Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

Estetisk-filosofiska fakulteten

Nathalie Thegel

På riktigt

Fyra lärares erfarenheter av blogg i undervisningen

It gets real

Four teachers’ experiences from using blog in teaching

Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet

Datum: 2012-04-05 Handledare: Dan Åkerlund

TACK TILL

Min handledare Dan Åkerlund för all hjälp, tid och allt tålamod. Min familj för deras stöd, uthållighet och inspiration. Lärarna som var med i studien för att de gav av sin tid och delade sina erfarenheter. Jag hop-pas att jag har gjort deras erfarenheter rättvisa.

ABSTRACT

The purpose of this thesis was to find out what experiences teachers have from using a class blog in teaching. What are the advantages and disadvantages by the use of blogs in education? I have used qualitative interviews with four teachers in grades 1 to 6 who have worked with a class blog in teaching between one and three years. The study has shown that teachers' experience is that the blog serves as motivation and pro-motes learning for many different pupils and that, together with other digital tools is more equal. The main benefits that teacher mention is the expanded concept of text that offers mul-tiple forms of expression and the authentic reader, which makes it more real, important and meaningful. Other benefits that come up are that it helps students to see their learning and learn from and with each other. The teachers think that the blog makes the students work, learning and differences visible in a positive way while difficulties become less visible. Ac-cording to the teachers it creates a sense of belonging. They also feel that it increases the digi-tal literacy, the computer becomes a tool and the blog has together with other ICT-tools for some of the teachers contributed to a different teacher role. One of them says that one ad-vantage is that everything is archived, you can see what you have done earlier and it keeps things in order. The study indicates that the blog promotes pupils with both strong and weak writing skills, as the writing is not dependent on fine motor skills, digital tools make the text easier to write and the ability to adapt to the pupils’ abilities and interests. That’s a big advantage, according to the teachers in the study. Some of the teachers experiences that girls have a strong interest and confidence in the blog, especially when it comes to writing. The teachers find it hard to see disadvantages, but mention the dependence of effective IT support as technology causes trouble and the need for routines in the beginning as it may take some time to learn the tools, yet a teacher says that the blog saves time after a while. They also believe that you need to think in advance about what you publish. The teachers emphasize that the blog is only a tool in the teacher’s hands, which has to be based on a pedagogical idea. Keywords: ICT and learning, blogging, social media, motivation, authentic readers, multimo-dality, collaborative learning

SAMMANFATTNING

Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka erfarenheter lärare kan ha av klassblog-gen i undervisningen. Vilka fördelar och nackdelar ser de med blogg i undervisningen? Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer av fyra lärare i skolår 1-6 som har arbetat med klassblogg i undervisningen mellan ett och tre år. Studien har visat att lärarnas erfarenheter är att bloggen fungerar som en motor för eleverna och gynnar lärandet för många olika elever och att den tillsammans med andra digitala hjälp-medel är mer jämställt. De största fördelarna som lärarna nämner är det vidgade textbegreppet som erbjuder flera uttrycksformer och den autentiska mottagaren, som gör att det blir på rik-tigt, viktigt och meningsfullt. Andra fördelar som kommer fram är att den hjälper eleven att se sitt lärande och lära av och med varandra. Lärarna menar att den synliggör elevernas arbeten, lärande och olikheter på ett positivt sätt, samtidigt som svårigheter blir mindre synliga. Enligt lärarna skapas en känsla av att alla hör till. De menar också att den ger en ökad digital kompe-tens, att datorn blir ett arbetsredskap och den har hos vissa lärare bidragit till en förändrad lärarroll. En av lärarna menar att en fördel är att allting arkiveras, man ser vad man gjort tidi-gare och den håller ordning. Studien pekar på att bloggen gynnar både skrivstarka och skrivsvaga elever, då skrivandet inte är lika beroende av finmotorik och digitala hjälpmedel gör texten mer tillgänglig tillsammans med möjligheten att utgå från sina förutsättningar, intressen och behov. Det är en stor fördel, enligt lärare i studien. Det kommer fram att flickor tar plats i arbetet med bloggen, i synnerhet då det gäller skrivandet. Lärarna har svårt att hitta nackdelar, men nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början är bra med rutiner eftersom det kan ta lite tid innan red-skapen sätter sig. Samtidigt menar en lärare att bloggen spar tid efter ett tag. De menar även att man behöver tänka i förväg på vad man publicerar. Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg i pedagogens hand och att den behöver bäras av en pedagogisk idé.

Nyckelord: IT och lärande, blogg, sociala medier, motivation, autentisk mottagare, multimo-dalitet, kollaborativt lärande

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Inledning och bakgrund ................................................................................... 1 IT-utvecklingen ......................................................................................................................................... 1 Barn och IT ................................................................................................................................................ 2 Skolans uppdrag ........................................................................................................................................ 3 Sociala medier i skolan .............................................................................................................................. 5 Syfte .......................................................................................................................................................... 5

Litteraturgenomgång ....................................................................................... 6 Motivation som drivkraft för lärande ........................................................................................................ 6 Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp ................................................................................................ 8 Socialsemiotik ......................................................................................................................................... 10

Språket som funktionellt ...................................................................................................................... 10 Språkets grund – att skapa mening tillsammans med andra .............................................................. 11

Att se sitt eget och andras lärande. Att lära av och med varandra ........................................................... 12 Begrepp och debatt .................................................................................................................................. 13

Nätets infödda, eller? .......................................................................................................................... 13 Modern kommunikation ...................................................................................................................... 13 Digital teknik och pedagogik .............................................................................................................. 13 Könsskillnader .................................................................................................................................... 15 Svårt att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar ................................................... 15

Sammanfattning ....................................................................................................................................... 15 Metod ............................................................................................................... 17

Val av metod ............................................................................................................................................ 17 Urval ........................................................................................................................................................ 18 Tabell över lärarna ................................................................................................................................... 18 Genomförande ......................................................................................................................................... 19 Etiska överväganden ................................................................................................................................ 21

Resultat ............................................................................................................ 22 Resultatdelens upplägg ............................................................................................................................ 22 Klassbloggens fördelar ............................................................................................................................ 22

Verkliga läsare .................................................................................................................................... 22 Ett vidgat textbegrepp ......................................................................................................................... 24 Synliggörande ..................................................................................................................................... 28 Kollaborativt lärande: att lära tillsammans och av varandra ............................................................ 30 Bloggen gynnsam för många ............................................................................................................... 32 Förändrad lärarroll ............................................................................................................................ 35 Förändrad lärare-elevrelation ............................................................................................................ 36 Insyn i skolan ...................................................................................................................................... 36

Digital kompetens ............................................................................................................................... 37 Klassbloggens svårigheter och fallgropar ............................................................................................... 37

Diskussion ........................................................................................................ 39 Metoddiskussion ...................................................................................................................................... 39 Resultatdiskussion ................................................................................................................................... 40

Verkliga läsare .................................................................................................................................... 40 Ett vidgat textbegrepp ......................................................................................................................... 41 Synliggörande och kollaborativt lärande ........................................................................................... 42 Bloggen gynnsam för många ............................................................................................................... 45 Förändrad lärarroll ............................................................................................................................ 46 Digital kompetens ............................................................................................................................... 47 Svårigheter och fallgropar .................................................................................................................. 47

Förutsättningar och hinder ....................................................................................................................... 48 Slutsatser .................................................................................................................................................. 48 Frågeställningar att arbeta vidare med .................................................................................................... 49 Framtiden ................................................................................................................................................. 50

Referenser ........................................................................................................ 52

Bilaga: Intervjufrågor .................................................................................... 57

1

INLEDNING OCH BAKGRUND

Som lärare behöver man nästan dagligen hitta nya vägar att stödja elevers lärande. Ofta handlar det om elever som skolan inte lyckas fånga eller hitta vägar till lärande för. Inte sällan har jag då sett att just den digitala tekniken erbjudit sådana möjligheter. Denna erfa-renhet, tillsammans med min egen upptäckt av de sociala mediernas1 potential för lärande, väckte min nyfikenhet över hur dessa medier kan användas i undervisningen. Sociala me-dier i skolan är dessutom ett aktuellt problemområde som det inte hunnit forskas mycket kring ännu. De sociala mediernas tillgänglighet och kollaborativa egenskaper är slående. En vän hade lagt in kort från sin semester i Syrien på Facebook. Jag frågar i en kommentar vid bilden var bilden är tagen och hon berättar. En vän till henne som jag inte känner, dyker upp i konversationen. Jag berättar om min upplevelse av bilden, en upplevelse som är ny för henne och som hon inte tänkte på när hon var där. Hon berättar om platsens historia. Hen-nes vän lyfter ett samtal om språket med koppling till bilden. Alltsammans blir ett gemen-samt lärande utifrån en bild i ett socialt medium från en semesterresa. Uppsatsens frågeställning härrör ursprungligen från mitt teknikintresse och min längtan att hitta nya möjligheter och vägar i elevers lärande och att ge alla barn de bästa förutsätt-ningar för lärande. Största delen av mitt arbete som yrkesverksam lärare har varit inom särskolan, men även med elever utanför denna skolform som har behövt hitta andra vägar till lärande. Som teknikintresserad har jag fångat upp de möjligheter som digitala hjälp-medel kan ge. Min erfarenhet av de digitala resursernas stora möjligheter och motiverande kraft har ökat intresset än mer. I mitt arbete möter jag många elever vars lärande och självbild begränsas av otillräckliga förutsättningar. Sociala mediers framfart ledde min nyfikenhet till bloggen och lärares erfarenheter av den i undervisningen.

IT-utvecklingen

Hur viktig är frågan om bloggen som socialt medium i undervisningen egentligen? IT-utvecklingen har gått snabbt, från det att internet började erbjudas gemene man i mitten av 1990-talet tills idag, 15 år senare, när 90% av befolkningen mellan12-44 år använder in-ternet dagligen (Findahl, 2011) och 95% av barn mellan 9-12 år använder internet på friti-den (Medierådet, 2010). Samma utveckling ser vi när det gäller sociala medier. Hälften av alla svenskar är med i sociala nätverk. Det europeiska forskningsprojektet EU Kids online 2010 rapporterar att över hälften av 9-16-åringarna i de 25 ingående länderna har en profil på något socialt nätverk (Feilitzen, Findahl & Dunkels, 2011). Enligt Mediebarometern 2010 är användningen av sociala medier nu vanligare än användningen av traditionella medier på nätet (Nordicom-Sverige, 2011). Av alla som använder internet besöker 2 av 3 ett socialt medium och under de senaste fyra åren har det ökat med 10 procentenheter varje år. I åldern 16-25 är snart alla (96%) ute på de sociala nätverken (Findahl, 2011).

1  Till  sociala  medier  hör  sociala  nätverk  på  nätet,  såsom  exempelvis  Facebook,  Twitter,  bloggar,  wikis  och  YouTube.  

2

Ett exempel på sociala medier är Facebook som snart finns i var människas hem. Hans Rosén skrev i DN den 9 december 2011 att hälften av svenskarna har ett konto på Fa-cebook och 800 miljoner använder Facebook världen över; en häpnadsväckande siffra. En niondel av världens befolkning kan med andra ord kommunicera med varandra i realtid. Fler och fler kommuner, tidningar och företag ser idag till att finnas i sociala medier. Även inom skolan letar sig den nya tekniken och sociala medier in. Här möter vi tillsammans med IT även förkortningen IKT, informations- och kommunikationsteknik, som vill be-tona det kommunikativa perspektivet på tekniken. Enligt webbsidan för konferensen Framtidens Lärande har 180 kommuner i Sverige inlett eller planerat en satsning på en dator till varje elev (Taawo, Davidsson & Becker, 2012). På det pedagogiska nätverket Dela2, hittar man ett flertal grupper och diskussioner runt sociala medier i klassrummet. Söker man på begreppet ”Sociala medier” skolan på Google får man 17,6 miljoner sök-träffar och sökträffarna har fördubblats bara det senaste året jämfört med året innan (2012-02-11). Även bloggar3 har de senaste åren blivit mycket populära och fenomenet har vuxit lavinartat och används nu av fler än någonsin och i betydligt fler sammanhang. Enligt Wikipedia (2012) beräknades det i april 2009 dagligen i världen starta ca 190 000 bloggar. Att blogga har blivit något man kan försörja sig på. Hos över hälften av de unga kvinnorna ingår bloggläsandet i den dagliga aktiviteten. En tredjedel skriver också på egna bloggar (Findahl, 2011). Bland de yngsta (9-14 år) är andelen bloggläsare hög, nästan en fjärdedel (23 procent) besökte någon blogg och 9% skrev i en egen blogg en genomsnittlig dag (Nordicom-Sverige, 2011). Något som också har förändrats i både samhälle och skola är synen på text. Traditionellt har text inneburit löpande skrift och i vissa fall även tal. Men med bildens intåg som kommunikationsform tillsammans med andra kommunikationsformer som blivit mer till-gängliga med den nya tekniken som film, bild och ljud, har textbegreppet vidgats. Till detta hör multimodalitet, ett begrepp som blivit populärt i forskningslitteratur och som innebär att det finns många olika uttryckssätt för kommunikation (Kress, 2010). Detta vi-dareutvecklas mer i litteraturgenomgången.

Barn och IT

I rapporten Svenskarna och Internet 2011 ser vi att den digitala tekniken är en självklar del av många barn och ungdomars liv idag. Det är vanligt att tv-program för barn har hemsi-dor där det finns mer information, tävlingar och spel. Många yngre hittar på Bolibompas hemsida och i föräldrarnas smartphones som i sin egen ficka och de äldre har inte sällan egna smartphones och umgås lika mycket i sociala medier som IRL4. Genomsnittsåldern för internetdebut har de senaste åren sjunkit ett år för varje år. 2010 hade hälften av alla treåringar börjat bekanta sig med internet. Samma år var andelen unga 12-15 år som an-vände sociala medier 85% (Findahl, 2011). Därför är det idag svårt att räkna bort den nya tekniken och de sociala medierna när man exempelvis ser på lärandet i skolan. Med tanke på att den uppväxande generationen nu möter tekniken på ett helt annat sätt, har begreppet nätets infödda dykt upp (Hernwall, 2010; Olin-Scheller & Wikström, 2010). Med det me- 2  Dela  är  ett  nätverk  på  nätet  för  lärare,  pedagoger,  skolledare,  forskare,  bibliotekarier  och  beslutsfattare  med  intresse  att  dela  idéer,  frågor  och  erfarenheter  om  skolan,  se  www.shareanduse.ning.com.  3  En  blogg  en  webbdagbok  där  läsare  har  möjlighet  att  lämna  kommentarer  och  kan  prenumerera  på  nya  inlägg  (Wiki-­‐pedia).  4  IRL  är  ett  vanligt  förekommande  internetslang  som  står  för  In  Real  Life,  som  står  för  den  verkliga  världen  i  motsats  till  den  digitala  världen  (Wikipedia).  

3

nar man att de har datorns och Internets digitala språk som modersmål och att deras relat-ion till och kompetenser på området skiljer sig markant från gruppen digitala invandrare, som inte föddes in i den digitala världen. Men denna indelning i digitalt infödda och digi-tala invandrare ifrågasätts av andra forskare som menar att de kan leda tankarna fel om vi tror att alla barn därmed behärskar den digitala tekniken (Samuelsson, 2010; White, 2011). Det här beskriver jag mer om i litteraturgenomgången.

Skolans uppdrag

I denna digitala värld som fortsätter att utvecklas i snabb takt är skolans uppdrag att rusta alla elever inför framtiden. Det går fort och förutsättningarna för lärande förändras med de nya verktygen (Bjessmo & Karlsson, 2008). Hur ser det då ut när det gäller IT i skolan? Om vi flyttar blicken utanför Sverige kan vi se att händer mycket inom IT och skolan, vilket Pålsson presenterar i Omvärldsbloggen, en blogg som Skolverket driver. Där kan vi läsa att digital kompetens nu lyfts fram i brittisk skoldebatt och att den danska regeringen både har presenterat sin nationella strategi för IT i skolan och tillsatt en rådgivningsgrupp för IT i skolan. I november kunde vi där läsa att man i provinsen British Columbia i Ca-nada har tillsatt en plan som ska anpassa skolan till de förändringar som sker i samhället, där en punkt handlar om att den pedagogiska IT-användningen ska stärka och ge stöd åt lärandet och IT. Han skriver även om hur både demokrater och republikaner i USA har gett klartecken till en storsatsning på tillämpad forskning kring IT och lärande i skolan och att alla skolor i USA ska gå över till digitala läromedel de närmaste åren. I Skottland arbe-tar regeringen sedan november 2010 på en strategi för IT och lärande som syftar till att förändra och förbättra skolans undervisning och arbete. I alla dessa exempel hämtade från Omvärldsbloggen (omvarld.blogg.skolverket.se) handlar det både om att hjälpa lärarna att undervisa bättre med hjälp av teknikens möjligheter, att låta tekniken hjälpa till att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar och se till att lärarnas undervisning kan nå ut till fler elever, över nätet. Det handlar inte om att undervisa traditionellt med teknikens hjälp, utan att tänka om och hitta nya vägar. 2010 placerades Sverige i topp på tre internationella index5 som på olika sätt försöker mäta och jämföra länder efter hur framgångsrika de är som ett informationsteknologiskt land och Sverige har fortfarande en framskjuten plats på FN-organet ITU:s ICT Develop-ment index6och brukar räknas till ett av de datortätaste länderna (Findahl, 2011). Detta lyser inte igenom inom skolan. Trots att vi tidigt satsade miljarder på att öka användning-en av IKT i skolan genom KK-stiftelsen, ITIS-projektet och kommuners egna investering-ar är användningen av tekniken ojämn (Säljö, 2009). Ett möjligt skäl som nämns är att vi har saknat styrning och krav på resultat när det gäller den pedagogiska användningen. Sverige är idag det enda nordiska land som inte har en nationell strategi för IT och fors-kare efterlyser en digital vision för skolan (Carlsson, 2011). Men IT-utvecklingen i skolan är kommunernas sak, tycker både SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) och utbild-ningsdepartementet (Lena Hörngren, 2011). När det gäller vår utbildningsminister Jan Björklund, så har hans budskap ”minst av allt handlat om digital kompetens” enligt Hern- 5Se  Svenskarna  och  Internet  2010  för  mer  information  om  dessa  index.   6  Det  består  av  tre  delar  där  den  första  gäller  tillgång  (mobil,  dator  m.m),  den  andra  användning  

(Internet,  bredband,  mobilt)  och  den  tredje  färdigheter  (utbildningsnivå  m.m.).  

 

4

wall (Carlsson, 2011). Björklund har inte stött digitala satsningar som 1-17 och har även uttalat sig bekymrat om effekten av surfplattor i skolan (Folcker Aschan 2012, 1 februari). När det gäller den digitala kompetensen i skolan ligger Sverige på efterkälken. Till exem-pel har Norge digital kompetens inarbetad i varje ämnes kursplan och England har gjort stora satsningar. Men i Sverige saknar Skolverket direktiv för att föra in digital kompetens i grundskolans kursplan och den nya lärarutbildningen som slog igenom 2011 har kritise-rats för att sakna IT-inslag (Jerräng, 2010). De nya läroplanerna/kursplanerna har alltså fått kritik för att de inte tillräckligt tydligt lyfter digital kompetens. Men mellan raderna dyker ändå IKT upp i alla ämnen, trots att man inte har använt begreppet digital kompe-tens en enda gång. Vår uppdragsgrund framgår i läroplanen bland annat genom följande skrivningar (Skolverket, 2011):

Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informat-ionsflöde och en snabb förändringstakt (s.9).

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker (s.10).

Det står även att varje elev efter genomgången grundskola

• kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera stånd-punkter grundade på kunskaper och etiska överväganden. (s.13)

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommuni-kation, skapande och lärande. (s.14)

Holmqvist på Skolverket, menar att ”Digital kompetens, informationssökning och källkri-tik utgör en del av det centrala innehållet i kursplanerna. Detta är övergripande kunskaper som eleverna ska tillskansa sig i de flesta olika ämnena” (.SE, 2012). 2006 antogs dessutom EU:s rekommendationer om åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande, vilka man menar ska genomsyra hela utbildningssystemet i medlemsländerna. Digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenserna och är nu likställt med att läsa, skriva och räkna (Skolverket, 2008). Alexandersson, projektledare på bloggtävlingen Webbstjärnan8 menar:

”Att använda sig av internet, både som källa och publiceringsyta borde i dag vara en självklar del av vardagen i alla klassrum. På samma sätt som alla generationer 30+ lärde sig analysera en tidnings innehåll, skilja på en ledare och ett reportage, bedöma källor och skriva insändare behöver dagens elever kunna hantera nätets källor och publiceringsytor, öva sig i att höras och synas i det offentliga rummet”. (Näslundh, 2010)

Till skillnad från de unga är den digitala världen ett nytt område för många lärare. Det finns en digital klyfta mellan generationerna. Det enskilt största problemet inom dagens utbildningssystem som Olin-Scheller och Wikström (2010) ser det, är att lärarna är in-vandrare i den digitala världen och kämpar med att undervisa elever som talar ett helt nytt

7  En  dator  till  varje  elev  8  Tävling  i  webbpublicering  för  svenska  grundskole-­‐  och  gymnasieelever  

5

språk. Lärare är inte längre en naturlig auktoritet på det här området vilket gör att många lärare känner sig tveksamma inför att använda det i undervisningen. Enligt Säljö (2009) ser användningen av tekniken i skolan ser väldigt olika ut, och det hänger ofta på lärarens eget intresse eller rektorns engagemang om frågorna drivs. När det gäller lärarutbildning-en finns det ett motstånd mot IT-stödda undervisningsmetoder enligt Granberg (2011), eftersom de strider mot traditionella föreställningar om undervisning och lärande.

Sociala medier i skolan

Förändringarna både i samhället och i styrdokument har lett till att många har börjat med sociala medier i klassrummet. Vad är då egentligen sociala medier? Det är ett verktyg för social interaktion på nätet där man erbjuds vara både konsument och producent på samma gång. Olin-Scheller och Wikström (2010) nämner i sin bok om författande fans att man inom kulturproduktionen nu pratar om prosumenter, där gränserna mellan producenter och konsumenter mer och mer försvinner. Vad kan då sociala medier i klassrummet handla om? Det kan handla om Skype som ger eleverna möjlighet att ha videosamtal med vem som helst oavsett avstånd, wikis som bygger på att man skapar något tillsammans, Fa-cebook som kan ge möjlighet till snabb interaktion kring läxhjälp, hemuppgifter eller nå-got projekt, YouTube där man delar och kommenterar varandras filmer. Det kan vara en blogg som bland annat blir en dagbok på nätet där man kommenterar egna erfarenheter och omvärlden. Internet erbjuder på detta sätt samspel med många autentiska mottagare och ett gemensamt lärande.

Syfte

Syftet med den här studien är att undersöka lärares syn på användningen av bloggar i undervisningen. Sociala medier, inklusive bloggar, är en i högsta grad aktuell kommuni-kationsform i samhället och bland våra unga och kommer med största sannolikhet att vara det framöver. Digital kompetens har blivit ett tydligt uppdrag för skolan både enligt styr-dokument och enligt EU (Skolverket, 2008; Skolverket, 2011). Lärande bygger i många avseenden på kommunikation och digital teknik i skolan är ett område att utveckla. Vi kan dessutom i läroplanen läsa att det inte är ”tillräckligt att i undervisningen förmedla kun-skap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demo-kratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet” (Skolver-ket, 2011, s.8). Mycket av samhällslivet sker idag på internet. Sammantaget finns det en lång rad aspekter som gör det intressant att undersöka lärares erfarenheter av bloggen i undervisning och lärande. Min frågeställning är följande: - vilka fördelar och nackdelar kan lärare se med blogg i undervisningen? Min förhoppning är att den här undersökningen kan bidra med en inblick i vad blogg som socialt medium kan innebära för lärandet, och att studien kan ge intressanta uppslag till vidare forskning.

6

LITTERATURGENOMGÅNG

I det här avsnittet går jag igenom kunskapsläget i forskning och aktuell debatt när det gäl-ler IT och lärande.

Motivation som drivkraft för lärande

Gärdenfors citerar i sin bok Lusten att lära Jarl Bengtsson, som under många år var forsk-ningschef på OECD och låg bakom projektet Understanding the Brain: Towards a New Learning Science: ”Det minsta man kan begära av skolan är att den lämnar ifrån sig bar-nen med samma lust att lära som de hade när de kom hit.” (Gärdenfors, 2010a, s. 82). Det skapar enligt Gärdenfors (2010a), en rejäl utmaning för skolan som system att skapa struk-turer som höjer elevernas inre motivation. Enligt Gärdenfors (2010a) är drivkraften bakom allt informellt lärande den inre motivat-ionen. Här behöver man skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation finns det nästan inga gränser för vad man kan lära sig. Man gör något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse, man är intresserad av det man gör och blir nyfi-ken, koncentrerad och ivrig. När man drivs av yttre motivation gör man något för att det ger något annat som är värdefullt, men som inte handlar om aktiviteten i sig. Skolan ut-nyttjar ofta den yttre motivationen, genom betygen, medan vardagliga lärandet utanför skolan oftast drivs av den inre motivationen (Gärdenfors, 2010a, 2010b). Gärdenfors (2010a) tar även upp att hjärnforskning visat att det viktigaste när det gäller utvecklingen av kognitiva förmågor som att läsa, skriva och räkna, är motivation och ele-vernas känslor. Enligt honom bör skolan därför inrikta sig på hur vi kan stödja och för-stärka elevernas medfödda motivation. Han drar det så långt att han säger att det inte kan finnas något lärande utan känslor och motivation eftersom det alltid finns en känsla kopp-lad till lärsituationen, till exempel glädje, skam och frustration. Här finns det enligt hans teori en möjlighet att påverka känslorna åt rätt håll genom att öka elevens känsla av att ha kontroll över sitt lärande och om eleven får en positiv uppfattning om värdet av det som de ska lära sig (ibid.) Och enligt läroplanen ska läraren ”stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan” och ”organisera och genomföra arbetet så att eleven upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt” (Skolverket, 2011, s. 14). Att lärande och kunskap behöver vara meningsfull för att vi ska vilja lära oss något, har betonats: ”Vi har ett inre belöningssystem, ett värderingssystem, som måste se nyttan och de positiva effekterna av våra handlingar. Man kan inte piska in kunskap. Bara om kun-skapen är meningsfull och det finns ett positivt utfall i andra ändan, vill vi lära oss” (Wall-ström, 2005). Även Hugo (2007), menar att en grundläggande orsak till att elever miss-lyckas i den svenska skolan är att de inte upplever skolan som meningsfull och på riktigt och att tre viktiga aspekter för att få omotiverade elever att gå till skolan med glädje är, enligt sammandraget på nästa sida:

7

• Mötet med läraren, att det finns en djupare relation. • Att skolan är meningsfull och begriplig, på riktigt. • Delaktigheten, det vill säga att eleven känner att hon/han gör det för sin egen skull

och att hon/han får vara med och bestämma. Betydelsen av att det finns en relation mellan lärare och elev och att skolan är meningsfull återkom även i konferenser Skolverket anordnade 2010 för att stimulera till diskussion om motivation, lärande, ledarskap och föräldrasamarbete (Skolverket, 2010a). Som en röd tråd genom varje föreläsning gick betydelsen av att som lärare kunna kommunicera sitt ämne på ett bra sätt. En del av detta är att som lärare skapa en relation till eleven för att eleven ska bli motiverad men också att skolarbetet måste kännas meningsfullt och begrip-ligt. Ju mer det är på riktigt, ett begrepp som lyftes fram på konferensen, ju lättare är det för eleven att bli motiverad – när ingen motivation finns (Skolverket, 2010a). Att motivationen påverkas när det blir på riktigt ser vi hos Svensson (2008), som beskriver hur eleverna uppskattade omvärldskontakterna och tyckte att skolan blev mer verklighets-anpassad, vilket skapade ett större intresse. Hon menar att autentiska mottagare skapar en större läsekrets och ger texten en formell status. Med autentiska mottagare och verkliga läsare menas även i fortsättningen de omvärldskontakter som bloggen skapar. Att blog-gens autentiska mottagare, verkliga läsare, gör att det blir på riktigt och ökar motivation-en kommer även fram i tidigare arbeten som gjorts (Christersson, 2011; Forslund & Lind-fors, 2010; Ingers & Tandefelt, 2008; Mathiasson, 2011). Åkerlund (2011a) lyfter förutom bloggens autentiska mottagare en till aspekt som gör att bloggen kan upplevas vara på riktigt. Dels har den en verklig läsare som kan dela elevens upplevelse och berättelse och ge respons som gör att texten blir på riktigt. Men den ger även eleven möjlighet att berätta om ett ämne utifrån sina egna upplevelser och erfaren-heter vilket gör lärandet meningsfullt och på riktigt och ökar möjligheten till förståelse. Att använda sina upplevelser igen ger större chans att komma ihåg dem (ibid.). När det gäller skriv- och läsinlärning så utgår den norske forskaren Tragetons (2009) me-tod Att skriva sig till läsning från det meningsfulla budskapet. ”Förmedlingen av budskap-et är det centrala, barnen måste ha något att säga, och inkodning är lättare än avkodning … Läsningen blir enklare med meningsfull avkodning redan från första början. Motivationen är drivkraften för hela skriv- och läsprocessen och ger skrivlust och läsglädje” (Trageton & Nilsson, 2005, s.175). Att insikten om betydelsen av att kunna skriva ökar lusten att skriva och läsa kommer även fram i tidigare studier.

”Samtliga barn som deltog i experimentet insåg, enligt dem själva, hur viktigt det är att kunna skriva, vissa förvånades, andra inte. Den meningsfullhet som tidigare nämnts kan kopplas även hit. För att lära krävs, eller underlättar i alla fall, en meningsfullhet. Att lära sig att läsa och skriva utan att egentligen ha en uppfattning om varför man ska göra det är varken enkelt eller roligt. Bloggen verkade bidra till att läs- och skrivinlärningen sågs som meningsfull, och därmed också lustfylld, vilket enligt läroplanerna ska utgöra en grund för undervisning och verksamhet”. (Mathiasson, 2011, s. 20)

8

Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp

En blogg innehåller text. Därför blir textbegreppet centralt i uppsatsen; ett begrepp som blivit mycket diskuterat och omvärderat de senaste åren. Traditionellt har vardagsbetydel-sen av text varit löpande skrift och ibland till viss del även tal. Nuförtiden innehåller texter i reklam, medier och läromaterial både bild, ljud, film, skrift och färg (Björkvall, 2009). Ett exempel på det är en interaktiv digital lärobok, som nyligen har kommit ut på mark-naden. Den innehåller både videos, foton och 3D-diagram, liksom verktyg för att belysa stycken, anteckna och förvandla glosor och begrepp till flashkort för inövning. Tillsam-mans med företagets program för att själv kunna skapa dessa interaktiva böcker, blir det möjligt att som lärare skapa sina egna läroböcker utifrån det vidgade textbegreppet. Dess-sutom har även eleverna med all digital teknik som finns idag, stora möjligheter att skapa avancerade multimodala texter (Selander & Kress, 2010; Åkerlund, 2008; Åkerlund, 2011b). Björkvall (2009) och Kress (2003) skriver båda om hur dominant bilden har blivit i dags-tidningar och läromedel och om den enorma ökning av bildanvändning som har kommit med alla skärmbaserade medier såsom mobiltelefoner, teve och internet. I och med att bilden har blivit alltmer dominerande i kommunikationen har textbegreppet vidgats (Björkvall, 2009; Kress, 2003; Kress, 2010). Vi kan bland annat se det hos Björkvall (2009) som i sitt textbegrepp innefattar även visuella element, som bilder, illustrationer och textlayout utifrån en syn på texten som kommunicerande och betydelseskapande. Han menar att bilder behövs i kommunikationen och skriver till och med att det i skriftspråk-liga texter kan vara svårt att skapa betydelse utan något visuellt element som bilder eller grafik (ibid.). Även Skolverkets definition av det vidgade textbegreppet innefattar förutom det skrivna och talade ordet, bild, film och ljud. Det återfinns i kursplanerna för svenska och skrevs ut i klartext 1994 med argumenten att skolan behöver följa samhällets förändringar där det inte längre räcker med literacy, det vill säga att behärska skriftspråket, utan där generell mediakompetens, media literacy, numera behövs. Skolverkets beskriver på sin hemsida de förändrade villkoren när det gäller läsning och skrivande:

”Nuvarande kursplanen i svenska för grundskolan betonar betydelsen av att kunna tolka film och bilder, hantera digitala medier och att förhålla sig kritisk och grans-kande till vardagens informationsflöden. Dagens digitala medielandskap skapar helt andra villkor för läsning och skrivande än när tryckpressen dominerade. Detta måste eleverna helt enkelt lära sig att handskas med och därför är det en viktig del av svenskundervisningen”. (Pålsson, 2010)

Just hur läsande och skrivande förändras när skärmen ersätter boken som dominerande medium beskriver Kress (2003) i Literacy in the New Media Age. Säljö (2009) beskriver möjligheten att ”vägen till kunskaperna blir annorlunda. Förr lärde vi oss forma bokstäver och stava för att kunna skriva ord och meningar. I en digital värld skriver man samtidigt som man lär sig stava och upptäcker meningsbyggnadens finesser” (Säljö, 2009, s.27). Tragetons metod WTR9 bygger på denna omvända princip med datorn som hjälp, utifrån att skrivning är lättare än läsning och datorn som skrivredskap är enklare än pennan (Tra-geton & Nilsson, 2005).

9  Write  to  read.  En  modell  för  att  lära  sig  läsa  genom  att  skriva  på  datorn.    

9

Selander och Kress (2010) går ett steg längre i sitt textbegrepp och inkluderar alla me-ningsbärande uttryck i begreppet multimodalitet. Ett mod/tecken kan sägas vara varje ut-tryck vi kan använda i kommunikationen, såsom exempelvis kroppsspråk, bilder, rytm, möblering i ett klassrum, handstil och röst. Texter som omfattar flera olika kommunikat-ionsformer brukar därför kallas för multimodala. Björkvall (2009) ger exempel på multi-modala texter som består av kombinationer av tal, skrift, bild, musik, rörliga bilder som exempelvis i radioreklam, musikvideor och film. Han konstaterar att vi, då vi lever i en multimodal tid och troligtvis kommer att se en framtid som är än mer multimodal, behöver ha multimodala analysmetoder av text där fler uttryck ingår (Björkvall, 2009). Han anty-der att bilder har en grammatik precis som skriftspråket och att det alltmer blir en demo-kratifråga att kunna läsa de bilder vi möter. Vilket budskap påverkas jag av i bilderna omedvetet? Vilket budskap vill jag ge? Han tar ett exempel med flyktingar avbildade i grupp, där han menar att det är tänkbart att människor i grupp blir svårare för läsaren att identifiera sig med, och därmed svårare att acceptera och känna empati med och ställer frågan vad det innebär i ett vidare samhällsperspektiv? Bilder i massmedia och läroböcker har kraft att påverka och förändra oss och det är därför viktigt att kunna granska bilder kritiskt, enligt honom. Han anför att ett skäl till bildens intåg i kommunikativa sammanhang till viss del kan vara västvärldens uppmärksamhetsekonomi, att det möjligen är lättare att fånga uppmärksam-het med hjälp av visuella uttrycksformer i dagens överflöd av intryck. Det normala för mänsklig kommunikation är just multimodalitet enligt Kress (2010). Han hävdar att kombinationen av exempelvis bild, text och färg har stora fördelar eftersom varje tecken har sin egen distinkta potential för att skapa mening, varje tecken har sin spe-cifika funktion. Exempel som han tar upp är att bilden visar det som kan ta för lång tid att läsa, namn kan vara svåra att visa och färger kan belysa, tydliggöra och lyfta fram vissa specifika aspekter av budskapet. En fördel med att kombinera ljud och bild enligt Gärdenfors (2010a) är att de har två olika arbetsminnen, ett för hörseln och ett för synen. De fungerar oberoende av varandra, vilket betyder att vi har två minnesförråd till hjälp när vi använder både ljud och bild, mot om man enbart använder ljud eller bild. ”Den digitala tekniken erbjuder i själva verket möj-ligheter till lärande som är radikalt annorlunda än vad som kan uppnås med skriven text och statiska bilder” (Gärdenfors, 2010a, s. 228). Molloy (2007), menar att vi behöver möta eleverna utifrån den multimodala värld de lever i. Det måste bli på riktigt för dem. Ungdomar i allmänhet och pojkar i synnerhet bedöms ibland sakna läs- och skrivkompetens i mötet med skolans ibland traditionella syn på läs- och skrivkompetens, literacy. Men många pojkar med läsmotstånd i skolan är aktiva läsare och skrivare på fritiden och om vi ser på den moderna textvärld de lever i och den gene-rella mediekompetensen, media literacies, som de oftast fått utanför skolan, så undrar hon om det inte är vi i den äldre generationen som har en mindre bred kompetens (ibid.) Att våra elever definitivt lever i en multimodal värld som innefattar stor användning av internetvideo, sociala nätverk, inklusive bloggar och spel där både film, bild, musik, tal och text kombineras, kan vi se i Findahls (2011) statistik.

10

Socialsemiotik

Språkets funktion och syfte är centralt i bloggen. Det är också centralt i uppsatsen och därför presenteras teorin socialsemiotik här som sammanfattningsvis menar att allt språk utgår från vårt behov av att skapa mening tillsammans med andra och att språket är funkt-ionellt, det vill säga, vi skapar de tecken/uttryck som passar bäst just då och som finns till hands.

Språket som funktionellt I begreppet multimodalitet och teorin socialsemiotik finner vi det vidaste textbegreppet, där text innefattar allt meningsskapande, där allt som har betydelse i kommunikationen blir en byggsten, ett semiotiskt tecken. Tecken för Kress (2010) är att närma sig språket i vid bemärkelse; talat, skrivet, läst, kroppsspråk, konstruktion, skulpturer, teckningar, lek, röst, tonfall osv. Han menar att varje tecken är både mening och form samtidigt och att användaren inte använder ett tecken utan skapar det och ger det mening i en form som hon/han valt utifrån sitt behov och intresse (ibid.). Att kommunikationen i det semiotiska perspektivet inte är begränsad till verbalspråket förklarar Björkvall (2009) med synen att allt betydelseskapande alltid är funktionellt. Människan behöver uttrycka sig och använder därför så välfungerande resurser som möjligt för det, vilket inte alltid är verbalspråket. Ibland krävs exempelvis en bild för att uttrycka något som skrift inte kan. Skriften är bra när man vill beskriva och problematisera. Men för vissa typer av betydelser gör bilder ett bättre semiotiskt arbete. Bilder och illustrationer har överlägsna egenskaper för att på ett överskådligt sätt presentera exempelvis blodsystemet eller matsmältningskanalen, där ver-balspråkliga beskrivningar skulle bli långa och invecklade. Dessutom menar Gärdenfors att ”den nya generationen datoranvändare lättare tolkar visuell information [….] Den digi-tala tekniken erbjuder möjligheter till lärande och förståelse som är radikalt annorlunda än vad som kan uppnås med skriven text och statiska bilder. IT innebär därför en av de vik-tigaste förändringarna av villkoren för lärande – en revolution för pedagogiken som kan bli minst lika stor som den som tryckpressen innebar” (Gärdenfors, 2010a, s. 227). Även om textbegreppet i läroplanen inte är lika vidgat som i socialsemiotiken framgår det ändå tydligt att modern teknik och olika uttrycksformer ska användas i lärandet. Skolan har ansvar för att varje elev:

• kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud.

• kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande.

Läraren ska:

• ge utrymme för elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel. • organisera och genomföra arbetet så att eleven

– utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.

– får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling.

(Skolverket,  2011,  s.  14)

11

Att ha tillgång till olika uttryckssätt och olika verktyg är viktigt enligt flera forskare (Bransford, 2000; Gärdenfors, 2010a). Enligt socialsemiotiken där språket innefattar varje meningsbärande tecken och där barnen är teckengörare och skapar tecken utifrån behov och vad som finns till hands, kan man se datorskriven text som ett uttryck. I det treåriga forskningsprojektet Att skriva sig till läsning, såg Trageton (2005) att pojkar, på grund av att deras finmotorik och öga/handkoordination utvecklas senare än flickors, gynnats av att få skriva på datorn de första två åren istället för med handskrift. Enligt föräldrarna i stu-dien slapp de nederlaget med ”ful handstil”, lyckades ”skriva fint” och var mer nöjda med sina prestationer. I läroplanen hittar vi att läraren ska ”ta hänsyn till varje enskilds behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande … samt stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter” (Skolverket, 2011, s. 14). Varken Klingberg (2011) eller Gärdenfors (2010) tror att det finns ett undervisningssätt som passar alla elever. Och i läroplanen läser vi: ”Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan under-visningen aldrig utformas lika för alla” (Skolverket, 2011, s. 8). Utifrån det kan man tänka sig att det är viktigt med möjligheter till olika uttryckssätt och olika verktyg utifrån vad som passar elevens behov och förutsättningar bäst. Detta kan minska risken för dålig skol-prestation, som enligt Klingberg (2011) är en av de största stressfaktorerna för barn och ungdomar. Och stress menar han, är mycket negativt för skolprestationen. Det gäller enligt honom inte bara att” i tid hitta och hjälpa barn som har svårigheter, utan också att ge re-surser och rätt verktyg till de elever som har goda förutsättningar men behöver extra sti-mulans, så att de kan utveckla sin fulla potential” (Klingberg, 2011, s. 175). För att ge rätt verktyg till rätt elev, menar författarna till boken How People Learn, att läraren behöver en innehållsrik verktygslåda. De använder följande liknelse: ”Att fråga vilken undervis-ningsteknik som är bäst, är som att fråga vilket verktyg som är bäst – hammare, en skruv-mejsel, en kniv eller tång. En lärare liksom en snickare väljer verktyg efter vilken uppgift som ska utföras och efter vilket material man arbetar med” (Bransford, 2000, s. 22).

Språkets grund – att skapa mening tillsammans med andra Om multimodalitet berättar för oss vilka modus/tecken/uttryck som används, så är social-semiotiken den teori som talar om för oss vilken mening de tecken som används har för mottagaren, vad de betyder för kommunikationen (Kress, 2010). Exempelvis, hur påverkar det oss var på en webbsida ett ord eller bild är placerad, vilken storlek och färg det har. Mer om detta beskriver Björkvall (2009) i sin bok Den visuella texten. En av de första som formulerade tankarna kring socialsemiotik är den engelska språkforskaren Michael Hal-liday (1978), som då fokuserade på skriftspråkets meningsskapande funktion till skillnad mot Björkvall som inkluderar fler uttryck såsom bilder och illustrationer. Med stöd i Hal-liday beskriver Björkvall (2009) att enligt socialsemiotiken är språket och andra kommu-nikationsformer resultatet av vårt behov av att skapa mening tillsammans med andra, även när kommunikationen är asynkron, det vill säga när de som interagerar är skilda från varandra i rum och tid som på exempelvis på en blogg. Att bloggen, genom att ge betydel-sen av att kunna skriva och läsa, verkar bidra till att läs- och skrivinlärning ses som me-ningsfull, och därmed även lustfylld kommer fram i tidigare studier (Mathiasson, 2011).

12

Att se sitt eget och andras lärande. Att lära av och med varandra

I sin bok Bedömning för lärande tar Lundahl (2011a, 2011b) upp fem effektiva strategier för framgång i lärandet, enligt sammandraget nedan. 1. Tydliggöra mål och kunskapskrav och få elever att dela skolans kriterier för framgång. 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet och ger tecken/bevis på elevernas lärande. 3. Återkoppling som för lärandet framåt. 4. Aktivera eleverna som lärresurser för varandra. Poängen med kamratlärande är att ele-verna blir resurser för varandra i varandras lärande. De lär av varandras lärstrategier och av varandras kommentarer. Forskningen har dessutom visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. Det har också visat sig att eleverna ibland kan vara viktigare resurser för varandra än vad läraren kan vara för dem. 5. Aktivera eleven som ägare av sin egen lärprocess. Att använda eleverna som lärresurser för varandra är något som även Gärdenfors (2010a) och Hattie (2009) lyfter. Gärdenfors (2010a) nämner kamratgranskning som ett fram-gångsrikt kollaborativt lärande och att det skapar en känsla av att höra till om andra elever svarar och lyssnar. Han beskriver även att lärare som arbetat med kamratgranskning har upplevt att det blir mest effektivt när alla i klassen deltar i processen (ibid.). Att synliggöra sin kunskap och sina erfarenheter för sig själv och för andra samt ta del av andras kunskaper och erfarenheter och se hur andra tänker, är viktigt enligt flera forskare. Enligt Gärdenfors (2010) handlar det om en aspekt av metakognition, vilket är en motivat-ionsfaktor. Metakognition är ”förmågan att se mönster hos sig själv och sina handlingar och därmed få en förståelse för sitt eget tänkande, agerande och lärande. En aspekt av me-takognition är att eleverna inser att man kan ha olika perspektiv på ett och samma feno-men” (Gärdenfors, 2010a, s. 126). Enligt Molloy (2010), är det ett slags lärande i sig att se hur någon tolkar en text som man själv inte förstår och att man kan tolka olika utifrån att man har olika bakgrunder och enligt Säljö (2000) ger det oss möjlighet att få nya perspek-tiv på världen. Gärdenfors (2010a) tar upp tre gynnsamma faktorer för lärande. Här följer ett samman-drag:

1. Nyfikenhet. Vi har en naturlig nyfikenhet redan från födseln. 2. Kompetens. Det finns en inneboende önskan om att få visa upp vad man kan och om man får visa upp det man har lärt sig ökar det motivationen att anstränga sig. Att få en utmaning med feedback skapar en känsla av kompetens, glädje och stolthet. 3. Ömsesidighet. Vi tycker om att nå mål med andra, t ex att bidra till något gemensamt arbete där min del i det hela är viktig för helheten. Utifrån det ovanstående finns det mycket som tyder på att exempelvis bloggar kan påverka lärandet på ett positivt sätt och att förståelsen för multimodalitet är mycket viktig i detta sammanhang.

13

Begrepp och debatt

Eftersom datorer i skolan engagerar så uppkommer ofta debatter kring både begrepp och dess innehåll som ofta kan knytas tillbaka till den syn olika forskare och debattörer har på skolan, kunskaper och lärandet.

Nätets infödda, eller? Dagens barn och ungdomar, kallas som tidigare nämnts, ibland för nätets infödda eller digitalt infödda (Hernwall, 2010; Olin-Scheller & Wikström, 2010). Med det menar man att de har datorns och Internets digitala språk som modersmål och att deras relation till och kompetenser på området skiljer sig markant från gruppen digitala invandrare, som inte föddes in i den digitala världen. Men att den digitala tekniken tillhör alla barn och ungdomar och att alla dessa behärskar den, är en myt enligt Samuelsson (2010), som menar att det inte är generationen som är annorlunda utan ett helt samhälle. Hon fann i sin studie att barns och ungdomars digitala kunskaper varierade men att det generellt saknades grundläggande datorkunskaper och kompetens i hur man använder digitala verktyg i lärandet. Både hon och White (2011) menar att metaforen nätets infödda kan ge oss ett felaktigt synsätt och leda till felaktiga beslut och att mytbildningen bidrar till att skolan står och stampar (Säljö, 2009). White (2011) tror inte att den metaforen hjälper oss att förstå vilka utmaningar och möjligheter som skolan och undervisningen står inför, utan använder istället uttrycken digitala besö-kare och digitala bofasta vilka han menar handlar om hur man förhåller sig till tekniken och vad man själv ser sig som. De handlar inte om förmågor eller ålder och är inte statiska utan man kan förflytta sig däremellan. De ger en mer komplex bild av hur nätet används av olika personer och kan ge möjlighet att fundera över i vilka situationer de olika förhåll-ningssätten fungerar bäst (White, 2011).

Modern kommunikation Att kommunikation är viktig för lärandet är inget nytt (Säljö, 2000). Det som är nytt är de förändrade förutsättningarna för kommunikation som modern teknik skapar, där mötet inte längre är begränsat till tid och rum. Klassrummet kan öppnas upp och möta den värld som finns utanför skolans eller förskolans väggar, som på en blogg. Detta kallas för en asyn-kron kommunikation, enligt Bjessmo och Karlsson (2008), vilket innebär att den doku-menteras, synliggörs, finns kvar till mottagaren interagerar och att den växer fram och bevaras. Den är även multimodal och erbjuder ett vidgat textbegrepp, på så sätt att kommunikat-ionen inte begränsas till enbart skriven text, utan ger möjlighet till både bild, inspelat tal, video och olika former av layout (se rubriken Multimodalitet och ett vidgat textbegrepp).

Digital teknik och pedagogik Debatten verkar främst handla om två saker, dels tekniken och dels den pedagogiska an-vändningen av den. Många kommuner väljer att köpa in en dator per elev, surfplattorna gör sitt intåg och begreppet BYOD10 har aktualiserat frågan om eleverna kan ta med sitt 10  Bring  Your  Own  Device,  ett  begrepp  för  att  elever  får  ta  med  sig  sitt  eget  digitala  hjälpmedel  i  form  av  bärbar  dator,  surfplatta  eller  kanske  smartphone.    

14

eget IT-verktyg, som bärbar dator, surfplatta och smartphone till skolan, för att snabbare nå målet med ett digitalt verktyg per elev, bort från plattformsberoendet. Men det som återkommer i den aktuella debatten kring digitala resurser i skolan är att det bakom ett lärande som tar stöd av digital teknik måste finnas en bärande pedagogisk idé. Vi finner den som en röd tråd i Pedagogiska Magasinets temanummer Gränslösa möten – vad gör vi i den digitala världen (Pedagogiska Magasinet, 2009). IT i skolan är inte i första hand en fråga om teknik utan om pedagogik och även om datorn ger verktygen, så är det avgö-rande för resultatet hur uppgiften konstrueras (Alexandersson, 2010, 16 april; Hörngren, 2011). Detta blir även tydligt i ITL11 Researchs sammanfattning av sin forskning:

Expanding and deepening student learning is directly related to the CONTENT AND QUALITY OF TEACHING. Technology can and often does support high quality teaching. However, to strongly impact student learning, technology must be integrated with learning goals and combined with fundamental pedagogical capacity-building. In parallel, teachers and school leaders must be empowered to use this capacity through the modernization and alignment of learning objectives and assessments across all system levels. (Hylén, 19 au-gusti 2011)

Läroplanen för skolan är tydlig med att alla elever ska kunna använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation och skapande och lärande (Skolverket, 2011). Men Gärdenfors (2010) menar att vi är dåliga på att utnyttja de möjligheter till för-ståelse och lärande som datorer erbjuder. Det räcker inte att ge varje elev en dator, vi måste kunna använda dem också. Om vi missar detta, kan det till och med försämra läget, enligt Fullan (2011). Han tycker ändå att han i USA ser tecken på att insikten att pedago-giken behöver styra IT-utvecklingen i skolan börjar komma. Men när det gäller den peda-gogiska användningen av tekniken i Sverige, anser forskare att vi inte har kommit långt (Pålsson, 2012). Ny teknik kräver även nya sätt att undervisa på menar Brodin:

När skolor i allt större utsträckning får tillgång till nya möjligheter med hjälp av nya me-dier ställer det samtidigt krav på förnyelse av de undervisningsmetoder som används. Framför allt tror jag att rektorerna kan utveckla en större medvetenhet om behovet av grund- och vidareutbildning för sina lärare. För lärarnas del hoppas jag att de känner sig utmanade att våga tänka nytt och att de är intresserade av att bygga upp sin digitala kom-petens.” (Malmqvist, 2011).

I Falkenberg, som blev Sveriges IT-kommun 2009 och som utrustat alla elever i årskurs 7-9 med datorer, menade man att man förutom datorer och en pedagogisk idé även hade lä-rare och skolledare med en vilja att utveckla arbetet med datorns hjälp och att det satte fart på skolutvecklingen (Hörngren, 2011). Att skolledningens engagemang är avgörande för hur satsningen fungerar i praktiken är flera forskare eniga om (Malmqvist, 2011; Pålsson, 2012).

11   Innovative   Teaching   and   Learning,   ett   flerårigt   globalt   forskningsprogram   som   initierats   av  Microsoft   Partners   in  Learning.  Det  uttalade  syftet  är  att  undersöka  hur  skolan  måste  förändras  för  att  kunna  fylla  sin  plats  idag  och  att  ge-­‐nom  ett  tvärvetenskapligt  och  metodiskt  blandat  arbetssätt  ta  reda  på  hur  detta  kan  göras.  

15

Könsskillnader Rapporten Svenskarna och Internet 2011 beskriver hur flickor från 10 års ålder alltmer intresserar sig för bloggar och att de i åldern 12-15 år dominerar bloggarna. I samma ålder skriver en tredjedel av flickorna på en egen blogg mot 4% av pojkarna. Nio av tio flickor i samma ålder läser andras bloggar, 52% gör det dagligen jämfört med 1% av pojkarna (Findahl, 2011). Även Olin-Scheller och Wikström (2010) ser samma mönster i sin forsk-ning om fanfiction12. ”Medan pojkarna är överrepresenterade på sajter för publicering av egna videofilmer såsom YouTube.com, är flickorna på motsvarande sätt överrepresente-rade på populära sajter för publicering av texter som exempelvis FanFicton.net eller Live-Journal.com” (Olin-Scheller & Wikström, 2010, s. 11). Könsskillnader i medievanor ökar ju äldre barnen blir. Överlag är flickor mer kommunika-tiva i sin användning av internet och mobiltelefoni genom att chatta, umgås på sociala sajter och läsa bloggar, medan pojkar är betydligt mer intresserade av att spela dator- och tv-spel och titta på filmklipp. Dock har könsskillnaderna generellt minskat de senaste åren, främst vad gäller internetaktiviteter (Medierådet, 2010).

Svårt att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar I en attitydundersökning Skolverket gjorde 2009 ansåg få lärare att skolan klarar av att anpassa undervisningen till elevers olika förutsättningar och att de ofta saknar kompetens för att stödja elever i behov av särskilt stöd. Bara en tredjedel av lärarna tycker att deras skola lyckas med att ge extra stimulans till särskilt duktiga elever. Knappt hälften anser att den egna skolan lyckas ge stöd till elever som har det svårt i skolarbetet. Andelen lärare som tycker att eleverna har bra möjligheter att få stöd har dock ökat över tid (Skolverket, 2010b).

Sammanfattning

Forskningen visar att det är den inre motivationen som är drivkraften vid informellt lä-rande, när vi lär oss utanför skolan, och för att vi ska uppleva inre motivation behöver lä-randet och kunskapen upplevas som meningsfull och på riktigt. Ju mer på riktigt det är, desto större motivation har det visat sig att eleverna upplever. Viktigt för motivationen är också mötet med läraren och hur delaktig eleven känner sig i sitt lärande. Skolans uppdrag är att stärka elevens vilja att lära och organisera arbetet så att kunskapen blir meningsfull. I och med den digitala utveckling som har skett har nya möjligheter till kommunikation öppnat sig, vilket vi ser både i reklam, media och även i läroböcker i form av mycket mer bilder, film och ljud. Detta har bidragit till att synen på text vidgats. Björkvalls (2009) vidgade textbegrepp innefattar även visuella element och Skolverkets vidgade textbegrepp innehåller förutom skrift även bild, film och tal. I läroplanen framgår att eleverna ska an-vända flera olika uttryckssätt och den moderna tekniken i sitt lärande. Det mest vidgade textbegreppet finner vi i teorin socialsemiotiken och begreppet multimodalitet där text innefattar alla meningsbärande uttryck, utifrån synen på språket som funktionellt och alltid skapat i ett socialt sammanhang. Språket finns till utifrån vårt behov att skapa mening med andra. 12  Berättelser  på  nätet  baserade  på  karaktärer  från  redan  kända  verk,  som  Harry  Potter,  Twilight  mm.  Ofta  skrivna  av  fansen  själva,  utan  vinstsyfte  och  utan  tillåtelse  från  ursprungsverkets  författare.    

16

Kress (2010) menar att multimodalitet, kommunikation med många olika uttryckssätt, är det normala för människans kommunikation och har stora fördelar, vilket även Gärdenfors (2010) påpekar. Vid kombinationen bild och ljud används två arbetsminnen parallellt, me-nar han vidare. Kress (2010) beskriver multimodalitet som viktigt eftersom varje tecken har sin egen specifika förmåga att förmedla mening. Till exempel kan en bild förmedla något som skrift inte kan och vice versa. Förutom att den nya tekniken öppnat upp möjligheter för flera uttryckssätt har den även skapat möjligheter för asynkron kommunikation, det vill säga kommunikation som kan ske oberoende av tid och rum samt tillgänglig för alla. Att digital teknik är en resurs med radikalt andra förutsättningar till förståelse och lärande och möjligheter att förbättra undervisningen framgår, men att vi är dåliga på att utnyttja de möjligheterna. Tekniken kan vi inte bortse ifrån, men den pedagogiska idén bakom användandet är avgörande för resultatet. Enligt Skolverkets kartläggning tycker lärare inte att skolan förmår anpassa verksamheten efter elevers olika förutsättningar eller att vi har kompetens i att ge elever extra stöd (Skolverket, 2010b). Kamratbedömning är något som gett positiva resultat för lärande enligt forskare och att se sitt och andras lärande ger möjligheter till metakognition som bidrar till motivation. Flick-or är mycket mer aktiva på bloggar medan pojkar spelar spel och ser på YouTube i högre utsträckning. Bloggens effekter på lärande finns det däremot inte mycket forskning kring ännu. Tidigare arbeten visar dock att autentiska mottagare skapar meningsfullhet.

17

METOD

I det här avsnittet berättar jag hur jag gick till väga för att få svar på min frågeställning och motiverar mina metodval.

Val av metod

Arvidsson (2000) menar att det som styr metoden är vilken kunskap man är ute efter. Är man intresserad av att mäta var, hur ofta, hur många eller hur vanligt är kvantitativ studie intressant, medan om det är idéer, erfarenheter och synsätt i personers livsvärld man är ute efter är det kvalitativa studier som gäller (Arvidsson, 2000; Patel & Davidson, 1994; Trost, 2010). Att valet föll på kvalitativ forskningsintervju i min undersökning hade föl-jande skäl. Om området hade varit mer känt och väldefinierat hade kvantitativa studier varit mycket mer möjliga, jag skulle ha kunnat analysera vad jag skulle ha gjort, till exem-pel skickat ut enkäter, analyserat webbsidor och gjort litteraturstudier (Arvidsson, 2000). Men nu vet vi ganska lite om hur lärare förstår det här området; bloggen i lärandet och dess konsekvenser och då kan kvalitativ studie vara lämpligt att börja med, enligt Arvids-son (2000). En kvalitativ studie ger forskare en djupare kunskap inom området då meto-den bland annat gör att forskaren kan ställa mer omfattande frågor till en mindre antal in-tervjupersoner (Patel & Davidson, 1994). Eftersom syftet dessutom var att försöka förstå bloggen i undervisningen utifrån lärarnas synvinkel och utveckla en mening av deras erfa-renheter var kvalitativ studie det mest lämpliga (Arvidsson, 2000; Kvale, Brinkmann, & Torhell, 2009; Patel & Davidson, 2003). Den kvalitativa studien har rötter i fenomenologin och delar gemensamma värden; som intresse av att förstå någons livsvärld, beskriva meningen och vara medveten om förutsätt-ningarna man bär med sig in i intervjun (Kvale, 1997). Jag har inspirerats av fenomeno-logi, i och med att jag ville försöka förstå intervjupersonernas livsvärld, tolka deras erfa-renheter och därigenom hitta olika synsätt på fenomenet (Kvale, 1997). I fenomenologin beskrivs intervjupersonens livsvärld så exakt som möjligt för att hitta det gemensamma i olika synsätt, genom att man låter ”ett givet fenomen variera fritt i sina möjliga former och att det som förblir konstant under variationerna är fenomenets väsen” (Kvale, 1997, s. 55.). Det handlar om att hålla ögonen öppna för att göra det osynliga synligt. Det hör också till fenomenologin att vara kritiskt medveten om sina förutfattade meningar och i möjligaste mån sätta dem åt sidan (Kvale, 1997). Fenomenografiska forskningen används ofta inom pedagogiken och är inspirerad av fe-nomenologin, enligt Kvale (1997). Båda vill beskriva fenomen i världen. Men enligt Mar-ton och Booth (2000) är fenomenografin mer intresserad av att beskriva variationerna och skillnaderna i synsätt, medan fenomenologin fokuserar på essensen av erfarenheterna, att hitta det konstanta. För att hitta alla variationer behöver fenomenografin nå mättnadsgra-den, det vill säga det antal intervjuer där fler variationer inte längre kan hittas. Även fe-nomenologin vill enligt Kvale (1997) låta fenomenet variera fritt i sina möjliga former, men för att hitta det som är konstant. Så variationerna verkar vara viktiga i båda fallen,

18

men i det ena fallet för att finna det konstanta och i det andra fallet att beskriva de olika uppfattningarna, skillnaderna i synsätt. Jag är alltså inspirerad av fenomenologin genom mitt intresse för lärarnas erfarenheter av bloggen och inspirerad av fenomenografi i det att jag var intresserad av på vilka olika sätt de lärare jag intervjuat ser på blogg i undervisningen. Klart är ändå att det här inte kan bli en fenomenografisk undersökning eftersom den inte uppnår mättnad med enbart fyra in-tervjuer och inte heller en fenomenologisk undersökning eftersom jag på bara fem veckor och fyra intervjuer inte har kunnat komma åt något som kan vara konstant i de olika syns-ätten. Jag kommer inte att kunna dra några generaliserbara slutsatser. Men förhoppnings-vis kan studien ändå påvisa en möjlig förekomst av vissa synsätt. När det gäller generaliserbara resultat vänder sig Arvidsson (2000) mot att det i vissa böcker står att kvalitativa resultat inte skulle kunna vara generaliserbara. Han anser att de visst är generaliserbara utifrån ett allmängiltigt perspektiv där de uttalar sig om det djupt mänskliga. Att vi i varje god iakttagelse av en människas villkor ser något som är giltigt för alla människor. Att vi kan se en del av en helhet. Enligt honom kan man alltså utifrån kvalitativa studier dra en allmängiltig slutsats. Arvidsson (2000) hävdar bestämt att det som utmärker en kvalitativ studie är att det är idén vi är ute efter och varianter av idén och att det är helt betydelselöst hur många som sällar sig till de olika varianterna, ja till och med felaktigt för värderingen av idén att kvan-tifiera resultatet. ”Det här är mycket viktigt och helt centralt för det som gör det till en kvalitativ studie. Det medför nämligen att varje försök till kvantitativ värdering av idén är helt igenom och i grunden feltänkt!” (Arvidsson, 2000, s. 21). Enligt honom ska idén övertyga med helt andra argument än de kvantitativa. Idéerna har upptäckts med kvalitativ metod och är ”kvaliteter” oberoende av förekomst. Han menar vidare att den kvalitativa forskarens subjektivitet blir nödvändig för mottagligheten för idéerna som ska upptäckas, samt möjligtvis talang (ibid.).

Urval

Jag valde att ta med fyra lärare som arbetat olika länge med klassblogg och har avgränsat mig till lärare för skolår 1-6 eftersom de ofta har mycket tid med en klass och flera ämnen med samma klass. För att hitta klassbloggar använde jag mig av länkarna till klassbloggar på Webbstjärnans hemsida, skickade ut förfrågan på Dela13 och Twitter14 och fick namn på bloggar som var med i ett projekt. Urvalet skedde slutligen utifrån vilka som svarade när jag ringde och som kunde vara med i undersökningen.

Tabell över lärarna

Här följer en presentation av de fyra lärarna som jag valde att intervjua. Namnen är ut-bytta.

13  Ett  forum  för  lärare  på  nätet.  14  Mikroblogg  på  nätet.  Man  skriver  max  140  tecken  och  det  kan  läsas  av  vem  som  helst.    

19

Maria Maria är 40 år och utbildad 1-7 Ma/No-lärare. Hon är lärare för klass 2 i en F-5 skola på en mindre ort och har haft klassen sedan ettan. Hon blev inspirerad att starta en klassblogg efter en kurs om sociala medier och lärande. Bloggen startade upp hösten i år 1 och de har haft den i ett år. 20% av sin tjänst har hon ett IT-ansvar på sin skola och de övriga 80% är hon tjänstledig och läser till IT-pedagog. Cecilia Cecilia är 37 år och också utbildad till 1-7 Ma/No-lärare. Hon är lärare för klass 5 i en nybyggd F-9 skola med IT-profil i ett litet samhälle och har haft klassen sedan trean. De började med klassbloggen i år 4 genom ett projekt de fick erbjudande om att vara med i. Klassen är nu inne på andra året med klassbloggen. Jens Jens är 30 år och lärare för år 3 på en F-5 skola i en storstad och har haft klassen sedan förskoleklassen. Bloggen har de haft sedan starten av år 1. En dag i veckan ansvarar han för medietillvalet på skolan. Rosita Rosita är 50 år och är lärare för en 5-6:a på en F-6 skola i en mindre stad. Skolan satsar mycket på IT och klassen startade upp klassbloggen förra året. Rosita har haft sexorna i ett år och femmorna sedan höststart, men haft engelska med dem när de gick i fyran. En dag i veckan läser Rosita kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd.

Genomförande

Kvale (2009) menar att formen för intervjuerna kan skifta. Jag använde mig av inspelning av ljudsamtal i Skype för tre av intervjuerna och av en röstinspelning i fältintervjun där jag besökte läraren i hennes klassrum för att det fungerade bäst för henne. Intervjuerna skedde inom en tidsrymd av två dagar och varje intervju varade i 45-80 minuter. Skypeintervjuer möjliggjorde ett större urval av intervjupersoner. Första intervjun fungerade som pilotin-tervju och blev transkriberad i sin helhet för att jag skulle få syn på min egen insats och utveckla den för att förbättra resultatet så mycket som möjligt. Om det hade funnits längre tid för studien hade fler pilotstudier sannolikt ökat reliabiliteten ytterligare. Intervjuerna utgick från ett antal öppna frågor och följdes upp med följdfrågor för att för-stå så mycket som möjligt av intervjupersonens svar. Jag hade även avgränsade frågor i beredskap som jag ställde när det behövdes (se bilaga) för att öka noggrannheten och i möjligaste mån se till att jag fick svar på de frågor jag var intresserad av. De öppna frå-gornas beskrivande svar gav möjlighet att följa upp trådar och ta resterande frågor i den ordning som passade intervjun. Min förhoppning var att det skulle bidra till att skapa ett naturligt flöde och gynna intervjun. En intervju där frågor ställs i den ordning som passar intervjun och där frågorna kan formuleras under intervjun är en intervju med låg grad av standardisering (Patel & Davidson, 1994). Graden av standardisering handlar om mätning. I en helt standardiserad intervju ställs exakt likadant formulerade och i exakt samma ord-ning till varje intervjuperson, vilket man ofta använder när man vill kunna mäta och gene-ralisera (Patel & Davidson, 2003; Trost, 2010). Men detta var inte syftet med denna stu-die.

20

Intervjun började och avslutades med enkla frågor för att hjälpa den intervjuade igång. Trost (2010) menar att de första frågorna kan vara avgörande för hur resten av intervjun flyter på och skriver att om man börjar intervjun på ett störande sätt kan det vara svårt att bygga upp det förtroende som behövs. När det gäller hur strukturerad den kvalitativa intervjun ska vara, är meningarna delade beroende på hur man definierar struktur, enligt Trost (2010). Han menar att man ska vara medveten om vilken betydelse man lägger i ordet. Jag använder mig av Patel och Davids-sons (1994) definition som säger att graden av struktur handlar om vilket svarsutrymme intervjupersonen får. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom medan strukturerade intervjuer lämnar ett begränsat svarsutrymme, exempelvis fasta svarsalternativ eller ja- och nej-frågor (Patel & Davidson, 2003). Mina intervjuer var utifrån den definitionen relativt ostrukturerade, då de mestadels bestod av öppna frågor som gav maximalt utrymme för intervjupersonen att svara inom. En del av följdfrågorna var dock strukturerade frågor, det vill säga frågor med ett mer be-gränsat svarsutrymme. Utifrån att arbetet var på fem veckor och metoden var kvalitativa intervjuer med öppna frågor, begränsade jag studien till fyra intervjuer, vilket är ungefär vad Trost (2010) rent allmänt rekommenderar för att materialet inte ska bli ohanterligt. Intervjupersonerna fick samtycka till intervjun och blev informerade om att de inte behövde svara på alla frågor, när som helst kunde avbryta intervjun och inte skulle kunna identifieras i uppsatsen (ibid.). Deras namn har ersatts med andra namn i studien. Transkribering av öppna intervjuer är dock tidsödande och för att få med mesta möjliga antal intervjupersoner och kunna använda mig av öppna delvis ostrukturerade intervjuer på den tid som fanns till förfogande, så valde jag att vid transkriberingen av övriga inter-vjuer skriva ut särskilt intressanta delar av inspelningarna och försökt se till att ingen be-tydelsefull information förlorats (Ahrne & Svensson, 2011; Stukát, 2005). Jag skrev nyck-elord ur de ställen jag inte transkriberade för att kunna se vad jag valt att inte ta med, om jag senare under processen skulle omvärdera vad som var centralt för uppsatsen. Trots att citat ibland rekommenderas att användas som en krydda (Patel & Davidson, 1994) så har jag valt att presentera resultatavsnittet med många citat eftersom det ger liv åt framställningen och det är en framställning vi är vana vid från dagstidningar. Tanken är att citaten ger en röst åt intervjupersonerna. Trost (2010) tycker att det är en smaksak hur mycket citat man använder och att det styrs av den tänkta läsaren. I citaten har talspråk undvikits, för att det ska bli läsbart och för att den intervjuade ska framställas på ett rätt-vist sätt (Ahrne & Svensson, 2011). Både Trost (2010) och Kvale (1997) menar att det är oetiskt att använda talspråk. De bloggar och annat material som klasserna producerat har varit ett viktigt bakgrunds-material. Möjligen skulle jag kunna påstå att den innehållsanalys jag gjort av dessa till viss del legat till grund för de frågor jag haft till intervjupersonerna och därför indirekt också varit en metod.

21

Etiska överväganden

Vid vetenskapliga studier bör hänsyn tas till forskningsetiska principer. Vetenskapsrådet (2002) har tagit fram fyra huvudkrav för hur forskning inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning ska genomföras på ett etiskt korrekt sätt. Denna undersök-ning har utgått från de kraven. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de berörda om forskningens syfte. Samtyckeskravet innefattar att deltagarna i undersökningen har rätt att själva bestämma över sin medverkan. Konfidentialitetskravet innebär att alla personer som ingår i forsk-ningen skall ges största möjliga konfidentialitet och att personuppgifter skall förvaras så att obehöriga ej kan ta del av dem. Nyttjandekravet innebär att de insamlade uppgifterna endast får användas för forskningens ändamål. Alla intervjupersoner informerades muntligt innan intervjuerna började om att det var fri-villigt att delta och att de kunde avbryta sin medverkan närsomhelst. De informerades även om att jag önskade spela in intervjuerna, att de skulle vara anonyma och att materi-alet skulle användas i mitt examensarbete på Karlstads Universitet.

22

RESULTAT

Det här avsnittet börjar med syftet och frågeställningen som utgör grunden för undersök-ningen och en kort beskrivning av resultatdelens upplägg. Sedan beskrivs själva resultatet. Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av blogg i undervisningen. Frå-geställningen som jag ville få svar på var: - vilka fördelar och nackdelar kan lärare se med blogg i undervisningen? Jag har identifierat följande teman: verkliga läsare, ett vidgat textbegrepp, synliggörande, kollaborativt lärande och att bloggen är gynnsam för många olika elever. Därutöver har övriga fördelar framkommit: ökad insyn, digital kompetens och vi-känsla, förändrad lärar-roll och förbättrad lärare-elev-relation.

Resultatdelens upplägg

Vid kategoriseringen av resultatet utgick jag ifrån min frågeställning och plockade ut det jag tyckte var mest intressant. Jag började med det som var gemensamt och fortsatte med det som skilde sig åt. Jag använder i resultatdelen text i betydelsen skrift, då det är den innebörden jag uppfattar att lärarna lägger i det om inget annat framgår. I övriga avsnitt framgår det av samman-hanget om det är det traditionella textbegreppet som avses eller det vidgade.

Klassbloggens fördelar

Något som lärarna nämner som en stor fördel med bloggen är att den har verkliga läsare. Andra begrepp som också används är publik och mottagare. De uttrycker att en verklig läsare gör att eleverna känner att det de gör blir på riktigt, får ett värde och blir menings-fullt. Cecilia beskriver att hon och hennes kollegor förundrats över att eleverna även i ar-beten utanför bloggen, har varit på hugget. Alla beskriver att många elever blir motive-rade, aktiva och lär av varandra och de tycker att olikheter synliggörs på ett positivt sätt. Cecilia och Rosita uttrycker hur arbetet runt bloggen blir någonting lärare och elev gör tillsammans och samma lärare har upplevt att deras lärarroll förändrats, medan Jens inte ansåg att bloggen hade bidragit till en förändrad lärarroll. Bloggen visar sig vara tätt sam-manknuten med andra digitala resurser hos de intervjuade lärare och ett vidgat sätt att se på text, vilket Jens lyfter fram vikten av. Att bloggen synliggör elevernas arbete på ett lärande sätt kom fram hos både Jens, Rosita och Cecilia.

Verkliga läsare Mottagarens betydelse för bloggen framkommer tydligt i alla intervjuer och lärarna har många exempel på hur det ger en positiv effekt på lärandet. Ett av Cecilias syften med

23

bloggen är att eleverna ska känna att det de gör är viktigt, att det finns en verklig läsare av det de gör. Det är inte bara hon som lärare som läser det och sedan sätter det i pärmen.

– Att det finns en verklig läsare gör att eleverna blir mer noggranna, mer måna om att de-ras arbete ska vara på riktigt, att det är ordentligt gjort. De har pratat om att någon från Ki-runa kanske hamnar på deras blogg. De hittar även sina intressen och vill visa det på något sätt.

Från början tänkte hon inte så mycket på det där med mottagare. Hon var så van vid att de jobbade, lämnade in och visade upp för henne. Nu känner hon mer att det har ett syfte att mottagaren är en riktig mottagare och att det är viktigt. Hon tycker även att det märks när de har öppet hus och tidningsvernissage och eleverna visar upp sitt arbete för någon an-nan, hur noggranna de blir.

– När mottagaren blir viktig blir det även viktigt att fylla bloggen med värdefulla saker och saker man vill få ut. På så sätt kan det breddas. Innehållet fylls på, blir bättre och bloggen utvecklas.

Även om eleverna inte får jättemånga kommentarer, är vetskapen att den kan nås tillräck-lig. De vet att andra kan läsa den och att det är fler som läser än som kommenterar. ”Det är lite kittlande att vi sitter här och gör ett arbete i skolan och någon någon helt annanstans kan ta del av det.” Rosita har en liknande uppfattning:

– Deras arbeten blir publicerade. Det de gör i skolan får en mening och ett syfte. Det blir på riktigt och inte bara en meningslös uppgift. Dessutom ser de sitt lärande på ett väldigt tydligt sätt i bloggen.

Även Maria menar att mottagaren är en viktig faktor när det kommer till bloggen och barns lärande. Att eleverna får en publik när de skriver. Cecilia ger två exempel där en mottagare för arbetet ger en extra dimension. Det motiverar många att kunna utgå från sina intressen. Den möjligheten fanns givetvis tidigare, men då skrev de med penna och papper och lade i sin låda. Det blev inte samma sak som nu när de har en mottagare. För de skrivsvaga gör skrivandet på datorn att det inte blir krattigt och tråkigt, utan deras ar-bete ser lika fint ut som andras, vilket ger mer motivation. Där lägger bloggens verkliga läsare till ytterligare en dimension. De skriver för någon och blir en del i en helhet. Vinsten med en verklig läsare handlar i ettan framförallt om skrivlust, enligt Jens. Istället för att lära sig läsa först och sedan förstå betydelsen av det, så kände han det som att han vände på det. Genom bloggen visade han dem först betydelsen av att lära sig läsa och skriva och det kunde ge motivation att lära sig det. Han tyckte att han såg det hos de flesta, även om det även fanns elever som var sena och som fortfarande har problem. Det behö-ver finnas en anledning och en motivation till det skriftliga språket, att det behövs. Han tar ett exempel som har funnits i många år:

– Elever skriver ibland i en veckobok, exempelvis vad man har gjort i helgen, och det är någon elev som inte kommer igång. ”Ja, men berätta för mig först då”, säger man, och så gör eleven det. ”Va bra, du kan ju det. Skriv det nu!” fortsätter man och eleven undrar: ”jag har ju redan berättat?”

24

– Mina elever som ville berätta för mig eller för klassen vad de gjorde i helgen, gjorde det redan under helgen, fortsätter Jens. Då kunde de ju inte berätta det muntligt för mig eller klassen utan behövde skriva det, för att det var så det kom fram. De fick en anledning, en motivation till det skriftliga språket för att det behövdes.

För pojkar med sen finmotorik blir skrivande på datorn ett slags Trageton deLux, kommer Jens fram till. Att både få använda tangentbord och dessutom få en mottagare för det man skriver. Han vill göra skrivträningen för pojkar bättre nästa gång, genom att innefatta mer sociala medier och tangentbordsträning och vänta med handstilen till trean.

– En sexåring som använt den modellen sa: ”Nu kan jag ju berätta vad jag vill säga, jag behöver inte bli trött i handen.” Jag tror att det är bättre att börja så. Med talsyntes och att man lyssnar och trycker på bokstaven och sedan tar handstil när motoriken är mer utveck-lad. Mina elever skrev inte så mycket handstil utan istället väldigt mycket på dator. De skriver inte sämre än andra. Det har visat sig att det går lika bra om de lär sig handstil i trean.

Jens tror att det är betydelsefullt för lärandet att det eleven tillskansat sig, som egna insik-ter eller berättelser, får en publik och att det är någon mer än läraren som läser det. När han rättat uppsatser förut satte han en kommentar längst ner, exempelvis ”det var bra gjort” och tipsade om lite stavning som eleven ska tänka på.

– Det första eleven frågade var: ”Får jag slänga det här?” Det är tråkigt. Men på bloggen går det inte. Här finns det en publik och det är andra som läser.

Även Rosita nämner samma fenomen.

− Det är den värsta kommentaren jag vet och samtidigt vet jag ju… ja, vad ska du ha det till? Och så säger de att ”… ja, men hemma slänger de den bara.”

Hon känner att detta var en stor frustration. Men med bloggen blir det annorlunda. De gör det inte för att det ska slängas eller för att fröken säger att de ska göra det, utan det får en mening. Värdet som kommer av att andra kan läsa det, gör att de lägger ner mer energi. Det blir viktigt för eleverna. Även om de gjorde fina arbeten i pappersform tidigare, så blev de lätt liggande. Cecilia kommer under samtalet på att de har noterat en positiv för-ändring hos eleverna även i arbeten utanför bloggen.

− Vi har precis sagt, förundrats är fel ord, men vi har sagt det både jag och andra lärare att de har blivit så duktiga på att anteckna och blivit aktiva. Det har jag inte tänkt på innan, men det är klart att de kanske på något sätt har börjat inse vikten av sitt arbete. Vi pratade om det nu på eftermiddagen. På SOn som inte skulle läggas ut på bloggen, så hade de ändå varit på hugget, antecknat och skrivit. Det har varit några tillfällen senaste tiden där vi har sagt: ”Åh, vad bra det har gått.” Men jag törs inte svara på om det beror på bloggen.

Ett vidgat textbegrepp I intervjuerna framkommer lärarnas vidgade textbegrepp och hur bloggen ger möjligheter att använda både bild, film och ljud. Jens berättar hur han ser på text:

– Det var inte konstigt att skriva bokstäver förr; det var det som fanns att tillgå. Nu har vi andra möjligheter till det vidgade textbegreppet. En del ställer frågan ”Varför använder du IT och sociala medier i undervisningen?” Jag tycker snarare frågan är; varför gör jag det inte? Det finns så mycket gratis och bra att hämta. Det är inte tekniken som styr utan vad jag ska ha det till.

25

För Jens är det viktigt att vi lyfter fram det vidgade textbegreppet och då är inte skriven text, som man tidigare tänkt på det, alltid det bästa. Han menar att om svenskan bara ska bedömas i rättstavning till exempel, så sorterar vi ut ganska många språkligt begåvade elever och påpekar att den språkliga kvaliteten som värderas mycket i arbetslivet och vux-envärlden, till exempelvis i reklam, är hur vi använder bildspråket. Jens erfarenhet är att vi i skolan värdesätter skriftspråk enormt mycket, men att det i världen utanför är andra kva-liteter som har minst lika stor betydelse.

– Det är de digitala resurserna som film, ljud och bild som behövs för att det vidgade text-begreppet ska komma till sin rätt. Det är inte bara för att det är lattjolajban som vi använ-der radio och video, utan för att det är bra. Vi ser vinsterna med det. Det är gångbart, även utanför skolan. Det är kommunikationen som är viktig i svenska och det är kommunikat-ionen som är viktig i matte; det som händer mellan människor.

Han påpekar att det bara är en liten tid av människans existens på jorden som vi använt skriftspråk och det var det enda sättet vi kunde konservera vårt språk så att någon annan kunde läsa det jag hade skrivit. Man slapp lära sig långa ramsor utantill.

– YouTube är mycket mer grottmänniska än vad skriftspråket är. Att det är nytt, det stämmer inte. Det är ganska mellanmänskligt naturliga saker vi pratar om; att förmedla bilder och ljud. Nu har vi kommit dit att vi kan förmedla det på andra sätt också. De vid-gade möjligheterna kan släppa fram oväntade talanger bland eleverna när vi värdesätter fler saker.

Även Rosita lyfter det vidgade textbegreppet och menar att bilden är viktig då det inte alltid är det skrivna ordet som bäst talar om vad jag lärt mig. Hon berättar att de gjorde muffins som var väldigt vackra och spaceiga till deras tema Rymdresan.

– Det går ju inte rättvist förklara hur de ser ut i en blogg, utan då måste man självklart lägga upp en bild för att visa sitt kreativa arbete.

Rosita ser att text kan vara svårt för många, det vill säga att bara läsa sig till saker, och berättar inspirerat om hur hon vill göra instruktionsfilmer i matte på bloggen. Hon har sett att det kan vara lättare att förstå när någon ritar, skriver och berättar samtidigt och där är fördelen med bloggen att filmen alltid finns tillgänglig. Hon berättar att en del elever be-höver få se något flera gånger innan den förstår och det kanske den inte alltid hinner med i klassrummet. Hon brinner även för att ge tal större utrymme i lärandet.

– Vi i skolan har varit duktiga på att fokusera på det skrivna. Det skrivna sparar vi och lyf-ter fram på samtal. Det andra är svårt att visa och vi missar det ofta trots att det står myck-et om det i kursplanerna. Min vision är att man redan från förskoleklass kan se sin ut-veckling t ex genom att prata till en bild, läsa in sitt tal och läsa in svåra texter i engelska. Då ser eleven sitt lärande väldigt tydligt och kan själv upptäcka ”Oj, vad bra jag är i eng-elska”, vilket de ofta inte tror. Även för föräldrarna blir det tydligt.

Bloggen sammankopplad med andra digitala verktyg

Under intervjuerna kommer lärarna när vi pratar om bloggen, ofta in på andra digitala re-surser och verktyg som används i lärandet, som film, ljudinspelning, bild, spel på datorn, Skype och wiki. Det blir ibland svårt att skilja på vilka effekter i lärandet som hör till bloggen och till IT-användandet i stort. Det visar sig i studien att bloggen finns i ett sam-manhang med andra digitala resurser som tillsammans erbjuder ett vidgat textbegrepp och ökar den digitala kompetensen. För Cecilias klass har bloggen fört med sig att de använder

26

digitala verktyg mycket mer och att elevernas möjligheter att uttrycka sig därmed har ökat. En av hennes elever hade det väldigt jobbigt att skriva, men skissar mycket.

– Nu har vi pratat om att bilderna kan få bli en del av elevens uttryck, genom att fotogra-fera dem och göra ett bildspel.

När de pratar om något i klassen föreslår eleverna mycket mer nu att de ska söka om det på nätet. Cecilia ger ett exempel:

– Förra veckan på Faxuellt15 kom mårdhund upp. Jag berättade att på nyheterna visades en film där den som filmade trodde sig ha filmat en björn som jagade älg. Men så visade det sig vara en mårdhund. Eleverna uttryckte genast: ”Åh, men kan du inte söka på det och visa oss det.”

Lärarna använder sig även av storbilden för att bland annat titta på bloggen gemensamt. Maria beskriver på sin bloggsida där hon berättar om bloggprojektet att hennes ettor tyckte att det var jättehäftigt att se sina bilder så stora.

– För att alla skulle få känna sig delaktiga i bloggen på en gång startade vi med att måla varsin bild av en hundkoja åt Sotis16. Bilderna lades in på bloggen och vi tittade på dem tillsammans. Elevernas reaktion när de fick se sina bilder var jättehärlig. Alla satt framför Smartboarden17 när bloggen kom upp med deras bilder. Ett stort: ”Åh!”, i kör och kom-mentarer som: ”Där är min bild på datorn”. Alla var stolta och tyckte att det var otroligt att deras bild kunde bli så stor på tavlan.

Bildens betydelse i bloggen

I det vidgade textbegreppet som bloggen erbjuder finns bilden med. Bildens betydelse återkommer i lärarnas berättelser och de berättar om hur den ökar möjligheterna att ut-trycka sig och hur viktig den är för eleverna. Bilden gör det mer levande och personligt, som Cecilia uttrycker det. Rosita låter även eleverna använda telefonernas kameror som ett naturligt lärverktyg i undervisningen och ger ett exempel.

– Vi jobbade med ett arbete i engelska och gjorde en tankekarta på tavlan. Plötsligt var ti-den slut. Oj, nu hann vi inte skriva ned den här tankekartan, säger jag. Då tar en elev gen-ast elev upp sin telefon: ”Jag fotograferar den!”. Bilden lade vi ut på bloggen, tillgänglig när vi behöver den igen och för de som inte varit med. Är inte det ett väldigt enkelt exem-pel? Bloggen och IKT blir en naturlig del av arbetet.

Maria säger att kamerorna verkligen har varit användbara, speciellt för de små barnen. Även om man inte kan skriva och uttrycka det skriftliga språket så kan man förmedla mycket med en bild. De kan t ex ta kort på temat adjektiv och substantiv, göra kortcollage och Powerpoint-sagor. Även Jens klass använde kameran i sin etta i matematiken. De un-dersökte och fotograferade, hittade siffror ute och plockade kottar. Bilderna hamnade på bloggen. Cecilia har flera exempel på hur bilden är viktig i elevernas texter. Eleverna har frågat efter när de ska fotografera igen och i våras när de hade bra fart på bloggen påminde de henne så fort det var något: ”Kom ihåg kameran, det här måste vi skriva om”. Cecilia säger:

15  Ett  informativt nyhetskryss för hela skolan.  16  Sotis var en mjukishund som projektet utgick ifrån.    17  Smartboard  är  en  interaktiv  skrivtavla.    

27

– Bilden lyfter en text. Elever som tidigare var vana att deras texter ibland blev väldigt korta och svårlästa fick uppleva att med bilden blev texten intressant och lättläst. Det var roligt! Några har även läst böcker och tagit kort på boken. De kompletterar sina texter med bilder och det kommer på egna initiativ. Bilden blir ett komplement, ett naturligt inslag.

Filmens betydelse i bloggen

I det vidgade textbegreppet som bloggen erbjuder hittar vi även film. Både Jens och Rosita använder sig av film på bloggen. Maria kommer att använda Skype till hösten, då klassen förhoppningsvis ska få skypa med en klass i Svenska skolan i Indien. Som en presentation av sig själva och skolan har de valt att göra en film som de ska lägga upp på bloggen och/eller skicka dit. Jens säger att film är något som attraherar alla och att det roliga med filmer är att det inte behöver vara svåra saker.

– Det är lika populärt att bara gå runt med mobiltelefonen i klassrummet och låta var och en få säga något de tänker på eller något vi har undervisat om. En avstämning av lektion-en, t ex vad tyckte du om det här? Den läggs sedan upp på bloggen. Det är lika intressant som en video de lagt ner mycket tid på. Det är ju inte så att de populära filmerna på YouTube är de snyggaste. Det är poängen med filmen som är viktigare. Det märker man hos den här generationen.

Ljudinspelningens betydelse i bloggen

I det vidgade textbegreppet som erbjuds på bloggen ryms även tal. Jens är också en av lärarna som håller på med radio i bloggen. I kemi håller de just nu på med fasta och fly-tande tillstånd samt reaktioner i temat förändringar. Det handlar mycket om att beskriva det man ser. Eleverna skriver upp i vetenskapsjournalen och kompletterar det med att två och två spela in ett kort radioprogram med läraren som programledare och väljer en kort jingel till det. Han säger:

– Idén med att göra ett radioprogram är att jag vill att de ska beskriva. Jämför med mat-lagningsprogram och sport på radio som kräver att programledarna måste beskriva en hel del. Det är precis det jag vill komma åt i kemin. Att de ska sätta ord på ämnena.

Så här beskriver Jens att det kan det låta i radioprogrammet:

– Kan du beskriva det flytande ämnet för lyssnarna? säger Jens. – Ja, det är genomskinligt, flytande och blött, säger en av eleverna. – Då kanske lyssnarna har listat ut … börjar Jens. – Ja, det är vatten! utbrister någon av lyssnarna. – Hade vi spelat in det med film hade de inte tvingats sätta ord på det. Då hade det bara blivit: ”Ja, så här ser den ut!” Man får ha en pedagogisk tanke med det och då var radion bäst den här gången.

Rosita och hennes kollega planerar också att använda radioprogram i elevernas nuvarande tema. I engelska arbetar de mycket med kommunikation. Ett mål var att de skulle kunna föra ett enkelt samtal på engelska. Istället för att göra ett skriftligt prov så fick de spela in sig själva. Rosita säger:

− Då hör man ju väldigt tydligt själv vad det är man kan och vad det är man behöver ut-veckla. Detta kan de även visa på utvecklingssamtalet och så kan man prata om det.

28

Synliggörande Något annat som framkommer är att bloggen synliggör det eleverna gör. Ett av Rositas största syfte med bloggen är just att eleverna får synliggöra sitt lärande för sig själva, varandra, föräldrar och pedagoger. För att kunna äga sitt lärande, dra slutsatser, se att man faktiskt har lärt sig någonting och se hur andra tänker; ”Jaha, kan man tänka så?”

− Bloggen ger dig tid att reflektera, det du skriver läser du kanske fler gånger. Du reflekte-rar kanske mer över vad du skriver på bloggen än om du bara skriver på ett papper och lämnar in. Det är vanligtvis inte så många elever som orkar läsa igenom sin text, även om man ber dem läsa igenom vad de har skrivit. Men med texter till bloggen så gör man det, säger Rosita.

Jens tror att bloggen kan hjälpa elever att se sitt lärande, men att det gäller att styra in på sådana samtal, att kartlägga vad vi kan nu och sedan.

− När vi gör det är de duktiga på att prata om det. Det är de finaste ögonblicken när eleven säger: ”Aha, nu fattar jag det här!” Och det är en ynnest att jobba med de små barnen, för de ögonblicken, aha-upplevelserna, kommer så ofta. Men jag vet inte om det är mer med bloggen än utan.

En del av det individuella lärandet blir synligt, anser han. Men det är inte så individuali-serat och är kanske en mer städad bild. Däremot är det är lätt att se vad man kan som grupp och det är inte oviktigt. Vuxna jobbar ju oftast i grupp. Man behöver en mottagare och dessutom är man klokare med andra. Men när det gäller elevens individuella lärande så behövs andra metoder. Även om hans elever har haft en medvetenhet och stolthet över sin skola, att skolan har varit meningsfull, så tror han inte att bloggen har gjort eleverna särskilt medvetna om sitt egna individuella lärande.

− Det har inte varit den stora vinsten med bloggen, menar Jens. Men det skulle kunna bli, man utvecklas ju också. Jag tror att det skulle bli en vinst om jag skulle ta en ny klass från ettan. Nu har det varit en upptäckarfas som jag har provat mig fram i. Men däremot har det synliggjort lärandet i gruppen, det här har vi gjort och det här har vi lärt oss.

Cecilia tror inte att hennes elever ser skillnad på innehållet från början till nu, men att de ser skillnad på vad de kan nu, t ex att de har blivit duktiga på datorerna.

– Men det som blir väldigt tydligt med bloggen är att allting arkiveras, fortsätter Jens. Vi tittar ofta på vad vi har gjort förut. ”Åh, skrev jag sådär förut!” säger en elev. ”Ja tänk vad mycket du har lärt dig!” säger jag då. Det blir en naturlig portfolio utan att man behöver arbeta för det, eftersom allt som läggs in får ett datum och en kategori och blir sökbart.

Rosita är övertygad om att bloggen kan användas som ett redskap i lärarens bedömning, att läraren kan se elevens individuella lärande genom bloggen. Inte att den är allenarå-dande, som hon uttrycker det, men ändå ett mycket viktig redskap. Just nu håller eleverna i matematiken på att prova appen18 ScreenChomp, ett program där eleven visar att hon/han har förstått ett matematiskt problem genom att rita och muntligt förklara.

18  Förkortning  för  applikation.  Ett  program  som  användaren  snabbt  kan  ladda  ner  till  sin  smartphone,  iMac  eller  surf-­‐platta.    

29

− Eleven kan sedan visa det på storbild, lägga in i bloggen eller visa kamrater och peda-gog direkt och vi kan gå tillbaka och samtala om hur eleven tänkt. Eleven märker i samta-let när det inte stämmer och ser sitt eget lärande på ett tydligt sätt. Och så kan de lära av varandra. Den tanken gillar jag mycket, säger Rosita.

Rosita är även inne på instruktionsfilmer där de berättar hur de tänker. Den kan man an-vända på många sätt.

− Det är svårt att hinna med många elever om man verkligen vill se hur de tänker och det blir ofta en frustration när man inte hinner det. Men med dessa instruktionsfilmer på blog-gen eller via appen kan jag i lugn och ro sitta och fundera på hur de tänker egentligen, om de har en bra strategi eller inte.

Målet är att de ska förstå att det finns olika strategier. Att man kan ha ett sätt att räkna, men att det även finns andra sätt. Att matte inte bara är rätt eller fel. Det är svårt att se om man mest sitter och jobbar i matteboken.

– Att kunna dokumentera sitt lärande genom att spela in ljud och filma hjälper definitivt de elever som inte tycker att det är så kul att skriva långa uppsatser. Framförallt i engelska där det är jättesvårt att visa vad man kan och där en del tycker att det är jättetråkigt att bara sitta och läsa i textbook. När eleverna får använda engelska genom att tala, så förstår de vitsen med att lära sig det. Och så upptäcker de vad de faktiskt kan och att det hjälper att träna uttalet så att de kan vara med i ett samtal.

Jens är också intresserad av något liknande. Han funderar på att framöver hoppa på Mat-tenauterna19 som en parallellklass till honom har börjat använda. Det är en mattesida där eleverna ritar sina svar på en websida, just för att de ska få möjlighet att förklara hur de tänker, se andras förklaringar och att läraren ska få en tydlig bild över elevens mattetänk. Jens tycker att det har varit lättare att se gruppens lärande. När det gäller elevernas indivi-duella lärande kan han använda texterna från bloggen till bedömningen, men anser inte att bloggen har ett värde där.

– Jag har bedömt texterna och processen innan de hamnar på bloggen och kommentarerna bedömer jag inte. Då tycker jag att wiki20som vi använde i bloggprojektet Den magiska dörren mycket mer visar eleverna lärprocessen och hjälper till i bedömningen genom att den sparar alla versioner längs vägen. Det är slutversionen som vi sedan lägger ut på blog-gen.

Något som dyker upp i intervjuerna är att eleverna blir stolta.

– Inte att förglömma; mina elever har varit rikskändisar, säger Jens. Det finns en stolthet över skolan och vad de bidrar med. Det har varit en vinst och den tror jag finns för alla. Man kan visa upp vad man gör och vilka man är.

Cecilia tror att bloggen har bidragit till att skapa en vi-känsla i klassen, som från början hade en mycket dålig sammanhållning. Det handlar också om stolthet över egna arbeten. De brukar med jämna mellanrum ta upp bloggen på projektorn och titta hur det ser ut på bloggen, vad som har hänt och om de har fått några kommentarer. En del utbrister: ”Åh, där står mitt namn”. I början hade hon en elev som inte ville ha sitt namn på bloggen, men

19  Mattenauterna.se  20  Wiki  är  en  sökbar  webplats,  ett  slags  gemensamt  dokument,  där  alla  kan  gå  in  och  skriva  och  alla  versioner  sparas.    

30

som efter ett tag sa: ”Jag vill nog ha mitt namn i alla fall.” Hon tror att det handlar lite grann om att våga tro på att det jag lägger ut duger. När de känner att de är stolta över det som de har gjort vill de ha sitt namn invid det.

Kollaborativt lärande: att lära tillsammans och av varandra Alla lärarna uttrycker att eleverna i arbetet med bloggen naturligt tar hjälp av varandra, lär sig fort och lär sig tillsammans. ”De lär sig fort”, säger Maria. ”Om någon kan, så lär den någon annan. Det smittar av sig”. Cecilia berättar att även om det inte är alla som spontant vill skriva och lägga ut något så dras alla med i någon slags positiv spiral. Hon ger ett ex-empel när det var någon som inte kom igång med sitt arbete. Då kom någon annan på att ”jag kan hjälpa honom, för han håller på att ta reda på något som ska ligga på bloggen”. De blir delaktiga i alla fall, för att de känner att det här är kul. Ett av Rositas viktigaste syfte med bloggen är just att eleverna lär av varandra, så att inte varje elev bara gör sitt och inte har en aning om vad de andra gör. Hon säger att:

– Det är det gemensamma lärandet jag gillar! Man ska äga sitt lärande och man ska lära av varandra. Det är inte bara fröken som kan lära dig. Jag tror att eleverna mycket, mycket mer registrerar när de ser andras arbeten och vad andra tänker och gör, än när fröken kommer och säger att ”… nu ska du göra så här! De tar till sig det på ett annat sätt.

Hon funderar på om det beror på att det blir på deras nivå och med deras språk eller att läraren är en officiell person. Hon fortsätter med att säga:

– En styrka när man lär från kompisarna, är att man ser att man kan vara på olika sätt, tänka på olika sätt och att det inte är konstigt att det kan bli fel. Annars blir det lätt att frö-ken har rätt och jag har fel. Vi försöker komma ifrån den tanken att det finns rätt och fel. Det finns flera sätt som är rätt.

Att de är två på en dator tycker hon faktiskt inte är någon nackdel, utan tvärtom väldigt bra.

– Mina elever jobbar tillsammans, lär av varandra och hjälper varandra väldigt mycket. Det är sällan jag som hjälper. De har ett generöst klimat och lånar av varandra. Om det fungerar så bra på grund av bloggen vet jag inte. Det är svårt att säga.

Kommentarer

På bloggen finns möjlighet till kommentarsfält. Jens och Rosita har arbetat medvetet med att eleverna skall få kommentera varandra, medan Cecilia upplever att eleverna är mer intresserade av kommentarer från personer utanför klassen. Maria har inte haft kommen-tarsfälten öppna ännu. Jens menar att han på det här sättet får hjälp av 25 andra att ge upp-skattning.

– Ofta när man lämnar in texter, gör man det för läraren skull och det ska creddas lite grann. Med möjlighet till kommentarer på bloggen får man även hjälp av andra elever och föräldrar som kan ta del av det. Det blir en motor för lärandet och det man gör blir rele-vant. Där känner jag att det har varit en stor vinst.

Även Cecilias klass har kommentarer, men de bestämde när de pratade om vad de vill lägga ut och hur de ska kommentera, att de inte skulle kommentera varandra.

31

– Eleverna är mer nyfikna på om kommentarerna kommer utifrån. Men vi kommer att bli mer aktiva framöver med att kommentera de andra klassbloggarna i projektet, menar Ceci-lia.

Att elever kommenterar varandra, är inte något som alltid kommer av sig själv, menar Ro-sita och Jens, även om Jens klassblogg växte just genom att eleverna började kommentera varandra. Rosita säger att det vanligtvis brukar vara svårt att få elever att läsa varandras texter och ge respons, men med bloggen blir det lättare. Rosita pratar mycket om vad som är okej att skriva och inte skriva. Man ska stå för det man skriver och kunna säga det öga mot öga, annars ska man inte skriva det på bloggen. Klassbloggen lyfter fram de här sam-talen naturligt, anser hon. För eleverna är inte sociala medier något nytt som det är för många lärare. Hon hoppas att deras samtal påverkar elevernas kommunikation i sociala medier utanför skolan, men kan inte se det ännu då de inte har kommit så långt i sina ut-värderingar.

Positivt med olikheter

Både Jens, Rosita och Cecilia verkar ha erfarenheter av att elevernas olikheter blir något positivt på bloggen, även om de lyfter olika aspekter på korta och långa texter och om eleverna jämför sig med varandra eller inte. Jens och Rosita uttrycker att när eleverna ser de andras arbeten, synliggörs och bekräftas deras olikheter. Cecilia tror inte att eleverna tänker på varandras olikheter eller jämför sig med varandra. Jens och Rosita tror att ele-verna jämför sig med varandra, men att det blir på ett positivt sätt. De har även samtalat om elevernas olikheter med dem, en del planerat och en del när det har blivit aktuellt och påpekar att de inte ser att olikheterna leder till negativa jämförelser och värderingar utan tvärtom uppmuntran och positiva kommentarer. De menar att eleverna ser att de är olika, att de är bra på olika saker, att de kan lära av varandra. När Cecilias klass fick några låne-datorer, pratade de om att alla inte behöver samma saker eller jobbar på samma sätt. En elev frågade varför inte han fick en lånedator. De jämförde då med matten där pojken ar-betade en nivå upp.

– Där gör ju du annorlunda, sa Cecilia. ”Ja, just det” kom pojken på. Jag tror inte de bryr sig så mycket om längden på texten på bloggen. Vi gör lite olika och det är helt okej. När de tittar på bloggen sitter de inte och jämför, möjligtvis att de får idéer av varandra.

Jens tycker att det positiva med olikheterna på bloggen är att man kan förstärka det som behöver förstärkas. Om en elev är jätteduktig på att klättra, så har den större möjligheter att visa det och framhäva det som något viktigt. Precis lika viktigt som att kunna stava sj-ljud. Cecilia lägger till aspekten att alla blir till sin fördel på bloggen tack vare de digitala hjälpmedlen, att läs- och skrivsvårigheter inte syns lika tydligt på bloggen.

– Ja, alla är en bit i pusslet, hon hör till och han hör till, lång eller kort berättelse, rolig el-ler tokig gåta. De är alla en del i hela pusslet. Jag har inte alls upplevt att de jämför varandra på ett negativt sätt eller att det ska utmärkas att den skrev mycket och den skrev lite. De har nog inte reflekterat över att någon lägger ut jättemycket, att någon alltid jobbar själv och att någon jobbar tillsammans med någon annan för att de är osäkra.

Ingen av lärarna har upplevt att elever jämför varandra på ett negativt sätt. Men att elever-na jämför sig med varandra, tror både Jens och Rosita. Jens berättar att även lärare och rektorer har frågat honom om det inte blir orättvist när det blir synligt att vissa elever skri-ver mycket och vissa skriver lite. Han säger:

32

– Och så blir det ju. Och då kan man kanske säga att det inte blir en skola för alla, för att det blir tydligt. Men faktiskt är det så att elever har stenkoll på vem som kan skriva myck-et, vem som kan skriva fint och vem som stava och vem som kan räkna även utan en blogg. De vet precis hur det ser ut i de andras böcker och hur de andra skriver. Skillnaden är bara att nu blir det tydligt för till exempel föräldrar som kanske känner: ”Oj, vad lite mitt barn skrev.”

Där har Jens pratat med föräldrarna och framförallt eleverna om att han är jättenoga med att lyfta fram korta texter och framsteg hos elever som har det svårare.

– Det betyder mycket hur läraren uttrycker sig om elevernas texter. Säger jag att en text är bra, så tycker många av eleverna det också. Det är viktigt att vi lär oss att kommentera texter som är korta och små, vilket mina elever gör. Vi lägger mycket tid på att bejaka varandras olikheter, att man gör framsteg i sin takt och att det kan finnas otroliga poänger i en kort text.

Enligt Jens kan korta texter ofta bli väldigt drastiska och roliga och han tycker att det finns poänger i det också. Även föräldrarna har hjälpt till att lyfta det i sina kommentarer. Han menar att:

– Jag är där för eleverna och den press de kan känna i att jämföra sig, den skulle de ha känt i alla fall. Skillnaden nu när det är synligt är att vi kan lyfta upp det till en diskussion. Förut kunde vi inte göra det. Då tittade de över bänken hur mycket de andra skrev, kände en klump i magen och jag hade ingen aning om det.

När Rositas elever skriver t ex bokblogg, uppmanar hon dem att gå in och kolla på kompi-sarnas bokrecensioner om de inte vet hur de ska skriva en bokrecension. Där märker en del direkt om de har skrivit lite, utan att hon har sagt det. Hon menar:

− Jag hade en elev som inte orkade skriva något. Han skrev en liten bokrecension och när han hade lagt in den på bloggen och såg de andras bokrecensioner blev hans känsla: ”Oj, vad mycket de andra skriver, det här såg ju jättefjuttigt ut.” På det sättet fick han möjlighet att själv bedöma sin text. Om han bara hade lämnat in ett papper till mig så hade han inte brytt sig.

Bloggen gynnsam för många En fördel med bloggen enligt lärarna är att den, tillsammans med övriga digitala verktyg som de använder, anses vara ett mer likvärdigt arbetsredskap som kan gynna fler. Jens tror att bloggen kan vara ett mer likvärdigt arbetsredskap tillsammans med annat, men särskil-jer inte bloggen från sin övriga undervisning. Hade det bara varit en blogg hade det inte varit någonting egentligen. Jens menar att bloggen gynnar alla elever i vissa avseenden, fast inte lika mycket. För vissa elever är bloggen jätteviktig och för andra så är den bara där. Men han tror att alla gynnas av det vidgade textbegreppet, synliggörandet, uppmärk-samheten, att kunna se vad man ska göra och vad man har gjort. Cecilia tror att bloggen på ett sätt gynnar alla, bland annat på grund av möjligheten att utgå från elevernas intressen, att vara en del av helheten och av den positiva spiral den skapar. Det är inte alla som spon-tant vill skriva eller lägga ut, men de dras med i någon slags positiv spiral när de känner att det är kul. Även Rosita tror att bloggen gynnar alla, att IKT är ett mer jämställt arbets-redskap, med bland annat talsyntes och möjligheten att kunna dokumentera sitt arbete muntligt istället för skriftligt.

33

För de skrivstarka

Accelerering innebär att det finns möjlighet för elever som ligger långt fram att få möjlig-het att utvecklas där de är, att exempelvis kunna gå i förväg i kursen. Här menar Jens, som har en väldigt spretig klass kunskapsmässigt, att bloggen är fantastisk. De elever han har som vill jobba vidare, har mycket större möjligheter att göra det.

– Jag möter lärare som står vid kopiatorn och uttrycker: ”Läxorna är för lätta för den här eleven, jag måste hitta på svårare läxor”. Den eleven skulle på bloggen ha möjlighet att skriva längre texter, fortsätta att skriva om sin helg, göra annat och utvecklas. Där skulle den även få uppskattning från annat håll. Vi har ju en uppgift att putta underifrån och få upp alla på en rimlig nivå men också låta essen skjuta iväg på det de tycker är intressant.

Både Jens och Rosita anger att en elevgrupp som gynnas extra mycket av bloggen är de riktigt duktiga som får en utmaning. Rosita menar:

− Jag hör inte längre: ”Varför ska jag göra det här, jag kan det ju redan?” eller ”Jag orkar inte.” Tidigare hade jag ofta lite dåligt samvete för att jag inte hann med dem.

För de skrivsvaga

Alla lärarna nämner att skrivandet på bloggen hjälper skrivsvaga elever, oftast pojkar med sen finmotorik, som tycker att det är svårt att skriva. De berättar att när de får använda datorn och digitala hjälpmedel blir det lättare att få till texter, samt att det vidgade textbe-greppet ger fler möjligheter att uttrycka sig på fler sätt. Enligt Cecilia syns läs- och skriv-svårigheter mindre på bloggen. Hon berättar att med datorn blir det inte längre krattigt och tråkigt, utan deras arbete ser lika fint ut som andras, vilket ger mer motivation. Hon tilläg-ger även att bloggens verkliga läsare lägger till ytterligare en dimension. Eleverna skriver för någon och blir en del av helheten på bloggen. Dessutom kan de lägga till bilder, vilket gör att det som de är vana vid blir väldigt kort och svårläst, blir intressant och lätt att läsa. Det är roligt, tycker Cecilia.

– I vanliga fall kanske deras texter inte ens kommer till. De orkar inte så långt och slutar innan de är färdiga. Här får de en uppmuntran, vet att det hamnar någonstans och känner sig nöjda med sitt jobb.

Bloggens möjligheter att utgå från elevers intresse tror Cecilia gynnar även andra elever än de skrivsvaga, exempelvis att kombinera en uppgift med elevens favoritintresse eller att fånga upp elevens uttryckssätt genom ett intresse.

För de som behöver mer lärartid

Rosita och Cecilia berättar att motivationen och viljan att hjälpa varandra gör att vissa blir självständiga och kräver mindre tid. Då kan de fördela tiden på ett annat sätt, på de som behöver den mer. Maria tycker inte att hon har sparat tid ännu, men säger att hon ser att det kommer att bli så, när barnen blir lite äldre. Då kan de vara med på ett annat sätt när de har kommit igång med sin egen läs- och skrivutveckling. Jens anser att tid frigörs till att sitta med elever individuellt, på grund av att bloggens uppgifter är så kallade rika. De tar inte slut snabbt eftersom de anpassas efter eleverna till skillnad mot sidor i en bok.

34

För flickor

När det gäller skrivandet, upplever Jens och Rosita att bloggen kanske tilltalar flickorna mer. Rosita menar att flickorna är väldigt duktiga både på att skriva och även tekniskt när det handlar om att lägga in texten. De tar plats på ett sätt som är positivt. De ber inte om ursäkt för att de kan eller för att de vill. De tar det naturligt. Många av tjejerna har startat egna bloggar hemma. Jens upplever också att det är övervägande del tjejer som är intresse-rade av vad som står på bloggen och vill skriva saker på den.

– Det har nog inte med bloggen att göra, utan att tjejer skriver mer, vilket säkert har en genusvetenskaplig förklaring. Muntligt är det dock ingen skillnad, utan endast när det gäl-ler det skriftliga.

Synen på datorn och digitala hjälpmedel

Jens och Cecilia beskriver att bloggen och övriga digitala verktyg har bidragit till att ele-verna ser datorn som ett arbetsredskap. Jens beskriver:

– Det här är internet i skolan, det är inte samma sak som internet hemma. Det har varit väldigt lätt att definiera arbetet med IKT med min nuvarande klass eftersom jag hade dem från början. När vi gick till datorsalen, sa andra elever att ”vi ska ha data”, medan mina elever sa: ”vi ska ha matte, det är bara det att vi har den i datorsalen”. Det är viktigt att vi formulerar de sociala medierna åtminstone för oss själva, med tanke på debatten om att blockera Facebook i skolan.

När det gäller lånedatorer till vissa elever, upplever Cecilia inte att eleverna längre tänker: ”Varför får den ha och inte jag?”, utan nu är det mer ”Jaha, det är ett arbetsredskap för den eleven”. Och så lånar de datorer av varandra om de behöver. Några har även i sina fokus-områden i IUP att de ska arbeta med att skriva texter och använda program för att få det uppläst som en träningshjälp i svenskan.

– Jag tror att det är lättare att använda datorn överhuvudtaget. Utan projektet hade de nog inte sett lånedatorerna som ett nödvändigt arbetsredskap utan mer som en lustbetonad förmån. I och med att vi har arbetat så mycket med datorer så ser de nyttan av det.

Är det då några som inte motiveras av bloggen?

Liksom i det vanliga skolarbetet har en del inte drivet, menar Cecilia. Men det har kanske inte med bloggen att göra. Det är elever med särskilda behov som har svårt att komma igång överhuvudtaget. Även om de tycker att det är roligt, så är det tufft att börja. De be-höver mycket mer stöttning och pushning även i det här. De vet inte riktigt vad de ska göra och vad de ska välja.

− Sedan tror jag också att det har med självförtroendet att göra. Att våga tro att mitt jobb är värt att lägga ut, att jag har något som är värt att lägga dit. Det är lite sådant vi har att jobba med också.

Jens menar att alla gynnas av uppmärksamheten och synligheten av vad man har gjort och dagbokstänket; man får se vad man ska göra och vad man har gjort. Men om man bortser från det inlärningsmässiga som i och för sig är viktigt i alla ämnen, så är det ett par elever som själva skrivandet på bloggen inte är intressant för. Det är det vanliga, som skulle ha funnits även om de skrivit i böcker. Han menar:

35

− Det finns vissa elever som man får puffa mer för att göra ett skolarbete. Det är inte så med bloggande och IT att allt löser sig av sig självt för alla elever. De finns de elever som inte tycker att det är intressant att skriva utan mest vill leka. Och det är ju också bra. Ele-ver som är omotiverade att kommunicera skriftligt motiveras inte av att det finns en auten-tisk mottagare.

Men han menar att det fina med bloggen när det gäller skrivsvaga och skrivstarka elever är att den ger mycket större möjligheter till en vidare syn på textbegreppet. Det finns andra sätt än skrift att framföra tal. Alla är på när det gäller film och radio och när det gäller det behöver man inte pusha någon.

− Även om en autentisk mottagare inte alltid motiverar en elev, så hjälper alltid talsyntes, stavningsprogram och liknande IT-verktyg.

Rosita säger att ingen är emot bloggen, men alla kan hon inte se att den har någon nytta för ännu och att det nog tar tid. Den är helt ny för femmorna och sexorna har haft den i ett år. Men hon tror inte att det finns någon som inte kan få en fördel av den.

Förändrad lärarroll För Cecilia och Rosita har arbetet med bloggen och IKT inneburit att de har gått ifrån rol-len som den som kan allt och ska lära eleverna som inte kan. Det har mer blivit något som lärare och elever gör tillsammans, de lär tillsammans och de tar som lärare, hjälp av ele-verna i större grad. Det här ligger även i linje med Rositas tankar om gemensamt lärande. Jens tycker däremot inte att lärarrollen hade förändrats med bloggen. För Cecilia har lärar-rollen förändrats framförallt med det arbete som hör ihop med bloggen. Det blir inte på samma sätt som tidigare; att hon visste och talade om, utan mer att hon stöttar, vägleder och hjälper för att deras arbete ska bli så bra som möjligt. Och det är inte för att hon har bestämt det, utan eleverna vill också att det ska bli så bra som möjligt. Hon tycker även att man lär känna eleverna på ett annat sätt. Det blir ett samarbete:

– Det blir på andra villkor. Även jag lär mig saker och det blir ett gemensamt arbete man gör. Vi gör det tillsammans på ett annat sätt och det utgår från elevens motivation.

Rosita tänker också en stund, men kommer liksom Cecilia fram till att det mer bli att de lär av varandra. Hon understryker att det blir ett väldigt gott samtal med dem. Hon menar även att användningen av digitala verktyg, inklusive bloggen, har förändrat hennes lärar-roll:

– Ja absolut! Det är ett helt annat liv. För tio år sedan kunde jag knappt sätta på en dator och jag hade definitivt ingen som helst användning för det i mitt skolarbete. Jag har nog förändrats totalt, både i mitt tankesätt och i mitt praktiska arbete med elever. Det är en för-ändrad syn på undervisning och lärande mot när jag gick på lärarhögskolan. Överhuvudta-get mitt sätt att tänka om lärande. Förut öppnade man läroboken och så gjorde man det som stod där. Idag tänker vi ”Vad är det vi ska lära oss och varför?” Nu utgår vi från må-len och gör en LPP21. Att jobba målinriktat är ett helt annat sätt att tänka. Eleverna blir inte duktiga om de gör ett visst antal uppgifter i matteboken. De digitala hjälpmedlen gör detta arbetssätt möjligt.

Jens upplever att mycket av fördelarna med bloggen handlar om hans eget arbete. Han kan lägga tid på annat viktigt. Förut skrev han upp saker i lärarkalendern och så tappade han 21  Lokal  pedagogisk  plan  

36

bort den, och så skulle man skriva veckobrev som skulle hem. Nu skriver han upp allt i google-kalendern och väljer en kalender så att det hamnar på bloggen direkt. Det är en stor vinst, dels för att eleverna på morgonen läser vad de ska göra och dels för att den alltid finns tillgänglig.

Förändrad lärare-elevrelation Rosita och Cecilia menar att bloggen blir ett gemensamt arbete och att de lär av varandra, både elever sinsemellan men även lärare och elever. Saker som nämns är att det blir ett väldigt gott samtal, att man lär känna eleverna på ett annat sätt och att förtroendet växer. Maria tror mer att det handlar om själva användandet av datorerna som verktyg. Hon be-rättar att hon har fått hjälpa eleverna ganska mycket i ettan, men att det blir på ett annat sätt när de blir äldre och kan styra mer själva. Nu i tvåan ska några få vara lite mer ansva-riga. Det har släppt litegrann med skrivandet, så nu skulle de kunna hjälpa varandra mera.

– Eleverna kan ju mycket även om de är små. Man märker ju att några är jätteduktiga och det gäller att ta vara på det.

Både Cecilia och Rosita beskriver hur eleverna får större möjligheter att vara med och påverka och komma med förslag och att de använder det utrymmet. Eleverna tar mer ini-tiativ. Cecilia utvecklar tankarna om den förändrade lärarrollen med att eleverna kan vara mer delaktiga och ha mycket idéer. Nuförtiden säger hon ibland: ”… det här ska vi göra. Hur ska vi tänka? Hur ska vi lösa det?” Hon vågar släppa frågan mer till eleverna nu och känner inte att hon måste har ett färdigt resultat, vilket hon säger att hon faktiskt inte har.

– Det är inte säkert att min idé är bäst, utan jag tar eleverna till hjälp och tillsammans hit-tar vi någon bra idé. Jag tror att elevernas inflytande har ökat i vissa delar tack vare blog-gen. Innan tänkte jag mer att läraren ska veta och ha koll. Visst har jag koll på mycket, men vågar nu låta eleverna var med mer, för de har mycket goda idéer och erfarenheter.

Även Rosita har liknande exempel på hur elever är med och tar initiativ till lösningar och metoder och tycker att initiativen har ökat. De digitala resurserna har blivit självklara ar-betsredskap för eleverna. Men hon tycker att det är svårt att säga hur mycket som beror på bloggen eftersom eleverna är uppväxta med IKT. Cecilia berättar att effekterna av att ha lärt känna eleverna på ett annat sätt, ha fått stunderna med dem, känt att man har haft ti-den, sett dem och hunnit med dem, är att hon får en annan ingång i lägen där det är jobbi-gare och tuffare.

– Vi har en relation från alla gånger vi har samarbetat och jobbat ihop. Förtroendet ökar. De vet att vi hjälps åt. Jag vill att det ska bli bra, de vill att det ska bli bra. Vi hjälps åt till-sammans. Det gör man annars också, men här är det mer deras arbete som ska ut och det är viktigt. De frågar efter och vill ha hjälpen på ett annat sätt.

Insyn i skolan Alla lärarna uttrycker att en fördel med bloggen är föräldrarnas möjlighet att både ta del av och vara delaktig i det som händer i skolan. Bloggen öppnar även möjlighet för kommuni-kation mellan förälder/elev och mellan skola/föräldrar, även om den kommunikationen inte är så stor som flera av lärarna önskar. Elevernas publicerade arbeten är en stor del av innehållet och på tre av bloggarna finns möjlighet att kommentera. De flesta ser inte att delaktigheten har ökat, utan att det är samma föräldrar som engagerar sig. Skiftande dator-vana nämns också som en förklaring. Efter ett tag kommer dock Jens på att han ser en klar

37

förbättring när det gäller föräldrars delaktighet i nuvarande klass med bloggen, jämfört med förra klassen han hade. Även om det var en mellanstadieklass där föräldrarna syns mindre, så tror han ändå att bloggen kan ha bidragit till engagemanget som finns i nuva-rande klass. Han nämner också fördelen med att ha haft klassen sedan förskoleklass:

– Att ha haft klassen redan från förskoleklass, där man träffar föräldrarna mycket mer, gjorde att jag fick en nära relation med föräldrar. Det var en framgångsfaktor för att kunna vara lite modig med IT. Föräldrarna litade på mig för att de hade en närmare relation.

Det som lockade Maria med bloggen var att föräldrar kan ta del av det som händer i sko-lan på en gång oavsett var de befinner sig och när. Hon tar ett exempel med föräldrar som separerat och där den ena föräldern bor på annan ort. Att ge föräldrarna möjlighet att följa det eleverna gör är gemensamt för alla lärarna. Jens som har arbetat med bloggen längst av de fyra lärarna, beskriver att bloggen började som ett veckobrev och har nu vuxit till ett klassrum utan väggar som ger insikt om vad de gör i skolan. På deras blogg illustreras det bland annat av veckobrev som eleverna skriver om vad som har hänt och vad som kommer att hända, LPP, länkar till kursplaner, inform-ation om hur läraren arbetar och tänker kring olika fenomen i skolan såsom föräldramöten, utvecklingssamtal, hemuppgifters vara eller inte vara, hur arbetet är organiserat och om nationella prov.

Digital kompetens Vilka kompetenser utvecklar då eleverna genom att använda bloggen? Att den digitala kompetensen kommer med bloggen är alla lärare överens om, både när det gäller den tek-niska biten och när det gäller olika program. Jens nämner även social kompetens, entre-penörskompetens och upphovsrätt. Han tycker inte att de har blivit mer medmänskliga, men han har en otroligt generös klass där man bjuder på sig själv:

− Det är inte bloggens förtjänst, men däremot har bloggen bidragit genom att vi har kun-nat diskutera ämnen utifrån en gemensam plattform. Och de är driftiga. De har och tar kontakt med yttervärlden utifrån en skön respektlöshet hur man tar sig an världen och blir en del av den. Andra lärare kan störa sig eftersom eleverna har inställningen att alla vill höra vad jag vill säga. Upphovsrätt har de bara arbetat med när det har dykt upp. Det ro-liga är att oavsett hur mycket de kan om upphovsrätt så frågar de alltid: ”Får jag använda den här bilden? Får jag använda den här musiken?”

Klassbloggens svårigheter och fallgropar

Ingen av lärarna säger sig kunna se någon nackdel med bloggen. Däremot vissa svårighet-er och fallgropar man behöver tänka på. Maria blev frustrerad när bilderna skulle laddas upp eftersom det tog sådan tid. Men hon har bytt bloggportal och hoppas att det ska bli bättre. Jens menar att man behöver tänka lite i förväg, att vara lite strukturerad. Vad har man för elever och föräldrar? Kan man skriva att man ska till den där parken om man har elever med skyddad identitet? Sådant behöver man ha koll på och komma ihåg.

38

− Men det handlar mer om vanor. Egentligen är det samma organisationstänk och sunda förnuft som utan blogg, men man får översätta det till internet. Som med allt nytt är man inte van. Det är ungefär som att bli vegetarian från att bara ha ätit kött. Det är inte svårare att laga vegetarisk mat, men man är inte van, menar Jens.

Jens har inte själv stött på problem men nämner något han hört andra berätta.

– Ett hinder som jag själv inte har upplevt, säger Jens, men som många stöter på, är att kommunen eller rektorn säger nej till blogg för att de inte vet vad det handlar om. Kom-munerna brukar vilja ha en enhetlig sida, man får inte skapa bloggar hur som helst. Men jag frågar inte så mycket utan kollar istället att jag har belägg för det och letar argument redan innan för att kunna bemöta det.

Han menar att det inte är skolans hemsida. Man kan från deras blogg klicka sig vidare till kommunens och skolans hemsida.

− Bloggen är ett läromedel och ett kreativt uttryck som vi använder i vår klass. Rektorn går ju inte in och säger vilka färger vi får måla med och vi är inte ansiktet utåt. Men har man kvar bilden av att allt på nätet är hemsidor och företagets ansikte utåt då blir det svårt. Då är det nästan bara bättre att inte fråga så mycket.

En annan fallgrop kan vara att man vill göra så mycket och att allt ska fungera på en gång. Jens påminner då om att deras blogg har byggts upp under tre år från att ha börjat som ett veckobrev. Och när en del inte tycker att eleverna kommenterar något brukar han tipsa om att ”tokkommentera” på någon lektion. Och när andra inte tycker att man hinner med att lägga upp allt så menar han att man får ha rutiner precis som med allt annat, t ex att en elev i veckan skriver på bloggen.

– Man får göra det enkelt och tillslut blir det enkelt. Jag lägger inte ner mycket tid på det här. Jag menar, den ser likadan ut och det sparar mig tid till annat. Ja, det blev inte så mycket negativt där, säger han och skrattar.

Cecilia säger också att det gäller att planera tiden, speciellt i början innan man kommer förbi de praktiska bekymren. Första tiden för henne kändes som en uppförsbacke. Hon tyckte inte att hon kom någonstans. Det är mycket redskap som ska sätta sig. Hon kan även känna en liten press att hålla bloggen levande genom att lägga in saker regelbundet. Jens nämner även att den bristfälliga tekniska supporten tar tid och ork när något strular eller att den gemensamma IT-upphandlingen inte är gjord utifrån eleverna.

39

DISKUSSION

I det här avsnittet redovisas metoddiskussion och resultatdiskussion som jag kopplar till aktuell forskning. Sedan beskrivs förutsättningar och hinder, slutsatser från studien och nya frågeställningar som har dykt upp och borde vara intressanta att arbeta vidare med. Avsnittet avslutas med tankar om bloggen och framtiden.

Metoddiskussion

Förhoppningsvis kan studien ge idéer och uppslag till vidare forskning, men för att meto-den skulle ha blivit optimal skulle ett tiotal intervjuer egentligen behövts. I en öppen intervju spelar min förförståelse stor roll vid analysen för hur jag förstår och tolkar resultatet av undersökningen. Förförståelsen är de åsikter och uppfattningar jag har på förhand om det som undersöks. Förförståelsen kan ses som en tillgång, eftersom den skapar motivation för undersökningen och kunskaper som hjälper mig förstå området. Men den kan även göra att reliabiliteten, tillförlitligheten, blir osäker (Dalen, Kärnekull, & Kärnekull, 2008). Området intresserar mig både privat och yrkesmässigt. Dalen (2008) menar att en egen koppling till området kan påverka mina tolkningar men också ge möjligheter till större insikt, vilket även Arvidsson (2000) anser. Jag har under arbetet haft en medvetenhet om att min positiva inställning och förväntningar till klassbloggar som gynnsamt arbetssätt kan påverka mitt arbete. Jag har ställt mig frågan om jag förväntar mig positiva resultat. För att minimera risken att det påverkar min tolkning har jag strävat efter att vara så förut-sättningslös och öppen som är möjligt. En risk med den kvalitativa intervjun, där det gäller att upptäcka idéer och synsätt är, en-ligt Arvidsson (2000) att vi missar att se det som finns där eller ser fel saker. Han rekom-menderar att intervjuaren ofta byter utgångspunkt för att någon gång hitta rätt, ”… dvs. se något som gör så starkt intryck på oss att vi inte vill släppa det” (Arvidsson, 2000, s. 23). I den kvalitativa studien är forskaren sitt eget verktyg för att få fram idéerna, vilket gör att resultatet påverkas av min kompetens som intervjuare, eller talang, som Arvidsson (2000) skulle ha uttryckt det. Intervjuareffekt kan ha förekommit, trots att jag försökt att motverka det. Med intervjuef-fekt avses enligt Stukát (2005) att intervjuaren läcker förväntningar genom exempelvis tonfall, kroppsspråk och ordval så att intervjupersonen förstår - medvetet eller omedvetet – vilket svar som förväntas. Detta kan påverka hur den som blir intervjuad svarar. Att intervjupersonerna vet om att jag också är lärare kan ha gjort att de inte har förklarat allt utan utgått ifrån att jag känt till vissa saker samt att vi har trott att vi har förstått varandra, även om något skulle ha behövts definieras tydligare.

40

Intervjupersonerna undervisade olika åldrar och därför behövde frågorna anpassas under intervjuns gång utifrån förhållandena. Ibland förtydligades frågan. Det är färre kommenta-rer av Maria i resultatet. Dels kan det ha bidragit att det var den första intervjun jag gjorde och dels att hon inte hade använt bloggen i samma omfattning som de andra lärarna Risken med att bara transkribera det centrala i övriga intervjuer (efter att ha transkriberat första intervjun i sin helhet), och sedan gå tillbaka och transkribera de delar man ansåg centrala, är att man senare i undersökningen anser något vara centralt som man inte ansåg vid transkriberingen (Ahrne & Svensson, 2011). För att minimera den risken har jag sett till att skriva ut nyckelord från de delar jag inte transkriberade, för att senare kunna se vilka sammanhang som utlämnades. Jag har även lyssnat igenom delar som varit otydliga ytterligare en gång. Undersökningen blev stor och vid, de många och breda frågorna bidrog säkert till det. Hade jag gjort om undersökningen skulle jag ha begränsat antalet intervjufrågor för att ha fått ett mer avgränsat material och haft en pilotintervju före intervjuerna av de fyra lärarna i studien. Ahrne & Svensson (2011) menar att om intervjupersonerna får läsa igenom materialet innan publicering ökar trovärdigheten och det kan bidra med ytterligare materi-al och fördjupade tolkningar. Trost (2010) däremot tycker att detta är en smaksak och att det inte är nödvändigt att besvära intervjupersonerna igen om intervjuaren varit väl förbe-redd. Dessutom är han tveksam till att intervjupersonerna ska kommentera mina tolkning-ar, för vad gör jag om de anser att min tolkning är fel? Vem ska tolka materialet? Däremot tycker han att man kan ta kontakt för att reda upp oklarheter, vilket jag gjorde med enstaka frågor som jag inte hade fått svar på eller svar jag var osäker på om jag hade uppfattat rätt.

Resultatdiskussion

Här kommer jag att diskutera resultatet och koppla samman det med litteratur och tidigare forskning.

Verkliga läsare Lärarna beskriver att en stor fördel med bloggen är att den har verkliga läsare. Det är inte bara läraren som läser elevens text, utan den kan vid publicering läsas av vem som helst. Känslan av att det blir på riktigt och meningsfullt ökar. Det i sin tur verkar öka motivat-ionen och engagemanget. Lärarna beskriver vidare hur de sett att arbetet blir viktigt för eleverna och att eleverna blir noggranna. Eleverna frågar inte längre efteråt om de får slänga arbetet. Bloggen verkar skapa en känsla av meningsfullhet för eleverna. Och att skolarbetet behöver vara meningsfullt och på riktigt för att vi ska vilja lära oss är något som flera forskare betonar (Hugo & Högskolan för lärande och kommunikation, 2007; Ingvar, 2006; Skolverket, 2010a). Meningsfullhet skapar motivation enligt nämnda fors-kare och inre motivation är drivkraften för lärande, enligt Gärdenfors (2010) och Hattie (2009). Gärdenfors (2010) menar därför att en av skolans viktigaste frågor därför bör vara hur vi kan stödja och stärka elevernas naturliga motivation. Även skolans styrdokument beskriver att lärarens uppdrag är att stärka elevernas vilja att lära. Skulle det kunna vara så att bloggen med sin verkliga läsare kan vara ett verktyg som kan fungera som drivkraft för lärandet?

41

Att autentiska mottagare, verkliga läsare, skapar motivation har även framkommit i tidi-gare arbeten (Christersson, 2011; Forslund & Lindfors, 2010; Ingers & Tandefelt, 2008; Mathiasson, 2011). Att en verklig läsare, en mottagare, skapar mening för eleverna går även hand i hand med teorin socialsemiotik (Björkvall, 2009) som menar att allt betydelseskapande, såsom språ-ket, utgår från människans behov av att skapa mening tillsammans med andra. Det är skillnad att skriva för läraren, för att denne ska kunna bedöma lärandet, jämfört med att skriva för att kommunicera med andra (Åkerlund, 2011a). Flera av lärarna märkte den här skillnaden tydligt. Exempelvis Jens när det gällde läs- och skrivprocessen när eleverna gick i ettan. Han vände på det och gav eleverna först betydelsen av att kunna läsa och skriva genom bloggen, vilket skapade motivation och skrivlust. Att bloggen verkar bidra till att läs- och skrivinlärning ses som meningsfull, och därmed även lustfylld, kommer även fram i tidigare studier (Mathiasson, 2011). Det har också stöd i Trageton (2005) som menar att vid skriv- och läsinlärning är förmedlingen av budskapet det centrala, att barnen har något att säga. Det gör texten meningsfull och lättare att avkoda, skapar motivationen och ger skrivlust och glädje. Enligt Säljö (2009) kanske det är så att vägen till kunskap blir annorlunda i en digital värld. Vi lär oss bokstäver och att stava medan vi skriver, istället för att först lära oss det för att kunna skriva. Samtidigt beskriver Jens att det finns vissa elever som inte är motiverade av att kommuni-cera skriftligt, som exempelvis mest vill leka. De eleverna motiveras inte av att det finns en verklig läsare. Men då menar Jens att det fina med bloggen när det gäller skrivstarka och skrivsvaga elever är att bloggens vidgade textbegrepp erbjuder andra sätt än skrift att framföra tal som motiverar alla, exempelvis film och radio. Dessutom hjälper digitala verktyg som talsyntes och stavningsprogram alltid till. Cecilia menar också att det finns vissa elever som alltid behöver hjälp att komma igång, men menar att alla elever dras med i en positiv spiral när det gäller bloggen. Att alla elever ska kunna använda modern teknik för bland annat kommunikation slår läroplanen fast (Skolverket, 2011).

Ett vidgat textbegrepp Lärarna i studien beskriver hur de uppfattar att bloggens möjligheter till ett vidgat textbe-grepp ökar möjligheter för lärande och gör lärandet mer tillgängligt för fler elever med bland annat talsyntes och möjlighet att dokumentera, se sitt lärande och ta till sig informat-ion på fler sätt än bara genom det skriftliga, exempelvis film, radio och bilder. Tanken att bloggen på det sättet kan fungera som ett mer jämställt verktyg, med möjlighet att inklu-dera fler framkommer. Enligt lärarna erbjuder det vidgade textbegreppet fler uttryckssätt och därmed möjlighet för fler elever att se sitt lärande när de kan tala in, fotografera, teckna och spela in saker som inte går att synliggöra med skriftspråket. Att det är viktigt för både motivation, lä-rande och bedömning att se sitt lärande är något som flera forskare betonar (Gärdenfors, 2010a; Lundahl, 2011a). Och att varje uttryckssätt och tecken har sin egen distinkta pot-ential när det gäller att förmedla en mening är något som Kress (2010) tar upp och som vi även finner i socialsemiotiken. Enligt lärarna används det vidgade textbegreppet i bloggen för att det verkligen behövs i lärandet, att det finns verkliga fördelar. En fördel som lärarna nämner med det vidgade textbegreppet som bloggen erbjuder, är att kunna välja det uttryck som passar syftet med

42

undervisningen bäst, som till exempel när Jens använder radioprogram i kemin för att fo-kusera på beskrivningen av ämnena. Eller som hos Rosita när det gäller att bedöma kom-munikation i engelska och målet att de skulle kunna föra ett enkelt samtal på engelska. Istället för att göra ett skriftligt prov så fick de spela in sig själva. Lärarna beskriver även fördelarna med en kombination av olika uttryckssätt som erbjuds i bloggen. En lärare berättar att enbart skriftlig text kan svårt för många, medan exempelvis film kan vara lättare eftersom det kombinerar fler sinnen. Att det sedan finns tillgängligt och kan ses om, är en bonus. Kress (2010) tar upp fördelen med en kombination av ut-tryckssätt genom ett exempel med en skylt som beskriver hur man ska komma till en par-kering, där både skrift, bild och färg samverkar för att kommunicera så tydligt som möj-ligt. Och enligt Gärdenfors (2010) har vi två arbetsminnen att tillgå när vi använder både ljud och bild samtidigt eftersom de olika sinnena använder olika arbetsminnen som funge-rar oberoende av varandra. Film går hem hos alla elever enligt lärare i studien. I läropla-nen kan vi läsa att eleverna ska använda och ta del av många olika uttrycksformer samt att läraren ska ge utrymme elevens förmåga att själv skapa och använda olika uttrycksmedel (Skolverket, 2011). Det finns inte ett unik pedagogisk metod som passar alla elever, utan läraren behöver ha en verktygslåda att plocka ur (Bransford, 2000; Gärdenfors, 2010a; Klingberg, 2011). Multimodal syn på text är gångbart i samhället anser Jens i studien och hävdar att YouTube är mer grottmänniska än skriftspråket, som är relativt nytt. Att multimodalitet är det normala för mänsklig kommunikation hittar vi även hos Kress (2010).

Synliggörande och kollaborativt lärande Lärarna beskriver ett generöst klimat där eleverna naturligt hjälper varandra och lär av varandra. I studien framkommer också att bloggen synliggör elevernas arbete och lärarna beskriver effekterna av detta i intervjuerna. Synliggörandet av elevernas arbete i bloggen verkar ha flera aspekter som kommer att beskrivas närmare. De olika aspekterna är: meta-lärande/metakognition, bedömning, olikheter som styrkor och att vara en bit i pusslet. Till detta tillkommer bloggens tillgänglighet.

Metalärande/metakognition

Elevernas arbete synliggörs i bloggen både för eleven själv och för andra, vilket är något som forskare hävdar är gynnsamt för lärande. Det vill säga att eleverna får visa vad de kan och att deras lärande synliggörs (Gärdenfors, 2010a; Hattie, 2009; Lundahl, 2011b). De ser sitt arbete igen och med andras ögon, både genom att de skriver med ett mottagarper-spektiv som nämnts tidigare och genom att de får kommentarer på sitt arbete. När de även ser andras arbeten, beskriver lärare hur eleverna upptäcker att man kan tänka olika, vara olika, vara bra på olika saker och att det inte är konstigt att det blir fel ibland. Möjligheten att återvända till sitt arbete och reflektera över det kallar Selander och Kress (2010) för metalärande, och anser att det är en viktig del i lärprocessen. Och insikten att man kan ha olika perspektiv på ett och samma fenomen är även det ett slags lärande och gynnsamt för lärandet enligt flera forskare (Gärdenfors, 2010a; Molloy, 2007; Säljö, 2000). Bloggen verkar kunna ge både möjlighet till att se sitt lärande igen och att få flera perspektiv, vilket enligt forskare gynnar lärandet. Det kan dessutom vara gynnsamt att få möjlighet att åter-vända till sitt arbete flera gånger (Klingberg, 2011).

43

Alexanderson, projektledare på Webbstjärnan, berättar hur hon upptäckte att ”samtalet fördjupades när eleverna, oberoende av klassrummets begränsningar i tid och rum, kunde läsa varandras tankar och formulera egna (Näslundh, 2010). Dessutom hade hon själv kvar elevernas diskussioner lättåtkomligt på webben”. Jens är osäker på om bloggen har gjort att eleverna ser sitt lärande mer. Där tror han att läraren behöver hjälpa till att lyfta det. Cecilia, Jens och Rosita verkar däremot vara över-ens om att eleverna tydligt ser att de fått en digital kompetens. I våra styrdokument är me-takognitiv förmåga en av de fem viktigaste förmågorna, enligt Svanelid (2011) som menar att om vi fokuserar på dem kommer eleverna lättare att nå målen.

Bedömning

Att arbetet synliggörs för bland annat lärare, eleven och klasskamrater, samlas på ett ställe och finns kvar över tid, erbjuder möjlighet till bedömningar av flera slag. Ett exempel är kamratbedömning. Genom att se varandras arbeten och kommentera varandra har de möjlighet att lära av varandra, vilket är ett av de största syftena med blog-gen för Rosita. I de klasser där eleverna kommenterar varandra, har eleverna fått i uppgift att kommentera varandra precis som vilken annan uppgift som helst och har arbetat myck-et kring kommentarerna. I Cecilias klass har de valt att inte kommentera varandra. Hon berättar att de istället säger det till varandra muntligt i klassrummet och att de är mer in-tresserade av att få kommentarer från andra utanför klassen. Däremot är deras mål att börja samarbeta med en annan klass med blogg och att klasserna ska få kommentera varandra. Att eleverna kommenterar varandra är inget som kommer av sig självt menar lärarna, utan behöver styras av läraren, både att det sker och hur det sker. Enligt Lundahl (2011a) är det vid kamratbedömning ”viktigt att eleverna lär sig ge kommentarer som inte sårar klasskamraterna eller på något annat sätt förstör lärandet” (Lundahl, 2011a, s. 138) och att läraren behöver göra goda etiska avvägningar för att undvika att elever känner sig uthängda. Att kamratbedömning eller kamratgranskning som det också kallas, är fram-gångsrikt styrks av flera forskare (Gärdenfors, 2010a; Hattie, 2009; Lundahl, 2011a). Två av Lundahls (2011) fem strategier för framgångsrikt lärande handlar just om detta. Dels att använda eleverna som lärresurser för varandra och låta dem lära av varandras lärstrategier och kommentarer och dels att synliggöra lärandet. En lärare nämner att hon upplever att eleverna registrerar mycket mer av det de ser hos sina kompisar än när hon som lärare kommer och kommenterar något. Detta har visat sig i forskning menar Lundahl (2011) som också menar att forskning visat att den som ger kommentaren lär sig väldigt mycket själv. En fördel som Jens nämner är just att elevers arbete dokumenteras och sparas över tid, samlat på ett ställe som en naturlig portfolio och sökbar utifrån att alla inlägg kategorise-ras. Att detta spar tid för läraren när de ska bedöma sina elevers arbeten är ett argument för bloggen som även Alexandersson, projektledare för Webbstjärnan, för fram på sina före-läsningar om bloggande i skola (Bäck, 2012, 24 januari). För Rosita var de viktigaste syftena med bloggen att den skulle synliggöra lärandet för att elever lättare skulle kunna äga sitt lärande, dra slutsatser, se vad de lärt sig, att man kan tänka olika och lära av varandra. Hon är övertygad om att bloggen är ett viktigt redskap för att bedöma lärandet, exempelvis i matten, där de med ett program både kan förklara och rita hur de har tänkt när de löst en uppgift. Detta möjliggör för henne att ta del av hela

44

klassens strategier, något som hade tagit betydligt mer tid om hon skulle ha gått runt till var och en och frågat. Att bedömningen kan förbättras när lärandet synliggörs och elever-na får möjligheter att visa vad de kan, är något som Lundahl (2011) menar. Även Jens ser en möjlighet att låta bloggen hjälpa till att utveckla matematiken, att låta den vara ett ställe där eleverna kan synliggöra sitt matematiska tänk genom att rita och muntligt förklara hur man löst en uppgift. Där tänker de att flera elevers strategier kan finnas och synliggöra olika sätt att tänka, vilket kan leda till bra matematiska samtal. Att det finns ett behov av att utveckla användningen av IT i matematikundervisningen visar Skolverkets kartläggning av skolornas IT-användning 2009 och enligt Per Jönsson, profes-sor i matematik vid Malmö Högskola, är Sverige förmodligen är sämst i Europa när det gäller att använda modern teknik i matematikundervisningen (Jämterud, 2011). Bloggen verkar kunna vara ett redskap som kan användas till att integrera IT i matematik-undervisningen, och förbättra matematikkompetensen genom den möjlighet till formativ bedömning som erbjuds då elevernas strategier och kunskap kan synliggöras både för lära-ren och för eleverna när de kan rita och förklara hur de tänker och publicera på bloggen.

Positivt med olikheter

Lärarna upplever att med bloggen synliggörs och bekräftas elevernas olikheter. De menar att det blir synligt att eleverna är bra på olika saker. Ingen av lärarna har märkt att eleverna jämför sig med varandra på ett negativt sätt, utan att olikheterna blir en styrka genom att eleverna ser att de är olika och att de kan hjälpa varandra. Det här arbetar lärarna mycket och medvetet med. Med bloggens vidgade textbegrepp, kan lärarna lyfta och förstärka det som behövs, exempelvis lite andra förmågor än de som traditionellt syns i skolan, enligt lärare i studien. Samtidigt som olikheter synliggörs menar Cecilia att en elevs svårigheter inte märks lika mycket på bloggen, att bloggen blir till allas fördel genom de tekniska verktyg och resurser som finns till hands. I vilken utsträckning eleverna jämför sig med varandra tänker de lite olika om. Cecilia tror inte att hennes elever reflekterar över att någon lägger ut mycket och att någon alltid arbetar själv för att man är osäker, kanske för att alla hör till som en bit i pusslet. Jens och Rosita däremot tror att eleverna jämför sig med varandra, även om det inte sker på ett negativt sätt. Jens menar att eleverna har stenkoll på varandra, oavsett om de skriver på blogg eller på papper. Skillnaden nu är att de kan lyfta upp det och prata om det. Han nämner att de lägger mycket tid på att bejaka varandras olikheter och han lyfter ofta att man gör framsteg i sin takt och att det kan finnas poänger i en kort text. Det framkommer olika aspekter på korta texter. Jens lyfter poängen med korta texter och menar att det är viktigt hur läraren uttrycker sig om en text, för det påverkar hur eleverna ser på varandras texter. Rosita menar att i bloggen, med de andra texterna synliga, bedö-mer eleven själv sin text på ett annat sätt än om hon/han skulle ha skrivit på ett papper och lämnat in till läraren. Det kan göra att texter blir längre utan att initiativet kommer från läraren. Rosita brukar tipsa eleverna om att titta på varandras texter om de inte vet hur eller vad de ska skriva.

45

Att vara en bit i pusslet

En annan aspekt av bloggens synliggörande av allas arbeten som Cecilia lyfter är att alla blir en bit i pusslet, alla hör till helheten. Den skapar en vi-känsla i en av klasserna. Vi är olika och tillsammans skapar det ”vi”. Som Cecilia uttrycker det:

− Ja, alla är en bit i pusslet, hon hör till och han hör till, lång eller kort berättelse, rolig el-ler tokig gåta. De är alla en del i hela pusslet

Enligt Gärdenfors (2010a) kan det bero på att en viktig faktor i det informella lärandet är ömsesidigheten; att vi tycker om att nå mål med andra och att bidra till något gemensamt arbete där varje elevs del i det hela är viktig för helheten. Jens beskriver en stolthet hos eleverna över bloggen som han tror beror på att man kan visa upp vad man gör och vilka man är. Om man tänker sig att det här även ryms vad man kan och har lärt sig, så kan även det här bidra till lärande enligt Gärdenfors (2010) och Lundahl (2011a, 2011b).

Tillgänglighet

På en blogg ligger instruktionen, dokumentationen, genomgången eller presentationen kvar och finns tillgänglig om en elev behöver gå tillbaka till den, om den varit sjuk och borta, men även om den behöver repetera eller vill läsa kommentarer. Rosita beskriver också att eleverna är mer motiverade att läsa igenom sin text igen när den ska in på blog-gen. Genom att de kommenterar varandras texter får de även möjlighet att återkomma till sin text flera gånger.

Bloggen gynnsam för många Lärarna verkar se att bloggen gynnar alla elever mer eller mindre. De menar att alla gyn-nas av den verkliga läsaren, det vidgade textbegreppet, uppmärksamheten och synligheten av vad man har gjort. Dagbokstänket, att man får se vad man ska göra och vad man har gjort och att vara en del av helheten. Lärarna tror att bloggen kan fungera som ett mer jämställt verktyg som har möjlighet att inkludera fler. Men inte bloggen i sig själv utan i pedagogens tjänst tillsammans med andra digitala verktyg. Detta styrks även av Brodin när det gäller bloggen som ett IKT-redskap (Brodin, 2010). Hon har i sin studie sett att datorn ger elever med funktionshinder ett bättre självförtroende, men anser att alla barn gynnas av IKT oavsett funktionshinder eller inte. Däremot tillägger hon att datorn endast är ett redskap för inkludering (Malmqvist, 2011:). Jens påpekar att bloggen finns i en hel-het som har betydelse och när det gäller de elever som behöver allra mest hjälp, så gynnas de mest av allt av tid med läraren. Han menar att tiden elever skriver på bloggen bara är en liten del av allt klassrumsarbete. Lärarna beskriver att fler elever kommer med på tåget. De beskriver att de skrivstarka, kanske speciellt flickorna, har möjlighet att utvecklas på sin nivå och att de inte längre har lika dåligt samvete för de elever som behöver större utmaningar. Enligt Klingberg (2011) handlar anpassning av undervisning lika mycket om att ge resurser och rätt verktyg till de elever som har goda förutsättningar men behöver extra stimulans, så att de kan utveckla sin fulla potential. Lärarna beskriver även hur de skrivsvagas texter, speciellt när det gäller pojkar med senare mognad av finmotorik, blir lättare att skriva på datorn. De har möjlig-het att lägga till bilder och texterna blir mer intressanta, lättlästa och finns i ett samman-hang. De stora möjligheterna att utgå från intressen och behov tillsammans med de digi-tala hjälpmedlen, som bland annat talsyntes, gör att svårigheter blir mindre.

46

Även Falkenbergs kommun, som blev Sveriges IT-kommun 2009, såg i sin utvärdering att datorn haft störst effekt för just elever med särskilda behov och de väldigt duktiga elever-na, elever som Skolverket lyft fram som särskilt viktiga (Hörngren, 2011). Att bloggen verkar gynna de skrivsvaga och skrivstarka är intressant med tanke på att Skolverket visat att vi i skolan anser att vi inte lyckas anpassa verksamheten efter de här eleverna i tillräck-ligt hög omfattning (Skolverket, 2010b). Både lärare och forskare ser att vidareutbildning av lärarna behövs när det gäller pedago-gisk användning av IT i skolan (Brodin, 2010; Skolverket, 2010b). Det finns inte ett undervisningssätt som passar alla elever. Det krävs en verktygslåda där läraren kan plocka det verktyg som passar både målet och eleven (Bransford, 2000; Gärdenfors, 2010a; Klingberg, 2011). Här verkar bloggen vara ett verktyg som erbjuder anpassningar för ele-ver med olika förutsättningar. Tillsammans med möjligheten att bloggen lyfter olikheter som något positivt och låter allas texter bli till sin fördel kan bloggen även ses som gynn-sam för inkludering. Brodin har visat att IKT kan vara ett redskap för inkludering (Brodin, 2010). Jens och Rosita beskriver att de ser ett större intresse hos flickorna för skrivandet på blog-gen och att läsa det skrivna. De tar för sig på ett positivt sätt och flera flickor har startat egna bloggar. Detta framkommer också i .SEs rapport Svenskarna och Internet som be-skriver hur flickorna dominerar bloggarna, både när det gäller att läsa och skriva. Även Olin-Scheller och Wikström (2010) ser samma mönster i sin forskning om fanfiction22. Jens erfarenhet är att skillnaden syns när det gäller det skriftliga. När det gäller radio eller film, är det ingen skillnad, vilket vi också ser hos Findahl (2011). På bloggen finns även möjlighet för föräldrar som talar ett annat språk, att läsa bloggen på sitt språk med översättningsverktyg, vilket gör att de kan följa sitt barns skoldag.

Förändrad lärarroll Rosita och Cecilia beskriver att arbetet med bloggen och arbetet med digitala verktyg bi-dragit till en förändrad lärarroll, där det inte längre handlar om att läraren vet allt och kun-skap ska överföras, utan mer att de gör det tillsammans. Man skulle kunna tolka det som att dessa lärares beskrivning av den förändrade lärarrollen också speglar en förändrad syn på lärande. Det är inte längre kunskapsöverföring utan lärandet ses mer som en process. En förändrad lärarroll vid asynkrona distansutbildningar på nätet är också något som Bjessmo och Karlsson (2008) har sett. Den förändrade lärarrollen och bloggen har bidragit till en förbättrad relation med eleverna, menar Rosita och Cecilia. Att relationen till lära-ren är av betydelse för motivationen menar både Hugo (2007) och Skolverket (2010a). Jens och Maria ansåg däremot inte att bloggen hade bidragit till en förändrad lärarroll. Bloggen blir som Jens uttrycker det, ett öppet klassrum med insyn i lärandet för både för-äldrar, andra elever och kollegor. Han berättar att klassbloggarna tillsammans med Le-arning Study23 på skolan har bidragit till ett lärande klimat bland kollegorna, med insyn i varandras arbete och där de lär av varandra. Detta är helt i enlighet med läroplanen, där vi

22  Berättelser  på  nätet  baserade  på  karaktärer  från  redan  kända  verk,  som  Harry  Potter,  Twilight  mm.  Ofta  skrivna  av  fansen  själva,  utan  vinstsyfte  och  utan  tillåtelse  från  ursprungsverkets  författare.    23   Learning   study   är   en   kompetensutvecklingsmetod   där   lärare   genom   samarbete,   att   filma   varandras   lektioner   och  utvärdera  den,  hjälps  åt  att  hitta  en  undervisning  som  ger  bästa  möjliga  lärande  hos  eleverna.    

47

kan läsa att ”alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande” (Skolverket, 2011, s. 14).

Digital kompetens Lärarna använder bloggen tillsammans med andra digitala verktyg och vill inte gärna sär-skilja verktygen utan menar att de hör ihop. För Cecilia har blogg-projektet ökat använd-ningen av digitala verktyg och datorn har blivit ett naturligt arbetsverktyg och gett digital kompetens, från att tidigare mest ha setts som ett verktyg för spel och chatt. Övriga lärare är också överens med Cecilia om att elevernas digitala kompetens har ökat genom bloggen och övriga digitala verktyg som används. Alexandersson, menar på Webbstjärnans blogg den 24 januari 2012 att: ”Det enda sättet för dem att lära sig webbpublicering är att arbeta med verktygen, att få tid att reflektera och förstå”. Bloggen verkar på ett naturligt sätt kunna bidra till att öka elevernas digitala kompetens. Detta är intressant av tre skäl. Digital kompetens är ett område vi behöver utveckla i sko-lan då det nu hör till en av EU:s nyckelkompetenser, likställt med att kunna läsa, skriva och räkna (Skolverket 2008). Att det är likställt med läsning, räkning och skrivning ställer krav på oss i skolan att hitta vägar att integrera IT i undervisningen. Bloggen finns även i ett demokratiperspektiv. Den kan ge alla elever digital kompetens oavsett tekniska förut-sättningar hemifrån och dessutom sker mycket idag på nätet vilket förutsätter kritiska kon-sumenter och producenter som kan hantera informationen. Digital kompetens är också viktigt att utveckla utifrån att forskning visat att elever, trots att de vuxit upp med den di-gitala tekniken och ibland kallas för nätets infödda, inte självklart behärskar den (Samu-elsson, 2010; White, 2011).

Svårigheter och fallgropar Lärarna i studien har svårt att hitta nackdelar. Cecilia, Maria och Rosita nämner att det tog tid i början att lära sig bloggen och Cecilia tyckte att det i början kändes som om hon inte kom någonstans, för att det var så mycket redskap som hon behövde lära sig. Då behöver man planera tiden tills man kommer förbi de praktiska bekymren, enligt henne. Jens me-nar att man behöver vara strukturerad och tänka efter lite i förväg, exempelvis om man kan skriva vart man ska när man har en elev med skyddad identitet. Men han tror att det mest handlar om vanor. Ett annat hinder som han vet att några har stött på är att kommu-nen eller rektor säger nej till blogg på grund av okunskap. Han frågar inte utan skaffar argument istället. En fallgrop kan vara att man vill så mycket, att allt ska fungera på en gång. Men det gäller att göra det enkelt, skaffa sig rutiner. Jens tycker inte att han lägger mycket tid på bloggen. Snarare att den sparar honom tid istället. Cecilia kan känna lite stress över att se till att det finns fräscht material på bloggen så att den är levande.

48

Förutsättningar och hinder

Återkommande i intervjuerna har varit att bloggen är ett verktyg med stora möjligheter, men som kräver en pedagogisk tanke och styrning. ”Det är inte tekniken som styr utan vad jag ska ha det till”, som Jens uttrycker det. Det är inte så att blogg och IKT i skolan löser alla problem, enligt Jens. Att den digitala tekniken behöver en pedagogisk bärande idé är något som genomsyrar debatten om IT i skolan i stort (Alexandersson, 2010, 16 april; Carlsson, 2011; Fullan, 2011; Gärdenfors, 2010a; Hörngren, 2011; Pålsson, 2012). Idag saknas det på många håll digitala resurser men främst av allt pedagogiska idéer om hur tekniken ska användas och varför. Det pedagogiska motivet behövs i en nationell IT-strategi, hos skolledare, vid inköp av digital teknik, i klassrummets undervisning och i kompetensutbildning för lärarna. Fokus på pedagogiken i tekniken. Vart vill vi? Dessutom menar forskare att ny teknik kräver nya sätt att undervisa på (Malmqvist, 2011). Lärare i studien såg de digitala verktygen och resurserna, som exempelvis blogg, mobil-kamera och Facebook, som möjligheter i lärandet. De hittade nya vägar och beskriver hur de hela tiden provar sig fram och tänker nytt för att utveckla sitt arbete. Okunskap om hur vi kan använda digitala resurser i lärandet kan göra att vi istället väljer att begränsa de digitala verktygen genom att till exempel förbjuda Facebook och mobiltelefoner i lärandet. Risken är att vi stänger nya vägar till lärande som den nya tekniken kan ge oss. Vi behöver reflektera över om vi behöver tänka nytt, eftersom den nya tekniken kanske har an-norlunda vägar till lärande. Hindret lärarna i studien kunde uppleva var när tekniken inte fungerade och de var bero-ende av IT-support. Den nya tekniken gör oss ofrånkomligen beroende av att tekniken fungerar. Hur låter vi det pedagogiska tänket möta det tekniska? Vi behöver hitta smidiga fungerande vägar för samarbete mellan läraren/skolledning och kommunens IT-enhet för att tillsammans hjälpas åt att fatta beslut i en utveckling som går i en rasande fart.

Slutsatser

Bloggen verkar i de intervjuade lärarnas klasser vara ett verktyg som skapar meningsfull-het, ökar elevernas inre motivation och är gynnsamt för många olika elevers lärande, bland annat skrivsvaga och skrivstarka elever. Båda kategorierna lyfter Skolverket som viktiga grupper. Bloggen beskrivs ge digital kompetens och möjlighet till ett gemensamt lärande. Den erbjuder ett vidgat textbegrepp, autentiska mottagare och synliggör lärande och olik-heter på ett positivt sätt enligt lärarna. Flera av nämnda faktorer tas av forskare upp som framgångsfaktorer för lärande. Andra fördelar som nämns är att den skapar insyn i skolan, en känsla av att alla hör till, att den blir en informationskanal och samlar allt på ett ställe. Lärarna betonar att bloggen bara är ett verktyg, men använt utifrån en pedagogisk idé har det många fördelar. Nackdelar är svåra att hitta enligt lärarna, men de nämner beroendet av en fungerande IT-support när tekniken strular och att det i början kan ta tid att lära sig verktyget. De menar att man behöver rutiner och att man i början kan behöva tänka på saker i förväg innan man hittar nya rutiner och vanor. Framförallt betonar de att den peda-gogiska tanken med de digitala hjälpmedlen är viktig.

49

Frågeställningar att arbeta vidare med

Studiens resultat väcker frågeställningar som borde vara intressanta att arbeta vidare med.

Ingen av lärarna ser att bloggen missgynnar någon elev. Men om det kan hämma skrivan-det för en ung elev som inte vill publicera sig för all evighet och för vem som helst, har inte kommit upp. Lärarna uttrycker att alla elever är stolta när de ser sitt arbete på bloggen synliggjort. Finns det elever som tycker att det är jobbigt, utan att visa det? En intressant frågeställning att arbeta vidare med är vad elever upplever för fördelar och nackdelar med bloggen i undervisningen. Lärarna nämner att arbetet med bloggen och IKT gör att eleverna börjar se på datorn som ett arbetsverktyg från att tidigare mest sett den som användbar till spel och chatt. Min per-sonliga erfarenhet är att vissa elever låter bli att använda stavningsprogram, talsyntes och liknande verktyg för att inte känna sig utpekade i klassen. En lärare nämner att det blev enklare att använda datorn med alla digitala hjälpmedel. Skulle denna syn på datorn som arbetsverktyg kunna underlätta för elever att använda hjälpmedel? Enligt Klingberg (2011) är arbetsminnet ett vanligt problem vid inlärningssvårigheter och att vi kan hjälpa till genom att avlasta arbetsminnet. Skulle bloggen kunna fungera som en avlastning för arbetsminnet, där eleven kan återkomma till sitt arbete, mål, genomgångar, schema, instruktioner och veckobrev när den behöver, ständigt synligt och samlat på ett ställe? Ingvar (2006) menar att utifrån kunskapen om hur snabbt hjärnan utvecklas, är det viktigt att undanröja hinder för lärande och sätta in stöd tidigt för att de ska bli så effektiva som möjligt. Om bloggen skulle kunna bidra till att undanröja dessa hinder är något som borde vara viktigt att undersöka vidare. Bara en av lärarna har som bloggens styrka nämnt att föräldrarnas delaktighet har ökat, trots att det är ett av syftena för flera av lärarna att föräldrarna skulle få ökad insyn genom bloggen och kunna följa sina barns lärande. Det vore intressant att undersöka föräldrarnas upplevelse av bloggen och den insyn och möjlighet till kommunikation som erbjuds på bloggen. Det kom inte fram i intervjuerna i vilken utsträckning lärarna arbetade medvetet med bild-analys. Ändå ställs det höga krav på att tolka bilder idag i vår multimodala värld där bil-den blir alltmer dominerande och man kan komma åt betydelser i texten som man inte hade kunnat med bara verbalspråkliga analyskategorier (Björkvall, 2009). Styrdokumen-ten är tydliga i den här frågan, men vilka analysstrategier och analysmodeller har lärare idag för att tolka den visuella texten? I vilken utsträckning arbetar lärare med klassblogg med multimodal analys? Har bloggen bidragit till lärarens vidgade textbegrepp, eller bi-drar lärarens vidgade textbegrepp till användningen av digitala resurser?

50

Framtiden

Lärarna nämner att bloggen som verktyg spridit sig på skolan genom att kollegor och andra elever blir nyfikna. Med tanke på varje elevs ökande tillgång till internet med bland annat smartphones24, och den ökande användning av sociala medier som vi ser, är det inte osannolikt att antalet klassbloggar kan öka. Hur snabbt vågar politiker, rektorer och lärare kasta sig ut i det nya digitala landskapet och erövra, undersöka och utvärdera de nya verk-tygen? Det är genom att använda redskapen som vi kan utveckla dem i lärandets tjänst. Vilken roll kommer klassbloggen att få framöver? Vilka redskap för lärande kommer vi att upptäcka? Krävs det ett förändrat synsätt på lärande och kunskap för att kunna ta till sig den digitala tekniken, eller är det så att den digitala tekniken förändrar vårt sätt att se på lärande. Spelar det någon roll i vilken ände vi börjar? Och vilken kunskap kommer vi att behöva i framti-den? Eller för att möta framtiden? Behöver skolsystemet förändras helt? Gärdenfors (Gärdenfors, 2010a) nämner att skolan i grunden har sett likadan ut sedan den allmänna folkskolan infördes 1842 och ställer frågan om lektioner och lärare kommer att behövas på samma sätt. Samtidigt har det visat sig att pedagogernas roll blivit än viktigare vid infö-randet av en dator per elev (Pålsson, 2012). Med den utvecklingstakt vi ser idag inom IT är det mycket spännande att se hur det mul-timodala textbegreppet med teknikens hjälp kommer att hitta fler vägar för lärande. Blog-gens styrka som digitalt verktyg är att den kan fånga och synliggöra olika uttrycksformer och lärprocesser som exempelvis text, musik, bild, dans, motoriska färdigheter, saker man har tillverkat, visualiseringar och simuleringar. Det sistnämnda erbjuder den intågande 3D-tekniken som öppnar möjligheter att t ex titta in i ett hjärta som slår eller en motor som är igång. I poddsändningen Bring your own, visualiseringar och lärande rum, reflekteras det kring framtidens teknik och lärande och möjligheten att vi går mot ett plattformsoberoende sy-stem där var och en kan ta med och använda egna digitala resurser, som surfplattor, smartphones och bärbara datorer (Heath, 2012, 15 januari). Att gränserna mellan det in-formella lärandet och det formella lärandet suddas ut när platsen och tiden inte avgör när lärandet sker och att lärandet får helt andra villkor. Blir det viktigaste i framtiden inte när-varoplikt utan lärplikt? När är man egentligen närvarande? Vart finns våra egentliga rum för lärande? Bloggen är varken låst av plattform, tid eller rum. Eleverna kan idag på blog-gen lägga upp livesändningar från världens alla hörn, kanske följa en klasskamrats resa eller själva sända live från klassrummet rakt ut i världen. Eleverna behöver redan nu en digital kompetens och kunskap om sitt lärande för att navi-gera i dagens värld. Lärarna behöver fortbildning för att detta ska ske. Hittills har lärarna i många fall stått för den digitala kompetensutvecklingen själv, men hur kommer kompe-tensutvecklingen att se ut då en otal lärare snabbt behöver få kompetens i detta område? Antagligen sker en del av den fortbildningen redan idag av lärarna själva genom de forum som Teachmeet25 och de sociala medierna, där det vidgade kollegiala lärarrummet har tagit plats på t ex Twitter, bloggar, Facebook, YouTube, Slideshare26, Dela och Google+27. 24  Smartphone  är  en  blandning  mellan  mobiltelefon  och  handdator.    25  Träffar  där  lärare  delar  erfarenheter  och  kunskaper  med  varandra.    26  Slideshare  är  en  websida  där  vem  som  helst  kan  dela  sina  presentationer.  

51

Här får lärarna dela erfarenheter, tips, diskutera lärande, IT i lärande, knyta kontakter och utmanas. Här får vi framförallt vår egen digitala kompetens genom att använda tekniken och samarbeta. Som eleverna med bloggen. Inspelade föreläsningar blir allt vanligare och begreppet Flipped Classroom vänder på ordningen, när eleverna får se genomgången innan lektionen genom till exempel en inspe-lad film, och använda lektionen till att aktivt bearbeta det man har sett. Idén ligger i linje med Hatties (2009) resultat att lärandet blir bättre när läraren pratar mindre och lyssnar mer. Filmerna och genomgångarna kan vara länkade eller inbäddade på bloggen, som en samlingsplats för lärande. Bloggen skapar ett öppet klassrum med möjlighet för föräldrar att bli delaktiga i sitt barns lärande, för kollegor att som kollegium lära tillsammans och för omvärlden att ta del av det som sker i skolan. Men framförallt blir det en möjlighet för elever att ta in världen i lärandet och ta med lärandet ut i världen. Det blir på riktigt! Den här studien är självklart inte tillräcklig för förståelsen av blogg i undervisning och lärande. Av tidsmässiga skäl var den liten och det går därför inte att dra några generella slutsatser av resultatet. Därför vore det intressant med fortsatta studier inom området. Min förhoppning är att den har bidragit till en större förståelse för bloggen som verktyg i läran-det och som ett underlag för vidare forskning.

27  Ett  socialt  forum  likt  Facebook,  men  som  fokuserar  mer  på  nätverkande  och  där  man  kan  följa  vem  som  helst.    

52

REFERENSER

Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder (1 uppl.). Malmö: Liber.

Alexandersson, K. (2010, 16 april). Helt såld på sociala medier. [Blogginlägg]. Hämtad 2012 -02-03, från http://www.kristinaalexanderson.se/2010/04/16/helt-sald-pa-sociala-medier/

Arvidsson, P. (2000). Måste vi läsa metod? I G. Jarlbro (Red.), Vilken metod är bäst: Ing-en eller alla? (2000th uppl., s. 12). Lund: Studentlitteratur.

Bjerner, A., Göland, E., Lindström, P., Pettersson, I. & Svensson, C. (2000) Nättidning, e-post och hemsida i undervisningen. (Projektarbete i samband med ITiS arbetslagsut-bildning). Norrköping: Hagagymnasiet

Bjessmo, L. & Karlsson, U. (2008). Länkar i lärandets kedja: Om nätbaserat och interak-tivt lärande (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Björkvall, A. (2009). Den visuella texten: Multimodal analys i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Bransford, J. (2000). How people learn: Brain, mind, experience, and school. National Academies Press.

Brodin, J. (2010). Can ICT give children with disabilities equal opportunities in school? Improving Schools. 13 (1), 99.

Bäck, J. (2012, 24 januari). Det är dags för lärarna att komma ut ur garderoben [Bloggin-lägg]. Hämtad 2012-02-13, från http://www.webbstjarnan.se/blogg/det-ar-dags-for-lararna-att-komma-ut-ur-garderoben/

Carlsson, A. (2011). Forskare efterlyser digital vision i skolan. Hämtad 2012-02-07, från http://www.svensktnaringsliv.se/skola/gymnasieskolan/forskare-efterlyser-digital-vision-i-skolan_132600.html

Christersson, T. (2011). Yngre elevers motivation till skolbloggsskrivande. Linnéuniversi-tetet.

Dalen, M., Kärnekull, B. & Kärnekull, E. (2008). Intervju som metod [Intervju som forsk-ningsmetod.] (1 uppl.). Malmö: Gleerups utbildning.

Feilitzen, CV, Findahl, O. & Dunkels, E. (2011). Vad nytt om barn och internet i Sve-rige?: Resultat från den europeiska undersökningen EU Kids Online. Nordicom-Information, 33(4), 71-79.

Findahl, O. (2011). Svenskarna och internet. Stockholm: .SE.

53

Folcker Aschan, A. (2012, 1 februari). Skolministern sågar projekt med surfplatta. Dagens Nyheter. Hämtad 2012-02-03, från http://www.dn.se/sthlm/skolministern-sagar-projekt-med-surfplatta

Forslund, K. & Lindfors, A. (2010). En studie av ungdomars skrivpraktik i skolan och på fritiden. Högskolan Halmstad.

Fullan, M. (2011). Choosing the wrong drivers for whole system reform. Seminar Series 204. East Melbourne, Australia: Centre for Strategic Education.

Gärdenfors, P. (2010a). Lusten att förstå: Om lärande på människans villkor (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Gärdenfors, P. (2010b, 13 april). Skolans struktur tar kål på elevernas motivation. Syd-svenskan. Hämtad 2012-01-03, från http://www.sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article648864/Skolans-struktur-tar-kal-pa-elevernas-motivation.html

Hattie, J. (2009). Visible learning. Abingdon, Oxon, UK: Routledge.

Heath, C. (Producent). (2011, 15 januari). Program 32 "Bring your own, visualisering och lärande rum". [Poddsändning]. Hämtad 2012-01-17, från http://www.patalom.se

Hernwall, P. (2010). Att ta i anspråk det okända–mot en flexibel digital grammatik. Ut-bildning & Lärande, 4 (1), 98-112.

Hugo, M. & Högskolan för lärande och kommunikation. (2007). Liv och lärande i gymna-sieskolan: En studie om elevers och lärares erfarenheter i en liten grupp på gymna-sieskolans individuella program. Jönköping: Jönköping University Press.

Hylén, J. (2011, 19 augusti). Fel skolreformer kan försämra läget. [Blogginlägg]. Framti-dens lärande. Hämtad 2011-10-03, från http://www2.diu.se/framlar/2011/08/19/fel-skolreformer-kan-forsamra-laget/

Håkansson, J. & Sveriges kommuner och landsting. (2011). Synligt lärande: Presentation av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm: Sveriges Kom-muner och Landsting.

Hörngren, L. (2011). Skolan får ingen nationell IT-strategi. [Blogginlägg]. Kvalitet & Förnyelse. Hämtad 2011-11-15, från http://kvalitet.org/kf/2011/05/skolan-far-ingen-nationell-it-strategi.html

Ingers, K. & Tandefelt, A. (2008). Fyra möten och en anka - ett kulturprojekt. Malmö Högskola.

Ingvar, M. (2006). Dåligt betyg för hjärnanpassning. Hämtad 2011-09-22, från http://martin.ingvar.com/martin.ingvar.com/Texts/Entries/2006/2/6_Text_i_antologi_om_skolan.html

54

Jerräng, M. (2010). IT-strategi för skolan nytt vallöfte. ComputerSweden. Hämtad 2011-10-15, från http://www.idg.se/2.1085/1.337327/it-strategi-for-skolan-nytt-vallofte

Jämterud, U. (2011). Digitala verktyg stärker matematikundervisningen. Hämtad 2012-01-04, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/reportage/matematik/digitala-verktyg-starker-matematikundervisningen-1.159681

Klingberg, T. (2011). Den lärande hjärnan: Om barns minne och utveckling (1 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.

Kress, G. R. (2003). Literacy in the new media age. London: Routledge.

Kress, G. R. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary commu-nication. London: Routledge.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun [Interviews.]. Lund: Studentlittera-tur.

Kvale, S., Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun [Interviews.] (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lundahl, C. (2011a). Bedömning för lärande. Norstedts.

Lundahl, C. (2011b). Bedömning för lärande; handout. Hämtad 2012-01-25, från http://www.slideshare.net/DIUFL/fl2011-bedmning-fr-lrande-christian-lundahl-handout-2011v2

Malmqvist, J. (2011). Datorn ger eleverna bättre självförtroende. Hämtad 2011-10-04, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/it_i_skolan/rapporter/datorn-ger-eleverna-battre-sjalvfortroende-1.150683

Mathiasson, D. (2011). Att blogga för att synliggöra lärande. Göteborgs Universitet.

Medierådet. (2010). Småungar & medier 2010: Medieanvändningen hos barn mellan 2 och 9 år. Stockholm: Medierådet

Molloy, G. (2007), I litteraturen lyssnar jag till mig själv. Pedagogiska Magasinet, 4, 30-35.

Nordicom-Sverige (2011). Nordicom - Sveriges Mediebarometer 2010. Göteborg: Nordi-com-Sverige, Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning, Göteborgs universitet.

Näslundh, C. (2010). Samtalet i de sociala medierna ger nya dimensioner till samtalet i klassrummet. [Elektronisk version]. Datorn i Utbildningen. Hämtad den 2011-10-15, från http://www.diu.se/nr6-10/nr6-10.asp?artikel=s26 eller

Olin-Scheller, C. & Wikström, P. (2010). Författande fans: Om fanfiction och elevers literacyutveckling (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

55

Patel, R., & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Pedagogiska magasinet (2009) Gränslösa möten – vad gör vi i den digitala världen, 1.

Pålsson, S. (2010). Det utvidgade textbegreppet i en digital tid. Hämtad 2012-01-22, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/reportage/svenska/textbegreppet-1.138742

Pålsson, S. (2012). Lärarroll stärks vid 1-1-satsningar. Hämtad 2012-02-04, från http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/kolla_kallan/forskning/unosuno-1.166297

Samuelsson, U. (2010). ICT use among 13‐year‐old Swedish children. Learning, Me-dia and Technology, 35 (1), s. 15-30.

.SE (2012) Ny läroplan lyfter den digitala kompetensen. Hämtad 2012-01-20, från https://www.iis.se/internet-for-alla/tema/internet-i-skolan/ny-laroplan-lyfter-den-digitala-kompetensen

Selander, S. & Kress, G. R. (2010). Design för lärande: Ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedt.

Börjesson, J., Schierbeck, J. & Skimutis, S. (2008). Digital kompetens – en av EU:s åtta nyckelkompetenser. Skolverket. Hämtad 2011-10-20, från http://omvarld.blogg.skolverket.se/files/2009/02/pm_digital_kompetens_styrdokumenten_ny2.pdf

Skolverket. (2010a). Inget slår en skicklig lärare: En dokumentation av sex konferenser 2010– tio föreläsares perspektiv. Hämtad 2011-09-12, från http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.133764!Menu/article/attachment/Inget%252520sl%2525E5r%252520en%252520skicklig%252520l%2525E4rare.pdf

Skolverket. (2010b). Attityder till skolan 2009. Elevernas och lärarnas attityder till sko-lan. Rapport 344. Stockholm.

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket: Fritze distributör.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlit-teratur.

Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.

Säljö, R. (2009). Lärande är ett rörligt mål. Pedagogiska Magasinet, 1, 22-27.

Taawo, A., Davidsson, M. & Becker, P. (2012). Egen dator. Hämtad 2011-09-28, från http://www2.diu.se/framlar/egen-dator/

56

Trageton, A., & Nilsson, B. (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola [Å Skrive Seg Til Lesning.] (1 uppl.). Stockholm: Liber.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer (4, [omarb] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2012-03-28 från http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forsknings etiska_principer_tf_2002.pdf

Wallström, M. (2005). Inlärning är en ansträngning. (Intervju med Martin Ingvar på Ak-tivt Deltagande). Hämtad 2011-09-22, från http://www.datorbyn.se/Word-filer/inlarning_anstrangning.html

White, D. (2011). Visitors and residents: A new typology for online engagement. First Monday, 16 (9), 2012-02-03.

Wikipedia (2012). Blogg. Hämtad 3 januari 2012, från http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg

Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan: Webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och poddradio. Lund: Studentlitteratur.

Åkerlund, D. (2011a). Bloggen är bra för lärandet. Origo. Hämtad 2012-02-05, från http://www.lararnasnyheter.se/origo/2011/08/23/bloggen-ar-bra-larandet

Åkerlund, D. (2011b). Ungas lärande i sociala medier. I M. Alexandersson Thomas (Red.), Unga nätmiljöer: Nya villkor för samarbete och lärande (1st uppl., s. 23). Lund: Studentlitteratur.

57

BILAGA: INTERVJUFRÅGOR

Huvudfrågorna är fetmarkerade. Inledande frågor Vad har du för en klass? Vilka ämnen har du? Hur länge har du haft klassen? Hur länge har ni använt bloggen i klassen? Kan du berätta hur du arbetar med bloggen i skolan? Syfte med att börja med blogg? Syfte med blogg nu? Varför låter du barnen arbeta med klassblogg? Hur reagerade eleverna när ni började? Beskriv ditt arbetssätt i övrigt. Vad har klassen för tekniska förutsättningar? Har ni andra förutsättningar idag? Har du någon fortbildning när det gäller IT? Hur viktigt är det att barnen kan läsa och skriva vid bloggarbete? Hur tänker du kring stavningen vid publiceringen? (Motivera) Hur har föräldrar reagerat? Hur tänker föräldrar kring publicering? Har det förändrats? Hur tänker barn kring publicering av bild och text? Har det förändrats? Hur tänker du kring kommentarsfälten? Hur viktigt är det att träna handstil? Medverkar du själv i bloggen? Hur ser barnen på det? Hur viktiga är bilderna i bloggen? Berätta hur du ser på barnens lärande när de använder klassbloggen. Hur har eleverna utvecklats sedan de började med klassblogg? Har något annat förändrats? Ser du någon skillnad HUR eleverna lär sig idag? Exempel? Ser du någon skillnad HUR eleverna presterar idag? Exempel? Vilka gynnas av arbetet med klassblogg? Hur? Vilka gynnas inte? Varför? Har klassblogg varit svårare för några? Ser du någon könsskillnad i arbetet med klassblogg? Vilken betydelse har datorvana? Vilka ämnen kan man använda bloggen i? Vilka kompetenser har bloggen gett eleverna? Dig? Märker andra lärare någon förändring hos eleverna efter att ni började med klassblogg? Kan du beskriva fördelarna och nackdelar (svårigheter) med blogg i undervisningen? Kan du berätta hur man tänker kring sociala medier på den skola du arbetar på? Satsar skolan på IKT och sociala medier? (Utrustning, vision och fortbildning)

58

Var du först på skolan med klassblogg? Hur har dina kollegor reagerat? Finns det andra som arbetar med klassblogg på er skola? Hur har er klassblogg påverkat övriga skolan? Vilka förutsättningar krävs för att arbeta med klassblogg? Berätta hur du ser på bloggen i förhållande till ”En skola för alla”? Berätta hur du ser på bloggen i förhållande till demokrati. Berätta vad som har förändrats med bloggen i undervisningen. Fungerar alla ämnen? Berätta hur bloggen har påverkat din lärarroll Hur har den påverkat tiden? (planeringstid, arbetets tid, dokumentation, bedömning, information) Jag är nyfiken på hur eleverna tänker kring bloggen, har du exempel? Har det förändrats? Har de varit med och utvärderat? Hur ser du att bloggen påverkar: föräldrars förväntning elevers delaktighet? Motivation? Upplevelse av meningsfullhet lärare-elev-relationen återkopplingen/feedbacken från elever lärartydlighet möjligheten att utgå från elevernas olika förutsättningar formativ bedömning elevens möjlighet att se sitt eget lärande elevens egen bedömning? Berätta, hur ser du på framtiden? Hur tror du lärarrollen förändrats om 5—10 år? Är det något du skulle ha gjort annorlunda? Hur vill ni arbeta framöver? Hur ser framtiden ut för er klassblogg? Slutfråga Tips till andra som funderar på bloggen.