"made in china på riktigt", för future by semcon

8/3/2019 "Made in China p riktigt", fr Future by Semcon

1/10

FOKUS:

KINA

6 FUTURE BY SEMCON 3.2011


2/10

MADEIN CHINA.P RIKTIGT.

P drygt trettio r har Kina gtt frn enavskrmad nation till en ekonomiskstormakt. Nu vill man erstta lgprisvaror

med hgteknologi. Med egna innovationeroch storskalig produktion r man redo attta sig an vrlden.TEXT JOJJE OLSSON & KATARINA MISIC FOTO CHARLIE FONG, BOB SACHA& IMAGINECHINA / SCANPIX

FUTURE BY SEMCON 3.2011 7FUTURE BY SEMCON 3.2011 7


3/10

VAR 1979 en liten gata i en avPekings smniga rorter som mest var kndr sitt magra, men r tiden unika sortiment

av elektronik. Tre r tidigare hade ett rtiondeav kulturrevolution ntt sitt slut, under vilkennstan all orskning avbrutits och landetsuniversitet varit stngda. Kinas nya ledare vil-le nu ikapp omvrlden, och r rsta gngenp mycket lnge skickades kineser till vst-vrlden r att inhmta ider och kunskap.

En av dem var Chen Chunxian, ysiker ochorskare vid Kinas vetenskapsakademi, somblev inbjuden till USA 1979 och bland annatbeskte Silicon Valley. Silicon Valley vid denhr tiden bestod av drygt tretusen elektronik-retag, de festa med rre n 100 anstllda.Steve Jobs, Steve Wozniak, Bill Hewlett och

David Packard anns redan p plats, men var

nnu inte de legendarer de skulle bli. ChenChunxian var mycket imponerad av det hansg.

Vi tnkte Varr kan vi inte gra sammasak i Kina? Varr kan vi inte gra det bttre?,lr han ha sagt eter sitt besk.

DEN 23 OKTOBER 1980 startade Chen Chunxiandet rsta icke-statligt kontrollerade reta-get i Zhongguancun med okus p plasma-teknik. Hans retag ck snart stnga ner,men intresset hade vckts hos allmnhetenoch vgen hade banats r privatgda retagoch entreprenrer. 1988 godknde myndig-heterna omrdet som ett hgteknologisktexperimentellt utvecklingscenter och ChenChunxian blev erknd som grundare till Kinas

Silicon Valley.

Z

FOKUS:

KINA

HONGGUANCUN



4/10

30 r senare har retagi Zhongguancun tagitram teknik som an-

vnts i allt rn rymd-arkoster till krnkrat-verk. Hr grundadesLenovo, i dag vrldensnst strsta PC-till-verkare. Google, Intel,Ericsson, Motorola, Ora-cle och Sony har alla sinakinesiska huvudkontor ochutvecklingscentrum i Zhong-guancun. Microsots nya kinesiskautvecklingscentrum byggs dessutomhr och kommer att rymma 5 000 anstllda.Enligt statlig media nns hr ver en miljon

anstllda vid cirka 20 000 retag. Omrdet

expanderar i dettanu med en 75kvadratkilome-

ter stor inno-vationspark,som ska lockafer talangeroch mer kapital.

ver 120 000patent har re-

dan kommit rnZhongguancun. Zhongguancun

har gtt in i en ny utveck-lingsas. Inom 20 r kommer

Zhongguancun att vara ett av de tre rmstateknologiska industriklustren i vrlden och

vi kommer att hysa en samling av vrldens

rmsta teknikentreprenrer, sger Yang Jian-hua vid Zhongguancun Science Park tillwww.cww.net.cn.

Mnga ser Kinas Silicon Valley som inku-batorn r det nsta Google, Apple eller Mi-crosot och mycket pekar p att de kan ha rtt.Fr Kina har bestmt sig r att deras otaligaentreprenrer ocks ska bli innovatrer.

NR KINAS EKONOMISKA ramart tog sin brjanp 1980-talet var det inte mnga som troddeatt landet p allvar skulle kunna utmana USAsom vrldens ekonomiska supermakt. Ex-porten dominerades av textil, konektion ochen vxande andel maskinvaror och verkstad,men kronisk elbrist ledde ota till omattandestrmavbrott runt hela Kina, usla vgar hll

inte r att rakta det kol som behvdes r

Kinas Silicon Valley, Zhongguancun i nordvstra Peking, vibrerar av entreprenrsandaoch r en symbol fr det nya Kina dr innovation och utveckling ska st i fokus.

Kina

12,9 %

Andel avvrldens

forsknings-budget

Klla: Battelle,R&D Magazine

USA34 %

Japan12,1 %

Europa23,2 %

vriga17,8 %

Inom 20 r kommerZhongguancun varaett av de tre rmstateknologiskaindustriklustreni vrldenYang Jianhua, Zhongguancun Science Park

FUTURE BY SEMCON 3.2011 9


5/10

FOKUS:

KINA

energiramstllning och rvaror kom inte ramtill industrierna.

Man hade visserligen lyckats ramstllakrnvapen och skjuta upp egna satelliter, menden industriella utrustningen var ortarandei stort likadan som p 1950-talet. De sovje-tiska experter som hjlpt till med denna cki all hast lmna Kina av politiska skl i brjanav 1960-talet, och sedan dess hade det mestasttt still.

Det var allts en lng vg att g r de li-berala politiker som nu skulle i gng Kinasproduktion. Man satsade p decentraliseringoch p att i gng industrin. Men ram-

r allt lades stora anstrngningar p att igng landets orskning och utveckling. Fr 15r sedan gick 0,5 procent av Kinas BNP tillorskning och utveckling. Nu r andelen 1,5procent, och i reella tal innebr det att Kinasatsade 700 miljarder kronor p orskningrra ret. Det utgr visserligen bara en drygtredjedel av USA:s orskningsbudget. Mendetta rhllande kan ndras till r 2020, dKinas ekonomi sps bli vrldens strsta, och2,5 procent av budgeten ska g till orskningoch utveckling.

Frutom dessa svindlandesiror, nns konkreta planerp mnlandning, nanotek-nik och tv miljoner r-liga patent till r 2015.Man har dessutominrt en rad bonusar;exempelvis bttreboende r individeroch skattelttna-der r retag sombidrar med patent.Samtidigt utlovar manpriser p ver 100 mil-

joner kronor till vinnareav Nobelpriset och andraliknande utmrkelser.

RESULTATEN HAR INTE ltit vnta p sig.De senaste ren har antalet kinesiska patent-anskningar inom alla omrden kat drama-tiskt. Enligt analysrman Thomson-Reuterskommer Kina redan i r att passera svl USAsom Japan och bli den nation med fest rligapatentanskningar i vrlden.

Ledarna i Kina vet att innovation r lan-dets ramtid, nyckeln till hgre levnadsstan-dard och lngsiktig tillvxt. De gr allt de kanr att driva p innovation och Kinas patent-strategi r en del av den strre planen, sgerDavid J Kappos, che r USA:s patentverk till

NY Times.

Frutom ekonomisk tillvxt och ett mindreberoende av utlndsk teknik, nns det andraaktorer som driver p behovet av innovation.En viktig aktor r den miljpverkan somljer i spren av Kinas enorma utveckling desenaste decennierna.

Det nns en genuin oro hos myndighe-terna att den pgende miljrstringen skapverka landets stabilitet. Fr att motverkaversvmningar och sur jordbruksmark satsar

man mer n de festa lnder inom dessaomrden, sger Bjrn Odenbro,

che r Tricorona i Kina,som handlar med ut-

slppsrtter.Tack vare dessa

satsningar till-verkas redan enstor majoritet avvrldens solcelleri Kina, och under2010 passerademan USA ochblev det land medfest installerade

vindkratverk i vrl-den. Under jolret

installerades 13 000vindkratsturbiner i Kina;

en ny var 45:e minut. EnligtGreenpeace kom 70 procent av

dessa rn inhemska tillverkare.Den strsta kinesiska tillverkaren heter Si-

novel och har som ml att bli strst i vrldentill 2015 (i dag ligger man tva eter danskaVestas). Fretaget grundades 2005 i Zhong-guancun men har redan ett eget orsknings-center med ver 600 anstllda ingenjrer,dr man utvecklat turbiner i storleken 1,56megawatt med okus p vindkrat ute till havs.

Sinovels ambition att vxa utomlands drivsdelvis av att den inhemska marknaden rvindturbiner bromsat in. Kinesiska myndig-

heter godknner numera rre vindkrats-

armer r att ge det nationella elkratntettid att absorbera tusentals nya turbiner somredan satts upp men nnu inte r uppkopp-lade. P den rliga vindindustrikonerensen iPeking i oktober sa Sinovels vd och styrelse-ordrande, Han Junliang, att hans mlstt-ning r att slja lika mnga turbiner utom-lands som i Kina.

Och allt talar r att han kan lyckas. Denteknikutveckling som retag som Sinoveltagit del av genom krav p lokal tillverkningoch rvrv av utlndska retag, har gett demett rsprng mot mnga globala konkurren-ter. Att Sinovel p drygt sex r tt en sdanmarknadsposition kan rklaras med att manr duktig p att bygga sin utveckling p tidi-gare teknik och att man ramr allt r snabbatt utnyttja den.

YTTERLIGARE EN FAKTOR som driver Kina motinnovation r den gigantiska inhemskamarknaden. Kinas inhemska behov skapar eneterrgan som ger de egna retagen mjlig-heten att skaa sig erarenheter, intkter ochen bred kundbas. Ta exempelvis telekom imitten av 1980-talet gick den mesta trakenortarande genom sex stora stder i olikadelar av landet, och de rsta bernten hadennu inte rullats ut. I dag nns hr ver 400

miljoner asta teleoner och dubbelt s mngamobilteleonanvndare.

Potentialen snappades upp av ett retagsom grundades 1987 under namnet Huaweimed ett kapital p knappa 20 000 kronor.Resurserna var s sm att Huawei brjade somterrsljare till ett Hongkong-baserat retagsom ville slja abonnentvxlar till astlandet.

Man tog dock mjligheten att 1990 startasin egen individuella orskning kring justabonnentvxlar och kunde sedan stegvisetablera sig p den kinesiska landsbygden.Nya kunder blev smretag och hotell sombrjade poppa upp i takt med Kinas ekono-

miska boom.

Ledarna i Kina vet att innovationr landets ramtid, nyckeln tillhgre levnadsstandard ochlngsiktig tillvxt.

David J Kappos, USA:s patentverk

Vestas

Danmark, 14,8 %

Sinovel

Kina, 11,0 %

GE Wind EnergyUSA, 9,6 %

Goldwind

Kina, 9,5 %

Enercon,Tyskland7,2 %

vriga47,9 % Vrldens

fem strstavindkraftfretag

andel installationer 2010

Klla: BTM Consult



6/10

Pete Denney frbereder sig justnu fr att bli ansvarig fr ett nyttkontor som riktar sig mot bilin-dustrin i Shanghai. I september 2011blev Semcon vald till lngsiktig partnerfr utveckling och produktion av all efter-

marknadsinformation till Qoros Autos

kommande bilmodeller. I januari 2012 by-ter drfr Pete arbetsplats frn Ungernshuvudstad till Kinas strsta stad.

Det erriga avtalet r startskottetfr etableringen av det nya kontoret iShanghai och p ett par rs sikt rknar

man med att ett femtiotal ingenjrer

kommer att involveras i leveransen glo-balt sett, varav en betydande andel skatillhra Shanghai-kontoret. Att nnas pplats p vrldens strsta marknad r ensjlvklarhet fr Semcon.

Det r dr det hnder just nu. Det r

en enorm tillvxt i Kina fr tillfllet och

det r dit alla drar sig. Marknaden r gi-gantisk och mjligheterna mnga. Manmste nnas i Kina om man vill vara medi framtiden.

Pete Denney har arbetat p Semconsedan 2007 och har stor erfarenhet avatt starta nya projekt. Men det i Kina blir ien helt egen skala och takt.

Det blir s klart annorlunda pmnga stt. Det r alltid en utmaning attstarta ngot nytt, och att bygga upp n-got helt frn grunden. Men det r ingetsom skrmmer mig. Jag har gjort sammasak nr jag jobbat i bde Storbritannienoch Ungern. Ska jag vlja ett ord fr attbeskriva det s skulle jag bara sga attdet knns spnnande.

Det nns redan en lokal dr Semcon-kontoret ska vara i Shanghai.

Jag har varit dr fr ngra bra mtenmed potentiella kunder. Nu handlar detom att brja arbetet p plats. Det r enlng lista med saker som vi mste ta tagi, sger Denney och fortstter:

Vrt ml r att erbjuda kunderna n-got som inte tidigare har funnits fr demlokalt, och vi ska kombinera vr nrvarodr med den internationella erfaren-het som nns i vrt fretag. Tuffast blirfrmodligen sjlva starten, innan vi vetexakt vilken kompetens som nns pplats i Kina.

Pete Denneys fokus kommer att varap rekryteringsarbetet och att samtidigtleverera produkter till kunder p plats.

Det kanske strsta delmlet fr minegen del blir att bygga upp ett team, ochatt skapa en fungerande verksamhetunder 2012.

Till sin hjlp har Pete Denney den erfa-renhet som Semcons vriga verksamhe-ter i Kina samlat p sig genom ren.

Vilka framtidsutsikter har d Kinasbilindustri?

Mycket goda. De senaste 20 r harden vuxit enormt mycket. Nsta steg bliratt rikta sig mot Europa och resten avvrlden. Vi p Semcon ska hjlpa dem att

bli redo nr de stegen tas.1

Pete Denney vill erbjudabilindustrin i Kina ngot nyttI januari 2012 ppnar Semcon nytt kontor i Shanghai medfokus p eftermarknadsinformation fr bilindustrin. Dbrjar Pete Denneys strsta utmaning hittills att etablerasig p vrldens strsta bilmarknad.TEXTMARCUS OLSSON FOTOCSABA JOBBGY

EXPERTEN

Pete DenneyTitel: Team ManagerKontor:Semcon Shanghai, Kina



7/10


1997 ck Huawei sitt rsta utlndska kon-trakt i Hongkong, vars revolutionerandeprodukter man ett decennium tidigare hjlptatt slja i Kina. I dag nns Huawei i ver 140lnder, och konkurrar i dag med Ericsson omtiteln som vrldens strsta telekomretag.Av retagets ver 100 000 anstllda sgshlten arbeta med ngon orm av orskningoch utveckling. Huawei har anskt om ver50 000 patent, och listas vid internationellarankingar och tidskriter som ett av vrldensabsolut mest innovativa retag. 2010 kom 65procent av Huaweis intkter rn internatio-

nella marknader detta trots att man nnuinte riktigt tt den ramgng man hoppats pi USA.

Det r rtt imponerande att Huawei ns-tan blivit en global ledare utan den ameri-kanska marknaden, sger Duncan Clark vidkonsultretaget BDA Kina till Businessweek.

Kinas marknadsandelar i telekominra-strukturen i Europa, Arika och Mellansternhar 20082010 kat rn 12 till 31 procent.Huawei utmanar ocks Ericsson p hem-maplan; de bda retagen kommer att delap utbyggnaden av Norges nya 3G- och 4G-ntverk.

Huawei kommer att ortstta ta r sig

och om de kinesiska retagen blir vrldsle-dande, innebr det att den kinesiska stan-darden blir global standard. Det i sin tur kanhjlpa de ota oknda kinesiska retagen pvrldsmarknaden ytterligare, spr FrdricCho, Kinardgivare p Handelsbanken CapitalMarkets och vice ordrande vid Sweden-China Trade Council.

JRNVG R KANSKE det tydligaste exempletp hur Kinas enorma inhemska behov spor-rar dess utveckling. Inom ngra r har Kinarullat ut vrldens lngsta nt av snabbtg, r

att underltta det kade behovet av rrlighettill exempel vid de nationella helger d hund-ratals miljoner migrantarbetare och studentervill tillbaka till sina hemorter.

Lagom till Olympiska spelen 2008 invigdesdet rsta snabbtget i Kina mellan Pekingoch Tianjin. Fram till r 2015 kommer det hainvesterats otroliga 6 000 miljarder kronor pbyggnation och orskning inom detta omrde.Enligt tidningen Railway Gazette sysselst-ter Kinas jrnvgsorskning nu minst 10 000ingenjrer. ven hr vxer exporten. ChinaSouth Locomotive & Rolling Stock Corpora-tion r i dag vrldens strsta tillverkare av

elektriska lok, och har redan exporterat tg

eller delar till ver 60 lnder. Man slde i rsina rsta tg till Europa, och har redan sattupp ett orskningscenter i England.

Allt fer av vra tgdelar kommer rnKina och andra lgkostnadslnder. Sammamnster kan ses hos fera av vra underle-verantrer, sger Henrik Tengstrand som rutvecklingsche r tgtillverkaren Bombar-dier i Sverige.

Han menar att de kinesiska retagenssnabba utveckling beror p att de teknisktkunnat g direkt p det allra senaste, d manlrt sig mycket genom joint ventures med

retag rn till exempel Japan, Tyskland ochFrankrike. Det stmmer bevisligen ocks, dett helt inhemskt tillverkat tg tidigare i rsatte vrldsrekord nr inhemska tg testkrdeden nya strckan PekingShanghai i 486 kilo-meter i timmen.

Den snabba utvecklingen med snabbtgberor rmst p ett inhemskt behov, som grdet vrt med investeringar p hundra- ellertusentals miljarder kronor. Samma trend kannu ses inom krnkraten r att skra landetsenergibehov, och inom lkemedel r att r-verkliga Kinas nya enorma landsomattandesjukrskringsreorm.

Ovanstende branscher r bara ngra i

2010 installerades 13 000 vindkrafts-turbiner i Kina; en ny var 45:e minut.

FOKUS:

KINA


8/10


raden dr det rekommer diskussioner om

immaterialrtt. Kinesiska myndigheter har enuttalad vilja att rbttra skyddet mot plagie-ring av produkter och ider, men ortarandetvekar mnga utlndska retag inr att in-vestera i orskning och utveckling i Kina, en-ligt Frdric Cho. Men det nns en ambitionhos myndigheterna att rbttra dessa lagar,och ven om det i dag gr lngsamt, kommerdet i ramtiden att bli allt viktigare.

Regelverk och rstelse nns redan, menljs inte i praktiken. Det kan dock kommaatt ndras d de kinesiska retagen nr dennivn att deras egna produkter mste skyddas,sger Frdric Cho.

En del irgastter ven Kinas statistikkring sina patent. I Kinas statistik om patentingr nmligen ven brukspatent, som kanvara en modikation av ett redan bentligtpatent, och allts inte lika nyskapande som etthelt nytt patent.

Men samtidigt r ven brukspatent ochsm innovationer viktiga. Detta gller srskilti Kina, menar David Breznitz, orskare vidGeorgia Institute o Technology och rattaretill boken Run o the Red Queen.

D Kinas ekonomi ortarande bygger pexporttillverkning, r sm rbttringar avproduktion och logistik av stort vrde. Genomatt rbttra processerna strker man sin eko-nomi och klttrar samtidigt p orskningsste-gen utan ngot onaturligt hopp, sger DavidBreznitz till NY Times.

Som exempel nmner han att laddaren tillApples brbara datorer med tiden har tidenblivit skrare och mer eektiv, tack vare tek-niska modieringar som har skett helt i Kina.

BILINDUSTRIN I KINA har tt mer och mer upp-mrksamhet i takt med landets ekonomiskalandvinningar. 2009 passerade Kina USA ochblev vrldens strsta marknad r personbilar,men det r en utveckling som skett rst desenaste decennierna.

Fram till 1990-talet anns ingen riktigindustri r personbilar i Kina. BMW blevden rsta egentliga tillverkaren, och i slutetav 1990-talet vxte Geely ram som en rstainhemsk producent, sger Yang Jian, redaktri Kina r Automotive News.

Kinesiska biltillverkare har p senare tid ta-git sig in p mnga fer utlndska marknadermed sina lgprisbilar.

Chery QQ har hat stor ramgng i Syd-arika och ramr allt Brasilien. Brasilien harnyligen inrt stratullar p utlndska bilar

just r att de inhemska tillverkarna blivithotade, sger Yang Jian.

Innan skatten hjdes med 30 procent gick

det i Brasilien att en Chery QQ med krock-

kuddar, lutkonditionering, CD-spelare ochservostyrning r under 100 000 kronor.Alla kinesiska biltillverkare har kopierat

utlndska retag, liksom Japan och Koreatidigare gjort, menar Yang Jian. Men han sgeratt mnga nu har vuxit irn det stadiet ochbrjat gra egna modeller:

Tillverkarna har insett att kopiera rtt avi lngden gr mer skada n nytta, etersom devill n ut till globala marknader.

Han nmner srskilt mrket Great Wall,som redan har brjar tillverka bilar i Bulga-rien, och exporterat sin SUV till bland annatItalien.

Om ngra r kan Great Wall brja sljasina SUV i USA, vilket var otnkbart r barangra r sedan, sger Yang Jian.

Eller som Brje Ekholm, vdr Investor, uttryckte sig ien intervju r VeckansArer:

Du vet, nr jagvxte upp skrat-tade vi t japanskabilar. Det gr vi intelngre. Sedan skrat-tade vi t koreanskabilar. Det gr vi inteheller lngre. Nu

skrattar vi t kine-siska bilar

Yang Jian menar dockatt de inhemska reta-gen ortarande ligger lngtbakom globala mrken, men attman inom tio r kan exportera storska-ligt till vst och sedan, om strategin hller, nsamma ramgng som japanska och koreanskaretag har gjort.

Ett problem som de kinesiska biltillver-karna alltid har hat r smskalig tillverkning,men det kan det bli ndring p nu d Kina rvrldens strsta bilmarknad, sger Yang Jian.

De senaste ren har det gjorts satsningar

p elbilar och hybrider, i as med de redan

nmnda politiska prioriteringarna om miljnoch grn energi. Kina kan i krat av sin in-hemska marknad bli vrldsledande direkt pdetta omrde.

Om inrastrukturen byggs ut enligt pla-nerna, med laddningsstationer och subven-tionerade ordon, s skulle eterrgan ka.Kina blir d vrldens strsta marknad relbilar och de kinesiska tillverkarna ettvertag gentemot andra, sger Yang Jian.

TILLGNG TILL KAPITAL, utlndska investeringaroch mjlighet att sjlv investera i och kpaandra retag r andra nyckelaktorer r envxande ekonomi som vill ska sig utanrlandets grnser. S ven i Kinas all.

Tidigare har sm retag ochinnovatrer varit beroende av

bankln, vilka inte alltidvarit helt ltta att . Nu

har den privata rm-genheten kat, fer kan

ta risker och veninvestera i andrasriskprojekt, sgerrattaren ochKinaexperten JackPerowski, som botti Kina i 20 r och r

en av mnga som trorp landets vetenskap-

liga utveckling.Dessutom har utlnd-

ska investerare tt upp go-nen r Kina, och brsintroduk-

tionerna har kat dramatiskt. EnligtJack Perowski gick 321 retag in p Shen-zhens brs i jol, och ck p s vis kapitalmotsvarande cirka 300 miljarder kronor. Detr nstan tre gnger s mnga retag och emgnger s mycket pengar som ret innan.

En rapport rn svenska ambassaden iPeking visar att det sedan ngot r tillbaka

nns en betydande kning av kinesiska upp-

China RailwayConstruction CoKina, 52,0

China RailwayGroupKina, 48,8Vinci

Frankrike, 45,5

Bouygues

Frankrike, 38,1

CSCECKina, 38,1

Vrldensfem strstabyggbolag

omsttning i miljarderUS-dollar 2009

Klla: InternationalConstruction

De retag som kommer ut somvinnare i Kina och ger sig ut pexportmarknaden r redan otro-ligt starka och skickliga.

Frdric Cho, vice ordfrande Sweden-China Trade Council


9/10

kp i utlandet, inte bara inom biltillverkningutan ocks inom ett fertal andra sektorer.Tidigare handlade kinesiska internationellauppkp otast om att tillgng till natur-tillgngar. Nu ligger okus p att

tillgng till vsterlndskteknik, men ocks vster-lndska varumrken.Intresset r utveck-lingslnder har ocksgradvis ersatts avett okus p lndersom Australien,

Japan, EU ochNordamerika.

Jack Perowskimenar att tekniskutveckling inte r ettalternativ r Kina,

utan snarare en livsnd-vndighet. Om Kina inte kan upp-

nna, kan det inte ortstta vxa.S enkelt r det. Kinesiska retag harinte lngre behov av att kopiera produkter el-ler teknik r att komma ramt i sin utveck-ling. Kinesiska ingenjrer r ullt kapabla attutveckla passande produkter r den kinesiska

marknaden. Dessutom kan man kpa eventu-ell kunskap som man inte har i Kina.

Kinesiska retag har ocks ett annatsjlvrtroende i dag. Lenovo, som kpte

IBM:s PC-verksamhet 2005, r ett

exempel p detta. I kampenmot Apple har man tagit

ram de egna produk-terna LePhone och

LePad och man rullt medveten omderas betydelse rretaget.

Den somrlorar kampenkommer att asasut rn industrihis-

torien. Men histo-rien har visat att vi r

bra p att komma ikappmarknadsledarna. venom Apple hller p att ta en

betydande del av den kinesiskamarknaden s har de inte tt en klart

ledande position n. Vr rdel r att vi kanden hr marknaden bttre, har Lenovos legen-dariske styrelseordrande Liu Chuanzhi sagttill Bloomberg.

Trots politiska rhllanden nns i Kina enstrre tradition av individualism och risk-tagande d det gller entreprenrskap n i

Japan, ett land vars uppgng och nedgng Kinahar kunnat studera noga. Men den kanske

strsta rdelen r den otroligt hrda konkur-rensen om 1,3 miljarder kunder p den inhem-ska marknaden.

De retag som kommer ut som vinnarei Kina och ger sig ut p exportmarknaden rredan otroligt starka och skickliga, lite somEricsson eller ABB d det begav sig i Sverige,sger Frdric Cho.

FRETAG SOM LENOVO och Sinovel har bdasitt ursprung i Kinas Silicon Valley, Zhong-guancun, och det lr komma mnga fer glo-bala aktrer drirn. Utvecklingen i Zhong-guancun symboliserar i hgsta grad Kinas

ambition att g rn Made in China tillInnovated in China. Huruvida man kommerlyckas r ramtiden utvisa, men ingen irga-stter lngre Kinas ramtida betydelse inomden globala ekonomin. Eller som en aktiecher Alred Bergs utryckte det i Veckans A-rer:

Kineserna har tagit ver amerikanernasstrsta tillgng, tron p en bttre ramtid.1

FOKUS:

KINA

Sedan 2009 r Kina vrldens strstabilmarknad. 2010 producerades drygt14 miljoner bilar hr, mnga av lokalabilltillverkare.

EricssonSverige, 20 %

HuaweiKina, 16 %

Alcatel-Lucent

Frankrike, 13 %CiscoUSA, 9 %

NokiaSiemens

Tyskland,8 %

vriga34 %

Vrldensfem strsta

telekomfretag(ntverk)

andel av

vrldsmarknaden

Klla: CNN

14 FUTURE BY SEMCON 3.201114 FUTURE BY SEMCON 3.2011


10/10

Kraven p kvalitetsskring, doku-mentation och sprbarhet inomproduktion och hantering avlkemedel i Kina skrptes kraftigt i marsi r. Regelverket nrmar sig de krav somnns i Europa och USA och innebr en

dramatisk frndring fr producenter av

lkemedel och deras underleverantrer. Semcon har stor erfarenhet av det

europeiska regelverket och har sam-arbetat med etablerade, internationellakunder inom lkemedelsindustrin imnga r, sger Erik stberg, Life Science

Manager p Semcons kontor i Shanghai

i Kina. Bde vi och vra kunder har drfrkat fokus p Kina och expanderar nu pden kinesiska marknaden.

Kina som marknad r p vg att blivrldens tredje strsta inom Life Science,med en omsttning p ofattbara 55

miljarder euro och drygt 3 000 olika

verksamheter. Mnga av dem frvntasinte kunna motsvara kraven i det nyaregelverket. Och drmed kar behovet avexpertstd vid etablering av nya anlgg-ningar och processer.

Kinesiska regeringen har en uttaladambition fr Kina att inte bara vara ettcentrum fr tillverkning utan ocksfr utveckling. Man frsker skapa enmilj som frmjar utveckling och karmjligheterna fr internationella aktreratt frlgga delar av sin utveckling i Kina,sger Erik stberg.

Fr Semcon och Erik stberg handlardet i huvudsak om projektrelateradetjnster, ofta om validering, det vill sgasker dokumentation kring processerfr att skra produktens sprbarhet.Semcon har funnits p den kinesiskamarknaden sedan 2005. Satsningen pLife Science r en del i ambitionen attvxa p bentliga marknader.

Lkemedelsindustrin har varit senamed etableringar i Kina. Men landet rp vg att bli ett medelklassland, vilketfr med sig ett antal vlfrdssjukdomar.Tydligare satsningar p sjukvrdsrefor-mer och en kad transparens har gjortden inhemska marknaden mer attraktiv.

Den stora potentialen nns hos in-hemska underleverantrer som anlitasav Semcons internationella kunder ochsom nu mste anpassa sig till hrdarekrav. Med en naturlig inkrsport, hgkvalitet och lng erfarenhet inom LifeScience, lr Erik stberg f mycket attgra framver.

Jag jobbar med kunskapsverfringoch det viktigaste fr oss r att byggavidare p vra krnvrden i en lokalt fr-ankrad organisation med europeisk styr-ning. Det r ingen skillnad p vr kvalitetoavsett om vi tar oss an projekt i Europa

eller hr i Kina, sger han.1

Erik stberg fr ver kunskapfrn Europa till KinaSkrpta krav p kvalitetsskring av lkemedelsindustrin i Kinakar behovet av expertis inom Life Science. Med erfarenhet frnEuropa ska Erik stberg se till att kunderna hittar rtt i de snrigaregelverken inom produktion och hantering av lkemedel.TEXTFLORENCE OPPENHEIM FOTONICKE JOHANSSON

EXPERTEN

Erik stbergTitel: Life Science ManagerKontor:Semcon Shanghai, Kina


"made in china på riktigt", för future by semcon

Documents