn till eleverna och deras integritet och sårbarhet är det främsta skälet till att

tillämpa yrkesetik. Skolans tolkning måste överrensstämma med värdegrunden på skolan och

de formulerade målen. (Bergem, 2000)

”Ärlighet, hederlighet, medmänsklighet, jämlikhet, tolerans, respekt för livet och tillit till

samhällsgemenskapen är centrala element i den värdegrund som förskolan och skolan

bygger på.” (Bergem, 2000:123)

Yrkesetik är en intressant aspekt i undersökning eftersom jag även intervjuat undervisande

lärare. Hur förhåller de sig till skolans värdegrund? Hur stärker de eleverna? Hur uppfattas

skolan av deltagarna?

11

Tar deltagarna, i denna undersökning, upp något om lärarna eller tar de enbart upp något om

skolan och andra elever mellan? Den här undersökningen handlar om ungas syn på

människans värde. Hur behandlar vi andra och hur behandlas vi?

Franck, (2003), menar att i skolan möter vi elever som möts av sina egna visioner samt

kamraternas, föräldrarnas och skolans visioner att leva upp till, utöver det så finns medias

förväntningar på hur man ska leva. Då är det viktigt att man som lärare fungerar som

medmänniska och stödjer elevernas vilja att förverkliga sina visioner, bli tagna på allvar och

respekteras bara de inte med sina visioner kränker andras visioner och integritet. Boken tar

upp yrkesetiska koder som bl.a. Ansvar för att elever inte utsätts för kränkning genom

obetänksamhet, varsamhet med information om elever och att ingripa då en kollega uppträder

kränkande mot en elev. Etiska koder och principer hålls levande genom teori, praktik och

diskussion. Alla människor är olika, beroende på ålder, kön, bakgrund, kultur, sexuell

läggning, hudfärg, värderingar och tankar, men oavsett hur man ser på andra finns en

grundläggande princip att acceptera och visa respekt för varje individs rättigheter och

integritet såsom likvärdiga andras. En människas moraliska frihet är begränsad till att inte

brukas så den kränker andra människors integritet och frihet. I skolans värld är det viktigt att

poängtera både den moraliska friheten och den moraliska frihetens begränsningar. Visst har

man rätt att ha sina åsikter och värderingar men dessa får inte kränka andra människor och

missbrukas. Det är en frihet under ansvar, ett ansvar för sin egen rätt samt andras rätt, ett

dubbelt ansvar. (Franck, 2003)

”Ont ska inte med ont – utan med gott – bekämpas. Den dag lärare och annan skolpersonal

övergår från att vara empatiska medvandrare till att spela rollen av auktoritära domare,

kommer reaktionerna mellan människor som rör sig i skolans värd att hårdna, skadas och

kanske rentav vittra sönder.” (Franck, 2003: 11)

Franck, (2003), talar om ”samtalets pedagogik” som en kunskap om människans väg som bör

sättas i fokus. ”Samtalets pedagogik” fungerar endast då läraren blir den engagerade

”medvandrande mentorn.” Det innebär att läraren tar sin utgångspunkt i sin egen

livserfarenhet där han är några steg längre på vägen i sin förståelse av vad det innebär att leva

som fri men ändå ansvarig människa. Samtidigt är han medveten om att ingen människa

någonsin kan bli fullärd på livskunskapen. (Franck, 2003: 2)

12

Moralisk frihet och dess begränsningar är en del av konfirmandarbetet. Frågan är om det ger

resultat? Förändrar konfirmandläsningen dessa ungdomars synsätt och inställning till

människovärde?

Lever lärarna på skolan upp till de ”medvandrande mentorer” som leder ”samtalets

pedagogik”?

13

3. Metod

I detta avsnitt beskriver jag mitt metodval. Varför jag valde den metoden och för- och

nackdelarna med mitt val. Jag beskriver också mitt urval av deltagare.

3.1 Kvalitativ intervju

Johansson och Svedner, Examensarbete i lärarutbildningen, (2006), och Bryman,

Samhällsvetenskapliga metoder, (2002), beskriver en kvalitativ intervju som en metod där

man använder sig av fasta frågeområden. Frågorna kan dock variera från intervju till intervju.

Ibland behövs följdfrågor eller en mer grundläggande förklaring då deltagaren inte riktigt

förstår frågan. Frågorna måste vara anpassade till deltagarna. Det finns inga fasta

svarsalternativ i en kvalitativ intervju. Syftet är att få ut så mycket intressanta och relevanta

fakta från den intervjuade. Kvalitativa intervjuer används då forskaren vill undersöka bl.a.

attityder, tankar, åsikter, upplevelser och värderingar. Den kvalitativt orienterade forskaren är

intresserad av den enskilda individens åsikter och uppfattningar i nutiden. Fokus ligger på vad

deltagaren säger och hennes/hans uppfattningar, tankar eller värderingar om något specifikt.

Utgångspunkten är deltagarens perspektiv och forskaren vill ha en nära relation till deltagarna.

(Johansson, Svedner 2006)

Bryman kallar den kvalitativa metoden för ”att se världen genom andras ögon”. Den

kvalitativa forskaren tolkar den intervjuade individens svar. Kvalitativa intervjuer brukar

spelas in på band eller videofilmas så att forskaren sedan kan skriva ner allt som sagts

ordagrant. En grundläggande princip är att intervjuaren försäkrar deltagarna att de är anonyma

och att bandet eller filmupptagningen kommer att förstöras när resultatet är färdigt och

sammanställt. En kvalitativ undersökning är att föredra då man vill göra en undersökning i

den vardagliga miljön medan en kvantitativ undersökning är användbar då man undersöker på

ytan, då försöker forskaren dra slutsatser kring det något specifikt genom det generella. Inom

humanoria och samhällsvetenskap studerar man oftast individers erfarenheter och upplevelser

på omvärlden och där passar en kvalitativ metod bra.

(Bryman, 2002: 317)

14

3.2 Metoddiskussion

Efter att ha studerat Johansson och Svedner, (2006), samt Bryman, (2002), kom jag fram till

följande för- och nackdelar med en kvalitativ intervju i den här uppsatsen:

För det första är underlaget för litet för att det ska vara möjligt att dra några generella

slutsatser. I detta fall vill jag undersöka två specifika konfirmandgrupper. De jag jobbar inom

och har jobbat med, och deras tankar kring människans värde. Samt fem av de undervisande

lärarna i ämnet religionskunskap deltagarna har på sina skolor. Jag vill undersöka hur de

undervisande lärarna ser på den bild av människans värde som förmedlas på en skola. Jag är

inte ute efter att göra en analys och dra slutsatser kring ungdomars syn på människans värde

generellt utan att undersöka hur dessa två specifika grupper resonerar om frågan.

Den kvalitativa intervjun lätt kan bli en strukturerad intervju eller en muntligt gjord enkät.

Det gäller att forskaren har klart för sig vad hon vill fråga, lyssnar på vad deltagarna svarar

och förstår vad de menar så att hon kan tolka det rätt. Deltagarna kan ge svar som inte är

ärliga eller verkligen speglar den bild de har men jag ser det dock som en utmaning eftersom

jag känner deltagarna. Enligt min uppfattning har ungdomarna under våra tidigare möten varit

ärliga och uppriktiga även då de tror att deras åsikter inte är korrekta.

Nackdelen med att känna deltagarna i en undersökning kan vara att deltagarna vill

tillfredsställa forskaren genom att svara så som de tror forskaren vill att de svarar. Mina och

deltagarnas tidigare kontakter medför vissa fördelar. Jag har jobbat med just dessa grupper

och jag har sett och hört dem resonera kring frågor som berör människans värde. För mig är

de inte främmande och det underlättar för mig att resonera kring hur de tänker och varför de

tänker så som de gör.

En annan aspekt är att den som intervjuar kan färga av sig av sina personliga åsikter, tankar

och värderingar vilket kan leda till att inte alla aspekter av frågeställningen belyses, vilket kan

vara en stor nackdel. Det jag ser som en fördel i detta fall är att vi som arbetar med

konfirmander är noga med att inte låta våra personliga åsikter lysa igenom och påverka dem.

Undervisningen är objektiv på det sättet att undervisande präst och ledare inte får lov att

påverka konfirmanderna med sina egna åsikter och värderingar. Undervisningen ska ge

utrymme för ungdomars egna tankar, åsikter och värderingar.

När en kvalitativ intervju genomförs spelar forskaren vanligtvis in intervjun på band.

Nackdelen med det kan vara att deltagarna talar otydligt, tyst eller i munnen på varandra

vilket kan göra det svårt för forskaren att urskilja vad de säger, fördelen med att spela in

intervjun är att intervjuaren kan spola tillbaka bandet och lyssna på det om och om igen. 15

Det kan också vara svårt att tyda vem av deltagarna som säger vad, därför är det en fördel att

istället spela in intervjun på videoband.

3.3 Mitt metodval

Den här undersökningen baserar jag på två metoder: intervjuer med konfirmander och före

detta konfirmander, intervjuer med lärare i ämnet religionskunskap för dessa specifika

deltagare.

Jag vill ta reda på hur de konfirmandgrupper jag arbetar med resonerar kring synen på

människans värde. Därför anser jag att en kvalitativ metod passar bäst eftersom jag är ute

efter deras upplevelser, tankar och funderingar. En kvalitativ forskning ger utrymme för

deltagarna att svara med egna ord. Hade jag valt en kvantitativ metod med fasta

svarsalternativ hade kanske inte deltagarna uppfattar termerna i enkäten på samma sätt samt

hade jag lett in dem till fasta svarsalternativ, då är det svårt att undersöka deras tankar

eftersom jag styr in dem på bestämda vägar och jag vill inte att bilden av deras tankar blir mer

förmodad än verklig.

Anledningen till att jag valde att göra en intervju framför en enkät var att en enkät kan ha

svagheter som att deltagarna inte skriver ner allt de kan svara på frågan, därför att de inte

förstått frågan rätt. Deltagarna kanske inte orkar skriva ner allt de hade velat och resultatet

kan bli ofullständiga svar på öppna frågor. Eller rent av kanske bara ja och nej svar. Och med

den här specifika intervjutekniken kan jag som intervjuare ställa följdfrågor och anpassa

frågorna från intervjugrupp till intervjugrupp. Enligt Johansson och Svedner (2006), fungerar

enkätmetoden bäst om man vill undersöka sambandet mellan en specifik fråga och

exempelvis ålder och kön. Exempelvis hur förhåller sig pojkar/flickor i en viss ålder till något.

En intervju är mer lyckad då syftet med undersökningen är att ta reda på synsätt, tankar och

värderingar. (Johansson, Svedner, 2006: 31)

Jan Trost menar på i sin bok Kvalitativa intervjuer, (1993), att försöka mäta validitet och

reliabilitet, dvs. pålitligheten och relevansen, i kvalitativa intervjuer kan verka lite långsökt

men att man ändå ska samla in all data och notera allt vid intervjuerna så att data blir

tillförlitliga och trovärdiga.

16

3.4 Urval av deltagare och övrigt material

Undersökningen har gjorts i en mångkulturell stadsdel i Skåne, i en församling där jag arbetar

som konfirmandledare. Jag har genomfört undersökningen bland de ungdomar i 14-15 åldern

som läser inför konfirmation till våren 2007, samt de ungdomar som blev konfirmerade förra

omgången, våren 2006. Just den här specifika gruppen med konfirmander som just nu läser

inför konfirmationen har jag arbetat med som konfirmandledare, sedan konfirmandtiden drog

igång i september. Totalt är de elva ungdomar i gruppen, fem pojkar och sex flickor och alla

är de 14 år. Jag träffar dem varje torsdagseftermiddag tillsammans med en präst och en till

ledare. På grund av min senaste VFT har jag inte kunnat vara med vid varje tillfälle men jag

känner dem ganska väl. Förra året jobbade jag på samma sätt som konfirmandledare i tre

grupper. Jag deltog vid varje tillfälle som konfirmandledare. Totalt var det tjugo

konfirmander, arton flickor och två pojkar. Dessa tjugo ungdomar har blivit konfirmerade, till

skillnad från den grupp som just nu läser.

Det gemensamma materialet de båda konfirmandgrupperna har arbetat

konfirmandundervisningen med är Bibel 2000, (2001), Barnens bibel, (1999), Anne De Vires

och Den svenska Psalmboken med tillägg, (2003). De har även arbetat med olika läroböcker,

värderingsövningar som belyst människans värde, exempelvis ”heta stolen”. Dramaövningar,

liknelser ur Bibeln kopplade till vardagen. De båda grupperna har fått arbeta på olika sätt med

reklamkampanjer, film och inspelning av film, sång, rörelse, sketcher, meditera, skriva, rita

och gestalta samt göra egna tolkningar av texter. Människans värde har belyst i nästan alla

sammanhang. Det är en viktig del att poängtera att alla människor är lika mycket värda

oavsett, exempelvis, utseende, ursprung, åsikter och värderingar eller handlingar.

Konfirmationsundervisningen har belyst att man även ska behandla en människa som gjort sig

skyldig till brott med lika värde som alla andra människor. Som människa har man rätt sina

egna åsikter i etiska frågor som t.ex. dödsstraff och abort, dock är det viktigt att poängtera att

alla är lika värda oavsett vad. Oavsett om en individ exempelvis gjort sig skyldig till mord är

han lika mycket värd som du och jag. Vare sig man har sin åsikt om man är emot eller för,

exempelvis, dödsstraff så är man lika mycket värd som människa. Konfirmandundervisningen

har belyst frågor som rör dödsstraff, dödshjälp, abort, homosexualitet, AIDS, brott och straff

samt rasism och nazism samt värdegrunden och vad den innebär.

17

4. Resultat

Till en början har jag valt att presentera de riktlinjer som finns för konfirmandarbete. Vad

väntas av församlingen? Vad bygger konfirmandarbetet på? Vilka frågor kan en konfirmand

bära på? Samt vilka pedagogiska metoder och redskap bör konfirmandundervisningen

innehålla. Jag presenterar all undervisningsmaterial för de två konfirmandgrupper samt på

vilket sätt de arbetat med det, samt vilka pedagogiska metoder samt redskap konfirmanderna

fått arbeta med.

4.1 Genomförandet av konfirmandintervjuerna

Mitt urval bestod av två konfirmandgrupper. En grupp som läser inför konfirmation till våren

2007 samt en grupp som konfirmerades våren 2006. Jag fick tillstånd av konfirmandernas

föräldrar att genomföra intervjuerna. Jag delade in de tio frågorna i fyra kategorier:

människovärdet, människovärdet och skolan, människovärdet och konfirmandundervisningen

och människovärdet och jag som individ.

Den grupp som läser inför våren 2007 bestod sammanlagt elva deltagare, fem pojkar och

sex tjejer på 14 år. Det blev ett bortfall på två deltagare, flickor, pga. frånvaro. Jag delade in

deltagarna i två grupper. Grupp ett bestod av fem deltagare, tre pojkar och två flickor. I grupp

ett går deltagarna på två olika skolor. Grupp två bestod av fyra deltagare, två pojkar och två

flickor. Deltagarna i grupp två går på samma skola. Undersökningen genomfördes under

konfirmandundervisnings tid i församlingshemmet.

Deltagarna i den grupp som konfirmerades våren 2006 var femton av tjugo valde. Alla

femton deltagare är flickor och dem är femton år. Bortfallet blev på fem deltagare, tre flickor

och två pojkar som inte ville delta. Dessa femton ungdomar går på samma skolor som

deltagarna i den nuvarande konfirmandgruppen gör. Undersökningen genomfördes i en lokal

på kvällstid. Jag delade in dem i tre grupper på fem deltagare och spelade in intervjuerna på

samma sätt som jag gjort med föregående grupp.

Under de två intervjutillfällena samlade jag alla deltagarna och berättade hur intervjuerna

skulle gå till. Jag förklarade vad jag skulle göra och syftet med det. De visste om att de skulle

bli inspelade på band och att bandet skulle förstöras och att de skulle få vara anonyma. Den

gruppen som konfirmerades våren 2006 var villigare att prata än den grupp som läser inför

konfirmationen våren 2007. Vilket kan bero på att blivit konfirmerade medan pågående

gruppen är mitt i läsningen just nu.

18

Till en början samlade jag alla deltagarna och berättade hur intervjuerna skulle gå till och

vilka som tillhörde grupp ett respektive grupp två. Jag hade informerat dem tidigare om

undersökningen men jag repeterade än en gång vad jag gjorde och varför jag gjorde det. Jag

informerade även om att de skulle bli inspelade på band som skulle förstöras då jag fört mer

allt på papper. Jag informerade om att de skulle få vara anonyma och få fingerade namn i

uppsatsen.

Det första intervjutillfället var med den grupp som läser inför våren 2007. Jag genomförde

intervjun under konfirmandundervisningstiden där jag tog ut en grupp åt gången och satt med

dem i församlingshemmets fikarum medan den andra gruppen hade konfirmandundervisning

av undervisande präst. Jag ställde tio frågor till båda grupperna (se bifogad bilaga) samt två

följdfrågor till grupp ett där jag ville att de skulle förklara hur de menade. När båda

intervjuerna var genomförda avrundade jag lektionen tillsammans med prästen med att

diskutera frågor som rör människosyn och människovärde. Eftersom det, vid tillfället, var

aktuellt med AIDS-galan talade vi om just den. Deltagarnas åsikter och värderingar som kom

fram i intervjuerna avspeglade sig i diskussionen. Diskussionen efter intervjuerna tillhörde

dock inte min undersökning. Men eftersom jag är en av dem som undervisar konfirmanderna

ville jag sammanfatta och avrunda dagen med det som varit aktuellt.

Vid andra intervjutillfället då intervjuade den grupp som konfirmerades våren 2006 fanns

det inget undervisnings tillfälle att knyta ihop intervjun med diskussion så jag avrundade

stunden med en gemensam fika där jag gav utrymme för tankar som dykt upp under kvällen

eller efter tiden som konfirmand. Det gjorde jag för att jag ville inte bara släppa dem efter en

känsloladdad intervju utan att de fått utrymme att prata ut.

4.2 Presentation av intervjuresultaten med konfirmanderna

Jag har valt att presentera allt deltagarna säger. Inga åsikter eller värderingar har blivit strukna

eller borttagna. Den grupp som läser inför konfirmationen våren 2007 var inte så villiga att

diskutera medan den grupp som konfirmerades våren 2006 var mer villiga att diskutera.

Allmänt om konfirmationsundervisningen i den här specifika församlingen kan jag säga att

undervisningen lägger stor vikt på värdegrunden och etik. Värdegrunden har belysts i arbete

med liknelser ur Bibeln och olika etiska frågeställningar bland annat. Att behandla andra som

man själv vill bli behandlad samt att förstå att man som individ är unik och värdefull oavsett

hur man ser ut eller var man kommer ifrån är viktiga aspekter i konfirmandundervisningen.

19

Båda grupperna har en förståelse för värdegrunden och de centrala och svåra begreppen som

förekommer i mina intervjufrågor. Jag har, här i min uppsats, gett alla deltagarna fingerade

namn.

4.3 Intervju med konfirmandgruppen som läser inför våren 2007

Alla deltagare i de båda grupperna var överens i första frågan: ”Alla människor är lika mycket

värda.” Vad anser du om det påståendet? Förutom en pojke :

– Ja, förutom sådana, typ kriminella eller brottslingar. Jag vet inte varför. (Per, 14 år)

På det påståendet kommenterade en annan pojke i gruppen:

– Alla är ändå människor. Ja, de är lika mycket värda. (Micke, 14 år)

Några av deltagarna nickade instämmande.

I fråga två: Finns det några undantag där man kan säga att det finns människor som är

mindre värda? Tyckte tre deltagare att det inte det fanns några undantag. Två deltagare hade

avvikande åsikt när det kom till kriminella och brottslingar.

- Asså alla är lika mycket värda på ett sätt men, asså kriminella, de är typ mindre värda

för att asså de gör brott och sånt. (Kalle, 14 år)

– Jag håller med honom fast, förutom då som jag sa innan, kriminella. Sådana

som stulit saker och mördat. Kriminella, de förtjänar inte det tillräckligt. (Per, 14 år)

I den andra gruppen tyckte alla deltagare att det fanns undantag. Alla fyra tyckte då att det var

människor som behandlar andra människor dåligt. De menade att om man behandlar andra

dåligt är man själv inte lika mycket värd. En av deltagarna tyckte följande:

– Ja, terrorister för vad de gör. (Gustav, 14 år)

I tredje frågan: Ge exempel på beteende eller uttryck som kränker människans värde, var det

två som inte kom på något. Fem gav exempel på mobbning, att bli retad och att känna sig

förolämpad.

- Om man blir mobbad tillexempel. Så vill man inte existera. (Per, 14 år)

Två av deltagarna ansåg att det var kränkande om en person man tyckte om sa något elakt till

en.

– Det är lite speciellt om man gillar en person, så typ säger den personen ”du är

skitful” så är det kränkande för en. (Gustav, 14 år)

20

Deltagarna skruvade på sig och tittade ner i bordet. Det kändes som jag fick blyga svar men

senare i intervjun kom det fler exempel.

Fjärde frågan: Har det tagits upp något om människovärde på din skola? Hur gick det till? I

grupp ett var det en deltagare som inte ville kommentera. Två av deltagarna hade tagit del av

det i skolan.

– Vi har det på social kompetens timmarna. (Eva, 14 år)

- Lärare tar upp det ibland. (Per, 14 år)

En av deltagarna, i grupp ett, menade att det tas upp men endast av prästerna på besök men

också att lärarna inte tar upp det alls. I grupp två var alla deltagare överens om att inget om

människovärde tagits upp på deras skola. Två av deltagarna i grupp ett tänkte noga efter innan

de svarade. Alla deltagare höll med om att de tycker att det saknas på skolan.

– Nej, inte vad jag vet. Det hade blivit mycket bättre om det tagits upp. (Maria, 14 år)

– Ja, asså vi pratar om det ibland när prästerna kommer på besök, men så händer det

ingen skillnad. De bara står och pratar om det när vi väl har det. De säger att alla är lika

mycket värda och sen frågar de vem som har gjort nått dumt så sitter alla som typ

liknande änglar. Asså lärarna på *** skolan, de tar inte upp det eller nånting, de stoppar

inte bråk eller nått. De bara säger –ja, du ska till rektorn. (Kalle, 14 år)

En annan av deltagarna från samma skola instämde i vad Kalle sa. Båda deltagarna skakade

på huvudet.

Som följdfråga ställde jag: Säger rektorn något om människovärde då? Båda deltagarna sa

nej. Båda deltagarna hade förslag på vad personalen på skolorna kunde göra för att förhindra

kränkning av människans värde:

– Man borde ha en lögndetektor! För de som mobbar och inte erkänner. (Per, 14 år)

- Ja, och så de som typ mobbar och sånt skulle man skicka iväg typ på nått läger så att

de blir snällare eller nått. (Kalle, 14 år)

Femte frågan: Förekommer det i skolan beteenden eller uttryck som kränker människans

värde? Ge exempel. Här fick jag samma exempel om att bli förolämpad av någon man tycker

om, utav samma personer i grupp två.

– Det som *** sa precis med att om man gillar någon och så säger den personen något

elakt till en. (Maria, 14 år)

21

En av deltagarna hade sett något och en deltagare syftade på att det förekommer ibland. Men

han kom inte på något exempel. Båda deltagarna var ifrån grupp ett. I grupp två var två

deltagare osäkra på om det förekommer. Resten av deltagarna gav exempel på att folk på

skolan retas och kränker.

– Det gör det på vår skola i alla fall! Där kan man se hur olika gäng står och kränker.

Säger t.ex. Vad ful du är! Vilka stora fötter du har! Och sånt. (Kalle, 14 år)

Samma deltagare, Kalle, tog upp att det finns en lärare som kränker elever på hans skola.

- Vår träslöjdlärare han är typ halvt rasist. Så han står och kränker alla utlänningar.

(Kalle, 14 år)

En av deltagarna från samma skola nickade och höll med. Jag ställde som följdfråga: Vad är

det han säger och gör då?

– Ja, han säger: Stick hem med dig. Jävla blattar! Och sånt… Jag kan tänka så mycket

problem han har med polisen. Vår rektor är likadan. (Kalle, 14 år)

Jag ställde ytterligare en följdfråga till grupp ett, eftersom jag märkte att de blev ivriga. De

skakade på huvudet och skruvade på sig och bytte blickar. Frågan jag ställde var;

Förekommer det att lärare kränker elever? Alla deltagare sa JA! Högt och tydligt och

mumlade sinsemellan men de ville de inte ge några fler exempel.

– Vi har en sån feminist på vår skola som är lärare. Hon..ja, nej jag vill inte säga…

(Per, 14 år)

Jag övergick till, frågorna som berörde människovärdet och konfirmandundervisningen.

Sjätte frågan: Vilken bild av människans värde tycker du förmedlas i

konfirmandundervisningen? Där Höll alla deltagarna i de båda grupperna med att det var en

bra bild som förmedlades.

– Det förmedlas så mycket som det ska, så bra som det går. (Eva, 14 år)

– Ingenting saknas. (Gustav, 14 år)

Fråga sju: Upplever du att din syn på människans värde har förändrats genom

konfirmationsundervisningen? I så fall hur? Alla deltagare gav ett ja till svar. Tre av

deltagarna i grupp ett ansåg att man blir snällare. En deltagare menade på att man tänker sig

för mer och en deltagare svarade:

22

– Ja. Det är som att jag, precis bråkat med min före detta bästa kompis. Typ jag hatar

henne jättemycket för att hon har gjort jätte dumma saker mot mig. Så… men ändå. Hon

är lika mycket värd som alla andra, även om hon gör så. (Jenny, 14 år)

Två av deltagarna i grupp två var osäkra på hur, men de tyckte ändå att det hade förändrat

dem som personer.

– Ja. Man retar inte folk på ett sätt som kan kränka. (Gustav, 14 år)

– Ja. Man mobbar inte mer. (Maria, 14 år)

På fråga åtta: Upplever du att din syn på dig själv som människa och ditt värde förändrats

genom konfirmandundersökningen? I så fall hur? Tre deltagare totalt var osäkra och sex

deltagare menade på att man är snällare i vad man säger till andra och på vilket sätt man gör

det.

– Vi säger typ att någon är mobbad. Sen så kanske innan, som ett exempel, att jag också

mobbade den personen. Men så gör man inte det nu, man kanske bara berättar, inte retas,

för personen hur det är. (Maria, 14 år)

– Mm, asså man försöker sköta sig och typ försöka vara snäll mot alla. (Kalle, 14 år)

- Man får träffa nya kompisar, utan att man bryr sig hur de ser ut, som jag själv gjort.

(Jenny, 14 år)

Fråga nio och tio var lite provocerande. Där fick de själva ge exempel på om de behandlats

eller behandlat andra som om de vore mindre värda. Dock verkade frågorna inte vara för

känsliga för grupp ett men för grupp två verkade frågorna en aningens känsliga. Deltagarna i

grupp två vred på sig och tittade ner i bordet.

Fråga nio: Har du någon gång upplevt att du behandlats som om du vore mindre värd?

Berätta hur.

Deltagarna i de båda grupperna gav exempel på att de hade blivit anklagade för saker de inte

gjort, att råkat ut för mobbning och en gav exempel på ”skitsnack”:

- Ja. Skitsnack. När någon pratat om mig och sånt de inte vet nått om. (Micke, 14 år)

– När man blir utanför. (Elin, 14 år)

I grupp två ville en av deltagarna inte besvara frågan. Jag pressade dem inte att besvara något

de inte ville.

23

Sista och tionde frågan: Har du någon gång behandlat en människa som om hon/han vore

mindre värd? Berätta hur. Här ville inte deltagarna så gärna svara på frågan. Två deltagare i

grupp ett och en deltagare i grupp ett valde att inte svara. Andra exempel jag fick var att de

mobbat någon.

- Man tänker mer på det nu, vad det är man säger. (Eva, 14 år)

- När man blivit arg någon gång så har man, om någon typ sagt nått, har man sagt nått

Tillbaka. Men man menar egentligen inte det. (Jenny, 14 år)

I grupp två var det två deltagare som gav ett exempel medan de gav varandra skeptiska

blickar som utbröt i fnitter.

– Jag har behandlat någon så. Exempel det var en tjej som gillade en kille så sa han att

hon var skitful. (Gustav, 14 år)

– Ja, det har hänt alldeles nyligen, det han sa, igår! (Maria, 14 år)

4.4 Intervju med gruppen som konfirmerades våren 2006

Första frågan: ”Alla människor är lika mycket värda.” Vad anser du om det påståendet?

Nio av deltagarna ansåg att alla är lika mycket värda. Fem av deltagarna tyckte dock att det

fanns undantag som människor som tagit andras liv, människor som utsatt oskyldiga för något

hemskt och nazister och rasister.

- Jag håller inte med att tar man någons liv är man mindre värd. Alla är lika värda.

Men i vissa länder finns dödsstraff och jag tycker det är fel för då tar man någons liv

då också. Jag tycker att även om en människa tar någons liv förtjänar han inte få sitt

liv taget. Då visar man att den personen är mindre värd och inte förtjänar att leva.

(Anna, 15 år)

- Det är sant men inte många som tänker på det. Man vet det är så men ändå lever man

Inte så. (Jenny, 15 år)

- Både ja och nej. Alla ÄR lika värda men jag vet inte riktigt… det finns människor som

skadar och dödar andra som på sätt och vis är lika värda men ändå mindre.

(Elisabeth, 15år)

Fråga två: Finns det några undantag där man kan säga att det finns människor som är

mindre värda? Här tyckte sex deltagare att det inte finns några undantag. Resten gav exempel

på mördare, rasister och nazister, våldtäktsmän och djurplågare.

- Dåliga människor. Människor som gör dumma saker medvetet. (Erika, 15 år) 24

– Ja, Hitler är ett sådant exempel för allt han gjorde. (Stina, 15 år)

– Massmördare, våldtäktsmän, djurplågare är inte värdefulla i mina ögon! (Jenny, 15 år)

På fråga tre: Ge exempel på beteende eller uttryck som kränker människans värde, fick jag

exempel som att såra någon medvetet, falskhet, misshandel, djurplågeri och att sparka på

någon som ligger, nedvärdering och mobbning. Samt kommentarerna nertill:

- Mord, våldtäkter, kvinnomisshandel, barn som utnyttjas, slaveri. (Jenny, 15 år)

– Att hota någon, att på grund av religion kränka människor på det viset att man inte

får jobb. (Marie, 15 år)

– Allt Hitler gjorde. Hedersmord, att tvinga invandrarflickor att gifta sig. Att råna

eller misshandla eller våldta någon. (Elisabeth, 15 år)

Fråga fyra: Har det tagits upp något om människovärde på din skola? Hur gick det till?

Tycker du att något saknats? Var det fem deltagare som menade på att det inte tas upp något

alls. Tio av deltagarna hade varit med om att det tagits upp. Dock ansåg 14 deltagare att det

var alldeles för lite. En deltagare var nöjd med hur de var. Två av deltagarna menade att det

endast sker då prästerna kommer på besök.

- Jo, vi har pratat lite om mobbning i klassen. Vi fick diskutera i grupper och skriva om

det. Men det är klart det kunde finnas mer av det. Vet inte hur det är i de andra

klasserna. (Lina, 15 år)

- Ibland. Men det hade inte skadat om lärarna varit schysstare mot eleverna. De säger

rätt elaka saker ibland, vill inte säga vad. Och så är de orättvisa. (Camilla, 15 år)

- Nja, då prästerna kommer på besök. Men ingen bryr sig typ. (Anna, 15 år)

Fråga fem: Förekommer det i skolan beteenden eller uttryck som kränker människans

värde? Ge exempel. En av deltagarna var osäker. Resten av deltagarna gav exempel som:

– Lärarna säger att man är dum i huvudet. (Camilla,15 år)

- De säger ”din mamma” och det är som en förolämpning för invandrare typ. Även

svenskar tar illa upp. Det är typ det värsta man kan säga typ. (Elisabeth, 15 år)

Att säga något om någon annans familj/familjemedlemmar, främst kvinnor i familjen, är ett

sätt bland unga att förolämpa varandra. Eftersom i vissa kulturer är familjen helig och att säga

något om någon annans mamma exempelvis är en grov förolämpning.

25

Andra exempel jag fick var mobbning, misshandel, kränkning av utseende, utfrysning,

skitsnack, falskhet och att bli retad. Två deltagare gav exempel på gängbråk:

- Många mobbar. Gäng som kränker andra. Det brukar finnas en i varje klass som man

typ retar för nått. Kallar dem nördar och sånt. (Jessica, 15 år)

- Ja, de coola är alltid på de svaga. Mest bland tjejerna om man inte är på ett visst sätt

går de på en. (Malin, 15 år)

På sjätte frågan: Vilken bild av människans värde tycker du förmedlas i

konfirmationsundervisningen? Svarade alla att de var en bra bild. En av deltagarna tyckte att

det kunde vara lite för mycket diskussion kring människovärdet ibland.

- Vi fick skriva regler. Det var bra. Och så blev det bråk på lägret och folk som mådde

dåligt så blev det bra sen. (Malin, 15 år)

- Det var bra när man fick dramatisera. Då kunde man leva sig in i andras situationer.

(Christina, 15 år)

- En positiv bild. Ibland kunde det bli jobbigt i gruppen när någon var taskig och jag

har inte så många vänner men det kändes tryggt ändå. (Lina, 15 år)

- Det var bra, man tänkte efter mycket. Det kändes som man kunde lita på ledarna och

säga vad man kände. (Emma, 15 år)

Fråga sju: Upplever du att din syn på människans värde har förändrats genom

konfirmationsundervisningen? I så fall hur? Här svarade tre deltagare att de inte visste.

Två ansåg att de blivit mer troende och att konfirmandundervisningen förändrat deras syn på

människovärde på det viset.

- Jo, man har lärt sig mycket om Jesus och vad han ville visa människorna. Att alla är

lika mycket värda! (Christina, 15 år)

Resten gav exempel på att man behandlar andra med större respekt än förr, att man

värdesätter sina vänner, blivit snällare och tänker mer på livet och hur man lever det.

- Jag har börjat behandla folk med mer värde och inte fryser ut någon. Jag tänker på

vad jag säger till folk så de inte ska bli sårade. (Anna, 15 år)

Åttonde frågan: Upplever du att din syn på dig själv som människa och ditt värde

förändrats genom konfirmandundersökningen? I så fall hur? Tre deltagare tyckte inte att

deras syn på sig själv som människa förändrats. 26

Fem deltagare svarade att de kände sig mer värdefulla.

- Jag har fått mer självförtroende och kan säga jag är bra på något och att jag faktiskt

är värdefull. (Lina, 15 år)

- Det är som i den låten Du vet väl om att du är värdefull, man är värdefull helt enkelt!

(Malin, 15 år)

Två deltagare ansåg att tron har förändrat dem som människa.

- Jag tänker mer på Gud och tro. Jag försöker leva rätt. (Stina, 15 år)

- Ja, jag tänker också på Gud och religion vad det är för mig. (Lina, 15 år)

Resten svarade att de aldrig kände sig ensamma eftersom de hade sig själva på ett annat sätt,

de försökte bli bättre vänner och döttrar/syskon och att de kände sig starkare.

Fråga nio och tio verkade inte alls känsliga för de tre grupperna.

På fråga nio: Har du någon gång upplevt att du behandlats som om du vore mindre värd?

Berätta hur, svarade Tio deltagare att de varit mobbade eller retade någon gång. En deltagare

ursäktade sig och sa hon inte ville svara på frågan. En av deltagarna hade blivit kallad för

”dum i huvudet” av en lärare vilket hon ansåg vara kränkande. Tre deltagare gav exempel på

att bli övergiven av vännerna eller pojkvännen.

- Blev retad i skolan. Det kändes som jag var mindre värd när jag blev utstött och

lämnad av personer som betydde allt. (Marie, 15 år)

- En kille dumpade mig för han tyckte jag var ful. Hans kompisar hade också sagt det.

Det kändes pinsamt och jobbigt. (Elisabeth, 15 år)

På tionde och sista frågan: Har du någon gång behandlat en människa som om hon/han

vore mindre värd? Berätta hur, valde en deltagare att inte svara, samma deltagare som inte

ville svara på förgående fråga. Fyra deltagare var osäkra.

- Jag har tagit en annan tjejs pojkvän, det var inte så snällt för hon blev riktigt knäckt.

(Mia, 15 år)

- Jag snackade skit typ bakom ryggen på en annan tjej men asså hon började. Jag bara

gav igen, fast det var fel. (Camilla, 15 år)

Tre deltagare gav exempel på att de varit elaka mot någon i familjen.

- Jag kan säga dumma saker till min familj som jag inte menar när jag blir arg. Men det

är för att mina föräldrar aldrig tar på sig skulden då de gjort fel. De vill bara att vi

ska lyda. (Malin, 15 år) 27

De andra deltagarna gav exempel på att de snackat skit, retat någon eller fryst ut en vän.

4.5 Genomförandet av intervjuer med undervisande lärare i religionskunskap

Jag tog kontakt med fem ansvariga lärare för religionsundervisningen på deltagarnas skolor.

Alla fyra skolor som deltagarna går på är representerade. Jag förklarade för lärarna vad det

var jag gjorde och jag sa inte vilka elever jag intervjuat eller vad de svarat. Eftersom det var

innan jul så hade skolorna ingen möjlighet att ta emot mig så vi kom överens om

telefonintervjuer som jag bandade på min telefonsvarare. Jag ställde samma frågor till de fem

lärarna. Totalt är det fyra olika skolor som mina deltagare går på och jag pratade med fem

lärare. En svaghet med att intervjua lärare var att jag uppfattade lärarna som reserverade och

defensiva. Det kändes som de var ovilliga att prata men jag fick i alla fall reda på lite. Jag har

gett lärarna fingerade namn. Åldern frågade jag inte efter.

4.6 Intervjuer med undervisande lärare i religionskunskap

Första frågan jag ställde var: Vad gör ni just nu i ämnet religionskunskap?

På två av fyra skolor arbetade man med världsreligionerna just nu och de andra två skolorna

arbetade med samhällskunskap och historia.

- Religionskunskap… ja, du. Vi har jobbat med Islam och Kristendomen lite och ska

arbeta vidare med Hinduismen och Buddhismen är det tänkt. (Lars, lärare)

- Vi arbetar inte med religion just nu. Det var världsreligionerna förra terminen, men ju

arbetar vi med historia. ( Eva, lärare)

Andra frågan: Hur bearbetas värdegrundsfrågorna, etik och moral samt frågor om

människovärde och människosyn på skolan?

Samtliga lärare menade att värdegrundsfrågor är något eleverna ska vara bekanta med

eftersom det har, mer eller mindre, diskuterats på de respektive skolorna. Etik och moral samt

värdegrundsfrågor är något som kommer upp här och var.

- Vi har ett fint samarbete med svenska kyrkan. Vi får besök av en präst som kommer på

besök och talar lite om etik och moral och värdegrundsfrågor. (Eva, lärare)

På fråga tre: Hur hanterar man vardagliga situationer där elever känner sig felbehandlade?

svarade tre av fem lärare att eleverna var bra på att lösa sådana händelser sinsemellan rätt bra.

28

- Prästerna fungerar också som kontaktpersoner. De har absolut tystnadsplikt och är

väldigt populära här på skolan när de väl kommer men det brukar lösas mellan

eleverna annars. (Eva, lärare)

- Jag anser att jag har en bra relation till mina elever och de kommer till mig i

förtroende ibland. De vet om att de alltid kan komma. (Lisa, lärare)

- Vi har en bra kurator på skolan och så har vi fått en kamratstödjare som är bra på

sånt. (Lars, lärare)

Fråga fyra: Tycker du att skolan ett bra samspel med hemmen? var det svårt att svara på

eftersom de ansåg att de undervisade i ämnet SO i flera klasser, dock i sina egna klasser ansåg

alla lärare sig ha ett gott samspel med hemmen.

- Jo men jag har ett hyfsat samspel med den klass jag är mentor i. I övrigt är det inte

mitt ansvar vad som sker i andra klasser förstår du. (Eva, lärare)

- Jag vet faktiskt inte, jag är ju bara SO-lärare på skolan. (John, lärare)

Femte och sista frågan: Vad gör skolan för att stärka elevernas självbild?

Jag kände att tre av fem lärare blev osäkra för de tvekade och dröjde innan de svarade.

- Hmmm, … vi har ju kamratstödjare som är bra på att lyssna och rådgivare som sagt

då.. Jag tror inte det är några problem med det. (Lars, lärare)

- Oj, hmm, det handlar nog mycket om vad som händer hemma eller relationerna

eleverna har till varandra. Det är knappast något vi kan påverka direkt. (Lisa, lärare)

Två av lärarna svarade att de nästan var säkra på att all personal gör sitt bästa för att

uppmuntra, peppa och berömma eleverna.

- Vi gör det vi kan! Det är viktigt att man ser alla, vilket inte är det lättaste. Att hälsa på

varje elev man passerar i korridorerna är en bra början. (John, lärare)

29

5. Analys

Syftet med min undersökning var att ta reda på vad dessa specifika konfirmandgrupper har för

tankar och uppfattningar kring synen på människans värde under konfirmationsläsningen i

förhållande till den upplevelse de har utav synen på människans värde som skolan förmedlar?

Samt vad några undervisande lärare, i ämnet religionskunskap, har för upplevelse av den syn

på människans värde som skolan bör förmedla? Vidare har jag haft som ambition att

undersöka hur konfirmandernas självbild och syn på människans värde utvecklas under

konfirmationstiden enligt konfirmanderna. Undersökningen gjordes bland unga som läser

inför konfirmationen just nu, unga som blev konfirmerade förra året samt undervisande lärare

för dessa specifika deltagare. Undersökningen handlar inte om hur mycket det tas upp kring

människovärdet i konfirmandundervisningen samt skolan utan deltagarnas uppfattning kring

det som tas upp om människans värde både i konfirmandundervisningen samt skolan.

5.1 Synen på människans värde

Utifrån hur konfirmanderna besvarade mina frågor fick jag en uppfattning att de känner till

innebörden av människans värde, fast det, enligt deras uppfattningar, förekommit så lite

diskussion kring det i skolan.. De talar om att alla har lika stort värde och är medvetna om

begrepp som kränkning, värdegrund, nazism och rasism. De har själva varit med om att någon

fått dem känna sig mindre värda, antingen det varit kompisar, lärare eller andra. På vilket sätt

det skett, dvs. vad man uppfattar som kränkande och nedvärderande, är olika från individ till

individ. De deltagare som hade avvikande åsikter gav skäl till varför de tyckte som de gjorde.

Precis som Collste, (1996), skriver så är människor som gjort sig skyldiga till brott mot

andra också människor med lika värde som alla andra. Respekten för människovärdet, oavsett

vilken individ eller handling man talar om, bör bevaras. Oavsett om det är inom skolans värld

eller i konfirmandundervisningen har lärare/präst i uppgift att föra in ”hjärtats” etik snarare än

”domens” etik. Där kan det svikta lite eftersom den uppfattning jag fått är att en del av

deltagarna anser att kriminella bl.a. bär på ett mindre människovärde.

- Hitler förtjänar inte att bli kallad för människa. Se bara hur många människor han

dödade. (Stina, 15 år)

Värdegrundsdiskussioner i konfirmationsundervisningen verkar ha påverkat konfirmanderna,

men frågan är om det har poängterats tillräckligt allas lika värde oavsett handling? Det gäller

både skolan och konfirmandundervisningen. Konfirmanderna kan även bli påverkade på annat

håll. Exempelvis genom föräldrar/syskon, hemmet, skolan, kompisarna eller massmedia. 30

Konfirmanderna verkade ha delade åsikter i frågan om alla är lika mycket värda. Det fanns

även de som ansåg att alla är lika värda fast ändå finns det dem som är mindre värda pga. sina

handlingar mot andra människor.

- Asså alla är lika mycket värda på ett sätt men, asså kriminella, de är typ mindre värda

för att asså de gör brott och sånt. (Kalle, 14 år)

I diskussioner, i de båda grupperna, färgar av diskussioner konfirmanderna haft kring

moralisk frihet och dess begränsningar i konfirmandarbetet.

- Alla har rätt att se ut som de gör och tycka vad de vill, men om man har rasistiska

åsikter behöver man liksom inte skylta med det för andra kan ta illa upp eller så får

man problem för det. (Malin, 15 år)

- Jag kan tycka att någon klär sig skitfult men jag får inte säga det typ för han har ju

rätt att se ut så. Han kanske tycker likadant om mig vad, vet jag? Man har rätt att

tycka som man vill men man får inte felbehandla andra för det. Man måste respektera.

(Jenny, 14 år)

Det var ingen som ansåg att någon annan var mindre värd pga. exempelvis utseende, hudfärg,

ursprung eller stil. Om man nu var mindre värd så är det för att man gjort någonting fel. När

det var någon som gav ett sådant svar blev det en diskussion deltagarna sinsemellan.

Konfirmanderna relaterar till sina egna värderingar kring rasism och nazism, exempelvis.

Mycket kretsar kring deras vardag, här och nu, dvs. skolan, lärarna och vännerna och

relationerna mellan.

Konfirmanderna verkar vara medvetna om att rasism, nazism och förföljelser finns men den

bild jag fick ifrån dem var att mycket utav deras moraluppfattningar och värderingar handlade

om vänskap och relationer till människorna i deras närmiljö. De har alla mer eller mindre

råkat ut för något som fått dem att känna sig mindre värda och även gjort något mot andra

som fått dem känna sig mindre värda. Det märktes att det fanns en eftertanke på hur de tänkte

förr och hur de tänker nu och vad som fått dem att ändra uppfattningar.

- Nu typ ångrar man sig allt man gjort. Man vet det är fel. Behandla andra som du själv

vill bli behandlad. (Micke, 14 år)

Jag kände att den före detta konfirmand gruppen hade starkare värderingar i fråga om alla är

lika mycket värda. Det kan bero på just att de har gått igenom allt det den nuvarande gruppen

går igenom i konfirmandarbetet eller att de är äldre och kanske påverkats av andra eller annat.

Exempelvis skolan, vännerna, media, hemmet och föräldrarna.

31

Precis som Larsson, (2003), påpekar så framgår det att de alla skapar och formar sina

livsstilar utifrån sina erfarenheter och upplevelser.

Diskussioner i konfirmandarbetet verkar ha gjort intryck på den före detta gruppen. Det

framgår, exempelvis, i deras svar att de bär på starka känslor kring förintelsens. De talade

mycket om förintelsen och dramatiserade kring den i konfirmandarbetet. Det framgår även i

de båda grupperna att man vill bli accepterad som människa oavsett vilken stil man har eller

vilken musik man lyssnar på. Det verkar ha gett resultat av vad jag nämnde tidigare att det är

en fördel att ta upp olika slags levnadssätt bl.a. genom musiken, eftersom det i allra högsta

grad relaterar till deras vardag och nutid.

- Tillhör man en viss stil kanske man blir dömd efter det. Hårdrockarna har sitt gäng

och rapparna har sitt gäng. De är de som äger på skolan. (Camilla, 15 år)

- Bara för att jag inte klädde mig som andra och lyssnade på techno blev jag typ utfryst

på mellanstadiet. (Eva, 14 år)

Bland deltagarna finns det många som finner musik som ett sätt att agera och uttrycka sig

igenom och precis som Bossius, (2003), påpekar så får ens handlingar inte lov att vara till

skada för andra.

- Jag tycker man ska få vara som man är. Mina vänner ser olika ut och alla är dem lika

värda för mig! Det kvittar om man är skejtpunkare eller lyssnar på R&B man ska

kunna behandlas lika för det. Man ska inte gå och slå ner någon bara för de har en

udda stil. (Malin, 15 år)

Skolan och konfirmandgrupperna bör vara platser där unga kan känna sig trygga och

respekterade för de det är. Jag fick intrycket att konfirmandgruppen är en sådan plats för dem,

dock vet jag för lite om skolorna de går på samt arbetet kring värdegrunden på dessa skolor

för att dra generella slutsatser. Jag vill poängtera att det är skillnad på skolan och

konfirmandundervisningen. Konfirmandundervisningen är frivillig medan grundskolan inte är

det. Därför är det svårt att jämföra dessa två

Konfirmandarbetet verkar ha gett konfirmanderna ett komplement till vad de saknar i fråga

om värdegrunden i skolans värld. Dock som jag nämnde tidigare har jag fått en uppfattning att

det sviktar lite. De unga anser att människor som gjort sig skyldiga till brott är mindre värda.

Jag har fått en uppfattning om att ungdomarna uttrycker de insikter som styrdokumenten för

konfirmandundervisningen eftersträvar, men poängteringen av just den frågan om alla är lika

värda oavsett handling kunde bearbetas mer i konfirmandarbetet.

32

En fråga jag kan ställa nu i efterhand är om deltagarna svarat ärligt eller försökt tillfredställa

mig, deras konfirmandledare, i frågorna som berör konfirmandundervisningen? Jag fick en

ganska positiv bild av deras uppfattning kring konfirmandundervisningen medan deras

uppfattningar om skolan gav en mindre positiv bild.

5.2 Synen på människans värde i skolan

Är skolan en plats där unga kan känna sig trygga och respekterade för de det är? Till en början

tyckte jag att de åsikter och upplevelser konfirmanderna hade, kring den bild av människans

värde som förmedlas i skolan, var skrämmande. Majoriteten ansåg att skolan har brister i

frågor kring människovärde. Dock vet jag inte så mycket om vad de gör i skolan. Men även

om konfirmanderna uppfattar allmänt att skolan har brister i frågor kring människans värde så

kan jag ändå se att det görs något. Jag uppfattade att konfirmanderna upplevde det som att när

prästerna kommer på besök läggs det ansvaret kring människovärde och värdegrund på dem.

Men det är skolan som engagerar prästerna, alltså är de en viktig resurs i den frågan. Ämnet

social kompetens har belyst frågor om människovärde enligt en deltagare samt några

deltagare påpekade att det har tagits upp även om det känts för lite. Jag vet dock inte så

mycket om hur skolan behandlar värdegrunden att dra generella slutsatser.

I styrdokumenten står det klart och tydligt formulerat hur skolan ska behandla

värdegrundsfrågor. Värdegrunden bör bakas in i alla ämnen och hela skolmiljön. Jag tror att

det är lite underförstått för eleverna att värdegrunden och människovärdet ska genomsyra all

undervisning samt hela skolmiljön. Det handlar inte bara om att diskutera ämnet utan även

handla rätt. Det ska framgå tydligt för elever vad värdegrunden är och vad den innebär.

Jag kan hålla med Hartman, (2000), i detta fall, där han skriver om människosynen hos barn

och unga, att det finns en spänning mellan den människosyn som förmedlas i skolan och den

uppfattning många elever har kring människosynen.

Lever skolan upp till det som den ska i frågor om värdegrunden? Den bild jag har fått utav

de unga och lärarna är en bild av skolan där värdegrunden kommit lite i skymundan eller

lämnats över på besökande präster. Men å andra sidan är det skolan som engagerar prästerna

som kan ses som en resurs och åtgärd. Värdegrunden kan aktualiseras i andra ämnen, som

bl.a. i ämnet social kompetens som en av deltagarna berättade.

Känner de unga att de bemöts med respekt i skolan eller förekommer det beteende som

kränker deras eller andras värde som människor? Av vad jag uppfattat av de unga så

förekommer det kränkande uttryck och beteende på skolan, även från lärare. 33

Skolan har en skyldighet att förmedla en värdegrund som, i detta fall, verkar uppfattas av

konfirmanderna som otillfredsställande. Lärarna verkade dock anta att övriga på skolan tar

hand om det, exempelvis kamratstödjare, präst eller kurator. De ansåg sig ha ett bra

förhållande till sina egna klasser men övriga undervisande klasser var det svårare att svara på.

Lärarna verkade vara ganska tillfredsställda med den syn de förmedlar utav människans värde

ute på skolorna. Det är positivt att skolpräster kommer på besök och belyser etiken och

moralen men det är huvudsakligen skolans plikt. Värdegrundsfrågor är inte något som enbart

tillhör religionsundervisningen utan det kommer in i vardagen, alla ämnen och klimatet på

skolan elever mellan samt elever och lärare mellan.

Som Zackari, Modigh, (2000), tar upp är det lätt att skolan och hemmet blir ”vi och de” och

det inte bara mellan skolan och hemmen av även mellan elever och lärare eller elever

sinsemellan. Den helhets bild jag fått utan de unga samt lärarna är att skolan redan är en plats

där det är ”vi och de” eftersom de unga kände sig kränkta och nedvärderade och ansåg lärarna

inte brydde sig om frågor som rör människovärde och lärarna verkade inte ha så stor koll på

hur eleverna mådde i stort.

- Jag utgår ifrån att eleverna mår bra. Visst finns det familjerelaterade problem bland

våra elever men det är säkerligen ingen som mår psykiskt dåligt eller så. Det hade vi

märkt av annars. (Lars, lärare)

Det lärarna säger verkar inte relatera till vad deltagarna säger. Det verkar, i mina ögon, som

lärarna och ungdomarna har skilda åsikter om hur det ser ut på skolan i frågan om skolan

förmedlar den bild utav människovärde som den sig bör förmedla. Kritiskt kan jag säga att

den uppfattning jag fått är att lärarna inte lever upp till de medvandrande mentorerna som ska

leda samtalets pedagogik. Den bild jag får är att lärarna antar att värdegrunden finns där i

bakgrunden och har belysts men den bör belysas gång på gång, lyftas fram från bakgrunden

och bli central.

Som jag tog upp i den tidigare forskningen så berör Hartman, (2000), att människas värde är

omätbart och alla har lika stort värde oavsett ålder. Därför har också barn samma värde som

andra; deras liv i dag är inte mindre värdefullt än det, som de kommer att leva som vuxna. Det

som var, för mig intressant i denna undersökning, är om skolan, I detta fall deltagarnas skolor,

lever upp till det som den ska i frågor om värdegrunden? Som jag nämnde tidigare så vet jag

alldeles för lite om vad som görs på skolorna för att dra slutsatser. Men utifrån deltagarnas

upplevelser så verkade det svikta på den punkten.

34

Känner de unga att de bemöts med respekt i skolan eller förekommer det beteende som

kränker deras eller andras värde som människor var en annan fråga jag ställde mig. Jag fick

uppfattningen att de kände att kränkning förekom på skolan elever mellan samt att det fanns

lärare som kränker elever. Om jag knyter de uppfattningarna om att känna sig kränkt av både

kamrater och lärare till Hartman som tar upp ett etiskt dilemma då läraren själv kränker en

elev. Kanske för att personkemin mellan en lärare och en elev inte stämmer vilket kan leda till

att läraren inte tål eleven. En provokation från eleven leder till kränkning mot eleven. Det jag

frågar mig är om nu deltagarna känner sig kränkta av lärare, hur behandlar de själva lärarna?

Säger de saker som är fel på fel sätt? Handlar de etiskt rätt? Givetvis ska eleverna bemöta

lärarna med samma respekt som de själva vill bemötas med. Även lärare har ett värde som

människa och det kan vara lätt att se saker ur sin egen synvinkel men själv glömma bort sitt

eget handlande. Det rätta att göra är att be eleven om ursäkt men även en elev bör be en lärare

om ursäkt då denne handlat fel.

Som Zackari och Modigh, (2000), tar upp så misslyckats skolan om den blir

kunskapsmässigt effektivare men någonstans på vägen förlorar sin respekt för mänskliga

värden. Kanske behöver skolan bli tydligare i att värdegrunden inte bara ska belysas i form av

diskussion utan även i hela skolmiljön och i handling? Om skolan inte ingriper på kränkande

ord ger den eleverna dubbla budskap och bidrar till diskriminering. Om det nu är så att lärare

kränker elever genom rasistiska uttryck bl.a. ger de, som vuxna, eleverna fel budskap. Att

elever säger kränkande saker till vuxna är fel och man får hoppas att de vuxna inte

responderar på det genom att göra samma sak. Skolan förlorar sin funktion som social

mötesplats om den inte möter fördomar på alla tänkbara sätt och anpassar dem efter eleverna.

Men precis som i konfirmandundervisningen bör det vara en tvåvägskommunikation.

Konfirmandundervisningen bör vara ett samspel mellan konfirmanderna och ledare samma

sak i skolan bör det vara ett samspel mellan elever och lärare.

5.3 Ungas sökande efter andlig identitet

Alla konfirmander ansåg att konfirmandläsningen förändrat dem och inställningen till

människans värde. De verkade nöjda med den bild av människovärdet som förmedlas i

konfirmandundervisningen. Deras inställning till människovärdet har blivit bättre och de

kunde dra slutsatsen att konfirmationsundervisningen förändrat deras självbild. De gav

exempel på att de ”blivit snällare”, försöker” sköta sig” samt har slutat att retas eller mobba

andra. Konfirmandtiden är ett stadium i livet då unga söker svar. 35

Men konfirmandläsningen innebär inte alltid att söka efter religiösa svar utan även

existentiella svar i vidare bemärkelse. Konfirmandundervisningen behöver inte utgå ifrån en

aktiv gudstro. Det förekommer att unga som accepterar konfirmandfrågan inte alltid tror på

gud. En andlig identitet handlar en hel del om en själv, ens självbild, tankar, värderingar och

synsätt. Konfirmanderna verkar ha en positiv inställning till konfirmationsläsningen och de

utrycker sig få ut någonting värdefullt ur den. Några deltagare i den före detta

konfirmandgruppen tog upp sin tro i sina svar. Att konfirmandtiden stärkt deras tro lyser

igenom mellan raderna i deras svar. Återigen tror jag att det beror på att de har hela

konfirmandtiden bakom sig medan den nuvarande är mitt inne i processen.

Som jag tog upp i den tidigare forskningen söker unga sig olika vägar till identitet. Kyrkan

och konfirmandundervisningen förefaller alltså fungera som en sådan väg för dessa

ungdomar.

Slutligen upplever jag att det har varit svårt, näst intill omöjligt, att jämföra

konfirmandundervisningen med skolan. Det är ett brett område som jag avgränsat till en viss

grupp deltagare inom konfirmandundervisningen samt skolorna de går på. Jag kan därför inte

generellt uttrycka mig allmänt om konfirmandundervisningen och skolan utan endast kring

denna specifika grupp deltagares upplevelser och tankar.

36

6. Diskussion

6.1 Skolan och människovärdet

Jag kan hålla med Hartman, (2000), i det fall där han talar om människosynen hos unga och

att det finns spänningar mellan den människosyn som förmedlas i skolan och hur de upplever

att den efterlevs. Flera deltagare har svarat att de känner sig kränkta av lärare, bl.a. Kalle, 14

år, som kände sig kränkt av sin träslöjdlärare.

Det tog tid för några av lärarna att svara på min fråga hur skolan stärker elevernas självbild.

Lärarnas tveksamhet eftertänksamhet fick mig att undra att om eleverna fått tillräckligt med

stöd, uppmuntran och känt sig sedda för de individer de är hade de kanske känt ett större

behov av att värdera andra människor? Anledningen till den tanken är att då jag ställde frågor

till konfirmander som rörde synen på människovärdet i konfirmandarbetet var de väldigt

nöjda och även i frågan om konfirmandundervisningen förändrat deras självbild och synen på

människans värde svarade majoriteten ja. De beskrev sig som ”snällare” och att behandlar

människor bättre. Om de nu fått känna sig sedda och då någon visat dem att de ÄR värdefulla

så kan man se en viss påverkan på dem. Den uppfattning jag fick var att

konfirmandundervisningen blivit ett komplement till den värdegrund skolan ska förmedla

men inte förmedlar som sig bör.

Franck, (2003), talar om den moraliska friheten och dess begränsningar. Jag anser det hade

varit en bra början till att bryta den känslan av otrygghet eleverna på skolorna kan känna. Dvs.

att det förekommer beteenden som kränker människans värde både bland elever sinsemellan

och elever och lärare sinsemellan. Vad har en elev för rättigheter? Hur ska hon/han bemötas?

Jag tror att om inte elever känner att de ingår i demokratin mellan lärare och de själva skapar

de sin egen demokrati och agerar utefter sina egna begränsningar. Sedan kan det uppstå

konflikter då elever känner sig orättvist behandlade för någonting de gjort då de inte känt till

begränsningarna. Skolan bör vara mycket tydlig på den punkten kring moralisk frihet och dess

begränsningar.

En annan sak jag reagerade på var hur det kan komma sig att lärare kränker elever? Jag

tänker främst på Kalle, 14 år, som berättade att träslöjdläraren kallade invandrarelever för

bl.a. ”jävla blattar.” Det bryter mot yrkesetiken och om det nu är så att konfirmanderna givit

mig ärliga svar på frågorna kan jag utgå ifrån att det inte bara brister i värdegrunden men även

i yrkesetiska frågor i vissa fall. Hur ska vi som lärare lära ut värdegrunden, få elever att känna

sig sedda och värdefulla när vi själva kränker dem och får dem att känna sig underlägsna?

37

Lärarna lever då inte upp till att vara de medvandrande mentorer de förväntas vara.

Hartman, (2000), tar upp några etiska dilemman som exempelvis då läraren själv kränker en

elev. Det rätta att göra är att be eleven om ursäkt. Läraren har anmälningsplikt gentemot sig

själv och en moralisk skyldighet att handla.

- Min lärare tyckte jag var dum i huvudet. Hon satt och sa åt mig att jag inte kommer

bli någonting i livet efter att jag hade misslyckats på ett prov. Men jag förklarade att

jag hade problem hemma och hon förstod men hon sa inte förlåt för det. Det tycker

jag hon borde ha gjort. (Camilla, 15 år)

Konfirmanderna själva saknade något om människovärde i skolan och ansåg att det hade

blivit bättre om det förmedlades en bättre och klarare bild av människovärdet i skolan.

Zackari och Modigh, (2002), skrev att om skolan inte ingriper på kränkande ord ger den

eleverna dubbla budskap och bidrar till diskriminering. Jag tycker det är extremt viktigt att

lärare föregår med gott exempel, speciellt på skolor som är mångkulturella som i detta fall,

eftersom det är lätt att kulturkrockar blir underlag för främlingsfientlighet och konflikter. Som

i det fallet där träslöjd läraren kallat invandrarelever för ”jävla blattar” Det är bra att det finns

kamratstödjare och präster på skolor som resurser men ett engagemang och handling krävs

även av lärarna i alla ämnen och hela skolmiljön också.

Värdegrunden bör genomsyras i alla ämnen, inte bara i ämnet religionskunskap. Därför kan

jag nu i efterhand tycka att det var dumt att bara intervjua religionslärare. Som en av

deltagarna nämnde togs värdegrunden upp i ämnet social kompetens vilket är ett exempel på

att det kan bakas in i alla ämnen.

Fråga fyra till konfirmanderna: Har det tagits upp något om människovärde på din skola?

Hur gick det till? Tycker du att någonting saknas? Är ganska svår att svara på, tycker jag nu i

efterhand eftersom värdegrunden inte är någonting som bara ska diskuteras utan även sättas i

handling. Å ena sidan fanns det elever som tog upp att de känt sig kränkta av lärare, vilket är

exempel på att i dessa fall har värdegrundens handling missbrukats i dessa deltagares

uppfattningar.

Både Zackari och Modigh, (2002) och Bergem, (2000), talar om samspel mellan skolorna

och hemmen. Jag fick ett intryck att lärarna tycks ha ett gott samspel mellan hemmen för de

klasser de är mentorer för men dock var det svårt i frågan om övriga klasser de undervisade i.

38

6.2 Sökandet efter andlig identitet

För att återkoppla till Bossius, (2003), om Black metal-kulten och unga, tror jag att det kan

bero på att unga bär på mycket ilska inom sig som sedan kan bryta ut i den typen av

identitetsökning kan bero på mycket. Exempelvis massmedia, vänner eller miljön runt

individen. Men främst tror jag att det handlar mycket om under vilka förhållanden den unge

individen får växa upp. Förmedlas värdegrundsfrågor eller etiska ställningsstaganden rätt?

Hur ser stämningen ut på skolan och i klassrummet? Hur är vuxna mot de unga att de känner

ett så starkt hat? Vad har triggat dessa känslor till ytan?

Unga söker efter förebilder att se upp till, efterlikna eller ta exempel av. Om dessa exempel

sviker den unge, vad kan hända inombords så hos den unge? Tonåren är den period som det

sker mest förändringar i, både på insidan och på utsidan. Att bli besviken kan ta hårt på en

tonåring. Den unge skapar sig en bild av hur omvärlden samt närmiljön är och därför anser jag

att det är viktigt att värdegrunden samt människovärdet belyses som det ska. Om nu de unga

känner att allt är hopplöst och hemskt, varför ska vi vuxna då visa att det är så och att det inte

blir bättre? Min undersökning ger vid handen att skolorna på ett mer handfast sätt borde

granskas gällande i vilken mån de verkligen uppfyller de mål kring värdegrund som

styrdokumenten understryker. Konfirmandundervisningen är ett komplement till skolans

värdegrundsfrågor. Men det borde ges mer utrymme för värdemässiga reflektioner som ges

inom ramen för den konfessionella konfirmationsundervisningen även inom den

konfessionsfria svenska religionsundervisningen.

Denna uppsats har undersökt ungdomar som lever i ett mångkulturellt område där bara en viss

del konfirmeras. De som får konfirmeras tycks sammantaget få åtminstånde hyfsat goda

möjligheter till etiska och existentiella reflektioner. Men hur ser situationen ut för den

majoritet som inte konfirmeras?

Resultatet från denna uppsats begränsade undersökning ger vid handen att den svenska,

kommunala skolan på sina håll fortfarande verkar vara långt ifrån att uppfylla de

värdegrundsmål som fastställs av skolans styrdokument.

Som Göran Larsson, (2003), tar upp att unga människor skapar och formar sina livsstilar

utifrån sina erfarenheter och upplevelser tror jag att konfirmandtiden är en upplevelse och

erfarenhet som stärker den unga och ger en mening. Konfirmandtiden kan betyda olika saker

från individ till individ. Exempelvis brukar konfirmander få skriva ett brev till sig själva

precis i början och det brevet får de i samband med konfirmationen eller precis innan. Jag var

själv med om det när jag konfirmerades och de konfirmander jag arbetat med har fått göra det. 39

Det brukar oftast bli fnitter och förvåning bland konfirmanderna när de får läsa sina brev. Jag

har hört konfirmander säga att det märks en skillnad och reaktionerna kan bli – Var jag seriös

då? Eller –Har jag verkligen sagt detta? Vad det är konfirmanderna skrivit till sig själva är

det bara de som får läsa och de brukar vilja behålla det för sig själva. Många unga vill

formulera sin egen tro, och inte nödvändigtvis en tro på en Gud. För en del är

konfirmandtiden en tid då den unga upptäcker sidor hos sig själv eller går djupare in på sidor

hos sig själv. Eftersom konfirmandtiden handlar mycket om en själv och sitt eget jag.

40

7. Litteraturförteckning

Bergem, Trygve, (2000), Läraren i etikens motljus, Lund: Studentlitteratur

Bibel 2000, (2001), Verbum

Bosbach, Ann-Katrin och Homann, Eva och Lindberg, Anders och Ramnerö, Bertil och

Tuvelius, Dag och Kilhed, Marie (1994), Riktlinjer för Svenska kyrkans

konfirmandarbete, Solna: Tryckindustri Information

Bossius, Thomas, (2003), ”I skuggan av nattens herre – om musik, religion och rasism i

den nordiska black metal-kulturen”, i Larsson, Göran (red.), (2003), Talande tro.

Ungdomar, religion och identitet, Lund: Studentlitteratur

Bryman, Allan, (2002), Samhällsvetenskapliga metoder, Liber

Carlquist, Jan och Kristiansson, Leif, (1996), Det handlar om dig, Verbum

Collste, Göran, (1996), Inledning till etiken , Lund: Studentlitteratur

De Vires, Anne, (1999), Barnens bibel, KM Förlaget

Den Svenska Psalmboken med tillägg, (2003), Verbum

Evenshaug, Oddbjörn och Hallen, Björn, (1992), Barn och ungdomspsykologi, Lund:

Studentlitteratur

Franck, Olof, (2003), Hjärtats eller domens etik? Moral och människosyn i skolans värld,

Lund: Studentlitteratur

Hartman, Sven.G, (2000),”Etik i skolan”, i Almén, Edgar m.fl., (2000), Livstolkning och

värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik”, Linköping: Universitetet,

Skapande vetande

Hartman, Sven. G, (2000), ”Livstolkning hos barn och unga”, i Almén, Edgar m.fl.,

(2000), Livstolkning och värdegrund – Att undervisa om religion, livsfrågor och etik,

Linköping: Universitetet, Skapande vetande

Inghammar, Helena, (2003), ”Ungas religiositet och konservativa kristna

ungdomsrörelse”, i Larsson, Göran (red.), (2003), Talande tro. Ungdomar, religion och

identitet, Lund: Studentlitteratur

Johansson, Bo och Svedner, Olov, (2006), Examensarbete i lärarutbildningen,

Kunskapsföretaget i Uppsala AB Läromedel och utbildning

Larsson, Göran, (2003), ”Talande tro: Ungdomar, religion och identitet”, i Larsson, Göran

(red.), (2003), Talande tro. Ungdomar, religion och identitet, Lund: Studentlitteratur

Lärarförbundet, (2001), Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer,

Stockholm: Lärarförbundet

41

Lövheim, Mia, (2003), ”Religiös identitet på Internet”, i Larsson, Göran (red.), (2003),

Talande tro. Ungdomar, religion och identitet, Lund: Studentlitteratur

Skolverket, (2000), Grundskolan, kursplaner och betygskriterier, Stockholm: Skolverket

och CE Fritzes AB

Thulin, Birgitta och Alm, Sten, (2002), Religion A 2000, Interskol

Trost, Jan, (1993), Kvalitativa intervjuer, Lund: studentlitteratur

Utbildningsdepartementet, (1994), Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de

frivilliga skolformerna, Stockholm: Utbildningsdepartementet

Zackari, Gunilla och Modigh, Fredrik, (2000), Värdegrundsboken. Om samtal för

demokrati i skolan, Stockholm: Regeringskansliet, Utbildningsdepartementet

42

Intervjufrågor till konfirmander

Människovärdet

1. ”Alla människor är lika mycket värda.” Vad anser du om det påståendet? 2. Finns det några undantag där man kan säga att det finns människor som är mindre

värda? 3. Ge exempel på beteende eller uttryck som kränker människans värde.

Människovärdet och skolan

4. Har det tagits upp något om människovärde på din skola? Hur gick det till? Tycker du att något saknats?

5. Förekommer det i skolan beteenden eller uttryck som kränker människans värde? Ge exempel.

Människovärdet och konfirmandundervisningen

6. Vilken bild av människans värde tycker förmedlas i konfirmationsundervisningen? 7. Upplever du att din syn på människans värde har förändrats genom

konfirmationsundervisningen? Isåfall hur? 8. Upplever du att din syn på dig själv som människa och ditt värde förändrats genom

konfirmandundersökningen? Isåfall hur? Människovärdet och jag som individ

9. Har du någon gång upplevt att du behandlats som om du vore mindre värd? Berätta hur.

10. Har du någon gång behandlat en människa som om hon/han vore mindre värd? Berätta hur.

Intervjufrågor till lärare

1. Vad gör ni just nu i ämnet religionskunskap?

2. Hur bearbetas värdegrundsfrågorna, etik och moral samt frågor om människovärde

och människosyn på skolan?

3. Hur hanterar man vardagliga situationer där elever känner sig felbehandlade?

4. Tycker du att skolan ett bra samspel med hemmen?

5. Vad gör skolan för att stärka elevernas självbild?