Södertörns högskola

Litteraturvetenskap

Den amerikanska drömmen

i Cynthia Voigts Den långa vägen hem

och Det nya hemmet.

C-uppsats HT 2007

Amanda Svensson

Handledare: Sara Granath

Abstract

Cynthia Voigt is a well-known author of children’s books. She deals mainly with contempo-

rary issues, although she also has written some fantasy. The Tillerman saga consists of 7

books. This essay deals with the first two, Homecoming and Dicey´s Song. It is the story of

four abandoned young children hiking their way through America, looking for a home to set-

tle down in.

The phrase “The American Dream” was first coined in 1931 by J. T. Adams in The Epic of

America. It is still used today for example by President Bush, although now users have new

definitions and connotations to it.

The painter Norman Rockwell has been called “The Painter of the American Dream”. This

essay investigates whether the idea of the American Dream as portrayed by Rockwell could

be found in the aforementioned two books by Voigt. The author of this essay also used Nickel

and Dimed. On (Not) Getting by in America by B. Ehrenreich and Friare kan ingen vara by

G. Rosenberg to exemplify the reality behind the American Dream.

Innehållsförteckning

1 Inledning ............................................................................................................................ 1 1.1 Ämnesval ................................................................................................................... 1 1.2 Syfte .......................................................................................................................... 3 1.3 Teori och Metod ........................................................................................................ 3 1.4 Tidigare forskning ..................................................................................................... 4

2 Den amerikanska drömmen ............................................................................................... 5 2.1 Vad är en myt? .......................................................................................................... 5 2.2 Hur ser myten Den amerikanska drömmen ut? ......................................................... 5 2.3 Verkligheten bakom myten ....................................................................................... 7 2.4 Hur ser familjen ut i Cynthia Voigts andra böcker? .................................................. 8

3 Serien om syskonen Tillerman ........................................................................................ 10 3.1 Presentation ............................................................................................................. 10 3.2 Handlingen i Den långa vägen hem. ....................................................................... 11 3.3 Handlingen i Det nya hemmet. ................................................................................ 11

4 Norman Rockwell ............................................................................................................ 12

5 Barbara Ehrenreich: Barskrapad Konsten att hanka sig fram ......................................... 13

6 Dröm och verklighet i Den långa vägen hem och Det nya hemmet. ............................... 14 6.1 Uppsatsförfattarens perspektiv ................................................................................ 14 6.2 Hur det går för Liza Tillerman. ............................................................................... 14 6.3 Dicey ....................................................................................................................... 16

6.3.1 Cirkusägaren Will Hawkins ................................................................................ 18 6.4 Syskonen Tillerman................................................................................................. 20 6.5 Mormodern Abigail ................................................................................................. 21 6.6 Ekonomin i Den långa vägen hem och Det nya hemmet ........................................ 23 6.7 Hur familjebilden ändras ......................................................................................... 25

7 Slutdiskussion .................................................................................................................. 27

8 Sammanfattning ............................................................................................................... 30

9 Litteraturförteckning ........................................................................................................ 32

10 Bilagor ............................................................................................................................. 34 10.1 Bilaga 1 ................................................................................................................... 34 10.2 Bilaga 2 ................................................................................................................... 35 10.3 Bilaga 3 ................................................................................................................... 36 10.4 Bilaga 4 ................................................................................................................... 37 10.5 Bilaga 5 ................................................................................................................... 38

1

1 Inledning

1.1 Ämnesval

Jag tyckte mycket om Cynthias Voigts böcker när jag var i de yngre tonåren. Speciellt upp-

skattade jag de böcker som utspelas i det nutida U.S.A., främst för de fina personporträtten

och för att det var intressant att läsa om ett samhälle som trots många ytliga likheter är mycket

olikt mitt eget.

När jag som vuxen fick syn på boken Den långa vägen hem1 (originaltitel Homecoming,

1981) såg jag att omslagsbilden (gjord av Adrian Purkis) verkligen förmildrar det barnen i

boken råkar ut för. Överst på framsidan ser man nämligen en stor regnbåge som lyser väldigt

klart. Enligt sägnen finns det guld i slutet av regnbågen, vilket ger en positiv syn. Under regn-

bågen finns det ett hav och en strand och där börjar det en väg. Det är fem olika miljöer som

passats ihop till en lång väg. Den börjar vid havet och går förbi stranden, skyskrapor, villaom-

råden, trafikerad motorväg och längst fram på bilden går de fyra syskonen; den yngste pojken

går och äter lakrits. Den äldsta flickan tittar uppåt och det gör att hon ser stolt och glad ut.2

Det tyckte jag var en stark motsättning mot vad boken faktiskt handlar om och tänkte bland

annat på att barnen var så fattiga att de fick äta tre munkar (nedsatt pris eftersom det var går-

dagens) plus ett äpple var till lunch.3 De gick verkligen inte omkring och åt godis i boken.

Förmedlar framsidan, fyra barn gåendes på väg mot framtiden, Den amerikanska drömmen?

För att ha något att jämföra med, visar jag här hur ett omslag av den engelskspråkiga versio-

nen ser ut.4 Boken är tryckt 1999 av förlaget Collins och går att köpa på Amazon.co.uk5. Det

1 Den svenska översättningen som jag nu använder mig av. 2 Se bilaga 1. 3 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 21. 4 Se bilaga 2. 5 http://ecx.images-amazon.com/images/I/410HR73NHDL._SS500_.jpg hämtad den 7 januari 2008.

2

var den version av boken som hade det hemskaste omslaget. Jag tycker inte att den engelska

bilden visar Den amerikanska drömmen alls utan är mer en mardrömsbild.

Vid omläsningen av Den långa vägen hem och Det nya hemmet (originaltitel Dicey´

Song,1982) kom jag på att inledningen på den första boken i serien visar en form av myten6

Den amerikanska drömmen när den har krossats. Vid läsningen blev jag nämligen påmind om

en tavla av den amerikanske illustratören Norman Rockwell, Going and Coming7 från 1947. I

första delen visar den en glad och förväntansfull familj som ska åka på bilsemester och i den

andra delen visar den när familjen som nu är trött kommer hem igen.8 Bilden visar att det är

mannen som kör bilen, kvinnan sitter bredvid med ett litet barn i knäet; i mellanfönstret stick-

er en glad pojke och en hund ut sina huvuden och där sitter också en flicka som blåser en stor

bubbla med tuggummit, i baksätet sitter ännu en glad pojke som gör en grimas och en äldre

tant. Familjen på bilderna ser ut som om de tycker om varandra. Barnen är glada och leker

och föräldrarna låter dem göra det. Norman Rockwells bilder av barn är inte sentimentala utan

barnen tillåts att vara lite småbusiga. Bilden finns i Norman Rockwell Pictures for the Ameri-

can people. Det är en talande titel, som får läsaren att påminnas om att Norman Rockwells

bilder är något som amerikaner har kunnat möta under en lång tid.

Utgår man från bilder av Norman Rockwell och ser hur han skildrar det amerikanska samhäl-

let är det en stor skillnad mot hur det amerikanska samhället ser ut i Cynthia Voigts Den

långa vägen hem. De första raderna i Den långa vägen hem berättar om när de fyra syskonen

Tillerman blir lämnade i bilen av mamman, Liza Tillerman, som sedan spårlöst försvinner i

trängseln av lördagshandlande människor. Pappan lämnade familjen för flera år sedan och nu

har barnen blivit lämnade av sin mamma Liza också.9 De har blivit övergivna i bilen av

mamman i ett samhälle som är gjort för att man ska ha bil och familj. Om myten Den ameri-

kanska drömmen är att U.S.A. ser ut som Norman Rockwells bilder eller som såkallade Hol-

lywoodfilmer då blir det en väldigt stark kontrast när sedan U.S.A. beskrivs som i Den långa

vägen hem. Jag tyckte därför att det skulle vara intressant att se hur böckerna Den långa vä-

gen hem och Det nya hemmet förhåller sig till myten Den amerikanska drömmen.

6 Se stycke 2.1. 7 Hennessey, Norman Rockwell Pictures for the American people, (New York, 1999), s. 34. 8 Se bilaga 3. 9 Jag kommer i fortsättningen endast skriva ut förnamnen på personer i släkten Tillerman.

3

1.2 Syfte

Mitt syfte är att ta reda på hur berättelsen i Cynthia Voigts böcker Den långa vägen hem och

Det nya hemmet ställer sig till myten Den amerikanska drömmen.

1.3 Teori och Metod

Jag kommer att göra en intertextuell studie med utgång från Maria Nikolajevas bok, Barnbo-

kens byggklossar. Nikolajeva menar att intertextualitet är när man tolkar något med hjälp av

något annat. Det här kan bland annat ingå i intertextualitet: element som parodi, litterära allu-

sioner, direkta citat eller indirekta hänvisningar till tidigare texter, förvrängningar av välkända

motiv, och så vidare.10 När syskonen Tillerman blivit lämnade av sin mamma berättar James

en saga för de yngre syskonen. Sagan de vill höra är Hans och Greta. När man läser att barnen

berättar Hans och Greta tolkar man in att de råkar ut för samma sak. Det är ett exempel på

intertextualitet.

Eftersom det finns olika tolkningar om vad Den amerikanska drömmen är kommer jag först

gå igenom hur den ser ut i Friare kan ingen vara och Barskrapad och sedan se hur den ser ut i

böckerna. Min mening är att folk också ser myten Den amerikanska drömmen med hjälp av

bilder och jag har valt att bilder av den amerikanske konstnären Norman Rockwell ska defini-

era myten Den amerikanska drömmen och sedan visa hur samma sak framställs i Den långa

vägen hem och Det nya hemmet.

Jag kommer att visa olika vinklar på Den amerikanska drömmen eftersom den tas upp på oli-

ka sätt av olika personer i Den långa vägen hem och Det nya hemmet. Jag räknar även in be-

greppet Family values i myten. Jag har läst de svenska översättningarna av Den långa vägen

hem och Det nya hemmet och kommer därför att skriva deras svenska namn genomgående i

uppsatsen.

Jag ville ha aktuella böcker som är relativt nya och har därför gjort ett urval av böcker som

handlar om Den amerikanska drömmen. I den här uppsatsen har jag använt mig av Friare kan

4

ingen vara av Göran Rosenberg när det gäller att definiera de olika typerna av myten Den

amerikanska drömmen. Barskrapad av Barbara Ehrenreich står för hur verkligheten ser ut hos

de så kallade fattiga arbetande som trots att de inte har en chans att uppnå myten i alla fall har

tagit ställning till den. Den ensamme bowlaren av Robert D. Putnam visar hur det amerikans-

ka samhället har förändrats och blivit ett samhälle där invånarna inte litar på varandra längre

men längtar tillbaka till ett samhälle som kanske aldrig har funnits men där det skulle finnas

en småstadskänsla.11

I den här uppsatsen ser jag främst till hur Cynthia Voigt framställer personerna i Den långa

vägen hem och Det nya hemmet; hur de ställer sig till Den amerikanska drömmen, om de

lyckas eller går under av kraven, hur de kämpar med olika jobb, hur de förhåller sig till pengar

och hur familjen skildras.

1.4 Tidigare forskning

Jag har sökt efter vetenskaplig forskning om Cynthia Voigts böcker inom mitt ämne men inte

hittat någon. Det finns sidor på nätet med lärarhandledning och instuderingsfrågor till Det nya

hemmet.

Det som Lisa Henriksson i Opsis Kalopsis nr 4 år 2001 använder sig av och nämner i artikeln

är en bok som heter Presenting Cynthia Voigt av Suzanne Elisabeth Reid och artikeln Edging

toward Bethlehem av Dorothy Clark som finns i Children´s Literature Association Quarterly

från 2000/2001. Hon använder sig också av Birgitta Franssons artikel från Opsis kalopsis.

Dessa böcker finns även på litteraturlistan i stycket om Cynthia Voigt i Författare & illustra-

törer.

Jag har använt mig av Författare & illustratörer för barn och ungdom T- Ö där Ulla Forsén

har skrivit kapitlet om Cynthia Voigt. Den är utgiven år 2001. Det är ett utökat kapitel, det

som är nytt är stycket om hennes fantasyböcker, om man bara vill läsa om Tillermanserien

finns samma stycke också i De skriver för barn och ungdom översatta nutidsförfattare. Den

är också utgiven av Bibliotekstjänst fast år 1991.

10 Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, (Lund, 2004) s. 240.

5

2 Den amerikanska drömmen

2.1 Vad är en myt?

Enligt Bonniers svenska ordbok är en myt; 1 gudasaga 2, något uppdiktat; felaktigt men all-

mänt spridd föreställning.12 I Kulturstudier av Arthur Asa Berger står det att en myt är en be-

rättelse som förbinder individerna med deras kulturer och förklarar naturliga och övernaturli-

ga fenomen. Det står även att enligt litteraturkritikern Mark Shorer definieras myt på följande

sätt: ”Myter är de instrument genom vilka vi ständigt försöker göra våra erfarenheter begripli-

ga för oss. En myt är en övergripande föreställning som ger filosofisk mening åt vardagslivets

fakta.”13

2.2 Hur ser myten Den amerikanska drömmen ut?

Begreppet Den amerikanska drömmen kommer från J.T. Adams (The Epic of America, 1931).

Den amerikanska drömmen är något som framställs på olika sätt i olika medier, vilket är tidi-

gare nämnt, det är också något som är aktuellt just nu eftersom George W Bush använde det i

sitt tal när han hade beslutat om att hjälpa till och sänka vissa av räntorna i bolånekrisen i

U.S.A. Han sa:

The holidays are fast approaching and, unfortunately, this will be a time of anxiety for Ameri-

cans worried about their mortgages and their homes. There's no perfect solution, but the home-

owners deserve our help. And the steps I've outlined today are a sensible response to a serious

challenge. I call on Congress to move forward quickly, and join me in delivering relief to

homeowners in need -- so we can keep our economy healthy and the American Dream alive.14

11 Putnam, Den ensamme bowlaren, (Stockholm, 2001) s 146 f. 12 Malmström, Bonniers svenska ordbok, (Stockholm, 1989) s. 351. 13 Arthur Asa Berger, Kulturstudier, (Lund, 1999) s. 107. 14 http://www.whitehouse.gov/news/releases/2007/12/20071206-9.html, hämtad den 15/12 2007.

6

Rosenberg tycker att myten Den amerikanska drömmen lever bland amerikaner också, och

inte bara bland folk som ser på Amerika utifrån, vilket man annars kan tro. Det kommer till

exempel fram i Friare kan ingen vara att amerikaner gärna håller myten vid liv själva.15 Ett

exempel på det är George W Bushs tal. Den vanligaste tolkningen av vad myten Den ameri-

kanska drömmen är att man endast har två tomma händer i början men sedan jobbar man hårt

och lyckas bli rik. Det här citatet från Friare kan ingen vara visar det jag tror att många tän-

ker på när de hör Den amerikanska drömmen:

Amerika är landet där människan är fri, där människan får ta ansvar för sitt eget liv, där männi-

skan kan jobba hårt och bli rik, kanske bli president eller senator eller advokat, där inga besuttna

familjer eller ingrodda traditioner eller hierarkier kan hålla människan nere /../16

Det finns andra tolkningar också. Rosenberg menar att en av dem är att man ska upptäcka det

okända och stora öde landet som var U.S.A. för flera hundra år sedan. Myten om Den ameri-

kanska drömmen gjordes möjlig av alla som flydde exempelvis svält i Sverige och sedan

skrev hem och berättade att U.S.A. var ett utvalt land för ett utvalt folk.17 Den tolkningen av

myten kommer jag inte att ta upp så mycket i den här uppsatsen. I nutid används myten bland

amerikaner med den mening, att man ska ha lyckats så mycket att man kan bo i en amerikansk

villaförort. Dessa har ofta egen säkerhetsvakt och där har man bättre skydd än i de fattiga

kvarteren. 18 Myten Den amerikanska drömmen späs också på av filmer från Hollywood och

tv-serier om rika och berömda. Det kan också vara tv-serier där folk i alla fall tjänar minst 15

dollar,(att jämföras med att Ehrenreich tjänade 6 dollar och 50 cent i timmen som städerska) 19

eller exempelvis tavlor av Norman Rockwell. Då tänkte jag främst på tavlorna Freedom from

Want och Freedom from Fear, båda från år 1943. 20 Freedom from Want visar en stor och glad

familj som sitter runt ett bord och väntar på att kvinnan ska sätta ned det stora fatet med den

helstekta kalkonen.21 Freedom from Fear visar två barn som blir omstoppade, av sin mamma

15 Göran Rosenberg, Friare kan ingen vara, (Stockholm, 2004) s 22 f. 16 Ibid. s. 24. 17 Ibid. s. 52. 18 Ibid. s. 276. 19 Barbara Ehrenreich, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s. 104. 20 Hennessey, Norman Rockwell Pictures for the American people, (New York, 1999) s. 98 f. 21 Se bilaga 4.

7

medan pappan med tidning och glasögon står bredvid och tittar på dem.22 Tavlorna gick på

turné och sågs av mer än en miljon människor.23

2.3 Verkligheten bakom myten

Jag har valt att låta Barskrapad av Barbara Ehrenreich visa verkligheten bakom myten Den

amerikanska drömmen. Begreppet Den amerikanska drömmen nämns inte rent ut av Ehrenre-

ich. I slutordet nämner däremot Dan Andersson, chef för LO s enhet Ekonomisk politik och

arbetstagares rättigheter, att en av myterna om U.S.A. är att man har ett låglönearbete ett kort

tag, och sedan går vidare. Men statistiken visar att man oftast är kvar i låglönearbeten hela

livet. Han visar också på problemet att det finns en myt att folk är fattiga för att de är lata,

eftersom barn inte är lata.24 Han menar att barn inte kan välja om de föds in i en rik eller fattig

familj och att de blir offer för okunnigt folks förutfattade meningar om att barnens föräldrar

inte arbetar tillräckligt hårt.

Verkligheten bakom myten är att det finns väldigt många så kallade arbetande fattiga25 som

också drömmer om att ha det bra men själva knappt klarar sig. Nu för tiden är U.S.A. byggt

på det sättet att om man är medelklass eller rik ser man nästen aldrig de som är fattiga efter-

som man bor i olika områden och handlar i olika affärer. Ehrenreich skriver om en tjej som är

24 år som jobbar som städare och tjejen säger att hon inte är avundsjuk för att det också är

hennes mål att komma lika långt som de som är rika.26 Men hon har inte så stor chans till det.

Ehrenreich menar också att det är svårt att förstå för folk som inte är fattiga att de fattiga inte

har valt det själva eftersom myten är att om man bara arbetar tillräckligt hårt så ska man bli

rik. Ehrenreich tycker också att det är bäst om man som fattig arbetande kan slå sig ihop med

en annan arbetande så att man på det sättet har råd med hyran.27

22 Se bilaga 5. 23 Robin Langley Sommer, Norman Rockwell A Classic Treasury, (London, 1994) s. 15. 24 Barbara Ehrenreich, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s. 220 f. 25 Ibid. s. 192. 26 Ibid. s. 105. 27 Ibid. s. 28.

8

2.4 Hur ser familjen ut i Cynthia Voigts andra böcker?

Familjen är intressant att ta upp när det gäller myten Den amerikanska drömmen, eftersom

man i U.S.A. helst ska vara gift eller i alla fall sammanboende med en annan arbetande vuxen

om man som fattig ska kunna klara att betala hyran.28 Det är ett ideal också; Family values.

Det är ingen värdering av det i den här uppsatsen utan jag accepterar att det är så. Jag kommer

här endast ta upp Cynthia Voigts böcker som är översatta till svenska och jag har också gjort

ett urval av dessa. Hon har bland annat skrivit en serie med fyra fantasyböcker, dessa är över-

satta till svenska och heter Jackaroo (även originaltitel 1985), Lyckans hjul (On fortune’s

wheel 1990), På falkens vingar (The wings of a falcon 1993) och Elske (även originaltitel

1999).

Cynthia Voigt skriver ofta om barn som får ta hand om sig själva till stor del. Det är mammor

som har lämnat barnen för att göra karriär på andra sidan U.S.A. eller som har gett sig ut i

världen för att ta hand om fattiga och föräldralösa barn.29

Cynthia Voigt berättar i Opsis Kalopsis om hur familjen såg ut när hon själv växte upp och

menar att hon inte tyckte att det var bättre förr när kvinnorna i tvåföräldrarhushållen följde

med männen när de fick jobb på annan ort men att det är intressant att tänka på, skillnaderna

mellan förr och nu. Kanske borde mammorna då ha sagt att man skulle ta hänsyn till barnen

och inte rycka upp dem därifrån när de hade fått kompisar och så vidare. Hon menar att det

inte var bättre förr och att samhällets struktur är sådant att det alltid är barnen som blir offer.

Men barn är starka och kan ta hand om sig själva.30 Att barn är starka visas i alla hennes böck-

er, på olika sätt.

Cynthia Voigts historier handlar till stor del om kontrasten mellan styrka och svaghet och

mellan ensamhet och gemenskap.31 Grundtemat i Cynthia Voigts böcker är att komma hem.

Det kan vara ett fysiskt hem, där man har någon som bryr sig om en, ger en mat och ser till att

man har kläder men det kan också vara att vara ett inre hem. Att barn ska kunna känna sig

trygga och att lita på sin egen förmåga och känslor.32

28 Barbara Ehrenreich, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s. 186. 29 Bibliotekstjänst, Författare och illustratörer, (Lund, 2001) s. 277. 30 Birgitta Fransson, ”Om att hålla fast – och att våga släppa taget”, Opsis kalopsis, nr 4, 1994, s. 34. 31 Ibid. s. 36.

9

Cynthia Voigt väjer inte för att skriva om ämnen som är svåra och sådant hon menar att man

inte pratar om i U.S.A. exempelvis i boken Rör mig inte! (originaltitel When she hollers 1986)

Den handlar om en flicka som blir våldtagen av sin styvfar och därför köper sig en kniv så att

hon ska kunna försvara sig. Cynthia Voigt menar att i U.S.A. var det ett mycket ovanligt tema

när boken gavs ut på 1990 - talet eftersom barn ska ha det bra i sina familjer och har de inte

det eller att vuxna kan göra barn så illa vågar och vill man inte se.33 Det finns också en bok,

Samma flicka som förr,(originaltitel Izzy, willy-nilly 1986) som handlar om en flicka som blir

handikappad och sedan lär sig hantera det fastän hennes familj och vänner inte riktigt hjälper

henne. De flickorna visar på en inre styrka och att de på så sätt har ett inre hem. De har styr-

kan i sig själva.

32 Bibliotekstjänst, Författare och illustratörer, (Lund, 2001) s. 283 f. 33 Birgitta Fransson, ”Om att hålla fast – och att våga släppa taget”, Opsis kalopsis, nr 4, 1994, s. 36.

10

3 Serien om syskonen Tillerman

3.1 Presentation

Idén till Den långa vägen hem fick Cynthia Voigt när hon var och handlade och såg några

barn som tysta och stilla satt och väntade i en bil utanför stormarknaden. Då började hon tän-

ka på vad som skulle hända om den de väntade på aldrig kom.34 Historierna i Den långa vägen

hem och Det nya hemmet utspelas direkt efter varandra tidsmässigt. Den första boken utspelas

på sommarlovet och den andra på hösten/vintern. Den första boken är en vandringsroman och

visar på hur svårt barnen har det när de går, bland annat på Motorväg 1, för att ta sig till

mammans moster som de var på väg till i bilen med mamman innan hon övergav dem. Den

andra boken visar hur syskonen blir adopterade av mormodern och försöker göra sig ett hem

hos henne.

Det finns flera böcker i serien men dessa utspelas inte i tidsordning och har andra huvudper-

soner än Dicey som är berättaren i de två första. Boken Solo för gitarr (originaltitel A solidary

blue 1983) handlar om Diceys kompis Jeff som växer upp med sin äldre pappa efter att den

unga hippiemamman lämnat dem för att ta hand om fattiga och föräldralösa barn. Boken Bul-

let (The runner 1985) handlar om syskonens morbror som dör ung i Vietnamkriget. Den visar

hur en tonåring växer upp med en väldigt auktoritär pappa och en mamma som inte säger

emot sin man. Den här boken har Cynthia Voigt fått pris för, både Silvergriffeln år 1988 och

Deutscher Jugendliteraturpreis år 1989. Hon fick också Newberymedaljen för Det nya hem-

met 1983.35 Det finns också en bok om Diceys andra kompis Mina, Minas kärlek, (Come a

stranger 1986) där det förekommer en pastor som är ung i boken Bullet. Sedan finns det även

en historia om hur de två bröderna, James och Sammy, är tonåringar och letar efter sin pappa i

Spåren efter Frank (Sons from afar 1987). Den sista boken handlar om Dicey och Jeff när de

är runt 20 år och Dicey har ett eget båtsnickeri. Den boken heter Noll gånger insatsen (Seven-

34 Bibliotekstjänst, Författare och illustratörer, (Lund, 2001) s. 273.

11

teen against the dealer 1989). Det är möjligt att syskonens pappa förekommer i den boken.

Det kommer en man till Diceys verkstad och beter sig som om han känner henne men han

säger inte om han är deras pappa eller inte. Den enda av syskonen som inte är huvudpersonen

i en egen bok är Maybeth.

3.2 Handlingen i Den långa vägen hem.

Historien handlar om de fyra syskonen Tillerman: Dicey 13 år, James 10 år, Maybeth 8 år och

Sammy 6 år. De blir som tidigare nämnts, övergivna av sin mamma Liza. Barnen kan inte

riktigt veta vem de kan lita på och flera gånger håller det på att gå riktigt illa för dem. De vill

heller inte ta hjälp av polis för då tror de att de inte ska få vara tillsammans längre. Syskonen

får hjälp från olika personer, exempelvis cirkusägaren Will och Claire och några andra. De

hamnar hos mammans kusin Eunice eftersom mammans moster har dött, men syskonen mär-

ker att Eunice inte har ett passande hem för dem. De får reda på att de har en mormor som är

ett riktigt original.36 Då rymmer de och tar sig till mormodern, Abigail Tillerman. Det är Di-

cey som är berättaren och mycket av hennes funderingar handlar om hur de ska få ihop pengar

till mat och hur de planerar att gå så att de inte ska väcka uppmärksamhet.

3.3 Handlingen i Det nya hemmet.

Det nya hemmet handlar om hur de fyra syskonen finner sig tillrätta hos sin tvära mormor som

de tidigare inte visste fanns. Det är inte helt lätt för någon av dem, varken för barnen eller för

mormodern men de försöker. Barnen har aldrig haft några kamrater innan men det får de nu i

Crisfield. Maybeth som ansågs som lite efterbliven av folk som inte kände barnen, får nu spe-

cialmusiklektioner eftersom hon har sådan fallenhet för musik. Dicey får åka med mormor

Abigail till Boston när Liza är döende på ett sjukhus där.

35 Bibliotekstjänst, Författare och illustratörer, (Lund, 2001) s. 284. 36 Lisa Henriksson, På läsäventyr med Cynthia Voigt, Opsis kalopsis, nr 4, 2001, s. 17.

12

4 Norman Rockwell

Norman Rockwell passar bra att illustrera Den amerikanska drömmen eftersom han enligt

Hennessey fortfarande finns i folks medvetande. Exempelvis när det görs reklam för såkallade

Hollywoodfilmer kan det fortfarande sägas att de har viss Norman Rockwellkänsla. Då syftas

det främst på filmer där huvudpersonen väljer det enkla familjelivet i villaförorten framför

karriär i staden. Det finns också ett Norman Rockwell museum i Stockbridge, Massachu-

setts.37

Norman Rockwell gjorde 322 framsidor för The Saturday Evening Post och nästan 4000 bil-

der totalt, det inkluderade 800 tidningsuppslag och reklambilder för nästan 150 bolag.38

Han är därför en av de illustratörer som kan ha influerat generationer amerikaner under årens

gång. Bilderna blev omtyckta eftersom Rockwell målade livet som han ville att det skulle

vara. Hans framgång bygger på stor del att han gjorde drömmen synlig. Han berättar en histo-

ria i sina bilder, ofta med vardagsmotiv, exempelvis målade han inte vigselsakten utan istället

när paret skriver under vigselbeviset. Dessa teman använde han sig av: vardagligheten, det

universella, nostalgi, visa det nya så att även det blev välkänt och han visade den amerikanska

andan. Hans senare bilder visade mer kontroversiella motiv som mänskliga rättigheter, integ-

ration, the Peace Corps och månlandningen.39

37 Norman Rockwell museums hemsida: http://www.nrm.org/ hämtad den 5 januari 2008. 38 Hennessey, Norman Rockwell Pictures for the American people, (New York, 1999) s. 24. 39 Ibid. s. 64.

13

5 Barbara Ehrenreich: Barskrapad Konsten att hanka sig fram

När jag läste om Liza Tillerman som är en antibild av Den amerikanska drömmen, ville jag se

hur det skulle kunna ha gått till, om hon hade varit en riktig person. Jag blev då rekommende-

rad att läsa Barskrapad av Barbara Ehrenreich. Hon är journalist och tog uppdraget att se hur

folk klarar sig på de låga lönerna som okvalificerat arbete ger i U.S.A. Det Ehrenreich kom

fram till är att allting blir dyrare om man är fattig, exempelvis om man inte har $100 för depo-

sitionen för månadshyran + $400 i hyra, så kan man antingen bo på hotell med dygnshyra på

ca $67 eller bo i bilen.

Hon berättar också att man då måste ha två låglönearbeten för att få ihop till hyran. Det görs

inga anspråk på att hennes erfarenheter skulle kunna tillämpas på någon annan. Det beskrivs

vad hon råkade ut för när hon på olika ställen i U.S.A; Florida, Maine och Minnesota, tog det

bäst betalda okvalificerade arbetet och försökte hitta det billigaste stället att bo. Hon valde just

de delstaterna eftersom hon trodde att hon bäst skulle kunna smälta in där. Ekvationen gick

inte ihop utan hon gick back varje månad.40

40 Ehrenriech, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s 27 ff.

14

6 Dröm och verklighet i Den långa vägen hem och Det nya hemmet.

6.1 Uppsatsförfattarens perspektiv

Enligt Nikolajeva i Barnbokens byggklossar finns det möjlighet att tolka karaktärer i böcker

på olika sätt. Jag har valt att se på dem med hjälp av den mimetiska synen41 och menar att de

olika personerna i Den långa vägen hem och Det nya hemmet representerar olika sätt att för-

hålla sig till Den amerikanska drömmen.

Det är Dicey som är berättaren så allt är vinklat från hennes synvinkel. Det nämns aldrig di-

rekt ut att syskonen eller mamman vill uppnå Den amerikanska drömmen men den finns som

en underström i hela berättelsen och de olika personerna ställer sig till den på olika sätt. My-

ten finns både i drömmar och i handlingar.

6.2 Hur det går för Liza Tillerman.

Kvinnan stack in sitt runda, sorgsna ansikte genom bilrutan. ’Var nu snälla’, sa hon. ’Lova det.

Ni båda minsta, gör som Dicey säger. Hör ni det.’

‘Ja, mamma’, sa de.

‘Det är bra.’ Hon kastade väskan över axeln och gick sin väg med lätt haltande gång i de trasiga

sandalerna. Hennes vassa armbågar stack fram genom hålen i den alltför stora tröjan, och jean-

sen var säckiga och urblekta.42

41 Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, (Lund, 2004) s. 86 f. 42 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 5.

15

Liza säger endast fem meningar i det första stycket av Den långa vägen hem. Sedan är allt om

henne tillbakablickar från barnen och Abigail. Hennes berättelse är viktig för historien för den

förklarar hur barnen hamnar där de är. Dicey kommer ihåg att Liza brukade berätta om sin

moster som bodde i ett stort hus (som Liza aldrig sett) och som hade haft en rik man som

dött.43 Det visar att Liza också vill tro på myten Den amerikanska drömmen. När barnen

kommer till huset visar det sig att det inte är stort.

Enligt Ehrenreich måste man som arbetande fattig antingen ha två jobb eller ha någon annan

vuxen som hjälper till med betalningen av hyran men Liza har inget av det.

Tillbakablickarna på mamman visar en ensamstående fyrabarnsmamma som försöker kämpa

ihop till brödfödan med olika lågt betalda jobb:

När barnen var små arbetade hon på nätterna, som servitris på restaurang och på barer och som

nattportier på motell. Hon arbetade alltid hårt och var alltid villig att ta sådana tider som ingen

annan ville ha: jul och påsk och nationaldagar. När barnen blev större tog hon arbete på dagtid

som kassörska i ett snabbköp. Hon hade aldrig fått utbildning för den sortens jobb som var väl-

betalda, så hon fick alltid vända på slantarna och hoppas att de skulle räcka.44

Liza försöker leva upp till Den amerikanska drömmen. När hon sedan blir sparkad från det

senaste jobbet som kontrollant blir hon psykiskt sjuk. När jag jämför vad hon råkar ut för i

texten är det med hjälp av Ehrenreichs Barskrapad lätt att förstå hur det borde ha gått till.

Ehrenreich skriver om folk som inte har råd att äta sig mätta trots att de har ett väldigt fysiskt

arbete som städare. Hon berättar om en ung kvinna som äter ett litet dubbelkex till lunch un-

der ett 8-9 timmars skift och sedan pratar matorgier på eftermiddagen.45

I Det nya hemmet kommer det fram att Liza var undernärd när hon hamnade på sjukhuset i

Boston och att hon kanske hade svultit sig. På grund av det svarade hon inte på någon behand-

ling, vare sig medicinsk eller psykiatrisk.46

Liza är enligt mig ett bra exempel på hur det är att vara arbetande fattig och någon som inte

lyckas nå Den amerikanska drömmen. Hon går under av kraven. Det visas här stark kritik mot

43 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 6. 44 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm,1984) s. 109. 45 Barbara Ehrenreich, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s. 85f. 46 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm,1984) s. 164.

16

Den amerikanska drömmen eftersom Liza trots att hon kämpar faktiskt går under på grund av

pressen och kraven att få ihop pengar till mat till sig och sina barn.

Vid jämförelse med Rockwells Freedom from Fear är det mycket stor skillnad. Det här att bli

omstoppade i en säng av sin mamma är något barnen Tillerman endast kan drömma om. Sys-

konen får sova i bilen den första natten47 och sedan är det på olika ställen mer eller mindre

säkra för ensamma barn, exempelvis sover de på en veranda i ett obebott hus,48 på en kyrko-

gård,49 de yngre syskonen får sova under en gran på ett campusområde och Dicey måste grå-

tandes hålla vakt sittandes på en parkbänk.50

6.3 Dicey

Dicey är berättaren i böckerna och en av huvudpersonerna. Hon tar hand om de yngre sysko-

nen och det är hon som bestämmer att de inte ska vänta på mamman. En tolkning av myten

Den amerikanska drömmen är att man ska upptäcka landet Amerika, vilket syskonen också

gör när de ger sig iväg. I den här uppsatsen är det inte den tolkningen av myten som är det

intressanta. Det är att de tar ödet i sina egna händer, vilket är Den amerikanska drömmens

poäng. I och med att Dicey leder iväg syskonen tar hon på sig ett stort ansvar eftersom de

kommer att möta många svårigheter.

Dicey är också företagsam och ser till att hon får jobb som fönsterputserska hos olika affärer

när de bor hos mammans kusin:

Innan Dicey visste ordet av hade hon skaffat arbete i sex olika affärer, två livsmedelsbutiker, en

järnhandel, en skoaffär, en pantlånings-inrättning och en klänningsaffär. Klänningsaffären var

bäst – där fanns fyra stora skyltfönster som skulle tvättas tre gånger per vecka, så där tjänade

hon tolv dollar i veckan. Det, tillsammans med de sex dollar hon fick av mr Platernis och de fy-

ra dollar hon tjänade i de andra affärerna, gjorde en sammanlagd inkomst av trettio dollar i

veckan. Hennes egna omkostnader stannade på fem dollar i veckan, sedan hon inköpt en

långskaftad fönsterskrapa och en spann. /../ Dicey tyckte om sitt arbete, tyckte om att tjäna pen- 47 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 16. 48 Ibid. s. 26. 49 Ibid. s. 77. 50 Ibid. s. 82 f.

17

gar. Pengarna i skolådan började torna upp sig på hög och Dicey blev allt bättre och bättre till

mods.51

Det visar att hon börjar med två tomma händer och sedan tjänar hon faktiskt lite pengar. Inte

så mycket att hon blir rik men i alla fall att hon skulle ha haft råd att åka buss fram och tillba-

ka till den okända mormodern. Nu blir det inte så och när syskonen följer med henne måste de

gå och pengarna går till att handla mat istället.

När hon är hos mormodern får hon snabbt arbete att städa den lilla stadens affär också. ”Hon

hade räknat ut att hon skulle ge vart och ett av småsyskonen en dollar i veckopeng och så res-

ten till mormor. Fast - nu ändrade hon sin plan – hon skulle få veckopeng själv också. De

hade aldrig haft veckopeng.”52 Det är några exempel på vad Dicey gör i förhållande till Den

amerikanska drömmen. Det kommer också fram att hon inte ville gå till polisen när mamman

hade försvunnit för då trodde hon att syskonen skulle delas. Hon tror att det blir bäst om man

klarar sig själv.

När syskonen får åka segelbåt över floden tänker Dicey att hon skulle vilja ha en egen båt:

Kanske skulle hon på något sätt kunna gå till sjöss. En båt kunde vara som ett hem. Ett perfekt

hem som inte var stillastående, ett hem som inte stängde in en eller band en /../ Dicey hade inte

lust att försöka finna en hamn. Hon visste att hon behövde en, att de allesammans behövde det,

men hon ville mycket hellre segla vidare, drömma och strunta i vart de var på väg eller när de

skulle komma fram eller vad de skulle göra där.53

Det här är exempel på att Dicey drömmer om det fria livet.

När syskonen har ätit mat och sitter vid en lägereld på stranden så är de väldigt nöjda med att

vara tillsammans. Då säger Dicey: ”Ibland /../ känner jag att vi skulle kunna göra vad som

helst. För att vi är barnen Tillerman.”54 Här kommer Den amerikanska drömmer fram när Di-

cey pratar. Annars syns den mest när hon tänker på hur hon skulle vilja ha livet.

51 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983)132. 52 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 13. 53 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 182. 54 Ibid. s. 35.

18

Det ser ut som om det finns hopp för henne att lyckas nå Den amerikanska drömmen.

6.3.1 Cirkusägaren Will Hawkins

Dicey kommer nästan inte ihåg sin pappa. När syskonen träffar Will Hawkins uppför han sig

som en pappa borde göra. Den amerikanska drömmens familjeideal kommer fram i honom.

Han håller sig lugn och räddar barnen ur en riktigt obehaglig situation. När situationen är över

låter han dem förklara vad de råkat ut för. Han låter dem också bo på cirkusen.

Will Hawkins är en av få vuxna Dicey ser upp till, han representerar det fria livet och någon

som har lyckats med vad han ville göra. Dicey tycker att det inte skulle vara så dumt att ha en

egen cirkus och alltid ha nya mål och kunna åka från plats till plats. Dicey tänkte att hon skul-

le göra cirkusen berömd och efter att hon åkt i U.S.A., Mexiko och Kanada, skulle hon kom-

ma så långt att hon fick åka till Europa, Kina och Japan. Hon skulle ha riktiga lejon.55 Den

amerikanska drömmen kommer fram här att man ska vara fri och kunna ta ansvar över sitt

eget liv.

Will är också en av de få vuxna som visar för barnen att han faktiskt bryr sig om dem. Han

och Dicey åker in till en närliggande stad för att köpa lite kläder och tandborstar till syskonen.

När kusin Eunice skulle ha gnällt att det kostade mycket att ha barn i huset så säger Will ing-

enting om det:

Grejerna visade sig vara kläder åt barnen Tillerman, underbyxor (tre par var, eftersom de låg i

paket om tre), T-shirts och shorts. Will köpte också tandborstar, tandkräm och en kam. De lade

paketen i Claires stora vita stationsvagn. Sedan insisterade Will på att få köpa glasspinnar, som

de åt medan de gick för att hälsa på en präst som var god vän till Will.56

Syskonen får en fristad på cirkusen en tid. Här är de trygga och bland vuxna som bryr sig om

dem och tar hand om dem.

Will kör syskonen till Crisfield men Dicey vill inte att han ska vara med när de för första

gången ska möta mormodern.

55 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 216.

19

‘Jag ska säga dig en sak’, sa Will. ’Jag gör som du vill, om du ger mig ett löfte. Håller du dina

löften?’

‘Ja’

‘Då får du lova mig att ni kommer till mig om ni behöver hjälp. Vi stannar i Berlin en vecka,

fyra föreställningar och så tre dagars badsemester. Polisen kan alltid hitta mig om du ringer. Lo-

var du det?’

Dicey tänkte på saken. Men vad skulle du kunna göra?’

’Vem vet. Vad gör vänner för varandra egentligen? Nånting. Vad som helst. Lovar du?’

’OK’, sa Dicey. ’Jag lovar.’

’Vi kommer tillbaka hit om åtta månader – men vad som helst kan ju hända på åtta månader.

Jag kan inte bara langa av er ungar här. Och sen glömma bort er. Det kan jag inte göra. Men jag

kan låta er få som ni vill om jag vet att ni ringer mig när det behövs – om saker och ting inte blir

som ni väntar er.’

‘Varför?’ frågade Dicey. ’Jag menar, varför bryr du dig om det? Du har ju ditt liv.’

’Ni är en del av mitt liv nu. Ni kan inte bara sticka, och jag kan inte bara ruska av mig er. Så är

det.57

Will och Claire har också med cyklar till barnen när de kommer och hälsar på dem:

Claire log mot dem. ’Dom är begagnade. Vi är ju inte långt från Ocean City. Och eftersom

säsongen nästan är över så säljer cykeluthyrningsfirmorna ut sina cyklar nu när turisterna ger sig

av. Vi tänkte på er när vi såg det. Och så skramlade vi ihop pengar allesammans.’/../ Maybeth

gick fram till Will. ’Tack’, sa hon. Det är det underbaraste som har hänt oss. Vill du tacka all-

ihop.’58

56 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 214. 57 Ibid. s. 218. 58 Ibid. s. 263.

20

Här visas det ännu en gång att Will bryr sig om barnen och att det är han som ger dem trygg-

het istället för Liza.

6.4 Syskonen Tillerman

Syskonen Tillerman visar på olika vägar att uppfylla myten Den amerikanska drömmen i båda

böckerna. Det kommer fram när syskonen pratar med mormodern om hur syskonen och mor-

modern ska få in mer pengar om syskonen skulle få bo hos henne.

James tycker att de ska odla julgranar och sälja, eller ha höns och sälja äggen, eller sälja grön-

saker med mera. Han hade också en idé om att sälja mark men det tycker mormodern inte. Då

tycker han att hon kan hyra ut den till någon bonde som behöver mer mark.59

Det här att ha höns är något Sammy pratar mycket om med mormodern: ”Sammy höll på att

övertala mormor att skaffa höns. ’Jag kan mata dom och samla ihop äggen’, lovade han.

’Dom kunde bo i en tom spilta. Hönsen alltså’, sa han.”60 När familjen senare ser på kort på

Liza och hennes bröder säger Sammy om Bullet:

Men han skulle ju se ut som jag” /../”Det finns andra likheter” sa mormor bakifrån. ”Som att all-

tid driva sin vilja igenom och aldrig nånsin ge upp.”/../ Det var Sammy som bröt tystnaden och

svarade mormodern: ”Menar du”, sa han högtidligt, att jag ska få hönor då?61

Dicey tycker att det är viktigt att få in lite pengar på det man kan. När Dicey skaffat arbete i

slaktaren Millies affär så skaffar James sig arbete som tidningsutdelare, vilket också Sammy

hjälper till med.62

Maybeth säger inte mycket som handlar om hur de ska få in pengar. Fast 5 av 7 dollar som

Dicey får in varje vecka går till Maybeths musiklektion. Istället för att de som planerat skulle

59 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 279 f. 60 Ibid. s. 87. 61 Ibid. s. 191. 62 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 38.

21

få $1 var i veckan i veckopeng får de 50 cent var, då säger Maybeth att hon inte behöver

veckopeng men det kommer inte fram om hon får det sedan eller inte.63

6.5 Mormodern Abigail

Hon såg kvinnan i samma ögonblick som kvinnan fick syn på henne. Kvinnan satt på nedersta

trappsteget och tittade ut över åkrarna (som var uppodlade på denna sida av huset). Bortom

åkrarna syntes dovgrönt kärrgräs. Kvinnan var klädd i en oformlig blus över en lång, kylsig

kjol. Hon hade ingenting på fötterna. De mörka ögonen tittade förtretat på Dicey. Hon var

solbränd, och håret var ojämnt kortklippt med orediga grå lockar över det smala huvudet. Dicey

blev stående där hon stod. Hon svalde två gånger. Hon kände sig plötsligt torr i halsen. ‘Mrs

Tillerman?’ frågade hon till slut. Rösten lät pipig. ‘Här är privat område’, sa kvinnan. Hon hade

en tunn, stram röst, inte alls som mammas.64

På det här sättet presenteras Abigail när Dicey träffar henne första gången. Abigail bor ensam

i ett stort hus, sedan hennes man dog för några år sedan. När syskonen är hos Eunice får

Dicey veta mer om hur familjelivet hade sett ut när deras mamma var liten:

’Din morfar tycks ha varit en sträng man. En oböjlig man. Allt för rättskaffens kanske. Kanske

grym. Ingen vet säkert. Din mormor lät honom alltid få som han ville. Ingen kan säga vad hon

tänkte. Hon talade aldrig om det. Han såg till att pojkarna fick arbeta ordentligt redan från

åttaårsåldern. Han använde piska om de var olydiga, en riktig piska. Han tolererade inte olydnad

av något slag./../Hon – er mormor – var tydligen den sortens kvinna som trofast håller sig till

mannens befallningar. Hon kan ha tyckt att han hade rätt. Eller något annat.’65

Vid det första mötet mellan Dicey och Abigail bjuder Abigail henne på konserverad spaghetti

samtidigt som hon berättar för Dicey att hon undrar om det är gott att äta barn. Det säger hon

för att provocera Dicey. Abigail vet vem Dicey är, men hon vill inte låtsas om det för Dicey.

”De satte sig vid ett långt bord, stort nog för tio personer. Det var gjort av trä och hade under

årens lopp skurats så att det blivit blankslitet och urblekt.”66 Det finns plats för barnen men

mormodern vill inte ha dem där. Det är stor skillnad mot hur livet hade sett ut enligt myten

63 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 35. 64 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s 225 65 Ibid. s 128 f. 66 Ibid. s. 226.

22

Den amerikanska drömmen. Norman Rockwells Freedom from Want visar många glada män-

niskor runt ett stort bord. Den äldre kvinnan som sätter ned kalkonen ser ut som om hon tyck-

er om att ha alla där som gäster. Men Abigail är ingen drömmormor och har egentligen inte

tänkt att barnen ska stanna där heller.

Abigail berättar för Dicey hur livet hos dem hade varit när Liza varit barn. Det hade inte varit

lätt för henne att vara gift med en man som slog barnen:

‘Jag svek dom. Jag lät dom gå. Jag sa åt dom att gå. Det fanns stunder då jag kunde ha dödat

honom. /../ Men jag hade lovat honom – och han förstod inte varför dom gav sig iväg allihop.

Det gjorde jag. Så det är jag som bär ansvaret. Jag vill inte känna det ansvaret en gång till. Jag

vill inte misslyckas igen.’67

Det är Abigail som ändrar sig mest i frågan om myten Den amerikanska drömmen. Abigail

lever efter att man ska ta ansvar för sitt eget liv och inte få eller ta emot någon hjälp. Det änd-

ras sakta när hon fått höra barnens idéer om julgransförsäljning bland annat. Cirkusägaren

Will säger till henne att hon kunde begära socialhjälp för barnen men Abigail hade aldrig tagit

emot välgörenhet tidigare och verkar vara emot det.68

Det ändras så småningom när Abigail har pratat med den kvinnliga slaktaren Millie om Millie

får pengar från det sociala och när svaret är ja byter Abigail ämne till att fråga om Millie nå-

gonsin köpt en julgran. Det har hon inte men hon kände en som fick betala $10 – 15 kommer

det fram då.69 Det visar att Abigail funderar på både att begära socialhjälp och på hur hon och

barnen skulle få in mer pengar om barnen skulle bo hos henne. Fast det visar sig att även om

Abigail begär och tar emot socialhjälp, är hon på dåligt humör varje gång hon får en check

från socialbyrån.70 Hon har gått med på det men är inte glad åt det.

67 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 272. 68 Ibid. s. 270. 69 Ibid. s. 283. 70 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 153.

23

6.6 Ekonomin i Den långa vägen hem och Det nya hemmet

Det är intressant att se hur ekonomin skildras i böckerna eftersom syskonen inte har några

pengar och enligt myten Den amerikanska drömmen ska man få det om man arbetar hårt. Det

är också något som Ehrenreich berättar om i Barskrapad när hon skriver om vad hennes kol-

legor gör på helgerna: ”/../ Men jag noterar att ingen någonsin nämner något som kostar peng-

ar, som shopping eller bio.”71

Hur affärerna beskrivs i Den långa vägen hem och Det nya hemmet är också intressant att se

på. Det står i Barskrapad att det finns olika gallerior och olika affärer för rika och fattiga. På

grund av det behöver inte rika se några fattiga. Så här beskrivs gallerian när barnen blivit

lämnade av Liza:

Köpcentret var byggt som en fästning runt en stor gågata med hus i två våningar, där affärerna

låg sida vid sida så långt ögat nådde./../ Härinne fanns en stad i miniatyr, där mängder av tids-

fördriv bjöd på omväxling till det vanliga vardagslivet. Om man hade pengar förstås. Men även

om man inte hade några pengar, kunde man ändå se sig om och förundras./../ När de sett allt det-

ta, satte de sig på en bänk framför vattenfallet, trötta och hungriga.72

Det måste vara svårt för barn att bara titta på leksaker, mat och vara hungrig och inte kunna

köpa maten själv. Efter det stycket nämns det för första gången exakt hur mycket pengar sys-

konen har när de blev lämnade av mamman: 11 dollar och femtio cent. De gör av med nästan

4 dollar på mat den första kvällen när de äter hamburgare, pommes frites och milkshake.73

När syskonen sedan går tänker Dicey mycket på hur mycket pengar de gör av med på mat:

De skulle bli tvungna att spara på pengarna. Snabbt räknade hon ut att de skulle kunna äta bara

hälften av maten den kvällen och resten nästa dag. Och det skulle inte kunna bli flera Coca-

Cola. De kostade sextio cent stycket. De fick låta bli att handla i småaffärer, där var det dyrare

än på stormarknader.74

71 Barbara Ehrenreich, Barskrapad, (Stockholm, 2002) s. 37. 72 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 9. 73 Ibid. s. 9. 74 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 25.

24

Det blir värre för syskonen för varje dag när pengarna går åt. En dag har de bara 51 cent, det

är stor skillnad mot när de köpte två Coca – Cola för 60 cent stycket:

Vi har bara 51 cent, och här är så dyrt att vi inte har råd att äta oss mätta. Vi ska handla i bage-

riet, för där är billigast, men inte till fullt pris. Därför måste vi få damen därinne att ge oss

mycket för pengarna. Vi ska få henne att tycka synd om oss.75

Det är en väldigt stor skillnad mot när Abigail och Dicey ska handla mat tillsammans första

gången, när barnen vet att de ska stanna ett tag hos henne i alla fall:

Dicey tog en del av inköpslistan och gick omkring i affären och letade upp tonfisk, jordnöts-

smör, äpplen och alla de otaliga saker som krävs om man ska hushålla för en hel familj. Det var

varmt och dunkelt inne i affären. Mormodern tillbringade en lång stund framför köttdisken. När

de skulle betala stod Dicey tafatt vid sidan om mormodern. Maten kostade fyrtiosju dollar.76

Det måste ha varit en förmögenhet i deras ögon. Syskonen behöver sedan de kom till Abigail

inte gå omkring hungriga utan det finns alltid mat så att de kan bli mätta. Abigail tar med sig

Dicey för att köpa kläder till henne och syskonen en lördag. De går först till en lågprisaffär

men när de inte hittar fint färgat garn där går de till en riktig sybehörsaffär.77 När Dicey och

Abigail i slutet av Det nya hemmet åker till Boston för att Liza är döende, får Dicey pengar att

köpa julklappar till sig och syskonen för:

Dicey kände sig inte hungrig, så hon svängde in på en gata där det låg många affärer. Hon hade

fickan full med pengar. Hon visste inte varför mormor hade gett henne så mycket. Det var säkert

ett misstag./../ Hon funderade på om Maybeth skulle vilja ha en fin docka, men hon kunde inte

hitta någon hon tyckte om./../ Och även om Sammy gärna hade velat ha en teddybjörn, trodde

hon inte att han skulle tycka om att man gav honom något så barnsligt. Hur skulle hon kunna

köpa sådana här saker? Det undrade Dicey och kände hur hennes ilska spred sig till att också

omfatta mormor. Och nog borde de lägga pengar på sådant som de verkligen behövde istället.

75 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 66 f. 76 Ibid. s. 282. 77 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 63 f.

25

De köpte alltid sådant som var nyttigt, tänkte Dicey argt för sig själv och lämnade hastigt affä-

ren.78

Abigail har sålt den gamla skeden för att ha råd med resan till sjukhuset i Boston: ”Vi säljer

den där eländiga tranbärsskeden./../Det är ingen semesterresa.”79 Mr Lingerle ger Abigail ett

kuvert som innehåller pengar när Abigail och Dicey ska resa. Det visar sig att det kommer

mycket väl till pass eftersom Abigail inte har tänkt på den stora kremeringskostnaden.

6.7 Hur familjebilden ändras

När syskonen blir övergivna av sin mamma är det, så långt ifrån Den amerikanska drömmen i

en tavla av Norman Rockwell man kan komma. Enligt Maria Nikolajeva är det mycket vanligt

i barnböcker att historien går från hemmet till borta till hemmet igen.80 Det syns tydligt i Den

långa vägen hem. Det är inte deras gamla hem där de bodde med mamman de kommer tillba-

ka till utan ett nytt hem med sin mammas mamma.81 Läsare av boken kan förstå att syskonen

har kommit hem redan när Dicey säger att Crisfield där mormodern bor, luktar likadant som

Provincetown, där barnen kom ifrån.82 Det är när syskonen precis har kommit till staden och

innan de har träffat mormodern.

Det är också intressant att se att syskonen går från att vara dem ingen vill leka med efter sko-

lan till att få kompisar. Det syns flera gånger i Det nya hemmet. Det ena är när Diceys kompi-

sar Jeff och Mina och James kompis Toby kommer och hälsar på och alla sjunger. 83 Då skulle

det, om det var en tavla och inte en text se ut som en tavla av Norman Rockwell.

Det visas också när Maybeths musiklärare Mr Lingerle, som inte har en egen familj, gärna

hälsar på dem och hjälper till och passar syskonen ibland och Mr Lingerle firar också Thanks-

giving med dem. Syskonen har aldrig firat Thanksgiving förut:

78 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 165. 79 Ibid. s. 154. 80 Maria Nikolajeva, Barnbokens byggklossar, (Lund, 2004) s. 57. 81 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 5. 82 Cynthia Voigt, Den långa vägen hem, (Stockholm, 1983) s. 221.

26

En sekund kände Dicey ett stick i hjärtat, en längtan efter att mamma skulle vara där och sitta

på andra sidan om Sammy, så att bilden blev fullständig. Problemet med att vara lycklig var att

det kom en att minnas andra saker. Dicey tittade på mormor och undrade vad hon tänkte på.

Hon undrade om mormor mindes andra Tacksägelsedagar och andra ansikten runt bordet. Då

hade mamma varit ett av de ansiktena.84

Syskonen har då faktiskt uppnått Den amerikanska drömmen. De får sitta och fira Thanksgi-

ving, de behöver inte vara hungriga mera och de har sin familj och ett hem. Texten när de

firar Thanksgiving skulle kunna vara Freedom from Want av Norman Rockwell.

83 Cynthia Voigt, Det nya hemmet, (Stockholm, 1984) s. 143. 84 Ibid. s. 131.

27

7 Slutdiskussion

Det jag har kommit fram till i den här uppsatsen är att även om inledningen på Cynthia Voigts

Den långa vägen hem är så långt från Den amerikanska drömmen som det går, så har sysko-

nen uppnått Den amerikanska drömmen i slutet av Det nya hemmet. Syskonen får chans till ett

hem redan hos Eunice men där tillåts de inte att vara som de vill. Dicey måste städa huset

enligt schema varje dag och Eunice som vill bli nunna tänker offra sin dröm för att ta hand om

barnen. Det är inte bra för någon av dem och så ska det inte vara i familjelivet. Man ska kunna

ta ansvar men det ska också finnas chans för en att utvecklas.

Syskonen finner en bra vuxen man i Will Hawkins, han bryr sig om dem och tar hand om dem

precis som deras egen pappa borde ha gjort. Syskonen kan inte bo hos honom på en cirkus för

barn ska gå i skola. När syskonen sedan kommer till Abigail finns där ett stort hus, men hon

är ingen drömmormor fast det blir hon i Det nya hemmet. Då serverar hon dem kalkon på

Thanksgiving och de har blivit en riktig familj. Den amerikanska drömmen har då uppfyllts.

De trivs tillsammans och ekonomin går ihop.

Det kan finnas många förklaringar till att det lyckliga slutet uppfylls i böckerna. En förklaring

är att Cynthia Voigt skriver barn- och ungdomsböcker och att läsarna ofta tycker om lyckliga

slut. En annan skulle kunna vara att Cynthia Voigt hade sett Norman Rockwells bild Freedom

from Want och skapat sin dröm av familjeliv efter den. Det tror jag inte. Jag tror att hon har

sett bilden men jag tror inte att hon härmade den utan att hon hade en egen dröm om hur fa-

miljeliv i U.S.A. skulle se ut. Det är en stark myt. En familj som samlas för att äta kalkon-

middag på Thanksgiving är ett mycket vanligt tema i amerikanska Hollywoodfilmer inom

drama- och komedigenren.

Jag ville i den här uppsatsen få reda på hur berättelsen i Cynthia Voigts böcker ställer sig till

myten Den amerikanska drömmen. För att få reda på mer om hur det amerikanska samhället

såg ut som gjorde att Liza gick under av kraven och att syskonen inte litade på myndigheter

28

läste jag Friare kan ingen vara, Barskrapad och Den ensamme bowlaren. Myten är att man

ska jobba hårt och gör man det ska man få det bra. Det jag också förstod när jag läste

Barskrapad av Ehrenreich var inte bara Lizas situation utan också Abigails. Hon väljer att

stanna i ett olyckligt äktenskap med en man som slog barnen. Varför gjorde hon det kan man

tycka. Det mycket otrevliga svaret är: vad skulle hon annars ha gjort? Ehrenreich menar att

låginkomsttagare måste vara två vuxna i familjen, för att hjälpas åt med räkningarna, annars

klarar man det inte. Abigail väljer det olyckliga äktenskapet framför sina barn men också för

deras skull, men så fort de kan flyttar de så långt bort de kan komma. Hon väljer mannen ock-

så framför sig själv. Hon blir otrevlig och saknar sina barn varje dag. Det är först när barnbar-

nen kommer som hon har chans att göra rätt. Då får hon det familjeliv som hon nog drömde

om när de egna barnen var små.

Det är intressant att se hur samma sak beskrivs på olika sätt. Den svenska omslagsbilden från

Den långa vägen hem visar en positiv bild i jämförelse med en version av den engelskspråki-

ga. Jag tyckte att det exemplet jag har valt är det hemskaste av de jag har hittat. I en annan

uppsats kunde det ha varit intressant att se vilka omslagsbilder som väljs. Det är samma histo-

ria men det visas på helt olika sätt i olika länder och år.

Ett annat förslag på ämne till uppsats är att man kan diskutera om Norman Rockwells bilder

kan anses vara nationella stereotyper för amerikanskt medelklassamhälle (åtminstone som det

kan ses av en vit medelklass med europeiskt ursprung), på samma sätt som Carl Larssons bil-

der har blivit symboler ”för det svenska hemmet”.

Böckerna gavs ut 1981 och 1982 i U.S.A. och det är intressant att se om de fortfarande är ak-

tuella. Det menar jag att de verkligen är, både i U.S.A. och i Sverige. Till exempel gick Den

långa vägen hem som radioteater i svensk radio i somras (år 2007). Jag tror att det är precis

lika svårt, om inte värre idag, att vara fattig och försöka få sig en bättre tillvaro. Det tycker jag

också visas med hjälp av boken Barskrapad av Ehrenreich. Det känns inte som om Den långa

vägen hem och Det nya hemmet skrevs för ungefär 25 år sedan. Det beror på att det inte före-

kommer några tidsbestämmande detaljer. Det nämns till exempel inte i vilka gallerior sysko-

nen handlar eller var de köper hamburgarna första kvällen. Då kan läsarna år 2007 tolka in

affärer och snabbmatsställen som finns nu och inte fastna i texten för att det står om ställen

som inte längre finns. Det är bra eftersom böckerna då fortfarande känns aktuella. För den här

29

uppsatsen däremot hade det varit intressant om affärerna hade nämnts för att se om exempel-

vis Ehrenreichs tes om att fattiga och rika handlar i olika affärer stämmer. Om historien hade

utspelats på 2000 - talet hade det kanske förekommit mobiltelefoner, men det tror jag inte att

syskonen hade råd med.

De teman som jag har valt att ta upp från böckerna skulle kunna ha utspelats på 2000 - talet

också. Myten Den amerikanska drömmen rymmer många olika tolkningar och nivåer på tolk-

ningarna. Den visas på olika sätt hos de olika personerna och det går från att en person, Liza,

är en antibild av myten till att en annan, Dicey, ser ut att kunna lyckas. Jag har valt att mest

rikta in mig på dessa tolkningar av myten: att man börjar med två tomma händer och sedan

blir rik, familjen och frihetstänkandet.

Jag ville göra den här undersökningen för det är intressant att se hur U.S.A. också kan se ut

och inte bara som U.S.A. visas i tv-serier och Hollywoodfilmer. Jag tycker att det är viktigt

med barn och ungdomsböcker som exempelvis visar hur verkligheten kan se ut för barn som

har det fattigt men som får det bättre. Jag tror att de barn som läser sådana böcker kan finna

styrka i det. Syskonen Tillerman visar att barn kan gå igenom många svårigheter men ändå

klara sig bra.

30

8 Sammanfattning

Den här uppsatsen handlar om hur myten Den amerikanska drömmen syns i Cynthia Voigts

böcker Den långa vägen hem och Det nya hemmet. Citatet jag har använt mig av i definitio-

nen av myten är ”/../ Amerika är landet där människan är fri, där människan får ta ansvar för

sitt eget liv, där människan kan jobba hårt och bli rik, kanske bli president eller senator eller

advokat, där inga besuttna familjer eller ingrodda traditioner eller hierarkier kan hålla männi-

skan nere /../.”85

Jag blev intresserad av ämnet när jag såg att bilden på framsidan av den svenska översättning-

en av Den långa vägen hem inte visar hur svårt syskonen har det i handlingen av boken. De

fyra syskonen, Dicey 13 år, James 10 år, Maybeth 9 år och Sammy 6 år får efter att mamman,

Liza lämnat dem ta sig gåendes till sin mammas moster. Senare tar sig barnen till sin mormor.

Där får de till slut ett nytt hem.

För att få reda på hur verkligheten kan se ut för arbetande fattiga i U.S.A. har jag läst

Barskrapad av Ehrenreich, jag ville på så sätt förstå vad som gjorde att Liza gick under av

kraven att få ihop pengar till mat till sig och sina barn.

För att beskriva myten Den amerikanska drömmen har jag bland annat använt mig av den

amerikanske illustratören Norman Rockwells bilder Freedom from Fear och Freedom from

Want. Jag har även läst Friare kan ingen vara av Rosenberg och Den ensamme bowlaren av

Putnam.

Det som kommer fram är att myten ser ut på olika sätt hos olika personer. Liza går under av

försöken att uppnå den. Dicey har en väldigt stark drivkraft och vill vara fri, hon får ta ansvar

för sig och sina syskon och hon ser upp till Will som faktiskt har lyckats. Abigail tycker att

man har ansvar för sitt eget liv och vill därför inte ta emot socialhjälp för barnen men hon

ändrar sig.

31

Ekonomin förbättras för syskonen när de flyttar hem till mormodern. De behöver inte gå

hungriga vilket de gjorde när Liza övergav dem. De kan också fira Thanksgiving vilket de

aldrig har gjort innan. Syskonen har också fått kompisar. De har uppnått Den amerikanska

drömmen.

85 Göran Rosenberg, Friare kan ingen vara, (Stockholm, 2004) s. 24.

32

9 Käll- och litteraturförteckning

Amazon: http://ecx.images-amazon.com/images/I/410HR73NHDL._SS500_.jpg, hämtad den

7 januari 2008.

Asa Berger, Arthur, Kulturstudier Nyckelbegrepp för nybörjare, översättning Sven-Erik Tor-

hell (Lund 1999)

Ehrenreich, Barbara, Barskrapad Konsten att hanka sig fram, översättning Kerstin Gustafsson

(Stockholm 2002)

Fransson, Birgitta, ”Om att hålla fast – och våga släppa taget”, Opsis Kalopsis, nr 4 oktober

1994

Forsén, Ulla, Cynthia Voigt, Författare & illustratörer för barn och ungdom T- Ö (Lund

2001)

Hennessey, M. H, Norman Rockwell Pictures for the American People (New York 1999)

Henriksson, Lisa, ”På läsäventyr med Cynthia Voigt”, Opsis Kalopsis, nr 4 december 2001

Langley Sommer, Robin, Norman Rockwell A Classic Treasury (London 1993)

Malmström, Györki, Sjögren, Bonniers svenska ordbok, (bearbetad 1986, Stockholm 1989

andra tryckningen)

Nikolajeva, Maria, Barnbokens byggklossar (Lund 2004)

Putnam, Robert D., Den ensamme bowlaren Den amerikanska medborgarandans upplösning

och förnyelse, översättning Margareta Eklöf (Stockholm 2001)

33

Rockwell museums hemsida: http://www.nrm.org/ hämtad den 5 januari 2008

Rosenberg, Göran, Friare kan ingen vara Den amerikanska idén från Revolution till Reagan

– och lite till (Stockholm 2004)

Vita Huset: http://www.whitehouse.gov/news/releases/2007/12/20071206-9.html, hämtad den

15/12 2007

Voigt, Cynthia, Den långa vägen hem, översättning Rose-Marie Nielsen (Stockholm 1983)

Voigt, Cynthia, Det nya hemmet, översättning Rose-Marie Nielsen (Stockholm 1984)

34

10 Bilagor

10.1 Bilaga 1

Omslagsbild från den svenska versionen. Illustratör: Adrian Purkis, Bonniers Junior Förlag

AB 1983.

35

10.2 Bilaga 2

Omslagsbild från engelsk version. Collins 1999.

http://ecx.images-amazon.com/images/I/410HR73NHDL._SS500_.jpg

hämtad den 7 januari 2008.

36

10.3 Bilaga 3

Bilden borttagen av upphovsrättsliga skäl men finns i Norman Rockwell Pictures for the Ame-

rican people.1999 s. 34.

Norman Rockwell, Going and Coming

37

10.4 Bilaga 4

Bilden borttagen av upphovsrättsliga skäl men finns i Norman Rockwell Pictures for the Ame-

rican people.1999 s. 98.

Norman Rockwell, Freedom from Want

38

10.5 Bilaga 5

Bilden borttagen av upphovsrättsliga skäl men finns i Norman Rockwell Pictures for the Ame-

rican people.1999 s. 99.

Norman Rockwell, Freedom from Fear