EUCIM-TE Seminarium2010-11-24Mälardalens högskola

Birgitta Norberg Brorsson

p. 1

EUCIM-TE = European Core Curriculum for

Mainstreamed Second Language Teacher Education

Omvärldsanalys

• Några statistiska data F – gy på nationell ochregional nivå

• Lärarutbildning• Två enkäter• Goda exempel

p. 2

Några statistiska dataKällor:Skolverkets rapport 327, del 2Skolverket PM Enheten för utbildningsstatistik

2009-11-23 Dnr 2009:00073 1 (7) Skolverkets rapport 339, del 1Skolverkets rapport nr 349

p. 3

Nationell nivå

p. 4

Förskoleklass – antal elever med annat modersmål än svenska

Totalt år 2002/03: 11 993m. modersm.stöd: 5117 – 42 % SvA 3391 – 28 %

Totalt år 2008/09: 15 992m.modersm.stöd: 7 118 – 44,5 % SvA 3061 – 19 %

p. 5

GrundskolaAntal elever 2005/06: 995 457Antal elever berättigade t mo-und: 147 415 14,8 % av alla

deltagare i mo-und: 80 561 8,1 % av alla54,6 % av ber.i SvA: 67 519 6,8 % av alla

Antal elever 2009/10: 891 727Antal elever berättigade t mo-und: 173 147 19,4 % av alla varav

deltagare i mo-und: 92 308 10,4 % av alla53,3 % av ber.i SvA: 71382 8 % av alla

p. 6

Grundskola forts. lå 2009/10 – fördelning flickor/pojkar

Antal flickor i undervisning imodersmål 47 029 10,8 % av alla

85 061 ber. 55,3 % av ber.

SvA 33 969 8 % av alla flickor

Antal pojkar i undervisning imodersmål 45 279 9,9 % av alla

88 086 ber. 51, 4 % av ber.SvA 37 413 8 % av alla pojkar

p. 7

I jämförelse med tidigare läsår är det allt fler elever som anländer till Sverige i högre ålder, vilket gör att eleverna får kortare tid i svensk grundskola. Eftersom det är få elever som utgör den här gruppen blir resultaten mer känsliga för variationer.

p. 8

Gymnasieskolan – individuella programmet åk 1 okt. 2008

IV Gy totaltKvinnor sv.bakgr: 5414 / 59629 9 %Män sv. bakgr. 7417 / 64256 11,5 %

Kvinnor utl. bakgr. 4301 / 12970 33 %Män utl. bakgr. 5735 / 15088 38 %

Totalt antal på IV: 22867 / 151943 15 %

p. 9

Behörighet till gymnasiet Det finns en markant skillnad i betyg mellan olika

elevgrupper, framförallt utifrån föräldrars utbildningsbakgrund men även utifrån svensk/utländsk bakgrund och kön.

I gruppen elever som inte uppnår behörighet har knappt åtta av tio elevers föräldrar enbart gymnasial eller lägre utbildning.

En av tre har utländsk bakgrund och även pojkar är överrepresenterande bland dem som inte uppnår behörighet till gymnasieskolan.

p. 10

Behörighet till gymnasiet forts.

För de elever som är födda utomlands har de som uppnått behörighet

varit i Sverige i genomsnitt 5 år längre än dem som inte uppnått behörighet (9 respektive 5 år).

Av de elever som inte uppnår behörighet går endast 1 av 20 eleveri fristående skola.

p. 11

Meritvärde 2009 - elever med utländsk bakgrund

Totalt 18 500 elever (75 % behöriga till gy.)

Födda i Sverige meritvärde 200,8Inv. före skolstart 201,5

Födda utom Sv. ochinvandrat efter skolstart,5200 elever meritvärde 158,0 varav

- 53 % behöriga till gy.- endast 2/5 lämnade grm. minst G i alla ämnen

p. 12

För elever med svensk bakgrund och ett slutbetyg från gymnasieskolan gick 39 procent till högskolan inom tre år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var 50 procent.

Elever med utländsk bakgrund kompletterade sina gymnasiestudier på komvux mer än dubbelt så ofta som elever med svensk bakgrund. Andelen elever med slutbetyg som övergick till studier på komvux följande läsår var 20 procent för elever med utländsk bakgrund och 9 procent för elever med svensk bakgrund. Motsvarande andel för de som saknade slutbetyg var 24 procent för elever med utländsk bakgrund och 11 procent för elever med svensk bakgrund.

p. 13

Lärare 2009/10

Med högskole- T.v. anst.

ped. ex.

Förskollärare 92,3 % 94,2 % Grundskollär. 85,9 87,3

Lär. allm.ämnen 80,4 85,2 Modersmålslär. 47,1 55,9

p. 14

Regional nivå

p. 15

Elever med utländsk bakgrund i gy iSödermanland och Västmanland 2008/09

Södermanland 17 %Västmanland 18 %

Eskilstuna 22 %Västerås 22 %Flen 21 %

p. 16

2008/09 Grundskolan Deltagande i modersmåls- undervisning och i svenska som andra språk

Elever ber. Deltar i mm Deltar i SvA

Södermanland 18,1 % 8,0 5,3Västmanland 18,1 % 9,2 5,3

Eskilstuna 25,3 % 12,6 8,3Västerås 24,3 % 15,0 6,5Flen 18,3 % 9,2 0,5

p. 17

Nya lärarutbildningen med start ht 2011Antalet lärosäten ska minskas från dagens 27 till ???

Ansökan om att få anordna lärarutbildning. Besked strax före jul.

Svårt inkludera kurser om språkets roll för lärande och om betydelsen av skrivande i alla ämnen i den Utbildningsvetenskapliga kärnan (60 hp) . Nuvarande Allmänt utbildningsområde omfattar 90 hp (inkl. VFU)

p. 18

Lärare i F–6 kan inte välja att läsa kurser i SvA inom programmet. Vilka ska undervisa de elever som vill ha SvA i dessa årskuser? Kompetensutveckling efter lärarutbildningen?

Utredningen rekommenderar ett centrum för moders-målsdidaktik och andraspråksundervisning.

p. 19

Två enkäter

• Till PK på MDH:s partnerskolor– 180 utsända enkäter, cirka 80 svarade, 44 %

• Till lärarstudenter i slutet av utbildningen– 325 utsända enkäter, 74 svarade, 23 %

• 35 frågor till PK. Främst angående data om antal elever och organisation av undervisningen för flerspråkiga elever.

• 22 frågor till lärarstudenterna. Om hur kunskaper om flerspråkiga elever ingått i lärarutbildningen, om deras möte med flerspråkiga elever under VFU:n och om hur de organiserat sin undervisning för att nå alla elever.

p. 20

Kort sammanfattning av enkätsvaren från PK

Skiftande bild framför allt gällande:• Antalet flerspråkiga elever på skolorna (från 0 till 100 %)• Många modersmål med färre än 10 elever • Antalet elever som deltar i SvA och modersmålsunder-

visning• Organisationen av undervisningen av SvA och moders-

mål• Antalet behöriga lärare i SvA och modersmål• Ganska många elever har undervisning i både svenska

och svA.

p. 21

• Samarbetet mellan SvA och lärare i andra ämnenvarierar mellan inget samarbete alls till utvecklatsamarbete.

• De behöriga lärarna i modersmål representerar främstarabiska, finska, sorani och somali.

• Modersmålsundervisningen ligger ofta sent på efter-middagen, efter normal skoltid.

• Ungefär 50 % svarade att skolan inte har någonmångfaldsplan.

• 27 % svarade att eleverna får stöd av modersmåls-lärare i läroämnen, resten svarade nej eller inte alls.

p. 22

Enkätsvar - lärarstudenter• De som svarade representerar många ämnen.• De som svarade representerar F-Gy.• 51/74 (69 %) hade träffat flerspråkiga elever,• 11/74 (15 %) hade inte träffat flerspråkiga elever under

lärarutbildningen• 20/74 (27 %) hade träffat modersmålslärare under ut-

bildningen• Nästan alla studenter efterlyste djupare kunskaper om

flerspråkighet.

p. 23

Goda exempel• Nationellt centrum för svenska som andraspråk (SU)• Skolverksrapporten: Idéskolor för mångfald – att

sprida goda idéer och förbättringsprocesser

• ”Tema Modersmål” på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

• USOS Inst. för utbildningsvetenskap, med inriktning motspråk och språkutveckling (SU)

• Centrum för tvåspråkighetsforskning (SU)

p. 24

Goda exempel forts.

• Projektet ”Listiga räven”• IDA-projektet i Västerås• Internationella klasserna och studieverkstäderna i

Eskilstuna• Knutbyprojektet

p. 25