examensarbete - diva portaluu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1370073/fulltext01.pdfav...
TRANSCRIPT
-
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap
Examensarbete
Musikens påverkan på postoperativ smärta
Författare Sara Sundvik Susan Tram Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2019
Handledare Elisabeth Jobs Examinator Barbro Wadensten
-
ABSTRACT
Background: Approximately 740,000 surgical procedures are performed every year in Sweden,
resulting in postoperative pain. Postoperative pain is a type of acute tissue injury that is experienced
as a result of a surgical procedure. If not treated properly, postoperative pain can result in chronic
pain, worsened quality of life and increased mortality. Music therapy is a cheap non-
pharmacological method without side-effects that could be implemented in healthcare as a
complement to traditional treatment, to alleviate postoperative pain and increase the well-being of
patients.
Purpose: To investigate the impact music has on post-operative pain and the physiological
reactions that arise from postoperative pain.
Method: A descriptive literature study using quantitative methods. The search for articles was done
in the database of PubMed and CINAHL with the help of MeSH generated terms. Eleven original
articles were included in this study, whereas one of them were excluded later on by not passing the
criteria of the quality control.
Results: Seven out of ten studies showed that music reduced the pain intensity in patients that had
undergone either thoracic- or abdominal surgery. No clear influence on physiological reactions
could be seen postoperatively.
Conclusion: Music can be used as a complementary treatment to conventional care, to reduce the
pain intensity of postoperative patients, and to have patients partake more in their treatment. Since
music is cheap och does not involve any side-effect, it can be involved as a analgesic
complementary method in society as well as in hospitals. Though more research is needed to see if
music has an impact on the physiological responses resulting from pain.
Keywords: Music; pain; postoperative; vital signs
-
SAMMANFATTNING
Bakgrund: Årligen genomförs cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården i Sverige som
resulterar i postoperativ smärta. Postoperativ smärta är en typ av akut vävnadsskadesmärta som
upplevs till följd av kirurgiskt ingrepp. Om obehandlad kan postoperativ smärta resultera sig i
kronisk smärta, försämrad livskvalitet och ökad mortalitet. Musikterapi är en biverkningsfri och
icke farmakologisk metod som kan implementeras i vården som ett komplement till traditionell
behandling för att lindra postoperativ smärta samt öka patienternas välbefinnande.
Syfte: Att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de fysiologiska
reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.
Metod: Denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantativ ansats.
Artikelsökningarna genomfördes i PubMeds– och CINAHLs databas med hjälp av MeSH
genererade söktermer, där elva originalartiklar valdes att inkluderas i studien. Utav dessa var det en
artikel som efter kvalitetsgranskning exkluderades, då dess kvalité inte var av medel eller högre
kvalité.
Resultat: Sju av tio studier visade att musik sänkte smärtintensiteten hos patienter som genomgått
thorax- eller abdominal kirurgi. Ingen tydlig påverkan på fysiologiska reaktioner postoperativt
kunde ses hos samtliga studier.
Slutsats: Musik kan användas som en komplementär behandling till sedvanlig vård för att sänka
smärtintensiteten hos postoperativa patienter och öka delaktigheten och självbestämmandet hos
patienten. Musikterapi är varken kostsamt eller innehåller biverkningar och kan därför
implementeras ute i samhället såväl som inom vården. Mer forskning behövs däremot för att se om
musik har en påverkan på de fysiologiska reaktionerna som uppstår vid smärta.
Nyckelord: Musik; smärta; postoperativ; vitala parametrar.
-
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INTRODUKTION ............................................................................................................................................ 1
BAKGRUND ..................................................................................................................................................... 1
SMÄRTA .......................................................................................................................................................... 1
AKUT- OCH KRONISK SMÄRTA .................................................................................................................... 2
POSTOPERATIV SMÄRTA ............................................................................................................................... 2
SMÄRTSKATTNINGSSKALOR ......................................................................................................................... 3
FARMAKOLOGISK BEHANDLING VID POSTOPERATIV SMÄRTA .................................................................. 3
KOMPLEMENTÄRA SMÄRTBEHANDLINGAR ................................................................................................ 4
SJUKSKÖTERSKANS ROLL I POSTOPERATIV SMÄRTBEHANDLING ............................................................. 5
TEORETISK REFERENSRAM .......................................................................................................................... 6
PROBLEMFORMULERING .............................................................................................................................. 6
SYFTE ............................................................................................................................................................. 7
Frågeställningar .......................................................................................................................................... 7
METOD ............................................................................................................................................................. 7
DESIGN ........................................................................................................................................................... 7
SÖKSTRATEGI ................................................................................................................................................ 7
INKLUSIONSKRITERIER ................................................................................................................................. 8
EXKLUSIONSKRITERIER ............................................................................................................................... 8
DATAINSAMLINGSMETOD ............................................................................................................................. 8
DATAANALYS ................................................................................................................................................. 9
Kvalitetsanalys ........................................................................................................................................... 9
Resultatanalys .......................................................................................................................................... 10
FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ............................................................................................. 10
RESULTAT ..................................................................................................................................................... 10
MUSIKTERAPI .............................................................................................................................................. 10
MUSIKENS PÅVERKAN PÅ SMÄRTINTENSITET ........................................................................................... 11
MUSIKENS PÅVERKAN PÅ FYSIOLOGISKA REAKTIONER .......................................................................... 12
DISKUSSION .................................................................................................................................................. 13
RESULTATDISKUSSION ................................................................................................................................ 13
METODDISKUSSION ..................................................................................................................................... 16
Val av artiklar och analysmetod ............................................................................................................... 16
Inklusions- och exklusionskriterier .......................................................................................................... 17
Behov av ytterligare forskning ................................................................................................................ 18f
SLUTSATS ..................................................................................................................................................... 18
-
REFERENSER ................................................................................................................................................ 19
BILAGOR ........................................................................................................................................................ 25
-
1
INTRODUKTION År 2017 genomfördes det i Sverige cirka 740 000 kirurgiska ingrepp inom slutenvården
(Socialstyrelsen, i.d.). Postoperativ smärta är vanligt hos patienter som genomgått kirurgi och kan
om obehandlad resultera sig i både kliniska och psykologiska förändringar, vilket leder till ökad
mortalitet och försämrad livskvalitet. Risken ökar dessutom för kronisk smärta hos patienter som
skattar sin smärtintensitet högt, vilket ofta ses postoperativt (Westerling, 2012).
BAKGRUND
Smärta
Den internationella smärtorganisationen, International Association for the Study of Pain (IASP),
definierar smärta som “en obehaglig sensorisk och/eller känslomässig upplevelse, förknippad med
vävnadsskada, hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada” (IASP, 2017). Smärta
är en subjektiv upplevelse och kan uppstå då smärtnerverna, nociceptorerna, aktiveras till följd av
ett skadligt stimulus. Smärtsignalerna fortplantar sig utmed smärtfibrer via ryggmärgen, tills det når
hjärnan, där intensiteten och lokalisationen av smärtan noteras. Detta i syfte att varna värden för
potentiell skada och vidare exponering av sådan (Norrbrink & Lundeberg, 2014). Däremot finns det
andra fall där smärta förekommer utan påvisandet av vävnadsskada (Fredenberg, Vinge & Karling,
2015).
Nociceptiv smärta, även kallad vävnadsskadesmärta kan delas in i två kategorier, somatisk smärta
och visceral smärta. Somatisk smärta uppstår vid skada i hud, muskel eller skelettsystem där
aktiveringen av nociceptorerna antingen skett mekaniskt, kemiskt eller termiskt, exempelvis vid
kirurgi. Denna typ av smärta upplevs oftast som molande, skärande, stickande eller brännande
(Norrbrink & Lundeberg, 2014). Visceral smärta är svårare att lokalisera än somatisk smärta och
kan ofta uppfattas som diffus, då smärtan uppstår till följd av en skada eller sjukdom i de inre
organen såsom hjärta och lungor (Melzack & Wall, 2003; Norrbrink & Lundeberg, 2014). Andra
typer av smärta härstammar från andra faktorer såsom skadade nerver, störd smärtmodulering eller
psykologiska faktorer (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015; Werner, 2010).
-
2
Akut- och kronisk smärta
Akut smärta ses vanligen postoperativt eller till följd av ett fysiskt trauma (Norrbrink & Lundeberg,
2014). I samband med en vävnadsskada uppstår en inflammatorisk process som sänker tröskeln för
smärtperception. Detta betyder att det stimuli som normalt inte orsakar smärta, upplevs nu av
individen som extremt smärtsamt (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015). Samtidigt reagerar kroppen
på vävnadsskadan i det akuta skedet, genom en rad fysiologiska reaktioner såsom ökad
pulsfrekvens, ökad andningsfrekvens och förhöjt blodtryck (Norrbrink & Lundeberg, 2014).
Obehandlad akut smärta kan efter några dagar leda till depression och en känsla av hjälplöshet hos
patienten. Inom intensivvården är akut smärta en viktig faktor i utvecklandet av delirium (Melzack
& Wall, 2003).
Kronisk smärta, är ett patologiskt tillstånd som uppstår då den akuta smärtan inte behandlas på ett
tillräckligt effektivt sätt och som därför inte går över (Norrbrink & Lundeberg, 2014; Sand,
Sjaastad, Haug & Bjålie, 2007). Det kroniska smärttillståndet kan bero på ett kronisk
inflammatoriskt tillstånd som leder till att nociceptorerna konstant stimuleras eller att nervbanorna
omstruktureras och inte längre fungerar som de ska. Oavsett orsak leder detta till att nervsystemet
överreagerar på både skadliga- och icke skadliga stimuli och kan i vissa fall kan generera spontana
reaktioner som hjärnan uppfattar som smärtsamt (Willard, 2008). Ett kroniskt smärttillstånd
påverkar ett flertal av kroppens system, bland annat det immunologiska, den motoriska funktionen
samt kognitiva funktioner såsom nedsatt koncentrationsförmåga och minnesförmåga. Detta innebär
att ens sinnesstämning, sömnkvalitet, och daglig aktivitet påverkas och kan leda till social isolering
och försämrad livskvalitet (Norrbrink & Lundeberg, 2014).
Postoperativ smärta
Postoperativ smärta är en form av akut vävnadssmärta som uppstår efter en kirurgi. Smärtan kan
variera i intensitet och karaktär, beroende på typ av kirurgi (Sand et al., 2007). Adekvat och effektiv
smärtlindring är av stor vikt i det tidiga stadiet för att både minska lidande och undvika
komplikationer hos patienten såsom fördröjd mobilisering och lungkomplikationer. Patienter med
akut postoperativ smärta löper även större risk att drabbas av hypertoni, takykardi, och kardiogen
ischemi Hos de patienter som upplever tidig akut postoperativ smärta utan adekvat smärtbehandling,
ses även en ökad risk att utveckla kronisk smärta (Pogatzki-Zahn, Segelcke & Schug, 2017; Tiipana,
2013).
-
3
IASP definierar kronisk postoperativ smärta som ett tillstånd som uppkommer efter mer än två
månader efter genomförd kirurgi, och som inte kan förklaras av ett annat fenomen som
återkommande sjukdom eller inflammation (i Tiipana, 2005). Svår grad av kronisk postoperativ
smärta drabbar omkring två till tio procent av de vuxna som genomgår kirurgi och störst risk att
drabbas av detta löper den patientgrupp som genomgått torakotomi, kranskärlskirurgi eller
mastektomi, där risken är så stor som mellan 30-50% (Rawal, 2016). För att kunna smärtlindra rätt
och effektivt behövs därför adekvata smärtanalysmetoder och kontinuerliga mätningar av
smärtintensitet (Melzack & Wall, 2003).
Smärtskattningsskalor
Smärtintensiteten är unik för varje individ och kan skattas med hjälp av olika smärtskattningsskalor.
Bland dessa finns visuell analog skala (VAS) och numerisk skala (NRS), som patienten själv kan
använda sig av för att antingen peka ut på skalan eller verbalt uttrycka sin smärtintensitet. Andra
skalor som exempelvis face pain scale (FPS) eller Abbey pain scale, utgår ifrån att vårdpersonal
eller utomstående bedömer patientens smärtintensitet baserat på patientens ansiktsuttryck och
mimik (Berg, 2014).
Farmakologisk behandling vid postoperativ smärta
Grundsmärtlindringen för postoperativ smärta består av paracetamol och/eller NSAID- preparat
(icke- steroida antiinflammatoriska läkemedel) samt opioider som tillägg (Region Uppsala, 2019).
Verkningsmekanismen hos paracetamol är i dagsläget ännu oklart (Tiipana, 2005). Försiktigheter
som bör tas i beaktande är patienter med leverpåverkan, känd överkonsumtion av alkohol,
malnutrition eller de som intensivvårdas. Bland biverkningar ses levertoxicitet, huvudvärk, ödem
och överkänslighetsreaktioner med mera (FASS, i.d.; Region Uppsala, 2019).
NSAID är läkemedel som hämmar inflammatoriska processer och används ofta för att lindra
postoperativ smärta. Intag av NSAID kan öka risken för magsår och kardiovaskulära händelser
såsom hjärtinfarkt och stroke. Kontraindikation föreligger hos patienter med bland annat njursvikt,
hjärtsvikt eller ischemisk hjärtsjukdom (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015; Region Uppsala,
2019).
Vid akut och svår postoperativ smärta krävs ofta snabbverkande intravenös administrering av
opioider för att inom rimlig tid, kunna uppnå adekvat smärtlindring. Opioider verkar genom att
-
4
binda till opioidreceptorer, vilket efter aktivering ger en central smärthämmande effekt (Fredenberg,
Vinge & Karling, 2015). Förstahandsvalet och den vanligaste opioiden att tillgå är morfin, men mer
potenta opioider förekommer (Tiipana, 2005). Doseringen av opioider skiljer sig från person till
person, eftersom effekten kan variera mellan individer. Oavsett typ av opioid och
administrationssätt är biverkningarna densamma, bland annat illamående, förstoppning, sedering
och risk för medvetandesänkning samt andningsdepression vid högre doser. Opioidintag medför
även en viss tolerans som uppstår efter cirka två veckor, vilket gör att dosen bör ökas om samma
effekt ska nås. Detta innebär att risken för beroende och utvecklingen av abstinenssymtom ökar, om
inte läkemedlet sätts ut på ett adekvat sätt (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015).
Komplementära smärtbehandlingar
Komplementära behandlingar såsom TENS (Transkutan Endogen Smärthämning), akupunktur och
musik har på senare tid blivit alltmer populära inom sjukvården bland andra vårdbehandlingar.
Detta eftersom dessa kan utföras utan risk för biverkningar och användas till en låg kostnad
(Gelinas, Arbour, Michaud, Robar & Cote, 2012; Golino et al., 2019). TENS används terapeutiskt
vid smärta och utnyttjar fenomenet att sensorisk stimulering aktiverar A-beta-fibrer vilket i sin tur
hämmar den nociceptiva signalöverföringen i ryggmärgen (Fredenberg, Vinge & Karling, 2015).
Vid akupunktur har det konstaterats att att det endogena opioidsystemet påverkas. Andra effekter är
ökad syntes av serotonin och ökad utsöndring av acetylkolin (Wang & Audette, 2008).
Musikterapi är användandet av musik genom att lyssna eller aktivt spela musik. Musik verkar
smärtlindrande bland annat genom att stimulera hjärnbarken och utsöndringen av signalsubstansen
dopamin som i sig har en analgetisk effekt (Garza-Villarreal et al., 2014). Musik verkar även
smärtlindrande genom att inge positiva känslor och öka välbefinnandet hos individen, samt fungera
distraherande och avslappnande. Musiken påverkar det centrala nervsystemet inte bara genom att ge
upphov till positiva känslor, utan påverkar även kroppens fysiologiska reaktioner (Pelletier, 2004).
Det har konstaterats att musikterapi kan effektivisera den farmakologiska behandlingens verkan och
bidra till en minskad läkemedelsanvändning (Audette & Bailey, 2008; Hole, Hirsch, Ball & Meads,
2015; Melzack & Wall, 2003; Sin & Chow, 2015). Musik kan även bidra till en minskad utsöndring
av stress-relaterade hormoner såsom kortisol och alfa-amylas och har en supprimerande effekt på
det sympatiska nervsystemet som bland annat bidrar till förhöjt blodtryck, ökad andningsfrekvens
och ökad puls (Pelletier, 2004).
-
5
Sjuksköterskans roll i postoperativ smärtlindring
I sjuksköterskans profession ingår det att kunna implementera omvårdnadsåtgärder i enlighet med
beprövad erfarenhet och evidens. Sjuksköterskans roll är att kunna assistera patienten att förbättra,
bibehålla eller återfå sin hälsa och lindra eventuell smärta som patienten har samt öka deras
välbefinnande (Svensk sjuksköterskeförening, 2017).
Sjuksköterskan ska i det postoperativa förloppet regelbundet kontrollera patientens vitalparametrar
och allmäntillstånd, genom att uppmärksamma tecken på smärta och göra grundliga smärtanalyser.
Detta kan göras med hjälp av olika smärtskattningsinstrument som mäter smärtintensiteten och
genom att ställa frågor till patienten om sin smärta (Berntzen et al., 2011). I smärtbedömningen har
sjuksköterskan en viktig roll och ett stort ansvar i att lindra patientens smärta. Ansvaret omfattar
bland annat bedömning av smärta, administrering av farmakologiska och icke- farmakologiska
analgetiska åtgärder och utvärdering av deras effekt. Målet med behandlingen ska stå klart för alla
parter, patienten ska vara så smärtfri som möjligt och slippa onödigt lidande. För att detta ska nås är
kommunikationen mellan sjuksköterska och patient av stor vikt (Berntzen, Danielsen & Almås,
2011).
Farmaka som används hos den postoperativa patienten är inte alltid riskfritt och kan medföra
biverkningar såsom organtoxicitet, medvetandesänkning och andningsdepression för att bara nämna
några, därför bör dessa användas i en så liten utsträckning som möjligt (Fredenberg, Vinge &
Karling, 2015; Just, Mücke & Bleckwenn, 2016). Studier visar att komplementära behandlingar kan
effektivisera den farmakologiska behandlingens inverkan och därmed sänka användandet av
farmaka och symtomen som dessa medför (Audette & Bailey, 2008; Hole, Hirsch, Ball & Meads,
2015; Melzack & Wall, 2003; Sin & Chow, 2015). Musiken som komplementär behandling kan
därför fungera som en ytterligare komponent i patientens smärtbehandling. I dagsläget behövs
däremot mer underlag för att musik ska implementeras som en omvårdnadsåtgärd inom sjukvården
-
6
Teoretisk referensram
Den teoretiska referensram som arbetet utgår ifrån är Katie Erikssons omvårdnadsteori om
mänskligt lidande. Eriksson, (2015), menar att lidandet kan delas in i tre delar, vilka är:
sjukdomslidande, vårdlidande och existentiellt lidande. Sjukdomslidandet är kopplat till individens
sjukdom och behandlingen av denna, vårdlidandet är det som upplevs i vårdsituationen och
existentiellt lidande är kopplat till det egna livet. Det som litteraturstudien kommer att inrikta sig på
är främst sjukdomslidande och vårdlidande, eftersom postoperativ smärta hos individen kan kopplas
till dessa två begrepp samt att det finns en tydlig koppling till konsensusbegreppen hälsa och
människa. Då Eriksson även påpekar att lidandet kan lindras genom att patienten känner sig
respekterad och delaktig, motiverar det studiens syfte att försöka upptäcka andra lösningar att lindra
postoperativ smärta än enbart farmaka (Eriksson, 2015).
Problemformulering
Kirurgiska ingrepp utförs dagligen och många patienter utsätts därtill för postoperativ smärta. God
smärtlindring är viktigt för patientens välbefinnande då det möjliggör tidig mobilisering och
minskar risken för komplikationer såsom kronisk smärta. Den farmaka som används är till stor del
riskfylld och kan medföra biverkningar som påverkar patientens välbefinnande och allmäntillstånd.
Denna studie kommer att fokusera på den postoperativa smärtan hos patienter som genomgått
thorax- eller abdominal kirurgi samt musik som en analgetisk metod i kombination med farmaka.
Då det har konstaterats att komplementära behandlingar i samband med farmaka, har en positiv
inverkan på smärta kan det i sin tur minska konsumtionen av farmakologisk analgetika och öka
patientens välbefinnande. Denna studie syftar till att sammanställa den aktuella kunskapen om
musikens påverkan på smärta och fysiologiska reaktioner.
-
7
Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka vilken påverkan musik har på postoperativ smärta och de
fysiologiska reaktioner som uppstår vid postoperativ smärta.
Frågeställningar
Hur påverkas patientens smärtintensitet av musik vid postoperativ smärta?
Hur påverkas patientens fysiologiska reaktioner (blodtryck, puls och andningsfrekvens) av musik
vid postoperativ smärta?
METOD
Design
Designen för denna studie är en beskrivande allmän litteraturstudie med kvantitativ ansats. Enligt
Polit och Beck, (2019) lämpar sig en kvantitativ metod bäst i en studie om syftet och
frågeställningarna är av en sådan karaktär att interventionsgrupper och jämförelser mellan olika
grupper, är nödvändiga för att kunna besvara studiens frågeställningar.
Sökstrategi
De originalartiklar som inkluderades i denna studie valdes utifrån PubMeds och CINAHLs databas
via Uppsala universitetsbibliotek, eftersom dessa innehåller referenser inom omvårdnad och
beskrivs av Forsberg och Wengström, (2016), som breda databaser innehållande huvudsakligen
vetenskapliga tidskriftsartiklar. Följande sökord utformades med hjälp av MeSH och arbetets
inklusionskriterier: Music therapy, intervention, heart rate, blood pressure, respiratory rate, pain,
postoperative, not orthopaedic och not systematic review. Booleska operatorer, som ‘’AND’’,
‘’OR’’ och ‘’NOT’’, användes för att utforma en mer specifik sökning i båda databaserna. Olika ord
och sammansättningar utformades beroende på vilken databas som användes, exempelvis användes
kombinationerna not orthopaedic och not systematic review i CINAHL medan dessa fanns som
filter i PubMed. Se tabell 1.
-
8
Inklusionskriterier
Artiklar med kvantitativ metod publicerade mellan år 2000–2019 där thorax eller abdominal kirurgi
utförs, tillgång till abstract i databaserna, vuxna individer 18+ år, artiklar som använt
smärtskattningsinstrument (VAS, NRS eller verbalt smärtskattningsinstrument) samt kontroll av
vitala parametrar såsom blodtryck, puls och andningsfrekvens.
Exklusionskriterier
Studier där andra smärtskattningsskalor såsom FPS eller Abbey Pain Scale används och därmed
patienter som är sederade eller har kognitiv påverkan, kronisk smärta, smärta relaterat till annat än
genomgången kirurgi, enbart pre- och perioperativa interventioner samt akuta inläggningar.
För att få ett resultat med högsta möjliga generaliserbarhet användes artiklar från olika världsdelar,
utan att överrepresentera en världsdel då detta kan påverka resultatets trovärdighet.
Datainsamlingsmetod
Den slutgiltiga sökningen gav sju utvalda artiklar från PubMeds databas och sammanlagt fyra
artiklar från CINAHL med hjälp av sökorden som presenteras i tabell 1. En tidigare sökning i
databaserna med sökorden VAS och NRS, gav ett alltför litet utfall och därför valdes de bort i senare
sökningar och finns inte presenterade i tabell 1. I CINAHL gjordes två olika sökningar där den sista
sökningen innehöll andra sökord, eftersom en tidigare sökning med likadana sökord som i PubMed,
genererade ett för litet utfall där diverse titlar redan sedan tidigare lästs igenom. I den andra
sökningen i CINAHL användes sökord som not orthopaedic och not systematic review, för att
specificera sökresultatet ytterligare och få ett mer precist utfall då dessa begränsningar inte fanns
presenterade som valmöjligheter i databasen.
Av de artiklar som bedömdes som irrelevanta och därför exkluderats, var de som i titeln beskrev
annat än det som ämnades att studeras, det vill säga litteraturöversikter eller där fokus var på andra
patientgrupper. Av lästa artiklar var det elva stycken som slutligen bedömdes som lämpliga för
denna studie med ett överensstämmande syfte och ett resultat som besvarade denna studies
frågeställningar.
-
9
Tabell 1. Sökresultat.
Databaser Sökord Filtrerat
Utfall *
Antal lästa
titlar
Antal lästa
abstracts
Antal lästa
artiklar
Utvalda
artiklar
PubMed Music therapy and (heart rate
or blood pressure or
respiratory rate) and pain,
postoperative
27 27 20 10 7
CINAHL Music therapy and (heart rate
or blood pressure or
respiratory rate) and pain,
postoperative
21 21 5 2 2
CINAHL Music Therapy and
intervention and Pain,
postoperative, not orthopaedic,
not systematic review
45
45 5 3 2
*Artiklar skrivna på engelska, tillgänglig abstract, mest relevant, best match och artiklar skrivna mellan
2000-2019.
Dataanalys
Kvalitetsanalys
De kvantitativa originalartiklar som inkluderades i denna litteraturstudie, var de vars kvalité med
hjälp av kvalitetsgranskningsmallen av Willman, Bahtsevani och Sandström, (2016), bedömdes som
medel eller hög. Utifrån granskningsmallen upprättades ett poängsystem där endast frågor med
flersvarsalternativ var poänggivande. Mallen presenterade 16 frågor där det var möjligt att kryssa i
ett av följande alternativ: ja, nej eller vet inte. Varje ikryssat “ja” gav ett poäng. Poäng uteblev vid
ikryssat “nej” eller “vet inte”. Artiklarna bedömdes vara av “medel’’ kvalité om dess sammanlagda
poäng var över 50 procent, samt “hög’’ vid poäng över 75 procent, därav bedömdes artiklarna vara
av “låg”, “medel” eller “hög” grad, beroende på hur många poäng de fått, se bilaga 1. Av elva
originalartiklar var det en som bedömdes som låg och som därför uteslöts (Aragon, Farris & Byers,
2002), mer ingående om varje originalartikel presenteras i bilaga 2.
-
10
Resultatanalys
Artiklarna analyserades utifrån metoden beskriven av Friberg, (2012), det vill säga att de lästes
noggrant igenom med fokus på syfte, metod och resultat för att få en överblick över dess innehåll
samt trovärdighet. Artiklarnas likheter och skillnader identifierades och störst tyngd lades på
resultatet där intresset var att se musikens påverkan på patienternas smärtintensitet samt
fysiologiska reaktioner. Vid genomgång av artiklarna granskades dess likheter och skillnader utifrån
deras metodologiska tillvägagångssätt, analysmetod samt syfte. Artiklarnas resultat markerades i
färgkombinationer beroende på utfall, för att få en överblick över vilka artiklar som hade liknande
resultat och vilka som skiljde sig från varandra. En översikt av samtliga analyserade artiklar
presenteras i bilaga 2.
Forskningsetiska överväganden
De forskningsetiska överväganden som gjorts av författarna till denna studie var att vara objektiva i
insamlandet och redogörandet av artiklar, där alla artiklar oavsett resultat inkluderades. Artiklarna
ska ha varit godkända av etiska kommittéer eller gjort noggranna etiska överväganden (Forsberg &
Wengström, 2016). I lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor, står det att
syftet med lagen är att bevara individens integritet och försvara respekten för människans värde vid
forskning.
RESULTAT
Under denna del kommer resultatet från samtliga inkluderade artiklar att presenteras. Två studier är
kvasiexperimentella studier medan resterande är randomiserade kontrollstudier. I alla artiklar har
musikterapi administrerats i kombination med farmaka enligt sjukhusets rutiner. I resultatet kommer
musikterapins utseende, dess administrationssätt och förlopp att presenteras samt det resultat som
besvarar på studiens frågeställningar.
Musikterapi
Musikterapin i studierna administrerades mellan 30-45 minuter åt gången och effekterna
evaluerades antingen med jämna intervaller under musiklyssnandet eller efter avslutad session. I en
del studier genomfördes musikterapin och datainsamlingen av samtliga parametrar vid endast ett
tillfälle (Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Özer, Karaman
Özlü, Arslan & Günes, 2013), andra evaluerade effekten vid ett flertal tillfällen och/eller upprepade
-
11
musikterapin (Bauer et. al. 2011; Chan, 2007; Lin, Lin, Huang, Hsu & Lin, 2011; Nilsson, 2009;
Rafer et al., 2005; Sendelbach, Halm, Doran, Miller & Gaillard, 2006; Wang et al., 2015). Hur
musiken administrerades varierade mellan studierna. I en av dem fick interventionsgruppen ligga i
sina sängar och lyssna på musik genom en musikkudde kopplat till en MP3-spelare (Nilsson, 2009),
andra fick lyssna på musik genom CD-spelare (Bauer et. al. 2011; Wang et al., 2015) eller genom
hörlurar (Chan, 2007; Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004;
Rafer et al., 2005; Sendelbach et al., 2006; Lin et al., 2011; Özer et al., 2013)
Musiken som valdes i samtliga studier varierade även sinsemellan, där några studier tillät
patienterna att välja sin egen musik, baserad på personlig preferens (Ebneshahidi & Mohseni, 2008;
Özer et al., 2013). Andra studier hade förutbestämda spellistor, där vissa forskare tillät patienterna
att välja mellan det urval som erbjöds (Bauer et. al. 2011; Chan, 2007; Ikonomidou, Rehnström &
Naesh, 2004; Lin et al., 2011; Nilsson, 2009; Rafer et al., 2005; Sendelbach et al., 2006; Wang et
al., 2015). Bland musikgenren fanns kinesisk musik, religiös musik (Chan, 2007; Lin et al., 201),
klassisk musik (Chan, 2007; Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015), jazz
(Rafer et al., 2015; Sendelbach et al., 2006), pop (Lin et al., 2011; Nilsson, 2009) och naturmusik
(Bauer et al., 2011; Lin et al., 2011) samt panflöjtsmusik (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004).
Gemensamt hos de artiklar med förbestämd musik, var att alla var avslappnande, lugna och hade ett
taktslag på mindre än 100 takter/minut. Hos majoriteten av studierna fick kontrollgruppen vila i sina
sängar under studieförloppet, i en studie hade kontrollgruppen på sig ljuduteslutande hörlurar och i
en annan fick de lyssna på en CD-skiva utan musik (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer
et al., 2005) .
Musikens påverkan på smärtintensitet
De framkommer hos sju av studierna att smärtskattningen i smärtintensitet var signifikant lägre (P<
0,05) hos interventionsgrupperna än hos kontrollgrupperna, och att smärtintensiteten skattades flera
smärtenheter lägre. I dessa artiklar noterades det även att musikens effekt verkar analgetiskt både
kortsiktigt och långsiktigt upp till två dagar efter det kirurgiska ingreppet (Bauer et. al. 2011; Chan,
2007; Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015;
Özer et al., 2013). Av de studier som studerade musikens effekt på postoperativ smärta under den
första postoperativa timmen, visade det sig att smärtintensiteten skattades lägre (P
-
12
dagar postoperativt sågs det en signifikant minskning i smärtintensitet under hela studieförloppet
(Lin et al., 2011; Sendelbach et al., 2006; Wang et al., 2015). I studien av Lin med medarbetare
(2011), påbörjades musikinterventionen redan i det preoperativa skedet där smärtskattningen visade
sig vara lägre hos musikgruppen, dagen innan operationen ända fram till den andra postoperativa
dagen.
I resterande tre studier kunde det inte påvisas några signifikanta skillnader i smärtintensitet mellan
grupperna (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Nilsson, 2009; Rafer et al., 2005), bland annat
sågs det minskade smärtnivåer hos både interventions- och kontrollgrupperna (Nilsson, 2009), eller
inga skillnader alls (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004). I studien av Rafer et al., (2015),
upptäcktes det en större signifikant skillnad hos kontrollgruppen än interventionsgruppen. Trots att
det kunde ses minskade smärtnivåer hos interventionsgruppen, var det av större signifikans hos
kontrollgruppen.
Musikens påverkan på fysiologiska reaktioner
Av tio analyserade originalartiklar visade två artiklar positiva effekter i samtliga fysiologiska
reaktioner, där puls, andningsfrekvens och blodtryck hos interventionsgrupperna visade sig vara
signifikant lägre än kontrollgrupperna (P< 0,05) (Chan, 2007; Wang et al., 2015). Tre artiklar visade
skillnader i antingen en eller två av studerade fysiologiska reaktioner (Bauer et. al. 2011; Lin et al.,
2011; Nilsson, 2009). Däremot var resultatet från dessa tre studier inte kontinuerlig eller
konsekvent, menat att en skillnad i fysiologisk reaktion mellan grupperna sågs i en mätning, men
inte i resterande mätningar. Även andra fysiologiska reaktioner än det som var avsett att studera i
denna allmänna litteraturstudie, det vill säga puls, andningsfrekvens och blodtryck förekom hos
artiklarna (Bauer et. al. 2011; Lin et al., 2011; Nilsson, 2009). Bland annat sågs det i en studie en
minskning i diastoliskt blodtryck först under den fjärde postoperativa dagen (Bauer et al., 2011), i
en annan studie upptäcktes signifikanta skillnader i blod- och medelartärtryck den första
postoperativa timmen, men inte i resterande dagar (Lin et al., 2011) och i studien av Nilsson, (2009)
sågs en signifikant minskning i medelartärtryck och andningsfrekvens men inte i puls.
Övriga studier uppvisade inga förändringar på fysiologiska reaktioner vid postoperativ smärta
(Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer et al., 2015;
Sendelbach et al., 2006 & Özer et al., 2013). I en av studierna uppmärksammades inga skillnader
-
13
varken i blodtryck eller puls mellan grupperna efter 30 minuters musiklyssnande (Ebneshahidi &
Mohseni, 2008). I en annan studie genomfördes musiksessionen också under 30 minuter, då kunde
inte några märkbara skillnader ses mellan interventions- och kontrollgruppen varken i
andningsfrekvens, blodtryck eller puls (Rafer et al., 2015). I studien av Rafer (2015) med
medarbetare visade det sig att både interventions- och kontrollgruppen över tid hade signifikanta
låga siffror i pulsmätningarna i jämförelse med det mätvärde som togs när patienterna började
studien. Däremot var minskningen större hos kontrollgruppen vid varje mättillfälle, 15, 20, 25 och
30 minuter under musiksessionen, till skillnad från interventionsgruppen. Gemensamt för alla dessa
studier var att kontrollgruppen inte endast fick vila i sina sängar, utan hade på sig hörlurar
(Ebneshahidi & Mohseni, 2008; Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004; Rafer et al., 2015).
Kontrollgrupperna hos två av dessa artiklar hade på sig ljuduteslutande hörlurar (Ebneshahidi &
Mohseni, 2008; Rafer et al., 2015), i den andra studien lyssnade kontrollgruppen på en tom CD-
skiva utan musik genom hörlurar (Ikonomidou, Rehnström & Naesh, 2004).
DISKUSSION
Musikterapi som komplementär behandling har en analgetisk effekt både i den akuta postoperativa
fasen och i det senare förloppet, upp till två dagar postoperativt. Ett fåtal studier påvisar att
musikterapi har en positiv effekt på vissa fysiologiska reaktioner, däremot är det inget som
framkommer hos resterande studier.
Resultatdiskussion
Hos sju av tio lästa och analyserade originalartiklar framkommer det att musik har en positiv
analgetiskt effekt på postoperativ smärta och bidrar till en lägre smärtskattning. Musikterapi verkar
ha effekt både kortsiktigt och långsiktigt upp till två dagar postoperativt. Det ses alltså ingen
skillnad i smärtlindring från den första postoperativa timmen eller efter en till två dagar
postoperativt. Denna allmänna litteraturstudies resultat stöds av Garza-Villarreal med medarbetare,
(2014), som hävdar att musik har en analgetisk effekt på postoperativ smärta. Denna studie har i sin
forskning kommit fram till att musik som komplementär behandling till sedvanlig vård, fungerar
smärtlindrande. Norrbrink och Lundeberg, (2014), konstaterar att musik kan inge positiva känslor
hos individen och fungera distraherande, vilket i sin tur kan göra att upplevelsen av smärta inte
verkar lika intensiv eller obehaglig.
-
14
Smärtskattningen verkar inte bero på vilken typ av musik som spelats eller hur musiken
administrerats, eftersom majoriteten av studier fått ett likartat resultat även om musiken som
använts, sessionens längd och upprepning varierat. Gemensamt för samtliga analyserade studier
däremot har varit att majoriteten av musiken varit av lugn och avslappnande karaktär. Detta skulle
kunna vara en tillfällighet med tanke på antalet inkluderade artiklar i denna studie, dock kunde inte
någon skillnad ses mellan de artiklar där patienterna själva fått välja musik och de artiklar där
forskarna valt musik. I de flesta studier med förbestämd musik kunde däremot patienterna få välja ut
sina favoriter att lyssna på under studiens förlopp. Sett från artiklarnas tillvägagångssätt, pekar
resultatet på att musik av lugn och avslappnande karaktär i enlighet med patientens preferenser,
sänker smärtintensiteten och bidrar till en lägre smärtskattning. Det kan alltså konstateras utifrån
resultatet av sammanställda och analyserade artiklar att musik, som till någon grad sammanstämmer
med patientens preferenser, påverkar den postoperativa smärtan positivt.
En översikt av Pelletier (2004), där 22 kvantitativa studier inkluderats, visar att musik kan påverka
kroppens fysiologiska reaktioner positivt. Pelletier, (2004), förklarar även att musik har en förmåga
att supprimera det sympatiska nervsystemets effekt och därmed sänka blodtryck, puls och
andningsfrekvens. Att musikterapi har en omedelbar verkan på dessa ses däremot inte i analyserade
artiklar, se bilaga 2, där endast två studier påvisar signifikanta skillnader i samtliga fysiologiska
reaktioner hos interventionsgruppen. Då resterande studier studerar olika reaktioner och kommit
fram till annorlunda resultat, försvårar detta även jämförelsen mellan dessa ytterligare. Hos ett fåtal
studier studeras endast skillnaden i blodtryck mellan grupperna, medan andra studerar en
kombination av flera eller andra parametrar såsom medelartärtryck och saturation. Som sett från
analyserade artiklar kan det alltså antas musik varken har en negativ eller positiv påverkan på
fysiologiska reaktioner.
En möjlig förklaring till varför resultatet ser ut som det gör, kan ha att göra med att
administreringen av individanpassade läkemedel motverkat musikens effekt på kroppens
fysiologiska reaktioner. Bland analyserade artiklar har fokuset varit på patienter som genomgått
abdominal- och thoraxkirurgi. Då den medicinska bakgrunden inte redogjorts för alla patienter kan
många av dessa mycket väl vara multisjuka samt inta flera olika läkemedel som kunnat påverka
studiernas resultat. Även profylaktiska postoperativa medel såsom trombosprofylax och
antikoagulantia kan ha en påverkan (O’Donnell & Weitz, 2003). Dessvärre är det inget som
-
15
redogjorts i studierna och därför kan ingen direkt koppling dras mellan läkemedelseffekterna och
musikens potentiella effekt på diverse fysiologiska reaktioner.
Musikterapi är en effektiv analgetisk metod som alla kan ta del av. Den komplementära
behandlingen är varken kostsam eller tillför biverkningar och är tillgänglig för alla oavsett bakgrund
eller socioekonomisk status. Patienter kan själva bestämma om de vill använda sig av musikterapi
eller inte, hur länge de vill göra det och vad som ska spelas. Detta i sin tur kan främja delaktigheten
och självbestämmandet hos patienten samt ett etiskt förhållningssätt mellan sjuksköterska och
patient. Då denna omvårdnadsåtgärd kan implementeras i samråd med patienten, blir denne
medveten om musikens effekt vid postoperativ smärta i kombination med farmaka, och kan själv
implementera detta som en egenvårdsåtgärd och styra musikgenre, ljudnivå och sessionslängd.
Kunskapen om musikterapi kan implementeras såväl i det vardagliga livet som hos vårdfaciliteter
och på sikt bidra till att sänka läkemedelsanvändning och ge patienter mer kontroll över sin
vårdsituation. Detta knyter i sin tur tillbaka till Katie Erikssons, omvårdnadsteori om mänskligt
lidande. Konsensusbegreppen som studien fokuserat på är hälsa och människa, vilket är två ytterst
passande begrepp som kan kopplas till Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande, där
människan och hälsan ligger i fokus. Att lindra lidande, betyder att kunna synliggöra människan,
respektera denne och göra denne delaktig i sin vård. Det hälsofrämjande blir när patienten kan
behålla sin autonomi och ta kontroll över sin vårdsituation (Eriksson, 2015). Musikterapin kan bidra
till hjälpa sjuksköterskan att bevara patientens autonomi och integritet. Med musikterapi får
patienten ett ökat självbestämmande på samma gång som sjuksköterskan utför den vård som krävs.
Som en komplementär behandling kan musiken även påverka ekonomin på samhällsnivå eftersom
patienter själva kan administrera behandlingen i hemmet som en egenvårdsåtgärd eller på
vårdavdelning utan dyra kostnader. Eventuell kostnad som kan uppkomma är att utbilda personal
om musikens effekt på postoperativ smärta för att kunna vidarebefordra kunskapen till patienterna. I
längden kan detta däremot bidra till en minskad konsumtion av opioider och analgetika samt
minskade vårdkostnader och därmed en mindre belastning ur ett samhällsperspektiv (Audette &
Bailey, 2008; Melzack & Wall, 2003; Sen et al., 2010).
-
16
Metoddiskussion
Metoden för denna studie är en allmän kvantitativ litteraturstudie med en deskriptiv design, detta för
att kunna besvara de frågeställningar som författarna undersöker och för att kunna presentera en
aktuell sammanställning av inkluderade artiklars tillvägagångssätt och resultat. Denna studie avsåg
att beskriva sambandet mellan olika fenomen såsom smärta och fysiologiska reaktioner och hur
musik kan påverka dessa och inte varje patients enskilda smärtupplevelse. En kvantitativ ansats
valdes då arbetet studerade dessa fenomen med kvantitativa mätmetoder och då syftet och
frågeställningarna var utformade på ett sådant sätt att interventionsgrupper och jämförelser med
kontrollgrupper var nödvändiga för att kunna svara på arbetets frågeställningar. Detta innebar i sin
tur att kunna använda internationella mätinstrument med god reliabilitet och validitet som alla
oavsett tillhörande världsdel kan använda sig av (Polit & Beck, 2019). Genom att använda en
kvantitativ ansats kunde resultatet generaliseras då inkluderade artiklar var från olika världsdelar
och innehöll en större patientgrupp.
Val av artiklar och analysmetod
De artiklar som inkluderats i denna studie är från olika världsdelar. Fördelen med detta är att det ger
en större möjlighet att generalisera resultatet inte bara i Sverige men även i andra länder, där olika
kulturer och levnadsförutsättningar skulle kunna påverka resultaten. Genom att inkludera olika
studier från världen över, kan man även se hur och om olika musikstilar och genre påverkar
patienternas smärtskattning och därav resultatet.
Den analysmetod som användes för att kvalitetsgranska studierna är granskningsmallen av Willman,
Bahtsevani och Sandström, (2016). Granskningsmallen möjliggjorde ett urval bland studierna där de
som var av medel eller högre kvalité inkluderades. I vald analysmetod fanns dock inget förutbestämt
poängsystem att grunda artiklarnas kvalité på. Ett eget poängsystem hade därför utformats av
författarna till denna studie för att kategorisera kvalitén av inkluderade artiklar, eftersom systemet
var skapat av författarna fanns möjlighet att vinkla systemet till författarnas fördel. Därför
upprättades poängsystemet innan kvalitetsgranskningen genomfördes för att undvika subjektiv
granskning av artiklarna.
-
17
Inklusions- och exklusionskriterier
De inklusionskriterier som använts har valts i syfte att identifiera de artiklar som svarar på
författarnas frågeställningar. Avgränsningar såsom operationsområde gjordes för att kunna jämföra
liknande typer av smärta, eftersom smärta kan uttrycka sig på olika sätt, beroende på lokalisation
och typ av kirurgi (Sand et al., 2007). Eftersom thorax- och abdominala kirurgier är stora
operationsområden, valdes denna patientgrupp då sannolikheten att hitta flera studier under denna
kategori var större. Läkemedel och kunskap om smärtbehandling utvecklas även ständigt och
artiklar publicerade mellan 2000- 2019 inkluderades för att få ett brett sökresultat, utan risken att
inkludera artiklar som inte längre är relevanta. Artiklar som inte innehöll abstract och som därmed
inte täcktes av söktjänsten uteslöts även.
Bland exklusionskriterierna var att inte använda smärtskattningsskalor såsom FPS eller Abbey Pain
Scale då dessa inte undersöker patientens smärtintensitet baserat på dennes egna smärtuppfattning
utan på vårdpersonalens tolkning av patientens smärtuttryck. FPS eller Abbey Pain Scale använd då
patienter inte kan verbalisera sin smärta till följd av kognitiv nedsättning eller sedering.
Diskussionen kring detta blir då hur tillförlitligt resultatet är, om resultaten baseras på någon annans
tolkning än patienten själv.
Kronisk smärta exkluderades då en redan etablerad smärta kan kräva olika starka doser av opioider
och övrig farmaka, vilket kan påverka smärtskattningen och därav resultatet (Bonnie, Schumacher,
Clark & Kesselheim, 2019).
Bland de forskningsetiska överväganden som gjorts, har det varit av vikt att inkluderade studier som
varit godkända av forskningsetiska kommittéer eller följt forskningsetiska protokoll, samt att
involverade patienter som blivit informerade om studiens karaktär och själva kunnat ge sitt
samtycke att delta i studien. Vid sökning av artiklar har författarna haft ett objektivt och opartiskt
förhållningssätt, där alla studier oavsett resultat inkluderats. Vidare har dessa exkluderats men då på
grund av otillfredsställande kvalité.
-
18
Behov av ytterligare forskning
I föreliggande studie visar majoriteten av analyserade artiklar att musikterapi har en positiv effekt
på postoperativ smärta hos de patienter som genomgått thorax- eller abdominal kirurgi. Det kvarstår
fortfarande att undersöka om musiken har en ännu större effekt på postoperativ smärta om det skulle
administreras pre- och perioperativt, samtidigt som det administreras postoperativt. Som nämnt
tidigare har patientgruppen i denna litteraturstudie varit de som genomgått thorax- och
abdominalkirurgi, postoperativ smärta till följd av andra kirurgiska ingrepp har således inte
undersökts och därför kan det inte med säkerhet säga hur musik skulle påverka patienter som
genomgått ortopedkirurgi eller neurokirurgi. Då det även råder delade meningar om musikterapi har
en påverkan på fysiologiska reaktioner eller ej, behövs en större sammanställning av artiklar för att
på ett adekvat sätt kunna svara på detta. Ytterligare forskning kan utföras med fokus på musikens
effekt på fysiologiska reaktioner, som komplement till läkemedel postoperativt. Studien kan
exempelvis genomföras genom att musik spelas 20 minuter, två gånger om dagen, och blodtryck,
puls och andningsfrekvens mäts innan läkemedel tas, före sessionerna samt var femte minut under
sessionerna upp till 15 minuter efter interventionen för att se om det finns en progressiv utveckling i
jämförelse med en kontrollgrupp.
Slutsats
Musik som en komplementär behandling till sedvanlig vård visar sig ha en analgetisk effekt både i
det kortsiktiga och i det långsiktiga postoperativa förloppet och kan bidra till lägre smärtskattning.
Musikterapins effekt kan gynna både patienten, sjuksköterskan och samhället, eftersom musik
varken är kostsamt eller medför biverkningar. Däremot kan dess påverkan på kroppens fysiologiska
reaktioner inte till fullo påvisas vilket motsäger den effekt som påvisas i tidigare studier. Detta tyder
på behov av ytterligare forskning.
-
19
REFERENSER
* = Artiklar inkluderade i resultatet.
Audette, J.F. & Bailey, A. (2008). Integrative Pain Medicine [elektronisk resurs] The Science and
Practice of Complementary and Alternative Medicine in Pain Management. Totowa, NJ: Humana
Press.
*Aragon, D., Farris, C. & Byers, J.F. (2002). The effects of harp music in vascular and thoracic
surgical patients. Alternative therapies in health & medicine, 8(5):52–4, 56-60.
*Bauer, B.A., Cutshall, S.A., Anderson, P.G., Prinsen, S.K., Wentworth, L.J., Olney, T.J.,... Bauer,
B.A. (2011). Effect of the Combination of Music and Nature Sounds on Pain and Anxiety in
Cardiac Surgical Patients: A Randomized Study. Alternative therapies in health and medicine,
17(4), 16-23.
Berntzen, H., Almås, H., Brunn, A., Dørve, S., Giskemo, A., Dåvøy, G. & Grønseth, R. (2011).
Perioperativ och postoperativ omvårdnad. I H. Almås, D.G. Stubberud & R. Grønseth (Red.),
Klinisk omvårdnad (s. 269- 349). Stockholm: Liber.
Berntzen, H., Danielsen, A. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid dagkirurgi. I H. Almås, D.G.
Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad (s. 351- 393). Stockholm: Liber.
Bonnie, R., Schumacher, M., Clark, J.D. & Kesselheim, A. (2019). Pain Management and Opioid
Regulation: Continuing Public Health Challenges. Am J Public Health, 109(1), 31–34. doi:
10.2105/AJPH.2018.304881
*Chan, M.F. (2007). Effects of music on patients undergoing a C-clamp procedure after
percutaneous coronary interventions: A randomized controlled trial. Heart and Lung, 36(6), 431-
439. doi:10.1016/j.hrtlng.2007.05.003
-
20
*Ebneshahidi, A. & Mohseni, M. (2008). The Effect of Patient-Selected Music on Early
Postoperative Pain, Anxiety, and Hemodynamic Profile in Cesarean Section Surgery. The Journal of
Alternative and Complementary Medicine, 14(7), 827–831. doi: 10.1089/acm.2007.0752
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier. (4. rev. uppl.)
Stockholm: Natur & Kultur.
FASS. (i.d.). Paracetamol ABECE. Fass.se. Hämtad 20 oktober, 2019, från
https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=20160901000029#side-effects
Fredenberg, S., Vinge, E. & Karling, M. (2015). Smärta och smärtbehandling. Läkemedelsverket.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats. (2. rev. uppl.,
s. 133-144 ) Lund: Studentlitteratur.
Garza–Villarreal, E.A., Wilson, A.D., Vase, L, Elvira, B., Barrios, F.A., Jensen, T.S,... Vuust, P.
(2014). Music reduces pain and increases functional mobility in fibromyalgia. Frontiers in
Psychology, 5(90). doi: 10.3389/fpsyg.2014.00090
Gelinas, C., Arbour, C., Michaud, C., Robar, L. & Cote, J. (2012). Patients and ICU nurses’
perspectives of non-pharmacological interventions for pain management. Nurs Crit Care, 18(6).
doi: 10.1111/j.1478-5153.2012.00531.x
Golino, A.J., Leone, R., Gollenberg, A., Christopher, C., Stanger, D., Davis, T.M.,...Friesen, M.A.
(2019). Impact of an Active Music Therapy Intervention on Intensive Care Patients. American
journal of critical care, 28(1), 48-55. doi: 10.4037/ajcc2019792
Hole, J., Hirsch, M., Ball, E. & Meads, C. (2015). Music as an aid for postoperative recovery in
adults: a systematic review and meta-analysis. The Lancet, 386(10004), 1659-1671. doi:
10.1016/S0140-6736(15)60169-6
-
21
IASP. (2017). IASP Terminology. Seattle: International Association for the Study of Pain. Hämtad
18 oktober, 2019 från https://www.iasp-pain.org/Education/Content.aspx?ItemNumber=1698
*Ikonomidou, E., Rehnström, A. & Naesh, O. (2004). Effect of Music on Vital Signs and
Postoperative Pain. AORN Journal, 80(2), 269–278. doi: 10.1016/s0001-2092(06)60564-4
Just, J., Mücke, M. & Bleckwenn, M. (2016). Dependence on Prescription Opioids. Deutsches
Ärzteblatt International, 113(13), 213-220. doi: 10.3238/arztebl.2016.0213
*Lin, P.C., Lin, M.L., Huang, L.C., Hsu, H.C. & Lin, C.C. (2011). Music therapy for patients
receiving spine surgery. Journal of Clinical Nursing, 20 (7-8), 960–968. doi: 10.1111/j.1365-
2702.2010.03452.x
Melzack, R. & Wall, P.D. (2003). Handbook of Pain Management [Elektronisk resurs]. Churchill
Livingstone.
Nilsson, U. (2008). The anxiety- and pain-reducing effects of music interventions: A systematic
review. AORN Journal, 87(4), 780-807. doi: 10.1016/j.aorn.2007.09.013.
*Nilsson, U. (2009). The effect of music intervention in stress response to cardiac surgery in a
randomized clinical trial. Heart and Lung, 38(3), 201-207. doi:10.1016/j.hrtlng.2008.07.008
Norrbrink, C. & Lundeberg, T. (2014). Om smärta – ett fysiologiskt perspektiv. (2:a uppl.) Lund:
Studentlitteratur.
O’Donell, M. & Weitz, J.I. (2003). Thromboprophylaxis in surgical patients. Canadian Journal of
Surgery, 46(2), 129-135.
Pelletier, C.L. (2004). The effect of music on decreasing arousal due to stress: a meta-analysis.
Journal of Music Therapy, 41(3), 192-214.
Pogatzki-Zahn, E.M., Segelcke, D. & Schug, S.A. (2017). Postoperative pain – from mechanisms to
treatment. Pain reports, 2(2). doi: 10.1097/PR9.0000000000000588
-
22
Polit, D., Beck, C. (2019). Essentials of Nursing Research. (9th ed.). Lund: Studentlitteratur.
Rafer, L., Austin, F., Frey, J., Mulvey, C.L., Vaida, S.J. & Prozesky, J. (2015). Effects of Jazz on
Postoperative Pain and Stress in Patients Undergoing Elective Hysterectomy. Advances in mind-
body medicine, 29(1), 6-11.
Rawal, N. (2016). Current issues on postoperative pain management. European Journal of
Anaesthesiology, 33(3), 160-171. doi: 10.1097/EJA.0000000000000366
Region Uppsala. (2019). Smärta - akut och postoperativ smärta - vuxna inom slutenvård. Uppsala:
Region Uppsala. Hämtad 20 oktober, 2019, från
http://publikdocplus.regionuppsala.se/Home/GetDocument?containerName=e0c73411-be4b-4fee-
ac09-640f9e2c5d83&reference=DocPlusSTYR-11922&docId=DocPlusSTYR-11922
Sand, O., Sjaastad, Ø.V., Haug, E. & Bjålie, J.G. (2007). Människokroppen: fysiologi och anatomi.
(2. upplagan). Stockholm: Liber.
*Sendelbach, S.E., Halm, M.A., Doran, K.A., Hogan Miller. E. & Gaillard, P. (2006). Effects of
Music Therapy on Physiological and Psychological Outcomes for Patients Undergoing Cardiac
Surgery. Journal of Cardivascular Nursing, 21(3), 194-200.
Sen, H., Yanarates, O., Sızlan, A., Kılıç, E., Ozkan, S. & Dağlı G. (2010). The efficiency and
duration of the analgesic effects of musical therapy on postoperative pain. The Journal of the
Turkish Society of Algology, 22(4), 145-150.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Riksdagsförvaltningen.
Hämtad från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sin, W.M. & Chow, K.M. (2015). Effect of Music Therapy on Postoperative Pain Management in
Gynecological Patients: A Literature Review. Pain Management Nursing. 16(6), 978-987. doi:
10.1016/j.pmn.2015.06.008
-
23
Socialstyrelsen. (i.d.). Statistikdatabas för operationer i slutenvård. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 27 maj, 2019, från
https://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/operationerislutenvard
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Svensk
sjuksköterskeförening. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Tiipana, E. (2013). From improved management of acute pain to prevention of persistent
postoperative pain. Academic dissertation. University of Helsinki, Department of Anaesthesia and
Intensive care. Hämtad 20 oktober, 2019, från
https://helda.helsinki.fi/bitstream/handle/10138/40110/tiippana_dissertation.pdf?sequence=1&isAll
owed=y
Wang, D. & J.F. Audette. (2008). Acupuncture in Pain Management. I J.F. Audette & A.Bailey,
Integrative Pain Medicine [Elektronisk resurs] The Science and Practice of Complementary and
Alternative Medicine in Pain Management (p. 19–62). Totowa, NJ: Humana Press.
*Wang, Y., Tang, H., Guo, Q., Liu, J., Liu, X., Luo, J. & Yang, W. (2015).Effects of Intravenous
Patient-Controlled Sufentanil Analgesia and Music Therapy on Pain and Hemodynamics After
Surgery for Lung Cancer: A Randomized Parallel Study. The journal of alternative and
complementary medicine, 21(11), 667-672. doi: 10.1089/acm.2014.0310
Westerling, D. (2012). Smärta och smärtbehandling. I R. Andersson, B. Jeppsson & A. Rydholm
(Red.), Kirurgiska sjukdomar (s. 75-90). Lund: Studentlitteratur.
Willard, F. (2008). Basic Mechanisms of Pain. I J.F. Audette & A.Bailey, Integrative Pain Medicine
[Elektronisk resurs] The Science and Practice of Complementary and Alternative Medicine in Pain
Management (p. 19–62). Totowa, NJ: Humana Press.
-
24
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad. (4.
uppl., s.173-174). Lund: Studentlitteratur.
*Özer, N., Karaman Özlü, Z., Arslan, S. & Günes, N. (2013). Effect of music on postoperative pain
and physiologic parameters of patients after open heart surgery. Pain Management Nursing, 14(1),
20-28. doi: 10.1016/j.pmn.2010.05.002
-
25
BILAGOR
Bilaga 1. Översikt av poängsystem
Antal poäng Kvalitetsgrad
13–16 poäng Hög
9– 12 poäng Medel
-
26
-
27
Bilaga 2: Artikelöversikt
Författare, År, Land
Syfte Metod och urvalstyp
Interventionstyp Deltagare* Bortfall Resultat Design Kvalitet
Aragon, Farris & Byers, (2002).
USA.
Att utvärdera den vetenskapliga grunden för harp musik som komplementär behandling.
Kvantitativ.
Bekvämlighetsurval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på harp musik live
Kontrollgrupp: Ingen kontrollgrupp.
17 stycken. Inga. Studien visade att harp musiken hade en statistisk och klinisk signifikant påverkan på smärta och systoliskt blodtryck, däremot fanns ingen signifikant skillnad hos det diastoliska blodtrycket och andningsfrekvensen.
Kvasi-experimentell.
Låg.
Bauer et al. (2011).
USA.
Att testa effekterna av strukturerad musik med naturljud på postoperativ smärta hos hjärtkirurg patienter.
Kvantitativ slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Fick välja mellan fyra olika typer av naturmusik
Kontrollgrupp: Var uppmuntrade att vila under tiden.
173
stycken.
73
stycken.
En signifikant minskning av smärta framkom hos interventionsgruppen, i jämförelse med kontrollgruppen, den andra postoperativa dagen. En minskning av diastoliskt blodtryck hos interventionsgruppen, i jämförelse med kontrollgruppen, syntes den fjärde postoperativa dagen. Resterande dagar var interventionsgruppens siffror lägre än de i kontrollgruppen,
RCT. Hög.
-
28
men inget som var statistisk signifikant.
Chan, (2007).
Kina.
Att bedöma effekten av musik på fysiska och psykiska parametrar.
Kvantitativ.
Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på en blandning av lugn klassisk kinesisk musik, religiös musik och klassisk västerländsk musik omkring 60 takter/minut.
Kontrollgrupp: Ej redogjort.
70 stycken. 4 stycken.
Interventionsgruppen hade statistiskt signifikant lägre puls och andningsfrekvens, samt smärtskattade lägre än kontrollgruppen efter 30–45 minuters musiklyssnande. Blodtrycket visade sig vara signifikant lägre hos interventionsgruppen efter 30 minuters musiklyssnande.
RCT. Medel.
Ebneshahidi & Mohseni, (2008).
Iran.
Att utvärdera effekten av egenvald musik på självrapporterad smärta samt hemodynamiska parametrar i ett tidigt postoperativt skede hos patienter som genomgått kejsarsnitt.
Kvantitativ. Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på egenvald musik.
Kontrollgrupp: Hade på sig hörlurar, men lyssnade inte på musik.
80 stycken. 3 stycken.
Resultaten visar en signifikant minskad postoperativ smärta och användning av opioider hos interventionsgruppen efter 30 minuters musiklyssnande, den första postoperativa timmen. Däremot ses ingen skillnad i blodtryck och puls mellan interventions- och kontrollgrupp.
RCT. Hög.
-
29
Ikonomidou, Rehnström & Naesh,
(2004).
Sverige.
Att undersöka hypotesen att musiklyssnande pre- och postoperativt påverkar kvinnliga patienters upplevelse av smärta, illamående, välbefinnande och ha en påverkan på patienternas vitala parametrar.
Kvantitativ.
Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på lugn panflöjtsmusik via en CD-skiva som valdes ut av forskarna.
Kontrollgrupp: Lyssnade på tom CD-skiva.
60
stycken.
5 stycken.
Ingen märkbar skillnad noterades mellan intervention- och kontrollgruppen gällande andningsfrekvens, blodtryck och puls efter 30 minuters musiklyssnande postoperativt. Även smärtskattningen visade sig signifikant lägre hos båda grupperna, däremot var det ingen skillnad av signifikans mellan grupperna.
RCT. Hög.
Lin, Lin, Huang, Hsu & Lin,
(2011).
Taiwan.
Att evaluera effekten av musikterapi på ångest, postoperativ smärta och fysiologiska reaktioner relaterat till emotionell och fysisk oro hos patienter som genomgår spinal kirurgi.
Kvantitativ. Icke slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Fick välja ut sina favoriter att lyssna på, bland annat lugn kinesisk musik, pop-musik, klassisk musik och naturmusik samt helig musik.
Kontrollgrupp: Lyssnade inte på musik.
60 stycken. Inga. Det visade sig vara en signifikant minskning i ångest och smärta hos musikgruppen gentemot kontrollgruppen under hela studiens förlopp, det vill säga dagen innan operation fram till den andra postoperativa dagen. Den första timmen efter operation kunde det ses en signifikant skillnad i blod- och medelartärtryck hos musikgruppen där gruppen hade betydligt lägre siffror än kontrollgruppen. Ingen
Kvasi-experimentell.
Medel.
-
30
skillnad i puls noterades hos grupperna.
Nilsson,
(2009).
Sverige
Kunna evaluera om sängvila i samband med musik den första postoperativa dagen kan minska stress hos patienter som genomgått hjärtkirurgi.
Kvantitativ.
Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på lugn och mjuk musik i ny tidsstil med 60-80 takter/minut.
Kontrollgrupp: Var schemalagda att vila under tiden.
60 stycken. 2 stycken.
Minskade smärtnivåer och ångest över tid hos både interventions- och kontrollgruppen, däremot ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Hos musikgruppen sågs en signifikant minskning i medelartärtryck och andningsfrekvens, i jämförelse med baslinjen P=.05. Ingen signifikant skillnad kunde ses i puls eller saturation.
RCT. Medel.
Rafer et al., (2015).
USA.
Att undersöka om lyssnandet av jazzmusik kan sänka puls, blodtryck, smärta eller ångest hos patienter som genomgått hysterektomi.
Kvantitativ.
Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på jazzmusik med
-
31
Smärtskattningen visade sig även signifikant lägre i kontrollgruppen än hos interventionsgruppen vid 10 minuter inpå återhämtningsperioden.
Sendelbach, Halm, Doran, Miller & Gaillard, (2006).
USA
Att jämföra effekten av musikterapi gentemot en ostörd och lugn viloperiod på faktorer såsom smärtintensitet, ångest, fysiologiska parametrar och opioidkonsumption efter kardiell kirurgi.
Kvantitativ.
Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp:
Fick välja den musikstil som de ansåg var som mest avslappnande bland annat jazz, lättlyssnad musik och klassisk musik, mellan 60-70 takter/minut.
Kontrollgrupp: Fick vila i sina sängar under tiden.
86 stycken. 1 stycken.
En signifikant minskning i ångest (P=.001) och smärta (P=.009) kunde ses i den gruppen som fick musikterapi till skillnad från kontrollgruppen båda postoperativa dagarna. Det sågs däremot ingen skillnad i blodtryck eller hjärtfrekvens och ingen minskning av opioidintag kunde ses mellan grupperna.
RCT. Medel.
-
32
Wang et al., (2015).
Kina.
Att undersöka hur kombinationen av PCA-behandling och musikterapi påverkar smärta och hemodynamik.
Kvantitativ. Slumpmässigt urval.
Interventionsgrupp: Lyssnade på avslappnande musik (klassisk kinesisk och klassisk västerländsk musik) och fick använda sig av en musikimaginär metod tillsammans med musikterapeut.
Kontrollgrupp: Lyssnade inte på musik,
60 stycken. Inga. Interventionsgruppen smärtskattade lägre och hade lägre och stabilare hemodynamiska parametrar än kontrollgruppen 24 timmar postoperativt.
RCT. Medel.
Özer, Karaman Özlü, Arslan & Günes, (2013).
Turkiet.
Utreda effekten av egenvald musik och självrapporterad smärtintensitet samt fysiologiska parametrar hos de patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi.
Kvantitativ bekvämlighetsurval.
Interventionsgrupp:
Lyssnade på egenvald musik.
Kontrollgrupp: Vilade i sina sängar.
90 stycken. 3 stycken.
Det visades en statistiskt signifikant skillnad i smärta och saturation mellan interventionsgruppen och kontrollgruppen efter 30 minuters musiklyssnande den första postoperativa dagen där det var betydligt lägre siffror i interventionsgruppen. Ingen signifikant skillnad i blodtryck, puls och andningsfrekvens noterades.
Kvasi-experimentell.
Medel.
-
0