Norskperiode/avis for 8. klasse, oslokurset

Sjangerlære, oversiktSjangerlæren er en introduksjon til ulike teksttyper, rent praktisk munner arbeidet ut i en skoleavis, som elevene tradisjonelt selv har solgt på Steinerskolens julemarked, til under kostpris.

Narrative fortellinger (litteratur/diktning/fiksjon)

• Romaner og noveller (prosa) – kjennetegn, fra våre samtaler i timene◦ Novelle: Kortfattet og fyndig◦ Roman: Lange beskrivelser, mange detaljer◦ Kriminalnovelle: ◦ Fantasy: Fantasivesener, magiske hendelser.◦ Science fiction: Framtid, romferd, teknologi.

• Eventyr: Gjentagelser, «Det var en gang ...», tallet tre, levendegjøring av naturen, fantasivesener, slem/snill, ender godt.

• Vits: Kort, morsom, uventede hendelser, ordspill, absurditeter.• Lyrikk: Gjentakelser, rim og rytme (både bokstavrim, assonans og helrim), beskrivende, 

bilder/metaforer.• Tegneserier: Ruter, bobler (tenke/snakke/banne/lydeffekter m.m. ...), bildeutsnitt/­vinkler, 

perspektiv, streker=fart, svetteperler=redsel, tydelige tåredråper osv. Undersjangre: Humor, romantikk, action, western, lengre fortellinger osv.

Fra Wikipedia:• Barne­ og ungdomslitteratur • Billedbøker • Epikk • Eventyr • Fabel • Fantasy • Humor • Kiosklitteratur • Kriminallitteratur • Legende 

• Myte • Novelle • Reiseskildringer • Roman • Romanse • Sagn • Science fiction • Historie • Lynfiksjon 

Faktabaserte tekster

• Artikkel• Intervju• Dokumentar

• Leserinnlegg• Leder• Reportasje

Oppgaver

• Gåte• Sudoku• Kryssord• Spørsmål og svar / quiz

Side 1 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Oppgaver

Finn fortellertekniske grep og sjangertypiske trekk

• To og to: Fortell kort (5 min.) fra din favorittfortelling. Bytt så og la den andre fortelle.• Deretter gjenforteller hver fra den andres fortelling.• Til slutt forteller dere hva som gjør at dere liker akkurat denne fortellingen. Samle stikkord 

som oppsummerer hva som gjør begge historiene gode. Finner dere fellestrekk? Hva skiller dem?

Finn tekstens drivkraft

Lag en gruppesamtale (først to og to, deretter i plenum) der vi prøver å finne ut hva som er det som driver oss til å lese og/eller skrive en tekst. Hvilken motivasjon har vi? Hvem er leserne, hvem henvender vi oss til? Hvordan ville vi ha skrevet om vi skrev for en annen? Jfr. voksenromaner og barne­ og ungdomslitteratur.

Sammenlign ulike tekster

Jeg leser høyt utdrag fra en roman og en kort fortelling, f.eks. et eventyr eller en vits. Deretter ser vipå forskjeller og likheter.Eksempel:Verdens korteste novelle (lynfiksjon): «For sale:    baby shoes   ,   never worn» (Tilskrevet Ernest Hemingway). Inspirert av dette finnes det også samlinger med andre historier (eller biografier) på bare få ord.

Andre øvelser

Læreren leser høyt fra en bok og elevene gjetter på tittelen.Lese et dikt og utelate slutten, den får elevene lage.

Skriveøvelser

1. Tenk tilbake på en hendelse som skapte sterke følelser i deg, for eksempel glede, sorg, sinneeller overraskelse. Sett deg tilbake i denne situasjonen og husk hvordan det var. Forsøk så å dikte videre på denne hendelsen ved å legge til eller trekke fra elementer, uten å fjerne det som er unikt og opplevd ved den. Endre gjerne personnavn, steder o.l. – og skriv gjerne ogsåi tredje person.

2. Etter å ha fått en introduksjon/samtale om hva som er det typiske for en bestem sjanger, prøver vi selv å formulere en tekst innen f.eks. dokumentar, en novelle eller en vits. – Eller en lynhistorie, på seks ord?

Lekser• Lese i avisen. Hva slags sjangere finner dere der?• Finn en yndlingshistorie innen en bestemt sjanger (kan gis flere ganger for ulike sjangere).

Side 2 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Viktige tekstlige virkemidler

Narrativ fortellerkunst

• Spenning, vekke nysgjerrighet og interesse• Utvikling• Overraskelser• Gjenkjennelse

◦ å lese er å bli oppslukt av historiens logikk. Tillit!◦ Til forfatteren: Hvilke erfaringer har du å dele?

• Troverdighet, krever konsistens og skaper forventninger• (Passe mye) variasjon• Godt språk, f.eks. gode formuleringer, ord som passer osv., prsisie og treffende beskrivelser,

språklig økonomi (effektivitet).• Bruk av bilder og beskrivelser (vise ikke forklare)• Lese= å dvele, å elske nået   gir detaljerte og dels poetiske beskrivelser.→• Innlevelse, og la leserne gjette hva som hender før det fortelles eksplisitt• Spennet mellom: Lesetid (tiden det tar å lese om noe), fabeltid (tiden det forventes å ta i 

historien) og sanntid (tiden slik den er i leserens verden).• Detaljer: Hva er vesentlig, hva ikke? Hva ønsker jeg å framheve?• Schiller: «Bare i leken er du fri» (Fra Schillers estetiske brev).• Om å ta livet av romanpersoner, jfr. S. Holmes og Harry Potter jfr. tidsbruk: Det er sløseri 

med både forfatterens og leserens tid å bruke mye tid på å introdusere en skikkelse for så å ta livet av vedkommende straks etter. Derfor forventer vi at de som tar mye plass i teksten også forblir en del av den, iallfall for en stund.

• Hastighet (framdrift) i fortellingen• Kjapp fortelling, få detaljer   Korte historier f.eks. vitser eller eventyr.→• Dvelende fortelling, mange detaljer   Lange historier, eks.: → Ulysses av James Joyce

eller En dag i Ivan Denisovitsj Liv av Aleksandr Solzjenitsyn.

Side 3 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Humor / vitser

Typiske virkemidler, fra W   ikipedia• Absurditet • Ironi • Flertydighet • Karikatur, overdrivelse • Morsomme ord / ordspill• Parodi 

• Practical joke / narrestreker• Rim • Sarkasme, spydighet • Satire • Stereotyp • Svart humor, galgenhumor • Underdrivelse 

Eksempler: 1. Sandkornet og haien møttes. – Heisann, sa haien, – Hai, hai, sa sandkornet.2. To jegere fra New Jersey var ute i skogen da en av dem plutselig ramlet i bakken. Han så 

ikke ut til å puste og øynene hans rullet bakover i hodet. Den andre jegeren fisker fram mobilen og ringer nødtelefonen. Han stotrer frem til operatøren: «Min venn er død! Hva skal jeg gjøre?» Operatøren svarer med rolig stemme: «Ta det med ro. Jeg kan hjelpe deg. Først, la oss forsikre oss om han virkelig er død». Så blir det stille og et skudd høres. Jegeren kommer tilbake til telefonen, han sier: «OK, hva nå?».

3. Sherlock Holmes og Dr. Watson er på telttur. De slår opp teltet sitt under stjernene, og legger seg til å sove. Utpå natten vekker Holmes Dr. Watson: «Watson! Se på stjernene og fortell meg hvilken slutning du trekker av det». Watson svarer: «Jeg ser tusenvis av stjerner,og selv om det kanskje bare er noen få av dem som har planeter, er det ikke usannsynlig at enkelte planeter ligner på jorden. Og hvis enkelte planeter ligner jorden, er det også en mulighet for at det finnes liv.» Da stønner Holmes oppgitt og svarer: «Watson, din tosk, noen har stjålet teltet vårt!».

4. Vitsegåte: Hva er likheten mellom en sjiraff og en elefant? Begge begynner på e for sjiraffen heter Egil.

Dikt

Se egen seksjon bakerst i dette dokumentet med flere dikt.

Lenker

http://www.dagbladet.no/diktbasen/virkemidler/index.htmlhttp://www.cascilius.com/11760023 http://www.klikk.no/forum/barnimagen/index.php/topic/143997879­hva­er­ditt­yndlingsdikt/ 

Tegneserier

Se egen seksjon bakerst i dette dokumentet med flere tegneseriestriper.

Lenker

http://www.dagbladet.no/tegneserie – http://www.aftenposten.no/tegneserier – http://heltnormalt.no http://www.startsiden.no/nettguide/underholdning/tegneserier – http://www.123tegneserier.comhttps://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Comic_strips – http://www.serienett.no Kort tegneseriehistorie: http://slideplayer.no/slide/1890374

Side 4 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Faktabasert litteraturIntervju

• Portrettintervju. Eksempler: I. A   mbjørnsen, M. Carlsen• Saksintervju. Eksempel: Om om miljøvern, om sjakk, om en sportsgren osv.• Det finnes også såkalte «motiverende intervju», det går mer under coaching. • Og jobbintervju, som arbeidsgivere kan bruke på de som søker jobb.• Viktige spørreord: Hvem, hva, hvor, hvilken, hvorfor, hvordan.

◦ Still åpne spørsmål som kan gi lange og utdypende svar (ikke ledende spørsmål, det gir gjerne også ja/nei­svar, ).

Artikkel• Innledning, hoveddel, avslutning• Kilder!• Faktabasert, refererende.

DokumentarLeserinnleggLeder: Om skoleavisa og de som lager den.Reportasje

• Matreportasje/matspalte

Side 5 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Skriveregler• Enkle og doble konsonanter

◦ Sprettord: Hoppe, takke: Kort vokal, dobbel konsonant.◦ Lang vokal og enkel konsonant: Håpe, taket.

• og/å◦ «å» ved verb i infinitiv (å spise). «og» når flere ting nevnes (Brød og melk).

• Rettskrivning: F.eks. orddeling• Ellipsetegnet: … 

◦ Avbrutt ord («fa...», sa han sint. ) uten mellomrom◦ Avbrutt setning eller hengende avslutning: mellomrom («hva …», sa hun).

• Tegnsetting: Komma, punktum m.m. ◦ Komma etter «men», ved oppramsinger og innskutte bisetninger.◦ Tall under 12 som bokstaver◦ Sammensatte ord: ananas ringer   ananasringer (stavekontrollen kan ikke norsk!)→◦ – Dette er en replikkstrek.

LitteraturUmberto Eco: «Seks turer i fortellingenes skoger», Tiden 1994.Henrik Langeland: «Fortellekunst: håndbok i litterære teknikker». Tiden 2011.AAge Rognsaa: «Kunsten å skrive godt», Universitetsforlaget 2004.Hans Petter Løvold, Magne Eide Møster: «Analyseboka: sakprosa, skjønnlitteratur», Norsk 

universitetsforlag 1993.Gro Dahle og Kjersti Wold: «Velkommen til språket: skriveøvelser for lærere, elever og andre 

skrivelystne», Cappelen 2005.http://www.mediebedriftene.no/Avis­i­Skolen1/ (Avis i skolen)

Side 6 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Inndeling etter dager (for detaljer, se de foregående sidene)

Uke 1

Mandag: Innledning. Utdrag av (begynnelsen) på ulike fortellinger. Øvelse: Hva er kjennetegnene/virkemidlene på din favorittfortelling?   Vi fant viktige →tekstlige virkemidler

Tirsdag: Skrive egne noveller. Finne sjangertypiske trekk ved fiksjon. Elevene skrev lynfiksjon.

Onsdag: Finne sjangertypiske trekk ved ulike fiksjonssjangre, oversikt.

Torsdag: Jeg leste en krimnovelle (S. Holmes) høyt og stoppet underveis for å få dem med på gangen i fortellingen og sporene underveis som leseren kunne finne for å følge Holmes slutninger, ev. komme ham iforkjøpet.

Fredag: Vitser. Både elevene og læreren forteller/leser høyt.

Uke 2

Mandag: Elevene skriver (videre på) en/sin novelle.

Tirsdag: Elevene leste vitser og dikt høyt for alle. Skrev egne dikt. Jeg leste noen dikt høyt. Vi så på sjangertypiske trekk.

Onsdag: Om tegneserier, videreført skrvining.Torsdag: Ser film (Lærerstevne på Norefjell)Fredag: Fridag

Uke 3

Mandag: Om å foreta et intervju. Lese dikt og vitser.

Tirsdag: Om å foreta et intervju. Lese dikt og vitser. Frist: Levere novelle.

Onsdag: Gruppearbeid, intervju. Lese dikt og vitser.

Torsdag: Om artikkelsjangeren. Lese dikt og vitser.

Fredag: Om artikkelsjangeren. Lese dikt og vitser. Frist: Levere intervju.

Uke 4

Mandag: Elevene velger sjanger.Tirsdag: Se på Junioravisa. Skrive inn tekster. 

På datarommet: Om stiler og stavekontroll.

Onsdag: OD, ikke hovedfagTorsdag: Fredag: 

Uke 5

Mandag: Start på skoleavisa, navn?Tirsdag: Se på Junioravisa. Skrive inn tekster.

(På datarommet: Om stiler og stavekontroll.)

Onsdag–fredag: Gjøre helt ferdig og skrive inn tekster.

Uke 6

Mandag–fredag:Gjøre helt ferdig og skrive inn tekster.

Side 7 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Dikt

Det er den draumen

Det er den draumen me ber påat noko vedunderleg skal skje,at det må skje ­at tidi skal opna segat hjarta skal opna segat dører skal opna segat berget skal opna segat kjeldor skal springa –at draumen skal opna seg,at me ei morgonstund skal glida innpå ein våg me ikkje har visst um.

Olav H. Hauge

Jeg ser

Jer ser på den hvide himmel,jeg ser på de gråblå skyer,jeg ser på den blodige sol.

Dette er altså verden.Dette er altså klodernes hjem.

En regndråbe!

Jeg ser på de høie huse,jeg ser på de tusende vinduer,jeg ser på det fjerne kirketårn.

Dette er altså jorden.Dette er altså menneskenes hjem.

De gråblå skyer samler sig. Solen blev borte.

Jeg ser på de velklædte herrer,jeg ser på de smilende damer,jeg ser på de ludende heste.

Hvor de gråblå skyer blir tunge.

Jeg ser, jeg ser ...Jeg er vist kommet på en feil klode!Her er så underligt ... 

Sigbjørn Obstfelder (1866–1900)

Runde rare Rulle Rusk

Runde rare Rulle Ruskrapset rips på Ibsens busk.Ibsen kom og skulle plukkerips til rørte rips på krukke.Ned i krukken raspet IbsenRulle som en rips blant ripsen.Rund og rød som ripsen selvble han syltet samme kveld.

André Bjerke (1918–1985)

Med åtte roser

Åtte roser vil jeg gi deg:Én fordi du er så pen.Én for alle drømmer i deg.(Lar du meg få plass i én?)Én fordi du er en hulder.Én fordi du er en ånd.Én for trykket av din skulder.Én for varmen av din hånd.Én for håpet, én for slottetvi skal bygge: Det blir åtte –åtte roser som vil tørsteefter å få være nuhos den niende og størsteville rose – som er du.

André Bjerke

Ti bud til en ung mann som skal frem i verden

(Dagbladet 5. januar 1963).

1.Det første bud er ganske lettDe som er flest har alltid rett.

2.Tenk alltid på hva folk vil si.Og ta de sterkestes parti.

Side 8 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

3.Og tviler du, så hold deg taustil du ser hvem som får applaus.

4.Tenk nøye ut hva du bør mene.Det kan bli dyrt å stå alene.

5.Følg ingen altfor høye krav.Men si, hva du har fordel av.

6.Si alle hva de gjerne hører.Gå stille gjennom alle dører.(For sannheten bringer sorg og nød,mens daglig løgn gir daglig brød)

7.Gå aldri oppreist. Snik deg frem.Og gjør deg varm i alle hjem.

8.Husk: Ingen mann kan roses nok.Slik bygger man en venneflokk.(Og i et brødre­paradishar du din beste livspolis.)

 9.Av sladder husker du hvert ordtil bruk i neste sjefskontor.(Men ingen taktfull sjel fortelleret ord til ham som ryktet gjelder!)

10.Hvis siste bud blir respektert,da er din fremtid garantert:

Følg dristig med i kamp mot troll,­men vis fornuftig måtehold!Skrid tappert frem i livets strid,­ en time forut for din tid.

Jens Bjørneboe (1920–76)

Jeg er det dikt

Jeg er det dikt som ingen skrevJeg er det alltid brente brev.

Jeg er den ubetrådte stiog tonen uten melodi.

Jeg er den stumme leppes bønnJeg er en ufødt kvinnes sønn,

en streng som ingen hånd har spent,et bål som aldri er blitt tent.

Vekk meg! Forløs meg! Løft meg opp av jord og berg, av ånd og kropp!

Men intet svarer når jeg ber.Jeg er de ting som aldri skjer.

Inger Hagerup (1905­1985)

Terje Vigen

Der bode en underlig gråsprængt enpå den yderste nøgne ø; ­han gjorde visst intet menneske ménhverken på land eller sjø;dog stundom gnistred hans øjne stygt, ­helst mod uroligt vejr, ­og da mente folk, at han var forrykt,og da var der få, som uden fryktkom Terje Vigen nær.

(osv.)Henrik Ibsen (1828–1906)

Side 9 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.Varför skulle annars våren tveka?Varför skulle all vår heta längtan  bindas i det frusna bitterbleka?Höljet var ju knoppen hela vintern.Vad är det för nytt, som tär och spränger?Ja visst gör det ont när knoppar brister,ont för det som växer                              och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.Skälvande av ängslan tungt de hänger,klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  ­tyngden drar dem neråt, hur de klänger.Svårt att vara oviss, rädd och delad,svårt att känna djupet dra och kalla,ändå sitta kvar och bara darra  ­svårt att vilja stanna                              och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,Brister som i jubel trädets knoppar.Då, när ingen rädsla längre håller,faller i ett glitter kvistens dropparglömmer att de skrämdes av det nyaglömmer att de ängslades för färden  ­känner en sekund sin största trygghet,vilar i den tillit                              som skapar världen.

Karin Boye (1900–41)

Landskap med gravemaskiner

De spiser av skogene mine.Seks gravemaskiner kom og spiste av skogene mine.Gud hjelp mig for en skapning på dem. Hoderuten øyne og øynene i baken.

De svinger med kjeftene på lange skaftog har løvetann i munnvikene.

De eter og spytter ut, spytter ut og eter,for de har ingen strupe mer, bare en digerkjeft og en rumlende mave.Er dette et slags helvete?

For vadefugler. For de altfor klokepelikaner?

De har blindende øyner og lenker om føttene.De skal arbeide i århundrer og tygger blåklokkeneom til asfalt. Dekke dem med skyer av fet ekshaustog kald sol fra prosjektører.

Uten struper, uten stemmebånd uten klage.

 Rolf Jacobsen

(1940–85. Hentet fra «Hemmelig liv», 1954)

Bobler og effektlyderi tegneserier

Side 10 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Tegneserier

Ovenfra og ned: Zits – Tommy og Tigern – Hjalmar – kollektivet

Side 11 av 12 – Sist endret: 01.08.2015

Ovenfra og ned: Rex Rudi – Nemi – Mimiandeunice –  Blankets + «Jakten på Peter Pan» + «Love Hina»

Side 12 av 12 – Sist endret: 01.08.2015