alternativa metoder för att påvisa...
TRANSCRIPT
Traditionell resistensbestämning Fenotypisk testning
• Lappdiffusion
• Buljongspädning
– Detektion med utodling (Golden standard)
– Detektion med fotometri
– Detektion med fluorofotometri
– Detektion med turbidometri (VITEK)
– Detektion med kalorimetri
• Agarspädning
Begränsningar med fenotypisk testning
• Ett stort inokulat i renkultur krävs
• Komplicerad preanalytisk process
• Begränsat organism-spektrum
• Analytisk variabilitet
• Lång tidsåtgång
• Relativt hög kostnad (om man inkluderar alla steg)
Molekylär resistensbestämning
• PCR för enstaka kända resistensgener – Makrolider (erytromycin, klaritromycin etc)
– Meticillinresistens (mecA, mecC)
– Vancomycinresistens (vanA, vanB)
– Enstaka betalaktamaser (tex utbrott av ESBL)
• Multiplex-PCR ev medmicro-array om man letar efter flera – Aminoglykosider, tetracyklin, betalaktamer, kloramfenikol,
erytromycin, kinoloner, sulfa, trimetoprim, rifampicin, isoniazid
– ESBL av olika slag
– ESBL-CARBA av olika slag
Begränsningar med molekylär resistensbestämning
• Vissa analyser är enkla – mecA, vanA, vanB,
– Andra är mer avancerade (ESBL mm)
– Somliga är mycket svårtolkade (porin-mutationer etc)
• Ofta måste man sekvensera PCR produkter
• Det är svårt att avgöra om genen uttrycks eller ej
• Kan inte detektera alla resistensmarkörer
• Hög kostnad
• Inte allmänt accepterade
Resistensbestämning av bakterier vi inte odlar
• Antalet agens vi detekterar med molekylärbiologiska metoder ökar – Chlamydia trachomatis – Neisseria gonorrhoeae – Mycoplasma genitalium – Mycoplasma pneumoniae – Chlamydophila pneumoniae – Legionella pneumophila – Clostridium difficile – MRSA, Salmonella, Campylobacter, Yersinia, EHEC…
• Hur hanterar vi resistensbestämningen av dem?
Makrolidresistens är ett icke försumbart problem
• I arter som – Mycoplasma genitalium
– Mycoplasma pneumoniae
– Helicobacter pylori
– Chlamydia trachomatis
• Arterna är svåra att odla men lätta att detektera med PCR
• Makrolidresistens kan detekteras med PCR med hög känslighet och specificitet
Traditionell Helicobacter pylori detektion och resistensbestämning
• Relevant när man misstänker terapisvikt
• Odling av biopsi från magslemhinnan
• Resistensbestämning mot Claritromycin, Metronidazol och Amoxicillin
• Resistensen är ibland svår att läsa av – Bl a pga mögelöverväxt
Helicobacter pylori detektion och claritromycin resistensbestämning
Mutationer
23S rRNA genen
Realtids-PCR
detektion
Smältpunktsanalys
avgör claritromycin-
känsligheten
Funderingar kring gonokocker (enligt Cathy Ison)
• Hur ska man kombinera resistensbestämning och molekylärbiologi för gonokocker? – Endast 54% av PCR-fynd kunde konfirmeras med odling – 72% av de med symptom kunde konfirmeras med odling
• Patientnära test på inmarsch – GeneXpert för GC/CT har bra känslighet (Tabrizi J Clin Micro
2013)
• Man måste behålla odlingsexpertisen för att kunna övervaka resistensutvecklingen. – Sentinelprovtagning för odling under 3 mån/år kan vara en
lösning
• För bedömning av behandlingssvikt fungerar inte PCR utan där måste man odla och resistensbestämma
Källa: Annual report of the European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net)
Andel MRSA 2011
MRSA-screening i realtid ”Halmstadsmodellen”
• Anrikning i selektiv buljong
• DNA-extraktion
• Kvantifiering av S. aureus-specifik gen – På vissa lab även mecA-gen
– På andra MRSA med SCCmec
• Besvaring av PCR-negativa prov efter 1 dygn
• Utodling av PCR-positiva prov
MRSA screening i Skåne
mecC (LGA251) = en ny variant av
mec gen som vi fn inte hittar i
molbiol screening. Därför odlas alla
buljonger med ”mycket” S. aureus ut
Måste vi överhuvudtaget odla MRSA?
• Med mec och nuc metod – JA
– mecA finns även i andra stafylokockarter -> blandningar av MRSE och MSSA blir falskt positiva
• Med ”Huletsky-metoden” dvs SCCmec –JA
SCCmec fallgropar
Nya SCCmec-varianter kommer att bli falskt negativa Kända MRSA-stammar kan mutera och bli methicillin-känsliga men ändå förbli PCR-positiva
Snabbare MRSA- screening som kan
utföras lokalt Cepheid® GeneXpert® eller
motsvarande
Låg sensitivitet (61%) och PPV (38%) enligt Roisin 2012 Eur J Clin Microbiol
Källa: Annual report of the European Antimicrobial Resistance Surveillance Network (EARS-Net)
Vancomycinresistenta Enterokocker (VRE)
Vancomycinresistenta enterokocker (E. faecium och E. faecalis)
• Två olika resistensgener
vanA vanB Resistent mot både Resistent mot
Vancomycin och Vancomycin men känsligt
Teicoplanin för Teicoplanin
• vanA/B gener kan bäras av många andra bakteriearter (Clostridium, Bacillus, Eggerthella m fl) – Dessa är ej anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen
Antal VRE i Sverige Specifika kloner orsakar då och då stora utbrott
Antal VRE i Sverige
0
100
200
300
400
500
600
700
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Kan man detektera ESBL (Extended
Spectrum BetaLactamases) med PCR?
• ESBL – A
– ”Klassisk” ESBL som hämmas av betalaktamasinhibitor (> 100 varianter av t ex CTX-M, SHV, TEM-typ)
• ESBL – M
– Betalaktamas av AmpC- eller OXA-typ. Många varianter. Hämmas av oxacillin men inte av betalaktamasinhibitorer
• ESBL - Carba
– Den värsta sorten eftersom dessa även är bryter ned karbapenemer (imipenem, meropenem)
ESBL-CARBA
• Icke metallobetalaktamaser
– Klass A • KPC (USA, Israel, Grekland), SME, IMI, NMC, GPC
– Klass D (OXA-enzymer) • OXA-48 (Turkiet, mellanöstern, nordafrika), OXA-23, OXA-24/40,
OXA-51, OXA-58
• Metallobetalaktamaser (Klass B)
– NDM (Indien, Pakistan)
– VIM (endemisk i Grekland, spridd i världen)
– IMP (19 varianter spridda i världen), GIM, SPM, SIM
Många ESBL-stammar är multiresistenta
Vissa ESBL-Carba är totalresistenta
ESBL screening direkt från rektal-swab med multiplex PCR
• Fungerar rent tekniskt bra
– Anrikning behövs ej men bör DNA extraheras
– Färgad pinne bättre än faeces
• Hittar bara de varianter man letar efter
• Hittar inte nya varianter
• Bra vid utbrott av en given klon
– Detekteras med specifik PCR mot just den ESBL-varianten
Fenotypisk resistensbestämning
Metod Princip < 105 cfu
Billig Automatisk
Heterogen res
Äkta MIC
Snabb
Agarspädning Icke-växt på media innehållande olika ab-koncentrationer
Nej Ja Nej Ja Ja Nej
Automatisk resistenstest
Optisk mätning av tillväxt i substrat
Nej Ja Ja Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej
Buljong-spädning
Växtinhibition i buljong innehållande olika ab-koncentrationer
Nej Ja Ja/Nej Ja/Nej Ja Nej
Diskdiffusion Inhibition runt en ab-disk Nej Ja Ja/Nej Ja Nej Nej
E-test Inhibition runt en remsa med ab-gradient
Nej Ja Ja/Nej Ja Ja Nej
Annan befintlig resistensbestämning
Metod Princip < 105 cfu
Billig Automatisk
Heterores
Äkta MIC
Snabb
Kromogena agarsubstrat
Färgomslag när en produkt bryts ner
Nej Ja/Nej Nej Ja Nej Nej
Fluoroscerande färgning
Mikroskopi av levande/döda celler i närvaro av fluroforer
Ja Ja Nej Nej Nej Ja
PCR DNA amplifiering av resiistensgener
Ja Ja/Nej Ja/Nej Nej Nej Ja
Realtids mikroskopi
Filmande av bakteriers delning
Ja Ja Nej Nej Nej Ja
Nära förestående resistensbestämning
Metod Princip < 105 cfu
Billig Automatisk
Heterores
Äkta MIC
Snabb
Mikro-kalorimetri
Detektion av värmeproduktion
Ja ? Ja Nej Ja Ja/Nej
Cantilever teknologi
Vägande av bakterier med cantilever vibrationer
Ja ? Ja Ja/Nej Ja Ja/Nej
Flödes-cytometri
Detektion av levande/döda celler
Ja Ja/Nej Ja Nej Ja/Nej Ja/Nej
Spinn av magnetiska kulor
Olika spinn beroende på hur många bakterier som fastnat
Nej ? Ja Nej Nej Ja/Nej
MALDI-TOF MS Detektion av ab-degradering + mönster
Nej Ja Ja Nej Nej Ja/Nej
Mikrodroppar Tillväxt eller substratkonversion i nl droppar
Ja ? Ja Ja/Nej Ja/Nej Ja/Nej
Helgenom-sekvensering
Sekvensering av hela genom
Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Isoterm mikrokalorimetri
• Man mäter värmeproduktionen/reduktion över tid (t ex när bakterier tillväxer)
• Tekniken beskrevs 1780 (is i ett utrymme smälte snabbare ju större djur man lade i)
• Första artikeln är från 1918 (Hill) • Svenskar bakom den moderna designen (Wadsö
1968) • Torvald Ripa använde mikrokalorimetri för att
mäta vilka tillsatser som var bäst för blododlingar (1977)
Mycket bra korrelation med buljongspädning – dock ej mycket
snabbare
Von Ah et al, BMC Microbiology 2009, 9:106
Helgenomssekvensensering av framvuxna bakteriestammar
• ”Billigt”, enkelt och snabbt – Det kostar idag ca 60 euro för ett bakteriegenom – Kan göras på små bordsinstrument – Resultat inom 24 timmar
• Resultat kan användas till
– Typning och resistensbestämning (se Eyre 2012 BMJ Open) • 95% sensitivitet och 95% specificitet på ab-bestämning • 99,7% konkordans mellan fenotypisk AST och WGS AST (Zankari
JAC 2013 på 200 stammar och 3051 tester)
– Utesluta släktskap hos fenotypiskt lika stammar (se Köser 2012 NEJM)
– Fastställa spridningsvägar – både lokalt och globalt
Problem med helgenomssekvensering
• Avancerade förberedelser
• Dyrt om man kör få prov
• Genererar enorma mängder data
• Svårt för lekmän att analysera resultat
• Automation är nödvändig
ResFinder - Gratisverktyg för analys
• Databas med kända resistensgener
• On-line mjukvara som gör en BLAST sökning gentemot databasen
– Färdiga helgenom
– Ofärdiga helgenom
– Korta eller långa sekvenser
• www.genomicepidemiology.org
Test av ResFinder (och MLST)
• 200 isolat (50 var av E. coli, S typhimurium, E. faecalis, E. faecium) isolerade från danska grisar
• 3051 fenotypiska test gjordes – 482 blev resistenta – 2569 blev känsliga
• Konkordans 99,74% – 7 skilde sig mellan fenotyp och genotyp (6 st var
streptomycin i E. coli)
• MLST och resistensprofil korrelerade dåligt (förutom för Salmonella typhimurium). – Resistensmönster är alltså inget särskilt bra
epidemiologiskt verktyg
Zankari et al. J Antimicrob Chemother 2013; 68: 771–777
Resistensbestämning som kan komma
Metod Princip < 105 cfu
Billig Automatisk
Heterores
Äkta MIC
Snabb
Apoptos-markörer
Detektion av apoptosmarkörer
Nej Ja/Nej Ja/Nej Nej Nej Ja
Bakteriefag amplifiering
Detektion av fagreplikering i levande celler
Ja Ja/Nej Nej Nej Nej Nej
Flödes-cytometri
Detektion av levande/döda celler
Ja Ja/Nej Ja Nej Ja/Nej Ja/Nej
Kolorimetrisk detektion av respiration
Optisk detektion av cell respiration
Ja Ja Ja Nej Nej Ja
Elektroniska näsor
Detektion av flyktiga organiska ämnen
Nej Ja Ja Nej Ja Ja
Impedans Elektrisk skillnad mellan levande och döda celler
Nej ? Ja Nej Nej Ja/Nej
Infraröd spektroskopi
Absorptionsspektrum av bakterier under IR-ljus
Ja Ja/Nej Ja Ja/Nej Nej Ja/Nej
Resistensbestämning som kan komma 2
Metod Princip < 105 cfu
Billig Automatisk
Heterores
Äkta MIC
Snabb
LC-ESI MS Proteomics av levande döda celler samt resistensmarkörer
Nej Nej Ja Nej Nej Ja/Nej
Metabolomics (inkl ROS)
Förändringar i intracellulära molekyler
Nej ? Ja Nej Nej Ja
Mätning av mikroljud
Skillnader i vibrationer mellan levande och döda bakterier
Ja ? Ja Nej Nej Ja/Nej
NMR Molekylär uppsättning med magnetresonans
Nej ? Ja Nej Nej Nej
Raman spektroskopi
Absorption hos laserstrålade bakterier
Ja Ja Ja Ja/Nej Nej Ja/Nej
RNA sekvensering
Skillnader i genexpression Ja Nej Ja Nej Nej Nej
Konklusion ett
• Fenotypisk antibiotikaresistenbestämning kommer att förbi essentiellt för att:
– Hitta nya resistensmekanismer
– Detektera kombinationer av icke resistensgener som leder till fenotypisk resistens (efflux, poriner)
– Hitta känsliga stammar hos de som bär på resistensmarkörer