UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi

41

Test for Reception Of Grammar 2, TROG-2

- svensk översättning och utvärdering

Test for Reception Of Grammar 2, TROG-2 -Swedish translation and evaluation

Sabina Bro och Elin Eriksson

Examensarbete i logopedi, 20 p Höstterminen 2006 Handledare: Jan van Doorn Annika Vikström

Abstrakt Bakgrund: Dorothy Bishop (2003) menar att det finns en brist av impressivt engelskt testningsmaterial för äldre barn och vuxna. En ny version av Bishops test, Test for Reception of Grammar, TROG, skapades 2003. Denna version benämndes TROG-2 och ansågs på engelska vara svårare än den första versionen av TROG. Den lämpar sig därför för testning även av ungdomar och vuxna. Den första versionen av TROG översattes 1992 (Sjöquist & Öfors) och normerades 1998 (Lindberg & Linjer; Assarsson & Lundberg) till svenska och används nu på många svenska logopedmottagningar. Metod: I denna studie översattes TROG-2:s testblankett till svenska. Denna översättning granskades semantiskt, grammatiskt samt lingvistiskt och en utvärdering genomfördes på en barn-, ungdoms- och vuxengrupp. Syfte: Syftet med arbetet var att skapa en svensk översättning som skulle kunna användas vid en framtida svensk normering av TROG-2. Resultat: Försöksdeltagarna i utvärderingen uppnådde liknande testresultat som de i den engelska normeringen. Studien resulterade i ett förslag till en svensk testblankett för TROG-2 som ansågs lämplig att använda vid en eventuell normering på svenska åldersgrupper och senare även i testsammanhang för diagnostisering av språkstörning och planering av intervention för denna patientgrupp. Slutsatser: Det var möjligt att skapa en fungerande svensk översättning av testblanketten till TROG-2 som bibehöll testets syfte, dvs. samma grammatiska konstruktioner fortsatte testas. Testets uppbyggnad behövde ej ändras för att kunna användas i Sverige. Den svenska utvärderingens försöksdeltagare uppnådde liknande resultat som de i den engelska normeringen. Ändringar i översättningen ansågs ej nödvändiga utifrån försöksdeltagarnas testbeteende och felsvar. De svenska testmeningarna upplevdes naturliga och passande till testbilderna av försöksdeltagarna.

Abstract Background: Dorothy Bishop (2003) claims that there is a shortage of language comprehension tests for older children and adults. In 2003, Bishop made a new version of her language comprehension test, Test for Reception of Grammar –TROG that was called TROG-2. This version is considered to be more difficult than the first version and is therefore appropriate for testing of adolescents and adults. The first version of TROG was translated into Swedish in 1992 (Sjöquist & Öfors) and standardised in 1998 (Lindberg & Linjer; Assarsson & Lundberg) into Swedish and is today used by many Swedish speech and language pathologists. Method: In this study, the test form from TROG-2’s was translated from English to Swedish. This translation was reviewed from semantic, grammatical and linguistic viewpoints and an evaluation study was conducted using three separate groups (children, adolescents and adults). Aim: The aim of this work was to create a Swedish translation of TROG-2 that could be used in a future Swedish standardisation. Results: The participants in the evaluation study achieved test results that were consistent with the performance of the participants in the English standardisation study. The result of this study was a proposed Swedish test form for TROG-2, that was considered suitable for a future Swedish standardisation, and thereafter for testing of language disorders and preparation of intervention plans for this group of patients. Conclusions: It was possible to create a functioning Swedish translation of the test form for TROG-2 that retained the purpose of the test, i.e. the same grammatical constructions were tested. The structure of the test did not need to be changed for Swedish application. The participants in the Swedish evaluation groups achieved results similar to the participants in the English standardisation. Changes to the translation were not considered necessary in light of the response and results of the test participants in the Swedish evaluation groups. The Swedish test sentences were perceived by the participants as natural and suitable in relation to the test pictures.

2

Etiska riktlinjer Detta forskningsprojekt har utförts i enlighet med grundläggande etiska principer för att skydda försöksdeltagarna i forskningen. Forskningsplanen begrundades för försäkran om att grundläggande etiska forskningsprinciper upprätthölls, särskilt att:

• Forskningen kunde förväntas göra ett bidrag till ökad kunskap och att den baserades på studier av relevant aktuell litteratur och kunskapsbas.

• Forskningen utfördes och handleddes av personer med erfarenhet, kvalifikationer och

kompetens tillräcklig för studien i fråga.

• Respekt för integritet och välmående för försöksdeltagarna upprätthölls.

• Deltagandet i studien skedde på helt frivillig basis och rekryterandet av försöksdeltagarna skedde på lämpligt sätt.

• Försöksdeltagarna informerades om syftet med studien, att deltagandet var frivilligt

och att de utan följder kunde dra sig ur studien om de så önskade. De informerades även om att de måste ge sitt skriftliga medgivande och att anonymitet försäkrades.

• Rekryterandet av omyndiga försöksdeltagare godkändes skriftligen av deras målsman.

• Forskningsdata förvarades på ett sådant sätt att anonymitet försäkrades och data var

endast tillgänglig för de forskningsansvariga.

• Användandet av forskningsdata krävde tillåtelse från handledare och avidentifierades före användning i forskning. Efter slutförd studie arkiverades rådata på institutionen ansvarig för forskningen.

(National Health and Medical Research Council (NHMRC) of Australia, 1999)

Tack till!

Våra handledare Jan van Doorn och Annika Vikström för inspiration och stöttande ord samt eminent ”metodisk” rådgivning! Våra granskare Raoul Granqvist, Solveig Gustavsson och Görel Sandström för stort kunnande! Vår pilotare Heléne Westerlund för hennes fina hjälp! Våra försöksdeltagare och kontaktpersoner! Vår tekniska support Anders Asplund för bra tips! Våra allra käraste kursare för fyraårigt kamratskap och välkommen distraktion under magisteruppsatstiden!

Innehållsförteckning Bakgrund…………. ………………………………………………...…….…..…. 1 Språkförståelse ……....……………………………….………….……...…...… 1 Avvikande språkförståelse ……………………………….……….…................. 1 Testning av språkförståelse ……….…………………………….….………… 1 Jämförelser mellan svenskans och engelskans språkstruktur ……….……... 2 Översättning………....……………………………………………..…………... 3 Test for Reception Of Grammar, TROG ……………………………………. 4 Presentation av TROG-2 ….………………………………….......................... 4 Grammatiska konstruktioner i TROG-2 ….........………………….…............ 5 Syfte …………………………………………………….…………....................... 7 Frågeställningar …………………...………………………………….……….. 7 Metod …………….…………….………...………………………….…………… 7 Initial översättning …..………....…………………………………...................... 7 Grammatisk och semantisk granskning ….....……………………………….. 7 Reviderad översättning .………………………………………………………. 8 Lingvistisk granskning ...…………………………………………….............. 8 Utvärdering av den svenska testblanketten……..……………........................ 8 Övningstest av den svenska testblanketten ………………………………...... 8 Material ……………………………………………………..….…............... 8 Försöksdeltagare …………………………………………………..…...…… 8 Procedur ………………………………………………………….................. 8 Utvärdering av den svenska testblanketten …………………………….......... 9 Material ……………………………………………………………............. 9 Försöksdeltagare ………………………………………………..………...…. 9 Procedur ………………………………………………………...…............... 9 Reliabilitet …………………….………………………………...…............... 10 Kulturell validitet …………………………………………………................... 10 Slutgiltig översättning ………………………………………………..……….. 10 Resultat …………………………………………………………………………... 10 Initial översättning …..………....…………………………………...................... 10 Grammatisk och semantisk granskning ….....……………………………….. 11 Reviderad översättning .……………………………………………….............. 12 Lingvistisk granskning ...…………………………………………………… 12 Utvärdering av den svenska testblanketten…..……………............................ 13 Ungdomar och vuxna …………………………………….…………….. 13 Antal klarade block...….……………………………………………….….. 13 Blockens totalpoäng …...…………………….…………………………….. 13 Felsvar i de olika delmomenten …..……………………………………….......14 Observation av försöksdeltagare under testet…………………………………… 15 Analys av kommentarer utifrån utvärderingsfrågor………………………..……. 16 Barn ….…………………………………………………………………... 17 Antal klarade block...….………………………………………….……….. 18 Blockens totalpoäng …...………………………………………………….... 18

Fyraåringarnas resultat ……………………………………………............... 19 Femåringarnas resultat …………………………………………..………… 19 Observation av försöksdeltagare under testets gång............………………….…… 20 Slutgiltig översättning …………………………………………….…………... 20 Diskussion …………………………………………………….…………………21 Resultatdiskussion…..………………………………………………………. 21 Metoddiskussion...…………………………………………………………... 22 Slutsats och rekommendationer ………………….……………….………... 23 Referenser …..…………………………………………………………………… 24 Bilagor

Bakgrund

Språkförståelse När barn tillägnar sig ett språk lär de sig dels att förstå språket och dels att själva producera det. ”Man brukar räkna med att när barn använder ungefär tio olika ord förstår de redan över hundra ord. Förståelsen ligger alltså betydligt tidigare än produktionen” (Håkansson, 1998, s.78). Det är betydligt svårare att göra säkra testningar av språkförståelse än av språkproduktion. För den skull inte sagt att språkförståelsen har mindre betydelse än språkproduktionen. Forskningsresultat har visat att språkförståelse är en kritisk prognostisk faktor för språkstörningar hos barn (Sahlén & Nettelbladt, 1992; 1993a; b).

En grundläggande aspekt av språkförståelsen är den auditiva perceptionen, som kan beskrivas som tredelad: att höra, diskriminera och klassificera ljud. Vid förståelse av tal, talperception, diskriminerar individen inkommande talljud (fonem). Talljuden relateras till individens mentala lexikon där de tolkas utifrån fonologi, morfologi, ordföljd samt information från omgivningen och den sociala kontexten (Bishop, 1997). Formella test har ut-vecklats för att testa språkförståelsen, däribland Test for Reception of Grammar 2, TROG-2. Avvikande språkförståelse Språkstörning kan förekomma hos såväl vuxna som barn. Hos vissa barn utvecklas inte den språkliga förmågan normalt utan språkstörningar kan uppstå. Språkstörningen hos barn är ofta medfödd (Neils & Aram 1986), medan den hos vuxna är förvärvad, då som följd av t.ex. en stroke. De flesta barn med språkstörning uppvisar komplexa svårigheter vid flera av språk-processens olika delar, medan många vuxna med förvärvad språkstörning har mer avgränsade språkliga svårigheter (Bishop, 1997). ”En språkstörning kan drabba språkets alla nivåer: segmentell fonologi, prosodi, morfologi, syntax, ordförråd och pragmatik” (Nettelbladt, 1996, s. 84). Språkförståelsen är ofta påverkad vid dessa språkliga störningar hos både barn och vuxna.

Nedsatt språkförståelse kan bland annat bero på bristande ordförråd, grammatisk förmåga och pragmatisk förmåga. Även brister i det auditiva arbetsminnet kan påverka språkförståelsen. Detta kan innebära att individen har svårt att hålla en ljudsekvens i minnet tillräckligt länge för att kunna relatera den till den mentala representationen av ordet (Leonard, 1998). En individ med bristande impressiv, grammatisk förmåga, men med en relativt god ordkunskap kan ofta lista ut vad som sagts genom att kombinera sin vokabulär med ledtrådar från omgivningen och sammanhanget. Den bristande grammatiska förståelsen uppenbaras dock lätt vid mer krävande grammatiska uppgifter, t.ex. i en testsituation med flera liknande alternativ, vid längre instruktioner eller satser som inte rör ”här och nu” (Bishop, 1997). Testning av språkförståelse Språktestning är en viktig del av den logopediska verksamheten. Testen används som en del av diagnostiseringen av en eventuell språkstörning eller förvärvad språkstörning, men de bildar också ett underlag för individuellt anpassad språkträning (bl.a. Nettelbladt, 1996). Inom logopedin finns därför många test av den språkliga förmågan, både expressiva test som testar språkproduktionen och impressiva test som testar språkförståelsen.

Vid testning av den impressiva förmågan bör man testa de processer som ingår i språkförståelsen, nämligen; auditiv diskrimination, ordförråd, grammatisk förmåga, minnes-kapacitet, slutledningsförmåga, uppmärksamhet och pragmatisk förmåga. Språkförståelse-testen är utformade för att pröva om testpersonen förstår på förhand bestämda språkliga strukturer, t.ex. negation. Följande uppgiftstyper används enligt Nettelbladt (1996): utpekning,

1

utagerande och bedömning. Utpekning innebär att man ber testpersonen peka ut ett visst föremål eller en aktivitet och utagerande innebär att man ber testpersonen visa hur man gör något. Vid bedömning låter man istället testpersonen bedöma huruvida ett yttrande är korrekt eller felaktigt. De två förstnämnda uppgiftstyperna är enligt Golinkoff & Hirsh-Pasek (1995) de vanligaste. Det är vanligt att man vid testning av den impressiva förmågan använder sig av test med bildmaterial.

Test for Reception of Grammar 2, TROG-2, testar språkförståelse på satsnivå hos barn och vuxna. Det är mer komplicerat att förstå en sats än att förstå de enskilda orden som en sats består av. Samma ord kan förmedla olika betydelse beroende på var de är placerade i satsen (Bishop, 1997). Individen måste dela in meningen i mindre, betydelsebärande enheter som relateras till varandra, t.ex. vem som blir jagad av vem i meningen ”En kvinna jagar en stor katt”. Individen använder bland annat sin kunskap om ordföljd, ordböjning och funktionsord för att förstå innebörden i en mening (Bishop, 1997). Även individens tidigare kunskap, kontexten och förväntningar på vad som kommer att sägas påverkar förståelsen. De grammatiska enheterna som bearbetas vid språkförståelsen är språkberoende.

Jämförelser mellan svenskans och engelskans språkstruktur Engelskan och svenskan tillhör båda den germanska språkgrenen och har därmed många likheter, dock förekommer några skillnader. Anders Philipsson (Hyltenstam & Lindberg, 2004) menar att engelska är ett mer analytiskt språk än svenska. Han ger exempel som bestämd artikel och genitivbildning, där båda strukturerna i svenskan bildas genom tillfogandet av böjningsmorfem till ordstammarna, medan de i engelskan bildas av fristående ord (t.ex. juryns medlemmar – members of the jury). Engelskan saknar också kongruensböjning av adjektiv (Hyltenstam & Lindberg, 2004).

Ordföljden i engelskan och svenskan är inte alltid densamma. Svenskan är ett såkallat V2-språk:

Ett särskilt kännetecken för svenskan och de övriga germanska språken – engelskan undantaget - är att de är vad som ofta i den internationella litteraturen kallas för V2-språk. […] Innebörden av termen är att det finita verbet är ”låst” till andra plats i huvudsatser

Philipsson (Hyltenstam & Lindberg, 2004, s. 129) Ordföljden i engelskan är däremot alltid är rak, dvs. subjektet placeras före det finita verbet1, även om en annan satsdel kommer först (Hansson & Nettelbladt, 2004), ex:

Jag går, sen ramlar jag I walk, then I fall

Både engelskan och svenskan placerar negationen efter det finita verbet i huvudsatser. Engelskan har även postverbal placering av negationen i bisatser, medan svenskan har preverbal placering av negationen, dvs. negationen före det finita verbet (Svartvik & Sager, 2003), ex:

Jag känner en kvinna som inte går I know a woman, who does not walk Gerundivumformen som bildas med -ing på engelska (eating, sitting etc.) har ingen direkt

motsvarighet på svenska. Ing-formen kan motsvaras av exempelvis en tidsbisats eller en samordnad sats med och på svenska (Svartvik & Sager, 2003), men den kan även motsvaras av en relativsats:

The girl sitting next to me was Indian. Flickan som satt bredvid mig var indiska.

(Svartvik & Sager, 2003, § 9.8 B) 1 Dvs. det böjda verbet.

2

I engelskan finns, till skillnad från i svenskan, endast ett sätt att bilda passiv form, nämligen be + perfekt particip av huvudverbet. Svenskan har två sätt att bilda passivum nämligen, bli + perfekt particip eller genom tillägg av suffixet -s (Svartvik & Sager, 2003).

I såväl engelskan som svenskan kan man i relativa bisatser ofta utelämna det relativa pronomenet som2. Denna företeelse är dock enligt Svartvik & Sager (2003) vanligare i engelskan än i svenskan:

This is the painter I was talking about. Det här är målaren /som/ jag talade om.

(Svartvik & Sager, 2003, § 2.35) Översättning En viktig aspekt vid översättning är att granska översättningens kvalitet. En metod som används för att utvärdera översättningars kvalitet är back translation (”tillbakaöversättning”). Det innebär att en översättare först översätter en text till målspråket. Därefter översätter en annan översättare tillbaka samma text från målspråket till källspråket. Sedan utvärderas översättningarna (Sinaiko & Brislin, 1973). Då test översätts finns dock andra faktorer att ta hänsyn till, bland annat: validitet, reliabilitet och kulturell lämplighet. Validiteten, att test verkligen mäter det som avses, är en oerhört viktig aspekt. Då man översätter ett test gäller det att bevara syftet med testet och inte hålla fast vid en bokstavlig översättning (Brislin, 1986). Att ett test är reliabelt, tillförlitligt, innebär att slumpmässiga och okända faktorer har en begränsad påverkan på testresultatet.

Vid användning av ett befintligt test i ett nytt syfte, eller i en ny version, t.ex. en översättning, är det angeläget att utvärdera lämpligheten av detta test i den nya situationen (American Educational Research Association, American Psychological Association & National Council on Measurement in Education, 1999). Detta innebär att validiteten och reliabiliteten i den nya versionen bör omprövas. När ett test översätts från ett språk till ett annat måste också metoder för att fastställa korrektheten av översättningen användas och beskrivas (APA et al., 1999). Hambleton (1993) nämner fyra viktiga översättningsaspekter, nämligen att översättarna har:

1. utmärkta kunskaper i källspråket men framförallt i målspråket 2. kunskap om testframställning 3. kunskap om de olika kulturerna 4. god ämneskunskap inom testets användningsområde Det är enligt Hambleton (2001) angeläget att ta hänsyn till såväl lingvistiska som

kulturella faktorer som kan påverka förståelsen av översättningen. Ur en lingvistisk synvinkel är det viktigt att bibehålla både den lingvistiska formen och den semantiska innebörden. Den lingvistiska formen blir naturligtvis extra viktig att bevara vid exempelvis översättning av ett grammatiskt språktest. Övrigt att ha i åtanke vad gäller den lingvistiska formen är att ord och satser kan vara olika frekventa i olika språk, detsamma gäller ord och satsers svårighetsgrad.

Ett stort antal test som används i Sverige är översatta från framförallt engelskan (Nettebladt, 1996). Eftersom svenskan och engelskan inte har exakt samma grammatiska struktur kan man stöta på problem då man använder ett test som utvecklats för testning av engelska barn på svenska barn.

2 ”För att en relativ bisats skall kunna sakna inledare[n som], måste den uppfylla två villkor, nämligen a, vara nödvändig […] och b, ha ett eget subjekt, dvs. ha ett subjekt som inte är överfört med hjälp av ett relativt pronomen” (Thorell, 1973, § 809.2). ”En relativsats kallas nödvändig, om den är så viktig för sammanhanget att meningen skulle bli ofullständig eller obegriplig, om man tog bort den” (Svartvik & Sager, 2003, § 2.37).

3

[Det kan förekomma] vissa grammatiska strukturer som ej är relevanta för svenskan t.ex. 3dje person ”s”, medan för svenskan betydelsefulla strukturer inte [finns] med, t.ex. ordföljd och dubbel kongruens.

(Nettelbladt, 1996, s. 86)

Ytterligare ett problem med att översätta test är att originaltestets standardisering inte kan anses vara relevant för en ny population (Nettelbladt, 1996). Det är viktigt för validiteten att normera test på den grupp av människor de avses användas på. Engelska normer för exempelvis ett språktest är alltså inte lämpligt att applicera på en svensk population.

Hänsyn bör tas till eventuella kulturella skillnader då man översätter ett test. Detta kan medföra att man behöver ändra vissa teststimuli för att de bättre ska överensstämma med kulturen där det översatta testet skall användas. Bildmaterialet i ett test kan exempelvis vara kulturellt främmande för den nya populationen (Nettelbladt, 1996).

Test for Reception Of Grammar, TROG TROG är ett exempel på ett impressivt test som testar individens grammatiska förmåga, språkförståelsen. Uppgiftstypen som används i testet är utpekning. Den första versionen av TROG utkom i England 1983. Testet har översatts (Sjöquist & Öfors, 1992) och normerats till svenska och det används på många logopedmottagningar i landet för testning av barns impressiva grammatik. Testet är normerat upp till 12:11 år (år:månader) på svenska. Normeringen gjordes av logopedstudenter vid Göteborgs universitet under åren 1997 och 1998 (Lindberg & Linjer, 1998 ; Assarsson & Lundberg, 1998).

Presentation av TROG-2 Svenska logopeder upplever, enligt utsago, att de saknar ett test normerat och anpassat för ungdomar över 12:11 år vid testning av deras impressiva grammatik. Även Bishop (2003) nämner denna brist av impressivt engelskt testmaterial för äldre barn och vuxna. Däremot menar hon att det finns flera impressiva test för barn under 5 år. TROG-2 ska enligt Bishop (2003) kunna användas på såväl barn och ungdomar som vuxna (från 4:0 år till äldre vuxna). Svårighetsgraden har ökat genom att vissa delar har tillkommit och enklare delar tagits bort.

TROG-2 består av 80 uppslag med fyra bilder i fyrfärgstryck på varje uppslag. Ett begränsat urval av enklare substantiv, verb och adjektiv används i testet. Dessa testas separat i en ordförrådsdel om detta anses nödvändigt av testledaren, dvs. om man behöver kontrollera att personen som testas förstår de enskilda orden som används i testmeningarna. Vid testningen av de grammatiska konstruktionerna läser testledaren upp en testmening t.ex. ”Varken flickan eller hunden sitter” varvid personen som testas ombeds peka på den av de fyra bilderna (se Figur 1) som motsvarar den upplästa meningen.

4

(Bishop, 20033) Figur 1 Varken flickan eller hunden sitter.

Testledaren uppmanas enligt manualen (Bishop, 2003) att tala långsamt och tydligt samt att betona fetmarkerade ord vid uppläsning av testmeningarna.

Testet kan tillämpas på nedanstående grupper inom den kliniska verksamheten för att kartlägga den grammatiska språkförståelsen (Bishop, 2003):

• SLI, specifik språkstörning • individer med hörselnedsättning • människor med fysiska handikapp som påverkar talproduktionen • individer med inlärningssvårigheter • personer med förvärvad afasi

Grammatiska konstruktioner i TROG-2 TROG-2 är indelat i 20 block som testar olika grammatiska konstruktioner. Varje block är i sin tur uppdelat i fyra delmoment, dvs. fyra olika meningar som alla testar den angivna grammatiska konstruktionen. Blocken i den engelska originalversionen är ordnade utifrån ökande svårighetsgrad, dvs. de tidigare blocken anses vara lättare och de senare svårare (Bishop, 2003).

3 Bilden är kopierad med ansvarig utgivares skriftliga godkännande (Bilaga 1)

5

Tabell 1 visar de grammatiska konstruktioner som testas i TROG-2.

Tabell 1 Grammatiska konstruktioner i TROG-2 Block Konstruktion Exempel

A Två variabler Halsduken är gul B Negation Stjärnan är inte röd C Reversibelt i och på Koppen är i lådan D Tre variabler Hunden står på bordet E Reversibelt SVO Mannen/Farbrorn jagar hunden F Fyra variabler Hästen ser koppen och boken G Relativsats inom subjektet Boken, som är röd, ligger på pennan H Inte bara X utan också Y Pennan är inte bara lång utan också röd I Reversibelt ovanför och nedanför Koppen är nedanför stjärnan J Komparativ Trädet är högre än huset K Reversibelt passivum Pojken blir knuffad av elefanten L Subjektsellips Boken ligger på halsduken och är blå M Pronomen: genus och numerus Han jagar dom N Pronominell syftning Flickan ser att kvinnan/tanten rör henne O Varken X eller Y Lådan är varken stor eller gul P X men inte Y Kammen är lång men inte blå Q Subjekt med efterställd bestämning Lådan i koppen är gul R Singular-/pluralböjning Pojken plockar blommorna S Relativsats inom objektet Koppen är i lådan som är röd T Centruminbäddade satser Fåret flickan tittar på springer

Två nya konstruktioner har tillkommit i TROG-2 jämfört med första versionen av TROG, nämligen block L: Subjektsellips och Block N: Pronominell syftning (Bishop, 2003). Med subjektsellips menas att subjektet utelämnas i den finala verbfrasen (och är blå, se block L i Tabell 1). Pronominell syftning innebär tillbakasyftning på ett substantiv med ett pronomen (henne), se meningsexemplet för block N i Tabell 1.

Enligt vad Bishop (2003) erfar, finns ingen forskning på förståelsen av subjektsellips (Zero Anaphor) men konstruktionen upplevs vara sällsynt förekommande i spontantalet hos barn med språkstörning och hon ansåg den därför lämplig att inkludera i testet. Konstruktionen kan enligt henne orsaka bekymmer p.g.a. svårigheterna att avgöra vilket av de två substantiven (boken eller halsduken) som är subjekt i den finala verbfrasen.

Pronominell syftning har däremot studerats åtskilligt (Bishop, 1997). Ett fel som ofta förekommer vid denna konstruktion, såväl hos normalutvecklande som hos barn med språkstörning, är att pronomenet betraktas som tvetydigt. Barnet tolkar pronomenet henne som referens antingen till flickan eller till kvinnan/tanten i ”Flickan ser att kvinnan/tanten rör henne”.

Block E, block I samt block K är alla reversibla vilket betyder att konstruktionen är omkastbar. Detta innebär att exempelvis substantiven i block C: Koppen är i lådan, kan byta plats till Lådan är i koppen, utan att meningskonstruktionen ändras.

I andra test utvecklade i Sverige, t.ex. Nya SIT (Hellquist, 1989), Gramba (Hansson & Nettelbladt, 2004) och Koltis (Hellquist, 1999) förekommer testning av liknande grammatiska konstruktioner som de i TROG-2, exempelvis: flera element/variabler, pluralform, prepositionerna över/ovanför och under/nedanför samt negation. Men det finns också ett antal konstruktioner i TROG-2 som ej testas i ovanstående svenskutvecklade test, t.ex. subjektsellips, varken X eller Y och subjekt med efterställd bestämning.

6

Syfte Med tanke på förändringarna som gjorts i TROG-2, att versionen anses svårare och kan användas högre upp i åldrarna än TROG, torde en svensk version av TROG-2 vara relevant inom logopedisk verksamhet i Sverige.

Studiens syfte är att översätta TROG-2:s testblankett från engelska till svenska. Genom utvärdering och grammatisk, semantisk och lingvistisk granskning är målet att skapa en svensk översättning som kan användas vid framtida normering.

Frågeställningar Följande frågeställningar rör översättningen av testblanketten:

o Är det möjligt att skapa en fungerande svensk översättning av den engelska testblanketten för TROG-2?

o Bibehålls testets syfte i översättningen? Dvs. testas samma grammatiska konstruktioner i översättningen som i originalet?

Frågeställningarna nedan gäller utvärderingen av testblanketten:

o Finns det tendenser som tyder på att testets uppbyggnad bör ändras för att bättre passa svenska förhållanden?

o Hur förhåller sig svenska utvärderingens försöksdeltagares resultat till den engelska normeringen?

o Bör ändringar göras i översättningen utifrån försöksdeltagarnas testbeteende? o Hur upplevs testmeningarna på svenska? o Hur upplevs bilderna i testet i relation till de svenska testmeningarna?

Metod Initial översättning Den initiala översättningen utfördes av författarna, som är sistaårsstudenter på logopedprogrammet i Umeå och har svenska som modersmål. TROG-2:s engelska testblankett översattes till svenska med hjälp av lexikon och författarnas lingvistiska kunskaper4 i de två språken. Den semantiska, grammatiska samt lingvistiska kongruensen betonades. Även kongruensen mellan testets originalbilder och den översatta testblankettens meningar hölls i åtanke vid översättningen. Under översättningens gång studerades även den svenska testblanketten till den första versionen av TROG för att se hur liknande grammatiska strukturer översatts. Den engelska testblanketten översattes i sin helhet, dvs. försättsblad, testmeningar och ordförrådsdel översattes. Grammatisk och semantisk granskning För att få en så optimal översättning som möjligt verifierades såväl grammatisk som semantisk kongruens mellan översättningen och originalet. Den grammatiska kongruensen kontrollerades av en universitetsadjunkt på institutionen för nordiska språk vid Umeå universitet. Den semantiska kongruensen verifierades av en professor på institutionen för

4 I logopedprogrammet ingår 40 universitetspoäng i lingvistik.

7

moderna språk/engelska vid Umeå universitet. Hädanefter omnämns dessa som grammatisk granskare respektive semantisk granskare. De två granskarna mottog den initiala översättningen och fick på varsitt håll kontrollera språket samt kongruensen med originalet. Översättningen granskades i sin helhet. Efter utförd granskning diskuterade granskarna de föreslagna ändringarna tillsammans med författarna. Detta ledde till en översättning för vidare testning. Reviderad översättning I den reviderade översättningen ingår en lingvistisk granskning och en utvärdering. Lingvistisk granskning Den semantiskt och grammatiskt granskade testblanketten skickades till en universitetslektor på institutionen för filosofi och lingvistik vid Umeå universitet för revidering med fokus på att samma lingvistiska konstruktioner testades i de två språken. Hädanefter omnämns denne som lingvistisk granskare. Ändringar till en slutgiltig version diskuterades med den lingvistiska granskaren. Utvärdering av den svenska testblanketten Övningstest av den svenska testblanketten För att testa om den översatta versionen av testblanketten var funktionell i en testsituation utfördes ett övningstest. Material TROG-2:s testbilder användes tillsammans med den semantiskt och grammatiskt granskade versionen av TROG-2:s testblankett. Försöksdeltagare Ett barn, 4:5 år, och en vuxen, 60 år, deltog. Försöksdeltagarna rekryterades via personlig kontakt. Urvalskriterierna för deltagarna var de samma som vid utvärderingen av testblanketten (se nedan, Utvärdering av den svenska testblanketten).

Procedur Hela testningen videofilmades och ägde rum i ett behandlingsrum på logopedmottagningen vid Norrlands universitetssjukhus (NUS). Testledare och försöksdeltagare satt snett mitt emot varandra. Testet låg mellan dem på bordet så att båda såg testet. Testledaren, en sistaårsstudent på logopedprogrammet, testade enskilt ett barn respektive en vuxen med den svenska testblanketten. Före testningen bekantade sig testledaren med testet och manualen. Detta gjordes i samråd med författarna. Under testningen studerade författarna om försöksdeltagarna reagerade inadekvat på någon del av testet, vilket då noterades. Efter testningen granskades den svenska versionen av testblanketten i samråd med testledaren. Denne gav sina synpunkter på hur testadministreringen med den svenska blanketten upplevdes. Försöksdeltagarnas eventuella felsvar granskades och dessa relaterades till eventuella svårigheter med att förstå testblanketten. Videofilmningen användes som underlag i granskningen.

Vid testningen uppmanades testledaren att genomföra hela testet om det ansågs vara möjligt. Enligt den engelska testmanualen (Bishop, 2003) bör testningen avbrytas efter fem, i följd, missade block. I övrigt efterföljdes manualens anvisningar för testadministrering.

8

Inga ändringar utfördes efter övningstestningen. I block L: Subjektsellips upplevdes dock meningsbyggnaden ovanlig av såväl den vuxna testdeltagaren som testledaren. Menings-byggnaden behölls trots detta vid utvärderingen för att förbli trogen originalstrukturen som testas i blocket. Utvärdering av den svenska testblanketten Material TROG-2:s testbilder användes tillsammans med den semantiskt och grammatiskt granskade versionen av TROG-2:s testblankett. Försöksdeltagare Åtta barn i åldrarna 4:6-5:9 år, 8 ungdomar mellan 15:0 och 15:11 år, samt 8 vuxna i åldrarna 28-64 år deltog. De yngsta åldrarna som testet avser efterfrågades av författarna, därför valdes förskolebarn till barngruppen. Femtonåringar utgjorde ungdomsgruppen. Den första versionen av TROG är normerat upp till 12:11 år och därför eftersöktes äldre ungdomar. I vuxengruppen efterfrågades en spridning från yngre till äldre vuxna. Könsfördelningen var jämn i samtliga grupper. Deltagarna var alla, utom en uppsaliensisk man, bosatta i Umeå och deltog efter att de eller deras föräldrar givit sitt medgivande (blankett för skriftligt medgivande se Bilaga 2, 3 och 4). Försöksdeltagarna valdes ut slumpvis. En förskola, en högstadieskola och en arbetsplats i Umeå stad valdes ut från www.eniro.se. Samtliga män i vuxengruppen rekryterades dock ur bekantskapskretsen. Försöksdeltagarna behövde uppfylla följande urvalskriterier (för åldersspecifika urvalskriterier, se Bilaga 2, 3 och 4):

• ingen känd språkstörning • normal hörsel • svenskfödd • enspråkig med svenska som modersmål • ingen känd dyslexi • ej behandlats av logoped tidigare

Procedur Efter överenskommelse med föräldrarna och/eller försöksdeltagarna genomfördes testningen på förskola, högstadieskola, arbetsplats eller på logopedmottagningen vid NUS. Varje deltagare testades av en av författarna, i ett avskilt rum. Den andra författaren närvarade som observatör vid testningen. Testledare och försöksdeltagare satt mitt emot varandra vid ett bord.

Vid testningen följdes anvisningarna i originalets manual (Bishop, 2003), med undantag av att testet genomfördes i sin helhet på alla testdeltagare i möjligaste mån. I manualen anges, som nämnts ovan, att testet skall avbrytas efter fem på varandra i följd missade block. Försöksdeltagarna fick inför testningen instruktionen att peka på den bild som stämde bäst överens med den mening testledaren läste upp. Svar markerades genom att siffran på bilden försöksdeltagaren pekade på noterades i blanketten.

Observatören iakttog försöksdeltagarna under testningen och gjorde noteringar angående repetitioner och tvekningar i ett formulär. Tvekningarna bedömdes utifrån upplevd längd och graderades på en skala mellan 0 och 2 (0: ingen tvekan, 1: kort tvekan, 2: lång tvekan). Som repetition räknades de fall där försöksdeltagarna själva repeterade en testmening eller där försöksdeltagarna bad testledaren att upprepa testmeningen. Det totala antalet repetitioner per testmening noterades.

Ungdomarna och de vuxna ombads besvara ett antal utvärderingsfrågor muntligt efter genomförd testning. Följande frågor ställdes:

o Hur upplevde du testets svårighetsgrad? o Hur upplevde du språket?

9

o Upplevde du meningarna vara konstlade eller naturliga? o Passade meningarna till bilderna i testet?

Reliabilitet Testet administrerades av samma person vid samtliga testningar. Träning i testadministrering föregick utvärderingen, då testledaren följde anvisningarna i originalets manual vid testning av en person ur bekantskapkretsen. Testningen analyserades och författarna fattade gemensamma beslut om testledarens förhållningssätt till olika situationer som skulle kunna uppstå i testsituationen. Detta för att säkerställa en så adekvat och manualtrogen testning som möjligt. Kulturell validitet Författarna bedömde att det engelska bildmaterialet var gångbart även vid testning av svenska individer, då inga kulturella skillnader mellan länderna ansågs avspeglas i bilderna. Slutgiltig översättning Författarna analyserade de resultat som framkommit vid den semantiska, grammatiska och lingvistiska granskningen samt utvärderingen, och fattade beslut om hur den slutgiltiga testblanketten skulle se ut för att passa för testning på svenska vid framtida normering. Resultat Initial översättning Ett par grammatiska konstruktioner ansågs särskilt svåra att hitta en svensk motsvarighet till vid den initiala översättningen, nämligen L: Zero anaphor och N: Pronoun binding. Författarna saknade i dessa fall översättningsförslag och efterfrågade därför förslag från granskarna.

Vid den initiala översättningen ansågs även vissa ord vara särskilt svåra att översätta. I två fall gavs två ordalternativ. Push översattes med puttar på/knuffar. Testledaren kan då själv välja den mest passande varianten. Ordalternativen tant och farbror, till kvinna respektive man, finns angivet för att de eventuellt upplevs som lämpligare vid testningen av barn. I den engelska testblanketten finns alternativet lady till woman, medan det till man inte ges något alternativ.

Översättningsförslag till there is efterfrågades av författarna (författarnas förslag ges inom parentes), t.ex. i F2: There is a long pencil and a red ball (Där är en lång penna och en röd boll). Detsamma gällde vid val av passivform i K1: The cow is chased by the girl (Kon blir jagad av flickan/Kon jagas av flickan).

För översättningen av engelskans above och below, stod valet mellan över/ovanför och under/nedanför. I Norstedts stora engelska-svenska ordbok (2000) finns bland annat dessa alternativ uppräknade: nedanför, nedom, under respektive över, högre än, ovan[för]. I första versionen av TROG används ovanför och nedanför. I andra test som används inom logopedin förekommer framförallt testning av under (Nya SIT, Hellquist, 1989; Nya Nelli, Holmberg & Sahlén, 2000; Koltis, Hellquist, 1999), men även av ovanför (Nya Nelli, Holmberg & Sahlén, 2000). Slutligen valdes över och under.

10

Grammatisk och semantisk granskning Den semantiska och den grammatiska granskaren föreslog ändringar av namnen på några av de grammatiska konstruktionerna. Dessa visas i Tabell 3. Tabell 3 Engelsk benämning, författarnas översättning samt granskarnas namnförslag på de

grammatiska konstruktionerna Engelsk

benämning Initial översättning

Enligt grammatisk granskare

Enligt semantisk granskare

C Reversible in and on

Prepositionerna i och på

Reversibelt i och på -

E Reversible SVO Reversibelt aktivum Reversibel ordföljd (SVO)

-

G Relative clause in subject

Relativsats inom subjekt

- Relativsats i subjektet

I Reversible above and below

Prepositionerna över och under

Reversibelt över och under

-

L Zero anaphor

? Tillbakasyftning Nollanafor

N Pronoun binding

? Pronominell syftning Pronomenbindning

Q Postmodified subject

Postmodifierat subjekt

Subjekt med efterställd bestämning

-

S Relative clause in object

Relativsats inom objekt

- Relativsats i objektet

Utifrån den grammatiska granskarens förslag valdes Reversibelt i och på för block C samt Reversibel ordföljd (SVO) för block E respektive Reversibelt över och under för block I. Namnen på block G och S modifierades något efter den semantiska granskarens kommentar till Relativsats inom subjektet respektive Relativsats inom objektet. För två konstruktionsnamn, L och N, gavs olika förslag från granskarna. Slutligen valdes Pronominell syftning för block N och kompromissen Nollanafor, ingen tillbakasyftning på subjektet för block L.

Nedanstående ordval och meningsstrukturer diskuterades. Vid översättningen av there is (block F) upplevde författarna och granskarna svårigheter att hitta en passande översättning till svenska. Efter personlig kommunikation med den grammatiska granskaren valdes slutligen här är, framför bl.a. där ligger, där är. Även översättningen av to be (att vara) ansågs svår att direktöversätta. I svenskan upplevs det, enligt den grammatiska granskaren, naturligare att använda mer precisa verb än vara, såsom sitta, stå eller ligga. I testblanketten användes vara i den mån det ansågs lämpligt och de mer precisa verben i övriga fall, ex The cows are under the tree vs. Korna står under trädet. The flower is above the duck vs. Blomman är över ankan.

I ett fall, push, valdes ett ordalternativ i översättningen istället för två, knuffar istället för puttar på/knuffar, som dock används i första versionen av TROG (Roldin, 1998). Detta för att få en tydligare testblankett, enligt den semantiska granskaren. Den grammatiska granskaren föreslog ändring från lådan till asken som översättning av ordet the box. Författarna ansåg dock lådan vara mer passande för testets målgrupper. Man och woman/lady översattes till kvinna/tant och man/farbror. Den semantiska granskaren ansåg damen vara ett bättre ordval än tanten. Tanten valdes trots detta för att vara mer likt farbrorn. Denna granskare föreslog också att touch skulle översättas med vidrör, författarna valde dock att behålla verbet rör.

11

I den engelska testblanketten förekommer ingen kommatering. Den semantiska granskaren ansåg att detta underlättar uppläsningen av meningarna t.ex. Boken, som är röd, ligger på pennan (jmf med engelska originalet: The book that is red is on the pencil) från block G.

Som nämnts har svenskan två sätt att bilda passivum, bli + perfekt particip (blir jagad) och tillägg av suffixet –s (jagas). I översättningen av engelskans passivum (block K) t.ex. The cow is chased by the girl valdes Kon blir jagad av flickan istället för Kon jagas av flickan. Enligt den grammatiska granskaren används bli + perfekt particip oftare i de fall då en aktiv agent finns med i bilden. Relativmarkören som lades till i block T (Fåret som flickan tittar på springer/The sheep the girl looks at is running), efter den semantiska granskarens förslag.

För att underlätta uppläsningen och minska risken att testledare läser icke-talspråkligt valdes formen dom framför de och dem som översättning av they, trots att den semantiska granskaren föreslog de och dem.

Den grammatiska och semantiska granskningen resulterade i en ny testblankett som användes i utvärderingen. Ordval och meningsstrukturer diskuterades med granskarna men de slutgiltiga besluten fattades av författarna utifrån deras logopediska kompetens.

Reviderad översättning Lingvistisk granskning Den lingvistiska granskaren gav utlåtanden gällande översättningen av de grammatiska konstruktionerna som ingår i testet. Dessa visas i Tabell 4. Tabell 4 Översättning av grammatiska konstruktioner som ingår i TROG-2 Engelsk benämning Efter semantisk och grammatisk

granskning Enligt lingvistisk granskare

A Two elements Satser med två variabler Två element B Negative Negationer Negation D Three elements Satser med tre variabler Tre element E Reversible SVO Reversibel ordföljd (SVO) Reversibelt SVO F Four elements Satser med fyra variabler Fyra element L Zero anaphor Nollanafor, ingen tillbakasyftning på

subjektet Subjektsellips

T Centre-emdedded sentence

Inskjutna satser Centruminbäddade satser

Benämningen Nollanafor, ingen tillbakasyftning på subjektet för block L upplevde den lingvistiska granskaren ej vara korrekt utan föreslog istället Subjektsellips. Denna tyckte även att element är ett bättre ordval än variabel för konstruktionerna i block A, D och F, samt att Negation (block B) bör stå i singularis, ej pluralis. Hon menade också att Centruminbäddade satser är att föredra framför Inskjutna satser i block T. För E: Reversibel ordföljd (SVO) föreslogs konstruktions-namnet Reversibelt SVO.

Även andra ändringar rekommenderades efter den lingvistiska granskningen. För att göra meningarna i block C helt reversibla dvs. omkastbara (t.ex. Ankan är på bollen - Bollen är på ankan) var den lingvistiska granskarens förslag att ändra verben står och ligger i C2 och C3 till är.

Det, enligt författarna, svåröversatta uttrycket there is, som efter semantisk och grammatisk granskning översattes med här är, ansåg den lingvistiska granskaren bättre kunna översättas med det finns. Detta ansåg hon vara mer allmängiltigt.

12

Enligt den lingvistiska granskaren bör relativmarkören som ej finnas med i block T. Hon menar att man är mer trogen originalets struktur genom att inte lägga till relativmarkören då de centruminbäddade relativsatserna i det engelska originalet saknar inledaren som till relativ-satsen. Som nämnts är det vanligare att utelämna inledaren som i relativsatser i engelska än i svenska, men dock fullt möjligt på svenska.

Utöver ovanstående förslag till ändringar diskuterades även block P, Q och G. Med anledning av att engelskan är ett rent SVO-språk till skillnad från svenskan som är ett V2-språk blir placeringen av uttrycket men inte i block P, inte alltid den samma på svenska som på engelska. Engelskans but not förekommer som en odelad helhet i de fyra testmeningarna, medan svenskans men inte delas p.g.a. ett verb i P4: Flickan springer men pekar inte. Samtliga meningar i block Q, går ej att översätta på samma sätt till svenska. Detta p.g.a. att gerundivumformen –ing på engelska, i Q1: The elephant pushing the boy is big och Q3: The horse chasing the girl is big, på svenska behöver översättas med en relativsats Elefanten som knuffar pojken, är stor respektive Hästen som jagar flickan är stor. Detta medför att dessa testmeningar liknar konstruktionerna i testmeningarna i block G. Dock föreslogs inga ändringar i dessa block. Utvärdering av den svenska testblanketten Ungdomar och vuxna I detta kapitel redovisas resultaten för två av utvärderingens grupper, ungdomar och vuxna. Därefter redovisas resultaten för utvärderingsgruppen barn. Antal klarade block I Tabell 5 presenteras de enskilda försöksdeltagarnas resultat. Ett klarat block innebär att försöksdeltagaren klarat samtliga fyra delmoment som ingår i blocket. Tabell 5 Antal klarade block för ungdomar och vuxna Antal klarade block av totalt 20

Försöksdeltagare Ungdomar Försöksdeltagare Vuxna 1 19 1 18 2 19 2 18 3 19 3 18 4 19 4 20 5 20 5 17 6 20 6 18 7 20 7 19 8 19 8 19

Tabell 5 visar att ungdomarna tenderar att prestera högre poäng än de vuxna.

Då man konverterar antal klarade block till percentiler enligt den engelska normeringen (Bishop, 2003) visar det sig att ungdomarna i denna utvärdering hamnar mellan percentil 61 och 73. De vuxna i utvärderingen placerar sig mellan percentil 37 och 73. Enligt den engelska normeringen innebär 18 klarade block percentil 47 för ungdomar och vuxna.

Blockens totalpoäng Som nämnts ovan består TROG-2:s testblankett av 20 block med fyra delmoment i vardera block. I Figur 2 redovisas varje blocks totalpoäng utifrån försöksdeltagarnas resultat. Varje enskilt testblock kan maximalt uppnå 32 poäng. Maxpoängen uppnåddes om samtliga

13

försöksdeltagare i gruppen fick alla rätt på de fyra delmoment som ingår i varje block, en poäng gavs för varje klarat delmoment5

0

5

10

15

20

25

30

35

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Block

Ant

al k

lara

de p

oäng

UngdomarVuxna

Figur 2 Blockens totalpoäng för ungdomar och vuxna. I Figur 2 kan utläsas att samtliga försöksdeltagare klarade de nio första blocken, A-I. Det block som har lägst totalpoäng är det sista blocket, block T: Centruminbäddade satser, med 28 poäng för ungdomarna respektive 27 poäng för de vuxna. De vuxna har ett block med lägre totalpoäng, nämligen N: Pronominell syftning med 26 poäng. Ungdomarna har däremot full totalpoäng för detta block. Felsvar i de olika delmomenten Tidigare har endast blockresultat visats, så i Figur 3 presenteras nu de olika delmoment där de två utvärderingsgrupperna gjort fel. De delmoment där ungdomarna och de vuxna gjort fel redovisas i Figur 3.

0

1

2

3

4

5

J1 K3 L1 M3 N1 N4 Q1 S1 S4 T2 T3

Delmoment

Ant

al fe

lsva

r

UngdomarVuxna

Figur 3 Antal felsvar i olika delmoment för ungdomar och vuxna. Flest försöksdeltagare, sammanlagt sex stycken, har gjort fel på delmoment T3 (T: Centruminbäddade satser). Därefter kommer N1, N4 (N: Pronominell syftning) och T2 där tre försöksdeltagare angivit fel svar.

5 fyra delmoment multiplicerat med antalet försöksdeltagare: 4 x 8 = 32

14

I Figur 4 har ungdomarnas och de vuxnas felsvar slagits ihop för att redovisa hur de svarat fel i de olika delmomenten.

0

1

2

3

4

5

J1 L1 M3 N1 N4 K3 Q1 S1 S4 T2 T3

Delmoment

Ant

al fe

lsva

r

Alternativ 1Alternativ 2Alternativ 3Alternativ4

Figur 4 Felsvarsanalys i delmomenten för ungdomar och vuxna. I figuren redogörs för de delmoment där flest ungdomar och vuxna svarat fel (N1, N4, T2 och T3). Man kan utläsa att 3 av 3 försöksdeltagare som svarat fel på delmoment N1 och N4 (N: Pronominell syftning) valt ett svarsalternativ där de misstolkar den pronominella syftningen. Exempelvis N4: Kvinnan/tanten ser att flickan rör henne, där de valt svarsalternativ 3 (En flicka ser att en kvinna rör henne).

För felsvaren i block T: Centruminbäddade satser, har försöksdeltagarna valt ett alternativ där verbet tillhör substantivet i den centruminbäddade relativsatsen istället för substantivet i huvudsatsen. Vid delmoment T2: Mannen/Farbrorn som elefanten ser äter, har tre försöksdeltagare tolkat meningen som att verbet äter hör till elefanten som är subjekt i den centruminbäddade satsen, och inte till det korrekta subjektet mannen (svarsalternativ 3: En man ser att en elefant äter). Försöksdeltagarna gör liknande fel på delmoment T3: Ankan som bollen ligger på, är gul. De som gör fel valde mellan två felaktiga svarsalternativ (alternativ 4: en gul boll ligger på en vit anka och svarsalternativ 1: en vit anka står på en gul boll). Observation av försöksdeltagare under testet Under testningen observerades försöksdeltagarna av en av författarna. Beteenden som bedömdes som tecken på osäkerhet såsom tvekan och repetition noterades vid varje delmoment. Tvekan bedömdes på en skala 0-2 utifrån upplevd längd. I Tabell 6 redovisas de delmoment som bedömts innehålla mest tvekan från försöksdeltagarna. Tabell 6 De delmoment där vuxna och ungdomar har bedömts tveka mest Tvekan

Ungdomar Vuxna Sammanlagt E1 4 0 4 I2 0 5 5 L1 3 8 11 L2 4 0 4 O4 4 0 4 M4 7 0 7 S2 0 5 5 T3 0 5 5 T4 0 4 4

15

Man ser relativt spridda skurar med många tvekningar totalt för samtliga försöksdeltagare, men det är endast ett fåtal delmoment där flera försöksdeltagare tvekat och det är de ovanstående. De vuxna tvekade generellt sätt mer än ungdomarna och hade större spridning på sin osäkerhet över de olika delmomenten. Det är delmoment L1 där flest ungdomar och vuxna har tvekat, totalt 11 tvekningar. Detta delmoment är också ett delmoment där en försöksdeltagare svarat fel (jmf Figur 3). Ett delmoment där viss tvekan verkade föreligga hos de vuxna (fem tvekningar) är delmoment T3, det delmoment där flest försöksdeltagare också gjort fel. I övrigt tycks inga fler paralleller kunna dras mellan delmoment där försöksdeltagarna gjort fel och tvekat.

I Tabell 7 presenteras de delmoment där testmeningarna upprepades av försöksdeltagarna själva eller där försöksdeltagarna sammanlagt bett om upprepningar från testledaren minst två gånger. Tabell 7 Sammanlagda antalet repetitioner (minst två) för vuxna och ungdomar i olika delmoment Repetition

Ungdomar Vuxna Sammanlagt L1 0 2 2 L4 0 2 2 N1 0 2 2 P3 0 6 6 Q2 0 3 3 R1 0 2 2 T3 3 2 5 T4 0 2 2 Totalt sett repeterade eller bad de vuxna om repetition fler gånger än ungdomarna, 35 gånger för de vuxna respektive sju gånger för ungdomarna. För de vuxna har repetitionerna relativt stor spridning med många delmoment där endast en försöksdeltagare repeterat. De åtta delmomenten i Tabell 7 är de som resulterade i minst två repetitioner för samtliga försöksdeltagare. Man kan utläsa att P3 är det delmoment som repeterats flest gånger med sex repetitioner, därefter kommer T3 med fem repetitioner och Q2 med tre repetitioner. Vad gäller delmoment P3 bör sägas att en och samma försöksdeltagare repeterade meningen för sig själv fyra gånger. Delmoment T3 är det delmoment där flest försöksdeltagare gjort fel (jmf Figur 3) och delmomentet har också relativt många tvekningar (fem stycken). Vid delmoment N1 missade tre försöksdeltagare och två försöksdeltagare bad om repetition. I övrigt tycks inga fler paralleller kunna dras mellan delmoment där försöksdeltagare gjort fel och repeterat eller bett om repetition. Analys av kommentarer utifrån utvärderingsfrågor Efter genomförd testning fick alla ungdomar och vuxna besvara ett antal utvärderingsfrågor (se Metod för närmare beskrivning av frågorna). I Tabell 8 presenteras resultatet av utvärderingsfrågan angående testblankettens svårighetsgrad. Tabell 8 Ungdomars och vuxnas bedömning av testblankettens svårighetsgrad Svårighetsgrad Ökade successivt Ökade inte VarierarUngdomar 4 1 3 Vuxna 3 0 5 Sammanlagt 7 1 8

16

Utifrån Tabell 8 kan man se att 8 av 16 försöksdeltagare upplevde att svårighetsgraden på den svenska testblanketten varierade i svårighetsgrad, medan 7 av 16 försöksdeltagare tyckte att den ökade successivt. Endast en försöksdeltagare ansåg att svårighetsgraden ej ökade. Följande tre kommentarer har valts ut för att representera de kommentarer som gavs från utvärderingsgrupperna angående testets svårighetsgrad, utöver svaren på frågorna i Tabell 8:

• ”Svårare mitt i, lättare i början och slutet.” • ”Lätt, svårare, lätt, svårt.” • ”Mot slutet blir det svårare, troligen för att man blir lite trött.”

I Tabell 9 presenteras resultatet av utvärderingsfrågorna angående testblankettens språk. Tabell 9 Ungdomars och vuxnas bedömning av testblankettens språk Språket

Naturligt Konstlat Varken eller Lätt Svårt Varken ellerUngdomar 6 1 1 7 0 1 Vuxna 5 3 0 6 0 2 Sammanlagt 11 4 1 13 0 3

De flesta försöksdeltagarna ansåg att språket i testblanketten var naturligt och lätt. Fyra försöksdeltagare upplevde dock språket vara konstlat. Nedanstående kommentarer uttrycktes i anslutning till frågeställningarna angående testblankettens språk:

• ”Språket låter konstlat. Inget man säger i vardagen.” • ”Lätt, men man blir tvungen att tänka till ändå.” • ”Ibland är språket lite bak och fram, man måste lyssna klart till slutet av

meningen.”

I Tabell 10 presenteras resultatet av utvärderingsfrågan angående testmeningarna i relation till testets bilder. Tabell 10 Ungdomars och vuxnas bedömning av testets bilder i relation till testmeningarna Bilderna

Passar Passar ej Varken ellerUngdomar 8 0 0 Vuxna 8 0 0 Sammanlagt 16 0 0

Testets bilder bedömdes vara passande till testblankettens meningar av samtliga 16 försöksdeltagare. Barn Nedan rapporteras barnens resultat vid utvärderingen. Inledningsvis redovisas resultat för både fyraåriga och femåriga barn gemensamt och därefter enskilt för de två olika åldersgrupperna.

17

Antal klarade block I Tabell 11 redovisas de enskilda försöksdeltagarnas resultat under varje åldersgrupp. Ett avklarat block innebär i detta fall att försöksdeltagaren inte får ha fel på något av blockens fyra delmoment. Tabell 11 Antal klarade block för barnen

Försöksdeltagare Antal klarade block av

totalt 20 4:6-4:11 år: 1 6 2 2 3 4 5:0-5:5 år: 4 14

5 11 6 6

5:6-5:11 år: 7 14 8 15

Fyraåringarna presterade i genomsnitt färre antal klarade block än femåringarna. I gruppen med femåriga barn är spridningen av antal klarade block större än bland fyraåringarna, jämför femåriga försöksdeltagarna 6 och 8 där det skiljer nio klarade block. Vid en omvandling av antalet klarade block för utvärderingens 4:6-4:11-åringar till percentiler enligt den engelska normeringen, placerar de sig mellan percentil 10 och 50. Samma omvandling för de andra åldersgrupperna ger för 5:0-5:5-åringarna ett spann från percentil 32 till 98 och 5:6-5:11-åringar fördelas mellan percentil 94 och 96. Blockens totalpoäng Liksom för ungdomarna och de vuxna kunde varje enskilt testblock uppgå till maximalt 32 poäng. Maxpoängen uppnåddes om samtliga barn fick alla rätt på de fyra delmoment som ingår i varje block, en poäng gavs för varje klarat delmoment6. Figur 5 visar varje blocks totalpoäng utifrån försöksdeltagarnas resultat.

0

5

10

15

20

25

30

35

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Block

Kla

rade

poä

ng

Figur 5 Blockens totalpoäng för fyraåriga och femåriga barn i studien. Block B: Negation, klarades av flest barn och har därmed den högsta poängen, 31 poäng. Barnen fick även höga resultat, 30 poäng, på de i testet tidigt förekommande blocken A: Två element, C: Reversibelt i och på och E: Reversibelt SVO. De blocken som genererade lägst poäng vid utvärderingen var block O: Varken X eller Y som fick 10 poäng och block T: Centruminbäddade satser med 7 poäng.

6 fyra delmoment multiplicerat med antalet försöksdeltagare: 4 x 8 = 32

18

Fyraåringarnas resultat I Figur 6 visas fyraåringarnas resultat på de olika blocken. Om samtliga fyraåringar genomförde ett block felfritt uppnådde blocket 12 poäng7.

0

2

4

6

8

10

12

14

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Block

Kla

rade

poä

ng

Figur 6 Blockens totalpoäng för fyraåringar. Block B: Negation och block E: Reversibelt SVO är de block som samtliga fyraåringar genomförde felfritt. Block O: Varken X eller Y fick lägst resultat, 1 poäng. Block T: Centruminbäddade satser visar också ett lågt resultat, 2 poäng av 12. Femåringarnas resultat I Figur 7 visas femåringarnas resultat på de olika blocken, med avseende på hur många delmoment i varje block som klarades. Om samtliga femåringar genomförde ett block felfritt uppnådde blocket 20 poäng8.

0

5

10

15

20

25

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Block

Kla

rade

poä

ng

Figur 7 Blockens totalpoäng för femåringar. Fyra block klarades av samtliga femåringar, Block A: Två element, F: Fyra element, K: Reversibelt passivum, M: Pronomen: genus och numerus. Liksom för fyraåringarna var block O: Varken X eller Y och Block T: Centruminbäddade satser, de svåraste blocken med 9 respektive 5 uppnådda poäng av 20.

7 3 försöksdeltagare x 4 delmoment = 12 poäng 8 5 försöksdeltagare x 4 delmoment = 20 poäng

19

Observation av försöksdeltagare under testets gång Under testningen observerades försöksdeltagarna av en av författarna. Beteenden som bedömdes som tecken på osäkerhet såsom tvekan och repetition noterades vid varje delmoment. Tvekan bedömdes på en skala 0-2 utifrån upplevd längd. I Tabell 12 redovisas de delmoment som bedömts innehålla mest tvekan från barnen. Tabell 12 De delmoment där barnen har bedömts tveka mest (minst fyra) Tvekan

Fyraåringar Femåringar Totalt F1 2 2 4 F2 1 3 4 F3 2 2 4 L1 1 5 6 L2 2 2 4 L3 2 2 4 M3 0 4 4 P1 2 3 5 Många enstaka tvekningar förekom spritt över testet, de första blocken (A till C) genererade dock färre tvekningar än övriga block. I Tabell 12 redovisas endast de delmoment där tre eller fler tvekningar förekommit hos barnen. Barnen har bedömts tveka vid fler olika delmoment och mer frekvent än ungdomarna och de vuxna. Delmoment L1 (Mannen/Farbrorn tittar på hästen och springer) får flest tvekningar, sex stycken. Delmoment L1 är också det delmoment där flest ungdomar och vuxna tvekat (se Tabell 6). Vad gäller repetition av delmoment repeterar eller ber femåringarna om fler repetitioner än fyraåringarna, 22 respektive 8 repetitioner. Det är en relativt jämn fördelning av repetitionerna i båda barngrupperna. Endast L3 har fått tre repetitioner. Övriga delmoment som repeterats har fått totalt en repetition (11 delmoment) eller två (8 delmoment). Endast R1, av dessa, repeteras av såväl barnen som ungdomarna och de vuxna. Slutgiltig översättning En slutgiltig testblankett skapades utifrån de resultat som framkommit vid den semantiska, grammatiska och lingvistiska granskningen samt utvärderingen.

Testkonstruktionen i block A, D och F heter på engelska element (A: Two elements, D: Three elements och F: Four elements). Vid översättningen av denna term valde författarna mellan variabel och element. Ordet variabel används i svenska test, t.ex. Nya SIT (Hellquist, 1989). Även i den svenska översättningen av den första versionen av TROG används benämningen variabel. Den lingvistiska granskaren ansåg att ordet element var en mer passande beteckning. Till den slutliga testblanketten valdes den term som inom svensk logopedi tycks vara etablerad, nämligen variabel.

För testkonstruktion I: Reversibelt över och under, omvärderades valet av översättningen för above och below. Beteckningarna ovanför och nedanför ansågs vara mer passande till de aktuella testbilderna, även om de troligtvis är mindre vanligt förekommande i barns språk. Även en av försöksdeltagarna kommenterade testmeningen I1 ”Jag skulle säga ovanför ankan istället för över”. Övriga konstruktionsnamn som föreslogs av den lingvistiska granskaren applicerades i den slutgiltiga testblanketten.

Utifrån den lingvistiska granskarens rekommendation valde författarna att ändra verben står och ligger i C2 och C3 till är, för att göra meningarna helt reversibla. Vad gäller block T: Centruminbäddade satser, valde författarna även där att följa den lingvistiska granskarens linje genom att utelämna som vid översättningen för att förbli trogna originalets struktur. Den

20

enligt författarna svåröversatta konstruktionen there is i block F ändrades till det finns, även det för att förbli trogna det engelska uttrycket. Diskussion Resultatdiskussion Utifrån studiens resultat ser man att samtliga försöksdeltagare befinner sig inom normala percentilvärden utifrån den engelska normeringen utom den yngsta barngruppen där en försöksdeltagare har ett något lågt percentilvärde. Enligt den lingvistiska granskningen testas samma konstruktioner på svenska som i originalblanketten.

Ungdomarna i denna studie presterar något högre värden än de vuxna. Detta skulle kunna bero på att högstadieelever är mer vana att utsättas för test samt att lyssna till och svara på frågor längre stunder än vuxna. Dock borde en sådan aspekt även avspeglas i de engelska normeringsresultaten för ungdomsgruppen, vilket den ej gör.

Vad gäller barnen är spridningen i antalet klarade block stor. Detta torde tyda på skillnader i de få barnens prestation snarare än testets lämplighet för svenska barn. Med ett större deltagarantal skulle mer generella siffror troligtvis noteras för samtliga försöksdeltagar-grupper. Resultaten ger stöd för att testning på svenska kan utföras med bibehållet syfte, dock måste en svensk normering genomföras.

Ibland ändras däremot strukturen i andra delar av testmeningarna, t.ex. i block Q: Subjekt med efterställd bestämning där engelskans gerundivum måste översättas med en relativsats på svenska. Två testmeningar i block Q (Q1 och Q3) liknar därmed block G: Relativsats inom subjektet. Barnen i utvärderingen gör något färre fel i de meningar i Q som översatts med relativsats. I den engelska normeringen för barn framgår att block Q upplevs vara svårare än G. För barnen i denna studie uppnår blocken samma poäng. Detta anser författarna inte nämnvärt påverkar testets lämplighet på svenska, men man bör dock vara medveten om olikheterna mellan testmeningarna i block Q.

Författarna upplever att inga av försöksdeltagarnas felsvar eller tvekningar kan härledas ur översättningen. Det tycks snarare handla om att försöksdeltagarna har svårigheter att tolka testbilderna eller att felsvaren helt enkelt sker p.g.a. att blocken testar svåra grammatiska konstruktioner. Delmoment L1 (Mannen/Farbrorn tittar på hästen och springer) får flest tvekningar för samtliga utvärderingsgrupper. Flera försöksdeltagare kommenterade att just denna bild var otydlig: ”Det är svårt att se vart mannen tittar” och ”Är det den mannen som springer, det var inte tydligt”. Bland ungdomarna och de vuxna var det endast en vuxen försöksdeltagare som svarade fel på detta delmoment. Detta borde tyda på att konstruktionen i sig inte var svår utan att försöksdeltagarna tvekade för att hitta rätt bland de otydliga bilderna. Barnen fick inte heller fler felsvar på detta block än på de andra blocken.

Försöksdeltagarnas felsvar skedde framförallt på de block som även får låga poäng i den engelska normeringen, nämligen block O och T. Block N fick låga poäng av de vuxna, också det ses som en svår grammatisk konstruktion. I enlighet med Bishops originalversion av TROG-2, där hon lagt upp testkonstruktionerna utifrån ökande svårighetsgrad, är de senare blocken och då framförallt T bland de svårare för ungdomarna och de vuxna i den svenska utvärderingen. De vuxna får även lägre poäng på block N: Pronominell syftning. Det är vanligt förekommande, enligt Bishop (2003), att såväl personer med normalutvecklat språk som personer med språkstörning betraktar pronomenet som tvetydigt i denna typ av konstruktioner. Dvs. man tolkar pronomenet henne som referens antingen korrekt till kvinnan/tanten eller felaktigt till flickan i testmeningen Kvinnan/Tanten ser att flcikan rör henne. Detta kan förklara de vuxna försöksdeltagarnas felsvar i detta block. Det verkar alltså inte vara översättningen som medför problem.

21

Utifrån den engelska normeringen för barnen följer inte testets blockordning en konsekvent stigande svårighetsgrad. Liknande resultat ses även på blockresultaten för barnen i utvärderingen. Detta gäller speciellt för fyraåringarna som hade låga resultat på mittenblocken I: Reversibelt ovanför och nedanför, J: Komparativ och K: Reversibelt passivum. Fem-åringarnas resultat visar ett starkare samband med stigande svårighetsgrad och blockordning, men de presterar oproportionerligt låga resultat på block I och O i förhållande till deras placering i testet. Block O: Varken X eller Y, är ett svårt block för de svenska barnen i båda åldersgrupperna, liksom för de engelska. Vid normeringen av TROG framkom liknande resultat, dvs. att yngre barn har svårigheter att förstå konstruktionen varken eller (Lindberg & Linjer, 1998). Även block T: Centruminbäddade satser får låga poäng för barnen. Av de två blocken med lägst resultat klarar fyraåringarna det sistkommande blocket T bättre än det tidigare förekommande block O. Barnen varken tvekar eller ber om repetition oftare vid dessa svårare block.

Vid utvärderingsfrågorna upplever hälften av försöksdeltagarna att svårighetsgraden i testet varierar. Detta tyder på att de anser att även andra block, utöver de i slutet av testet, är svåra. Men nära hälften av försöksdeltagarna tycker också att svårighetsgraden ökar successivt. Försöksdeltagarnas resultat bör dock kunna tolkas som att det är mot slutet de svåraste blocken finns, utöver block N. En anledning till att fler felsvar ges mot slutet skulle kanske också kunna vara det som en försöksdeltagare nämner: ”Mot slutet blir det svårare, troligen för att man blir lite trött”.

Att blockens ordning inte strikt följer en stigande svårighetsgrad innebär enligt författarna inte ett missvisande resultat på svenska testpersoner. Testet avbryts först efter fem i följd missade block, vilket korrigerar att svårare block (för utvärderingens deltagare) återfinns i mittpartiet av testet.

De flesta försöksdeltagarna anser att språket i testblanketten är naturligt och lätt, några upplever dock språket vara konstlat. Att vissa anser språket vara konstlat borde bero på att meningarna i vår översättning är konstruerade dels för att testa en viss konstruktion och dels för att passa till det befintliga bildmaterialet. Testets bilder bedöms vara passande till testblankettens meningar av samtliga försöksdeltagare. Författarna tolkar det som att testet fungerar att använda med en svensk testblankett tillsammans med det engelska bildmaterialet. Metoddiskussion Deltagarantalet i utvärderingsgrupperna var begränsat. Med ett större antal deltagare inom en större geografisk spridning och från olika arbetsplatser, skolor och förskolor skulle mer generella siffror kunna uppnås. När man tolkar resultaten bör man notera att samtliga män rekryterats ur bekantskapskretsen till skillnad från kvinnorna i vuxengruppen som alla arbetade på samma arbetsplats. En av männen var också bosatt i Uppsala, de övriga i Umeå. Ytterligare en sak att ta i beaktande är att endast vissa utvalda åldrar testades. Vid framtida forskning bör även andra åldersgrupper testas. Försöksdeltagarna i studien var också de som frivilligt anmälde sig efter att ha mottagit vårt utskick där vi förklarade att de skulle bli testade med ett språktest. Detta kan ha medfört att personer som ser sig själva som duktiga på språk och i testsituationer anmälde sig och andra avstod. Detta bör man alltså ta i beaktande då man tolkar resultaten.

”Tillbakaöversättning” är en metod för att granska kvaliteten på översättningar (Sinaiko & Brislin, 1973). I denna studie ansågs detta ej lämpligt då fokus på översättningen var att översätta teststrukturer och inte att få en ordagrann översättning. Därför ansågs den lingvistiska, grammatiska och semantiska granskningen bättre kunna utvärdera vår översättning av TROG-2:s testblankett.

Vid observationen av försöksdeltagarna under testet gjordes en bedömning av ena författaren av upplevd längd av tvekan och detta ger de resultaten en subjektiv karaktär. Vi

22

valde att redovisa dessa resultat i studien då vi ansåg metoden vara lämplig för att testa försöksdeltagarnas reaktion på översättningen.

Som tidigare nämnts finns flera viktiga faktorer att ta hänsyn till när man översätter test t.ex. validitet och reliabilitet. När Bishop utformat testet TROG-2 har hon prövat dess reliabilitet och validitet med beräkningar av intern konsistens, samstämmig validitet och diskriminativ validitet (Bishop, 2003). Dessa reliabilitets- och validitetstestningar bör göras även på den svenska versionen, men då vi endast haft åtta försöksdeltagare i varje utvärderingsgrupp ansågs deltagarantalet vara för litet för att genomföra dessa testningar. Slutsatser och rekommendationer En semantisk, grammatisk och lingvistisk granskning samt en svensk utvärdering har lett till att en, enligt författarna, optimal svensk översättning av TROG-2 har skapats. Denna kan användas i en framtida svensk normering.

Som tidigare nämnts testas många av testkonstruktionerna i TROG-2 även i svensk-utvecklade test. Men flera av konstruktionerna testas inte. Vid testning av svenska individer är det eftersträvansvärt att använda sig av test som utgår ifrån svenska och därmed testar typiska svårigheter för språket. De flesta svenskutvecklade språkförståelsetest som finns tillgängliga är framförallt ämnade för yngre barn. Detta innebär att det lämpligaste användningsområdet för den översatta versionen av TROG-2 troligtvis är impressiv testning av ungdomar och vuxna i väntan på att svenskutvecklade test konstrueras även för dessa grupper.

Vissa ändringar i testadministreringen kan göras enligt författarna. Observationerna som gjorts av försöksdeltagarnas reaktioner under testets gång, visar att försöksdeltagarna är osäkra på huruvida de får ändra sitt testsvar eller ej. Kommentarer som yttrats av försöksdeltagare påvisar detta: ”Får man ändra sig om man svarar fel?” respektive ”Nej! Eller ja, jag får väl stå för det då när jag valde fel”. Författarna föreslår att testledaren innan testning ger information till testdeltagaren att denne får ändra sig i sitt val av testbild.

- Det var möjligt att skapa en fungerande svensk översättning av testblanketten till TROG-2 som bibehöll testets syfte, dvs. samma grammatiska konstruktioner fortsatte testas.

- Testets uppbyggnad behövde ej ändras för att kunna användas i Sverige. - Den svenska utvärderingens försöksdeltagare uppnådde liknande resultat som de i

den engelska normeringen. - Ändringar i översättningen ansågs ej nödvändiga utifrån försöksdeltagarnas

testbeteende och felsvar. - De svenska testmeningarna upplevdes relativt naturliga och passande till testbilderna

av försöksdeltagarna.

23

Referenser American Educational Research Association, American Psychological Association & National

Council on Measurement in Education. (1999). Standards for educational and psychological testing. Washington, DC: American Educational Research Association.

Assarsson, T. & Lundberg, Å. (1998). T.R.O.G. – Svensk normering och studie över samband mellan

barns testresultat och deras kön respektive föräldrarnas utbildningsnivå. (Examensarbete i logopedi). Göteborgs universitet, Enheten för logopedi och foniatri, 405 30 Göteborg.

Bishop, D.V.M. (1997). Uncommon Understandning. Hove: Psychology Press Ltd. Bishop, D.V.M. (2003). Test for Reception of Grammar Version 2, TROG-2. Department of

Experimental Psychology, University of Oxford. London: The Psychological Corporation.

Brislin, R.W. (1986). The wording and translation of research instruments. W.J. Lonner & J.W.

Berry (Eds). Field methods in cross-cultural research. Cross-cultural Research and Methodology Series, 8, 137-164.

Golinkoff, R.M. & Hirh-Pasek, K. (1995). Reinterpreting Children´s Sentence

Comprehension: Toward a New Framework. In P. Fletcher & B. MacWhinney (Eds). The handbook of Child Language, 429-461.

Hambleton, R. (1993). Translating Achievement Tests for Use in Cross-National Studies.

European Journal of Psychological Assessment, 9, 54-65. Hambleton, R. (2001).The Next Generation of the ITC Test Translation and Adaptation

Guidelines. European Journal of Psychological Assessment, 17:3, 164-172. Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2004). Gramba – Grammatiktest för barn., Malmö: Pedagogisk

design. Hellquist, B. (1999). Koltis, Kommunikativ och lingvistisk bedömning av barn på ett tidigt stadium

Malmö: Pedagogisk design. Hellquist, B. (1989). NYA SIT, Språkligt impressivt test för barn. Malmö: Pedagogisk design. Holmberg, E. & Sahlén, B. (2000). Nya Nelli, Neurolingvistisk undersökningsmodell för språkstörda

barn. Malmö: Pedagogisk design. Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.). (2004). Svenska som andra språk – i forskning, undervisning

och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Håkansson, G. (1998). Språkinlärning hos barn. Lund: Studentlitteratur. Leonard, L.B. (1998). Children with Specific Language Impairment. Cambridge, MA: The MIT

Press.

24

Lindberg, A. & Linjer, L. (1998). T.R.O.G. – Svensk normering, redovisning av uppgifternas rangordning efter svårighetsgrad samt felsvarsanalys. (Examensarbete i logopedi). Göteborgs universitet, Enheten för logopedi och foniatri, 405 30 Göteborg.

National Health and Medical Research Council (NHMRC) of Australia. (1999). National

Statement on Ethical Conduct in research Involving Humans. Canberra: National Health and Medical Research Council (NHMRC) of Australia.

Neils, J., Aram, D. (1986). Family history of children with developmental language disorders.

Perceptual and Motor Skills, 63, 655-658. Nettelbladt, U. (1996). Hur undersöker man språklig och kommunikativ förmåga hos barn?

Erfarenheter från logopedisk forskning. Rapport från ASLA:s höstsymposium, Karlstad, November 1994. Uppsala: Svenska föreningen för tillämpad språkvetenskap.

Norstedts stora engelsk-svenska ordbok. (2000). Stockholm: Norstedts akademiska förlag. Roldin, B. (1998). T.R.O.G. Svensk manual. Göteborg: Sih & Leach´s the Printers. Sahlén, B. & Nettelbladt, U. (1992). Patterns of vulnerability of language in children with

severe developmental language disorders. Scandinavian Journal of Logopedics & Phoniatrics, 17, 77-85.

Sahlén, B. & Nettelbladt, U. (1993a).On language production in severe developmental

language disorders and the concept of linguistic levels. A longitudinal study of ten children with severe developmental language disorders. Scandinavian Journal of Logopedics & Phoniatrics, 18, 15-28.

Sahlén, B. & Nettelbladt, U. (1993b). Context and comprehension. A neurolinguistic and

interactional approach to the understanding of semantic-pragmatic disorder. European Journal of Disorders of Communication, 28, 117-140.

Sinaiko, H. W. & Brislin, R. W. (1973). Evaluating language translations: experiments on three

assessment methods. Journal of Applied Psychology, 57:3, 328-334. Sjöquist, A. & Öfors, S. (1992). T.R.O.G. Test for Reception of Grammar – en översättning och

utvärdering. (Examensarbete i logopedi). Karolinska institutet, Institutionen för logopedi och foniatri, 171 77 Stockholm.

Svartvik, J. & Sager, O. (2003). Modern engelsk grammatik. Stockholm: Liber AB. Thorell, O. (1973). Svenska grammatik. Stockholm: Esselte Studium.

25

Bilaga 1

Datum: 2006-maj-08 10:24 Ämne: Fw: Picture from TROG-2

Sabina Permission is given for the reproduction of a single picture from Trog2 as described below. Paul Paul McKeown International Product Development Director Harcourt Assessment International

Till: info@harcourt-uk.comDatum: 2006-maj-08 08:51 Ämne: Picture from TROG-2 Good morning! We are two speech therapist students who would like to use one picture from TROG2 in an essay we're writing. We are writing to you to seek approval to do this. Of course we will state the source in association with the copied picture. Best regards, Sabina Bro and Elin Eriksson

Bilaga 2 (1/2) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi

Hej! Vi (Sabina Bro & Elin Eriksson) är två logopedstudenter vid Umeå universitet som i ett examensarbete under våren och hösten 2006 översätter ett engelskt språktest till svenska. Detta test kommer senare kunna användas vid utredningar av språkstörningar hos barn, ungdomar och vuxna. Nu skulle vi behöva Din hjälp med att testa vår översättning. I omkring 15-30 minuter kommer vi att presentera olika bilder åtföljda av en mening. Allt Du behöver göra är att peka ut den bild som passar bäst till den upplästa meningen. Observera att deltagandet inte innebär någon testning av Dig, utan undersökningen avser att testa översättningens lämplighet! Testningen kommer äga rum på Din arbetsplats i början av oktober månad. Vi kontaktar Dig för mer detaljerad information via telefon i slutet av september. Deltagandet är helt frivilligt och möjlighet finns att avbryta testningen närhelst man vill. Namnuppgifter kommer inte att sparas efter genomförd testning. Vi bjuder på god frukt som tack! För att kunna delta i denna studie måste Du uppfylla följande kriterier:

• ålder 25-65 år vid testtillfället • enspråkig med svenska som modersmål • normal hörsel • ingen känd språkstörning eller språkförsening • ingen känd dyslexi

Ovanstående kriterier måste uppfyllas för att alla deltagare i studien skall ha ungefär samma förutsättningar att genomföra testet och att de dessutom ska representera allmänheten. Lämna svarsblankett till XXX senast den XX. Vid frågor, kontakta gärna oss! Väl mött! /Elin och Sabina Elin Eriksson Sabina Bro Handledare: Jan van Doorn

Bilaga 2 (2/2)

Svarsblankett: Namn: Tel:

JA, jag önskar delta i undersökningen och uppfyller kriterierna ovan: □

NEJ, jag önskar ej delta: □

Bilaga 3 (1/2) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi

Hej! Vi (Sabina Bro & Elin Eriksson) är två logopedstudenter vid Umeå universitet som i ett examensarbete under våren och hösten 2006 översätter ett engelskt språktest till svenska. Detta test kommer senare kunna användas vid utredningar av språkstörningar hos barn, ungdomar och vuxna. Nu skulle vi behöva Din hjälp med att testa vår översättning. I omkring 15-30 minuter kommer vi att presentera olika bilder åtföljda av en mening. Allt Du behöver göra är att peka ut den bild som passar bäst till den upplästa meningen. Observera att deltagandet inte innebär någon testning av Dig, utan undersökningen avser att testa översättningens lämplighet! Testningen kommer äga rum på Din högstadieskola i början av oktober månad. Vi kontaktar Dig via skolan för mer detaljerad information i slutet av september. Deltagandet är helt frivilligt och möjlighet finns att avbryta testningen närhelst man vill. Namnuppgifter kommer inte att sparas efter genomförd testning. Vi bjuder på god frukt som tack! För att kunna delta i denna studie måste Du uppfylla följande kriterier:

• ålder: mellan 14 och 16 år • enspråkig med svenska som modersmål • normal hörsel • ingen känd språkstörning eller språkförsening • ingen känd dyslexi

Ovanstående kriterier måste uppfyllas för att alla deltagare i studien skall ha ungefär samma förutsättningar att genomföra testet och att de dessutom ska representera allmänheten. Lämna svarsblankett till XXX på Din högstadieskola senast den XX. Vid frågor, kontakta gärna oss! Väl mött! /Elin och Sabina Elin Eriksson Sabina Bro Handledare: Jan van Doorn

Bilaga 3 (2/2) Svarsblankett: Namn:

JA, jag önskar delta i undersökningen och jag uppfyller kriterierna ovan: □

NEJ, jag önskar inte delta: □ Målsmans underskrift:

Bilaga 4 (1/2) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för klinisk vetenskap Enheten för logopedi

Hej! Vi (Sabina Bro & Elin Eriksson) är två logopedstudenter vid Umeå universitet som i ett examensarbete under våren och hösten 2006 översätter ett engelskt språktest till svenska. Detta test kommer senare kunna användas vid utredningar av språkstörningar hos barn, ungdomar och vuxna. Nu skulle vi behöva Ditt barns hjälp med att testa vår översättning. I omkring 15-30 minuter kommer vi att presentera olika bilder åtföljda av en mening. Allt Ditt barn behöver göra är att peka ut den bild som passar bäst till den upplästa meningen. Observera att deltagandet inte innebär någon testning av Ditt barn, utan undersökningen avser att testa översättningens lämplighet! Testningen kommer äga rum på Ditt barns förskola i början av oktober månad. Vi kontaktar Dig via förskolan för mer detaljerad information i slutet av september. Deltagandet är helt frivilligt och möjlighet finns att avbryta testningen närhelst man vill. Namnuppgifter kommer inte att sparas efter genomförd testning. Vi bjuder på god frukt som tack! För att kunna delta i denna studie måste Ditt barn uppfylla följande kriterier:

• ha fyllt fyra, men inte sex år vid testtillfället • enspråkig med svenska som modersmål • normal hörsel • ingen känd språkstörning eller språkförsening

Ovanstående kriterier måste uppfyllas för att alla deltagare i studien skall ha ungefär samma förutsättningar att genomföra testet och att de dessutom ska representera allmänheten. Lämna svarsblankett till XXX på Ditt barns förskola senast den XX. Vid frågor, kontakta gärna oss! Väl mött! /Elin och Sabina Elin Eriksson Sabina Bro Handledare: Jan van Doorn

Bilaga 4 (2/2)

Svarsblankett: Mitt barns namn: Mitt namn:

JA, mitt barn önskar delta i undersökningen och uppfyller kriterierna ovan: □

NEJ, jag önskar ej att mitt barn deltar: □ Underskrift: